Issuu

d a se m r Te o u y it

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

CAMINO 40

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

NR 40 SEPT–NOV 2015 PRIS 79 SEK . 69 NOK . 8 EURO

Skapa din egen solel Makers tar över biblioteken ALLT FLER VILL REPARERA

UTFORSKAR NYA VÄGAR SEPT–NOV 2015

e j d ä l g r a p a Sk

rs e t n i r p o i b l r til a k n ä b ä r t Från

Framtidsministern om jobben efter robotarna

INTERPRESS 2092-03

7 388209 207905

RETURVECKA

v 49

Därför menar många Fairtrade-certifierade odlare att en hållbar produktion börjar med Fairtrade. Genom Fairtrade-certifieringen ges en garanterad minimiersättning som täcker kostnaden för en hållbar produktion samt en premie som kan ge resurser för att ställa om produktionen till att bli ekologisk eller effektivisera arbetet. Idag är mer än hälften av de Fairtrade-certifierade producenterna också ekologiskt certifierade.

Rio-toppmötet kom, redan 2012, fram till att fattigdomsbekämpning är en förutsättning för en mer hållbar värld. Detta är något som Fairtrade verkligen skriver under på. För om du som odlare eller anställd inte ens har mat på bordet för din familj – hur ska du då kunna ta ansvar för miljön och en hållbar produktion? En hållbar utveckling är en utveckling där fattigdomsbekämpning och miljö- och klimatarbete går hand i hand. Fairtrade möter ofta odlare som ser klimatförändringarna som en av de största utmaningarna för att kunna fortsätta odla sina grödor. När effekterna av klimatförändringarna hotar produktionen, hotas också försörjningsmöjligheterna för odlarna. I förlängningen riskeras då även tillgången på råvaror och livsmedel. Odlare i länder med utbredd fattigdom måste därför ges möjlighet att investera i åtgärder för att skydda sin närmiljö, hantera konsekvenserna av klimatför-

Magdalena Streijffert Generalsekreterare Föreningen för Fairtrade Sverige

Varje gång du väljer Fairtrade-märkt bidrar du till att odlare och anställda kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Läs mer på fairtrade.se.

ch o tt a k r o f o r St

Gilla oss på Facebook!

Varje enskild konsument kan, genom att välja det Fairtrade-märkta kaffet i butiken eller på kaféet, inte bara påverka livet för kaffeodlare i Nicaragua utan också sända viktiga signaler till företag och politiker om att vi vill att de varor vi köper och konsumerar ska vara schysst producerade. Efterfrågan på Fairtrade-märkt ökar och detta sänder signaler till producenter av konventionella produkter att märkningen är något eftersträvansvärt och även en konkurrensfördel. Vi hoppas att efterfrågan fortsätter att öka och på så vis bekämpar vi tillsammans fattigdomen och rustar odlarna till att möta klimatförändringarnas utmaningar.

LÄTT

ändringarna och minska sin egen klimatpåverkan. Det kan handla om att utveckla grödor, effektivisera produktionen eller använda metoder mot skadedjur som inte innebär giftiga kemikalier.

FOTO LOTTEN PÅLSSON

I år står klimatfrågan, såväl som begreppet hållbarhet, högt på den politiska dagordningen. Inom kort har vi en ny utvecklingsagenda som ersätter de gamla millenniemålen och året avslutas med klimattoppmötet i Paris. Världens ledande politiker möts och ska fatta avgörande beslut om kommande klimatpolitik.

Vi har besökt nybyggda kollektivhuset Sofielund i Malmö.

jur

EN HÅLLBAR UTVECKLING BÖRJAR MED FAIRTRADE

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

EKONOMI UTE 1 DECEMBER

Det pratas allt mer om behovet av en ny syn på pengar och ekonomi. Den heliga eviga tillväxten ifrågasätts nu även från mer konservativa håll och många försöker förhålla sig till pengar på nya sätt. Camino 41 dyker ner i det moderna samhällets mammon och tittar lite närmare på alternativen. Vi besöker kollektiva boenden, där allt mer delas mellan allt fler, berättar om parallella ekonomier som uppstått, intervjuar Blue Economy-grundaren Gunter Pauli och andra som försöker leva med en förnyad syn på pengar. Till dess, fundera över ditt eget förhållningssätt till plånboken! Och missa inte vår rapportering från klimatförhandlingarna i Paris på www.caminomagasin.se och Facebook!

Folk tror att man är sur bara för att man är gammal.

Gratis läromedel om mat, miljö och hur man minskar matsvinnet.

/ Caminoredaktionen

www.slangintematen.se/skola

PRODUCENTPORTRÄTT: MAGDA REZA, SATIPO-PROVINSEN, PERU Magda Reza är en av nästan 500 kaffeodlare i det Fairtrade-certifierade kooperativet Sónomoro i Satipo-provisensen, i östra Peru. På hennes odling går det inte att bortse från den påverkan klimatförändringarna har haft. För de flesta medlemmar är kaffeproduktionen den största inkomstkällan. – Det regnar för mycket här och i hela Pangoa distriktet. Klimatet har förändrats vilket har påverkat hela vår miljö här. Detta är konsekvenserna av klimatförändringarna, säger Magda Reza.

– I och med att klimatförändringarna har gjort att kaffeskörden minskat, har jag diversifierat min odling. Jag planterar inte bara kaffe, utan även kakao, banan och kassava.

Effekterna från klimatförändringarna är mycket komplexa. Förlängda nederbördsperioder, höga temperaturer, jorderosion och en ökning av ovälkomna insekter och sjukdomar påverkar både skörd och kvalité. Förra året var speciellt utmanande för henne och många andra kaffeodlare i Latinamerika, då svampsjukdomen kafferost (La Roya), utplånade stora delar av kaffeplantorna på kontinenten och odlarnas möjlighet till inkomst. Som tur är livnär sig Magda Reza inte bara på kaffe. Genom att även plantera andra grödor lyckas Magda få fler inkomstkällor.

Sónomoros medlemmar har medverkat i Fairtrades klimatanpassningsprojekt och har därigenom fått en bättre förståelse för klimatförändringarna och hur de påverkar deras grödor. Medlemmarna utbildas och får stöd i det förebyggande arbetet. Det handlar om att ha en teknisk kunskap och medvetenhet om miljön. – För mig har Fairtrades fokus på klimatförändringar och miljö varit viktigt eftersom vi lär oss att ta hand om miljön och förbättra våra odlingstekniker, säger Magda Reza.

“FÖR MIG HAR FAIRTRADES FOKUS PÅ KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH MILJÖ VARIT VIKTIGT EFTERSOM VI LÄR OSS ATT TA HAND OM MILJÖN OCH FÖRBÄTTRA VÅRA ODLINGSTEKNIKER ” MAGDA REZA, KOOPERATIVET SONOMORO.

INNEHÅLL

CAMINO 40

TEMA D.I.Y

22 Kristina Persson – uppdrag framtid Hur får man politiker att agera för långsiktighet? En tuff uppgift för framtidsministern, som vill göra oss redo för en arbetsmarknad full av robotar. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO LINA SÖDERSTRÖM

26 Nybyggare med flyt Följ med till Amsterdam där gamla industriområden har blivit noder för en urban gör-det-själv-kultur med starkt deltagarengagemang. TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

34 Reparationernas renässans Slit och släng är ett inbyggt koncept i såväl företagens affärsmodeller som vår föreställningsvärld. Men omvärdering pågår. Vi har besökt tre europeiska exempel på lagningens återkomst.

Alltid i Camino

TEXT & FOTO TOBIAS JANSSON

40 Berlin med egna händer Online-plattformen Etsy har gett småskaliga designhantverkare tillgång till en global marknad. Möt Berlinentreprenörerna Caroline och Theresa som försöker leva sin dröm. TEXT & FOTO EVA PAULSEN

44 Soldrömmen Att bli självförsörjande på solel är inte längre bara något för inbitna teknikentusiaster. Jörgen Larsson fick sin sekelskiftesvilla att gå med plus.

TEXT & FOTO INGEMAR TIGERBERG

50 Det skapande biblioteket I takt med att bokläsandet går över till digitala plattformar letar biblioteken efter förnyat existensberättigande. I Jönköpings län har de blivit en accelerator för Maker-kulturen.

TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO ANDERS HOWERDAL/EXI-FOTO

56 Nytt liv åt resterna FOTO JOHANNA STÅL

7 LEDARE Skapande kan få oss att gå från ord till handling. 8 KOMMENTERAT ”Sluta hacka på rökarna!” 9 NÄRBILD Anna Lidström designar för bättre livslängd. 10 I SÄSONG Så beskär du fruktträden. 12 SPANAT Hoppet i Paris, företag som tar tag i matsvinnet och återbruksshopping. 14 UTBLICK Basinkomst testas. 16 TEKNISKT De nya företagen som struntar i ”planerat åldrande” 18 DESIGNAT Biohacking. 20 VÄNNER Hitta schyssta företag, organisationer och erbjudanden. 62 EKOREKOKOLLEN Smakbutik i Gävle och sunt i Göteborg. 63 MATHYLLAN Nytt i butikerna. 65 SÅ FUNKAR DET Vi har tröttnat på översvämmande prylar och är redo att dela. 66 STIL Nu intar tekniken modet. 68 SUNT Sockerträskets fallgropar. 70 KULTURELLT Dennis Lyxzén och handlingskraftig diy-litteratur. 73 DIY Bygg en utomhusbänk. 75 PÅ PLATS Almedalen. 77 REDAKTIONEN Caminomagasin. se fylls på varje vecka och prenumeranter har full tillgång. 78 TILLTÄNKT Johan Tell om diy som själslig rening.

Har du kvar lite av gårdagens middag i kylen? Här är de enkla recepten som hjälper dig att ta vara på matrester. TEXT CAROLINE PETERSSON RECEPT AMANDA HELLBERG FOTO EVELINE JOHNSSON

OM CAMINO

FOTO TOBIAS JANSSON

Marcus Fogde på företaget Inrego i Täby reparerar datorer med glad min. Han är en del i den nya trenden att reparera snarare än att slänga.

CAMINO 40 CAMINO MAGASIN CAMINO C/O LUSTHUSET SÖDRA LARMGATAN 6 41116 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Åtta45 som är Svanen-certifierat. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Edixion Offset,ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

ANLITA OSS!

Text & Bild

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE REDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER TOBIAS JANSSON, EVA PAULSEN, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, JOHAN TELL, INGEMAR TIGERBERG FOTOGRAFER TOBIAS JANSSON, EVA PAULSEN, JOHANNA STÅL, INGEMAR TIGERBERG, EVELINE JOHNSSON, ANDERS HOVERDAL RECEPT AMANDA HELLBERG TRYCK ÅTTA 45 PAPPER OMSLAG EDIXION OFFSET VIKT 170 G INLAGA CYCLUS PRINT VIKT 90 G ANNONSBOKNING CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE 076-170 55 76 DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERERA WWW.CAMINOMAGASIN.SE 4 NR/ÅR SÅ DU HINNER LÄSA! ETT NUMMER I TAGET 75 KR (AUTOGIRO INGEN BINDNINGSTID) ÅRSPRENUMERATION 295 KR STÖDPRENUMERATION 495 KR PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

HEJ MEDARBETARE!

Eva Paulsen … är en skånetös som är bosatt i sin drömstad Berlin sedan sju år tillbaka. Hon frilansar om så vitt skilda ämnen som veteförädling och rymdraketer. I det här numret har hon skrivit om Berlins diy-scen och Etsys inflytande på densamma. Själv gör hon sporadiskt egna smycken, surdegsbröd och müsli och en gång i barndomen stickade hon en oformlig halsduk som farmor fick i julklapp. Den har dock aldrig synts till igen.

LEDARE

CAMINO 40

”

Precis som i slöjden kan man gå iväg någonstans och helt fokusera på att skapa HITTA RUM FÖR SKAPANDE

BÄST JUST NU Alla skördefester och de sista rycken gällande färska grönsaker från jorden. Ta hand om, torka, göra grytor, med mera. Kolla in bondensegen.com för att hitta närmsta marknad. Jag ser fram emot Naomi Kleins nya bok Det här förändrar allt som kommer ut på svenska nu i oktober. Klein har alltid ett vasst öga för samtiden.

få saker gör mig så nöjd som att hitta ett nytt användningsområde för något jag inte trodde hade något värde längre. Som när vi återanvänder gamla brädor till att bygga dörrar och skjul i sommarstugan och när vi tar hand om bananer som ska slängas i en affär och fryser in dem till smoothies. Eller när jag hinner ta hand om slaknande gurkor och göra inläggning och bär och frukter i trädgården blir omgjorda till saft, sylt, kräm och mos. Vi lever i ett enormt överflödssamhälle där vi ständigt uppmuntras att rensa ut för att göra plats för nytt, parallellt med en långvarig trend att ta hand om gammalt och handla second hand. Tidsbrist är en vanlig företeelse och trots att det är inne att re-designa, piffa upp och göra nytt av gammalt är det i verkligheten inte så många som faktiskt gör det. Kanske behövs en särskild plats för att ord ska bli till handling? Därför tycker jag att maker-spaces, kurser i handarbete, stickcaféer och uppfinnarverkstäder är bra idéer. Precis som i slöjden kan man gå iväg någonstans och helt fokusera på att skapa något med egna händer. Jag ser fram emot den dag när min son är lite större så att jag kan besöka sådana platser med honom där vi kan skapa ihop. detta nummer är helt tillägnat diy, något som vi alltid vurmar för i Camino, men som förtjänar lite extra fokus. Många menar att 3d-skrivare, maker-rörelsen och robotteknik gör

att vi står inför en ny revolution. Och onekligen händer det saker snabbt. Vi ser hur bibliotek omvandlas till att bli mer skaparorienterade, vi har besökt ett sådant i Gislaved nära Jönköping. Dessutom intervjuar vi Sveriges nya framtidsminister och pratar om morgondagens yrken där datorer tar över allt fler sysslor. Vi kollar in det spännande fenomenet biohacking, framtidens mode som integrerar teknik i kläderna och dyker ner i diy-kulturen i bokform. Vi spanar in de som nu säljer sina hemgjorda saker över hela världen med hjälp av digitala plattformar. Dessutom har lagningen fått en renässans, med cykelkök och reparationsverkstäder i större skala. Camino har tittat på tre europeiska exempel för att spana in detta fenomen. Nu är vi mitt inne i höstens stök och ägnar oss en del åt kreativa projekt. Eller kanske läser vi böcker? Om du är en bokälskare ses vi möjligen på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Kom gärna förbi och säg hej. Ha en härlig höst med mycket frisk luft och många spännande idéer!

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändare eller kommentar får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Felicia.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

FOTO DANIEL JOHANSSON

Tack för all läsning! beröm Har nyligen snubblat över er makalöst bra tidning. Fullkomligt älskar innehållet och är en av de få som läses från början till slut, gärna fler gånger och både framlänges och baklänges. Lite att ta i kanske, men ni är bara så bra. Kudos! HENRY

En vegetarisk dag i veckan är en bra början kommentar Förebilder och goda exempel på alternativ är avgörande tror jag. Att kunna få fråga om hur det förhåller sig och sedan själv pröva sig fram. Tror dessutom på de små handlingarna i vardagen. Att börja med något medvetet och hålla fast vid det. Själv har jag handlat t ex Kravmjölk sedan den först introducerades. Kött slutade jag äta helt redan år 1989. En vegetarisk dag i veckan kan vara en bra början. Alla behöver ju inte bli vegetarianer eller göra lika men något är bra om alla gör. Vi måste en gång för alla förstå att vi ingår i ett globalt sammanhang. Det är både en utmaning och en möjlighet. ROBERT

Reportaget om Urnatur i Camino 36 inpirerade läsare.

(Om vad som krävs för att människor ska minska sin konsumtion av kött)

Visst finns det konsumentmakt debatt … den lilla företagaren på landsbygden är beroende av att konsumenten väljer att handla hos hen. Annars måste hen slå igen. Där har konsumenten möjlighet att styra över vilket utbud som ska finnas. Små företagare erbjuder ofta egenproducerat eller ett udda utbud. Om fler tog sitt ansvar och handlade utanför de stora kedjorna och utanför de stora städerna, så skulle utbudet bli mer mångfacetterat och blomstra. Det finns gott om entreprenörer som försöker erbjuda både eko, vego, reko och lokalt – men som sagt, alla behöver kunder för att överleva, och väljer alla att handla där det är enkelt, i stället för att välja till vem man vill ge sina pengar, så kommer utbudet att krympa. Så visst finns det konsumentmakt. Men kanske inte på det viset vi tänker oss.

FELICIA

(Om Gunnar Rundgrens krönika i Camino39)

Dålig idé av Åsa Domeij kommentar Roligt att Åsa Domeij intervjuas! Intressant om hur Hemköp och Willys jobbar. Men förbjuda cigarettförsäljning? Nej sluta mobba rökare! Alla vet redan att rökning är farligt. Mattias Svensson skriver på DN Debatt att de flesta till och med överskattar faran med att röka! Jag såg mina kamrater mobbas i skolan och tycker tobaksfrågan har stora likheter med mobbning. Man riktar in sig på någon detalj hos någon och förstorar upp det bortom alla rimliga proportioner. Plötsligt blir det okej att behandla någon hur omänskligt som helst. Att någon tar sig en cigarett hemma eller där det inte stör andra är inget vi ska hänga upp oss på. ERIK

Anna vann Rawsome-boken tävling Anna skickade oss sitt bästa glassminne och vann därmed utlottningen av boken Rawsome av raw food-coachen Erica Palmcrantz Aziz. Här är hennes motivering : ”Ett av mina bästa glassminnen är när vi för ett år sen på resa i Italien hittade ett ställe som verkligen tillverkade äkta handgjord italiensk glass på plats med riktiga råvaror och smaksatt med lokala frukter och kryddor. Vill gärna vinna kokboken då min man nyligen lovat laga raw food om jag hittar recepten.”

Vi bodde också i träden beröm Jag läste detta reportage om Urnatur i Camino 36, blev sjukt inspirerad och bokade en familjehelg (helgen som gick) direkt. det är vårt bästa sommarminne! Vilken upplevelse! Tack för tipset! ANNA

NÄRBILD

DESIGNAR FÖR LÄNGRE LIVSLÄNGD

Som prisbelönt designer, stylist och konstnär har Anna Lidström arbetat över hela världen. Som konstnärlig ledare för redesignprojektet Re:textile i Borås har hon just nu sitt drömjobb. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO RE:TEXTILE

Re:textile har som mål att förlänga livslängden på kläder med hjälp av redesign. Vilken är din roll som konstnärlig ledare? – Att undersöka nya designmöjligheter och presentera alternativa uttryck och stilar inom mode och kläder. Hittills har jag gjort research, labbat fram och fotat en massa prover för att visa på just detta. Vi har vi tagit fram en designtrappa med olika nivåer i svårighetsgrad och prisnivå för hur företag kan re-designa ett plagg. Enklaste och billigaste sättet är att lägga till ett print, broderier eller att färga plagget, mer avancerat är när du verkligen sprätter upp en hel kavaj och syr om den till en helt ny konstruktion. Det som gör det här projektet så intressant att jobba med är att det innehåller en blandning av alla de delar; industri, akademi och politik, som måste involveras för att åstadkomma en förändring. Nu i höst blir det skarpt läge då vi ska försöka få till möten och workshops med företag. Med det hoppas vi kunna bidra till en kommersiell utveckling av storskalig redesign. Vad är mest intressant med redesign? – Jag har alltid varit mer intresserad av möjlig heterna i de begränsningar det innebär att arbeta med redesign av befintliga produkter istället för att göra produkter helt från grunden. Att det dessutom innebär en stor miljövinst är en bonus som ytterligare ökar drivkraften i designarbetet. Anna Lidström har en master i modedesign ifrån Textilhögskolan i Borås och driver vid sidan av projektet Re:textile företaget Another Studio. Re:textile bygger på en förstudie gjord av Textilhögskolan i Borås som undersökte potentialen för upcycling/redesign inom textil branschen på en industriell skala. Projektet finansieras bland annat av Västra Götalandsregionen.

I SÄSONG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

SÅ BESKÄR DU

KLIPP TILL FRUKTTRÄDET

Nu är det hög tid att frisera dina fruktträd om de ska ge frodig skörd i framtiden. I den nyutkomna boken ”Självhushållning i praktiken” ger Maria Österåker tips på hur du gör det bäst.

1. Ta först bort döda, sjuka eller skadade grenar. 2. Ta i nästa steg svaga, skavande, förväxta eller outvecklade grenar. 3. Ansa till sist för att få bättre storlek och form samt förbättra de egenskaper du vill ha (blomning, frukt, grenverk).

TEXT JOHANNA STÅL FOTO PATRICIA RODAS

har du beskurit dina fruktträd någon gång eller är det på tiden? Kanske är det alldeles vildvuxet eller så har du torkade, vissna grenar eller grenar som är angripna av något. I Maria Österåkers nya bok Självhushållning i praktiken får vi en hel del praktiska råd om självhushållning och flera tips kring skötsel av fruktträd. Maria skriver att du ska börja med att ta bort sjukt och dött material och kvistar som skaver mot varandra, men vara försiktig så att du inte gör ett för stort ingrepp på en och samma gång. Väldigt vildvuxna träd kan behöva beskäras i omgångar under flera år, annars är risken stor att trädet skjuter vattenskott som inte gör någon nytta utan gör trädet fult. Klipp i så fall av vattenskotten nere vid basen, men ta

ett i taget med paus emellan, annars kommer bara nya skott. Är ditt träd väldigt vildvuxet så ta bort de grenar som växer inåt mot trädet som gör trädet kompakt och hindrar ljus och luft att komma in. Vill du att ett ungt träd ska få fler grenar klipp endast en liten del av grenen. österåker skriver att det är på trädets horisontella grenar det kommer frukt medan trädets vertikala grenar står för tillväxt. Det behöver vara en balans mellan dessa grentyper. Har ett träd beskurits felaktigt eller inte alls ger trädet ofta ganska lite frukt, då trädet är spetsigt med grenar som växer uppåt. Det går att göra en nödlösning genom att hänga lite tyngder i vissa grenar för att få dem att hänga

nedåt, blomma och ge frukt. De bästa månaderna att beskära träd och buskar är under jas-månaderna (juli, augusti, september). Dock gäller för yngre fruktträd att du beskär dem tidigare under våren för att de ska foga sig. Kolla så ingen gren konkurrerar med toppskottet, klipp ner det och välj sedan 3–5 grenar som ska bli dina nya huvudgrenar. Den andra och tredje våren efter utplantering börjar du beskärningen genom att korta av toppskottet med en tredjedel av förra årets utväxt. Päronträd beskärs som äppelträd, men en aning mera försiktigt, då det gärna skjuter vattenskott annars. För körsbärs och plommonträd räcker det med att endast ta bort skadade eller korsande grenar på. De ”blöder” under våren så beskär dem helst på hösten.

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Orkla Foods som bland annat tillverkar chips, ger sig in i frågan om matsvinn.

Tävla och vinn! Skicka ett diy-tips till johan na@caminomagasin. se senast 10 oktober, så kan du få ett exem plar av Jag greja r.

ReTuna är en unik återbruksgalleria som öppnat i Eskilstuna.

FOTO COUNCELLING_PIXABAY

3D-printade skor visades upp i Almedalen.

JUST NU TALAS DET OM…

135

… miljoner amerikaner definierades som makers år 2012 och marknaden för 3D printade produkter uppgick till 2.2 miljarder. Det väntas stiga till 6 miljarder 2017, allt enligt Atmel – ett företag som studerat makerrörelsen.

… hur det ska gå i Paris. Förhoppningarna är höga inför klimatförhandlingarna i Paris i november. Det arrangeras demonstrationer världen över – den största mobiliseringen någonsin om man ska tro organisatörerna bakom People Climate March. Aktivister bokar resor till Paris och sovplatser på hårda skolgolv och alternativa events planeras. Den här gången är världen mer förberedd än någonsin och politikerna är taggade och villiga att åtminstone till viss del kompromissa. Min förhoppning är att de stora medierna tar chansen att rapportera seriöst och pressar politikerna och att alla miljoner människor världen över med stora förhoppningar kommer tas på allvar. Vi kommer att följa vägen dit med stort intresse. … näringslivets allt större engagemang. Nu är livsmedelsföretagen på hugget. I förra numret av Camino hade vi en intervju med Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood som berättade om deras gedigna miljöarbete. Strax därefter berättade Axfood att de nu inför pant

även på saftflaskor av deras eget märke, ett steg mot att få ännu mer produkter tillbaka in i systemet. Under sommaren lanserades också initiativet Hållbar livsmedelskedja med aktörer som Löfbergs Lila, Polarbröd, Orkla Foods, Arla, Axfood och Ica. WWF koordinerar arbetet som förhoppningsvis ska mynna ut i en väsentligt mer hållbar livsmedelkedja i Sverige till år 2030. Ett stort fokus ligger på frågan om matsvinn. … Sveriges första återbruksgalleria. I Eskilstuna öppnade i augusti en hel galleria, ReTuna, med butiker som har återbruk och upcycling som affärsidé. De olika butikerna kommer bland annat att ta hand om sådant som slängts/ skänkts av människor som åkt till den nya återvinningscentralen som ligger i anslutning till gallerian. Mindre varianter av detta finns runt om i landet, bland annat göteborgska Alelyckan, men det unika med ReTuna är satsningen på redesign och företag som erbjuder lagningstjänster.

ttip en trojan i politiken Det transatlantiska handelsavtalet hotar miljö och demokrati på två kontinenter. Över 2,5 miljoner har skrivit under på att detta inte är ok. Stöd Jordens Vänners arbete på pg 90 04 74-8 eller läs mer på jordensvanner.se.

Äggoljetempera av Färg i påse för magiskt vackra väggar, golv, snickerier m.m. Innehåller endast pigment, vatten, ägg och linolja. Inget mer.

UTBLICK

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Vad gör vi med vår tid när vi får en ovillkorad peng från staten? FOTO

USFWSMID

BASINKOMSTEN SÄTTS PÅ PROV Nu ska basinkomst (eller medborgarlön) testas i pilotprojekt i Finland och Nederländerna. Idén förespråkas allt oftare i den svenska debatten, från både höger och vänster. För när robotarna tar över de tråkiga jobben kanske det är dags att sluta piska arbetslösa och släppa loss kreativiteten? TEXT INGEMAR TIGERBERG

–för mig handlar det om att förenkla vårt socialförsäkringssystem, säger Juha Sipila, Finlands premiärminister till bbc. Han är inte ensam i Finland med att gilla idén om en ovillkorad basinkomst; fyra av fem finnar stödjer förslaget. Pilotprojektet i Finland går ut på att prova att ge alla invånare i en stad en b asinkomst på mellan 400–700 Euro i m ånaden, för att se vad det får för konsekvenser på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsnivån i Finland är i skrivande stund över 10 procent. I Sverige bestämde sig Miljöpartiet på sin kongress för att utreda vad införandet av en basinkomst kan innebära, och tidigare har Piratpartiet tagit ställning för basinkomst. ”Det är skamligt att jaga ut människor på en fruktlös jakt efter traditionella arbetstillfällen som inte finns och sedan straffa dem när de

misslyckas” skriver partiets ledning på sin webbsida. Nu sållar sig även Andreas Bergström, vice vd på den liberalt gröna tankesmedjan Fores till dem som ser det som en intressant väg framåt. I en ledare i Bohuslänningen skriver han: ”Det är dyrt och kommer att leda till att en del som skulle kunna försörja sig själva väljer att leva på staten. Samtidigt kan man se det mer positivt, att många kan bidra på andra sätt till samhället. Kanske genom ett mer blomstrande civilsamhälle och genom att skapa kultur och texter som sprids gratis på nätet (tänk på Wikipedia, bloggar och Youtube)”. en stor anledning till frågans återtåg i den svenska debatten går att hitta i diskussionen om automatisering eller robotisering som under våren har importerats från USA till

Sverige. Under sommarens Almedalsseminarier var en av de hetaste frågorna ”Vad ska vi göra när robotarna och datorerna tar över våra arbetsuppgifter?”. Till och med arbetslinjens arkitekt, moderaten Per Schlingmann, konstaterar i en debattartikel i Dagens Nyheter att ”Arbetslinjen är död”. Även om han inte går så långt som att förespråka basinkomst så är arbetet och dess innebörd välbehövligt under lupp. I Nederländerna har Utrechts kommun dragit igång ett projekt med stadens universitet där personer som lever på socialbidrag i stället ska få basinkomst. Tanken är att flera olika grupper ska jämföras, varav en där lönen är villkorad mot någon form av prestation, och en annan där den som får pengarna fritt disponerar sin tid, rapporterar brittiska tidningen The Independent.

NEJ. JA.

NEJ.

VET EJ.

JA.

VET EJ.

JA.

NEJ.

TEKNISKT

INSIDAN SOM RÄKNAS

Det måttligt populära konceptet ”planerat åldrande” har länge varit dominerande inom teknikbranschen – prylar som görs för att bara hålla en viss tid. Uppstickare ser nu sin chans att erbjuda produkter som håller länge och kan uppdateras. TEXTINGEMAR TIGERBERG

Gratisrevolutionen få tänker på Idag ser de flesta det som självklart att våra mobiler och datorer uppdateras med ny programvara då och då. I vardagliga diskussioner talas det mest om hur störande en ny uppdatering är, eller hur något inte fungerar som det ska. Det är kanske inte så konstigt, men vad få tänker på är hur mycket arbete som görs som vi alla får ta del av helt gratis. Programvaror och appar designas och programmeras hela tiden, ofta är de helt gratis för oss användare. På bara något decennium har vi fått tillgång till en hel värld av nya tjänster online och i våra telefoner utan att betala nästan någonting. Med detta kommer naturligtvis en helt ny uppsättning problem, men det kan vara

Reparationsbutikernas revansch värt att ibland även reflektera över fördelarna. Framöver kan uppdateringarna få en ännu mer framträdande roll. Istället för att byta mobil vartannat år, förblir hårdvaran densamma, eller modulär. Det är tanken bakom telefonen Puzzelphone som är designad för att hålla i tio år med lättutbytbara delar. Google har en liknande telefon på gång som går under namnet Project Ara. Dessa två går inte att köpa ännu men även den nya Fairphone 2 ska lätt kunna repareras och har utbytbara delar. Fairphonen som har stort fokus på schyssta produktionsvillkor i produktionen går att förbeställa redan nu för 525 euro. puzzlephone.com

Om du inte vill köpa en ny telefon, kan du vända dig till de allt mer vanliga reparationsbutikerna som har dykt upp de senaste fem åren. Tidigare var det ofta billigare att köpa ny mobil än att reparera men denna ”sanning” har reparationsbutikerna börjat utmana. De har även ofta begagnade mobiler till försäljning och kan hjälpa till med uppdateringar. På webbsidan Compare Repair kan du jämföra priser på olika reparationer hos aktörer i din stad.

comparerepair.se

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Tesla gör det igen

På nya Fairphone ska man enkelt kunna byta ut enskilda delar.

Om företagen ska fortsätta tjäna pengar även i framtiden behöver de hitta andra intäktskällor, än att konsumenterna hela tiden ska köpa nya prylar. Elbilstillverkaren Tesla Motors intäktsmodell bygger (åtminstone nu) på ett högt inköpspris men sedan är det för evigt gratis att tanka el på deras snabbladdningsstationer som är under utbyggnad runt om i världen. Detsamma gäller uppdateringar av bilens mjukvara. Precis som en telefon eller en persondator behöver bilens system uppdateringar, och den senaste versionen av mjukvaran innebär en mindre revolution både för föraren och möjligen även för transportindustrin, rapporterar Mashable. Uppdateringen innebär nämligen att bilen kommer att kunna köra sig själv och räknar ut om den klarar sig till nästa laddstation. Företagets vd Elon Musk lanserade denna nyhet lite i smyg på en presskonferens som

skulle handla om lösningar på ”räckviddsångest” det vill säga att föraren är rädd för att inte hinna till en laddstation innan batteriet tar slut. Detta ser nu datorn till att föraren aldrig behöver oroa sig för. Enligt Musk innebär den självkörande tekniken att bilen i princip kan köra ”från parkeringsplats till parkeringsplats” men i inledningsskedet begränsas autopilotfunktionen till motorvägskörning, vilket delvis beror på att juridiken kring självstyrande bilar inte är helt utredd. Vi har tidigare rapporterat om utvecklingen inom förarlösa bilar – hur dessa har potential att ersätta 9 av 10 bilar på gatorna om de används effektivt. Google och Volvo ligger långt framme i tekniken, men blev precis omsprungna av den kaxige eldrivna uppstickaren. TESLAMOTORS.COM

Uppdaterad mjukvara gör Tesla självstyrande och smart för att motverka ”räckviddsångest”.

DESIGNAT

DESIGNAD BIOLOGI Inom makers-rörelsen har biohacking den senaste tiden dykt upp som ett nytt sätt att lösa miljöproblem, hitta och förhindra allvarliga sjukdommar och skapa fantastiskt konst. TEXT JOHANNA STÅL

Nyfiken på insidan Biohacking är en korsning mellan biologi- och hackervärlden. Det kan handla om att installera teknik i sin biologiska kropp eller om gör-detsjälv-biologer som experimenterar med DNA eller bakterier. Sveriges första biohacker-laboratorium öppnade dörrarna under våren, och liknande platser finns över hela världen. Det är en del av Stockholm Makerspace som ligger vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Bakom labbet står organisationen Bionyfiken, en svensk variant av det större Biocurious i USA. Än har inte så många projekt startats, men på det amerikanska laboratoriet är det ett myller av

aktivitet, bland annat för att skapa algodlingar för biobränsle eller att med hjälp av en bioprinter kunna skriva ut ett löv som kan genomföra fotosyntes. Målet är att i förlängningen kunna skriva ut mänskliga organ. På Biocurious pågår även ett projekt som handlar om att skapa veganost utan att djur behövs i processen. Det görs genom att de manipulerar jästsvamp på cellnivå så att den producerar mjölkprotein. På företaget Glowing Plant vill man få fram växter som är självlysande och kan användas istället för lampor. De utvecklar och förändrar

dna i olika växter för att få dem att lysa och målet är att kunna ha träd istället för gatulampor som lyser upp i mörkret, helt fossilfritt. I ett annat projekt försöker de utveckla växter och bakterier som ska kunna rena miljön. Flera av dessa idéer finansieras med gräsrotsfinansieringstjänster såsom Kickstarter.

bionyfiken.se biocurious.org glowingplant.com

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Bakteriekonst Det finns fler bakterier i våra kroppar än stjärnor i hela universum och det går att programmera bakterier precis på samma sätt som vi kan programmera datorer. Tal Danino är en biohackare som har studerat hur bakterier kan växa inuti tumörer, ett ställe dit immunsystemet inte har tillträde. Bakterier kan använda tumörer som en skyddad plats för att växa och frodas. Danino gav probiotika, en bakterie som ska vara bra för kroppen, med maten till en mus som hade tumörer. Probiotikan valde att placera sig i tumören, enligt hypotesen. Tal Danino programmerade probiotikan så att den producerade en signal som ändrade färgen på urinet hos den som bar på tumören. På så sätt kunde han se att musen hade tumörer i kroppen. Dessutom programmerade de probiotikan för att verka terapeutiskt och på så sätt krympa tumörerna. Framtidens cancerbehandling kanske? Danino har också skapat konstverk med hjälp av bakterier, en serie som kallas Colonies. Den har han gjort ihop med konstnären Vic Muniz, känd från att ha gjort enorma porträtt på sopletare av sopor.

Glowing Plant har fått fram självlysande växter som kan ersätta glödlampor.

Många biohackers är glada amatörer som inte är utbildade inom området utan mest nyfikna, experimenterade entusiaster. Det gör att rörelsen blir dynamisk och kreativ, men kan också medföra risker. När vem som helst kan köpa labbutrustning och avance rade maskiner för några tusenlappar och kunskapen om biohacking finns tillgänglig lätt på nätet så ökar också risken för biolo gisk terrorism och att skadliga mutationer skapas. En risk att vara medveten om, även om utvecklingen troligen inte går att stoppa.

Vic Muniz och Tal Danio framför en av tavlorna de gjort med hjälp av bakterier.

ANNONS

vännerna ENERGI & TRANSPORT

INREDNING & DESIGN

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE

AV JORD WWW.AVJORD.SE

GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

EKONOMI & AFFÄRER

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

EKOLOGISKA BYGGVARUHUSET WWW.EKOLOGISKABYGGVARUHUSET.SE THE HOUSE OF FAIRE TRADE WWW.HOUSEFAIRTRADE.SE

CIRCULARECONOMY.SE WWW.CIRCULARECONOMY.SE EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE TRICORONA WWW.TRICORONA.SE U&WE WWW.UANDWE.SE

HÄLSA & SKÖNHET

WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE

PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/SV/ BROD-SOVEL

KRAV WWW.KRAV.SE

TORFOLK GÅRD WWW.TORFOLK.SE

RABASH WWW.RABASH.SE UPPLEVELSER & EVENTS SUSTOPIA WWW.SUSTOPIA.SE SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

KLÄDER & TEXTIL

VISION WWW.VISION.SE

DEM COLLECTIVE WWW.DEMCOLLECTIVE.COM EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE KLÄPPI WWW.KLAPPI.SE

MAT & DRYCK

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE CAFÉ REKOMMENDERAS REKOMMENDERAS.COOP

BALANZEN WWW.BALANZEN.SE

A WIN WIN WORLD WWW.AWINWINWORLD.COM

GRÖNA BARNMORSKAN WWW.GRONABARNMORSKAN.SE

DIAKONIA WWW.DIAKONIA.SE

EGUALE WWW.EGUALE.SE

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE

FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

FORMGÅRDA WWW.FORMGARDA.SE KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU KOSTERS TRÄDGÅRDAR WWW.KOSTERSTRADGARDAR.SE KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA.SE

www.caminomagasin.se/vanner

SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJON SÖRBY NATURHÄLSOGÅRD WWW.SORBYNATURHALSOGARD.SE

ANAMMA WWW.ANAMMA.EU CYKELMUSTERIET WWW.CYKELMUSTERIET.SE

KOMMUNIKATION & OPINION

GREENSTONES WWW.GREENSTONES.SE

BLANDAT

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE ESKILSTUNA FOLKHÖGSKOLA WWW.ESKILSTUNAFOLKHOGSKOLA.NU

GREEN FOOTPRINT WWW.GREENFOOTPRINT.SE GREEN & GREJERNA WWW.GREENOCHGREJERNA.COM FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

ANNONS

Varsågod! I varje nummer av Camino bjuder vi er läsare på exklusiva erbjudanden från våra Caminovänner. Läs under respektive erbjudande hur du gör för att ta del av det.

Ekologisk djurhårdvård

20% på hampafrön

Nea of Sweden ger dig 10 % rabatt på hela sortimentet under 2015. I sin nätbutik erbjuder de bland annat ekologisk djurhudvård samt diverse veganvänliga produkter. Ange camino som referens när du gör din beställning.

Hampafrön är omtyckta för sin unika sammansättning av aminooch fettsyror. Helekologiska matbutiken Gryningen i Stockholm ger dig 20 % rabatt på egna hampafrön. De finns i 1 kg eller 300 gramsförpackning. Visa detta erbjudande i butiken för att ta del av rabatten.

NEAOFSWEDEN.SE

GRYNINGEN.EU

30% på retreat

10% på ekosemester

Sörby Naturhälsogård är ett retreat- och resilienscenter och en ekologisk omställningsgård i Halland. Just nu erbjuder de dig 30% rabatt på ett retreat 25–27 september samt 10 % på kursen Fri energi som startar 10/11. Ange camino som referens när du bokar.

Bo i jurta i Bohuslän och få 10 % rabatt på våra ord. priser. I de vinterisolerade jurtorna på Greenstones på Flatön kommer du nära både naturen och dig själv. Braskamin, sköna sängar och stjärnhimlen genom kupolfönstret ger själen och kroppen ro. Ange camino som referens när du bokar.

SORBYNATURHALSOGARD.SE

GREENSTONES.SE

10% på lappländsk ekodesign

Gratis rådgivning av designbyrå

Nätbutiken Kläppi erbjuder ekologiska barnkläder designade i Lapplands djupaste skogar. Som läsare av Camino får du just nu 10 % på en hel order. Ange camino i rabattkodsfältet i kassan, när du gör din beställning.

Just nu kan du boka en kostnadsfri PlayShop med designbyrån Formgårda där ni under två timmar går igenom era behov och utmaningar. Formgårda bidrar med sina kunskaper och vilka verktyg som ger resultat, oavsett om det är en tidningsannons eller webbsida som ska produceras eller en produkt som ska lanseras. Ange camino som referens när du bokar.

KLAPPI.SE

FORMGARDA.SE/WORKSHOP

www.caminomagasin.se/vanner

KRISTINA PERSSON

70 år I Stockholm och Jämtland. aktuell: Som socialdemokratisk minister för strategi-, framtidsfrågor och Nordiskt samarbete. ålder: bor:

PROFILEN

g a r d p Up d i t fram Kristina Persson

Politiker har en förmåga att fastna i det dagsaktuella. Ibland tävlar den parlamentariska demokratin med kvartalskapitalismen i kortsiktighet. I det klimatet ska Sveriges nya framtidsminister Kristina Persson få sina statsrådskollegor att lyfta blicken. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO LINA SÖDERSTRÖM

– min ambition är att politiken ska vara proaktiv, inte reaktiv. Sveriges första renodlade framtidsminister har inget eget ”Framtidsdepartement” utan arbetar på statsrådsberedningen direkt under statsminister Stefan Löfven. Ministerrollen är ny och inte glasklar. – Det är troligen det viktigaste uppdrag jag någonsin har haft. Samtidigt är det ett svårt uppdrag, eftersom jag kommer in från sidan och ska anlägga det långsiktiga helhetliga perspektivet på regeringes arbete, Jag ska bland annat se över hur regeringen är organiserad, så att man får fler tvärgående processer, inte så många stuprör som det är idag, berättar Kristina Persson när vi träffar henne en stekhet dag i Visby under Almedalsveckan. Hon har precis medverkat på Caminos seminarium med titeln

”Vad ska vi göra när robotarna och datorerna tar våra arbetsuppgifter?” Det är andra gången hon medverkar på Caminos seminarier i Almedalen. Den första gången deltog hon i rollen som ordförande för tankesmedjan Global Utmaning som hon grundade år 2005. Med stor internationell utblick, intressanta föreläsare som bjöds in till Sverige, hög trovärdighet och alltid med ambitionen att ha ett helhetsperspektiv kom Global Utmaning att bli en av de mest spännande arenorna för framtidsfrågor i Sverige. Kristinas tidigare uppdrag, såsom vice riksbankschef och landshövding slår förstås också högt, men att hon fick ministeruppdraget på grund av vad hon åstadkommit med Global Utmaning, och det kontaktnät hon fått därigenom, är ingen vild gissning. Nu återstår det att se om hon lyckas omsätta några av de

PROFILEN

ofta visionära idéer som framfördes på tankesmedjans seminarier i praktiken. Hittills har det varit en ödmjuk mjukstart på posten som framtidsminister. Tre analysgrupper är tillsatta – en om global samverkan, en om den gröna omställningen och konkurrenskraften, och en om framtidens arbetsmarknad. I mars 2016 kommer de att presentera vad de kommit fram till. Analysgruppen om framtidens arbetsmarknad ska bland annat titta på vad man ska göra för att möta utvecklingen med att datorer tar allt fler mänskliga arbetsuppgifter. Enligt uträkningar från Reforminstitutet riskerar så mycket som vartannat jobb i Sverige automatiseras inom bara 20 år. Dramatiska siffror för ett land där jobbfrågan så gott som alltid är en av de viktigaste inom politiken. – Vi borde vara väldigt medvetna om att det finns risker med utvecklingen om man inte möter den med rätt slags politik, bland annat utbildning. Jag tar fasta på möjligheterna. För samtidigt skapas det en väldig massa jobb i sektorerna som datoriseras och automatiseras. Och det uppstår företag som bygger helt och hållet på digital teknik, såsom dataspelsbolag. En annan rapport från Reforminstitutet visar att 450 000 jobb har automatiserats bort under perioden 2006–2011 och samtidigt har 300 000 andra jobb tillkommit. 20 000 av de nya jobben är dataspecialister. Hittills lyckas alltså inte ekonomin skapa lika många nya jobb som försvunnit till datorer och robotar. stockholm ligger tätt efter silicon valley när det gäller digitala start-ups. Branschen lyfts ofta fram som det som ska ersätta svensk traditionell industri. Men om man tittar på hur många som sysselsätts är det helt olika världar. Dataspelsföretaget Mojang som såldes till Microsoft för hiskeliga 2,5 miljarder dollar hade då omkring 40 anställda. Det kan jämföras med Volvo personvagnar som såldes till Geely för 1,3 miljarder dollar. Volvo hade då omkring 30 000 anställda. Så frågan är om vi verkligen kan förlita oss på den digitala industrin för att skapa jobb. – Nej, det ska vi inte göra. Vi ska ta vara på möjligheterna och underlätta för nya företag att starta och växa. Och så ska vi ha beredskap för den typ av kompetens som behövs inom framtidens arbetsmarknad. Och att se till att Sverige ligger i topp i kompetens. Det är en avgörande konkurrensfaktor. Vi ska också ta vara på fördelarna med att ligga tidigt ute i den gröna omställningen, för det kommer skapa jobb och konkurrenskraft. En del av de nya digitala företag som startas är delande ekonomins plattformar, där några handlar om att dela på tjänster. Ubers intrång på taximarknaden har mött protester, från branschens aktörer som tycker att det är oschysst konkurrens.

– Jag skulle tro att Sharing Economy har kommit för att stanna – det här direktmötet mellan tjänsteutövare och brukare utan mellanhänder har möjliggjorts av den nya tekniken. Eftersom det sker så effektivt så blir det billigare. Men det skapar naturligtvis problem för Uberchauffören om den personen har eget företag men inte har försäkringar och trygghetslösningar för tillfällen då något händer. Överhuvudtaget skapar det osäkra arbeten och öppnar upp för en svart ekonomi, som inte bidrar till finansieringen av det gemensamma. Kritiken har varit som störst i USA där delnings ekonomin kommit att bli en allt viktigare inkomstkälla för många. Den stora ökningen kom efter finanskrisens då många förlorade sina ordinarie jobb. Då var det många som började extraknäcka som till exempel chaufför via taxi- och samåkningstjänster, eller hyrde ut sin bostad för att få in lite pengar. – Jag tror att den typen av jobb kommer att öka. Det kommer att bli en högre grad av flexibilitet i arbetslivet. Det kan mycket väl vara så att det blir mer av kombinationssysselsättningar, vilket i sig försvårar med trygghetssystem och socialförsäkringar. Swedbanks chefsekonom Anna Fällender har tillsammans med Robin Teigland, docent Handelshögskolan i Stockholm författat rapporten Sharing Economy – embracing change with caution. De menar att Sverige har goda förutsättningar för att hantera dessa utmaningar. Kristina håller med. – Vi har fördelen med en stark och mogen fackföreningsrörelse som har bra samarbete med arbetsgivarna. Det är en av våra stora konkurrensfördelar. Så jag tror att man kommer att kunna hitta lösningar på de risker som annars finns om det växer fram någon slags ”prekariat” med arbetstagare som har väldigt dåliga villkor, inga försäkringar eller trygghetslösningar som jobbar med att sälja sina tjänster. Samhället är också beroende av att alla deltar vid finansieringen av det gemensamma, poängterar hon. kristina ser en framtid där vi i allt högre grad är både konsument och producent. Åtta-till-fem-jobbet där vi gör samma sak varje dag är på väg bort, och i den bästa versionen av morgondagen kan fler syssla med sina drömjobb, åtminstone delvis. Många fler blir mångsysslare. – Det kan finnas många som vill utöva kreativa yrken som kanske inte lönar sig, åtminstone inte i inledningen av en karriär. Då kan man inleda med att kombinera med ett annat jobb. Jag tycker det låter ganska tilltalande. Att man kan leva ut sin passion, kanske musiken, men främst försörja sig med något annat. Samtidigt har ”rätten till heltid” länge varit en strids-

Kristina spanar efter de jobb som robotar och datorer har svårt att ersätta.

KRISTINA OM Arbetstidsförkortning – Jag utesluter jag inte att facket och arbetsgivarna kommer fram till att det är ett smart sätt att bedriva fördelningspolitik. För om du minskar arbetstiden utan att sänka lönen så höjer du ersättningen per arbetad timme.

fråga för socialdemokraterna, något som inte helt och hållet rimmar med denna nya flexibilitet. – Jo, det är viktigt att alla som vill jobba heltid ska kunna göra det, så att man ska kunna leva på sin lön. Fördelningsfrågorna kan komma att bli svåra. Det finns en risk att många av de som förlorar jobb i medelinkomstskikten börjar konkurrera med de i de lägre inkomstskikten och pressar ner lönerna. Det blir för många som konkurrerar om för få jobb. Då är det viktigt att man genom incitament och skatter styr så att det skapas jobb där det behövs. Inom vård och utbildning, omsorg och hälsa finns det hur mycket behov som helst. Och just vård-, skol- och omsorgsyrken lyfts ofta fram som professioner som är svåra att automatisera. Där är det mänskliga mötet särskilt viktigt. – Ja det går ofta inte att ersätta människor i vården, men det gäller också andra tjänstesektorer. Jag vill inte bli klippt av en robot i alla fall, poängterar Kristina.

Du har tidigare pratat om att skattesystemet behöver ses över. Vad behöver förändras?

– Skatten ska helst tas ut på saker som är breda och långsiktiga och som inte kan flytta utomlands. Idag är det mest arbete som beskattas. Vi behöver kanske andra skattebaser. Men detta är något vi behöver komma överens om väldigt brett i politiken, det är inget s och mp kan driva igenom själva.

Handlar det om en ökad tyngdpunkt på konsumtionsskatter och kapitalskatter? – Ja, det kan det vara.

Basinkomst – Jag tror inte att det är en särskilt lysande idé. Det blir för lite för dem som verkligen behöver det – till exempel för en arbetslös ensamstående trebarnsmamma, och för mycket för de som inte behöver stöd. Personer som jobbar och är högavlönade som också ska få det. Det är alldeles för dyrt. Synen på framtiden – Jag är oroad. Generellt i världen är det politiken som rör sig för långsamt. Vi ser stora förändringar i globaliseringen, teknikutvecklingen och urbaniseringen. Vi ser riskerna med klimatuppvärmningen och en hel del andra obalanser i hur världen fungerar. Samtidigt har vi lösningar. Vi har kunskapen och tekniken för att lösa många av problemen. Men den nationella tillämpningen dröjer. Vi är så splittrade i nationer och har inga starka globala institutioner, som skulle krävas för att komma loss. Så jag är lite pessi mistisk om politiken och därmed ingen stor optimist. Men om jag inte trodde att det gick så skulle jag inte ha det jobb jag har.

NYBYGGARE Mitt i det myllrande Amsterdam ligger ett gammalt skeppsvarv med café, arbetsplatser och odlingar. DeCeuvel är ett uttryck för den nya staden där kreativitet och gör-det-själv är ledstjärnor. TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

Café DeCeuvel serverar svamp odlad i kaffesump, veganska pizzor, egentillverkad lemonad och arrangerar events.

med flyt

– amsterdam är fullt, om vi ska växa måste det göras norrut, in i deltaområdet. Men det går inte att göra på samma sätt som i resten av staden, utan vi behöver hitta nya lösningar, lite DIY – att folk ska kunna bygga sina egna bostäder. Vi har en väldigt stor andel underifrån initiativ och kommunen säger ’ok, vad behöver ni? Ni får göra det själva, men vi kan stötta er’.” Wendy Rommers sitter i en husbåt som gjorts om till arbetsplats och flyttats upp på land, i det kreativa, gördet-själv området De Ceuvel i norra Amsterdam. Det är en varm dag när vi träffas, men det blåser starka vindar från vattnet som susar i alla buskar på halvön och svalkar skönt. Wendy är en av dem som deltar i projektet för att göra om marken efter ett gammalt skeppsvarv till en hållbar oas med park, utbildningscenter, arbetsplatser, café och events. Något som inte är helt ovanligt i en stad som Amsterdam. Att Amsterdam är så kreativt och fullt av DIY-lösningar är inte förvånande för Wendy. Hon menar att de är så utsatta med många människor på liten plats och dessutom med havet som ständig påminnelse om sårbarheten. Stora delar av Nederländerna ligger faktiskt under vattenytan och skyddas med vallar. världens storstäder utvecklas alltmer till kreativa hubbar där invånarnas dragning till gör-det-självlösningar kombineras med stöd från kommun och det lokala näringslivet. Det blir allt vanligare att stadens invånare inkluderas i förändringsprocesser genom medborgardialoger, öppna hus och med hjälp av sociala medier. Vi ser också att invånarna i större utsträckning får ta över viss mark för att skapar sina egna kreativa oaser. Amsterdam är en av de växande storstäderna där DIY-kulturen och kreativiteten flödar. Det bjuds in till cyckelhacks med stadens cyklister för att spåna på idéer kring att bli en ännu bättre cykelstad, det öppna sommaruniversitet under titeln The Thinking City, som lockar deltagare från hela världen och det satsas på att bli en ”Sharing City”, där delandekulturen är central. Att det finns tillgång till stora lokaler som Parkhuis de Zwijger, ett gammalt parkeringshus som förvandlats till en kreativ möteslokal och arbetskollektiv, är viktigt. Dessutom byggs flera flytande eller tillfälliga samhällen runt omkring stadskärnan, där hållbarhet, kreativitet och smarta lösningar är ledord. De Ceuvel är en av dessa nya initiativ av hållbara småsamhällen, som under våren firade ettårsjubileum.

”

De hade den här nedsmutsade marken som tidigare varit ett varv som de inte visste vad de skulle göra med Det ligger mitt i ett av Amsterdams mest ruffiga områden, med små bilreparationsverkstäder, och oidentifierbara butiker och själva ingången till den lilla halvön ger intryck av såväl ruffighet och hippie. Att ta sig dit kollektivt är inte helt lätt, de skumma gatorna runt omkring känns lite avskräckande och jag skulle inte röra mig där efter mörkrets intåg. Men väl inne på De Ceuvel-området råder febril aktivitet och snofsiga designers sitter dörr i dörr med högpresterande miljö entreprenörer som tillverkar hamburgare av sjögräs och bygger möbler av gamla båtar. Utöver arbetslokaler finns det ett café med mängder av aktiviteter samt park och odlingar på området, tanken är också att det ska byggas ett Bed and breakfast framöver – eftersom halvön blir alltmer populärt bland turister. wendy rommers har arbetar med olika designprojekt, men är också PR-ansvarig för De Ceuvel, precis som alla ”invånare” har olika ansvar för det gemensamma minisamhället. – Projektet De Ceuvel började med en tävling som Amsterdams kommun initierade. De hade den här nedsmutsade marken som tidigare varit ett varv som de inte visste vad de skulle göra med, berättar Wendy. Området ligger i en del av norra Amsterdam där det händer mycket, men där många företag inte har råd eller vågar satsa. Tävlingen gick ut på att man fick komma med förslag som innebar att man tog hand om marken och skapade kreativa arbetsplatser. Arktitektbyrån Space&matters och Delva landskaps

Wendy Rommers har sitt kontor PR DeCeuvel, men är också PRansvarig för projektet.

Charlotta Mellander Forskar om städer och kreativitet vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och Rotsman School of Management i Toronto. Börjar städerna involvera medborgarna mer? – De stora städerna har vuxit så oerhört snabbt och lider av växtvärk. Samtidigt attraherar de innovativa människor som hittar kreativa lösningar. Det har varit på gång länge men det är först på senaste tiden som kreativa lösningar och medborgarinvolvering verkligen har tagit fart. Dessutom underlättar IT, smarta mobiler och sociala medier och ökar hastigheten på alla processer. Vilka städer är bäst i världen på att involvera sina medborgare? – De stora globala hubbarna som har ett tillåtande klimat. San Fransisco, New York och London är väldigt bra exempel. Det finns en kombination av en tillåtande miljö och smarta individer som flyttar in till staden och ser saker som inte fungerar. Därtill måste det finnas ett ekosystem i staden av institutioner som stöttar samt tillgängliga lokaler. Varför är Amsterdam så kreativt? – Det går inte riktigt att jämföra olika städer. Vi ser en liknande utveckling i alla stora städer. Men Amsterdam är en cykelstad och det är möjligt att ta sig runt till fots. Den är öppen och tillåtande – det är viktigast.

Gamla husbåtar har fått nytt liv på land i ett annorlunda kontorslandskap.

”

Jag kände mig lockad att vara med och förändra samhället och vara ett exempel på hur samhället skulle kunna vara arkitekter sökte. De samarbetade redan kring ett liknande område: Schoonship – ett hållbart område med enbart flytande hus. De hade en vision om att skapa ett område med husbåtar som flyttade upp på land och ett hållbart samhälle med en park, restaurang och events, berättar Wendy. De samarbetade med företaget Metabolic – vars hela idé är att hitta hållbara system som man kan skapa själv. De hjälpte till att skapa en plan för hur olika växter kan användas för att sanera den nedsmutsade marken. Gruppen vann tävlingen och fick ett tioårskontrakt och viss ekonomisk hjälp. De fick också lån av Triodus, en alternativ bank som gillar den här typen av projekt och har helt andra kriterier än andra banker, berättar Wendy, vars man blev inblandat i projektet som finansiell rådgivare. Och det var på den banan hon kom med också. – I samma period var jag på jakt efter en ny lokal att arbeta i, som designer. Samtidigt kände jag mig lockad av att vara med och förändra samhället och vara ett exempel på hur saker skulle kunna vara, inte bara prata om det. Det här passade perfekt för mig. gruppen bakom de ceuvel ville ha dit entreprenörer som kunde bidra till att få projektet att växa. Från start blev alla entreprenörer som hyrde in sig engagerade i projektet med olika ansvarsområden. Idag driver några cafét, andra arbetar med PR och events eller tar hand om parken och underhåll.. – Vi har arbetat med projektet i nästan två år. Det är fortfarande mycket som inte finns på plats, det finns inget avloppssystem eller WiFi, så det är många utmaningar kvar, säger Wendy. Men på De Ceuvel är hållbarhet och enkla lösningar

ledstjärnor. De har solpaneler och luftvärmepumpar. Toaletterna är mulltoaletter, restaurangen säljer såväl nyttig ekologisk mat som pizzor med stadsodlad svamp som växer ur kaffesump. – Det fungerar. Man vänjer sig snabbt vid saker som är annorlunda. Det blir snabbt det nya normala. Jag gillar att inte bara prata om hållbarhet utan också vara med och arbeta för det. Vi får hela tiden förändra våra system och förbättra dem, allt fungerar inte så bra som vi hade hoppats från början. Marken som De Ceuvel vilar på är rejält nedsmutsad efter att det fungerat som ett skeppsvarv. Innan växter planterades så testades graden av nedsmutsning och de hittade en plats som var extra smutsig. Den marken grävdes upp och blev till en skulptur. På resten av marken gjordes en plan ihop med universitetet med olika växter som har egenskaper som att suga upp giftiga metaller. När växten sedan huggs ner tas den hand om som giftigt avfall och marken har renats. Alla växter är noga övervakade och inga människor eller djur får gå på marken eller odla där, istället går man på gångbroar. Men Wendy försäkrar mig att det inte är något farligt att vara där, så länge man inte går nere i jorden. jag frågar om hur hon tror att området ser ut om tio år. Antingen är De Ceuvel så framgångsrikt som turistmål och arbetsplats att de blir ombedda att stannna kvar. Eller så tycker staden att de gjort det så bra att de avslutar kontraktet och säljer marken dyrt. – Idén är också att vi ska kunna ta husbåtarna från marken och lägga tillbaka dem i vattnet och åka någon annanstans. Vi önskar såklart att staden vill att vi ska stanna, men vi är ett flytande samhälle som landat här och vi kan också flyta vidare, säger Wendy.

Här bygger man en odling uppe i luften och komposterar maten i en egenbyggd kompost.

KREATIVITET I AMSTERDAM Ndsm är ett tidigare varvsområde som nu, likt De Ceuvel, är en kreativ oas med massa olika företag. Clean Ship Amsterdam/ Schooneship är ett hållbart samhälle i norra Amsterdam som består av flytande hus som renar vatten.

Kontoren ligger i gamla husbåtar som fräschats upp och flyttats upp på land.

Parkhuis de Zwijger är ett tidigare parkeringshus som nu är en plats för företag och events med kreativitet som nyckel ord. Sommarskolan The Thinking City och Cykelhacks hålls här och här finns också en liten lokal butik. Amsterdam Smart City är ett partnerskap mellan företag, politik, kunskapsinstitutioner och människor i Amsterdam för att utveckla staden till en Smart City, där teknologi understödjer en hållbar ekonomisk utveckling. Projektet står bland annat bakom en av världens mest innovativa sportarenor som byggs just nu. The Sharing City Europas första Sharing city innebär att Amsterdam arbetar med många olika projekt som rör delandeekonomi. WOW Amsterdam, ett hostel och tillfälligt hem för artister från hela världen.

Reparationernas

renässans Nu har vi tröttnat på att slänga nästan nya prylar som gått sönder. Camino har besökt tre platser i Europa som visar att reparation är på väg tillbaka. TEXT & FOTO TOBIAS JANSSON

Marcus Fogde reparerar datorer på löpande band.

”

Våra kunder får ungefär dubbelt så många datorer för samma pengar

Inrego, Täby erik pettersson visar runt i Inregos sprillans nya lokaler i Täby utanför Stockholm. Han är hållbarhetschef för en verksamhet som årligen hanterar 260 000 begagnade datorer och andra IT-enheter. Inrego köper in använd IT-utrustning från myndigheter och företag som sedan töms på data, fixas till och säljs vidare. Kunderna är svenska kommuner och skolor, men också företag och privatpersoner. – Genom att köpa återanvänd IT-utrustning så kan våra kunder få ungefär dubbelt så många datorer för samma pengar. Det är lätt att tänka ”vad ska man med en begagnad dator till?”, men i Sverige har företag och myndigheter en utbytescykel på tre år, så många av de datorer vi tar hand om är tre år gamla och fungerar oftast väldigt bra fortfarande. I de flesta fall handlar det snarast om att testa så att allt fungerar än att utföra regelrätta reparationer. Miljönyttan är uppenbar: Enligt siffror från FN går det i genomsnitt åt 22 kilo kemikalier, 240 kilo fossila bränslen och 1 500 liter vatten för att tillverka en dator, förutom de plaster och metaller som ingår i själva produkten. – Det naturliga är att återanvändning blir en del av hur vi hanterar IT globalt i framtiden. I dagsläget har vi ett enormt slöseri, av både naturresurser och ekonomiskt värde. Även återvinning är slöseri, det vill säga att mala ner någonting som är fungerande.

Emma Sandberg kontrollerar datorer.

Hur kan återanvändningen av IT-utrustning öka? – Tyvärr är okunskapen stor om att det här alternativet finns. Att skrota är enkelt och bekvämt, men kanske är det för enkelt, det behöver istället bli mycket enklare att återanvända i samhället. Någon slags skatteväxling behövs också så att det blir dyrare att använda nya, jungfruliga råmaterial och billigare med arbetsintensiva verksamheter som att reparera för återanvändning.

inrego.se

”

Det handlar om att göra människor oberoende av det ekonomiska systemet Cyclofficine, Paris dominique carno sitter på golvet i en stimmig lokal i nordvästra Paris och rotar i en låda med handbroms delar. Bredvid sig har hon en ung kille från grannskapet som kommit till Cyclofficine för att laga sin mountainbike. På fransk-engelska berättar Dominique om verksamheten. – Det handlar om att göra människor oberoende av det ekonomiska systemet och de stora sporta ffärerna och lära dem att reparera sina cyklar själva. Vi hjälper dem med en lokal, verktyg och återbrukade reservdelar. Vi lagar cyklarna tillsammans och lär av varandra. Cyclofficine är ett så kallat cykelkök, eller bike kitchen på engelska. Konceptet kommer ursprungligen från USA men har spridit sig till många städer runt om i världen. I Sverige finns cykelkök bland annat i Göteborg, Malmö och Jönköping. Att reparera sin cykel på egen hand kan vara en rätt jobbig historia. Specialverktyg behövs och plats för ett stativ som cykeln kan hängas upp på. Idén med cykelkök är att göra det möjligt för vem som helst att få tillgång till en fullt utrustad cykelverkstad, till en väldigt liten kostnad. Medlemmarna i Cyclofficine betalar 15 euro om året och kan då besöka någon av de tre verkstäder som finns i Paris. Verkstäderna är öppna alla kvällar i veckan förutom söndag. Kommunen skjuter till pengar för lokalen och två avlönade personer. Reservdelar kommer från skrotcyklar som verksamheten får till skänks, och delarna är fria att använda för medlemmarna.

Vad är det viktigaste med Cyclofficines verksamhet?

– Det här är ett fattigt område med många invandrare. Det är fantastiskt att barn som har det svårt på grund av den ekonomiska situationen kan komma hit och lära sig reparera sina egna cyklar. Jag älskar att se små flickor gå och hämta verktyg och använda dem och dela sin kunskap med andra barn.

cyclocoop.org

Dominique Carno hj채lper andra att reparera sina cyklar.

”

Om människor ges möjlighet, kommer de också att reparera mera Millor que nou, Barcelona det är mitt i augusti och Àlex Piñol Montolio gör sin sista dag på jobbet inför semestern. Millor que nous enorma reparationsverkstad i centrala Barcelona är städad för säsongen och gapar semestertom. Alla andra månader av året besöks centret av i genomsnitt 1000 personer som kommer för att laga sådant som strykjärn, hörlurar, dammsugare, stolar och kläder. De får tillgång till verktyg och hjälp av specialister på olika typer av reparationer. Programmet Millor que nou (katalanska för ”bättre än nytt”) har varit igång sedan år 2009 och drivs av Àrea Metropolitana de Barcelona, en administrativ enhet för stor-Barcelonas sammanlagt 36 kommuner, som bland annat har hand om områdets avfallshantering. – Syftet är att skapa intresse för att förebygga avfall på olika sätt, genom kompostering, reparationer och att köpa på second hand. Intresset har varit väldigt stort och så många som 15 000 personer har registrerat sig på Millor que nous webbplats. I lokalerna finns ett rum för att laga hemelektronik, ett annat är fullt med symaskiner, här finns möbelverkstad, måleriutrymmen och mycket annat. Just nu iordningställs ett kök för att laga mat på rester, och en stor sal ska bli bytesmarknad där den som lämnar in en pryl får poäng som kan användas för att byta till sig något annat. Verkstäder finns också i några av de kringliggande kommunerna och Millor que nous specialister åker ut till övriga kommuner och håller lokala workshops.

Går samhället mot att fler och fler vill reparera och återanvända saker?

– Ja, inte minst på grund av den ekonomiska krisen, och om människor ges möjlighet, kommer de också att reparera mera. Förutom reparationsverkstäder så behövs lagändringar som gynnar design av produkter som går att laga.

Alex Piñol Montolio.

millorquenou.cat

Vår tids strävan efter det unika, kreativa och äkta har sitt epicentrum i Berlin. Mikroentreprenörerna Carolina och Theresa använder dessutom hantverksmarknaden Etsy för att slå sig fram med sin passion.

Berlin m ed egn a h än d er TEXT & FOTO EVA PAULSEN

ett stenkast från floden spree ligger en gammal kyrka som är omgjord till ljusa, luftiga kontor. I den rofyllda stämningen sitter enstaka kreatörer framför sina datorer med digitala pennor i högsta hugg. De vita väggarna runt omkring dem är dekorerade med inspirerande illustrationer och vykort i glada färger. Om man får tro illustratörerna Theresa Grieben och Carolina Buzio som huserar här är det ett organiserat kaos som bubblar under ytan. De två team-ledarna är tre veckor från lanseringen av en popup-shop som ska visa upp några av Berlins mest kreativa hantverkare och just nu är vardagen en virvelvind av organisatoriska utmaningar. – Vi har ju aldrig gjort något liknande förut! ler portugisiska Carolina och häller upp ett glas vatten för att få lite svalka i den heta Berlinsommaren. Hon och hennes tyska partner utgör ett typexempel på det som gör Berlin till en så populär stad för frilansande kreativa hantverkare, eller ”makers”, som de populärt kallas. Trots att de anlände utan kontakter inom sina respektive områden har de fort kopplat upp sig mot stadens kreativa nätverk. I Berlin finns de rätta

förutsättningarna att leva på sitt hantverk, menar de. – Dels är Berlin är en billig stad som har mycket att erbjuda. Du kan njuta av livet samtidigt som du arbetar. Här finns dessutom en kultur av att bara göra saker och det är lätt att finna rätt personer att samarbeta med. Det finns dessutom massor av gratis aktiviteter att ta del av, en hel rad meet-ups för alla typer av kreatörer, säger Carolina, som kommer ifrån Portugal och flyttade hit för drygt tre år sedan. Hennes partner Theresa håller med: – Allt är möjligt i Berlin och det är verkligen inte svårt att börja. Du kan få tag i alla material du vill, det finns affärer för allt du kan behöva. Det finns massvis av delade studioutrymmen och det är inte dyrt. theresa är något så ovanligt som en berlinbo född och uppväxt i Berlin. Hon har återvänt efter många år utomlands, och lyfter fram stadens förmåga att suga till sig kreativa från hela världen, vilken hon menar ger ett bra utbyte: – DIY-communityt här är verkligen internationellt. Det ger en känsla av frihet, som att man har tillgång till

llustratรถrerna Carolina Buzio och Theresa Grieben har hittat hem i Berlin. Nu lanserar de en popup-butik fรถr att visa upp stadens DIYtalanger.

hela världen. Det är väldigt coolt. Det är också väldigt uppmuntrande att se att det finns andra som kan leva på sitt hantverk, det ger dig en känsla av att du inte är ensam. Sedan kan man lära från varandra. Det är enormt intressant att se hur folk tillverkar olika saker! Förra året lanserade tjejerna var sin butik på Etsy, plattformen för små oberoende försäljare som oftast skapar sina egna produkter för hand. Där säljer de båda sina illustrationer direkt till kunder. – Jag gillade designen och de kändes mer internationella än andra plattformar här, vilket passar mig som främst har kunder från andra länder. Men det som var avgörande för mig är att de har regelbundna träffar för att communityt ska lära känna varandra. Etsy-försäljare i Berlin är väldigt aktiva och vill väldigt gärna hjälpa varandra, berättar Carolina.

Berlin är en ständig källa till inspiration för illustratören Theresa Grieben. Här är kartor hon gjort.

snart började de drivna tjejerna fundera på att lansera en tillfällig fysisk butik, där de i tillägg till sina internetbutiker skulle kunna få direktkontakt med kunder och få den omedelbara feedback på sina produkter som är svår att få via nätet. – Det slog oss att en popup-shop vore det perfekta sättet för oss och andra Etsy-försäljare att få visa hur bra

hantverkare och kreatörer det finns i Berlin som gör sina produkter för hand i liten skala, säger Theresa. Trots sin företagsamhet är tjejerna inte säkra på om de hade kommit lika långt med sin idé om det inte varit för Etsy i Berlin. Sedan den världsomspännande onlineplattformen öppnade sitt första internationella kontor i Berlin år 2010 i en renoverad fabrik har det blivit en av stadens mest inflytelserika DIY-institutioner. Under åren har de under namnet Etsy Labs organiserat hundratals workshops åt stadens hantverkssugna i allt från vävning till produktfotografi. I somras hölls ”craft parties” över hela Tyskland där folk samlades för att klippa, klistra och skapa och i höst går Etsy Design Awards av stapeln, som premierar de mest populära säljarna från plattformens tyska butiker. sedan en tid tillbaka satsar etsy i allt större grad på att lägga det organisatoriska i säljarnas egna händer, genom att skapa så kallade ”Street Teams”. Grupperna av försäljare planerar själva aktiviteter tillsammans för att profilera och utbilda sig själva. – De vill gärna pusha communityt att ta hand om varandra så de coachar oss och har kopplat ihop oss med andra säljare i hela Tyskland. Vi var på ett möte

Carolina Buzios lekfulla stil syns överallt i tjejernas inspirerande kontor i den före detta kyrkan i centrala Berlin, här tryckt på vykort.

ETSY

för Etsy Berlin Street Team och nämnde vår idé om en popup-shop. Vi blev direkt erbjudna att leda det lokala teamet i Berlin och tänkte ”varför inte, vi kör!”, berättar Carolina. Bland ett femtiotal sökande har de båda valt ut 34 Berlinkreatörer som har butiker i Etsy och som kommer att ställa ut sina varor i en central butikslokal tillsammans med Theresa och Carolinas egna. Urvalet utgörs av en välkurerad blandning av olika sorters hantverk: illustrationer, mode, inredning, smycken, lädervaror, keramik och träarbeten. Hårt arbete ligger bakom - men med Etsy i ryggen blir det lite enklare att få saker att hända, medger de båda. – Att ha deras namn bakom oss hjälper oss att få uppmärksamhet, men främst har de skapat en bra katalysator för oss oberoende små hantverkare att slå oss samman, säger Carolina och Theresa instämmer: – Kanske det viktigaste är att bara ha blivit sammanförda med andra likasinnade. Det blir bara fler och fler av oss som skapar med händerna och vill leva på det. Det är när vi slår oss samman och pushar varandra som vi verkligen kan åstadkomma något!

Etsy grundades år 2005 av Robert Kalin i en lägenhet i Brooklyn, New York. Idén var att skapa en marknad på nätet där folk från hela världen skulle kunna sälja och köpa unika varor. I dag är Etsy världens största online-marknad för produkter direkt från oberoende designers, samlare och hantverkare. Runt 32 miljoner varor finns till försäljning och 1,5 miljoner personer från över 150 länder driver sin egen butik på plattformen. För många är försäljningen en hobbyverksamhet, men för runt en tredjedel av Etsyförsäljarna står butiken för deras huvudinkomst. I Berlin öppnades Etsys första internationella kontor år 2010, som med en verkstad, ett galleri och mötesutrymme för det lokala samfundet av kreatörer hade som mål att utveckla Etsys DIY-anda till max. De flesta av Etsys över 700 anställda har sin arbetsplats på högkvarteret Dumbo i Brooklyn, som figurerar på en rad listor över världens mest kreativa kontor. Etsys högkvarter i Dumbo, Brooklyn.

en m öm r d l So Ett klassiskt diy-projekt är att försöka bli självförsörjande på el. Jörgen Larsson gav sig på uppgiften att förvandla deras sekelskiftesvilla till ett hus som producerar mer el än det gör av med. Det visade sig vara lättare än han trott. TEXT & FOTO INGEMAR TIGERBERG

bilden av ett hus som producerar mer el än vad hushållet gör av med är oftast en arkitektritad futuristisk villa med kraftigt isolerade väggar. Men de flesta av oss bor redan i ett hus som de varken vill riva eller flytta ifrån. Hur ska man då göra om man vill gå plus på elen? En kort färjetur från Saltholmen i västra Göteborg tar mig till Brännö, en av alla bilfria öar i den södra skärgården. Frånvaron av bilar skapar en Kråkmakargatsidyll där Jörgen Larssons sekelskiftesvilla passande smälter in, men det är knappast den mest energieffektiva hus typen. När jag kommer ut håller Jörgen och en kompis på att sätta upp några fler solcellspaneler på berget bredvid. – Det är som ”gubb-lego” skrockar Jörgen när han monterar de färdiga panelerna på en träställning, vilket går på ett kick med skruvdragaren. Medan de bär upp de svarta blanka skärmarna balanserar Jörgens dotter och hennes kompis på bjälkarna på ställningen. De verkar alla vana vid den här processen, som om de gjort det flera gånger förut. – Det är som att bygga en altan ungefär, jämför Jörgen. Och på taket är det ännu enklare. Då lyfter man på en tegelpanna, skruvar fast monteringsbygeln och lägger sedan tillbaka pannan. anledningen till att de valde att ha solcellerna på en ställning bredvid huset istället för att sätta upp dem på taket var för att taket inte passade optimalt med vinklar, ytor och vädersträck. Dessutom behövs bygglov för att sätta upp solceller på tak, men inte på mark. Projektet

”

För mig är de etiska argumenten starka och självklara engagerade snabbt grannar som också satte upp egna solceller på ställningen. – Det är ett kul projekt att göra med grannarna och en del av administrationen och jobbet blev enklare när vi gjorde det tillsammans. Elektrikern gjorde till exempel all installation samtidigt när han var här. Några av grannarna satte istället upp solceller på sina tak. Det gick fort att få bygglov, trots att de flesta av husen på Brännö är av traditionellt snitt. Jag undrar om det är någon som reagerat negativt på det moderna inslaget i den gamla bebyggelsen. – Nej, jag har inte hört att de har fått några sådana kommentarer, snarare tvärtom – det är många som är nyfikna. Grannen pratade med två förbigående häromdagen som själva blev intresserade av att sätta upp på sina hus, berättar Jörgen. Utöver grannsamverkan, finns idag även goda ekonomiska anledningar till att investera i solceller. Jörgens anläggning producerade 8 474 kilowattimmar (kWh) det första året och det var lika mycket som hushållet gjorde av med under det året. Uppvärmningen av huset sköts av en bergvärmepump. Solceller och bergvärme är en kombination som Jörgen verkligen kan rekommendera. Investeringen i solcellsanläggningen på 50 kvadratmeter solceller kostade totalt 110 000 kronor. Då är växelriktare, monteringsdetaljer och kostnad för elektriker medräknat. När anläggningen hade varit i gång ett år summerade de ekonomin så här. När de hade överskott på el sålde de den till sitt elbolag och när solen inte lyser köper de el som vanligt. Totalt gav detta en intäkt på cirka 8 500 kronor under det första året vilket innebär en återbetalningstid på 13 år för hela solelsinvesteringen. Därefter är det gratis el och bara intäkter. Solcellerna ska ge god produktion i minst 25 år enligt tillverkarna. egentligen ser ekonomin ännu bättre ut. Det finns nämligen ett flertal statliga stöd och subventioner men eftersom det är svårt att veta vem som får vad så har Jörgen utelämnat dem i kalkylen. – Jag lyfter nog fram ekonomin lite för ofta när jag försöker motivera nya människor, resonerar Jörgen. För även om det ekonomiska argumentet är solitt är det något annat som är hans främsta drivkraft. – För mig är de etiska argumenten starka och

självklara. Energianvändningen i huset är generellt ett av de största klimatpåverkande områdena, ungefär lika stor del som bilkörningen eller maten. Och här finns en teknisk lösning som inte är ekonomiskt vansinnig. Då är det inte moraliskt försvarbart att inte göra det, menar Jörgen som till vardags forskar på Chalmers om just hållbar konsumtion. Som ”händig energinörd” har han genom åren testat en rad olika energilösningar. När de köpte huset år 1996 hade det direktverkande el. Då drog det runt 23 000 kWh per år. Det första de gjorde var att installera en kakelugn, vilket gjorde att de kom ner till 10 000 kWh per år i köpt el. Därefter köptes solfångare för att värma varmvatten. De funkade bra i tio år men en vinter frös solfångarna sönder och började läcka. När de skulle bytas ut till mer effektiva men mer svårhanterliga och känsliga vakuum-solfångare hade Jörgen otur och även de nya gick sönder. – I efterhand kan man konstatera att det var snåldumt att installera en så avancerad lösning själv, erkänner han. under tio års tid värmdes huset av luft-luft-värmepump, först en sedan två. Men när även de började gå sönder var det dags för något rejält som gav en jämn temperatur i hela huset. Då blev det bergvärme som nu alltså är kompletterad med solceller. Även om priserna gått ner på solceller mycket så varierar priserna. Det är ganska många små företag som inte alltid är så lätta att hitta som säljer billigt. Stora elbolag och byggvaruhus säljer numera men de är ofta dyrare, menar Jörgen. Det lönar sig att kolla runt. – En del tar dubbelt så mycket för samma lösning. Jörgen betalade 13 000 kr per kW för sin anläggning, som köptes hos en mindre aktör. Det är omkring där de lägsta priserna ligger menar han. I genomsnitt ger 10 kW solceller 10 000 kWh per år. På Brännö ger det lite mer på grund av att det är soligare där än på fastlandet – något jag själv fick erfara bara under mitt besök på ön. Solen gassar och huden börjar kännas stram. När dagens installation är klar står vi och inspekterar den blänkande anläggningen med utsikt över skärgården. Jörgen konstaterar: – Det är en go känsla att ha ett hus som drivs av sol. Visst är det bra att källsortera sitt glas och så, men att kunna nolla en del av sin miljöpåverkan helt på det här sättet känns gott i själen.

Jörgen framför huset på Brännö. Solcellerna står uppställda på berget intill.

Fördelen med att montera solcellerna på marken är att det inte krävs bygglov och vinkeln kan optimeras.

Några av grannarna har istället satt upp solcellerna på taket.

Så här gör du, steg för steg 1

Undersök hur ungefär hur mycket plats du har för solceller. De flesta sätter sina solceller på taket, men man kan också placera dem på mark. Sydläge är det optimala, men andra vädersträck är inte så mycket sämre. Öster- eller västertak är ungefär 20 procent sämre än sydläge. Ska du betala kontant eller ta ett banklån? Solceller kan vara en riktigt lönsam investering både för miljön och för privatekonomin och det kan vara motiverat att ta ett extra bolån för att kunna göra detta. Nyckelfärdigt eller montera själv? Priserna inklusive montering har gått ner och är att

rekommendera om man inte gärna vill göra arbetet själv. Om man monterar själv så behövs en elektriker som ansluter solcellerna till proppskåpet. Jörgen och grannskapets installationer tog ungefär fem mantimmar.

Jämför priser. Jörgens tips på företag som säljer förmånliga solcellspaket: Ppam. se, egenel.se och nordensolar.se Sök bygglov. Om solcellerna ska placeras på tak behövs bygglov. För placering på mark behövs ej bygglov. Skicka in papper till nätägaren. Två papper ska skickas in: begäran om elmätarbyte (gratis) och anmälan om att

bli el-producent. Kontaktuppgifter till elektrikern ska fyllas i.

Välj ett el-bolag som ska köpa överskottselen. Den sol-el som man själv inte använder säljs istället till det elbolag som man normalt köper sin el från. Olika bolag erbjuder olika ersättning så det kan löna sig att byta elbolag. Invigning! Ordna en invigning med pompa och ståt så du kan inspirera fler.

Ytterligare info om Jörgens hus går att hitta på solcellshus.se En annan inspirationskälla är Sveriges största solcellsblogg: bengtsvillablogg.info

STATLIGA STÖD & SUBVENTIONER Skatteavdrag för den el man säljer på 60 öre/kWh (max 18 000 kronor per år). Det går även få ersättning för el-certifikat på omkring 20 öre/kWh. El-cerfikat är något som tilldelas alla som producerar förnybar el som säljer vidare till elproducenter och tung industri, vilka enligt lag måste köpa dem. Liknar systemet med utsläppsrätter. Statligt investeringsstöd på 20 procent av kostnaden för solcellerna (Måste sökas. Osäkert om bidragspengarna räcker till alla ansökande) Om man inte får statligt investeringsstöd för solcellerna går det att få ROT-avdrag (max 50 000kr/person/år) om man anlitar ett företag för att installera solcellerna. Läs mer om stödsystemen på Energimyndigheten.se

IT-ansvarige Tobias Carlsson visar Nellie Andersson och hennes mamma Anna Johansson hur 3D-skrivaren fungerar.

Det skapande biblioteket Vad ska vi med biblioteken till i en framtid där vi läser eller lyssnar på böcker genom mobiler och läsplattor? Fem bibliotek i Jönköpings län vill göra besökarna till makers och lockar med 3D-skrivare, gör-det-själv-kit och utbildning i ny teknik. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO ANDERS HOWERDAL/EXI-FOTO

3D-skrivaren är en central del av utrustningen i alla maker-spaces. Just den här skrivaren använder majsbaserad plast och kan bara laddas med en färg åt gången.

– förr var bibliotekens roll att få folk att lära sig läsa och bli bildade. Med detta kan biblioteken få en ny uppgift med att göra det enkelt för människor att testa ny teknik. Lena Mellqvist, biblioteksassistent på Gislaveds bibliotek, är fullt sysselsatt med att skapa ett självlysande bokmärke med hjälp av ett e-slöjdskit, när jag slår mig ner vid hennes bord. Under förmiddagen har hon varit med på en introduktion av den Mobila skaparbibblan, vars teknik och verktyg de ska få låna en vecka framöver. I ena hörnet av rummet är några av deltagarna upptagna med att printa ut små korthållare, pusselbitar och enkla mobilfodral på 3D-skrivaren, i det andra hörnet står någon och pekar och ritar på en Clevertouch – en stor skärm som ser ut som en gigantisk ipad. Bordet som Lena har slagit sig ner vid är det som innehåller de så kallade ”maker-lådorna”. De består av enkla kit med vilka man kan utföra alltifrån enkla kemiska experiment till mer avancerade tekniska. I en låda finns instruktioner för hur man bygger sin egen bil som drivs av solel, i en annan ligger små påsar med vitt pulver som

när det blandas med vatten bildar något som liknar och känns kallt som snö. Själv går jag loss på ”little bits” - en samling elektroniska moduler som när de kopplas ihop på rätt sätt tänder en lampa, får en tuta att ljuda eller en snurra att röra på sig. Det här hade underlättat för mig att ta till mig av vad som sades på fysiklektionerna, hinner jag tänka. konceptet med en mobil skaparbibbla är utvecklat av biblioteket i grannkommunen Vaggeryd. År 2014 var de först i Sverige med att integrera ett permanent makerspace på biblioteket, en mötesplats dit människor kan söka sig för att jobba på egna projekt och testa ny teknik. Men här finns också gamla hederliga symaskiner och snickarbänkar för de som föredrar mer traditionellt pyssel. Projektet är regionalt inom Jönköpings län och syftar till att sprida idén och kunskapen till andra delar av länet. För att medvetandegöra allmänheten om vad ett makerspace är arbetar de också med utbildningsinsatser inom olika områden såsom programmering, teknik specifikt för tjejer, och så kallade 3D-kaféer

Hilda Howerdal styr en så kallad ollie-robot med en i-pad. 4DFrame är ett pedagogiskt verktyg utvecklat i Sydkorea där man med hjälp av små rör kan skapa 4-dimensionella figurer av olika slag.

Charlotte Boström (th) visar Lena Mellqvist hur man skapar ett självlysande bokmärke.

MOBILA SKAPARBIBBLAN

Fem bibliotek i Jönköpings län (Vaggeryd, Eksjö, Nässjö, Huskvarna och Gislaved) ingår i Hilda Howerdal styr en så projektet. I första kallad ollie-robot med enfasen utbildas i-pad. de anställda på biblioteken i att använda tekniken. Därefter får de behålla bussen med all utrustning under en vecka och har då möjlighet att bjuda in allmänheten att testa. Projektet pågår till och med november, men målsättningen är att försöka få till en fortsättning med en större buss som kan inredas och åka runt på fler ställen. skaparbibblan.wordpress.com

”

Bibliotekens framgång bygger på att man lyckats spegla de behov som finns i samhället där allmänheten bjuds in att testa och lära sig mer om 3D-skrivaren. – Ett makerspace handlar att skapa själv tillsammans med andra. Bibliotek är en bra plats att ha sådan verksamhet på eftersom bibliotekens uppdrag handlar om att tillhandahålla information och kunskap till alla. Det är också ett sätt att demokratisera teknik – att ge alla tillgång till teknik som de inte har möjlighet att ha hemma, berättar projektledare Charlotte Boström som samtidigt skriver en master-uppsats om huruvida makerspaces kan vara ett sätt att utveckla biblioteken i framtiden. – Bibliotekens framgång bygger på att man lyckas spegla de behov som finns i samhället, fortsätter hon. Bortsett ifrån bibliotekslagen som slår fast att bibliotekens uppgift är att tillhandahålla information och kunskap för alla finns ingen plan eller några riktlinjer för hur biblioteken ska arbeta. Därför skiljer det också väldigt mycket mellan olika bibliotek kring vad man har för verksamhet och hur förändringsbenägen man är – Att det händer så mycket nytt hela tiden är det som gör det så kul att jobba här, säger Lena som arbetat på biblioteket ända sedan 1988. Precis som i Vaggeryd, har Gislaved bestämt sig för att starta ett permanent makerspace på biblioteket entusiasmen är hög bland de medverkande i rummet och stämningen fokuserad. Håkan Lanner är modellbyggare/flygare och har valt att engagera sig i den mobila skaparbibblan helt ideellt. Han hyser själv en stor passion för 3D-skrivare och har som uppgift att förklara hur den fungerar och kan användas på bästa sätt. Håkan tillhör också de som tror att den här tekniken kommer att revolutionera hur vi konsumerar och producerar produkter i framtiden. – Jag har inte sett något som utvecklats i lika snabb fart sedan datorn kom. Inom industrin ser vi redan att tekniken används i större utsträckning för att skapa olika beståndsdelar. I framtiden kan man tänka sig att vi istället för att köpa färdiga produkter köper rättigheterna till att själva få skriva ut det vi behöver, spår Håkan som redan använder sin egna 3D-skrivare på detta sätt. Han visar mig en sida på nätet som innehåller tiotusentals olika 3D-modeller som skapats av olika designers

och finns fria för nedladdning för den som vill. Håkan tror på en framtid där allt fler kommer att ägna sig åt att utveckla och designa nya produkter, medan grossisterna och återförsäljarna gradvis fasas ut. – Jag tror att det finns stora miljövinster när vi inte längre måste transportera allt vi behöver över hela världen, fyller han i. projektledaren charlotte poängterar hellre de folkbildande, demokratiska och sociala aspekterna av verksamheten även om också hon ser potentialen i att fler får kunskap om att producera själv. Förhoppningen över tid är att makerspace-verksamheten ska stimulera både till teknikintresse och entreprenöriellt tänkande. – Det är ett alternativ till masskonsumtion helt klart. Men det roligaste med det här är att lärandet blir något lustfyllt och att alla kan vara med på något sätt. Det måste inte bli perfekt och leda till några stora innovationer, utan det handlar mycket om lärandet och nätverkandet i sig, säger hon och fyller i att hon själv hade väldigt lite koll på teknik innan hon började jobba på Vaggeryds bibliotek. Hon ler stolt när det kommer fram att e-slöjdskitet, som Lena och de andra deltagarna testar, är ett verktyg som hon själv varit med och tagit fram. – Det är jättekul måste jag säga. Det bygger på att man inte ska vara rädd för att testa nytt. Det man framförallt behöver för att utveckla den här professionen är ett öppet sinne och en vilja att jobba lokalt där man befinner sig. Det har gått några månader sedan mitt första besök i Gislaved och jag bestämmer mig för att kontakta IT-ansvarige Tobias Carlsson för att höra om hur intresset såg ut när allmänheten för första gången fick testa tekniken i den mobila skaparbibblan. – Det kom 10-15 barn och deras föräldrar. Det var inte så många som vi hade hoppats på, men de som var där stannade kvar väldigt länge och upplevde att det var något speciellt, berättar Tobias. Tobias förhoppning är att makerspace-verksamheten inte bara ska handla om att vara kreativ och ha roligt med ny teknik, utan att de som kommer kan få kunskap som kan omsättas i egna ideér och projekt. – Vi har en tanke om att man ska kunna ha en plastlåda hos oss här på biblioteket där man kan samla på sig det

MER INSPIRATION

Malmö stad var tidigt ute med att satsa på ett modernt bibliotek. På Garaget i Sofielund kan du förutom att låna böcker också laga dina jeans, låna hem verktyg eller pyssla i verkstaden. malmo.se/garaget SVENSKA BIBLIOTEK

Den mobila skaparbibblan åker runt, och lånas ut till bibliotek i länet.

Antalet fysiska platser för biblioteksverksamhet har minskat stadigt i Sverige de senaste åren. Mellan 2009 och 2013 minskade antalet folkbiblioteksfilialer med 92 stycken. Generellt visar också statistiken på färre bemannade biliotek, färre fysiska besök och färre registrerade utlån. E-boksanvändningen däremot ökar stadigt, men på folkbiblioteken utgör den alltjämt bara några få procent av deras totala bokutlåning. biblioteksstatistik.blogg.kb.se

ARDUINO

man lär sig och utveckla sina färdigheter under tid. Det blir som en bildningsresa där vi erbjuder en plats, tid och resurser som gör det möjligt att kunna ta till sig också av svårare saker, förklarar han. Personligen hyser Tobias ett stort intresse för pedagogiska utvecklingsplattformar som Arduino och Rasberry Pi, som är mycket populära bland entusiaster för DIY-elektronik. – Det finns en svensk kille som har byggt ett automatiskt bevattningssystem för en balkongodling med hjälp av sin Rasperrby Pi, genom data som läser av jordfuktighet, temperatur och fyller på med vatten vid behov, berättar Tobias när jag ber honom ge exempel på användningsområden.

Arduino är ett kretskort med ett enkelt mikrochip som man kan mata med program som man själv skriver i sin dator. På själva Arduino – kretskortet finns ett antal in och utgångar som man kan anropa genom programmet antingen för att skicka signaler eller känna av signaler. arduino.cc

RASPBERRY PI

Raspberry Pi ser också ut som ett kretskort men är en fungerande dator i sig självt. Den har utvecklats av en välgörenhetsorganisation (Raspberry Pi Foundation) för att ge barn ett billigt och enkelt sätt att lära sig hur en dator fungerar och för att få en tillgänglig plattform för att lära sig att programmera. Rasperrby Pi har in- och utgångar med vilka man kan driva motorer, kameror och känna av sensordata. raspberrypi.com

Det är en kittlande tanke att framtidens bibliotek utbildar oss att skapa och inspirerar oss att gå ifrån ord till handling, i stället för att bara bilda oss med ord. Överlag ser vi en utveckling mot att biblioteken i allt större grad blir mötesplatser för en rad olika områden som inte ryms inom de kommersiella och kulturella sfärerna. Förutom att satsa på makerspaces, finns några som utvecklar låneverksamhet av alltifrån barnleksaker till verktyg. En övergripande trend är också att fler bjuder in till olika typer av föreläsningar och kulturella events. Trots allt som händer är framtiden för biblioteken på långa vägar säkrad. I slutändan är det du och jag och våra behov som avgör dess öde.

SMAKRIKT

Brödsallad 3–4 portioner 150 g bröd (ex ljust surdegsbröd eller focaccia) 1/2 dl torra puylinser (eller 2 dl kokta linser eller bönor) 3–4 medelstora tomater 1 liten rödlök 3 msk kapris 2–3 msk hackad persilja några matskedar olivolja balsamvinäger salt och svartpeppar Sätt ugnen på 225°. Koka puylinserna enligt anvisningarna på förpackningen. Bryt brödet i bitar och rosta det helt kort i ugnen, cirka 10 minuter, tills det har fått lite färg. Låt brödet svalna. Skär tomaterna i bitar och skala och skiva löken. Varva bröd, linser, tomater och lök på ett fat. Strö över kapris och persilja och ringla över olja och vinäger. Salta och peppra.

Amanda Hellberg Matkreatör och kommunikatör

Nytt liv åt

Resterna

Tycker du att det är jobbigt att slänga mat, men är dålig på att faktiskt göra något av det som blir över? Eveline Johnsson och Amanda Hellberg har skrivit en bok som hjälper oss att ge nytt liv till åt våra vanligaste rester. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO EVELINE JOHNSSON RECEPT AMANDA HELLBERG

redan när eveline och amanda startade bloggen Våra oköttsliga lustar år 2012 var syftet egentligen att komma igång med arbetet med en kokbok och visa upp vad de gick för. Det visade sig snabbt vara roligare än de trodde att jobba med bloggen och dessutom genererade den flera nya uppdrag. Tack vare den läckra inramningen med Evelines vackra bilder och välbalanserade och finurligt skrivna texter utsågs den år 2013 till vinnare av stora matbloggs-priset. Men drömmen om en egen kokbok övergav dem aldrig och förra sommaren bestämde de sig för att slutligen göra slag i saken. Med kokboken ”Ta tillvara – 53 vegetariska resträtter som gör miljö och plånbok glada”, hoppas de nu kunna inspirera ännu fler till att laga resurssnål, enkel och supergod mat.

2012 publicerade vi recept ifrån bloggen ”Våra okötts liga lustar”, du kan ta del av dessa direkt på caminoma gasin.se/recept. Sidan uppdateras regelbundet med nya recept ifrån magasinet.

Varför en kokbok om restmat? – Vi har varit inne och nosat på det tidigare i bloggen med nya recept som tar vara på det som blir över från ett annat. När vi började fundera på boken kände vi snabbt ”att det här är ju vi”. Att slänga mat är en jättestor miljöbov och ett sjukt slöseri. All rekvisita på era bilder är köpt på loppis eller är lånad. Ni tycks vara smått besatta av det här med återvinning? – Ja, haha. Från början handlade det nog mest om att vi tyckte det var väldigt fint med den gamla och lite patina-slitna looken och att vi hittade rätt i vårt bildspråk. Efter ett tag när vi satte oss ner för att definiera oss själva och det vi gör så insåg vi att det här med återvinning, miljö- och säsongstänk är det som har utmärkt oss hela tiden. Sedan blir det också billigare, bättre och roligare. Vad utmärker era recept? – Vi försöker laga mat med så vanliga ingredienser som möjligt och vill visa att det går att laga en god vegetarisk måltid utan att man måste ha tillgång till en saluhall. Vi använder väldigt sällan ersättnings produkter, utan fokuserar istället mycket på rotfrukter, baljväxter och andra basvaror. Sedan tillåter vi oss själva förstås att segla iväg ibland… Hur har urvalet av recept till boken gått till? – Vi utgick ifrån de vanligaste basresterna; ris, pasta, potatis och bröd. Tanken är att alla ska kunna utnyttja recepten även om man vill äta en fläskkotlett till. Både du och Eveline driver egna företag och gör andra jobb vid sidan av. Hur får du ihop det berömda livspusslet? – Det där är jätteintressant, tidigare har jag alltid gått och tänkt ”vadå livspusslet”. Men trots att jag inte har barn och tycker att det jag gör är jätteroligt har jag insett hur lätt det är att ta på sig för mycket. Faran när man gör något som man tycker är roligt är att det alltid är en pågående process i huvudet. Jag har inte hittat några knep än för hur man hittar rätt balans mellan arbete och fritid. Om någon gör det får de gärna höra av sig …

Bulgurplättar med spenat 2 portioner, 6 biffar 1 1/2 dl kokt bulgur, couscous eller ris 50–60 g fryst bladspenat (5–6 kuber) 1 1/2 msk vetemjöl 1 dl riven ost salt, vitlökspulver och paprikapulver 1 ägg 1 msk crème fraiche eller matlagningsyoghurt olja till stekning Tina spenaten och krama ur vätskan. Blanda bulgur och mjöl i en bunke. Tillsätt spenat, ost och kryddor. Rör slutligen ihop med ägg och crème fraiche till en smet. Forma plättar och stek dem i lite olja på medelvärme tills de fått fin färg. Plättar är en enkel resträtt som kan varieras med alla möjliga olika grönsaker.

Ris med vitkål i ugn Det här är ett enkelt sätt att variera riset till maten, som också ger lite mer grönsaker. Experimentera gärna med andra grönsaker såsom rivna morötter, blomkål, broccoli eller kanske fänkål.

2 portioner (som tillbehör) 2–3 dl kokt ris 300 g vitkål 1 gul lök curry cayennepeppar salt

Ris är en av de grödor som är mest klimatbelastande att produ cera, på grund av stora utsläpp av metangas från odlingarna. Bra alternativ är matvete, bulgur och hirs.

Sätt ugnen på 225°. Strimla vitkålen och löken fint. Lägg på en lätt oljad plåt och dofta över lite curry och cayennepeppar. Salta. Stek i ugnen i cirka 20 minuter. Ta ut plåten och rör om någon gång eller två. Kålen ska bli mjuk men ha tuggmotstånd. När kålen är färdig, rör ner riset direkt på den varma plåten. Servera.

Polentapotatis 4 personer (som tillbehör) 10 kokta potatisar 1 dl polenta 1/2 tsk salt 1 nypa svartpeppar 1/2 tsk vitlökspulver olja några vitlöksklyftor några kvistar färsk timjan eller rosmarin (valfritt) Sätt ugnen på 225°, gärna varmluft. Skär potatisen i lika, ganska stora, bitar. Blanda polenta, salt, peppar och vitlökspulver i en stor skål. Lägg ner några potatisbitar i taget och skaka runt så att polentan fastnar runtom, hjälp till lite med händerna för att trycka fast polentan ordentligt. Lägg de panerade potatisarna i en väl oljad form tillsammans med några vitlöksklyftor och färska örter för extra smak. Baka i ugnen,

gärna på varmluft. Vänd potatisen lite försiktigt med en stekspade efter 15 minuter så att oljan fördelas jämnt runt alla sidor och baka i ytterligare 15 minuter, gärna med grill mot slutet. Potatisen är klar när den har fått fin färg. Resultatet blir allra bäst om du använder dig av en fastare potatissort som tål lite hante ring även då den är kokt. Det är dessutom ett måste att potatisen har kallnat ordentligt i kylskåp så att den har blivit lite klistrig. Då fastnar paneringen som bäst. Potatis är en oslagbar rest. Har du några kalla kokta potatisar kan du laga nästan vad som helst, exempelvis en sallad eller en lunchomelett. Eller använd som bindemedel i vegetariska biffar eller mosade i bröddeg.

Äppelpaj med äkta smulor Till en springform

Tävla och vinn! Vi lottar ut ett exemplar av boken ”Ta tillvara”. Skicka ditt bästa tips på restmat till caroline@ caminomagasin.se så är du med i utlott ningen.

150 g bröd (ungefär hälften ljust, hälften mörkt) 4–5 äpplen 50 g smör 1/2 dl socker 75 g mandelmassa kanel och kardemumma 3 msk sirap 1/2 dl pumpafrö eller flagad mandel Sätt ugnen på 200°. Skala och kärna ur äpplena. Skär dem i bitar och lägg i en smord springform, cirka 22 centimeter i diameter. Kör

brödet till smulor i en matberedare. Tillsätt smör, socker och mandelmassa samt lite kanel och kardemumma, och kör ytterligare en stund så att allt hackas ihop. Fördela smulorna över äpplena. Ringla över sirapen och strö till sist över pumpafrön eller flagad mandel. Grädda i cirka 25 minuter tills pajen har fått fin färg och äpplena har mjuknat. Servera med lättvispad grädde eller lätt sötad crème fraiche med lite vanilj i. Den här rätten är perfekt att göra av brödbitar som ligger kvar i frysen.

SMAKRIKT Gävligt gott levererar vad de heter.

Trendig och hälsosam kombo i centrala Göteborg.

EKOREKOKOLLEN Camino fortsätter att smaka sig genom Sverige. Denna gång har vi valt ut en lokalpatriotisk och exotisk smakbutik i Gävle, samt ett hälsosamt hak i Göteborg som ligger rätt i tiden. Innovativt lokalpatriotiskt

Hälsosamt livsstilskäk

gävle Köttätare eller vegan, raw food-entusiast eller svag för varma mustiga grytor, gammelsvenskt eller exotiskt och nytt? Oavsett preferens har smakbutiken och restaurangen Gävligt gott något att erbjuda dig. Vad du än väljer kan du vara säker på att maten har lagats från grunden av rena råvaror, handplockats från lokala producenter eller blivit rättvist inhandlade från andra sidan jordklotet. Bakom butiken och restaurangen står paret Peter Ågren och Malin Pettersson, två matentusiaster med en gemensam passion för att kombinera svensk matkultur med nya spännande smaker ifrån hela världen. Med namn som ”gammelsvenskt, gävligt asiatiskt och latinorytmer” märks det redan på menyn att de gillar att ta ut svängarna och överraska. Själv väljer jag fiskvarianten av en av dagens specialiteter – en afrikanskinspirerad ”vodoogryta ” som bland annat är smaksatt med whisky och serveras med kokt hirs kryddad med maskrosdressing. Det smakar inte bara gävligt gott, jag blir helt enkelt kär och vill veta mer om smakerna. När jag går därifrån har jag kryddblandningen både för vodoo-såsen och hirs-dressingen med mig i väskan. För självklart erbjuder de också detta i sin butik. Det kan inte bli mycket bättre än så här.

göteborg Det har länge saknats restauranger som erbjuder hälsosam mat. Efter många år av ett ökande hälsointresse borde det finnas mer än några få raw food-restauranger och salladsbarer för den som vill äta nyttigt. Men nu äntligen har det börjat dyka upp lite ställen här och var. Happy M Kitchen som öppnade i Göteborg under våren 2015 är helt rätt i tiden: Så mycket ekologiskt som möjligt, mestadels växtbaserat men med fiskalternativ för den som önskar, ”rena råvaror”, nästan glutenfritt, inget socker, inga raffinerade produkter eller mjölkprodukter. Med andra ord ett himmelrike för den som vill äta hälsosamt. Jag blir dock inte smakmässigt överväldigad över min lunchrätt, som känns lite torftig och tråkig. Det kan vara att jag är van att äta uteluncher som tillagats med grädde och socker, det kan också vara att jag fick en mindre lyckad lunchrätt. Men jag kommer ändå att komma tillbaka – det känns väldigt skönt i magen efteråt och jag håller mig mätt och pigg länge. Restaurangen består av ett bistroställe och en finare restaurang och det går att dricka naturvin och äta nyttiga efterrätter om man vill lyxa till det. Ett efterlängtat vattenhål för dagens hälso- och miljömedvetna göteborgare helt klart.

NORRA RÅDMANSGATAN 8C, GÄVLE

VASAGATAN 24, GÖTEBORG

TIDIGARE TESTAT Kalf & Hansen 100 % ekologisk, nyttig och prisvärd snabbmat i minimalistiska lokaler på söder. MARIATORGET 2, STOCKHOLM

Kafé Braheparken Vegancafé och lunchrestaurang som lyckats med konststycket att attrahera en bredare publik, bland annat genom att erbjuda taco-buffe varje fredag. KYRKGATAN 16, JÖNKÖPING

Thali Restaurang Helvegetarisk indier i färskstark miljö med separata menyer från södra respektive norra Indien. VÄRMLANDSGATAN 18B, GÖTEBORG

Vigårda barbeque Snabbmatsrestaurang med stjärnstatus och lokala råvaror i spännande och industriell miljö. NORRLANDSGATAN 13, STOCKHOLM

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

TRENDIG MATHÖST

Trenden med fler veganska och glutenfria alternativ i butikshyllorna tycks stå sig i höst. Dessutom blir det nu enklare att laga till sin egna heta mexikanska salsa. TEXT CAROLINE PETERSSON

1. diy som i Mexico Det har aldrig varit så hett med mexikansk mat som det är nu. Då talar vi inte om fredagsmys med svenska tacos utan om genuin mexikansk mat tillagad från grunden. Nu kommer den mexikanska örten Epazote som färskvara till svenska butiker, genom Svegro. Örten kallas även citronmålla, har en säregen smak av mint och citron och används bland annat som smaksättning i salsor och röror.

Cirkapris 25 kronor per kruka

2. Tre gånger vegokött Anamma lanserar två kryddiga vegoköttnyheter: indiskinspirerade Bombay-biffar baserade på kikärtor och chiliheta Chorizokorvar. Dessutom blir det efterlängtad comeback för neutrala sojabaserade vegofileér. Cirkapris 300 gram, 35 kr

3. Veganchock Från tillverkarna av populära Vivani kommer nu ichoc – en ny serie med vegan-choklad där komjölken ersatts av rismjölk. Alla råvaror är ekologiskt certifierade och kakaon skördas av kooperativ i Dominikanska republiken som också ska få schyst betalt enligt företaget. I Sverige är det gröna grossisten Dagsmeja som distribuerar chokladen till återförsäljare runt om i landet.

Cirkapris 80 gram, 27 kronor

4. Ärtig pastanyhet Nu finns ett alternativ till pasta för dig som varken kan eller vill äta gluten eller soja och som dessutom vill äta ekologiskt. Risenta har tagit fram tre varianter av pasta som tillverkas enbart på kikärtsmjöl och vatten. Du som är lite mer djärv kanske istället inspireras att testa och göra sin egen. Cirkapris 300 gram, 35 kronor

SMAKRIKT

SÅ FUNKAR DET

SÅ FUNKAR DET: ÅSIKTSSKIFTE PÅGÅR Allt fler är trötta på överfyllda förråd och prylar som tar upp tid och plats. En ny undersökning med över 10 000 människor visar att vi håller på att ändra vår inställning kring konsumtion. TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND

52% ”Jag skulle gladeligen kunna leva utan de flesta av mina ägodelar”

”Att ’konsumera bättre’ innebär bland annat...

46% ”Jag föredrar att dela (hyra/låna) saker snarare än att äga dem”

... att återvinna och återanvända”

52%

... att själv producera mer av det jag behöver”

65%

”Om människor konsumerar mindre kommer det att göra folk arbetslösa”

36%

Källa: Havas Worldwide New Consumer and the Sharing Economy 2014

”Om jag ägde ett hem skulle jag kunna tänka mig att bidra med verktyg till en pool för grannskapet”

59%

STIL

TEKNISKA PLAGG

Kläder som integreras med ny teknik, som löser miljöproblem eller är multifunktionella. Framtidens mode är här, i alla fall inom konsten. TEXT JOHANNA STÅL

i höst bjuder liljevalchs konsthall i Stockholm på en utställning med funktionella kläder i ny tappning. Utställningen består av elva rum, eller världar, som på varsitt tema (exempelvis teknologi, kärlek, samhälle och motstånd) utforskar var modet är idag och hur dess framtid ser ut. Hållbarhet och modets utmaningar löper som en röd tråd genom utställningen och det är framförallt teknik som inkorporeras i kläderna som är mest intressant.

Med Pauline Van Dongens solpanels skjorta kan användaren ladda sin mobiltelefon.

Sofia K. A. Hedman

FOTO JOHANNA NYHOLM

Curator för utställningen Utopian Bodies på Liljevalchs

3D-printade skor av Francis Bitoni.

Väderstyrda plagg Valerie Lamonages klänning byter form efter vädret.

Kläder som renar luften Exempel på utställare är nederländska byBorres. Borre Akkersdijks vill använda kläder till att lösa olika lokala problem. Medan tidigare ”smarta textilier” har haft teknologin på utsidan av kläderna så stickar Borre in tekniken i plagget. Hans dräkt BBSuit är 3D-stickad och i den finns ett inbyggt batteri, en WiFi-access, en inbyggd GPS och en spellista med musik. I dräkten BBsuit 0.2 har han gått ett steg längre och plagget renar nedsmutsad luft runt kroppen med hjälp av bärbar filtreringsteknik. Denna utvecklades när Borre skulle resa till Beijing där de har problem med smutsig luft. Han kom i kontakt med ett företag som arbetade med en lösning för bil air conditioning och byggde in liknande teknik i sina kläder. Plagget kan därmed rena 30 kvadratmeter av nedsmutsad luft runt användaren. Det är en prototyp av denna dräkt som du kan se på Liljevalchs.

Pauline Van Dongens har skapat en sol panelsskjorta som lagrar naturlig energi. Den som har tröjan på sig kan ladda exempelvis sin mobiltelefon, om solen lyser skarpt kan tröjan omvandla solens strålar till 1W el – vilket räcker för att ladda en telefon på ett par timmar. Det går också att lagra el i ett litet batteri som är gömt i en ficka på framsidan. – Teknologi måste bli naturaliserad, säger Pauline och menar att vi måste hitta sätt att inkorporera teknik i våra liv. Det finns inget “naturligt i naturen”, menar hon vidare och är del av en ny våg modedesigners som arbetar med bärbar teknik. Även kanadensiska Valerie Lamonages kläder förändras med vädret genom bärbär teknik som inkorporerats i plaggen. Hennes vision är en framtid där färre resurser används och att kläder ändras efter väder. Hennes klänning är i direktkontakt med en väderapp som signalerar tillbaka till klänningen som ändrar form alltefter väderväxlingar. Kollektionen öppnar upp för att en enda plagg kan användas för alla årstider. Att dess form, material, färg och värmeisolering kan anpassas beroende av väderlek och tid på dygnet.

Varför en utställning om framtidens kläder? – Ett hållbart samhälle är en utopi som måste realiseras. Och vi vill titta på hela kedjan – från material och tillverkning till hur material och idéer förhandlar med den mänskliga kroppen. Dualism har varit en del av västerländskt tänkande och samhälle länge. Många filosofer, såsom René Descartes pratade på 1800-talet om en uppdelning mellan medvetande och kropp och mellan människa och natur. Denna syn har hjälpt till att legitimera utnyttjande av natur och arbetskraft. Hur kan vi istället skapa en mer holistisk bild på världen? Vilka ställer ut? – Det är allt från globala företag som h&m och etablerade modedesigners som Bless till nya designers. Vissa är väldigt framåtsyftande prototyper, såsom Jolán van der Wiel och Iris van Herpens magnetiska skor. Mademosielle Chi Chi har skapat tyg av bioliogisk nedbrytbara mjölkfibrer och Liz Ciokijlo skor av hampa och kokosnötskal. Blond & Bieber har naturliga tryck på sina textilier som är fria från kemikalier, blekningar och bekämpningsmedel. Vissa andra visar att det är möjligt att skapa en hållbar framtid så som Francis Bitontis 3d-printade skor eller Issey Miyakes a-poc King and Queen kollektion från 1999 som producerats med noll avfall. Kosuke Tsumuras jacka bevarar kroppsvärme genom att ha fickorna fyllda av återvunna eller återanvända tidningspapper och Maisons Martin Margielas jacka för h&m är gjord av återvunna bälten. Helen Storey och Tony Ryan har dessutom gjort ett koncept kallat Dissapperaing dresses, som symboliserar hur klänningar bör kunna lösas upp i vatten utan att lämna några fotspår efter sig.

∆ ∆ ∆∆ ∆ ∆ ∆ ∆ ∆ ∆∆ ∆ ∆

Utställningen pågår 25 september 2015 – 7 februari 2016.

FOTO SCHREIB-ENGEL, PIXABAY

SUNT

SOCKERCHOCKAD För den som upplever att den har svårt att dra ner på sockret känns likheterna med ett kemiskt beroende väldigt slående. Dessutom påverkar sockret dig på fler sätt än du kanske anat. TEXT JOHANNA STÅL

vårt intag av socker har ökat kraftigt under de senare åren. I många länder världen över, såsom i Kina, har man rört sig från svält till fetma på bara en generation. Osund kost är idag dessutom den allra vanligaste dödsorsaken världen över, då fetma leder till hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Allra farligast är lagrat fett i levern som orsakas av för mycket socker. Sött frisätter opiater och ger smärtlindring, skriver Charlotte Erlanson-Albertsson vid Lunds Universitet i Läkartidningen. Hon menar att sockerberoende har kunnat påvisas hos djur i form av abstinenssymptom då sockret togs bort, däremot har man ännu inte kunnat bevisa det i människokroppar. ett amerikanskt projekt vid California University i San Fransisco kallat SugarScience har gått igenom över 8 000 vetenskapliga rapporter och konstaterar att socker inte bara gör oss feta utan även sjuka. Hjärtsjukdom och diabetes typ 2 är några av de vanligaste sjukdomarna som socker kan orsaka. Men det finns också studier som visar på

Alzheimers, cancer, kraftiga humörsvängningar med mera. I Sverige har Livsmedelsverket (precis som Världshälsoorganisationen who) en rekommendation på ett tak vid 50 gram socker per dag per vuxen och hälften för barn. Det motsvarar 0,5 liter läsk, eller tre stora apelsiner. Samtidigt säger Livsmedelsverket att tandsjukdomen karies bildas vid endast 25 gram per dag och många argumenterar idag för att maxgränsen bör halveras och att vi politiskt bör reglera sockerinnehållet i våra produkter. ur miljösynpunkt är socker inte heller helt harmlöst. Historiskt har stora områden skog i bland annat Brasilien och Västindien (där 50 procent av sockerproduktionen kommer från) skövlats för att ge plats åt sockerrörsplantager. Idag kommer den största miljöpåverkan från när man processar sockerrör. Då skapas utsläpp av koldioxid, svaveloxid, kolmonoxid och kväveoxider. Ny teknik kan utvinna etanol ur restprodukter från sockerrör, vilket dock fortfarande är ganska ovanligt.

Det är skillnad på socker och socker … Sackaros är det ”vanliga” vita sockret som du köper på påse i affären, det härstammar från sockerbetor. Sackaros omvandlas till både glukos och fruktos när det bryts ned. Fruktos är det farligaste sockret för hälsan. Det finns i vanligt vitt socker och i olika typer av sirap som används i mängder av produkter. Fruktos går direkt till levern och leder i förlängningen till att fett i levern

lagras, vilket inte är speciellt bra för hälsan. Fruktos bedövar även känslan av mättnad, vilket gör att man gärna äter mer mat efteråt. Förväxla inte namnet med frukt, frukt innehåller väldigt lite fruktos. High fructose corn syrup, fruktosglukossirap eller isoglukos är ”värstingen”. Det framställs genom att man bryter ner majsstärkelse till glukos och sedan

omvandlar delar av glukosen till fruktos. Det används i många produkter, framförallt i USA, men kommer nu till Sverige. Den sägs ligga bakom fetmaepedemin globalt, då den tas upp snabbare av kroppen och innehåller mer fruktos än glukos. Den tar ständigt över nya andelar av marknaden för att den är billig och ger en väldigt söt smak.

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

BÖCKER OM SOCKER

4 tips mot sockersug filippa salomonsson hade en jobbig relation till socker under många år, men lever idag utan sockerproblem. I boken Sockerdetox berättar hon om sin resa mot ett sockerfritt liv och ger stegför-steg-guidning till den som också vill bli kvitt sitt osunda förhållande till socker. Här är hennes tre bästa tips för att minska sitt sug efter socker. 1. Bytt ut socker mot näring. Så fort du förbjuder något kan hjärnspökena börja prata uppe i huvudet. Koncentrera dig inte på alla sötsaker som du tar bort från din diet. Lägg istället fokus på härliga nyttiga och näringsrika recept som du ska addera., Planera vad du ska äta dagen innan och laga din mat med kärlek.

2. Ät mer protein och bra fett. När en socker craving inträffar, testa först att dricka ett glas vatten. Om inte det hjälper, ät ett fett – och proteinrikt mellanmål som till exempel chiapudding, nötter eller avokado. 3. Stanna kvar i dina känslor. När du blir sockersugen, stanna upp och ta fem medvetna och djupa andetag. Känn känslorna bakom ditt sockerbehov. Fråga dig själv varför du vill äta något söt och vad behöver du egentligen? En kram? Sömn? Ett annat sätt att hantera stress?

Socker – din värsta fiende Robert Lustig

Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar Ann Fernholm

4. Börja om vid nästa måltid. Om du kommer av dig och råkar äta socker ändå. Inga problem! Starta om vid nästa måltid, och inte nästa dag. Sockerbomben i din hjärna. Bitten Jonsson

Glukos finns i frukt och grönsaker. Är ett bra och livsnödvändigt socker, för det cirkulerar i kroppen och ger hjärnan energi och gör musklerna sega och uthålliga. Sötningsmedel finns under många olika namn, såsom sukarlos, aspartam, stevia, xylitol. Dessa ger färre eller inga kalorier, men lurar också hjärnan till att få ett ökat sötsug. Aspartam har tidigare starkt

kritiserats från många håll och har kopplats till flera olika sjukdomar, men det råder vissa oklarheter. Sukarlos (e955), är en riktig miljö bov, då det är så stabilt att det rinner rätt igenom kroppen, genom reningsverk och ut i naturen. Forskare vid Stockholms universitet har sett att kräftor som utsätts för sukarlos har tendens till ökad dödlighet. Hypotesen är att sukarlos gör att kräftorna blir sämre på att leta egen föda och blir därmed svagare.

Sockerdetox Filippa Salomonsen

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Dennis Lyxzén från Refused har behållt sina ideal.

HALLÅ DÄR DENNIS LYXZÉN

På nittiotalet blev han och bandet Refused symboler för den framväxande straight edge-rörelsen med strikta ideal såsom nykterhet och veganism. Deras stenhårda hard core-musik vrålade protester mot de kapitalistiska strukturerna. 17 år senare har bandet återförenats och det politiska engagemanget finns kvar. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO DUSTIN RABIN

Hur sanna är ni till de idealen idag? – Äh, som band är vi ganska långt ifrån idealen straight edge och vegan. Själv dricker jag inte och är vegan, men de andra i bandet lever inte så. Livsstilspolitiken är vi inte så intresserade av år 2015 men den politiska ideologin som vi anammade har vi byggt vidare på. Så ni håller inte längre med om att det privata är politiskt? – Jo, politik är livet på något sätt. Allt man gör kopplas samman i strukturer men det finns en skillnad att göra politik till livstilism. – Då tyckte jag att det var superviktigt med straight edge – det var ett sätt att frigöra sig från förväntningarna av vad det är att bli tonåring. Men det finns inte riktigt kvar nu när jag är 42 … tErt nya album heter Freedom, varför? – (Skratt) Det är ett av de mest missbrukade orden i vårt språk. Det är ett intressant ord som betyder olika för olika människor. Vi har haft sinnesjukt långa och pretentiösa albumtitlar. Det här blir en konstrast mot det, för att få folk att reflektera. Det finns ett löfte i ordet som är intressant. Och vad händer med ordet när vi är avsändare? Vad engagerar dig idag? – Vår skiva handlar om strukturella grejer, hur den moderna kapitalismen ser ut och påverkar världen. I vår musik presenterar vi en strukturkritik, vi sjunger om hur världen ser ut och vad som är fel på den. Men i ärighetens namn, om jag hade svar på till exempel flyktingkatastroferna i Medelhavet, så skulle jag nog göra något annat än att spela musik. Men musiken är en plattform för att prata om de här viktiga sakerna. Det är en av fördelarna med att hålla på med musik och konstutryck – att man kan överdriva, man kan ta i så man skiter på sig för att få fram en poäng. Apropå DIY-temat i detta nummer, har du fått fixa mycket saker själv som ett resultat av att vilja undvika djurprodukter? – Nej, jag är en lat vegan så jag har inte gjort så mycket sånt. Däremot är vi ett band som är sprungen ur den traditionen – att spela in och släppa egen musik. Jag har fortfarande ett eget skivbolag, och arrangerar egna spelningar. Refused släppte nya albumet Freedom 30 juni på Epitaph och har turnerat i sommar i Europa och USA.

KULTURELLT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

MYCKET SNACK BLIR MYCKET VERKSTAD För den som vill bli mer kreativ finns det en uppsjö av böcker med recept, ritningar och tips. Johanna Stål botaniserar lite bland senaste årens pärlor och ser ett mönster i hur diy-scenen är nära sammankopplad med samhällsutvecklingen. TEXT JOHANNA STÅL

usa är ett land där diy-rörelsen och uppfinnarandan alltid varit stor. Det finns en tradition av att ”göra-själv” som letar sig långt tillbaka och är starkt politisk. Många vill göra sig så oberoende av staten som det bara går. Alec Foeges bok The tinkerers handlar om just detta land av uppfinnare som skapade saker av det de såg omkring sig. Ordet tinkerer går inte att översätta men handlar om just uppfinnare, amatörer och diy-personer som ”fixar saker”. Idag går dessa kreatörer, uppfinnare och diy-ivrare under benämningen makers. Chris Andersson, den före detta chefredaktören på tekniktidskriften Wired och numera robotföretagaren, beskriver maker-rörelsen som en revolution. Hans bok Makers: den nya industriella revolutionen skildrar framväxten av fler som vill göra saker själva och varför trenden är så stor. Det finns många andra böcker som försöker beskriva detta nygamla fenomen – dock inte så många på svenska. De svenska böckerna om makers och diy är ofta mer ”receptböcker” med tips på hur man kan göra själv. För några år sedan gav vi på Camino ut boken Becoming fashionable av doktoranden Otto von Busch, som troligtvis är den enda svenska boken om diy-kulturen som har ett mer utforskande anslag. hemslöjden gav år 2014 ut boken Guerillaslöjd, en riktigt härlig bok. Utöver att innehålla många olika exempel på slöjd som aktivism berättar den sagan om hur slöjd, diy och hantverk kan förändra världen. Det kan handla om att sticka tröjor med politiska budskap, som Lisa Anne Auerbachs tröja med budskapen ”Keep abortion legal” och ”We are all Pussy Riot” eller hennes vantar, Body Count Mittens ,som representerar antalet döda i Irakkriget från år 2005 och framåt. Eller den svenska gruppen Fuldesigns korsstygnsbroderade tavlor med budskap som ”Homo sweet homo”. Den personliga favoriten

är städ- och gräsgrafitti, där Paul Curtis rengör delar av smutsiga väggar så de blir till konstverk och Edina Tokodi gör graffiti med gräs och mossa istället för sprayfärger. Ur ett miljöperspektiv en bättre former av graffiti, precis som att så kallade fröbomber kan användas vid fredliga protester. Men Guerillaslöjd är också en historia om en helt ny marknad, boken tar upp fenomen som säljplattformen för hantverk, Etsy, och hela hantverksboomen i USA. Guerillaslöjd inspirerar sannolikt till aktivism och kreativitet med mjuka former och det är intressant att läsa om hur utvecklingen gått hand i hand med politiska händelser. Jag rekommenderar även de som gillar boken att kolla in författaren Frida Arnqvist Engströms blogg Kurbits.nu där hon skriver mer om slöjd, hantverk, konst, diy och hållbarhet. den lite enklare boken Returnity innehåller 35 gör-det-själv projekt, varav många är av typen fodral till mobiltelefonen. En av mina favoriter är påslakan för ett liv i tvåsamhet. Om du går från singel till ett parförhållande har du säkert massor av påslakan för enkelsäng. Här finns tips om hur du gör om dem till dubbelversioner genom att helt enkelt klippa isär dem och sätta ihop olika framsidor med olika baksidor. Returnity innehåller inga komplicerade tips utan enkla saker som inte ens behöver en ritning, kanske lite väl enkla saker för min smak, men det härliga med diy-världen är att alla har olika smak och hittar sina egna lösningar. Jag ser framför mig att mer tekniska diy-böcker med avancerade ritningar snart kommer börja dyka upp. Men kanske är det inte de stora bokförlagen som kommer ge ut dem? Snarare kanske de dyker upp på print-on-demand förlag, som enkla e-böcker eller helt enkelt skippar bokmarknaden och letar sig fram genom bloggar och forum. Det återstår att se.

TIPS

The tinkerers Alec Foege Basic Books 2013 Makers den nya industriella revolutionen Chris Andersson Modernista 2013 Guerillaslöjd Frida Arnqvist Engström Hemslöjden 2014 Returnity Fia Sjöström The Good Tribe 2014

D.I.Y

Material

Gör så här

Stativet

1. Såga till de fyra benen och de fem långsargarna. Mät ut var långsargarna ska fällas in på benen. Det gör du med tre urjackningar på bakbenens framkanter (på höjderna 1 256 mm, 728 mm respektive 228 mm). Frambenen jackar du ur i framkanten på 728 mm höjd och i bakkanten på 228 mm höjd. Jacka ur med såg och stämjärn samt spika ihop benen och sargarna.

2 bakben, hyvlad furu 22x95 mm, längd 1 278 mm 2 framben, hyvlad furu 22x95 mm, längd 728 mm 5 långsargar, hyvlad furu 22x95 mm, längd 1 300 mm 2 stödkryss, hyvlad furu 22x95 mm, längd 1 400 mm

DIY: BYGG EN UTOMHUSBÄNK Här går vi tillbaka till det enkla och konkreta: En arbetsbänk att arbeta vid eller ställa dina odlingar på. Denna gång är det den produktiva snickeriskribenten Leif Qvist som tipsar i sin nya bok ”Utomhusprojekt”.

Övre skivan 2 brädor, hyvlad furu 22x95 mm, längd 1 500 mm 3 tvärslåar, hyvlad furu 22x95 mm, längd 195 mm

2. Såga till brädorna till de tre skivorna enligt måtten i materiallistan. Spika ihop dem glest (5 mm mellanrum) med hjälp av tre tvärslåar från undersidan. De yttre tvärslåarna ska sitta 122 mm från ytterkanten så att de får plats innanför gavlarna, titta på detaljritningen. Spika fast de tre skivorna i stativet. 3. Mät ut det diagonala stödkrysset som går mellan arbetsskivan och underskivan. Såga till delarna och spika fast dem. Ett alternativ är att spika fast bordets bakben i ett plank eller en bodvägg. I så fall behöver du inte något stabiliserande stödkryss. 4. Stryk hela bordet med linolja. Om man behandlar träytan med linolja får den så småningom en vacker gråton av väder och vind.

AV JOHANNA STÅL FOTO LEIF QVIST

PÅ PLATS

Lokalen på Campus Gotland var fullsatt under större delen av dagen.

PÅ PLATS ALMEDALEN

För tredje året i rad arrangerade Camino seminarier i Almedalen i samarbete med Ekobanken. Deltog gjorde bland annat framtidsministern, en makroanalytiker och en veganförespråkande läkare. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO CAMINO

Vår framtidsoch strategiminister Kristina Persson och Reforminstitutets VD Stefan Fölster var med i paneldebatten om robotisering.

Caroline Petersson på Camino modererade ett samtal om hur vi bäst främjar hållbara beteenden i vardagen, med representation ifrån Naturvårdsverket, samt Malmö, Sollentuna och Karlstad kommun.

Anna Breman, senior makro analytiker på Swedbank, diskuterade vad vi ska göra när robotarna tar över våra arbetsuppgifter.

Åsa Minooz (t.v) var initiativtagare till nya mötes platsen AlmeDela - med flera seminarier om delan dets ekonomi. Här minglar hon tillsammans med Erika Augustinsson på Mötesplats Social Innovation.

Erik Mattsson är VD och grundare för Ordrum som lär ut hur man blir en bättre kommunikatör och moderator.

Robin Szekely är VD för Taskrunner. I seminariet om ”sharing economy” deltog han tillsammans med Swedbanks chefsekonom Anna Felländer.

I publiken satt Lennart Fernström, grundare och VD av nya gröna veckotidningen Syre.

Johan Stahre är professor på Chalmers i Göteborg och forskar om människor och automatisering.

Läkaren för framtiden, David Stenholtz, presenterade fakta om hur vi bör äta både för miljön och hälsans skull.

Tanja Lundberg är business manager på konferenscentret Elmia i Jönköping som arrangerar länets stora årliga klimatkonferens.

www.

Nea of Sweden Ecological skincare

.se

GE BORT ETT GODARE LIV Vi ger rabatt vid beställning av mängd prenumerationer Kontakta Caroline Petersson, caroline@caminomagasin.se för mer information

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– De parallella verkligheter vi lever i. De Facebook-nyheter jag får se består av exotiska badstränder och läckra maträtter blandat med hemska inlägg om rasism, våld och allvarliga miljöhot. Inte konstigt att förvirringen i min hjärna är total och att livet känns svårt att hantera ibland.

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

FOTO MALIN PALM

Energirevolution i slummen i ”garbage city” mashiyet nasser i kairo har en världsunik sopinsamlingsstruktur uppstått där 85 procent av stadens skräp återvinns. Nu har Zabaleen – stadens sopsamlare – också börjat använda avfallet för att producera egen energi. Katarina Höije och Malin Palms reportage ifrån Kairo är ett av flera spännande reportage från Camino som du nu kan ta del av direkt på caminomagasin.se. Varje vecka uppdaterar vi webben med material, ofta med koppling till vårt aktuella tema.

David Gustavsson påminner oss om Michael Pollans sju enkla ord kring hur vi ska äta på Twitter, efter vår rapportering från konferensen Eat.

284 Med så många procent ökade antalet unika besökare på vår webb under första halvåret 2015 jämfört med samma period förra året. Nu snittar vi nästan 16 000 unika besökare per månad.

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– Att vi tänker och pratar för lite om de enorma rikedomar vi har och tar för givet i Sverige. Under min paddlingssemester i Dalsland i sommar slogs jag av insikten att vi bokstavligen talat badar i guld. I samma klara vatten som jag badade varje dag tog jag mitt dricksvatten direkt ifrån kajaken.

Cecilia Cromnow GRAFISK FORMGIVARE

Missa inte! Fair Trade Forum 2–3 oktober i Uppsala. Caminos Caroline Petersson modererar ett samtal med ledande kaffeaktörer och finns också på plats bland utställarna.

– Bichon frisé, även känd som ”tanthunden”. Jag har drabbats av plötslig hundlängtan och vet inte vad det kommer sig av. Jag ska självklart inte att impulsköpa någon hund. Men unnar mig att scrolla mig bort i fantasin i mitt numer bichon frisé-fyllda instagramflöde, i väntan på … ja, vaddå?

FOTO TOBIAS JANSSON, YLVA ERIKSSON

”Eat food. Not to much. Mostly plants”

– Hur jag på semestern lyckades varva ner, och hur detta påverkade hur vi pratade med varandra i familjen. Det långsamma tempot gav möjlighet att lyssna med mer närvaro. Nu är mitt, möjligen omöjliga mål, att försöka behålla lugnet trots att tempot höjs.

FOTO YLVA ANDERSSON

TILLTÄNKT

J o h anTe ll

om något munkarna visste redan på medeltiden

jag har ett förflutet som fotomodell. När jag smyger in denna upplysning i ett samtal erhåller jag en kort stund av stjärnglans. Ända tills någon ställer följdfrågan: ”Vad gjorde du reklam för?” Efter att då ha tvingats svara ”En gör-det-själv-handbok” drar ett löjets skimmer över mig. Annonsen i Platsjournalen sökte modeller med ”alldagligt utseende”. Jag var ung, fattig och alldaglig – ringde telefonnumret till reklambyrån, blev accepterad, fick en vägbeskrivning och uppmaningen; ”ta på dig en rutig flanellskjorta”.

”Även skapandet av det löjliga gör oss till gladare människor Jag fick illustrera avsnittet ”Hur du byter toalettstol” varför jag en halv dag gick omkring i en studio med en astung vattenklosett i famnen samtidigt som jag försökte le mot fotografen. fördomen mot gör-det-själv är att det är en sysselsättning för löjliga människor. Vi som gillar diy paras ihop med klåparen farbror Melker som byggde icke fungerande vattenledningar och med token Kurt Olsson som gjorde julänglar av gamla diskborstar. Vi likställs med frustrerade kvinnor som går kvällskurser i att måla lampskärmar, bloggare som gör hem mysiga genom att sätta fem ljuslyktor från Iittala i rad, med flirtkulelimmande pensionärer vars andra hem är pysselbutiken Panduro och med hela löjliga familjen som tillverkar hundkorgar, blomlådor och lekredskap av gamla bildäck. Men sanningen om diy är en annan. Utan ett stort mått av gör-det-själv kommer vi aldrig att uppnå ett hållbart samhälle. Ett exempel. Jag gick en tvådagarskurs i

hur man meckar med sin cykel. Första dagen skruvade vi isär våra cyklar. Andra dagen skruvade vi ihop dem – vi hann precis ut ur lokalen innan larmet gick igång. Att kunna ta hand om sin cykel är hållbart ur begreppets alla dimensioner. • Ekologisk hållbarhet: genom att hålla liv i en pryl – inget slit och släng – hushåller man med jordens resurser. • Ekonomisk hållbarhet: den som cyklar sparar, genom att vara friskare och kräva mindre dyr infrastruktur, pengar åt samhället till skillnad från bilisten som är en ren kostnad. • Social hållbarhet: ju fler som cyklar, desto mer måste ett samhälle anpassas efter cyklister vilket per automatik skapar ett trivsammare ställe för alla att vistas i. Utöver detta är ett visst mått av diy bra för vårt själsliga tillstånd. Det har man vetat sedan medeltiden då uttrycket ora et labora, alltså ”bön och arbete” myntades som en klosterregel. Det ansågs mentalt skadligt för munkarna att enbart ägna sig åt bön. De behövde även arbeta i exempelvis klosterträdgården för att må bra. Både bönen och arbetet ansågs vara sätt att nå Gud. Idag vet vi att vi mår bättre om vi delar vår tid mellan att tänka och göra något praktiskt, mellan att sitta framför datorn och odla chili, bygga cyklar eller måla lampskärmar. Det är möjligt att en del av vårt gör-detsjälv-arbete resulterar i något löjligt. Den fixie jag byggde av min trettio år gamla Crescent hör, enligt vissa i min familj, definitivt dit. Men även skapandet av det löjliga gör oss till gladare människor. Vilket inte modelljobbet gjorde. Förutom avdelningen om toalettstolen fick jag även illustrera hur man byter persiennsnöre.

Johan Tell är journalist och författare, aktuell med boken 50 sätt att rädda Östersjön

Magdalena Streijffert Generalsekreterare Föreningen för Fairtrade Sverige

ch o tt a k r o f o r St

Gilla oss på Facebook!

LÄTT

ändringarna och minska sin egen klimatpåverkan. Det kan handla om att utveckla grödor, effektivisera produktionen eller använda metoder mot skadedjur som inte innebär giftiga kemikalier.

FOTO LOTTEN PÅLSSON

Vi har besökt nybyggda kollektivhuset Sofielund i Malmö.

jur

EN HÅLLBAR UTVECKLING BÖRJAR MED FAIRTRADE

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

EKONOMI UTE 1 DECEMBER

Folk tror att man är sur bara för att man är gammal.

Gratis läromedel om mat, miljö och hur man minskar matsvinnet.

/ Caminoredaktionen

www.slangintematen.se/skola

d a se m r Te o u y it

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

CAMINO 40

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

NR 40 SEPT–NOV 2015 PRIS 79 SEK . 69 NOK . 8 EURO

Skapa din egen solel Makers tar över biblioteken ALLT FLER VILL REPARERA

UTFORSKAR NYA VÄGAR SEPT–NOV 2015

e j d ä l g r a p a Sk

rs e t n i r p o i b l r til a k n ä b ä r t Från

Framtidsministern om jobben efter robotarna

INTERPRESS 2092-03

7 388209 207905

RETURVECKA

v 49