Camino39 webb

g t ri he g n en u t h ve ed

m

CAMINO 39

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

NR 39 JUNI–AUG 2015 PRIS 79 SEK . 69 NOK . 8 EURO

RÄDDA BONDEN!

4 sätt att äta tillsammans ÅSA DOMEIJ

Så påverkar hon inifrån

Polarodlaren Planterar där inget tidigare grott

UTFORSKAR NYA VÄGAR JUNI–AUG 2015

t s u l t a M å s l l i v å f n me , a t ä l l i v a l Al

Gör din egen rawglass

INTERPRESS 2092-02

7 388209 207905

RETURVECKA

v 34

Prenumerera med ett nummer i taget Just nu får du ett valfritt äldre nummer av Camino (värde 79 kr) vid köp av vår nya prenumerationstyp ett nummer i taget*. Ange kod sommar2015 samt vilket nummer du vill ha som bonus som kommentar när du gör din beställning. caminomagasin.se

FOTO JOHANNA STÅL

n e + få ing tidn tis! gra

40

DIY/REDESIGN UTE 22 SEPTEMBER

UTFORSKAR NYA VÄGAR

* 75 kr per nummer genom autogiro, utan bindningstid. Magasinet kommer ut fyra gånger per år, så du hinner läsa!

I höstens nummer av Camino dyker vi ner i den myllrande gör-det-själv-kulturen som fullkomligt exploderat de senaste åren. Det handlar om allt ifrån husmorstips, lifehacks och diy till enorma communityn för egenproducerat och kunskapsutbyte i digitala forum. Får biblioteken en renässans i samhället när vi vill kunna hyra och låna allt mer? Håller förhållandet mellan producent och konsument att luckras upp, när vi kan producera allt mer själva? Vad kommer makers-, ­­ hacker- och diy-rörelserna ha för betydelse för framtidens hållbara utveckling? Fram till dess kommer vi fylla på webben med skön mat- och odlingsinspiration. Och se till att ha en riktigt härlig sommar. / Caminoredaktionen

INNEHÅLL

CAMINO 39

TEMA

22 Åsa Domeij – aktivist på insidan

58

MAT & ODLING

Sällan har ett företag förändrats så drastiskt som Axfood med Åsa Domeij som miljöchef. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO MARIT LISSDANIELS

26 Bonde sökes

22

Alltid i Camino

TEXT JOHANNA STÅL FOTO MARIT LISSDANIELS & TOBIAS JANSSON

34 Mat åt ett helt kvarter I stadsdelen Majorna i Göteborg samlas familjer och grannar på folkköket – ett socialt sätt att slippa matlagningsstressen hemma. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO MARIT LISSDANIELS

40 Matprat! De flesta av oss träffar samma människor där varje dag kring matbordet. Vi har tittat på tre sätt att utöka kretsen att tugga med. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO MARIT LISSDANIELS

44 Där betongen gror Esaddin Ali Garib började odla mitt på torget i Bergsjön och snart ville alla vara med. Här är berättelsen om ett socialt framgångsrecept som gick lite för snabbt för den svenska byråkratin. TEXT PHILIP KROOK FOTO MARIT LISSDANIELS

50 Arktis första trädgårdsmästare

26 5

Klimatförändringarna gör Grönland varmare. Nu sätts fröna för att öborna ska få mer lokalt än säl på tallriken. TEXT EMILIA SÖELUND FOTO MALIN PALM

FOTO MARIT LISSDANIELS

8 KOMMENTERAT ”Enkelheten provocerar många”. 9 NÄRBILD Sophia Ersson varnar för storm. 10 UTBLICK Mångfald i grönsaksdisken minskar matsvinnet. 11 SPANAT Superbatteri från Tesla, ekomatsboom och grönskande sociala innovationer. 12 I SÄSONG Vi tipsar om sommarens matfestivaler. 15 DESTINATION Beirut. 16 TEKNISKT Mobiltillbehör i kampen mot farliga kemikalier, HIV och elbrist. 18 DESIGNAT Innovativa marknadsplatser för lokalodlat. 20 VÄNNER Hitta schyssta företag, organisationer och erbjudanden. 58 SMAKRIKT Recept på raw glass och tips på enkel mat för utflykten. 67 SÅ FUNKAR DET Hur mycket bilbränsle producerar ett vanligt hushåll? 68 STIL Nu hyr vi kläderna, här är exemplen! 70 SUNT Ayurvedans revansch. 72 KULTURELLT Litterära tips för små gröna händer, och Hallå där Joshua Becker, minimalistguru. 74 DIY Anlägg en äng. 75 REDAKTIONEN Caminomagasin.se får nytt material varje vecka. 76 PÅ PLATS Caminos stora hållbarhetsdag. 78 TILLTÄNKT Gunnar Rundgren om konsumentmaktsmyten.

Matproduktionen måste öka om vi ska mätta framtidens allt fler munnar, men vem ska producera maten? När antalet bönder blir färre i Sverige, letar vi nya sätt att koppla jord till bord.

58 Rå glassglädje Rent, mjölkfritt och fruktigt. Vi bjuder på glassrecept i Raw Food-tappning. TEXT PHILIP KROOK RECEPT ERICA PALMCRANTZ AZIZ FOTO BIANCA BRANDON-COX

­ OM CAMINO

FOTO MALIN PALM

Efa Poulsen jobbar som förste trädgårdsmästaren på Grönland, som med klimatförändringarna förändrats från ett istäckt till odlingsvänligt land.

CAMINO 39 CAMINO MAGASIN CAMINO C/O LUSTHUSET SÖDRA LARMGATAN 6 41116 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,­ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE REDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER NATHALIE BORGMAN PETERS, TOBIAS JANSSON, PHILIP KROOK, CAROLINE PETERSSON, GUNNAR RUNDGREN, JOHANNA STÅL, EMILIA SÖELUND, INGEMAR TIGERBERG FOTOGRAFER EVELINA CARBORN, TOBIAS JANSSON, MARIT LISSDANIELS, MALIN PALM, JOHANNA STÅL ILLUSTRATION ERIK NYLUND RECEPT ERICA PALMCRANTZ-AZIZ TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G ANNONSBOKNING LENA JACOBS, LENA@CAMINOMAGASIN.SE 076-006 93 33 DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERERA WWW.CAMINOMAGASIN.SE 4 NR/ÅR SÅ DU HINNER LÄSA! ETT NUMMER I TAGET 75 KR (AUTOGIRO INGEN BINDNINGSTID) ÅRSPRENUMERATION 295 KR STÖDPRENUMERATION 495 KR

ANLITA OSS!

Text & Bild

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282

HEJ MEDARBETARE!

Philip Krook … är journaliststudent. Han reser sedan några år tillbaka mellan Göteborg och ­Latinamerika. Senaste vändan bodde han ett år i Valparaíso, Chile. Han har tidigare studerat socialantropologi, kulturgeografi och retorik på Göteborgs Universitet. I det här numret har han bland annat besökt en odlarförening i Bergsjön och grottat ner sig i ayurvediska kunskaper.

LEDARE

CAMINO 39

”

Den här sommaren kör jag latmansodling

SÄNKTA AMBITIONER

BÄST JUST NU Global Sharing Week den 7-13 juni. Veckan då vi uppmanas se ”tillgång framför ägande” och snarare dela, byta och låna än att köpa nytt. Sommaren. Och med den ska jag hoppa på en digital detox igen. Till hjälp finns appar som Moment och Break Free som hjälper mig hålla statistik över mobilanvändningen.

jag tittar ut över trädgården på baksidan av vårt flerfamiljshus. Tre odlingslådor, ett gäng stora krukor, projekt som bör fixas; mer odlingsmark ska färdigställas. Jord ska flyttas, snigelfällor ska monteras, odlingsverktyg bör sorteras, kompost ska tömmas, häckar måste klippas och framförallt: rabatter ska rensas från ogräs. Missförstå mig inte, jag älskar att odla och älskar trädgårdsarbete. Problemet är orken. Som ständigt är slut. Som heltidsarbetande småbarnsförälder med flerfamiljshus att sköta och ett engagemang i många olika frågor är det här med orken ett stort gissel. Trots att det instagrammas en hel del av huvudsakligen mammor med flera barn, odlingar, karriärer och hög träningslusta så är verkligheten en helt annan för de flesta. Så den här sommaren kör jag latmansodling: lite tomat och zucchini, brytärt, sallad, kryddor och grönkål. En nedtrappning från tidigare år, trots att mitt mål var att trappa upp. Men risken är att det blir platt fall och då är det bättre såhär. Att sänka ambitionsnivån är svårt men livsnödvändigt för många idag. Odling ska vara glädje, trädgårdsarbete borde vara terapi – om det inte är det längre kanske man bör tänka om. i sommar funderar jag mycket över andelsjordbruk – det finns inget nära där jag bor, så jag får köpa på Bondens marknad och lokala grönsakslådor från min favvobonde istället. För vem vill inte ha lokala, nyskördade grönsaker med lite jordrester på under den korta men magiska svenska sommaren? Det här numret tillägnas odling och mat. Njutning, slit och glädje. För en del fungerar

7

odlingen som ett kitt som gör vardagen meningsfull, som för Esaddin Ali Garib som odlar mitt i Bergsjön i Göteborg. För andra är det ett sätt att leva – där jakten på nya affärsmodeller är en kamp för att kunna bevara lokal produktion. Och maten, den avnjuter vi gärna tillsammans – tack vare nätet kan vi idag samlas på pop up-restauranger, äta hemma hos okända eller ihop med andra familjer i vårt närområde. Vi har dessutom snackat med mat- och miljö­kvinnan nummer ett – Åsa Domeij, som är miljöchef på Axfood och vars arbete påverkar miljontals kunder som handlar i hundratals butiker varje dag. Mat ska vara kärlek, odling ska vara glädje. Vi hoppas förmedla det med detta nummer och kanske inspirera dig att gå med i ett andelsjordbruk, stötta en ekonomisk förening av odlare, testa ett nytt spännande matkoncept eller varför inte göra raw glass? Oavsett hoppas jag att du får en underbar sommar med en massa mat, bad, vänner och vila. Kanske ligger du och läser Camino i en hängmatta redan nu? Härlig sommar önskar Caminoredaktionen!

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändare eller kommentar får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Emelie.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

FOTO DANIEL KÄMÄRAINEN

Peter vann med havrefil tävling Vi har fått in flera fantastiska tävlingsbidrag för utlottning av boken Eat Clean, som vi hade recept ifrån i förra numret. Vinnare blev Peter som bidrog med ett recept på hur man gör sin egen havrefil. Filen har hos hans familj ersatt både animaliska och andra alternativ. Här har du receptet om du vill testa själv:

Havrefil (cirka 2 liter) Mät upp ett rågat litermått havregryn och häll över i rymlig bunke. Häll på en liter kallt vatten och en matsked vetesurdeg (troligen funkar det även med annan surdegskultur). Blanda och låt stå ett par timmar innan du mixar det med stavmixer. Häll över den mixade massan i stor burk med lock och låt stå i rumstemperatur omkring ett dygn. Sedan är filen färdig och placeras lämpligen i kylen. Vill man ha mer ”stickande” känsla av filen får den stå framme lite längre och konsistens kan förstås anpassas genom mer eller mindre vatten.

Vegetariskt för högstadiet tävling Emelie Kårén, lärare i hem- och konsumentkunskap på Vallaskolan i Sollefteå, skickade in ett recept på en enkel vegetarisk pastasås med linser, tomat och rotselleri, som tyvärr är för långt för att publicera här. Däremot vill vi gärna dela med oss av hennes motivation till att vinna tävlingen: ”Som lärare i hem- och konsumentkunskap för högstadieelever känner jag en stor glädje över att få introducera och inspirera framtidens vuxna till mer vegetarisk kost och ett mer hållbart leverne. Det som dock är väldigt viktigt för mig att tänka på är att en hel del av mina elever tidigare inte ätit så mycket vegetariskt vilket gör det till en stor utmaning att ha recept i undervisningen som är goda och hyfsat lättlagade. Jag vill ju att eleverna ska känna sig inspirerade till att fortsätta äta vegetariskt ibland samt få en kreativ handlingskraft som gör att de kan skapa recept utifrån säsong, vad som finns hemma och kanske till och med rester sedan innan.”

Berättelsen om Markus Skoogs hus på hjul engagerar.

Enkelheten engagerar kommentar Många har kommenterat artikeln från senaste numret om Markus som bor i ett hus på hjul, som finns på vår webbsida. Här kommer ett axplock av synpunkterna. ”Har funnit att väldigt många blir oerhört provocerade av en minimalistisk/antikonsumistisk livsstil. Nästan så att man inte vågar ta upp denna fråga när man möter nytt folk längre. Någonstans tror jag att det kan bottna i att väldigt många av oss känner innerst inne att vi behöver komma tillbaka till det enkla för att kunna må bra i själen igen. Men de flesta känner sig så fångna i livspusslandet, husamorterandet och löneslavandet att de inte ser någon väg ut, och därför känner sig tvingade att med näbbar och klor försvara den livsstil de tvingats in för att inte totalt rasa ihop mentalt. Totalt mänskligt och otroligt sorgligt.” FREDRIK

”Jag minns för något år sen i Piteå Kommun. Det var en kille som stått i tomtkön och blivit tilldelad en tomt och om man inte bebyggde den inom x antal år så går den tillbaka till tomtkön. Nu hade inte killen bildat familj ännu och ansökte om bygglov för en liten

EMELIE

8

’hytte’ på ca 20m2 men fick det inte för att det skulle ’sticka ut’ mitt inne bland lyxvillorna. Vi hade en jäkla diskussion i Miljö- och byggnadsnämnden minns jag – vilket tokigt samhälle vi lever i. Idag bor jag i en liten by i ett gammalt litet hus i fint skick trots att det inte kommit nya tapeter sen på 60-talet och JA jag mår bra av att slippa äga ett nytt helrenoverat hus på 300m2 som impar på grannarna.” ANNAKARIN

”Man kan ju vara minimalist med måtta. För stannar konsumtionen i Sverige för mycket så är det inte alls bra för ekonomin, och går det dåligt för ekonomin så blir det mindre pengar till välfärden.” PER

”Tycker att denna livsstil verkar så bra för både kropp och själ. Kan mycket väl tänka mig att leva så när min yngsta blir flygfärdig.” ANNIKA

”Så skönt det låter. Att slippa allt det som ramlar ner i brevlådan. För man blir väldigt uppbunden. Värre är det kanske om man blir sjuk och inlagd på sjukhus. Hur löser man det då? Måste kanske ha mamma som backup.” HILLEVI

NÄRBILD

BLÅSER LIV I KLIMATFRÅGAN Sophia Ersson är projektledare för Stormvarning, initiativet som sammanför musiker, forskare och kommunikatörer till öppna konserter och samtal för klimatets skull. Hon tror att det är just den blandningen som verkligen kan få det att storma kring klimatfrågorna. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO MARIT LISSDANIELS

Vad är det nya med Stormvarning? – Klimatfrågan berör oss på alla plan i vår vardag och behöver olika plattformar där vi kan främja dialog på riktigt. Stormvarning skapar ringar på vattnet genom de som besöker våra evenemang. Vi tror på det klassiska mötet där vi berörs och lär oss nått nytt när hjärta och hjärna får samverka. Artisten Tomas Andersson Wij sa något väldigt träffande när han medverkade på en av våra konserter: ”Ingen kommer att få gåshud av en forskningsrapport, därför behövs musiken. Och ingen sång, hur vacker den än är, kommer ge oss den kunskap och de redskap som behövs för att kunna lösa det här.” – Jag har inte tidigare arbetat med klimatfrågan innan jag fick det här jobbet och tyckte att det var sjukt svårt att förstå klimatfrågan. Det var också anledningen till att jag tackade ja till jobbet. Jag kände att jag visste hur jag kunde locka mig själv till att gå på ett sådant event, och vilka artister jag då skulle vilja se. Under 2015 har ni ekonomiskt stöd för att arrangera ett antal konserter. Vad händer sedan? – Tanken är att vi ska leva vidare även utan bidrag. Just nu håller vi på och snickrar på en affärsmodell som jag känner mig jättepepp på. Det är inte tänkt att det är någon som ska behöva jobba med det här ideellt. Med hjälp av stödet har vi lyxen att kunna lära oss jättemycket och försöka hitta finansiärer som kan sponsra verksamheten på lång sikt. Idén till Stormvarning kommer ifrån Rebecka Segerström, forskare på KTH och Tobias Engström, delägare av produktionsbolaget Klevgränd Produktion, som såg en möjlighet i att låta deras både världar och kompetensområden mötas. stormvarning.org

9

UTBLICK

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

FOTO

L'IMA GIRAPHE

KNASIGA GRÖNSAKER MINSKAR MATSVINNET Varje år kastas stora mängder frukt och grönsaker för att de anses vara för fula för att säljas. För att skära ner på det stora bortfallet har matvarukedjor i Europa börjat sälja missformade grödor till ett rabatterat pris. TEXT PHILIP KROOK

till följd av nyheten att 300 miljoner ton mat kastas varje år utsåg eu 2014 till året då matsvinnet skulle stoppas. Medan politikerna i Bryssel debatterade de bästa tillvägagångssätten tog den franska matvarukedjan Intermarché saken i egna händer. De lanserade en egen kampanj för att minska bortfallet som kallades Inglorious Fruits and Vegetables. Tjugofyra procent av maten som slängs varje år är frukter och grönsaker som förkastas på grund av att de är för ”fula”. Det kan handla om gurkor böjda som bananer, morötter som ser ut som siamesiska tvillingar, potatisar med bölder eller äpplen som förlorat sin runda form. Grödorna luktar och smakar precis likadant som de ”vackra” alternativen, den

enda skillnaden är utseendet. Intermarché såg en möjlighet att lyfta fram frågan om matavfall genom att erbjuda sina kunder trettio procent rabatt på dessa missformade grödor. Och genomslaget blev enormt. Under de två första dagarna sålde matvarukedjan 1,2 ton ”fula” frukter och grönsaker per affär. I slutet av januari i år hängde Storbritanniens näst största matvarukedja Asda på trenden efter ett initiativ av tv-kocken Jamie Oliver. Undrar vem som blir först i Sverige? länge har vi charmats av grönsakerna som vi kunnat köpa direkt från bonden. Konstiga former, lite jordrester och inga mellanhänder har bidragit till att de känns äkta. Fram till

10

år 2009 var det dock olagligt för matvaru­ kedjor att sälja grödor inom eu som inte uppfyllde särskilda krav på storlek och form. Lagen hävdes men de knasiga frukterna och grönsakerna uteblev från matvarubutikerna. Återförsäljarna skyllde på kräsna konsumenter som inte skulle köpa missformade grönsaker medan producenterna skyllde på återförsäljarna som höll fast vid de strikta specifikationerna från innan. Nu verkar detta ha luckrats upp något i och med initiativen och det gynnar alla. Producenterna kan sälja mer till återförsäljarna, som i sin tur kan erbjuda ytterligare ett alternativ till sina kunder, som får chansen att spendera mindre pengar. Och matavfallet minskar.

FOTO TOBIAS JANSSON

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Hassan Farhang och Ali Tabrizi har initierat en mobil grönsaksodling på Hisingen i Göteborg.

FOTO TOBIAS JANSSON

JUST NU TALAS DET OM… Hippa Oumph vänder sig till den som vill hitta vegoalternativ till moderna rätter.

1,3

… miljarder ton. Eller 30 % av den totala matproduktionen slängs eller går till spillo i världen varje år, säger FAO (UN Food and ­Agriculture Organization), mat som skulle kunna mätta världens 800 miljoner hungriga.

… Tesla. Ja, du har väl knappast missat nyheten om elbilsföretaget Teslas nya superbatteri som gör att du kan lagra el i hemmet. Nyheten spred sig som en löpeld över världen, men sedan tonade den ansedda tidskriften Nature ner förväntningarna något. Tekniken är inte ny och kostnaden kommer troligtvis inte sjunka jättemycket heller, det nya är paketeringen mot konsumentmarknaden. Men de flesta privatpersoner i västvärlden kommer inte att behöva ett superbatteri – det viktiga är att man kan sälja sin el och köpa tillbaka den från det lokala elnätet. Det är snarare samhällets kraftnät som behöver superbatterier och frågan är om det är just Teslas batterier som kommer att tillhandahålla det? VD:n Elon Musk hävdar i alla fall det. Det är en spännande utveckling, framförallt Teslas hållning i patentfrågan, där man anser att alla som har goda avsikter får använda sig av deras teknik.

11

… matvarukedjan Hemköp, som satsar på ett ekologiskt butikskoncept med namnet Hemköp Reko. De satsar på att bli en svensk version av amerikanska ekojätten WholeFoods-market. Ica satsar samtidigt stort med den nya veganska produkten Oumph och Coop går ut hårt med en ny reklam med namnet Ekoeffekten, om vad som händer med en familj som enbart äter ekologiskt under en vecka. Stora satsningar på ekologisk mat och på vegetariska alternativ ger avtryck lite överallt. … Västra Hisingen, Göteborg, där det pågår ett intressant odlingsprojekt med namnet Greens on Wheels. Det är Västra Hisingen Baskets sportchef Ali Tabrizi som dragit igång projektet med mobila odlingar där ungdomarna och deras föräldrar ska kunna odla tillsammans. Odlingarna är flyttbara och designade enligt cirkulära principer med så lite miljödåliga material som möjligt.

I SÄSONG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

MOSSAGÅRDSFESTIVALEN

12–14 juni Veberöd, Skåne Ekologisk mat-, musik och uppelvelsefestival med allt ifrån yoga och sagoskogsutflykter till kända musiker, ekologisk mat och ogräspizza. Festivalpass för alla dagar 500 kr mossagardsfestivalen.se GLADMAT

22–25 juli Stavanger, Norge Nordens största matfestival finner du i Norge och det är en matmässa för matproduktion, gastronomi och matkultur som arrangeras för 17:de året i rad, med 250 000 besökare årligen. gladmat.no

Mossagårdsfestivalen gör mycket för att besökarna ska trivas.

SOVEL (RIKTIG MAT)

GÅ PÅ MATFEST

8 augusti Kyrkhult, Blekinge En matfestival med fokus på gastronomi, närproducerat och matprodukter från småskaliga mathantverkare. Gratis inträde. matfestival.se

Sommar och mat hör ihop, precis som sommar och festivaler. Varför inte spendera sommaren på några av de härliga matfestivaler som finns i vår närhet? TEXT JOHANNA STÅL

det vimlar av festivaler i Norden, du behöver inte resa långt för att ta del av kultur, god mat och härliga upplevelser. Fram emot hösten trappas det upp ännu mer med skördefester, gårdsbutiker och bondens marknader överallt. Vi har valt ut ett litet axplock med matfestivaler som är spännande, men givetvis finns många fler. På stadsfestivalen i Malmö finns också ett bra utbud av ekologisk mat, liksom på vissa musikfestivaler såsom Way Out West, Urkult och Roskildefestivalen. Ha en riktigt härlig festivalsommar och se till att äta god och bra mat.

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR I BODEN

Varför inte cykla dig till en smoothie på Mossagårdsfesti­ valen?

12

28–30 augusti Boden, Norrbotten En av Norrbottens största mötesplatser för livsmedels­produktion, hantverk, miljö- och hälsoföretag och kultur. Årets tema är närproducerat. miljoboden.se

DESTINATION

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

DESTINATION: BEIRUT

De senaste åren har nyhetsrapportering från Libanon främst förknippats med Syriens inbördeskrig och deras pärla till huvudstad, Beirut, har bleknat från turistkartan. Men staden frodas fortfarande och är väl värd ett besök för sin promenadvänliga storlek, traditionella hantverk och ruskigt goda lokala vin. TEXT NATHALIE BORGMAN PETERS FOTO EVELINA CARBORN Handgjorda smycken

Beirut kallas inte sällan ”lilla Paris” för det tidigare franska inflytandet och det finns fortfarande paralleller med Frankrikes huvudstad. Förutom det utsökta lokala vinet och byggnaderna med de karaktäristiska balkongerna andas staden kulturellt kapital. I de bohemiska kvarteren runt Geitawi, och framförallt gatan Mar Mikhael hänger konstnärer och libanesiska hipsters på uteserveringar och fik. Ät traditionell mezemat för en femtiolapp och kolla in stånden med handgjorda smycken med färgglada stenar, du kommer inte därifrån tomhänt.

Kollektiv taxi

Med sin 85 kvadratkilometer stora tätort är Beirut mindre än halva Göteborg. När du tar dig runt slipper du därför snåriga buss- och tunnelbanesystem och kommer rätt långt på kroppslig motor. Vilket också är tur eftersom kollektivtrafiken är ytters spartansk, för att inte säga obefintlig. Det bästa sättet att ta dig fram på hjul är taxi. Och glöm inte att säga det magiska ordet ”service” till chauffören. Det betyder att taxichauffören får stanna och plocka upp andra passagerare som ska åt samma håll, vilket är ett hållbarare sätt att åka taxi på och dessutom ger ett billigare pris.

NER FLER DESTINATIO IN .SE AS PÅ CAMINOMAG

Utflykt till Byblos

Staden Byblos sägs vara en av världens äldsta städer och beskrivs av många libaneser som landets vackraste. Och med den klassiska arabiska arkitekturen, översköljd av rosa klätter­ växter och formad av pittoreska halvgömda gränder har libaneserna inte fel. Huvudgatan består av ståndliknande affärer där traditionella hantverk som handknutna mattor och keramik blandas med plastigare krimskrams. Du tar dig dit med hjälp av minibuss från Beirut i cirka 15 minuter. Men se upp, du måste själv säga till när du vill gå av annars riskerar du att hamna i den betydligt mindre säkra staden Tripoli nära syriska gränsen. Uppge namnet Jubayl som är Byblos namn på arabiska.

Res till Beirut utan flyg

Det är svårt att resa till Beirut utan att ta flyget. De båtar som går från Turkiet ­stannar i Tripoli, som ud avråder från att besöka. Tar du flyget kan du ­klimatkompensera för resan. Pris tur och retur från Stockholm eller Göteborg 4 000 sek.

15

TEKNISKT

STOR POTENTIAL I DEN LILLA LUREN

Ultrabilligt hiv-test eller kontroller för att se om maten innehåller skadliga kemikalier. Telefonen klarar med hjälp av små tillbehör av allt fler uppgifter som tidigare krävt stor specialistutrustning. TEXT PHILIP KROOK

Matsensorn mäter gifter

Är den här kiwifrukten verkligen ekologisk? Hur mycket antibiotika har de pumpat den här grisen med innan den slaktades? Sådana frågor kommer du snart inte längre behöva ställa dig själv. Det sydkoreanska företaget Biosensor Laboratories har utvecklat en apparat för att mäta skadliga ämnen i mat och visade upp sin produkt på Consumer Electronics Show i Las Vegas tidigare i år. ”Matsensorn” är utformad för hemmabruk. Allt man behöver göra är att föra in en droppe av råvaran i apparaten för att inom någon minut kunna se om den innehåller bekämpningsmedel eller antibiotika. – I framtiden är det även tänkt att den ska kunna upptäcka tillväxthormoner och gmo, säger vd:n Myounghoon Jang. Den är även utformad så att man lätt ska kunna synkronisera den med sin smartphone, via bluetooth, för att hålla reda på hur mycket skadoämnen man får i sig.

16

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Mobil i kampen mot hiv Tanken på att smarta telefoner kan hjälpa till att utrota aids har nog inte slagit många. Men det skulle kunna bli verklighet. Samuel K. Sia, docent i biomedicinsk teknik vid Columbia University i New York, har tillsammans med sitt forskarlag tagit fram ett billigt smartphonetillbehör som kan ta ett blodprov och meddela resultatet på bara några minuter. Uppfinningen fokuserar framförallt på att upptäcka sexuellt överförbara sjukdomar som hiv och syfilis. Sjukvårdspersonal testade nyligen uppfinningen på 96 patienter med goda resultat, bland de som testades fanns patienter på en klinik där man arbetar med att förhindra överföringen av hiv från mor till barn. – Vi vet att tidig diagnostisering och behandling av gravida kvinnor kraftigt kan reducera de negativa konsekenserna för både mödrarna och barnen, säger Samuel K. Sia i en intervju på universitetets webbsida. Förhoppningen är att trappa upp hiv-testningen i utsatta områden, erbjuda läkemedel som förhindrar överföring, och på sikt kanske till och med bli av med sjukdomen en gång för alla. Tanken är att uppfinningen ska vara billig och lättillgänglig. Till skillnad från de dryga 18 000 dollar som vanlig blodprovsutrustning kostar uppskattas denna bara kosta 34 dollar. Och det enda som behövs förutom tillbehöret är en smartphone vilket gör den perfekt anpassad för utvecklingsländer där det råder brist på resurser och utrustning.

Minibatterier som kan brytas från ett kartongark.

Backup-batteri för utvecklingsländer

För att kunna utnyttja smartphonens många funktioner behöver vi el. Ett ständigt problem för många av oss är batteritiden som verkar ta slut precis när vi behöver den som mest. Designern Tsung Chih-Hsien har tagit fram ett engångsbatteri som förlänger batteritiden med upp till sex timmar. Tanken är att de ska säljas i närbutiker och brytas av från ett större kartongark för att slippa onödiga förpackningar. Kartongen är nedbrytningsbar men de små batterierna inuti utgör fortfarande ett hinder eftersom de måste tillbaka till butiken (eller batteriholken) för att återvinnas. Framförallt kan de här små laddningarna komma väl tillhands i länder där tillgången på elektricitet är begränsad och mobiltelefonen viktig.

Med ett billigt tillbehör till din smartphone kan du testsas för hiv.

17

DESIGNAT

FRUKT I TAK & GRÖNSAKER PÅ HJUL Lagstiftning och dålig stadsplanering kan göra det svårt att få tag på nyttig lokalproducerad mat. I dessa lägen är det bra att det finns de som kommer på innovativa lösningar för att kringgå problemen. TEXT PHILIP KROOK

Spektakulär saluhall I höstas färdigställdes en ny saluhall i centrala Rotterdam. Den liknar ingenting tidigare byggt. Markthal (marknadshall) är en hållbart designad byggnad skapad för att förse stadens invånare med lokalproducerad och nyttig mat. Den har naturliga ventilationssystem, låg energiförbrukning och vattensparande sanitetssystem. Men det allra häftigaste är det spektakulära inner­taket. Det välvda taket är fullt av grönsaker och frukter i alla dess färger. Det är arkitektbyrån mvrdv som ligger bakom designen och konstnärerna Arno Coenen och Iris Roskam som stått för takmålningen. Tusentals digitalt tryckta skärmar skapar denna mosaik som nu är landets största offentliga konstverk. Och varje kväll vaknar det till liv i en ljusshow där frukter och grönsaker regnar ner från himlen virituellt. Det hela började med att kommunen införde en ny lagstiftning som gjorde det olagligt för matstånd att sälja sina produkter utomhus utan skydd mot vatten och vind. Nu har de hundra försäljarna i saluhallen tak över huvudet och standardiserade stånd som möter alla hälso- och säkerhetskrav. Utöver detta huserar byggnaden även 228 lägenheter och ett parkeringsgarage.

18

FOTO LAURA BERMAN, GREENFUSE PHOTOGRAPHY

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Grönsaksstånd på hjul gör att grönsakerna kan komma ut även till billösa invånare i Toronto.

Rullande grönsaksstånd

FOTO OSSIP VAN DUIVENBODE

Rotterdams saluhall är spektakulär med sitt häftiga, grönsaksfyllda tak.

I Toronto har matförsäljarna ett annat problem, men en minst lika innovativ lösning. Den ideella organisationen Food Share anlitade arktitektbyrån LGA Architectural Planners för att omvandla en gammal buss de hade fått från stadens trafikverk till en mobil grönsakshall. När Torontos förorter planerades på femtiotalet antog man att de boende skulle kunna ta sig till de stora mataffärerna med bil. Men i takt med att staden vuxit har dessa områden stött på en kraftig befolkningstillväxt på grund av de låga hyrorna. Många av invånarna är beroende av kollektivtrafiken och utan riktiga mataffärer i områdena har det visat sig att många ofta väljer att köpa onyttig mat från lokala snabbmatställen istället. Dessa ”food deserts” är vanligt förekommande i framförallt USA och utgör en stor utmaning för folkhälsan. Food Shares lösning på den dåliga stadsplaneringen är att ta sig runt till de olika förorterna med sitt mobila grönsaksstånd. Bussen är full av hyllor med färska ekologiska säsongsgrödor och när den står parkerad öppnas ena sidan upp. Många av hyllorna fälls därefter ut för att visas upp på utsidan.

19

ANNONS

vännerna ENERGI & TRANSPORT

INREDNING & DESIGN

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE

AV JORD WWW.AVJORD.SE

GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

EKONOMI & AFFÄRER

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

EKOLOGISKA BYGGVARUHUSET WWW.EKOLOGISKABYGGVARUHUSET.SE THE HOUSE OF FAIRE TRADE WWW.HOUSEFAIRTRADE.SE

CIRCULARECONOMY.SE WWW.CIRCULARECONOMY.SE EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE TRICORONA WWW.TRICORONA.SE U&WE WWW.UANDWE.SE

WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE

PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/SV/ BROD-SOVEL

KRAV WWW.KRAV.SE

TORFOLK GÅRD

SUSTOPIA WWW.SUSTOPIA.SE SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

KLÄDER & TEXTIL

VISION WWW.VISION.SE

DEM COLLECTIVE WWW.DEMCOLLECTIVE.COM EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE KLÄPPI WWW.KLAPPI.SE

MAT & DRYCK

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE CAFÉ REKOMMENDERAS REKOMMENDERAS.COOP

HÄLSA & SKÖNHET

BALANZEN WWW.BALANZEN.SE

A WIN WIN WORLD WWW.AWINWINWORLD.COM

EGUALE WWW.EGUALE.SE

GRÖNA BARNMORSKAN WWW.GRONABARNMORSKAN.SE

ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE

FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE FORMGÅRDA WWW.FORMGARDA.SE KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

www.caminomagasin.se/vanner

UPPLEVELSER & EVENTS

GREENSTONES WWW.GREENSTONES.SE SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJON SÖRBY NATURHÄLSOGÅRD WWW.SORBYNATURHALSOGARD.SE

ANAMMA WWW.ANAMMA.EU

KOMMUNIKATION & OPINION

RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

WWW.TORFOLK.SE

RABASH WWW.RABASH.SE

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU KOSTERS TRÄDGÅRDAR WWW.KOSTERSTRADGARDAR.SE KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA.SE

BLANDAT

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE GREEN FOOTPRINT WWW.GREENFOOTPRINT.SE GREEN & GREJERNA WWW.GREENOCHGREJERNA.COM FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

ANNONS

Varsågod! I varje nummer av Camino bjuder vi er läsare på exklusiva erbjudanden från våra Caminovänner. Läs under respektive erbjudande hur du gör för att ta del av det.

10% på lappländsk ekodesign Nätbutiken Kläppi erbjuder ekologiska barnkläder designade i Lapplands djupaste skogar. Som läsare av Camino får du just nu 10% på en hel order. För att nyttja erbjudandet ange koden ”CAMINO” i rabattkodsfältet i kassan.

10% på ekofärg Av jord erbjuder vacker ekologisk målarfärg för alla ändamål och underlag. Färgen innehåller endast jord- och mineralpigment, vatten, ägg och linolja. Just nu får du 10% rabatt på all färg och färgtillbehör. Ange koden ”jordensfärg” för att ta del av erbjudandet.

AVJORD.SE

KLAPPI.SE

20% på gröna städprodukter

Prova bilkooperativ

Gröna städföretaget Balanzen ­erbjuder 20% rabatt på sina egentillverkade rengöringsmedel med varumärket ”Gröna Gredelina”. Ange koden ”camino” när du beställer produkter i nätbutiken.

Göteborgs Bilkoop erbjuder dig ett prova-på-medlemskap i tre månader för bara 50 kronor (ord pris 950 kr). Föreningen erbjuder bilar runt om i Göteborg, som kan bokas från en timme upp till tre dagar. Gå in på webbplatsen och läs mer om erbjudandet där.

GRONAGREDELINA.SE

GOTEBORGSBILKOOP.SE

20% på fair trade

Utlottning av tenyhet

Green & grejerna ger rabatt på hela sortimentet i sommar. Just nu erbjuder de bland annat en exklusiv kollektion av handvävda korgar från WomenCraft i Tanzania, ett kvinnokooperativ som tillverkar korgar av naturfiber och färgstarka kitengetyger. Beställ senast 31 augusti och ange koden ”Camino15”.

Eguale lottar ut tio askar av sitt nya svarta naturella te från Sri Lanka: Eguale Ceylon Black Tea. Teet kommer ifrån Idulgashinna Bio Tea Garden i södra Sri Lanka och är världens första ekologiskt certifierade teodling. Skicka ett mail med en kort motivering till info@sackeus.se för att vara med i utlottningen, senast den 1:e juli.

GREENOCHGREJERNA.COM

EGUALE.SE

www.caminomagasin.se/vanner

ÅSA DOMEIJ

53 år i Uppsala aktuell: som chef för miljö och socialt ansvar på Axfood vilka i maj öppnat Reko Hemköp, en ”ekoflaggskeppsbutik” i bottenplan på huvudkontoret på Norra stationsgatan (Torsplan) i Stockholm. ålder: bor:

22

PROFILEN

Åsa j i e Dom

Efter att expolitikern Åsa Domeij tog över miljörodret på matjätten Axfood har Willys gått från tillsynes obrydd lågpriskedja till streetsmarta Bra Miljöval-märkta butiker med nytt kall: eko till folket! TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTOMARIT LISSDANIELS

Aktivist på insidan

vi träffar åsa domeij på axfoods huvudkontor i Stockholm, hon tar emot i ett av de små inglasade mötesrummen som finns i entrén. Den tidigare aktiva miljöpartisten är numera miljöchef på ett av landets största matjättar, Axfood. Hon ger ett försiktigt och lugnt intryck, pratar tyst men verkar van vid intervjusituatio­ nen. Vetskapen om vilka gedigna förändringar hon har varit med att driva igenom på kort tid i en av Sveriges största matkoncerner, gör att jag hinner bli lite förvånad. Mina fördomar säger att sådana förändringar kräver en extrovert och pushig personlighet, en ”Steve Jobs”. Som tur är verkar jag ha fel. – Det gäller att hitta andra inom sin organisation som

jobbar i samma riktning och ha en gemensam strategi, och att lära sig frågorna ordentligt så att man inte viker sig för motargumenten. För ibland finns motargument av en gammal vana. Oavsett vilken bransch man jobbar i finns en konservatism, ”hur det är”. Det finns väldigt många personer här som vill jobba för hållbarhet och som blir frustrerade när det inte går, berättar hon och säger att hon identifierar sig som en ”intern aktivist” eller ”intraprenör”. energibesparingar sparar både klimatutsläpp och pengar, sådana är hyfsat lätta att sälja in internt. Källsortering i samtliga butiker går igenom som allmänt hyfs, men

23

PROFILEN

”

Alla vill göra bra grejer, men känner sig pressade av konkurrensen

när det kommer till hållbarhetsförändringar i utbudet kommer hon ganska ofta i konflikt med försäljnings­ avdelningen. Ofta leder det till att de skjuter lanseringen av en ny vara på framtiden, men i vissa fall till att de helt och hållet utesluter varor ur sortimentet. Det går till exempel inte att köpa fisk som är rödlistad i WWF:s fiskeguide på Hemköp och Willys. För Caminoläsaren kanske det är en självklarhet men på en stenhårt konkur­ rensutsatt matmarknad är det ett våghalsigt drag att ta bort produkter ur sortimentet. Då finns risken att kunden går någon annanstans och handlar. Så var går gränsen, hur långt kan Axfood sträcka sig i att välja (bort) åt kon­ sumenten? Är de redo att plocka bort klimatvärstingen nötkött från sortimentet? – Nej, det skulle vi inte kunna göra. Det blir för stora volymer av något som allt för många vill ha. Var gränsen går beror helt på kundernas önskemål. När det gäller fisk kan de flesta tänka sig att köpa en annan fisk. Nötkött har större vikt hos konsumenten. Däremot tjänar inte handeln särskilt mycket pengar på kött, det är ofta en lockvara som är svår att klara sig utan. Branschen har fastnat där. En gång i tiden var det drickabacken. Men gränsen flyttar sig hela tiden. På Hemköp har vi tagit bort konventionella bananer, där finns bara ekobananer till exempel. i många fall kan företag ”gå före” i hälso- och håll­ barhetsfrågorna, men Åsa skulle hellre se mer radikal lagstiftning på området. – Om man tar ett exempel på en jättedålig produkt: cigaretter. Ska man verkligen behöva ha det i affären? Om rökarna inte kan köpa cigaretter hos oss går de till en konkurrent, men om det inte var tillåtet att sälja cigaret­ ter i matbutiker skulle detta inte vara ett problem. Nu måste näringslivet gå före lagstiftningen, men man kan också ställa krav på politikerna att inte överlämna allt ansvar, de borde göra något också. Alla vill göra bra grejer men känner sig pressade av konkurrensen. Och det är med visst etos som hon påpekar detta. Själv

har hon varit aktiv miljöpartist, senast som riksdags­ ledamot med vice ordförandeskap i miljö- och jordbruks­ utskottet. – Jag har bytt bana ganska många gånger. Jag har växlat mellan näringsliv, universitet, offentlig sektor och politik. För min del känns det bra att byta bana. Ofta när man hållit på några år med en sak så vill man se saker från en annan vinkel. Det hör inte till vanligheterna att man hör om miljö­ partister som går över till toppjobb inom näringslivet. Jag undrar om det finns en utbredd skepticism i miljöpartiet gentemot större företag. – Tja, inte generellt. Olika personer kan givetvis vara kritiska, men det är ganska ovanligt. Jag håller med om att man inte hör lika mycket om det. Jag vet inte vad det beror på, en del kanske har intressanta jobb innan politiken som de går tillbaka till, spekulerar hon. Åsa beskriver att ägarbilden var viktig när hon valde arbetsgivare. Axfood har en tydlig huvudägare i Axel Johnsson Gruppen. – Det är människor som det går att han en dialog med. Istället för en grå massa av anonyma aktieägare som vill att aktierna ska gå upp och inte är intresserade av själva verksamheten. Hon började jobba på Axfood år 2008, vilket hon ­beskriver som ”riktigt länge”, men hon känner sig inte färdig.

Jag läste att du öppnar för en politisk comeback. Fick du frågan om att ingå i regeringen?

– Om det vore så är det inget som jag skulle berätta om. Men jag hade nog hållt på med politik om jag inte hade haft familj. Det blir lätt ständiga kvällsmöten.

Hinner du träffa din familj tillräckligt mycket? – Både och, ibland är det för mycket att göra.

Är det acceptabelt att jobba en 35-timmarsvecka om man är hållbarhetschef på Axfood? – Nej det är det nog inte. Det är möjligen en förhand­ lingsfråga, då skulle man behöva köpa in fler tjänster. Men jag är inte säker på att jag skulle vilja det.

24

ÅSA OM Matsvinnet – Vi har ett autoorder­ system – om något har sålt en viss mängd beställs varan automatiskt. Rätt förvaring i butik är viktigt, att sälja ut varor som är på väg att gå ut, och skänka bort mat mer systematiskt. Idag skänker vi till ideella organisationer. Köttkonsumtionen – Vi behöver jobba mycket med konsument­ information; antibiotika­ frågan, ursprung, mer svenskt kött i charken, mer krav-kött och naturbeteskött, och med kött­ ersättningarna. Fler billiga, lättlagade och bekväma vegetariska alternativ. Samtidigt finns det billigt kött som är klimatsmart. På Willys kan man till exempel köpa en hel värphöna som annars skulle gå till biogas eller förbränning. Egna varumärken – Det är lättare att påverka hållbarhetsfrågorna när man själv äger varumärket. Man har insyn i hela processen: sociala villkor, förpackningar, konsumentinformation. Bortglömd matmiljöfråga – Kylningen. Mer och mer hamnar i kyldiskarna för att det är snyggare exponering. Idag är förpackningarna ofta så bra att man inte behöver kyla. I vårt energieffektiviseringsprojekt är målet att minska energianvändningen med 30 procent per kvadratmeter.

25

Vi behöver bli fler som producerar mat i Sverige för att täcka den ökande efterfrågan och behålla ett öppet landskap. Samtidigt vill allt färre vara bönder. Caminos Johanna Stål kikar närmare på några affärsmodeller som knyter samman producenter och konsumenter, en relation som gör affären mer intressant för båda parter.

BONDE TEXT JOHANNA STÅL FOTO MARIT LISSDANIELS & TOBIAS JANSSON

26

SÖKES Tillsammansodlingen i Mölndal är 10 000 kvadratmeter stor. Medlemmarna delar både på arbetet och skörden.

27

P

roduktionen av mat globalt kommer att behöva öka med 70 procent till år 2050, om befolkningsökningen fortsätter till nio miljarder såsom FN förutspått. Trots detta framtidscenario är det allt färre som vill arbeta med matproduktion och allt fler odlingar som läggs ner i Sverige till förmån för billig import. Anders Westfelt vid Sveriges Lantbruks­ universitet berättar för Svt Nyheter att så mycket som 9 av 10 jordbruk i Sveriges slättområden har försvunnit de senaste 25 åren. Trots att dessa jordbruksmarker anses vara några av de bästa i världen. Utvecklingen går istället mot få stora ägare, som ofta specialiserar sig på några få grödor och inte sällan gör sig av med sina betande djur. Detta är inte bara ett problem för sårbarheten utan har även stor betydelse för landskapet, som förändrats från variationsrikt till monokulturellt. Det är konkurrensen från den internationella mark­ naden som gör att småskaligt jordbruk inte lönar sig. Så hur ska vi lyckas få fler att vilja bli småskaliga bönder när det är ett slitsamt arbete, med låg avkastning, låg status och liten trygghet?

Lisa Wejdmark vill att andels­ jordbruk ska öka i Sverige.

ett sätt att göra det mer lönsamt att arbeta med småskaligt jordbruk är att hitta nya finansieringsformer. En av dessa modeller kallas för gemensamhetsfinansiering och innebär att kunden och bonden delar på risken och på skörden. Det kallas i Sverige för andelsjordbruk och i USA för Community Supported Agriculture (CSA). Lisa Wejdmark på Länsstyrelsen i Västra Götaland är med och driver frågan. – År 2008 bodde jag i USA en kortare tid för att min man jobbade där. Jag arbetare som volountär på en gård i Boston som höll på med CSA. De plockade ihop grönsaker utifrån att de ville få ihop en ”fin andel” till sina andelsägare varje vecka. Jag fattade ingenting. Lisa fick snart lära sig att det handlade om att kunderna betalade in ett fast pris i början av säsongen för att sedan få delar av skörden. På så sätt var gården garanterad en viss inkomst och man delade på risken – om det blev dålig skörd ett år fick konsumenterna således mindre grönsaker. Våren 2013 när Lisa var tillbaka på sitt jobb började hon samarbeta med forskningsinstitutet Mistras projekt

28

Grön produktion, som också fokuserade på andelsjord­ bruk. – Det tar lite tid att sälja in konceptet. Intresset är stort och det är många som hör av sig och vill veta mer. I dagsläget har vi två klara pilotprojekt i regionen och några till som är intresserade. Det finns ett andelsjordbruk i Sverige som fungerar riktigt bra och har funnits länge. Det är Ramsjö gård i Björklinge, Uppland. De har varit igång sedan år 2001 och har byggt sitt eget varumärke. Bonden är en väldigt duktig odlare och har ett stort engagemang, berättar Lisa. Många tycker att det är en bra idé med andelsodling och Göteborgs stad vill upplåta mark åt sådana som vill odla. Lisa trodde att det huvudsakligen skulle vara ett sätt för odlare att öka sin lönsamhet, men intresset har mer kommit från andra hållet – från alla konsumenter som vill att andelsjordbruk ska finnas. även om konceptet är nytt till sitt namn så är det i många länder vanligt att man har ”sin bonde”. Som i Frankrike, där är det självklart att man köper direkt av den som odlar, även om man bor inne i Paris. – Just nu är trenden väldigt stark kring att köpa direkt av matproducenten, men frågan är om intresset håller i sig. Det tilltalar en annan kategori av producenter – de som är intresserade av sina konsumenter. Lisa menar att idén med en stor kooperation som samordnar bönderna har funkat i många år, men att det idag till viss del har spelat ut sin roll. – Om vi vill ha lokala småproducenter kvar så kan vi inte ha kvar dagens affärsmodeller av storskalig produktion och distribution utan måste hitta alternativ. Andelsodling är ett sådant alternativ, menar Lisa. För några år sedan var det populärt med grönsaks­ kassar, som man beställer från gång till gång eller prenumererar på direkt från bonden. Detta har dock minskat en del då det var för mycket logistik. Företaget Ekokassen i Frändefors fick lägga ner just på grund av det administrativa. På en säsong kunde de ha 800 olika kunder – många beställde en kasse och fortsatte inte. Det blev för svårt att hantera. I andelsjordbruk binder du dig för en längre period vilket gör det hanterbart för bönderna. Det finns kvar en del småproducenter som erbjuder grönsakskassar, men till stor del har de något mer kommersiella matkassarna tagit över den marknaden. De är inte bundna till småproducenter utan

ANDELSJORDBRUK

… handlar om att en producent knyter ett antal konsumenter till sig genom att konsumenterna förskottsbetalar för att ta del av skörden/slakten. På så sätt delas risken och det blir ett direkt avtal mellan bonde och konsument. Det kan antingen vara så att kunden får en grönsakslåda att hämta på ett utlämningsställe eller att de plockar sin skörd direkt hos bonden. I USA finns cirka 15 000 andelsjordbruk och i Sverige sju etablerade:

Sascha Federsel, Annika Novak och Ingela Danielsson förbereder marken för vårens plantering på TIllsammans­odlingen.

29

Nyttogården i Sollefteå Ramslö Gård i Björklinge CSA Stackvallen i Oskarshamn Bastefallarn i Vimmerby CSA Skåne i Kristinastad Njordtorp Permakulturgård i Värmlands Nysäter Nybrukarna i Växjö Samt några pilotprojekt runt om i landet. Sammantaget cirka 300 aktiva kunder i Sverige.

”

Jag kan åka på semester, och vet att det sköts ändå

∆

Marie Hedman har varit med nästan från starten av Tillsammans­odlingen och tycker att det bästa är att man inte behöver göra allt själv.

30

Allt planeras noga på Tillsammans­ odlingen av en odlingsplaneringsgrupp.

till återförsäljare, som därmed kan garantera att alla produkter finns. De har också mer avancerade datapro­ gram för logistikhantering som småproducenter inte har råd med eller möjlighet att ha. Vissa aktörer knyter samman mindre producenter och säljer deras varor på en och samma sida, exempelvis Gourmetdirekt, men det är fortfarande ganska stora aktörer som är med. få håller på med andelsjordbruk i Sverige idag. Mistra­ projektet Grön produktion jobbar för att öka intresset hos producenter medan konsumenterna redan visar stort intresse. I vissa fall har konsumenterna tagit odlingen i egna händer och startat så kallade konsumentdrivna andelsjordbruk. Så är fallet med Tillsammansodlingen i Mölndal, som startade i april år 2010. Marie Hedman har varit med ända från första året. – Vi får nya medlemmar varje år och är kanske ett fyrtiotal totalt, men en del slutar också varje år. Vissa skaffar barn, flyttar eller skaffar egna odlingar eller torp. Odlingen ligger ett stenkast från motorvägen E6 i södra Mölndal. Det är en trivsam odling på 10 000 kvadrat­meter med massa gönsaker, hallonbuskar, rabarber, kompost och en liten redskapsbod. Odlingen är välordnad med fina, tydligt utmarkerade rader. Här odlas det tillsammans, inte med egna lotter som på en kolonilott. En del av de som är med bor i Mölndal, resten reser från hela Göteborg för att komma hit. Tillsammansodlingen startades av några medlemmar i Omställningsrörelsen i Göteborg. En person fick tips om att ekobonden Rune Johansson hade mark som han

31

ville att någon skulle ta över då han skulle lägga ner. Föreningen tog över arrendet efter något år och betalar bara 1 500 kronor per år för att hyra marken. – Vi har en odlingsplaneringsgrupp där de som vill engagera sig planerar tillsammans. Populärt är kålsor­ ter, betor, morötter och potatis. Sådant man äter mycket av, säger Marie. Föreningen har en rekommendation om att medlem­ marna bör jobba tio timmar i månaden. Vissa medlem­ mar kommer ut mycket under en period och jobbar inte så mycket en annan period. Man skördar när man har varit ute och jobbat och får plocka med sig hem till husbehov. – Men vi har ingen riktlinje för hur mycket man får ta med sig. Det har fungerat väldigt bra och vi får grönsa­ ker över som vi säljer på vår gårdsförsäljning. Odlingen är ekologisk, med en sjuårig växtföljd. I övrigt är det svårt att följa någon specifik skola. Just nu testas täckodling lite, men annars kan det bli ganska spretigt då någon engagerad kommer in en kort tid med en idé för att sedan sluta. – Det största problemet med att odla tillsammans är att mycket tid går åt till att tänka och diskutera, som hade gått snabbare om man hade odlat själv. Det är mycket att förklara och visa för nya medlemmar, men det är ju också roligt. SJälv engagerar hon sig mycket i föreningen för den sociala delen, vilken hon ser som viktig. – Annars är det bästa att det är kul att jobba ihop. Man behöver inte göra allt själv, jag kan åka på semester några veckor i juni och vet att det sköts ändå.

Fjällbete ekonomisk förening har 400 frigående får i sin ägo.

Att få en koppling mellan producent och konsument är avgörande för att lyckas med lokal produktion och försäljning. Andelsjordbruk är en metod, det finns också flera andra. I Undersåker utanför Åre ligger Fjällbete ekonomisk förening. Det startades av ett gäng bönder i Åredalen som konstaterade att det gick utför med jord­ bruket, medan turismen samtidigt ökade och därmed efterfrågan på bra, lokal mat. De gick samman med det lokala närinslivet och startade en ekonomisk förening och växte snabbt från tre företag första året till cirka 150 delägare idag, allt från bönder och renskötare till hantverkare, hotell, restauranger, butiker, försam­l ingar och privatpersoner. Idag är den huvudsakliga verksam­ heten skötsel av nära 400 får, av kor och ett gammalt mejeri från vilken de får obehandlad mjölk. jörgen andersson, som är en av de mest drivna, har infört Holistic Management som metod att bedriva verksamheten på. Holistic Magangement grundar sig i Allan Savorys idéer om att en jord bör betas av djur för att fungera optimalt. I torra områden förhindrar det ökenspridning och gör marken mer näringsrik. – När jag kom över det här tankesättet var det som att hitta hem, berättar han. Jörgen kommer från Västmanland och är uppväxt på en gård i gränslandet mellan Bergslagen och Mälarda­ len. Han växte upp med mjölkkor tills ”staten bestämde att vi inte skulle ha mjölkkor i det området utan istället ha spannmål”. – Jag upplevde att marken försämrades när djuren försvann. Vi fick använda fler hästkrafter för att bruka jorden ju längre djuren varit borta. Jörgen började se sig om efter annan mark att bruka. – Vi misshandlar vår jord så otroligt mycket. Jag ser ett stort behov av att använda vårt ekosystem som det är anpassat för. Våra marker har anpassats under ­m iljontals år och att ta bort betande djur är samma sak som att ta bort maskar och mikrober ur jorden. Det är

inte jord längre. En matjord utan betesdjur är inte en matjord. Jörgen berättar att han gillar att gå tvärsemot och gå till strid. Han är beslutsam och övertygande när han går runt och visar marken där fåren traskar. – I Åredalen hittade jag en plats jag vill vara på när oljan tar slut, en plats med spännande förutsättningar. Här finns en dynamik i mötet mellan de rika männis­ korna och allmogen, ett möte som inte uppstår söderut. Eliten i Stockholm pratar inte med bönderna, men här möts de i skidbacken eller ute på jakt. Detta har gett upphov till en massa spännande saker. Människor med pengar möter människor med stora förmågor. Fjällbete uppstod i detta möte och har idag ett stort nätverk av köpare, säljare och engagerade. Föreningen äger dessutom aktiebolaget Fjällbete AB som är delägare i Åre Bondgård och producerar Åremjölken som säljs i den lokala Ica-affären. Mjölken kommer från djur som betat gräs största delen av året och är mindre behandlad än annan mjölk i affären. Den här typen av samarbeten mellan ägare, bondgårdar och lokala handlare är unikt här i Åredalen men kan absolut inspirera fler runt om i landet. Jörgen visar upp hur hunden vallar runt fåren som betar i skuggan av de vackra bergen. Här verkar fåren ha det bra och Jörgen verkar trivas bra i det sammanhang han har varit med och skapat. – De tjugo åren vi har framför oss är så annorlunda än det vi växt upp med och den stora frågan för mig är: hur ska jag göra för att mina barn ska få mat på bordet i framtiden. Vi måste göra saker radikalt annorlunda, avslutar Jörgen. Striden om framtidens jordbruk är långtifrån över, men många är överens om att vi behöver hitta nya modeller för att bruka vår jord. Att få maten att räcka till kommande generationer är en gigantisk utmaning. Av den anledningen är kanske bonde det mest spän­ nande framtidsyrke man kan tänka sig?

32

I Åre har Jörgen Andersson hittat de perfekta förutsättningarna för att bo och driva djur, när samhället kommer att bli allt svårare att överleva i.

HOLISTIC MANAGEMENT

… baserar sig på ett systemtänk gällande bruk av mark. De grundar sig på Allan Savorys metoder som ursprungligen var ett verktyg för att komma åt ökenspridning. Savory, en biolog med fokus på vild natur, började på 1960-talet titta på vad som orsakade ökenspridning och konstaterade att det naturliga tillståndet var att stora hjordar av djur betade på marken, förflyttade sig och lämnade efter sig en behandlad mark och dessutom massa gödsel. Det gjorde att marken återhämtade sig bra, blev näringsrik och kunde blomstra även nästa år. När hjordar togs bort från marken och betesdjuren blev allt mer domesticerade så förvandlades marken långsamt, blev näringsfattigare och i många fall ökenlandskap. Idag hjälper organisationen för Holistic Management jordbrukare att anamma principer som naturen själv har för att kunna få ett så bra jordbruk som möjligt ur både miljömässiga och ekonomiska perspektiv. Fjällbete är en nordisk hub för Holistic Management.

33

Markus Skoog har byggt sitt eget hus på hjul.

Mat åt ett helt kvarter Vi är många som brottas med att få ihop tiden till arbete, familjeliv och socialt umgänge. I stadsdelen Majorna i Göteborg slås två flugor i en smäll med folkköket. Men drivkraften, bristen på tid, är också det största hotet mot dess överlevnad. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO MARIT LISSDANIELS

34

Kön ringlar sig lång när middagen serveras på folkköket i Majorna.

– jag tänker att de ska bli rostade och inte sådär geggiga. Med en massa olja på blir det riktigt gött. Sara Dahlgren, kvällens kock på folkköket i Majorna, ger mig instruktioner för att förbereda ugnsbakade kikärtor. Stämningen i köket är fokuserad och det känns skönt att kunna bidra med något och inte bara vara där och ställa frågor. Jag sköljer och brer ut kikärtorna på tre ugnsformar och häller på rikligt med olja, salt och peppar. Smaksätt­ ningen med Saras bästa chilisås överlåter jag dock till henne av rädsla för att råka göra maten allt för stark. Inte minst då jag vet att det är många barn som väntas ikväll. Men det är egentligen en gissning. Trots att det är förberett för runt 30 personer är det ingen som vet med säkerhet vet hur många eller vilka som dyker upp. Förutom jag, Sara och femåriga dottern Henny som vid jämna mellanrum nyfiket kikar in i köket, finns här Stina Lindgren som fått uppgiften att förbereda smeten till ett av kvällens stora dragplåster - våfflorna. Sedan februari i år är Stina anställd på 75 procent som samordnare för Aktivitets­ huset Majorna där vi håller till. Men eftersom det är första gången för året som folkköket arrangeras har hon inte varit med tidigare. – Under storhetsdagarna var det folkkök här varje vecka. Det var den gamla räven Jonas Lübeck som var navet och såg till att det blev av. Hade det inte varit för honom så hade det lagts ner berättar Sara, som är kock för fjärde gången. Det dröjer inte länge innan den ”gamla räven” själv tittar in i köket. Jag berättar att jag just fått höra att det är tack vare honom som folkköket fortfarande lever. – Just nu känns det mer som att det är på grund av mig som det inte har kommit igång igen, eftersom jag inte längre har den tid som jag hade förut att lägga på det. Jag har lagt lite för mycket tid på det här förut, och det är ju faran också då människor förväntar sig att det ska fortsätta vara så. Men nu har vi ju Stina här också, som gör det lite enklare säger Jonas hoppfullt.

35

Jonas Lübeck är den "gamla räven" som såg till att det länge var folkkök i Majorna varje måndag.

Stina Lindgren är sedan 2015 anställd som samordnare för aktivitetshuset i Majorna. Sara Dahlgren lagar mat på aktivitetshuset för fjärde gången. När hon står i köket blir menyn vegetarisk.

36

I folkmun förknippas folkkök (eller soppkök) ofta med sociala projekt där det bjuds på mat till hemlösa. Bakgrunden till folkköket i Majorna är dock en annan. Här var det barnfamiljerna som var drivande eftersom de såg en möjlighet att kunna hjälpas åt med matlag­ ningen och samtidigt skapa en social mötesplats för både sig själva och barnen. För både Jonas och Sara är det just barnen som har lockat dem hit en gång i tiden. Jonas dotter Inez är bara ett år äldre än Saras Henny, och barnen fattade snabbt tycke för varandra. För Jonas del var syftet aldrig att själv hamna i köket, utan mer att vara en spindel i nätet för att se till att det blev av på regelbunden basis. Annat var det för Sara som har både stor erfarenhet och intresse för matlagning och för vegansk kost i synnerhet. För kvällen har hon också dragit nytta av Facebook-sidor för veganer i Göteborg för att attrahera nya människor som vill vara med och hjälpa till. De flesta volontärerna var här och hjälpte till redan dagen innan, men ett par väntas till senare under kvällen. – Jag har varit noga med att poängtera att det är helt ok att komma och hjälpa till bara en halvtimme eller så. Annars är risken stor att man skrämmer bort folk, förklarar hon. utan att jag har märkt det har den stora salen intill köket börjat fyllas med folk. Medan barnen skrattandes yr omkring i rummet, eller leker med träklossarna som spridit ut sig på en stor del av golvytan sitter de vuxna uppkurade i sofforna och samtalar med varandra samtidigt som de håller ett öga på de allra minsta. Anna Tarshys tillhör en av dem som nästan alltid dyker upp när det är folkkök. Ikväll har hon fått sällskap av vännen Marika Annell som bara varit här ett par gånger tidigare. Eftersom deras barn hade planerat att träffas ikväll passade det dem utmärkt att gå hit tillsammans. – Jag gillar enkelheten i att kunna kombinera det sociala med god och billig mat, och att det är så tillåtet för barn, säger Anna som själv varit med och fixat mat vid ett tillfälle. – Det är nog rätt unikt egentligen att det finns en sådan här lokal att vara i. Det är en förutsättning för att de alls ska kunna bli av. Jag kan sakna sådana kollek­ tiva lösningarna överlag i stadsplaneringen. Jag önskar att det kunde byggas in mer, utan att det för den delen behöver kosta skjortan för de boende, fyller Marika i. Att det finns en lokal för folkköket i Majorna är

37

”

Jag gillar enkelheten i att kunna kombinera det sociala med god och billig mat, och att det är så tillåtet för barn tack vara ett starkt lokal engagemang. Huset byggdes i början av 1960-talet som en fritidsgård. När kom­ munen bestämde sig för att lägga ner fritidsgården i början av 2000-talet gick några lokala föreningar ihop och bildade Majornas samverkansförening för att kunna fortsätta driva verksamheter i huset. Allt sedan dess hyr föreningen lokalen av Lokalförvaltningen i Göteborg. Bredden på verksamheter i huset är stor med alltifrån hiphop-skola och replokal till fritidsverksam­ het för Karl Johansskolans elever och aktiviteter för små barn. Sofia Jensfelt som är på folkköket med pojkvännen Jens och barnen Wilhelm och Lilo berättar att det är första gången hon är här sedan fritidsgården lade ner för 15 år sedan. – Jag var så arg när de lade ner och har känt ett motstånd att gå hit på grund av det sedan dess, berättar hon. jag vet inte hur lång tid som har hunnit gått, men plötsligt noterar jag att alla står i kön och väntar på att bli serverade. Först då noterar jag också skylten med priserna: 30 kronor för vuxna, 20 kronor för barn över 10 år och 10 kronor för de minsta barnen. På några minuter har också jag fått mig en portion av den veganska grytan och slår mig ner vid ett bord tillsam­ mans med Saras man Kristoffer, barnen Henny och Östen, samt mormor som inflikar att hon helst vill vara

anonym. Men det märks att hon är stolt över dotterns engagemang. – När jag var ung var det genom att sälja ”Chilebulletinen” som vi engagerade oss för omvärlden, nu är det genom att sprida veganismen, säger hon och ler ett varmt leende. Kristoffer är precis som Sara vegan och han berättar att han känner sig lite trött på att alltid behöva vara ett exempel genom vad han äter. – Helst skulle jag inte vilja bry mig. Det är trist att det ska behöva vara så. Om 100 år kommer vi se på förhål­ landen för djurindustrin idag som vi idag ser på apart­ heid. Jag är historielärare så jag har ofta det historiska perspektivet med mig, säger han. Femåriga Henny är ofta på folkköket tillsmamans med Sara (kvällens kock) och pappa Kristoffer.

en som får vänta till sist med att äta är Jonas. Hans uppgift för kvällen har varit att ansvara för våfflorna, och först när alla fått sina våfflor slår han sig ner vid mitt bord, som nu hunnit bli tomt, och äter av huvudrätten.

38

Vi börjar prata om utmaningen med få folkköket att leva vidare också i framtiden. – Det är väldigt många barnfamiljer som gärna kommer hit och äter, men som själva inte har tiden som krävs att lägga på att vara med och laga mat. Tidigare kunde jag jaga folk för att se till att det blev av varje vecka, men nu har jag sänkt ambitionerna eftersom jag helt enkelt inte hinner med, säger han. Han återkommer till anställningen av Stina, som han hoppas ska kunna vara en garanti för en viss struktur och göra det enklare för folk att ta egna initiativ. Men han betonar också att det kräver att det fortfarande finns folk som vill engagera sig och laga mat. Stinas roll är inte att vara drivande i föreningens verksamhet utan att fungera som kontaktperson och som hon själv uttrycker det, en ja-sägare, till alla de som kommer med olika förslag kring hur lokalen kan användas. Även om Stina själv tycker det vore väldigt synd om folkköket försvann betonar hon att man inte får

AKTIVITETSHUSET I MAJORNA

Under 2015 inledde Majornas Samverkansförening (MsF) ett så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP) med stadsdelen. Tack vara detta partnerskap har man fått pengar till att finansiera Stinas tjänst som verksamhetsledare. Mer info om föreningen och vad som händer i aktivitetshuset finns på hemsidan. Föreningen har också en Facebook-sida (Aktivitetshuset Majorna) där du får information om eventuella kommande folkkök. Folkköket är öppet för alla, även de som bor i andra delar av staden eller som är på besök. majsamverkan.se ANDRA FOLKKÖK I SVERIGE

bli sentimental ifall intresset inte är tillräckligt starkt. – Folkköket ska finnas här för att medlemmarna vill att det ska finnas. Poängen är att det ska vara kul, betonar hon. Det börjar bli sent och lugnet råder åter i aktivitets­ huset. Trots att alla som kommer har eget ansvar att ta hand om sin disk finns det en del att städa och fixa med för de ansvariga. Det är lätt förstå utmaningen i att få ett folkkök att fungera på lång sikt med tanke på det ideella arbetet som krävs. Trots det känner jag mig upprymd och inspirerad. Inte minst då behovet av nya sociala mötes­ platser är så tydligt och då få saker har så stor potential att samla många människor som gemensamma måltider. En potential som skapar utrymme för nya kreativa idéer kring hur vi kan använda våra gemensamma ytor och kanske rentav ge inspiration för nya innovativa affärs­ idéer.

39

Sedan år 1999 ordnas ett folkkök tre söndagar i månaden på Hamnmagasinet i Umeå. Syftet här är att inspirera till vegansk mat och matlagning. För information om aktuella folkkök, sök upp Folkkök Umeå på Facebook (det finns också en hemsida, men den är ej uppdaterad under 2015). Ibland annat Malmö, Stockholm och Göteborg arrangeras regelbundet så kallade Soppkök för att skapa uppmärksamhet och medverka till förändring kring hemlösa i Sverige. soppkokmalmo.se soppkokgbg.wordpress.com soppkökstockholm.se

Matprat!

Matlag på jobbet, middagsbjudning med okända gäster och restaurang hos grannen. Vi har besökt tre kreativa projekt för att skapa mer gemenskap kring maten och möta nya människor. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO MARIT LISSDANIELS

40

Matlag på jobbet

”Vi triggar varandra att göra nya spännande måltider” maja wiberger, christopher holmberg, Andreas Fröberg och Linus Jonsson är doktorander på institutionen för Kost- och Idrottsvetenskap i Göteborg och jobbar till­ sammans i ett gemensamt projekt. I början av året fick Maja idén att starta ett veganskt matlag med kollegorna. Först trodde hon att de andra skulle vara skeptiska eftersom de själva inte är veganer, men hon hade fel. Nu lagar någon av dem mat åt de andra en gång i veckan och tar med hemifrån, enligt ett

Under vårt besök var det Christopher som fixat lunchen; en läckert gul linspaj med apelsin och saffran som var väl uppskattad av de andra.

41

roterande schema, och än så länge har det inte blivit några avbrott. – Det var mycket enklare än jag trodde. Jag får lite prestationsångest den veckan jag själv lagar, men det ger ännu mer tillbaka. Det är något att se fram emot och dessutom väldigt bekvämt de veckorna man själv inte lagar. De andra som inte är veganer har blivit förvånade över hur mycket gott det finns att göra, och vi triggar varandra att göra nya spännande måltider, berättar Maja.

”Jag vill bjuda in till möten ­människor som man annars inte möter i sin vardag” ”hos mig kommer fokus att ligga i mötet med mina gäster och inte på dyra råvaror”. Så står det i introduktionen till Facebook-gruppen ”Bjud en okänd vän på middag” startad av Nicolas Icaros i Göteborg. Nicolas bor i en lägenhet tillsammans med sin sambo och sonen Movitz och när Camino är på besök är det åttonde gången som han har samlat ett gäng okända gäster till middagsbordet. – Jag vill bjuda in till möten mellan männ­ iskor som jag annars inte möter i min vardag. Det är så lätt att leva i sin egen bubbla och att en inte kommer i kontakt med människor med andra åsikter berättar Nicolas när vi stiger in i hans hem.

Okänd gäst på middag

Varje gång det är dags för en ny middag lägger Nicolas upp ett event i Facebook-­ gruppen och väljer sedan ut fyra personer som får komma. Det ska helst vara en bland­ ning mellan olika åldrar, kön och bakgrund och han vill inte att personerna känner varandra sedan tidigare. Just denna kväll var det bara en man som nappade på inbjudan och åldersmässigt är vi alla under 40 år. Men precis som Nicolas efterfrågar har vi med oss olika erfarenheter av livet som inte minst präglar vår syn på vad som är god livskvalitet och huruvida man som kvinna kan våga bjuda hem en okänd gäst på middag. Något som definitivt bidrog till samtal utöver det vanliga.

Vi som samlades runt middags­ bordet denna kväll var Ola Flondin, Jenny Andersen, Sofia Szerkinsky, Sofa Hasselström, Nicolas Icaros (värd) samt Marit Lissdaniels (foto) och Caroline Petersson (Camino).

42

På Pop-Up ­restaurangen Gris & Gräddebjuds det alltid på 3-rätter plus något ”extra”.

”Du tvingas lära känna nya människor” mariah ben salem dynehäll, Andreas Ben Salem och David Strängby är tre vänner med en gemensam passion för mat. I området där de bor, Utby i Göteborg, finns ytterst få platser att mötas kring mat om man inte bjuder hem varandra på middag. Och det var just var de bestämde sig för att göra – fast med en twist. Med inspiration ifrån bland annat Australien och England bestämde de sig för att starta pop up-restaurangen Gris & Grädde som dyker upp en gång i månaden i något av deras hem. – Vi började med att lägga upp en intresse­ förfrågan i Utby-gruppen på Facebook och på 20 minuter hade vi 119 likes, berättar Mariah som till vardags är VD på Drivhuset. I februari 2014 arrangerades den första sittningen och drygt ett år senare har intres­ set spridit sig långt utanför Utbys gränser. På frågan om vad det är som väcker så stort intresse ger Mariah att solklart svar. – Det är den sociala dimensionen. Till skillnad från när du går på vanlig restaurang sitter alla vid samma bord och du tvingas till att lära känna nya människor. Det blev inte minst tydligt en gång då vi bokade slut alla platser på 90 sekunder, innan vi hade presenterat menyn och sagt vad det skulle kosta. Det är inte maten och priset man går på i första hand. En del av konceptet är att det alltid ska finnas ett överraskningsmoment som ger det lilla extra. Vid vårt besök bjöds inte bara på femrätters italiensk middag, utan också på live-musik.

Hemma påg restauran

43

Esaddin Ali Garib kollar hur det går för en av de femton andra odlarna på området.

Där betongen gror Esaddin Ali Garib ville hitta en meningsfull aktivitet att ägna sig åt, men istället för att öppna butik började han och några vänner odla mitt på torget. Stadsodlingen blev snabbt en social succé, kanske aningen för spontan för den svenska byråkratin. TEXT PHILIP KROOK FOTO MARIT LISSDANIELS

44

tuppen gal medan 11:ans spårvagn på Komettorget i Bergsjön, Göteborg sakta rullar ut. Mitt på torget finns sexton odlings­ lotter. Solen skiner och runt omkring påtar folk i sina små trädgårdar. Vid första lotten står en grupp män och pratar med varandra. – Jag letar efter Esaddin Ali Garib, säger jag. – Esaddin? Jag är hans son, säger Dastan Ali, kom med, han är här borta. Det har gått fjorton år sedan en grupp äldre män från Kurdistan startade en stadsodling mitt på Komettorget i Bergsjön. På den tiden var torget en öde plats. Det fanns inga kaféer eller butiker, bara buskar. Männen ville ha något att göra. De hade alla varit jordbrukare i Kurdistan så det föll sig naturligt att starta en odling. För egna pengar satte de igång att bygga. Staket, bodar, inhägnader och odlingsrader, de byggde allt själva. – De kan hitta en övergiven planka någonstans och tänka ”den här skulle säkert han behöva”, och när något sedan behöver byggas hjälper alla till, berättar Dastan. Esaddin håller på att sätta upp en ny grind in till sin odling. Fyra andra hjälper till. Abu Bakir som har grann­

45

odlingen sågar bort en träbit som sticker ut medan Esaddin böjer sig ner och hamrar in de sista spikarna. Resterande tre ger goda råd. Solen lyser på de fem männen som slängt av sig sina jackor i vårvärmen. – Man får passa på att göra sånt här när det inte regnar, säger Esaddin medan han testar grinden. dsaddin ali garib är 59 år och kommer från en liten by utanför Slemani i irakiska Kurdistan. Kurderna som har sitt hem i bergstrakterna kring Irak, Iran, Syrien och Turkiet har länge kämpat för sin självständighet, och detta har lett till stora konflikter genom åren. På nittiotalet hårdnade Saddam Husseins attityd gentemot kurderna i de norra delarna av Irak. År 1998 var det inte längre möjligt för Esaddin och hans familj att bo kvar. De tvingades fly. Under två månaders tid färdades familjen genom Turkiet, Italien, Tyskland och Danmark. Esaddin hade hört goda saker om Sverige. Tillslut hamnade de i Mölndal. Han pekar på lägenhetsbyggnaden uppe på kullen, några hundra meter ifrån torget. – Där bor vi nu. På Zenitgatan.

FramfÜr Essadin ligger ett magasin om hemlandet Kurdistan, som alltid finns nära i tanken.

46

”

Om jag inte vore här skulle jag bara sitta hemma. Det går inte. En tupp promenerar rakryggad ut från en av lotterna tillsammans med tre hönor. Även Esaddin hade en höna. En bergshöna som han hade i lägenheten i sex år. De finns inte i Sverige men är vanliga i hans hemland. Som ung levde Esaddin ett liv som jordbrukare, med boskap att sköta och flera hektar land att odla på. Sedan flyttade han in till miljonstaden Slemani för att ta jobb som lastbilschaufför. Nu skulle han plötsligt skapa sig ett nytt liv i ett land han inte kände till. Sjutton år har gått sedan dess och även om tanken på att flytta tillbaka alltid funnits där har barnen gjort att de stannat kvar. De är uppvuxna här och tycker att det räcker att åka till Kurdistan på besök. Efter Saddam Husseins fall blev det lugnare i regionen, ända fram till för några år sedan när Islamiska Staten påbörjade sin utbredning. Även om det var längesen Esaddin lämnade sitt hemland tänker han på Kurdistan varje dag. Och på de som stannade kvar. Under tio års tid hade allting varit frid och fröjd på stadsodlingen. Sedan, från en dag till en annan, förändrades allt.

– En dag kom vi hit och såg att de hade satt upp affischer där det stod att odlingen skulle rivas, att det skulle göras om till ett torg med kaféer och butiker här, berättar Esaddin. ”De” var Fastighetskontoret. Efter tio års verksamhet hade de kommit fram att odlarna saknade bygglov. Bebyggelsen var olaglig och skulle rivas. Beslutet väckte starka känslor hos såväl odlarna själva som hos andra i området som protesterade mot beslutet. – Det blev en himla uppståndelse kring detta, men det var aldrig meningen att det skulle rivas. Det enda vi ville var att de skulle ha ett arrendeavtal och betala hyra, säger Paula Palm på Fastighetskontoret. Odlarföreningen klarade sig och Esaddin visar upp ett nyligen påskrivet arrendeavtal. Han planerar att bygga ut sin bod nu, berättar han. Både på höjden och på bredden. I den lilla boden bredvid hans odling hänger en klase vindruvor av plast i ett fönster. Precis utanför ett annat odlar han riktiga. En soffa löper längs väggarna och

47

Esaddin sätter upp en ny grind tillsammans med grannen Abu Bakir.

i mitten står ett bord. Under sofflocken hittar man förvaringsutrymmet. Men det är inte förvaringsutrym­ met som är det viktiga. Det viktiga är att man ska kunna sitta där och umgås. Prata, äta och dricka té. Det har alla bodarna gemensamt. De sätter det sociala framför det praktiska. Esaddin och de andra männen lever för sin stadsod­ ling. På somrarna när det är varmt är de där från sju på morgonen till tio på kvällen. Även när det regnar är de där. Då sitter de i någons bod och umgås. På somrarna grillar de nästan varje dag, annars turas de om om att ta med sig mat hemifrån för att bjuda de andra. – Ena dagen är vi här, andra dagen kanske vi är där, säger Esaddin och pekar på grannens odling. – Ibland vägrar han komma hem och äta. Då får vi komma hit med middagen och äta här, säger Dastan och ler mot sin far. mer än något annat är stadsodlingen på Komettorget en social klubb, en naturlig mötesplats. Många har ingen annan sysselsättning. De flesta i odlarföreningen är antingen arbetslösa eller pensionerade. Någon jobbar på Volvo, en annan jobbar med städning. Esaddin jobbade som busschaufför under många år men tvingades för­ tidspensionera sig på grund av reumatism. Han berättar att han glömt svenskan sedan han slutade arbeta för åtta år sedan:

48

– Jag har ingen kontakt med svenskar längre. Förut talade jag bra svenska men nu har jag glömt mycket. Nu är odlingen än mer viktig för honom. Den är allt han har. – Om jag inte vore här skulle jag bara sitta hemma. Det går inte. Odlarföreningen är jätteviktig både för mig och de andra. Gemenskapen är det viktigaste men själva odlingen är ändå limmet som håller de sexton odlarna samman. Det och nationstillhörigheten. Av de sexton odlarna är en från Bosnien, resten är från irakiska och iranska Kurdistan. Och många av grödorna de odlar är redan välbekanta för dem. Esaddin lyfter på sofflocket och tar upp en femlitersburk med persiljefrön från Kurdistan. – Det finns persilja här i Sverige också, men det är inte samma sak. Många av de frön jag sår har jag fått från hemlandet. De har en lite annan smak, säger han. I hans odlingsrader hittar man, förutom persilja, även mynta, gurka, mangold och vitlök. Alla är klassiska grödor från det bergiga landskapet i Kurdistan. Fram mot hösten ger stadsodlingen en ganska stor skörd men odlarna är inte intresserade av att sälja. Det de inte klarar av att äta upp själva ger de bort till vänner och familj som kommer förbi odlingen och hälsar på. Vilket de gör ofta. tre lotter därifrån, precis bakom torgets lilla frukt­ stånd, sitter en man på huk och planterar gullök. Små miniatyrlökar ligger utspridda på jorden medan han krafsar upp fåror som han sedan sticker ner dem i. Han lyfter på blicken och fram tittar ansiktet som tidigare gömt sig under cowboyhatten han har på sig. Han säger något på kurdiska till Esaddin. De skrattar. – Han tycker att jag ska hjälpa till, berättar Esaddin som tar över den lilla spaden och börjar krafsa. Mannen lutar sig tillbaka med ett leende på läpparna. Esaddin tar några små gullökar i sin hand och placerar ut dem prydligt i fåran han just grävt upp.

ARKTIS FÖRSTA

TRÄDGÅRDSMÄSTARE Ingenstans är klimatförändringarna så tydliga som i Arktis. Både människor och djur drabbas när havsisen och inlandsisen smälter. Samtidigt väcker det mildare klimatet nytt hopp. På Grönland har man börjat experimentera med grönsaksodling. TEXT EMILIA SÖELUND FOTO MALIN PALM

50

51

Efa Poulsen plockar en kålrot i landet. Tillsammans med potatis och majrova är de en av rotfrukterna som klarar det kalla klimatet på Grönland.

D

et bildas små vågor när motorbåten lägger till vid bryggan. En ung tjej hoppar i land med geväret över axeln. Hon är lite hastig i språnget. Båten kränger till och jägaren är nära att ramla ner i det iskalla vattnet. Klumpigheten får alla att skratta högt. Någon säl blev det inte heller under dagen. Vi följer det muntra jaktsällskapet med blicken när de lämnar bryggan. Det blir tyst i hamnen och vi lägger oss ner och njuter av solen mot ansiktet. Strålarna värmer trots att det flyter isberg i viken. På Grönland går det inte att missa effekterna av klimatförändringarna. Många vittnar om smältande gla­ ciärer, isfria hamnar och ett förändrat ekosystem. Norr om polcirkeln tvingas fiskarna överge sina traditionella fångstmetoder, eftersom havsisen inte längre bär deras hundslädar. Men här, i de södra delarna av Grönland, ser de flesta positivt på utvecklingen. Säljakt och fiske kan som tidi­ gare ske med båt och nu hoppas många på jordbruket. När somrarna blir längre och varmare skapas det helt nya förutsättningar för odling.

52

Sedan några år tillbaka kan man se jordgubbsplantor titta fram i trädgårdarna och i livsmedelsbutikerna får de importerade varorna då och då lämna plats för nyskördad sallad, färskpotatis eller små krukor med grönländska kryddväxter. Oftast kommer de närproducerade grönsakerna från Försökstationen i Upernaviarsuk. Det är för att ta oss dit som vi har stämt träff med Efa Poulsen i hamnen. Han är ansvarig trädgårdsmästare på den experimentella gården och en stor entusiast i arbetet med att etablera ett grönländskt jordbruk. Gårdens lilla motorbåt ligger förtöjd vid bryggan och efter en stund dyker även ägaren upp. Han hälsar snabbt

innan han lastar in väskorna i ruffen och sätter fart mot Upernaviarsuk. Den grönländska Försöksstationen ligger sju kilome­ ter öster om centralorten Qaqortoq. Eftersom det nästan inte finns några vägar på Grönland är det bara möjligt att ta sig dit med båt. Så här års ligger fjorden isfri, men på våren kan packisen norrifrån ställa till med problem. Dessutom kan det finnas valar och isberg under ytan. Efa Poulsen lossar på kapellet och sticker upp huvudet genom taket för att kunna navigera fritt när rutorna immar igen. Snart syns gården som en liten prick vid foten av några mäktiga fjäll. – Försöksstationen ägs av det grönländska självstyret. Det är vår uppgift att hitta nya sorters grönsaker och träd som klarar det grönländska klimatet, berättar Efa Poulsen medan han visar vägen upp till odlingarna. Han har ansvarat för verksamheten sedan 2012 och bor i ett litet grönt hus vid växthuset. Så snart han närmar sig dyker den svartvita gårdskatten upp på vägen. Den stryker sig mot benen för att få komma upp i famnen. – Vi har tre katter på gården. Och så finns det kor, hästar, får och höns på fåravelsskolan som ligger här bredvid, säger Efa Poulsen och kelar lite med katten. det första grönsakslandet som dyker upp är vikt åt rotfrukter. Majrovor och potatis är de vanligaste grö­

”

När somrarna blir längre och varmare skapas helt nya förut­ sättningar för odling dorna på Grönland. Sedan klimatet har blivit varmare har flera av traktens fåravlare tagit upp potatisodling som bisyssla. I trakten runt Qaqortoq finns det cirka 50 fårfarmar och många av dem driver numera också små jordbruk. – Majrovan kallas ”Grönlands äpple”. Vi äter den till kött och fisk eller i en sälsoppa, säger Efa Poulsen. Själv har han lyckats driva upp ett stort antal olika rotfrukter. På åkern finns både rödbetor, morötter och kålrötter. Dessutom experimenterar han med olika potatissorter. Målet är att hitta alternativ till den tåliga, men ganska smaklösa, potatissorten Sollist. – Jorden är näringsfattig här, så vi använder oss av gödsel från djuren och kompletterar med konstgödsel. Det behövs inga bekämpningsmedel, eftersom det knappt finns några skadedjur. Vattnet är rent fjällvat­ ten, säger han.

Sista skörden av lök ska snart gå iväg till mataffärerna. På gården som försöksstationen ligger vid har de höns, får och några kor. Allt fler väljer nu att ha får och höns på Grönland.

53

GRÖNLAND

2,2 miljoner km2. 80 procent. invånare: 57 000. politik: Ingår i det danska kungariket, men har en hög grad av självstyre. yta:

varav is:

KLIMATFÖRÄNDRINGAR I ARKTIS

Sedan början av åttiotalet har havsisen minskat kraftigt. Sommarisen har minskat med 30 procent och vinterisen med 10 procent. Grönlands inlandsis smälter också snabbt. År 2012 var avsmältningen rekordstor.

54

På samma mark som vikingarna en gång levde och odlade driver idag Efa Poulsen försöksstation för att driva upp växter som ska klara det grönländska klimatet.

55

Den grönländska marken är karg och saknar nästan helt matjord för att odla men på södra Grönland finns det få områden där det är möjligt.

GRÖNLÄNDSKT JORDBRUK

Fårskötsel är fortfarande den vanligaste inriktningen, men flera har också nötkreatur eller renar. På senare år har grönsaksodling blivit allt vanligare. inriktning:

Grönländska produkter säljs framför allt på hemmamarknaden. Jordbruksprodukter utgör endast 0,1 procent av den totala exporten. försäljning:

Det pågår en strukturomvandling inom det grönländska jordbruket. I slutet av 2011 fanns det 48 jordbruksföretag. Det är en minskning med cirka 20 procent på tio år. Samtidigt ökar odlingsytan. utveckling:

2011 fanns det cirka 1 000 hektar uppodlad yta på Grönland, varav endast 10 hektar användes för grönsaksodling. Resten av ytan används för odling av vinterfoder. Till detta kommer 242 000 hektar betesmark på fjället. jordbruksmark:

Källa: Grönlands statistik

56

”

Det behövs inga bekämpningsmedel, eftersom det knappt finns några skadedjur I grönsakslanden bredvid växer det kål: vitkål, grönkål, spetskål, blomkål och broccoli. Allt tycks trivas i det karga landskapet. – Det enda jag har misslyckats med är spenat och brys­ selkål. Där har jag gett upp. Efa Poulsen tar med oss in i en visningsträdgård, där han har planterat prydnadsväxter, bärbuskar och ark­ tiska träd. Mycket av inspirationen kommer från Island, där det finns likartade växtförhållanden. – Jag är väldigt intresserad av mitt arbete. Det här hade jag inte kunnat ägna mig åt någon annanstans. Det finns knappt några grönländska trädgårdsmästare, säger han. Försöksstationen finansieras av det grönländska själv­ styret och bygger på en politisk önskan om att främja det inhemska jordbruket. Den grönländska regeringen vill göra landet mindre importberoende, samtidigt som fiske och lantbruk ofta lyfts fram som viktiga intäktskällor för en framtida självständig stat. Till skillnad från andra visioner, som bygger på förhoppningarna om gruvnäring och oljeutvinning, så kräver gröna näringar inga miljardinvesteringar från utlandet. Verksamheten skadar inte heller den känsliga miljön eller befolkningens hälsa.

Grönland. Här är vintrarna milda med medeltemperatu­ rer på cirka 5-6 minusgrader. I juli månad stiger tempera­ turen till cirka 7 grader. Växthuset har ett värmeaggregat som skyddar växterna mot kyla. – Än så länge använder vi olja för uppvärmning i växthuset, men vi har beställt solceller som kommer med nästa fartyg. Då blir verksamheten mer miljövänlig, säger Efa Poulsen. Liknande satsningar på förnybar energi sker just nu överallt på Grönland. Under 2000-talet har oljekraftver­ ken systematiskt bytts ut mot vattenkraft. Energibolaget Nukissiorfiit levererar till 70 procent grön energi varav en stor del kommer från glaciärernas smältvatten. Det pågår också försök med solenergi och bergvärme. De kalla somrarna är dock inte trädgårdsmästarens enda utmaning. Området drabbas ofta av hårda vindar med torr luft från inlandsisen. Det är inte ovanligt att stormarna når orkanstyrka. – Vi försöker hitta växter som klarar förutsättning­ arna på Grönland. Våra jordgubbsplantor överlever till exempel vintern. Folk här tycker dessutom att de smakar bättre än de importerade från Danmark. Grönländska bär är saftiga och innehåller mycket socker.

efa poulsen öppnar dörren till växthuset, där en behag­ lig värme strömmar emot oss. En frodig grönska fyller rummet och det är svårt att förstå att vi befinner oss på en av världens kallaste platser. Framför oss öppnar det sig en djungel av tomatplantor, där grenarna tyngs av mogna röda frukter. Längs väg­ garna står krukor med chili, röd paprika och gurka, men också små odlingar med arktisk timjan. Härinne inleder Efa Poulsen sitt arbetsår. Redan i mars månad börjar han driva upp plantor till grönsaker och sommarblommor. – Växtsäsongen börjar normalt i slutet på maj och sedan börjar vi få nattfrost i mitten av september. Genom att använda växthuset och vindskydd kan jag förlänga säsongen, säger han. Även om flera av traktens bönder har fått upp ögonen för odling, så är det få som har råd att investera i växthus. Därför försår Efa Poulsen ett stort antal salladsplantor. – Jag driver upp plantorna här och sedan distribuerar vi dem till gårdarna med båt. Upernaviarsuk ligger i de yttre fjordområdena i södra

efter rundturen villefa poulsen visa oss något bakom växthuset. Vi passerar flera rader med träd och jord­ gubbsplantor innan vi kommer till ett igenvuxet område med några stora stenar. – Här bodde nordborna. De odlade på samma jord som vi, säger han. Vi står stilla en stund och tittar på ruinerna och utsikten över viken. Vattnet ligger spegelblankt framför oss och bergen avslöjar inga spår av civilisation. Plötsligt blir det lätt att föreställa sig vad vikingarna mötte när de anlände med sina skepp. Nordborna bosatte sig på Grönland under en period av milt klimat. Arkeologerna har hittat spår av säd runt boplatserna, vilket tyder på att ägnade sig åt jordbruk. Idag brukas jorden på nytt. Vittnesmålen om att klimatet håller på att bli varmare väcker hopp i regionen. Fåravlarna vill utöka sina bestånd och privatpersoner skaffar sig köksträdgårdar. Efa Poulsen har redan lyckats odla grönländska hallon, gurkor och chilifrukter. Nu har han en ny dröm: – Jag skulle vilja ha en vinranka i växthuset.

57

SMAKRIKT

Chilly strawberries for hot days 4 portioner 225 gram frysta jordgubbar 1–3 msk kokospalmsocker eller björksocker rivet skal från en lime Halvtina bären och mixa med den sötning du väljer samt det rivna limeskalet. Servera direkt eller frys in igen och ta fram cirka tio minuter innan du ska servera dem. Det är svårt att hitta färska svenska jordgubbar som är ekologiskt odlade. I frys­­disken finns ekologiskt odlade, främst från Polen.

58

RÅ lg assglädje Sommaren är här och inget passar bättre till en varm och solig dag än glass. Raw foodgurun Erica Palmcrantz Aziz visar oss hur man gör enkla och nyttiga glassar. Allt som behövs är färsk frukt, glassformar och en mixer. TEXT PHILIP KROOK FOTO BIANCA BRANDON-COX RECEPT ERICA PALMCRANTZ AZIZ

i tio år har erica palmcrantz aziz inspirerat människor att börja äta mer raw food. Hon har gett ut flera böcker på temat i såväl Sverige som Tyskland och USA. Hennes senaste bok heter Rawsome och är en receptbok på glass­a r som är både söta och nyttiga. Tanken med boken är att den inte bara ska vara för raw food-fantaster utan att recepten ska vara så enkla och tilltalande att vem som helst ska kunna lockas av dem. Färsk frukt spelar en stor roll i boken, men även olika nötter och fröer som Erica använt för att få till den där krämiga känslan från sina gamla favoriter. I boken får vi även tips på kalla milksha­ kes, nyttiga smoothies och fräscha juicer. Och i många fall är det enda du behöver färsk frukt och en mixer.

Tävla och vinn! Vi lottar ut ett exemplar av Rawsome. Mejla ditt bästa glassminne till caroline@ caminomagasin.se

59

Erica Palmcrantz Aziz Raw food-coach och kokboksförfattare

Varför glassar? – Vi hade först smoothies och juicer, och bara några enstaka glassrecept men det slog oss att glass är jättetrendigt, så varför inte göra en bok om råa glassar. Det har aldrig gjorts tidigare, man kan hitta några enstaka recept men ingen hel bok. Vi kände helt enkelt att glass var hetare än drycker. Hur skiljer sig raw food-glass från vanlig glass rent smakmässigt? – Den är mycket mäktigare. Ofta kan man äta en tredjedel så mycket och bli nöjd. Smakerna kommer fram på ett helt annat sätt. Jag gick och köpte en Nogger när jag gjorde research för boken. Jag kom ihåg att jag brukade tycka att den var god men jag blev så besviken. Smakerna kan bli lite intetsägande i vanlig glass, raw food-glass är renare och mer levande. Avviker du någonsin från din raw food-diet? – Jag äter inte hundra procent rå mat. Dels för att vi bor i det land vi gör och dels för att det kan vara gott att äta lite kokt quinoa eller varm linssoppa ibland. Jag vill kunna vara lite flexibel när jag är ute och äter i sociala sammanhang, men till 99 procent är jag ”raw” och vegan. Vilket är det allra första steget en oinvigd person bör ta? – Det är att prova en rå godsak! Men vi är olika som personer och om man inte gillar godsaker så ska man prova en grön smoothie eller juice. Det tror jag är en bra ingång. Om man byter ut vanliga sötsaker eller drycker mot raw food-varianter har man kommit långt. Hur ser du på att många av de frukter som används i boken importeras långa vägar? – Det gäller att se helhetsbilden. Hur är fabriksglassen gjord? Vad är det för choklad de använder och var kommer den ifrån? Man får sätta saker och ting i paritet med vad man hade ätit annars. Under vinterhalvåret importeras nästan allting och det blir ganska tråkigt om vi bara äter svenska vinteräpplen.

Nutfree icecream sandwich 6–8 portioner Deg 2 dl mullbär, blötlagda + eventuellt lite av blötläggningsvattnet 2 dl havregryn 1–2 msk honung en nypa salt 1/2 dl carob Glass 1 msk kokosolja 2 bananer 1 msk soja eller solros-lecitin 1–5 droppar pepparmyntsolja eller annan eterisk olja (valfritt) Deg: Blötlägg mullbären i minst en timme. Mixa ingredienserna till en formbar deg, späd eventuellt med blötläggningsvattnet. Spara hälften av degen till översta lagret och tryck ut resten som en botten, cirka en cm tjock. Glass: Gör kokosoljan flytande i ett ljummet vattenbad. Mixa ingredienserna till glassen i en mixer tills det har blivit en slät och len kräm. Börja med en droppe av den eteriska olja du valt och ta fler droppar om det behövs, olika eteriska oljor kan variera stort i smakstyrka. Fördela krämen 2–3 cm högt på degbottnen och ställ in i frysen i några timmar. Avvakta med att lägga på det översta lagret med kakdeg tills glassen stelnat. När glassen har stelnat, tryck ut resterande och frys in igen i ungefär två timmar. Carob är ett pulver av rostade och malda baljor frånJohannesbrödsträdet. Det används som ett alternativ till kakao, men till skillnad från kakao är carob fri från koffein och teobromin. Johannesbröd är en ärtväxt som växer i medelhavsområdet men som också kan odlas i kruka i Sverige. Lecitin binder fettsyror med vätskor och ger därför en krämig och gräddig konsistens. Mullbär är ett så kallat superbär rikt på c-vitamin och järn, som odlas främst i medelhavsområdet. Finns att köpa ekologiskt odlade.

60

Warm Me Up! 2 portioner Glass 1 dl helt och skalat bovete (blir 2 dl blötlagt) 1/2 dl kokosolja 1/2 dl mandelmjölk 3 tsk kanel 1 1/2 tsk malen ingefära 8 dadlar 1 msk soja- eller solroslecitin en nypa salt Granolatopping 5 dl helt bovete, blötlagt 3 dl linfrön (blötlagda i 3 dl vatten) 2 dl solroskärnor 2 dl russin 1 dl honung en nypa salt Glass: Blötlägg bovetet i en skål i cirka 8 timmar. Skölj det noggrant. Gör kokosoljan flytande i ett ljummet vattenbad. Mixa samman alla ingredienser i en mixer. Smaka av med mer kryddor och sötma om du tycker att det behövs. Frys in cirka 6 timmar om du vill äta direkt eller frys in helt och tina cirka 15 minuter innan du ska äta den. Toppa med sötade kakaonibs och granola. Granola: Blötlägg bovete och linfrön i cirka 8 timmar, i separata skålar. Skölj bort vattnet till bovetet noggrant. Vänd samman bovete, linfrön och övriga ingredienser i en stor skål. Sprid ut i ”kluttar” på ett teflex/bakplåts-papper och torka i 14–18 timmar.

Kanel har många hälsoegenskaper och ingår i flera huskurer. Bland annat sägs det förbättra blodcirkulationen, verka bakteriedödande och göra gott för matsmältningen. Numera är det ganska enkelt att hitta ekologisk och/eller fair tradeodlad kanel.

61

Glassbakelse: Raw Pistachio loves honey Glass 1 msk kokosolja 1–2 dl tjock mandelmjölk (se recept nedan) 1 dl naturella pistaschnötter 2 dl vatten 2 msk honung 3 krm salt Gör kokosoljan flytande i ett ljummet vattenbad. Mixa samman ingredienserna till glassen tills du har en len konsistens. Smaka eventuellt av med mer sötma eller salt. Lägg upp i formar och ställ in i frysen. Topping 1 dl pistaschnötter 2 msk flytande honung 1–2 nypor flingsalt Hacka pistaschnötterna fint. Ringla honung över glassen och strö över nöthacket samt en nypa flingsalt.

Shine like the sun 2 pinnar 2 kiwi 20 gröna vindruvor Skär fyra kiwiskivor och lägg i pinn-glassformar. Mixa resten av kiwin med vindruvorna. Fyll formarna och ställ in i frysen i cirka 8 timmar. Använder du stående isglassformar, fyll hälften av formen med glass och lägg sedan ned skivan med frukt eller bär och fyll upp till kanten. Både vindruvor och kiwi-frukter kan vara kraftigt besprutade. Välj därför ekologiskt i första hand. Ibland finns också fair trade-odlade vindruvor att köpa.

62

Tjock mandelmjölk 2–2,5 dl mandlar 5 dl vatten en nypa salt Blötlägg mandlarna i cirka 8 timmar. Skölj bort vattnet. Mixa mandlarna med 5 dl vatten och en nypa salt. Sila bort mandelresterna i en nötmjölksduk. Förvara i en tättslutande glaskanna. Håller i kylen i cirka 3 dagar. Raw pistaschnötter är de som är utan skal och som varken är saltade eller rostade. De är mer mjuka och väna i smaken. Nötterna är rika på antioxidanter och anses ha en lugnande effekt på nervsystemet. Kokosolja är fast i rumstemperatur men smälter vid uppvärmning och finns i välsorterade livsmedelsbutiker. Flera märken har ekologiskt producerad olja. Välj kallpressad kokosolja.

63

EN SMAK AV SMÅLAND P M

& V Ä N N E R

H OT E L

Upplev Skandinaviens nya omtalade Gastrohotell med boende och en härlig meny i en helt unik miljö. Hotellet är självklart certifierat av Svanen och KRAV.

Naturliga ljus på nätet!

www.pmrestauranger.se

Naturliga ljus från The Friendly Home är tillverkade av vegetabiliskt vax och innehåller inga kemikalier. Naturliga ljus har en längre brinntid, brinner med en klar och stabil låga och sotar inte. De allra flesta ljusen är tillverkade för hand av mindre producenter som månar om att ta fram produkter med hög kvalitet. Hos oss hittar du även miljövänliga tvätt- och städprodukter, helt utan kemikalier. Värna om dig själv och din inomhusmiljö - Välkommen till The Friendly Home.

www.thefriendlyhome.se

Det är ekonomiskt, miljövänligt, praktiskt och bekvämt att dela bil.

FH_Camino_95x118.indd 1

2015-05-17 10:41

KUSTENS HETASTE LIVESCEN Amason, Graveyard, Miriam Bryant, Magnus Carlsson, Anna Ternheim, Jonathan Johansson, mfl slussenspensionat.se

Utbildningar Aschebergsgatan 44, Göteborg Konferenser Möten i unik miljö

Se vår hållbarhetsutställning

Erbjudande: ”Caminorabatten” Gå två för en! - gäller året ut

SMAKRIKT

1

2

GOTT PÅ UTFLYKTEN

Lagom till sommarens upplevelser tipsar vi om några nyheter som svalkar, spar tid och hjälper småbarnen att uppskatta nya smaker. TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Vegansk vandringsmat Ska du vandra i sommar och vill äta veganskt? Trek n’ eat är ytterligare ett företag som fångat upp vegotrenden och som nu lanserat två nya helveganska produkter, en med couscous och en med ris. Alla produkter är dessutom helt fria från tillsatta konserveringsmedel, färg- och smakämnen. Vegetarisk jambalaya, 160 gram, cirkapris 100 kronor

2. Ekologisk müsli vinner mark Nu ökar efterfrågan på ekologiska livsmedel också inom hotell- och reseindustrin. Som svar på detta har Saltå Kvarn tagit fram portionsförpackad müsli som kommer att finnas tillgänglig bland annat i SJ`s frukostpaket, men också till försäljning i deras egna butiker.

3

Minimüsli 10 gram, cirkapris 5 kronor

3. Smakseparerad barnmat

4. Kaffesvalka

Hösten 2014 lanserade ChildFoodFactory en ny ekologisk, svensktillverkad barnmatsserie vars idé är att stimulera barnens smakutveckling genom att förpacka varje smak för sig. Under våren utökades sortimentet dessutom med en helvegetarisk smakblandning.

Vi dricker allt mer iskaffe både i Sverige och internationellt. I april lanserade Löfbergs Lila två sorter med ingredienser som är både ekologiska och fair tradeproducerade. Drycken är baserad på mjölk och smaksatt som en espresso eller latte macchiato, och finns att hitta i välsorterade livsmedelsbutiker.

Blomkål, rotmos, ärtor + hallon, 4x 50 gram, cirkapris 35 kronor

230 ml, cirkapris 25 kronor

65

4

­

Lapplands n å r f r e d lä k n r Ekologiska ba ar. djupaste urskog Ange: CAMINO i kassan och få

10%

Caminos hållbarhetsdag nu i Göteborg

Cirkulär ekonomi?

Framtiden är enkel 8 september, Ekocentrum

Tobias Jansson håller sedan 2012 uppskattade föreläsningar och workshops om cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller. Boka inför höst 2015: tobias@circulareconomy.se 20% rabatt för Caminos läsare, ange kod ‘CE39’. Foto AnnACArin isAksson

ekocentrum.se

rabatt

SÅ FUNKAR DET

­

SÅ FUNKAR DET: SJÄLVFÖRSÖRJANDE PÅ BILBRÄNSLE

533 km

Kan en familj i framtiden bli ”självförsörjande” på bilbränsle? Vi utgick från statistik kring svenskarnas resor och avfallsmängder i dag för att se hur långt det går att komma på befintlig teknik utan någon större arbetsinsats.

374 km

TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND

vi utgår från ett hushåll på fyra personer med en bil. Bilen som används är en laddhybrid som drivs av både el och biogas. (Idag har de flesta laddhybrider bensin som andra bränsle). Den genomsnittlige bilen i Sverige kör 4o km per dag. Vi antar därför att bilen drivs av el för den vardagliga arbetspendlingen. I räkneexemplet har vi räknat att bilen körs varje vardag hela året, inklusive röda dagar och semester. En elbil drar mellan 1-2 kWh/mil beroende på körsätt och modell. Vi räknar på 1,5kWh x 40 km x 5 dagar i veckan i 52 veckor = 1560 kWh.

BIOGAS FRÅN AVLOPP

BIOGAS FRÅN SOPOR För de längre resorna används biogas. Varje svensk ger upphov till nästan 100 kg matavfall per år. Av det utsorterade matavfallet från ett hushåll med fyra personer kan man producera gas som räcker för att köra bil 374 km.

10 400 km (40 km x 5 dagar i veckan x 52 veckor =260 resor)

11 307 km I räkneexemplet kan familjens bil färdas cirka 11308 km på ett år enbart på bränsle som genereras från hushållet.

EL FRÅN SOLCELLER På ett år drar bilen 1 560 kWh, alltså mindre än vad de flesta solcellspaketen för villor producerar årligen. Arbetspendlingen sköts alltså enkelt på egenproducerad solel.

67

I många kommuner produceras även biogas från avloppsslammet. I genom­snitt ”bidrar” varje person till att producera cirka 8 kubikmeter biogas per år. Det innebär att vårt exempelhushåll bidrar till bränsle som räcker ca 533 km.Tillsammans med biogasen från sopor innebär det att familjen har 907 km till sitt förfogande för långresor med biogas i tanken enbart ”från hushållet” varje år. Det räcker till exempel till en fjällsemester StockholmSälen tur och retur (828 km).

STIL

AFFÄRSMODELLER INOM HYRA

innebär att du får tillgång till ett plagg som du behöver bara för en helg eller en vecka. Kanske en lite finare festklänning för ett bröllop eller en skidjacka för alpresan. Du slipper stora utgifter för sådant du använder sällan och får mer utrymme i garderoben. Filippa K:s och Uniforms for The Dedicated:s uthyrningsinitiativ är exempel på denna modell. korttidshyra

kan fungera ungefär som ett mobilabonnemang där du får loss exempelvis ett par jeans för en femtiolapp i månaden, med en bindningstid på tolv månader. Holländska Mud Jeans har provat detta upplägg. långtidshyra

är en modell som innebär att privatpersoner kan hyra av varandra, genom tjänster som Rentez-vous. I en sådan affärsmodell tjänar företaget bakom tjänsten pengar för varje uthyrning, samtidigt som den som hyr ut kan få ett litet intäktsflöde till privatekonomin. Denna typ av delandetjänster kan också handla om att låna av varandra, utan pengar inblandade. peer-to -peer

HYR DIG FIN

I äldre tider var kläder en bristvara och plaggen användes så ofta att de slets ut. Idag är problemet det omvända, vi har för många plagg, som används för sällan. Nu börjar också modebranschen experimentera med nya affärsmodeller. TEXT TOBIAS JANSSON

68

Vissa av ytterkläderna och kavajerna hos Uniforms of the Dedicated går att hyra en helg till 15 procent av köppriset.

Fiona Disegni

Grundare till tjänsten Rentez-vous, där du kan hyra kläder av andra privatpersoner och av designers.

Filippa K hyr ut kläder för speciella tillfällen.

Nu kan du hyra snygga kläder lätt på nätet genom Rentez-vouz.

i februari i år började filippa k erbjuda tjänsten Lease som ger dig möjlighet att hyra säsongens mode. Uthyrningssortimentet består av kostymer, klänningar och accessoarer för mer speciella tillfällen. Filippa K:s uthyrningsinitiativ är ett exempel på att hållbarhetsarbete inom modebranschen inte längre bara handlar om material och produktionsvillkor – utan också om affärsmodell, det vill säga logiken bakom hur företagen tjänar pengar. Ytterligare ett svenskt exempel är Uniforms for The Dedicated som ger dig möjlighet att hyra utvalda kavajer ur den senaste kollektionen för en helg eller vecka. Priset är då 15 respektive 20 procent av vad det kostar att köpa motsvarande plagg. Företaget vill erbjuda dig som kund ett alternativ till att köpa, ”en ny sorts frihet” som de uttrycker det, samtidigt som de vill undersöka nya sätt att tjäna pengar. i takt med att fler och fler varumärken vågar experimentera med hyrmodeller poppar

klädbibliotek upp i våra städer, där du mot en avgift kan låna kläder som på ett bibliotek (exempelvis Klädoteket i Göteborg som öppnade i nya lokaler i april och Lånegarderoben i Stockholm). Utpräglade hyrbutiker finns också, som Rent-a-Plagg i Åre som hjälper dig att slippa köpa tält, vandringskängor och annat som behövs för fjällutflykten, och kedjan Sporthyra med butiker i Eskilstuna, Kungälv, Skövde, Uppsala och Västerås. En digital hyrbutik med stort genomslag är brittiska Girl Meets Dress där du kan välja mellan 4 000 designerklänningar som finns för uthyrning. Men vad göra med alla överflödiga kläder som du trots allt har i din garderob? Kanske kan du hyra ut till grannen? Med Rentez-vous blir det möjligt, ett koncept som finns tillgängligt i Storbritannien och Frankrike och som fungerar som ett modets Airbnb (där privatpersoner hyr lägenheter av varandra). Vissa grannar har väldigt speciella plagg att erbjuda – vad sägs till exempel om att hyra en klänning som burits av Meryl Streep, för 173 pund per vecka?

69

Vem är den typiska personen som hyr kläder på Rentez-vous? – Kvinna, 30-nånting, som vill ha nya kläder varje dag men som inte alltid har budgeten för det. Viktigare än att äga det hon vill ha är att uppleva plaggen, utan skuldkänslor. Hon är miljömedveten och känner att hon kan ha betydelse för hur modeindustrin utvecklas. Hur vet den som hyr att kläderna är hela och rena? – Vi går igenom bilderna som läggs upp som ett första filter för plaggen, men vi lämnar över ansvaret till de som äger plaggen att hyra ut dem i perfekt skick. Användarna sätter sedan betyg. Att hyra ut något som inte är helt och rent kommer att påverka den personens betyg negativt. Ägaren bestämmer vad som gäller kring tvätt, och den som hyr åtar sig att följa det. Vissa menar att dagens unga är den första post-materialistiska genera­ tionen. Innebär det att garderoberna blir mindre i framtiden? – För mig handlar mode inte om att lagra i en garderob utan om att ha på sig. Det är rörelsen och variationen i det som gör mode så spännande och roligt. Idag inser vi att överkonsumtion har en massiv påverkan på miljön och att fast fashion är en katastrof. Den unga generationen står för nya värderingar. Lycka handlar nu om att uppleva och kopplas samman. Materialismen skapar inget värde längre. Detta är en viktig förändring och ­traditionella företag måste också anpassa sig till det. Hur kan Rentez-vous fungera för designers? – Vi är ett väldigt intressant alternativ för nya designers som inte har tillräckligt med volym för att sälja sina kollektioner, men tillräckligt för att hyra ut. Hos oss kan de lära sig och iterera, och spara produktionskostnader. Vi tror att vi kan vara ett nytt sätt att upptäcka de bästa talangerna och ge dem ett allmänt erkännande från dag ett.

∆ ∆ ∆∆ ∆ ∆ ∆ ∆ ∆ ∆∆ ∆ ∆

SUNT

FOTO

PRITYA BOOKS

AYURVEDA FÅR STÖD AV NYA RÖN

Medan de flesta dieter vill hitta rätt kost åt alla med hjälp av samma metod utgår ayurveda från våra olikheter. Den fokuserar på individen och vad just den personen behöver för att skapa balans i kroppen. Men går dess påstådda resultat att bevisa? TEXT PHILIP KROOK

ayurveda kommer ursprungligen från Indien men har på senare tid blivit alltmer populär även i västvärlden. Det sägs vara den äldsta läkekonsten som finns, med runt 5 000 år på nacken. Det mest centrala inom ayurveda är den grundläggande indelningen i kroppstyperna vata, pitta och kapha. Tillsammans kallas de doshas och representerar olika element som samspelar med varandra i kroppen. Vata motsvarar luft och rymd, pitta eld och kapha jord och vatten. Vanligtvis har vi en kombination av dessa med en av dem som dominerande. När vi fått klart för oss vilken dosha vi domineras av gäller det att balansera denna med hjälp av rätt kost. All ohälsa beror, enligt ayurvedisk tradition, på obalans i kroppen med en dosha som är alltför dominant.

Det har under lång tid funnits en schism mellan ayurvedisk läkekonst och västerländsk medicin. ”Sanningar” inom ayurveda är ofta väldigt svåra att bevisa vilket har lett till att många forskare anser att ayurvedisk kunskap helt saknar vetenskapliga grunder. All vetenskap kan härledas tillbaka till filosofin. Västerländsk medicin har emellertid hela tiden gått mot att bli mer och mer specialiserad. Olika medicinska fält separeras från varandra och skapar konkreta koncept utifrån just sitt specifika område. Ayurveda, däremot, har i större utsträckning behållit filosofins holistiska perspektiv och därför även mycket vagare koncept. på senare tid har dock broar börjat byggas mellan de två disciplinerna. I en artikel publice-

70

rad på National Institutes of Health webbsida menar professor Sanjeev Rastogi att det finns klara likheter mellan de två vetenskaperna. Att de talar om samma saker men att retoriken de använder sig av skiljer sig så mycket att det varit svårt att uppfatta likheterna. Han argumenterar till exempel för att ayurvedas tankar om olika kroppstyper, med speciella anlag för sjukdomar och besvär, kan liknas vid de genetiska sammansättningar vi talar om i västvärlden, som skapar olika förutsättningar för god hälsa. Indien har dessutom de senaste åren satsat på vetenskaplig forskning kring auyrveda. Universitetet i Exeter i Storbritannien har gjort en översyn av forskning kring ayurveda och menar att det finns god effekt vid behandling av acne, förstoppning, diabetes och kroniska hjärtproblem.

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Mungbönsoppa 4 personer Ayurvedisk kost är väldigt individuell men Janesh Vaidya har ett recept som lätt kan anpassas efter ens dosha.

... Modern medicin

Janesh Vaidya om... ... Ayurveda

– Det är en livsstil som hjälper människan att nå optimal hälsa. Jag vill betona ordet människa för alla andra varelser på jorden lever redan nära naturen. Men på grund av den moderna livsstilen rör vi människor oss längre bort ifrån naturen. Och det är det här som skapar de flesta av dagens hälsoproblem.

... Mat

3 dl mungbönor (blir ca 9 dl kokade) 1 gul lök 1/2 tsk malen gurkmeja 1 krm malen nejlika 1 krm malen kanel 1 krm malen kardemumma 1 krm malen svartpeppar 2 msk neutral olja (t.ex. solrosolja) 1-2 krm salt

... Andra dieter

– En gång när Mahatma Gandhi var sjuk erbjöd en doktor honom piller. Doktorn sa att medicinen var väldigt effektiv och insisterade på att han skulle ta den. Men Gandhi avböjde och sa att han inte ville ta medicinen just för att den var för effektiv. Jag har träffat många som provat olika moderna dieter och fått omedelbara resultat på sin fysik. Efter ett tag återvänder de dock till den ayurvediska dieten när de blivit varse om bieffekterna från de andra. Janesh Vaidya är ayurveda­ utövare, föreläsare och författare. Han har bland annat skrivit böckerna Ayurveda i ditt sinne, Maten är min medicin och Yoga är min terapi. Han driver för närvarande en ayurvedaklinik i sin hemstad i södra Indien.

FOTO

LONGISLANDWINS

– Det är den enda medicin vi behöver för att förhindra sjukdomar och läka våra kroppar. Dessvärre odlar vi våra grödor med genmodifierade frön, gödslar jorden med kemikalier och besprutar växterna med giftiga bekämpningsmedel.

– Den moderna läkekonsten är resultatet av vår nutida livsstil där allt måste gå snabbt. Ingen har längre tid att leta efter orsaken och hitta permanenta lösningar. Allt handlar istället om snabba lösningar på problemen.

366 812 så många registrerade ayurvedaläkare finns det i Indien. Det är bara drygt hundratusen färre än antalet medicinska doktorer, som beräknas vara runt 500 000.

Skölj mungbönorna och blötlägg i dubbel mängd vatten i åtta timmar. Koka mungbörnorna i 20 minuter i dubbel mängd nytt vatten. Skala löken, dela den på mitten och skär i tunna skivor. Blanda ihop de torra kryddorna förutom salt. Hetta upp olja i en järngryta och lägg i löken. Rör om tills löken blivit mjuk. Sänk värmen till hälften och rör ner de blandade kryddorna. Rör om i 30 sekunder. Häll ner mungbönorna tillsammans med vattnet och tillsätt salt. Rör om i en minut eller tills allt blandats. Ta av från värmen och låt vila i fem minuter under lock. Dela upp soppan i olika skålar för olika doshas och tillsätt grönsaker. BALANSERA VATA Grön chili Tomat Majs Persilja (färsk)

Ayurveda: Finn din unika väg till hälsa Janne Hallqvist, 2013

Ayurveda: Kunskapen om livet Shreyananda Natha, 2015

Maten är min medicin Janesh Vaidya, 2013

BALANSERA PITTA Blomkål Koriander (färsk) Potatis BALANSERA KAPHA Röd Chili Paprika Purjolök Spenat

71

BÖCKERNA SOM FÅR DIG ATT KOMMA IGÅNG

The Body Balance Diet Plan Emine Ali Rushton, 2015

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Se hela Joshua Beckers föreläsning från Caminos stora hållbarhetsdag: Framtiden är enkel på caminomagasin.se eller på UR Play.

HALLÅ DÄR JOSHUA BECKER

På Caminos stora hållbarhetsdag: Framtiden är enkel, var minimalistgurun Joshua Becker en uppskattad talare. Vi samtalade med honom efteråt om vad minimalism kan innebära utöver rensning och färre prylköp. INTERVJU JOHANNA STÅL TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO MARIT LISSDANIELS

Vad innebär minimalism utöver att ­minimera antalet prylar man äger? – En tid efter att vi hade gjort oss av med en massa saker, så frågade min fru mig vad jag önskade mig i födelsedagspresent. Jag ville inte ha en massa nya prylar, så jag önskade mig ett gymkort. Och när jag väl började träna så ville jag inte "förstöra" träningen genom att äta en massa onyttigheter. Så det ledde i sin tur till att jag började äta mer hälsosamt. Jag blev mycket mer medveten om min kropp och min hälsa. För mig blev minimalism en dörr till att omvärdera allt

möjligt i mitt liv; hur jag tar hand om min kropp, vad jag gör i övrigt i livet. Familjen fick mer tid över, jag blev mindre stressad. Jag reflekterar mer över hur jag bidrar till andras liv, och hur de bidrar till vårt. Vad distraherar oss från det som är viktigast i livet och vad leder oss till det? En minimalist pratar också mindre, eller? – Ja (skratt). En gång utmanades jag att inte prata alls under en dag. Det fick mig att utvärdera varför man faktiskt pratar. Jag insåg att mycket som jag sa var för att kontrollera situationen och framhäva min egen kunskap. Jag sa saker som

72

inte var så snälla, men ändå på ett ”snällt sätt”. Det fick mig att började tänka mer på vad jag sa, att alla ord ska ha en poäng. Hur går budskapet hem i USA? – Folk är väldigt välkomnande. Jag kan bara komma ihåg en eller två som har tyckt att det jag förespråkar är fel. Ingen säger ”Nej, jag är lyckligare tack vare alla prylar jag äger”. Ofta handlar det bara om att ta upp ämnet så kommer folk igång – hur har du fått mer lycka från att äga mindre? Vi behöver fler som talar om fördelarna med det här. Hur bör företag förhålla sig till ­minimalism? – Vissa ekonomer säger att om vi slutar köpa saker kommer ekonomin att rasa, men det tror inte jag kommer att hända. Folk kommer fortfarande att spendera pengar, men inte på en massa skräp som hamnar på vinden. Vi vill ha mer upplevelser. Vi är på väg in i den första postmaterialistiska perioden i historien. Vi har samlat på oss så mycket prylar och vi blir inte lyckligare av det. Upplevelser kommer att överträffa ägodelar. Jag frågade mina Twitter-följare hur en bra affärsmodell ser ut för företag som vänder sig till minimalister, och alla svarade samma sak: ”Företag behöver göra prylar av högre kvalitet som håller längre”. Konceptet ”Planerat åldrande” kommer inte att hålla. Joshua Becker driver bloggen Becomingminimalist.com och är författare till bland annat Clutterfree with kids och aktuellt till hösten med en ny bok om minimalism. Han var huvudtalare på Caminos stora hållbarhetsd­ag 9 mars.

KULTURELLT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

SÅ ETT FRÖ FÖR DE SMÅ Intresset för odling har vuxit enormt och då är det naturligt att vilja föra över intresset till sina barn, vilket bokförlagen också snappat upp. I vår har det givits ut flera böcker för små jordiga barnahänder. TEXT JOHANNA STÅL

att vara utomhus är något de flesta av oss blivit uppfostrade med som ”nyttigt”. Och det är inte utan anledning. Vi utsätts för mindre farliga kemikalier när vi är utomhus, vi kan röja mer än inomhus utan att det blir lika stökigt och vi lär oss ofta massor utan att vi lägger märke till det. Men orkar man inte ta sig ut i den vilda naturen är en trädgård inte så dumt att ha, gärna tillsammans med andra. Jag tycker att odling är något av det bästa man kan utsätta sina barn för i unga år. Att allt fler förskolor inför odlingar är också en fantastisk utveckling framåt. Clara Lidström som är mer känd under bloggnamnet Underbara Clara har, tillsammans med Annakarin Nyberg gjort en lättillgänglig bok om odling för barn. Boken Odla är del tre i deras serier för något större barn som vill vara kreativa. De tidigare böckerna Fixa och Baka handlade precis som Odla om att barn ska kunna experimentera utan vuxnas hjälp. I Odla tipsas det om hur du gör krukor med huvuden på, fågelmat av dina odlade solrosor, sätter potatis i hink eller hur du hittar ätbart i naturens skafferi. Det är en lättillgänglig steg-för-steg bok med fina illustrationer som uppmuntrar till lek och experimenterande och som lätt hade kunnats användas på skolor. ofta är odlingsböcker ganska nischade eller okonkreta. En nybörjare behöver kanske en ”receptbok i odling” snarare än diffus inspiration. Boken Lilla grönsakslandet – odla, skörda, äta av Bella Linde och Vanja Sandgren vänder sig till vem som helst som är gröngöling på odlingsområdet, men den passar också perfekt för lite större barn. Här får du tips på ett gäng ganska enkla grönsaker att odla, med tydliga beskriv-

ningar av när på året du förodlar, planterar ut och skördar. Vilka som är växtens fiender och vänner och vilka behov växten har är också enkelt att hitta information om. Jag skulle nog säga att den här boken räcker gott och väl för de allra flesta med måttfulla odlingsambitioner. Den täcker det mesta, är väldigt tydlig och lättläst. På samma tema är Så ett frö, en bok från Rosendals trädgård. Den visar på olika sätt att så frön – från groddar till potatis i hink, och lär dig dessutom att bygga ett insektskrypin som gör att insekter (de som är bra för din odling) trivs bra. Boken är grafiskt fint upplagd, men inte alls lika pedagogisk och tydlig som Odla och Lilla grönsakslandet. Den kan användas som en inspirationsbok men behöver nog kombineras med lite tydligare instruktioner för de nybörjare som inte vill gå på känsla. en klar favorit i bokskörden är ändå Lena Anderssons Majas lilla gröna, som nyligen utkommit i nyutgåva. Originalet är från år 1987, men den håller absolut måttet än idag. Här är det inga steg-för-steg eller odlingstips utan snarare en berättelse om odlingsdrömmar, tankar kring odling och äventyr i grönsakslandet. Härligt och inspirerande för både vuxna och små. Och här kan faktiskt även rätt små barn hitta glädje. På engelska finns det många böcker om skolträdgårdar som jag hoppas även kommer till Sverige snart. För vad kan vara mer pedagogiskt riktigt om man vill lära barn om hållbar utveckling, än att börja där, med ett frö som växer sig till en planta som så småningom med lite hjälp ger skörd. Det är ju där hela universum ryms och kunskaper som är oerhört viktiga att vi för vidare till kommande generationer.

73

TIPS

Odla Clara Lidström och Annakarin Nyberg Rabén & Sjögren Lilla grönsakslandet Vanja Sandgren och Bella Linde Alfabeta Majas lilla gröna Lena Andersson Rabén & Sjögren Så ett frö Annelie Johansson Max Ström

D.I.Y.

Tips Ha tålamod, det tar ungefär tre år att få en äng som är i fin balans. Ängen behöver aldrig gödslas, kalkas eller behandlas på något sätt. Odlar du grönsaker i din trädgård kan du troligtvis få en bättre skörd när ängen anlagts och bin hittar dit.

Gör så här! 1. Försök hitta något område som fortfarande inte är asfalterat eller stenbelagt, eller bryt upp asfalten/stenarna om det är en bra plats. Det kan vara en allmän plats eller en bit av någons trädgård (så länge tomtägaren är med på det såklart). Se till att marken är väldränerad. 2. Identifiera om det redan finns några bra växter på platsen eller i området som ni kan ta frön eller skott ifrån. 3. Använd näringsfattig jord för att undvika att tuffa ”ogräs” tar över. 4. Plantera växter som uppskattas av fjärilar, bin och andra pollinatörer. Förslag på växter ser ni här nedan. Låt det växa ganska orört, men rensa lite om det blir för mycket ogräs första året. 5. Slå den lilla ängen med en lie eller klipp med en röjsåg (ej trimmer som sliter sönder växterna) i början av augusti så att frökapslarna kan falla ner på marken inför kommande år och ängen består. FOTO PUBLIC DOMAIN PICTURES

6. Njut!

∆ ∆∆ ∆ ∆

Bra växter

DIY: EN ÄNG RUNT KNUTEN

Vi ser allt färre nyttiga insekter i våra bostadsområden, när allt fler väljer att lägga asfalt, sten eller gräsmattor över hela sina tomter. Varför inte gå samman med dina grannar och skapa några gröna stråk mellan husen där dessa välgörare kan trivas? TEXT JOHANNA STÅL

74

Sidenört ses av många som ett ogräs, men är en fin blomma som fjärilar älskar, särskilt fjärilen Monark som är hårt utsatt av klimatförändringar och behöver vårt stöd. Buddleja eller fjärilsbuske älskas av fjärilar. Blommande basilikabuskar och lavendel älskas av våra kära bin. Liksom Röd Solhatt, Vallmo och många andra sorter. Ljung är också uppskattat av bin och kan ge en god ljunghonung. Ängsblommor finns att köpa på påse, om man vill ha lite blandade sorter. Men välj gärna sorter som ni vet trivs i ert område, då blir det mindre jobb.

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Jag har utbildat mig till Natursnoksledare och startat en lokal snokgrupp ihop med två grannar. Nu kommer det att letas bävrar och grodyngel, plockas naturmaterial och lekas med alla sinnen och bara fötter. Roligast av allt är såklart att det är något jag gör med min son och andra familjer. Rekommenderas starkt.

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

FOTO CHRISTIAN HOLMQVIST

Delad surdeg är dubbel glädje det sista ekonomen malin elmlid väntade sig när hon började skänka bort sina hembakade surdegsbröd var att hon med det skulle skapa sin egen bytesekonomi. The Bread Exchange har gett henne osannolika upplevelser, obetalbara kunskaper och en helt ny syn på hur människor fungerar. Berättelsen om Malin Elmlid är bara ett av flera matrelaterade reportage som finns att läsa på caminomagasin.se. Dessutom uppdaterar vi med nytt material varje vecka.

”Svante” kommenterar vårt inlägg på Facebook om Matilda som valt att ha samma outfit på jobbet varje dag för att minska sin valångest.

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– På det självklara med att vi borde hjälpas åt mer med vardagliga sysslor såsom matlagning. Själv har jag haft förmånen att vara med i ett matlag i flera år, genom mitt ­kollektiva boende. Men precis som vi visar i detta nummer finns det många andra sätt att mötas kring maten på. Matprata mer!

Cecilia Cromnow

352 384 Så många visningar har reportaget ”Markus bor i ett hus på hjul” fått efter att vi delade artikeln på Facebook. Enkelhet attraherar.

GRAFISK FORMGIVARE

Hållbarhetsdagen online! Du har väl inte missat att UR Samtiden filmade nästan hela vår hållbarhetsdag i mars? Gå in på ur.se och sök på ”Framtiden är enkel” eller se allt direkt på vår webb.

75

– Vad blir nästa mattrend? Jag hoppas på bordsbönen. Inte för att jag är troende. Utan för att vi blivit så kräsna och schå­piga kring vad vi stoppar i oss att vi kallar fullt ätbar mat som ingen dött av (och som de flesta av oss vuxit upp med) för skräp och gift. Den må vara mindre näringstät, men aldrig skräp. Tack för maten!

FOTO TOBIAS JANSSON, YLVA ERIKSSON

”Tacka vet jag yrken där alla har likadana arbetskläder”

– Det är kul att första gången Sverige har en framtidsminister (Kristina Persson) så deltar hon på ­Caminos seminarium i ­Almedalen. Passet heter "Vad ska vi göra när robotarna och ­datorerna tar över våra arbetsuppgifter?" och hålls på Högskolan Gotland den 1 juli.

PÅ PLATS

Fler bilder från hållbarhetsdagen finns på vår Facebook-sida facebook.com /caminomagasin

PÅ PLATS CAMINOS STORA HÅLLBARHETSDAG

Under andra omgången av Caminos stora hållbarhetsdag: Framtiden är enkel 9:e mars i Stockholm vred vi och vände på begreppen enkelhet och minimalism utifrån en rad olika infallsvinklar. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO MARIT LISSDANIELS

Karin Hagberg från CSR Väst­ sverige minglar tillsammans med Åsa Sandberg på A WinWin World.

Annika Lundin och Rick Nilsson medverkade som utställare för SPP.

Kenneth Gyllenstig från Sveriges Ekokommuner tar en paus från sin utställarplats under eftermiddagsfikat.

Många i publiken vek sig av skratt under Karin Adelskölds avslutande föreläsning.

Charlotta Szczepanowski är hållbarhetschef på Riksbyggen och deltog i panelsamtalet om design som förenklar.

76

Martin Willers från People People deltog både på scen och som aktiv frågeställare i publiken.

Caminos Ingemar Tigerberg inledde dagen med en dragning av fem tecken på vårt ökade behov av förenkling.

Se hållbarhets­dagen på

Karin Adelsköld knöt ihop säcken med sin blandning av standup och skildring av uppväxten som barn till gröna-vågare.

UR Play

Amerikanska minimalistgurun Joshua Becker fångade åhörarna med sin berättelse om resan mot en mer minimalistisk tillvaro och förhållningssätt.

Vi hade förmånen att ha UR samtiden på plats under hela dagen. Gå in på ur.se och sök på ”Framtiden är enkel” eller gå in på vår webb och scrolla ner till inlägget om hållbarhetsdagen.

Andreas Sidkist från Global Action Plan konverserar med Christina Isvén från SPP.

Peter Komla, från The House of Fair Trade poserar tillsammans med Emma Börjesson på Miljöförvaltningen i Malmö.

Lina Paciello ställde ut med sitt gröna städföretag Balanzen. Här är hon i samtal med en annan utställare, Frida Lenzer från Av Jord.

77

FOTO YLVA ANDERSSON

TILLTÄNKT

G unn ar R und gr en om konsumentmakt

i flera decennier har jordbruksministrar från alla regeringar förklarat att det är vi konsumenter som ska avgöra hur mycket ekologiskt jordbruk vi ska ha genom att köpa ekologisk mat och att svenskt jordbruk ska klara konkurrensen från importen genom att vi alla stödköper svenskt. Samtidigt förutsätts vi kontrollera vår egen hälsa och vikt genom att göra förnuftiga kostval. Resonemangen bygger på att det är konsumenten som styr matproduktionen.

”Att konsumenterna styr är helt enkelt en myt För tvåhundra år sedan skulle tanken att konsumenten styrde jordbruket uppfattas som surrealistisk. I stora drag utvecklades våra matvanor till att äta, och tycka om, det som gick bra att producera där vi bodde. Utan tvekan har konsumenterna större inflytande idag än för två hundra år sedan, men fortfarande är det förhållanden i produktionen som styr utbudet, och därigenom våra val. Vår föda idag utgörs nästan helt av växter och djur vilka domesticerades av våra förfäder för flera tusen år sedan. De valde ett hundratal arter av de miljoner som finns. Att vi äter lamm istället för antilop är inte för att vi tycker bättre om lamm, utan för att vi aldrig lyckades tämja antiloper. att svenskar gillar salt mat har sitt ursprung i saltets stora roll som konserveringsmedel. På samma sätt påverkar teknik och ekonomi i jordbruk och livsmedels­ industrin vilka produkter som saluförs idag. Det som kan odlas och processas i stor

78

skala, lönsamt och billigt är det som vi äter. Att vi äter tio gånger mer kyckling idag än för femtio år sedan beror på att kycklingproduktionen har industrialiserats och kycklingen på så sätt har blivit billig. Ett fåtal stora livsmedelsföretag och affärskedjor har ett gemensamt intresse att styra över konsumtionen till industriellt bearbetade produkter i logistikoptimerade färgglada fyrkanter, istället för råvaror som vi lagar hemma. Produkterna är i stort variationer på majs, soja, vete, socker, mjölkpulver och palmolja, uphottade med färg, smak och konsistens på artificiell väg. Och om vi inte förstår vårt ”eget bästa” hjälper företagen gärna till med reklam för att få oss att välja rätt. Staten har också påverkat vår kost med jordbruks- och livsmedelssubventioner. Regler och kontroll av livsmedelshygien och miljö har också, trots i många fall goda intentioner, oftast gynnat den industriella produktionen. att konsumenterna styr är helt enkelt en myt. Självklart ska vi göra goda val; välja ekologiskt och gärna lokalt, dra ner på industriellt kött, läsk och färdigmat. Det gör en viss skillnad och det är vår moraliska skyldighet oavsett om det förändrar världen eller inte. Men vilken mat vi äter, hur våra djur sköts, hur landskapet ser ut och vilket jordbruk som ska bedrivas är stora och viktiga framtidsfrågor som förtjänar ett bättre öde än att i första hand styras av en illusorisk konsumentmakt. Gunnar Rundgren är författare, jordbrukare och konsult, aktuell med boken ”Global Eating Disorder”.

Prenumerera med ett nummer i taget Just nu får du ett valfritt äldre nummer av Camino (värde 79 kr) vid köp av vår nya prenumerationstyp ett nummer i taget*. Ange kod sommar2015 samt vilket nummer du vill ha som bonus som kommentar när du gör din beställning. caminomagasin.se

FOTO JOHANNA STÅL

n e + få ing tidn tis! gra

40

DIY/REDESIGN UTE 22 SEPTEMBER

UTFORSKAR NYA VÄGAR

* 75 kr per nummer genom autogiro, utan bindningstid. Magasinet kommer ut fyra gånger per år, så du hinner läsa!

I höstens nummer av Camino dyker vi ner i den myllrande gör-det-själv-kulturen som fullkomligt exploderat de senaste åren. Det handlar om allt ifrån husmorstips, lifehacks och diy till enorma communityn för egenproducerat och kunskapsutbyte i digitala forum. Får biblioteken en renässans i samhället när vi vill kunna hyra och låna allt mer? Håller förhållandet mellan producent och konsument att luckras upp, när vi kan producera allt mer själva? Vad kommer makers-, ­­ hacker- och diy-rörelserna ha för betydelse för framtidens hållbara utveckling? Fram till dess kommer vi fylla på webben med skön mat- och odlingsinspiration. Och se till att ha en riktigt härlig sommar. / Caminoredaktionen

g t ri he g n en u t h ve ed

m

CAMINO 39

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

NR 39 JUNI–AUG 2015 PRIS 79 SEK . 69 NOK . 8 EURO

RÄDDA BONDEN!

4 sätt att äta tillsammans ÅSA DOMEIJ

Så påverkar hon inifrån

Polarodlaren Planterar där inget tidigare grott

UTFORSKAR NYA VÄGAR JUNI–AUG 2015

t s u l t a M å s l l i v å f n me , a t ä l l i v a l Al

Gör din egen rawglass

INTERPRESS 2092-02

7 388209 207905

RETURVECKA

v 34