Camino 38

ANNONS

­

”Bygger man på styltor bevarar man naturen”

ANLITA OSS

Erik Hedenstedt

Grundare Ekologiska Byggvaruhuset

”Vi har gått tillbaka till hur man städade förr” Lina Paciello

VD/grundare Balanzen

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se

Ni erbjuder ekologisk städhjälp i Stockholm. På vilket sätt är ni ekologiska?

– Jag har utgått ifrån vad jag själv vill använda i mitt hem, vilket innebär att vi inte använder några produkter som innehåller giftiga kemikalier. Vi har gått tillbaka till hur man städade förr. Exempelvis använder vi en såpa gjord på olivolja och ett allrengöringsmedel som innehåller ättika, bikarbonat och eteriska oljor.

Ni har valt att tillverka produkterna helt själva. Varför då?

– Det var enda sättet att komma igång. Att köpa in produkter från ett annat land eller lägga ut det på en stor fabrik hade blivit för dyrt. Vi har lokaler vägg i vägg med vårt kontor där vi har all produktion och det kommer vi att fortsätta med så länge vi klarar av att göra de mängder som krävs. Vi håller väldigt hårt på att vår tjänst inte ska vara dyrare än andras.

Städare är ofta unga, lågutbildade kvinnor med invandrar­bak­grund. Hur arbetar ni med att förbättra deras villkor?

– Vi är en väldigt platt organisation där alla är lika viktiga för att det ska fungera. Bland annat har vi tecknat försäkringar som gäller dygnet runt och stödjer våra anställda att kunna bli bättre på svenska. Sen är det väldigt viktigt att vår personal får arbeta med produkter som inte är skadliga för dem. Det finns flera studier som visar på att städerskor och lokalvårdare får en sämre hälsa på grund av de kemikalier de utsätts för som också gör att de inte klarar av att arbeta lika mycket. Det är en ond cirkel som vi har lyckats bryta hos oss.

För många är städhjälp fortfarande kontroversiellt.

Hur ser du på det?

– Jag tycker att städhjälp enbart är positivt. Det bidrar till att en hel grupp människor kommer in på arbetsmarknaden som annars står utanför. Jag tycker att det är jättespännande att se hur personer som fått sitt allra första jobb genom oss kan växa. Det är bra att vi också här i Sverige kan få känna att det är ok att ta hjälp i våra hem. Ingen annanstans finns så hög press på att man ska klara av att göra allting själv som i Sverige.

Är det ett enkelt val för konsumenten att bygga med ­naturmaterial?

– Äldre hus är ofta byggda av naturmaterial och många ägare inser att det då är mycket bättre att isolera med linull och papp istället för plast och mineralull. På nya byggprojekt används istället mest moderna syntetiska material och färger, men jag märker att intresset för våra naturliga alternativ ökar.

Hur ser utvecklingen ut av hållbarhetstänket i byggbranschen?

– Tyvärr är det ytterst få av de större byggarna som har några ideologiska aspekter med sitt företagande utan gör istället bara det som marknaden vill ha. Men något som många stora företag har anammat de senaste åren är energieffektivitet. Det beror nog på att de relativt enkelt kan sälja in det då konsumenten lätt kan se vilka effekter och besparingar det kan ge.

Ni har byggt ett antal ekohus, hur har det gått med dem?

– Vi byggde precis klart vårt första ekohus på styltor i Trosa och just nu är planen att bygga tre hus till i denna etapp och sedan sälja dem.

Till slut är det meningen att det ska bli ett område med 26 stylthus och 15 radhushåll. Principen är inspirerad av gångna tiders lantliga byggsätt då man ofta byggde husen på berg för att bevara sin odlingsmark. Bygger man dessutom på styltor så bevarar man naturen istället för att anpassa den till byggnaden.

Du säger att du vill ge människor möjlighet att upptäcka ”grön teknik”. Vad innebär det?

– Grön teknik handlar bland annat om värmeåtervinningsteknik och solfångare med fokus på minskade koldioxidutsläpp och lägre energiförbrukning. Men det är ett område där många konsumenter behöver kunna mer för att veta vilket val de ska göra. Ett problem är att många aktörer som säljer exempelvis solvärme är små och har svårt att nå ut.

Vad har ni på gång för tillfället?

– En nyhet är en produkt som vi kallar för avskärmande elrör. De är bra för elallergiker då de avskärmar det elektromagnetiska fältet som finns i elledningar. Detta kommer ursprungligen från Tyskland, där marknaden för ekobyggande har kommit mycket längre än här.

Ekstolpar 10-pack 2440:-

Bygg naturligt!

-vi vet hur

Köp ekobyggmaterial, naturfärger och framtidens gröna teknik i webshop, via telefon eller i butik. Teknisk rådgivning för både renoveringar av äldre hus och inom energisnålt ekobyggande.

Vassmatta från 380:Avloppsvärmeväxlare 9945:Disktrasa av lin 105:Dammvippa struts 230:-

Vinddriven ventilator från 1550:-

Hälsingesåpa 2,5 L 195:Ovalpensel, äkta svinborst 172:-

Tunna golvtegelplattor från 780:-/kvm

Superpris på linisolering, från 79:-/kvm

Lindrev 15 m 105:Linoljefärg 1 L från 290:Kokt linolja 5 L. 380:Gammalt taktegel från 13:-/st

Äggoljetemperafärg 180:-/påse

Låga fraktkostnader, snabba leveranser och säkra betalningar med kort, bankdosa eller faktura

w w w. e k o l o g i s ka b y g g v a r u h u s e t . s e

INNEHÅLL

CAMINO 38

TEMA M INIMALIS

18 Karin Adelsköld – Lifehacker

M

Komikern och programledaren Karin Adelsköld ser sig gärna som svensk talesperson för ”Life hacking”.

TEXT JOHANNA STÅL FOTO FREDRIK KARLSSON

18

22 En minimalists bekännelser Caminos Ingemar Tigerberg söker förenkling i vardagen. Följ med på jakten bland rensningsexperter, ”livspusseltjänster” och strävan efter att få mer tid till det viktiga.

Alltid i Camino

TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO MARIT LXQISSDANIELS

38

32 Flykten till berget Åre är ett praktexempel på ”deurbanisering” där människor söker sig från storstäderna till mindre orter.

Friluftslivet, odling och det lokala engagemanget är några orsaker.

TEXT JOHANNA STÅL FOTO TOBIAS JANSSON

38 Vi drunknar i valfrihet ”Stoppa valfriheten” är ett skämtsamt uttryck som driver med det enorma utbudet av allt och svårigheten att välja.

Nu visar forskning att det faktiskt inte är så fel ute…

TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATION ERIK NYLUND

44 Tillbaka till enkelheten Tiny Houses eller ”hus på hjul” är en trend där sökandet efter det enkla är drivkraft. Markus Skoog hittade sitt paradis i Skattungsbyn, Dalarna.

TEXT & FOTO DANIEL KÄMÄRÄINEN

22 5

50 Helt enkelt rent

FOTO MARIT LISSDANIELS

8 KOMMENTERAT ”Arbetstids­ förkortning en lyxstrategi”.

9 NÄRBILD Roland Paulsen om arbetsidentiteten som inkräktar på våra relationer.

10 UTBLICK När allt mer blir gratis hamnar kapitalismen på ett sluttande plan.

11 SPANAT Divisteringar, välgörenhetskonserter och ekorekord.

13 I SÄSONG Utnyttja ”ogräs” för matlagning.

14 TEKNISKT Sakernas internet hjälper dig att spara energi.

16 DESIGNAT Koncepten som tar Compact Living till nya nivåer.

50 SMAKRIKT Superenkla recept, underlättande matnyheter och restaurangrecensioner.

59 SÅ FUNKAR DET Intelligent återvinning av elektronik.

60 STIL Dags att rensa i garderoben och hitta din stil?

62 SUNT Träna minimalt, få maximal effekt.

64 KULTURELLT Minimalistfilosofer och humorduon Filip & Fredrik.

66 DIY Ekologiskt maskindiskmedel.

67 REDAKTIONEN Caminomagasin.se uppdateras numera mer frekvent med både nytt och återupplivat material med bäring på det aktuella temat.

68 TILLTÄNKT Trendspanaren Stefan Nilsson om ”New Simplity”.

70 VÄNNER Hitta schyssta företag, organisationer och erbjudanden.

Maten är bäst okonstlad, oprocessad och i sin renaste form. Det gör också valen lättare menar näringsfysiologen Kristina Andersson som bjuder på några simpla recept TEXT CAROLINE PETERSSON RECEPT KRISTINA ANDERSSON FOTO BIANCA BRANDON-COX

­ OM CAMINO

FOTO FREDRIK KARLSSON

Karin Adelsköld är komiker, programledare för Svt Plus, författare till böcker som Bli en roligare talare och grundare av tekniksajten Lilla gumman.

För Camino berättar hon om sin gröna-vågen uppväxt, sina minimalistförsök och om oanade talander inom lifehacking.

Karin är också en av talarna på Caminos stora hållbarhetsdag 9 mars.

CAMINO 38 CAMINO MAGASIN CAMINO C/O LUSTHUSET SÖDRA LARMGATAN 6 41116 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,­ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier.

Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energi­effektiva servrar.

ANLITA OSS!

Text & Bild

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

Föreläsningar

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE REDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER DANIEL KÄMÄRÄINEN, STEFAN NILSSON, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, INGEMAR TIGERBERG FOTOGRAFER TOBIAS JANSSON, FREDRIK KARLSSON, MARIT LISSDANIELS, DANIEL KÄMÄRÄINEN, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, BIANCA BRANDON COX, HENDRIK ZEITLER ILLUSTRATION ERIK NYLUND RECEPT KRISTINA ANDERSSON TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G ANNONSBOKNING LENA JACOBS, LENA@CAMINOMAGASIN.SE 076-006 93 33 DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERERA WWW.CAMINOMAGASIN.SE 23 KR/MÅN DIGITAL PRENUMERATION 29 KR/MÅN DIGITAL + PAPPERSTIDNING 295 KR DIGITAL + PAPPER ETT ÅR (INOM SVERIGE) 425 KR DIGITAL + PAPPER TVÅ ÅR (INOM SVERIGE) PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

HEJ MEDARBETARE!

Fredrik Karlsson … är en frilansfotograf och copywriter som till detta nummer har plåtat mång­sysslaren Karin Adelsköld. Vid en djupdykning i ­Caminos arkiv hittar vi också hans namn under bilder på bland andra Jamie Oliver, Nour El Refai, Alexander Bard och Alice Bah Kuhnke. Fredrik har varit vegetarian i tjugo år och tankspridd i trettiofem. Hans fysiska hem finns i Stockholm, men digitalt huserar han på www.hundradagar.se.

LEDARE

CAMINO 38

”

Materialistiska människor är sämre människor menar Tim Kasser FRAMTIDEN ÄR MINIMAL materialism är ute och minimalism är inne.

Så enkelt går det att sammanfatta den trend vi på Camino har känt av den senaste tiden.

Det blomstrar av böcker om hur du kan leva ett meningsfullt liv med mindre prylar, mer tid, bättre hälsa och mer vila. Inom design ser vi en återgång till enkelhet, utrensning och frihet från massa prylar. Den asketiska amish­stilen är idealet. Det fullkomligt exploderar av köp- och säljsidor på sociala medier och vi hör historier om högt uppsatta personer som väljer att gå ner i arbetstid för att ta det lugnt. För en 20-åring som nyligen gått ut gymnasiet är det inte party och backpackresor världen runt som är det coolaste man kan göra (som när jag var 20) utan snarare att bli yoga-instruktör på en exotisk ö där du kan dricka gröna smoothies, läsa och gosa med djur när du är ledig. Och att äga få, men rätt prylar – såklart.

BÄST JUST NU Organisationen Center for a New American Dream är lite som Camino, på amerikanska.

Boken Löparens hjärta av Markus Torgeby, som jag intervjuade hösten 2014, kommer ut i april.

materialistiska människor är sämre männ­i­ skor menar Tim Kasser, psykologen som skrivit många böcker om materialism och välmående.

Studier visar att människor som prioriterar pengar, prylar och image tenderar att vara mer tävlingsinriktade, manipulativa och själviska.

Dessutom har de sämre hälsa, lägre betyg, mindre empati och såklart större ekologiska fotavtryck. Vem vill vara den människan idag?

Ja, det kan vara svårt att förstå människor med materialistiska värderingar i teorin, men i praktiken är det svårt att hålla sig borta från att själv dras med i ekorrhjulet. Det krävs träning i samarbete och tillhörighet, kärlek och tillfreds­ ställelse. Att vara nöjd. Hemma i mitt område har den lokala köp- och säljsidan gjort att det

7

är roligare att handla second hand än nytt, eftersom du samtidigt lär känna dina grannar.

Alla jag pratar med i området uttrycker samma glädje över de nyvunna kontakterna. Därför tror jag mycket på den kollaborativa konsumtionen och delande­kulturen som börjar växa sig allt starkare. det här numret har tema minimalism och enkelhet. Jag har besökt Åre och undersökt hur det kommer sig att allt fler väljer att flytta från storstaden för att leva enklare och har intervjuat komikern Karin Adelsköld om sin uppväxt där drömmen om livet på landet inte blev så enkelt. Vi har också träffat en man som flyttat upp till Skattungbyn för att bo i ett hus på hjul för maximal frihet och vi har tittat på hur du kan äta så rent och okonstlat som möjligt. Läs också om Caminos Ingemar Tigerbergs försök att förenkla vardagen.

Samtidigt som vi släpper detta nummer arrangerar vi en hållbarhetsdag i Stockholm på samma tema, dit vi bjudit en amerikansk minimalistguru, en designer, en psykolog, flera entreprenörer, en bostadsplanerare, en komiker och ett managementbolag för att prata om hur vi kan göra framtiden enklare och vilka tecken vi kan se på att det faktiskt är på väg att ske.

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Varför framgångsrika människor har samma kläder varje dag diskuterat På ”Stil” kan du läsa om en ­artikel från webbmagasinet Elite Daily om ”the science of Simplicity” som förklarar varför framgångsrika människor bär samma kläder varje dag. Så här reagerade några av våra följare på Facebook på nyheten.

FOTO TOBIAS JANSSON

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändare eller kommentar får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Birgitta.

Tidssociologen Jörgen Larsson i ett reportage från Camino.

”Skulle kvinnor i samma utsträckning ’­till­åtas’ att ha samma kläder varje dag?

Känns spontant som att toleransen mot en kvinna som bär samma kläder varje dag inte är lika hög som toleransen mot män, för män ’ska’ ju inte vara intresserade av vad de har på sig.”

MARIA

”Jag har kört en variant. 90 procent av alla mina kläder är svarta eller lila så jag kan bara blunda när jag tar något ur garderoben och allt passar ihop. Behöver bara tänka vilken väderlek det är ute.”

Vem har möjlighet att gå ner i arbetstid?

ROSA

”Hörde just i radion om Angela Merkel som har 90 i stort sett likadana byxdräkter i gar­ deroben, i olika färger. Hon behöver tänka på viktigare saker än kläder, och behöver bara bestämma vilken färg hon ska välja.”

”Minimalist­ gurun” Joshua Becker.

LAINA

”Lite tillspetsat så tror jag att en måste först få makt, sen kan en börja bryta normer och skita i att anpassa kläder. Vad jag förstått så gällde detta i alla fall för Steve Jobs. Det var först när han blev tillräckligt respek­ terad som han kunde köra på med den svarta polo­tröjan. Och ja, klädnormerna är antagligen starkare för kvinnor. Men en kan­ ske ändå kan ta steg i den här riktningen?

Att minska ner på garderoben och andra småval.”

HENRIC

Ofrivillig minimalism kan bli en vinstlott kommenterat Följande insiktsfulla ­kommentar gav Birgitta apropå ”minimalist­ gurun” Joshua Beckers vision om att leva med mindre prylar. ”Jag har redan praktiserat detta helt ofrivil­ ligt i flera år. Om man blir sjuk, arbetslös och skiljer sig, kan man hamna där. Så går det några år och man upptäcker kanske att det går alldeles utmärkt med minimal bo­ stad och lite prylar. Eftersom jag dessutom inte har råd med några flygresor utomlands så blir jag också (ofrivilligt) miljövänlig.

Man kan göra en livskonst av det, man blir väldigt fri av att inte äga för mycket. Man lär sig att uppskatta små saker och när ens jämnåriga är fullt upptagna att flänga jor­ den runt, äta fina middagar och spela golf, blir man tvungen att hitta andra sätt att bli stimulerad. Det kan bli en vinstlott fast man inte tror det först.”

BIRGITTA

8

diskuterat Med anledning av att vi publi­ cerade artikeln ”Forskaren som är rik på tid” uppstod en diskussion på Facebook om vem som har möjlighet att gå ner i arbetstid. Här är ett urval av åsikterna. ”Pratar vi Sverige så kan absolut alla gå ner i arbetstid. Allt annat är en lögn. Däremot kanske det kräver att en måste försaka olika saker som närhet till centrum, närhet till familj, bilen, lyxen och så vidare. Det finns platser i landet där du kan få en hel gård för under 100 000 kronor. Nöjer du dig med ett torp kan du hitta det för 20 000 kronor.

Problemet är att människor alltid hittar på ursäkter till varför de inte kan gå ner i arbetstid, börja träna, vara mer med barnen eller vad det nu är. Det är svårt att bryta mönster.”

MARKUS

”Jag har faktiskt gått ner i tid i perioder när jag jobbat för att inte känna mig som en robot. Och jag har njutit av de böcker jag hunnit läsa. Men har då inte kunnat resa istället. Jag kommer att få sämre pension på grund av detta. Nåväl!”

ULRIKA

”Om inte bostadspriserna i storstäderna skenade iväg, så skulle man kunna ha råd.”

CAMILLA

JOBBET STJÄL VÅR IDENTITET

Forskaren Roland Paulsen är en av de mest tongivande förespråkarna för kortare arbetstid i Sverige. Vi kanske blir rika på pengar, men i relationerna utanför jobbet råder fattigdom, menar han.

TEXT INGMAR TIGERBERG FOTO JESSIKA SEGERBERG

Förespråkare av arbetstidförkortning brukar lyfta fram att många människor vill gå ner i arbetstid men hindras av normer.

Håller du med?

– Ja, det färgar av sig på vad vi väljer att prio­ ritera. Det finns en studie från en amerikansk sociolog som heter Arlie Hochschild som beskri­ ver ett företag där de anställda fick välja att gå ner i arbetstid eller få mer i lön. De flesta valde att gå upp i lön, framförallt männen som uppfat­ tade arbetstiden som mindre påfrestande än tiden i hemmet. Vi fostras in en norm om att lönearbetet är det meningsfulla, det är det vi blir bra på, på jobbet känner man sig mest fri. Vi lär oss inte på samma sätt att hantera familjen.

– Fast viktigare än normerna är givetvis den ekonomiska maktstruktur som gör att anställda sällan erbjuds valet att gå ner arbetstid.

Samtidigt har hushållsnära tjänster blivit populärt, och många lyfter fram det som ett sätt att klara livspusslet.

– De här tjänsterna hade nog inte varit lika populära om vi hade haft en 30–35-timmars­ vecka. Jag tror att vi bedrar oss när vi tror att det är så bra att bli av med städning, hjälpa barnen med läxorna, eller ta hand om gamla mamma och pappa. Det vet alla skilsmässobarn vad det innebär att bara ha ”kvalitetstid”. Då har man ingen vardag tillsammans vilket kan slå tillbaka – det blir en slags overklig, gränslös tillvaro som kan kännas tom.

– På 1960–70-talet fanns det mål om en slags kollektiv samvaro där man även umgicks mycket med andra familjers och deras barn. Idag har vi inte ens tid med de allra närmaste, vilket är en enorm fattigdom och den egentliga krisen idag.

Roland Paulsen är doktor i sociologi och är aktuell med boken Vi bara lyder, som handlar om arbetsförmed­ lingen och hur arbets­ sökande behandlas till följd av ”arbetslinjen”.

9

UTBLICK

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Jeremy Rifkins är idag rådgivare åt bland annat EU-kommissionen.

FOTO WIKIPEDIA

GRATISSAMHÄLLET FASAR UT KAPITALISMEN Vi är mitt i ett skifte där digitaliseringen, delandets ekonomi och prylarnas internet samverkar och gör allt fler varor och tjänster nästan gratis. Denna nya gemenskap kommer att ersätta delar av kapitalismen menar den amerikanske ekonomen Jeremy Rifkin i sin senaste bok ­ The Zero Marginal Cost Society. TEXT INGEMAR TIGERBERG ekonomen och visionären Jeremy Rifkin har författat en lång rad böcker om den framtid som väntar oss, där The Third Industrial Revolution (2011) om den framväxande makersrörelsen blev hans absoluta genombrott. Idag agerar han rådgivare åt flera statschefer. Hans senaste verk The Zero Marginal Cost Society – The Internet of Things, the Collaborative Commons & the Eclipse of Capitalism binder ihop de tre makrotrender han ser som mest betydande för framtidens ekonomi.

Industrialismen har med kapitalismen i förar­ sätet handlat om att öka produktiviteten för att kunna öka vinsterna. I en marknadsekonomi råder priskonkurrens, vilket spär på drivkraften att försöka producera så billigt som möjligt.

Detta har lett till att ”marginalkostnaden” har sjunkit kontinuerligt. Marginalkostnaden är

kostnaden för att producera ytterligare en enhet av något som man redan har utvecklat och startat produktionen av. Att till exempel producera ytterligare en brödrost på det löpande bandet blir allt billigare.. idag ersätter digitala produkter allt fler fysiska produkter (såsom tidningar, filmer, cd-skivor). Marginalkostnaden är i princip noll för att streama ytterligare en låt till via Spotify.

Lägg därtill den kollaborativa ekonomin som gör att vi kan dela på redan befintliga ting.

Delandet kan ses som att marginalkostnaden sjunker från en redan låg nivå (vid tillverk­ ningen) till nära noll. För varje gång vi delar något halveras marginalkostnaden.

Krydda med ”sakernas internet” (Internet of Things)” där prylarna själva kommer kunna

10

kommunicera med varandra (för att exempelvis spara energi) vilket ytterligare kan effektivisera användningen av dem.

Sammantaget kokas dessa trender ihop till att allt mer, från digitala produkter till fysiska ting, går mot att bli nästan gratis. Rifkin beskriver det som att kapitalismen har fött fram denna nya kollaborativa ekonomi, vilken måste tillåtas växa vid sidan av sin förälder för att om några decennier vara lika stor. Men utvecklingen medför såklart även stora utma­ ningar, där arbetslöshet nog är den största. För om allt är gratis får ingen betalt…

Det sistnämnda är ämnet för en annan bok av Rifkin: The end of work som han skrev redan 1995. Där diskuteras ny typ av beskattning och ”välfärdsjobb i ideell sektor” som möjliga lösningar.

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Pharell Williams och Al Gore skissar på Live Earth- konserter ihop.

FOTO

THOMASHAWK

JUST NU TALAS DET OM…

Piñatex är ett tyg av annanasplantor.

3

… av tio barnmatsprodukter som ­såldes under 2014 var ­ekologiska.

Totalt stod försäljningen av ­ekologiska produkter för 7,7 procent av livsmedelsförsäljningen, en ökning med 40 procent sedan 2013.

… hållbara investeringar. På senare tid har det pratats mycket om så kallade divesteringar, där Chalmers var först ut att som universitet i Sverige att av-investera i fossila bränslen.

Samtidigt lanserades Fair Finance Guide av Sveriges Konsumenter, där du kan se om dina banker investerar i vapen, barnarbete eller smutsig energi. För närvarande har seb de högsta kraven ställda på var de placerar sina pengar medan Handelsbanken hamnar sist. Gällande klimatförändringar är det dock Swedbank som ställer högst krav. Dags att byta bank? De allra minsta bankerna med hållbar inriktning (såsom jak och Ekobanken) finns dock inte med. … modebranchen, där det senaste är att det går att göra en läderliknande textil av annanasplantor. Textilen kallas Piñatex och är framtagen av Carmen Hijosa, som tidigare arbetat inom läderindustrin. Andra häftiga lösningar från modevärlden går att beskåda i Mistra Future Fashions bok textilecookbook. com, en onlineutställning med tio olika koncept med nya miljövänliga tekniker och material.

Här finns tyger av papper, kläder som sytts samman av gamla kläder, plagg som sys utan sömmar och mycket mer.

11

… musik för en ”cause”. Bob Geldofs konsert Live Aid år 1985 för att samla in pengar till svältande i Etiopien har satt sina spår. Det följdes upp år 2005 med ett antal konser­ ter under namnet Live 8 som syftade till att få g8-ländernas ledare att bryta världens fattig­dom genom skuldavskrivningar. Och nu teamar före detta vice-presidenten Al Gore och ­musikern Pharrell Williams ihop sig för en Live Earth konsert om att bekämpa global uppvärmning. Konserten ska spelas på sju kontinenter den 18 juni och har som syfte att öka stödet för en klimatpakt under fn-mötet i Paris i december. … 2015 som hälsans år. Ja, intresset för hälso­ sam mat verkar inte minska, snarare tvärtom. Det kryllar av böcker om att baka sockerfritt, laga mat utan gluten, äta enligt Paleo-kost, eller olika sifferkominationer. Välkända Caminoprofilen Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med boken Kickstarta med superfoods, en modern typ av halvfasta med mycket gröna drinkar, soppor och sallader. Det är också viktigt att maten man lagar går snabbt att göra och därför är nya boken Raw Fast Food av Vibeke Amdisen extra intressant.

Det är bara att ge sig ut i matdjungeln och välja sin linje.

www.ekotransport.se

FOTO: CHINAFACE

eenn m m m m o k o l VVää k ennsseenn oomm erre ttiillll kkoonffe hållbaarraa ens ffrraam mtid eett oocchh rröörrlliigghh reter r ort trtraannssppo

EKOTRANSPORT 2030 Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta 28 april, Citykonferensen Ingenjörshuset i Stockholm

Nu börjar nedräkningen till 2030 – det år som Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende.

Ekotransport 2030 är mötesplatsen för alla som vill delta i omställningen till framtidens transportlösningar. Med inspirerande trendspaningar, utmanande debatter och fördjupande seminarier kommer förutsättningarna för en fossiloberoende fordonsflotta analyseras samt utvärderas – och deltagarna får en handlingsplan för sitt arbete.

Ekotransport 2030 är den nya, årliga mötesplatsen för hållbara transporter och mobilitet. Det här är mötesplatsen där olika branscher träffas och inspireras, beslutsfattare får se de nya lösningarna, och nya nätverk bildas.

Delar ur programmet: • Infrastrukturminister Anna Johansson om hur regeringen vill minska transportutsläppen • Sveriges väg mot 2030-målet – indikatorerna som följer utvecklingen • Omställningens risker och möjligheter • Så arbetar Europa mot 2030 • Framtidens bilar – redan i dag Se hela programmet för konferensen och anmäl dig på www.ekotransport.se

2030-sekretariatets partners

Arrangörer

ISPANAT SÄSONG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

LÖKTRAVSMÖR

För 4 personer 1 näve löktravsblad 150 g smör salt och eventuellt citronsaft

FOTO ANKE DUPER/WIKIMEDIA

Löktrav luktar lök och kan användas till vitlökssmör.

1. Låt smöret bli rumstempererat.

2. Skölj löktraven och slå av vattnet ordentligt.

3. Hacka löktraven fint.

4. Rör ner löktrav och eventuellt lite citronsaft i smöret och rör runt ordentligt.

5. Smaka av med salt.

TA VARA PÅ OGRÄSET

Löktrav är ett vanligt ogräs som börjar dyka upp så här års. Ört­terapeuten och författaren Marie-Louise Eklöf tipsar om att plocka med hem och röra ner i lite smör som ett välsmakande alternativ till vitlöksmör – ett sätt att kickstarta våren.

TEXT JOHANNA STÅL

– många människor har böcker om örter och vilda växter hemma, men få har faktiskt gett sig ut och plockat. Det är rätt sunt eftersom det krävs en hel del kunskap för att plocka rätt saker.

Marie-Louise Eklöf är örtterapeuten som i tjugo år hållt kurser för att utbilda andra i örternas läkande konst, gett ut böcker som populära Gröna apoteket och som även säljer växtprodukter i sin butik. Hon uppmanar alla som besöker henne att läsa på ordentligt, att fundera på vad man vill ha för effekt av växten, och inte plocka något man är osäker på.

– Gå gärna med på en örtvandring. Då får du känna, klämma, lukta och smaka på flera växter. Några av dem kommer du garanterat kunna efteråt. nu när våren stundar tipsar Marie-Louise om att plocka löktrav, som smakar senap och vitlök och lätt kan användas i matlagning som smaksättare (se recept) eller till ogräspesto, tillsammans med kirskål. Gnugga de gröna bladen mellan fingrarna så ska den lukta starkt lök. Löktraven är full av c-vitamin och är dessutom antibakteriell.

13

När våren äntligen börjar titta fram är vi oftast energilösa, trötta och infektionskänsliga och behöver den näring som gror på marken.

– Naturen har ordnat det så fiffigt att när vi är som allra svagast kommer den mest näringsrika växten av alla – nässlan, som är full av aktiva ämnen såsom c-vitamin och järn.

Av nässlor kan man enkelt göra soppa eller torka och mala ner bladen till nässelpulver.

Men det finns fler växter att ge sig i kast med och nu har Marie-Louise börjat med små filmer på sin webbplats för den som vill lära sig mer.

INSPIRA.CC

TEKNISKT

PRYLARNA SOM TÄNKER ÅT DIG

Att koppla samman elektronik till ett ”sakernas internet” handlar inte bara om tekniska framgångar och att göra vårt liv lite enklare, utan även om hur dessa lösningar kan hjälpa oss att bli mer resurssnåla och därmed främja en grönare framtid.

TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN

Smarta hem ”Smarta produkter” i hemmet har det talats om i decennier. Trots att det idag mest handlar om olika produkter som hjälper till med säkerhet, energibesparing och förenkling, så finns det också tecken på mer tekniskt revolutionerande lösningar.

Samsung har ett nytt system kallat Smart Home, som handlar om att ha kontroll över hela hemmet. Bland de mest intressanta lösningarna finns morgon-, dag- och nattinställningarna, där man kan programmera lampor att lysa med en viss styrka, stereon att spela på en viss volym och se till att värmesystemet håller en viss temperatur vid en viss tid på dygnet. System där man kan ställa in allt till att fungera auto­

matiskt är så klart bra men charmigast är deras röststyrning, genom vilket man kan ropa till sin självgående dammsugare att börja städa, eller till teven att stänga av sig när det är läggdags. lg’s Smart Thinq-system är inte ett lika stort system som Samsungs, men trots att det bara fokuserar på kylskåp, tvättmaskin och spis, känns det ändå klart futuristiskt. lg’s smarta kylskåp beställer inte hem mat än, men inköpen förenklas då man med hjälp av en app alltid kan se vilka varor som finns i kylskåpet, och även när deras utgångsdatum närmar sig. Via fjärrstyrning kan man också skicka meddelande till sin spis att den ska rengöra sig själv innan man kommer hem från jobbet, eller skicka ett

14

matrecept till den så att den ställer in värme och tillagningstid. Fjärrstyrning till tvättmaski­ nen förenklar också genom att man kan följa och ändra tvättcykler eller ställa in den till att automatiskt gå igång på natten.

De flesta nya tvättmaskiner fungerar också så att de kan självdosera tvättmedel via stora tvättkasetter som man köper till. Det tråkiga är dock att man görs beroende av vissa varumär­ ken och inte kan välja tvättmedel själv. Många av dessa nya produkter är sätt för företagen att binda köparna till merförsäljning inom sina egna system.

SAMSUNG.COM LG.COM

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Energibesparing Smarta hem i all ära, men nackdelen med många prylar kan vara att de bidrar till en hög elräkning. Som tur är finns det mycket ny teknik som gör det enklare att effektivisera elanvändningen.

Två smarta system för detta, som inte kräver stora installationer i hemmet kommer från Eliq och 100Koll. De består båda av appar som tillsammans med en trådlös mätare visar hur din elanvändningen förändras. Med Eliq kan du välja att styra användningen på en central skärm i hemmet eller via en uppkopplad dator eller smartphone. 100Koll har även en lösning för den som inte har tillgång till elmätare. Deras så kallade smartplugs sätts in i ett eluttag låter en mäta en utvald produkts elanvänd­ ning i taget. 100Kolls system erbjuder även möjlighet att fjärrstyra hemmets prylar så att du exempelvis kan släcka lyset hemma fast du är på jobbet.

I USA börjar det även synas tecken på hur hushåll allt mer kan tänkas frigöra sig från elnätet. Det amerikanska företaget Solar Citys

batterisystem ger möjlighet att lagra energi från exempelvis solceller eller en elbil, för att sedan användas när det behövs. Laddar man sedan elbilen på natten när elen är som billigast har man även där en billig elbank som man senare kan nyttja, vilket utjämnar elanvändningen och håller nere kostnaderna.

Här i Sverige handlar energibesparing mycket om värmereglering i fastigheter, något som bland annat företaget Egain jobbar med.

Genom en prognosstyrning förutses vilket väder som kommer och utefter det anpassas fastighetens temperatur. Utan att du behöver lyfta ett finger ser systemet till att energin används på bästa sätt och ger dig samtidigt en billigare elräkning. Särskilt effektivt i ett land som Sverige med stora väder- och temperaturskillnader.' eliq.se eon.se/100koll solarcity.com egain.se

100Koll och Eliq är två enkla system för att hålla koll på elanvändningen.

15

DESIGNAT

KOMPAKT BOENDE MED UTRYMME FÖR LIV

Nu ser vi hur trenden att bygga minimalistiskt börjar komma till Sverige. Studentlägenheter i Lund på tio kvadrat byggs yteffetivt och hållbart och minihotellrum går att boka i centrala Stockholm.

TEXT JOHANNA STÅL

Med mikrohotellrum som Sleepbox får du det du behöver – inget extra.

Sova i en box Nu finns mikrohotellrum i Sverige. Sleepbox är ett litet hotellrum på fyra kvadratmeter där du har tillgång till en säng och delar dusch och toa med andra i hallen. I Stockholm kan du sova i en sleepbox hos Bo Hotel, vid Tele2 Arena i Johannes­hov och en natt kostar cirka 500 ­kronor. Konceptet Sleepbox finns runt om i hela världen, oftast som hotellrum på flygplatser, och expanderar kraftigt. Förutom att det är bättre miljömässigt med små rum som kräver mindre energi till uppvärmning och mindre materialåt­ gång vid byggnationen så jobbar Sleepbox också med att använda miljöbättre material och att minska sina fotavtryck.

16

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Kompakt studentliv af bostäder i Lunds pilotprojekt Bokompakt är värd all uppmärksamhet det kan få. Förutom att vara ett billigt och kompakt studentbo­ ende med många smarta lösningar så är det dessutom ett test för hur långt det går att dra hållbarhetsambitionerna.

Med solpaneler på taket, gemensamma ­odlingar mellan husen och trä som bygg­ material sticker det ut bland andra kompakta boenden. Värmeenergin ur spillvattnet från dusch och handfat återvinns tillbaka till varm­ vattnet. Vill man ha kallvatten får man ta det ur en separat kran. Varmvattnet är den störta ”kostnaden” rent energimässigt, menar af, och på grund av den lilla boendeytan har de

behövt tänka till lite extra för att nå upp till kraven för nybyggnationer. Huset är dessutom välisolerat och tätt och luften återcirkulerar i fläktaggregatet istället för att släppas ut.

En hyresgäst använder energi under ett år ­motsvarande 50 liter bensin, vilket är väldigt lite.

Det som ofta kan vara problem när det byggs kompakt är lagstiftningen om handikappsan­ passning. Projektet har fått dispens från det kravet, men har kompenserats med en större besökstoalett i markplan.

Hyran är på 2 500 kronor i månaden för de välplanerade tio kvadratmeterna och i nuläget finns det 16 stycken ettor.

Med sin gröna färg sticker Bokopakt ut i ett övrigt grått studentbostads­område.

Ytan i student­ boendet kan användas ­maximalt genom smarta fack och klädhängare i taket.

17

Karin Adelsköld välkomnar oss till sitt kontor i centrala Stockholm.

KARIN ADELSKÖLD

Som ny programledare i Svt:s Plus samt med ny stand up-klubb på Berns i Stockholm. bor i Östersund varannan vecka med sin sambo och hans barn och varannan vecka på Resarö utanför Stockholm med sina två barn. ålder 41 år aktuell

twitter och instagram

@karinadelskold

18

PROFILEN

Hon är stolt över sin uppväxt mitt i gröna vågen, även om det stundtals var tufft. Komikern och programledaren Karin Adelsköld har plockat med sig det bästa från sin barndom och lever idag med litet bagage, många smarta lösningar och en stor portion humor.

Karin d öl k s el d A

TEXT JOHANNA STÅL FOTOFREDRIK KARLSSON

Lifehacker

– jag vill inte äga, jag vill inte ha mycket grejer hemma.

Tvärtom, jag känner mig tung av att ha grejer. Förutom skor som jag uppenbarligen kan äga hur många som helst.

Karin Adelsköld skrattar. Hon sitter framför mig i ett helvitt konferensrum på sitt kontor i centrala Stockholm.

Hela kontoret är sparsamt inrett, ja nästan helt kalt så när som på några jongleringsbollar.

Karin är rolig på ett avslappnat sätt, hon utsågs till Sveriges roligaste kvinna 2011. Men hon är också samhällsdebattör, teknikjournalist, författare, föreläsare och en av tre programledare i Svt-programmet Plus. Dessutom är hon en av huvudtalarna på Caminos stora hållbarhetsdag: Framtiden är enkel. Och det här med att leva enkelt är något Karin har med sig från barnsben.

– Mina föräldrar träffades när mamma var 18 år Redan då en dröm om att flytta ut på landet. De läste på folkhögskola och efter det flyttade de ut på landet och hyrde ett hus. De var bara 24 år när jag föddes.

19

Idag när vi pratar om att leva enkelt eller minimalistiskt, handlar det ofta om att det underlättar för personen själv, att hen vill vara fri och ha tid till annat. Men för Karins föräldrar var valet att flytta ut på landet, leva enkelt nära naturen och vara självförsörjande mycket politiskt.

– Det handlade om att visa upp att vi inte behövde alla de här sakerna. De tog det hela vägen. De ägde inget, de bara hyrde. Vi hade en gammal traktor för saker som inte gick med häst, men nästan allt annat sköttes med häst.

Vi odlade säd och spannmål och malde själva, vi köpte i princip bara salt. för den som hört karins sommarprat från 2013 är berättelsen om hennes uppväxt bekant. Det var gröna-vågen hardcore. Självhushållning, hemmasydda kläder, allt second hand, inga vaccinationer, bara ekologiskt, inget socker eller halvfabrikat. Dessutom arbetade Karins

PROFILEN

mamma som lärare och familjen bestod av fyra barn. Så nog måste de haft fullt upp.

– Jag minns hur vi lyssnade på väderleksrapporten och att pappa grät om det skulle regna när han precis slagit hö. Allt handlade om vädret.

Föräldrarna bor än idag kvar på landet och odlar fortfarande mycket, men är inte självförsörjande.

– Det tog tills jag fick barn att inse hur mycket jobb det var. Men jag var arg på dem i så många år. Där vi växte upp var vi ufon bland alla bönder. Mina föräldrar gick runt och sade till dem som varit bönder i generationer att inte spruta på det vi äter, och det var väldigt provocerade såklart. många miljövänner idag ser på Karins uppväxt som ett ideal och att de flesta saker föräldrarna gjorde var rätt.

Trots det skulle inte Karin välja samma liv för sina barn.

I sitt sommarprogram säger hon “Jag bär mina tyckanden som en fin kostym som jag tar av mig när det blir för obekvämt” Köper ekologiskt när det inte är för dyrt och vindruvor när hon är sugen. Men Karin är ändå mer miljömedveten än hon vill erkänna.

– Jag är mycket mer medveten än många andra, det vet jag, men det är viktigt att visa att jag inte är perfekt. Jag äter för mycket godis, jag lagar inte all mat från grunden och bakar inte eget bröd. I början när jag fick barn gick jag all-in och körde med tygblöjor, hemmalagat och så, men med andra barnet orkade jag inte så det blev mer barnmatsburkar och ekologiska slängblöjor.

Hon har varit vegetarian större delen av sitt liv, men äter numera fisk. Hon åker tåg när hon kan, ”men flyger när jag ska till Umeå”. Och hon är urless på debatten i samhället.

– Debatten handlar alltid om hur man ska gå ner i vikt, samtidigt är det katastrof vad vi ger för mat till våra barn.

Vi vet inte längre hur maten görs och vi bryr oss inte.

Maten ska bara se bra ut.

När ”hästlasagneskandalen” kom ut blev hennes föräldrar inte förvånade.: ”Hur kan någon tro att man ska få bra kött för 19 kronor portionen? Och varför oroar vi oss mer för hästköttet än för alla e-nummer? Hästkött är ändå bra kött …”

– Mamma och pappa kunde inte googla på den tiden, de utgick från sunt förnuft. Det kan man göra idag också.

Men sunt förnuft kräver vissa förkunskaper såklart.

Men trots stor okunskap hos många människor är Karin optimistisk inför framtiden.

– Jag tror på små förändringar hela tiden. Den nya medvetenheten kring vad vi äter kommer göra mycket på andra områden också. För två år sedan kunde man knappt se köksbänkarna på grund av alla apparater som

”

Där vi växte upp var vi ufon bland alla bönder skulle vara där, men idag säljer människor sina apparater på köp-och-sälj-sajter. Det är otroligt roligt att se förändringen. Och barnen är mycket mer medvetna idag.

Varifrån kommer ditt teknikintresse?

– Jag lärde mig tidigt att teknik bara skulle fungera, och var det något som krånglade var man tvungen att fixa det direkt. Jag har varit väldigt nyfiken på hur saker ser ut under ytan och plockar ofta isär dem. Dessutom hängde jag mycket med pappa när han meckade när jag var liten och blev tidigt rätt duktig.

Som teknikjournalist förväntar sig folk att Karin ska ha massa avancerad utrustning hemma, men själv tycker hon bättre om färre grejer som kan göra flera saker.

– Jag äger väldigt få grejer. Det är det jag och min kille bråkar mest om, han gillar att köpa mer prylar än jag.

Karin skrattar. Hon bjuder gärna på sig själv och delar med sig av sitt privatliv, men blir aldrig utlämnande. På samma sätt interagerar hon ständigt med sina följare på sociala medier.

Hur övar man upp sin lifehack-förmåga?

– Jag har alltid hållt på med life hacks. Ordet lockar många nya målgrupper, även om det egentligen är samma sak som hushållstips.

– Vi har blivit så vana att allt är så billigt så behöver vi något går vi ut och köper det, vi har inte tränat vår fantasi. När jag växte upp fick vi leka typ med kottar och pinnar och fick på så sätt öva upp vår kreativitet. Ju mer man gör det, desto bättre blir man. När jag behöver någonting hemma så funderar jag på om jag kan lösa det med något jag redan har hemma.

Fast helt minimalistiskt lever Karin inte. Hon bekänner att hon har ett förråd med grejer som hon samlar på, saker som kan vara bra att ha. Och där någonstans finns det ett problem med att leva alltför enkelt och minimalistiskt och samtidigt vara en självhushållare eller lifehacker. För så fort det behövs en liten brädbit eller ståltrådstump måste du ut och handla.

Kanske blir det en bok en dag, eller en webbsida. Den som är nyfiken får se.

20

KARIN OM Lilla gumman – Jag och Johanna Ögren star­ tade teknikbloggen Lilla gumman för sju år sedan, när de lanserade rosa ”tjejmobiler” och man blev bemött så konstigt om man var teknikintresserad som tjej. Skulle någon lansera en rosa tjejmobil idag skulle den bli lynchad. Så vi lade ner bloggen för ett år sedan.

– Det är en demokratifråga att vissa ”kan nätet” och vissa inte alls. Många tänker att ”unga är bra på Internet” men det är de inte alls. De vet inte hur man hittar relevant information, är källkritisk, hur ­tekniken bakom fungerar och sådant. Nu skulle jag gärna vilja starta en Life hack-webb med massa tips – det finns ingen i Sverige.

Programledare Plus – Ett krav för att jag skulle ta jobbet på Plus var att jag skulle få ha med life hacks och diy. Det kommer vara ett stående inslag.

Vi testar olika saker varje gång och jag testar sedan att göra det själv. Ibland går det och ibland inte alls. Som buljong, alla slänger i en tärning men ingen vet hur man gör egen buljong, trots att det är jättelätt.

Jag påpekar att Plus borde ha återvinningstunnor istället för en enda tunna och Karin skiner upp.

– Det ska jag ta vidare till redak­ tionen. De har precis installerat tunnan i Umeå men det är klart att vi ska ha återvinningstunnor.

Aktivitetsarmband – De behövs inte. Alla saker där finns redan i våra mobiler; steg­ räknare, kaloriräknare, sömnmätare.

Vi använder bara 20 procent av våra smarta telefoners kapacitet, den har ju allt om man vill. Men det är klart att försäljarna vill hitta nya saker att sälja till oss. Det var länge de höll på att sälja mp3-spelare innan folk fattade att det inte var någon vits med det längre när vi har våra smarta telefoner.

21

En minimalists bekännelser

Ingemar Tigerberg är på ständig jakt efter vardagens ­­ tids- och energitjuvar. Men att få mer tid för viktiga saker är inte alltid lätt och det ökande behovet av förenkling kan också övergå till besatthet. Följ med på ett försök att navigera i överflödssamhällets kölvatten.

TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO MARIT LISSDANIELS

23

J

ag är helt svettig. I ett hysteriskt tempo hade vi genomfört vår andra flytt på ett halvår, och att flytta med småbarn är inte direkt det mest bekväma man kan göra. Flyttlådor och grejer överallt. Superspännande för småbarn såklart, att packa upp alla prylar från lådorna, sprida ut dem över hela lägenheten, gömma sig i lådorna, hoppa på dem och klättra runt i allt bråte.

Men i mitt sinne råder totalt kaos! Prylar överallt!

Minimalisten i mig gör att jag är på randen till vansinne.

Efter flera dagars flytt- och rensningsslit på dygnets alla vakna timmar började vi så smått se ljuset i tunneln. Trots att vår familj definitivt inte är några samlare, snarare tvärtom, hade jag tappat räkningen på hur många vändor till den lokala second hand-affären jag hade åkt med grejer, pryttlar och textilier. Att rensa är skönt, men som med allt arbete vill man att mängden ska kännas hanterbar.

Med barn följer ett nästintill oförklarligt inflöde av saker där hemmet blir som en slags ”säckstation”. De som kan sina tågtermer vet att det innebär ett osmidigt trafikflöde. Från en säckstation måste tågen åka tillbaka till samma håll de kom ifrån för att ta sig därifrån. Man kan kalla det för dålig cirkulation.

Men nu började vi alltså se slutet på prylslitet. Den sista överfulla påsen som jag packade för utresning innehöll enbart tygpåsar. Tygpåsar som man får i all välmening från butiker och event för att göra miljön en tjänst hade vi säkert 40 stycken av! Det materiella överflöd vi lever i skapar sådan ironi.

Hursomhelst, jag stiger in i trappuppgången, utmattad men lättad efter vad jag hoppas vara min sista second hand-tur på ett bra tag, när jag ser något hänga på vår dörr. Det är en välkomstpresent från vår hyresvärd: en liten handduk, i en tygpåse ... den industriella logiken tillsammans med globalisering har gett oss decennier av sänkta priser på prylar. Och vi köper dem, i en ständigt ökande takt. Resultatet är att våra hem svämmar över med grejer. Men som med de flesta behov finns också de som ser affärsidéer. För att hjälpa mig navigera i överflödet kontaktade jag Brita Hahne, som driver Smpl, ett företag som hjälper människor att rensa och organisera.

– Vi handlar alldeles för mycket saker och vi gör oss inte av med dem. Detta hör ihop. Som stressad tenderar man att shoppa och unna sig saker. Det blir en ond cirkel, man hinner inte göra sig av med sakerna efter-

”

Tygpåsar som man får i all välmening från butiker och event för att göra miljön en tjänst hade vi säkert 40 stycken av!

som man jobbar mer för att ha råd med dem. Och då behöver man snart ett större boende, för att få plats med allt. Dessutom är boendet en viktig statusmarkör. Jag hoppas verkligen att människor inser vilket ekorrhjul de är inne i, säger Brita.

Hennes kunder är framförallt privatpersoner men också företag som behöver hjälp med organisering och rensning.

– Jag har jobbat på koncernnivå i Sandvik och Axfood.

När större företag gör omorganisationer kan vissa anställda få upp till 25 procent mer att göra. En del får så mycket att det blir svårt att hålla den ordning man har haft tidigare. Då gör man gör bara sina ”måsteuppgifter” och det blir kaos bakom.

Brita beskriver marknaden för privatpersoner som växande men det finns fortfarande en liten tröskel för många att ta sig över. De flesta som anlitat Brita har varit barnfamiljer med bra inkomster.

– De flesta vet inte var de ska börja. Många fastnar när de rensar, börjar läsa någon tidning de hittar.

Jag pushar på hela processen: 2–3 timmar i sträck orkar man med. Det är många jobbiga beslut. ”Välgörenhetshögen” är enklast. Då kommer sakerna till användning vilket känns skönt, säger Brita. jag är en anhängare av minimalism, frivillig enkelhet, simplicity eller vad man nu vill kalla det. Att förenkla och effektivisera är något som präglar både mitt jobb och min fritid. Det ger frid i sinnet och mer tid för det

24

Brita Hahne, VD Smpl.

FOTO MÅNS LENNSTRAND

I framtiden kanske vi har våra ägodelar inramade på väggen som ett minne från forna tider.

25

26

”

Distraktion är koncentrationens antagonist

5 tecken på vårt ökade behov av förenkling

1

viktigaste: familj och vänner. Rensning medför att jag stärker medvetenheten om det jag äger, jag tvingas till en värdering av mina prylar. Ju längre jag har kommit i denna process desto mindre anser jag mig behöva – ribban sänks successivt. Men det innebär också att jag får ett starkare band till de prylar jag väljer att ha kvar.

Jag uppskattar dem mer. Och så finns gråzonerna: Min surfbräda använder jag aldrig längre och den är ganska otymplig där den står i sovrummet, men den påminner mig om en del av mig själv som får mig att må bra.

rensning är den nya shoppingen

Varorna som annonseras ut på Blocket hade 2013 ett värde som motsvarade 11 procent av Sveriges bnp (414 miljarder kronor)!

Bortskänkessajter och Facebookgrupper svämmar över av annonser. Hjälporganisationernas second handaffärer har månaders väntetid på hämtning av prylar som folk vill skänka. Människor träffas på loppisar som man förr i tiden gjorde på stadens torgmarknad. Det har blivit ett sätt där många känner att de med enkla medel kan bidra.

Både köpare och säljare känner sig nöjda genom att saker återanvänds, det är billigt, man blir av med saker och ibland samlas det även in pengar till välgörenhet (win-win-win). Visst, finns det en säljare – finns det oftast också en köpare. Så det är ju inte alla som får mindre prylar …

Kickarna av att rensa ersätter shoppingkickarna, och vi umgås på loppisarna. Här hittar vi också det förnyade intresset för minimalism – människor söker friheten att bli av med överflödet.

Denna trend understöds av urbaniseringen där bostads- och platsbrist i storstäderna ökar byggandet av lägenheter och hus där ”Compact Living” är ledord.

Bor vi mindre har vi mindre plats att förvara saker på.

att intervjua brita som har rensning och organisering som heltidsjobb får mig att känna mig som ett fotbolls­ tokigt barn som får lira med Zlatan. Kickarna jag får av att rensa brukar jag jämföra med den kick många får av shopping, men mycket starkare.

– Och hållbarare på så många sätt, poängterar Brita.

Ordningen som blir hemma efter rensningen varar längre än kicken av att shoppa. Istället för att komma hem till en bomb som slagit ner så ser man rensad ordning. Det ger en längre effekt.

– De flesta brukar få blodad tand, fortsätter hon.

Luftigheten känns befriande. En tjej berättade att hon fick mersmak efter att vi tillsammans rensat hennes garderob. Därefter tog hon sin mans garderob, hallen och förrådet. Hon fick energi att ta sig vidare i rensningen och berättade att hennes man knappt kände igen henne.

Men som med allt som ger kickar kan det skapa ett beroende. Undertecknads egen rensningsiver går ibland för långt och ger motsatt effekt – ser jag saker som inte används börjar det krypa i i mig, och jag får inte ro förrän de är borta. Jag har blivit rensningsknarkare.

Vilka råd kan hon ge sådana som mig?

– Det finns olika personlighetstyper när det gäller ordning. Du är nog superordningstypen, allt har sin plats.

Det kan gå för långt. Då brukar jag säga ”step back” – det är bara du i ditt sinne som tror att det blir den superordningen, säger Brita. att förenkla handlar om mer än att bara rensa. Hålla koll på inflödet är minst lika viktigt, att tänka till ordentligt innan man köper något. Att inte äga allt man behöver

27

2

låt mig slippa tänka

Vi ser en stor ökning av tjänster som gör valen enklare, eller låter oss slippa välja.

Betala räkningarna med autogiro, följ samma tv-serie på Netflix istället för att bestämma sig för hyrfilm. Använd ett och samma resekort för kollektivtrafik, lånecyklar, tåg och bilpoolen.

Hemelektronikföretaget Apple har haft enkelhet som kännetecken länge. Iphonen gör automatisk backup i molnet, så att viktig information går att få tillbaka om telefonen skulle gå sönder eller bli stulen.

Att göra det miljömässigt hållbara valet till det enkla och självklara valet är vad nudging ofta syftar till, en stark trend inom hållbarhet. Ett exempel på denna ädla konst är tyska elbolagen Schönau Power och Energiedienst GmbH, som lät grön el vara standardalternativet i sitt utbud. Resultatet var att betydligt fler valde grön el än tidigare, även när det var dyrare.

Mer kuriosa på valtemat är att de senaste åren har så mycket som 98 procent av alla som fått möjlighet att välja premiepensionsfonder låtit bli att välja (och därmed fått den förvalda ap7 Såfa). Med andra ord, vi orkar inte välja. Bakgrunden till vårt intresse för att slippa välja är förstås många människors upplevda tidsbrist tillsammans med ett fullkomligt ohanterbart utbud av allt.

3

tillgång överträffar ägande

Delningsekonomi, kollaborativ ekonomi, cirkulär ekonomi – kärt barn har många namn. Vi ser allt mer problem med ägande. Planering, inköp, förvaring, organisering, lagning, utrensning tar tid och energi. Statusen i att äga är på väg bort och människor vill istället ha bekymmersfri tillgång. Trenden är lättast att se i bilbranschen – allt från så kallad privatleasing där all service är inkluderad blir vanligare, till bilpooler som drivs av både företag och privatpersoner. Audi lanserade nyligen sin lösning (Audi Unite) som låter flera dela på ägandet av deras bilar. Med hjälp av ett bokningsverktyg som är kopplat till bilens dator, fördelas kostnaderna mellan de som samäger.

De många delningsidéerna inom bilindustrin kan nog ses som försmak på vad som kommer inom andra områden. Redan nu kan man hyra allt från barnvagnar till skidställ, det utvecklas verktygs- och klädgarderober och fler semesteralternativ dyker upp där all nödvändig utrustning är inkluderat i priset, till exempel skidutrustningen.

Att dela på prylar som redan finns ger ett mer hållbart resursutnyttjande och är troligen en central ingrediens för att fler på den här planeten ska kunna leva liv med den materiella standard vi ser som given.

28

”

Jag vägrar bli en av de där gubbarna som ångrar sig på sin dödsbädd för att han inte spenderade tillräckligt med tid med sina nära

Måns Danielsson, VD mat.se

är en nyckel. Delningsekonomin och de kollaborativa tjänsterna erbjuder allt större möjligheter att slippa äga själv. Böcker lånar vi på biblioteket, bil har vi via bilpoolen, babyskyddet hyrde vi, våra kläder cirkulerar via second hand-butiker, snowboard-utrustningen ingår i alpresan. Skidstället går idag att hyra..

Det mesta hänger ihop: Att leva med färre prylar gör det enklare att leva utan egen bil. Att packa väskorna för en hel familj inför resor är inte alltid lätt, det tenderar att svälla över alla kanter. Men hur mycket av det man packar med används de facto på resan? Det minimalistiska synsättet hjälper till att bli medveten om vad man faktiskt behöver, vilket gör tågresorna mycket mer hanterbara. Att barnen inte blir lika nippriga av stilla­ sittandet i en bil när man åker tåg är en bonus.

dubbelkolla summan på fakturan. Min erfarenhet är att det väldigt sällan blir fel om man är kund hos företag som man litar på. Dessutom går det oftast att avbryta en autogirobetalning när man vill.

Min fru jobbar natt, så en synkad digital kalender är centralt för att organisera livspusslet för både fritid och jobb. Vi använder automatiska påminnelser för att avlasta närminnet. Allt digitalt som är viktigt har antingen automatisk backup eller finns i molnet.

Pushnotiser och meddelanden om uppdateringar är djävulens påfund – det gäller att ha en uppsättning grundinställningar för dina enheter som låter dig ha uppmärksamheten på det du företar dig. Distraktion är koncentrationens antagonist och gör dig mindre produktiv, du behöver jobba längre för att få uppgiften gjord.

att vinna tid för familj och vänner är min motivation. Jag vägrar bli en av de där gubbarna som ångrar sig på sin dödsbädd för att han inte spenderade tillräckligt tid med sina nära. Tidsmedvetenhet är viktigt – att lägga tid på rätt saker.

Som företagare blir man extra medveten om att tid är pengar. Utöver att göra magasinet anlitas Caminos medarbetare ofta för att föreläsa eller skriva för andra medier. Jag har kontroll på hur mycket pengar som kommer in i företaget och hur mycket saker kostar. Att jag gått ner i arbetstid till 80 procent spär på insikten om tidens värde. Jag löser den dagliga motionen genom att cykla till och från jobbet. Det tar mig 30 minuter enkel väg, vilket bara är aningen mer än vad det skulle ta kollektivt. Men då har jag hunnit med träningen, varje vardag.

Räkningarna betalas via autogiro. Då slipper jag det sjukt tråkiga jobbet att hålla koll på datum och pilla framför datorn som jag ändå gör hela dagarna på jobbet.

Många är rädda för att det ska bli fel och vill gärna

vi kan såklart ta bilpoolsbilen och storhandla men vi har hittat något mycket bättre: att handla mat på nätet.

I den lättmanövrerade appen har vi sparat våra favoritvaror eller utgår från den varukorg vi handlade förra gången. På några klick har vi skickat iväg en beställning och nästa dag kommer någon och bär upp kassarna ändå in i lägenheten! Detta är inget mindre än en vardagsrevolution. Vi slipper spendera en timme i den gigantiska köpladan där stressade föräldrakollegor småspringer med sina kundvagnar. Inga rastlösa barn som vill ha godis, inget planlöst letande med lågt blodsocker och jag slipper gå en kilometer tillbaka till kyldisken om vi i kön kommer på att vi glömt smöret.

Det finns de färdigplanerade matkassarna med recept som uppskattas av många barnfamiljer, men som kräsna vegetarianer med barn med sällsynt extrem finkänslighet för detaljer passar det oss bättre att välja varor fritt.

Att handla på det sättet kostar oss ungefär som i en mindre matbutik men tids- och energibesparingen är värd mer.

29

– Om du sitter hemma och handlar har du koll på vad som finns i köket. Det minskar impulsköpen, vilket i slutändan kommer att innebära att du slänger mindre mat. Dessutom får du bättre koll på vad allt kostar innan du betalar, säger Måns Danielson som medgrundat Mat. se.

Förutom att ”förenkla livet i vardagen” vill Mat.se gärna stoltsera med lösningar på flera miljöproblem.

Maten körs ut kollektivt på en rutt som är logistisk optimerad vilket minskar matens klimatpåverkan betydligt jämfört med att handla med egen bil. Och eftersom det inte är en massa varor som ska se snygga ut i hyllorna blir det betydligt mindre mat som slängs. Deras egna siffror visar 0,5–1 procent svinn, att jämföra med en traditionell ”bra” matbutik på runt 3 procent.

Att slänga sopor kan vara tids- och energikrävande, inte minst hos en matkräsen barnfamilj. Så att minska matsvinnet är en förenklingsåtgärd i sig. nästa steg för förenklingsbranschen borde vara att hitta mer attraktiva sätt att även få sin mat tillagad – hälsosam och miljöbra färdigmat till en rimlig peng ända fram till dörren. Eller varför inte ”folkkök” i skolornas matsalar, där man kan äta samma mat som lagats till lunch på kvällskvisten ihop med andra i området?

4

livspusseltjänsterna

Ungefär en halv miljon svenskar köper idag hushållstjänster, framförallt städning har ökat stort de senaste åren, mycket tack vare rut-avdraget. Tillsammans med rot verkar detta ha lagt grunden till en förskjutning i hur människor värderar personliga tjänster, det vill säga tjänster där priset i stor utsträckning går direkt till tjänsteutövarens lön. För även personliga tjänster som inte berättigar till avdraget ökar. Massage/Spa/ skönhetssalonger har ökat sin omsättning med 41 procent på fem år, enligt en branschrapport

Men här finns det många utmaningar för småbarnfamiljer som vår. Middagsstunderna hemma är nuförtiden inte direkt några harmoniska mysstunder…

En annan tjänst som jag hoppas på är närmare och smidigare återvinning. Nu måste vi kånka våra kassar en halv kilometer. Påsar som hämtas utanför dörren som i många länder i Europa, eller lag på att alla de vanligaste sorteringskärlen måste finnas i soprummen är några idéer.

Livspusselbefriande och tidsvinnande förslag ökar möjligheterna för människor att engagera sig mer i samhället – i politik, föreningsliv och i sin närmiljö.

Själv har jag förmånen att arbeta med det jag brinner för, vilket gör att det mesta av mitt engagemang hamnar där. Just nu är jag dessutom ordentligt förälskad i min fritid – jag njuter av mina stunder med familj, vänner och för mig själv, så det ideella engagemanget får vänta, kanske när barnen blir lite äldre.

Alla har vi olika liv med olika behov, dessa tips passar naturligtvis inte alla. Men skulle jag skicka med ett råd är det att ordentligt tänka igenom och värdera din tid.

Vad tycker du om att göra och vilka är dina energitjuvar?

Var ärlig mot dig själv och skriv en plus- och minuslista.

Därefter blir det enklare att prioritera på det allt mer dignande smörgåsbordet av förenklingstjänster.

från Sveriges hudterapeuters riks­förbund (2013). Under samma tid har antalet anställda i dessa branscher nästan fördubblats.

Detta kan ses som ett trendbrott.

De personliga tjänsterna har länge varit drabbade av ”tjänstedilemmat”, det vill säga att de inte går att effektivisera på samma sätt som produktion av varor och därmed blivit dyrare i relation till övrig konsumtion.

Dessa tjänster är knappast nya påfund men det pågår även innovation på tjänsteområdet.

I de nya tjänsterna är ökad personlig service ofta inbyggd i de varor man betalar för. Det främsta exemplet på detta är maten vi köper på nätet som packas och levereras vid

30

dörren. I Svensk distanshandels undersökning om svenskarnas konsumtionsvanor från 2010 uppgav 9 procent att de handlat mat på nätet. År 2013 hade andelen ökat till 17 procent.

I en allt mer stressig och krävande vardag unnar vi oss tjänster för att klara pusslet och må bra. Utöver klimatfördelarna med kollektivt hemkörd mat brukar även personliga tjänster generellt vara ett relativt klimatsmart sätt att konsumera på. Tjänster som hjälper oss att rensa och återvinna är ännu ovanliga i Sverige men på gång.

I usa får man skatteavdrag på varor som skänks till välgörenhet vilket gjort dessa tjänster klart vanligare.

5

tekniken som assisterar

På väldigt kort tid har mobilen totalt förändrat vår vardag och kommer troligen att fortsätta göra det i accelererande fart. Det finns knappt någon gräns för hur många digitala tjänster det finns som förenklar och organiserar våra liv. Kalender, mail, dagstidning, stegräknare, busstabell, to-do-listor och samåkningstjänster för att nämna det vanligaste. Idag kan vi hitta, dela, köpa och sälja det mesta med några snabba klick. Det finns appar som hjälper oss leva och välja mer hållbart och ger feedback på vårt beteende.

Visst tar mobilen också mycket tid från oss, skärmtid kan vara ett problem.

Men tekniken är mer än bara mobilt.

Dammsugar- och gräsklipparrobotarna sköter våra hem i större utsträckning. År 2013 såg vissa varuhuskedjor en försäljningsökning på 600 procent för robotgräsklipparna, enligt Sveriges Radio. Snart börjar prylarna snacka med varandra (Internet of things). Om vi har tur hjälper detta oss leva mer hållbart – spara el när vi inte behöver den, varna oss när maten i kylen börjar bli gammal och låter oss dela med av oss sådant som vi inte använder.

Teknik kan både hjälpa och stjälpa beroende på hur den används och samhället omkring anpassas men drivkrafterna bakom är tydliga – vi vill underlätta våra liv.

brita hahnes förenklingstips

1. Ta bort en sak eller två för varje ny sak du köper i ditt liv.

2. Ge alla saker eller dokument ett hem eller en plats 3. Märk mappar och lådor …

4. Lägg tillbaka saker och dokument på sina platser.

5. Ta 10 minuter i slutet av varje dag för att organisera dina tankar, ditt skrivbord eller hem, så ger du morgondagen en bättre start.

31

Karolina Nätterlund och Johan Åkerström är tidigare göteborgare som nästan samtidigt men oberoende av varandra flyttat till Åre.

KAROLINA NÄTTERLUND

Regionalt designcentrum Jämtland. ålder 32 år. bor I Åre med Sambon Peter. jobb

JOHAN ÅKERSTRÖM

Frilansande industridesigner med företaget Darling Design. ålder 37 år. bor I Undersåker med sambon Lisa. jobb

32

Flykten till berget Börjar vi närma oss peak city? Trenden att flytta in till storstäderna möts nu av en motreaktion genom dem som väljer att istället flytta till mindre samhällen. Men kanske består den nya gröna vågen också av människor som söker efter ett enklare sätt att leva på.

TEXT JOHANNA STÅL FOTO TOBIAS JANSSON

– egentligen är det inte så jäkla genomtänkt. Jag och min sambo hade en längtan att flytta bort från staden, men det var inte så överlagt vad vi skulle göra när vi kom dit.

Vi hade inga förväntningar på hur det skulle vara. Det är egentligen efter att vi har flyttat hit som vi börjat reflektera. Livet här är väldigt enkelt, jämfört med hur det var i Göteborg. Det är lättare att bo och åka i väg och handla, kortare pendlingstid – alla praktiska detaljer är helt plötsligt mycket enklare Johan Åkerström och hans flickvän ville flytta ut på landet någonstans i Norrland. Åre kändes som det mest relevanta för dem, eftersom det finns ”något slags näringsliv” som känns sprudlande. Idag bor de strax

utanför Åre, i Undersåker, en liten by som huserar många kreativa småföretag och spännande människor.

– Vi övervägde inte mellan några andra ställen. Vi bara drog.

Strax innan de flyttade till Åre ringde Johan runt till olika företag och frågade om han fick komma och besöka dem. Han sökte inte jobb utan ”bara kollade lite”, fick ett otroligt hjälpsamt bemötande och varje kontakt han fick gav honom fem nya. Han kände att det var möjligt att börja jobba som frilansande konsult inom industridesign.

– Jämför det med hur det hade varit att ringa och säga: ”Hej jag ska flytta till Stockholm, kan jag få komma och titta lite hos er?” Folk var genuint glada att jag skulle

33

Åres gamla kyrka var förr en central mötesplats för pilgrimer från hela Europa. I dag är Åre mest en samlings­ plats för äventyrare och gourmander.

”

Det är lättare att uppleva att mina val är egenval och inte invaderade flytta hit, trots att de var potentiella konkurrenter.

– Det tog tre veckor från att vi beslutade oss för att flytta till dess att vi gjorde det. Vi sökte tre lägenheter på vinst och förlust och fick erbjudande om alla tre.

Och inte ser Johan det som en tillfällig flykt från storstadens jäkt och tempo, han tänker att det är här de ska bo en lång tid framöver – Vi blir nog kvar.

– Exakt den upplevelsen hade jag också, säger Karolina Nätterlund. Att hon och hennes sambo flyttade till Åre var dock av andra anledningar än Johans. När sambon Peter skulle söka socionomutbildningen så var han tvungen att ha ett andrahandsval. Då hade paret precis

34

förstått att det gick att pendla mellan Östersund och Åre.

Peter kom in i Östersund och de flyttade.

– Det är Peter som alltid har sagt att om vi inte ska bo i Göteborg så ska vi bo i Åre. Vi bestämde oss på bara några dagar.

– Allt har blivit bättre: roligare jobb och roligare fritid.

Vi ses hemma hos Karolina och Peter, som bor mitt i tottbacken. Härifrån är det enkelt att ta sig ut i backarna, samtidigt som utsikten från rummet är över byn och Åresjön, där de fiskar på somrarna. Lägenheten är liten men rymmer ett helt rum enbart för äventyrsprylar – mestadels olika cyklar som används i backarna när det inte finns snö.

Kreativa och hållbara Åre fäviken magasinet

åre kafferosteri

En av världens mest spännande och nytänkande restauranger.

Litet rosteri med stora ambitioner.

undersåkers charkuteri

Lyxchark i världsklass från lokala gårdar.

Åreskutans högst belägna hotell med hög kvalitet och lokala råvaror. buustamons fjällgård

kretsloppshuset i mörsil

Mat- och trädgårdsoas samt butik med ekotänk. klättermusen och houdini

Outdoorföretag som satsar på miljö och kvalitet som startats i Åre. dece

Hyr ut kläder och utrustning till Årebesökare.

Säljer mössor som stickas av rumänska kvinnor och bygger ett hem för hemlösa ungdomar

stitch´n stones

åre mathantverk

Småskalig design av återvunnet material.

Förädlar bär och grönsaker i liten skala med hantverksmässiga metoder.

rent a plagg

free spirit shaking soul

Assecoarer av naturdetaljer eller återvunnet material. gårdsnära

Ett Åreföretag som listar lokala gårdar nära dig, över hela landet.

skogens gröna sköna

Tillverkar produkter med bas i vad skogen ger, såsom Gran Zirup och Älvdrottningsaft.

Och när det kommer till det nya livet verkar de bara se fördelar. Det handlar om att ha en aktiv fritid med närheten till naturen och att det är enklare att göra saker och lära känna människor.

– På ett sätt har alla en gemensam referens och det är berget, nästan alla håller på med någon frilufsaktivitet, typ skidåkning. Därför är det lättare att lära känna folk, säger Johan som tillägger att även företagandet är enklare.

– Det finns inte mer jobb, men vägarna dit är både kortare och enklare. Dels så är man mer beroende av varandra här än vad man är i en större stad. Jag skulle vara mer benägen att hjälpa andra att komma in här, än vad jag hade varit i Göteborg, säger Johan.

– jag tycker att en stor skillnad är att man slipper brus och påtvingat tempo. Jag hade tinnitus innan jag flyttade hit och det har försvunnit, berättar Karolina. Hon upplever att hon har mer möjlighet att styra själv vad hon engagerar sig i och vad hon lägger tid på. Dessutom har hon mer tid för återhämtning.

– Det är lättare att uppleva att mina val är egenval och inte invaderade. Även Johan upplever att han mår bättre av det nya livet.

– Min sambo hade problem med migrän en gång i månaden, men det försvann när vi flyttade hit. Jag vet inte om det beror på att det är tystare eller lugnare tempo.

Trots att Johan och hans sambo har gått upp i boendestorlek till en trea på 74 kvadrat och dessutom gått upp i boendekostnad menar han att det finns en potential att sänka sina kostnader och leva ganska snålt.

– Vi har en gyllene regel att vi inte ska komma över kostnader på 10 000 kronor per person och månad och det håller vi, berättar Johan.

– Det händer rätt mycket här också, ganska stora event. Men vi väljer oftast att vara ute i naturen. I Göteborg var det mer av ett projekt att ta sig ut. Så fort det är ljust är vi ute och åker snowboard. Annars är kulturutbudet en sådan sak som man kan sakna, typ att gå ut och dansa på salsaklubbar, säger Karolina.

35

Det har skett en nyrenässans för människor som flyttar ut från storstäderna. Samtidigt som strömmen av människor som flyttar till Stockholm, Göteborg och Malmö fortsätter att öka så väljer en del att flytta i motsatt riktning. Åre ökade med 800 personer mellan 2001–2014, en ökning på 8,5 procent och i prognoserna spås en fortsatt ökning framöver. Det verkar vara det lugnare tempot och enkelheten som lockar mest. Och lättheten att skapa nya kontakter.

Men det går inte att prata om någon massflykt till landet och det är ändå en ganska liten elit som flyttar till Åre.

– Det är högutbildade miljöpartister och många före-

Karolina och hennes sambo Peter har ett helt rum med fritids­ prylar som cyklar och snowboards för sina fritids­hobbies.

36

tagare. En ganska homogen skara. Inte så mångkulturell direkt, säger Johan.

Men andra orter har mycket att lära av Åre. En rejäl dos tro på att det går, storsatsning på turism, mat och kreativa näringar. Åres attraktivitet har hittills berott på jaktturismen och skidåkarna, men de försöker nu bredda sig mer för att nå ut starkt under hela året. Att det går nattåg hit direkt från Stockholm betyder också mycket.

– Man har en känsla av delaktighet, att man är med med och skapar Åre. Det känner man kanske inte om man flyttar till en storstad. Det är enkelt att ringa till tjejen på Destination Åre och säga: ”vad tror du om det här?”

”

Trenden är densamma över hela världen

Den nya gröna vågen – det ekonomiska systemet har krävt att människor flyttar in till städerna. Status förflyttar sig dit samhället behöver personer.

Nu behövs folk på landet och då börjar det få status igen. Den nygröna vågen består till stor del av människor som är intresserade av att producera sin egen mat, som tröttnat på den industrialiserade maten och dess konsekvenser, säger Sofia Ulver, forskare i sociala trender och ideologska skiftningar i konsumtionssamhället vid Lunds Universitet.

Hon menar att nygröna rörelser, matturism, äventyrsturism, önskan att bli självförsörjande och deltagarkulturtrender bidragit till att små samhällen fått en tillströmmning av nya personer.

– Vågen kommer fortsätta och bli större även framöver därför att den måste bli det. Vi behöver fler som producerar mat lokalt med tanke på klimatförändringarna, säger hon. men det är ännu ingen enorm våg av människor som flyttar ut på landet och odlar sin mat. Än så länge är det mest storstadshipsters som flyttar ut för att skaffa egna grisar, starta bryggerier, odla örter eller de som haft en längtan till landet och som fått möjlighet att flytta ut via

de ökade möjligheterna som nätet ger oss. Det går att arbeta varsomhelstifrån med allt fler tjänstemannayrken. Sofia berättar om en artikel i tidskriften Monocle som visade upp människor från hela världen som gett upp storstaden och flyttat ut på landet.

– Det var några som startat en snigelfarm, en snapstillverkare och naturapotekare. Flera hade varit högt uppsatta chefer, jobbat inom marknadsföring och reklambranschen Trenden är densamma över hela världen. sofia menar att det har funnits en drömbild av staden i många år därför att det är därifrån alla berättelser kommer. Människor har flyttat till staden för att det är där ”allt händer”. Förr var det förknippat med låg status att vara den som “stannat kvar” på landsbygden. Och vi har målat upp något som Sofia kallar för ”glesbygd noir”, en bild av att medelklassen har flytt landet och kvar blir de misslyckade, de ljusskygga: kriminella, fattiga, arbetslösa och sjuka.

Men nu börjar en slags ”nyromantiskt våg” där vi kommer att börja romantisera naturen igen och längta efter att flytta ut.

– Det har handlat mycket om den såkallade ”foodie-kulturen”

37

och människor som vurmar för bra mat, men alla som flyttar ut kommer inte ägna sig åt matproduktion, bara bra många mer än idag. Vi har ju haft hundra år av utveckling där ingen ville bli bonde - det håller på att ändras. varför åre har lyckats så bra med att locka folk från storstäderna menar Sofia beror på att de har två saker som attraherar och ligger i tiden; frilufsliv och en spännande matscen.

– Landets mest spännande restaurang, Fäviken, ligger strax utanför Åre och även inne i Åre finns ett rikt utbud av restauranger, barer och ställen att hänga på. Det är spännande och lockande. Samtidigt har de ansvariga varit duktiga på att trycka på trenderna och locka bra personer som arbetar med att attrahera människor till regionen.

Men ortens läge med fina skidbackar är den största anledningen till populariteten. Det lockar massturismen som är en förutsättning för alla jobben.

– Det är klart att man som ung vill åka till Åre och jobba på någon restaurang och åka skidor när man är ledig. Det låter ju superkul.

Vi drunknar i VAlfrihet

… samtidigt finns mycket som tyder på att varken vi eller planeten mår bra av alla valmöjligheter. Psykologerna Jenny Jägerfeld och Niklas Laninge reflekterar över om människors val bör begränsas TEXT CAROLINE PETERSSON ILLUSTRATIONER ERIK NYLUND

39

”

Ju större utbud vi står inför desto svårare blir det för oss att välja

– Så som jag tolkar det upplever människor en ökad tidspress över att hinna med allt de vill göra. Många maxar väldigt mycket istället för att göra en analys över om de exempelvis skulle kunna jobba 75 procent och hoppa över Thailandsresan.

Det säger författaren och psykologen Jenny Jägerfeld som berättar att hon ibland ifrågasätter människors livsval när de kommer till henne i terapi. Kanske känner du igen Jenny ifrån radioprogrammet Spanarna i P1 där hon ibland gör gästinspel eller för barn och ungdoms­ boken Här ligger jag och blöder som år 2010 belönades med Augustpriset det är en av vår tids stora paradoxer att vi trots större frihet över vår tid samtidigt känner oss allt mer tidspressade. En anledning som allt fler lyfter fram är att det är de många valmöjligheterna i sig som bidrar till känslan av stress. I ett avsnitt av Filosofiska Rummet i Sveriges Radio P1 från januari pratade bland annat filosofen och kognitionsvetaren Peter Gärdenfors om den ökande mängden val som en motor för stress. Förutom ett allt större utbud av prylar och tjänster att välja mellan och aktiviteter att ägna oss åt på vår fritid förväntas vi själva välja alltifrån utbildning till pensions- och elbolag.

– Det finns mycket ångest kring val. Att göra ett val innebär att välja bort något annat. Vi hittar alla olika strategier för att hantera det där, säger Jenny.

Exempel på strategier för att lindra vår valångest är att alltid välja samma varor när vi handlar och att aktivt sålla bort information som ifrågasätter rådande vanor.

Strategier som i sin tur kan göra oss mindre benägna till förändringar och att tänka igenom konsekvenserna av olika konsumtionsval. I rapporten Nudging: Ett verktyg för hållbara beteenden? som hösten 2014 gavs ut av Naturvårdsverket beskrivs informationsöverbelastningen i dagens samhälle som en av de främsta orsakerna bakom människors passivitet kring miljöfrågor. ”Vi kan bli överväldigade av information, ha begränsat med tid och resurser och därmed föredra att inte ändra vårt beteende eller vanor om vi inte absolut måste”, konstateras det.

Behovet av att förenkla för människor att göra hållbara val är ett genomgående tema i de verktyg för beteendeförändringar som beskrivs i rapporten. Snarare än att öka människors medvetenhet ligger fokus inom

”nudging” på att förändra omständigheterna så att folk ”väljer rätt” utan att begränsa deras valfrihet. Konkreta exempel som implementerats är att minska tallriksstorleken i bufféer, ställa in skrivaren på automatisk dubbelsidig utskrift och byta ut sopnedkast till återvinningsrum i lägenheter, för att bara nämna några. niklas laninge är psykologstudent och entreprenör som bland annat utvecklar digitala verktyg som ska underlätta för människor att ta makten över sina vanor och beteenden. Han ser både för- och nackdelar med att människan i det moderna samhället får allt större valmöjligheter.

– Ju större utbud vi står inför desto svårare blir det för oss att välja. Dessutom är det lättare att bli besviken när vi väl har valt av ett stort utbud eftersom det finns mer att jämföra med. Å andra sidan så gillar jag valfriheten och att det finns tusen olika vägar att förkovra sig på.

Ett av de verktyg som Niklas har utvecklat heter Daily bits of och går ut på att hjälpa människor att ta till sig av kunskap och erfarenheter som de annars har svårt att få tid till. Principen bygger på att erbjuda kurser där exempelvis innehållet i en bok styckas upp så att deltagaren får en daglig portion information varje morgon i ett e-postmeddelande. En av kurserna som erbjuds genom verktyget är Vegan i 30 dagar och har hittills genomförts av drygt 2 000 personer.

– Jag har länge velat äta mer veganskt. Tidigare har jag försökt kolla efter recept i kokböcker men det har inte funkat. Jag är lat och har svårt att bryta rutiner.

Det är många beteenden som ska förändras på samma gång. Jag hittade ett företag som gör veganska kokböcker för appar och som har jättebra recept och frågade om de skulle kunna tänka sig att förmedla ett nytt recept varje dag under 30 dagar som en kurs. Jag behövde inte tjata. Nu har jag själv gått kursen två gånger och flera av recepten har blivit standard hemma. Det formatet funkar verkligen för mig, säger Niklas. även om erfarenheterna med Daily Bits of har varit positiva är Niklas kluven till hur långt det räcker med att på olika sätt underlätta för människor att göra hållbara val.

– Vissa dagar tänker jag att folk själva borde lära sig om hur de fungerar och börja förändra sina beteenden.

40

Trots större frihet känner den moderna människan sig allt mer tidspressad.

41

NIKLAS & JENNYS SMARTA VAL jenny: Jag bor i en tvåa

med två barn. När man bor litet så måste man rensa undan för att få plats. Jag har heller ingen bil och brukar cykla till jobbet.

Sedan har jag valt att ha ett yrke som inte bidrar till en sämre värld och har en ekonomi som gör det möjligt att köpa ekologiskt o.s.v. Jag har också börjat med att ge bort tjänster och upplevelser i present istället för prylar. niklas: Mina smarta led-

lampor som kan styras via en app på distans och kan lysa i 22 000 olika färger.

Sedan älskar jag tjänster.

Det bästa jag kan unna mig är att gå till skräddare och reparera något. Det tycker jag är en vardagslyx och ett sätt att manifestera att jag inte behöver så jädra mycket.

42

”

Ofta klandrar vi oss själv för att vi inte befinner oss på det grönaste gräset Andra dagar tänker jag att det måste finnas någon övre struktur som hjälper oss och som tar hänsyn till våra tankefällor.

– I min lokala matbutik har man valt att presentera sina konventionella bananer för vad de är: besprutade. Det är ett väldigt konkret sätt på hur man kan påverka männi­ skors val genom hur något presenteras, säger Niklas och berättar att det finns flera psykologiska studier som visar på betydelsen av just inramningen.

Jenny Jägerfeld är inne på liknande tankegångar när jag frågar henne vad som behöver göras för att underlätta människors val.

– Ibland tänker jag lite extremt att det borde vara lag på att informera om när något är dåligt för, exempelvis, klimatet. Det borde göras väldigt tydligt att ”så här påverkar ditt val”, så att man känner till konsekvenserna.

Men Jenny tror också att vi i viss utsträckning måste begränsa vissa val.

– Om någons val inkräktar på andras mänskliga rättigheter då måste man prioritera andras rättigheter. Det får inte vara så att den frihet som vi tror att vi behöver gör andra människors liv sämre. Det kanske skulle uppfattas som en inskränkning, men det kan inte vara ok för mig att svina. en annan möjlighet till förändring ligger i att människors egen längtan efter mer tid och att ägna sig åt det som verkligen är viktigt i livet sakta men säkert kan börja förändra människors prioriteringar.

– Om vi inte fokuserade så mycket på saker utan mer på relationer och varandra skulle vi inte behöva jobba lika mycket. Jag tror det skulle göra oss lyckligare. När någon blir allvarligt sjuk, då skiter vi plötsligt i det materiella.

Tänk om vi kunde lära oss att leva så innan det händer något allvarligt. Kanske borde alla människor erbjudas korttidsterapi för att undersöka sina konsumtions- och livsstilsvanor och få hjälp med att komma fram till vad som är viktigt för just dem, säger Jenny.

Det som gör att vi har så svårt att bryta oss loss från ekorrhjulet handlar om bilden av framgång och lycka som förmedlas genom reklam och i allt större utsträckning genom sociala medier.

– Vi vet att jämförelser med andra har stor betydelse.

Reklamens motor är att spela på vår känsla av att vi vill vara snygga och ha det lika bra som människorna i rekla-

43

mens värld. Sociala medier har gjort det ännu enklare att få en uppfattning av att andras liv är perfekta, förklarar hon vidare.

Frågan är vad som krävs för att vi ska lyckas bryta oss loss från vad som för många tycks vara en ond cirkel?

Kan en ökad känsla av stress leda oss rätt i slutändan eller riskerar den att göra oss än mer beroende av ekorrhjulet?

Och vilka konsekvenser får det för samhället om förändringar istället tvingas fram av yttre omständigheter såsom klimatkris och förlust av biologisk mångfald?

Som psykologer ser både Niklas och Jenny en risk med att människor känner att förändringen som krävs av dem går för snabbt och är för radikal. Risken är stor att man istället reagerar med att slå bakut. Niklas drar en liknelse med behandlingen av depression.

– Många gånger vet man att en deprimerad person skulle behöva ta ett megastort steg i sitt liv för att kunna må bra. Men får man höra det som patient tänker man att ”den här psykologen är ju inte ett dugg lyhörd” och man kommer inte att komma någonstans. Att ge små tips på hur man kan göra saker är det bästa sättet för att få igång en beteendeförändring. Då kan människor också känna och uppleva effekten direkt, menar Niklas.

Jenny hoppas att människor av fri vilja ska inse att det finns andra mål i livet än att stressa och konsumera ihjäl sig, men betonar att det inte är självklart att det kommer att bli så.

– Det är oftast svårt att vänja sig att leva med en lägre standard om man har haft en högre, menar hon och til�lägger också att miljö och hållbarhetsfrågor är för viktiga för att lösas på individnivå. niklas å andra sidan förhåller sig mer positiv och tror på människans förmåga att hitta nya strategier för att navigera i valfriheten.

– Vi kommer att bli bättre på att definiera vad som är viktigt för oss, antingen genom att kalla det livsstil, politisk hållning eller genom något vår psykolog hjälpt oss att se, spår han, och menar bland annat att vi behöver bli bättre på att känna oss nöjda med det vi har.

– Vissa menar nog att tankar om att ”gräset alltid är grönare” kan motivera människor att sträva efter något bättre. Jag vill snarare påstå att detta tankesätt riskerar att skapa besvikelse. Ofta klandrar vi oss själv för att vi inte befinner oss på det grönaste gräset.

Markus Skoog har byggt sitt eget hus på hjul.

I en av väggarna isolerade Markus in ett gammalt nummer av Camino. ”Det får bli ett tidsdokument för någon i framtiden”, säger han leende.

44

Tillbaka till enkelheten

Markus Skoog är snickaren som för fem år sedan lämnade Stockholm, sökandes efter ett liv där enkelhet och frihet är värt mer än trygghet och pengar. Han fann det i en by i Dalarna. Men fick börja med att snickra ihop ett hem på hjul.

TEXT & FOTO DANIEL KÄMÄRÄINEN

det är den 24:e december 2009 och Markus Skoog firar jul tillsammans med släkten hemma hos sina föräldrar i Norrtälje. Hans mormor frågar honom hur det går med jobbet på byggfirman och den nya lägenheten i Stockholm. Markus tvekar en sekund innan han berättar för henne att han har sagt upp både jobb och lägenhet.

Plötsligt lyssnar alla på Markus. Nu är hemligheten ute. Om tre veckor lämnar han sitt liv i Stockholm för att studera ekologisk odling och hållbar livsföring i Skattungbyn i Dalarna.

Vart man än vänder blicken syns små röda stugor med vita knutar och inte sällan bryts landskapet av enorma midsommarstänger som pekar tio meter upp mot himlen. På 1960-talet var det lilla samhället Skattungbyn vid Siljanringens sluttning i norra Dalarna mest känt för att Ingmar Bergman valde det som skådeplats för sina filmer Jungfrukällan och Nattvardsgästerna. Men när en kurs i ekologisk odling och hållbar livsföring

grundades 1976 hände två saker som förändrade dynamiken i byn. Det ena var att Skattungbyn började lida av bostadsbrist, det andra var det frö som sattes för en solidarisk och miljömedveten rörelse som aldrig varit starkare än den är idag. Tack vare odlingsutbildningen får byn 18 nya invånare varje år och den senaste tiden har upp till åtta av dem stannat kvar årligen. Nu har det blivit så pass många att ungefär hälften av de som bor i byn är ”grönisar”, personer som har gått kursen eller har koppling till den på något sätt. Bara under de senaste fyra åren har byns invånarantal ökat med nästan 20 procent till att nu innefatta 350 personer. i änden av en stor gård med två lador och ett bostadshus står Markus vagn på hjul. Den där kvällen för fem år sedan hade han aldrig anat att han nu skulle bo i ett litet hus som han byggt med egna händer, och att Skattungbyn skulle bli hans hem var långt ifrån självklart.

45

”

Jag tror att många blir provocerade av tanken på att leva enklare – När jag gick odlingskursen här 2010 så hade jag ett ganska dåligt år. Jag hade just kommit ur ett långt förhållande och omställningen till att bo här och inte ha en naturlig tillhörighet blev som en smäll på käften för mig, berättar han.

Många känslor kom upp till ytan och sammanhanget som han hade hoppats finna i byn lyste först med sin frånvaro. Men när två klasskompisar började prata om att bygga hus på hjul och efterfråga hans byggkunskaper fann han både sammanhang och inspiration på samma gång. Att bygga vagnhus lät nytt och spännande, och efter att ha byggt åt andra under tio år som snickare i Stockholm, inspirerades han att skapa något helt eget från början till slut. det är minusgrader i luften och frost på marken, men inne i Markus vagn är det varmt och mysigt. Han slänger in lite ved i vedspisen och sätter sig till rätta bland kuddar och fårfällar på en träsoffa som även agerar myshörna och förvaringsutrymme. Vagnens stora loft gör den riktigt rymlig och luftig med en boyta på sammanlagt 27 kvadratmeter, och tack vare de obehandlade träväggarna tror man sig vara i en liten timmerstuga.

Vagnens stora färgklick är tygerna i regnbågens alla färger som Markus klädde innertaket med då han inte hade råd att köpa panel för hela vagnen. Man ser hur levernet avspeglas i hans personlighet. Allt med Markus verkar vara enkelt och metodiskt.

– Jag har faktiskt aldrig tänkt på min livsstil som enkel och minimalistisk, men det är den väl egentligen, jämfört med många andra. Den lilla ytan jag bor på gör att jag automatiskt blir mer noggrann med vad jag har.

Man gör val hela tiden utan att tänka på det, men jag har heller aldrig varit den som fäst mig vid saker. ”Freeshopp” i Skattungbyn.

Bidragande till att kunna leva som han gör, är närheten till det kollektiva huset på gården, vilket ger honom tillgång till elektricitet, dusch och tvätt. Markus förklarar att det finns de i byn som lever utan vatten och el och odlar all sin mat, men att det aldrig varit något som har lockat honom.

– Jag tror att många blir provocerade av tanken på att leva enklare. Men det behöver inte vara lika med att gå och lida och hungra ihjäl. Visst, för hundra år sedan hade det varit hårt att bo i mitt hus på hjul, men det är det inte idag. Jag har allt jag behöver, och bor till och med mer välisolerat och energisnålt än jag hade gjort i ett vanligt hus.

Mitt i Skattungbyns kärna i ett par gamla bostadshus och lador finns några av samhällets säregna butiker. På övervåningen av en lada ligger gratisbutiken även kallad freeshoppen, dit folk skäner saker de inte behöver och hämtar saker de behöver. Ett stenkast därifrån ligger även den kooperativt ägda lanthandeln som invånarna räddade från konkurs för 20 år sedan, och en eko-butik som drivs av ”grönisarna”. Freeshoppen är ett stort loft fullt med kläder, böcker, filmer, möbler och sportutrustning. Medan Markus visar mig runt förklarar han nöjt att både vinterrocken och jeansen han har på sig kommer från freeshoppen. Plötsligt dyker han ner i en låda på andra sidan rummet. Han har hittat en grön-lila mönstrad mössa med lång tofs.

– Precis vad jag behövde, säger han, den här tar jag!

Markus berättar entusiastiskt om samhällets alla ideella engagemang. Själv jobbar han i ekobutiken, sitter med i en turismgrupp, en kulturförening och driver även ett antal studiecirklar.

Men trots driv och engagemang, så finns där även en dualitet i byn.

– Det har alltid funnits en stark känsla bland de ursprungliga byborna att klara allt själva och sen när det kommer nytt folk utifrån så blir det lite motsättningar. Det är viktigt för dem att man respekterar hur det funkar här. Samtidigt ser de också hur mycket vi ”grönisar” tillför. Jag tror att det i slutändan handlar om att mötas och lära känna varandra.

Det var först när Markus själv var ifrån Skattungbyn i ett år för att studera hållbar utveckling i Uppsala som han insåg hur speciell byn trots allt är.

– Det är svårt att hitta sammanhangen som finns här någon annanstans, och att byn finns just här är en förutsättning för att den ska fungera. Om Skattungbyn

46

Så långt ögat kan nå breder Orsa finnmark ut sig nedanför Skattungbyn.

MARKUS SKOOG ålder: 33 växte upp i Vallentuna

norr om Stockholm. sysselsättning/ levebröd: Jobbar som

snickare med egen byggfirma. blogg:

attlevadetlevandelivet. wordpress.com

Vagnens stora loft är tvådelat, med en sida som sovrum och en för förvaring.

47

Den gamla vedspisen bidrar, som vagnens centrala värmekälla, med både funktion och mysfaktor.

”

Om jag ser på var jag har varit och vart jag är på väg så är det en stadig kurva mot det bättre låg fem mil utanför Stockholm hade det inte varit det samhälle som det är här.

Stämningen inne i det stora huset på gården är familjär och kollektivet som Markus är en del av, är samlat för kvällen. Vänskapen har formats utifrån gemensamma värderingar och en tro på ett alternativt liv som Skattungbyn kunnat erbjuda. Ikväll är det killarna som lagar mat medan tjejerna sitter i vardagsrummet och stickar. Medan Theo står vid spisen och steker rårakor tar Markus itu med tomater, kikärtor, lök och äpplen till salladen, samtidigt som han förklarar för mig att han med tiden har gjort ett val mellan att ha mycket pengar och mycket tid.

– Folk tror att jag skämtar när jag säger att jag vill spendera det mesta av min tid med att fika och diskutera med vänner. Det är något man gör på sin fritid när man inte jobbar, men så tänker inte jag. När man fikar kan man prata med sina vänner om livets väsentligheter. en viktig förutsättning för att kunna göra det, är trots allt de jobb som Markus drar in med den egna firman han driver som snickare. Tack vare den kan han jobba väldigt mycket i perioder och sedan leva länge på inkomsterna.

– Jag ser på min livsstil som att jag går tillbaks in i framtiden. Jag skaffar mig mer tid för mina sociala

48

relationer samtidigt som jag har en enkel men bra levnadsstandard. För mig handlar det om ett liv med mindre konsumtion, färre lån och en lägre inkomst, som i slutändan ändå kan resultera i mer fritid och vara rikare såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt.

Markus tror att mångas ohälsa idag beror på att de har jobb som de inte trivs med och en inre röst som säger till dem att förändra och göra något annat. Istället pressar de sig att jobba hårdare för att kunna hålla uppe en hög konsumtionsnivå och betala lånen på boendet, och så blir de utbrända.

– Jag brukar jämföra det med tanken på att gå ut och hugga sin egen ved, ta in den i stugan, stoppa den i vedspisen och koka sig en kopp te. Det finns något väldigt mänskligt och förståeligt i det. Man fattar precis vad man gör och varför. Man känner värmen och det är inga frågetecken.

För Markus har bitarna för det här sättet att leva lagts gradvis och tålmodigt. Han har gått dit magkänslan lett honom, med tid och frihet som mål.

– Skulle jag sätta en massa mål och regler på mig själv så skulle jag lika gärna kunna flytta tillbaks till Stockholm och börja jobba heltid igen. Men om jag ser på var jag har varit och vart jag är på väg så är det en stadig kurva mot det bättre, jag väljer hela tiden det schysstare alternativet.

Presenter med gott samvete!

Introducing DECKS! Fairtrade Certified Cotton

Ethical Manufacture Organic Cotton Canvas

Arch Supports

Natural Latex Glue

WWW.ETHLETIC-NORDIC.SE

100% Vegan

FSC Certified Rubber Soles

sm

LÄTT

ad

®

jur

Fairly Traded Rubber

ch o tt a k r o f o r St

Gilla oss på Facebook!

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

Ge Bort ett godare liv Vi ger rabatt vid beställning av mängdprenumerationer

Kontakta Caroline Petersson, caroline@caminomagasin.se för mer information

SMAKRIKT

Helt enkelt

rent

Ekologiskt, lågkolhydratskost, glutenfritt, superfoods … vad och hur ska vi egentligen äta för att må bra?

Enligt Kristina Andersson har vi fel fokus när vi ställer oss dessa frågor.

Svaret hittar vi istället i de rena oprocessade råvarorna.

TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO BIANCA BRANDON-COX RECEPT KRISTINA ANDERSSON

50

Kristina Andersson Näringsfysiolog, föreläsare och författare

marknaden svämmar över av kokböcker som lär oss att äta mer hälsosamt. Trots det har förvirringen kring vad som egentligen är det bästa för oss aldrig varit större hos konsumenten. Näringsfysiologen Kristina Anderssons nya bok ”Eat Clean – mer näring och mindre skräp i maten” är inte ännu en i raden av böcker som förespråkar en ny trendig diet. Snarare handlar det om se det som både forskningen och många dieter egentligen har gemensamt: att fokusera på rena, oprocessade råvaror.

Det råder en befriande brist på förenklingar och generaliseringar i boken, samtidigt som det enkla i allra högsta grad är i fokus. Ät mer grönsaker och frukt i alla dess former, låt inte jakten efter den perfekta kosten ta överhanden och sluta tro på mirakelkurer. Superfoods är inte dåligt men behövs inte om du äter rena råvaror och detox fungerar bara för att du slutar äta sådant som är dåligt för kroppen och har inget stöd i vetenskapen.

Katarina vill också nyansera hälsofördelarna med ekologisk mat och menar att det främsta skälet att välja ekologiskt är för odlaren och miljöns skull.

Tävla och vinn!

Vi lottar ut tre exemplar av Eat Clean. Skicka ditt bästa recept på nyttig och miljösmart mat som är busenkel att göra till caroline@ caminomagasin.se

51

Du vill ta hål på myten om att det är krångligt att äta hälsosamt.

Varför tycker så många att det är svårt tror du?

– Det finns en tendens till att presentera det lite krångligt. I media vill man lyfta fram de magiska knepen och de små variationerna som finns i forskningen kring mat görs större än de egentligen är. Vi tycker om att sortera i bra och dåligt. När vi tittar på grönsaker, så frågar vi vilka som är de bästa grönsakerna istället för att se att alla grönsaker är nyttiga.

Eat Clean handlar framförallt om att äta rena råvaror utan innehållsförteckning. Varför är det så dåligt med hel- och halvfabrikat?

– Det vanligaste vi hör om är att de ofta inne­ håller snabba kolhydrater, onödiga tillsatser och ämnen som bildas när man processar mat. Men det som är viktigast egentligen är det vi inte får i oss när vi väljer bort riktig mat. När vi behandlar maten mycket tappar vi bort mycket mineraler, antioxidanter och annat nyttigt på vägen.

Tror du att tidspressen i samhället bidrar till att vi gör sämre val?

– Egentligen tror jag inte att det handlar om tiden. Vi har alltid haft 24 timmar på ett dygn. Det handlar om prioriteringar och vad vi lockas till att prioritera. Vi blir matade med nya produkter som ska underlätta för oss i vardagen och med budskapet att matlagning är något ”du inte har tid med”. Istället kanske vi behöver få folk att tänka om och säga att ”lägg 20 minuter per dag istället för 12”.

Du skriver i boken om att jakten på den perfekta kosten i sig kan bidra till stress och uppmanar till ett lugnare förhållningssätt.

Hur mycket tid lägger du själv på din mat?

– Eftersom jag tycker jättemycket om själva råvarorna slänger jag ofta ihop något på en tallrik och äter det. Jag frångår inte så ofta från de rena råvarorna, men visst händer det att jag äter ett hel- eller halvfabrikat ibland. I små mängder gör det oss ingen skada så länge vi får i oss det vi behöver. Det enda onyttigheter kan ge oss är njutning så det är lika bra att njuta när vi väl äter dem.

Hur resonerar du kring ekologi och hållbarhet i förhållande till mat?

– Det är viktigt att vi använder rätt argument kring varför vi ska äta ekologiskt. För mig handlar det inte om att du ska få i dig mer näring eller mindre kemikalier utan om miljö- och solidaritets­ skäl. Personligen har jag svårt för när det blir skrämselpropaganda och jag tror också att det bidrar till att många inte orkar engagera sig.

E ”e n d at a c gm le e an d ”

t os k u r F

Äggröra med avokado och grön drink I portion Grön drink: 100 g fryst mango 1–2 nävar babyspenat (eller fryst spenat) 2 tsk färsk riven ingefära chiliflakes Äggröra: 2 ägg 1/2 avokado salt och peppar Vispa upp äggen lite lätt med en nypa salt och peppar och stek på låg värme under omrörning.

Lägg fryst mango i mixern och fyll på med uppvärmt vatten så att det täcker mangon. Mixa mangon tillsammans med spenat, ingefära och chiliflakes. Späd eventuellt med mer vatten om du vill ha lösare konsistens.

Skiva upp avokadon och ser­ vera tillsammans med äggröran Spenat, tillsammans med andra gröna bladgrönsaker, toppar listan på de nyttigaste grönsakerna. Ägg är enligt Kristina det livsmedel som bäst förtjänar beteckningen superfood eftersom det förutom c-vitamin innehåller alla vitaminer och mineraler kroppen behöver.

Välj ekologiska ägg för hönornas skull.

Välj Fairtrade-märkt mango för att gynna odlare i fatti­ gare länder.

52

Lunch Grön lasagne med champinjoner och tomatsås

I portion 6 skivor zucchini (använd mandolin eller osthyvel) 5 champinjoner smör till stekning Tomatsås: 1 näve cashewnötter 4 soltorkade tomater 200 g krossade tomater färsk basilika 1/2–1 vitlöksklyfta salt och peppar Mixa cashewnötter, hälften av de soltorkade tomaterna, basilika och vitlök. Tillsätt de krossade tomaterna och resten av de soltorkade tomaterna och mixa lite till. Smaka av med salt och peppar.

Dela champinjonerna i klyftor och stek dem i en torr stek­ panna. När de börjar bli klara, tillsätt smöret. Ångkoka zucchinibitarna eller lägg dem någon minut i kokande vatten.

Varva zucchiniskivor med tomatsås till en lasagne.

Toppa med stekta champinjoner.

Katarina rekommenderar smör eller kokosfett till stekning istället för olja eftersom det tål värme bättre.

Genom ångkokning behålls mer näring i grönsakerna när du tillagar dem.

53

M

ål m e llan

Chiapudding med chokladsmak I portion 2 dl valfri mjölk 1/2 banan 1–3 msk kakao 2–3 msk chiafrön ev. kakaonibs och kokosflarn till topping.

Mixa mjölk, banan och kakao.

Blanda i chiafrön. Häll upp i ett glas eller i en skål. Ställ i kylen.

Rör om efter cirka 30 minuter. Låt därefter stå i minst 2 timmar eller över natten.

54

För en naturell variant kan du istället mixa mjöl med vaniljpulver, för en grön variant blanda chiafrön med den gröna drinken (se frukostreceptet).

Toppa med valfri frukt och bär.

Chiafrön är enligt Kristina en utmärkt omega-3-källa för ­vegetarianer. De innehåller även massor av lösliga fibrer som gör underverk för kroppen genom att stärka mag-tarmslemhinnan och sänka kolesterolet samt är rika på protein som mättar bra.

Middag Tacos 2.0 Färska vårrullar 4 portioner Vårrullar: 1 kg oskalade räkor 4 morötter 1 gurka 2 avokado 300 g fryst mango 1 dl hackade jordnötter 3–4 dl mungbönsgroddar 1/2 kruka koriander 12 rispapper Dressing: 2 msk risvinäger 1 msk fisksås 1 msk sesamolja 1 msk ljus soja färsk chili Skala räkorna. Skär gurka och morötter i stavar och avocadon i bitar. Tina mangon. Lägg upp allt i skålar. Blanda dressingen.

Koka upp vatten och tillaga rispapperna enligt anvisning på förpackningen efterhand som de ska ätas. Lägg ett rispapper på tallriken, fyll på med gottig­ heter och vik ihop.

Sedan 2014 får både tropiska räkor och nordhavsräkor rött ljus i wwf’s konsumentguide för fisk och skaldjur. Undan­ taget är nordhavsräkor från Barents Hav som får gult ljus. Ett alternativ är att välja burfångade havskräftor eller krabba.

55

t ät rr e t Ef

Syrlig mangoglass Ca 2–3 kulor 125 g fryst mango 1 dl fryst havtorn 1 dl cashewnötter Mixa fryst mango, fryst havtorn och cashewnötter till en slät smet.

Frys eventuellt in på nytt.

Servera toppad med kakaonibs, bär och hackade nötter.

Välj Fairtrade-märkt mango och cashewnötter om du vill gynna odlare i fattigare delar av världen.

56

SMAKRIKT

LÄTT ATT ÄTA RÄTT

Vi har letat upp fyra matnyheter som gör det enklare att välja hållbart och sunt till både frukost, middag och mellanmål.

4

TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Krispig renässans Nu utvidgas utbudet av ekologisk müsli i butikshyllorna rejält tack vare fyra nya sorter från danska Urtekram. Crunchy granatäpple dinkelmüsli har en bas med knapriga bitar av dinkel som blandats med sötsyrligt granatäpple. Dinkel odlades i Sverige redan på stenåldern och har blivit populärt igen de senaste åren på grund av sitt höga innehåll av protein, vitaminer, fiber och mineraler och för att det kräver mindre gödning än vanligt vete.

2

1

730 g, cirkapris: 35 kr

2. Energi i mini-format Hälsoföretaget Friggs märker av en efterfrågan från medvetna konsumenter och lanserar ekologiska miniriskakor i två olika varianter: lättsaltade och med överdrag av ekologisk mörk choklad. Miniriskakorna är gjorda på råris och majs, är naturligt glutenfria och har hög halt av fullkorn.

2 3

30 g, cirkapris 13,50 kronor (lättsaltade) 40 g, cirkapris 19,50 kr (mörk choklad)

3. Rå enkelhet Getraw är ett Malmöbaserat företag startat av Ulrika och hennes dotter Carolina år 2013. De tillverkar egna snacksbars med raw food-ingredienser. Nu tar Kung Markatta in produkterna i sitt sortiment och gör dem därmed tillgängliga i välsorterade livsmed­ elsbutiker. De finns i fyra olika smaker och passar perfekt när du känner suget efter något sött.

48 g, cirkapris 23 kronor

4. Förenklar fiskvalet Sedan 2009 finns en ny märkning för odlad fisk som visar att odlaren tar ansvar för att bevara fiskarterna och att ingen onödig användning av antibiotika och/ eller kemikalier förekommer i produk­ tionen. Märkningen är global, heter asc (Aquaculture Stewardship Council) och

57

drivs av en oberoende icke vinstdrivande organisation. Sedan januari 2015 hittar du asc-märkt lax att köpa hos Coop. Sedan tidigare finns en motsvarande märkning, msc, för vildfångad fisk som fokuserar på fångstmetoder.

Gravad lax i skivor 100 g, cirkapris 29 kronor

SMAKRIKT

Hos Kalf & Hansen njuter du av frikadeller med olika tillbehör.

Kafé Braheparken.

FOTO HENDRIK ZEITLER

EKOREKOKOLLEN Camino fortsätter att smaka sig genom Sverige. Denna gång har vi valt ut ett ekologiskt snabbmatsställe i Stockholm och ett folkligt vegan-café i Jönköping.

Maxat minimalistiskt

Folkligt veganskt

stockholm 100 % ekologisk snabbmat som är nyttig, prisvärd, god och mättande på samma gång. Låter det som en omöjlighet? Nyckeln till framgången för lunchrestaurangen Kalf & Hansen stavas i allra högsta grad enkelhet och minimalism. Det första som slår en när man stiger in lokalen är hur den minimala ytan utnyttjats till max, med kombinerat utrymme för kassa och kök och sittplatser både på höjden och bredden.

Som grundutbud serveras frikadeller, tillverkade med antingen kött, fisk eller vegetarisk bas. Till det kan du välja varma rotgrönsaker, en kall sallad eller tunnbröd. Själv är jag sugen på något varmt och väljer därför säsongens rotfrukter till mina vegofrikadeller (100 kronor). Jag kan fortfararande känna smaken av de saftiga, lena och välkryddade frikadellerna och de perfekt tillagade rotfrukterna i munnen flera månader efter mitt besök. Snabbmatsfantasten kommer med stor sannolikhet reagera på den stora mängden råkostsallad som drygar ut storleken på portionen, men så ska det vara nyttigt och miljövänligt också.

jönköping Trots boomen för vegomat finns få restauranger som helt vågat ta steget och utesluta animaliska produkter, särskilt i mindre städer. Kafé Braheparken i centrala Jönköping sticker ut som ett fräscht undantag. Varje vardag erbjuds dagens lunch med en huvudrätt och matig sallad (90 kronor, 85 kronor för studenter och medlemmar i Djurens Rätt) samt diverse standardalternativ såsom matpaj, soppa, pann­ kakor och sallad. Under mitt besök en fredag, då det i vanlig ordning står tacobuffé på menyn, är det fullt med folk i lokalen i alla tänkbara åldrar och stilar. Jag snappar upp flera samtal som tyder på att många testar veganskt för första gången. För min egen del är det bara veganosten som är annorlunda. Blandat med de andra ingredienserna smakar det dock mest som tacos brukar – ett gott betyg från en ostälskare. Kafé Braheparken erbjuder också kakor, bakverk och desserter för den sötsugna.

Som bonus finns en hylla med ekologiska och Fairtrade-certifierade godsaker, teer och dylikt att köpa med sig hem.

KALF & HANSEN, MARIATORGET 2

KAFÉ BRAHEPARKEN, KYRKOGATAN 16

58

TIDIGARE TESTAT Skäralids restaurang Vällagad vardags­ mat i skånsk regnskogsmiljö, med genuint ekotänk som bästa kryddan.

SKÄRALID 747, LJUNGBYHED

Solgläntan gårdsbutik och café Magiska gröna drinkar, sallader och hälsosamma kakor serverat i raw food–stuk.

HUVERÖD 227, SVENSHÖGEN

Thali Restaurang Helvegetarisk indier i färgstark miljö med separata menyer från södra respektive norra Indien.

VÄRMLANDSGATAN 18B, GÖTEBORG

Vigårda barbeque Snabbmatsrestaurang med stjärnstatus och lokala råvaror i spännande och industriell miljö.

NORRLANDSGATAN 13, STOCKHOLM

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

SÅ FUNKAR DET: UPPGRADERAD ÅTERVINNING Vi slänger allt mer hemelektronik och det mesta av det vi lämnar till återvinningen fungerar fortfarande. Nu har Göteborgsföretaget Refind tagit hjälp av artificiell intelligens för att förlänga livet för de stackars elprylarna. TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND den traditionella elektronikåtervinningen handlar framförallt om materialåtervinning, det vill säga att framförallt metallerna smälts ner och blir nytt råmaterial. Det är både miljömässigt och ekonomiskt sämre än om telefonen istället återanvänds. Hela 70–80 procent av det vi lämnar till återvinning är fortfarande i fungerande skick, men på grund av brysk behandling i dagens insamlingssys­ tem minskar den siffran successivt ju längre fram i hanteringen prylarna kommer.

Från och med den första oktober 2015 måste de flesta affärer som säljer hemelek­ tronik erbjuda möjligheten att lämna in gammal elektronik. Lagen säger prylar upp till 25 centimeter långa, men hos de stora kedjorna kan man redan lämna även större grejer. Företaget Refind tror att den ökade butiksinsamligen kommer att leda till att fler grejer fungerar när de kommer in. Så här funkar det när Refind förlänger livet på elprylar.

3. Fraktionerna sorteras ut i lådor, såsom ”mobiltelefon iPhone 4S med hel skärm”. Liknande gäller för övrig hemelektronik och batterier.

1. Insamlad hemelektronik hamnar på ett löpande band.

4. Systemet kommer att kunna lägga upp annonser på internet automatiskt, där de färdigsorterade lådorna säljs till högstbjudande. Köparna är så kallade ­reuse- eller refurbishment-företag som lagar, uppgraderar och säljer vidare ­telefonerna till konsumenter. Vissa mobiler blir källa till reservdelar som behövs i deras verksamhet.

59

SÅ FUNKAR DET

2. Med en hastighet på upp till två enheter i sekunden identifieras prylarna med avseende på märke, modell och synliga skador.

STIL

RENSA GARDEROBEN HITTA KLÄDERNA

Många av oss trilskas med överfulla garderober som rensas lite grann då och då. Men tänk om du kunde ha på dig samma kläder varje dag, eller begränsa dig till 33 saker. Hur skulle ditt liv då se ut?

TEXT JOHANNA STÅL

Måndag.

Tisdag.

Onsdag.

Torsdag.

Fredag.

Lördag.

Söndag.

Samma kläder varje dag?

Denna text består inte av tips på hur du kan köpa några smarta kläder för att passa vårens trender, snarare hur du kan kombinera grejerna i din garderob på ett bra sätt och göra dig av med (donera eller sälja) resten.

Det handlar om att minimera antalet val du ställs inför varje dag för att kunna fatta bra beslut kring de saker som är verkligt viktiga.

Tidningen Elite Daily skriver att kända hög­ presterande personer som Steve Jobs, Mark Zuckerberg, Barack Obama och Angela Merkel har flera set med likadana kläder som de tar på sig varje dag för att undvika att drabbas av ”decision fatigue” det vill säga att bli utmattade av alla beslut.

President Obama citeras i artikeln där han

säger att han enbart har på sig grå eller blå kavajer. Han vill inte ta beslut kring vad han äter eller klär sig i eftersom han har så många andra val att göra och för varje val man gör så minskar förmågan att fatta fler beslut. ”I’m trying to pare down decisions. I don’t want to make decisions about what I’m eating or wearing. Because I have too many other decisions to make.” det handlar också om att välja kläder man känner sig trygg i och som man vet funkar.

Redan filosofen och författaren Henry David Thoreau skrev ”Our life is frittered away by details … Simplify, simplify!” När det kommer till kläder är det dessutom något som vi lägger ner väldigt mycket tid på.

60

Ett konstaterande är viktigt i samman­hanget: Det är troligen mycket lättare för män att ha samma kläder varje dag utan att känna sig ifrågasatta. Men även många kvinnor skulle kunna minska betydligt på sin garderob utan att det märks.

Det Australienska tv-ankaret Karl Stefanovic hade på sig samma kavaj varje dag i ett år för att väcka just denna fråga. Han blev trött på att hans kvinnliga kollega ständigt fick ”mode­ råd” från olika tittare medan de kommentarer han fick mer rörde hans intervjuer och hur han skötte sitt jobb. Under det år han hade samma kavaj i tv var det inte en enda tittare som ­reagerade, förrän han tog upp det i ett program.

33 plagg i tre månader Amerikanska Courtney Carver är en kvinna som gett sig i kast med projektet att äga få kläder. Hennes Project 333 går ut på att utmana människor att klä sig med enbart 33 plagg i 3 månader. Tusentals läsare har accep­ terat hennes utmaning sedan hon började år 2010 och berättar sina historier på bloggen.

Carvers måtto är “enkelt är det nya svarta” och hon har några tips för nybörjare:

Kapselgarderob

På Copenhagen Fashion Summit 2014 ­pratade New York Times modekritiker Vanessa Fried­ man om sin kapselgarderob, det vill säga den uppsättning kläder hon alltid har med sig när hon reser runt och jobbar. Kläder som hon vet fungerar och som hon trivs med.

– Jag har med mig samma fyra klänningar, två jackor och två byxor överallt, berättade Vanessa och fick uppskattning från publi­ ken. Vanessa är en känd kritiker av rådande modesystem som är baserat på ständigt nya kollektioner och planerat åldrande när allt du egentligen behöver är en liten garderob med saker som har värde för dig. Det är snarare det som är lösningen än att alla nya kollektioner görs av hållbara material, menar Vanessa.

Intressant att notera är att märket Vogue Patterns redan 1955 lanserade en kollektion som hette Capsule Wardrobe, en baskollektion som tog upp lite plats i garderoben. Så tankarna är definitivt inte nya.

1. Gör dig inte av med allt direkt, lägg de utrensade kläderna i en låda. Har du inte rört dem på tre månader så kan du troligtvis göra dig av med dem (I Sverige ett år på grund av årstiderna).

2. Ta ut alla kläder först och lägg tillbaka de du verkligen vill spara, istället för att plocka bort några saker.

3.Gå inte och shoppa och titta inte i modemagasin under tiden.

Köper du ett nytt plagg, rensa ut ett gammalt.

4. Har du problem med kläder eller uniformer du måste ha till ditt arbete i dina 33 plagg, räkna inte in dem.

5. Berätta inte för folk att du genomför projektet om du är rädd för deras reaktio­ ner, alternativt be dem att att vara med.

Vanessa Friedman reser med samma packning jämt.

Enligt Project 333 räcker det att ha 33 saker i garderoben.

61

DETTA KAN DU RENSA UR GARDEROBEN

∆ ∆ ∆∆ ∆ ∆ ∆ ∆ ∆ ∆∆ ∆ ∆

Allt med armpuffar, även om det kan bli mode igen.

Dina byxor från gymnasiet, de du inte har kunnat knäppa igen sedan dess.

Ditt ex-s någonting Jultröjor.

Trasiga kläder som inte ska vara trasiga.

Söta skor som inte går att gå i.

Sentimentala saker som gör dig sorgsen.

Sentimentala saker som inte passar. Ta en bild.

Saker som ska lagas men som aldrig lagas.

Illasittande Bh-ar.

Väskor, det räcker med en.

Kläder som egentligen är någon annans.

Kläder som du köpt på semester men som du aldrig skulle ha på dig där du bor.

(Utdrag ur Project 333 blogginlägget “33 things to Eliminate From Your Closet”)

FOTO FREDRIK KARLSSON

SUNT

KARIN ADELSKÖLDS BÄSTA TRÄNINGSTIPS

FUNGERAR 8 MINUTERS TRÄNING? Det senaste inom träning har varit att vår hälsa kan förbättras betydligt av bara 8 minuters träning i veckan.

Men är det verkligen sant och vilken forskning ligger bakom?

TEXT JOHANNA STÅL

vi får till oss mer och mer nyheter om att några få minuters träning om dagen räcker för att uppnå goda resultat. Eller att 12 minuter i veckan räcker för att “komma igång”. ”Det finns mycket goda bevis på att höginten­ siv intervallträning ger många av förtjänsterna som längre uthållighetsträning ger, fast på mycket kortare tid”, skriver Chris Jordan, direk­ tör i träningsfysiologi i en artikel i American College of Sports Medicines Health & Fitness Journal. Den här minimala träningen där du kör några få övningar såsom armhävningar och upphopp på maximal kapacitet skapar moleky­ lära förändringar jämförbara med dem som flera timmar av löpning eller cykling ger. Så låga doser som 8 minuters träning i veckan har också visat resultat i minskat insulinmotstånd – en faktor som kan utveckla typ 2 diabetes.

Men det förutsätter att intensiteten är väldigt hög och eftersom få personer kan hålla den höga intensiteten är det snarare 20 minuter som behövs.

Det är viktigt att notera (vilket också görs i de vetenskapliga tidskrifterna) att hict har uppfunnits på rund av tidspressen som många upplever, men det är inte något fel på den

gamla rekommendationen om 150 minuter i veckan.

Anledningarna till att dessa träningsformer utformas bör alltså ifrågasätts. De är baserade på ett samhälle där människor är så tidspres­ sade att de inte kan få in regelbunden träning mer än 8 minuter i veckan. Ett samhälle som vill minimera sjukdomar genererade av passivitet genom minimalt med träning. Är det verkligen det samhälle vi vill ha? det är fortfarande så att vi behöver regel­ bundenhet, vi behöver långa träningspass för att skapa uthållighet. Vi rekommenderas att ta minst 10 000 steg per dag och att helst inte sitta ner långa stunder i sträck. De svenska forskare som rekommenderar högintensiv trä­ ning, såsom Petra Lundström vid Karolinska Institutet, menar att man samtidigt bör kombi­ nera den med lågintensiv träning som raska prome­nader.

Sammanfattningsvis kan det alltså finnas anledning att köra högintensiv träning några gånger i veckan och kombinera det med lågintensiv varje dag, för att optimera hälsoeffekterna.

62

1. dansa zumba framför datorn/tv:n eller mobilen.

Det finns massor av gratisklipp att kolla på via Youtube eller appar och det går att göra var du än är.

2. locka dig själv genom att du får lyssna på en bra dokumentär eller pod som du längtat efter att lyssna på, när du ger dig ut för att springa.

3. vardagsgymnastik.

Har du varit och handlat så gör några extra lyft med kassarna. När någon är på besök med småbarn – be att få bära dem när ni är ute och går så får du lite extra träning. Då känner man sig lite nöjd efteråt för att man varit lite smart.

15 procent bättre presterar du om du lyssnar på bra musik när du tränar, menar forskare vid Brunel University i London.

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Träna som en minimalist Endast träning du gillar är bra träning

Använd dig av det som redan finns

Det är klart att det ska vara lite jobbigt att träna, men inte en plåga. Dessutom är risken stor att du slutar om du inte gillar det. Satsa på en träningsform som du gillar – du behöver inte börja med löpning bara för att “alla” gör det. Det finns många andra träningsformer som är bra. Varva gärna simning, jogging, cykling, styrketräning, aerobic, dans eller vad du nu gillar för att inte tröttna.

Varför trycka in hantlar, boxsäckar och otymp­ liga träningsmaskiner i ett hem och betala kva­ dratmeterpris för dem när naturen erbjuder massor av träningsredskap. Numera finns det dessutom utegym lite överallt. Du kan också träna med barn som vikter när du gör arm­ hävningar eller som motvikt när du gör balan­ serande yogaövningar. Det kommer ständigt nya träningsformer för den uppmärksamme.

Bor du i Stockholm kan du träna Ruffie ute i en central park – en träningsform där man använder varandra som vikter.

Ont om tid? Cykla till jobbet, gå upp för trap­ porna, ta en kort lunchpromenad eller träna ihop med dina barn. Bara fantasin sätter grän­ serna för hur du kan få in träning i vardagen.

En minimalistförälder tänker smart: spela fotboll i trädgården så får du både umgänge med barnen och motion, dansa till rolig musik innan m ­ iddagen, hoppa i studsmattan tillsam­ mans eller starta ett gemensamt odlingsprojekt.

För den som gärna går på gym kan det kanske passa med hiit, högintensiv träning, som är popu­ lärt just nu. Tuffa 20 minuters-pass går att hitta på gymmen idag. Killarna bakom Theminimalists. com kör 18 minuter med armhävningar, chins och utfall varje dag och får ”amazing results”.

Tänk bara på att göra övningarna rätt så du inte blir skadad.

Caminos egen minimalistguru Joshua Beck­ er tipsar om fem olika kortprogram att göra hemma, träning som alla hinner med. Det finns också flera appar att ladda ner med korta träningsprogram, sök på ”8-minute workout” exempelvis.

Stark som en björn, snabb som en örn.

Kalle Zackari Wahlström

RUFFIETRAINING.COM

Minimalt med utrustning Barfotatrenden var stor för några år sedan, men alla är inte överens om huruvida det är bra att springa barfota. För en ovan fot kan det vara riktigt skadligt att gå ut hårt. Börja i så fall med att springa några varv runt i trädgården och känn gräset mellan tårna. Det stärker föt­ terna och läker själen. Andra träningsformer som inte behöver några träningsskor är yoga, simning och dans. Perfekt för minimalisten. Och visst kan det vara kul med nya träningskläder ibland, men satsa på bra kvalitet och passform så behåller du dem gärna länge.

Träna 3 minuter i veckan Michel Mosley och Peta Bee

FOTO JÖRGEN BRENNICKE

Smyg in träningen i vardagen

BÖCKERNA SOM FÅR DIG ATT KOMMA IGÅNG

BECOMINGMINIMALIST.COM/MINIMALIST-WORKOUT

Träningen som blir av Denise Rudberg Träna Ruffie i Stockholms parker med varandra som motstånd.

Yoga en kvart om dagen Ulrika Norberg

63

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Ett somaliskt bandylag från Borlänge var en historia som passade Fredrik och Filip.

FOTO: SKOGKVIST

HALLÅ DÄR FILIP & FREDRIK

Efter 15 år i tv-rutan är humorduon Filip Hammar och Fredrik Wikingsson aktuella med sin första dokumentärfilm Trevligt folk.

Filmen skildrar skapandet av ett somaliskt bandylag i Borlänge och deras väg till bandy-VM i Sibirien. TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN Hur kom det sig att ni fastnade för den här historien?

Fredrik: Jag såg en notis om bandylaget i en tidning och skrev till Filip att ”det här är något va?” Det var något med orden Somalia, bandy och Sibirien som stack ut, i samband med att integration kanske är den viktigaste frågan i Sverige idag. Några dagar senare åkte vi upp till Borlänge och började filma på vinst eller förlust. Är just dokumentärfilm något som ni ­längtat efter att göra?

Filip: Det är inte så att vi aktivt har gått och väntat på rätt projekt, men det har alltid funnits i bakhuvudet att det vore kul att göra en dokumentär.

Fredrik: Vi konsumerar ju oerhört mycket dokumentärer själva, mer än spelfilmer, vilket kanske kommer av vår journalistiska bakgrund.

Vi är förtjusta i det som händer på riktigt.

Var det svårt att göra film om så politiskt ämne, och samtidigt sätta er prägel på den?

Fredrik: Vi kände tillsammans med Karin af Klintberg och Anders Helgeson (regissör och manusförfattare) att det var viktigt att inte göra en pekpinnefilm, utan en livsbejakande hyllning till dessa människor som gör saker.

Filip: Jag är väldigt stolt över att vi har ­lyckats sätta vår prägel på filmen. Är det något vi förhoppningsvis är bra på så är det att se vad som är roligt i olika situationer.

Hur ser ni på den sociala hållbarheten som finns i integrationen av ungdomarna?

Filip: Just den delen ska inte vi ta credit för eftersom det här projektet fanns innan vi kom in i det. Hade det hetat att ”Filip och Fredrik skapar ett somaliskt bandylag i Borlänge”, då hade det varit en risk för att det hela bara hade känts som ett jippo. Det är större än oss och

64

nu ser vi att det har blivit ringar på vattnet av det här, med somaliska femåringar i Borås som spelar bandy, vilket är fantastiskt. Är det en slump att det funnits ett allvar i era senaste projekt?

Fredrik: Man kan nog se en trend där, men växelbruket mellan olika projekt är viktigt för oss.

Filip: Det roliga är att vi inte vet vad vi blir intres­ serade av härnäst.

Fredrik: Det kan vara hållbarhet.

Filip: Det är ofattbart att vi har det här yrket egentligen. Inför varje projekt vi gör så känner vi panik och skräck och säger till varandra att det här kanske är det sista vi gör, för att vi har för roligt.

Filip Hammar och Fredrik Wikingsson är jour­ nalister och programledare med både egna tv-serier och podcast. Deras första långfilms­ dokumentär ”Trevligt folk” går just nu på bio.

KULTURELLT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

MINIMALISMENS FILOSOFER Minimalism handlar om att minska antalet prylar, men också om att eliminera det som är mindre viktigt för att få tid med det viktiga. Caminos Johanna Stål har läst några amerikanska storsäljare på området. TEXT JOHANNA STÅL söker du på bokhandlarsidan Adlibris efter böcker med orden minimalism och simplicity i, så får du 978 träffar. Så för att göra det enklare för mig har jag valt att kika närmare på böcker från de tre största amerikanska skribenterna på området. Jag insåg snabbt att alla var män och det är lite tråkigt med tanke på att det finns många kvinnor som har bra bloggar kring ämnet, men som inte får lika mycket uppmärksamhet.

Kanske är det extra spännande när män är inne på området ”hemmasysslor”.

Vi har de senaste åren kunnat följa en hel del unga män utan barn och deras minimalistiska livsstil. Jag har följt Colin Wrights resor runt jorden och minimalistiskt designade böcker, varav hans senaste bok Considerations består av olika essäer som handlar om att tänka efter, byta perspektiv och skapa djupare förståelse för världen. Han ger ut sina böcker på sitt egna indie-bokförlag Assymetrical Press. på samma förlag hittar man Everything that remains, en typ av memoar av Joshua Fields Milburn, med kommentarer av Ryan Nicodemus – personerna bakom den oerhört uppmärksam­ made och välbesökta sidan theminimalists.com (Joshua gjorde över 400 intervjuer under 2014).

Boken handlar om Joshuas uppväxt och väg till ett minimalistiskt liv. Den är välskriven, lättläst och intressant och kan säkerligen vända upp och ner på livet för många som lever den klas­ siska amerikanska drömmen, med jobb, jobb, jobb och konsumtion. Joshua växte upp ensam med en alkoholiserad mamma och när hon dog och han lämnades att ta hand om hennes grejer kom hans uppvaknande. För att göra sig fri från sitt förflutna var han också tvungen att göra sig fri från hennes grejer och sitt eget samlande av materiella ting. Idag kan man kika in i hans avskalade hem på bloggen och läsa mer om hans olika utmaningar och nya enkla livsstil.

Men det finns även minimalistförfattare bland föräldrar. Inte minst sexbarnspappan

Leo Babauta, vars blog Zen Habits listats som världens viktigaste blogg av the Times. En minst sagt avskalad blogg med enbart svart text mot vit bakgrund. Leo är mästare på att få rätt saker gjort och hans bok Zen to Done passar den som läst böcker om gtd (getting things done) men inte lyckats. Eller för den som tycker att gtdmetoder är skräp. Det viktiga, säger Leo, är inte att få saker gjorda, utan att få gjort det som är viktigt och som man är passionerad för. Och i boken försöker han få dig att starta upp några nya vanor som ska förändra ditt liv och ditt arbete. även joshua becker är förälder. Tvåbarns­ pappan har skrivit boken Clutterfree with kids, men även andra böcker, som den lättlästa guiden Living with less – an Unexpected key to Happiness. Joshua var tidigare pastor och har sin grund i den kristna tron på att överflöd inte är bra och denna bok innehåller också en hel del kopplingar till Jesus liv. Idag har han lämnat sitt jobb som pastor och lever som författare och föreläsare som ofta föreläser gratis för all­ mänheten och riktar sig till andra målgrupper än hippa ungkarlar med enkel livsstil. För även om minimalism handlar mycket om att minska antalet prylar så handlar det också mycket om idéer om vad man lägger sin tid på, vilka åtaganden man har, hur många olika mål man försöker uppnå, vad man lägger negativ energi på, skulder man har och hur mycket man pratar.

Med hjälp av minimalism har Joshuas familj gjort sig av med 70 procent av sina ägodelar och gjort det möjligt för dem att inte behöva lägga nästan någon tid på städning. Detta i ett land där var tionde hushåll hyr extra lager för sina prylar, där hemmen har dubblerats i storlek de senaste 50 åren och där antalet shopping­ centra passerade antalet skolor redan år 1987. usa är ett bra ställe för minimalismrörelsen att ta fart, vi får hoppas att den även växer sig stor i Sverige framöver och att det kommer böcker om minimalism på svenska framöver.

65

TIPS

Everything that remains Joshua Fields Milbourne Assymetrical press Living with less Joshua Becker Group Publishing Zen to done Leo Babauta Brilliance Corporation Considerations Colin Wright Assymetrical press

D.I.Y.

Det här receptet kommer från Alvina Forestglade vars facebooksida Alvinas Mindfulness, är full av odlingstips, vegetariska matrecept och hur man kan göra egna, mer ekologiska varianter av vardagliga produkter. Där presenteras på ett enkelt sätt hur man bland annat kan göra egen ansiktsskrubb, hudkräm, handdesinfektion och det här maskindiskmedlet. Intresset för att ta till vara på det som naturen erbjuder säger Alvina att hon fått från sin gammelmormor som livnärde sig på att sälja örter när Alvina växte upp i Tyskland.

∆∆ ∆∆ ∆

Detta behöver du:

DIY: EKOLOGISKT MASKINDISKMEDEL

Att göra sitt eget maskindiskmedel behöver inte vara så krångligt som det låter, och fördelarna är många. Jämfört med att köpa det i butik är detta recept skonsammare för naturen, ditt porslin och dig själv.

TEXT DANIEL KÄMÄRÄINEN FOTO ALVINAS MINDFULNESS RECEPT ALVINA FORESTGLADE

66

2 citroner som skurits i bitar 100 g grovt havssalt 0,5 dl vinäger eller 0,25 dl ättiksprit 1,5 dl hett vatten Om man så vill, kan man droppa i några droppar eterisk olja för doftens skull.

Pepparmynts- och apelsinolja passar bra.

Så här gör du: Blanda alla ingredienser med hjälp av en mixerstav. Häll sedan i 2 msk per disk i diskfacket, precis som med vanligt maskindiskmedel.

Diskmedlet förvaras med fördel i kylskåp.

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Jag skulle vilja se för­enkling som ett samhälls­mål. Det måste bli enklare att hantera vardagen och vi måste fördela samhällets upp­gifter mellan oss. Det är för många som är utbrända, sjuka och orkeslösa av all stress och alla val och vi hinner inte enga­ gera oss i miljö-, jämställdhets-, mångfalds- och utvecklings­ frågor. Det är en demokratifråga.

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

ett par shorts och lite elektronik. Så sammanfattar Christian Holmquist sitt behov av ä­ godelar.

Han är en del av en spirande global rörelse där människor tar tekniken till hjälp för att leva minima­ listiskt, med målet att förverkliga sina drömmar.

Kolla in caminomagasin.se för fler reportage på temat ”minimalism och enkelhet”.

Vi fyller på sidan regelbundet med nytt innehåll från magasinets arkiv.

”Det blir allt till att bygga ett helt annorlunda samhälle!

Minimalism är definitivt inte kapitalism­-­­ kompatibel” ”Tomas” kommenterar vårt tema för detta nummer på Facebook. Håller du med?

Almedalen!

57 613 Så många unika besökare hade caminomagasin.se under 2014. Det är en ökning med nästan 16 500 personer jämfört med 2013.

Camino i Almedalen 2015.

För tredje året i rad arrangerar vi seminarier i samarbete med Ekobanken. www.caminomagasin.se

Det var knökat i lokalen under vårt seminarie om ”nudging” i Almedalen 2014.

67

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– Under julhelgen tog jag mig an Willhelm Mobergs fyra böcker om Utvand­ rarna. Det är en läsning som gett mig många nya perspektiv på såväl Sveriges som USAs his­ toria och om det mod och hårda arbete som krävs för att starta om på nytt med bara ett urval av sina ägodelar i bagaget.

Cecilia Cromnow GRAFISK FORMGIVARE

– Det här med backup.

Min dator la av mitt under produktionen av detta nummer då jag slarvat med lagring och backup. Det första jag ska göra när numret är skickat till tryck är att se över min digitala ”prylsamling”.

ERIKSSON

Minimalt med prylar för maximal frihet

FOTO TOBIAS JANSSON, YLVA

FOTO CHRISTIAN HOLMQVIST

– Jeremy Rifkins ­spän­nande framtids­ visioner. Om mer blir gratis får färre betalt, och arbetslös­heten ökar. Hur möter man den utvecklingen? Med basinkomst? Jag hoppas på en kollektiv uppvärdering av per­ sonliga tjänster så att fler är vil­ liga att betala för dem, även "via skattesedeln". Troligen b ­ ehövs förändrade skattebaser för att möta denna utveckling.

TILLTÄNKT

S t efan N ilsson

om 2015:s heta trend ”new simplicity”

den här våren kan du boka en veckovis­ telse på all-inclusive-resort för under 3 000 kronor. Hösten 2015 öppnar Skandinaviens största shoppingarena utanför Stockholm med 250 butiker som egentligen redan finns sju minuter bort - inne i staden. Eller varför inte surfa in på en kinesisk app och köpa collegetröjor för 18 kronor styck som du får levererade nästan direkt till dörren?

Samtidigt händer denna vår något annat.

Hösten 2014 var säsongen när julen kom och vi faktiskt inte önskade oss något. Ingenting.

”Stockholms modevecka har halverats på bara någon säsong Välkommen till det nya idealet som hoppar av konsumtionshetsen. Eller som vi trendspanare säger – välkommen till trenden ”the new simplicity”.

Det är enkelt att titta på de senaste årens konsumtionshets och varumärkesjakt och notera att vi rör oss mot en motreaktion till detta. Färre, enklare, utvalt. Stockholms modevecka har halverats på bara någon säsong. Från en gigantisk klädfest med 40–50 visningar och aktiviteter till en redu­ cerad vecka med 20 visningar nu i januari.

Trenden fungerar som ett ideal. Min kompis Stephanie som bor i Berlin har valt att gå ner i arbetstid och slutar numera klockan tre på dagarna. För att göra vadå, undrar jag. Läsa böcker, svarar hon. En annan kompis är vd på ett svenskt design­ företag med en internationell marknad.

68

Han har tagit ett sabbatsår för att åka till Marrakech. Och göra vad? Ingenting …

Reduktion och ”downsizing” som livsstil.

Precis lika avundsjuk som jag kunde bli över ett par snygga Dries Van Noten-byxor så kan jag idag bli fascinerad över de som väljer att hoppa av statusjakten för att bara läsa en bok eller två. Antikonsumtion är absolut här.

Vi vill avstå för att slippa vara en del av ett ekorrhjul som bara snurrar och snurrar.

Jag besökte i januari en av världens största trendinstallationer på mässan Heimtextil i Frankfurt och det är intressant att en kommersiell aktivitet som en mässa adress­ erar just antikonsumtion som en av de fyra huvudtrenderna för 2015. Enligt Heimtextil innebär det en strävan efter ett enklare, renare och mer etiskt korrekt modernt liv. Vi lämnar konsumtion för att återvända till våra gamla favoriter. Ärliga, användbara material som denim, ull och linne. Jag ser också en stark estetisk dragning till den nord­ amerikanska shakerrörelsen som gav oss 00-talets minimalist. In med såpaskurade golv, drejad keramik och dukade träbord, helt enkelt.

Stefan Nilsson är flitigt anlitad trendspanare och bloggar under namnet Trendstefan. Han listar trenden ”new simplicity” som en av de hetaste trenderna 2015.

39

MAT & ODLING UTE 9 JUNI

Kommande nummer av Camino lägger fokus på den goda gröna maten och det blomstrande odlingsintresset som inte verkar avta.

Vi behöver bli mer självförsörjande på mat och odla fler grödor som är anpassade efter landets förändrade klimat. På Grönland har vi besökt en gård där det experimenteras med nya grödor som kan passa det grönländska klimatet. Dessutom har vi besökt Jämtland för att lära oss om djuruppfödning i fjällandskap där djuren går ute nästan hela året. Och vad kan vi lära oss om mat och odling från andra kulturer av de människor som flyttar hit?

Som vanligt mode, diy, kultur, teknik och intervjuer med spännande personer. Dessutom kan du se bilder från Caminos stora hållbarhetsdag den 9 mars. Till dess, missa inte vår hemsida där det kommer nya artiklar med jänna mellanrum och Facebook där vi lägger upp intressanta nyheter.

Vi ger oss ut på fjällbete i jakt på nya uppfödnings­metoder.

FOTO TOBIAS JANSSON

/ Caminoredaktionen

69

ANNONS

vännerna

INREDNING & DESIGN

AV JORD WWW.AVJORD.SE EKOLOGISKA BYGGVARUHUSET WWW.EKOLOGISKABYGGVARUHUSET.SE THE HOUSE OF FAIRE TRADE WWW.HOUSEFAIRTRADE.SE

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

KOSTERS TRÄDGÅRDAR WWW.KOSTERSTRADGARDAR.SE

RABASH WWW.RABASH.SE

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA.SE

SUSTOPIA WWW.SUSTOPIA.SE

TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE

PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/SV/ BROD-SOVEL

SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

VISION WWW.VISION.SE

UPPLEVELSER & EVENTS

TORFOLK GÅRD WWW.TORFOLK.SE

BLANDAT KLÄDER & TEXTIL

DEM COLLECTIVE WWW.DEMCOLLECTIVE.COM EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE KLÄPPI WWW.KLAPPI.SE

HÄLSA & SKÖNHET

BALANZEN WWW.BALANZEN.SE NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

EKONOMI & AFFÄRER

CIRCULARECONOMY.SE WWW.CIRCULARECONOMY.SE EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE TRICORONA WWW.TRICORONA.SE U&WE WWW.UANDWE.SE ENERGI & TRANSPORT

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE GREEN FOOTPRINT WWW.GREENFOOTPRINT.SE

GREENSTONES WWW.GREENSTONES.SE SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJON

GREEN & GREJERNA WWW.GREENOCHGREJERNA.COM

”Jag går mot strömmen och gör saker andra inte vågar”

RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE

Emma Ebermark

MAT & DRYCK

GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

Berätta om bakgrunden till ditt företag – Kläppi kom till när jag återvände till min hemby Nilivaara i Lappland efter att ha studerat design i Sundsvall. Jag inspirerades av naturen som finns häromkring och tog fram en pekbok om Lapplands djur och natur. När jag sedan fick barn år 2011 saknade jag stilrena ekologiska kläder på marknaden och bestäm­ de mig att ta fram en egen kollektion med illustrationerna från pekboken som motiv.

Vad betyder Kläppi?

– Det betyder unge på tornedalsfinska. Det passar min personlighet och mitt varumärke. Jag är väl kanske en liten unge själv på så sätt att jag går mot strömmen och gör saker som andra inte vågar sig på.

Hur ser intresset ut?

– I början var det lite kämpigt att marknadsföra produkterna som ekologiska här uppe. Jag blev ofta ifrågasätt, särskild av mor och farföräldrar som inte förstod mervärdet med det. Nu har attityderna förändrats och det senaste halvåret har det skjutsat iväg så pass att det går att leva på det, framförallt genom försäljningen i min webb­ shop.

ANAMMA WWW.ANAMMA.EU DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE CAFÉ REKOMMENDERAS REKOMMENDERAS.COOP EGUALE WWW.EGUALE.SE FRAM FRAMEKOLIVS.SE FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU

KOMMUNIKATION & OPINION ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE KRAV WWW.KRAV.SE

www.caminomagasin.se/vanner

Grundare Kläppi

ANNONS

”Försäljningen ökade när vi blev veganska” Magnus Hansson

FOTO ANNA HULT

Delägare Anamma Foods Vad är Anamma Foods?

– Vi producerar och säljer vegansk mat, och har funnits i 18 år. Fram till år 2014 var vi ”bara” vegetariska, men under de senaste åren har vi sett en stor efterfrågan på veganska produkter och slutade därför att sälja produkter med ägg i. Resultatet av det var att vår försäljning ökade med 80 procent på en månad.

Hur kommer det sig att era produkter ofta är billigare än era konkurrenters?

– Därför att vi är ett så pass litet företag och för att all vår produktion sker i Sverige.

Tack vare det så slipper vi stora kostnader för långa frystransporter. Att vi inte heller tillhör någon stor koncern bidrar till att hålla nere våra kostnader. En del av det är vår enkla men direkta marknadsföring på internet, där vi får bra feedback och synpunkter från våra kunder.

Vilka är fördelarna med vegansk mat?

– En miljömässig fördel är att vegansk mat ger ett minimalt koldioxidavtryck. Hälso­

mässigt är veganmat bra eftersom den inte innehåller något animaliskt protein, vilket enligt rapporter har visat sig bidra till mån­ ga negativa hälsoeffekter.

Stämmer det att man bidrar mindre till miljöförstöring om man slutar äta kött än om man slutar köra bil?

– Ja, enligt forskarna släpper en kött­ ätande familj ut mer växthusgaser på grund av köttet de äter än bilen de kör. Detta visar på vilken dramatisk miljöpåverkan maten har som vi äter. När vi tankar bilen så betalar vi koldioxidskatt men kött, vilket alltså är värre för miljön, är i stället subven­ tionerat av samhället. Detta saknar logik och tyvärr tycks våra politiker inte vilja ta tag i problemet.

Vad har ni på gång för tillfället?

– Eftersom efterfrågan på våra varor har ökat stadigt de senaste fyra, fem åren, så har vi nu startat en ny fabrik, vilken för tillfället tar upp det mesta av vår energi.

Vi hoppas även kunna släppa nya produk­ ter för att vidareutveckla det veganska utbudet i Sverige. Bland annat jobbar vi för att återlansera vår populära vego-filé under 2015.

”Vi är bland de främsta i ­norden inom hållbar turism”

”Raw food är mycket ­enklare än man tror”

Charlie Ekberg

Erica Palmcrantz

Har er anläggning alltid haft en så stark miljöprofil?

– Ja, aktivt sedan 1990-­talet. 1996 var vi en av de 15 första restaurang­ erna i norden att bli Krav-märkta. Vi är även certifierade enligt Svanens och Ekoturismföreningens regler för hållbar turism. Vi är också oberoende av bränslen för uppvärmning i och med att vi redan på 1980-talet gick ifrån oljebaserad uppvärmning till termisk energi.

Vad har ni på gång just nu?

– Vi jobbar med att vår restaurang ska nå upp till nivå två av Krav-­certifieringen, vilket innebär att 50 procent av produkterna i ­restaurangen är Krav-märkta. Att nå nya nivåer är något vi jobbar hårt med och vi är väldigt stolta över att vi är bland de främsta i norden inom hållbar turism.

Vad går era kurser i hållbart ledarskap ut på?

– Att utbilda företagsledare i hållbar affärsutveckling, miljödriven produktutveckling och ansvarsfullt ledarskap. Vi gör det som ett led i att utöka vår verksamhet och att sprida vår samlade kunskap om hur man på ett bra sätt driver en hållbar verksamhet.

Är det enkelt att börja med raw food?

– Ja, det är mycket enklare än man kan tro. Det har visat sig att raw food kan hjälpa de som har problem med sin mage, och med att få bättre hy. Jag skulle säga att det fungerar för de allra flesta, och det betyder inte att man måste köra raw food till hundra procent. Man kommer känna av resultat även om man bara har det som en bas. Är det bra att bara äta raw food?

– Jag tycker att man ska lyssna på kroppen, och ju mer raw food man äter desto mer inser man också vad som funkar för en själv.

Jag upplever att det finns en kraft i raw food som gör att man blir både starkare, friskare och gladare.

Vad har du på gång nu?

– I höstas gav jag ut en bok om att äta raw food året runt, eftersom denna mat inte bara bör förknippas med grönsaker och frukt bundna till vissa årstider. I maj släpps även en bok som heter Rawsome, som visar hur man gör rå glass, smoothies och mylkshake (där man använder kokosgrädde och mandel som bas istället för mjölkprodukter).

Delägare Stf Grövelsjön Fjällstation

Grundare och VD Raw food by Erica

a nern

”Våra färger kan komposteras”

vän

­

Milis Ivarsson VD Av Jord

Ni har sagt att er färg produceras, säljs och används på ett sätt som inte är normen.

Vad menar ni med det?

– Färgerna produceras för hand och säljs i påse, vilket betyder att vi blandar till den torra färgsubstansen och skickar med anvis­ ningar för hur man färdigställer färgen med ägg, vatten och linolja för att få den slutliga produkten. Det gör att det blir en extremt hållbar produktion som inte belastar miljön alls och samtidigt sprider kunskap till kunden via produkten. En ytterligare fördel med vår färg är att färgresterna kan komposteras.

Hur jobbar ni för att ännu fler ska få upp ögonen för äggoljetempera?

– Bland annat genom annonser i Camino där vi når ut till de som är miljömedvetna och inte har förutfattade meningar om äggolje­ temperans egenskaper. Vi brukar säga att ”vi har materialet och kunskapen, och du har stilen”. Vi uppmuntrar dock inte våra kunder till att ständigt måla om hemma på grund av miljöbelastningen, tvärtom framhåller vi att vår färg ska hålla så länge som möjligt.

Vad lär man sig på era kurser i färgsättning?

– Det är en kurs i färgsättning och en målarkurs på en gård i Tiveden som passande nog är målad helt i äggoljetempera, och som också har en hållbarhetsprägel med mat och återvinning. Det man lär sig där är att förstå vad kulörer är, hur man hanterar färgen på oli­ ka ytor och hur man uppnår önskat resultat.

Ni använder bara jord och mineralpigment i er färg, vad är fördelarna med dem?

– Främst att de är harmlösa mot djuren, naturen och oss själva. De är komplexa sammansättningar av mineraler och ler­ mineral som bär på egenskaper som gör att vi inte ­behöver några tillsatser när vi gör färgen. S ­ edan är det ingen nackdel att ­jordpigmenten dessutom är otroligt vackra.

Har ni något speciellt på gång nu?

– Ja, vi har nyligen lagt upp nya instruk­ tions- och informationsfilmer om äggolje­ tempera av Färg i påse på vår hemsida och på vår Youtube-kanal. Detta tror vi kommer underlätta förståelsen och spridningen av äggoljetempera av Färg i påse ytterligare.

Vi uppmärksammar också att företaget firar 10-årsjubileum i år.

FOTO TOBIAS JANSSON

”Vi ska skapa sans och balans i debatten” Anna Lilja

Konsumentföreningen Stockholm På vilket sätt utvecklar ni era medlemmars och andras miljökunskaper?

– Vi arrangerar temakvällar och seminarier i aktuella ämnen som ”gifter i miljön” eller hur det är att vara tonårsförälder. Vi fokuserar också på specifika frågor, som vad livsmedel riktade till barn innehåller och hur de marknadsförs. Dessutom arbetar vi för att minska matsvinnet och driver sajten slangintematen.se.

Hur kan era medlemmar bidra och påverka i miljöfrågor?

– Som medlem kan man vara så aktiv som man själv vill. Man kan exempelvis ansöka om att bli ambassadör och arbeta med att föra fram ekologiska och Fairtrade-märkta varor. Ett annat sätt att påverka är att skriva motioner till föreningen.

Kan man säga att ni på något sätt förenklar för konsumenter och medlemmar att göra bra miljöval?

– Många frågor är komplexa, som debatten om gifter i miljön. Vi ser det som vår uppgift att skapa sans och balans i debatten, att förenkla utan att generalisera.

Vad har ni på gång för tillfället?

– Vi planerar bland annat för en temakväll om bekämpnings­ medelsrester i mat och ett vårseminarium om konsttillskott.

”Nu säljer vi europeiska frukter och grönsaker året runt” Barbro Söderberg

Butiksansvarig Fram Ekolivs i Haga Hur har branschen för ekobutiker ändrats sedan er första butik öppnade 1984?

– Det som har hänt sedan dess är inte bara att kundernas medvetenhet har ändrats, utan även storleken på utbudet.

Framförallt de senaste åren har det hänt jättemycket, och konkurrensen har verkli­ gen ökat.

Erbjudandet att era kunder får rabatt om de inte kör bil till er, är det populärt?

– Ja, vi har haft det i 20 år och det är väldigt populärt. Jag har inte sett någon annan som gett den typen av rabatt och det har helt klart sporrat våra kunder att köra bil mindre.

Måste ekologisk mat vara så dyr?

– Det behöver den inte vara. Men tyvärr tar många livsmedelsbutiker upp till dubbelt så mycket för sina ekologiska varor som vi gör. Jag tycker det är omoraliskt att de utnyttjar att deras kunder betalar så mycket för att de inte känner till något annat.

Hur utvecklar ni ert hållbarhetsarbete?

– Genom att vi nu kan sälja europeiska frukter och grönsaker året runt, eftersom vi undviker flygtransporter. Vi uppmanar våra kunders resurssparande genom att återanvända påsar och äggkartonger när de handlar hos oss.

ANNONS

”Vi vill vara generösa konsulter” ”Räkna in samhällsnyttan” Ellinor Eke

Tove Karnerud

Du var en väldigt frekvent twittrare på Caminos stora hållbarhetsdag 2014.

– Absolut, det är en av mina kval­ iteter. Jag behöver skriva ner saker för att lära mig dem och har alltid ett word-dokument öppet där jag för an­ teckningar, och när det händer något kan jag lägga upp det på Twitter. Men visst, det gäller att ha en viss förmåga att multitaska.

Vad är det som är så bra med Twitter?

– Från början var det ett sätt att dela med sig och att få igång en dialog. Vi vill vara generösa konsulter. På ett seminarium nås ju bara en liten skara, även om det är flera hundra personer där. Så det är ett sätt att puffa ut i den värld som följer en själv. Är det också ett bra sätt att skapa kontakt med andra som är intresserade av samma ämne?

– Javisst, på Facebook blir du oftast vän med dem du redan känner, men på Twitter kan du följa vem som helst. På konferenser brukar jag styra upp ”tweet-ups” där man träffar de andra twittrarna. Helt plötsligt får man möta nya människor IRL som man kanske annars inte hade träffat.

Skatteverket har gjort en ny tolkning av lagen så att de flesta ideella second hand-aktörer måste addera moms på varorna. Hur påverkar det er?

– I så fall kommer vi att behöva betala 15 miljoner till Skatteverket nästa år, och de pengarna har inte vi. Konsekvenser­ na av det här kan bli att stora ideella aktörer som Emmaus, Myrorna och Röda korset måste lägga ner, och det tror jag inte politikerna är intresserade av.

Hur ser ni på saken?

– Det handlar ju om gåvor, som inte borde momsbeläggas. Och mom­ sen har redan betalats när de såldes första gången. Dessutom kan inte vi dra av för moms på inköp som företag kan. Därför borde second hand vara momsbefriat, tycker vi. Man borde också räkna in sam­ hällsnyttan: det sociala arbetet, vårt biståndsarbete och den enorma miljönytta som det innebär att de här varorna tas tillvara. De privata aktörerna tar hand om ”godbitarna” medan vi inom ideell second hand tar tillvara på de stora volymerna.

Har ni hopp om förändring?

– Ja, vi tror fortfarande på en lösning. Politikerna har nog inte riktigt hängt med i utvecklingen och de måste helt enkelt göra en lagändring.

delägare, VD och konsult konsultbolaget U&We

försäljningschef Emmaus Björkå

”Vi premierar hållbara val” Karin Stenmar

Miljöchef på Folksam Märker ni av ett större intresse för era Bra miljöval-märkta försäkringar?

– Ja, vi ser att andelen som känner till dem ökar och det är väldigt positivt. Eftersom vi fortfarande är det enda stora försäkrings­ bolaget med miljömärkta försäkringar upplever jag att det fortfarande är ganska svårt att förmedla att vi har det och vad det står för. Men det känns viktigt att vi kan jobba med en oberoende märkning.

Vilka är de stora miljöfrågorna som ni jobbar med just nu?

– Klimatfrågan är väldigt central då den påverkar våra kunder med ökade antal skadeärenden. Ett annat stort område är kemikaliefrågan, eftersom hållbarhet också handlar väldigt mycket om att förebygga hälsorisker. Något vi jobbar med löpande under året är vår väsentlighetsanalys, där vi tittar på var vi har störst påverkan och var vi till exempel behöver vara mer transparenta.

Hur ser du på kopplingen mellan ­hållbarhet och enkelhet?

– Jag tänker att det handlar om att vilja leva mer sparsmakat där man väljer kvalitet framför kvantitet, går bort från slit och släng och kanske hyr istället för att köpa nytt. För företagen innebär det också nya affärs­ mo­deller som bygger på återbruk. Internt jobbar vi med att gå över till ett aktivitets­ baserat arbetssätt där vi effektiviserar arbetsytorna och återanvänder möbler som funnits på huvudkontoret sedan 1960-talet.

Det finns många företag idag som hjälper till med återbruk och tar hand om saker som blir över för välgörande ändamål. Överlag har det blivit ett större fokus på att värdera saker.

Förutom Bra Miljöval-märkningen, ur jobbar ni med att göra det enklare för era kunder att göra hållbara val?

– Vi tror på att bygga kunskap och premiera hållbara val. Därför har vi en egen forskningsenhet som hjälper kunder att välja de mest säkra och hållbara bilarna på marknaden och hur man bäst skyddar sig som cyklist. Vi gör även färgtester, granskar de bolag vi investerar våra kunders pengar i och har en flerspråkig kundtjänstinforma­ tion skall vara tillgänglig för alla.

a nern

vän

­

”Ett litet familjeföretag med stort hjärta” Johanna Grönlund

Delägare ”Toa-lätt”, katt- och hundströ Ni värnar mycket om er miljöprofil, hur jobbar ni med att stärka den?

– Ja, det gör vi och just nu så är Camino en stor del av detta. Med hjälp av er kän­ ner vi att vi profilerar oss väldigt bra.

I övrigt så jobbar vi hela tiden med vad som står på våra påsar. På de nya som kommer ut snart har vi fokuserat på att visa att produkten är svensktillverkad, vilket är något som både vi och våra kunder är väldigt stolta över.

Har ni någonsin funderat på att försöka utveckla nya produkter av restfibern som ni jobbar med?

– Nej, faktiskt inte. Men den ursprungli­ ga tanken med vår produkt var att sälja den som ett saneringsströ som kan använ­ das mot bland annat oljespill i fabriker, och det gör vi fortfarande, fast i ganska liten utsträckning jämfört med djurströet.

Har ni märkt av en förändrad miljö­ medvetenhet i er bransch?

– Vår bransch är överlag lite stel och

”Vi försöker påverka hur stort jordbruksstödet blir” Ola Richardsson

Kommunikationschef biståndsorganisationen We Effect Vilket är det enklaste sättet att ge bidrag till er?

– Det enklaste sättet att bidra är att bli månadsgivare, vilket också är det bästa alternativet eftersom det stämmer bra överens med vår idé om långsiktighet. Men det är också enkelt att bara göra en enskild insättning genom att gå in på vår hemsida. Ökar bidragsgivarnas medvetenhet och krav på vad ni gör med pengarna?

– Ja, och ett önskemål som ofta dyker upp är att kunna öron­ märka sin gåva, vilket tyvärr är väldigt komplicerat då administra­ tionen för det kostar mer än gåvan i sig. Men vi jobbar hårt för att pengarna som skänks används på rätt sätt, så att givarna känner ett fortsatt förtroende för oss.

Vad har ni på gång just nu?

– Vi försöker påverka hur mycket pengar som Sverige och eu ger till jordbruksstöd, eftersom det mest effektiva sättet att minska fat­ tigdom är att bidra till jordbruk. Vi har också en interaktiv kampanj i sociala medier som går ut på att man i samband med en donation kan följa bidragstagaren under en vecka.

det fokuseras väldigt mycket på volym­­­för­ säljning. Men vi ser att våra konsumenter blivit mer och mer medvetna om vad de köper. De ifrågasätter var produkten kom­ mer ifrån och hur den har producerats.

Kan man säga att er produkt underlättar för kunden på något sätt?

– Ja det tycker jag helt klart. Det som folk oftast reagerar på är att vårt strö väger relativt lite, vilket förenklar både för kunden och för personal i butiker. Övriga fördelar är att produkten har väldigt bra uppsugnings­förmåga och att den är bra på att ta bort lukt från djuren. Men för att ströet ska fungera optimalt rekommen­ derar vi att man håller rent i buren varje dag.

Hur vill ni uppfattas?

– Vi vill att det ska gå fram att vi fort­ farande är ett litet familjeföretag med ett stort hjärta. Bara i Hofors där vi håller till finns det 20 andra kattsandstillverkare, men det är inga andra som har en produkt som vår. Vi är väldigt stolta över att ha en produkt som är helt ekologisk och produceras på ett hållbart sätt.

”Vi har öppnat en restaurang i Oslo som är helt vegansk” Josefine Andrén Delägare Funkyfoods

Förra året hade vegotrenden inte slagit igenom i Norge när vi talades vid. Har det ändrats nu?

– Ja vi har sett en enorm skillnad de senaste sex månaderna. Nu står det om vegetariskt i media hela tiden och snackas om det överallt. Vi har öppnat en ny restaurang i Oslo hos Norsk design och arkitekturcenter som är helt vegansk och som har fått hur många besökare som helst. Det var en stor chansning av dem som har fått otroligt bra respons.

Ni gav ut den första norska kokboken om raw food förra året. Hur gick det med den?

– Det har gått bra! Vi ska trycka en ny upplaga av den nu. Dessutom har vi fått ett nytt avtal med ett stort förlag om att vi ska ge ut en helt vegansk kokbok som kommer i augusti. De blir det första stora förlaget i Norge att ge ut en sådan bok.

Många ser raw food som något krångligt. Har du något tips om hur man gör det enklare för sig själv?

– Det blir inte enklare än att man måste öva. Problemet är ofta det att man tror att man ska lyckas på första försöket. Mitt bästa tips är att man ger sig själv tid att lära sig.

ANNONS

”Vi ser allt fler 80-talister som blir kunder hos oss” Kristoffer Lüthi Vice VD Ekobanken

Är det enkelt att bli kund hos er?

– Absolut, det är bara att gå in på vår webbsida och öppna ett konto. Fördelen med att ha sina pengar hos oss är att de används för att främja goda initiativ som bidrar till att skapa ett hållbart samhälle.

Vilka är fördelarna med en hållbar bank?

– Fördelen som kund är att man vet vad pengarna går till och att man är del av en långsiktig utveckling. Genom vårt kund­ blad, vår årstämma och olika evenemang såsom att delta i Almedalsveckan försöker vi att lyfta fram goda exempel. Därigenom kan vi som bank stimul­ era en mer hållbar utveckling.

Har ni märkt av en ökad medvetenhet hos era kunder?

– Ja det har vi absolut. Vi ser en stadig tillväxt som har hållt i sig allt sedan vi startade vår verksamhet. Något som är väldigt glädjande och lite förvånande, är att vi ser allt fler 80-talister som blir kunder hos oss. Många av dem är studenter eller har av andra anledningar inte så mycket pengar, men vill ändå engagera sig genom att spara i Ekobanken.

”Vi har erbjudit alla anställda en miljöutbilding” Veronica Karlsson ordförande Vision

Vision blev först en Fair Union och sedan första miljödiplomerade facket i Sverige. Borde facken ta en större roll i ”den kampen”?

– Ja, fackförbundsrörelsen är världens största globala rörelse. Det är våra fackliga kamrater runt om i världen som drabbas av dåliga arbetsförhållanden, miljöförstöring och klimatförändringar.

Därför försöker vi driva på och påverka arbetsgivare att ställa sociala och miljömässiga krav i sin upp­ handling, även på varor som produceras utanför Sveriges gränser.

Hur kan fackföreningarna bidra till fler hållbara val?

– Om våra 173 000 medlemmar och våra 14 000 förtroendevalda inspireras att tänka lite schystare på sina arbetsplatser, skolor och hem så betyder det massor.

– Som arbetsgivare har Vision erbjudit alla anställda en miljöut­ bildning, vi undviker flyg på korta sträckor och klimatkompenserar för alla bil- och flygresor. Vi ställer miljökrav på leverantörer och minskar stadigt vår förbrukning av el, papper och annat material.

Vi är även medlem i Fairtrade och är drivande i arbetet med att bilda Fairtrade Cities.

”Inte nöjda så länge fair trade är i minoritet” Jens Baagøe VD på Sackeus

Sackeus är en föregångare inom fair trade. Strävar ni lika mycket efter att varorna som ni säljer är ekologiska?

– Vårt fokus är varor som är handlade i enlighet med ­internationella fair trade-kriterier, och i det hänseendet är vi kompromisslösa.

Produkterna under vårt varumärke Eguale är allihop ekologiskt ­certifierade, och genom hela vårt sortiment så är 80 procent eko­ logiskt certifierat. Men som sagt, vårt fokus ligger på rättvis handel i första hand.

Utvecklar ni nya mål och strategier för hur ni jobbar med hållbar konsumtion, eller är ni nöjda med det ni redan gör?

– Vi är inte nöjda så länge som fair trade är i minoritet. Vi arbetar långsiktig mot att öka medvetenheten kring hållbar konsumtion, bland annat genom att utveckla sortimentet så att kunderna kan välja bland fler produkter. Idag räcker det inte att en produkt är certifi­ erad, det förväntas också att den kan konkurrera mot andra i pris och smak, och om vi inte hade anpassat oss till denna utveckling så hade vi inte funnits kvar idag.

Det som du trodde på redan för 10 år sedan har nu blivit självklart i branschen. Varför har det blivit så och hur har ni varit delaktiga i förändringen?

– Bättre produkter, ökad konkurrens och mer resurser till de som certifierar produkter är alla orsaker som bidragit till att andelen kon­ sumenter som väljer hållbar konsumtion ökar. Vår del i detta är att vi har lanserat många uppskattade kvalitetsprodukter, och därigenom successivt hjälpt till att förändra bilden av eko/reko-produkter på ett positivt sätt. Är det något speciellt som ni på Sackeus har på gång nu?

–Vi har nyligen renoverat vår hemsida vilket har varit väldigt uppskattat, och så har vi ett antal nya produkter på gång. Vi har även lanserat reklamkampanjen ”sluta hyckla” som har fått mycket positiv kritik i både dagspress och sociala medier. Det är en väldigt intressant period som vi är inne i just nu och det är oerhört stimuler­ ande att arbeta med fair trade. Det borde alla göra!

a nern

vän

­

”Vi har aldrig lagt så lite på mat som nu” Katarina Wolf

Marknadschef KRAV Måste ekologisk mat vara dyrare än annan mat och kan prisskillnaderna minskas?

– Den ekologiska maten är dyrare för att den är mer resurskrävande och ofta ger min­ dre skördar och därmed lägre volymer. Vi jobbar med att förmedla Kravs mervärden på olika sätt så att konsumenten ska förstå varför den ekologiska maten kostar lite mer.

Vi gjorde nyligen en undersökning där vi jämförde prisskillnader mellan tio ekologis­ ka och icke ekologiska vardagsprodukter.

Många gånger var skillnaderna inte så stora utan handlade om några få kronor.

Fokuserar konsumenter för mycket på att maten ska vara billig?

– Visst är det många som tittar på just priset. Men vi tror att fler och fler konsu­ menter också fokuserar på hur maten som vi äter har producerats och var den kommer ifrån, och många är beredda att betala lite mer för mat av god kvalitet. Samtidigt har vi svenskar aldrig lagt en så liten andel av vår disponibla inkomst på mat som vi gör nu.

”Sedan i höstas finns det en ny märkning på hantverk” AnnCathrine Carlsson VD, The House of Fair Trade

Ni säger i er nya payoff att ni ”gör det lätt att handla rätt”. På vilket sätt gör ni det?

– Det handlar framförallt om att vi har ett brett sortiment av Fair Trade-produkter med alltifrån leksak­ er, assessorer och inredningsdetaljer till det goda man kan äta. Hantverksprodukterna är fortfarande lite svårare att hitta eftersom de som regel inte finns hos de stora ked­ jorna utan främst i Fair Trade-butiker och mindre presentbutiker.

Fairtrade-märkningen har bidragit mycket till att öka ­tillgängligheten av schyst producerade produkter. Har ni kunnat rida på den vågen?

– Ja, det har vi absolut. Men eftersom medvetenheten är så hög om just Fairtrade-märkningen är det ibland svårt att förklara hur vi arbetar. Sedan i höstas finns det en ny märkning på hantverk som allt fler av våra produkter bär. Märkningen visar att leverantören har blivit godkänd av World Fair Trade Organization (wfto).

Har ni något nytt spännande på gång?

– Ja! Vi är sedan tidigare ensamma distributörer för Divine – choklad i Sverige. Nu är vi även är distributörer för Danmark och Finland.

Hur gör ni för att lära barn och ungdomar om ekologiska val?

– Vi har ett skolmaterial på vår webbplats som vänder sig till elever från förskolan upp till sjätte klass. Materialet är till för att hjälpa lärare att på ett roligt sätt lära elever om ekologisk produktion. Det är en kombinerad faktabank med lektioner som lärarna kan göra och visa eleverna hur man kan jobba med ekologisk mat i ett kök. Många av de Krav-certifierade restaurangerna i landet är just skolrestauranger.

Vad har ni på gång för tillfället?

– Vi strävar mot ett mål som är att 20 ­procent av försäljningen av alla livsmedel ska vara Krav-märkta år 2020. Men när många konsumenter vill köpa mer så finns risken att råvarorna inte räcker till. Därför kommer vi också att arbeta för att fler sven­ ska lantbrukare ska ställa om sin produktion till Krav-märkt. Dessutom ska vi på olika sätt fortsätta att synas allt mer för konsumenter.

Bland annat deltar vi i den landsomfattande gymnasieturnén We Change under våren 2015, där vi kommer att möta tusentals gymnasieungdomar.

”En stark opinionsbildande röst för kommunerna” Lars Thunberg

Ordförande SEKOM Sveriges Ekokommuner Sveriges Ekokommuner firar 20 år i år, ­grattis! Vad är du mest stolt över?

– Tack! Vi har varit en stark opinionsbildan­ de röst för kommunerna gentemot statliga ­organisationer och vi har inspirerat flera andra länder att starta syster­organisationer: Chile, Nordamerika, Kenya, Etiopien, Japan, Italien och Nordirland har idag eller är på gång med liknande nätverk.

Vad har ni bidragit med för miljöarbetet i de svenska kommunerna?

– Framförallt jobbar vi på ett strategiskt sätt. Ett sätt är att samla statistik och hjälpa kommuner att mäta miljöarbetet på samma sätt, till exempel hur många miljöcertifierade skolor som finns, hur stor andel av skogen som är skyddad, hur stora koldioxidutsläpp som sker från tjänste­ resor, hur stor andel ekologiska produkter som köps in och så vidare.

Vad saknar du i kommunernas miljöarbete?

– Att använda ekonomin som ett verktyg för att nå hållbarhet, istället för ”miljö får inte kosta för mycket”. Det kommer nog att ta några år innan långsiktighet och till exempel ekosystemtjänster är med i det ekonomiska synsättet, men samtidigt kan förändringar gå snabbt ibland.

ANNONS

”Hållbarhet ska vara en krydda för kunderna” Maria Håkanson

VD Järna Kommunikation

”Vi ha ett feministiskt normkritiskt sätt” Evelina Bergström

Kommunikationsstrateg på Kommunikationsbyrån Rabash Varför valde ni att starta Rabash som ett kooperativ?

– Vi var ett gäng frilansare från början som hade mycket att göra, som tänkte ”varför inte ge fler personer normalmycket att göra istället”. Då passar den kooperativa formen väldigt bra. Vissa kunder attraheras av vår företagsform, det känns bra att anlita oss. Det blir en win-win-situation. Vi gillar att jobba med företag och organisation­ er som delar vår värdegrund. Några exempel är Läkare utan gränser, Göteborgs Stadsmuseum och Sverige för unhcr. Vi har även fått äran att jobba med många organisationer som arbetar för tjejers och kvinnors rättigheter, det är vi jätteglada för. Är inte detta också kunder som ofta har ganska lite pengar?

– Jo, så är det absolut. Och då är det extra viktigt att det blir ett ­tydligt resultat av det vi gör. Läkare utan gränser är ett sådant exempel – de kom till oss med ett behov av att öka den digitala ­insamlingen. Just nu sitter vi och utvärderar den förändring vi gjorde åt dem och det ser jättebra ut. Insamlingen har ökat.

Men har ni lyckats få rimligt betalt?

– Ja, vi är öppna mot våra kunder om hur vi arbetar och i det ingår att ta rimligt betalt. Hos oss får alla får lika mycket i lön, vi ska ha ett rimligt arbetsklimat och vi har en gedigen föräldraledighetspolicy där företaget täcker upp till 90 procent av lönen. Vi återinvesterar all eventuell vinst i företaget, har ett feministiskt och normkritiskt förhållningssätt och arbetar mycket med tillgänglighet.

Du föreläser om hur man kan skapa affärsnytta med hjälp av sin värdegrund. Vad menar du med det?

– Värdegrunden är central men egentligen en liten ärta i mitten av det vi gör. Den lilla ärtan kan bli avgörande, men då krävs att vi har den senaste kompetensen, att vi förstår kundens behov, att vi marknadsför oss och att vi tar tillräckligt betalt för våra tjänster, så att vi kan betala ut en skälig lön och hålla kompetensen kvar hos oss.

Det är först när vi ligger på samma kompetensnivå som våra konkur­ renter som den här värdegrunden blir avgörande. Då slänger vi ut den som ett ess i rockärmen.

Vad får kunden som väljer er framför en annan kommunikationsbyrå?

– Vi säger att vi jobbar med ”grön kommunikation” vilket betyder att vi har ett miljövänligt, långsiktigt tänk. Vi är en liten byrå som jobbar mycket med små och medelstora företag, och vår utmaning är att vara kostnadseffektiva utan att tumma på deras profil och produktkvalitet, samtidigt som målet är att de ska expandera och utvecklas i önskad takt. Det gör vi exempelvis genom att skapa dialoger i sociala medier, ett effektivt och billigt sätt att nå ut med sitt budskap. Vi har även som ambition att vår vinst återinvesteras i företaget, eller kan hjälpa andra företag och organisationer att växa genom utdelning av vår vinst. Är det bara fördelar med att företaget har en miljöprofil?

– Personligen så ser jag i princip bara fördelar, då vi ser ett ökat intresse hos våra kunder att leverera bra produkter som också gagnar framtiden. Begränsningen skulle kunna vara att vi inte når företag som inte är så miljöfokuserade. Men vi strävar efter att bredda vår kundkrets och idag har ju de flesta någon sorts miljö­ policy i sitt företag. Vi jobbar för att företag ska inse att en miljö­ profil och ett engagemang för en gladare framtid innebär något positivt. Att ha hållbarhet i åtanke innebär inte någon begränsning utan tvärtom tänker jag att det adderar något, det ska vara en extra krydda för våra kunder.

Vad har ni på gång nu för tillfället?

– Just nu har vi skickat ut vårt nyhetsbrev om frukostmöten som vi anordnar i vår. Det blir en kort föreläsning följd av frågor och diskussioner som vem som helst är välkommen att delta i, och där vi bjuder på ekologisk frukost. Vi har två möten i mars och april, på kulturhuset i Ytterjärna, som handlar om ”helhetstänk kring design” och ”att leva hållbart i en digital tidsålder”. De tidigare har varit väldigt populära och visat sig vara väldigt bra forum för diskussioner och för att knyta nya kontakter och kunder. Jag tror mycket på att bjuda på sig själv.

a nern

vän

­

”Stressen hotar hållbarheten ” Stina Welming

Kommunikatör, Greenstones Greenstones är ett ekoretreat- och ­kurscenter på Flatön utanför Orust. ­Berätta om bakgrunden till er verksamhet?

– Ursprungsidén kommer från makarna Stephan och Mieke Wik som bott med sina fyra barn i flera olika ekobyar runt om i Europa. Ur dessa erfarenheter växte deras längtan om att skapa en plats där ”vanliga” människor kan uppleva naturen, sig själva och få en möjlighet att utbyta idéer med andra som också tror att det går att skapa förändring. Runt Stephan och Mieke finns ett brett nätverk med människor som på olika sätt bidrar med kunskaper, arbetskraft och idéer till verksamheten. Det praktiska byggandet av centret har till stor del gjorts med hjälp av volontärer (woofers) från hela världen. Själv är jag kommunikatör och ansvarig för en del av utvecklingsarbetet på Greenstones.

Ni erbjuder boende i jurtor. Vad är det?

– Jurtor är en typ av nomadtält som ­ursprungligen kommer från Mongoliet. De

som vi använder är från usa där de bland ­annat är vanliga i nationalparker. De har trägolv och isolering, riktiga kök med induk­ tionshäll och är väldigt bekväma, samtidigt som man hör naturen och kan se himlen genom kupol­fönstret. Vi har fyra ekologiskt byggda och vinterisolerade jurtor som man kan hyra året runt privat, eller för en grupp.

Dessutom kan man njuta av vårt naturspa där vi har ved­eldad bastu, utomhusduschar, badtunna och som enda plats i Norden erbjuder watsu (vattenshiatsu) – en avkop­ plande terapiform från Kalifornien som ges i 35-gradigt vatten.

Vad utmärker ert hållbarhetsarbete?

– Tanken med Greenstones är att det ska vara ett ställe att mötas på kring hållbara ideér. Vi vill visa på att det går att bo enkelt med ändå bekvämt. Men vi tror också att det behövs hållbara människor som mår bra i sig själva för att skapa hållbara samhällen. Vi erbjuder en plats där människor kan koppla av och återknyta till sig själva. Stressen är för många det som hotar hållbarheten mest. Är man extremt stressad kan det vara svårt att tänka klart och göra långsiktigt hållbara val.

FOTO TONY MEYER

”Förändringen går på tok för långsamt” Christian Patay

VD Tricorona Climate Partner AB Ni hjälper företag och organisationer att ta fram klimatstrategier. Vad innebär det?

– Det innebär att vi hjälper företag och or­ ganisationer att minimera sin klimatpåverkan och erbjuder en rad olika tjänster kopplat till det. Vi gör beräkningar av klimatpåverkan, tar fram åtgärdsplaner för att minska utsläpp och hjälper dem att klimatkompensera enligt fn-standard med våra egenutvecklade cdm-projekt. Vi har också lång erfarenhet av att klimatsäkra företag, organisationer, evenemang och produkter och utvecklar även kundanpassade lösningar efter behov.

Vad innebär det att klimat­kompensera via er?

– Det innebär att man hjälper till att ­finans­iera utvecklingen av förnybar energi­ produktion i utvecklingsländer där energi ofta annars utvinns från fossila källor såsom kol. Rent konkret ersätter dessa projekt fossila kraftverk.

Vissa ser klimatkompensering som ett enkelt sätt att ”köpa sig fri” från ansvar.

Hur ser ni på sådan kritik?

– Även om man har en etablerad klimat­ strategi med tydliga utsläppsmål och lyckas göra stora minskningar av sina utsläpp är det nästan omöjligt att komma ner till noll utsläpp på egen hand. Klimatkompensation är nödvändigt för de utsläpp man inte lyckas undvika med egna åtgärder. Våra erfaren­ heter visar att de företag som klimatkom­ penserar också är de företag som i övrigt har de mest ambitiösa klimatstrategierna.

Vad är ni mest stolta över?

– De klimatkompensationsprojekt vi har utvecklat i länder där man annars hade ­byggt upp kolkraftverk. Vi är också väldigt stolta över alla våra kunder som tar sitt klimatans­ var på allvar.

Hur ser trenden ut för klimat­ kompensering?

– Vi ser ett kraftigt ökat intresse från ­framförallt försäkring– och fondbolag. Jag tror att kunder efterfrågar klimatetiska fond­ er och försäkringsbranschen har ett uppen­ bart intresse av att undvika och fördröja klimatförändringar. Förändringen går dock på tok för långsamt. Fler företag behöver stiga fram och ta sitt klimatansvar!

ANNONS

­

”Bygger man på styltor bevarar man naturen”

ANLITA OSS

Erik Hedenstedt

Grundare Ekologiska Byggvaruhuset

”Vi har gått tillbaka till hur man städade förr” Lina Paciello

VD/grundare Balanzen

Tidningar, rapporter, moderatoruppdrag och föreläsningar inom hållbar utveckling. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se

Ni erbjuder ekologisk städhjälp i Stockholm. På vilket sätt är ni ekologiska?

– Jag har utgått ifrån vad jag själv vill använda i mitt hem, vilket innebär att vi inte använder några produkter som innehåller giftiga kemikalier. Vi har gått tillbaka till hur man städade förr. Exempelvis använder vi en såpa gjord på olivolja och ett allrengöringsmedel som innehåller ättika, bikarbonat och eteriska oljor.

Ni har valt att tillverka produkterna helt själva. Varför då?

– Det var enda sättet att komma igång. Att köpa in produkter från ett annat land eller lägga ut det på en stor fabrik hade blivit för dyrt. Vi har lokaler vägg i vägg med vårt kontor där vi har all produktion och det kommer vi att fortsätta med så länge vi klarar av att göra de mängder som krävs. Vi håller väldigt hårt på att vår tjänst inte ska vara dyrare än andras.

Städare är ofta unga, lågutbildade kvinnor med invandrar­bak­grund. Hur arbetar ni med att förbättra deras villkor?

– Vi är en väldigt platt organisation där alla är lika viktiga för att det ska fungera. Bland annat har vi tecknat försäkringar som gäller dygnet runt och stödjer våra anställda att kunna bli bättre på svenska. Sen är det väldigt viktigt att vår personal får arbeta med produkter som inte är skadliga för dem. Det finns flera studier som visar på att städerskor och lokalvårdare får en sämre hälsa på grund av de kemikalier de utsätts för som också gör att de inte klarar av att arbeta lika mycket. Det är en ond cirkel som vi har lyckats bryta hos oss.

För många är städhjälp fortfarande kontroversiellt.

Hur ser du på det?

– Jag tycker att städhjälp enbart är positivt. Det bidrar till att en hel grupp människor kommer in på arbetsmarknaden som annars står utanför. Jag tycker att det är jättespännande att se hur personer som fått sitt allra första jobb genom oss kan växa. Det är bra att vi också här i Sverige kan få känna att det är ok att ta hjälp i våra hem. Ingen annanstans finns så hög press på att man ska klara av att göra allting själv som i Sverige.

Är det ett enkelt val för konsumenten att bygga med ­naturmaterial?

– Äldre hus är ofta byggda av naturmaterial och många ägare inser att det då är mycket bättre att isolera med linull och papp istället för plast och mineralull. På nya byggprojekt används istället mest moderna syntetiska material och färger, men jag märker att intresset för våra naturliga alternativ ökar.

Hur ser utvecklingen ut av hållbarhetstänket i byggbranschen?

– Tyvärr är det ytterst få av de större byggarna som har några ideologiska aspekter med sitt företagande utan gör istället bara det som marknaden vill ha. Men något som många stora företag har anammat de senaste åren är energieffektivitet. Det beror nog på att de relativt enkelt kan sälja in det då konsumenten lätt kan se vilka effekter och besparingar det kan ge.

Ni har byggt ett antal ekohus, hur har det gått med dem?

– Vi byggde precis klart vårt första ekohus på styltor i Trosa och just nu är planen att bygga tre hus till i denna etapp och sedan sälja dem.

Till slut är det meningen att det ska bli ett område med 26 stylthus och 15 radhushåll. Principen är inspirerad av gångna tiders lantliga byggsätt då man ofta byggde husen på berg för att bevara sin odlingsmark. Bygger man dessutom på styltor så bevarar man naturen istället för att anpassa den till byggnaden.

Du säger att du vill ge människor möjlighet att upptäcka ”grön teknik”. Vad innebär det?

– Grön teknik handlar bland annat om värmeåtervinningsteknik och solfångare med fokus på minskade koldioxidutsläpp och lägre energiförbrukning. Men det är ett område där många konsumenter behöver kunna mer för att veta vilket val de ska göra. Ett problem är att många aktörer som säljer exempelvis solvärme är små och har svårt att nå ut.

Vad har ni på gång för tillfället?

– En nyhet är en produkt som vi kallar för avskärmande elrör. De är bra för elallergiker då de avskärmar det elektromagnetiska fältet som finns i elledningar. Detta kommer ursprungligen från Tyskland, där marknaden för ekobyggande har kommit mycket längre än här.

VÄ

U T F O R S K A R N YA V Ä G A R

LJ ER ÅT D

CAMINO 38

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

IG

NR 38 MARS–MAJ 2015 PRIS 79 SEK . 69 NOK . 8 EURO

VI ÄR INTE SOM ANDRA MANAGEMENTKONSULTER.

Hus på hjul FÄRRE VAL RIKARE LIV?

Så blir du minimalist

Vi möter vår tids utmaningar på ett annorlunda sätt.

Vi gör skillnad på riktigt.

Vi skapar varaktiga förändringar.

Vi tar förändringsaspekterna på större allvar än andra.

Vi kliver av förändringsprocessen senare än andra.

Karin Adelsköld

Vi stöttar ledningar att visa ägarskap och riktning.

Vi bjuder in de som berörs av förändringarna att vara med och skapa resultatet.

Vi inser att nya beteendemönster aldrig kan beslutas fram.

lifehacker i rutan

Vi fokuserar inte ensidigt på analys, utan lägger lika stor vikt vid genomförande.

Vi fokuserar inte ensidigt på vinst, inte heller är vi idealister.

Vi tvekar aldrig att förespråka lösningar baserade på hållbar utveckling.

Believe in better.

UTFORSKAR NYA VÄGAR MARS–MAJ 2015

Vi glömmer aldrig människan, varken den innanför eller utanför de egna väggarna.

Vi glömmer aldrig att verka för en bättre värld, varken den innanför eller utanför de egna väggarna.

g n i l k n e r ö F

+

Ren, enkel mat

ran ö r a r e Minim mera ditt liv – maxi

INTERPRESS 2092-01

7 388209 207905

RETURVECKA

v 21