Camino nr 36: skogen

OG SK

U t f o r s k a r n ya v ä g a r

O ST KI

camino 36

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 Göteborg

G

nr 36 SEPTEMBER–NOVEMBER 2014 September–NOvember . . pris 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Trätyg – den nya bomullen Gretchen Daily miljöns mäklare

Markus Torgeby

På semester i trädtopparna

utforskar nya vägar september–November 2014

”Naturen läkte mig”

en g o S+ k Mattias Kristianssons veganska svamprätter

Skyddas s? eller skövla

,17(535(66

7 388209 207509

5(7859(&.$

Y

37

det goda livet UTE 2 december

Idén om det goda livet har alltid varit en viktig del av Camino. Vi skriver ofta om människor som väljer att leva ut sina drömmar, ta andra vägar i livet och leva ett medvetet liv i enlighet med sina värderingar. Men som sista nummer innan år 2015 drar igång tänkte vi fokusera ytterligare på just idéer om det goda livet. Vad är ett gott liv? Vi utforskar begreppet ur både teoretisk och praktisk synvinkel och ger dig såklart de bästa tipsen på hur du kan leva ditt bästa liv och samtidigt göra en insats för en bättre värld.

Till dess hoppas vi att ni följer uppladdningen på vår webbsida där vi bjuder på ”Goda livet-artiklar” från tidigare nummer. / Caminoredaktionen

Många förknippar ”det goda livet” med paradisstränder, sol och bad. Men det goda livet kan innefatta mycket mer än så.

Foto: JOHANNA STÅL

FRÅN

23 kr/må

n

Plantera ett träd med varje tidning

Just nu hjälper du Världsnaturfonden WWF att plantera träd och restaurera skog på Borneo när du tecknar en månadsprenumeration på Camino. För varje ny ­prenumerant och nytt nummer under ett år bidrar vi med pengar för att plantera och driva upp ett träd. Som månadsprenumerant får du även ta del av Camino på ett helt nytt sätt på nätet och får dessutom tillgång till vårt arkiv och bonusmaterial för varje nytt nummer.

Naturligtvis kan du välja att även få magasinet hem i brevlådan.

Beställ och läs mer på caminomagasin.se Månadsprenumeration saknar bindningstid. För att plantera träd genom WWF krävs att du prenumererar under minst tre månader. Ett träd kostar motsvarande 25 kr att plantera och driva upp.

UTFORSKAR NYA VÄGAR

INNEHÅLL

CAMINO 36

TEMAN

SKOGE

8 9

10 11 12 13 14 16 56 64 67 68 71

73 75 76 78

KOMMENTERAT Reaktioner

från våra kloka läsare.

NÄRBILD Sebastian Kirppu berörde och upprörde i sitt sommarprat om urskogen.

UTBLICK Minimalism för föräldrar.

SPANAT Naomi Klein och Naturskyddsföreningen höjer tonläget och SJ tar tråkbeslut.

TEKNISKT Hur du tar makten över mobilen istället för tvärtom.

I SÄSONG Så lagrar du frukten när trädgården är full.

DESIGNAT Kolla in in morgondagens träprylar.

VÄNNER Hitta schyssta företag, organisationer och erbjudanden.

SMAKRIKT Veganska svamprecept, nytt från skogens skafferi och restaurangtester.

STIL Nu kommer trätygerna.

SÅ FUNKAR DET Klimatkompensera med trädplantering.

SUNT Skogens läkande kraft, Geocaching, terrängvandring och fler hurtiga tips.

KULTURELLT Vi har botaniserat i botanik och träffat en norsk musiker med stenkoll på världsekonomin.

DIY Bygg en fågelholk.

REDAKTIONEN Vår webb är full av fördjupning och inspiration för dig som prenumererar.

PÅ PLATS Axplock från sommarens gröna festivaler och event TILLTÄNKT Skogsbiologen Sebastian Kirppu förfasas över svenskt skogsbruk.

Vissa anser att det är helgerån, andra ett nödvändigt ont. Enligt toppforskaren Gretchen Daily är att kalkylera miljön i pengar enda vägen framåt.

48

TEXT LOTTA OLSSON FOTO LOTTA OLSSON, CHRISTIAN KARLSSON

22 Hugga utan hyggen?

Trä ska ersätta fossila bränslen, plast och bomullsprodukter men samtidigt ska skogen helst stå orörd, särskilt den tropiska. Följ med i jakten på det hållbara skogsbruket.

TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO TOBIAS JANSSON

32 Med skogen som far Markus Torgeby springer och utvecklas under trädkronorna, han har till och med skogen att tacka för att han lever.

TEXT JOHANNA STÅL FOTO TOBIAS JANSSON

38 I skuggan av guldet Arbetet för att skydda Amazonas från skövling och brutal gruvdrift kan ibland kännas nattsvart, men det finns ljusglimtar i projekt på den peruanska landsbygden.

64

TEXT & FOTO MATTIAS LUNDBLAD, JOHANNES FRANDSEN

48 Semester i trädtopparna Ekoturism är ett växande område som i vissa fall kan ersätta traditionellt skogsbruk. Häng med och inspireras av Urnatur, mitt i den djupa småländska trollskogen.

TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO DANIEL JOHANSSON

56

56 Vegansk svamplycka ILLUSTRATION ERIK NYLUND

Alltid i Camino

18 Gretchen Daily sätter prislappar på naturen

5

Vegogurun Mattias Kristiansson har botaniserat bland mossor och lavar och bjuder på några läckra veganska svamprecept från den egna kokboken.

TEXT CAROLINE PETERSSON RECEPT & FOTO MATTIAS KRISTIANSSON

OM CAMINO

FOTO TOBIAS JANSSON

Markus Torgeby är löparen som levde fem år i en kåta i skogen för att få ordning på sitt liv.

Skogen hjälpte honom att läka och komma på fötter igen. Idag pendlar han mellan skog och ö-liv. För Camino berättar han om vikten av att sova mycket, att vara i skogen varje dag och ger oss sina bästa löptips.

CAMINO 36 CAMINO MAGASIN CAMINO C/O LUSTHUSET SÖDRA LARMGATAN 6 41116 GÖTEBORG INFO@CAMINOMAGASIN.SE

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

ETT PERSONALÄGT FÖRETAG Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset, ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier.

Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE REDAKTÖR & INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANSVARIG UTGIVARE VÄN- OCH CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE MARKNADSANSVARIG GRAFISK FORM CECILIA CROMNOW SKRIBENTER JOHANNES FRANDSEN, SEBASTIAN KIRPPU, MATTIAS LUNDBLAD, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, INGEMAR TIGERBERG, LOTTA OLSSON FOTOGRAFER JOHANNES FRANDSEN, TOBIAS JANSSON, DANIEL JOHANSSON, CAROLINE PETERSSON, MATTIAS LUNDBLAD, CHRISTIAN KARLSSON, JOHANNA STÅL, LOTTA OLSSON ILLUSTRATION ERIK NYLUND RECEPT MATTIAS KRISTIANSSON TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G ANNONSBOKNING CAROLINE PETERSSON, CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE 076-170 55 76 DISTRIBUTION INTERPRESS, NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERERA WWW.CAMINOMAGASIN.SE 23 KR/MÅN DIGITAL PRENUMERATION 29 KR/MÅN DIGITAL + PAPPERSTIDNING 295 KR DIGITAL + PAPPER ETT ÅR (INOM SVERIGE) 425 KR DIGITAL + PAPPER TVÅ ÅR (INOM SVERIGE) PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905

ANLITA OSS!

Text & Bild

ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ.

Vi har en bred erfarenhet av journalistisk produktion, allt från reportage, krönikor och bloggar till längre rapporter och fullständig tidningsproduktion.

CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING

Föreläsningar

ISSN 1654-2282

Vi föreläser och deltar i eller modererar debatter inom våra kärnområden, till exempel hållbar livsstil, ekoekonomi och gröna beteendeförändringar.

SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

HEJ MEDARBETARE!

Mattias Lundblad & Johannes Frandsen … frilansar båda som bildjournalister.

Mattias bor och arbetar största delen av året i Connecticut i USA medan Johannes har Stockholm som sin bas. Sedan sin gemensamma tid på fotoskola har Mattias och Johannes rest var för sig runt om i världen och producerat reportage med fokus på sociala frågor och miljö. Resan till Peru är deras första gemensamma.

LEDARE

CAMINO 36

”

I Nederländerna kallas en liten dunge med träd för skog

FOTO: MATTIAS AHLM/SR

HUR SKA VI RÄDDA SKOGEN?

BÄST JUST NU Att cykla till jobbet med P1:s Sommarpratare i öronen. Har du missat Athena Farrokhzads tal så ta dig tid att lyssna, gärna flera gånger. Det kan förändra ditt liv.

Mellan augusti och oktober pågår Bondens marknad runt om i landet. Kolla upp den närmaste på bondensegen.com. Ett bra sätt att köpa från lokala gårdar samlat på en plats.

i skrivande stund brinner det i Sveriges skogar. Internationella hjälpinsatser försöker släcka branden som sprider ut sig på ett enormt område. Det är sorgligt för alla drabbade, men ännu mer sorgligt är det att se hur antalet katastrofer i världen ökar med ett förändrat klimat.

Vi kommer troligtvis att få se fler skogsbränder i Sverige framöver.

Här i norden finns det en självklar relation till skogen hos många. Att den är vår, att vi kan fritt ströva, tälta, bada och plocka där. Den allemansrätt och närhet vi här har till skogen, ses på med stor avund från våra europeiska grannar. I Nederländerna kallas en lite dunge med träd för skog.

I Värmland, där jag är uppvuxen, är skogen en mystisk plats med tomtar, troll, älvor och förtrollande dimmor. Där kan varje stubbe vara ett troll och varje sten kan resa sig upp och gå. Där levde jag på hemmagjord lingonsylt hela året och smoothies på blåbär som räckte fram till jul. Skogen, som en självklar del av livet som bara finns där som en trygghet, år efter år, med små förändringar. Denna skog, som är så värdefull för oss ur så många aspekter, hur tar vi hand om den på bästa sätt? idag marknadsförs träleksaker till barn istället för plast ur miljösynpunkt. Miljöorganisationer förordar skogar som gallras framför de som blir kalhyggen. Vi har lärt oss att undvika produkter från skövlade regnskogar. Men hur vi ska förvalta skogen framöver, är svårt att hitta ett enkelt svar på. Vi kommer behöva använda trä till att storskaligt producera miljöbättre material, använda träfibrer till tyger, bygga hus i trä och använda restprodukter från skogsindustrin till

7

biogas. Samtidigt finns det ett växande intresse för att förstå skogens sociala, rekreativa, andliga och hälsomässiga värden. Vi ser den ”orörda” skogens betydelse för biologisk mångfald och turismen. Kampen om skogen hårdnar mer och mer. Och medan kampen i Sverige för det mesta är rätt stillsam, är den våldsam på många andra platser i världen. Vid Amazonas i Peru sker en smutsig guldutvinning med regnskogsskövling som följd – Camino har varit där och letat efter ljus i mörkret hos fröbanker och ekoturism. i detta nummer tittar vi på vad vi redan idag och i framtiden kommer kunna skapa av trä, vi provar på skogsturism och försöker reda ut hur skogen bäst förvaltas. Själv har jag träffat löparen Markus, som bott i de jämtländska skogarna i en kåta i nästan fem år.

Detta nummer av Camino tillägnas de vackra småländska bokskogarna, de karga norrländska fjällskogarna, de täta värmländska svampskogarna, de fuktiga peruanska regnskogarna och de glädjebringande skogskilarna i storstädernas utkanter.

Nu börjar hösten och skogsvandringarnas kanske bästa tid. Jag hoppas att du sätter mobilen på flygplansläge, kryper i dina bekvämaste kläder och ger dig ut på äventyr. Ta gärna med detta nummer och hitta ett träd med fin utsikt och en bekväm stam att luta dig mot. Vi ses där ute!

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

KOMMENTERAT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar).

Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Jonas.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Är lantisar mer miljövänliga?

Vilda recept tävling I förra numret av Camino utlyste vi en tävling där man kunde vinna ett ex av boken Det vilda köket av Lisen Sundgren och Rune Kalf-Hansen om man skickar oss Vin sina bästa recept på vild mat. Vinnare blev Peter Asthamn i Vadstena som tipsar om nässelsmul. Grattis! ”De bästa recepten på vild mat tror jag är de som verkligen används – likt den bästa motionen är den som verkligen genomförs. För min del har detta varit att plocka stora mängder nässlor som sedan får hänga i buketter och torka. Efter ett par veckor smulas bladen sönder och sparas i tättslutande burk. Nässelsmulet används framför allt i min dagliga müsli men ibland också i brödbak.”

Hur långt räcker vegokosten? fråga Vad jag förstått så kommer jordens befolkning öka under ytterligare en tid vilket medför att vi måste öka matproduktionen.

Förespråkare för GMO brukar hänvisa till detta som motiv till varför ekologisk produktion inte räcker till och att det därför är en slags lyx för enbart de som har råd.

Jag skulle vilja veta hur mycket mer mat man skulle kunna producera om större delen av köttproduktionen lades ned? Skulle man kunna möta den ökade efterfrågan på mat genom att enbart(!) ställa om köttproduktionen till vegetabilisk produktion? Finns det statistik att läsa kring detta?

JONAS

Hej Jonas och tack för din intressanta fråga som knappast går att svara på heltäckande i ett insändarsvar. Men enligt FN:s befolkningsorgan UNFPA kommer världens befolkning att öka till och med år 2050 då vi beräknas vara nio miljarder människor på jorden, en ökning med drygt 20 procent från idag.

Enligt svenska Jordbruksverket behöver vi dock producera 50 procent mer mat än vad vi gör idag för att alla ska kunna äta sig mätta, och i takt med att fler får det bättre äter vi mer kött. Enligt Svenska vegetariska föreningen används så mycket som 40 procent av världens totala spannmålsproduktion idag

debatt Jonas Mosskins krönika i Camino 35 om de miljövänliga lantisarnas revansch väckte debatt på Facebook. Här är ett axplock av kommentarerna samt Jonas egna respons på den kritik som kom in. ”Instämmer helt i hans resonemang, innerstads innerstadsmänniskor med ’Jag är en del av lösningen – inte problemet’ attityden gör mig livrädd för framtiden.”

Jonas Mosskin väckte känslor i senaste Camino.

CHRISTIAN

”Vilken sorgligt förenklad bild av ’stadsbor’ och ’lantisar’ och deras intressen. Hur många promille av befolkningen ryms i den beskrivningen? Det känns som om man försöker göra det väl lätt för sig om man vill se världen så svartvit?” MALIN

som kraftfoder inom djurhållningen och de menar att 80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen genom djuren. De hävdar också att köttproduktion kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. Samtidigt finns argumentet att betesdjur kan omvandla näring från exempelvis gräs från obrukbar mark till kött som inte tas med i de ekvationerna. I Camino 34 skriver vi exempelvis om biologen och jordbrukaren Allan Savory som menar att ökenspridning i känsliga områden kan hindras genom att låta grupper av boskap bearbeta marken eftersom kortare gräs och upptrampad mark lättare kan binda vatten som kommer under regnperioder. Vad gäller påståendet om att ekologisk produktion inte skulle räcka till alla så finns mycket som visar på att detta är en myt, inte minst på lång sikt. I skriften Fakta, frågor och myter om ekologiskt jordbruk från Ekomatcentrum redogörs bland annat att småbrukarnas skördar, som idag försörjer ungefär hälften av världens befolkning, kan dubbleras på tio år om man utvecklar ekologiska metoder som anpassas för dem.

På sikt innebär ekologisk odling att jordarna inte utarmas och de behöver inte ”vila” på samma sätt som konventionellt odlad mark, vilket gör det ekologiska jordbruket mer ”effektivt” på längre sikt.

CAROLINE

8

”Underhållande text, men jag vet inte vad vi tjänar på att odla schablonbilder och stereotyper om ’hur man är’ när man bor på landet eller i stan. Eller?”

KARIN

Intressant respons! Det finns en berättelse om landsbygden som bakåtsträvande, problematisk och miljöfientlig. Många som är engagerade i miljöfrågor och har hamnat i storstan har ofta en bakgrund där de skaffat sig vanor från livet på landet som är just hållbara. Till skillnad från en slags medveten urban klass som tror att man kan konsumera sig fram till hållbarhet.

Det var detta jag ville sätta fingret på i min krönika.

JONAS MOSSKIN

Mer skönhet och hälsa, tack tips Jag skulle önska att ni hade ett nummer med fokus på skönhet och hälsa. Jag är intresserad av att veta mer om extensions, smink och nagelvård. Hur påverkar och påverkas vi? Vidare skulle jag vilja se hur olika preventivmedel ses som hälso- och miljö(o)vänliga och vad mediciner gör mot våra vattenlevande vänner. En sista önskan, mer intersektionalism och HBTQI-frågor belysas, vet inte hur man skulle göra det, bara en önskan!

SOFIA Tack för tips Sofia. I december 2012 hade vi ett långt reportage om preventivmedel.

Som prenumerant kommer du åt hela detta nummer genom att logga in med aktuell prenumerationskod som finns på baksidan av aktuellt nummer på caminomagasin. se/arkiv. Fler artiklar om hälsa hittar du på webben.

CAMINOMAGASIN.SE/NYHETER/HALSA

NÄRBILD

GAMMELSKOGENS BESKYDDARE

Skogsbiologen Sebastian Kirppu har vigt sitt liv åt att utbilda svenska folket om värdet med att bevara den svenska urskogen. I somras tog han med oss på en resa till sin favoritskog i Värmland. TEXT CAROLINE PETERSSON Du talade i årets upplaga av Sommar i P1 om ditt engagemang för urskogen. Vilka reaktioner har du fått?

– Jag är överraskad över hur mycket positiva reaktioner jag har fått. Igår ringde en man som jobbar på ett skogsbolag som jag tidigare haft en del duster med och ville berätta att hans dotter och barnbarn blivit alldeles tagna av min berättelse och ville se Fänstjärnsskogens naturreservat, där jag sände mitt sommarprat ifrån.

Det är lite synd att dessa bolagsherrars sunda förnuft aldrig får råda när de har bolagets keps på sig. När jag gör guidade turer till urskogarna i Drevfjällens naturreservat är det många som får en aha-upplevelse när de får lära sig om vilken enorm skillnad det är mellan de skogar

vi skapar och de som finns naturligt. Ungefär 60 procent av vår urskog har förvandlats till plantager de senaste 50–60 åren vilket har inneburit att man tagit bort alla förutsättningar för biologisk mångfald knutet till skogen. Tyvärr har vi inte så mycket kunskap om naturen idag eftersom vi inte längre är lika delaktiga i den.

Jag fick tidigt uppleva gammelskogen tack vare min farmor och farfar vars hela liv mer eller mindre kretsade kring att hämta mat och virke i naturen. Därifrån kommer också mitt stora intresse.

Måste vi inte bruka skogen för att försörja vår planet och skapa arbetstillfällen?

– Det finns enorma möjligheter att använda skogens resurser men det får inte ske på

9

bekostnad av en massa andra arter. Är vi beredda att offra vår framtid för att få ut en massa saker som vi egentligen inte behöver?

Inom skogsbruket blir maskinerna mer och mer viktiga och färre människor kommer att behövas. Vår stora möjlighet att skapa arbetstillfällen i skogen i framtiden är att satsa på turismen. Utan bevarad skog har vi inget att erbjuda.

Lyssna på Sebastians Kirppus sommarprat om den svenska urskogen i Sveriges Radio P1.

Sebastian är också krönikör i detta nummer.

UTBLICK

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

HAN VILL HJÄLPA FÖRÄLDRAR MED PRYLPROBLEM Det engelska ordet Clutterfree har ingen svensk motsvarighet men betyder att bli fri från den materiella och mentala stökighet som kan uppstå av alla prylar vi äger. Minimalistgurun Joshua Becker har skrivit en bok på området tillägnad föräldrar. TEXT INGEMAR TIGERBERG boken "clutterfree with kids" kom ut på engelska i början av det här året och blev snabbt en bästsäljare bland föräldraskap- och självhjälpsböcker. Författaren Joshua Becker skriver till vardags på bloggen Becoming Minimalist och har sedan 2008 försökt att leva ett liv med mindre prylar, vilket enligt honom ger mindre att städa, mindre att organisera, mindre stress, mindre skuld, mer pengar, mer frihet och mer energi till sina största passioner.

Många minimalistbloggar fokuserar dock ganska mycket på ett liv utan barn, vilket naturligtvis skiljer sig stort även i materiella termer från ett liv med barn. själv har joshua två barn, nu elva och åtta år gamla, som i allra högsta grad fått ta del av resan mot ett enklare liv. I boken beskrivs hur svårt det kan vara att mota alla prylar i grind, ständigt smyger det sig in nya grejer nästan obemärkt i hemmet, från semestrar, födelsedagar, skolarbeten – i en takt som är svår att hantera. Som förälder kan man känna sig frustrerad över att tappa kontrollen över inflödet. Det handlar om en balansgång mellan viljan att ha överblick och att leva i materiell enkelhet med vardagslivets normer som gör sig gällande. Går det att hitta en balans där inte barnen kommer i kläm?

Boken går igenom område för område med tips och reflektioner och handlar inte bara om minimalism utan övergår även hur man kan använda den nyvunna materiella friheten till ett mer medvetet och närvarande föräldraskap. Det är mer av en reflektionsbok än en tipsbok.

10 UTMANINGAR

∆∆∆ ∆∆∆ ∆∆∆ ∆∆

FÖR FÖRÄLDRAR

Leksaker Kläder Konstverk Känsloprylar Samlingar Skärmar Bilder Gåvor Förpackningar Scheman Förberedelser för att få barn Källa: Clutterfree with kids

Joshua Becker vill få oss att reflektera över det materiella inflödet som barn ibland ger upphov till.

10

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Palestinier planterar träd för att återställa förstörd mark på Västbanken.

Artisten Britta Persson deltar i Klimatmaxakampanjen.

FOTO MASHJAHR JOTHOUR

JUST NU TALAS DET OM…

0,08% … av SJ:s bokningar stod utlandsresor för. Från september slutade SJ erbjuda tjänsten för utlandsbokning och minskade på så sätt möjligheterna för resenärer att boka en miljöbättre utomlandssemester. Det bästa hade istället varit att satsa på tjänsten, tycker vi. Framförallt eftersom nya datasystem för europeisk sambokning är under utveckling.

… trots en solig sommar fylld av bad och glädje har den överskuggats av konflikterna i Israel/Palestina, Ukraina, Irak och Syrien.

Att krig är förödande för såväl människor som miljön är knappast en nyhet. Därför är det hoppingivande att läsa om det nya initiativet för att skapa en grön oas/ekopark på Västbanken, utanför Ramallah. Masjahr Juthour (”En plats för träd och rötter”) kallar sig organisationen som vill restaurera mark men också förstärka relationen mellan palestinier och naturen. Organisationen har skrapat ihop pengar för att köpa 2,5 hektar land som inte brukats på 18 år. Kolla in Juthour.org för att läsa mer eller hjälpa till. … Naomi Kleins nya bok This Changes Everything – Capitalism vs. The Climate var omtalad innan den ens kommit ut. Klein är känd för sina böcker om aktivism, varumärken och chockkapitalism. Hon hävdar att forskarna idag säger att ”we are fucked” och att det enda

11

hoppet står till aktivister som inte lyder det rådande kapitalistiska systemet. Klein menar att antingen accepterar vi radikal förändring eller så kommer radikal förändring tvingas på oss när livet på jorden förändras. Jag ser fram emot boken som kan blåsa liv i den trötta svenska debatten. … att vi är trötta på halvmesyrer. Fler och fler anser att det måste börja hända något på riktigt. Under sensommaren drog Naturskyddsföreningen igång kampanjen Klimatmaxa, med människor som x-ade sina armar för att visa att de krävde tuffare mål i klimatdebatten. Strax därefter drog förskolor och skolor igång för många och Facebooks olika ekoforum svärmade över av oroliga föräldrar som inte ville lämna sina barn till giftiga miljöer. Även där har Naturskyddsföreningen bra tips. Ge föreståndaren en utskriven version av Operation giftfri förskola som finns gratis på deras webbplats vettja!

TEKNISKT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

7

SÄTT ATT TA MAKTEN ÖVER TEKNIKEN

Har du ambivalenta känslor inför att ta en mobilfri vecka, stänga av Facebook-kontot eller inte ha mobiltäckning på semestern? Kanske har du då nytta av life hacking-sajten Life Editeds bästa tips för ett medvetet teknikanvändande.

TEXT INGEMAR TIGERBERG

1. Ta regelbundna uppehåll

Det handlar inte bara om att stänga av mobilen då och då, utan att ta för vana att inte ladda den i sovrummet under natten och aldrig tillåta den på matbordet. Låt bli att använda telefonen en timme innan du går och lägger dig och efter att du har vaknat. Ett annat bra sätt är att ta en sabbatsdag i veckan, utan telefonen.

FOTO IKEA

2. Gå tillbaka till det analoga

Visst är det praktiskt med smartphones men prova gärna det gamla goda sättet då och då.

Skaffa ett armbandsur för att kolla klockan, spela IRL-Alfapet istället för Angry Birds och prata med någon ansikte mot ansikte istället för att chatta.

Styr du tekniken eller styr den dig?

3. Bygg upp ditt mentala försvar

Vi har alla våra svaga stunder. Om vi kan erkänna det för oss själva kan vi lättare bygga strategier för att undvika teknikberoendets fallgropar. Man kan inte ha garden uppe alltid, utan vi behöver bygga upp rutiner för att undvika de snabba teknikbeslutens tyranni.

4. Välj ut en tid …

… då du stänger av alla kommunikationskanaler, mail, Facebook, mobilen… Använd flygplansläget ofta. De flesta av oss är inte kirurger och det skadar inte att vara onåbar en stund.

FOTO

5. Avaktivera push-notiser

Vi behöver inte bli avbrutna i det vi gör för att veta att barndomskompisen Jonas har lagat pulled pork ikväll … Det tar upp till 15 minuter att komma tillbaka till samma koncentrationsnivå efter att ha avbrutits av ett mail eller liknande.

6. Hedra dina nära …

Var närvarande. Om du hela tiden kollar telefonen i sociala situationer är det som att säga att de man umgås med inte är lika viktiga

12

JORIS_LOUWE

som de som man kommunicerar med elektroniskt. Och tänk på att barn härmar vuxna.

Vilket mobilbeteende är det som fortplantas i familjen?

7. … och dig själv

Genom att använda varje lite mikropaus till att kolla på mobilen försvinner den viktiga tiden för reflektion. Prova att lämna telefonen utanför toalettbesöken eller stunden på bussen och se vart tankarna tar dig.

ISPANAT SÄSONG

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

ÄPPLEN & PÄRON

Plocka dina äpplen och päron medan de är hela, fina och inte har några fläckar. De med skönhetsfel är bäst att äta direkt, eller göra mos på. Slå in dem i tidningspapper, lägg dem i plastbackar eller pappkartonger. Vira in backarna i en tjock filt och ställ dem svalt, men utan risk för frost.

Päron förvaras bäst på tidningspapper i ett svalt rum.

FOTO

HIDDEN HARVEST OTTAWA

SÅ LAGRAR DU SKÖRDEN

Den som odlar vet att det är nu det mesta av skörden mognar.

Lika viktigt som det är att sköta vattning och ompyssling under tillväxtfasen är det att ta hand om det som mognat. TEXT JOHANNA STÅL det är många som inte hinner och kan äta allt som mognar direkt när det är skördesäsong, oavsett om det gäller morötter, potatis eller äpplen. Här kommer några hederliga husmorstips på hur du bäst lagrar dina godingar:

Potatis

Potatis ska förvaras mörkt. Lägg ren och torr halm i botten av en trälåda. Lägg därefter på potatis och sedan mer halm ovanpå. Det

är bra att täcka över med ett lock så att inte skadedjur når in, men lämna ett litet lufthål.

Ställ lådan svalt, gärna i en källare om det finns. John Seymour tipsar i boken Självhushållning om att det även fungerar bra att förvara potatis i en gammal avstängd frysbox.

Rödbetor och morötter

Förvara rödbetor och morötter i tunnor varvat med sand så att de inte nuddar varandra.

13

Om du frågar i affären kan du säkert få så kallade ”mellanlägg” till äpplena. Lägg dem i en kartong och vira en filt runt dem.

Håll det gärna lite fuktigt så inte äpplena torkar. En källare är oftast fuktigare än en vind exempelvis.

De får inte frysa eller torka ut. Blasten ska plockas av innan. utöver att lagra kan du givetvis mjölksyra, torka eller frysa en hel del grönsaker. Du som inte hinner eller orkar ta hand om din fruktskörd – ge bort dem via ditt lokala Facebookforum eller på pallafrukt.se. Frukt som ruttnar på marken lämnas med fördel till återvinningscentralen i en behållare för fallfrukt (rötas till biogas i många kommuner). Lycka till!

DESIGNAT

FRAMTIDENS TRÄ

Framtiden stavas trä. I alla fall om vi lyssnar på Skogsindustriernas vision för framtidens byggande och boende. På Ekoportal2035 samlas visioner om de produkter vi behöver utveckla för att nå dit.

TEXT JOHANNA STÅL ILLUSTRATIONER EKOPORTAL2035

i framtiden kanske vi kommer använda oss av träfibrer i allt högre grad. Cyklar, kläder, sängar eller filtar kan göras av träfibrer. Eller vad sägs om ett papper som absorberar smuts, partiklar, virus och bakterier? Perfekt för att hålla lokaler fräscha utan skadliga kemikalier.

Allt är möjligt om du kikar in på Ekoportal2035, Skogsindustriernas vision för vad skogen skulle kunna användas till framöver. Här finns många

koncept som redan idag är under utveckling medan andra bara finns på idéstadiet. en del av idéerna handlar om att använda sig av trä på nya sätt, såsom modulkök i trä och fiberkomposit. I andra fall används delar av trä som har olika egenskaper, såsom plåster med svalkande nanocellulosagel som frigör läkande antioxidanter eller kroppsvård på tall-

14

olja och kvistnötskoncentrat för att förhindra ålderstecken. Flera av idéerna är inspirerade av biomimetik, att man härmar naturens sätt att lösa problem på, såsom att använda sig av lotusblommans smutsavstötande tekniker för att skapa ytskikt som inte behöver tvättas.

EKOPORTAL2035.SE

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Skriv ut i trä Många förutspår att 3D-skrivare om några år kommer bli allt vanligare i människors hem.

Idag är dock plast det vanligaste materialet att skriva ut saker med. Med Woodprint kan vi istället skriva ut saker med träråvara – så kallad kristallin cellulosa (CMC), tillsammans med ett härdande material såsom Woodpoxy.

Kan användas för att skriva ut dörrhandtag, köksinredning, små leksaker eller reservdelar som vi behöver.

Förhoppningen är att vi till och med kan mata skri skrivaren med återvunnet cellulosamaterial.

Skriv ut ett nytt dörrhandtag med träråvara.

Inomhusträdgård

Konceptidén Homefarm är ett system för odling som kan användas inomhus och utomhus. Tanken är att ha odling inne i köket men också att kunna klä fasader med det. Det är ett växtbaserat system som lever på kompostjord från avfallshanteringen och vatten från regnvattensystemet i huset och som ska vara i princip självgående. Att sätta Microgarden på väggarna syftar till att skapa ett jämnare klimat inne i byggnaden, vara ljudabsorberande och skapa grönytor i staden. Själva systemet är skapat av cellulosakomposit som står emot fukt och mögelangrepp.

Ett koncepthus i trä med inredning baserad på skogsråvara kan vara en möjlig väg framåt i visionen Ekoportal 2035.

Tröja av Tröja träfibrer.

Plåster som frigör läkande antioxidanter. antioxidanter.

Laga repor med skogen

Om större delen av husen byggs av trämaterial så är det bra om det enkelt går att laga repor eller delar som går sönder. Woodrepair är en tunn lösning tillverkad av skogsråvara som kan återställa repor, jack och andra mindre skador och gör att träytan ser helt ny ut.

Om du inte vill ha en lite rivig patina vill säga …

Varumärkesnamnen finns inte idag utan är påhittade.

15

ANNONS

vännerna

INREDNING & DESIGN

AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE AV JORD WWW.AVJORD.SE EKOLOGISKA BYGGVARUHUSET WWW.EKOLOGISKABYGGVARUHUSET.SE

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE HULTFORSEN BYGG & SNICKERI WWW.HULTFORSEN.COM

SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE

EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE

SUSTOPIA WWW.SUSTOPIA.SE

WELEDA WWW.WELEDA.SE

FOLKSAM WWW.FOLKSAM.SE

SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.SE

MAT & DRYCK

OIKOCREDIT WWW.OIKOCREDIT.ORG/SE

VISION WWW.VISION.SE

U&WE WWW.UANDWE.SE

BLANDAT

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA.SE CAFÉ REKOMMENDERAS REKOMMENDERAS.COOP EGUALE WWW.EGUALE.SE

NÄTBUTIKEN BÄTTRE VÄRLD BUTIK.BATTREVARLD.NU

FRAM FRAMEKOLIVS.SE

THE HOUSE OF FAIRE TRADE WWW.HOUSEFAIRTRADE.SE

FUNKY FRESH FOODS WWW.FUNKYFRESHFOODS.NO

KLÄDER & TEXTIL

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU

CIRCUMNAVIGATE WWW.CIRCUMNAVIGATE.FI

KOSTERS TRÄDGÅRDAR WWW.KOSTERSTRADGARDAR.SE

DEM COLLECTIVE WWW.DEMCOLLECTIVE.COM

KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA.SE

EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA.SE

OATLY WWW.OATLY .SE

SHUBAWA WWW.SHUBAWA.SE

PEKOE EKOLOGISKT TE WWW.PEKOE.SE

SMÖGEN ECOWEAR WWW.ECOWEAR.SE

PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER.SE/SV/ BROD-SOVEL

HÄLSA & SKÖNHET

CLEARLIFE WWW.CLEARLIFE.SE

TARTEX WWW.TARTEX.SE TORFOLK GÅRD WWW.TORFOLK.SE

FÄRG OCH FÖRÄNDRING WWW.FARGOCHFORANDRING.SE EKONOMI & AFFÄRER

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se

CIRCULARECONOMY.SE WWW.CIRCULARECONOMY.SE COOMPANION WWW.COOMPANION.SE

www.caminomagasin.se/vanner

ENERGI & TRANSPORT

ALVEHAMN WWW.ALVEHAMN.SE

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE

BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE

GÖTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

OX2 (FD. O2 VINDEL) WWW.OX2.COM

FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA WWW.FAIRTRADEORG.SE

TRANÅS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE KOMMUNIKATION & OPINION DET NATURLIGA STEGET WWW.THENATURALSTEP.ORG DIAKONIA WWW.DIAKONIA.SE ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE

HAMPVARUHUSET WWW.HAMPVARUHUSET.SE HILDUR WWW.HILDUR.SE TOA-LÄTT WWW.SORPTION.SE REKLAM & MARKNADSFÖRING BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM

GREEN LITE WWW.GREEN-LITE.SE

COOP MEDLEM SYD WWW.COOP.SE/SOLIDAR

HAPPY USER WWW.HAPPYUSER.SE

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

WE EFFECT (FD. KOOPERATION UTAN GRÄNSER) WWW.WEEFFECT.SE KRAV WWW.KRAV.SE SHOPGUN WWW.SHOPGUN.SE

UPPLEVELSER & EVENTS SLUSSENS PENSIONAT WWW.SLUSSENSPENSIONAT.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN. SE/GROVELSJON

VARSÅGOD! I varje nummer av Camino bjuder vi er läsare på exklusiva erbjudanden från våra Caminovänner. Läs under respektive erbjudande hur du gör för att ta del av det.

Färgbok på köpet

40% på chaga

Unna dig en hel helg, 18–19 oktober i Tiveden med AvJord, där får du lära dig mer om färglära och arbeta praktiskt med färgsättning för att kunna skapa ett magiskt vackert och personligt hem för dig eller dina kunder – för endast 3 200 kr (inkl. ekomat och boende). Som Caminoläsare får du praktverket Jordens färg utan extra kostnad (värde 950 kr). Ange koden ”höstfärger” när du anmäler dig.

Sugen på att testa skogens egna medicin? Som Caminoläsare har du just nu 40% rabatt på chaga-pulver från Clearlife. Pulvret är gjort av högkvalitativ, varsamt torkad chaga som skördas vilt från björkar i norra Finland. Ger ett supergott te som dricks som det är eller blandas med valfri kryddning. Ange kod ”skogensmedicin” för att ta del av rabatten.

AVJORD.SE

CLEARLIFE.SE

Surdegsknäcke på köpet

Upp till 25% på tygalternativ

Handla för minst 250 kronor hos nya Caminovännen Nätbutiken Bättre Värld och du får en påse ekologiskt, hjärtformat surdegsknäcke från det ekologiska hembageriet Vadstena Bröd. En stor del av produkterna som säljs i butiken är återbruk. Ange koden ”Camino” i meddelandefältet vid beställning för att utnyttja erbjudandet.

Nu har du möjlighet att testa Alvehamns bamburondeller, tygbindor i hampa och tvättbara blöjor till specialpris. Maria Alvehamn, som driver nätbutiken, har satt ihop några olika paketerbjudanden exklusivt för dig som läser Camino, som du kommer åt genom direktlänken nedan.

Där kan du också beställa direkt utan att behöva ange en kod.

BUTIK.BATTREVARLD.NU

Fraktfritt smycke Köp ett vackert smycke som hjälper. När du köper ett armband från We Effect hjälper du både massajkvinnor i Tanzania och We Effects arbete med att minska fattigdomen i världen. Beställ senast den 30:e november och ange kod ”Camino” så bjuder We Effect på portot.

WEEFFECT.SE/BUTIK

ALVEHAMN.SE/ CAMINOERBJUDANDE

25% på föreläsning om cirkulär ekonomi Gör som Svensk Handel, Tillväxtverket, Chalmers, flertalet kommuner och länsstyrelser och många andra aktörer. Bjud in Tobias Jansson för ett föredrag eller workshop om cirkulär ekonomi – ett lösningsfokuserat synsätt på våra stora framtidsutmaningar som förenar affärsnytta med miljönytta. Ange kod CAMINOCE36 vid bokning för att få rabatten.

CIRCULARECONOMY.SE

PROFILEN

Amerikanska toppforskaren Gretchen Daily använder en ny svensk modell för att övertyga företag och politiker att miljardsatsa på skog, hållbart jordbruk och rent vatten.

en ch Gret y il a D TEXT LOTTA OLSSON FOTO LOTTA OLSSON , CHRISTIAN KARLSSON

Sätter prislappar på naturen

– pengar är det enda språk som näringslivet och politikerna förstår, säger Gretchen Daily, professor i miljövetenskap från Stanford University. Men vi kan inte sätta ett pris på människors liv.

Hennes arbete handlar om att analysera hur mycket vårt välbefinnande och vår säkerhet är värd. Att kunna se hur olika komponenter i vår miljö och våra ekosystem samverkar och påverkar våra liv, i takt med att naturen exploateras, förstörs och byggs bort.

Vi träffas en tidig sensommarmorgon på Kungliga Tekniska högskolans gröna innergård. Gretchen möter upp i lediga träningskläder efter en kortare cykeltur från Stockholms universitet. Hon är precis hemkommen från Kina, där hon är mitt uppe i ett intensivt miljöprojekt, en historisk satsning på högsta nivå med att återställa förstörda ekosystem. Hon rapporterar direkt till ledaren under presidenten och premiärministern, professor Zhiyun Ouyang, som har 3 000 forskare under sig. Han läste hennes bok, Nature's Services; Societal Dependence on Natural Ecosystems, och bjöd in henne.

18

GRETCHEN DAILY ÅLDER

50 år

Gästforskare i Sverige. Biolog och forskare i miljövetenskap vid Stanford University i Kalifornien. En av världens främsta experter inom naturkapital och en av grundarna till Natural Capital Project.

BOR Just nu i Stockholm, gästforskare i två år, inne på andra året. Annars i Kalifornien: Stanford, Bay area.

FAMILJ Man och två barn, 12 och 10 år.

AKTUELL SOM

19

PROFILEN

”

Många länder pratar om det, men Kina är först ut att arbeta med ekologisk kompensering på riktigt Gretchen Daily är en världsledande forskare inom naturkapital.

– Om tiden efter andra världskriget bara har handlat om vinstmaximering och ekonomisk tillväxt till varje pris, så har vi nu kommit till en period där vi måste tänka om och ta hänsyn till naturens resurser och vår påverkan. År 2050 beräknas 70 procent av jordens befolkning bo i städer.

– Många länder pratar om det, men Kina är först ut att arbeta med ekologisk kompensering på riktigt, säger hon.

De har nått en katastrofnivå och har kommit till insikten att de helt enkelt inte kan fortsätta i nuvarande takt. De ser det som en nationell säkerhet för landet.

Det handlar om miljardsatsningar på återplantering av träd, som stormbarriärer och skydd mot översvämningar, investeringar i hållbart jordbruk och att säkerställa dricksvatten till städer. Flera av innovationerna som används i Kina har utvecklats i Sverige. Beijerinstitutet, som Gretchen Daily har samarbetat med under många år, tog exempelvis fram modellen med GEP, Growth Ecosystem Product, som inte bara fokuserar på ekonomisk tillväxt utan även väver in miljöaspekter. gretchen berättar att allt egentligen började på den lilla ön Askö i Stockholms skärgård i början av nittiotalet.

Ett gäng akademiker, forskare, Nobelpristagare och en del ”utövare från det verkliga livet”, som hon uttrycker det, bjöds in under lite mer lediga former för att diskutera stora frågor – och utveckla nya idéer. Inriktningen var ekologi och ekonomi, två områden som tidigare mer eller mindre varit i krig med varandra. Gretchen menar att Sverige blev fredsmäklaren mellan de båda, och att det blev startskottet för ett helt nytt sätt att tänka och arbeta.

I dag har Natural Capital Project, där Gretchen är medgrundare, en databaserad ekosystemtjänst som visar var och vad man ska investera i naturen för att få bäst avkastning. Tanken är att analyser från verkliga projekt ska stå modell för andra sammanhang. Ett lyckat vattenprojekt i Quito, Ecuador, för att säkra dricksvatten, har till exempel exporterats till 43 andra städer runt om i Sydamerika. Allt handlar om att bygga förtroende hos viktiga beslutsfattare med kunskap och att kunna visa resultat, säger Gretchen Daily.

Vilka måste övertygas?

– Regeringar, stora företag, stora organisationer och investerare av välgörenhetsprojekt som exempelvis Världsbanken och Inter-American Development Bank.

Vi inriktar oss på beslut som tas varje dag, om vi kan få in vårt budskap i det dagliga beslutsfattandet så kan vi göra en dramatisk förändring som får stort genomslag.

Hur får du med näringslivet?

– Förtroende, det är den viktigaste ingrediensen, och oftast den svåraste delen att skapa tillsammans. Vi försöker alltid att hitta partners som har stor genomslagskraft, som vi vet att folk kommer att lyssna på. Vi har till exempel ett pågående projekt med Dow Chemical i USA. Deras största fabrik ligger i Freeport i Mexikanska golfen, som regelbundet drabbas av intensiva orkaner. Dow är beroende av färskvatten från floder och våtmarker. Vår analys handlade bland annat om att se ifall de är tillräckligt skyddade med tanke på den förväntade höjningen av havsnivån – som kommer med klimatförändringar. Det var de inte! Nu har vi ett gemensamt team, som en miljöaktivist förmodligen skulle ha svårt att tro var möjligt.

Om Dow Chemical säger: Nu måste vi fokusera på höjda havsnivåer och stormskydd, så förstår andra företag i området allvaret i det hela. Dow tar med sig analysen när de bygger sin infrastruktur, samtidigt som analysen och modellen för hur man ska tackla problemen kommer att kunna användas i andra kustmiljöer.

Gretchen avslöjar att Natural Capital Project även är aktiva i återuppbyggnaden i de drabbade staterna efter oljeolyckan i Mexikanska golfen. Den största satsningen någonsin i USA, och den näst största i världen efter Kina, för att restaurera och bevara naturkapital. USA har avsatt 800 miljoner dollar i en restaureringsfond till den drabbade regionen i avvaktan på stämningen av oljeföretaget BP. gretchen berättar också att de har ett samarbete på gång med företagsgiganten Unilever för att hitta en mer hållbar produktionskedja. I den ambitionen ingår att stoppa skogsavverkningen i tropikerna, skifta ut palmoljan, och att förbättra levnadsvillkoren för odlarna som bor där.

– Det gäller att hitta en visionär att samarbeta med, någon som har makt och som är villig att göra skillnad, säger Gretchen.

Nästa utmaning är att samla ledarna för alla pågående projekt i Stockholm i maj nästa år. Förhoppningen är att även kunna bjuda in några stora svenska företag för nya projekt. Gretchen säger att man planerar ett mindre, intimt möte enligt den svenska modellen, från Askö. Och vem vet, det kanske blir en och annan snaps, lite bastu – och inspiration till nya banbrytande idéer för framtiden?

20

GRETCHEN OM Sverige – Barnen ville inte alls flytta till Sverige först, och nu vill de inte flytta tillbaka till Kalifornien, trots klimatet. Det är ett så extremt mycket snabbare tempo och så mycket mer trafik och folk överallt där, säger Gretchen.

– Vi blev verkligen förvånade över hur mycket smågodis ni äter här, mest i världen lärde jag mig i min svenskaundervisning.

Jag har fullt sjå med att tygla barnens vilja att köpa gottepåsar när vi är och handlar mat.

Godislådorna finns ju överallt, skratt.

– Sverige versus USA? Oooo, Sverige är vilt och civiliserat på bästa sätt.

Natural Capital Project: – Det är ett partnerskap som kombinerar innovation och forskning vid Stanford University och University of Minnesota, i samarbete med The Nature Conservancy och Världsnaturfonden. De arbetar med ledare runt om i världen för att visa att natur och ekosystemen kan stödja mer hållbara investeringar och politiska beslut.

Den databaserade ekosystem­ tjänsten InVEST (Intergrated Valuation of Environmental Services and Tradeoffs): – Vi kan göra en dollarvärdering, hur många människor skulle bli sjuka om vattnet förorenas?

Hur många människor kan vi hjälpa om vi investerar här i stället för där borta?

Sveriges roll i miljöfrågor i världen: – Jag vet inte vad magin är.

Men i det här fallet kan Sverige knäppa med fingrarna och samla ihop ett gäng akademiska tänkare, gamla Nobelpristagare och en del utövare från verkliga livet – med en effekt som jag önskar att de kunde ta med sig som fredsmäklare i Mellanöstern (skratt).

Gretchen Daily älskar Sverige och vill få fler att räkna på naturen.

21

Hugga Utan Hyggen?

Urbanistan vill ha sin skog orörd. Men trycket på träden ökar över hela planeten när vi blir fler som äter mer och samtidigt ska bli av med det fossila beroendet. Är ur- och naturskogarna dömda att gå till intet i utvecklingens namn? Hittas lösningen på den heliga skogens dilemma mitt i den brännheta svenska skogsdebatten?

Text ingemar tigerberg foto tobias jansson

22

23

H

det är svalt och skuggigt där vi går över de mossbeklädda stubbarna. Nedfallna gamla träd ligger kors och tvärs och trädkronorna bildar ett tak över stigen.

Vegetationen är varierad och kuperad, lövträd varvas med barrträd, det hörs fågelkvitter och under stenarna kryllar det av liv.

Barndomens minnesbild av skogsvandringen är urskogskimrigt romantisk och väcks åter till liv under en mer närtida skogspromenad. Den skog som jag nu traskar runt i ser helt annorlunda ut. Det är raka, spinkiga tallar så lång ögat kan nå, alla står lika långt från varandra, till synes tillräckligt för att optimera solstrålarnas instrålning. Marken är täckt med en och samma beväxtlighet. Kontrasten mellan mitt skogsminne och vad jag nu blickar ut över är som natt och dag. Är det såhär den svenska skogen ser ut idag? Jag träffar Johan L. Kuylenstierna, VD på Stockholm Environment Institute för att få en bild av läget. Borde vi förfasas?

– Jämfört med för hundra år sedan är skogen mycket bättre skött idag, men vi har inte varit särkilt bra på att skydda de ur- och naturskogar vi har, sammanfattar han.

i det så kallade Nagoya-avtalet som Sverige skrivit på lovar länderna att skydda 17 procent av landytan från exploatering. Det finns olika åsikter om hur avtalet ska tolkas, exempelvis vad som ska räknas som ett skyddat område. Därför går det inte exakt att säga hur många procent Sverige idag skyddar, men kritiska röster har hörts om att arbetet med att skydda skog i Sverige går för långsamt.

I svenska konflikter kring skogen hörs framförallt två parter – skogsindustrin och naturvårdsintressegrupper.

Lokalt handlar det ofta om vilka områden som bör få olika slags skyddsstatus och hur väl skogsbruket har tagit hänsyn till olika miljöaspekter. Att öka andelen skog som används till ekoturism är många positiva till, men det går knappast att applicera på all skog. Båda sidor är i princip överens om att den svenska skogen ska brukas och användningsområdena för skogen behöver dessutom utökas när samhället manövrerar bort från fossila resurser.

– Den biobaserade ekonomin ökar trycket på resurserna. Skalan på den här omställningen gör att det handlar om enorma volymer, så vi kommer absolut att se växande konflikter mellan olika miljöområden i skogen såsom biologisk mångfald och klimat, befarar Johan.

”

Jämfört med för hundra år sedan är skogen mycket bättre skött i dag, men vi har inte varit särskilt bra på att skydda de ur- och naturskogar vi har Idag består världens energianvändning till över 80 procent av fossila bränslen och för att klara klimatutmaningen behöver de ersättas. Det går knappt att föreställa sig hur stor den omställningen är, men bioenergin har definitivt en roll att fylla. Dessutom ska skogsråvara gärna ersätta olja och bomull i olika konsumentprodukter. Detta samtidigt som skogarna naggas i kanterna på många håll i världen. Den sydamerikanska regnskogen huggs ner till förmån för bland annat sojaodling och betesmark. Sojabönor som blir till kraftfoder åt bland annat svenska kor – en riktigt dålig ekvation både för klimat och biologisk mångfald. Avskogning stod för omkring 8,5 procent av de globala klimatutsläppen mellan 2002 och 2011, men om man ser på hela industrialiseringen (år 1750–2011) handlar det om så mycket som en tredjedel, enligt IPCC:s rapport från 2013. på borneo är bilden liknande men där är det främst palmoljeplantager som skövlas. Palmoljan är också den främst en livsmedelsprodukt. I innehållsförteckningen kallas den ofta ”vegetabilisk olja/fett” men nästa år kommer det att vara lag på att ”palmolja” måste skrivas ut, så het har frågan blivit. Våra tallrikar tar allt större delar av omvärlden i anspråk.

– Det går i princip inte att öka den globala jordbruksmarken, däremot finns det marker i dåligt skick som skulle kunna gå att förbättra, slår Johan Kuylenstierna fast.

24

Urskog Urskog är skog som aldrig har utsatts för mänsklig exploatering som jordbruk och skogsbruk. Motsatsen är kulturskog. Ett mellanting är naturskog, skog som inte har utsatts för mänsklig verksamhet på 150 år.

I Skandinavien finns mindre partier urskog kvar främst i fjällområden. Urskogen i Sverige är mindre än 0,5 procent av all skog.

25

Åsa Burman,

VD och projektchef för Göteborg Energis stora satsning Gobigas, världens första anläggning som ska producera ren biogas från skogsavfall.

”Hela världen tittar på oss” Vad gör Gobigas unikt?

– Vi har byggt en industriell anläggning som ska förgasa biobränsle från skogsavfall och göra biogas av det. Det finns ingen som har gjort det här förut i stor skala. Jämfört med de referenser vi har, exempelvis en anläggning i Güssing i Österrike, är vår anläggning fyra gånger så stor och kommer att producera en gas av en helt annan kvalitet. Den består till 95 procent av ren metan som därmed också kan användas som fordonsbränsle. Men målet är inte att vara unika utan att vara en föregångare. Hela världen tittar på oss och håller tummarna för att vi ska lyckas.

Varför är förväntningarna så höga?

– Biogas är ett väldigt bra bränsle för fordon och enligt forskningen det fordonsbränsle med absolut lägst klimatpåverkan. Det finns redan idag biogas producerad från rötning av slam, gödsel och matavfall men tillgången på material att röta är begränsad. För skogsråvara finns inte samma begränsning i Sverige.

Tvärtom funderar skogsbolagen idag mycket på hur de ska få avsättning för sin råvara i framtiden, bland annat eftersom produktionen av tidningspapper är på väg ner ganska rejält i Sverige. Det är många som pratar mycket om att använda skogsråvara till bland annat kemikalier och material men att göra det är en helt annan sak.

Hur kommer det sig?

– Bland annat därför att bioalternativen inte kan konkurrera prismässigt med de oskattade fossila råvarorna.

Projektet har kritiserats för att det riskerar att bli en förlustaffär för kommunen. Hur ser du på det?

– Vi har aldrig sagt att det här kommer att bli ett lönsamt projekt. Målet för Göteborg Energi och ägaren är att visa att tekniken fungerar för att kunna gå vidare och bygga en kommersiell anläggning när det finns ekonomiska förutsättningar för detta.

Vi behöver också visa att driftkostnaderna är i paritet med våra kalkyler och att vi förhoppningsvis ska kunna matcha driftkostnader mot försäljningsintäkter.

Själv känner jag mig förhoppningsfull och tror att det kommer att fungera.

Göteborg Energis demonstrationsanläggning ska visa att det går att förgasa bioråvara från skogen i stor skala.

26

den befintliga jordbruksmarken kommer alltså att behövas till odling av mat för att vi ska kunna föda en växande befolkning, som dessutom har en ökande köttaptit. All markyta kommer att behöva nyttjas effektivt och biobränslen från jordbruksmark ser inte ut att få plats i en sådan ekvation om det inte är från spillråvara.

Visst finns det andra förnybara energiformer att hoppas på, främst när det gäller elproduktion. Men när det gäller flytande eller gasformiga energibärare har skogen minst sagt stora skor att fylla. Så hur ska den nyttjas på bästa sätt? trakthyggesbruket kallas den metod som merparten av den svenska skogen brukas i. Den innebär att en trädsort planteras samtidigt över ett område. Under tiden skogen växer upp röjs det och gallras, för att slutligen avverkas helt genom ett kalhygge. Därefter planteras nya träd. Vid avverkning ska några procent av trädbeståndet lämnas som agerar ”livbåtar” åt olika organismer till dess att ny skog växer upp. Dessutom lämnas ofta så kallade högstubbar, träd som är kapade cirka fyra meter från marken. För den oinsatte ser kanske dessa mest ut som ett slarvigt inslag i den kallblodigt skövlade skogen, men högstubbarna är viktiga för många arter som behöver döda träd för att överleva.

Utöver att trakthyggesbruket är ekonomiskt rationellt, det är väldigt effektivt att dra in en modern skogsmaskin och kapa allt, så hävdar förespråkarna att det även är en metod som tar god naturvärdeshänsyn. Idén med trakthyggesbruket är att efter avverkning lämna efter sig en miljö som efterliknar den efter skogsbränder, vilket är den naturliga process som mest påverkade nordiska ekosystem innan människan tog anspråk över landskapet.

En viss del av skogen ska alltså lämnas som ”livbåtar” vid ett kalhygge, och det som lämnas ska helst vara av högt så kallat ”naturvärde”. Det tvistas om hur väl skogsbruket lever upp till detta – sparas rätt delar av skogen och tillräckligt mycket? Enligt Sveriges Radios Vetandets Värld skyddar Sverige med sina nordiska grannar minst del av skogen i världen på det här sättet.

Skogsindustrierna försvarar sig med att den frivilligt avsatta skogen inte är medräknad i deras jämförelse.

Det finns vetenskapliga studier som hävdar att minst 15 procent av skogsytan behöver lämnas för att ge önskad effekt men dessa studier har enbart mätt beståndet av de arter som fanns i den ursprungliga skogen, inte

27

Anna Altner

Projektledare för Skogsbolagets Södras forskning om framtidens användningsområden för skogsråvara.

”Konsumenter tittar allt mer på förpackningar” Ni har inlett ett samarbete med brittiska företaget James Cropper som ska ta fram produkter av materialet Durapulp. Vad handlar det om för produkter?

– Durapulp är ett cellulosabaserat material som är så hållfast att det kan stå emot fukt och höga temperaturer. Just nu ser vi en stark trend att förpackningar blir allt viktigare ur varumärkessynpunkt då konsumenter tittar allt mer på förpackningen för att avgöra hur bra en produkt är. Durapulp är ett perfekt material för högvärdiga förpackningar som idag mestadels är i plats eller i papper. Fördelen gentemot annat papper är att Durapulp är styvare och till skillnad mot kartong är den också mer formbar vilket gör att man kan jobba med 3D-former.

Tidigare har ni också tagit fram en uppmärksammad barnstol och en lampa i Durapulp. Vad har hänt med dessa produkter?

– De produkterna togs inte fram för att bli produkter utan har tjänat i syfte att testa marknaden. Det ligger inte i vårt affärsområde som råvarumaterialtillverkare att faktiskt producera produkter. Designföretaget Wästberg, som tog fram lampan, hade som syfte att börja sälja den, men de är själva inte en tillverkare. Det är en jättespännande utmaning när man jobbar med nya material att involvera hela värdekedjan för att nå ut på marknaden.

Hur stor är efterfrågan på de nya materialen?

– Från varumärken och designers är intresset jättestort. Däremot finns en ganska stor omognad hos producenterna. Kraven på de nya materialen är väldigt höga. De ska vara både bättre och billigare vilket gör det svårt att slå sig in på marknaden.

Man ska komma ihåg att de fossila råvarorna har Durapulp är ett cellulosabaserat material som kan utvecklats under 100 år. ersätta plast i högvärdiga Men jag är helt övertygad förpackningar. om att det kommer FOTO RASMUS MALBERT ett skifte, framförallt för de produkter där konsumtionen är ganska hög och där konsumenten själv ser att det inte är hållbart att fortsätta som nu. Förpackningar är ett sådant område.

28

”

Om skogsbrand anses som en naturlig process som ekosystemet är beroende av ska vi då avstå från att släcka skogsbränder? de nya arter som faktiskt trivs och frodas i hyggena. Det gör att man hamnar i frågeställningar om vilka arter som förtjänar att leva. Är det de arter som har störst betydelse för oss människor?

Om det är det ursprungliga tillståndet vi eftersträvar i naturen – är det den ursprungliga störningen (skogsbrand) som bör vara vägledande eller den ursprungliga orörda skogen? Om skogsbrand anses som en naturlig process som ekosystemet är beroende av ska vi då avstå från att släcka skogsbränder? Vilken störningseffekt ska arten människa tillåtas ha?

För även om trakthyggesbruket vill efterlikna skogsbrand så är det trots allt stor skillnad på en skog som brunnit och en som kalhuggits, inte minst tillgången på död ved som är viktig för många arter. kan det svenska skogsbruket idag beskrivas som hållbart? Inte än, konstaterar Skogsstyrelsen som drar slutsatsen att det svenska miljömålet till år 2020 om levande skogar inte kommer att nås. Men skogsbruket är under en långsiktig omvandling som ser ut att gå åt rätt håll. ”För långsamt” hävdar andra som vill ha mer av så kallat hyggesfritt skogsbruk.

Den vanligaste metoden för hyggesfritt skogsbruk kallas för blädning, där man avverkar skogen selektivt och successivt, i intervaller på 10–30 år. På så sätt får skogen träd av alla storlekar vilket gör att skogskänslan kvarstår och det blir alltid några stora kalhyggen.

Denna metod, menar förespråkarna, ger en klart bättre naturvård, framförallt gynnas många svampar, lavar, mossor och skogsfåglar. Jämförelser som redovisades i Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur visar att det även går att få ekonomin att bli gynnsam med den här metoden, men enligt Skogsstyrelsen saknas det forskning på området.

Men det är på gång. På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) leder Joakim Hjältén som är professor vid institutionen för vilt, fisk och miljö ett forskningsprojekt som ska undersöka om hyggesfritt skogsbruk ger mer liv i skogarna.

– Det finns mycket som tyder på att hyggesfritt ökar mångfalden i våra skogar, inte minst från liknande mindre studier, men vi vet idag för lite, säger han.

– Grundtanken i svenskt skogsbruk är att räkna ut hur mycket man kan avverka för att kunna hålla samma nivå i hundra år. Hyggesfritt skogsbruk är jättebra men inte överallt. Det fungerar på vissa marker där man verkligen

29

får upp en ny föryngring i luckorna, men det är så liten del av den svenska skogsarealen som är lämplig så det kommer inte att bli den metod som dominerar, tror Carina Håkansson som är VD på Skogsindustrierna.

– Idag bygger nästan all forskning på trakthyggesbruket, det dominerar helt och hållet. Det behövs en mångfald av metoder, för att alla skogsägare ska kunna välja vad som passar dem bäst. Hyggesfria metoder är bra lämpade i tätortsnära områden men också på andra ställen där det finns en skog som inte tål kalhygge, menar Johan Rudberg, sakkunnig skog på Naturskyddsföreningen.

Forskningen på SLU om det hyggesfria skogsbruket beräknas ge preliminära resultat i slutet av 2015 men det dröjer än längre innan något är publicerat. Joakim Hjältén som leder arbetet har stort förtroende för hyggesfritt skogsbruk men betonar samtidigt att det inte är lösningen på alla problem.

– Vissa arter missgynnas av det. Det behövs en variation i skogslandskapet, poängterar han.

Olika skogsområden har olika naturvärden och olika förutsättningar som förtjänar en ordentlig genomlysning innan beslut om eller hur den ska brukas. Om nya metoder ska få brett genomslag krävs att kunskap finns på bordet. Tills dess är det upp till enskilda medvetna skogsägare att gå före.

Om debatten om den svenska skogen handlar främst om metod för avverkning, är diskussionen en helt annan om skogen i tropiska länder. Ingen vill att regnskogen ska avverkas. Men vilka är vi att lägga locket på för de ländernas ekonomiska utveckling, när vårt eget välstånd byggdes upp med hjälp av våra naturresurser?

Anders Malmer som är professor i tropisk skog och markanvändning menar att det går att applicera en del av synen på svenskt skogsbruk även på vissa regnskogar.

– Det irriterar mig att vissa säger att man förstör skogen när man hugger ner den. Vi förstör inte skogen i Sverige, vi föryngrar den, ryter han.

– På sikt tror jag att man måste bruka regnskogen, och göra det med hållbara metoder. Var enda kvadratmillimeter på den här planeten kommer att behövas för mat- och biomassaproduktion, förutom det vi bestämmer ska vara nationalparker och liknande.

Det handlar enligt Anders om varianter av det hyggesfria skogsbruket.

– Det finns system för att bruka regnskog där man gör en selektiv avverkning, det vill säga inte kalhyggesbruk.

Men idag är det tyvärr ofta mer lönsamt att hugga ner

”

Mycket tyder på att hyggesfritt ökar mångfalden i våra skogar och göra plantager, till exempel oljepalm eller teak, beskriver han.

– Att motivera en bonde i Afrika att plantera träd enbart för att öka kolhalten är inte aktuellt. Det är produktion som räknas, säger han krasst.

En annan som tror att erfarenheter från svenskt skogsbruk skulle kunna göra stor nytta internationellt är Sven-Erik Hammar, ordförande i LRF Skogsägarna.

– På 1920-talet hade vi 1,5 miljard kubikmeter stående skog i Sverige, idag har vi 3 miljarder. Och samtidigt har vi plockat ut 6 miljarder på den resan. Vi har både byggt välstånd med skogen och samtidigt ökat skogstäcket, beskriver han.

– Men det är inte så lätt att få ett uthålligt skogsbruk om staten äger all skog. Folk ute i byarna har inga incitament att sköta skogen, när de inte får skörda frukten av sina investeringar. Där har Sverige något att erbjuda resten av världen, vårt tänkande kring att familjer sköter sin skog för barnbarnens skull. Om familjer skulle få klara rättigheter till mark som går att lita på, så skapas incitament att vilja investera i långsiktigt hållbart skogsbruk, menar han.

I Sverige ägs ungefär hälften av all skog av små skogsägare, ofta familjer. Resterande skog ägs till 25 procent av det offentliga (stat och kommun) och 25 procent av stora företag. Familjeskogsbruken organiseras i skogsägarföreningar till vilken LRF Skogsägarna är branschorganisation.

Tillsammans ägs även massabruk och andra förädlingsindustrier. En liten del av LRF Skogsägarnas verksamhet handlar om att sprida erfarenheter internationellt. Kenya, Chile och Kina är exempel där de är verksamma. I Kina har myndigheterna nu börjat dela ut så kallade brukanderätter som ska ge långsiktiga incitament att sköta skogen för dem som blir beroende av den.

– På längre sikt behöver man också skaffa sig en fot in i förädlingen av råvaran, lägger Sven-Erik till.

Min egen plan är att återvända till den monotona tallskogen där barndomsminnet väcktes till liv för att se om jag ser den i nytt ljus. Möjligen luskar jag även i mitt urskogsminne, för kanske har de båda en viktig roll att fylla? debatten om skogen kommer med stor sannolikhet att fortsätta och intensifieras. För den som vill delta gäller det att ha de globala glasögonen på och många perspektiv i åtanke. Klimat, biologisk mångfald, matproduktion och ekonomisk utveckling ska alla samsas, har vi tur kommer vi hitta hoppet för regnskogen djupt inne i den svenska trollskogen.

30

FOTO ANNA HÅLLAMS

Susanne Rudenstram Chef för Sveriges Träbyggnadskansli, Skogsindustrierna och Trä- och Möbelföretagens initiativ för ett modernt industriellt träbyggande.

”På 40 år behöver vi bygga lika mycket som under hela mänsklighetens historia” Varför arbetar ni med att främja stort och högt byggande i trä?

– Initiativet kom från en utredning år 2002 som hette ”Mer trä i byggandet”. Den konstaterade att det behövdes mer konkurrens inom byggbranschen som länge varit dominerad av fyra stora aktörer. Dessutom såg man att det fanns klimatfördelar med ett ökande byggande i trä och en önskan från Skogsindustriernas sida för att kunna nyttja den svenska skogen mer. Idag är det klimatet som är den drivande frågan, tillsammans med att byggande i trä också är mer rationellt och effektivt.

På vilket sätt är det mer effektivt?

– Träbyggandet sker industriellt genom att man bygger färdigt alla delar i fabrik och monterar ihop dem på plats. Det går fortare, ger mindre störningar på den befintliga omgivningen och minimerar resursåtgång och fel i processen.

Hur ser ambitionerna ut?

– Jag har en vision om att trä i framtiden är det dominerande materialvalet i stommar i höga hus. Idag finns en träbyggnadssektor med ett 10-tal företag som på kort tid har skaffat sig en marknadsandel på 10 procent. Man ska komma ihåg att detta är en väldigt konventionell bransch och det kräver en hel del av beställarledet, inte minst kommuner, att våga prova ett nytt kort. Men det finns många duktiga kommuner som redan har gått före och driver utvecklingen framåt.

Vad talar för att din vision blir sann?

– Amerikanerna har gjort en undersökning som visar att vi de kommande 40 åren behöver bygga lika mycket i världen som vi gjort under hela mänsklighetens historia. För att det ska vara möjligt måste vi ha nya material. Redan idag suger vi upp sand från havsbottnen för att producera betong eftersom det är en bristvara och cementindustrin står för mer utsläpp än flygtrafiken. Rätt använt är trä världens bästa förnybara råvara.

Strandparken i Sundbyberg är Stockholmsområdets första åttavåningshus i trä och har designats av Anna Höglund på Wingårdhs arkitektkontor.

FOTO PETRA BINDEL

31

n e g o k s d e M r a f m so 32

Det blir allt viktigare att räkna in skogens hälsobetydelse när vi värderar naturen.

Löparen Markus Torgeby bodde nästan fem år ensam i en kåta i skogen och vet vad det innebär att låta sig läkas av skogen.

TEXT JOHANNA STÅL FOTO TOBIAS JANSSON

– jag tror inte jag hade levt om jag inte hade haft skogen.

Han står bredvid mig på den breda skogsstigen i ett naturreservat på Hönö i Göteborgs skärgård. Ögonen är klara och vakna och det märks att han är mån om att jag ska förstå vad skogen betyder för honom.

Markus Torgeby är för många bekant som ”Löparen” efter en dokumentär med den titeln som handlar om de år då dåvarande 20-åringen Markus bodde själv i en kåta i de jämtländska skogarna. Åren har gått, nu är Markus 37 år, han har sparat till långt hår och den osäkerhet och förvirring han pratar om i dokumentärfilmen, är som bortblåst.

Nu, en medievan kille som föreläser, leder löparskolor och är trebarnsfar, men som ständigt balanserar mellan att behålla det äkta och samtidigt dra in pengar till familjen. Han är jordnära och lättsam och verkar själv lite överraskad av att han föreläser för så många personer. Han som helst vill vara för sig själv i skogen, fortfarande …

– Många tycker att det är märkligt att man väljer att bo ute i skogen som 20-åring. Det kunde gå två månader utan att jag träffade någon på den tiden.

Men livet var så kaosartat för mig då, att det var enda sättet att hitta linjen, berättar Markus på bred göteborska.

Markus är född på Öckerö i Göteborgs skärgård och när han var tio år fick mamman sjukdomen

33

Markus Torgeby bodde i flera 책r ensam i skogen och det 채r fortfarande d채r han k채nner sig mest hemma.

34

”

Du kan inte åka upp till skogen och flumma och tro att jag är kvar, du får bestämma dig Multipel Skleros, endast 28 år gammal. Markus hade tre småsyskon, tillsammans fick de laga mat och tvätta sin mamma redan som 8–10 åringar. Pappan jobbade mycket.

– Mamma gick från att kunna göra allt till att inte kunna göra något. Det var en omställning såklart.

När Markus var 16 år började han springa. Han kände direkt att det var något för honom och avancerade snabbt. Men tränarens krav på honom blev för stora, han kunde inte prestera under den enorma pressen och bröts ner av den hårda träningen som inte gav någon möjlighet till vila. Tillsammans med hemmaförhållandena gick det utför och Markus tappade fotfästet. Han hade mycket ”spring i benen” och behövde egentligen mycket ordning och struktur. Men han fick ta hand om sig själv.

Inget fungerade – han hade inte varit i skolan på flera månader. Och det fanns ingen plats för vila.

– Samtidigt såg jag hos mamma att det fanns något annat, en glädje inombords. Något annat att sträva efter …

Markus mindes boken Skogsliv i Walden av Henry David Thoreau som han läst när han var 17 år och började alltmer se skogen som en utväg. Efter att ha rest till Indien och Nepal gick han ett år i en friluftsskola i Jämtland och flyttade därefter ut i en kåta i skogen i augusti.

– Under åren i skogen sprang jag mycket och handlade sällan mat. 80 procent av min föda var havregryn. Jag plockade vildhallon och hjortron och drack sav på våren, men jag flyttade inte ut i skogen för att vara självförsörjande. Det handlade mer om att hitta mig själv.

Trots det blev han snabbt medveten om sin påverkan på naturen.

– Skulle jag duscha behövde jag stå på en planka och koka vatten … Jag såg hur mycket energi som krävdes när man gör allt själv och fick en ganska stark miljömedvetenhet. en dag, när han bott nästan fem år i skogen, ringde han hem till sin pappa som sa ”Du måste komma hem, din morfar är döende”. Markus, som stod sin morfar nära, åkte ner direkt. På sin dödsbädd sade morfadern ”Jag vill

35

ge dig ett råd: se till att skaffa dig ett fruntimmer, gift dig med henne och låt henne bestämma över dig, det blir bäst för dig”. Och det var precis vad Markus gjorde tre månader senare.

– Jag träffade Frida på en fredag och vi båda fick feeling. På måndagen sade Frida ”hur ska du ha det Markus? Du kan inte åka upp till skogen och flumma och tro att jag är kvar, du får bestämma dig.” Jag tror hon fattade att det var det jag behövde. markus skulle helst vilja bo i skogen på heltid, men nu kompromissar de mellan stugan nära Järpen och huset i Göteborgs skärgård. Frida arbetar på Volvo, men i perioder av föräldraledigheter med de tre barnen bor de i skogsstugan.

– Jag längtar ut i skogen varje dag, men jag vill också ha familjen. Eftersom jag springer varje dag kommer jag ut en del, jag hade inte överlevt annars, det är bara att inse. Frida är mycket mer tillfreds än vad jag är. Även fast hon gillar att bo i skogen så behöver hon inte den här hardcore-grejen. Vi brukar skoja om det ibland att ”det är alltid vi snubbar som strular”. Tjejerna känns mer i fas och har inte samma behov av att leva så hårt för att ”känna att de lever”.

Markus berättar hur han går igång på att det svider, att frysa så att tårna blir vita är skitbra för då känns det på riktigt.

– Jag är i mitt esse när jag kan fokusera helt på en sak, som när jag sprang Fjällkedjan. Jag bara springer, äter och sover och så kommer jag hem och ska ha fokus på familjelivet som är mer ”split vision” – att ha koll på massa saker samtidigt. När jag hade varit hemma några dagar bad Frida mig gå och handla och jag lade ner diskborsten och gick ut. När jag gick ut genom dörren så ringde telefonen och Frida hittade mig en timme senare i vedboden med telefonen. Jag gick iväg till affären och handlade och upptäckte när jag skulle betala att jag inte hade några kläder på mig. Så är jag hela tiden. Och så skulle aldrig Frida vara.

Markus menar att det är tjejer som borde vara chefer och ha det övergripande ansvaret medan killar ska vara specialister. Men ofta är det ju tvärtom …

– Vår tids stora utmaning är att sålla. Det var det skogen handlade om för mig. Jag satte mig själv i en enkel situation, jag var tvungen att enbart sköta om det mest basala.

Markus tipsar om att vi borde släcka lampan tidigare och softa mer på kvällen. Eller gå ut och jogga utan musik. Lyssna på naturen.

Under vintern släcker han lampan tidigare, vilar mer och tänker mer. På sommaren presterar han mer. När han bodde i skogen sov han elva timmar per natt.

– Jag ser på mina barn, de minns inte sina prylar, det är upplevelserna de minns, som att dyka från en tio meter hög klippa. Mitt äldsta barn Signe, älskar stenhårt att vara i skogen. Helga, vårt andra barn är mer socialt och kan sakna kompisar från Göteborg.

MER AV MARKUS

Ger ut en bok för magasinet och förlaget Filter våren 2015.

Finns på instagram som markustorgeby SKOGSRESAN

19 år: Markus slutade springa, reste till Indien och Nepal och ”flummade runt” 20 år: Gick ett år på folkhögskola 21–26 år: Bodde i en kåta i skogen en bit utanför Järpen 27 år: Markus träffade Frida och några månader senare dog hans mamma 29 år: Bodde i Göteborg, första barnet Signe föddes 30 år: Byggde och bodde i en FOTO PRIVAT

Nu kompromissar Markus mellan familjen och skogen. Men lite skogsliv varje dag behöver han.

Kåtan Markus bodde i i 5 år.

stuga vid Helgesjön i Jämtland.

Frida var mammaledig och designade därefter kläder för Lundhags, Markus arbetade inom vården.

34 år: Flyttade tillbaka till Göteborg, Frida fick jobb på Volvo

”

Skogen är som en bra pappa, fast utan att tjöta

FOTO PRIVAT

När Markus bodde i skogen var det ett enkelt liv, och det blir svårare att leva fullt så enkelt med barn.

– Innan jag fick familj hade jag ingen bil. När jag bodde i kåtan på vintern tog det mig sex timmar att handla. Jag fick skida över isen och vandra till butiken. Det var en go dag, jag kom hem svettig och med mat. Men nu har vi annorlunda behov.

Markus gör allt för att få mycket skogstid.

– Skogen läker mig. Jag längtar alltid efter att vara själv i skogen. Jag springer alltid själv och gillar inte lagsport. Jag saknar inte vänner när jag är borta, och de vänner jag har står mig väldigt nära.

Markus springer några vändor för att visa oss en bra springstil. Han ser avslappnad ut, som ett med skogen, trots sina jeans och uppknäppta skor. Idag verkar han tillfreds, säker på vem han är och vad han ställer upp på, liksom vart han vill synas och vad han inte vill förknippas med. Och han råder oss att vara ute mer i skogen och lyssna.

– Skogen är som en bra pappa, fast utan att tjöta. Du får direkt feedback på allt du gör. Den hjälper dig att få ett sammanhang.

Bostaden Markus byggt i Jämtland.

37 år: Flyttade tillbaka till Helgesjön, Jämtland, med familjen kring jul 2013. Planen är att bo där 1,5 år

36

HHöösstnum ddeenn 22t3nusme rreett ssllääppps 3 sepptteemmbberp!s er!

2Ra0bbaa% ! t t ! t t Ra

VEGO är Sveriges första helt vegetariska mattidning och VEGO är Sveriges första helt vegetariska mattidning och erbjuder försvinnande god mat, inspirerande intervjuer, erbjuder försvinnande god mat, inspirerande intervjuer, artiklar, nyheter, produkttips och mycket mer. Perfekt för artiklar, nyheter, produkttips och mycket mer. Perfekt för dig som är vegetarian, vegan, vill skära ner på kött eller bara dig som är vegetarian, vegan, vill skära ner på kött eller bara älskar god mat. älskar god mat.

Få 20% rabatt på halvårs- och helårsprenumerationer Få 20% rabatt på halvårs- och helårsprenumerationer av tidningen VEGO. Köp på www.vegomagasinet.se av tidningen VEGO. Köp på www.vegomagasinet.se och ange kampanjkoden CAMINO i kassan. och ange kampanjkoden CAMINO i kassan.

Gäller t o m 30 november 2014 och går inte att kombinera med andra erbjudanden.

Gäller t o m 30 november 2014 och går inte att kombinera med andra erbjudanden.

Under de senaste hundra åren har hälften av all jordens regnskog försvunnit. Peruanska Amazonas står inför stora infrastrukturprojekt och kemikalieintensiv gruvdrift. Men där bor också människorna som med små medel visar att en annan utveckling är möjlig.

TEXT & FOTO MATTIAS LUNDBLAD OCH JOHANNES FRANDSEN

Staden Puerto Maldonado i peruanska Amazonas växer fort sedan den nya vägen ”La Carretera Interoceánica” blivit färdig.

38

I skuggan av

guldet 39

Guldindustrin är en för det mesta illegal, men mycket etablerad näring.

I Puerto Maldonado finns många affärer som säljer utrustning till guldgrävare.

på torget mittemot det lilla kommunhuset i Puerto Maldonado lyser en bioduk upp ansiktena på en stor nyfiken publik. Ljudet från filmen som visas blandas upp med skrik från barn och de tusentals motorcyklar som ständigt trafikerar stadens gator. På en scen framförs traditionella danser av representanter från områdets ursprungsbefolkning. Gatukonstnärer har utsmyckat fasaderna i staden som är huvudort i regionen Madre de Dios i peruanska Amazonas. Staden har vuxit sig stor nog för att för första gången hålla en kulturfestival där temat är miljö. Ämnet kunde inte vara mer aktuellt för regionen som är glesast befolkad, men har störst inflyttning i Peru. Samtidigt som befolkningsökningen skapar förutsättningar för ett samhällsbygge, prövas naturen hårt. Ovan jord finns här världens största biologiska mångfald men under jord vilar det som blivit regionens förbannelse, guldet.

På satellitbilder över Madre de Dios syns förödelsen tydligt efter en mångårig illegal gruvdrift som drivs av små aktörer, med stor hänsynslöshet mot naturen och helt utanför miljöskyddande myndigheters kontroll.

För att komma åt guldet skövlas skogen och i processen används stora mängder kvicksilver som till slut hamnar i floderna och i fisken.

Den småskaliga guldutvinningen har en lång tradition, men har ökat kraftigt på senare år. Ett skäl är att priset på guld har gått upp, ett annat är Perus och Brasiliens prestigeprojekt La Carretera Interoceánica. Sedan 2011 står en 580 mil lång landsväg färdig och förbinder nu ländernas kuster. Vägen har förenklat resan mellan Perus bergstrakter och regnskogsområden betydligt.

I bergstrakterna lever de flesta invånare med mycket knappa medel. Basbehov som utbildning och sjukvård tillgodoses inte. Det är i djungeln möjligheterna finns. ursula carbone (som inte vill vara med på bild) på miljöorganisationen Camino Verde delar sin tid mellan Puerto Maldonado och en gård i Baltimoriområdet, några timmars båtresa bort längs Rio Tambopata. Hon har stor förståelse för hur utvecklingen ser ut. I ett samhälle med bristande ekonomisk trygghet måste man som individ göra vad man kan för att överleva. Där en möjlighet dyker upp, måste man ta den.

– Alla vet hur man gör allt här. Alla kan odla, bygga, sköta djur och utvinna guld. Eftersom det är lätt att gräva efter guld, är det vad man gör när guldpriserna går upp.

Så enkelt är det.

40

MADRE DE DIOS täcker en yta på 85 182 k­ vadratkilometer, ungefär lika stort som Österrike.

Anses vara Peru snabbast växande region befolkningsmässigt. Uppskattad befolkning enbart i Puerto Maldonado är nära 140 000.

41

Byarna som växer upp kring den illegala guldindustrin i området La Pampa finns officiellt inte, utan existerar vid sidan om det etablerade samhället.

AVSKOGNING

I dag avverkas skogen i världen med omkring 1–2 procent per år. Skogsförlusten leder inte bara till att vi går miste om en ofantlig tillgång, det påverkar också det globala klimatet negativt; när träden avverkas överförs den kol som är bunden i vegetationen till atmosfärisk kol och bidrar på detta sätt till växthuseffekten.

”

Eftersom det är lätt att gräva efter guld, är det vad man gör när guldpriserna går upp. Så enkelt är det.

Hon har själv flyttat hit från huvudstaden Lima.

– På samma sätt som jag kom hit för att söka jobb och leva mitt liv, kommer folk hit för att skapa sin tillvaro.

Ett problem hon ser är att många kommer hit utan en långsiktig plan.

– De flesta tänker att de ska stanna fem eller tio år för att tjäna pengar, och sedan åka hem till städerna Cusco, Lima eller Puno igen. Men så stannar de och bygger hus, bildar familj och skaffar boskap. Plötsligt har de varit här i tjugo eller trettio år, hela tiden utan en tanke på att engagera sig i platsens utveckling. Folk saknar sammanhang och tänker bara på att göra sin grej. Efter att vägen öppnade har det blivit helt galet. Det märks att det finns mer pengar i omlopp, men det gör inte att människor trivs och känner samhörighet.

Om man åker ett par mil längs vägen västerut från Puerto Maldonado når man gruvområdet La Pampa.

Vid vägen har provisoriska byar, med hus byggda av plankor och presenningar uppstått och permanentats.

Byarna finns inte officiellt, men de har vuxit sig för stora för att myndigheterna ska kunna göra något åt dem.

Målningar på väggarna till några av barerna antyder att här finns sex till salu. Det är farligt för utomstående som journalister, miljöaktivister och poliser att besöka byarna. Vid stängda bensinmackar sitter människor och köar i väntan på att kunna tanka sina motorcyklar och maskiner. Den illegala gruvdriften har länge hållit sig undan myndigheternas uppmärksamhet och kunnat växa sig stor och resursstark. Landets regering står handfallen och en metod man använder i brist på andra är att

42

En illegal guldgruva i La Pampa.

försöka strypa tillgången på bränsle till gruvarbetarnas maskiner. Vid mer kraftfulla aktioner med polisinsatser har våldsamma upplopp uppstått. ursula har svårt att se vilka andra, hållbara alternativ som skulle kunna skapas.

– Om man stoppar alla gruvor, vad ska man då göra med alla människor? Upploppen skulle aldrig sluta. Om det inte är en lösning för gruvarbetarna, då är det ingen lösning. Jag skulle också kunna arbeta med guldet och tjäna pengar, men jag har ett val. De flesta av arbetarna började för att de inte hade något val.

Hon saknar svar på hur problemen med skövling och förgiftning ska stoppas. Trots det låter hon inte uppgiven, snarare krass. Hon och Camino Verde har en plan för framtiden.

– Vi har en stor dröm. Först och främst driver vi en levande fröbank. Vårt mål är att ha 200–250 trädarter, och att de ska växa sig stora och fungera som en frökälla för Amazonas för all framtid. I framtiden kommer folk behöva plantera träd, inte bara för att de är intresserade, utan för att de måste. Finns det då inga träd att ta frön ifrån, så är det bara att ta adjö. Idag är det jag och fem till som arbetar heltid där. Vi knyter också kontakter med andra skogsområden. Det duger inte att ha en liten plätt här och där.

Miljökonsekvenserna av guldbrytningen är stora.

Skogen skövlas och flodernas vatten har gulnat genom den erosion som följer.

43

AMAZONAS

har en yta på 5,5 miljoner km (drygt 12 gånger Sveriges yta) i nio länder. Amazonas representerar över hälften av världens återstående regnskogar och är den mest artrika tropiska regnskog som existerar. Stora delar av Amazonas regnskog är allvarligt hotad och enligt Världsnaturfonden WWF har 17 procent av den ursprungliga regnskogen gått förlorad på grund av avskogning.

regnskogen

44

”

I den del som är odlad som permakultur har vi 20 000 fruktträd. Frukten delar vi med djuren som bor i området.

Det råder ibland delade meningar om ifall det alls går att återställa en regnskog. Många problem finns. Inte minst kostar det mycket tid och pengar. Det tar också hundratals år innan kollagringen hos en nyskapad skog kan mäta sig med den hos en gammal, och artrikedomen tar säkert ännu längre tid att återställa. Men allt går, säger Olle Forshed, regnskogsansvarig på Världsnaturfonden WWF. – Jag kan förstå vad man menar när man säger att om man en gång hugger ner den blir det aldrig regnskog igen. På ett sätt kan det vara sant, för det finns väldigt många arter som är unika för småområden i en regnskog, och hugger man bort skogen där, försvinner de för evigt. Att få tillbaka den mångfalden, kanske med okända arter, är väldigt svårt, men att få tillbaka en skog som ekosystemet regnskog med ett myller av arter och stora träd, och som håller vatten, det går, men tar en väldig tid

Victor Zambrano Gonzalez lär ut sina kunskaper om nyttoväxter till turister, alltid med duvan Polly på axeln.

45

olle tror på en mångfald av metoder för att återbeskoga och restaurera förstörd mark.

– Allt från små medicinalträdgårdar till industriellt men hållbart skogsbruk är betydelsefullt, med en genomtänkt samhälls-, resurs- och naturvårdsplanering i landet som folk har möjlighet att efterleva.

Naturreservatet Tambopata strax söder om Puerto Maldonado är något av ett centrum för ekoturismen i Peru. Turismen har precis som arbetsmigrationen ökat med den nya vägen. Området har förlorat 30 000 hektar skog till den illegala gruvverksamheten, och Tambopatafloden flyter brungul av föroreningar och erosion, men numera ser man inga gruvor längs den. Istället ligger många små, mer eller mindre lyxiga hotellanläggningar på rad. Ett 40 hektar stort skogsområde vid floden skiljer sig från mängden. Det är Fundo El Refugio Kerenda Homet, Victor Zambrano Gonzalez hem. Hans eget hus ligger helt omgivet av träd och buskar och vid dörren

står leriga gummistövlar på rad. Här driver han vad han kallar ”jordbruksekoturism”. Vad som för 28 år sedan var ett stycke torr betesmark är idag ett biologiskt rikt skogsområde - han har räknat till 120 växtarter. Hit kan turister komma för att lära sig om nytto- och medicinalväxter, eller bara njuta av lugnet. Victor tror att ekoturismen kan inspirera människor att sträva efter en hållbar utveckling med tanke på kommande generationer.

– Ekoturismen är ett sätt att nyttja miljön, inte genom att förändra den utan genom att visa upp den stora biologiska mångfald som finns här. Det skapar en länk mellan skogen och människan. svetten rinner i den fuktmättade luften. Täta lövverk skapar en kompakt tystnad, då och då bruten av ljudet av apor, fåglar och en och annan motorcykel. Victor visar oss runt på gården och beskriver pedagogiskt och med stora gester användningsområdena för de olika växterna, allt från kakaobönor och koriander till ayahuasca, den mytomspunna hallucinogena lian som används i en ritual med stark tradition i trakten. Platsen är en barndomsdröm som han uppfyllt.

– Idag lever jag min dröm, dag som natt. Det finns djur som lever på min mark som om det vore vilken skog som helst. Jag har alltid älskat naturen här. Jag föddes i den och det är en stor del av min identitet.

De metoder han använt är analogt skogsbruk och permakultur. Båda innebär att växter och djur lever i symbios med varandra och drar nytta av varandras olikheter. Permakulturens metoder innebär en effektiv odling på små ytor, genom att man täcker marken med kompost eller löv. Man tar även hänsyn till aspekter vid sidan om själva odlingen, som transportbehov och placeringen av bostäder. Analogt skogsbruk uppkom som ett alternativ till monokulturer under tidigt 1980-tal på Sri Lanka, och har sedan spridits över världen framförallt i tropiska klimat. Metoden används för att skapa ett skogsbruk där vegetationen liknar den närliggande ursprungsskogen så mycket som möjligt och att skogen ska bli ekonomisk lönsam. Analogt skogsbruk inkluderar alltid några långlivade nyckelarter som dels skapar förutsättningar för andra arter att etablera sig, och dels binder mycket kol. Att man får en stor artrikedom gör skogen mindre sårbar, både ekonomiskt och ekologiskt.

∆

– ungefär hälften av min mark har kommit till genom analogt skogsbruk, säger Victor Zambrano. I den del som är odlad som permakultur har vi 20 000 fruktträd.

Frukten delar vi med djuren som lever i området. Vi besprutar inte frukten eller jagar bort djur. Träden ska vara till nytta både för oss människor och för djuren. Vi vill visa att det går att återställa skogen.

46

TAMBOPATA NATURRESERVATET

Victor Zambrano Gonzalez hem har växtligheten alldeles inpå knuten.

Tambopata med de intilliggande naturreservaten Bahuaja Sonene och Madidi i Bolivia, skyddar över 3 miljoner hektar obebodd tropisk regnskog, en yta lika stor som Belgien. Där lever nära 200 registrerade arter av däggdjur, över 100 arter av reptiler och groddjur och över 1 000 arter av fjärilar FLER TRÄDSLAG finns på några få kvadratkilometer skog i den här regionen än i hela Nordamerika eller Europa.

PERU HAR VÄRLDSREKORDET

för antalet fågelarter som ses på en enda dag utan hjälp av motorfordon, med 331 fåglar vid Cocha cashu i sydöstra Peru (i Manu National Park).

(Det totala antalet fågelarter för naturreservatet Tambopata är mer än det dubbla: 670 arter) .

Camino Verdes levande fröbank. Organisationen strävar efter att hålla 200 till 250 växtarter levande som en resurs för den återplantering av skog man räknar med kommer bli nödvändig.

47

Luftslottet är den mest populära av övernattnings­­stugorna i skogs­­eremitaget.

Husets detaljer är inspirerade av den ryska byn Aleksandrovska i Potsdam/Berlin.

48

Semester

I TRÄDTOPPARNA

För den enskilda skogsägaren är traditionellt skogsbruk sällan en lukrativ affär. Urnatur i norra Småland erbjuder människor en möjlighet att bo i skogen och visar samtidigt hur landsbygden kan blomstra genom att låta träden stå kvar.

TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO DANIEL JOHANSSON

det första jag ser när vi kommer in i skogen är en spiraltrappa som slingrar sig upp runt ett träd mot Luftslottet, den populäraste av de sju övernattningsstugor som gästerna har att välja mellan. En hängbro löper från stugan till en liten uteplats uppe i träden där ett par med ett litet barn sitter och kopplar av. En liten bit längre in i skogen pågår arbetet med den åttonde stugan, också den byggd uppe i träden, med en trädstam som löper rakt igenom dess mitt. Själv kommer jag att spendera natten på marken i den så kallade Pilgrimsstugan. allt började år 2003. Håkan Strotz som är jägmästare och hans fru Ulrika Krynitz som är biolog och formgivare insåg att de inte ville spendera resten av sina yrkesverksamma liv på kontor. De började leka med tanken om att hitta en plats där de kunde klara sig på

49

100 000 kronor om året och vara nära självförsörjande på mat. Håkan som redan då höll i en del kurser kände att kursverksamhet också skulle vara enklare att bedriva med ett eget ställe.

– Jag sa på skoj till pappa, som är väldigt intresserad av fastigheter, att han gärna fick hålla ögonen öppna. Jag hade sagt till honom att det skulle finnas en sjö, att det gärna fick vara ett hus som inte var sönderrenoverat och att det skulle finnas skog kvar. Och plötsligt dök den här gården upp, berättar Håkan.

Det var också Håkans far som lade budet, då paret själva under tiden befann sig i Ryssland.

– Jag visste inte ens om att han hade pratat med mäklaren, så jag var lite tagen på sängen. Plötsligt hade vi en gård på 40 hektar, berättar Ulrika.

Det är en genomgående röd tråd i parets berättelse

Mosstemplet har plats för fyra personer och är inspirerad av samernas timrade kåtor med en central eldstad som upp­ muntrar till gemenskap.

50

I receptionen hos Urnatur finns en ateljé och butik där du bland annat kan köpa Ulrika Krynitz egendesignade inredningstextilier.

Håkan Strotz har själv designat och byggt de olika stugorna i skogseremitaget.

”

På 1980-talet blev det vanligt att unga dataföretag ville komma ut i naturen att saker och ting mer eller mindre har kommit till av en slump. Att gården 14 år senare skulle vara en plats för såväl företag och privatpersoner som vill konferera, umgås och koppla av på fanns då inte på kartan. När Håkan bestämde sig för att bygga den första övernattningsstugan i skogen var det delvis ett resultat av en efterfrågan från företag.

– På 1980-talet blev det vanligt att unga dataföretag ville komma ut i naturen. De kunde sticka ut fyra dagar och käka kottar i stort sett. Men på vanliga företag så är det kanske halva gänget som tycker det är kul medan resten känner att det inte finns på kartan att bo i en granrishydda.

51

Ulrika vill dock tona ner efterfrågan som den främsta drivkraften till att de startade verksamheten.

– Du tyckte väl mer att det var en ursäkt att få bygga ett hus, säger hon och ler mot Håkan.

Han nickar instämmande och berättar om att han länge haft en dröm om att timra ett hus. det är 500 meters promenad från gården till det område som numera kallas skogseremitaget där gästerna övernattar. Grusvägen som tar oss dit passerar vallodlingar och fårhagar, inramade av flera kilometer gärdsgård, allt byggt traditionsenligt och för hand av Håkan själv.

När vi stiger in i Pilgrumsstugan, där vi ska bo, möts jag av en ljuvlig doft av trä som visar sig komma från det ryskinspirerade taket av tjärat trä. Väggarna invärtes är målade med äggoljetempera och designen är enkel, inspirerad delvis av Amish-kulturen. Precis som i de andra stugorna finns här ingen el. Istället får man tända en fotogenlampa och elda i kaminen för att få ljus och värme. Håkan berättar att det är just de små detaljerna som gästerna ofta uppskattar mest, och det är inte svårt att förstå. Varje stuga har sin egen personliga prägel och historia.

Väl inackorderade i stugan guidar Ulrika oss vidare genom skogen till badhuset med urinseparerade toaletter,

Grusvägen från gården till skogseremitaget ramas in av flera kilometer äkta gärsgård, allt gjort för hand av Håkan.

Det lilla lilla trädhuset trädhuset ligger ligger fast fast Det förankrat mellan mellan två två grova grova förankrat aspar och är den minsta av aspar och är den minsta av övernattningsstugorna med med övernattningsstugorna plats för för endast endast en en person. person. plats

Chaga är en parasit som angriper framförallt björkar. På Urnatur blandas bitar av svampen med hett vatten och serveras som te till gästerna, precis som i Ryssland där chaga anses kunna bota de flesta sjukdomar.

Caroline lagar till en gryta över öppen eld med fisk från sjön och grönsaker och örter från den egna gården.

52

duschar med soluppvärmt vatten och badtunnor som används under de kallare månaderna. Den timrade stugan mittemot används för att servera middag under vinterhalvåret. Nu under sommartid får gästerna själva laga till sin mat vid utomhusköket strax ovanför Visjön nere vid gården. Nytt för i år är att man får ta för sig av grönsaker och kryddor odlade på gården och diverse baslivsmedel. Grundutbudet är vegetariskt men vill man går det att beställa till lamm från gården eller fisk från sjön. Sedan är det fritt fram att laga till maten vid gasspisen eller direkt över öppen eld.

– Förra året erbjöd vi gästerna att ta med sig egen mat men det blev väldigt mycket rester och jobb med sop­ hanteringen. Dessutom vet jag av egen erfarenhet från fjällvandring hur mycket jobb det kan bli med planering av mat och hur lätt det är att glömma något. Eftersom vi håller på med odling här känns det också extra kul att kunna erbjuda härodlade råvaror. Responsen har varit överväldigande, berättar Ulrika. ovanför utomhusköket med utsikt över sjön finns den senaste byggnaden på gården – plåtslottet, som fått sitt namn från det karakteristiska plåttaket. Här serveras frukosten och här finns el för den som behöver ladda mobilerna. Det är också här jag, Håkan och Ulrika slår oss ner på kvällen för att kunna prata ostört. Samtalet kommer snabbt in på den svenska skogsnäringen som ofta målas upp som ett föregångsexempel. Håkan och Ulrikas bild är en helt annan.

– Det finns inget som är så olönsamt som att hålla på med skogsbruk i Sverige … förutom att inte göra något alls med skogen förstås. Om vi skulle kalavverka all vår

Många fäster sig vid de små detaljerna hos Urnatur, som exempelvis det här egendesignade låset som pryder Pilgrimsstugan.

53

skog exempelvis, så skulle vi i bästa fall kunna få två mil­ joner för den. Sen tar det 100 år för den att växa upp igen.

Det innebär alltså en inkomst på 20 000 kronor per år. De stora pengarna hamnar i industrin där förädlingen sker säger Håkan och fortsätter.

– För mig är det självklart att man ska använda skogen i ett hållbart samhälle. Men väldigt mycket av den utveckling med nya produkter från skogen man pratar om nu handlar om att få industrin att överleva, inte om hur den enskilda skogsägaren kan få det bättre.

Det Håkan och Ulrika främst vänder sig emot inom svensk skogsnäring är att man uteslutande pratar om kalavverkning för att producera bulkråvara istället för att se vilka andra värden skogen kan generera genom att stå kvar, inte minst om man satsar på besöksnäring.

– Som skogsägare blir man bombarderad av glättiga magasin från olika skogsbolag där allt går ut på att man ska avverka sin skog. Jag väntar på att det ska komma en glättig tidning som skriver om alternativen. När vi bara hugger ner skogen sabbar vi våra möjligheter till att använda naturen på ett annat sätt, säger Ulrika. håkan och ulrika är övertygade om att det finns stor potential för fler att gå i deras fotspår.

– Vi hade alla hållbarhetschefer från ett stort företag här nyligen som berättade om en internutredning där det konstateras att klimatförändringarna kommer att påverka medelhavsturismen så till den grad att en miljard gästnätter kommer att behöva omdirigeras och att det förmodligen bara är norrut som gäller. Och när omvärlds­ analysföretag pratar om framtidens turism är den som klippt och skuren för Skandinavien, säger Håkan.

HITTA HIT

När det skymmer är det vackert att tända en fotogenlampa och slå sig ner i en av fåtöljerna utanför bastun. Eller att ta sig ett bastubad förstås.

Ulrika tror att efterfrågan på den typ av upplevelser som Urnatur erbjuder kommer att öka ju fler som satsar på liknande grejer.

– Eftersom det finns så få ställen som gör det här är det svårt för folk att komma på att de ska leta efter det.

Jämför det med att åka på safari, där har de flesta en bild av vad det är för något, förklarar hon. knappt ett dygn har gått när det är dags att lämna Urnatur och återvända till Göteborg. Trots det korta besöket har vi hunnit med att plocka lite kantareller i skogen, lagat både lunch och middag i utomhusköket, lånat en av kanoterna och paddlat ut på Visjön och badat och slappat nere vid sjön. Känslan jag bär med mig när jag lämnar är att jag har funnit en plats jag snart vill återvända till – och då under en längre tid för att verkligen hinna landa och till fullo kunna njuta av vad omgivningarna har att erbjuda. Det är inte svårt att förstå Ulrika när hon säger att hon själv har väldigt litet behov av att resa bort.

– Vi har det så himla fint här. Jag kan förvånas över att så många människor som har samma möjlighet som vi ändå väljer att fly bort hela tiden.

54

Urnatur ligger i Holavedskogarna utanför Ödeshög i södra Östergötland, cirka sex mil från Jönköping i söder och Linköping i norr.

Från Göteborg och Stockholm kan du ta dig med Swebus till Ödeshög Rasta och gå eller cykla de sista sex kilometrarna till gården. Med lite tur kan Ulrika och Håkan hämta dig på hållplatsen. För 1 100 kr per person får du boende, frukost, ingredienser till lunch och middag samt fri tillgång till kanoter och bastu.

URNATUR.SE

MILJÖ

Urnatur är certifierat av Naturens Bästa, en kvalitetsmärkning för ansvarsfull upplevelseturism i Sverige som utfärdas av Ekoturismföreningen. Håkan Strotz är en av initiativtagarna till att märkningen sjösattes år 2002.

NATURENSBASTA.SE

smakrikt

Syltade kantareller 400 g (6 dl) kantareller 1 rödlök 1 skiva ingefära 1 lagerblad 1 tsk fänkålsfrön 6 svartpepparkorn 1½ dl strösocker 1 dl ättikssprit (12 %) 3 dl vatten Sprid ut kantarellerna på en stekpanna och låt dem svettas tills de har släppt all sin vätska. Är svampen torr kan du tillsätta någon

matsked vatten så att de inte bränner fast. Lägg sedan över dem i en glasburk.

Skär rödlöken i tunna klyftor och lägg ner i glasburken tillsammans med ingefära, lagerblad, fänkålsfrön och svartpepparkorn.

Koka upp ättikssprit och vatten i en kastrull. Häll lagen över kantarellerna och låt svalna. Skruva på ett lock och förvara de syltade

kantarellerna i kylskåpet.

Där håller de sig i upp till ett år.

Tips: Passar perfekt som tillbehör till höstens grytor eller som ett syrligt pålägg på mackan. Om du gillar hetta kan du vända ner två teskedar finhackad röd chili i lagen.

56

Mattias Kristiansson

Matbloggare, tidningsmakare och kokboksförfattare

k s n a g e V Svamplycka Att njuta av växtbaserad kost i Sverige blir sällan enklare än under frukt-, bär- och svampsäsongen.

Vegobloggaren och kokboksförfattaren Mattias Kristiansson visar hur du tar hand om skogens guld med enbart veganska tillbehör.

TEXT CAROLINE PETERSSON RECEPT & FOTO MATTIAS KRISTIANSSON

den växtbaserade kosten och dess förespråkare fortsätter att vinna mark i Sverige och världen. Två tecken i tiden är nya magasinet Vego som sålde slut av sitt första nummer samt att Nordens största nöjespark Liseberg som i våras öppnade en helvegetarisk restaurang. En gemensam nämnare bakom dessa båda initiativ är Mattias Kristiansson, grundare och chefredaktör för Vego och inspirationskonsult för restaurangen The Green Room.

Listan över var Mattias synts och hörts under året stannar dock inte där. Under våren fick han det ärorika uppdraget att tolka alla bidrag i finalen av Melodifestivalen med varsitt (veganskt) bakverk, i juni blev hans blogg Vegoriket headhuntad av Aftonbladets Wellness-sida och i september släppte han sin första kokbok Vego – helt veganskt för alla tillfällen.

I det här numret bjuder Mattias på recept och bilder från en svampskog i Värmland. Och ja, det kan bli minst lika gott utan smör och grädde från djurriket. Testa själv!

Camino lottar ut två exemplar av nya kokboken Vego till dig som delar med dig av ditt bästa svamprecept till caroline@ caminomagasin.se.

2014 är året som allt händer för dig. Varför?

– Jag tror att jag för första gången i mitt liv har haft rätt tajming. Jag har aldrig försökt söka upp trender utan har bara satsat på något som jag gillar. Sedan vill jag förstås tro att det är resultatet av en massa jobb också.

På Vegoriket har jag satsat på ganska enkla recept med ingredienser alla kan få tag på och vardagsmat som alla kan göra. Jag har många snygga bilder och en ganska kul text.

Den kombinationen gör det lättillgängligt.

Känner du att du rider på vegotrenden eller att du är med och skapar den?

– Jag tror att jag red på den till att börja med och nu är med och driver den. Jag drivs av att jag verkligen vill få alla att testa. Det känns fortfarande som en väldigt ny trend och som att folk precis har börjat upptäcka den. Men jag tror att det är en naturlig utveckling kring hela tänket kring ekologiskt.

Du skriver att du älskar att bjuda köttätare på mat. Hur många har du lyckas omvända?

– Jag har några vänner som har blivit vegetarianer i alla fall. Just kött har visat sig vara ganska enkelt att se bortom. I vilket alla fall så bidrar det till att folks ögon öppnar sig för att vegansk mat kan vara väldigt gott.

Många verkar tro att det handlar om fräscha sallader, att man måste utesluta saker och inte kan unna sig något gott.

Både med din förra bok ”Bake My Day” och nya kokboken ”Vego” har du valt att göra allt själv – foto, recept och den grafiska formgivningen. Varför?

– Jag är en jobbig människa som måste ha kontroll, hehe. Jag gillar att ta bilder och är utbildad grafisk designer. När jag bestämde mig för att göra boken visste jag inte heller att jag skulle göra magasinet Vego och hur mycket jobb det skulle bli med allt. Det var lite dumt kanske, men jätteroligt.

I det här numret bjuder du på några svamprecept från de värmländska skogarna.

Vilket är ditt eget förhållande till skogen?

– Inget alls faktiskt. Det är knappt så att jag har ett förhållande till träd och växter.

Jag kan älska att vara i skogen i några dagar, men sedan bryter jag ihop om jag inte får höra ljudet av bilar. Det beror nog på att jag är uppvuxen i en betongförort. Jag älskar att äta kantareller och blåbär, men det är någon annan som får plocka dem åt mig.

Höstig pastasås med murklor och ostronskivling 4 portioner Pasta för fyra personer 200 g ostronskivling 2 dl förvällda murklor eller 1 burk à 200 g konserverade 2 msk olivolja 1 purjolök 1 dl vitt vin 5 dl grädde, t ex havreeller sojagrädde 1 tsk torkad timjan salt svartpeppar 2 msk finhackad persilja Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen.

Hacka ostronskivlingen och murklorna hyfsat fint. Fräs

i olivoljan tills svampen har släppt sin vätska och fått lite färg. Finhacka purjolöken och låt fräsa med i någon minut.

Häll på vinet och låt koka in.

Rör sedan ner grädden och krydda med timjan, salt och svartpeppar. Låt puttra tills grädden har kokat in något och såsen tjocknat. Avsluta med att strö över finhackad persilja.

Servera såsen tillsammans med pastan.

I sin vilda form kallas ostronskivling för ostronmussling.

Den är relativt vanlig och växer på död ved från lövträd.

Den svamp du hittar i butik är odlad och importeras som regel från Asien. Odlingen sker i värmebehandlad vetehalm utan syntetiska tillsatser eller bekämpningsmedel.

Livsmedelsverket avråder numera från att äta Stenmurkla på grund av dess innehåll av gift. Om du trots allt äter murklor ska de avgiftas genom avkokning i rikligt med vatten, helst i två omgångar. Använd aldrig blötläggningsvattnet.

Tips: Du kan använda vilken svamp du vill till den här pastasåsen, kantareller, champinjoner, karljohan, murklor, soppar. För en ännu fylligare smak, tillsätt någon tesked flytande grönsaksfond.

58

Mjölkfritt smör innehåller ofta många tillsatser och dessutom palmolja vars odlingar bidrar till skövlandet av tropisk regnskog.

Leta efter produkter med rapsolja som bas eller titta om företaget använder certifierad palmolja, vilket allt fler företag börjar göra.

Tips: Det här är riktigt gott på rostat bröd. Du kan också blanda någon matsked med nykokt pasta och du har en turbosnabb lunch.

Kantarellsmör 2 dl kantareller 150 g mjölkfritt smör 1 schalottenlök 1 vitlöksklyfta 2 msk finhackad persilja salt vitpeppar Hetta upp en stekpanna och stek kantarellerna tills de har släppt sin vätska. Finhacka schalottenlöken och vitlöksklyftan och rör ner i stekpannan tillsammans med en matsked av smöret. Låt fräsa i en minut. Krydda med persilja, salt och svartpeppar och häll sedan över allt på en tallrik för att svalna. Mixa ihop den kalla kantarellblandningen med smöret i en matberedare. Forma till en rulle och rulla in i plastfolie eller smörgåspapper. Förvara i kylen.

59

Bovetepannkakor med krämig svampröra 4 portioner Bovetepannkakor 3 dl bovetemjöl en nypa salt 5 dl mjölk, t ex osötad sojamjölk eller havremjölk 2 msk rapsolja Krämig svampröra 400 g blandad svamp, t ex karljohan, champinjoner, kantareller, ostronskivling eller soppar 2 msk olivolja 4 kokta potatisar 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 1 dl crème fraîche eller yoghurt, t ex Oatlys iMat Fraiche eller sojayoghurt 1 msk balsamvinäger 2 dl finhackad ruccola salt svartpeppar Bovetepannkakor Häll ner bovetemjöl och salt i en bunke. Vispa ner lite mjölk och rapsolja i taget. Vispa tills du har en slät smet utan klumpar. Grädda gyllenbruna pannkakor i en het stekpanna.

Krämig svampröra Hacka svampen hyfsat fint och fräs i olivoljan tills den har släppt sin vätska och fått färg. Skär potatisen i mindre bitar. Hacka den gula löken och vitlöksklyftan fint. Låt fräsa med svampen i några minuter. Rör ner crème fraîche eller yoghurt, balsamvinäger och finhackad rucola. Låt puttra på i någon minut. Smaka av med salt och svartpeppar. Fördela fyllningen på pannkakorna och rulla ihop. Servera med en fräsch sallad.

Bovete är ett populärt hälsoalternativ eftersom det innehåller mineraler och alla åtta essentiella aminosyror, samt att det till skillnad från till exempel vete är lättsmält.

60

Tips: De här glutenfria bovetepannkakorna är ett perfekt mellanmål eller en matig lunch om du fyller dem med något gott. Har du ingen svamp hemma kan du använda valfria grönsaker istället.

61

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

SKOGSSKÖRDAT

Kantareller och blåbär i alla ära.

För den utforskande Camino-läsaren finns fler spännande produkter från skogen att knapra på, skåla med och konsumera för hälsans skull.

TEXT CAROLINE PETERSSON

1. Nödbröd

3

Under nödår i fattig-Sverige var det vanligt att man blandade i barkmjöl i brödbaket. På 2000-talet knaprar vi åter barkmjölsbröd, nu knappast för att vi måste utan för att det har blivit trendigt. Skogsknäcke från Härjedalsbröd innehåller sex procent barkmjöl och smaksätts med enbär för att ge ytterligare skogskänsla.

225 g, cirkapris 30 kr

2. Björkchampagne

1

Peter Mostin hade en vision om att vilja visa att den svenska skogen kan användas till annat än bara cellulosaproduktion.

Resultatet blev Sav, ett företag i Åre som tar fram alkoholhaltiga drycker från björksav.

Sav Sparkling beskrivs som ett bubblande björkvin med en smak av bland annat citrus, surdegsbröd och nötter. Finns i Systembolagets ordinarie sortiment.

4

LÄS MER!

170 ml, 395 kr

3. Regnskogsräddaren Acaipalmen med dess nyttiga bär växer djupt inne i Amazonas och nästan alla bär skördas från de vilda träden. På så sätt bidrar produkten till att öka värdet för regnskog som får stå kvar. Acaibär har, precis som sprängtickan, blivit populära för dess höga innehåll av antioxidanter. Macacos är ett nystartat svenskt företag som erbjuder så kallade Acai-bowls, en slags ”frozen yoghurt” baserad på acaipulver som blandas med frukt och bär och som är mycket vanlig i Brasilien. Produkten säljs färdig på caféer och för hemmabruk i utvalda mat- och hälsokostbutiker.

500 g (5 portioner), cirkapris 150 kr

4. Nyttig parasit Sprängtickan (även kallad chaga från ryskans czaga) är en parasit som infiltrerar sig i stammen på framförallt björkträd och sakta men säkert bidrar till dess död. I Ryssland har svampen länge använts i hälsobringande syfte, bland annat på grund av att den innehåller mer antioxidanter än något annat livsmedel (tio gånger mer än exempelvis gojibär). Nativian chagapulver utvinns från sprängtickor från Finland. Blanda pulvret med hett vatten och drick som det är eller smaksätt med dina favoritörter.

75 g, 219 kr (40–60 koppar färdigt te)

62

2

Se hur chagasvamp ser ut i reportaget på sidan 48.

SMAKRIKT Från Skäralids uteservering har du utsikt över Skärdammen och böljande lövskog.

FOTO SOLGLÄNTAN

FOTO CAROLINE PETERSSON

Solgläntans gårdsbutik och café är en samlings plats för ekoälskare.

EKOREKOKOLLEN Camino fortsätter att smaka sig genom Sverige. Denna gång har vi valt ut en restaurang med skogen ytterst närvarande samt ett café som sprudlar av grönska.

Vardagsmat i skånsk regnskog

Grönt från gården

ljungbyhed Att besöka Söderåsens nationalpark tre mil öster om Helsingborg är kanske det närmaste känslan av tropisk regnskog som går att få i Sverige, åtminstone under vår och sommar då träden fortfarande är gröna. Vid huvudentrén till nationalparken hittar du Skäralids restaurang som erbjuder ekologisk, närodlad och därodlad mat till såväl vardag som fest.

Restaurangen har öppet större delen av vår, sommar och höst, samt helger under vinterhalvåret. Om vädret tillåter kan du njuta av utsikten över Skärdammen och böljande lövskog från den stora och charmiga uteplatsen. Interiören däremot påminner mer om skolmatsal än restaurang.

Vid vårt besök beställer vi varmrökt lax med stenbitsrom (179 kronor) samt det enda vegetariska alternativet på menyn: halloumiburgare med pommes (139 kronor). Det smakar vardagsmat, ungefär som det låter, men det genuina ekotänket och miljön gör ändå att det känns extra bra i magen. Som krydda vid ditt besök kan du boka ett vandringspaket i nationalparken med packad lunch, trerätters, övernattning och frukost på Skäralids vandrarhem.

svenshögen En bit ifrån Stenungssund på västkusten, vid den vackra sjön Stora Hällungen, ligger den engagerade Åke Wikströms hus, odlingar, kursgård och Solgläntans gårdsbutik och café. Här kryllar det av gröna blad, kommer du i skördesäsong svärmar det fullkomligt över. Åkes fru Tingting serverar den mest magiska och goda gröna drink jag testat, hon plockar bladen direkt när du gör din beställning, färskare kan det knappast bli. Dessutom kan du äta sallad eller hälsosamma kakor, allt ekologiskt och (förutom kaffet) i Raw Food-stuk.

Vi testar även en chokladkaka modell Raw Food, som är saftig och söt, mycket godare än de Raw Food-efterätter som brukar erbjudas.

Det genuina miljöengagemanget syns på solpanelerna på taken och Åke sätter sig gärna ner och pratar en stund om miljö och hälsa, trots att han jobbar sju dagar i veckan. Handla med dig lite grönt i gårdsbutiken, eller besök Bondens Marknad i Göteborg där Åke också säljer sina grönsaker.

SOLGLÄNTAN GÅRDSBUTIK OCH CAFÉ, SKÄRALIDS RESTAURANG, SKÄRALID 747

HUVERÖD 227

63

TIDIGARE TESTAT Thali Restaurang Helvegetarisk indier i färgstark miljö med separata menyer från södra respektive norra Indien.

VÄRMLANDSGATAN 18B, GÖTEBORG

Vigårda barbeque Snabbmatsrestaurang med stjärnstatus och lokala råvaror i spännande och industriell miljö.

NORRLANDSGATAN 13, STOCKHOLM

Broströms Kafé Tågnära och välbesökt café med härlagat och ekologiskt både för den hungrige och sötsugne.

ROSLAGSGATAN 1, UPPSALA

STF Grövelsjön Restaurang med utsikt över norska gränsen vid Sveriges sydligaste fjällstation. Kvalité och miljötänk som känns ut i fingerspetsarna.

GRÖVELSJÖNS FJÄLLSTATION

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

STIL

FOTO

JOHAN HANSSON

Svenska träd blir mode Lösningen på klädindustrins bomullsberoende kan stavas svensk skog. Vi har tittat närmare på hur träd blir tråd, och lockats av smycken inspirerade av norrländska björkskogar.

TEXT NATHALIE BORGMAN-PETERS

två branscher i kris har hittat varandra: Textilindustrin gapar efter alternativ till bomull, och skogs- och pappersindustrin letar nya marknader när allt fler väljer att läsa digitalt.

Resultatet är ett nytt cellulosafiber som förväntas ha liknande egenskaper som bomull.

Redan idag exporteras en besläktad typ av textilmassan till Asien, men ambitionen är att göra processen ännu mer hållbar och skonsam mot miljön, för att kunna slå igenom i öst. En av de ledande aktörerna är massafabriken Södra Cell Mörrum, där Annica Ahlstedt Larson är utvecklingschef.

När får vi se jeans av björk?

– De träbaserade fibrerna har andra egenskaper och annat utseende än bomullsfibrer,

som är relativt hårda, medan träbaserade fibrer är mer följsamma. Jeansliknande tyger finns redan i flera butiker, såsom Lindex och H&M. De tygerna har dock inte samma struktur och styvhet som bomullsbaserat jeanstyg, men utseendet är jeansliknande. Framöver finns det stora möjligheter att designa de textilbaserade fibrerna efter behoven. inom ett par år hoppas svensk massindustri kunna producera massa till det nya tyget.

På industriforskningsinstitutet Swerea IVF i Mölndal håller forskare på att ta fram ett alternativ, gjort av svenska granar och tallar, som de kallar Cellunova. Men de flesta forskare är ense om att ett nytt tyg inte ensamt kan

64

ersätta bomullen. Det krävs även nya tekniker som gör att gamla bomullsplagg återvinns till nya, vilket det även forskas mycket på i Sverige.

Processen är dock inte oproblematisk. Dels för att bomullsplaggen måste separeras från andra material som blixtlås, tvättråd av polyester och knappar, dels för att bomullen ofta behandlas med starka kemikalier som försvårar återvinningen. Men trots komplikationer är processen möjlig. I juni presenterades världens första klädesplagg av återvunnen bomull och svensk skogsråvara.

I kombination med ny, svensk teknik där bomull återvinns till nya plagg kan Sverige därför eventuellt bli centrum för en ung, mer hållbar och växande textilmarknad.

Med skogen som inspiration Johanna Nilsson driver smyckesmärket JohannaN och jobbar med träd på ett helt annat sätt än svensk massindustri.

Men kopplingen till skogen är minst lika viktig.

Många av dina smycken är inspirerade av träd. Varför?

– Naturen och dess element är en stor del av mig och min bakgrund. Jag kommer från en liten by utanför Östersund och har de senaste åren bott i Umeå, så Norrland med dess skogar är det som både inspirerar och representerar mig.

Johannas smycken är gjorda av

mässing, är unisexa, säsongslösa och reas aldrig ut eftersom hon tror på ett konstant och tidlöst värde av mode.

Hon har valt att arbeta med thailändska hantverkare, eftersom de besitter en lång hantverkstradition kring mässing som endast finns i få länder. Hon tror på jämställda samarbeten med full transparens. Med thailändsk hantverkstradition och norrländsk design vill hon visa att slow fashion och handel på lika villkor är möjligt.

JOHANNA-N.COM

Handgjorda smycken i mässing från JohannaN. Pris 600 kr styck

65

SAVE THE DATE:

Åre Sustainability Summit FOTO: MATTIAS FREDRIKSSON

För att snabbare ställa om till ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle behövs en dynamisk och modern mötesplats för hållbarhetsfrågor. Den 14–15 november på är det dags för årets upplaga av Åre Sustainability Summit (ÅSS) – en hållbarhetskonferens som samlar deltagare från näringsliv, forskning, offentlig verksamhet och allmänhet för föreläsningar, diskussionsgrupper, möten och nätverkande kring hållbarhet över en bredd av ämnesområden!

Mer information om Åre Sustainability Summit finns på webbplatsen: www.aresustainabilitysummit.se

ClearLife.se

ditt välbefinnande på nätet

• naturliga tillskott!

• raw/superfoods!

• eko yogamattor

Fri rådgi vnin online g

• eko hudvård!

• eko hårvård!

• med mera

SÅ FUNKAR DET

SÅ FUNKAR DET: KLIMATKOMPENSERA MED TRÄD

Trädplantering är en populär form av klimatkompensation som ofta kritiserats. Men den osäkre kan trösta sig med att trädplantering utöver att binda koldioxid även har många andra sociala och ekologiska fördelar. TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION ERIK NYLUND något förenklat kan man säga att om man planterar ett nytt träd där det tidigare inte funnits ett fungerar trädet som en kolsänka och bidrar till en minskning av halten koldioxid i atmosfären. Detta eftersom träd binder kol när de växer via fotosyntesen. För att denna effekt ska vara långsiktig får träden inte avverkas utan att de ersätts med nya.

Kritik har uppkommit för att trädplanteringsprojekt inte kan garantera klimatkompenseringseffekten, till exempel genom att de inte har möjlighet att skydda träden tillräckligt långsiktigt från avverkning eller brand. För att säkerställa klimateffekten finns tredjepartens certifieringsorgan såsom Plan Vivo och Gold Standard. Utöver att övervaka att trädplanteringsprojekten håller vad de lovar gällande

kolbindning så inkluderar vissa certifieringsorgan (till exempel de två nämnda) kriterier för socialt och ekologiskt hållbar utveckling för människor och övrig natur i det aktuella närområdet. en annan kritik handlar om att kompensationsprojekt är ett sätt för människor och företag att leva som vanligt utan att göra den nödvändiga omställningen. Trädplantering är knappast den ultimata lösningen på klimatutmaningen men det kan vara ett instrument för att köpa lite mer tid. Om man som privatperson är osäker på själva klimateffekten kan man alltid stödja organisationer med lång erfarenhet vars arbete inte bara handlar om klimat.

Vi-skogen och Världsnaturfonden WWF är

67

två exempel där trädplanteringsprojekten drivs av sociala och andra ekologiska värden. I Vi-skogen används odlingsmetoden ”agroforestry” som innebär att odla olika sorters träd och grödor tillsammans vilket ökar bördigheten i jorden, motverkar erosion och skyddar bönderna mot klimatförändringarnas effekter. Vi-skogen är aktiva i Kenya, Uganda, Tanzania och Rwanda och deras klimatkompensationsprojekt är certifierat av Plan Vivo. WWF:s trädplantering sker i områden av Borneos regnskog som tidigare avverkats. Lokalbefolkningen planterar där inhemska trädarter för att sammanlänka skogar som varit isolerade från varandra.

Ett träd kostar 20–25 kronor.

SUNT

MARKUS 4 BÄSTA LÖPARTIPS

SKOG PÅ RECEPT

Trädgårdsterapi kanske ni har hört talas om. Men att få skog på recept är mindre känt.

Om forskarna Ann Dolling och Ylva Lundell vid Sveriges Lantbruksuniversitet får som de vill skulle det kunna bli möjligt i framtiden.

– skogen är en naturlig plats för oss att vistas i. Där finns en lagom mängd stimuli som hjälper hjärnan att smälta intryck och varva ner, säger Ann Dolling, i en intervju i tidningen Skogsvärlden. Tilllsammans med Ylva Lundell vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå har Ann forskat om hur skogsvistelser kan användas som rehabilitering vid utmattningssyndrom.

Ann Dolling har låtit utbrända människor få tillbringa två timmar i skogen, två gånger i veckan under tre månader. Det enda deltagarna fick ta med sig var en GPS, ett liggunderlag och en regncape.

– Allt eftersom veckorna gick började deltagarna att längta ut i skogen. Skogen gjorde dem mer harmoniska, avspända, gladare, lugnare och mer klartänkta. Efter regelbundna skogsbesök sa många att ”ljuset började synas i tunneln”, berättar Ann för Skogsvärlden.

Hon betonar dock att människorna inte blev friska, men att det var ett steg på vägen, och vill öppna upp för att skogsvistelse ska kunna skrivas ut på recept precis som trädgårdsterapi.

FOTO CAROLINE PETERSSON

.

1: Du springer med huvudet, benen är bara redskapet.

Var därför rädd om huvudet. Ta inte i så mycket att du tröttnar.

2: Våga spring lugnt, 140 i puls bygger kondition.

Då är du är inte helt slut när du kommer hem och vill springa igen.

3: Spring i terräng.

Då belastar du kroppen från olika vinklar och blir både stark och snygg.

4. Spring utan musik, du ska vara närvarande i kroppen.

382 så många nationellt godkända långlopp anordnas i Sverige under 2014. Vill du också komma i form för nästan lopp så kan du ta en titt på loparguiden.se där det för närvarande finns 3 084 tillgängliga motionsspår samlade över hela vårt avlånga land.

FRIIDROTT.SE LOPARGUIDEN.SE

68

FOT0 TOBIAS JANSSON

SKOGSLÖPNING

markus torgeby, löparen som du kan läsa om tidigare i detta nummer, är skeptisk till alla prylar som säljs i spåren av den rådande löpartrenden.

– Det bästa med löpning är att du inte behöver massa saker, inga stödstrumpor, inga avancerade skor. Ge dig bara ut och spring.

Han rekommenderar oss att sova och vila mycket mer än vi gör för att må bra. Dessutom vill han avråda från att gå ut hårt när man inte tränat på länge.

– Har du inte sprungit på länge: gå ut och spring i en takt så du kan prata och se dig omkring. Men även du som är van ska inte köra dig slut hela tiden. Omkring 70 procent av träningen kan du köra lungt. Tränar du tre dagar i veckan kan du köra lungt två gånger och ”tävla” den tredje gången.

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

BÖCKERNA SOM FÅR DIG ATT VILJA SPRINGA

Ge dig ut

Inspiration för dig som behöver andra anledningar för att ta dig ut i naturen än de traditionella.

1. Gå på skattjakt

3. Guidade turer

Geocaching är en typ av skattjakt där du med hjälp av GPS tar dig fram i naturen. En deltagare placerar ut skatter i naturen som sedan hittas av andra genom kooridinater som skattgömmaren lagt ut på nätet. När skatten hittas, får du inte flytta den, bara skriva något i loggboken. Enda nackdelen är att du behöver ha internettäckning, så det funkar bara i relativt stadsnära skog.

GEOCACHING.SE

Ut i naturen är Naturskyddsföreningens naturguide till boende i storstockholm.

Här kan man hänga med på olika guidningar i form av barnvagnspromenader till vandringar i naturreservat eller upp på mindre berg. Det kostar 100 kronor per gång.

UTINATUREN.SE

Svenska Orienteringsförbundets friskvårdssatsning Naturpasset passar dig som vill leta kontroller i naturen. Du hittar vilka turer som är aktuella och var du kan köpa kartorna på naturpassets hemsida.

NATURPASSET.SE

4. Terrängvandringar Även Svenska Turistföreningen arrangerar vandringsutflykter, såväl i områden nära stan som i mer karga och svåråtkomliga terränger såsom i Sarkes nationalpark.

Pilgrimsleder, fjällvandring, vandring med barn eller fjällöpning är några av de saker som erbjuds, ihop med erfarna guider.

SVENSKATURISTFORENINGEN.SE

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning Haruki Murakami

2015

ska bli friluftslivets år, föreslår Nordiska rådet.

FOTO DAVID ERIXON STF

2. Naturpasset

Born to run Christroffer Mc Dougall

69

Ät och spring: Min osannolika resa mot ultramaraton och mästerskap Scott Jurek

Ett år av magiskt löpande Kenneth Gysing

Ekovänliga Vegetariska smörgåspålägg!

3Eko log iskt

3Hälsosamt

3Bra miljöval 3Glutenfritt

3Laktosfritt

3Inga tillsatser

Våra klassiska vegetariska smörgåspålägg finns i smakerna: Ört, naturell, Vitlök/ört, chili, champinjon.

Finns att köpa hos ICA, COOP, Willys, Hemköp, citygross och välsorterade hälso & EKO-butiker. www.tartex.se - Nyform i Sverige AB - 08/570 360 50 Tartex_2014_1.4s_vekt.indd 1

2014-02-19 16:13

Save e at d e th

Vision är en Fair Union.

Vårt engagemang för ett schyst arbetsliv slutar inte vid vårt lands gränser. Därför sysslar vi med: Allas lika värde – jämställdhet och mångfald.

Miljö- och klimatfrågor.

Schysta arbetsvillkor i hela världen.

Internationellt fackligt samarbete.

CAMINO STORA HÅLLBARHETSDAG Framtiden är enkel

Måndag 9 mars, Stockholm UTFORSKAR NYA VÄGAR

vision.se/fairunion Bli medlem i ett schyst fackförbund!

Sms:a 72672.

KULTURELLT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

VÄXTRIKETS OUTFORSKADE POTENTIAL I skuggan av monokulturer och utarmade jordar växer intresset för olika växtsorter hos de medvetna odlarna. Två nya mastodontverk hjälper oss att hitta rätt. TEXT JOHANNA STÅL att intresset för växter har blivit större de senare åren har nog inte undgått någon som hänger med i medierna. Utöver örtexperten Lisen Sundgrens böcker om hur du kan använda vilda växter till matlagning, i ett hemmaspa eller som mediciner, ser vi också hur allt fler ger sig ut i skogarna för att plocka vilda växter att experimentera med. Dessutom börjar allt fler testa nya arter i sina trädgårdar, både för att äta och för att titta på. Själv är jag oerhört nöjd med att titta på min vackra fjärilsblomma som transporterats till Ljungskile från Karlstad och roas av att köpa kultursorter av fröer som ger tåliga plantor och rikliga skördar. Den som vill vara lycklig ett helt liv bör anlägga en trädgård, heter det i ett kinesiskt ordspråk.

I våras gav universitetslektor Bente Eriksen, fil. dr. Åslög Dahl vid Göteborgs Universitet och Magnus Neuendorf, intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, ut praktverket Nyttoväxter frän hela världen, med fantastiska illustrationer av Kirsten Tind. det finns ungefär 300 000 växtsorter över hela världen. Endast 3 000 av dessa använder vi människor på något sätt. I Nyttoväxter från hela världen beskrivs och illustreras 400 av de vanligaste nyttoväxterna. Många används i matlagning men vissa också för tillverkning av olja, gummi, fibrer, färger, dofter och mediciner.

I växtriket finns det enorm potential att ta vara på mycket mer än vad vi gör idag. Enbart 30 arter, av de 80 000 arter som är ätliga, täcker 75 procent av människans konsumtion och de fyra arterna sockerrör, majs, ris och vete är allra vanligast. Har vi blivit för bekväma för att hitta nya arter att äta? Eller är det jakten på produktivitet och lönsamhet som har styrt hos dithän?

Historiskt sett testade vi mycket mer, och som samlare lade vi tid på att utvinna ätbara delar av olika växter och rötter och fick på så sätt i oss en varierad kost.

Monokulturer må vara produktiva, men farliga, för de gör oss sårbara. I boken berättas det om svältkatastrofen på Irland i mitten av 1800-talet, som till stor del berodde på att det satsades

huvudsakligen på potatis, men potatisbladmögel drabbade landet och skördarna uteblev.

Ungefär en fjärdedel av befolkningen försvann – antingen för att de dog av svält eller för att de emigrerade. Likaså kan det vara problematiskt med dagens genetiskt utarmade växtsorter som är sårbara för angrepp. det har tagit författarna tio år att färdigställa verket på över 1 000 sidor – en guldgruva för växtälskare med massa intressant kuriosa. Vid en slagning på ”sötpotatis” (min älsklingsväxt) ser jag att dess ursprungliga namn batata är det som gett potatisen sitt namn (patata är det latinska ordet för potatis). Men jag läser också att sötpotatis härstammar från varma sydamerikanska länder och förstår varför det inte passar så bra att odla här i Sverige.

Det kan vara vettigt att läsa på lite om olika växters ursprung innan man sätter igång och odlar där hemma. Alla växter passar inte på alla platser.

Boken Växter från världens ände – exoter för svenska trädgårdar, berättar också om växter från hela världen, men mer ur ett trädgårdsodlarperspektiv. Erik Wahlsteen, som vanligtvis undervisar vid SLU i Alnarp, har också han gett sig i kast med ett gediget bokprojekt. Han har rest i Japan, Kina, USA och runt Portugals kust för att ta reda på var våra populäraste trädgårdsväxter kommer ifrån, för att kunna förstå hur de bäst kan trivas i de svenska förhållandena. Erik beskriver sina resor, vad han finner längst vägen och tipsar sedan om hur man kan göra för att exempelvis anlägga en kinesisk fuktäng, en portugisisk sanddyn eller en japansk skog.

Gemensamt för dessa två böcker är att intresset för att lära sig mer och experimentera mer i trädgården blir starkare och jag rekommenderar alla som har ett intresse för växter att ge dem en chans. Det är lätt att bli överväldigad av ett verk på 1 000 sidor eller tappa fattningen över alla växtnamn, grupper och zoner. Men precis som att varje vandring börjar med ett steg så börjar din nya kunskap med att lära dig något nytt om en växt. Jag kommer exempelvis plantera pioner i skuggan nästa år – de trivs tydligen där!

71

tips

Nyttoväxter från hela världen Eriksen, Dahl, Nuendorf, Tind Warne Förlag Kan köpas hos Göteborgs Botaniska trädgård Växter från världens ände – exoter för svenska trädgårdar Erik Wahlsteen Bokförlaget Arena

KULTURELLT

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Kan en experimentell musiker förklara världsekonomin på en dryg timme?

FOTO STEIRISCHER HERBST

HALLÅ DÄR AMUND SJØLIE SVEEN I enmansföreställningen Economic Theory for Dummies förklarar

han hur hela världsekonomin hänger ihop på 70 minuter, iklädd svart kostym. Låter det torrt? Krydda med lite dans och musik från poppande popcorn och trummande på tangentbord.

TEXT INGEMAR TIGERBERG

72

Varför en performance-föreställning om ekonomisk teori?

– Det kom från upplevelsen av att ha öppnat ekonomibilagan i tidningen och inte förstå någonting och om frustrationen över att jag inte förstod den ekonomiska krisen och de förslag som kom på lösningar. Jag tänkte att fler nog känner som jag. Alla förstår att det är viktigt men ingen förstår vad det betyder. Själva formen, performance lectures, är ett bra sätt att möta publiken på. En traditionell föreläsare har också ofta element som på sätt och vis liknar teater ibland.

Vad har inspirerat dig under tiden du läst på?

– Idén har funnits några år och under tiden har jag blandat att läsa böcker med att läsa på Wikipedia. Några böcker som inspirerat mig är Den stora omdaningen av Karl Polany och Debt: The First 5000 Years av David Graeber.

Ett parallellspår till den rena nationalekonomin är ämnet hur vi människor beter oss, varför vi shoppar, om hur grundläggande konsumtionssamhället är för oss. Där är Geoffrey Millers arbete intressant.

Men är inte ekonomi ganska tråkigt?

– Nej det är jätteintressant om man ser på ekonomi som en grundläggande moralisk fråga.

Hur fördelar vi vad som finns? Om man börjar i den änden så är ekonomi väldigt intressant.

Har vi kommit för långt bort från de grundläggande frågeställningarna tycker du?

– Ja vi lämnar ämnet för mycket till experter.

Frågorna är moraliska och politiska. Hur man sänker inflationen är en fackekonomisk fråga, men varför man vill sänka den är en politisk.

Målet behöver diskuteras. Vi behöver ta tillbaka makt från ekonomerna.

Vad är dina huvudsakliga budskap?

– Jag försöker lära bort saker. Vi bör lära oss mer om de ekonomiska begreppen. Det viktiga är att skapa ett rum för reflektion – att tänka över de etablerade sanningarna som finns idag och fundera på alternativ.

Hur är förutsättningar för alternativ till den rådande ordningen?

– Det finns absolut hopp, för det är människan som har gjort systemet så vi har makten att förändra det. Men det finns mekanismer i oss som gör det svårt. Vi har det tillräckligt bra i den här delen av världen så det är kanske inte i vårt intresse att ändra systemet, tyvärr. Men den globala rättviserörelsen och Occupy-rörelsen är utryck för att folk inte accepterar de stora ekonomiska skillnaderna i världen.

Amund Sjølie Sveen är en norsk konstnär och musiker. Just nu turnerar han runt om i världen med Economic Theory for Dummies som är på engelska. Se turnéschemat på amundsveen.no

D.I.Y.

∆ ∆∆ ∆

Detta behövs En planka på 190 centimeter av ohyvlat och obehandlat trä, 20–25 milimetertjockt (ej tryckimpregnerat) Skruvdragare och skruv Såg

Så här gör du

Fågelholkar kan se ut lite hur som helst och är ett sätt att förena nytta med nöje.

1. Rita ut de olika delarna på plankan.

Sidodelarna ska vara högre på bakre delen och lägre på främre så det strecket ska ritas snett.

Såga längst de ritade strecken.

2. Ställ upp alla delar så att du ser att allt blev korrekt och passar ihop, och skruva sedan ihop delarna.

4. Är det småfåglar som ska bo i holken bör ingångshålet vara mellan 3,0–3,5 centimeter stort. Större fåglar behöver fem centimeter. Borra ett hål i vald storlek

FOTO

DIY: BYGG EN FÅGELHOLK

G olv <10 cm

GUILLAUME SPEURT

3 0 cm v ä g g f r ä m re

Vill du få en trevligare utsikt och bidra till biologisk mångfald? Bygg en fågelholk! Har du ingen trädgård?

Bygg en på balkongen eller fråga markägaren om du får sätta upp en i närmsta skogsområde. AV JOHANNA STÅL 73

5. Placera holken ett par meter upp för att undvika att katter och andra djur kan komma åt ungarna. Fäst den ordentligt så den inte kan falla ner. Fäst även en stödbräda på baksidan som du fäster holken på. Det går också bra att fästa med hampasnöre. Holken bör placeras i skugga. Vilket väderstreck holken vetter mot bryr sig fåglarna däremot inte om.

S idovä

gg

3 0 cm sidovä g 3 5 cm g

3 5 cm b a k re vä g g

Ta k

PLAY HARD

ad

LÄTT

jur

®

sm

BE SMART

ch o tt a k r o f Stro

HAVE FUN

HAVE FUN PLAY HARD BE SMART Gilla oss på Facebook!

www.ETHLETIC.se Sneakers and Flips

www.sorption.se Sorption AB, Bultv. 1, 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

Kungen av ekologiskt!

Prova mitt nya vaniljpulver och vaniljsocker!

GE BORT ETT GODARE LIV

egna färger

en färg – alla stilar www.avjord.se info@avjord.se 0585 24137

naturens

Kontakta Caroline Petersson, caroline@caminomagasin.se för mer information

kungmarkatta.se

av ord

Vi ger rabatt vid beställning av mängdprenumerationer

REDAKTIONEN

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Mitt bästa tips för skogs-mindfulness: gå ut i skogen med en ettåring! Jag och min son traskar ut i skogen nästan varje dag efter förskolan. I ur och skur går vi över stenar och vattenpölar, kastar kottar och pinnar och säger ”titta fågel”, ”titta myra ”.

Ett välbehövligt andningshål för oss båda.

NYA

.SE

MAGSIN

CAMINO

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR & WEBB

Kraftkällan Klum år 2010 gjorde vi en längre intervju med Mattias Klum om hans engagemang för Borneos regnskogar. Som prenumerant kan du läsa intervjun och flera andra reportage med koppling tilll skogen direkt på vår webb.

Kolla in caminomagasin.se för nya och äldre artiklar på tema skog.

VI fyller på sidan regelbundet med nytt innehåll från magasinets arkiv.

”Kanske det finns ett sunt bondförnuft där” Göran Skönvall kommenterar Jonas Mosskins krönika i Camino 35 om de miljömedvetna lantisarnas revansch på Facebook.

47% Så stor andel av Caminos prenumeranter ägnar sig mycket åt friluftsliv enligt vår senaste enkätundersökning 2014.

Camino på bokmässan Vi finns på plats i vanlig ordning på bokmässan i Göteborg, denna gång med en monter som hyllar skogen och dess mångfald.

Välkommen till oss i monter B07:61.

75

Caroline Petersson MARKNAD & FÖRELÄSARE

– Jag blev väldigt inspirerad av mitt besök på Urnatur i somras och fantiserar just nu om att själv någon gång i framtiden arbeta med lokal besöksnäring eller upplevelseturism av något slag.

Det behövs fler som viger sitt liv till att bevara och utveckla de svenska kulturlandskapen.

Cecilia Cromnow GRAFISK FORMGIVARE

– Biskopsgården. Svamp och gröna skogar är kanske inte vad de flesta associerar med den göteborgska förorten. Men det gör jag. Skogen i Biskopsgården är nämligen mitt bästa svampställe. Senast jag var där kom jag hem med en hel matkasse full med jättestora Karl Johansvampar.

FOTO TOBIAS JANSSON, YLVA ERIKSSON

FOTO ANJA SJÖGREN

– Jag försöker tillämpa ett långsiktigt perspektiv även i synen på min vardag. Som småbarnsförälder kan det kännas frustrerande att inte ha tid för sina intressen.

I mina ”goda” stunder är jag tillfreds med att denna fas i livet innebär att ha fokus på att vara en medvetet närvarande pappa, medan nästa fas kan ha nya förutsättningar.

SOMMARAKTIVISM

Från Göteborg till Gotland, Näsåker, Bohuslän och tillbaka till Göteborg. Camino har i vanlig ordning kombinerat sommar och semester med att ta pulsen på några av Sveriges grönaste fest- och mötesplatser.

TEXT CAROLINE PETERSON

FOTO SOFIE BLUMENTHAL, NATURSKYDDSFÖRENINGEN

FOTO JOHANNA STÅL

ALMEDALEN

Det var smockfullt på Caminos seminarier i Almedalen. På det avslutande passet om hur beteendevetenskapen kan rädda miljön fick vi möblera om i lokalen för att alla skulle få plats. I samband med seminariet lanserades nätverket NudgingSweden.

FOTO JOHANNA STÅL

Kaj Törok är strategichef på kommunikationsbyrån Futerra som tillsammans med A Win Win World och Camino står bakom det nya nudging-nätverket.

FOTO JOHANNA STÅL

PÅ PLATS

PÅ PLATS SVENSK

WAY OUT WEST Musikfestivalen Way Out Wests miljöarbete har vi skrivit mycket om senaste i åren. I år inledde festivalen ett större samarbete med Naturskyddsföreningen som bland annat fick mängder av festivalbesökare och artister att visa sitt stöd för kampanjen #klimatmaxa.

Way Out West har stor påverkan på sina leverantörer. I år lanserade Norrlands Guld sin första ekologiska öl, framtagen särskilt för festivalen.

Mattias Goldmann på gröna tankesmejdan Fores, Malin Roux Johansson från antitrafficking-organisationen Realstars och Magdalena Streijffert, generalsekreterare på Fairtrade Sverige, delade med sig av sina bästa erfarenheter av att lobba gentemot beslutsfattare på seminariet om grön lobbyism.

76

FOTO JOHANNA STÅL

C NDESTINO BOTNIK Clandestino Botnik är en alternativ och familjevänlig musikfestival som arrangeras på den konstnärsdrivna gården Botnik Studios i Bottna, strax utanför Gerlesborg i Bohuslän. Ett viktigt budskap är att hylla mångkultur och ta strid mot rasism. På årets festival var matutbudet till stor del ekologiskt och 100 procent vegetariskt.

FOTO CAROLINE PETERSSON

URKULT På folk- och världsmusikfestivalen Urkult i Näsåker är omtanke om miljön och solidaritet lika självklart som musiken. Det märks bland annat på att alla förbrukningsmaterial är komposterbara och på de många återvinningskärlen på festivalområdet.

FOTO CAROLINE PETERSSON

FOTO CAROLINE PETERSSON

FOTO JOHANNA STÅL

Barnen har en central plats på festivalen. Bland annat har de en helt egen festplats (urspel) och det finns verkstäder där barnen kan släppa loss sin kreativitet, naturligtvis med återvunna material.

Många artister på Urkult passar på att förmedla ett samhällskritiskt budskap både med sina texter och sitt mellansnack. Brittiska folkmusiksångerskan Martha Tilston fick hela publiken att sjunga med i låten ”Good World” som uppmanar oss att känna hopp om en bättre värld.

77

TILLTÄNKT

S ebasti an Kir ppu om den svenska skogsbruksmodellen

jag har under mina snart 20 år som skogsbiolog fått uppleva hur den svenska skogen håller på att gå om intet. Goda vänner till mig som varit med 40 år tillbaka har spätt på min övertygelse om att något inte står rätt till med det svenska skogsbruket. När jag sedan även läst böcker skrivna på den första halvan av 1900-talet där dåtidens skogsbiologer varnar för den utveckling som komma skall om kalhyggesskogsbruket får härja fritt, så blir jag än mer övertygad om den skövling av det svenska skogsekosystemet som pågår.

De flesta av er känner till larmen om utarmningen av jordens skogar, vilket gör

”Dessa virkesåkrar har inte mycket gemensamt med den ursprungliga skog som avverkats oss illa till mods. Vi ser bilder på skövlingarna av Borneos och Amazonas. Samtidigt propagerar den svenska skogsnäringen, för ”den svenska skogsbruksmodellen”, som påstås vara räddningen för vår planet undan klimathot och utarmning av biologisk mångfald.

Den svenska skogen utgör en procent av världens skogar men levererar kanske 5–10 procent av världens alla skogsprodukter och skogsindustrin säger sig bedriva ett ekologiskt hållbart skogsbruk som efterliknar de naturliga störningar som sker vid, till exempel skogsbrand, storm, insekt- och svampangrepp. Är det möjligt?

På kalhygget har de träd som levde i skogen avverkats och fraktats bort till pappersindustrin eller sågverket. I skogen som brunnit eller stormskadats står träden kvar eller så har de fallit omkull på den plats där de grodde vilket är en förutsättning för

78

ekologi och biologisk mångfald i skogen.

I den skog som brunnit eller stormskadats kryllar det av liv. På kalhygget råder närmast öken i jämförelse. den svenska modellen är inte unik. Den används överallt där storskaligt skogsbruk bedrivs. Till exempel på Borneo huggs ursprungliga skogsekosystem ner till förmån för oljepalmsplantager. Dessa planterade skogar används för biobränslen och till matproduktion. Likadant görs i Amazonas och eukalyptusträd planteras i rader som snabbt växer upp och blir till pappersmassa och papper.

I Sverige gör vi likadant och fortsätter att hugga ned våra gamla naturskogar och ersätter dem med virkesåkrar där det planteras framavlad gran och tall eller importerade trädslag. Dessa virkesåkrar har inte mycket gemensamt med den ursprungliga skog som avverkats. De gamla träden och den döda veden saknas, djuren och växterna som levde i skogen är borta. På Borneo söker naturvårdare med ljus och lykta efter de utrotningshotade orangutangerna bland spillrorna av den ursprungliga regnskogen på den stora ön.

Likadant letar vi biologer här i Sverige bland resterna av vår gamla ursprungliga skog efter våra utrotningshotade arter. jag förstår att vi naturälskande svenskar bedrövas över det som händer i Amazonas och Borneos skogar. Alla förstår vi vad konsekvenserna för dessa skogsekosystem blir när de gamla naturskogarna avverkas.

Men varför förstår vi då inte dessa konsekvenser när det gäller vårt egna skogsekosystem där endast cirka fyra procent av den produktiva skogsmarken är långsiktigt skyddad? Tror vi att fyra procent av Amazonas eller Borneos skogar skulle räcka för att rädda dessa ekosystem? Det är dags att vi börjar prata om hur hanteringen av svenska skogar verkligen ser ut.

Sebastian Kirppu är skogsbiolog

37

det goda livet UTE 2 december

Idén om det goda livet har alltid varit en viktig del av Camino. Vi skriver ofta om människor som väljer att leva ut sina drömmar, ta andra vägar i livet och leva ett medvetet liv i enlighet med sina värderingar. Men som sista nummer innan år 2015 drar igång tänkte vi fokusera ytterligare på just idéer om det goda livet. Vad är ett gott liv? Vi utforskar begreppet ur både teoretisk och praktisk synvinkel och ger dig såklart de bästa tipsen på hur du kan leva ditt bästa liv och samtidigt göra en insats för en bättre värld.

Till dess hoppas vi att ni följer uppladdningen på vår webbsida där vi bjuder på ”Goda livet-artiklar” från tidigare nummer. / Caminoredaktionen

Många förknippar ”det goda livet” med paradisstränder, sol och bad. Men det goda livet kan innefatta mycket mer än så.

Foto: JOHANNA STÅL

OG SK

U t f o r s k a r n ya v ä g a r

O ST KI

camino 36

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 Göteborg

G

nr 36 SEPTEMBER–NOVEMBER 2014 September–NOvember . . pris 75 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Trätyg – den nya bomullen Gretchen Daily miljöns mäklare

Markus Torgeby

På semester i trädtopparna

utforskar nya vägar september–November 2014

”Naturen läkte mig”

en g o S+ k Mattias Kristianssons veganska svamprätter

Skyddas s? eller skövla

,17(535(66

7 388209 207509

5(7859(&.$

Y