Issuu

FOTO: MIKAEL PILSTRAND MÄCÉ REKLAMBYRÅ

varbergenergi.se

FÖRNYBAR EL – INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG

pris 65 sEK . 59 NOK . 7,50 EUrO

Håller ilskan levande

juni-augusti 2012

FJÄRDE PLATS – SKI – ELBOLAG MED FLEST NÖJDA KUNDER 2011

telefon 0340-62 88 00

nr 27 juni-augusti 2012

Mark lynas vs david jonstad Vilken väg ska miljörörelsen ta? Fernando Gabeira Före detta terrorist

Mot sammanbrott eller teknotopia? En framtid inom räckhåll?

utforskar nya vägar

Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

U t f o r s k a r n ya v ä g a r

Vivienne Westwood

Bara vind och vatten

o ! in r m 5å Ca a r r fi

camino 27

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN Annons_Caminomagasin_maj2012_Layout 1 2012-04-30 08:14 Sida 1 BOX 311 20 400 32 GöTEBORG

Surdeg och kärlek

www.tartex.se Alla uppgifter är obligatoriska. Texta gärna, och fyll i adressuppgifterna detaljerat, så blir det lättare för tidningsbudet!

Camino_2011-23vekt.indd 1

11-05-20 09.26.11

26.11

90 år I samklang med människa och natur

Fräsch sommarhud med havtorn Superfrukten havtorn är rik på naturliga vitaminer, antioxidanter och viktiga fettsyror. Weledas ekologiska havtornserie återfuktar och gör din hud märkbart jämnare och fastare. Upplev den fruktiga doften av äkta eteriska oljor från solmogen apelsin, mandarin och grapefrukt.

Effekten är dermatologiskt testad (Derma Consult Concept GmbH). Efter endast 14 dagars användning av Havtorn Hudolja har hudens fuktighetsnivå ökat med 25 %. Dessutom har huden blivit 16 % jämnare och fastare. Läs gärna mer om ekologisk hudvård på weleda.se

Weleda - Naturlig, ekologisk hudvård

Bli bäst på att inte göra fel. Det är lätt att vara efterklok. Vi tror att det är lika bra att lära sig göra rätt från början. Framförallt eftersom biståndsinsatser ibland har förvärrat eller till och med orsakat konflikter. Det är därför vi har valt att skräddarsy våra kostnadsfria intensivutbildningar efter just din organisations behov. Så att ni enklare kan förstå de möjligheter och fallgropar som er verksamhet medför. De kostnadsfria kurserna anordnas i Härnösand. Sida står även för kost och logi.

Miljön, vårt gemensamma ansvar!

Från val av material till samkörning av transporter. Ett aktivt miljötänkande finns i allt vi gör. För kemikalier och råvaror i produktionen väljer vi det mest miljövänliga alternativet. Nya, mer skonsamma produkter provas och utvärderas för att ständigt göra oss bättre. Magasinet Camino kan därför levereras med svanenmärkning. För miljöns skull.

www.zetterqvisttryckeri.se

För mer information om oss och våra kurser, besök sida.se/spf

MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 249, SG ZetterQvist

Tryckeri

22 Vivienne Westwood Punkmode-ikonen Vivienne Westwood har hittat nya arenor för sin energi, som hon nu använder i kampen för en bättre miljö.

TEMATER

T GRÄSRÖ

TexT catarina rolfsdotterjansson

26 Kollaps eller teknomani?

26 8 9 10 11 13 14 16 19 21 58 66 71 72 76 77

78 79 81

Synpunkter från läsare nÄrbild Ellen MacArthur om cirkulär ekonomi utblicK Snacka om grönt i sommar spanat Upplockat från samtida debatt i sÄsong Brännhet soppa teKnisKt Peak car och nya återvinningsfronter designat God design för djupare syften destination Åland VÄnner Ekoreko-företag och organisationer smaKriKt Bagarekocken och något för törstiga mode Politiska kläder sunt Den förbjudna dansen Kulturellt Böcker om ekoekonomi ochmiljöbomber d.i.Y. Skynda på kretsloppet i komposten redaKtionen Caroline har lagat sin datorskärm och andra tankar från redaktionen på plats Camino 5 år å andra sidan Kan man verkligen tjäna pengar på att rädda världen? tilltÄnKt Bobo Karlsson om ett Rio som laddar inför värdskap och Annika Lauren om vikten av att se över vår kosing. insKicKat

Journalisterna och författarna Mark Lynas och David Jonstad driver två diamentralt olika linjer inom miljörörelsen. Hur kunde det bli så? TEXT ingemar tigerberg illusTraTion petter almgren

42 Drivna av vinden Ett gäng grabbar nästintill besatta av att färdas med hjälp av vinden på land.

TexT johanna stål

48 Rio grande Ekoterrorist, grundare av Brasiliens miljöparti, författare och politisk idol. Fernando Gabeira inspirerar på ett strandcafé. TexT & FoTo annamaria olsson

54 Alva bland de mäktiga Alva Snis Sigtryggsson har inte bara ett mäktigt namn, nu ska hon även delta bland världens miljöelit på toppmötet Rio + 20. TexT caroline petersson FoTo tobias jansson

34 Fighters från förr Ibland kan det kännas hopplöst, att utvecklingen bara går åt fel håll. Men sätter man på sig de historiska glasögonen ser man förändring. TexT caroline petersson FoTo petter almgren

58 Galen i surdeg Möt Sébastian Boudet, den franske bagaren som bryter tabut och vågar vara kock. Han berättar varför mjölet är nyckeln till en bra surdeg. . TexT tobias jansson recepT sebastian boudet FoTo carl Kleiner

innehåll

camino 27

om camino

FOTO cHristian sHambanait

Vivienne Westwood är modedesignern som förde in punken i mainstreammodet. På senare tid har hon tagit stark ställning för ett mer ansvarsfullt mode. Tillsammans med FN har hon lanserat Ethical Fashion Africa, kollektioner handgjorda i återvunna material av utsatta kvinnor i Nairobi.

CAMINO 27 camino magasin Västra Hamngatan 18 411 17 göteborg info@caminomagasin.se chefredaktör JoHanna stål js johanna@caminomagasin.se

UTFORSKAR NYA VÄGAR Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet.

FÖRETAGET Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft.

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanen-certifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset, ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell Ballou kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

ansVarig UtgiVare tobias Jansson toj tobias@caminomagasin.se redaktör & fotograf Vän- & marknadsansVarig caroline Petersson cp caroline@caminomagasin.se redaktör/Webb ingemar tigerberg it ingemar@caminomagasin.se moderedaktör natHalie borgman Peters skribenter tobias Jansson, bobo Karlsson, anniKa laurén, annamaria olsson, caroline Petersson, catHarina rolfsdotter-Jansson, JoHanna stål, ingemar tigerberg fotografer Petter almgren, tobias Jansson, annamaria olsson, JoHanna stål layoUt cecilia cromnow, osKar scHmidt tryck & repro ZetterqVist trycKeri papper omslag multioffset 250g inlaga cyclus Print 90g annonsbokning caroline Peterson caroline@caminomagasin.se 076 1705576 distribUtion interPress, nätVerKstan Kultur i Väst prenUmeration www.caminomagasin.se/Prenumerera 295 Kr för Helår (inom sVerige) 425 Kr för 2-års Prenumeration (inom sVerige) 65 Kr/KVartal med autogiro Prenumerationsärenden inKlusiVe adressändring ställs till eKonomitJanst@natVerKstan.net, 031- 7439905 åsiKter som framförs aV ensKilda sKribenter beHöVer inte öVerensstämma med redaKtionens. för eJ beställt material ansVaras eJ. camino ges ut aV getaware eKonomisK förening issn 1654-2282 sPara, ge bort eller återVinn din camino efter läsning

HEJ MEDARBETARE!

Petter Almgren

… går sista terminen på Fotoskolan Göteborg och gör sin praktik på Camino. Han hänger mer än gärna på antikvariat och redigerar ofta bilder till tonerna av Nick Drake och Bob Dylan. Som fotograf och illustratör har han haft ett finger med i mycket av det som händer på Camino just nu, både böcker och magasin. I detta nummer har han bland annat bidragit med de svartvita porträtten till Veteran-reportaget på s. 34 och den grafiska tidslinjen på s 40.

camino 27

JOHANNAS LÄSTIPS mark lynas och david jonstad berättar om bråket som inte kan lösas med lite konflikthantering i sommarens stora duell. jag längtar tillbaka till förra årets burning man-festival, men nöjer mig i år med att följa Wind Wagon-projektet via facebook.

ledare

”

Jag är lite oroad över vårt samhälles ökade fokus på enskilda hjältar som ska rädda världen

sjung mEd i kören det har hänt vid ett flertal tillfällen att någon har sagt till mig att ”människor som sjunger i kör är bra människor”. Detta ska bero på att de som sjunger i kör har förstått att var och en som individ är viktig, men att det blir ännu finare och ännu bättre om vi arbetar tillsammans. Som tur är sjunger jag i kör, i Sveriges största dessutom. Jag är ateist, men finns det något jag tycker kyrkan är fantastisk till så är det just musik. I min kör, där alla är välkomna, spelar det inte någon roll hur duktig varje individ är, sjunger vi ihop så låter det alltid fantastiskt i den där kyrkan där vi övar. Vill man känna lite ståpäls så är det körsång man ska satsa på. Precis så här är det i miljörörelsen också. Jag är lite oroad över vårt samhälles ökade fokus på enskilda hjältar som ska rädda världen. Det är oftast enskilda individer som porträtteras, vilket såklart kan vara bra ur kommunikationssynpunkt, det är lättare att lyfta fram en historia än ett myller. Men jag tror inte att det fungerar så i världen, att förändringar skapas av enskilda individer. Idéer kan väckas av enskilda individer, företag kan startas och bra tal kan hållas. Men för att skapa förändring är det en så stor kritisk massa som möjligt som behövs. Gräsrotsrörelser som kvinnorörelsen, slaverimotståndet, miljörörelsen, fredsrörelsen, globaliseringsrörelsen – de är alltid före sin tid och vid tiden de lyfter fram sina frågor så anses de oftast mycket radikala. Tio, tjugo år senare är deras åsikter självklara eller dominerande. Se bara på införandet av en Tobinskatt (skatt på finansiella transaktioner) som jag var med och drev på slutet av 1990-talet, det är inte längre någon ”extremåsikt”. När vi drev den blev vi ofta utskrattade, men de som skrattade då sätter skratten i halsen idag när de ser att en sådan skatt faktiskt kan vara en rätt bra idé. Gräsrötternas roll är att vara radikala, före sin tid, de ska trycka på utvecklingen framåt – annars har de inte någon funktion. I detta nummer av Camino möter vi några av

1900-talets hjältar, några gräsrötter som var med och formade historien och som idag kan föra lärdomarna vidare. Vi träffar också några som är aktiva idag, som reser till miljökonferensen Rio+20, eller som försöker förändra genom annat än politik, exempelvis genom att bygga en vinddriven kärra och korsa USA:s saltöken. Dessutom frågar vi oss om miljörörelsen är delad i sin syn på framtiden, mellan civilisatorisk kollaps och teknomani? Ingemar Tigerberg gör författardebut med boken Från dystopi till ekoekonomi lagom till Rio-mötet. Passar den som vill se vad en grön ekonomi konkret kan innebära för våra dagliga liv. Vi på Camino ser fram emot den nya miljöorganisation på FN-nivå som det i skrivandets stund talas om. Skulle en sådan bildas och få reell makt, kan den bli avgörande för vår framtid på planeten Jorden. Och om den skapas är det tack vare alla oss gräsrötter som varit med och kämpat, som fortsätter sätta miljöfrågorna högt upp på agendan, som inspirerar våra familjer och vänner och kanske påverkar politiskt. Vi som köper ekologiskt, fair trade och återvunnet, vi som vägrar acceptera att lämna efter oss en sämre värld än den vi kom till. Vi som läser Camino och annan media som är oberoende och självständig. Det här numret tillägnas alla er. Tack för att ni finns! Nu ska vi hjälpas åt att bli ännu fler. Trevlig sommar allihop!

johanna stål cheFredakTör

PS. Det här numret innehåller två spännande bilagor. Tidningen Tillsammans, som är en specialutgåva under Kooperationens år 2012, där vi vill inspirera fler till att starta kooperativ, samt Liras festivalbilaga där vi markerat ut gröna festivaler.

inskickat

tyck till! bästa insändaren får en prenumeration på camino (kan ges bort om du redan prenumererar). skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. i detta nummer belönas petra.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Okritiskt om digitalisering kritik Senaste numret om den digitala tekniken väckte arga reaktioner hos bland annat Petra och Caroline. Läs vårt svar på kritiken nedan och hör gärna av dig om vad du tycker. Hej, Jag tyckte Camino hade fått ett ansiktslyft i och med Sushinumret som verkligen kändes bra, engagerande och informativt. Jag har precis avslutat det senaste numret av Camino (26) och jag har svårt att tro att jag precis läst en tidning med miljöperspektiv. Tidningen skriver okritiskt om digitalisering och gör gladeligen reklam för trendiga miljöbelastande produkter utan minsta reflektion. Jag är väl medveten om media-människors enorma rädsla för att verka bakåtsträvande, men man kan inte som tidning med hållbarhetsperspektiv skriva okritiskt om läsplattor, mobiler, appar och digitalisering och inte någonstans nämna den miljöpåverkan det faktiskt har. Folk byter Iphones som om det var strumpor, alla dessa mobiler ska dumpas någonstans. Läsplattor datorer etc kräver enorma elresurser. Dessutom görs dessa prylar för att hålla en viss tid (väldigt kort tid) för att sedan ersättas med nya. En god vän till mig jobbar på ett gymnasium där ungdomar får en egen laptop och han är väldigt oroad över hur lite värde de sätter på sina (gratis) datorer. Går en sönder får de en ny och de har ingen respekt för hur de hanterar dem utan tappar dem i golvet och så vidare. Jag är 27 år, miljömedveten och att läsa Camino var en självklarhet – nu är det inte det längre. peTra

Hej! Jag kom efter ert "reportage", "Afrika mobiliserar", att tänka på att mobilmaster och mobilnät stör vissa djurs (ofta fåglar) navigeringssystem. De blir förvirrade av energin masterna sänder ut. Och dessutom finns hur mycket information som helst om hur skadligt det är för människors hälsa med strålning från telefoner och master. Likaså att de som står för forskning om strålning och master, vilka ligger till grund för strålskyddsrekommendationer, är jäviga personer som har intressen i mobilindustrin. (Se boken Mobiltelefonins hälsorisker). För att vara kortfattad så finns det mycket som talar för att mobiltelefoniindustrin med master, strålning och i synnerhet den expansion av nya master för att möta krav från smartphones och snabbare internetuppkoppling är en stor miljöoch hälsobov!!! Det är synd att en i övrigt så medveten tidning som ni inte förhåller er kritiska mot detta.

och eventuella hälsoproblemen som master kan ge upphov till måste detta ställas i proportion till andra sociala och miljömässiga problem som många fattiga i Afrika står inför. Med tanke på hur infrastrukturen ser ut i afrikanska länder är det svårt att bortse ifrån hur stor betydelse smartphones och annan liknande teknik kan ha för att tillgängliggöra information till människor på landsbygden, exempelvis tillgång till hälsoinformation. Givetvis finns det problem med nästan all typ av konsumtion - det är grunden till att Camino finns. Att konsumera smartare (mindre, mer medvetet och mer hållbart) av alla produkter är något vi uppmuntrar starkt. caminoredakTionen

caroline

svar: Caminos inriktining är att lyfta fram möjligheter, inspirerande exempel och det som kommer efter katastroflarmen. Våra läsare är oftast välutbildade och välinformerade om problemen som finns i världen och om miljöpåverkan av olika prylar. Det finns en risk att skriva folk på näsan som läser oss år efter år och som är väl bevandrade i miljöfrågan. Vi har diskuterat i efterhand att vi borde ha tagit upp lite mer negativa aspekter, inte minst att vi borde tagit upp mer om energikonsumtionen som krävs för att både producera all ny teknik och driva servrar med mera. Faktum kvarstår dock att den digitala tekniken bidragit till oerhört mycket positivt vad gäller demokratiseringsprocesser och tillgång till information som kan vara svår att få i konfliktfyllda regioner. Den kan i många fall minska vårt behov av andra prylar (som i Teknomaden). Dessutom kan vi konferera digitalt istället för att flyga kors och tvärs över jorden. Vad gäller artikeln “Afrika mobiliserar”

Twittrat om utrensning! beröm Det var en toppentidning som vanligt. Jag och sambon blev så inspirerade att vi ska resna ur lägenheten i helgen! Tjernobylbarn

Hur läser jag Camino på ipad? fråga Hei. Jeg har kjøpt meg ipad, blant annet for å kunne lese tidninger elekronisk. Jeg tenkte å prøve Camino først (jeg abbonerer på papirutgaven), men det funker jo ikke med flash... Har dere tips og råd til hvordan jeg kan komme unna det problemet – for meg ser det ut som om flash kreves for å kunne lese fra det elektroniske arkivet. chrisTine bakke-kiøsTerud svar Hej Christine, Det är olyckligt att det inte fungerar med flash för ipad och iphone och hoppas på att detta ska ändras i framtiden. Det finns dock en möjlighet för dig att läsa Camino på ipad om du väljer att prenumerera genom Qiozk eller Paperton som erbjuder tidningar på nätet. Gå in på deras respektive webbplatser och beställ lösnummer eller prenumeration där. Både Qiozk och Paperton har dessutom en app genom vilken du kan ladda ner tidningarna på ett smidigt sätt. Länk finns på caminomagasin. se/prenumererar/e-magasin cp

närbild

”

Konceptet är i grunden så framgångsrikt att företagen sannorlikt kommer leda övergången PLAnETÄRA OMLOPP Ellen MacArthur är mest känd för att snabbast har seglat ensam runt klotet. Hon är en genuint orädd äventyrare som nu bytt kretslopp och menar att hon hittat den ultimata utmaningen: att skapa en cirkulär ekonomi. TexT ingemar tigerberg

Vad har störst betydelse för att skapa en cirkulär ekonomi? – Vad sägs om kreativitet, vision och beslutsamhet? Många av de djärvaste initiativen inom cirkulär ekonomi kommer från små och medelstora företag och entreprenörer som ser möjligheterna med att sluta kretsloppen och är villiga att utmana sina egna förutfattade meningar. Naturligtvis kan man tänka ut sätt att justera de politiska ramarna för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi, men konceptet är i grunden lönsamt så att företagen kommer sannolikt att leda övergången. En prioriterad fråga för oss på Ellen MacArthur Foundation är utbildning inom området. Det handlar inte bara om att utveckla kursplaner och innehåll i läroböcker utan även nya sätt att lära ut på. Vilka är dina förväntningar på Rio+20-mötet? – Jag tror inte att ett toppmöte i sig skapar villkor för den cirkulära ekonomin, men man skulle kunna hävda att vissa förutsättningar

redan är på plats för att driva utvecklingen åt rätt håll, såsom stigande energi- och resurspriser. Den linjära genomströmningsmodellen för ekonomin fungerar inte längre. Brist på resurser skapar osäkra priser, miljöregleringar blir allt starkare, återvinningstekniken gör många genombrott och synen på ägande håller gradvis på att förändras – dessa faktorer samverkar och skapar gynnsamma premisser för att en cirkulär ekonomi ska växa fram. Naturligtvis kommer det att krävas nya kunskaper och innovativa affärsmodeller, för att nämna några faktorer, men jag ser övergången som en organisk, adaptiv process. Ellen MacArthur Foundation arbetar med att främja utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Deras rapport Towards The Circular Economy syftar till att visa beslutsfattare de ekonomiska fördelarna med en cirkulär ekonomi.

CIRKULÄR EKONOMI

Cirkulär ekonomi är en modell som vill bryta dagens linjära system där råvaror förädlas till produkter och efter användning hamnar på soptippar eller bränns upp. Inom cirkulär ekonomi ingår produkter i slutna kretslopp, till exempel genom vaggatill-vagga-återvinning, uppvinning eller genom nya affärsmodeller såsom funktionsförsäljning (en tjänst med samma funktion som en produkt, såsom bilpool istället för bil).

Utblick

grönt sommarsnack

mosa alasany från stiftelsen teknikdalen samarbetar med isabel jansson från peace & love foundation för att arrangera the meeting point.

sommar och semester är en perfekt tid för att filosofera, diskutera framtiden och utveckla resonemang. Här är två platser att hänga på om du vill diskutera gröna frågor med likasinnade. TexT johanna stål The meeting point I samarbete med Peace and Love-festivalen i Borlänge (26-30 juni) arrangeras för första året The meeting Point tillsammans med Stiftelsen Teknikdalen. The Meeting Points fokus är att ge utrymme för en interaktiv process kring verkliga hållbarhets-case där deltagarna tillsammans genererar idéer till lösningar. Alla deltagare kommer att få en kortare utbildning i kreativa principer och kring hur man skapar delaktighet på djupet. Detta lägger grunden för resten av programmet som drivs framåt av processledare och inspiratörer. De företag och organisationer som presenterar case på plats finns också med under dagarna och tar med sig idéer hem i sitt fortsatta arbete.

Under The Meeting Point kommer bland annat Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, Rebecka Carlsson, språkrör för Grön ungdom, hälsoinspiratören Katarina Di Leva och entreprenören Leo Razzak finnas med. Camino kommer också att finnas på plats genom ett Camino Live på Café Peace and Love torsdagen den 28 juni med spännande intervjuer. Ha koll på caminomagasin.se och themeetingpoint.se för mer information.

Almedalsveckan

Den som gillar att påverka politiker har sin chans varje år under Almedalsveckan. I år (1-8 juli) arrangeras flera intressanta samtal, debatter och tal.

Camino medverkar med ett Camino Live på temat hållbar ekonomi tillsammans Ekobanken på Skonaren Vega i Visby på onsdagskvällen. På måndagen är det Miljöpartiets dag och Åsa Romson håller tal på kvällen. Under dagen arrangeras flera miljösamtal. Under torsdagen har Miljöaktuellt en hel dag med diskussioner på temat miljö. I år finns också möjlighet att markera sitt event som ”grönt” i programmet om man lever upp till vissa minimikriterier såsom att servera kranvatten, ekomat, fair trade och att fixa med återvinning etcetera. Läs mer på almedalsveckan.info för uppdaterat program.

spanat

redakTör johanna stål johanna@caminomagasin.se

att flyga är en stor miljöbov. svenskarnas flygvanor rubbar vårt goda miljörykte.

… grader är den maxtemperaturökning som klimatpolitiken hittills varit inriktad på för att undvika oförutsägbara och drastiska klimatförändringar. nu säger förre chefen för Fn:s klimatförhandlingar Yvo de Boer att den siffran inte kommer att kunna nås om inget drastiskt händer, ökningen kommer tyvärr bli mycket större än så.

Just nu Talas deT om… … att göra sin egen el är hett. Johans Ehrenbergs nyutkomna bok johans lilla egen el bok tar upp fördelar och nackdelar med de förnybara energikällorna solceller och olika former av vindkraftsverk, samt presenterar lagar och regler som egen elproduktion omgärdas av. Ett tips är också att gå med i studiecirklarna om att göra sin egen el som nu sätts upp i regi av ABF. … smutsig el hos molnjättarna. I förra Camino skrev vi om Greenpeace lyckade kampanj ”Unfriend Coal” mot Facebook. Nu kommer Greenpeacerapporten ”How Clean is your Cloud?” som belyser olika molntjänsters miljöpåverkan. Greenpeace har aktivt demonstrerat mot bland annat Apple för att de ska ställa om till förnybar energi och sluta använda kol.

Nu väntar vi på resultatet och att jättarna ska ta sitt ansvar. … det hörs kritiska röster mot att sverige hyllas i klimatdebatten. ”Svenskar flyger som aldrig förr och konsumtionen slår nya rekord varje år. Ändå får Stockholm pris som Europas grönaste huvudstad och Sverige säljer hållbar stadsutveckling på export”, skriver Anna Hult, doktorand på KTH i Svenska Dagbladet. I beräkningarna räknas inte vår konsumtion av långväga flygningar in, inte heller produktion som sker utanför landets gränser men som konsumeras i landet. Om man börjar cykla till jobbet och sedan flyger till Bryssel två gånger i månaden ser det ut på pappret som man gjort en positiv klimatinverkan. Inte helt ny fakta, men tål att ifrågasättas igen.

JAK Medlemsbank är en kooperativ bank dvs. en ekonomisk förening. Hos oss är det medlemmarna som äger banken tillsammans. Vi är idag ca 38 000 medlemmar i Sverige. Medlemmarnas samarbete öppnar fantastiska möjligheter för människor att hjälpa sina barn, sin egen bygd och inte minst varandra. Rättvisa och hänsyn till människor och miljö är en del av vår ideologi. Det präglar vår syn på ekonomi och all hantering av pengar. Etik och moral i ekonomin betyder medmänsklighet och solidaritet, respekt för naturen samt ett ansvar inför kommande generationer. Läs gärna mer om oss på www.jak.se

JAK Medlemsbank söker

VD Vår nuvarande VD återgår till sin tidigare befattning inom banken varför vi nu söker hans efterträdare. Vårt önskemål är att befattningen tillträds på nyåret 2013. Vi erbjuder ett ledarskap för en organisation som vilar på ideologiska grunder och som har lång historik. Vi erbjuder en möjlighet att göra nytta, att påverka, att göra skillnad. Vi tycker att vår verksamhet är meningsfull och vill tro att vi erbjuder ”mer än ett jobb”. Nu söker vi dig som önskar just detta. Välkommen till JAK Medlemsbank! Vi söker dig som sympatiserar med vår ideologi, värdegrund och verksamhet, och som vill ta täten för att utveckla banken på olika plan. Du är något av en föreningsmänniska med intresse för såväl samhälleliga som affärsmässiga frågor. Du har god allmänbildning, sinne för ekonomi samt bra administrativ förmåga. Det är också viktigt att du förmår och trivs att arbeta i en regelstyrd verksamhet. Viktigt är också vem du är på det personliga planet. Du är en naturlig ledartyp, öppen, trovärdig och med integritet. Du har ett genuint intresse för dina medarbetare och deras utveckling. Du kommunicerar tydligt och pedagogiskt och är mån om att lyssna på din omgivning. Du är utåtriktad och kontaktskapande och uppskattar därför ett arbete som innebär nätverkande och opinionsbildning. Dina erfarenheter är självklart också av värde. Meriterande är erfarenhet av chefs- och ledarskap samt av relationsskapande arbete. Detsamma gäller erfarenhet inom bank- och/eller ekonomiområdet inklusive kunskap om de lagar, regler och föreskrifter vi som bank lyder under. Du hittar hela annonsen på www.jak.se/vd INTRESSERAD? Välkommen att kontakta rekryteringskonsulterna vid Cap Urval, som vi samarbetar med i den här rekryteringen: Jonas Österbo eller Per Dahlgren, tel. 0480-42 00 24. Din intresseanmälan med meritförteckning, märkt ”VD JAK Medlemsbank”, sänder du senast den 30 juni till info@capurval.se

i säsong

Visste du att

•

• Förr användes ofta nässelpulver som ingrediens i tillagning av bröd. • Nässlor som får ligga i blöt några dagar är utmärkt som näringsrikt gödsel på din odling.

BrÄnnHeTa nässLOr

det finns inget ogräs för den uppfinningsrike. Att ta vara på naturens skafferi har återigen börjat bli populärt bland de som vill spara på miljön och slantarna. under mars och april är det perfekt med spröda nässlor i matlagningen. TexT johanna stål Nässelsoppa 1 kasse brännässlor 2 liter vatten 1 grönsaksbuljongtärning 3 msk smör salt & peppar muskot & fänkålsfrön (valfritt) ägghalvor gräslök 1. Plocka en kasse full med nässlor när de är små och späda, då är de godast. Undvik att plocka nära kraftigt trafikerade vägar och använd med fördel handskar.

2. Rensa bort rötter och annat ogräs. Skölj ordentligt. 3. Koka hastigt med två liter vatten. Ta upp nässlorna, spara vattnet. 4. Krama ur nässlorna och hacka dem. 5. Lägg nässlorna i vattnet igen, koka upp och låt småkoka en kvart. 6. Gör en boll av tre matskedar smör och lika mycket vetemjöl, lägg i soppan och rör ut. 7. Krydda med salt, peppar och lite grönsaksbuljong. Tillsätt muskot eller fänkålskrydda om du vill. Använd mixerstaven om du vill ha en slätare soppa. 8. Servera med hårdkokta ägghalvor och eventuellt gräslök.

• Använd gärna nässlor istället för spenat när de är i säsong. • Hitta flera växter i naturen som du kan äta på skogsskafferiet.se

Nässelpesto

5 dl brännässlor 1 dl olivolja 0,5 dl pinjenötter eller mandlar en bit parmesanost, smulad några nypor havssalt 1 vitlöksklyfta 1. Skölj nässlorna ordenligt. 2. Mixa alla ingredienserna till en färdig pesto.

Foto: MIGAS/WIKIMEDIA

Nässlor är ett naturligt färgämne som du kan använda i allt från hemlagat godis till färgning av tyger.

tekniskt

redakTör ingemar tigerberg ingemar@caminomagasin.se

BiL- OCH skräPtOPPen snarT nÅdd? Två nyckelområden för en hållbar utveckling är att få ner utsläppen och att sluta materialkretsloppen. Här är två nyheter som pekar i rätt riktning. TexT ingemar tigerberg Peak car är här I takt med att vi blivit rikare har också bilåkandet hela tiden ökat – en trend som såg ut att fortsätta i all evighet, men nu finns det faktiskt tecken på att vi har nått ”peak car”. Det rapporteras bland annat av Sveriges Radios program Klotet, där professor Adam Millard-Ball på McGill university i Montreal i Kanada och Peter Newman, professor i hållbar utveckling vid universitetet i Perth i Australien intervjuas om denna överraskande trend. De senaste åren har bilåkandet i flera industriländer faktiskt minskat. Anledningarna till minskningen tror forskarna är en åldrande befolkning och att allt fler vill bo i centrum och inte ute i förorterna där de är beroende av bilen. Få vill lägga mer än en

timme per dag på resande och när städer eller pendlingsregioner blir tillräckligt stora verkar reseviljan minska. En annan anledning kan vara högre oljepriser, men samtidigt rapporterar tidningen På Väg en annan överraskande slutsats: att det idag är billigare att köra bil än vad det var för 30 år sedan. Även om bensinpriset är högre i kronor och ören så blir kostnaden per mil mindre när man räknar med inflationen och det faktum att dagens bilar är mer bränslesnåla. Välstånd och välbefinnande verkar alltså inte vara synonymt med mer bilar eller mer tid i bilen– en insikt som stads- och infrastrukturplanerare kanske bör ta i beaktande i skapandet av morgondagens urbana miljöer.

uppvunna högtalare genom terracycles återvinningsystem.

Äntligen kan pennor återvinnas i sverige.

Nu kan mer återvinnas Har du stört dig på att massvis med prylar och vardagliga saker inte går att lägga på återvinningsstationerna? Trasiga pennor, skor, cd-skivor med mera – det känns inte kul att slänga det i brännbartpåsen där de hör hemma (enligt sopsorteringsanvisningarna). Här såg företaget TerraCycle en affärsmöjlighet. Tillsammans med andra företag, redesigners och privatpersoner har de identifierat massvis av produktområden som kan samlas in och återvinnas till nya produkter, ofta i form av så kallad uppvinning, där den nya produkten är mer förädlad än den ursprungliga. Idén är att vem som helst som upptäcker en produkt som inte ingår i ett system för återvinning kan kontakta Terracycle, som sedan samarbetar med företag och designers för att undersöka vad som går att göra av materialet

i produkten och hur den bäst kan återvinnas. När denna process är klar sätts ”återvinningsbrigader” upp, där de uttjänta produkterna samlas in, till exempel på en arbetsplats, och sedan skickas in till Terracycle som ser till att de återvinns. För varje produkt som samlas in går 10-20 öre till välgörenhet. Några exempel på uppvunna plastgrejer är parkbänkar, väskor och (delar av) högtalare. Terracycle finns i 14 länder i världen, över 20 miljoner människor deltar i insamling och över 1500 nya produkter säljs på olika varuhus. I Sverige finns det än så länge bara återvinningsbrigader för pennor, Ellas Kitchen barnmatsförpackningar och Tassimos kaffekapslar men i USA finns 45 stycken. Terracycle.se

designat

”

Har du en matta över som är stadig och inte för sliten så passar den även utmärkt att göra en hängmatta av.

OMfixat

gillar du att fynda saker på loppis eller ta hand om gamla grejer och göra om dem? I Nyfixat – 57 projekt för dig som gillar återbruk, får du tips på hur du kan göra om gamalt till nytt med hjälp av några av sveriges främsta formgivare. TexT johanna stål Baserat på de prylar som oftast lämnas in till Myrorna har Ann Sjöstedt och Marit Engstedt skapat nya produkter. Elva kända formgivare har dessuto fått fria händer göra re-design. Här samsas namn som Maria Westerberg, Oddbirds, Thomas Bernstrand, Anna Sjons Nilsson, Bea Szenfeld och Jonas Wagell. Vi har valt ut två favoriter ur innehållet.

Skönt häng

så här gör du:

Trasmattor i sig är ett fantastiskt sätt att använda gamla tyger och kläder. Förr var det så man tog tillvara allt urvuxet och slitet. Har du en matta över som är stadig och inte för sliten så passar den även utmärkt att göra en hängmatta av. det här behövs: En matta, minst 2,20 m lång Symaskin Sytråd Två trästavar, med dimensionen minst 2,2 cm och 20 cm längre än mattans bredd Borrmaskin med borrstål Kraftigt rep

• Mät hur lång hängdel du vill ha, 2 meter minst.

Markera med en nål. Vik in varje mattända och sy en 7 centimeter bred kanal vid din markering. • Borra ett hål i vardera änden på båda stavarna. • Klipp av repet till två längder, cirka 150 cm vardera. Är repet av syntet och fransar sig kan du bränna lätt vid ändarna med en tändare så smälter plasten ihop till en fast klump. • Trä in stavarna i mattans sydda kanaler. Trä repet genom hålen och knyt stadiga knutar i ändarna. Det här kan du också göra av trasmattor: stora kuddar, sittdyna till en bänk, väska.

redakTör johanna stål johanna@caminomagasin.se

Skrivbordets nya kläder

Litet, brunt och skamfilat. Med färg, en bit tapet och några träbitar satta skrivbordsförvandlingen igång. det här behövs: Sandpapper och spackel Färg Sax Tapet, tapetklister, roller eller pensel till tapetklistret Mattlack till den tapetserade bordsskivan. till hyllan: Foglist och regel Tumstock, hammare och såg Spik och skruvar Trälim Borrmaskin Tvingar så här gör du: • Tvätta av skrivbordet och sandpappra hela ytan. För att tapeten ska fästa måste bordsskivan sandpappras ordentligt. • Mät hur stor hylla du får plats med. Såga av en bit foglist till hyllans front och två sidodistanser, plus en botten av regeln. Sandpappra bitarna. Limma och spika ihop hyllan. Låt torka. Spackla igen spikhålen och sandpappra. Förborra från insidan av skrivbordet och skruva fast bokhyllan. • Grundmåla allt utom bordsskivan. Låt torka. Fortsätt att måla med lackfärg. Två strykningar behövs. • Mät och klipp till tapeten. Den ska räcka att lägga om kanten på skrivbordet. Rolla på tapetklistret. Vik ihop tapeten och låt den ligga och svälla några minuter. Tapetsera bordsskivan. Genom att klippa upp i hörnen går det lätt att vika runt kanten. Låt torka över natten. • Lacka bordsskivan ett par gånger med möbellack. Då blir den riktigt slitstark.

Camino lottar ut fem exemplar av boken Nyfixat till Caminos prenumeranter. Skicka ett mail med din adress till johanna@ caminomagasin.se om du vill vinna en bok.

Sverige behöver

klimatterapi! Alliansen påstår att de har världens mest ambitiösa klimatpolitik. Ändå ökar våra koldioxidutsläpp igen och 81 % i Sverige är oroade för klimatet. Är du en av dem? Det är inte dig det är fel på – det är politiken. Prata med oss om hur vi ska rädda klimatet. Maila klimatterapi@mp.se och boka ett möte. Eller delta i samtalen på #klimatterapi och mp.se/facebook.

Vårt 7-stegsprogram mot klimatångest finns på mp.se/klimat

Foto XXXXXX

destination

redakTör tobias tobias jansson jansson Tobias@caminomagasin.se Tobias@caminomagasin.se redakTör

dEsTInATIOn: ÅLand

söker du efter ett resmål som är skonsamt både för miljön och för plånboken? då är Åland svaret. Avstå från långa och dyra flygresor och njut av sommaren på ”Fredens öar”, bara några timmars båtresa från stockholm. TexT & FoTo axel Kronholm Salt

Marskogens lamm

Cykelturista

I Sjökvarteret i Mariehamn ligger Salt, ett kollektiv bestående av sex åländska konsthantverkare. Där har de sina ateljéer och turas om att stå i butiken, där även produkter från ytterligare 30-40 åländska konsthantverkare erbjuds. Utbudet är brett: här finns allt från keramik och smide till textilier och, förstås, salt. Föremålen är färg- och formstarka i moderna snitt. Det mest traditionella är tillverkningsmetoderna.

Mitt på Åland i den genuina byn Svartsmara, dryga 20 kilometer från Mariehamn, bor Ann och Åsmund Sundberg med sina får. I gårdsbutiken Marskogens lamm säljer de lammkorv, rökt lammstek och andra delikatesser från egen tillverkning. Fåren är av lantras och ger en väldigt tunn och mjuk ull som finns att köpa som garn i butiken. Under sommaren driver de även ett litet café på gården, där man kan få kaffe med hembakta bullar och kakor – eller testa en grillad panini med gårdens lammkorv.

Åland har en landyta på 1553 kvadratkilometer och passar därför bra att utforska till cykel. De senaste åren har cykelturismen växt i betydelse och man har därför också byggt ut nätverket av cykelvägar, inte minst för att göra cyklandet mer säkert och familjevänligt. Information och tips om cykelrutter samt vandrarhem och värdshus längs med vägarna fås via turist- och cykelguiden Upptäck Åland som säljs i bokhandlar och hos turistinformationen. Cyklar kan hyras i Mariehamn för 70-160 kronor per dag. Rederierna erbjuder även semesterpaket där både cykel och logi ingår.

salT.ax

marskogen.blogspoT.com

visiTaland.com

NER FLER DESTINATIO ION IN .SE/DESTINAT AS AG M PÅ CAMINO

Res till Åland utan flyg

Ta Viking Line eller Eckerö Linjen över (tar drygt två timmar). Till färjorna kommer du enkelt med buss från Cityterminalen i stockholm. vikingline.se, eckerolinjen.se.

Varsågod!

Tr v i s u l K Exprenumerante

GILTIGT: JUNI – SEPTEMBER 2012

fÖr

Bli prenumerant och få exklusiva erbjudanden från Caminovännerna som en bilaga med magasinet. dessutom får du rabatter på utvalda kulturupplevelser genom Caminos kulturkort.

caminomagasin.se/prenumerera

ANNONS

vännerna

INREDNING & DESIGN

africa noW WWW.aFricanoW.se aV jord WWW.avjord.se

grÖn interiÖr WWW.groninTerior.se im fair trade WWW.imFairTrade.se KLÄDER & TEXTIL

art & eco WWW.arTandeco.se astridgoesorganic WWW.asTridgoesorganic.com did u giVe the World some loVe todaY, babe? WWW.didu.se emmaus bjÖrKå WWW.emmausbjorka.se fair monKeY WWW.Fairmonkey.se hampisfÄren WWW.hampisFaren.se jane WiKstrÖm WWW.janeWiksTrom.com lotuseco WWW.loTuseco.se HÄLSA & SKÖNHET

Valleberga ÖrtproduKter WWW.valleberga orTprodukTer.se Wise naturKosmetiK WWW.WisenaTurkosmeTik.se ÄngsbacKa WWW.angsbacka.se BARN & FÖRÄLDRAR

alVina fÖrlag WWW.alvinaForlag.se bÄlla-boo WWW.balla-boo.com MAT & DRyCK

dagsmeja WWW.dagsmeja.se eguale WWW.SAckeuS.Se grYningen WWW.gryningen.eu KooperatiV handel fram WWW.Framekolivs.se Kung marKatta WWW.kungmarkaTTa.se mightY leaf WWW.mighTyleaF.se peKoe eKologisKt te WWW.pekoe.se

clearlife WWWclearliFe .Se

pm brÖd & soVel WWW.pmresTauranger.se/ sv/brod-sovel

do good noW WWW.dogoodnoW.se

tartex WWW.TarTex.se

l:a bruKet WWW.lillabrukeT.se

YuKo ono sthlm WWW.yukoono.se

nea of sWeden WWW.neaoFsWeden.se raW food bY erica WWW.raWFoodbyerica.se simplY pure WWW.simplypure.se turKos naturKosmetiK WWW.Turkos.nu

EKONOMI & AFFÄRER

eKobanKen WWW.ekobanken.se folKsam WWW.Folksam.se jaK medlemsbanK WWW.jak.se u&W (You&We) WWW.uWAb.Se

www.caminomagasin.se/vanner

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar. Vill du också synas här? Kontakta caroline@caminomagasin.se ENERGI & TRANSPORT

bixia WWW.bixia.se ecoride WWW.ecoride.se gÖteborgs bilKoop WWW.goTeborgsbilkoop.se 02Vindel WWW.02.se tranås energi WWW.Tranasenergi.se Varberg energi WWW.varbergenergi.se KOMMUNIKATION & OPINION

coop medlem norrort WWW.coop.se/norrorT eKocentrum WWW.ekocenTrum.se diaKonia WWW.diakonia.se fairtrade WWW.FairTrade.se fÖreningen sofia WWW.ForeningensoFia.org KonsumentfÖreningen solidar WWW.solidar.se KonsumentfÖreningen stocKholm WWW.konsumenTForeningen sTockholm.se KonsumentfÖreningen VÄst WWW.konsumenT ForeningenvasT.se Kooperation utan grÄnser WWW.uTangranser.se KraV WWW.krav.se studiefÖrbundet VuxensKolan WWW.sv.se sVeriges eKoKommuner WWW.sekom.nu

BLANDAT

bostadsbolaget WWW.bosTadsbolageT.se eKobutiKen WWW.ekobutiken.Se fair unlimited WWW.FairunlimiTed.se friends fair trade WWW.FriendsFairTrade.no green & grejerna WWW.greenochgrejerna.com grÖna boden WWW.gronaboden.se haVro WWW.havro.se hildur WWW.hildur.se indisKa dofter WWW.indiskadoFTer.se prettY eco WWW.preTTyeco.se robYgge WWW.robygge.se slussens pensionat WWW.slussenspensionaT.se stf grÖVelsjÖn fjÄllstation WWW.svenskaTurisTForeningen. se/grovelsjo PAPPER & TRyCK sg ZetterQVist WWW.sgzeTTerqvisT.se papYrus WWW.papyrus.com REKLAM & MARKNADSFÖRING box information WWW.boxinFormaTion.com jÄrna KommuniKation WWW.jarnakommunikaTion.se EKOGUIDER & DISKUSSIONSFORUM asfaltblomman WWW.asFalTblomman.se

Vision WWW.vision.se

ecoprofile WWW.ecoproFile.se

fair trade återfÖrsÄljarna WWW.varldsbuTikerna.org

galleria 180 WWW.galleria180.se

e n n e i v i V wood West proFilen

har svårt att försvara sig

liten och bräcklig som en fågel. Men med ett stort och viktigt budskap. Modeikonen Vivienne Westwood som skapade punkmodet, höjer sin röst i alla sammanhang hon kan för att hindra växthuseffekten. Med hjälp av kulturen vill hon få oss omvärdera våra liv och de konsekvenser våra val får. TexT catarina rolfsdotter-jansson

"jaså, hon med orange hår?" "Vivienne Westwood, är inte hon lite crazy, hon klär ju sig så konstigt?" De flesta vet vem Vivienne Westwood är, men få att hon är så starkt engagerad i miljöfrågor. "Mode, avant garde, men dyrt mode, hur får hon ihop det med sitt engagemang," undrade många inför mitt uppdrag att dels moderera henne, dels intervjua Vivienne på en konfernes i Bryssel, där hon uppmanade åhörarna på EU-kommissionens konferens att inse sitt ansvar för planetens tillstånd. Westwood, 72 år, var den som placerade punken på den internationella modescenen på 1970-talet. 1971 öppnade Westwood klädbutiken "Let it Rock" i London, med sin partner Malcolm McLaren, bland annat manager till Sex Pistols. Hon har sedan dess regelbundet chockerat och inspirerat modevärlden med sina oftast ganska galna kreationer. 1984 lanserade hon sitt eget klädmärke och hennes kläder säljs fortfarande världen över. 2002 skapade hon sitt manifest mot propaganda ART – Active Resistance to Propaganda, där hon vill få oss att vakna upp och sluta bli manipulerade hela tiden. Hon använder sina modevisningar för att tematiskt lyfta frågor kring mänskliga rättigheter, konsumtion och andra framtidsfrågor och formulerar sitt budskap på T-shirts och pins. I Bryssel var Westwood inbjuden för att föreläsa

och sedan föra dialog med två internationella miljöexperter. EU-konferensen hette Innovation in action och hållbarheten genomsyrade inte direkt programmet. Vivienne, både elegant och udda i sin givetvis egendesignade dräkt, höll ett brandtal för framtiden framför de 1 200 internationella gästerna och publiken som följde henne på webben. Iklädd duvblå balklänning och skyhöga, svarta platåskor anlände hon kvällen före sitt scenframträdande i Bryssel fashionabelt sent till middagen med EU-presidenten Barosso. Vitpudrad (hennes ansikte är i offentligheten alltid vitpudrat) och med håret punkigt spretande var hon definitivt en främmande fågel bland de 20-talet gästerna. När hon väl började prata om klimatfrågan var det inte någon som kunde få stopp på henne. I samtal på tu man hand var hon mindre flammande, men med en vänlig auktoritet. – vändpunkten för mig var när jag läste The Vanishing Face of Gaia av James Lovelock för cirka fyra år sedan. Då förstod jag hur illa ute vi var. Jag hade redan tidigare aktivt gjort uppror mot systemet och skrev 2002 mitt manifest ART - Active Resistance to Propaganda. Men det var när jag läste Lovelock som jag kände att jag ville fokusera på klimatfrågan. För mig handlar det främst om det finansiella systemet, hur vi låtsas att vi gör

”

När du fokuserar på en sak och är tydlig med det kommer folk att följa och stödja dig

VIVIENNE WESTWOOd ålder 72 född England aktuell Som

internationell modeskapare och klimatkämpe

proFilen

skribenten catarina rolfsdotter-jansson, var moderator vid konferensen i bryssel. här syns dessutom Vivienne Westwood, dr lan xue vid tsinghua university och oliver oullier, professor vid aix-marseille university och rådgivare till frankrikes premiärminister.

något medan det är ”business as usual”. För att verkligen på djupet göra något måste vi förändra det finansiella systemet så att det vilar på mänskliga värderingar. Sedan den industriella revolutionen har vi tappat bort kulturens värde och förlitat oss blint på tillväxt genom uppfinningar. Vi har uppmanats att arbeta hårt och att konsumera. Redan som punkare stred Vivienne på barrikaderna, då för mänskliga rättigheter. Sedan dess har hon reagerat mot det hon kallar det avsiktliga sättet att misssköta vår planet. Ur hennes manifest : ”Vi har valet att bli mer kultiverade och på så sätt mer mänskliga, eller att fortsätta som vanligt som självdestruktiva djur, som offer för vår egen smarthet. Att vara eller inte vara.” – När jag skrev mitt manifest, som handlar om hur vi genom kulturen kan lära oss genomskåda propagandan i samhället, uppmanade jag ungdomar att skaffa sig ett liv. Att se över vad de stoppade in i sin tillvaro eftersom det avgör vad de får ut och hur livet kommer att se ut för kommande generationer. Kultur är för mig ett sätt att förhålla sig till problemen. Kultur har inget med tillväxt att göra, utan med reflektion. Genom att fördjupa sig speciellt i de gamla mästarnas verk kan man förstå människans fulla genialitet. vivienne designar och säljer kläder fortfarande. Som respons på frågan om hur hon får ihop att skapa och att sälja kläder med sin aversion mot konsumtion, suckar hon lite. Hennes röst är ljus och lite bräcklig. Den matchar hennes kropp, som ser ut som en späd tonårings. – Jag har svårt att försvara mig själv. Jag har valt att fortsätta. Mitt sätt är att uppmana till att köpa färre plagg, men av bättre kvalitet. Jag ser till att inte producera skräp, utan kvalitet. Men det är svårt, till

exempel att öppna butiker i Kina med tanke på landets bristande arbete med mänskliga rättigheter. Jag har valt att fortsätta och istället utnyttja mitt namn och min plattform för att tala och agera för att öka människors kunskaper om de utmaningar vi står inför, säger Vivienne, som nu arbetar med att ta fram bomull som har en etisk märkning för alla sina t-shirts, vilket är det hon säljer mest av. Hon skapar även kläder av tyg som blivit över vid tillskärning. viviennes starkaste uppmaning till alla hon träffar är att skaffa sig mer kunskap om framtidsfrågor som växthuseffekten och resursbristen för att sedan fokusera och göra en sak i taget. Själv har hon valt att satsa på att rädda regnskogen efter att ha fördjupat sig i hur den konstant minskade. Ett besök i Amazonas avgjorde saken och hon har sedan dess donerat mycket pengar och lagt en hel del kraft på att lyfta frågan om skogsskövling. – När du fokuserar på en sak och är tydlig med det, kommer andra att följa efter och stödja dig. Eller så kommer du att hitta någon som tänker som du och stödja henne. På det personliga planet har Vivienne valt att minimera sitt resande. Hon äter vegetariskt och njuter av det. Och när helst hon får chansen talar hon om vårt ansvar. Efter hennes framträdande i Bryssel hann hon inte mer än av scenen innan hon var helt omringad av fans. Flera kommenterade att de uppskattade hur hon talade rakt från hjärtat. – De grekiska filosoferna frågade sig ”Vad är ett gott liv?” Sedan glömde vi att ställa oss den frågan. Nu stirrar svaret oss ansiktet, säger Vivienne med ögon lika glödande som hennes hår.

VIVIENNE OM

Vad hon blir lycklg av – Att läsa i sängen.

När hon blir arg – Jag blir aldrig arg, men slentrianmässigt beteende, undfallenhet och självbedrägeri irriterar mig.

SURDEGSBRÖD OCH BAKVERK

med 100 % kärlek Ekologiskt stenugnsbakat bröd, bakverk, saft, sylt och marmelad. Allt skapat av våra passionerade bagare och konditorer. Bageri, servering och butik mitt på Växjös paradgata, Storgatan. Välkomna!

Hjälp oss att jaga bort vargen.

www.pmrestauranger.se

God mat – Den läckraste maten som jag längtar mest efter: Frukt och grönsaker. Bästa musiken – Bach, Tchaikovsky, Debussy – de Stora! Favoritfilm – "Les Enfants du Paradis" (Marcel Carne, 1945)

MILJÖENGAGEMANG

Regnskogen Westwood har nyligen donerat en ansenlig summa till organisationen Cool Earth, som arbetar med att rädda regnskogen. Hon arbetar även med olika instanser i FN för att uppmärksamma miljöproblemen. Etisk kollektion Westwood har lanserat Ethical Fashion Africa – kollektioner av bl a väskor, handgjorda av utsatta kvinnor I Nairobi av återvunna material i samarbete med FN:s International Trade Center’s Ethical Fashion Program. Kollektionen har blivit nominerad till London Design Museums, Design of the Year Award. Adlad av drottningen Westwood har fått en mängd internationella utmärkelser och är adlad av Queen Elisabeth.

ROTEN TILL DET GODA

Hur man skapar hållbar tillväxt genom trädplantering. Kontakta oss för ditt ex av boken! Hur man skapar

hållbar tillväxt

genom trädplanter

ing

Stora Nygatan 45 / 111 27 Stockholm. 08 34 65 65 / hej@uandwe.se / www.uandwe.se

gör ett Medvetet vaL Annonsera i Camino

Förut var kaffeodlarna i Mexikos byar tvingade att sälja sitt kaffe till lokala uppköpare som kallades vargar eller schakaler. Coyotes. Det var ett hårt liv. Idag arbetar många byar enbart med rättvis handel. Det innebär att inkomsterna från kaffet delas av hela byn. Pengarna går till skolor, sjukstugor och transporter. Och vargarna kan hållas på avstånd. Men en rättvis produkt är dyrare. Det tar våra stora konkurrenter igen genom att också sälja ickemärkta produkter, som är billigare. Eguale säljer bara rättvist, ekologiskt kaffe. Då kan vi i en annons som denna, utan att ljuga, påstå att Eguales kaffe förbättrar livet. Både för oss som njuter av det, och för de som odlar det. Vill du också tänka rättvist? Håll utkik efter de vackra Eguale-fåglarna.

Annonsansvarig Caroline Petersson

caroline@caminomagasin.se

076170557

acTiveresisTance.co.uk viviennewesTwood.co.uk

www.eguale.se

eller

kOLLaPs teknOMani? det här är berättelsen om miljögurun mark Lynas, som bytte bana från mörkgrön aktivist till teknikoptimistisk pragmatiker, och vändpunkten som fick honom och david jonstad, en av hans tidigare fans, att gå i motsatta riktningar. Vem följer miljörörelsen efter? TexT ingemar tigerberg illusTraTion petter almgren

Foto KArEn robInSon

en som struntar i klimatsamvetet och flyger över Europa slås lätt av utsikten. Den mänskliga påverkan på landskapet blir ironiskt nog uppenbar från luften. Ett lapptäcke av åkermark täcker huvuddelen av kontinenten, resten är städer, växthus, kanaler eller motorvägar. De skogar som en gång täckte Europa är sedan länge borta. Till och med i de få skogspartier som syns är träden tydligt planterade, uppradade som en marscherande armé. På många håll är det bara utkanterna av skogen som är tät, resterna, innandömet av skogen är avverkad. Från marken syns inte detta. Där ser man inte hålet i skogen för alla träd. Men från luften syns den legovärld som vi har skapat. Människans erövring känns total. Den en gång ”orörda” naturen, totalt utbytt och hårt kontrollerad av oss, för oss. Naturen verkar förslavad för att tjäna våra syften. Betyder detta att vi i själva verket är gudar? Denna hädelse är åtminstone den brittiska journalisten och författaren Mark Lynas inne på. Hans två tidigare böcker Oväder och Sex grader har blivit globala storsäljare och inspirerat många till engagemang i klimatfrågan. Han har själv stått i frontlinjen för traditionellt miljöengagemang och fört fram idéer om småskalighet och klimaträttvisa, samtidigt som han varit emot kärnkraft, GMO och geoingenjörskonst. Men i sin senaste bok Guds utvalda art – hur planeten kan överleva oss gör han upp med sina tidigare ståndpunkter och överraskar med en total tvärvändning. Det som han var för är han emot och vice versa (med något undantag) – allt för att vi ska kunna rädda planeten från kommande miljökatastrofer. Bokens titel sticker säkert många i ögonen men originaltiteln (God species) är kanske ännu radikalare då den antyder att vi människor de facto blivit gudar.

mark lynas – en svikare av stora mått eller en nyttig pragmatiker?.

”

Jag försöker designa en uppsättning lösningar som politiker kan omfamna Mark Lynas

– Det som jag föreslår är att vi som intelligenta ingenjörer bör påverka planeten positivt, istället för att ointelligent påverka den negativt. Vi förvandlar planeten till att träda in i en antropocen fas utan att ens tänka på det, vi gör den alltså varmare, mer homogen och förstör arter genom utrotning. Vi kan ändra på detta, men då behövs svåra beslut om hur vi agerar som art, säger Mark Lynas. Utöver (nästa generations) kärnkraftteknik, förespråkar Mark Lynas även genmanipulering av grödor (till exempel för att de ska kunna binda mer kväve för att undvika kväveläckage/övergödning), koldioxidlagring (CCS) och utsläppsrätter – det vill säga det mesta som stora delar av miljörörelsen ogillar. en person vars författarskap inspirerades av Mark Lynas tidigare böcker är journalisten David Jonstad, chefredaktör på klimatmagasinet Effekt. I sin debutbok Vår beskärda del argumenterar han för koldioxidransonering, en annan idé som Mark Lynas först stöttade men nu förkastar. Jonstads senaste bok Kollaps – livet vid civilisationens slut är i raka motsatsen till Guds utvalda art. I den skriver han om hur vår civilisation går mot en kollaps. De globala miljökriserna är i princip omöjliga att lösa. – Utvecklingen är mer eller mindre oundviklig. Det bästa vi kan göra nu är att förbereda oss för den nödvändiga förenkling av samhället som kommer ske, och för de störningar som kommer som följd, säger David Jonstad. Vad fick de båda författarna att först gå idémässigt sida vid sida, för att sedan springa åt var sitt håll? Och är det dessa två vitt skilda framtidsbilder och åsiktspaket som kommer dominera och i så fall dela miljörörelsen? Den

bilden målar åtminstone David Jonstad upp på Effektbloggen där han skriver att någon ”mysig ekotopi” knappast är realistisk. Det låter lite som George Bushs berömda svartvita uppdelning i kriget mot terrorismen: ”Antingen är du med oss eller emot oss”. – Mellanlösningen är en halvmesyr. Det är det som är bra med Mark Lynas, han vågar löpa hela linan ut, säger David. – Ja det kan man säga, absolut. En central aspekt som skiljer de båda böckerna åt är synen på hopp, och det är inte bara Mark Lynas bibliska anspelning i titeln som gör det till en nästintill religiös fråga. – Hoppet…, säger David och tar en tankepaus. Tidigare hade jag någon sorts hopp om att vi skulle kunna lösa klimatkrisen, energikrisen och den ekologiska krisen och det var det som min första bok gick ut på. Det var väl inget större fel på de lösningsförslagen, men med tiden har jag kommit fram till att det inte är särskilt sannolikt att de kommer att genomföras. Kollaps är Davids uppgörelse med hoppet, eller kanske framförallt med den närbesläktade ”framstegsmyten” och medföljande ”tvångsoptimism” som han menar dominerar vårt samhälle. – Ett problem med den kultur vi lever i är det positiva tänkandet. Vi vill gärna upprätthålla en optimistisk fasad, för att vi är uppfostrade med det. Det gör att man inte tänker klart och kompromissar med sitt intellekt. Jag tror att vi behöver vara mer sanna mot oss själva och acceptera att vi inte kommer att lösa vissa saker. Vi har redan nu intecknat oss för väldigt allvarliga klimatförändringar, vi har slagit i resurstaket på en massa viktiga områden, vi har degraderat två tredjedelar av världens ekosystem. Det är faktum

”

Det bästa vi kan göra nu är att förbereda oss för den nödvändiga förenkligen av samhället David Jonstad

Foto lInDA GrEn

Det kan man säga att du också har gjort?

david jonstad – radikalt mörkgrön eller klarsynt realist?

som vi måste förhålla oss till. Så hoppet flyttas från att vi ska försöka lösa kriser, till ett hopp om att vi ska kunna hantera kriserna så bra som möjligt. Även om man pratar om en kollaps så vill man kunna hantera följderna så att de blir så milda som möjligt, beskriver David.

Känner du bitterhet? – Ja det kan jag göra, eller kanske snarare sorg, över klimatförändringarna och den ekologiska krisen, att vi är på väg att förstöra så viktiga delar av planeten. Det kan ligga nära till hans att klassa Davids tankar som undergångsprofetior, men även om han känner en viss terapeutisk hatkärlek till dystopiska framtidsskildringar så vill han även göra upp med domedagsmyten. – Myten om apokalypsen har följt med oss i tretusen år och är kulturellt laddad och kittlande, lite skrämmande, men erbjuder också äventyr, en flykt från den tråkiga vardagen. Det finns någon slags terapi i det, för även om undergångskildringarna är kraftigt överdrivna så finns där en medvetenhet om att saker och ting inte kommer att vara så stabila som de varit, säger David. Samtidigt är han kritisk till att den apokalyptiska tradition inom kulturen som bygger på plötsliga sammanbrott. Kollaps skildrar snarare en lång utdragen process som tidigare har drabbat ett flertal mänskliga civilisationer, såsom romarriket och mayaindianerna. – Och jag menar att det också kommer hända vårt samhälle, slår David fast. Mark Lynas ställer sig kritisk till den bild som David Jonstad målar upp, och menar att David ansluter sig till en återkommande tradition inom miljörörelsen, en slags tvångspessimism.

”

så många lösningar som föreslås för att lösa ett miljöproblem förvärrar ett annat Mark Lynas

”blivit galen och drabbats av hybris” eller ”vill tilltala dagens makthavare”. Den senare beskrivningen delas av Mark själv: – Det är precis vad jag försöker göra – att designa en uppsättning av lösningar som politiker kan omfamna inom nuvarande paradigm. Om du tror att barnsliga revolutionära fantasier kommer hjälpa oss att lösa miljöproblemen så behöver du växa upp, fnyser han till. – Det finns en stor katastrofisk anda, som också funnits förut, då kallad malthusianism. Men den bygger inte på fakta, utan är en slags social ångest, ett psykologiskt problem som många har, säger han. Kollaps är dock späckad av fakta. Är det något de båda författarna verkar dela så är det faktabeskrivningen av planetens miljöproblem. Återigen är det hoppet om framtiden som skiljer dem åt. – Vad kan vara mer hoppfullt än att ha möjlighet att snabbt lösa flera miljöproblem, frågar sig Mark. Är det mer hoppfullt att istället säga att vi ska ge upp och säga att vi är dömda? Utöver att vara kritisk till Mark Lynas lösningar utifrån ett miljöperspektiv tror David Jonstad heller inte att vårt ekonomiska system klarar av de investeringar som krävs. Nyckelfaktorer i Davids argumentation går att hitta i oljeproduktionstoppen (peak oil) och i den globala skuldkrisen. – Det är svårt att hålla igång de industriella processer som krävs utan den fossila energin. Vi har fortfarande inte någon som helst idé om hur vi ska kunna lösa långa transporter utan fossil energi. Och så har vi belånat oss upp över öronen. Var ska vi låna ännu mer pengar till alla investeringar i ny teknik som vissa hoppas ska kunna tillfredställa vårt samhälles ofantliga energibehov? Jag tror inte det kommer att hända. Mer sannolikt är att vi tvingas använda betydligt mindre energi i framtiden, säger David som på sin blogg beskriver Mark Lynas åsiktsmässiga u-sväng som att han antingen

så vad var det som hände egentligen? Varför valde de två miljödebattörerna så vitt skilda vägar framåt? Något hände i alla fall vid Siljans strand, i Tällberg på en konferens för några år sedan. Mark Lynas var inbjuden att delta i ett vetenskapligt seminarium om planetära gränser, med bland andra professor Johan Rockström, chef på Stockholm Resilience Center. Tre av de planetära gränsvärden som mänskligheten behöver hålla sig inom för ett ”säkert handlingsutrymme” har redan passerats (utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald och kvävetillförsel) och fler är i riskzonen. Mark blev tagen av forskargruppens resultat och kom där och då på idén till sin bok som utgår från just dessa gränser. – Så många lösningar som föreslås för att lösa ett miljöproblem bidrar till att förvärra ett annat. Det behövs en helhetsbild, menar Mark och tar kärnkraftsavvecklingen i Tyskland som exempel: – Tyskland bränner nu mer brunkol, världens smutsigaste energikälla, som gör att tusentals fler tyskar kommer dö i lungcancer och världen kommer bli varmare av all ny koldioxid. Han kritiserar även tendensen att enbart skylla på de rika länderna när det gäller klimatet (klimaträttvisa). Alla måste sluta släppa ut nu, menar han. Inte heller vill Mark Lynas avfärda försök att manipulera klimatet, så kallad geoingenjörskonst. Argumentationen i boken bygger på principen att vi måste se sanningen i vitögat: ”Kritikerna verkar glömma att vi redan ägnar oss

åt massiv klimatmanipulering varje dag, när hundra miljoner sätter sig i sina bilar, en miljard jordbrukare sätter sin plog i jorden och tio miljoner fiskare lägger ut sina nät. Skillnaden tycks handla om avsikten: är oavsiktlig och dålig klimatmanipulering verkligen bättre än medveten och god klimatmanipulering?” På konferensen i Tällberg befann sig också David Jonstad, som en kväll stegade fram till sin förre inspiratör. – Jag raggade upp honom på något mingel där, berättar David. Han verkade lite uttråkad och frågade om vi skulle gå och sätta oss och ta en öl, så det gjorde vi. Vi började prata, men han var jävligt bitter. Varje gång jag nämnde något som jag tyckte var spännande, som till exempel omställningsrörelsen, sa han, nej det där kommer inte bli något, det kan du glömma. Istället ville han bara prata om kärnkraft. Han dalade där i mina ögon kan man säga… inför de här intervjuerna fick både Mark Lynas och David Jonstad möjligheten att ställa en fråga till varandra. David avböjde, men Mark ville att jag skulle fråga om David har barn. – Nej det har jag inte, svarar David.

Varför tror du att han ville att jag skulle fråga dig det? – Jag skulle gissa på att han tror att om man har det då kan man acceptera hans lösningar. Men jag tror tvärtom, om jag hade haft barn hade jag varit ännu mer kritisk. Jag tror att han blivit väldigt desperat, säger David. Så jag frågar Mark Lynas om han är det. – Well… På en global skala så går det inte så bra för oss människor. De planetära gränsvärdena är verkliga, och det finns inga tecken på att klimatutsläppen kommer minska. Nu är inte ett bra tillfälle att ta bort den mest kraftfulla utsläppsfria energikällan från spelplanen. Let’s get real guys! Han skräder inte orden när han beskriver Kollaps och den rörelse han kopplar ihop med dess idéer: – Jag tycker hela berättelsen verkar störande. Det är typ hippie-material, en extremistfilosofi, eller en slags dödskult. Nej det råder ingen vänskaplig stämning mellan dem direkt, inte så konstigt med tanke på de milslånga avstånden mellan deras ståndpunkter. De båda är på krigsstigen mot en miljörörelse som de menar hamnat fel. – Stora delar av miljörörelsen har en världsbild som

”

Miljörörelsen skulle må bra av att vara lite mer realistisk David Jonstad

inte bygger på empirisk bevisning, menar Mark. Det är tack vare vetenskapen som vi känner till klimatförändringarna, så vi kanske också borde lita på vetenskapen för att få reda på vad vi ska göra åt dem. – Miljörörelsen kritiserar klimatskeptiker för att inte acceptera vetenskapen, och så gör de samma sak själva till exempel gällande kärnkraften. Vi behöver en öppen debatt! Men det finns för mycket grupptryck, för lite öppenhet och respekt för yttrandefrihet inom rörelsen. Jag är till och med förhindrad av miljögrupper att föreläsa för att de inte gillar vad jag har att säga, säger Lynas som försökte träffa representanter från de svenska miljöorganisationerna under sitt besök, men ingen ville träffa honom. Davids kritik kommer från andra hållet: – Miljörörelsen skulle må bra av att vara lite mer realistisk, istället för de här ultraoptimistiska framtidsvisionerna, menar han och syftar på exempelvis

”

rapporter från Greenpeace om att vi skulle kunna byta ut all energi på jorden till förnybart. De politiska makthavarna, menar David, är bakbundna av sin vilja att sitta kvar vid makten. –Den som nämner att vårt ekonomiska system inte är hållbart riskerar att stöta bort väljare. Nödvändiga förändringar måste därför komma underifrån, men politiken kan skapa bättre förutsättningar: – När de komplexa system som vi är beroende av krackelerar så måste vi ha något annat att sätta in. I dag är vi så oerhört beroende av till exempel det globala livsmedelssystemet, skulle det drabbas av stora störningar är vi rökta. Där måste vi bygga upp resiliensen, förmågan att stå emot de här störningarna på olika sätt, med lokal livsmedelsförsörjning, lokal produktion och krisberedskap. Små men konkreta exempel är att bygga köksträdgårdar i närheten av alla nybyggda bostadsområden. Eller att plantera ätbara växter i parker. Sedan handlar det om större saker, som att skapa förutsättningar för alternativa finansieringsformer så att folk inte är i händerna på bankerna. Det behövs också en mental beredskap hos befolkningen på hur man ska agera i olika kriser och mer samarbete, menar David. – Socialt kapital är egentligen det viktigaste, att man känner folk i sin närhet. Men det krävs tillit, något som vi har kunnat avveckla i vårt extrema marknadssamhälle där man istället ska kunna köpa sig lösningar på problem. Ju mer tillit man har till varandra desto lättare blir det att få saker gjorda, desto mindre behov blir det av pengar.

Finns det inte en risk för stora sociala och politiska konflikter i ett sådant framtidsscenario? – Absolut. Men det finns också ett gemensamt mål att skapa jämlika lösningar på det dilemma vi hamnat i. Att se till att de resurser som finns sprids på ett rättvist sätt. Ta depressionen på 1930-talet som i USA ledde till ett stort samhällsengagemang och en hel del progressiva reformer. Men på andra sidan Atlanten, i Tyskland, ledde det till fascism, säger David. David gick själv igenom en svår period i arbetet med boken. Kriserna tillsammans kändes övermäktiga vilket fick honom att må riktigt dåligt. – Jag funderade på om jag verkligen skulle fortsätta. Men sen kom jag ner i varv, accepterade fakta och kunde gå över i något slags konstruktivt läge. Det märker jag också när jag är ute och pratar om boken. Visst säger folk att det är ett jobbigt budskap, men det känns bättre när det blir konstruktivt: ”Ah, det här kan jag göra!”

Även om jag kommer ha fel om kollapsen, så kommer jag lik förbannat vara där ute och jobba David Jonstad

David beskriver hur ångesttankarna försvinner när man får makt över åtminstone sitt eget liv, men poängterar också att inte bara bygga engagemanget på en moralisk övertygelse utan även på vad man tycker är lustfyllt. – Även om jag kommer ha fel om kollapsen, så kommer jag lik förbannat vara där ute och jobba, säger David och syftar på den ekogård som han har köpt tillsammans med några vänner för att bli självförsörjande på mat och energi. mark lynas spelar på en annan planhalva. Som klimat rådgivare åt Maldivernas dåvarande president befann han sig mitt i rummet under de sista intensiva timmarna av förhandlingar under klimattoppmötet i Köpenhamn, som trots medverkan av världens ledare blev ett antiklimax av sällan skådat slag. Det är med dessa erfarenheter i ryggen som han har slagit in på vad han menar ett pragmatiskt spår. – Miljöaktivism borde handla om att lösa problem, slår han fast. Representerar klyftan mellan Mark Lynas och David Jonstad också en uppdelning av dagens miljörörelse? Kanske landar det i vad man har för syn på människan? I David Jonstads vision bör människan (åter)ansluta sig till en slags samklang med naturen, medan Mark Lynas anser att vi står över den och därför måste ta vårt ansvar att beskydda den (likt gudar), eller som han själv skriver: ”Vart man än ser sticker sanningen i ögonen: den ursprungliga naturen, skapelsen, har försvunnit för alltid”. ”Evolutionen handlar om konkurrens, och vi har konkurrerat ut dem alla” (arterna). ”Det är inte längre naturen som styr planeten. Det är vi.”

tacK! 3 nr 149 kr I april fyllde Camino 5 år. det firar vi med ett särskilt förmånligt prenumerationserbjudande. just nu får du som ny prenumerant 3 nummer för endast 145 kronor. det är tack vara våra prenumeranter som vi kan fortsätta att växa och utvecklas. Tack för att ni läser Camino.

caminomagasin.se/prenumerera

I juni samlas etablerade politiker och aktivister i Rio de janeiro för att vända och vrida på jordens framtidsfrågor. men kampen för en bättre värld är förstås inte ny. Camino har talat med fem fighters med gamla anor. TexT tobias jansson & caroline petersson FoTo petter almgren

fighters n förr

frå 34

Gunilla Ladberg under början av 1990-talet minskade utsläppen av klor från svensk pappersindustri dramatiskt. Bakom framgången låg flera års arbete av en aktivistgrupp på fyra personer. En av dem var Gunilla Ladberg. Hur började ditt miljöengagemang? – Jag blev aktiv i Folkkampanjen mot kärnkraft inför folkomröstningen 1980. Det året var enastående vad gäller hur många som engagerade sig. Sedan var vi några inom Miljöförbundet (som senare blev Miljöförbundet Jordens Vänner) som funderade på hur vi kunde gå vidare i vårt engagemang och som landade i att det här med papper var en viktig fråga. Allt papper på den tiden var kritvitt av klorblekning och pappersindustrin vräkte ut klor i vattnet. Vad var det ni gjorde? – Vi valde att fokusera på skriv-

papper och poängterade att allt inte måste vara bländvitt. För att sprida information kontaktade vi de lokala grupperna mot kärnkraft och uppmanade människor att motionera om klorfritt papper i sina kommuner, vilket många gjorde. Ett stort genombrott kom när Kommunförbundet reagerade och började rekommendera kommunerna att efterfråga klorfritt papper. I samma veva hittade vi ett pappersbruk i Munkedal som kunde ta fram ett papper som var betydligt bättre. Det kunde vi visa som exempel. Bland annat tryckte vi upp en 16-sidig informationsbroschyr: Oblekt papper – för miljöns skull. Den broschyren

fick stor spridning. Efter många års arbete kom förändringarna över en natt kändes det som. Plötsligt fanns mängder av produkter på marknaden av oblekt papper. Ålder 68 år Bor Lidingö, Stockholm Gör idag Fil dr i pedagogik, föreläser och har gett ut ett 20-tal böcker , bland annat om inlärning och om vår hjärna. Fråga som engagerar idag ”Den trådlösa kommunikationstekniken är en stor fara för djur, växter och människor. Industrin gör vad den kan för att tysta ner detta.

Lennart Daléus den 23 mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraftens framtid. Lennart Daléus ledde förlorande Linje 3, som innebar avveckling av kärnkraften inom tio år. Hur var stämningen efter omröstningen i organisationen bakom Linje 3? – Det är aldrig kul att förlora. Men det fanns en beslutsamhet om att kampen skulle gå vidare. Många valde att börja strukturera sig för ett nytt politiskt parti, som så småningom blev Miljöpartiet. I juni 2010 röstade riksdagen ja till att tillåta byggandet av nya reaktorer. Hur känner du inför det? – Jag tycker att det är fel. Det har skett saker som gör att det där kunde äga rum. Några har hederligt ändrat uppfattning, som Kristdemokraterna.

Och så har klimatet seglat upp som den viktigaste miljöfrågan och då finns det de som tycker att kärnkraft är en spänstig lösning. Vad tror du är en realistisk utveckling för kärnkraften i Sverige? – Den kommer nog att slira sig fram ett tag med reparationer och tillfälliga avstängningar och bortförklaringar. Den stora frågan är sedan om det finns någon som kan och vill investera i en ny reaktor. Tyvärr finns det antagligen det. Har din personliga inställning till kärnkraft ändrats genom åren? – Nej. Om något ändrats så har min kritiska syn blivit starkare. Tjernobyl

var ingen framgång för kärnkraften. Det kan man inte säga om Fukushima heller. Förutom reaktorosäkerheten finns också kopplingen till risken för ökad kärnvapenspridning och avfallsfrågan. Ålder 66 år Bor Stockholm Gör idag Pensionär. Generalsekreterare för svenska Greenpeace 2002-2008. Partiledare för Centerpartiet 1998-2001.

Aron Etzler

Året var 2001. I skuggan av 11 september och göteborgskravallerna fanns en stark positiv kraft som menade att ”en annan värld är möjlig”. Bland de tongivande var Aron Etzler som grundade organisationen Attac i sverige. Vad var bakgrunden till att Attac bildades? – Attac bildades i Frankrike efter en finanskris 1997-98 som främst drabbade Asien och Ryssland. Kravet var att minska spekulationsekonomins inverkan på den övriga ekonomin, bland annat genom införandet av en skatt på internationella valutatransaktioner, en så kallad Tobinskatt. I Sverige startade vi Attac precis när IT-bubblan spruckit och suget var enormt efter att förstå sig på de här frågorna. Det var mycket uppståndelse runt Attac 2001, men vad hände sen? – Attac sjönk ihop bland annat på grund av Göteborgskravallerna. Vi ville vara en brygga mellan de som

protesterade och politikerna, men vi fick ta ansvar för en helhet som vi absolut inte kunde kontrollera. Ett annat problem var att det var ganska svårt att agera för Tobinskatten på torget i Västerås... Strukturella idéer om vad som behöver göras på global nivå är svåra att transformera ner till lokal aktivism. Har Attacs idéer fått fäste? – I EU-sammanhang har man pratat seriöst om Tobinskatt, och ett tag såg det ut som om många ledande politiker skulle börja tänka åt det hållet. Sedan var det som att varenda banklobbyist i världen ringt till politikerna... När EU började diskutera finanskrisen lutade man sig därför väldigt mycket mot bankerna. Jag tror att det kommer

bli mycket mer drastiska åtgärder än Tobinskatt framöver, det ekonomiska systemet klarar inte en kris till.

Ålder 39 år Bor Stockholm Gör idag Partisekreterare för Vänsterpartiet. Chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman 2003-2012. Ej längre medlem i Attac. Attac Sverige finns kvar men är idag ganska litet. Globalt sett finns Attac i 38 länder och har tiotusentals medlemmar. Occupyrörelsen och Los indignados i Spanien har liknande perspektiv.

AnnCathrine Carlsson

AnnCathrine Carlsson har under sina 30 år som ideellt aktiv, butiksföreståndare och sedemera Vd för ett grossistföretag bidragit till att fair trade-produkter dammats av och flyttats från lagerhyllor till finrum. Hur gammal var du när du engagerade dig för fair trade? – Jag var 19 år och gick en folkhögskolekurs i Värmland där jag fick lära mig att det enda kaffe jag skulle dricka var Africafe för där hade bönderna bra villkor. När jag kom hem var jag väldigt inspirerad och letade efter var man kunde köpa det. Då hittade jag u-landsboden Alternativ Handel i Göteborg. Jag kom in i en jättestor lokal med massor av tidningar och böcker. Det visade sig att varorna stod ute på lagret. Jag sa att varorna måste ut på hyllorna, vi måste sälja. Jag fick ta det lite försiktigt då jag var ung och ny, men snart blev jag anställd som butiksföreståndare. Knappt 20 år senare var du med och startade grossistföretaget The House of Fair Trade där du nu varit VD i 11 år. Vad har fått dig att vara kvar så länge? – Jag får bekräftelse när jag träffar kollegor inom rörelsen som också varit med länge. Många säger att när man en gång engagerat sig för rättvis handel är det svårt att dra sig ur. Det öppnar så otroligt många möjligheter och utmaningar hela tiden. De gånger jag har försökt sluta har det alltid varit att ”jag måste bara vara kvar och göra det här också” eller ”inte just nu”. Våra producenter säger att det känns tryggt att ha med oss att göra. Stabiliteten, att vi inte ger upp, är det viktigaste vi har bidragit med inom rörelsen. Ålder Fyller 50 i år Bor Göteborg Gör idag VD på House of Fair Trade, import och grossistföretag som säljer hantverk och livsmedel till ca 800 återförsäljare i Sverige och Norden. housefairTrade.se

Lars-Göran Engfeldt stockholmskonferensen 1972 var inledningen till den långa internationella process kring miljö och utveckling som fortfarande pågår. Lars-Göran Engfeldt hade en nyckelroll i Fn:s arbete inför konferensen. Vad var din roll inför Stockholmskonferensen 1972? – Jag kom till FN-delegationen i september 1968, kort efter att vår FN-ambassadör Sverker Åström för första gången föreslagit för generalförsamlingen att FN skulle ta sig an frågan om människans förhållande till hela biosfären. 1971 blev jag förflyttad till Genève där jag var svensk förbindelseman i FN-sekretariatet för konferensen och hade insyn i det diplomatiska spelet. De här åren föddes den internationella miljödiplomatin. Vad var svårast med att få FN att besluta om konferensen? – Det var olika faser i det där. Först fanns ett starkt motstånd från England

och Frankrike. Sedan fick Sverker med sig Sovjetunionen och flera u-länder. Då gick västländerna med, motvilligt. Men 1970 trädde Brasilien fram och sa att konferensen var ett jippo för att undertrycka u-länderna. Det blev en stor kamp om detta. Situationen löstes genom att idén om ”additionality” lanserades, att bistånd till miljöförbättrande åtgärder ska ges utöver befintligt bistånd. Tyvärr ledde det till att miljön sågs som en fristående fråga som kunde behandlas på lägre nivå. Det är ett problem som man sedan aldrig kommit över. Vilka var konferensens viktigaste resultat? – Miljöorganet UNEP skapades.

för tredje året i rad anordnas the midnight garden ride i forsyth park, savannah.

Principen om att stater har ett ansvar för skador de orsaker på miljön utanför den egna nationens gränser formulerades. Dessutom var det första gången som icke-statliga organisationer hade ett stort inflytande i processen. Ålder 68 år Bor Stockholm Gör idag Pensionär. Var Sveriges miljöambassdör 1998-2002. Satt med i ledningen för Johannesburgkonferensen 2002. Har fram tills nyligen haft uppdrag för Transparency International som bekämpar korruption. Deltar ofta i diskussioner om hållbar utveckling.

1970

steg för steg misslyckade klimatkonferenser och medias domedagsrapportering det senaste decenniet kan få den mest inbitne optimist att misströsta. men tittar vi 100 år bakåt i tiden har många små och stora steg tagits för en bättre miljö. TexT tobias jansson

Schweizaren Paul H Müller tilldelades Nobelpriset i medicin 1948 för upptäckten att den kemiska föreningen DDT kan användas som insektsbekämpningsmedel. Under andra världskriget användes DDT med framgång för att bekämpa spridningen av malaria och tyfus bland civila och soldater i tropiska områden. Efter kriget började ämnet användas inom jordbruket och produktionen sköt i höjden. DDT är dödligt för insekter, effekten på människor och andra däggdjur är bland annat störningar i fortplantningen. Världshälsoorganisationen WHO har på senare tid omprövat de skadliga effekterna av DDT och förespråkar sedan 2006 begränsad användning inomhus i länder med svåra malariaproblem.

1971

illusTraTion petter almgren

1966

Under början av 1950-talet upptäckte Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) att kvicksilverförgiftning kunde påvisas hos fröätande fåglar och deras predatorer. Anledningen var att de ätit utsäde som behandlats med kvicksilver för att minimera risken för spridning av växtsjukdomar. Drivande inom frågan var veterinären Karl Borg, den moderna miljövårdsforskningens fader. Sedan 2009 gäller i Sverige ett totalförbud mot kvicksilver vilket bland annat innefattar användningen av tandlagningsamalgam. Vissa undantag finns, bland annat tillåts kvicksilver i lågenergilampor.

Svenska Naturskyddsföreningen bildas

1900

1962 Rachel Carsons inflytelserika bok Tyst vår ges ut i USA.

1960

Almstriden i Stockholm

Tretton hundraåriga almar stod i centrum för en batalj i Kungsträdgården i Stockholm efter att regeringen fastställt att byggandet av en ny tunnelbaneuppgång krävde att träden skulle fällas. Tusentals stockholmare protesterade och aktivister gick till handgriplig protest genom att klättra upp i almarna. Tumult utbröt i samband med att byggarbetare med motorsågar började såga i träden under polisbeskydd. Motorsågarna tystnade till sist, planerna ändrades och uppgången flyttades österut. Flera av almarna finns fortfarnade kvar, vissa med märken av motorsågarna.

Kvicksilver inom jordbruket förbjuds i Sverige

1909

DDT förbjuds i Sverige

1972 1969 Den första svenska miljölagstiftningen införs

1970

Stockholmskonferensen

I slutet av 1960-talet föreslog Sverige för FN:s generalförsamling att en konferens om miljön borde hållas. Förslaget var en reaktion på att det blivit allt tydligare att jordens ekosystem rubbats till följd av mänsklig aktivitet. Initiativet till konferensen togs av dåvarande FN-ambassdören Sverker Åström. Konferensen blev startskottet för FN:s miljöarbete och UNEP, United Nations Environmental Programme, bildades. Starka krafter i form av en hemlig grupp av industriländer (The Brussels Group) verkade för att göra UNEP så svagt som möjligt. Följden blev att organisationens säte förlades till periferin, i Nairobi.

1997

1980

Folkomröstning om kärnkraften

LINJE 1

LINJE 3

LINJE 2

Den partiella härdsmältan i kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg i USA 1979 bidrog till att skapa opinion för en avveckling av den svenska kärnkraften. En folkomröstningen som hölls den 23 mars 1980.

39,1% 38,7% 18,9%

1984 AB Svenska Returpack startar pantsystemet för aluminiumburkar

1991 Sverige inför som första land i världen en koldioxidskatt på fossila bränslen

1992

Kyotoprotokollet

Målet med Kyotoprotokollet är att fram till 2012 minska de globala utsläppen av växthusgaser med minst 5,2 procent jämfört med 1990 års nivå. En av principerna är handeln med utsläppsrätter som innebär att det inte spelar någon roll var utsläppen sker, så länge de totalt sett minskar. Kyotoprotokollet har inte ratificerats av USA. År 2011 förklarade Kanada, Japan och Ryssland att de inte kommer vidta fler åtgärder för att följa avtalet.

Tjugo år efter Stockholmskonferensen samlades världens länder åter för att diskutera jordens miljöproblem, den här gången i Rio de Janeiro, Brasilien. Konferensens tre huvudresultat, The Rio Declaration, Agenda 21 och The Forest Principles, tog besluten från Stockholm ett steg vidare. Framförallt fick det detaljerade handlingsprogrammet Agenda 21 stort genomslag för att skapa engagemang på lokal nivå. I Sverige ska det finnas ett Agenda 21-kontor i varje kommun.

1995

2006

Riokonferensen

Användningen av freoner snabbavvecklas i Sverige

Under 1970- och 80-talen gjorde ordet ozonhål sitt intåg i det svenska vardagsspråket. Ordet syftar på att det lager av ozon som finns i stratosfären tunnats ut så att skadlig UV-strålning från solen kommer in och ökar risken för hudcancer. Hål i ozonlagret påverkar också mängden växtplankton och därmed fisktillgången i haven. Under 1970-talet upptäcktes ozonhål vid Nord- och Sydpolen, tio år senare också över bland annat Australien. Ozonlagret tunnas ut av ozonnedbrytande gaser, i första hand freoner som användes i kylskåp, sprayflaskor och avfettningsmedel. Sverige fick eld i baken 1995 och snabbavvecklade användningen av freoner och många länder följde efter. FN har slagit fast att alla ozonnedbrytande ämnen i princip ska ha fasats ut globalt till 2010.

Al Gores film En obekväm sanning har premiär i USA. Filmen bidrog starkt till att medvetenheten om klimatfrågan ökade hos den breda massan. Al Gore fick Nobels fredspris 2007 för sin insats.

2009

FN:s klimatkonferens i Köpenhamn (COP15)

Det politiska trycket var på topp inför COP15 efter flera års massiv mediarapportering om klimatförändringarna. Trots att de flesta av världens ledare var på plats blev mötet ett gigantiskt antiklimax, mycket på grund av konflikten mellan fattiga och rika längder i synen på ansvaret för utsläppsminskningarna.

2012

Rio +20

20 år efter att Rio de Janeiro första gången stod värd för en internationell konferens om miljön samlas världens ledare åter i Brasilien. Den svenska regeringsdelegationen består av cirka 50 personer och leds av Annika Markovic, miljöambassadör för Miljödepartementet och Utrikesdepartementet. Rio +20 arrangeras den 20-22 juni.

jens langert (tv) och henrik Wallgren pratar i mun på varnadra när de får chansen att berätta om sitt drömprojekt.

gerlash, nevada

i augusti åker 10 personer till gerlash, nevada för att segla genom öknen.

Drivna av

vinden

Hur kan man förklara vindenergi på enklast möjliga sätt? Göteborgsgrabbarna Henrik, Jens och Jim har hittat ett sätt att kombinera gammal och ny teknik, lite nordamerikansk historia och den svenska naturen med ett äventyr som ska få världen att blekna av häpnad. TExT johanna stål FOTO tobias jansson & jim prescott

– det här måste vi göra! När amerikansfödde Jim Prescott var nio år och gick i pojkscouterna läste han en artikel om Wind Wagon Thomas Smith – en amerikan som byggde en vagn som drevs av vind. För några månader sedan väcktes minnet till liv och idén att göra en egen Wind Wagon startade. Jims barndomsinspiratör "Wind Wagon” Thomas var en ”vildhjärna” som fortfarande är väldigt populär i USA. I mitten av artonhundratalet seglade han till en liten saloon i Kansas med en vagn som han själv hade byggt. Där slog han vad om att vindsegla till en by som låg 300 miles bort och han tänkte göra det på en tredjedel av den normala restiden. The Praire Clipper Company byggde

en stor vagn åt honom med hjälp av småinvesterare och vagnen kom upp i hög hastighet. Men de hade inga hjullager på den tiden så hjulen började brinna och investerarna hoppade bokstavligt talat av vagnen. Thomas tappade kontrollen över vagnen som kraschade. – Det var ett fiasko, berättar Jim. Sju år senare finjusterades vagnkonstruktionen av en annan person, Samuel Peppard. Han skulle resa hela vägen från Kansas till Colorado och var nära att lyckas. Men 50 miles innan målet fastnade han i en tromb som lyfte upp honom fem meter i luften. Sedan har ingen gjort något mer försök som gänget känner till.

â€?

Det finns en mystik kring hur man gjorde fĂśrr

jens langert syr segel till Wind Wagon.

Vindvagnen som den ska i småländska unnaryd träfi småländska unnaryd träffas gänget för se ut när den är byggd. fasdå gänget för arbetshelger arbetshelger det jobbas intensivt. då det jobbas intensivt med vindvagnen.

i småländska unnaryd träffas gänget för arbetshelger då det jobbas intensivt med vindvagnen.

tillsammans med bland annat vännerna Henrik Wallgren och Jens Langert insåg Jim att kapaciteten att bygga en vindvagn fanns i deras nära omgivning. Alla var inne på samma spår. – För fyra år sedan bestämde jag mig för att gå från kultur till äventyr, säger Henrik Wallgren som ville bli en ny Jack London. Han och en kompis vandrade neråt i landet för att hitta våren. Efter den resan ville han fortsätta på äventyrsbanan. – Jim och jag började prata om att segla över öknar, säger Henrik. Henrik Wallgren, känd för de flesta göteborgare för sitt nytänkande, sina galna kulturupptåg och regelbundna krönikor i Göteborgs-Posten, pekar på några handgjorda ritningar i en ateljé ovanför Linnéplatsen. Egentligen är byggarbetsplatsen i Unnaryd, Småland, men nästa arbetshelg ligger en bit framåt i planen. Henriks ögon strålar när han ivrigt pratar om äventyr och yvigt viftar med händerna. Vännerna Jens och Jim, är minst lika ivriga. – Om man ska bygga ett skepp så måste det byggas en rigg, men samtidigt är detta en vagn så den nedre delen har inget med en båt att göra. Vi har byggt en vagn som har stänger som sticker ut dit man kan sträcka seglet, säger Jens som bland annat arbetat på Ostindiefararen och för närvarande bygger skepp i Frankrike. Iklädd hatt och rutig flanellskjorta för han tankarna direkt till en skogshuggare. Han pillar på en kniv och för pennan över skisserna för att visa hur det är tänkt att byggas.

det är idag tio år sedan henrik wallgren arrangerade Futuredome på berget Kinnekulle. Tredagarsfestivalen, som kallats för ett galet multimediaprojekt, gick ut på att skapa en drömvärld och liknade på många sätt de Burning Man-festivaler och lokala filialer som idag arrangeras världen över (som vi skrev om i Camino 25). Samtidigt som Henrik brände ut sig själv fick han en kick av att träffa alla fantastiska människor under Futuredome. I november 2011 var Henrik, Jens och Jim i Köpenhamn på en fest som hette Burning Boy. – Vi åkte dit för att vi kände oss gamla och deprimerade. Vi måste göra något till tioårsjubileet av Futuredome. Under kvällen i Köpenhamn knöts allting ihop. Vi tänkte på att det är 2012, jorden går under och det är massa prat om Maya-kalendern. Henrik menar att miljöfrågor lätt blir för tekniska, det pratas om omställning, men det är ganska avancerade saker för individen att hänga med på, ”såsom bränsleceller och annat svårt”. – Vi kände att denna vagn är så enkel att förstå, nästan på barnnivå. Det är ett superpedagogiskt sätt att göra en bild av att grönt tänk inte behöver vara så svårt, säger Henrik. Om det hade gått bra för Thomas Smith kunde vi ha haft en historik med hundra år av att resa med vindvagnar. Då kanske USA hade varit mer inriktat mot vindkraft, tror gänget. – Det finns en mystik kring hur man gjorde förr. Varje

johannes Kabell hugger det träd som ska bli masten till vindvagnen

”

Det blir samma effekt som när du seglar isjakt

för att det hela ska gå åt skogen. Kommer de upp i för hög hastighet kan man tappa kontrollen, men Jens försöker försäkra de andra om att det inte ska gå så fort.

människa kunde laga grejer. Hur bygger man en mast? Sådant hokus pokus. Folk bara löste det på plats, man tog det man hade. Vi är förlorade i millimetrar nu, allt ska vara så noga, det är så skitnödigt, säger Jens. – Man kan ställa om grejer och bara köpa Krav-märkt, men man är ändå konsument på något sätt. Det finns ingen som lagar grejer längre. Vi behöver bli våra egna producenter igen, säger Henrik. – Vi fick gå ut och kapa träd själva. Det träd som skulle bli masten började växa för hundrafemtio år sedan. Så vår resa började egentligen för många år sedan. Det var före Wind Wagon Thomas, säger Jim. i augusti åker tio äventyrslystna personer till Gerlach, Nevada, De kommer att segla 50 svenska mil över öknen, men redan den 20-22 juni ska vagnen testas i Ängelholm på lyxsportbilstillverkaren Koenigseggs testarena. De vet ännu inte hur vagnen kommer bete sig, och om det går att kryssa med den eller inte är osäkert. – Jo för helvete, säger Jens, det är meningen. Det blir samma effekt som när du seglar isjakt, det går jävligt fort. Detta är en korsning mellan en fregatt, en isjakt och en America’s Cup-båt. Men alla i gänget är inte lika säkra på att det kommer gå att kryssa. – Vi kommer inte kunna gå högt i vind, säger Jim nervöst och det skymtar en viss nervositet hos gänget

de har tio dagar på sig att segla över öknen, sedan ska de vara med som utställare med vagnen på Burning Man-festivalen. Det har varit en hel del krångel längs vägen. Dels måste det sökas tillstånd från nationalparken som öknen ligger i, sedan får de inte segla inne på festivalområdet, så den ursprungliga planen har ändrats lite. Tanken var också att segla mellan olika varma källor och från början att vara i Kansas. Men där finns inte prärien kvar, utan bara massa inrutade åkrar med staket mellan. – Vi vill utmana festivalen. De är jävligt alternativa men sedan har de en massa dieselmotorer som står och driver allting. Jag tror mycket på att jobba med symboler om man vill ändra någonting. Det behövs seriösa saker som att folk behöver använda mindre bil och cykla. Men en sådan här sak kanske får folk att tänka ”wow, vi kanske inte ska ha motorer i våra bilar”, säger Henrik. När Henrik var liten kopplade han en cykel till tvättmaskinen när familjen inte hade någon el, och det minns folk fortfarande, och kommer fram och säger ”det var du som gjorde den cykeldrivna tvättmaskinen!”. Alla tre gillar tanken på att provocera amerikanerna. Jim som kommer från Texas är stolt över att komma dit med en sak som skapats av de svenska skogarna och som är i äkta trä. Det är ett starkt symbolvärde som anspelar på att de tänker på naturen. Henrik har aldrig varit i USA, men har blivit besatt av landet. – En miljon svenskar drog dit på 1800-talet. Drömmen om Amerika är en slags frihet, man gav upp de gamla feodala systemen och skapade ett nytt land. Men nu har de tappat bort drömmen och köper istället för att skapa. Vi vill inspirera människor att börja skapa igen.

en testmodell med optimistjollesegel provåks och ett roder svetsas.

– Vi löser alla problem utifrån den kunskap vi har, säger Jens. Om samhället består av människor som går på högskolan och blir jurister eller ekonomer, då angriper vi alla problem med lagar och ekonomiska styrmedel. Jens menar att om fler människor arbetar med att skapa saker med sina händer då kan vi skapa mer kreativitet och lösa problemen vi har på andra sätt. Kanske kommer vagnen vara kvar i USA även under nästa år men tanken finns att den kommer hamna på Liseberg till slut. – Vi var i Danmark i november och projektet har kommit igång sedan dess. Det har gått så otroligt snabbt. Vi har haft intensiva perioder då vi byggt. Det här är inte ett Burning Man-projekt för oss, det här gör vi oavsett. Men utan festivalen blir det lite mer av en Skinnarmo-grej. Nu blir det mer något för tokstollar, säger Henrik och skrattar.

Kolla in filmen Wind Wagon Project på Youtube och windwagon.se

fernando gabeira är populär bland unga i dagens rio. han klär sig gärna ledigt, som en äkta rio-bo.

Miljökämpe med s u t a st t kul Det finns nog bara en som rättmätigt kan uppbära kombinationen av titlarna terrorist, journalist, miljökämpe och Rio-ikon och det är Fernando Gabeira. Efter några år som flykting i sverige var han med och startade upp Brasiliens miljöparti. TexT & FoTo annamaria olsson

– är det sant? ska du intervjua Fernando Gabeira? Får jag komma förbi caféet och skaka hand? Tjejen framför mig ser ut som klichébilden av playboyig brasilianska; dyrt blonderat hår, silikonfyllda bröst och ett par rejäla inlägg i stjärten för att få till de åtråvärda strandkurvorna. – När han kandiderade till borgmästare i Rio de Janeiro 2008 gick jag och knackade dörr för att uppmana folk att rösta. Vi unga älskar honom, säger den upphetsade 22-åringen med på samma gång välsminkad som världsmedveten blick.

daste journalister och politiker. I Rio de Janeiro och dess Zona Zul; hem åt brasilianska ”varumärken” och kulturexporter som Ipanema och Copacabana, Astrid Gilberto och Gilberto Gil, har han kultstatus. Redan på 1960-talet gjorde han sig känd som en av landets skarpaste politiska skribenter och hans engagemang har sedan dess tagit honom på ett antal turbulenta resor. Bland annat som vänster terrorist, grundare av Brasiliens miljöparti Verde och presidentkandidat. Hans liv är ett stycke samtidshistoria och hans bok O que é isso, companheiro? hans upplevelser under militärdiktaturen, har blivit storfilm.

i närheten av den palmvajande Ipanema-stranden sitter den idag 72-åriga Fernando Gabeira på sitt stammiscafé. Han skrattar när jag berättar hur många unga brasilianare jag träffat som uppgett sig ha honom som politisk idol. Gabeira räknas som en av Brasiliens kän-

mellan 1964 och 1985 styrdes brasilien likt många andra länder i Sydamerika av en militärjunta. År 1969 jobbade då unge Gabeira på tidningen Journal do Brasil. – Vi såg regimkritiska torteras eller för alltid ”försvinna”. Pressfriheten var starkt inskränkt, säger Gabeira över sitt

Foto joSé SErrA/crEAtIvE coMMonS

”

Den brasilianska drömmen är en semesterresa till Miami för att shoppa på outlet

fernando gabeira tillsammans med den socialdemokratiske politikern josé serra, guvernör i sâo paulo.

kaffe på det chica Ipanema-caféet. – Vi var unga och idealistiska. Att bara skriva journalistik i det läget kändes inte nog. En grupp unga aktivister kallad Åttonde Oktoberrörelsen bestämde sig för att ta situationen i egna händer. Under spektakulära former kidnappade de den amerikanska ambassadören Charles Elbrick. Han skulle släppas i utbyte mot att femton politiska fångar frigavs och gruppens manifest lästes upp i tv. Såväl aktivisterna och ambassadören släpptes men Gabeira spårades och anhölls. Medan han torterades i fängelset iscensattes ännu en kidnappning, denna gång av den tyske ambassadören Ehrenfried von Holleben. Nu var det Gabeiras tur att bytas ut mot gisslan. Efter att han släppts fri blev han landsförvisad och kom att tillbringa hela det kommande decenniet i exil. Åtta av dessa år bodde han Sverige. Här jobbade han i tunnelbanan, krattade gravar, jobbade på sjukhus och på Sveriges Radio. – Jag har mycket att tacka Sverige för. Tiden där var oerhört viktig för mig och min politiska utveckling. Det första som slog mig var jämställdheten. I Sydamerika hade vi vid tidpunkten genomlevt ett par revolutioner men de var alla mycket manliga historier... Sverige befann sig i ett helt annat historiskt läge. Det sättet kvinnor och män kunde älska, arbeta och dela på hushållsarbete och ansvar var helt nytt för mig, skrattar han. Sveriges mellanväg mellan kapitalism och socialism var också något som inspirerade honom. – Sverige fick mig att inse att socialism inte var nog. Ideologin var väldigt trött och utan svar. Det behövdes något nytt. År 1979 hade militärdiktaturen luckrats upp något och Gabeira fick tillåtelse att komma tillbaka till Brasilien. När han landade på flygplatsen mottogs han som en hjälte i klass med fotbollsvinnare. I bagaget hade han övertygelsen om att han ville göra något nytt med politiken. Han ville anpassa idéer från Europa till brasilianska förhållanden. Sju år senare grundade han tillsammans

med aktivister och folk från olika sociala rörelser Partido Verde, landets första miljöparti. – Då lyste miljöfrågan nästan helt med sin frånvaro. Vi ville smälta samman många olika perspektiv och idéer. I ett sådant kontrastlikt land som Brasilien hänger frågor om klass, kön och etnicitet oerhört starkt samman. Förutom sin fokus på det ekologiskt hållbara gick så partiet i bräschen för frågor om legalisering av äktenskap för homosexuella och avkriminalisering av abort, två frågor som få andra partier tog på allvar i det konservativa och katolska Brasilien. ett starkt kännetecken för den brasilianska politiken är dock regelbundna partibyten. Ett tag gick så Gabeira över till Socialdemokaterna, PT som han försökte påverka i grön riktning. Med hänvisning till partiets utbredda korruption lämnade han dock partiet med buller och bång och gick tillbaks till Verde. – Hela det brasilianska politiska systemet är korrupt. PT och president Lula följde bara en existerande trend. Man behöver oerhört mycket pengar för att vinna val, oerhört mycket pengar för att sätta sina frågor på dagordningen. Som ett kolonialt arv har även storföretag mycket stor makt i Brasilien, något som ständigt gör sig påmint i miljöfrågor. Marina Silva, före detta miljöminister i Lulas regering bytte även hon parti och gick över till Verde, missnöjd över hur PT alltid satte tillväxtintressen före det ekologiskt hållbara. Gabeira och Silva blev nära allierade och Gabeira stöttade Silva när hon ”som första afro-brasilianska kvinna från fattig bakgrund” kandiderade till president 2010. Silva fick över 19 procent i den första valomgången vilket överraskade många i den politiska offentligheten. Silva räknas idag som en av världens absolut viktigaste gröna politiker och har fått många internationella priser och utmärkelser. Bland annat för sitt arbete mot skogsskövlingen i Amazonas och de indianska minoriteternas rättigheter.

rio de janeiro satsar på stora evenemang. på tur efter rio + 20 står fotbolls-Vm 2014 och olympiska spelen 2016

när jag träffar gabeira är det bara några månader kvar till det stora FN-mötet Rio +20 och staden rustar för fullt för de Olympiska Spelen 2016 och Fotbolls-VM 2014. I staden råder en nationalistiskt yra. Man är ivrig att få visa världen ”det nya Brasilien”, numera världens sjätte största ekonomi. – Vi är mycket rikare, stabilare och jämlikare idag än för tjugo år sedan när vi huserade det första Rio-mötet, nickar Gabeira och pekar ut på gatan som sorlar av välklädda och helgkonsumerande brasilianare. – Däremot pågår en sorts moralisk dekadens som har sin grund i vårt korrupta politiska system. Landet har blivit besatt av materiella värden. Den brasilianska

drömmen är en semesterresa till Miami för att shoppa på outlet. Människorna som hittills har varit fattiga vill nu åtnjuta de konsumtionsvaror de tidigare varit förvägrade. Så länge systemet fortsätter förse folk med snabba materiella värden är de beredda att behålla systemet. Ett system som både är korrupt och ekologiskt ohållbart. Trots den svidande kritiken är han försiktigt hoppfull över vad Rio +20-mötet kan betyda för landet. – Idag finns det långväga bättre förutsättningar för att faktiskt implementera miljöfrågorna än vid första mötet för tjugo år sedan. Landet är inte längre i politiskt kaos och allt fler människor har mat på bordet. Det om något är grundförutsättningar för all långsiktig politik.

Det bevarar och utvecklar miljön och naturen

Verkar för mänskliga behov

Miljömärkta barnböcker från Alvina förlag Spinderella Tarantella

Inger Lindahl (text), Sara Gimbergsson (bild)

Det ger en rimlig avkastning

Spinderella Tarantella är en grymt giftig spindelkvinna. Tycker hon själv, i alla fall. En faktasaga om korsspindelns liv med humor och bett.

• Bilderbok, ISBN: 978–91–86391–10–2 Sparande i Ekobanken gör nytta på flera sätt

Välkommen att öppna konto om du är social entreprenör, hållbar företagare eller helt enkelt en medveten sparare.

William Morris bok

Benjamin Lacombe (text), Agata Kawa (bild)

Formgivaren William Morris skapade underbara mönster med naturmotiv. Ljuvlig bilderbok om hur han som barn fann sin inspiration bland trädgårdens växter och djur.

• Bilderbok, ISBN: 978–91–86391–09–6

Märket för ansvarsfullt skogsbruk FSC–SWE–0053 ® 1996 Forest Stewarship Council A. C

ekologiskt - socialt - kulturellt Kontakta oss på 08 551 714 70 I www.ekobanken.se

Mer information och fler böcker hittar du på www.alvinaforlag.se.

www.alvinaforlag.se

Rabash är en personalägd webbyrå från Göteborg hjälper er och ert budskap Rabash är som en personalägd webbyrå från Göteborg och ert budskap att synas.som Läs hjälper mer påer rabash.se att synas. Läs mer på rabash.se R_annons_120503.indd 1 R_annons_120503.indd 1

2012-05-03 11:13 2012-05-03 11:13

11:13 11:13

! T E NyH

Ekonomi går att förstå. Caminos Ingemar Tigerberg söker efter en hållbar ekonomi och hittar en framtid att längta efter. Boken varvar hårda fakta med reportage, bilder och intervjuer. Köp den i nätbokhandeln, t ex Adlibris och Bokus

Alva BLand de Mäktiga

Hon drömmer om en verkligt grön ekonomi, tydliga internationella hållbarhetsmål och om att våga vara kaxigare. i juni representerar Alva Snis Sigtryggsson sveriges ungdomar på FN-konferensen Rio+20. TExT caroline petersson FOTO tobias jansson

– egentligen tänker jag att jag inte riktigt vågar. Samtidigt tycker jag att det är så förbannat viktigt och jag skulle bli så arg på mig själv om jag inte tog chansen. Om man ska jobba för hållbar utveckling kan man inte gå och klanka ner på sig själv. Alva Snis Sigtryggsson är 18 år och går sista året på Globala Gymnasiet i Stockholm. Dagen efter studenten åker hon som en av två ungdomsrepresentanter i den svenska regeringsdelegationen till miljökonferensen Rio+20 i Rio de Janeiro. Alvas ovanliga namn kommer från att pappan har släkt i Island (Sigtryggsson) och mamman i Dalarna (Snis). Det känns passande för en tjej med ovanligt mycket självinsikt, nyfikenhet och engagemang. Det slår mig att Alva med sitt glada, ödmjuka och välartikulerade sätt är raka motsatsen till de unga, arga aktivisterna som ofta lyfts fram i samband med internationella toppmöten. – Jag har alltid varit väldigt intresserad av hur världen fungerar, vilka som bestämmer och inte bestämmer, hur naturen hänger ihop och så vidare. Under barndomen och högstadiet läste jag väldigt mycket. Jag ville ha koll på vad alla ministrar hette och sånt där. Det var inte så hemskt uppskattat när man gick i en cool högstadieklass att tycka att sådana saker var roliga. När jag började på gymnasiet träffade jag andra ungdomar som tagit ställning, Då fick jag också för första gången en möjlighet att diskutera mina frågeställningar i grupp. En tjej i min klass berättade en dag att hon skulle åka till klimattoppmötet i Köpenhamn och frågade om jag ville åka

med. Det blev väl ett stort uppvaknande för mig, mest för att jag inte hade varit med i ett sådant sammanhang förut. Helt plötsligt hade jag hundratusentals aktivister runt omkring mig som tillsammans stod och skrek utanför konferenscentret Bella Center. Jag imponerades av alla ungdomar som kunde så mycket. De kunde stå och prata om klimatfrågan på samma självklara sätt som forskarna. Sedan dess är jag fast. med fast menar alva att hon efter klimattoppmötet i Köpenhamn har fortsatt sitt engagemang inom Fältbiologerna. Det var också genom dem som hon nomierades till att få åka som ungdomsdelegat till Rio+20. Jag frågar henne om vad hennes första tankar och känslor var när hon fick veta att hon blivit utvald. – Oj, det var med stor förvåning. Jag var lite blyg och tänkte att det kommer inte att bli jag. Efter den första förvåningen kom insikten om vilken möjlighet det är. Inte minst att driva frågor jag brinner för och representera så många andra ungdomar. Det är en fantastisk chans att få hänge mig fullt ut åt det jag tycker är viktigt och tycker om att göra. Jag hoppas att det också var därför jag blev vald, att de kunde se att jag verkligen brinner för frågorna. Det här kan jag verkligen hålla på med och tycka är jätteviktigt och jätteroligt samtidigt. alva har två huvudsakliga roller under mötet i Rio. Å ena sidan är hon med i den svenska delegationen och kan påverka de andra delegaterna där, å andra sidan är hon en

”

Om man ska jobba med hållbar utveckling kan man inte gå och klanka ned på sig själv

ALVA SNIS SIGTRYGGSSON ålder 18 år gör Student på Globala Gymnasiet i Stockholm aktuell Representant i den svenska regeringsdelegationen till Rio+20 förebild Många, men

en som inspirerat mig mycket är Bo Kjellén som var chefsförhandlare under Rio-mötet 1992

i juni landar alva snis sigtryggsson i rio de janeiro, där hon ska delta i fn-konferensen rio +20.

Foto: cM ortEGA /cc

”

Att ge upp nu är inte på något sätt möjligt. Jag har väldigt mycket hopp

del av den internationella ungdomsrörelsen och påverkar är hon hoppfull inför mötet och tror att internationella andra organisationer inom den. Inför mötet har Alva valt konferenser har betydelse. – Hållbar utveckling är den enda utvecklingen vi kan ha. att fördjupa sig inom grön ekonomi som är en av mötets Att ge upp nu är på något sätt inte möjligt. Jag har väldigt huvudfrågor. mycket hopp, jag vet att vi egentligen har lösningar på problemen. Vi vet precis hur vi ska göra, problemet är att – jag fastnade nog för den frågan för att jag inte förstod det inte görs. Det jag hoppas mest på är att man under den den från början. Grön ekonomi handlar för mig om en här konferensen förstår vad grön ekonomi är och att inte systemomvälvning där vi utgår från något helt annat än andra krafter får ta över och göra begreppet urvattnat. det vi gör med dagens ekonomiska system. Fokus ligger Det finns förslag om att lägga upp hållbarhetsmål som på det som faktiskt räknas, de ekologiska och de sociala komplement till millenniemålen och där hoppas jag på värdena, att vi människor mår bra och att vår planet mår bra. Istället för att gå in och göra små ändringar här ordentliga hållbarhetsmål och metoder för att följa upp de och där behöver vi utforma det ekonomiska systemet på här målen inom FN. Jag brukar lyfta fram två saker med nytt efter dessa premisser. Jag förbereder mig genom att Rio som jag tycker är viktiga. Dels att det ligger en stor läsa så mycket som möjligt av de tusentals rapporter som möjlighet att man har dessa möten med tio års mellanrum finns om ämnet. En viktig fråga som jag tänker mycket på för att utvärdera hur långt man har kommit och dels att det är “Om vi nu ska anpassa det ekonomiska systemet efter första Rio-mötet 1992 var en väldigt stor grej. Åtminstone det vi vill, vad är det då vill vill? Vad är viktigt socialt och i Sverige fanns ett ganska stort folkligt medvetande kring ekologiskt?” En del av förberedelserna är att prata med så Rio -92, det tror jag är viktigt att bygga på. Det är så så många ungdomar som möjligt för att veta vilka frågor de enormt stor skillnad om alla vet lite grann än om det är en vill att jag ska driva. Jag åker på en turné i tre veckor till liten exklusiv grupp som håller på med det här med hållbar olika gymnasieskolor och ska också träffa flera av Lands- utveckling. Om allmänheten är medveten slår det också organisationen för Sveriges ungdomsorganisaioner (LSUs) mycket hårdare mot makthavarna om det inte kommer medlemsorganisationer. Det är nästan ett heltidsarbete, något riktigt utifrån Rio. Tyvärr finns ett väldigt stort informen min skola är väldigt förstående. mationsunderskott idag. Jag vet inte hur många gånger jag har fått förklara vad Riokonferensen är överhuvudtaget. under vårt samtal blir rio-konferensen i juni allt mer Själv hoppas jag också att jag ska våga känna mig lite modig konkret och vi pratar om Alvas förväntningar inför också. Även om man bestämt sig för att göra saker trots mötet, om känslan av att vara en i mängden av alla som att man är rädd så är det ändå lite jobbigt att vara rädd försöker göra sin röst hörd och vilken strategi hon har hela tiden. Jag vet att jag brinner för alla de här sakerna, för att nå fram. Även om hon som de flesta andra pendlar att jag har mycket att komma med och att jag har Sveriges mellan optimism och uppgivenhet inför framtiden ungdomar bakom mig…

RIO+20

FNs konferens för hållbar utveckling kallas Rio+20 eftersom det i år är 20 år sedan den första FN-konferensen på temat “Earth Summit” arrangerades i Rio de Janeiro, Brasilien. Den svenska regeringsdelegationen består av cirka 50 personer och leds av Annika Markovic, miljöambassadör för Miljödepartementet och Utrikes departementet. Rio +20 arrangeras den 20-22 juni 2012. uncsd2012.org

FÄLTBIOLOGERNA

En ideell organisation för barn och ungdomar mellan 6-25 år med intresse för natur och miljöfrågor. Organisationen är verksam och synlig både i naturen och i miljödebatten. Faltbiologerna.se

Alva Snis Sigtryggsson blev nominerad till ungdomsdelegat till Rio+20 av Fältbiologerna.

smakrikt

Galen i surdeg för sébastien boudet är brödbak lika viktigt som livet självt.

Sébastien Boudet Mjölfantast

Det finns en idé om att bagare inte kan laga mat och att kockar inte kan baka. Bagaren Sébastien Boudet håller inte med. Hans bok Den franske bagaren handlar om kärlek, surdegsbröd och att laga fransk mat med bagartouche. TexT tobias jansson FoTo carl Kleiner

Allt sébastian boudet gör är väldigt kopplat till honom själv. Genom att baka bröd utvecklar han inte bara sig själv som bagare, utan också som människa. Den filosofin har legat till grund för den populära bloggen Brödpassion som Sébastien drivit en tid. Men att ge ut en bok var inte självklart för honom. – Jag gillar sociala medier och att blogga. Men jag är en sådan som egentligen inte tycker om att skriva böcker. Min mat och mina bröd förändras hela tiden, dag efter dag. Man dödar recepten när man trycker dem i en bok. Men en bok blev det, på Sébastiens eget sätt. Bokens första del är en passionerad guide till konsten att baka surdegsbröd. Sedan, nästan omärkligt, glider den över till att hylla den franska matkulturen i stort och bjuder på recept på klassiska franska maträtter. Kunskapen om råvaran är nyckeln till den goda matlagningen och det goda brödet, menar Sébastien. Det här är så djupt rotat hos honom att det är svårt att inte läsa hans bok Den franske bagaren som ett debattinlägg om matkvalitet. – Alla har rätt till ett bra bröd. Bröd är politik.

Vad är det för skillnad på det franska och det svenska köket? – Det franska köket är ett väldigt tekniskt kök och det finns mycket kunskap kring råvaror. Det är det jag försökt lyfta upp i boken. Jag har träffat så många bagare i Sverige som inte vet vad mjöl är. Det ser det som att ”mjöl är mjöl”. Är man bagare Frankrike då vet man vad mjöl är, då har man kunskaper om råvaran. Hur ska ett bra mjöl vara? – Bröd består i stort sett av mjöl, salt och vatten. Mjölet är tongivande och kommer påverka mitt bröd. Om jag som bagare ser att vetefältet är odlat på ett bra sätt, så vet jag att brödet blir bättre. Mjölet får gärna vara lokalproducerat. Inga tillsatser, ingen skit. Jag är bagare, jag kan själv justera så att mitt bröd alltid blir perfekt. Använder du ekologiskt mjöl? – Ekologiskt är jättefint, men jag är lite dubbelt inställd. Tittar man 50-60 år tillbaka i tiden så var allt ekologiskt. Idag är ekologiskt lite som ett antivirus för Windows... Jag jobbar med mjöl från bönder som kan sin mark, som älskar sin mark och vet hur man gör en bra råvara. Då blir det automatiskt bättre, och mjölet är oftast ekologiskt. Har du några nybörjartips om man vill komma igång med surdegsbakning? – Principen är att man först har en surdeg som bubblar, sedan bakar man bröd på den, sedan matar man den. Man ska ha en centimeter kvar i sin surdegsburk när man bakat. Den kan stå en vecka, sedan matar man den. Man matar alltså surdegen innan man bakar, inte efter. Och så är det bra att baka med levande mjöl. Vadå levande mjöl? – Om du har ett vetefält som odlats storskaligt med tätt mellan plantorna så kan de inte gunga i vinden. En planta som kan gunga fritt i vinden utvecklar ett djupare och större rotsystem och tar upp mer näring. Odlar man jättemodernt så blir därför mjölet inte lika näringsrikt, och man tar också bort alla bakerier, det blir ett sterilt mjöl. Då behöver livet komma någonstans ifrån, det är därför man har uppfunnit jäst. Innebär det att allt bröd var surdegsbröd innan det industriella jordbruket slog igenom? – På 1950-talet började man klona gästsvampar. Det innebär att det inte finns någon population i ett jästpaket, det innehåller identiska jästsvampar. Tidigare tillsatte man ibland öljäst, en restprodukt från ölframställning som innehöll mängder av olika gästsvampar. Men bröd på surdeg har man bakat i två tusen år, det är ingen trend.

Starta en surdeg dag 1 Du behöver: en glasburk med lock som rymmer cirka 5 dl + en gaffel + vatten + rågmjöl + vetemjöl. Häll cirka 1 dl ljummet vatten i en noga rengjord burk. Istället för att använda diskmedel kan du ställa in burken i en varm ugn i några minuter. Tillsätt 1⁄2 dl vetemjöl och 1⁄2 dl rågmjöl. Rör om med en gaffel tills du får en ganska trögflytande slät smet. Vatten- och mjölmängden behöver inte vara exakt, det viktiga är att du i slutändan får en konsistens som liknar en tjock pannkakssmet. Förvara surdegsstarten i rumstemperatur med locket på glänt så att luftens bakterier når smeten. Ställ gärna en uppochnervänd plastbunke ovanpå burken.

dag 2 Förhoppningsvis finns det nu några luftbubblor i surdegen och du kan ana en mild och aromatisk doft. Bli inte orolig om surdegen ännu inte har kommit igång, processen kan ta en till två dagar beroende på rumstemperatur och vilken typ av mjöl som du har använt. Mata surdegen med 1 dl vatten, 1⁄2 dl rågmjöl och 1⁄2 dl vetemjöl och rör om. Förvara i rumstemperatur med locket på glänt och gärna med en uppochnervänd bunke ovanpå. dag 3 Mata surdegen med 1 dl vatten, 1⁄2 dl rågmjöl och 1⁄2 dl vetemjöl. Rör om och förvara i rumstemperatur med locket på glänt.

dag 4 Nu är surdegen förhoppningsvis redo att bakas med. För varje dag som du matar din surdeg tar det kortare tid för den att börja bubbla. En frisk och mogen surdeg brukar börja bubbla 2–3 timmar efter matningen. Testa att skaka eller vicka försiktigt på burken så kommer du att märka att den nästan rör sig av sig själv. Det finns liv där inne och du kan nu börja baka surdegsbröd med den. Använd gärna två eller tre olika sorters mjöl i din surdeg så ökar du chansen att få en levande bakteriekultur. Sébastien rekommenderar mjöl utan tillsatser. Glöm inte att mata din surdeg dagen innan du ska baka med den. Mata den däremot inte direkt efter att du har bakat om du inte planerar att baka med den även nästa dag.

Pavé till 1 bröd 500 g stenmalet vetemjöl 250 g stenmalet rågmjöl 500 g ljummet vatten (5 dl) 20 g grovt havssalt (oraffinerat) 200 g flytande surdeg dag 1 Blanda vetemjöl och rågmjöl på ett bakbord och gör en urgröpning mitt i. Tillsätt vatten, salt och surdeg i urgröpningen. Arbeta in mjölet i vätskan, lite i taget, tills du har en kompakt deg. Tillsätt mer mjöl om degen känns för lös. Låt degen vila under en bakduk i 1 timme. Knåda degen antingen i cirka 15 minuter för hand eller i cirka 10 minuter med degblandare på lägsta hastighet. Låt degen vila i 10 minuter på bordet. Vik degen dubbel. Mjöla degen och lägg den i en plastlåda med en bakduk i botten och ett lock. Låt degen vila i rumstemperatur i 1–2 timmar så att den kommer igång. Låt lådan sedan stå i kylen i 24 timmar.

dag 2 Efter ett dygn bör degen ha jäst till dubbel storlek. Om den inte har gjort det kan du låta lådan stå framme i rumstemperatur med locket på i några timmar. 1. Stjälp ut degen på ett mjölat bord och forma den försiktigt mot kroppen till en limpa. 2. Lägg tillbaka pavén i plastlådan och mjöla ordentligt. Lägg på locket och låt lådan stå i kylen i ytterligare 24 timmar. dag 3 Sätt ugnen på 260°. Stjälp ut degen på en brödspade eller direkt på en plåt med bakplåtspapper. mjöla och snitta pavén med ett rakblad eller en snittkniv. Sänk värmen till 240° och släng in lite kokhett vatten på ugnsbottnen så att det bildas vattenånga. Grädda brödet i 50 minuter mitt i ugnen. Ta ut brödet ur ugnen och låt det svalna på ett galler i minst 45 minuter.

Quiche Lorraine Till två personer pajbotten 500 g vetemjöl 250 g osaltat smör en nypa havssalt 125 g ägg (2–3 stycken) 50 g vatten (1⁄2 dl) Äggstanning royal 300 g ägg (ca 6 stycken) 700 g vispgrädde (7 dl) havssalt nymald svartpeppar fyllning 75 g smör eller rapsolja 1 tsk cassonadesocker (råsocker) 3 finhackade gula lökar 300 g tärnat rökt sidfläsk

dag 1 Arbeta ihop mjöl, smör och salt i en stor skål tills du har en deg med en sandliknande konsistens. Tillsätt ägg och vatten. Knåda degen tills den är len och slät. Plasta in och låt den ligga i kylen över natten. dag 2 Knäck äggen till äggstanningen i en skål och häll i grädden samtidigt som du vispar. Salta och peppra efter smak. Ställ in i kylen. Hetta upp fettet till fyllningen i en stekpanna och tillsätt råsocker. Rör om tills sockret börjar karamelliseras. Stek löken gyllene i fettet.

Ta upp löken från pannan och stek hastigt fläsket i samma stekpanna. Sätt ugnen på 200°. Kavla ut pajdegen tunt och klä två smorda formar, cirka 26 cm i diameter. Strö över löken och fläsket. Häll försiktigt över äggsmeten, men lämna någon centimeter upp till kanten. Grädda mitt i ugnen i 30–45 minuter eller tills äggsmeten har stannat. Veggie: Ersätt fläsket med smörstekta rödbetor, svamp eller andra grönsaker kryddade med salt, svartpeppar och färska örter.

Le kanelbulle Till 15 kanelbullar 700 g vetemjöl 100 g cassonadesocker (råsocker) 10 g salt 10 g grovmalen kardemumma 50 g ägg (ca 1 ägg) 350 g mjölk (3 1⁄2 dl) 80 g aktiv bubblande surdeg 100 g rumstempererat smör fyllning 200 g rumstempererat smör 80 g strösocker 20 g kanel Pärlsocker till garnering dag 1 1. Smält hälften av smöret till fyllningen i en kastrull (det får inte koka). Ta kastrullen från värmen och vispa ner socker och kanel. Tillsätt resten av smöret och vispa till en fin konsistens. Förvara fyllningen i rumstemperatur täckt med plastfolie. 2. Blanda mjöl, socker, salt och kardemumma på ett bord och gör en urgröpning i mitten. 3. Häll ägg, mjölk och surdeg i urgröpningen och blanda till en slät deg. 4. Knåda degen tills den släpper från bordet. Låt degen vila i 20 minuter under en bakduk. 5. Tillsätt smöret, lite i taget, genom att nypa in det i degen. Låt degen vila under en fuktig bakduk i rumstemperatur i 2 timmar. 6. Plasta in degen och låt den vila i kylen i ytterligare 1 timme.

7. Kavla ut degen till en 3–4 mm tjock fyrkant. Bred ut kanelkrämen på degen. Vik över en tredjedel av degen mot mitten, och ta sedan resten av degen på motsatt sida och vik över även den så att du får en platta med tre lager. Skär ut cirka 2 cm breda remsor på längden. Tänj försiktigt ut degremsorna på längden genom att dra i degändarna. Tvinna varje remsa två och ett halvt varv runt pek- och långfingret och korsa sedan änden över bullen och vik in och fäst den undertill. 8. Lägg bullarna på en plåt med bakplåtspapper och spreja dem med vatten. Jäs bullarna till dubbel storlek i 8 till 12 timmar i en avstängd ugn. Ställ gärna in en kastrull med kokhett vatten längst ner i ugnen; på så sätt skapar du en fuktig miljö åt degen. dag 2 Sätt ugnen på 200°. 9. Spreja eller pensla bullarna med vatten och strö över pärlsocker. Grädda bullarna i mitten av ugnen i 10–14 minuter eller tills de har en fin gyllene färg. Låt bullarna svalna på galler under bakduk.

matbordet

redakTör caroline petersson caroline@caminomagasin.se

sOMriga KLunKAR

På sommaren vill vi unna oss att njuta av lite lyxigare drycker. Camino har hittat några fräscha och läskande nyheter som hjälper dig att coola ner. TexT caroline petersson

1 Hett uppfriskande naturfrisks ginger Beer är en frisk sommarnyhet från Dagsmeja, bryggd i Danmark med en blandning av citron, lime och ingefära. Passar utmärkt att blanda i sommardrinkar och cocktails eller att dricka som den är, som ett alkoholfritt alternativ. Cirkapris 18 kr för 27,5 cl dagsmeja.se

2 Drick dig sundare

4 Cykeltrampat vin Cono Sur är en modern chilensk vingård i Chile. Istället för bekämpningsmedel använder man sig bland annat av spindlar, gäss och vitlöksband för att bekämpa skadedjur, och alla medarbetare cyklar dessutom på jobbet för att minska vingårdens klimatpåverkan. Den senaste produkten på den svenska marknaden är Organic Chardonnay, ett torrt och fruktigt vin. 75 kronor för 750 ml conosur.com

Bland de populära superfrukterna på marknaden är acai-bäret från Amazonas enligt många det nyttigaste av alla. Framförallt innehåller de flera nyttiga vitaminer och fettsyror. Ekofrukt erbjuder den första Kravmärkta Acai-jucien i Sverige. Du hittar juicen i hälsokostbutiker över hela landet. Cirkapris 175 kr för 650 ml

ekofrukT.nu

3 Ingenting annat än ale Brutal Brewing är ett initiativ av anställda på Spendrups bryggeri som ville ägna sig fullt ut åt att ta fram nya kvalitetsöl. I mars lanserade de en helekologisk ale, Hale to nothing, som de själva beskriver som fräsch, välbalanserad utan påträngande karaktär. Bergh School of Communication har tagit fram designen på flaskan som ska påminna om att detta är en öl helt fri från konstigheter. Cirkapris 13,90 kr för 33 cl bruTalbrewing.com

smakrikt

redakTör caroline petersson caroline@caminomagasin.se

EKOREKOKOLLEn Pittoreska kustsamhällen, vidsträckta jordbrukslandskap och mysiga caféer, slott och trädgårdar är några anledningar till att sydöstra skåne är ett populärt semestermål. Här finns också mängder av ekologiska smultronställen, såsom Helsa På och mandelmanns trädgård. Hälsa på Österlen

Trädgårdssmaker

ystad Jag hade sett fram emot att sitta ute på gården och steka mig i solen på ett av Nordens bäst bevarade korsvirkerskvarter på Per Helsas Gård, men regnet ville inte sluta ösa ner. Väl inne på Cafe Helsa På tog det dock inte lång tid förrän jag blev på bättre humör igen. Lokalen är ljus med murade väggar och vackra färgglada second hand-möbler, personalen är glad och trevlig och själv blir jag glad att se att Café Helsa På är ett café som tar engagemanget hela vägen. Förutom helvegetarisk meny är i princip allt som serveras här hemlagat och ekologiskt producerat. De har till och med plockat jordgubbarna själva visar det sig. Jag föll direkt för en sallad med jordgubbar, nötter, fetaost, melon, hembakat bröd och två sorters hemlagade röror (ca 100 kronor). Bortsett från att portionen kunde ha varit lite större blev jag inte besviken när jag fick min tallrik. Gott och vackert. Som om det inte var nog erbjuder Café Helsa På cykelsafari till några av Österlens vackraste slott med guide, lunch och mountainbike för 625 kronor. Hade det inte varit för vädret hade jag utan tvekan nappat på erbjudandet.

simrishamn Är man en trädgårdsfantast och dessutom ekonörd står ofta ett besök på Mandelmanns trädgårdar högt på listan av saker att besöka. Här finns nämligen täckodlingar, grönsaker som växer ur komposter, grönsaker som växer överallt, grisar och höns. Man kan shoppa plantor och grönsaker i gårdsbutiken eller äta mat från gården i trädgårdsköket. Har du tur är det självaste Gustav Mandelmann som står i butikskassan och gärna ger dig långa och välgrundade odlingsråd. Oss fick han att köpa en Stevia-planta och gav oss råd kring vår jordmån. I matväg testade vi en ”Trädgårdstallrik” med lammchorizo samt en macka med hemlagad pesto. Och som brukligt när man äter ekogrönsaker direkt på plats så smakade det ljuvligt, med friska och råa smaker som känns ovanliga i dagens halvfabrikatvärld. Tallriken hade en potatisgratäng med spenat i som var sött krämig och något helt nytt för mig i smakväg. Allt ätbart är givetvis ekologiskt och basen är vegetarisk, med tillval av kött från gården för den som önskar.

Ängavallen Ekologisk grisuppfödning, trädgård, restaurang och gårdsbutik i Vellinge, Skåne. Här fuskas inte med kvalitén och hållbarheten och maten får översvallande betyg trots höga priser. norra håslöv

djupadal, rörum (skylTaT från sTora vägen)

besökaregränd 3, per helsas gård

mandelmann.se

Kolonihagen På besök i Oslo är detta en restaurang du inte får missa. Dyrt med svenska mått mätt, men med bröd som får dig att gå bananas.

helsapa.se

TIDIGARE TESTAT

Café Peace and Love Här finns läsk endast från mindre fabrikörer och de vegetariska alternativen är självklara. Plus i kanten för genomtänkt musikval. borganäsvägen 39, borlänge

18 smaker Experimentell ekologisk glassbar med smaker i säsong. Surfa in på webben för dagens smaker du inte får missa. TimmermansgaTan 15, sTockholm

Cum Pane I den gröna stadsdelen Majorna ligger det fantastiska bageriet med ekologiskt bröd till rimliga priser. mariagaTan 17, göTeborg

frogneveien 33, oslo

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

mode

KLÄdd FöR PrOtest Eftersom vårt yttre är det första vi signalerar ut till omvärlden blir kläder ett effektivt redskap för att skapa debatt. Här är exempel där mode varit med och fört fram politiska budskap. AV nathalie borgman peters

2000-talets mest omdiskuterade plagg

Få plagg väcker så starka känslor idag som burkan och niqaben. ”Vill du vara rebell, konvertera till burkamodet” skrev modejournalisten Salka Hallström Bornold i en artikel i Expressen. Debatten kan delas upp i två läger. På ena sidan finns västerländska ideal som vill värna om kvinnans självständighet och i princip ser burkan och niqaben som vandrande fängelser. På andra sidan finns de som ifrågasätter de västerländska idealen och menar att vi har en del klädvanor som kan ses över. Säkert är i alla fall att plaggen tar plats som 2000-talets mest omdiskuterade, inte minst av att modelandet Frankrike portar burkakvinnan från det offentliga. Om resten av Europa kommer att ”avslöjas” återstår att se. När kändiskocken Nigella Lawson fridfullt badade i burkini hamnade hon på förstasidan av de flesta brittiska nyhetssidor och debatten var igång igen. När Alexander Bard dök upp på senaste Ellegalan med en niqabfigur bredvid sig blev debatten inte lika stor, men Bard ville säkerligen provocera. Frågan är vad som egentligen skiljer en burka eller niqab från många av det svenska modemärket Nakknas plagg.

Palestinasympati

Det är svårt att tänka på mode och politisk aktivism i samma mening utan att tankarna leder till palestinasjalen. Plagget har gjort en intressant resa från att vara en palestinsk nationalsymbol, till att fungera som accessoar för gemene aktivist för att sedan leta sig in i modevärldens högkvarter och slutligen landa i reakorgen på slumpmässigt vald klädkedja. I Sverige fick sjalen sitt genomslag i mitten av 1960-talet med de svenska FNLgrupperna vars syfte var att visa sitt missnöje mot USAs krigsföring under Vietnamkriget och stöd för motståndsrörelsen FNL. Många engagerade var också aktiva i kampen för palestiniernas situation. På 1970-talet myntades uttrycket ”radical chic” som sedan omfamnades av modevärlden för att beskriva en rebellisk look som tagit sitt uttryck från politiska rörelser. När trenden lagt sig och palestinasjalens ursprungliga budskap inte kunde bli mer urvattnat blåste den danska modeskaparen Henrik Vibskov nytt liv i debatten genom att låta tillverka en sjal med mönster av små gristrynen. Tidningar världen över ringde danskens telefon varm och frågade ”tycker du att muslimer är grisar?” och Vibskov fick förklara att sjalen gjordes innan elfte september och att han inte hade några som helst politiska baktankar. Eller? Vibskov ville säkerligen provocera och beröra, något som gör kläder till ett praktiskt uttrycksmedel. Den ideella föreningen Jord och frihet bedriver handel med en av de få fabriker på Vibskovs ”piggy scarf”. Västbanken som fortfarande för att få tag på en mer klassisk sjal, vänd dig till tillverkar palestinasjalar. jord och frihet.

jordfriheT.org

herrmode från nakknas höstkollektion. en viss likhet med burkan eller niqaben.

”

Få plagg väcker så starka känslor idag som burkan och niquaben

Svenskt protestmode

Kan kläder vara opinionsbildande? Det beror troligtvis på ifall man ser mode som metod eller artefakt. I Sverige var tjejerna bakom ”Mah-Jong” några av de tidigaste och mest kända stilskaparna som förenade modets politiska dimension med unik design. MahJong skapades på 1960-talet då den svenska textilindustrin var så gott som utrotad av billigare produktionsformer i u-länder. Mah-Jong ville ändra på det. De såg tidigt sambandet mellan västvärldens modekapitalism och tillståndet i tredje världen. Därför valde de att lägga all produktion i Sverige för att ge sömmerskorna rättvisa löner och villkor. Kläderna skulle vara av hållbara material, tidslösa och anpassade för en aktiv kvinna i rörelse, till skillnad från 1950-talets något mer stela modeattribut. Idag lever Mah-Jong vidare genom Vamlingbolaget, ett gotländskt familjeföretag som gör slitstarka, trendlösa vardagskläder i oändlig variation och med stora likheter med sina föregångare. vamlingbolageT.com

ur Vamligbolagets kommande kollektion. ett samarbete med stick- och virkningsdesignern erica laurell.

Ida Pyk

journalist, designer och konstnär som använder kläder för att skapa samhällsdebatt.

I din första kollektion tryckte du t-shirts med motiv av Maud Olofsson, Nicolas Sarkozy och Usama bin Ladin, vad har de gemensamt? – På den tiden var alla tre aktuella i media, jag var intresserad av att undersöka vad som skulle hända ifall man flyttade ut dem från medierummet till människor på gatan. Vi såg dem i tidningar varje dag men jag ville se vilka reaktioner det skulle bli av att vi såg dem på människor i form av t-shirt tryck. Hur var reaktionerna? – Det beror på vem som är betraktaren. Det blir ett ställningstagande, men det kan likväl vara ett ironiskt ställningstagande som ett seriöst. När jag gick på gatorna i Paris med Sarkozy på tröjan skrattade folk sarkastiskt åt mig, de förstod att jag inte sympatiserade med honom utan snarare tvärt om. I Sverige skulle troligtvis ingen reagera på det trycket. Du kommenterar alltså händelser i media med hjälp av t-shirt-tryck? – Precis. Säg att jag vill belysa segregationsproblemen i Paris förorter. Då kanske jag skulle åka dit och låta ungdomar skriva vilka budskap de vill som handlar om deras situation på t-shirtar. Någonstans är jag ute efter att skapa samhällsdebatt. Man kan säga att jag likställer en t-shirt med ett tidningspapper. Gillar du att provocera? – Förut gjorde jag det. Idag har jag inte riktigt det behovet, det tar mycket kraft och ork eftersom man ständigt blir ifrågasatt. Dessutom gör jag aldrig två liknande projekt. Men mina kollektioner är nog alltid mer uttryck med ord än en strävan efter att skapa en perfekt blus. Dina produktioner är väldigt småskaliga, varför? – Jag gillar tanken på att man investerar i ett plagg som känns speciellt. Alla mina kläder görs i återanvända material därför att det är svårt att hitta ekologiska fabriker som inte fuskar och som samtidigt inte kostar skjortan.

TROSA: UNIK EKOVILLA E N AV S V E R I GE S M E S T U PP M ÄR K SAM M AD E EKOV ILLOR . AVAN C ER AD D ESIG N I KO M B I NAT I O N M E D S U ND A B Y G G M ATER IAL OC H F R AM TID EN S M ILJ ÖTEK N IK V ISN IN G 2 7 M AJ U TG ÅN G SP R IS: 4 , 9 M ILJ .

mode

redakTör tobias jansson Tobias@caminomagasin.se

mARCus MOde

Marcus Bergman, som är nytillträdd hållbarhetschef på gina Tricot, bor i textilstaden Borås. småstadsbon utvecklar en särskild längtan efter världens goda, menar han. Här är några exempel. av tobias jansson FoTo åse peterson, marcus bergman

Den mjuka rustningen

– En mjuk, skön kostym i finaste alpacaull från frigående djur i det peruanska höglandet. Alpaca även på insidan, i form av ett 70 år gammalt tygfynd. För tillskärningen står John Hitchcock hos Anderson & Sheppard i London. En mäktig kostym som känns som en flanellpyjamas. En kostym som håller minst ett par mansåldrar kostar ju en slant, men statsmannamässighet får man köpet. En investering jag varmt rekommenderar statsministern.

Påfyllbar för evigt

– Ursäkten ”förlåt mig för att jag inte har tid att skriva kort”, lär författaren Mark Twain ha använt sig av. Men det finns ingen ursäkt för alla dessa tragiska engångspennor. För optimal pennföring rekommenderas Montblanc eller Pelikan. Detta exemplar, den klassiska Montblanc modell 149, inköptes 1997 och är den enda penna jag använt under 15 år. Förra våren skadades den allvarligt i en olycka med ett betonggolv i Kalifornien. Montblanc reparerade den till självkostnadspris, no questions asked.

anderson-sheppard.co.uk

monTblanc.com

Borde vara svensk

Nyhet utan nytt

– När japanska modestjärnskottet Takahiro Miyashita erbjöds formge för glasögontillverkaren Oliver Peoples gjorde han alls inget nytt – istället letade han i leverantörernas lager efter gamla osålda delar och plockade ihop dem till ett slags glasögonkollage. Jag gillar idén och uttrycket. Känns som modellen alltid har funnits, men när man tittar efter ser man något rätt udda och kul. Och befriande icke-retro!

– Mjuka kläder i all ära, men bohuslänskt klipplandskap och fiskartröja i fet fårull är svårslaget. Men varför är det svårt att få tag i svensk ull? Beror det på att vi äter 1,5 kilo lamm- och fårkött om året, men över 25 kilo nöt och fläsk? Paradoxalt nog betyder den låga efterfrågan på svenskt fårkött att saluhallarna dignar av lammstek från Nya Zeeland och fiskebodarna fylls av fleecetröjor där det borde hänga plagg som detta – nämligen den typen av handstickad Arantröja man ännu så länge får bege sig till New York för att hitta. jpressonline.com

oliverpeoples.com

Erica Palmcrantz Aziz

Författaren till bästsäljande Raw food böcker Superfoods - Raw food by Erica Raw Life Education - utbildningen till raw food inspiratör Coachningsgrupp till "Ett lättare Liv"

BJUDER VI VIVIVIBJUDER BJUDER PÅPÅ BJUDERPÅ PÅ 100 % ENGAGEMANG 100 % ENGAGEMANG 100 % ENGAGEMANG 100 % ENGAGEMANG ochettetthållbart hållbartenergisystem energisystem - -förfördigdigoch

- -förfördigdigochochettetthållbart hållbartenergisystem energisystem

Attelelproduceras produceraspåpåettett sätt som hållbart miljön Att sätt som ärär hållbart förför miljön Att el produceras på ett sätt som är hållbart för miljön Att el produceras på ett sätt som är hållbart för miljön viktigtförföross. oss. TranåsEnergi Energisäljer säljerbara bara ärärviktigt ViVipåpåTranås el el är viktigt för oss. Vi på Tranås Energi säljer bara el är är viktigt för oss. Vi på Tranås Energi säljer bara el från förnybara källor och vår “Hemmagjorda El” från förnybara källor och vår “Hemmagjorda El” är från förnybara källor och vår “Hemmagjorda El” är från förnybara källor och vår “Hemmagjorda El” är miljömärkt medBra BraMiljöval. Miljöval. Som endaenergibolag energibolag miljömärkt med Som enda miljömärkt med Bra Miljöval. Som enda energibolag miljömärkt med Bra Miljöval. Som enda energibolag ocksådiplomerade diplomeradeavavÄlvräddarna Älvräddarnaförföroptimalt optimalt ärärviviockså ärmiljöanpassad Älvräddarna förför optimalt ärvi viockså ocksådiplomerade diplomerade Älvräddarna optimalt vattenkraft.av av miljöanpassad vattenkraft. miljöanpassad vattenkraft. miljöanpassad vattenkraft. Ditt och tillsammans görgör Dittvalvalavavenergibolag energibolagpåverkar påverkar och tillsammans Ditt valval av Teckna energibolag påverkar och tillsammans görgör Ditt av energibolag påverkar och viviskillnad. elavtal nu, vi vi bjuder påtillsammans engagemanget. skillnad. Teckna elavtal nu, bjuder på engagemanget. vi skillnad. Teckna elavtal nu,nu, vi bjuder på på engagemanget. vi skillnad. Teckna elavtal vi bjuder engagemanget. 0140-683 0140-6830808 0140-683 0808 0140-683 www.tranasenergi.se www.tranasenergi.se www.tranasenergi.se www.tranasenergi.se facebook.se/TranasEnergi facebook.se/TranasEnergi facebook.se/TranasEnergi facebook.se/TranasEnergi

www.rawfoodbyerica.se

VIBRYR BRYROSS OSS VI VIVI BRYR OSS BRYR OSS

sUnt

redakTör caroline petersson caroline@caminomagasin.se

a.se

Träna capoeira i Sverige

Foto IMprEnSAlAuro/crEAtIvE coMMonS

aktivistdans

sugen på inspiration från Brasilien utan att flyga över Atlanten? Capoeira är träning för både kropp och själ, vars historia är nära förknippad med kampen för rättvisa och frihet hos afrikanska slavar i Brasilien. av caroline petersson

Det finns flera Capoeira-föreningar i Sverige som erbjuder kurser. Alla skolor har gemensamt att de leds av en mästare vars praktik och filosofi kurserna grundar sig på. De flesta Capoeira-föreningar erbjuder kurser också för barn från fyra år och uppåt Capoeira Volta ao Mundo Bas i Göteborg, men även en del kurser i Stockholm och Malmö. Erbjuder sommarkurser i Göteborg med start i juni. capoeira.nu

den brasilianska kampsporten och dansen Capoeira har ett mytomspunnet och delvis blodigt förflutet. Den utvecklades av afrikanska slavar i Brasilien som enligt sägnen var förbjudna att utöva traditionella afrikanska kampsporter och därför maskerade dessa i form av en dans. År 1888 avskaffades slaveriet och många av de befriade hamnade i fattigdom och utanförskap i städerna. Från att tidigare ha tagit hjälp av dansen i sin kamp för frihet, användes den nu för att överleva dagen. Capoeira blev förknippat med kriminalitet och gatuslagsmål och förbjöds. Ett fåtal mästare fortsatte att utöva Capoeira i hemlighet, däribland Manoel dos Reis Machado mer känd som

Mestre Bimba, som lyckades attrahera elever från övre samhällsklasser och 1932 grundade sin första Capoeiraakademi i Salvador de Bahia. Några år senare, 1937, beslutade president Gértulio Vargas att förbudet skulle upphävas och att Capoeiran istället skulle bevaras som ett kulturarv. Capoeira utövas i en ring som kallas roda, där två deltagare spelar mot varandra genom sparkar och hopp i luften, medan övriga deltagare sjunger och spelar på enkla instrument. Viktigast är beimabu, ett ensträngat instrument som ser ut lite som en pilpåge. Instrumenten ackompanjeras av sång och ofta handklappningar.

Academia de Capoeira: Gunga de Ouro Skola i Stockholm som praktiserar den mer traditionella Capoeira-typen ”Capoeira Angola”. Har mer fokus på dans och musik än akrobatiska prestationer. academiadecapoeira.se

Iê Capoeira Stockholm, Malmö, Umeå capoeirasweden.com

hallå där!

redakTör tobias jansson Tobias@caminomagasin.se

snaCkar dYngA

Du ska delta på Peace & Love-festivalen i sommar. Vad ska du prata om när du föreläser? – Jag har jobbat med miljöfrågor sedan 1972. Då var jag oerhört pessimistisk. De djävlarna vi målade på väggen då har målats om och om igen i 40 år. Jag är väldigt trött på det. Det är dags att sluta prata om hot. Var är lösningarna? Var är möjligheterna? Jag kommer att försöka beskriva var vi kan börja. Var börjar vi? – Med att återinföra kretsloppstanken. Av det vi äter tillgodogör vi oss 3-5 procent, resten skiter vi ut. Det går till luften och vattnet, i olika processer. De växtnäringsämnen som är guds gåva på åkern är djävulens redskap när de kommer ut i vattnet. Se på Östersjön! Vi måste få tillbaka växtnäringsämnena till åkern. Hur då? – Folk tror att det är biogas som är slutprodukten när man rötar biologiskt avfall som urin och bajs. Det är kvalificerat skitsnack. Biogasen är en biprodukt, det viktiga med den är att metan inte läcker ut i luften. Vi måste få renat slammet, det ska tillbaka till åkern. Idag torkas det och bränns upp. Vad är problemet med slammet? – Att det innehåller alla de kemiska ämnen som vi använder, framförallt är det våra mediciner som är ett problem. Ett kemiskt ämne som ska fungera som medicin måste vara ohyggligt stabilt. Men lyckas vi rena slammet och använda det som konstgödsel har det väldigt högt näringsvärde. Idag utarmar vi den åkermark som ska försörja oss och så måste vi reparera den genom att tillföra kväve, vilket är oerhört energikrävande. Om man sluter cirkeln får man en mängd positiva egenskaper. När tror du att det här kan bli verklighet? – Det ligger i en oerhört nära framtid. Det handlar om samhällelig organisation. Det här är inget man kan göra på europeisk eller global nivå, det måste ske lokalt. Det stora frågetecknet är den kemiska reningen. Där tycker jag att EU:s forskningsprogram ska gå in och sammanställa all forskning som finns i Europa. Vad är den största utmaningen med jordens livsmedelsförsörjning? – Att vi har väldigt begränsat med produktiv åkermark. Vi kan inte lösa de stora problemen om vi inte ser dem i sin helhet med ett kretsloppssystem. Ge oss ett högproduktivt precisionsjordbruk! I framtiden kommer bonden kunna få besked från sin åker via satellit hur mycket näring jorden behöver. Det är roligt det här med rymdteknik och jordbruk! Har du några förväntningar på framtidsmötet i Rio i juni? – Inga specifika sådana. Jag sitter och väntar på ett antal vetenskapsmän som är fullt upptagna med att arrangera mötet. När de är färdiga ska vi ta tag i det här med att få till en europeisk diskussion om kretslopp. Jag har stöd för de här tankarna på den nivån. Jag är en seg tant.

Att få tillbaka dyngan till åkern, det är Euparlamentarikern Marit Paulsens nya projekt. Camino ringde upp henne på kontoret i Bryssel och pratade bajs, cirkulära jordbruksystem och rymdteknik. TexT tobias jansson

Marit Paulsen är ledamot av Europaparlamentet för Folkpartiet. Hon är vice ordförande i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. På Peace and Lovefestivalen i Borlänge föreläser hon och deltar i en debatt om hurvida klimatfrågan är ett hot eller en bluff.

EKOEKOnOmI gestaLtad

Caminos medarbetare Ingemar Tigerberg gör författardebut och är inte blyg i val av ämne. när Rio-mötet står för dörren vill han demokratisera diskussionen om grön ekonomi och radar upp gestaltade lösningar i en ny bok som ger hopp om framtiden. ett av huvudämnena på Rio+20-mötet i juni är grön ekonomi, ett område som minst sagt kan vara svårt att få grepp om. Nationalekonomerna är inte kända för att vara folkbildare direkt. Diskussionen om framtiden lämnas därför allt för ofta över till diverse ”experter”. Boken Från dystopi till ekoekonomi – Reportage om en möjlig framtid är tänkt att utgöra ett slag mot detta demokratiska underskott och ska tillgängliggöra och visualisera ämnet. Ambitionen är att visa vad några av ingredienserna i en hållbar ekonomi rent konkret kan innebära för våra liv och bidra till mer hoppfulla framtidsutsikter än den dystopiska

bild som kan skölja över en när man läser om planetens tillstånd. Boken är rikligt illustrerad och består av sammanfattande faktadelar om olika ekonomiska dilemman och idéer på temat varvat med reportage som illustrerar hur en mer hållbar ekonomi kan se ut. Reportageformen levandegör ämnet, bland annat med många exempel från Caminos utgivning genom åren. Det handlar om allt från arbetstidsförkortning, funktionsförsäljning till mer spektakulära miljöteknikprojekt och återvinningskoncept. När reportagen sätts i relation till relevant forskning skapas en fasci-

nerande effekt – en helhet växer fram som gör att den gröna ekonomin blir greppbar, och inte längre känns avlägsen. Men som författaren också poängterar så krävs det en del hjälp på traven för att exemplen ska gå från undantag till norm.

Från dystopi till ekoekonomi – Reportage om en möjlig framtid Går att köpa i nätbutiker som Bokus och Adlibris. Länkar finns på caminomagasin.se/buTik

köpställen

KÖpstÄllen CAMINO 27 aman prama NYFORM.SE 0857036050 anderson & sheppard ANDERSON-SHEPPARD.CO.UK j.press JPRESSONLINE.COM jord och frihet JORDFRIHET.SE mah-jong VAMLINGBOLAGET.COM 0498498080 naKKna JUS.SE 08206777 montblanc MONTBLANC.COM

www.ekologiskabyggvaruhuset.se

Butik: Åda Säteri, Trosa. Tel: 0156-14101 NYHET! Fast fraktpris

99:-

Gäller även linisolering!

naturfrisK ginger beer DAGSMEJA.SE 031 230203 oliVer peoples OLIVERPEOPLES.COM acai juice EKOFRUKT.NU 0290671200 hale to nothing NR 1485 SYSTEMBOLAGET.SE

gör ett Medvetet vaL

cono sur chardonnaY NR 6600 SYSTEMBOLAGET.SE

Annonsera i camino Annonsansvarig Caroline Petersson, caroline@caminomagasin.se 076-170 55 76

camino i mobilen

Du vet väl att du läsa Camino i iPhone? Ladda ner applikationen Qiozk på www.qioszk.com.

redakTör tobias jansson Tobias@caminomagasin.se

kUltUrellt

BEHOVET AV väCkarkLOCkOr Behovet av visioner och positiva framtidsbilder är starkt i de misslyckade klimatkonferensernas tidevarv. men tittar vi i historien är det de mörka lägesrapporterna som fått effekt. Tobias Jansson har blickat bakåt på jakt efter böcker och filmer som skakat om. TexT tobias jansson människans utveckling bygger på en okuvlig lust att experimentera. Någon satte en näve frön i marken och jordbruket såg dagens ljus för sisådär 10 000 år sedan. James Watt provade att driva en pump med ånga 1765 och industrialiseringen knackade kort därefter på dörren. Det är experimenterandet som tagit oss dit vi är idag. Det som fungerat bra har vi fortsatt med, det som inte fungerat har vi förpassat till historiens glömska. Problem uppstår när de tidsmässiga avstånden mellan experimenten och helhetsbilden av resultaten är så långa att de inte kan överblickas. När James Watt använde stenkol för att driva sin ångmaskin var det inte ens möjligt att tänka tanken att koldioxidutsläpp från fossila bränslen skulle leda till en global kris 250 år senare. Vi agerar inom vetenskapliga paradigm och sociala ramverk som vi normalt inte ser. Så länge teknologier, råvaror och värderingar anses gynna oss ifrågasätts de inte. Att de skulle vara destruktiva och påverka oss negativt på lång sikt är svårt att upptäcka. Det är därför det är så imponerande med människor som säger saker som bryter upp vårt sätt att tänka och gör oss medvetna om sådant som inte fungerar. Ett klassiskt exempel på en väckarklocka som fick fart på rådande värderingar är Rachel Carsons berömda bok Tyst vår från 1962. Hon menade att användet av bekämpningsmedel som DDT för att bli av med insekter kommer förstöra ekosystemen eftersom de arter som lever på insekter då försvinner. Utan insekter inga fåglar – och våren blir tyst. Rachel Carson hånades till en början och ansågs utvecklingsfientlig. Enligt de rådande värderingarna var DDT ett undermedel som löste problemet med skadeinsekter. Under andra världskriget hade det också med framgång använts som ett sätt att bekämpa spridningen av malaria och tyfus bland civila och soldater i tropiska områden. Boken väckte livlig debatt som ledde till att DDT, som också har negativ inverkan på människors och andra däggdjurs fortplantningssystem, förbjöds i flertalet länder, däribland USA, i början av 1970-talet. Tyst vår anses ha haft stor betydelse för den moderna miljörörelsens utveckling. Men boken var också en effekt av ett långsamt

uppvaknande kring mitten av 1900-talet, då människans påverkan på biosfären blev allt mer tydlig. Rachel Carson hade timing – något man skulle kunna hävda att hennes svenska föregångare Elin Wägner inte hade när hon gav ut boken Väckarklocka 1941. Wägner, som räknades som en av dåtidens stora litterära personer i Sverige, ägnade en stor del av sin litterära gärning åt kvinnors rätt och fred, men var också djupt engagerad i miljöproblemen. I Väckarklocka framför hon stark kritik mot hur människan plundrar jordens resurser och hur besprutning dödar ekosystemen. Men Wägner var för tidig. I den gryende efterkrigstiden var tron på den expanderande industrin, besprutningsjordbruket och människans dominans över naturen så stark att Väckarklocka tystades ned, i den mån någon ens förstod den. Efter de uteblivna reaktionerna drog sig Elin Wägner tillbaka. Hennes världsbild rymde idéer om att människan är en del av biosfären och att vi behöver börja samarbeta med resten av naturen istället för att motarbeta den – sådant som nu, 70 år senare, syns allt oftare i policydokument i miljödiplomatiska sammanhang. En mer sentida väckarklocka, som landade perfekt i tiden, är Al Gores film En obekväm sanning som hade premiär i USA 2006. Efter att Al Gore blivit bestulen på presidentposten i november 2000 bestämde han sig för att ägna all sin tid åt klimatfrågan. Han turnerade med sin numera världsberömda slideshow som sedan blev dokumentärfilmen En obekväm sanning. Gore lägger fram bevis efter bevis för att mänsklig påverkan har förstärkt den naturliga växthuseffekten. Filmens pedagogiska grepp gjorde att den fick massivt genomslag och var en starkt bidragande orsak till att Gore fick motta Nobels fredspris 2007 tillsammans med FN:s klimatpanel IPCC. Väckarklockorna är sällan utopier. Snarare utgör de mörka lägesrapporter som skakar om vår världsbild och tydliggör historiska misstag. De går på många sätt stick i stäv med de positiva bilder av framtiden som Camino vill förmedla, baserat på vår idé om att enbart domedagsscenarier kan leda till förnekelse snarare än handling. Men låt oss inte glömma kraften hos väckarklockorna. Insikten kommer alltid först.

BOKTIPS

Väckarklocka Elin Wägner Bonniers, 2007 [1941] Silent Spring Rachel Carson Houghton mifflin, 2003 [1962] I svensk översättning finns boken idag endast på antikvariat. En obekväm sanning Regi davis guggenheim, 2007 [2006]

d.i.y.

Gör så här! • Ta fram en plasthink med tillhörande luftätt lock. • Lägg i lite tidningspapper som fångar upp vätskan.

kretsLOPP undER dIsKBÄnKEn

• Fyll hinken med matrester: grönsaker, kött, fisk, pasta – allt!

Bor du i lägenhet utan möjlighet till utomhuskompost så finns det andra sätt att skapa ditt eget kretslopp. Häll lite bokashikli ihop med dina matrester i en hink och du får perfekt näring till dina växter, kolonilotten eller för en miniodling på balkongen. av johanna stål

• Se till att locket sitter tätt.

jord är levande materia, men idag är våra jordar utarmade och för att odla behöver vi tillföra extra näring. Samtidigt slänger vi massa matrester dagligen, som är perfekt föda för jorden. Bokashi är ett strö som består av naturliga mikroorganismer som kallas EM (effektiva mikrooganismer) och utvecklades av professor Teruo HIga i Japan på tidigt 1980tal. Detta används för att snabbt bryta ner köksavfallet till näring.

• Se till att det inte blir för blött – lägg då på mer tidningspapper.

Att använda Bokashi har blivit populärt under de senaste åren, dels för att det är smidigt och luktfritt, men också för att det går att sköta hela kretsloppet under diskbänken. Ingen näring går förlorad och inga utsläpp av klodioxid eller metan sker, som det gör i en vanlig kompost. Två stycken ettkilospåsar bokashikli kostar 150 kr. Läs mer på bokashi.se bokashi.se.

• Stö på bokashikli varje gång du lägger i nytt kompostmaterial. En matsked per kilo matrester räcker. • När hinken är full, låt den stå inomhus ett par veckor för efterjäsning, sedan har du färdig näring till din matjord. Ha gärna en extra hink att använda under tiden. • Använd näringen till dina krukväxter, balkongodling eller kolonilotten. Du kan också spara jorden i en säck för användning senare. Eftersom bokashi är surt i början håller råttor sig borta.

Ämnen

butiK

caminoVÄnnerna

om camino

text&bild

Johanna Stål chefredakTör

CAMINO MAGASIN.SE bloggar

redaktionen

På Caminomagasin.se får du inblick i redaktionens vardag med spännande blogginlägg. dessutom nätbutik, tips på resmål och restauranger, info om Caminos events och mycket mer.

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

fÖrelÄsningar bildtext

– Det spirar i marken och lever om i skogen. Och mina kära Suyo Long, Stupice och Dark Fog (gurka, tomat och zucchini) sträcker sig suktande efter solen i köksfönstret. Att se det växa ger mig hopp om framtiden och att jag känner mig som en plusenergimänniska.

Ingemar Tigerberg redakTör & webb

– Just nu sitter jag med slutarbetet till min bok Från dystopi till ekoekonomi som ska släppas lagom till Rio+20 mötet och att detta numret kommer ut. Förhoppningen är att göra området hållbar ekonomi enklare att ta till sig och möjligen visa upp en framtidsbild att längta till.

Tobias Jansson foTograf & redakTör

Att laga själv ger självförtroende

Skärmbytet tog totalt 4 timmar av tålamod, koncentration och fingerfärdighet. För att byta skärmen gick jag igenom drygt 40 olika steg där jag bit för bit skruvade loss delar och frigjorde kablar för att få ut den trasiga skärmen. Slutresultatet blev över förväntan. Men bäst av allt var tillfredsställelsen över att faktiskt ha fixat detta själv och att det dessutom var riktigt roligt att göra det. caroline petersson bloggar om när hon bytte sin trasiga skärm på sin macbook och ger tips till den som också vill testa själv. följ caroline och övriga redaktionens bloggar på caminomagasin.se.

– Efter min text om att leva minimalistiskt i förra Camino har jag själv sökt mig till flera bloggar om ämnet. Minimalism handlar om så mycket mer än att leva med få prylar. Det är ett verktyg för att rensa ut allt onödigt i livet för att kunna släppa in det som är viktigt på riktigt. Klar favorit är theminimalists.com

Caroline Petersson

90%

Anders öhlund kommenterar Caroline Peterssons blogginlägg ”Tillsammans är godare” om Hans Roslings magiska tvättmaskin.

...av alla läsare på caminomagasin.se känner sig ofta (49 %) eller ibland (41 %) stressade av det digitala flödet. (totalt antal röster 91)

vän & marknadsansvarig

under sommaren presenterar vi Camino Live i samarbete med The meeting Point/ Peace & Love-festivalen i Borlänge och under Almedalsveckan tillsammans med Ekobanken. Läs mer på caminomagasin. se/seminarier.

– Jag har påbörjat en intensiv föreläsningsperiod om beteendeförändringar och miljöpsykologi och slås av vilket behov det finns av att diskutera miljöfrågorna på ett djupare och mer personligt plan. Själv blir jag allt mer ödmjuk inför varför det är så svårt för den enskilda individen att anamma grönare livsstilsval.

Foto AnjA SjöGrEn

”Den utbredda dubbelmoralen inför miljöfrågan i dagens samhälle är väldigt tydlig"

på plats

PÅ PLats CAmInO 5 ÅR Camino fyllde 5 år i april och bjöd in till ett familjärt mingel på Bar Kino i göteborg. Ett 50–tal gäster, varav merparten följt oss sedan starten, firade tillsammans med oss. FoTo petter almgren & tobias jansson

i caminos spontana tal deltog gästerna lika mycket som redaktionsmedlemmarna johanna, caroline och tobias.

fotograf johanna hedborg har tagit merparten av caminos omslagsbilder. personliga favoriten är camino 19 med josé gonzáles som modell.

fotogaf jonathan anderzon (som fotat två omslag åt camino) minglar tillsammans med musikern josé gonzáles.

sanna hogman detaljstuderar camino för att vara med och kora vårt bästa nummer genom tiderna.

jesper lind och erik grettve från webbbyrån nodestar delade lokaler med camino på kontorskollektivet house of Win Win från starten 2007 och hjälper till med tekniken på caminomagasin.se.

caminos fotopraktikant och blivande stjärna petter almgren har bland annat tagit bilderna på veteranerna i detta nummer.

Kulturskribenten olav fumarola unsgaard, entreprenörskapsforskaren Karl palmås och kommunikationsforskaren magnus fredriksson trivs i baren på Kino.

caminos ad och nyblivna stolta pappan oskar schmidt.

ingrid bexell hultén är informations- och marknadssansvarig för coompanion i göteborg, där camino är medlemmar.

caminos trogne agent emma Öhrvall fanns självklart på plats för att mingla.

å andra sidan

TJÄNA PENGAR & RÄDDA VÄRLDEN SAMTIDIGT? Hanna Hallin

På affärssajten CsR i praktiken har det debatterats friskt under våren vem som egentligen rättmätigt kan kalla sig social entreprenör eller samhällsentreprenör.

Chef på Sektor 3 – civilsamhällets tankesmedja.

TexT ingemar tigerberg

Erika Augustinsson

Debattör och författare till boken Tjäna pengar och rädda världen

– tanken att tjäna pengar och rädda världen tilltalar många. Tyvärr är det två ideal som rent praktiskt inte går att förena i dagens Sverige. Om man vill kalla sig social entreprenör krävs det att man kan garantera att de sociala målen står över frågan om vinst. Socialt entreprenörskap kan då bara förverkligas i en associationsform som tillåter och möjliggör just detta. För en ideell förening är överskottet ett medel att kunna uppnå det högsta målet för organisationen. Ett aktiebolag däremot är bundet i lag att sträva efter vinstutdelning till ägarna. vet bara inte om det än. Det går – visst kan man tjäna pengar och rädda världen. Även i Sverige. Många vinst i det egna företaget och att i ll eventue all stera återinve att utmärkt att avstå från att dela ut vinst, att välja man vill ställa exempelvis då det gäller hänsyn bolagets stadgar skriva vad som är företagets prioritet och vilka krav till miljö och etik.

– när företag använder och anammar förhållningssätt om csr, hållbarhet eller samhällsansvar är det en affärsutveckling eller marknadsstrategi för att på lång sikt säkra företagets vinster. Inget vinstdrivande företag skulle skapa samhällsnytta om det i förlängningen innebar att företaget förlorade pengar på det. Självklart skapar det ändå samhällsnytta, men om det du vill är att förändra i samhället så är det inget problem att göra det i civila samhället.

– detta bygger på fördomar som finns om aktiebolag. Det finns faktiskt en organisationsform som skulle passa utmärkt för samhällsentreprenörer: aktiebolag med begränsad vinstutdelning, men som ingen använder. Kanske är det inte så konstigt. Samhällsentreprenörskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige. I USA och Storbritannien har man sedan länge arbetat med att främja framväxten av samhällsentreprenörskap, en av åtgärderna är utvecklingen av nya associationsformer. – det som skiljer en social entreprenör från en ”vanlig” entrepr enör är det sociala målet eller att samhällsförändringen är det enda syftet med verksamheten. Att skaffa resurser för att förverkliga idén är i regel nödvändigt. Men de är då ett medel, inte ett mål i sig. Över allt annat står målet om den samhällsförändring som man vill åstadkomma. Kosta vad det kosta vill…

– vad som behövs för att samhällsentreprenörer i Sverige ska kunna kombinera företagande med sociala mål är en bred, nationell marknadsföringsinsats av hur man kan använda aktiebolagsformen på bästa sätt.

Citaten är utdrag ur debatten på csripraktiken.se

ORdLIsTA burning man är en årligt återkommande festival i Black Rock Desert, Nevada, USA. En tillfällig ökenstad byggs upp under en vecka, cirka 50000 deltagare är med i världens största självorganiserade konstoch performanceevent.

milleniemålen är åtta mätbara mål som FN`s samtliga medlemsstater ställt sig bakom för att förbättra livet för fattiga människor och att skapa förutsättningar för en hållbar global utveckling i världen. Målen skall vara uppfyllda till 2015. u-landsbod var ett tidigt namn för världsbutiker eller Fair Trade Shops i Sverige, dvs butiker som fokuserar på att sälja Fair Tradeproducerade varor. Världsbutiker och Fair Trade Shops samlas idag inom Organisationen Fair Trade Återförsäljarna. antropocen är en föreslagen geologisk epok som kan räknas från industriella revolutionen på sent 1700-tal till nutid, och definieras som den tid då människans verksamhet globalt har påverkat jordens klimat och ekosystem, bland annat genom global uppvärmning.

LÄNGRE ORDLISTA PÅ CAMINOMAGASIN .SE

Foto johAnnA Stål

cirkulär ekonomi är en modell som vill bryta dagens linjära system där råvaror förädlas till produkter och efter användning hamnar på soptippar eller bränns upp. Inom cirkulär ekonomi ingår produkter i kretslopp, till exempel genom vagga-till-vaggafairtrade (tidigare återvinning, upcycling rättvisemärkt) är en eller genom nya oberoende internationell affärsmodeller såsom produktmärkning som vill funktionsförsäljning bidra till bättre arbets(en tjänst med samma och levnadsvillkor för funktion som en produkt, odlare och anställda i såsom bilpool istället utvecklignsländer. för bil). fairtrade är ett dystopi är motsatsen samlingsnamn för organitill utopi och betyder sationer och företag som mörk och dyster bild av arbetar för en mer rättvis framtiden. världshandel, bland annat genom Fairtrademärkning av produkter. i camino 28 möter du richard hawkins som tillhör en växande grupp inom miljörörelsen som menar att vi måste prata om värderingar för att förändra samhället i grunden.

28 ekoPSYkoLoGI uTE 25 sEpTEMBER Vad är det som får oss att ändra våra beteenden och varför? I Caminos stora ekopsykologinummer gräver vi ner oss i beteenden, värderingar, gruppdynamik och påverkan. Vi tittar närmare på vad reklamen gör med oss, kollar på hur olika kampanjer fungerar och hur människorna bakom kampanjerna tänker. Och hur känns det egentligen att genomgå ett ekoexperiment? nästa Camino är en djupdykning in i våra hjärnor. Fram till dess får ni hålla koll på caminomagasin.se, facebook och hitta oss på olika events runt om i sommarsverige. Trevlig sommar / Caminoredaktionen

Om att ta ansvar för våra pengar

ett vanligt uttryck nuförtiden är att man vill rädda världen. De som använder det uttrycket känner igen och förstår varandra utan alltför mycket förklaringar - nästan som en kod mellan människor. Det innebär en liknande vision: En jämställd värld mellan män och kvinnor, med god hushållning med ekosystem och råvaror, rättvisare fördelning av ekonomiska möjligheter och en rik mångfald av kulturella uttryck. Vi vill komma till rätta med klimatförändringarna och balansera människans behov mot naturens möjligheter. Vi vill att människan själv och mänsklig tillväxt ska vara målet. Det är det som vi menar med hållbar utveckling.

”Vilket slöseri att låta pensionskapitalet flyga omkring på jakt efter största möjliga avkastning! Övergången från gamla paradigmet visar sig i alla möjliga kriser och skakningar: råvarukris, fattigdomskris, klimatkris och de senaste åren en omfattande finanskris. Jag menar att allt detta är yttringar av samma föråldrade tankesystem. Låt oss jämföra två olika områden som ligger var och en nära: mat och pengar. Att tillverka mat med industrimetoder i lantbruket vet vi inte är hållbart; det leder till utarmade jordar och allt större användning av kemikalier. I slutänden leder det till näringsfattig mat och förstörd natur och ett oetiskt utnyttjande av djuren. På samma sätt är det med ekonomin: Att arbeta med kapital utifrån det ensidiga målet att hela tiden söka den största finansiella avkastningen leder till fattigdom för de flesta och skapar inte något hållbart samhälle för de rika heller. Att vilja rädda världen innebär att välja en hållbar livsstil. Det är vi som efterfrågar ekologisk mat, ekologiska kläder, ekoturism, förnybar energi, miljövänliga konsumtionsvaror och fair trade-märkning. Genom att efterfråga

den här sortens varor är vi med och skapar en marknad där företagen kan arbeta på nya och mer hållbara sätt. Det är vi som driver på och inspirerar politiker och beslutsfattare att kunna genomföra de nödvändiga samhällsförändringarna. Vi i Sverige tillhör de av jordens människor som har tillgång till pengar och kapital. Det är olika mycket för var och en men lön, bidrag, sparkapital, pensionskapital; någon sorts pengar har vi tillgång till. Vi är medlemmar i föreningar där det finns olika strömmar av pengar eller vi kanske är delägare i företag som har en ekonomi att förvalta. Många äger aktier eller fonder. Det är viktigt att utsträcka den hållbara livsstilen också till det här området, annars är risken stor att våra handlingar och ansträngningar på andra sätt går om intet. Pengar och kapital är en väldig kraft och om det får verka utan annan styrning blir den högsta finansiella avkastningen det enda målet. Vad kan vi göra? Vi kan kräva etiska och miljömässiga kriterier för hur vårt pensionskapital placeras. Pensionskapitalet ska placeras på lång sikt och det är just långsiktiga investeringar med en rimlig avkastning som en mera hållbar värld behöver. Vilket slöseri att som nu låta pensionskapitalet i världen flyga omkring på jakt efter största möjliga avkastning! Vi kan efterfråga att det ska finnas sätt för våra pengar att verka lokalt. Vi kan aktivt välja etiska fonder så att den marknaden utvecklas fortare. Vi kan anlita en social eller hållbar bank som Ekobanken för vårt sparkapital och våra föreningars och företags driftskapital. Sociala och hållbara banker finns i många länder och några karaktärsdrag är att de verkar för ökad hållbarhet och god samhällsutveckling på flera sätt – både finansiellt genom mindre riskexponering och miljömässigt/socialt genom att visa vad pengarna på bankkontona används till. Och genom en mer sansad vinstkultur, utan vidlyftiga bonusar. Vi kan helt enkelt ta kontrollen och ansvaret för våra egna pengar också, inte bara för vår konsumtion. Annika Laurén VD på Ekobanken

krönika

Annika Laurén

krönika

Bobo K arlsson

Om huruvida Rio de janeiro kan få alla att haja läget?

det jag själv minns mest från FN’s stora ”Earth Summit Rio 1992” är skribenten P.J. O’Rourke’s hejdlösa artikel i tidningen Rolling Stone, och meningen: ”alla vill rädda världen, men ingen vill hjälpa mamma med disken”. Samt bilderna på en svettig Al Gore i ett kokande tält vid Copacabana, men som för första gången lyckades elda massorna att förstå ett uns. Rio är det perfekta scenariot för den stora FN-konferensen Rio+20. De rikas oanständiga överkonsumtion, de fattigas svåra situation – men där gapet just här trots allt minskar. 2011 fick invånarna själva känna av klimatförändringarna med ”himlens tsunami”, värsta skyfallet, översvämningar och jordskred i mannaminne. Året dessförinnan simmade plötsligt pingviner i land bland alla tusentals badande vid Ipanema, totalförvirrade på grund av ändrade havsströmmar från och till Antarktis och försvunna fiskstim. Deltagarna bussas till konferenscentrat längs vägar, som klättrar på kullar klädda med tät atlantdjungel, ständigt naggad i kanten. Någon

”Alla vill rädda världen men ingen vill hjälpa mamma med disken timme söderut vid den ”Gröna kusten” stirrar det stora kärnkraftverket i Angra paradiset rakt i ögat. Norrut alldeles förbi ”Solkusten” är de enorma nya oljefyndigheterna, som på nolltid förvandlat Rio till en boomtown à la Houston, Stavanger, Aberdeen. En liten bit längre norrut byggs Latinamerikas största hamn och logistikcentrum Porto do Açu, varifrån oljan och etanolen ska skeppas ut. Men inte minst fläsket, kycklingarna, köttet, kaffet och frukterna från det storskaliga brasilianska jordbruket – som effektivt slåss mot småbönder i andra länder. Rio är på väg att säga adjö till sin dekadens, sitt gangsterrykte och ökända kriminalitet. Hamnkvarter rustas, parker putsas, tunnelbanan byggs ut, busstrafiken har nya kollektivfi-

ler, gamla stadsdelar saneras, förfallna hotell återuppstår från de döda. I slutet av juni susar över 50.000 personer in från flygplatsen. Främst kommer alla de från norra halvklotet, som tycks drabbade av ett slags kollektiv pessimism och stagnation, att ryckas med av Rios nytändning, entusiasm och framtidstro. På några år har 25 miljoner brasilianare lyfts in i medelklassen och 30 miljoner ur fattigdom och in i en ny arbetarklass. Många delegater visar starkt intresse för studiebesök i Vidigal, Dona Marta, Cantagalo, Mangueira med flera av snart cirka 20 ”befriade” favelas. Där kommer de med all sannolikhet att mötas av det levande beviset på styrkan i ”feel good” – FN’s nya projekt att även försöka mäta ”Brutto National Lyckan” (BNL), inte bara stirra sig blind på tillväxt och bruttonationalprodukten (BNP). Många blickar kommer även att riktas mot det parallella mer ”Woodstock-liknande” alternativa mötet – ”Cúpula dos Povos” med över 150 olika NGO’s. För 20 år sedan satt alla snällt och lyssnade på de kloka föredragen, gick till hotellets businesscenter och rapporterade till de stora medierna som hade tolkningsföreträde. Nu är vi en miljard människor fler, fem miljarder har mobiltelefon, två miljarder tycks ständigt uppkopplade på Internet, de sociala medierna med all sin entusiasm och skepticism kommer att flöda ohämmat. Men snälla, kan inte någon hitta på ett smartare, mer sexigt lockande uttryck än ”hållbar utveckling. Plus kan ingen få vår käre professor Hans Rosling att göra ett underhållande slugt och begripligt föredrag för Ted Talk – som sammanfattar Rio+20 för oss alla – få oss att haja läget, istället för att bara gilla läget – eller apatiskt ogilla allt. Bobo Karlsson är journalist och boasatt i Rio. Han medverkade senast i Camino med en krönika om ”nord-syd”. Hans bok urban safari 2 är tänkt att komma till årsskiftet.

www.tartex.se Alla uppgifter är obligatoriska. Texta gärna, och fyll i adressuppgifterna detaljerat, så blir det lättare för tidningsbudet!

Camino_2011-23vekt.indd 1

11-05-20 09.26.11

FOTO: MIKAEL PILSTRAND MÄCÉ REKLAMBYRÅ

varbergenergi.se

FÖRNYBAR EL – INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG

pris 65 sEK . 59 NOK . 7,50 EUrO

Håller ilskan levande

juni-augusti 2012

FJÄRDE PLATS – SKI – ELBOLAG MED FLEST NÖJDA KUNDER 2011

telefon 0340-62 88 00

nr 27 juni-augusti 2012

Mark lynas vs david jonstad Vilken väg ska miljörörelsen ta? Fernando Gabeira Före detta terrorist

Mot sammanbrott eller teknotopia? En framtid inom räckhåll?

utforskar nya vägar

U t f o r s k a r n ya v ä g a r

Vivienne Westwood

Bara vind och vatten

o ! in r m 5å Ca a r r fi

camino 27

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN Annons_Caminomagasin_maj2012_Layout 1 2012-04-30 08:14 Sida 1 BOX 311 20 400 32 GöTEBORG

Surdeg och kärlek