Page 1

KLIMATKLOK FAIR REDESIGN

CAMINO inspiration för smartare livsstil nr 19 oktober november 2010 pris 49 SEK . 45 NOK . 5,20 EURO

HANS ROSLING ÖVERBEFOLKNING & SOVRUMSBRÅK elinor ostrom nobelpris & egoism jorden runt på 80 färdsätt bajsteknik

José González spelar för överklassen

kinas   tågrevolution

INTERPRESS 2092-19 SPECIALRETUR v 50

7 388209 204904

nord syd

för sist a gånge n?


BÄTTRE ÄN STRUMPOR Ge bort jul!l! miin no i ju Caam C 6 nEutm t åmrer

195kr Var tidigt ute med julklapparna i år! Ett års gemensamma samtalsämnen för passa på-priset 195kr. caminomagasin.se/prenumerera

Ange kod ”jul 6-10”. Du kan också skicka in talongen i magasinet. På vår webbplats finns presentkort för utskrift. Första numret kommer i februari.


Ge bort en rättighet i jul Vill du ge en vän en julklapp med mening? Vill du samtidigt ge Diakonia möjlighet att kämpa för människors rättigheter i över trettio länder? Då ska du ge bort en rättighet. Varje rättighet ”kostar” 100 kronor och ger dig ett symboliskt paket att ge bort. Pengarna används till hela Diakonias rättighetsarbete. Dessutom bidrar Sida med 900 kronor för varje hundralapp. du kan bland annat välja bland dessa exempel på rättigheter: • Rätten till litteratur för barn på Västbanken • Rätten till en identitet för papperslösa i Thailand • Rätten till vatten för lantbrukare i Bolivia • Rätten till mekanikerutbildning för unga kvinnor i Burkina Faso Fler exempel hittar du på diakonia.se/jul gör så här: 1. Gå in på diakonia.se/jul och välj en eller flera rättigheter. 2. Betala direkt och skriv själv ut gåvobladet att ge bort. Det kan vikas ihop till ett symboliskt paket. 3. Tack - du är med och förändrar världen!

Beställ på diakonia.se/jul Pg 90 33 04 - 4 . Gåvotel 08 - 453 69 31 . diakonia.se . gavor@diakonia.se . 172 99 Sundbyberg


CAMELEON - DEN EKOLOGISKA VINFAMILJEN GJORD PÅ EKOLOGISKT ODLADE DRUVOR 1200 METER ÖVER HAVET

Alkohol kan skada din hälsa. Från vänster till höger Cameleon Malbec Cameleon Malbec Cameleon Cabernet Sauvignon Reserva Cameleon Chardonnay Reserva Cameleon Chardonnay Reserva

Art nr: 6581-02, 39 SEK Art nr: 6581-01, 72 SEK Art nr: 6518-01, 79 SEK Art nr: 6031-01, 79 SEK Art nr: 6031-02, 46 SEK

Ett vin från Argentina

www.vinia.se

Miljön, vårt gemensamma ansvar! Från val av material till samkörning av transporter. Ett aktivt miljötänkande finns i allt vi gör. För kemikalier och råvaror i produktionen väljer vi det mest miljövänliga alternativet.

Nya, mer skonsamma produkter provas och utvärderas för att ständigt göra oss bättre. Magasinet Camino kan därför levereras med Svanenmärkning. För miljöns skull.

www.zetterqvisttryckeri.se


ca m i n o 1 9 INNE H Å L L

tema

d r o n syd

Elinor Ostrom

20 motbevisar egoismen Länge var det ingen som lyssnade på Elinor Ostrom. Men idag får hennes positiva budskap gehör bland såväl ekonomer som stats­ vetare. Kanske är det tack vare den positiva inställningen som hon har kommit så långt. Tex t Ingemar Gustafsson Foto Tobias Jansson

32 Alltid i Camino 8 inskickat Insändare. 9 närbild José González. 10 utblick Klädpant på Ullared. 11 spanat Hetast just nu. 12 tekniskt Möjligheter med avfall. 14 designat Påverka med stil. 16 vänner Nytt från dem vi gillar. 17 destination Ljubljana. 48 smakrikt Trädgårdsmat och nyheter i mathyllan. 58 mode Spåra kläderna och Aias mode. 61 kulturellt Hallå där Bob Hans­­ son, kvinnorna utmanar de vita afrikanska männen, surrealistisk konsumtionskritik. 65 sunt Solidariska vitaminer 68 d.i.y. Bord av telefonkataloger. 69 å andra sidan Klimatkompen­sation eller utsläppsrätter, vad är bäst? 70 på plats Miljöspaning Bok & Biblioteksmässan. 73 tilltänkt Bobo Karlsson om att allt fler fascineras av begreppet ”nord/ syd”, Ingemar Gustafsson om ett omformuleringsbehov.

44

24 Det börjar bli trångt

Birger Schlaug, Anna Mannheimer och Hans Rosling är tre som vågar uttala sig i den slumrande debatten om befolkningstillväxt, barn­ politik och fördelningen av jordens resurser. Tex t Caroline Petersson Foto Tobias Jansson

På räls mellan

32 klyftorna

48

Följ med på en resa från ett träsäte i ett slowtrain till en första klass kupé på ett av världens snabbaste tåg. I Kina är tåget något som både förenar och vidgar gapet mellan människor. Tex t Johan Augustin Foto Jonas Gr atzer

38 Finkultur av kartong

I spillrorna av den ekonomiska krisen i Argentina har en kris­ kreativitet vuxit fram. En av de mest framgångsrika är Eloisa Car­ tonera – bokförlaget som skapar bättre levnadsvillkor för landets många kartongsamlare Tex t clar a lee lundberg foto Tobias Jansson

Resenären som

44 dissar flyger

14

När Ed Gillspie och flickvännen gav sig iväg på sin jorden-runt resa var deras målsättning att se världen utan att bidra till dess förstörelse. Det blev en resa på järnväg, vatten och flertalet djurryggar. tex t micha van dither Foto ed gillspie

48 Från jord till bord

Vad är hemligheten bakom Rosendals trädgård och hur lyckas man i sin egen trädgård? Malou von Sivers har gjort en bok fylld med tips och med härliga recept. Av Johanna Stål Foto Lena Koller Recept Rosendals tr ädgård

CAMINO

5


o m C A MINO

OMSLAGET FOTO johanna hedborg styling tammie söderberg makeup rebecka ray / dermanord modell josé gonzalez kläder Arméjacka broadway & sons Sjal och klockor privat

José González fick sitt stora genombrott som soloartist i mitten av 00-talet. Sedan dess har han spelat sig jorden runt flera varv och har nyligen återvänt till sitt band Junip som släppte albumet Fields i september. Bilden är en lek med gamla tiders handkolorerade fotografier.

CAMINO 19 camino magasin

house of win-win tredje långgatan 13B 413 03 Göteborg info@caminomagasin.se www.caminomagasin.se

junip.net, jose-gonzalez.com Chefredaktör

INSPIRATION FÖR SMARTARE LIVSSTIL Det går att förena ett medvetet tänkande med det goda i livet. Camino visar möjligheterna till en livsstil som både du och din omvärld tjänar på, genom inspiration och reflektion. Camino är ett magasin för människor som bryr sig men inte vill göra avkall på kvalitet.

AD & ANSVARIG UTGIVARE vän- & marknadsansvarig redaktör /WEBB

moderedaktör Skribenter

FÖRETAGET Bakom Camino står Getaware ekonomisk förening, ett företag som syftar till att inspirera människor, företag och organisationer till att göra mer hållbara val. Magasinet finansieras genom Caminos vänner och annonsörer samt av prenumerationer och lösnummerförsäljning.

Fotografer

grafisk form stylist

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

Korrektur TRYCK & REPRO Papper

webb

PRODUKTION

annonsbokning

Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanencertifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Balance Gloss som består av 60% returfiber och 40% FSC-fiber (FSC är en certifiering för hållbart skogsbruk). Omslagslackeringen är tillåten enligt Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell Ballou kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

HEJ MEDARBETARE!

Johan Augustin … är frilansjournalist boende i Stockholm som ursprungligen kommer från Skåne. Älskar att resa och upptäcka nya resmål och kulturer. Brinnande miljö­intresse sedan barnsben - på Kolmårdens djurpark var han mer intresserad av insekterna på marken än de stora djuren i hägnen. Har i detta nummer åkt tåg i Kina och pratat med resenärer i olika tågklasser.

6 CAMINO

Johanna Stål js johanna@caminomagasin.se Tobias Jansson toj tobias@caminomagasin.se Caroline Petersson cp caroline@caminomagasin.se INGEMAR GUSTAFSSON ig ingemar@caminomagasin.se

emma häggström eh mode@caminomagasin.se Caroline Petersson, clara lee lundberg, Emma Häggström, Ingemar Gustafsson, Johan augustin, Johanna Stål, kristian gidlund, micka van dinther, Tobias Jansson ed gillespie, Johanna Hedborg, Johanna Stål, jonas gratzer, lena koller, Tobias Jansson Oskar Schmidt tammie söderberg mats andersson ZETTERqvist tryckeri INLAGA cyclus print 90 G omslag balance gloss 200 g ingemar gustafsson åsa sommar, asa@adviser.se 0705 08 77 33

camino KOMMUNIKATION

Tobias Jansson tobias@caminomagasin.se

Distribution

interpress Nätverkstan kultur i väst

Prenumeration

www.caminomagasin.se 269 kr för 6 nummer, 145 kr för 3 nummer Prenumerationsärenden inklusive adressändring ställs till ekonomitjanst@natverkstan.net, 031-7439905 Åsikter som framförs av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens. för ej beställt material ansvaras ej Camino magasin ges ut av GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282 SPARA, ge bort eller återvinn din camino efter läsning


l e da r e

” Globalt sett är

klyftorna mellan rika och fattiga bland de största inom länder”

Globala dilemman

78

24

Johannas lästips Bobo Karlsson lyckas alltid att locka till läsning. Läs hans krönika om nord/ syd för massa intressanta tankar. Befolkningsfrågan är problematisk. Vad tycker människor, egentligen?

nord/syd på vårt höstnummer? Ja, det är flera som reagerat innan vi ens släppt numret. För kan man ens prata i sådana termer idag? Är inte centrum/perifieri en bättre förklaring? Är utvecklingen inte mer komplex än så? Alla som läst någon typ av globala frågor på universitetsnivå har fått lära sig att nord/syd är ett problematiskt begrepp. Ändå används det fortfarande i media och i diskussioner. Globalt sett är klyftorna mellan rika och fattiga bland de största inom länder, såsom Brasilien, Kina och USA. Och klyftorna ökar även i Sverige. Kina och Indien rusar framåt i ekonomisk utveckling och kommer med stor sannolikhet bli framtidens stora ekonomier. Hur placerar man dessa fakta i ett nord/syd-perspektiv? Vi valde nord/syd som tema för att det är dags att en gång för alla skaka av oss detta begrepp. I detta nummer har vi fokus på globala frågor. Vi har pratat med tågresenärer i Kina, sopentreprenörer i Argentina och med Ed Gillespie, hållbarhetskommunikatören som rest jorden runt utan flyg. Vi tittar på design som vill mer än bara vara bra design, kultur som sätter saker på sin spets och debatterar etik, klimatkompensering och befolkningsmängd. Hur ser det ut med befolkningsfrågan egentligen? Större delen av världen har förflyttat sig mot högre livslängd och färre barn per kvinna. Endast vissa afrikanska länder och Afghanistan befinner sig fortfarande kvar i det gamla mönstret med hög nivå på barnafödande. Men det räcker för en skenande global befolkningsökning. Vi har pratat med tre svenska profiler som tycker olika i frågan: är det rätt att fokusera på barnafödande som ett miljöproblem. Hur kan vi

prata om befolkningsfrågor utan att bli moraliserande över människors livsval? Vad tycker du? Vi har också träffat Elinor Ostrom, pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009. Hon motbevisar den ekonomiska ”sanningen” om att vi alla är egoister som överutnyttjar en resurs tills den tar slut. Elinor menar snarare att vi samarbetar mycket mer än vi tror. En insikt som är till stor hjälp när vi funderar på hur vi ska tackla de stora frågorna om klimat, miljö och rättvisa. Kanske är det dags att släppa lite på den extrema individualismen och tänka större och bättre om det gemensamma? På Camino gillar vi att röra oss mellan det lilla och det stora. På Rosendals trädgård är samarbete centralt. Här finns en trädgård som arbetar året om och människor som hjälper till att skapa det paradis den är. I en ny bok har TV4-personligheten Malou von Sivers besökt trädgården kontinuerligt under ett års tid och beskrivit dess skiftningar och årstider. Att besöka eller arbeta i en trädgård är en lisa för själen. Det är många överens om. Kanske det är dags att besöka en trädgård i höst, eller skapa sig en egen till våren. I så fall är det dags att börja planera redan nu! Magasinet genomgår just nu en utvecklingsprocess som bygger på de många goda råd vi fått från er läsare. Fler förändringar är på gång som vi tror att ni kommer att gilla. Tills dess; ta hand om er och varandra.

Johanna Stål Chefredaktör

CAMINO

7

foto anja sjögren

hur kan vi välja ett sådant förlegat tema som


i n s k i c k at

Skriv & vinn tION! en prenumera

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas John Liungman.

Sarita gillade klänningen Kirsten i Camino 18

fråga Hejsan! Vill börja med att tacka

Vaskning – en miljötjänst? kommentar Hej! Läser i Camino 18 om ”vaskning”, d v s att köpa två flaskor champagne och demonstrativt hälla ut den ena i vasken. Skulle detta vara miljövidrigt slöseri? Efter att ha läst Annika Carlsson-Kanyamas genomgång av koldioxidutsläpp per krona (Energi- och koldioxidintensiteter för 319 varor och tjäns­ ter, FOI) slår det mig att vaskning i själva verket är en miljötjänst. Om man lägger 1000 kr på en flaska champagne blir de resulte­ rande utsläppen troligen ungefär lika små som för vilken flaska vin som helst. Men om bratsen istället lägger 1000 kr på bensin till sportbilen så blir utsläppen ca 15 gånger högre (320 kg). Fenomen som vaskning är förstås fortfarande bara tecken på för mycket pengar och för lite självförtroende. Pengarna kunde ju gått till att bjuda alla i baren på utsläppsrätter, men det är san­ nolikt mindre ballt i dessa välkammade kretsar.

för en mycket fin tidning. Sitter och läser modereportaget ”Nordiska uttryck” och kollar på tröjan/klän­ ningen från Finoslo.com. Min fråga är vad modellen heter?! Var inne på deras hemsida och hittade inte just detta plagg tyvärr. Tusen tack

Sarita Nath

Hej Sarita Klänningen heter Kirsten och är för höst och vinterkollektionen 2010 så den hade nog antagligen inte kommit upp på webbsidan ännu, Förhoppningsvis finns den i butik när denna tidning kommer ut. eh

John Liungman

Hej John Tack för din relevanta jämförelse. Men det är svårt att förutse hur personen skulle ha kunnat agera istället. Du förutsätter att vaskaren skulle lägga 1000 kronor på bensin istället, vilket inte är säkert. I vissa rika kretsar, som hos miljardärerna i USA, har det blivit poppis att skänka till välgörenhet. Det kunde ju vara något. Jag skriver inte att det är ett ”Miljövidrigt slöseri”, det är kanske att ta i, med tanke på vad du säger. Men det visar på en grundläggande brist på respekt för jordens begränsade resurser. js

Från och med detta nummer har vi ett känt ansikte på omslaget. Bra eller dåligt, vad tycker du?

Kändissnack Från och med detta nummer jobbar vi med att ha ett känt ansikte på omslaget som många känner igen. Redan i september gick vi ut med detta bland våra fans på Facebook – vilket väckte en del starka reaktioner. Här är några av dem:

diskussion

”Kändisar, kändisar överallt. Ta och diskutera det i ett nummer vetja! All denna statusfixering känns nedtryckande, ohälsosamt, stressframkallande, mobbingframkallande, klyftökande, idealiserande av ideal man inte kan välja själv, såvida man inte är chefredaktör. Tänk på det!” Julia Carlsson ”Synd att människan söker sig till det redan kända istället för det nya, okända. Men visst, det finns ju många intressanta redan kända också men även en HEL del kändisar som fått alltför stor uppmärksamhet på bekostnad av nya intressanta bekantskaper som borde lyftas fram.” Marie Åkerblom ”Jag tycker det är en bra idé att lyfta fram kända personers miljövänliga livsstil!!! Det ger en extra dimension till personer som vi får ta del av av andra anledningar.” Mia Eriksson Så här resonerar vi på Camino: Vi vill lyfta fram de goda exemplen – både bland vanliga människor och bland författare, musiker, komiker och andra intressanta personer, kända för allmänheten. Genom att placera ett känt ansikte på omslaget vill vi skapa en större igenkänningsfaktor och koppla framsidan tydligare till innehållet. Just nu kan en del uppleva Camino lite svårtillgänglig. Samtidigt som vi gör detta, jobbar vi med att göra en del av texterna mer reflekterande och med mer djup, vilket har efterfrågats av många. De personer vi tar med väljer vi såklart av en anledning. De gör eller har gjort något spännande och/eller har tankar/ reflektioner kring våra frågor som vi vill lyfta. Vi kommer inte ha med någon bara för att han/hon är känd och krysta fram ett engagemang. Vad tycker du? Går vi åt rätt eller fel håll? cp

8 CAMINO


närbild

ARGENTINAREN

Med rötterna i Argentina och turnéer över hela världen befinner sig musikern José González mitt i det globala spänningsfältet där spelningar i fattiga länder ofta innebär spelningar för överklassen. Text tobias Jansson foto Johanna Hedborg

Vad är skillnaden mellan att spela i Sverige och i till exempel Kina eller Sydamerika? – I Buenos Aires i Argentina spelade jag på det sjukt flashiga hotellet Faena som är designat av Philippe Starck. De bekostade flygresan dit och så gjorde vi ett par spelningar som var väldigt classy. Då blir det att man spelar för överklassen, det är de enda som har råd. Det har varit lite samma sak i länder som Kina och Sydafrika. Tydligast var nog Zimbabwe som är ett av världens fattigaste länder. Där spelade jag på en festival som var mitt i Harare i en fin park med ett hotell. Gick man ut några kvarter så var det svinfattigt. Och publiken var övervägande vit. När jag spelat i fattigare länder så har det hänt att vi lagt upp två tre spelningar med olika biljettpriser, någon med lite dyrare biljetter och någon med lite billigare för att fler skall ha råd. Jag har också funderat på att försöka få till en gratis utomhusspelning i något sådant land. De bästa turnéerna jag gjort har varit i Latinamerika. Publiken är öp­ pen och högljudd. Men ibland så vet jag inte om det är ländernas kultur eller om man helt enkelt är någonstans där det inte kommer så mycket artister. Det har jag märkt när jag har varit i Ryssland eller Polen eller Tjeckien. Även där är publiken så sjukt peppad på ett sätt som inte hän­ der i Stockholm. Funderar du på hur du reser när du turnerar? – Om man räknar på mig och mitt ”carbon footprint” så är det antagli­ gen uppe bland de här vd:arna som flyger på möten överallt. Jag har haft mycket tankar kring det, personliga dilemman. Jag har varit glad när man flyger någonstans och sen åker buss i en månad. På en turné i USA bokade vi upp oss med ett bolag som inriktade sig på att göra gröna tur­ néer. De pratade med varje spelställe, gjorde en kalkyl på spelningarnas påverkan, och klimatkompenserade för de utsläpp som genererades.

”Mitt ’carbon footprint’ är

antagligen uppe bland de här vd:arna som flyger på möten överallt”

Efter sitt stora genombrott som soloartist i mitten av 2000-talet har José González återvänt till sitt band Junip som släppte albumet Fields i september.

CAMINO

9


u tb l i c k

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

illustration axel trumpfheller

Tips! Camino förlags nya bok Vad händer sen? behandlar också frågan om vad som skulle kunna hända efter att konsumenten köpt varan.

klädpant PÅ ULLARED

Skulle du bli bättre på att lämna in dina kläder till återanvändning om du fick pant på dem? I ett forskningsprojekt med Textilhögskolan i Borås och Gekås i Ullared undersöks nu möjligheten att panta plaggen. kan det bli möjligt att panta dina kläder på samma sätt som du pantar burkar idag. Inom textilvärlden börjar intresset bli större för vad som händer med kläderna efter köptillfället. Svenskarna köper i genomsnitt 24 kilo texti­ lier per person och år. Och hittills hamnar det allra mesta i slutändan i soptunnorna. Kläder är ett avfallsproblem som är svårt att hantera eftersom textilier är svåra att material­återvinna och istället bränns upp. Det är ett problem som forskare på Textilhögskolan i Borås tagit tag i. – Hittills har en stor del av forskningen

i en inte allt för avlägsen framtid

10 CAMINO

om miljöproblem och textilt avfall haft ett producentperspektiv. Det finns därför ett stort behov av att förstå miljöproblem utifrån ett konsument­perspektiv, förklarar Karin M Ekström, professor i marknadsföring vid tex­ tilhögskolan i Borås som deltar i forsknings­ projektet. Projektet kommer att pågå i tre år. De första delarna går ut på att studera konsument­ beteenden när man gör sig av med sina plagg. Dessutom ska man ihop med olika aktörer diskutera textilt avfall. Den avslutande delen handlar om att i samarbete med Gekås i

Ullared införa pant på kläder som besökare lämnar in. Då kan du åka till Ullared för att lämna in kläder snarare än för att köpa nya. Studien kommer också att föreslå IT-lösningar för den här typen av verksamhet. Om det går bra med pantsystemet, kan det komma att införas på fler ställen i landet, något som troligen skulle bli en morot för många konsumenter. Eftersom vi är duktiga på att panta flaskor borde vi också kunna bli väldigt bra på att panta kläder. – Slit- och slängattityden är ett samhälls­ problem och därför känns den här forskningen meningsfull, säger Karin M. Ekström.


s pa n at

jere-me foto

andjohan

foto

foto

5000 vindkraftsverk planeras de närmaste 15-20 åren i Norrland. Samtidigt satsas det stort med ett svenskt Vindkraftstekniskt centrum i Chalmers regi. Förändringens vindar blåser i både norr och söder alltså.

per ola wiberg

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

Just nu Talas det om… … medvetna krögare. Ja, eko och schyst

produktion har varit på tapeten länge, men nu tycks det på allvar ha fångats upp av restau­ rangvärlden. Sjärnkocken Marcus Samuels­ son hävdar i Göteborgs-Posten att det i New York talas om ”farm-to-table-nose-to-tail di­ ning”. Råvaran ska tas direkt från bonden och man ska helst använda hela djuret i menyn (se vår tidigare artikel om restaurang Djuret i Camino 16). Vidare säger Marcus att grisöron blivit poppis och att enkelhet är nya lyxen. … Ikeas gröna våg. Loppmarknader på

parkeringsplatsen, tankstationer för gas och solpaneler på taken. Men skjuter de inte lite över målet? Deras huvudprodukt är billiga möbler. Borde inte det bästa för miljön vara att se till att skapa så hållbara, återvinningsbara och schyst producerade varor som möjligt? Ar­ kitekten Mark Isitt skriver i Göteborgs-Posten att ett företag med omsättning på 250 miljoner kronor borde vara världens mest innovativa företag, istället för den "kopiator" som de är idag. Han menar att ­Ikea ”borde vara en plant­

skola för unga, originella designer; ett laborato­ rium för nya, 100 procent nedbrytbara material; kanske att de rent av borde gynna de traditio­ nella hantverkstekniker som deras storskaliga industriproduktion näst intill förintat”. … boken och aktuella filmen Lyckan, kärleken och meningen med livet. Apropå vår befolknings­artikel i detta nummer kan det vara intressant att nämna hur författaren Elizabeth Gilbert valt att inte skaffa egna barn. Hon avskyr den rådande bröllopskulten vi lever i och hänvisar till statistik som säger att gifta kvinnor är olyckligare, sjukare, fat­ tigare och mindre utbildade än ogifta. Gilbert skriver: ”Varje dag jag vaknar och vet att jag inte har barn känns det som jag har vunnit på lotteri.” Ytterligare ett perspektiv…

CAMINO

11


te k n i s k t

Engångstoan som försvinner

Tänk dig att inte ha tillgång till en toalett. Fundera på vad det skulle innebära för ditt liv… Det finns 2,6 miljarder människor runt om i världen som saknar toa, enligt världsorganisationen WHO. Mer än var tredje person på klotet saknar alltså möjligheten att uträtta detta grundläggande behov på ett drägligt sätt. Störst är problematiken i de kraftigt framväxande kåkstäderna i utvecklingsländer. Situationen gör att sjukdomar såsom dysenteri och kolera breder ut sig kraftigt. Svensken Anders Wilhelmsson bestämde sig år 2005 för att ta sig an denna utmaning, och tog fram den personliga engångstoaletten Peepoo toilet. Engångsartiklar brukar sällan anses miljövänliga, men i denna smarta påse renas först avföringen från bakterier och parasiter, sedan bryts påsen ned och blir ett fungerande gödsel. Förhoppningen är att uppfinningen ska bryta trenden av illaluktande och smittspridande i världens slumområden. Påsarna kan samlas ihop och säljas till bönder som behöver gödsel. Pilotförsök i Nairobi, Kenya visar att påsen verkar göra jobbet. peepoople.com

Havsplast blir dammsugare

Ungefär 100 miljoner ton sopor flyter omkring bara i Stilla havet! Det motsvarar en yta dubbelt så stor som USA. Det är svårt att greppa omfattningen av denna situation, men orsaken är desto enklare att förstå; i årtionden har kustländerna dumpat sopor i havet. Större delen av skräpet är plast, som efter ett tag bryts ner till mindre par­ tiklar vilka ställer till stora problem för marina djur och växter. Detta var till alldeles nyligen ett relativt okänt problem, eftersom dessa ”sopkontinenter” oftast ligger under vattenytan, och därmed syns dåligt på till exempel satellitbilder. Där andra ser bekymmer såg vitvaruföretaget Electrolux möjlighe­ ten till profilering: deras projekt Vac from the sea går ut på att damm­ suga haven på plast, som sedan ska användas som råvara till nya dammsugare. Redan idag används 55 procent återvunnen plast i vissa av deras modeller. Företaget menar att det råder brist på återvunnen plast till hemelektronik, och att man därför löser två problem i ett. Ett PR-knep eller en smart och god ambition? Eller kanske både och? electrolux.se/innovation/campaigns/vac-from-the-sea/

Soporna som skyddar skogen

”Entreprenören utan gränser” Björn Söderberg har ett nytt projekt på gång i Nepal. Även här handlar det om att slå två flugor i en smäll: komma till rätta med bristen på sophantering i städerna och minska den omfattande avskogningen. Idag har nästan 70 procent av Nepals skogar avverkats, mycket på grund av att nästan 90 procent av ener­ gianvändningen i Nepal kommer från vedeldning. Affärsidén för Watabaran Bio-Fuel är att samla in papper, sågspån och organiskt avfall från gatorna och tillverka briketter som kan användas att elda med i stället för ved. Tidigare har Björn Söderberg startat företagen Wataba­ ran, som tillverkar presentkort av återvunnet papper, och Websearch, ett IT-företag med nepalesiska programmerare. watabaran.se

12 CAMINO

Redaktör INGEMAR GUSTAFSSON ingemar@caminomagasin.se

Bli av med skiten

När de bekymmer med avfall som finns runt om i världen uppmärksammas kan kretsloppssamhället kännas långt borta. Men det finns entreprenörer som ser möjligheter där andra ser problem. Av ingemar gustafsson


te k n i s k t

Peepoo toilet är en engångstoalett där avföringen renas och sedan kan användas som gödsel.

CAMINO

13


d e s i g n at

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

Påverka med stil Kan man främja kvinnors företagande i Indien genom en designerväska och kämpa mot människohandel genom strumpbyxor? Två av höstens designprojekt handlar om att ge tillbaka något till samhället. text johanna stål

Väska skapar jobb

I Designutmaningen har fyra designstuderande tjejer tagit fram en datorväska som ska produceras under schysta villkor och säljas i begränsad upplaga på cirka 100 exemplar. Intäkterna går till organisa­ tionen Hand in Hand, som arbetar med att hjälpa kvinnor i Indien att starta egna företag. Det är företaget HP som står bakom projektet och som mentor för tjejerna finns ekodesignern Camilla Norrback. – Vi är klara med designen och har lämnat alla tekniska specifika­ tioner till fabrikerna som vi väljer mellan. Vi siktar mot att kunna ha väskan i butik i början av nästa år, säger Caroline Brendov, en av de unga begåvningarna. Det är ingen liten utmaning de har fått. Förutom att väskan ska passa de designkrav som människor idag ställer på sina produkter, ska den också vara producerad i miljömässigt bra material och under schysta villkor. – Alla vi fyra som blev uttagna till utmaningen har det gemensamt att vi är intresserade av välgörenhetsprojekt, menar Caroline. Designutmaningen.se

Pengarna från de väskor som Design­ utmaningen säljer går till Hand in Hand.

14 CAMINO


d e s i g n at

ca m g i l l i n o ar

Fair sex på benen

Trafficking är idag vanligare än någonsin. Så mycket som 140 000 personer utsätts varje år för människohandel för sexuella ändamål bara i Europa. Frågan upprör men ändå är debatten förhållandevis tyst. Det vill Malin och Emmanuelle Roux på Real Stars ändra på, och för att nå ut med sitt budskap använder de sig av design i form av leggings och strumpbyxor. Budskapet är ”Fair Sex” – sex på lika villkor, och med produkterna följer ett kampanjvykort som du kan skriva under och skicka till en politiker. Intäkterna från produkterna kommer gå till att driva kampanjer gentemot politiker och ihop med företag. – Våra kort- och webbkampanjer kommer att bedrivas med olika teman och vara riktade mot politiker och myndigheter i syfte att visa att det finns en stark opinion som inte längre är tyst – det dags att ta hänsyn till den. Vi vill driva kampanjer som avser att påverka lagstiftningen i rätt riktning och se till att lagarna tillämpas allt bättre, säger Malin. Enligt Malin har fokus i början varit att starta en schyst produktion och deras mål är att produkten också kommer att vara bra även ur miljösynpunkt. Idag är produkterna Öko-Tex 100-certifierade. Pris: 120-250 kr Realstars.eu

CAMINO

Ett av mönstrena på strumpbyxorna.

15


CAMINO

Ex erbjuklusivvvbv a t i l l d d an d e n p r e n i g s om um e r era r!

Rabatt på inredning

50% rabatt på hela sortimentet hos inredningsbutiken Wilma & Friends för de 10 första prenumeranterna som handlar i nätbutiken. För övriga prenumeranter erbjuds 20% rabatt resten av 2010. wilmaandfriends.se

Köp tre teer, betala för ett

Handla från 10 kronor och få 2 Krav-märkta teer, värde 469 kronor: – Krav Hojicha 80g, rostat te – Krav Fukamuschi Sencha 80g, djupt ångad Sencha Gäller de 10 första kunderna (en per kund). yukoono.se

Fler erbjudanden från Caminovännerna och information om hur du tar del av dessa finns på caminomagasin.se/prenumerera/erbjudanden

PRENUMERERA

Te pren ckna din um via S eration MS*

1 år (6 nr) för 269 kr eller 65 kr/kvartal**

* SMS:a PRE CAM + ditt namn, adress (och e-post) till 71160. Gäller enbart 6 nr. SMS-taxa på 5 kr tillkommer. Betalning sker som vanligt via faktura.

Stödprenumeration 6 nr för 450 kr

1 år (6 nr) julklappserbjudande för 195 kr (Enbart gåvor, ej till sig själv) Priset gäller t o m 30/11. Första numret kommer i februari.

** 65 kr/kvartal gäller vid tecknande av autogiro. Betalningssätt anges när du fått fakturan.

Fakturaadress/prenumeration till mig själv. NAMN

ADRESS

TELEFON

E-POST

NÄTVERKSTAN EKONOMITJÄNST

Gåvoprenumeration. Fyll i mottagarens adress nedan. NAMN

ADRESS

TELEFON

E-POST

svarspost 411 186 300 box 311 20 400 32 göteborg

Priserna gäller Sverige. Fler prenumerationsalternativ, presentkort

09

CAMINO för utskrift m m finns på www.caminomagasin.se/prenumerera 16

klipp här

FRANKERAS EJ. CAMINO BETALAR PORTOT.

Tejpa här

Ja tack, jag vill prenumerera på camino


d e s ti n ati o n

Redaktör tobias jansson tobias@caminomagasin.se

v

n

Från Ljubljanski grad ser man hela lilla Ljubljana.

foto johanna stål

Roliga statyer Friterad tortilla med kantar gatorna. fyllning på Ajdovo Zrno.

Franska ekolyxprodukter från Melvita.

n

Bildtext Bildtext

foto johanna stål

!

destination: LJUBLJANA

Slovenien är det ekonomiskt mest välmående landet av de gamla jugoslaviska provinserna. Lilla Ljubljana är en modern centraleuropeisk huvudstad där gröna initiativ hittat sin plats. av tobias jansson Friterad tortilla

På en innergård i gamla delen av Ljubljana ligger Ajdovo Zrno som serverar ekologisk vegomat. Specialiteten friterad tortilla med fyllig salladsbuffé är nyskapande och blir en rolig lättlunch (6 euro). Tortillabrödet har formats som en skål som man själv fyller med bönor, kikärtor, pasta, grönsallad, bove­ te, pumpakärnor, morots- och zucchinichips, ost och annat från buffén. Sköljs ner med en färskpressad fruktjuice. Tejpa här

Trubarjeva 7 satwa.si

Känd hudvård

Melvita är ett franskt varumärke som fun­ nits sedan 1983 och är etablerat på flera håll i Europa, USA och Asien. Deras naturliga hudvårds- och skönhetsprodukter spelar i den övre internationella ligan med celebrite­ ter som Inception-skådespelerskan Marion Cotillard som förespråkare för märket. I Ljubljana ligger Melvita på en av de smala gatorna innanför vallgraven i en fräsch butik med kunnig personal. Hela utbudet av pro­ dukter för ansikte, kropp, hår, skönhet och munvård är certifierat enligt Ecocert France.

Borgvy

Likt ett Prag i miniatyr sticker pittoreska Ljubljana upp sina torn och tinnar. Den gamla bebyggelsen är centrerad kring den med­ eltida borgen Ljubljanski grad, som också erbjuder den bästa vyn över staden. Att ta sig upp för klippan ger fin motion – den trötte tar bergbanan upp. Den nyligen renoverade borgen andas samtid med spännande arkitek­ toniska inslag, 3D-film med stadshistoria och mäktiga konstinstallationer i källarvalven.

Stari trg 18 melvita.si, melvita.com

till ljubljana utan flyg

Tåg mellan Malmö och Ljubljana tar från 19 timmar. Ett Interrail-kort är ett prisvärt alternativ. För 2 495 kr får du 5 resdagar inom loppet av 10 dagar. Frank Buss kör till Ljubljana från flertalet städer i Sverige, pris från 1800 kr t o r. sj.se, Bahn.de, frankbuss.net

ER FLER DESTINATIONIN.SE AS PÅ CA MINOM AG CAMINO

17


nu

12 2 v änn

er

INREDNING & DESIGN

HÄLSA & SKÖNHEt

africa now WWW.africanow.se

ANNEMARIE BÖRLIND WWW.BORLIND.INFO

borum inredning & design WWW.boruminredningdesign.se

BE Happy WWW.BEhappy.se

just africa WWW.justafrica .se

BERGAMOTT WWW.BERGAMOTT.SE

emosa WWW.emosa .SE

clearlife WWW.clearlife.SE

grön interiör WWW.groninterior.SE

DERMANORD WWW.DERMANORD.SE

MAT & DRYCK

IM fair trade WWW.imfairtrade.se

gröna boden www.gronaboden.se

chezmadame www.chezmadame.se

unnamei eco living WWW.unnamei.com

CONDECO WWW.CONDECO.SE

watabaraN WWW.watabaran.se

hälsomixen WWW.halsomixen.se   lisen organics www.lisenorganics.com

wilma & friends WWW.wilmaandfriends.se

menskoppen  WWW.menskoppen.SE

domstein www.domstein.no

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

eguale WWW.SAckeus.se

raw food by erica www.rawfoodbyerica .se

ELDRIMNER WWW.ELDRIMNER.COM

rawfoodshop WWW.rawfoodshop.se

gryningen WWW.gryningen.eu

ray hair  myspace.com/missray

helsa på WWW.helsapa .se

rosenserien WWW.rosenserien.com

eat! ekoaffären www.ekoaffaren.se

SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE

Kooperativ handel fram WWW.framekolivs.se

STRÖMBERG & CO WWW.STROMBERG-CO.SE

KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA .SE

turkos naturkosmetik WWW.turkos.nu

mighty leaf WWW.mightyleaf.se

utan kemikalier www.utankemikalier.se

PALLADIUM BAR WWW.MATODRYCK.SE

valleberga örtprodukter WWW.valleberga ortprodukter.se

god gåva WWW.godgåva .se

KLÄDER & TEXTIL af skea www.afskea .se Art & eco WWW.Artandeco.SE ASTRIDGOESORGANIC WWW.ASTRIDGOESORGANIC.COM Bambubutiken  WWW.Bambubutiken.SE bazca  WWW.bazca .SE Did u give the world some love today, babe? www.didu.se EKELUND LINNEVÄVERI WWW.LINNEVAVERIET.SE emmaus björkå WWW.emmausbjorka .SE ETISKTMODE.SE WWW.ETISKTMODE.SE FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE hampvaruhuset WWW.hampvaruhuset.se klättermusen WWW.klattermusen.SE

WELEDA www.weleda .se ÖRTABACKEN WWW.ORTABACKEN.SE

BARN & föräldrar

JANE WIKSTRÖM WWW.JANEWIKSTROM .COM

alvina förlag WWW. alvinaforlag.se

eco & fair WWW.MINNI.SE

bälla-boo WWW.balla-boo.com

MY SPIRIT WWW.MYSPIRIT.SE

bonkelimini www.bonkelidesign.se

ekologiska t-shirts WWW.ekologiskatshirts.se

GRO www.bigthingsstartsmall.se

REKOFABRIKEN WWW.REKOFABRIKEN.SE

imse vimse  WWW.imsevimse.SE

uma bazaar WWW.umabazaar.se

little bloom www.littlebloom .se

växbo lin www.vaxbolin.se

NATURE KIDS WWW.NATUREKIDS.SE

18 CAMINO

Piecemeal WWW.piecemeal.se sture & lisa WWW.stureolisa .se titta  WWW.titta-titta .SE zoolidare WWW.zoolidare.com

DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA .SE

Nätbutiken Zoolidare slår ett slag för en ”rättvis jul för alla” och sänker priset på sitt Fair Trade-sortiment under November månad. Passa på att fynda bland annat Pants to Povertyunderbyxor och Plain Lazy-tröjor.

sjölunda gård WWW.sjolundagard.se sva marga matlagningskurser WWW.lagagodmat.se v-sell ekologiska produkter WWW.vsell.se yuko ono sthlm WWW.yukoono.se ÄNGAVALLEN WWW. angavallen.se

EKONOMI & AFFÄREr EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE MALMEKEN WWW.MALMEKEN.SE U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

Kung Markatta lanserar kallpressad kokosolja gjord på ekologiska kokosnötter från Sri Lanka. Kan ersätta annan olja vid matlagning, användas i smoothie eller på mackan.


annons ga mål och värderin m delar Caminos asin .se so r ne tio sa ni orga omag a är företag och caroline@camin Caminovännern s här? Kontakta vänansvarig na Vill du också sy

r.

Hej!

Papperspionjärer

ENERGI & transport

BLANDAT

bixia WWW.bixia .se

akademiska hus www. akademiskahus.se

ecoride WWW.ecoride.se

ecool www.ecoolista .se

hållbart resande WWW.smartaresor.nu

ekobutiken www.ekobutiken.se

göteborgs bilkoop www.goteborgsbilkoop.se

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

KALMAR ENERGI WWW.KALMARENERGI.SE

galleria 180 WWW.galleria180.se

KRAFT & KULTUR WWW.KRAFTKULTUR.P2P.NU

HILDUR WWW.HILDUR.SE

myeco www.myeco.se

indiska dofter WWW.indiskadofter.se

02vindel www.02.se tranås energi WWW.tranasenergi.se

­KOMMUNIKATION & OPINION ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM ekocentrum  WWW.Ekocentrum.SE ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE DIAKONIA WWW.DIAKONIA .SE fairtrade WWW.fairtrade.SE

ROBYGGE WWW.ROBYGGE.SE sentaku www.sentaku.se sense gusto www.sensegusto.se stf grövelsjön fjällstation WWW.svenskaturistforeningen.se/ grovelsjon ÄNGSBACKA WWW.ANGSBACKA .SE

Papper & tryck SG ZETTERQVIST WWW.Sgzetterqvist.se papyrus WWW.papyrus.com

Julkort av återvunnet papper, rättvist tillverkade i Nepal, till företag i Sverige. Det var affärsiden som Björn Söderberg fick 2001. Idag är det mamma Ewa Söderberg som ansvarar för pappersverkstaden Watabaran i Sverige. Watabarans vision är att göra skillnad i det nepalesiska samhället. Vilken är den största skillnad ni har bidragit till så här långt? – Att vara en förebild i samhället. Watabaran var först i Nepal med att börja återvinna papper. Det var många som skrattade åt Björn i början och sa att ”det där kommer du aldrig kunna sälja”. Idag finns det 1015 företag i Nepal som återvinner papper. På produktsidan satsar ni just nu mycket på anteckningsböcker. Hur kommer det sig? – Anteckningsböcker är något man kan behöva i Sverige någon gång ibland, men som i Nepal är alldeles nödvändigt. För varje anteckningsbok som köps i Sverige skänker vi fyra skrivhäften till barn/ungdomar i Nepal. På så sätt vill vi visa att det vi konsumerar här i Sverige kan ha betydelse för andra på fler sätt. Din son startade företaget. Hur kom det sig att du tog över verk­ samheten i Sverige? – För att Björn flyttade till Nepal. Vi har varit engagerad hela familjen ända från början då han först åkte till Nepal. Engagemanget för rättvis handel kommer egentligen från vår yngsta dotter från början. För mig är inte dettaMISSA min huvudsysselsättning. Jag har ett annat jobb vid sidan av. INTE

Förföriska örter

föreningen sofia WWW.foreningensofia .org Järna kommunikation WWW.jarnakommunikation.SE konsumentföreningen norrort www.coop.se/norrort KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE

Sydafrikanska designern Heath Nash har gjort succé med sina lampor av återvunnen plast. Finns i flera varianter hos Africa Now.

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM .SE KONSUMENTFÖRENINGEN VÄST WWW.KONSUMENTFORENINGENVAST.SE KOOPERATION UTAN GRÄNSER WWW.UTANGRANSER.SE KRAV WWW.KRAV.SE Studieförbundet Vuxenskolan www.sv.se VÄRLDSBUTIKERNA FÖR RÄTTVIS HANDEL WWW.VARLDSBUTIKERNA .ORG

läs mer om na ca minovänner IN.SE AS AG MINOM på CA

CAMINO

19


p ro f i l e N

elinor ostrom

motbevisar egoismen

Vissa snor åt sig så mycket de kan. Andra delar på det som finns. Tills ganska nyligen var det bara det förstnämnda som styrde ekonomerna. Och det krävdes en statsvetare med kopplingar till Sverige för att råda bot på girighetsväldet. Text ingemar gustafsson Foto tobias jansson

– har jag inte tillräcklig med färg?! Elinor Ostrom brister ut i skratt efter att Tobias (som fotograferar) mumlat något om kamerans färginställningar. Vi befinner oss i ett konferensrum på hotell Clarion i Stockholm, och har fått låna ekonomipristagaren under några minuter. Hon är här för att delta på Världsbankens årliga konferens i utvecklingsekonomi (ABCDE). Flott omgivning, hårt åtdragna slipsar och en allmänt högtravande stämning har spätt på min nervositet inför det här mötet. Jag skulle ju träffa en nobelpristagare i ekonomi! Men det första jag lär mig om Elinor Ostrom – det är att hon kan avväpna spända situationer. Hon avlossar ett rejält garv som fyller det strikt inredda rummet till brädden. Det blir plötsligt lätt att förstå varför vissa hävdar att hon är den ekonom som sprider hopp om människan; att vi inte är helt egoistiska. – Nja, vissa är egoistiska, andra inte, säger hon och träder uppenbart in i forskarrollen. Elinor Ostroms forskning visar att människor, frivil­ ligt och i grupp, under vissa omständigheter kan klara av att dela resurser rättvist och hållbart, utan myndighets­ regleringar eller att det sätts ett pris på miljön (en annars

20 CAMINO

populär standardlösning bland ekonomer). – I början blev mina slutsatser ignorerade av forsk­ ningssamfundet. Man vet aldrig om det man gör kom­ mer att accepteras eller inte, säger hon utan att visa några tecken på bitterhet. Den som är någorlunda bevandrad inom national­ ekonomin anar orsakerna till det svala mottagandet. Slutsatserna gick nämligen tvärs emot den gängse upp­ fattningen i ekonomkåren, och kom dessutom från en statsvetare, och kvinna. Men som vanligt med tillräck­ ligt starka forskningsresultat gick de tillslut inte att hål­ la tillbaka. Det slutgiltiga erkännandet kom inte minst genom det prestigefyllda ekonomipriset, som ofta kal�­ las Nobelpriset i ekonomi. – Det var en jätteöverraskning. Min telefon ringde en måndag morgon klockan halv sju, och jag trodde att det var en automatisk uppringare, men det var en rik­ tig människa, från Nobelkommittén, som berättade att jag hade vunnit ekonomipriset! Det finns sämre sätt att börja en måndag morgon på… Och det var fler som blev förvånade, för hon var inte direkt favorittippad som pristagare. Men några

ELINOR OSTROM yrke

Statsvetare

född

1933 i Los Angeles

bor I Bloomington, USA

Vann som första kvinna Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009 med motiveringen: ”För hennes analys av ekonomisk styrning, särskilt av gemensamma egendomar.” Hon delade priset med Oliver E Williamson. Hennes mest kända verk är Governing the Commons (Allmänningen som samhällsinstitution, 1990).


p ro f i l e N

” Det mest bisarra i

världsekonomin idag är antagandet att det finns universallösningar”

CAMINO

21


p ro f i l e N

”Jag är trött på att vänta på globala lösningar”

En färgklick i forskarvärlden.

protester visade sig inte, snarare tvärtom. Forskningens budskap fick många att reagera med hoppfullhet – att vi människor faktiskt kan lära oss att dela på begränsade resurser. När det kommer till lösningar för framtiden menar Elinor Ostrom att vi borde hylla mångfalden. – Vissa ekonomer har haft en för enkelspårig syn på makroekonomi. En fungerande marknad kräver en varia­t ion av aktörer i olika storlek, och vi borde tänka på samma sätt när det gäller beslutsfattande i samhället. Hon driver tesen att problem behöver bemötas på olika nivåer; individer, hushåll, grannar, städer, regioner, stater och världssamfundet – allt behövs. – Enbart globalt styre fungerar inte, men inte heller enbart småskaliga enheter. Så hur ökar vi genomslagskraften både på lokal och på total nivå? Ett hushåll kan förbättra både sin egen hälsa och miljön genom att cykla mer och åka mindre bil, de kan spara pengar genom att förbättra isoleringen på huset och så vidare. Grannar kan sedan jobba tillsammans, detsamma gäller hela samhällen och ända upp till stora marknadslösningar. Jag är trött på att vänta på globala lösningar, och jag tror att det är dumt att bara vänta på ett globalt svar på de stora miljöutmaningarna. Elinor Ostrom personifierar sitt eget hoppfulla bud­ skap. Hennes ansikte spirar för det mesta av kraft och glädje under vårt samtal, men då och då sipprar det ige­ nom tecken på oro.

22 CAMINO

– Det mest bisarra i världsekonomin idag är antagandet att det finns universallösningar. Det är farligt, eftersom det skapar formalistiska lösningar som ofta missar de särskilda omständigheter som människor möter på lo­ kal nivå. En sådan allenarådande ”sanning” var den så kalla­ de allmänningens tragedi, teorin om att människor all­ tid kommer att överutnyttja allmänna resurser för eget vinstsyfte, även om man vet att de kommer ta slut och därmed till slut missgynna alla inblandade. Genom att under flera års tid ha studerat hur olika lokalsamhällen runt om i världen har hanterat resursproblem såsom utfiskning, vattenbrist, begränsade betesmarker eller skogar har Elinor Ostrom motbevisat denna tes. – Det finns många goda exempel, men alla samhällen klarar inte av att dela på resurser. Ibland finns det lokala eliter som tar åt sig mer än sin del, och ibland blir det för komplext, så inte heller detta är någon universallös­ ning! Det går heller inte att applicera den här strategin uppifrån och ner. Människor måste själva inse att ”här kan vi jobba tillsammans”. Frivillighet, klara ansvarsförhållanden i gruppen och en gemensam uppfattning om målen är några av de pa­ rametrar som måste till för att det gemensamma ska kunna hanteras på ett hållbart sätt, visar forskningen. Men varför finns då fortfarande till exempel överfiske? – Det finns flera exempel på insjöfiske där man har lyckats dela på fisken på ett hållbart sätt, men när det gäller havsfisket så är det ett för stort område. Männis­ kor känner inte varandra, och vi måste känna till var­ andra för att kunna samarbeta. Vem ska man lita på, på internationellt öppet vatten? Om jag fiskar försiktigt, hur kan jag veta att inte nästa båt fiskar upp allt de kan få upp? Är nyckeln att vi måste känna till varandra och vara beroende av resursen tillsammans? – Jajemen, där har du det! Försöker du rädda världen? – Nej! Inte ens lite grann? – Nja, jag är väldigt orolig för klimatförändringarna. Men jag blir väldigt nervös när jag hör människor som menar att de ska försöka rädda världen. Jag försöker göra min del, genom att hitta sätt att hantera olika resurser.

ELINOR OSTROM OM

Vinst – En entreprenör i ett företag bör ägna sin uppmärksamhet åt vinst. Men idag kan man kombinera både rättvisa villkor och miljömedvetenhet med att bedriva ett vinstdrivande företag, mycket tack vare att det finns konsumenter som bryr sig. Förr i tiden var detta svårare. Tillväxt – Tiden har kommit för att verkligen satsa på sol- och vindenergi i utvecklingsländerna, och få fram industrier där som kan tillverka dessa, så att de får inkomster på den gröna ekonomin. Och när de får mer energi och inkomster, behöver de inte längre föda 8-10 barn per familj. Anledningen till de stora familjerna är ofta för att alla behövs på gårdarna, för att överleva. Och historien har lärt oss att barnafödandet går ner efter ett visst välstånd. Befolkningsökningen är en riktigt stor fråga… Koldioxidskatt – Jag skulle med glädje betala en hög skatt på bensin, så länge som jag visste att pengarna gick till investeringar i grön energi. Saknade prickar – Min mans släktingar är svenskar. Hans farfar emigrerade från Jämtland och jag är gammalmodig och bär hans namn, men utan prickarna över ö:et. De funkar inte att ha i USA.


VI KAN MER

Rapporter, krönikor, events och föreläsningar inom området hållbar livsstil. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/konsult CAMINO

23


Det bรถrjar bli

TRร…NGT

24 CAMINO


Idag tar det ett år och fem månader att återskapa de resurser som vi gör av med på ett år, enligt den internationella tankesmedjan Global Footprint Network. Samtidigt spås befolkningen på jorden att växa med ytterligare drygt två miljarder inom några decennier och vi står inför utmaningen att lyfta miljontals människor ur fattigdom. Är det en omöjlig ekvation? Vissa menar att vi måste minska befolkningen kraftigt för att försörja alla på jorden. Andra hävdar att överbefolkning är en falsk fråga och att fokus istället bör ligga på vår livsstil. I Sverige är det få som vågar ta debatten. Camino presenterar tre röster med olika perspektiv kring barn, befolkning och vår livsstil. text caroline petersson foto tobias jansson

Enligt forskaren Hans Rosling kommer jordens befolkningsmängd att plana ut till 2050. Då kommer vi vara 9 miljarder.

CAMINO

25


Birger Schlaug

är före detta språkrör för Miljöpartiet de gröna, nu verksam som föreläsare och samhällsdebattör med bloggen schlaug.blogspot.se

Birger Schlaug Varför är befolkningsfrågan så känslig? – Det är lätt att hamna snett. Ofta handlar debatten om att de fattiga länderna får så många barn. Vi måste komma bort ifrån grundtanken att det är människan som är problemet. Det handlar inte om människan utan om vår livsstil. Jag var i Kina i samband med de Olympiska spelen och fick tala med den som hade ansvar för miljöfrågorna. Jag berättade om vad de gröna partierna i Europa står för. Han kom in på Kinas ettbarnspolitik och sa plötsligt ”fucking västerlänningar!” Om vi sitter vid ett bord där en person har fyra mackor och en annan har bara en, vem är det då som skall banta? Är det vi i väst som skall sluta skaffa barn? – Jag ifrågasätter inte att människor skaffar barn. Däremot ifrågasätter jag att staten går in och betalar ut flerbarnstillägg och att man pratar om att vi behöver fler barn. Vilka barn är det man

26 CAMINO

tänker på då? Vita barn med blå ögon? Man anar en otäck rasism i det uttalandet. Är det verkligen rasism att vilja bevara sin egen folkgrupp? Är det inte en fråga om mångfald? – Ja, fast det är ju ett konstigt resonemang. Tänker man så kan man inte acceptera blandade äktenskap heller. Men att vilja ha egna barn är väl en helt naturlig drivkraft? – Det är väldigt mycket biologiskt som vi har vuxit ifrån i vårt samhälle. Vi är också kulturella och sociala varelser. Exempelvis har vi sett till att vi i Sverige har ett socialt skyddsnät istället för att vi själva känner ansvar för att ta hand om hela släkten. Det kan kännas helt främmande för människor i andra länder. De finns de som menar att vi kan göra en större insats för miljön genom att inte skaffa barn än att ställa bilen. Är det ett bra argument? – Jag kan förstå hur de resonerar. Men den typen av argumentation är bara kontraproduktiv. Man kan inte skuldbelägga

människor som vill ha barn. Däremot kan vi diskutera frågan om vad som är ”våra egna barn”. Är det mina spermier eller är det något jag tar hand om? Men det är svårt att göra utan att vara moraliserande. Du har själv tre barn! – Ja, men det är med två kvinnor å andra sidan. De har inte mer än tre barn tillsammans, så där hamnar jag ändå under snittet. Hur förändrar vi livsstilen? – Jag tror på att vi skaffar oss en annan relation till våra grejer. Att vi vårdar det vi har och köper lite dyrare med bättre kvalité. Kolonialväldet finns kvar i världen idag. Det är absurt att vi inte betalar för produkter vi köper. Jag minns en valrörelse då fick jag fem getingar av Expressen för mitt val av en grön Marc O’Polo-skjorta. Från miljörörelsen fick jag en massa kritik för att jag hade en sådan dyr skjorta. Men den har varit med mig i 16 år och har ersätt en jäkla massa skjortor. Det är så vi måste tänka.


”En person har fyra mackor och en annan har bara en, vem är det då som ska banta?”

Birger Schlaug ifrågasätter att staten betalar ut flerbarnstillägg och att man pratar om att vi behöver fler barn i Sverige.

CAMINO

27


Anna Mannheimer

är programledare för Mannheimer och Tengby i P4, journalist samt aktuell med den turnerande föreställningen ”GIFT – Ett livsfarligt ämne”.

Anna Mannheimer Du har tidigare berättat att folk blev provocerade när du och Peter Apelgren valde att adoptera ett barn från Kina istället för att försöka få hjälp med att få ett biologiskt barn. Vad är det som provocerar tror du? – Vad jag märkte när vi inte blev gravida och inte gick och undersökte oss, käkade hormoner och sådant där, var att folk tyckte man var lite slö och oansvarig, nästan som att vi inte ville ha barn på riktigt. Man gör väl allt man kan för att få se sina egna små gener liksom. Och det verkade vara ännu viktigare just för mannen. Folk kunde säga att ”jaja, Peter han har ju sina egna barn redan i alla fall.” Jag minns särskilt när jag hade fått mitt adoptionsbesked, det tar ju rätt lång tid hela processen, jag var så lycklig att jag skulle spricka. Då kunde folk säga ”herregud, nu skall du se att spänningarna släpper och att du blir gravid på riktigt”. Det var som att säga till någon som är gravid att ”åh, nu skall du se att du får ett missfall”. Men jag var jättejätteglad.

28 CAMINO

Har det aldrig varit viktigt för dig att få ett biologiskt barn? – Jag minns när jag var liten, hur jag lekte att jag tog hand om ett hittebarn. Att bli mamma handlar för mig mer om att ”få ta hand om ett barn”. Tror du man kan förändra normen på vad man menar med ett ”eget” barn? – Vi är så otroligt galna i biologi. Det finns exempelvis inga broschyrer eller någon information om adoption när man gör barnhjälpsutredningar. Men samtidigt är det svårt med hur det ser ut idag eftersom det är så långa väntetider. Det låter kanske konstigt men jag tror att kändisar som Angelina Jolie är med och påverkar. Kvinnor skaffar barn senare och senare och där finns en brant kurva efter 35 där det blir allt svårare att få egna barn, som gör att vi behöver andra alternativ. Jag tror inte att kvinnor kommer att gå tillbaka till att skaffa barn när de är 19. Är det en mänsklig rättighet att skaffa barn? – Det där är så jäkla svårt. Det är något jag har lärt mig nu

vilken otrolig kraft det är hos så många att få vara gravid. Men jag vet inte om det ska vara en rättighet på så sätt att samhället aktivt skall hjälpa till. Hade det varit lätt att adoptera hade jag sagt att det är klart att man skall göra det. Men för homosexuella par finns inte ens det alternativet. Och så är det en medelklassport definitivt. Man får ett bidrag, men det räcker inte till så mycket. Kina är ett land som bromsat befolkningsökningen med om­tvistade metoder. Hur ser du på det? – Det är fruktansvärt för dem som har drabbats, men samtidigt kan jag förstå mekanismerna, att man måste ha någon form av befolkningskontroll. Jag antar att ingen vill säga det; vi är för många här på jorden. Du har valt att tala öppet om din adoption, och nu kör du och Peter på turné med en väldigt personlig föreställning om ert äktenskap. Blir det snack om adoptionen där också? – Ja, det kommer att pratas om vårt adoptivbarn och Peters samlagsbarn. Vi blev ju tvungna att mynta ett begrepp för dem också.


”Det var som att säga till någon som är gravid att ’åh – nu skall du se att du får ett missfall’. Men jag var jättejätteglad.”

Det finns samlagsbarn och det finns adoptivbarn, menar Anna Mannheimer. Men för homosexuella finns inte möjligheten att adoptera.

CAMINO

29


Hans Rosling

är professorn i internationell hälsa som gjort sig känd för sina föreläsningar där han visar hur världen ”egentligen” ser ut med hjälp av verktyget Gap Minder. gapminder.com

Hans Rosling Är världen överbefolkad? – Ja, världen har varit överbefolkad ända sedan människan började med jordbruket. Det var då vår art kom att dominera världen. Men jag gillar inte ordet överbefolkning. I det ligger en värdering, att det är några som vi inte vill ha. Det vi måste prata om istället är befolknings­ tillväxten. Hastigheten i befolkningsökningen är avtagande. Trenden går mot balans, en utplaning till år 2050 och att vi då kommer vara 9 miljarder på jorden. Det är väldigt osannolikt att vi blir färre än 9 miljarder, om det inte händer något riktigt fruktansvärt. Det intressanta vi ser idag är att många länder uppnår tvåbarnsfamiljer på en mycket lägre materiell nivå än vad vi gjorde i Sverige. Finns det någon begränsning på hur många vi kan vara? – Om vi skall leva i balans med naturen, jaga och plocka bär, då finns det definitivt en begränsning. Men då är vi där igen med att några måste plockas bort. Vi kommer naturligtvis få det lättare om det är färre som skall dela på resurserna. Att få ner befolkningen bör vara ett övergripande politiskt mål – men det är genom utbyggna-

30 CAMINO

den av välfärden som vi når dit. Världen har visat att islamistiska republiker som Iran kan uppnå tvåbarnsfamiljer. Och den välmående delstaten Kerala i Indien har färre antal barn per kvinna än Sverige. Det är om man försöker genomföra en befolkningspolitik utan att garantera grundläggande rättigheter som man riskerar att hamna väldigt snett. Är det som Birger Schlaug och andra inom miljörörelsen säger – att den västerländska livsstilen är det verkliga problemet? – Om vi blir 9 miljarder människor innebär det att vi skulle bli 30 procent fler än nu. Tittar man sedan på antalet människor som idag inte har grundläggande välfärd och räknar på vad som skulle krävas för att få dem på en nivå som vi hade i Sverige på femtiotalet ungefär då skulle det med nuvarande teknik krävas 300 gånger så mycket energi. Problemet är att man talar om den här livsstilen som något västerländskt, och att det inte funkar om andra skall leva som vi. Men det här är ett gemensamt problem vi har. Det är ingen jävel som har tvingat på någon i Abu Dabi en tv, de har köpt sin tv alldeles själva. Vad krävs för att vi som har pengar förändrar vår livsstil?

– Det finns en fara att man blir för individual-moralisk vad gäller vår livsstil. Marknadsekonomin klarar inte av att sköta om våra naturresurser. Problemet med energin, om vi tar det som exempel, är att det idag inte finns något system för att producera el som är bärkraftigt. Det finns tillräckligt med energi i form av solen. Men tekniken är ännu för dyr. Det som är lönsamt idag bygger på politiska subventioner. Vilka är det som satsar seriöst på solenergi? Det pinsamma är att det är Kinas kommunistiska regim. I Europa satsar vi på individualistiska lösningar, inte rejäla investeringar. Är det inte bra om vi som är rika skaffar lite färre barn? – Men då har man inte räknat. Det gör sådan liten skillnad om vi exempelvis i Sverige minskar lite. Det är väldigt svårt att föra ner den här debatten på individnivå. Man ska inte bråka om vad folk gör i sovrummen! Man kan fundera på om man verkligen ska subventionera ett tredje och fjärde barn på dagis, med tanke på att vi idag inte ger subventioner för invitrobefruktning. Det måste finnas en balans mellan rätten att få barn och rätten att ha barn. Men det har ingenting med miljöfrågan att göra .


”Man ska inte bråka om vad folk gör i sovrummen”

– Det är ingen jävel som tvingat på någon i Abu Dabi en tv, de har köpt sin tv alldeles själva. Hans Rosling är kritisk till hur vi resonerar kring ”den västerländska livsstilen” TACK TILL KARIN HOLMGREN FÖR LÅN AV DOCKOR

CAMINO

31


på räls mellan klyftorna

Ingenstans i världen byggs tågnätet ut i sådan omfattning som i Kina. Det för ihop landet men samtidigt vidgas gapet mellan fattig och rik på ett aldrig så tydligt sätt. Snabbtågen tar över traditionella tåg och biljettpriserna stiger snabbare än vad genomsnittskinesen hinner med. text Johan Augustin foto Jonas Gratzer

på perrongen i shanghai står en folksamling och väntar på att Maglev-

tåget ska rulla in. De flesta är kinesiska turister eller affärsmän som ska ta Kinas snabbaste tåg till den internationella flygplatsen Pudong. Kamera­ blixtarna blixtrar oavbrutet när den silvriga siluetten börjar närma sig i hög fart. Väl inne märks det vem som har åkt tidigare med det nu sju år gamla tåget. Emma Wang sitter lugnt tillbakalutad i ekonomiklassens ljusblå stol. Hon bryr sig inte nämnvärt om att det närmast råder kaos bland turisterna runt omkring henne – som vill ta bilder på fälten utanför. Själv är hon på väg till Hongkong på en affärsresa och valde det snabbaste färdsättet för att ta sig till flygplatsen. – Magnetiska tåg som Maglev är för dyra, det handlar om på tok för stora summor för vår ekonomi. Men det spelar ingen roll vad jag tycker; den kinesiska regeringen bestämmer ändå allt här, säger Emma och tit­ tar ut genom fönstret. Ett guldfärgat draperi avskärmar ekonomiklassen med vip-avdelningen.

32 CAMINO

De breda sätena gapar tomma. Det är ingen som har velat betala dubbelt så mycket för att sitta längst fram eller bak, beroende på vilken riktning tåget går, under dryga sju minuter. expo 2010 pågår i shanghai och stora skyltar gör reklam för världsut­

ställningen. Bakom skyltarna pågår en helt annan värld – en som har stått stilla i många år. Maglevtåget svävar över en cementbro med höga pelare som har jordbruksmark under sig – här nere arbetar jordbrukare med sina jordlotter under den starka solen. För hand rensar två kvinnor ogräs med hackor och ett stycke längre bort står en ensam man med uppknäppt skjorta och en stråhatt på huvudet till skydd mot solen. Ingen reagerar när tågen susar förbi var 15:e minut. De fortsätter sina monotona rörelser. Under cementpelarna står barackliknande hus och tält. Det ligger sopor i drivor. Men det måste man vara på marken för att se – från Maglevs putsa­ de fönster syns bara stora majsodlingar och andra grödor som ska skördas.


Resenären väntar i korridoren utanför sin tilldelade softsleeper-kupé.

CAMINO

33


På regionaltåget finns det ihopfällbara stolar längs med korridorerna - för passagerare som inte vill ligga ner och läsa på sina hardsleeper-bäddar.

”Slow Trains

är de fattigas transportmedel”

34 CAMINO


Inne i softsleeper-kupén finns ett bord med en termos innehållandes hett vatten. Det kommer väl till hands för alla som äter nudlar ombord.

på tågstationen i Guilin väntar ett hundratal tjejer på att få åka hem till Changsha, en resa på tio timmar i nattåget. De går i gymnasiet och har varit på en engelskutbildning i Guilin - dit många kineser åker för att lära sig bättre engelska. Nu vill de öva sina kunskaper i det nya språket och är inte blyga att söka kontakt med västerlänningar. De berättar att de har fått de billigaste tänkbara biljetterna; de ska sitta på träbänkar i tio timmar. – Det är vår lärare som betalar för oss, så då måste det vara billigt, säger en av tjejerna och tar fram sin biljett där det står 67 yuan (cirka 80 kronor). Det är ingen som verkar missnöjd med sina platser, och även om så vore fallet så döljer de det väl bakom sina leenden. Läraren, Drizzle som han kallar sig själv, har en hard sleeper-biljett för 156 kronor. Han sitter till­ sammans med sina flickelever i långa rader av stolar i en enorm väntsal med stora fläckfria ytor och tavlor som anger när respektive tåg går till vilken destination. Det påminner om en gate på en internationell flygplats. Alla har varsin instant noodles-box till middag, för sex kronor, där man endast behöver tillsätta varmt vatten. De är överens om att tåg är det bästa sättet att resa på när man är student och bonde. Buss är för dem som har lite mindre tid och lite mer pengar och flyg är för vuxna med bra jobb, får vi veta. Först när vårt tåg står på perrongen öppnas skjutdörrarna och re­ senärerna bildar ett led mellan raderna av stolar som är för smala för att någon ska kunna tränga sig före i kön. konduktörens visselpipa klargör att vårt regionaltåg, som är ett så kallat slow train, ska börja rulla. Tåget är fullsatt. Namnet slow train betyder att det kommer att lunka fram mellan 60 och 100 kilometer i timmen hela vägen till Changsha. Väl inne i en av vagnarna kommer konduktören fram till oss. – Jag gillar att prata med utlänningar, så att jag kan öva på min engelska, säger han leende. Språket flyter på riktigt bra för honom och förklaringen är ihärdigt tit­ tande på utländska tv-kanaler som inte varit dubbade. Han förklarar att

CAMINO

35


I Wuhan släpps resenärerna in på perrongen först när snabbtåget står still.

slow trains är de fattigas transportmedel, de som inte har råd med varken buss eller snabbtåg. Många kineser kan inte resa sedan snabbtågen tagit över de gamla konventionella tågen och biljettpriserna skjutit i höjden. – Studenter får rabatterat pris och soldater får halva priset på biljetterna. Men vanliga människor får ingen rabatt så de hamnar längst bak på trä­ bänkarna, det är det enda de har råd med berättar han. längst bak sitter resenärerna och halvsover på träbänkarna. Cigarett­

röken ligger tjock här inne. Människor sitter tätt bredvid varandra, nå­ gons huvud lutande mot någon annans axel. Någon med en halvt ned­ brunnen cigarett i mungipan eller mellan pek- och långfingret. Väskor ligger staplade på varandra. Säckar med grödor ligger i gångarna och blockerar för den vill ta sig förbi. Det finns många vagnar med ”hard seats”, och i just denna vagn sitter ett tjugotal av gymnasietjejerna och slumrar. Vi går längre fram i tåget och hittar en ”soft sleeper vagn”. I den stängda kupén sitter ett kinesiskt par och dricker burköl och äter instant noodles från stora plastburkar. På deras biljetter står det 200 yuan (240 kronor) och då ingår det blåa plastsandaler som står instoppade under nedre bun­ kerbädd. På nattduksbordet står en vas med en röd plastros i. Lakanen på bäddarna är vita och strukna och sängarna är bekväma att ligga i. på snabbtåget mellan wuhan och shanghai visas en kampsportsfilm

på tv-skärmar i varje vagn. Den kvinnliga rösten annonserar i högtalaren att vi börjar närma oss Shanghai. På den digitala skylten står det att tåget

36 CAMINO

just nu åker i 250 kilometer i timmen. Steven Chang sitter tillbakalutad i första klass-vagnen med sin uppfällda laptop i knäet. – Jag åker alltid första klass. Det skiljer sig inte mycket i pris när man som jag åker från Wuhan. Han tar alltid tåget när resorna är under fem timmar, är det över det så blir det flyg. – Tåg är ett tyst färdsätt och ganska behagligt sätt att resa på. I gången som skiljer vagnarna åt står Josh Barn och tittar ut på risfälten som blir som ett böljande grönt hav utanför fönstret. Han kommer ur­ sprungligen från Texas men har bott i Shanghai de senaste åtta åren och berättar gärna hur tågen har förändrats under de åren. – 2003 tog det 16 timmar att ta sig mellan Wuhan och Shanghai, idag tar det 4,5 timmar, berättar Josh och minns tiden då de flesta fortfarande fick stå upp i tåget utan varken fungerande luftkonditionering eller toalett. Nu betalar han 400 kronor i första klass. – Det är inte dyrt för västerlänningar men det är få kineser som har råd med det. Han berättar att en plats på träbänkarna sträckan Wuhan - Shanghai kostar ungefär 60 kronor på de tåg som fortfarande erbjuder det. Josh föredrar moderniseringen av tågstationerna. – För sju år sedan var stationen i Wuhan fullsatt av resenärer och för­ säljare – det gick inte att röra sig där. Nu är det rent och organiserat, som på en flygplats, säger han och avslutar: – Det är lite som hemma i Texas. Där föser vi runt kor – det är lite samma sak här, i en lugn och skön takt.


Den kvinnliga konduktören visar passagerna till rätt vagnar och delar ut softsleeper-nycklar. Servicen ombord på snabbtågen har en hög nivå.

SNABBTÅG I KINA …är tåg som har en hastighet som överstiger 200 kilometer i timmen. Kina har redan världens största snabbtågsnät och inom tio år kommer det sträcka sig över 5 000 mil. Inom två år ska nätet redan vara större än den sammanlagda längden av snabbtågsnäten i världens övriga länder. CRH står för China Railway High-speed. CRH1 har en hastighet som överskrider 200 kilometer i timmen, CRH2 350 kilometer i timmen och CRH3 håller på att utvecklas. De konventionella tågen, slow trains, trafikerar fortfarande stora delar av landet, framför allt de norra och västliga delarna. TÅGKLASSER I KINA 1st class 2nd class Soft seat Hard seat Soft sleeper (en del i en 4-bädds stängd kupé) Hard sleeper (en del i en 6-bädds öppen kupé) Standing ticket

CAMINO

37


Av ett kilo isärplockade banankartonger kan man tillverka fem böcker och samtidigt göra en samhällsinsats för stadens oavlönade sopsorterare. Det har folket på Eloisa Cartonera i Buenos Aires, Argentina fattat. text Clara Lee Lundberg foto Tobias Jansson

finkultur av

kartong

38 CAMINO


Förlaget Eloisa Cartonera gör böcker av återanvänd kartong med handmålade omslag.

CAMINO

39


Miriam började som kartongsamlare på gatan. idag jobbar hon på Eloisa Cartonera måndag till fredag och tjänar en riktig lön som hon kan leva på.

40 CAMINO


i ett ruffigt gathörn , två kvarter från fotbollsstadion La Bombonera i den argentinska Buenos Aires-stadsdelen La Boca, ligger Eloisa Carto­ nera. Vid ett bord belamrat med papper, saxar, färger och penslar står Miriam Merlo och målar bokomslag. Eloisa Cartonera är kombinerad konstverkstad, tryckeri och bokförlag. Deras princip är lika enkel som genial: återanvändning av kartong för att göra bokomslag till texter som doneras av författare och poeter. Kartongen köps från kartong­ samlare (cartoneros) och Eloisa Cartonera betalar tredubbelt så mycket för kartongpappret som de andra företagen på marknaden gör. Av den återvunna kartongen produceras sedan färgglada, unika böcker som bland annat säljs hos bokhandlare runt om i Buenos Aires. Inkomsterna från försäljningen betalar hyran för lokalen, materialinköp och lön till kooperativets medlemmar. Miriam är en av dem: – Jag kommer från grannstaden La Plata och åkte till La Boca varje dag för att samla kartong. Jag brukade alltid gå förbi här och en dag bjöd de in mig för att måla ett bokomslag. Eloisa blev mitt andra hem och efter att ha hängt här ett tag blev jag erbjuden att bli en del av kooperativet. Nu jobbar jag måndag till fredag med att tillverka böcker och tjänar en riktig lön som jag klarar mig på. Eloisa Cartonera grundades år 2003, ett drygt år efter att Argentina fullkomligt kollapsade i en ekonomisk superkris. Landet var länge Sydamerikas rikaste med låg analfabetism och en stor, relativt välmå­ ende medelklass. Men under den nyliberala premiärministern Carlos Menems regeringsstyre på 1990-talet knöts den argentinska peson till dollarn och för att kunna hålla den balansen såldes successivt

” Av den återvunna

kartongen produceras sedan färgglada, unika böcker”

allmänna medel ut och statligt ägda företag privatiserades. Pengarna försvann ut ur landet och staten tog stora utlandslån med hög ränta för att hålla landet på fötter. Argentina levde över sina tillgångar, landets valutareserv började ta slut och till slut sprack bubblan. När politikerna genomförde devalveringen (frigjorde peson från dollarn) sjönk den argentinska peson som en sten, premiärministern byttes ut fem gånger på en vecka och landet drabbades av en akut ekonomisk kris. Småspararnas pengar frystes i bankerna och många förlorade sina jobb. Det var då en ”kriskreativitet” började synas runt om i landet och i Buenos Aires startades fröet till Eloisa Cartonera på initiativ av konstnärinnan Fernanda Laguna, för­fattaren Washington Cucurto och grafiske formgivaren Javier Barilaro.

CAMINO

41


Alfredo ”Leo” Sanchez drömmer om att skriva och ge ut en egen bok, om sitt liv på gatan

Förlaget köper bara in hel, ren och torr kartong som kan användas som den är

– Cucurto och Barilaro drev ett litet bokförlag som mest handlade om att deras kompisar med författarambitioner skulle få ge ut sina böck­ er, men när krisen kom blev pappret för dyrt och man började köpa kartong av cartoneros istället och Eloisa Cartonera föddes, berättar Ricardo Piña. i början var tryckeriet inhyst i en grönsaksaffär i den mer centralt

belägna stadsdelen Almagro, men när hyran blev för dyr och avståndet för långt till den grupp av människor man ville nå flyttade företaget till La Boca. Idag drivs Eloisa Cartonera som ett kooperativ och har cirka åtta medlemmar som arbetar heltid med att tillverka och sälja böcker. – Alla gör allt här och tjänar lika mycket. Vårt arbete handlar inte bara om att tillverka själva böckerna, vi sköter också bokföringen, eko­ nomin och kontakten med våra återförsäljare och författare. Dessutom blir vi inbjudna till olika bokmässor och andra evenemang, nu senast åkte hela gruppen till Mendoza på mässa, säger Alejandro Miranda som jobbar med Eloisa Cartonera sedan två år tillbaka. Av de böcker som Eloisa publicerar är ungefär hälften skrivna av kända författare som skänkt sina texter (ofta böcker som redan publice­ rats på andra förlag) och den andra hälften består av oetablerade förfat­ tare som antingen blivit antagna av bokförlaget eller själva betalar för att få sina texter tryckta. Själva tryckerimaskinen sköts av en typograf som är anlitad på timbasis, resten av arbetet gör de själva. – För det första köper vi bara ren, hel och torr kartong, idén är att man ska kunna använda den som den är. Man börjar med att skära den efter

42 CAMINO

den storlek som alla våra böcker har. Sedan viker man till bokryggen, målar utsidan med en vit grundfärg och klistrar in förteckningen över våra författare på sista sidan. När allt har torkat börjar den kreativa processen, då får varje person själv designa sitt omslag och bestämma färgkombinationer. Vi har en stencil med bokstäver som vi alla använ­ der, men varje bokomslag blir ändå unikt, det finns inte ett som är ett annat likt, säger Miriam. Förutom de åtta personer som arbetar heltid på Eloisa Cartonera finns det också ett stort antal personer som hoppar in när det behövs eller drygar ut sina inkomster med några timmars boktillverkning. Alfredo “Leo” Sanchez jobbar fortfarande som cartonero ibland men tillbringar en stor del av sin arbetsvecka på Eloisa. Hans dröm är att ge ut en egen bok. – Jag skriver då och då, ofta på kvällarna. Det är en självbiografi, jag vill berätta om mitt liv, om när jag var liten och bodde på gatan och om all skit som jag har varit med om. Nu när jag jobbar här på Eloisa blir jag ännu mer inspirerad att skriva klart den och få den publicerad. Alfredo började sälja kartong till Eloisa Cartonera för två år sedan och blev en dag inbjuden att dricka mate och måla omslag till böckerna. Efter ytterligare några besök och mer målande tog han mod till sig och frågade om han fick börja jobba i kooperativet. Sedan dess är han en del av gänget och har fortsatt att måla omslag, det är hans favoritmoment i boktillverkningen: – Man blir så lugn av att måla, det är som att man glömmer alla problem för en liten stund.


Det finns en stencil för bokstäverna på omslagen, men varje omslag blir ändå unikt.

FAKTA CARTONEROS Cartoneros kallas de personer som samlar kartong i Argentina och i många andra sydamerikanska länder och Spanien. Carton betyder kartong på spanska. Cartoneros säljer kartongen till företag som återvinner den. Bara i Buenos Aires finns det över 7 000 cartoneros och de sorterar och återvinner mellan 9-17 procent av de sopor som staden producerar. Det besparar staten kostnader på mellan 30 000 och 70 000 pesos per dag på. Nästan 50 procent av alla cartoneros är minderåriga och 40 procent av dem befinner sig utanför utbildningssystemet.

CAMINO

43


Eds resa runt jorden tog lite drygt ett år, och ett av delmålen var att hitta så många sätt att transportera sig på som möjligt utan att inkludera flygplan.

44 CAMINO


resenären som

dissar flyget Jorden runt på 80 dagar? Nja, snarare med 80 olika transportsätt. Den gröna entreprenören Ed Gillespie har gjort en världsomfattande resa utan att sätta sin fot på ett enda flygplan. Text Micha van Dinther foto ed gillespie

– varför flyga ovanför jorden, när man kan uppleva så mycket mer när man reser på den? Ed Gillespies röst bubblar när han talar. Långa harranger av underhål­ lande historier avlöser varandra, och han är blixtsnabb i sina knivskarpa, underfundiga svar på mina frågor. Vi sitter bänkade framför våra laptops – han i London, jag i Malmö. Skype är påslaget, och det är första gången jag använder mig av datorn för en intervju. Att föreslå ett möte ansikte mot ansikte vågar jag mig inte ens på, men tanke på Eds ”no-fly policy”. Ed berättar att han inte flugit på sex-sju år, med undantag av en resa till Kina där han var inbjuden att delta i ett stort projektarbete kring hållbarhet. – Den gången fick jag svälja min koldioxidstolthet, och hoppas att det positiva jag bidrog med tog ut det negativa med själva resan, berättar han och skrattar.

för några år sedan bestämde sig Ed och hans flickvän för att ge sig ut

på en världsomspännande resa. Men tack vare Eds fleråriga, intensiva ar­ bete med klimatfrågor kändes flygplan helt enkelt inte som ett alternativ. – Dels ville vi dra ner på koldioxidutsläppen på vår resa, men vi locka­ des även av tanken på en resa som var mer avstressad, och som inte inne­ bar att man flängde runt jorden med flygplan. Ed syftar på dagens wham-bam-thank-you-ma’am-resor som blivit till­ gängliga hos lågprisbolagen för ett par hundralappar, och menar att han lockas mer av en långsammare förflyttning. Trenden kring slow travel har varit på tapeten det senaste året, och är något av en återgång till ti­ digare epokers långsammare resande. En tid då saker och ting fick ta sin tid. För vad är mer tillfredsställande än att uppleva övergångar mellan landskap, kulturer, folkslag, språk och kök i takt med att man förflyttar sig genom jorden?

CAMINO

45


Mina tankar far iväg till Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar från 1873, en bok som på många sätt blev startskottet för en ny typ av effektiviserat resande. Drygt hundra år efter utgivningen av romanen, som han ser som en enda lång lovsång till dåtidens moderna vetenskap, upptäckarlust och effektivitet, har vi återigen sakta börjat eftersträva vad som var förr. För vad är charmen med att resa jorden runt på de ynka två dygn som modern teknik möjliggör en sådan resa på? Och vilka gömda konsekvenser ligger bakom det orimligt låga pris man kan ta sig runt jorden för? – Tänk att få se hela världen, utan att bidra till dess förstörelse, sam­ manfattar Ed sitt ovanliga resval. på sin resa runt klotet skapade Ed och hans flickvän en egensinnig pastisch av Jules Vernes litterära verk. Utmaningen på 80 dagar omvand­ lades istället till en utmaning om att finna 80 olika transportmedel att använda sig av under resans gång; bussar, tåg och lastfartyg avlöstes av elefanter, åsnor och kameler. – Problemet var att ju längre ner på listan vi kom, desto svårare blev det att finna nya sätt att ta sig fram på. I slutändan återstod bara en massa djur vi skulle rida på, och som inte nödvändigtvis ville bli ridna. Kame­ len var nog värst. Eds enda kontakt med omvärlden var bloggen Low Carbon Travel, där han skrev inlägg om resans framfart så fort han fick möjlighet att koppla upp sig mot internet. Själv beskriver han den första månaden som en av­ vänjningsperiod från i-landslivsstilen, där såväl vardagens bekymmer som mobiltelefon lämnades hemma i Storbritannien.

att sikta högt verkar vara en självklarhet för Ed, vare sig han bestämmer

sig för att resa jorden runt eller ta ut hela sitt sparkapital från banken för att investera pengarna i initiativ han har full inblick i. – Jag litade inte längre på min bank, berättar Ed. – Under hela livet sparar man för att få en bra framtid och en behaglig pension. Men vad gör banken med pengarna under tiden? Utan inblick kan de mycket väl investeras i projekt och företag som förstör den värld jag så hårt arbetar för att bevara. Istället har han valt att investera pengarna i Socks For Happy People och Loco2Travel, två företag som på vitt skilda sätt jobbar för att göra vår värld till en bättre plats. Som investerare har han möjlighet att påverka före­ tagens utveckling, och vet med säkerhet att kapitalet kommer till nytta samtidigt som han i längden hoppas på avkastning. Själv driver Ed till­ sammans med vännen Solitaire Townsend sedan 2001 den gröna kom­ munikationsbyrån Futerra, efter att ha tröttnat på ett slitsamt liv som marinbiolog. Även Futerra siktar mot stjärnorna i sitt mål att göra den hållbara livsstilen så attraktiv att den blir gängse. – Med Futerra vill vi röra oss bort från det ständiga fingerpekandet, och vända på budskapet till något positivt, berättar Ed. – Vårt jobb är att informera om att de saker vi behöver göra för vår om­ värld inte är så fruktansvärt smärtsamma, men att det krävs förändring hos oss alla. Förändringar som på sikt kan resultera i något positivt för alla. Vår uppgift är att skapa budskap som får folk att vilja omfamna för­ ändring, istället för att springa ifrån den. vi kommer in på begreppet ekoturism och hur hållbarhet inom resandet är en svår nöt att knäcka. – Folk säger att ekoturism är oerhört viktigt för ursprungsbefolkning­ en, men jag anser att hela idén undergrävs om man till exempel flyger dit. Vi måste skapa kreativa lösningar för sådana dilemman i framtiden. Ed berättar passionerat om deras besök i Mongoliet, ett land där han upplevde att det ekologiska tänkandet inte fanns som utpräglat begrepp, men där dess egenskaper förekommer som en naturlig del i vardagen. – Som besökare tar man del av en livsstil som i princip varit oförändrad i över tusen år. Vi bodde hos lokalbefolkningen i deras jurtor, och ener­ gin kom från getternas och kamelernas spillning som man eldar upp. Den typen av ekoturism vi fick uppleva där, visar på ett beroende mellan människa och natur som är hållbart på alla plan. Men den mongoliska lösningen fungerar kanske inte över hela världen, Ed menar att man måste skräddarsy turistlösningarna efter lokalområ­ dets omständigheter och förutsättningar. Och att man som resenär har ett ansvar att ställa krav, trots att det är en riktig snårskog bland hållbara resealternativ. Därför vill Futerra, vid sidan om sitt arbete med traditio­ nella kunder, vara med och utbilda människor i hållbart tänkande genom att erbjuda en rad nedladdningsbara gratisguider i ämnet. Greenwash är en guide om hur man med sunt förnuft kan genomskåda resebranschens mest uppenbara marknadsföringstrick. – I resebranschen används ordet ”eko” på allt, utan att man har direkta belägg för det. Därför måste man kolla runt, göra sin research. Föränd­ ring kommer genom att vi ställer frågor och kräver utveckling. för ed stod hemkomsten för resans största och kanske mest oväntade

Ed driver driver den gröna kommunikationsbyrån Futerra, och menar att det gäller att använda sig av sunt förnuft när man granskar reklam. Verkar det för bra för att vara sant, så är det troligtvis det.

46 CAMINO

chock. Han berättar skrattande om hur underligt det kändes att vara till­ baka på kontoret, och om ångesten efter de första åtta timmarna framför datorskärmen. Den efter-semester-nedstämdhet som kan drabba många


Guiden Greenwash finns inom snar framtid tillgänglig på svenska, och är ett gratis hjälpmedel för alla som vill lära sig genomskåda bluffar i marknadsföringen kring ekologiska produkter och tjänster.

ED OM

” Man kan använda sig av resandets sinnestillstånd, trots att man är hemma”

av oss, slog till ordentligt efter ett år på resande fot, och den ofattbara känslan av att ”göra samma sak framför datorn varje dag” slog Ed med bestörtning. – Vår resa lockade fram så mycket nyfikenhet och företagsamhet. När man sen kommer hem till sin hemstad och sitt arbete, är det viktigt att inte förlora dessa nyfunna egenskaper, berättar Ed. – Det är det som är så fantastiskt med resepsykologi – man kan fak­ tiskt använda sig av resandets sinnestillstånd i den miljö man är, trots att man är hemma. Man måste inte resa till andra sidan jordklotet för att upptäcka något nytt. Försök istället med att börja lägga märke till det obekanta i vardagen, tipsar Ed. Kanske är det så att man faktiskt kan vara helt öppen för alla nya in­ tryck i den egna vardagen, tänker jag när jag stängt ner Skype. Å andra sidan tog det Ed ett helt år av resande till en rad sällsynta resmål för att komma till denna insikt…

ED GILLESPIE yrke Grundare

och ägare till Futerra, en grön kommunikationsbyrå i London.

bor I

London med sin flickvän.

aktuell Med

sin jorden­ runtresa helt utan flygplan, en berättelse som inom kort kommer ut i boken Only Planet.

futerra.co.uk lowcarbontravel.com

Sverige  – Sverige kan det där med hållbarhet väldigt väl, ni har ju praktiskt taget kommit på begreppet. Dessvärre upplever jag dock att man på senare tid börjat bli bekväm, att man inte längre går i bräschen för utvecklingen inom hållbarhet. Resor  – Vår största utmaning är att begränsa koldioxidutsläppen. Hur vi tar itu med denna utmaning kommer att ha stor påverkan på vårt sätt att transportera oss. Därför kommer vi att tvingas flyga mindre – vi ”samlar på oss” koldioxid för de längre resorna, och drar ner på kortare flygresor som istället ersätts med tåg. År 2030  – Då tror jag verkligen att vi reser på ett annorlunda sätt. Min dröm är att vi reser med luftskepp, så som Aircruise designade av Seymour Powell. Tvärs över Atlanten på 36 timmar, och en resa som verkligen kan göras i stil.

CAMINO

47


s m a k r i k t r ecept

FRÅN JORD TILL BORD En trädgård lever året runt. I boken Rosendals trådgård - ett år med trädgård och mat har Malou von Sivers följt med i trädgårdens alla årstider och ger oss bästa tipsen. Text Johanna Stål Foto Lena Koller Recept Rosendals trädgård

CAMINO 48 CAMINO


r ec ept s m a k r i k t

Lax i papper 4 portioner 8 mangoldblad (skär bort stjälken) 600 g laxfilé 3 fänkålshuvuden 4 tomater 12 kokta eller rostade potatisar 1 gul lök Olivolja Smör Salt och peppar 4 bitar smörpapper 1. Ansa, tvätta och skär samtliga ingredienser i lagom stora munsbitar. Blanda och fördela allt på fyra smörpapper, ringla lite olivolja över, klicka på smör, salta och peppra. Vik ihop och bind samman med snöre till knyten. Baka i 200 grader varm ugn cirka 20 minuter. Lax har grönt ljus i WWF:s fiskguide om den är Krav- eller MSCmärkt. Odlad lax och östersjölax har gult ljus, och annan lax får rött ljus.

CAMINO

49 49


s m a k r i k t r ecept

S

nart stänger Rosendals trädgård på Djursholm i Stockholm för vintern. Men än pågår ett ivrigt arbete. Det sista skördas från trädgården, läggs på burkar, torkas eller bakas på. Det är snart dags för trädgården att vila. Rosendals trädgård är unik med sin öppenhet, det finns inga entréavgifter, det är lätt att ta sig hit med buss och så ligger den på promenadavstånd från centrala Stockholm. Hit kommer människor för att njuta av enkelheten, dofterna och den friska luften. Som en oas, en välbehövlig, grön och livsbejakande oas. Så har trädgården också lockat människor från hela världen: Carmen Santana från Peru och Antoine Berthelin från Frankrike har båda valt Sverige och Rosendal som arbetsplatser. ”I Sverige vilar trädgårdsmästarna från odlingen på vintern, då får man tid att tänka och planera. Det gillar jag”, säger Antoine. Själv är hans hjärteprojekt Den helande trädgården, en kurs som handlar om att följa med i trädgårdens alla skiftningar under ett år. Tillsammans med en terapeut pratar deltagarna om sorg och glädje, pånyttfödelse och kreativitet. Rosendals trädgård har anor som sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden, ända till 1600-talet. Under 1800-talet tillhörde trädgården Jean Baptiste Bernadotte (Karl XIV Johan), som förvandlade den till ett kungligt sommarparadis. Förre trädgårdsmästaren Lars Krantz skapade det fria, vackra paradis som det i dag är och började odla på biodynamiskt vis: med kretsloppstänkande, till­ varatagandet av allt och helt utan gifter. Det avspeglar sig idag i en känsla av fräschör och sprudlande liv, långt bortanför strikta franska eller engelska trädgårdar med raka linjer. Här är känslan och kärleken i fokus. Boken Rosendals trädgård - ett år med trädgård och mat är mer än en kokbok. Här varvas instruktioner för hur du klipper äppelträd och lyckas med dina dahlior med

50 CAMINO

tips på hur du gör ett fotbad på rosmarin, bakar surdegsbröd och lagar goda, gröna maträtter från trädgården. Journalisten Malou von Sivers och fotografen Lena Koller har följt trädgården under ett helt år, dess skiftningar och olika perioder. I boken berättar Malou om knepen, och om personerna som får trädgården att bli det den är idag. Och tipsar om hur du själv kan lyckas på samma sätt med din trädgård. Hur kom det sig att du gjorde just den här boken? – Jag har alltid varit intresserad av trädgårdar. Jag har ärvt det från min mormor som var mycket trädgårdsintresserad. Och på senare år har jag insett att jag kan mycket mer än mina vänner. Så har jag varit på Rosendal mycket. Jag ville göra en praktisk bok som följer hela året, vad händer i en trädgård under ett år? Vad har varit de häftigaste upplevelserna? – Tidiga morgnar, när det är tyst och gångarna är nykrattade. Då är det stillsamt. Eller sent på kvällen. Att bara strosa runt efter att alla besökare har gått hem. Eller att ta med en bok och bara lägga sig under ett träd och läsa. Vad vill du förmedla? – Glädje och sinnlighet. Det behöver inte vara svårt med trädgård och man kan ta tillvara på mycket mer än man tror. Inget behöver vara perfekt, trädgården är som ett konstverk. Eller som trädgårdsmästare Antoine brukar säga: ” I juli ska man bara sitta på en bänk och njuta.” Alldeles för många sliter i sin trädgård och glömmer att ta det lugnt och njuta av allt det vackra. Alla ingredienser finns ekologiska utom salt, bakpulver, bikarbonat, trådsaffran och vaniljsocker.

” Inget

behöver vara perfekt, trädgården är som ett konstverk”

Malou von Sivers favoriter

Grönsak från trädgården? – Mangold

Sysselsättning i trädgården?

– Pyssla med blommorna – klippa bort vissna rosor, nypa bort vissna pelargoner. Det fungerar som en slags meditation.

Trädgård i världen (förutom Rosendal)?

– Monets trädgård utanför Paris. Men jag har inte besökt så många.


r ec ept s m a k r i k t

Saffranspäron Fasta, stora päron, t ex Alexander Lukas Sockerlag: 0,5 kg strösocker 1 liter vatten 1 g trådsaffran 3–4 stjärnanis 6–8 kardemummakärnor 1–2 kanelstänger Färsk ingefära, skalad, ca 1 x 1 cm 1. Skala päronen och dela dem på mitten. Lägg dem i citronvatten så att de inte blir bruna. 2. Koka ihop socker, vatten och kryddor till sockerlag tills sockret har löst sig. Lägg ner päronen i lagen och låt dem koka 10–15 minuter. Det är viktigt att päronen inte kokar för länge – de ska ha tuggmotståndet kvar. 3. Diska burkar och lock noga i kokhett vatten. Ställ dem upp och ner för att torka. 4. Ställ in burkarna i 100 grader varm ugn. 5. När päronen läggs i burkarna ska dessa fortfarande vara heta. Varma inläggningar läggs i varma burkar, kalla inläggningar i kalla. Placera päronhalvorna i burkarna och fyll sedan med sockerlag upp till kanten. Skruva på locken och se till att det blir vakuum i burkarna genom att sätta in dem på låg värme (ca 80 grader) i ugnen. När locken fått en liten bula mitt på är det klart. 6. Förvara inläggningarna svalt för lång hållbarhet. 7. Servera gärna päronen med glass eller lätt vispad grädde. Trådsaffran ger en fylligare smak och en mörkare färg än pulversaffran. Men du kan också använda pulversaffran som finns kravmärkt.

CAMINO

51


s m a k r i k t r ecept

Waldorf 4 portioner 1 rotsellerihuvud ca 2 dl grädde ca 2 dl vatten 100 g philadelphiaost 6 små röda äpplen Honung Timjan Smör Salt och peppar 100 g valnötter 3–4 selleristjälkar 1. Skala och skär rotsellerin i grova bitar. Koka den mjuk i lika delar grädde och vatten, salta och peppra.

2. Kör sellerin och lite av kokvätskan till puré med en mixerstav. Låt svalna och blanda röran med philadelphiaost. 3. Halvera äpplena och lägg i en ugnssäker form, ringla över honung, krydda med timjan, smör, salt och peppar efter smak. 4. Baka i 150 grader varm ugn 15 minuter. 5. Rosta valnötterna i en torr stekpanna. Ansa och strimla stjälksellerin. 6. Arrangera allt på ett fat.

Rosendals morotskaka 2,5 dl neutral olja 3,5 dl strösocker 4 dl rivna morötter 3 ägg 4 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 tsk bikarbonat 0,5 tsk salt 1,5 tsk kanel Topping: 200 g smör 3 dl florsocker 2 tsk vaniljsocker 0,5 citron, saft och skal 200 g philadelphiaost 1. Vispa olja och socker tills det blir vitt, blanda ner riven morot och sedan äggen ett i taget.

CAMINO 52 CAMINO

2. Blanda de torra ingredienserna, rör ner i smeten. Häll upp i en smord och bröad form, grädda i 200 grader varm ugn 35–40 minuter. 3. Gör toppingen: Vispa smör, florsocker, vaniljsocker och citron tills det blir vitt och poröst. Vispa ner philadelphiaosten, hela blandningen ska vara lätt och fluffig! 4. När den färdiga kakan svalnat breds toppingsmeten över. En kaka på morötter är billig och nyttigare än många andra bakverk.


r ec ept s m a k r i k t

Pumpa med broccoli och kantarell 4 portioner 1 hokkaidopumpa (ca 1,5 kg) ca 50 g smör ca 1 dl olivolja 2 broccolihuvuden 200 g kantareller Salt och peppar 1. Skala, kärna ur och skär pumpan i klyftor. Rosta i 220 grader varm ugn 20 minuter. 2. Kör till en slät puré med en mixerstav tillsammans med smör, olivolja, salt och peppar. 3. Koka broccolin i saltat vatten. 4. Ansa svampen, dela i bitar om det behövs, stek hårt i olivolja och smaka av med smör, salt och peppar. 5. Lägg upp broccoli, svamp och pumpapuré, garnera med blommor och blad från broccolin. Köpt broccoli innehåller ofta mycket rester från kemikalier. Så var extra noga med att köpa ekologiskt.

CAMINO

53


Camu kappa

Annie Abel dress

100% ull från Nya Zeeland

100% ekologisk bomull

1 299:-

1 399:-

Max tröja

Greta cardi

100% ull

100% ekologisk bomull

649:-

629:-

NordeNs störstA ekovAruhus på Nätet Senaste höstmodet har naturliga förtecken Högsta modegrad, stil och kvalitet kännetecknar våra varumärken rakt igenom. Men, minst lika viktigt är att samtliga plagg är ekologiska och handgjorda. Bakom varumärket Stewart +Brown står två designers som drivs av en djup passion för design – och allt görs med stor respekt för naturen. Resultatet är en kollektion med högsta kvalitet i design och funktion, producerat med minimal påverkan på vår gemensamma natur. Lägg därtill klassiska feminina snitt från Karen Cole, Komodo, People Tree och du har en bra bild av det nya höstmodet med naturliga förtecken. Köp ekologiskt mode hos gemenskap:grön. Läs mer på www.gemenskapgron.se

www.gemenskapgron.se 54 CAMINO

En del av:


m at bo r d e t s m a k r i k t

Redaktör ingemar gustafsson ingemar@caminomagasin.se

Matnytt Här är några nyheter på hyllorna som kan passa höstiga stunder. av Ingemar Gustafsson

3 Istället för socker Testa något nytt med Raw Agave Sirap från Renée Voltaire. Denna sirapsort kommer från en sydamerikansk kaktusväxt och ska fungera som ett naturligt sötningsmedel, utan att höja blodsockret nämnvärt. Pris: 45 kr för 250 ml.

1 Billigt bus Cloettas Fairtrade-certifierade chokladserie Good är lätt att falla för. Här med cashewnötter och tranbär. Cirkapris: 15 kr för 90 g.

4 Något att dippa Gourmetknäcke Ost & Pumpafrö från Kung Markatta. Fullkornsvete med emmentalerost och pumpafrön. Cirkapris: 40 kr för 200 g.

2 Under läslampan Det är enklare för en korvkioskägare att få tillstånd för att få servera pulvermos än att få utspisa äkta potatismos. Det är ett av exemplen som driver tesen att samhället missgynnar den näringsriktiga ”äkta” maten. Döden i grytan är journalisten Mats-Eric Nilsson tredje bok i vilken han fajtas mot industrikäket. Medförfattare är Henrik Enander. Pris: 199 kr. (Ordfront)

5 Gratis för den som hittar Utmärkta sajten skogsskafferiet.se tipsar varje månad om vad som finns att inhämta i skog och mark den aktuella årstiden. Här finns enkel och tydlig information om hur olika bäroch svampsorter ser ut, och var de trivs bäst.

5

3

6 Klimatmärkvärdigt Så var då de nya klimatmärkningarna på mat här. Svenskt Sigill har valt att göra en til�läggsmärkning och Krav har valt att integrera klimatkriterier i den ordinarie Krav-certifieringen, till att börja med för fisk och växthusodlat. klimatmarkningen.se.

2

4

6

1

CAMINO

55


24 NOVEMBER

Uppleva världen – miljövänligt? 10 NOVEMBER

18.00 Världskulturmuseet

Höstens populärvetenskapliga program är här! Det är föreläsningar, seminarier och paneldebatter som berättar om den senaste forskningen. Det är också konserter, konstutställningar och teaterföreställningar. Allt med medverkande från Göteborgs universitet.

Miljöeffektiva transporter och logistiklösningar

Öppet för alla och nästan allt är gratis. Hela programmet kan beställas på: 031-786 00 00 eller laddas hem på: www.gu.se/popularvetenskap_arrangemang

Fredrik Börjesson, logistik och transport, Chalmers och Catrin Lammgård, företags-ekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Några smakprov ur programmet:

17 NOVEMBER

Livsmedelsreklam och hälsa i TV

1 NOVEMBER

Vad är etiskt sparande egentligen?

Riksdagsvalet 2010

18.00–19.00 Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25 Sal AK 2137 (källarplan)

18–19.30 Ekocentrum, Aschebergsgatan 44

18.00–19.30 Universitetsbyggnaden, Vasaparken, sal 10 Analys av resultatet av valet till riksdagen 2010. Om valdeltagande, vallöften och valkampanjer, om varför det gick som det gick och om hur det blir nu.

18.00–19.30 Ekocentrum, Aschebergsgatan 44

Under de senaste 10 åren har fenomenet “etiska fonder” etablerat sig i Sverige. Joakim Sandberg är forskare i praktisk filosofi och har gjort sig känd i media för att vilja problematisera begreppet etisk fond. I föreläsningen går Joakim till botten med vad det svenska folket tycker att de etiska fonderna bör göra, samt presenterar sina egna tankar om vad etiskt sparande kan innebära för privatpersoner.

Fler blir mer miljömedvetna, men reser också mer. Hur går det ihop? Uppfattar människor sitt resande ut i världen som problematiskt? Vilka möjligheter har individer att ta ansvar i dessa sammanhang? Lotta Frändberg, kulturgeografi, Handelshögskolan 25 NOVEMBER

Aktuell forskning, inriktad på barn, jämför Sverige med andra länder samt presenterar hur hälsoargument används i TV-reklam. Hillevi Prell, universitetslektor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap

”Håll utkik efter mig när du handlar!” Grace Mwangi och hennes kollegor, rosodlare i Kenya.

Välj Fairtrade-märkta produkter så kan du vara säker på att odlaren får en förbättrad ekonomisk situation och att arbetet utförts med respekt för mänskliga rättigheter. När du handlar Fairtrade-märkt skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. CAMINO är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Läs mer på www.fairtrade.se 56Fairtrade


EKOREKOKO L L EN s m a k r i k t

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

Ekobaren på Gourmet Lund

ekorekokollen

Konstfull fikamat i ett växthus och ensam lyx . Ekorekokollen fortsätter att smaka sig genom Sverige och fastnar vid havsbrisar på Västkusten och klappar sig på magen efter en gräddig pasta i Lund.

Växthuser Ulvesund

Regenten i Skåne

Med konst på menyn

lund Det

märks omedelbart när man kliver in på Gourmet Lund att här bryr man sig om maten. Råvarorna är i centrum. Restaurangen lyfter tydligt fram mat från regionen på menyer och skyltar, ekologiskt verkar vara en självklarhet och fokus ligger på att gynna småskaliga producenter, laga hälsosam mat och uppmärksamma hantverket i matlagningen. Här finns bland annat lunchservering, after work och à la carte. Själv ramlar jag in en tidig eftermiddag och sätter mig i den nedre delen, kallad Ekobaren. Jag väljer en spenat- och ricottafylld tortellini med parmesan, paprika, sallad och örter. Det smakar mycket, fylligt och helt purfärskt. Pastan känns nästan ”gräddig”. De 105 kronorna som jag betalade känns billigt, för detta är riktigt, riktigt bra kvalitet. Bemötandet från personalen är glatt och trevligt, men deras tålamod sätts kanske heller inte riktigt på prov, eftersom jag är själv i lokalen. Ensamheten beror troligtvis på en illa vald tidpunkt, och får nog anses vara det enda på minusposten den här gången.

ulvesund En bit utanför Ljungskile på västkusten Tidigare testat ligger minisamhället Ulvesund, som domineras Café Mineur. Bohemiskt café med ekologisk och av Växthuset Ulvesund, med tillhörande butik närproducerad mat. Gott om vegetariska och veganiska alternativ. och kafé. Maten på kaféet består till största delen Stora Nygatan 31, Stockholm av vad som odlas på gården och är därför både säsongs­betonat och ekologiskt, enligt ägarinnan Hedens Hörna. Sagolikt god mat på bra råvaror. Dock skulle restaurangens utseende behöva Marie -Louise Abrahamsson. Vi spanar lite i kaféet piffas till lite. och upptäcker att även teerna och många av Sten Sturegatan 1, Göteborg drickorna är ekologiska. Restaurang Kärnhuset. Här bjuds det på äpplen I ett vitspräckligt växthus fyllt med konstverk överallt, till och med i soppan. Men vad annars serveras vegetarisk mat. Sätter man sig utomhus kan man vänta sig på Kiviks musteris egna lilla restaurang. kan man njuta av havets svala brisar. Vi provade Kiviks musteri, Kivik. en grönsakspaj (69 kr) och en focaccia (59 kr), och Café Nyfiket. I en gammal tändstickfabrik, trots att det för dagen är mycket folk i rörelse så granne med ekobutiken Bikupan, ligger ett chargår det snabbt att få maten serverad. Maten känns migt fik med härlig atmosfär. färskare och smakar fylligare än liknande rätter Svavelsticksgränd 7-9, Jönköping som serveras i städernas många kaféer, men dock Da Matteo. Vi sliter gärna i en god surdegsmacka är portionerna lite i minsta laget för en hungrig och sippar på en välsmakande latte. Göteborgarnas innefik ger inte avkall på varken kvalitet besökare. Och pajen som vi båda önskade fanns eller miljö. bara kvar i ett exemplar. Vallgatan 5, Göteborg Ett kul inslag är de fotoutställningar som pågår i växthuset. Att blanda växthus, mat och kultur var något ägarinnan startade med för att dryga ut inkomsterna och som ger besöket en extra guldkant.

Klostergatan 14, Lund Gourmetlund.se

Ulvesunds byväg 10, Ljungskile Ulvesund.com

CAMINO

57


mode

Redaktör emma häggström mode@caminomagasin.se

Continental Clothing visar CO2-utsläppen i plaggens skötselråd.

ca m g ill ino ar

Genomskinliga kläder

Långt ifrån alla modeföretag är transparenta när det gäller etik och miljö. Men undantagen finns. Camino guidar dig till var du kan hitta info om allt ifrån koldioxidutsläpp till vinstpålägg hos dina favoritföretag. av Emma Häggström Via skötselråd Spårbarhet och Carbon Footprint

I modebranschens globaliserade värld är spårbarhet något som många konsumenter efterfrågar. I många fall får du inte ens reda på i vilket land kläderna tillverkats. En smart lösning på detta har organisationen MadeBy, som samlar till exempel välkända eko-företagen Kuyichi och Edun. Bredvid skötselråden i plaggen finns siffror som inmatade på hemsidan guidar dig i plaggets resa från fiberodling till sömnad av färdigt plagg. För ett liknande fantastiskt initiativ när det gäller transparens, se

58

CAMINO

Patagonias Footprint Chronicles, där du på företagets webbplats pedagogiskt informeras om transporter, avfallsmängd och koldioxidutsläpp för ett antal utvalda produkter. Koldioxidutsläpp är annars ofta svårt att beräkna i och m ed de många produktionssteg som krävs för att tillverka kläder. En märkning för detta, även kallat Carbon Footprint lanserade brittiska Continental Clothing förra året som första modeföretag. Liksom Made-By visas även det i plaggens skötselråd: 2,4 kg CO2 per t-shirt. made-by.org, patagonia.com, continentalclothing.com


mode

I butiken Open Conduct – Visa allt!

Patagonia informerar om transporter, avfall och utsläpp.

De flesta modeföretag har en så kallad Code of Conduct, en upp­ förandekod som ställer krav på arbetsförhållanden i de fabriker de anlitar. Outlet-företaget Lager 157, som både säljer märkeskläder och har egna kollektioner, har istället tagit fram en Open Conduct. I den vill de redovisa så mycket de kan om kläderna; inte bara namn på fabriker eller om det använts kemikalier, utan även prispålägg och övriga ekonomiska kalkyler. Informationen visas vid kläderna i butiken. Än så länge används det främst på Lager 157s egna produkter men allt fler samarbetsföretag har börjat ansluta sig. Även om de har långt kvar att gå, till exempel när det gäller fabriksinspektioner, är initiativet unikt och modigt i och med att det når ut direkt på butiksgolvet. Hur skulle du tänka om du såg att det billiga linnet från Bangladesh kostade åtta kronor att köpa in? lager157.com

På webbsidan Hållbarhetsrapportering

Vill du veta hur många barnarbetare Hennes & Mauritz upptäckte hos sina leverantörer förra året? Det är bara att surfa in på hm.com. Sedan flera år tillbaka lanserar de nämligen en nästan hundrasidig Sustainability Report där allt ifrån koldioxidutsläpp, sjukfrånvaro samt avvikelser mot uppförandekod sammanställs. Allt enligt FNstandarden GRI:s krav kring hållbarhetsredovisning. H&M är långt ifrån ensamma om att rapportera på detta sätt. De flesta stora multinationella företag som Ikea, Adidas och Gap gör omfattande rapporter varje år. Det var Coops egen hållbarhetsredovisning som skapade rubriker kring dåliga arbetsförhållanden i somras. Något som antagligen startade diskussion på många företag: Vad är bäst för varumärket, att redovisa eller att hålla tyst? På Global Reporting Initiatives hemsida finns listor på de företag som vågat. globalreporting.org hm.com

lokalproduceraDE REGNKLÄDER

Alexander Stutterheim designer

Alexander Stutterhei­m startade Stutterheim Raincoats för att han tyckte att det saknades stilrena regnkläder. Resultatet blev traditionellt inspirerade regnkappor i svart eller vit galon i unisexmodell. Sömnaden görs i Borås och alla jackor numreras och signeras av de fyra sömmerskorna. Hur tänkte du när ni lade sömnaden i Borås? – Det ligger i tiden. Allt kan inte vara masstillverkat slit och släng-mode. Samtidigt så var det en enkel lösning då jag inte har så stor erfarenhet av klädtillverkning. Det blir ju lite dyrare, en jacka kostar 2 995 kronor i butik, men jag vill inte att det ska vara storskaligt, jag gör det här för att det är roligt. Första omgången tillverkades bara 350 numrerade jackor. Var kommer materialen ifrån? – Tygerna tillverkas i Danmark, det är inga ekomaterial tyvärr, men tanken är att de ska ha så bra kvalitet att de kan användas under en lång tid och på så sätt vara hållbara. Hur har jackorna mottagits? – Både bland konsumenter och för sömmerskorna i Borås har det bara varit positivt. Numreringen på jackorna är inte bara för att visa spårbarhet bakåt utan också för att vi ska kunna se vart jackorna tar vägen. På vår Facebook-sida får vi ibland rapporter: ”Nummer 147 på väg ut i regnet”, till exempel. Var kan man köpa jackorna? – Jackorna säljs via vår webbshop, på Nitty Gritty, Aplace i Bruno-gallerian och på PUB i Stockholm samt i en butik i Oslo. stutterheim.se

Lager 157 visar allt.

CAMINO

59


m o d e perso n ligt

Redaktör tobias jansson tobias@caminomagasin.se

Samebälte

Aias mode

– Det här bältet kommer från en second hand-butik i Kiruna. Jag har rest mycket i Lappland och fotograferat samiskt hantverk. Sådana här traditionella bälten har de manliga renskötarna. De har både finbälten och arbetsbälten, det här är ett arbetsbälte med fästen för kåsa och knivar. Männen har bredare bälten än kvinnorna, ju bredare desto tjusigare. Jag kan ha samebältet till en kappa eller en klänning.

Hår från angorakanin och pimpad näver med detaljer i guld. Aia Jüdes älskar att förnya traditionellt hantverk. Tillsammans med Sanna Gebeyehu driver hon företaget Rekostylisterna.

Näverväska "Coco"

– Jag samlar på näverväskor, men gör även nya. Jag håller på med ett utställningsprojekt där jag gör om klassiska näverväskor till "kopior" av lyxmärken som Chanel och Louis Vuitton. För mig är det en kreativ process fylld av humor som väcker intressanta frågor om lyxkonsumtion och hur vi värdesätter saker omkring oss. Näver är ett jättecoolt material, och det är väldigt hållbart. I Ryssland har man hittat 700 år gamla brev skrivna på näverark som fortfarande går att läsa.

text & foto Tobias Jansson

Kaninhår och yuppievintage

– Ponchon är handvirkad i lin och angora av min vän, designern Johanna Hofring. Vår kompis har angorakaniner på sin gård som hon klipper då och då, annars blir de helt igenbollade. Sen spinner hon garnet själv. Ponchon tillverkas på beställning. Siden­skjortan av det franska yuppiemärket Robert Haïk hittade jag i vintageområdet Shimokitazawa i Tokyo. De är jättebra på vintage i Japan, de köper upp allt i Paris och skeppar dit. Stretchjeans i ekologisk denim från Kuyichi, modellen heter Ali och kostar 1400 kr. Ekovaruhuset.se Kuyichi.com

Näverhalsband med guldklocka

– Till näverslöjdaren John som jag samarbetar med sa jag att jag ville ha "näverpärlor stora som björnbär". Man gör näverpärlor genom att skära remsor som rullas och limmas. Här har jag satt lite bling på nävern genom att använda en tjock antik guldkedja, nästan lite "tant goes hiphop". Och så en farfarsklocka i guld från 1916.

Folkdräktshandskar

Rekostylisterna är aktuella med utställningen Kimono Fusion på Världskulturmuseet i Göteborg

– I Dala-Floda i västra Dalarna är de kända för sin röda folkdräkt med stora blommor. Här finns de galnaste broderierna och de mest excentriska färgerna! De här handskarna köpte jag för bara 250 kr på Floda Hemslöjd i Dala-Floda, de har en liten vintagehörna där. De är vackra och välgjorda och riktigt heta för att vara 100 år gamla!

17 september 2010 - 31 maj 2011

hemslojden.org

CAMINO 60 CAMINO


foto anna-lena ahlström / svt

a k t u ellt ku lt u r e l lt

redaktör tobias jansson tobias@caminomagasin.se

”Buddhismen är min älskarinna, vi är inte gifta”

HALLÅ DÄR! bob hansson

Med sin nya roman Vips så blev det liv är Bob Hansson tillbaka som författare. Men skrivandet är inte alltid en dans på rosor. För Camino berättar han om en schyst diktatur, om sin relation till buddhismen och hur man bryter en dålig vana. Text Kristian Gidlund

Bob Hansson kan du även se som lyckosökare i litteraturprogrammet Babel på SVT.

Vad upplever du för inre konflikter när du skriver? – Konflikten mellan min oskyldiga lust att skriva och idén om att det jag skriver måste vara så förbannat bra. Konflikten mellan lust och prestation och den mellan min röst och andras. Hur hanterar du det? – Det är det inte säkert att jag gör… Genom att påminna mig själv om min ursprungliga ambition och hur det egentligen var jag ville berätta. Vilken konflikt eller motsättning har påverkat dig mest i ditt liv? – Bra fråga. Svår att svara på. Det är nog den inre, den om tvivel och om att man måste hålla måttet och leva upp till en massa saker. Den finns där jämnt, samtidigt som den yttre hela tiden byts ut.

En konflikt bygger i princip på att någon säger sig ha rätt och att någon annan skulle ha fel. Hur självgod är människan på den punkten? – Nu skulle det vara lätt för mig att svara så att jag låter väldigt självgod. En konflikt bygger på två parallella sanningar – i bästa fall två, ibland fler. Egentligen finns det inga rätt och fel. Det finns bara rätt och rätt, så man kan säga att en konflikt är ett krig mot verkligheten. Det finns inget gudomligt rätt. Det finns en majoritet, men det betyder inte att minoriteten har fel. De är bara färre. Man kan nästan prata om en schyst diktatur, i alla fall på ett moraliskt plan. Vad kan man göra för att bryta det mönstret? – Man kan bli buddhist. Där handlar mycket

om empati, om att ge kärlek även till dem man avskyr. Jag tror att det är viktigt med introspektion: att titta på sig själv och försöka klura ut hur det är man själv fungerar. Är du buddhist? – Nej, men jag försöker praktisera det. Hur då? – Genom att meditera. Klart man kan gå runt och kalla sig buddhist till höger och vänster, men av respekt för den kulturen så kan jag absolut inte kalla mig det. Jag är inte buddhist, jag är poet. Buddhismen är min älskarinna, vi är inte gifta. Bob Hanssons nya roman Vips så blev det liv släpptes den 17 oktober på Ordfront förlag. myspace.com/bobhansson

CAMINO

61


KULTURELLT a k t u ellt

Radioactive Cats av Sandy Skoglund ställs ut på Fotografiska i Stockholm.

Radioaktiva katter

Illgröna jätte-ekorrar invaderar en drive-in-biograf i solnedgången. Radioaktiva neongröna katter löper amok i ett grått, deprimerande kök. Under hösten ställer fotografen Sandy Skoglund ut sina surrealistiska bilder på Fotografiska i Stockholm. text tobias jansson fotokonstmuseet Fotografiska i Stora Tullhuset vid Stadsgårdshamnen i Stockholm. Efter starka öppningsutställningar med ikoner som nordamerikanska porträttfotografen Annie Leibovitz och svenska Lennart Nilsson och Anders Petersen, går man under hösten vidare med namn som Pieter ten Hoopen, Lars Tunbjörk och Sandy Skoglund med utställningen The Artificial Mirror. New York-baserade Sandy Skoglunds bilder är surrealistiska kommentarer till mass­ konsumtion, reklam och populärkultur, ofta

i våras öppnade

62

CAMINO

med apokalyptiska undertoner. Karaktäristiskt för Sandy Skoglund, som varit aktiv som konstnär och fotograf sedan början av sjuttiotalet, är miljöer som invaderas av kaskader av djur, i starka kontrastfärger. Hon bygger upp minutiöst planerade, färgsatta miljöer som resulterar i verk som tycks sväva mellan installation, måleri och fotografi. En bild kan ta månader att planera och bygga upp för att sedan fotograferas med storbildskamera. Trots det surrealistiska uttrycket är de flesta bilderna helt fria

från retuschering och digital manipulation. The Artificial Mirror på Fotografiska är en retrospektiv utställning och visar Sandy Skoglunds bildvärld från sjuttiotalet fram till idag.

The Artificial Mirror Fotografiska, Stockholm Pågår t o m 6 november fotografiska.eu sandyskoglund.com


bö ck er KULTURELLT

AFRIKAS VITA MÄN UTMANAS

Årets Bok & biblioteksmässa hade temat Afrika. Johanna Stål har läst böcker av Afrikas vita män och svarta kvinnor och funderar på om bilden av världsdelen håller på att förändras. Text johanna stål det kryllar av vita män som skriver om Afrika. Ja, det kryllar av vita män överallt. Det är inget nytt. De är ju liksom högst upp på närings­kedjan. När jag fick nyheten om att den (vita) sydafri­ kanen John Maxwell Coetzee fått Nobelpriset i litteratur år 2003 låg jag i en säng i Thailand och hade precis fått tag i en Dagens Nyheter. Jag kände igen namnet och insåg att det var en bok av just honom som jag två dagar tidigare bytt till mig i en bokhandel i centrala Bangkok. I Coetzees uppmärksammade bok Onåd, som jag snabbt slukade, uppvisas ett Sydafrika där maktbalansen skiftat. Huvudpersonen är (vita) David Lurie, som flyttat till sin dotters gård, ef­ ter att ha blivit uppsagd från universitetet efter­ som han haft en kärlekshistoria med en av sina elever. David upplever hur hans dotter våldtas av en svart man på gården. Men istället för att ge sig av bor dottern kvar och fortsätter sitt liv, i onåd. Dessutom gifter sig dottern med en svart man som skyddar den man som våldtog henne. Boken är ett våldsamt slag i magen. Här är de vita maktlösa och underställda. Politiskt förvir­ rande och samtidigt ett oerhört starkt uttryck. Kan vi fortsätta se på världen på samma sätt som vi gjort förut? När (vita) fransk-afrikanen Jean-Marie Gustave Le Clézio fick Nobelpriset i litteratur 2008, var jag förberedd på ytterligare ett magslag. Men här möttes jag istället av en berättare som tog mig med till en värld av magi, begär och trolldom. Le Clézios far arbetade länge som läkare i den afri­ kanska bushen och sonen växte upp med honom. ”Afrika var mer kropp än ansikte. Det var våld­ samma förnimmelser, våldsam aptit, våldsam­ ma årstider.” skriver han i boken Afrikanen. En­ gagerade Le Clézio, som ägnat sitt liv åt en kamp mot barnprostitution, kolonialism och exploate­ ring av naturen och för ursprungsfolks rättighe­ ter, skriver att livet i Afrika gav honom en andra personlighet, lagd för drömmar samtidigt som han är livligt intresserad av verkligheten. Traditionellt har den vite mannen varit den som fått berätta om Afrika för oss i västvärlden. Med några få undantag. Nigerianska Wole Soyinka

som fick nobelpriset i litteratur år 1986 var inte bara svart utan också den första afrikanen att få priset. På Bok- & biblioteksmässan i Göteborg tidigare i höst kunde vi lyssna till en framstående kvinn­ lig, svart afrikan - sydafrikanska Nadine Gordi­ mer. Hon mottog Nobelpriset i litteratur 1991, som andra afrikan och sjunde kvinna någonsin. Hon, precis som flera sydafrikanska författare, har genom sitt författarskap präglats av kampen mot apartheid. Men i sin senaste bok Börja leva, har hon lagt apartheiden åt sidan för att i stället rota i det inre hos en cancersjuk mans (som råkar arbeta som ekolog) minne. En bok om personligt ansvar även i svåra tider. Vid Gordimers sida finns också egyptiska Na­ wal El Saadawi, författaren som kämpar mot re­ ligiös fanatism och för kvinnors rättigheter. De afrikanska kvinnorna har burit på ett ok av dubbelt utanförskap: rasismen och kvinno­ förtrycket, ett ok som gjort det svårt att bryta sig fria som författare. Idag har de brutit sig loss tillräckligt mycket för att orka kämpa mot för­ trycken och samtidigt bygga upp betydelsefulla författarskap. Feministen Saadawi menar också att religionen måste hållas skild från resten av livet. Kanske är religionen det nya apartheid som begränsar marginaliserade människor från att göra sina röster hörda, resonerar Saadawi. Pö­ beln hålls i schack. Något som Saadawi vägrar att acceptera. I Den stulna romanen är kvinnoförtrycket i centrum. Här låter Saadani huvudpersonen i boken skriva en bok om det som romanfiguren själv inte vågar göra – nämligen mörda sin man. En bok i en bok är ett spännande drag, och jag blir nyfiken på att läsa mer av Saadawi. Bok- och biblioteksmässan har gjort ett enormt jobb med att hitta mängder av begåvade afrikan­ ska kvinnor och män som förhoppningsvis kom­ mer vara del i en ny, viktig förändring av det afrikanska författarlanskapet, såsom vi i norr ser det. Den (vita) afrikaboende författaren Richard Dowdens nya bok Afrika-framtidens kontinent, är en bok som visar på den riktningen.

bokTIPS

J M Coetzee Onåd Brombergs, 1999 J M G Le Clézio Afrikanen Elisabeth Grate Bokförlag, 2005 Nadime Gordimer Börja leva Albert Bonniers Förlag, 2005 Nawal El Saadawi Den stulna romanen Ordfront, 2010 Richard Dowden Afrika-framtidens kontinent Leopard, 2010

CAMINO

63


kreation.se

Berit Rudolfsson, Kalmar

Jag vill att Kalmar ska vara vackert även i framtiden! – För mig är miljön en hjärtefråga, inte minst den lokala miljön. Därför känns det bra att välja en energileverantör som satsar på vår närmiljö.

Ring 0480 - 45 11 45 eller besök www.kalmarenergi.se

MODE SKA VARA KUL, INTE FÖRSTÖRA! Butiken för henne, honom och de små Renmarkstorget 10, Umeå www.artandeco.se

CAMINO I FICKAN

Nu kan du läsa Camino i iPhone. Ladda ner applikationen Qiozk på www.qiozk.com @


sunt

Redaktör caroline petersson caroline@caminomagasin.se

Solidariska vitaminer Just nu råder säsong för svenska äpplen, men snart kommer vinterns vitaminboost från södra halvklotet. Fairtrade försöker se till att även de som plockar frukten får ta del av nyttigheterna. av Caroline Petersson

För några år sedan var bananer den enda Fairtrade-certifierade frukten i svenska butiker. Numera finns svenska återförsäljare även för apelsiner, ananas, citroner, lime, blodgrape, avokado, mango och vindruvor. Men till skillnad från andra Fairtrade-produkter, som blir allt enklare att hitta, har utvecklingen på frukt­sidan varit trög. Finanskris, problem med skördar, nya skadedjur hos producenterna och bristande efterfrågan från konsumenter är några av förklaringarna. Då i princip all Fairtrade-frukt i Sverige också är ekologisk blir priserna ofta högre. Men smakar det så kostar det. Det du inte hittar färskt hittar du ibland torkat, i müsli, eller pressat i juiceförpackning.

Vindruvor Certifierat vin har funnits länge på marknaden men det tog längre tid innan de Fair­trade-certifierade vindruvorna började dyka upp. Vindruvor kan sänka blodtrycket och ge bättre hjärtfunktion. Tänk på att den mesta näringen sitter i skalet. Fairtradedruvorna importeras till Sverige via Ica. Grapefrukt Grapefrukt är svamp- och bakterie­ dödande och kan vara bra vid olika typer av inflammationer. Hebes frukt och grönt har Fairtrade-certifierad blodgrape i sortimentet. Svansö Herrgård har flera certifierade tropiska juicer, bland annat pink-grape, som du ofta kan hitta i vanliga matvarubutiker. Mango Efter banan är mango den näst vanligaste tropiska frukten. Den är mycket rik på vitamin A som är bra för huden och synen. Fairtrade-certifierad färsk mango finns i bassortimentet hos de stora livsmedels­ kedjorna, men utbudet varierar med säsong och butik. North and South har torkad mango. Fruktmüsli och Geobars med mango finns i märket Trade Craft.

För att få din butik att ta in Fairtrade-frukter kan du hänvisa till de återförsäljare vi angett ovan, eller kolla med återförsäljarna om de säljer till en butik nära dig. För fullständigt Fairtrade-sortiment kolla in fairtrade.se

läs mer

Organisationen SwedWatch har undersökt situationen för säsongsarbetare inom fruktindustrin i Chile och Sydafrika. 2009 gjordes en uppföljning på rapporten som visar på fortsatta brister i kontrollen av anställningsförhållandena hos producenterna. swedwatch.se

CAMINO

65

foto linus hallgren

Aprikoser Färska aprikoser finns ännu inte att köpa Fairtrade i Sverige, men däremot kan du hitta torkade, av märket Trade Craft. Aprikoser är rika på järn och fungerar laxerande vid hård mage. Torkade aprikoser är mycket fiberrika.


SKICKA CHOKLAD TILL EN VÄN OCH ETT BARN TILL SKOLA Med GodGåva.se skickar du enkelt kvalitetschoklad till de du tycker om. Självklart KRAV- och Fairtrade-certifierad.

Visa att du bryr dig. För varje gåva du skickar till någon via GodGåva.se ger du inte bara en värdefull present till din kärlek, dina vänner eller dina kunder. Du tar dessutom ett steg närmare en mer hållbar värld.

Gåvan innehåller också ett ekonomiskt bidrag till gatu- och föräldrarlösa barn i Tanzania. Verksamheten skapar en trygghet, ger många barn kvalitativ utbildning och tillsammans kan vi förändra levnadsvillkoren för många barn.

LB HÅL

100%

RAR TILL EN

AR VÄR L

G ÅV OR S O M BID

D

TRE & MER BÄT

GODGÅVA.SE

Fira julen rättvist i år! Hos oss finner du julkort, klappar och pynt som är rättvist producerade!

Välkommen till IM Fair Trade!

Besök oss gärna i vår webbutik

www.imfairt rade.se 66 CAMINO

GÖTEBORG Linnégatan 24

VRIGSTAD Tegnérvägen 8

UMEÅ Skolgatan 53

NÄSSJÖ Storgatan 38a

LINKÖPING Hospitalstorget 1

LUND St Petri kyrkogata 13

STOCKHOLM Hornsgatan 29C

JÖNKÖPING Klostergatan 65

MALMÖ Engelbrektsgatan 13


r e da k ti o n e n

På Caminomagasin.se får du inblick i redaktionens vardag med spännande blogginlägg. Dessutom nätbutik, tips på resmål och restauranger, info om Caminos events och mycket mer.

CAMINO MAGASIN.SE bloggar

kategorier

om camino

konsult

vänner

prenumerera

Hej Camino! Vad har format er världsbild?

Tobias Jansson

AD, fotograf & redaktör

– Två saker har varit viktiga, resor och studier. I tjugoårsåldern reste jag runt i Centralamerika, det gav mig insikter och ”politisk med­vetenhet” om världens orättvisor. Senare har jag läst sociologi, det gav mig analysverktyg för att förstå en del av de samband som skapar globala missförhållanden.

Ingemar Gustafsson redaktör / Webb

– Som många andra ”backpackade” jag bekymmerslöst i Asien som 19-åring. Men efter ett tag blev det obehagligt påtagligt hur många väster­länningar som betedde sig som om de vore världens kungar, och förtjänade uppassning. Och det i en omgivning där fattigdomen var ständigt närvarande. Det gav mig nytt fokus.

BLOGGAT

Nytt ekokluster på Södermalm Jag skrev för två år sedan om Magasinsgatan i Göteborg som ett kluster för ekobutiker. Tyvärr gick flera av dem i graven under den ekonomiska krisen: Icons of Eco, Berthas, medan andra, såsom matbutiken Ekostore har överlevt… I Stockholm har liknande kluster funnits i Östermalm med butiker som Blueberry lifestyle och Sencha i ena änden och Eat! ekohandel, Fair Trade Shop och Matdistriktet vid Tegnérgatan… Nu har delen i öster, i slutet av Folkungagatan på Söder, fått lite nytillskott… Johanna Stål har upptäckt ett nytt ekokluster på Södermalm. Följ Johannas och övriga Caminoredaktionens bloggar på caminomagasin.se

största eko-mässa är nog fortfarande BioFach i Nürnberg i februari

Johan Ceije på Krav kommenterar Caroline Peterssons blogginlägg om Eco Now mässan i Stockholm

1969 så många kronor kostade en bussresa tur och retur till EU:s mittpunkt. Ingemar och Tobias besökte Bryssel för ett seminarium om arbetstidsförkortning och klimatpåverkan i september. Läs om det på bloggen.

Chefredaktör

– Kloka föräldrar, tän­ kande vänner, nyfikenhet och ett gäng upptäcktsfärder både i den yttre och inre världen. Min världsbild är förvirrad och sökande och omformas ofta med hjälp av insiktsfulla människor i min sfär. Men jag lyckas behålla en positiv omvärldsbild för det mesta, nyckeln dit är en rejäl dos tolerans.

Caroline Petersson Vän- & marknadsansvarig

Missa inte 17:e november. Göteborgspriset för hållbar utveckling delas ut på Lindholmen Science Park till två havshjältar: Ken Sherman och Randall Arauz. Caminos Johanna Stål är en av jurymedlemmarna.

– Mest avgörande är en resa jag gjorde till Malawi i södra Afrika efter gymnasiet. Den formade inte bara min världsbild utan också inriktningen på mitt liv. Fortfarande blir jag omskakad i min bild ibland. När jag intervjuade Hans Rosling för detta nummer av Camino fick jag många nya perspektiv och tankar jag ännu inte riktigt hunnit smälta.

CAMINO

67

foto anja sjögren

”Sveriges bästa och

Johanna Stål


DO IT YOURSELF

Redaktör johanna stål johanna@caminomagasin.se

ca m g ill ino ar

DO iT YOURSELF: Kafébord av telefon­kataloger Rodrigo Jaroseki sopade mattan med andra designprojekt på miljö- och designsajten inhabitat.com, i deras designtävling Spring Greening Contest 2010. Alla telefonkataloger påverkar miljön negativt, men använder man dem till att skapa ett bord, så har genast ett nytt värde adderats. av johanna stål­ – Jag utvecklade ”telefonkatalogs-kafébordet” som ett skolarbete i ekodesign, på en produktdesignkurs på Federal University of Rio Grande do Sul (Porto Alegre, Brasilien). Jag ville lyfta fram återanvändning av material, och sätta ljus på de produkter som slängs så ofta, och istället förlänga deras användbara liv, säger Rodrigo.

5 Tillsist placerar du en glasskiva ovanpå.

Viktigt att sidorna limmas med missanpassade linjer.

68

CAMINO

1 Du behöver flytande lim och minst en telefonkatalog. Hur mycket du gör beror på hur du vill att formen under bordet ska se ut. 2 Strukturen är baserad på formen av en honungskaka. Detta reproduceras på telefonkatalogens sidor med misspassade linjer av lim på motsatta sidor (se illustration). Detta gör att pappret blir veckat och därmed styvt och hållbart i en riktning. 3 Lägg detta på tork i två till tre dagar. Om du använder hemmagjort lim tar det ännu längre tid. 4 Du drar isär pappret likt ett dragspel och formar det i den form och storlek som du vill ha. Tips! Gör ditt eget lim. Rör ihop 0,5 dl vetemjöl eller potatismjöl med 0,25 dl vatten. Testa limmet ordentligt innan du använder det för att göra bordet ovan. Att göra eget lim är betydligt bättre för miljön än köpt lim, dessutom är det 296 gånger billigare, enligt tidningen Ny Teknik.

Y-tips till Skick a dina DI .se minom agasin joh anna@ca


e

å a n d r a s i da n

redaktör ingemar gustafsson ingemar@caminomagasin.se

Borde vi klimatkompensera för våra resor?

”Hemester”, tågcharter och svensk ekoturism är resealternativ som ökar. Men fortfarande är minskat flygresande den livsstilsförändring som svenskarna har svårast för. Är klimatkompensering ett alternativ för dem som känner att de måste checka in?

Mårten Lind

Konsult på U&W [you&we] som arbetar med affärsdrivande hållbar utveckling, däribland klimatkompensering för företag.

Svante Lundquist Trafikhandläggare på Naturskyddsföreningen:

– ja, om man nu måste resa . Resan blir kanske bara 10 procent dyrare. Klimatkompensering ska vara en komplementär åtgärd.

– nej, pengarna går visserligen till bra ändamål , men de facto släpper man ut koldioxid. Vi rekommenderar istället att köpa utsläppsrätter. Eftersom de tillsammans sätter ett tak för industrins utsläpp, innebär ett köp att man begränsar de totala utsläppen. Men om man ändå väljer att köpa sig en klimatkompensering bör man ta reda på vad pengarna används till. – principiellt ser jag positivt på att köpa utsläppsrätter, men problemet har varit, speciellt för företag, att förklara vad man egentligen betalar till. Till det kommer problematiken kring den första handelsperioden där alla utsläppsrätter som gavs ut inte användes, och priset därför sjönk till noll. När det gäller klimatkompenseringsprojekt kan man enklare visa upp vilken nytta projekten har.

– jo, det har getts ut på tok för många utsläppsrätter. Men framför allt kan man fundera på: vad ger den här resan? Behöver jag uppleva detta på plats? De flesta företag har idag en resepolicy som säger att alternativ till flyg ska väljas om det finns. Men ibland finns inga alternativ, och då kan man överväga videokonferens. När det gäller turistresor är det förstås omöjligt. Men om det bara är värme man är ute efter kan man ju fundera på om det finns en närmare strand, så att säga.

– trenden går mot semestrar på hemmaplan, och att resan ska vara en lika stor del av upplevelsen som själva målet. Min hustrus morbror åker till exempel runt jorden med fraktbåt. Men om man kommer fram till att man måste flyga - prioritera i så fall direktflyg, eftersom start och landning är det som släpper ut mest växthusgaser. Jag rekommenderar någon form av projektbaserad klimatkompensering som är certifierad enligt Gold Standard eller Plan Vivo. Vi måste få utvecklingsländerna på banan med grön energi och förhindrad avskogning. Mycket av klimatkompensationspengarna som vi förmedlar går till Afrika – den kontinent som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna.

– man kan också varje dag minska de totala utsläppen från transporter genom att till exempel välja att köpa mer närproducerat. CAMINO

69 69


på p l at s

på plats: bokmässan 2010 Bok & biblioteksmässan är så mycket mer än bara böcker. Folkkära artister, filosofiska samtal, ekomodevisning och vitsig poesi var några av godsakerna på smörgåsbordet foto tob ias jan sso n

TEXT johanna stål & caroline petersson

rsso n foto car olin e pete

na st ål foto jph an

Bob Hansson – aktuell med nya boken Vips så blev det liv och intervjuad i detta nummer – vet hur man roar en publik.

Håkan Hellström skapade smått kaos då han intervjuades av Filip Hammar och Fredrik wilking. Camino fanns bänkade på första raden.

Stefan Sundström trivdes bra hos ETC som gett ut hans nya bok Stefans lilla gröna. Missa inte intervju med Stefan i nästa nummer av Camino.

foto tobias jansson

Karin Stenmar, Karl Palmås och Otto von Busch signerar boken Vad händer sen?, nyutgiven på Camino förlag.

foto tobias jansson

foto to bia s jan ss on

Mpho Tutu och Alexander McCall Smith pratar godhet med ärkebiskop KG Hammar. Camino fick en unik intervju med Mpho Tutu.

Göteborgsgalleristen Nils Åberg gjorde effektiv PR med hjälp av sin lyxiga 1800-talscykel. Camino gillar.

Jan Guillou pratade jakt med yviga gester i Naturskyddsföreningens monter.

s jan ss on foto to bia

bi as foto to

ja ns so

n

Kraft & Kultur bjöd på ekomode i samarbete med Katharina Brunat, författare till boken JA! Er Guide till ett etiskt och ekologisk bröllop.

70 CAMINO

Cam


KÖPSTÄLLEN CAMINO 19 Döden i grytan ordfront.se 084624400 HEBES frukt och grönt hebe.se 031193328 Good cloetta.se Gourmetknäcke Ost & Pumpafrö Kungmarkatta.se 019307300 Kuyichi Ekovaruhuset.se 08229845 Raw Agave Sirap reneevoltaire.se 087174040 SVANSÖ HERRGÅRD danica-foods.se TRADECRAFT sackeus.se 031654800 NORTH AND SOUTH FAIR TRADE 050320001

www.stureolisa.se

Friskare hy med Dr.Hauschka

steg 1: rengöra Dr.Hauschka rengör effektivt och skonsamt. Rengöringsmjölken passar känslig hud och används även till make-upborttagning. Rengöringscremen med mandelmjöl rengör normal/fet/oren hy på djupet, genom att den dagligen skonsamt avlägsnar döda hudceller. Båda produkterna lämnar hudens pHvärde intakt.

steg 2: stärka

Dr.Hauschka stärker hudens förmåga till cellförnyelse och återfuktning. En balanserad hud känns smidig och har en fin lyster. Dr.Hauschka Ansiktsvatten innehåller örter som stimulerar hudens fett- och fuktproduktion. Spraya ansiktet morgon och kväll efter rengöring eller vid behov under dagen (vid torr inomhusluft, uppfräschning framför dataskärmen etc).

steg 3: vårda och skydda Dr.Hauschka stärker, ger näring och skyddar mot yttre påverkan. Cremerna innehåller fina vegetabiliska oljor med värdefulla fettsyror som både ger näring, skyddar och låter huden andas fritt. Läkeörter från egna biodynamiska odlingar hjälper huden att bygga upp sig själv. Huden känns smidig, stark och ser frisk och fräsch ut.

Dr.Hauschka finns i Din Hälsofackbutik, KICKS, NK Stockholm/ Göteborg samt Åhléns City Stockholm/ Göteborg, Sundlöf Organic Skin Care Stockholm samt hos diplomerade Dr.Hauschka hudterapeuter: ENKÖPING Maria Redlund 070-875 80 95 GÖTEBORG Liselotte Nohrstedt 073-656 29 53 HERRLJUNGA Hjördis Hegg 0705-33 72 13 HUSKVARNA Haidie Jonasson 036-13 03 15 CAMINO 71 HÖRBY Ninni Nilsson 0415-143 54 MALMÖ The Organic shop 040-611 40 20, Må Bra Spa & Hälsa 040-93 71 20 STOCKHOLM Hälsa för Alla Pub 08-24 75 20, Ing-Marie Svensson 070-680 03 10 STRÄNGNÄS Susanna Granath 0152-188 11 Konsumentinfo: 0250-55 25 00 info@bergamott.se www.drhauschka.se Camino215x137.5.indd 1

2010-10-04 15:06:37


n ä s ta n u m m e r + o r d l i s ta

fairtrade (tidigare Rättvisemärkt) är en oberoende internationell produktmärkning som vill bidra till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. global reporting initiative

är en internationell standard för vad som bör finnas med i en årlig hållbarhetsrapport. Initiativet startades av Kofi Annan för ungefär tio år sedan. I och med ett riksdagsbeslut i år måste alla statliga bolag redovisa enligt GRI:s riktlinjer. gold standard

är en märkning för klimatkompensationsprojekt framtagen av miljörörelsen. Gold Standard verkar för att klimatnytta inte ska ske på bekostnad av andra sociala och ekologiska värden. klimatkompensering

innebär att man bidrar med pengar till projekt, ofta i Syd, som syftar till att binda koldioxid (t.ex. trädplantering) eller minska framtida växthusgasutsläpp (t.ex. vindkraft). Tanken är samma mängd växthusgasutsläpp som man själv orsakat ska förhindras eller kompenseras någon annanstans. krav

är en svensk märkningsorganisation

PÅ LÄNGRE ORDLISTA .se sin ga ca minoma

72 CAMINO

utsläpp utöver sin tilldelning måste köpa utsläppsrätter av andra företag, som kan minska sina utsläpp. Om en svenskt sigill privatperson köper är en form av en utsläppsrätt ursprungsmärkning fråntas alltså 1 och ett regelverk för ton koldioxid från odling av svenska livs- industrins “utsläppsmedel och blommor. bubbla”. Märkningens kriterier tillåter kemiska wwf bekämpningsmedel (Världsnaturfonoch konstgödsel. den) är en miljöorganisation som plan vivo bland annat arbetar är en certifiering för med att “inventera” klimatkompensations- bestånden av olika projekt som verkar för fiskarter i haven. De reducerad avskogning ger ut ut rekomi samarbete med mendationer till konsmåbrukare och sumenter där olika lokalbefolkning i fiskarter klassas som utvecklingsländer. “röda” (låt bli) “gula” (var försiktig med) utsläppsrätt “gröna” (smaklig är del av EU:s måltid) system för minska koldioxidutsläppen. öko-tex 100 Energiintensiva är en märkning som industrier tilldelas ett garanterar att det visst antal tidsbegrän- färdiga plagget har sade utsläppsrätter genomgått tester inom ramen för en för att se om det ”utsläppsbubbla”. innehåller några hälDe som ökar sina soskadliga ämnen. för ekologisk odling. KRAV har egna regler som på vissa punkter går längre än EU:s märkning

HEMMA

20

UTE 3 december Nu är det dags att vända hemåt. Camino tittar närmare på det allra närmaste, nämligen vårt hem. Vad är ett hem, finns det en mall för hur det ska se ut? Vi skriver om udda bon, coola plusenergihus och smarta prylar. Vi dyker på ner på djupet i ett reportage om våra förväntningar på boendet. Varför ska det se ut på ett visst sätt, och vad har status för inverkan på våra val? Dessutom har vi pratat utanförskap med Stefan Sundström och godhet med författarinnan Mpho Tutu, dottern till världens mest berömda biskop.  Vi bjuder på de mest annorlunda lösningarna, på praktisk kunskap som kan vara bra att ha i bak­h uvudet när hemmet ska planeras och på fakta om sängar, som du kanske inte hade koll på.  Som vanligt finns det do-it-yourself-tips, smakrika recept, kulturella händelser och mode för den som vill vara i framkant. / Caminoredaktionen

foto tobias jansson

ekorekOorDlista

w


TILLTÄNKT

BOBO KARLSSON

Om att allt fler fascineras av begreppet ”nord-syd”

i bästa fall kan debatten om nord-syd bli ett

slags ny mänsklig dialog, snarare än ett ”varmt krig” mellan norra och södra halvkloten. Ibland är det dock fortfarande en fördomsfull konfron­ tation, men som vi idag försöker ta tag i på ett vettigare sätt än de tidigare mer fastlåsta ideo­ logiska ställningarna i det öst-västliga ”kalla kriget”. Och visst går detta resonemang att föra in i det oändliga. Vi har ju det själva på ett mindre, mer lokalt plan, men ack så hysteriskt, inom Stockholm; det eviga snacket om rika norr­ förorter och fattigare söderförorter. Inom Europa fick nyligen alla som så ville sina fördo­ mar besannade i samband med den ekonomiska krisen i Grekland. Att det bara skulle vara vi där uppe i norr – Skandinavien, Holland, Tyskland – som egentligen jobbar hårt, gör rätt för oss.

”Att Afrika skulle ha 300 miljoner som tillhör en växande medelklass kan ju bara inte vara sant!” Det är ju inte så herrans många år sedan som Argentina och Uruguay hade nästan den högsta levnadsstandarden i världen, var lite av ett före­ döme för uppbyggnaden av vår egen välfärd. Det var på flanörernas Calle Florida mitt i det då så framgångsrika Buenos Aires som Nordiska Kompaniet från Stockholm öppnade sin första filial på femtiotalet, inte i Göteborg. Så plötsligt var allt slut. Rikedomen flyttade norrut, södra Latinamerika halkade snabbt från tio-i-topp mot världsbotten. Men medierapporteringen späder lika ofta på fördomar, som de krossar dem. ”Och nu över till vår Asienredaktion”, innebär en strid ström av siffror om industriboom, starka börskurser, konsumerande medelklass, stigande fastig­ hetspriser, från en typ av börsnisse-korrar i Hongkong och Singapore. ”Och nu över till vår Afrikaredaktion” innebär att man får se brun�­ nar borras, aidsoffer tyna bort, kvinnor våld­ tas, barnsoldater som skrämmer – från en mer

behjärtansvärd typ av ”tredje-världen-korrar”. När därför Newsweek nyligen rapporterade att afrikaner per capita är rikare än indier och att dussinet afrikanska stater har högre BNP per capita än Kina, så tog sig de flesta bara för pannan. Att Afrika skulle ha 300 miljoner som tillhör en växande medelklass kan ju bara inte vara sant! Fördomarna är starka även om de starkaste. Förra året framställdes Tyskland som en förlo­ rare i tusentals ekonomiartiklar, när Kina lyckades exportera för någon promille mer än tyskarna. Men är inte nyheten nästan den motsatta, att 80 miljoner tyskar fortfarande åstadkommer lika mycket som två miljarder kineser? För något år sedan vid BallinStadt i Hamburgs hamn, ett slags Ellis Island fast tvärtom, ett hamnmuseum tillägnat alla de miljoner och åter miljoner människor som drog från Europas svält och förföljelser, så gick mina tankar till alla de öppna famnar och länder som tog emot oss i väst och syd; främst USA, Brasilien, Argen­ tina – när vi själva var nere på knä av hunger, kaos, krig, korrupta monarkier, fascism, fana­ tiska präster och gud vet vad. Nyligen besökte jag även det intrigiga lilla Tanger, bitvis än idag känt för sin smuggling, inte minst av människor. Den legendariska Hollywood-versionen av ett flyktingdrama i Tanger döptes dock i sista stund av producenten till ”Casablanca”. När jag nu sitter på det gamla beatnikhaket Café Hafa, så är det som om tiden stannat av. Då, när det var vi européer som var på flykt, så var människosmuggling, utvandring och invandring, nästan något ”fint”. Idag, när det är fattiga araber och afrikaner som sitter här på klipporna i Tanger och blickar mot Europa, har samma yrke och samma läng­ tan efter ett nytt liv, av oss klätts i mer krimi­ nella termer.

Bobo Karlsson bor i São Paulo och Rio de Janeiro sen fem år tillbaka. Våren 2009 utkom han med Urban Safari (Norstedts). Den kommer som pocket nu i november 2010 (Norstedts)

CAMINO

73


TILLTÄNKT

Ingemar Gustafsson Om ett omformuleringsbehov

Foto anja sjög ren

något som länge förbryllat mig är ”tillväxtens dilemma”, kort sagt att tillväxten i nuvarande kostym tenderar att leda till överutnyttjade re­ surser, klimatkaos och kastrerade ekosystem. Men utan en växande ekonomi ökar risken för att jobb försvinner, välfärden minskar och an­ dra sociala bekymmer tar vid. Tillväxtens dilemma är en global fråga. Hur ska vi dela på det som finns? Hur ska fler länder kunna växa sig ur fattigdomens tvångströja, utan att vi totalkvaddar den miljö som vi alla lever av? Det hela luktar ”allmänningens tra­ gedi” i stor skala. Kinas ekonomi lyfter ”ett Tyskland” ur fat­ tigdom varje år. Runt 80 miljoner kineser år­ ligen har alltså tillväxten att tacka för att ha lämnat eländet bakom sig. Ingen bör neka dem denna resa, utrymme måste beredas för fler att gå denna väg. Men, vägen framåt kan se annor­ lunda ut…

”Helt naturliga drivkrafter agerar motor för en ständigt växande ekonomi” Den senaste tiden har tillväxtdebatten åter­ uppstått i vissa kretsar. Inte en sekund för ti­ digt, men jag ser ändå vissa omformuleringsbe­ hov. Ofta hörs budskapet att vi måste skapa en mindre ekonomi, att vi aktivt borde verka för nerväxt, som det ibland kallas, helt i linje med delar av miljörörelsens ständigt ekande mantra: minska, avstå, sluta… Vissa kan ta till sig så­ dana budskap, men hos flertalet går det istället bara förbi, hur rationellt det än må vara. Varför är det så? En kväll satt jag och disku­ terade det hela över en öl tillsammans med en person med lång erfarenhet av företagande. Till slut frågade han mig: ”Om du ger mig din öl, så ger jag dig två öl – går du med på det?” ”Ja, visst”, svarade jag. ”Där har du det”, sa han.

74

CAMINO

Vi människor drivs av att få det bättre. Vår hjärna har i grunden samma konstruktion som när vi var jägare och samlare, fortfarande driver den oss att samla så att vi, vår familj och flock kan överleva. (Nej, jag behöver kanske inte öl för att överleva, men ni fattar poängen.) Och vi är lata, för att spara kraft till när överlevnaden kräver den. Samlaren är konsumenten. Lathe­ ten gör prisjägaren (eftersom arbete byts mot pengar). Samma incitament driver företagens ägare, med den enda skillnaden att summorna är högre. Dessa helt naturliga drivkrafter agerar motor för en ständigt växande ekonomi. En realiserbar framtidsstrategi måste bygga på drivkrafterna. Istället för att avstå, reducera och låta bli, borde vi omdefiniera vad som är ”bättre”. Det kan handla om att öka vår fria tid, eller få tätare mellan teater- restaurang- eller biobesök. Vi kan ha ett oändligt antal digitala tjänster av resurssnåla ettor och nollor. Eller vad sägs om nya affärsmodeller där vi leasar grejer? Förtjänsten ligger då inte i att sälja fler och fler prylar utan på underhållet av dem som redan finns. När dugligheten slutligen sviktar kan materialet enkelt appliceras i en ny manick, på vagga-till-vagga-manér. Därtill uppstår fler kloka banker som stöttar schysta verksamheter nära dig. Med kraft från de outtröttliga källorna sol, vind och vågor, kan idéer som dessa utgöra grund för en ny väg. Men detta är fortfarande marginella förete­ elser, ekonomin är konstruerad på ett sätt där mycket av detta faktiskt missgynnas. Det måste förändras. För visst vore det häftigt om vi hittade till­ baka till en ny ljus framtidsbild, en hoppfull vision att längta till, och har så roligt på vägen att alla andra också vill hänga med.

Ingemar Gustafsson är medarbetare på Camino och delaktig i nystartade nätverket steg 3, som vill lyfta tillväxtens utmaningar. Han skriver om ”tillväxtens dilemma” på caminomagasin.se.


OPTIMISM PÅ JOBBET ”Camino är

et i en självklarh å receptionen p a alla medvetn företag” en / CSR i praktik

Ge bort en prenumeration i julklapp till dina anställda, kunder eller medlemmar! caminomagasin.se/prenumerera Mängdrabatter och information hittas på vår webbplats eller genom att kontakta Caroline Petersson på caroline@caminomagasin.se, 0761705576.


POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 Göteborg

NYHET! IllustratIo

80kr

fh ell n ax el tru mp

er

4 1 1 1 8 6 3 0 0

t Med teoretis0kkr appendix 12

Vad händer sen? är en tecknad resa genom en ansvarsfull modeindustri fram till medvetna konsumenter. Boken är författad av Karin Stenmar och Annika Axelsson, grundare till modeföretaget Dem Collective. Forskarna Otto von Busch och Karl Palmås har skrivit ett teoretiskt appendix.

caminomagasin.se/butik

Camino nr 19  

Tema Nord Syd - för sista gången?