Camino nr 24 Ecotopia by Camino Magasin

år

O YA N N MI A C

I N S P I R AT I O N F Ö R S M A R TA R E L I V S S T I L

re fö

NR 24 SEPTEMBER-OKTOBER 2011 PRIS 65 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Jennie Abrahamson Är rätt rabiat ELBILENS ÅTERKOMST Den futuristiska TURISTEN PER HOLKNEKT Tarzan på allt

Är libanesiskt den nya tacon?

En framtid inom räckhåll? INTERPRESS 2092-04 SPECIALRETUR v 47

7 388209 206502

Jane Wikström har fått priset för hållbar utveckling i Skåne 2003 och Trelleborgs miljöpris 2007.

Kläderna finns att köpa på webben och i butik på Per Helsas gård vid gågatan i Ystad. www.janewikstrom.com

Kläder att må bra i!

Svensk design med omtanke om människa och miljö.

Ekologiskt sedan 1996.

Sonia twiSt dreSS kr 899 från PeoPle tree handgjord i 100% bomull från bangladeSh

NordeNs största ekovaruhus på Nätet

www.gemenskapgron.se

Cameleon Malbec 2010: 72 kr

Miljön, vårt gemensamma ansvar! Expressen Leva och BO 6/2011

”Mer än prisvärt” AlltOmMat.se

Från val av material till samkörning av transporter. Ett aktivt miljötänkande finns i allt vi gör. För kemikalier och råvaror i produktionen väljer vi det mest miljövänliga alternativet. Nya, mer skonsamma produkter provas och utvärderas för att ständigt göra oss bättre. Magasinet Camino kan därför levereras med svanenmärkning. För miljöns skull.

Artikelnummer: 6581 Alkoholhalt: 14,5 % Volym: 750 ml

www.zetterqvisttryckeri.se

Hälften av alla som drunknar har alkohol i blodet. MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 249, SG ZetterQvist

Tryckeri

22 Revanschens ansikte

TEMA EKOTOPIA

Upp som en sol, ner som en pankaka och sen upp igen. Per Holknekts historia innehåller många lärdomar, även om hållbart företagande. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO ROBERT ELDRIM

38 Alltid i Camino

8 INSKICKAT Reaktioner och frågor från läsare 9 NÄRBILD Piers Brown om ”Fractional ownership” 10 UTBLICK Utställningen Living på Louisiana tänjer arkitekturens gränser 11 SPANAT Godbitar från nyhetsflödet 13 I SÄSONG Äppelinvestering 14 TEKNISKT Tre framtidstrender 17 DESTINATION London 18 DESIGNAT John Thackara är utanför designerbubblan 19 SÅ FUNKAR DET Peak Oil 20 VÄNNER Toppenerbjudanden till prenumeranter 52 SMAKRIKT Tar libanesiska mezerätter över efter tacon? Matnyheter och recenserade restauranger 60 MODE Långsamt klädombyte och Johan Wirfälts mode 67 KULTURELLT Hallå där! Jennie Abrahamson, en gammal upprörd man, och utopier i litteraturen 72 SUNT Trender i yogasfären 75 REDAKTIONEN Vad snurrar runt i Caminoredaktionens huvuden? 76 D.I.Y Bygg din egen civilisation 78 PÅ PLATS Future Perfect 79 Å ANDRA SIDAN Ska tekniken frälsa oss? 81 TILLTÄNKT Diana Uppman och Johan Wirfält om ekotopier

26 Den stora elektrifieringen Elbilar är allas älsklingar numera. Det satsas högt och lågt på nya tekniska lösningar som ska skicka bensinbilen till historieböckerna. Men om elbilen ska bli den klimatsmarta frälsaren krävs uppfinningsrikedom i framtidens elnät. TEXT INGEMAR TIGERBERG & CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

38 Färden mot framtiden Micha van Dinther tar med oss på en odyssé i morgondagens sätt att transportera sig och ger oss något att längta efter. TEXT MICHA VAN DINTHER

44 Miljötekniktaket På taket av en bedagad tunnelbanestation på Söder har föreningen 100Hus tagit över och visar miljöteknik i loungemiljö. ”Ett expressivt närdemokratiprojekt” enligt initiativtagaren John Higson. TEXT & FOTO TOBIAS JANSSON

48 I väntan på solidaritet Johanna Stål har träffat aktivisten Annika Spalde och professor emeritus Sven-Eric Liedman i samtal om potentialen för människans godhet i en framtida värld. Båda slår ett slag för kollektivets roll. TEXT & FOTO JOHANNA STÅL

52 Libanesiskt utmanar Jenny Gustafsson har besökt ekopionjärerna Walid och Maysoon Nasreddine i Libanon och plockat med sig recept med potential att konkurrera ut tacosen från det svenska fredagsmyset. TEXT JENNY GUSTAFSSON FOTO KARIM MOSTAFA RECEPT WALID & MAYSOON NASREDDINE

INNEHÅLL

CAMINO 24

OM CAMINO

FOTO JOHANNA HEDBORG STYLING TAMMIE SÖDERBERG MAKE-UP & HÅR REBECKA RAY / MARIA ÅKERBERG KLÄNNING CAMILLA NORRBACK HALSBAND ETSY / ANDRA HAND RINGAR LO JEWELRY

Jennie Abrahamson fick sitt stora genombrott som soloartist 2009 med albumet While the Sun's Still Up and the Sky Is Bright. I år släppte hon uppföljaren The Sound of Your Heart Beating. Under hösten turnerar Jennie tillsammans med Ane Brun som hon också är engagerad med inom No More Lullabies.

CAMINO 24 CAMINO MAGASIN

INSPIRATION FÖR SMARTARE LIVSSTIL Det går att förena ett medvetet tänkande med det goda i livet. Camino visar möjligheterna till en livsstil som både du och din omvärld tjänar på, genom inspiration och reflektion. Camino är ett magasin för människor som bryr sig men inte vill göra avkall på kvalitet.

CHEFREDAKTÖR

JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

ANSVARIG UTGIVARE REDAKTÖR & FOTOGRAF

TOBIAS JANSSON TOJ TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

VÄN- & MARKNADSANSVARIG REDAKTÖR/WEBB ART DIRECTOR

FÖRETAGET

MODEREDAKTÖR

Bakom Camino står Getaware ekonomisk förening, ett företag som syftar till att inspirera människor, företag och organisationer till att göra mer hållbara val. Magasinet finansieras genom Caminos vänner och annonsörer samt av prenumerationer och lösnummerförsäljning.

SKRIBENTER

FOTOGRAFER

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE INGEMAR TIGERBERG IT INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE OSKAR SCHMIDT INFO@KLACK.SE EMMA HÄGGSTRÖM EH MODE@CAMINOMAGASIN.SE MICHA VAN DINTHER, TOBIAS JANSSON, JOEL LINDEFORS, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STÅL, INGEMAR TIGERBERG, DIANA UPPMAN, JOHAN WIRFÄLT, ELINOR THUNBERG JOHANNA HEDBORG, TOBIAS JANSSON, JOHANNA STÅL

LAYOUT

OSKAR SCHMIDT, TOBIAS JANSSON

STYLIST

TAMMIE SÖDERBERG

KORREKTUR TRYCK & REPRO PAPPER

PRODUKTION ANNONSBOKNING

Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanen-certifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell Ballou kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

CAMINO MAGASIN HOUSE OF WIN-WIN TREDJE LÅNGGATAN 13B 41303 GÖTEBORG

DISTRIBUTION PRENUMERATION

MATS ANDERSSON ZETTERQVIST TRYCKERI OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G EVA SADEHA NYLANDER, EVA@CAMINOMAGASIN.SE 0707705543 NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST, INTERPRESS WWW.CAMINOMAGASIN.SE/PRENUMERERA 295 KR FÖR 5 NUMMER (INOM SVERIGE) 65 KR/KVARTAL MED AUTOGIRO 495 KR FÖR 5 NUMMER (STÖD OCH INSTITUTIONSPRIS) PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031- 7439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING

HEJ MEDARBETARE! … är journalist med fokus på resor och livsstil. Efter att under uppväxten ha bytt boende och land ett 30-tal gånger – och därmed gjort otaliga flygresor – försöker han nu anamma de nya, miljövänliga transportalternativ som han skriver om i sin artikel om framtidens gröna resor.

FOTO????

Micha van Dinther

LEDARE

CAMINO 24

”

För i vår utopi är naturen och alla ekologier en självklar ingrediens FRAMÅTBLICKAR

38 52 JOHANNAS LÄSTIPS Micha van Dinther tar med oss till framtidens resor. Underbara recept från härliga människor i Libanon.

jag är ett stort fan av tv-serien Lost. I berättelsen kraschar ett flygplan på väg från Australien på en ö mitt i ingenstans, och några vilda främlingar måste hantera situationen tillsammans. Det är upptakten till fem säsonger av dramatik, mystik och självklart romantik. På ett sätt en flugornas herre för vår tid, fyllt av mardrömsliknande ångest och död. Men det är också en historia om jakten på drömsamhället, hur vi vill leva, meningen med livet och den ständiga kampen att hitta sig själv och sitt syfte i livet. För min del är det mest lockande med serier som denna, känslan av att leva livet ”på riktigt”, att uppleva samt att kunna dö med en känsla av att man levt så mycket man kunnat. Det är viktigt att ha med sig att en utopi lätt kan förvandlas till en dystopi. En för stor dos av individualism och personlig frihet kan leda till ett mardrömslikt samhälle, snarare än det vi drömde om. Men vi måste ändå testa oss fram för att hitta något som är bättre än det vi har idag. I filmvärlden precis som i verkligheten finns det massor av försök att hitta drömsamhället, hitta det där som skulle kunna hjälpa oss att få ett samhälle som vi trivs i. Samt ge oss möjligheten att skaka av oss gamla invanda föreställningar om vilka vi är och istället börja på nytt. Allt för få förverkligar sina drömmar om att kämpa för ett annorlunda samhälle. Men det finns de som tar steget mot en annorlunda värld, som utvecklar medicinska och tekniska storheter som kan förändra liv för miljontals, som bygger ekobyar ute i skogen för att bygga alternativa samhällen, eller reser jorden runt i jakten på att hitta sig själva. Det finns också många som strävar vidare i sin vardag för att göra varje dag lite bättre, som

påverkar människor genom sitt agerande och som undviker att döma eller såra. De är dessa människor och försök som vi vill visa i Camino. I detta nummer har vi lagt fokus ett par år framåt i tiden och funderar på vad som har potential att utvecklas. Är det elektrifiering av samhället som är lösningen, undrar Ingemar Tigerberg (fd Gustafsson) i vårt huvudreportage. Är det en kollektiv godhet som kan ta över individualism och välgörenhet, frågar jag mig i diskussion med två experter på området. Framtidens resande står i fokus för ett fantastiskt bildreportage som sträcker sig från samtid till utopi och vi besöker Libanon för att söka efter ny fredagsmysmat, utan kött. Förmodligen behöver vi utopierna mer än vi anar. Detta nummer har temat Ekotopia, för i vår utopi är naturen och alla ekologier en självklar ingrediens. En utopi är per definition inget man kan uppnå. Men kanske kan de här människorna, böckerna och händelserna ge oss en riktning vi kan sträva mot. Som en källa för inspiration och handling. För det behövs mer än någonsin nu. För att göra hösten lite härligare kommer vi börja bjuda in till Camino Live, med start i Stockholm. Våra läsare från östkusten har länge längtat efter att vi ska arrangera något i huvudstaden och och den 6:e oktober är det dags. Håll utkik på hemsidan och facebook efter mer information. Med varma förhoppningar om en mysig höst.

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

INSKICKAT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Maria.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Camino fyller tomrummet!

Ändra byggnormerna i Europa

beröm Jag har just upptäckt Camino, och jag känner att jag äntligen hittat precis den tidning jag har saknat. Jag visste inte innan, kunde inte sätta ord på, exakt vad det är jag sökt och vilket tomrum jag önskar fylla. Men här är den ju! Den är både en spark i baken och samtidigt en otrolig inspirationskälla. Människor som på ett varmt och jordnära sätt, delar med sig av sina erfarenheter. Jag läste senaste numret från pärm till pärm, precis varenda reportage och minsta insändare. Jag är speciellt tacksam för reportaget ”Kampen om tiden”. Det har lämnat ett bestående intryck och jag har sammanfattat Jörgen Larssons inlägg i debatten som att det tar tid att äga. Utifrån det har jag äntligen gjort en storrensning bland mina saker, för när saken ställs mot tiden det tar att äga den, blir valet enkelt. Tack Camino!

kommentar Hej! Jag håller på att skriva en text som visar hur Europa skulle kunna spara elförbrukning från en halv kärnreaktor om byggnormerna ändrades. Alla hushåll och kontor har utrustning, såsom kylskåp, frysar och datorer som konstant, eller ofta, står på. I länder i södra Europa och under somrar i norra Europa, så tvingas man använda luftkonditionering. Denna drar ungefär 1/3 i elektricitet, jämfört med den energi som kyls bort. Istället för att kyla bort värmen, så kan den ledas till ventilation. Att ändra byggnormer är ett mycket långsiktigt projekt, men alternativet är att fortsätta slösa. Som ett plus, så kommer detta innebära nya arbeten i industri, när nya produkter kommer börja efterfrågas, så det är inte bara miljövänligt, utan även bra för jobben och ekonomin.

MARIA

ANDREAS

Tack Maria för dessa fina ord och kul att du har hittat magasinet för dig. Och lycka till i din egen ”kamp om tiden”. CP

Bortom tillväxtens dilemma debatt Under sommaren lanserades rapporten Bortom tillväxtens dilemman, författad av Caminos Ingemar Tigerberg på uppdrag av europaparlamentarikern Carl Schlyter (mp). Flera har kommenterat rapporten på nätet, här är ett urval. "TACK för en briljant rapport i ”Bortom tillväxtens dilemman” som jag anser på ett väldigt bra övergripande och lättillgängligt sätt beskriver problematiken med vårt nuvarande ekonomiska system och dess fokus på tillväxt, samt beskriver nya idéer för en mer hållbar väg framåt. Rapporten gjorde mig jätteglad, framför allt insikten om vilken nytta den kan bidra med genom att skapa ökad förståelse kring dessa centrala frågor. Jag mejlade den direkt till kollegor, vänner och bekanta." ANNA

”Mitt grundproblem med er skrift är att den är blind för överbefolkningsfrågan och menar att allt handlar om den enskildes konsumtion allena, då var och en i den närmaste approximationen förstör ekosystemen nästan lika mycket (förutom de få som finns på marginalen). Så det stora problemet är mängden människor som försöker överleva, på detta läggs sedan mycket överkonsumtionen som är en del i tillväxten. Den är ett problem, men bara andra ordningens.” PETER

Orättvist för Umeå-bor! kritik Här i Umeå får vi alltid tidningen ett par dagar efter de flesta andra, tyvärr dök den inte upp innan helgen. Lite trist att inte kunna njuta av nya numret i en solstol i morgon och att aldrig hinna vara med i några utlottningar! ANNA

Hej Anna! Tack för att du uppmärksammar oss på detta. Vi kommer att jobba för att det inte är först till kvarn som gäller utan att alla prenumeranter som svarar innan ett visst datum skall ha samma chans att vara med i en utlottning. CP

Skriv om den virtuella världen! kommentar Hej Camino. Riktigt bra tidning, Yoko Ono har en egen SIM i secondlife som hon öppnar till publiken när John fyller år. Jag önskar att ni nån gång i framtiden tar upp ämnet ”secondlife” och virtuella världar som har mer än 1,5 miljard användare över hela världen. NEO

Hej Neo och tack för detta förslag. Finns många spännande vinklar på detta ämne och inte omöjligt att det kommer något om det i Camino framöver. CP

”Det är en analys och inriktning jag i grunden kan sympatisera med. Men tyvärr tar inte rapporten upp det verkligt stora problemet med en sådan lösning på tillväxtens dilemma. Nämligen att antalet arbetade timmar i ekonomin samtidigt är den helt dominerande skattebasen för finansiering av vår offentliga välfärd. Kortare arbetstid medför en urholkning av denna skattebas och därmed möjligheten att kunna finansiera en bra gemensam välfärd på det sätt som vi gjort hittills. Detta kan man kalla det gröna dilemmat.” LENNART

NÄRBILD

”

Du är inte vad du äger, det är vad du gör som gör dig lycklig

Piers Brown är med i Classic Car Club som tillsammans äger flera klassiska bilar ihop.

DELÄGANDE MINSKAR KRÅNGLET

Bil, hus och båt kräver inte bara resurser utan även förvaltande som gnager på din fria tid, kraft och plånbok. Piers Brown har en lösning på hur man både kan äta kakan och ha den kvar. TEXT INGEMAR TIGERBERG Vad innebär konceptet ”Fractional Ownership” och varför har det blivit så populärt i England och USA? – Det innebär att du har tillgång till exempelvis sommarhus, bilar, handväskor eller vad du nu söker, utan att äga det själv. Du slipper krånglet med ensamt ägande, förvaltandet och betalar bara för det du använder (du äger ”a fraction” = en andel). Det minskar dina utgifter men ökar nyttan och variationen, och du kan dessutom få tillgång till upplevelser eller varor, som man annars kanske inte hade haft råd med. Du kan vara delägare till allt möjligt. Jag själv är med i Classic Car Club, där vi äger flera klassiska bilar ihop, men det finns koncept för allt från gigantiska villor med egen pool, tennis-

bana, brygga och lyxjakt, till att leasa en ko. Den globala recessionen har inte minskat människors aptit på guldkant på tillvaron, men många har blivit mer medvetna och ser över sina lyxvanor. Allt fler ifrågasätter värdet av ägande. Kvalitetstid är en bristvara i människors dagliga liv och vi vill slippa krånglet. Samtidigt finns en ökad tendens till att investera mer i underhållning, upplevelser och livskvalitet. Du är inte vad du äger, det är vad du gör som gör dig lycklig i slutändan. Att äga något ihop eller hyra är i sig mindre resurskrävande än om alla har egna prylar. Finns det fler miljöfördelar med delägande? – Absolut! Det dröjde inte länge innan de första ekovänliga husen med den senaste

gröna byggnadstekniken dök upp på delägandemarknaden. Sådana vet jag finns i bland annat Australien, Costa Rica, Panama, Kanada och Grekland. Piers Brown jobbar på Fractionallife.com – ett företag som arrangerar mässor och utställningar om delägande i England och USA, nu senast ”Fractional Life Expo” i Miami, 30-31 augusti. I oktober arrangerar de en mässa i norra Afrika och i februari 2012 får Europa sitt första arrangemang (exakta datum och platser är inte klara i skrivande stund.)

UTBLICK

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Rolling Huts av Olson Kundig Architects ger både frihet och tillhörighet.

BOENDEN I GRÄNSLANDET

Utställningen Living på Louisiana lyfter tankar om hur vi bor, vill leva och hur långt vi kan tänja arkitekturens gränser. Den lilla stugan som, i Thoreaus anda, fyller våra mest basala behov har fascinerat arkitekter genom det senaste århundradet. TEXT JOHANNA STÅL en av de viktigaste arkitekterna under 1900-talet, Le Corbusier, är känd för sina stora, funktionella byggnader som idag kan kännas ganska stela och omoderna. Själv byggde arkitekten ett sommarställe i Roquebrune på Franska rivieran som bara var femton kvadratmeter. En stuga som endast mötte de basala behoven. Varje funktion i stugan fyllde flera syften, som exempelvis luckor för fönstren som på insidan hade en spegel. Där satt Le Corbusier och designade sina stora verk. Att gå tillbaka till det enkla ursprunget och endast möta våra basala behov, är något som lockat arkitekter genom tiderna, inte minst

under moderna tider av överkonsumtion och överflöd i materialistiska termer. Och parallellt med miljödebatten har intresset fortsatt att klättra uppåt (se även boendereportaget i Camino 20). Olson Kundig Architects Rolling Huts är ett intressant försök att skapa avskildhet och samhörighet på samma gång. Husen är vända utåt för att ge ägaren utsikt mot naturen, men är i den bakre ändan samlad nära grannarna som i en flock. Husen sitter på hjul vilket skapar rymd och samtidigt tillåter landskapet under huset att vara oförstört. Tanken är att vara en modern form av camping. ”Lågteknologiskt med lågpåverkan”, som arkitekterna själva skriver.

Dessa två exempel är hämtade från utställningen Living-arkitekturens gränser på Louisiana Museum i Danmark. Utställningen pågick fram till den andra oktober 2011 och var den avslutande av tre i en populär serie om arkitektur som präglat museet under flera år. Living rör sig i gränslandet mellan konst, arkitektur och drömmar och belyste allt från trångboddhet till avskildhet, rysk arkitektur och virtuella världar. LOUISIANA.DK

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

bildtext

9 av 10 svenskar vill ha möjligheten att välja överskottsel.

15 000 JUST NU

FOTO

CHICHACHA

…ton ekologiskt bomull använde H&M 2010, vilket gör dem till världens största användare. Vad totalen bomull som företaget använder framgår inte.

McDonald's satsar på återvinningsbara arbetskläder. Men hur är det med burgarna?

TALAS DET OM… … hur vi får den stora massan att göra ”rätt”, utan att de måste lära sig en massa om klimatförändringar och vikten av biologisk mångfald. Kanske är det fler sköna och lättlästa manualer som behövs, kanske hemkunskap i miljövänlighet i skolan, eller hushållningskunskap som ett krav för att få köpa ett hus? Medan vi funderar på det kan vi passa på att läsa Elin Eks bok Supertanten som just innehåller mängder av hushållningstips. Bevarande, återanvändning, omhändertagande, saftande och syltande – Elin vet det mesta och lär gärna ut det till oss. … att sälja sin egen el. Allt fler elbolag erbjuder nu möjligheten för dig som kund att producera egen el, tanka in det på nätet och sedan få betalt i form av avdrag på elräkningar under månader då du inte kan producera själv. Enligt Fortums undersökning vill nio av tio svenskar sälja överskottsel om det är möjligt. Nu väntar vi bara på att du faktiskt ska kunna producera din egen el och få betalt i rena pengar, men här sätter lagstiftningen fortfarande käppar i hjulet.

Elin Ek ger ut hushållstips i ny bok.

… Finnair som är först i Sverige med att flyga på biobränsle. Första flygningen skedde den 20 juli med Finnairs Airbus A319. Flygplanet använde återvunnen vegetabilisk olja till 50 procent och resten var vanlig bensin. Enligt Kati Ihamäki på flygbolaget har biobränsle på sikt potential att minska flygets utsläpp med upp till 80 procent. … att McDonald's i Storbritannien nu gör ett ryck framåt i hållbarhetskampen genom att beställa hundra procent återvinningsbara arbetskläder. Detta som del i en strategi att börja arbeta med så kallade slutna loopar (att alla produkter är återvinningsbara eller komposterbara). De 85 000 plaggen är designade av Wayne Hemingway, mannen bakom märket Worn Again och kommer lanseras till olympiska spelen i London 2012. Något att ta efter i Sverige för framåtsträvande företagare.

Vi stödjer de eldsjälar som varje dag brinner för att göra världen mer rättvis. Människor som har vänt sin vrede till handling, precis som Moder Teresa en gång gjorde och Nisansala gör idag. Trots att engagemanget finns saknas de medel som behövs för att åstadkomma en varaktig förändring. Du kan bidra, mer än du tror. Tack vare ett avtal med Sida får Diakonia upp till nio kronor för varje krona du ger. Stöd oss i arbetet för en rättvisare värld på diakonia.se eller PG 90 33 04-4. Verksamheten granskas av Svensk Insamlingskontroll.

Nisansala, Sri Lanka. Foto: Markus Marcetic.

Nisansala från Sri Lanka är en eldsjäl som kämpar för kvinnors rättigheter. Genom att utbilda sig till svetsare vid Womens Development Center, utmanar hon patriarkala strukturer och attityder. Utbildningen drivs med stöd av Diakonia.

UTBLICK

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Äppelsaft Tre kilo äpplen skivas tunt. Strö över en matsked citronsyra. Häll över en liter kokande vatten och låt stå i ett dygn. Sila saften och blanda med ca 1,5 deciliter socker per liter färdig saft. Frys den för ökad hållbarhet.

ÄPPELINVESTERING

Behandla

Så här års kryllar det av äpplen på träden och marken, frukt som ofta går till spillo för att vi inte hinner äta upp den. Men för dig som tar dig lite tid, kan äpplena räcka året om. TEXT JOHANNA STÅL FOTO TOBIAS JANSSON Torka

Torkade äpplen är ett bra tilltugg på vandringen, på jobbet eller framför tv:n en lördagskväll. Ta ur kärnhuset och skala äpplena. Skär dem i tunna ringar tvärs över. Häng upp dem på pinnar eller ett snöre. Låt äpplena torka på ett torrt och luftigt ställe tills de är mjuka, bruna och böjliga som läder. Förvara torkade äpplen i burkar med lock eller i plastpåsar.

Bevara

Förvara inte äpplen ihop med andra grönsaker eftersom de påskyndar mognadsprocessen. Frukten som du bevarar under en längre tid måste vara helt torr och perfekt, inga fläckar, hål eller kantstötningar. Lägg dem i en mörk, kall del av källaren eller i en jordkällare så kan de hålla sig upp till sex månader. Linda in dem i tidningspapper eller packa ner dem i en låda med jord.

Du kan göra chutney, mos eller frysa in äpplena. Det finns mängder av alternativ. En personlig favorit är att göra egen äppeljuice genom att stoppa äpplena i en råsaftcentrifug (alternativt pressa ut juicen ur frukten manuellt). Drick juicen som den är eller blanda i soppor, smoothies eller glögg (supergott när det är kallt ute). Saft är ett annat gott alternativ som saknar fruktköttet och därför håller sig lite längre, (se ovan).

Dela med dig!

Låt dem som inte har tillgång till äppelträd komma och plocka av ditt överflöd. Har du mängder som du vet att du inte kan ta hand om, skicka ut ett meddelande på Facebook eller sätt upp en skylt vid vägen: ”Kom och plocka gratis äpplen.” Garanterat uppskattat!

TEKNISKT

EKOTOPISK TEKNIK

Tekniken har nästan en messiasroll att fylla om vi ska klara framtidsutmaningarna, men kanske är det synen på teknikens roll som borde ändras? Framtidens teknik är trovärdig, icke inkräktande och överlägsen. TEXT INGEMAR TIGERBERG Långsam teknik Slow-rörelsen får allt fler anhängare ju snabbare hjulen snurrar, så kanske är det inte så konstigt att den även nått teknikens värld. I takt med att IT fått allt större betydelse för våra liv växer också behovet att medvetet hantera tekniken på ett sätt som vi mår bra av. Mer och mer tid går åt till att hantera, sortera och tolka de budskap som når oss i den digitala världen. ”Slow Technology” tar hänsyn till denna nya verklighet. Den långsamma tekniken konstrueras för att inte störa eller distrahera användare, utan istället skapa möjligheter för reflektion och mental vila. Det menar forskarna Costas Bissas och Tomoko Hayashi vars projektarbete

i Slow Tech manar till eftertänksamhet med befintlig teknik, snarare än om att uppfinna ny. De tar upp exemplet med störande tv-skärmar på pubar och kaféer som det knappt går att slita blicken från, trots att man är där för att umgås med vänner. Ett annat illustrativt exempel går att hitta på webben, där de två sökmotorerna Yahoo och Google kan ses som varandras motsatser. Den förstnämndas startsida består av ett myller av information som fightas efter uppmärksamhet och den andra består nästan bara av en logga och en sökruta. En filmad presentation av forskarnas projekt hittas på VIMEO.COM/3 1 6 3 8 9 8

REDAKTÖR INGEMAR TIGERBERG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

Certifieringarna erövrar nätet Då och då dyker det upp rapporter om hur IT-företagen slukar så kallad fulel vilket gör att minsta lilla slösurfande bidrar till onödigt stora koldioxidutsläpp. Men nu tas initiativ för att de stora webbgiganterna ska ta sitt ansvar. I Greenpeaces granskning ”How Dirty is your Data?” avslöjas visserligen att Facebooks enorma servrar drivs till över hälften av el från kolkraftverk, men också att både Google och Yahoo har börjat göra stora investeringar i förnybar el. Just nu är dessa megaföretag inte särskilt transparenta – det är svårt att få reda på vilka energikällor de använder. Enligt forskning vid Kungliga Tekniska högskolans Centre for Sustainable Communications står IT, telekom och media för tre procent av världens koldioxidutsläpp. Det kan jämföras med världens flygindustri som enligt FN:s klimatpanel står för två procent. (KTH-forskarna har dock räknat med tillverkningen av apparaterna vilket är oklart om FN:s klimatpanel gjort). När kommer uppsvinget för medveten konsumtion på nätet?

Ekoöverlägsenhet "Ekoöverlägsna" Renault Dezir, en glimt av framtiden?

Marknaden för produkter och tjänster som säljer på att de är bättre för miljön kommer att mättas och det måste till ytterligare försäljningsargument för att locka konsumenterna, spår trendwatching.com. Det kan handla om elbilar som är billigare i drift än bensinbilar, re-designade gadgets som är snyggare och mer unika än nyproducerade, eller takpannor med solceller som kostar lika mycket som vanliga takpannor men dessutom producerar el. På så sätt hoppas man överbrygga gapet mellan de som säger sig vilja köpa miljöbättre produkter (40 procent) och de som verkligen gör det (4 procent). Framtidens produkter kommer att vara ”Eco Superior”, något som vissa företag redan insett. Renaults konceptelbil Renault Dezir ” gör 0-100 km/h på 5 sekunder. Autoblog.com beskriver den som en ”vild, galen skönhet”.

Vilken startsida är minst "inkräktande"?

Vill du inte klippa sönder tidningen?

caminomagasin.se/prenumerera

Ett nummer gratis Använd autogiro och betala endast 65kr/kvartal (totalt 260kr/år). Du får ett av fem nummer helt gratis jämfört med att köpa lösnummer (lösnummerpris 65kr/st). Inkl e-magasinet.

Årsprenumeration Ett år med Camino 295 kr. Inkl e-magasinet. Priset på e-magasiet gäller även utomlands, i övrigt gäller priserna enbart i Sverige.

65kr per kvartal

Stödprenumeration

E-magasinet Camino i e-tidningsläsare på webben. Fungerar tyvärr ännu inte på Ipad. Ett år 225 kr. Provläs på: caminomagasin.se/prenumerera/e-magasin

Ett år med Camino 495 kr. Stöd en oberoende röst utanför de stora mediekoncernerna. Inkl e-magasinet. Årets kooperativ 2010.

Ett år + valfri bok Paketpris på prenumeration + valfri bok. Inkl e-magasinet. 359kr. (36kr för porto tillkommer). Vad händer sen? + Teoretiskt appendix Becoming Fashion-able Energi – hur design kan göra skillnad Detta erbjudande och mer info om böckerna finns på caminomagasin.se/butik

PRENUMERERA NAMN

NÄTVERKSTAN EKONOMITJÄNST

ADRESS

E-POST

Beställ med mobilen: SMS:a PRE CAM + namn, adress (och e-post) till 71160. Gäller 5 nr för 295 kr. SMS-taxa på 5 kr tillkommer. Betalning via faktura. Camino utkommer med 5 nummer per år.

CAMINO BETALAR PORTOT.

SVARSPOST 411 186 300

TELEFON

FRANKERAS EJ.

BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

Presentkort för utskrift mm finns på caminomagasin.se/prenumerera

Ge bort Camino

FOTO DAN HOLMGREN

DESTINATION

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

DESTINATION: LONDON

Upptäck ett London bortom butikskedjor, stress och snabbmat på stående fot. En inspirerande storstad som cyklar, käkar ekologiskt och handlar lokalt. TEXT ELLINOR THUNBERG Pubmat med god eftersmak

Östra London blommar

Look Mom No Hands

På den ekologiska gastropuben The Duke of Cambridge är god, medveten mat i självklart fokus. Puben certifierades av Soil Association redan 1999 och menyn, som står skriven på stora griffeltavlor i restaurangen, ändras dagligen beroende på årstid och tillgång. Kocken har hämtat inspiration till de rejäla rätterna från den brittiska landsbygden, med inslag från Medelhavet. Det finns alltid vegetariska alternativ, såväl som kött och fisk. Stämningen är hjärtlig och fångar atmosfären från det lugna grannskapet i Islington som främst består av bostadshus.

Varje söndag vid åttatiden slår blomstermarknaden på Columbia Road upp sina portar. Kommersen är snart i full gång och handlarna slåss om uppmärksamheten från förbipasserande lokalbor och turister. Erbjudanden om blomsterbuketter, plantor och mindre träd haglar tätt, men marknaden är värd ett besök även om du inte är på jakt efter en svårfraktad växt att lägga i bagaget. Gatan kantas dessutom av en rad småbutiker och gallerier som sätter en schyst prägel på området. Var ute i tid - marknaden stänger runt tre på eftermiddagen.

Cykeltrenden kopplar ett allt starkare grepp om London, något som gänget bakom Look Mom No Hands har tagit fasta på. Kaféet har inte bara egen cykelverkstad och kul inredning - det visas även tävlingar på storbildsskärm. Cykelentusiaster blandas med lokala lunchgäster från kontorshusen och på menyn finns enklare rätter som paj och sallad, men också fika, öl och vin. Det är öppet från morgon till kväll, och självklart är du lika välkommen att svänga förbi utan hoj.

COLUMBIA ROAD, E2

LOOKMOMNOHANDS.COM

30 ST PETER’S STREET, N1 8JT

COLUMBIAROAD.INFO

49 OLD STREET, EC1V 9HX

DUKEORGANIC.CO.UK

NER FLER DESTINATIO ION IN .SE/DESTINAT AS AG M O IN PÅ CAM

Res till London utan flyg

Eftersom resan med tåg eller buss är mer tidskrävande än flyg, kan det vara en god idé att stanna lite längre eller kombinera flera resmål på vägen. Buss tur och retur med Eurolines från Göteborg till London kostar 2379 kronor och tar drygt ett dygn. Med ett Interrail-kort kan du få fem valfria resdagar inom tio, i Europa (utanför Sverige) för 2355 kronor per vuxen i 2 klass.

EUROLINES.SE, SJ.SE

FOTO

CEA

DESIGNAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Johns framtidslösningar Tvätta kläder – Lösningen är inte att göra en grönare tvättmaskin av återvunna material. Utan att istället titta på problemet: Vi behöver kunna tvätta våra kläder, hur kan vi lösa det? Vi kanske kommer fram till helt andra lösningar än en tvättmaskin. Kanske blir det mer arbetsintensivt, kanske bara återanvänt vatten, växtbaserade tvättmedel etc. Utgångspunkten måste vara nollpåverkan. Matdistribution – Mattransporter har stor miljöpåverkan, och dessutom försvinner mycket av pengarna i distributionsledet. Bonden får bara en väldigt liten del av slutpriset. Istället kan man låta människor köpa direkt från bonden. Det kan vara genom att gå ihop i nätverk, eller beställa hem matlådor. Men också webbaserade lösningar där du kan beställa från bonden direkt exempelvis i grupp.

DESIGN GER FALSKA HOPP

John Thackara kallas ofta designguru, trots att han inte ens är designer. Med sin bok In the bubble – designing in a complex world, var han tidigt ute med att föreslå ett helt nytt tänk. Vi kan inte lita på att designer ska rädda världen, men vi måste bygga system som gör det möjligt för dem att göra det. TEXT JOHANNA STÅL – Det finns många saker som en designer kan göra och som görs, som är väldigt viktiga. Men det finns en idé om att de skulle kunna ersätta allt som är dåligt med sådant som är bra. Då tror jag att man missförstår magnituden av de utmaningar vi möter, nämligen det ekonomiska systemet som inte kan reformeras genom goda avsikter och bra design. Skribenten och föreläsaren John Thackara är i Sverige för att medverka på festivalen Futureperfect i Ängsbacka i Molkom. – Faran är när designer ger falskt hopp, vilket kan ”avmobilisera dig”. Det innebär inte att jag slutat ha en tilltro till dem. De kommer att hjälpa oss att anpassa oss till en ganska rörig och svår period som kommer fortsätta en lång tid framöver. John lyfter fram exemplet med elbilar. De är coola och anses av många vara ”gröna”, men enligt honom är de lågt från hållbara, då elbilar

oftast kör på icke förnybara energikällor, och större delen av dem är skapade av skadliga ämnen som framtagits i andra delar av världen under smutsiga förhållanden. Dessutom menar John att de förstärker den individualistiska massrörelsen och kör på vägar vars mark vi annars kunde använt till att odla på. – Därför är det farligt att förlita sig enbart på design. Designer borde fundera på hur man förvarar mat, lagar till den och hanterar avfallet. Eller hur man skapar rent vatten, använder övergivna platser i staden och så vidare. Det är processer som aldrig tar slut. Precis som naturen aldrig blir klar med sina processer. – Jag tror på aktivitetstillväxt snarare än på produktionstillväxt, där du använder vad som redan finns utan att behöva använda nya resurser. Det är ”ren” tillväxt. Och för det behöver vi ett annat ekonomiskt synsätt.

Uppvärmning av hus – De flesta människor har inte råd att installera solpaneler. Lösningen kan vara en hybrid av tjänst och produkt. Någon kommer hem till dig och förändrar energieffektiviteten i ditt hus. Du spenderar med andra ord inte flera tusen på solpaneler, utan får istället bättre isolering för en mindre slant. Tjänstedesign är framtiden. Matslöseriet – Vi har spenderat massa år på att få folk att lägga saker på kompost, vilket förlitar sig på att människor är perfekta. Det är alltid en dålig idé. I London har Food Loop skapat lösningen att människor hänger sina matrester i en påse på sina dörrhandtag tills någon kommer och hämtar upp det. Den här typen av tjänster innebär en gigantisk marknad.

SÅ FUNKAR DET

PEAK OIL Hur snabbt kommer

Graf A (Hubbertskurvan) Den amerikanska geofysikern M. King Hubbert kom år 1956 på ett sätt att förutspå utvinningen av fossila bränslen, enligt den så kallade Hubbertskurvan. Kurvan används för att räkna ut i vilken takt olja kan utvinnas ur en eller samtliga oljekällor, när oljeproduktionstoppen (Peak Oil) nås samt hur utvinningstakten sedan kommer minska. I den ursprungliga Hubbertskurvan förutspås nedgången i oljeproduktionen bli ungefär lika brant som den historiska uppgången.

världens oljekällor att sina? Enligt Theoildrum.com står vi inför ett kraftigare fall än vad som tidigare förutspåtts. TEXT INGEMAR TIGERBERG ILLUSTRATION OSKAR SCHMIDT

Gr af A

KÄLLA THEOILDRUM.COM

2100

2090

2080

2070

2060

2050

2040

2030

2020

2010

2000

1990

1980

1970

1960

1950

1940

1930

1920

1910

1900

G raf B

Graf B (Nettoenergikurvan) Kritiker menar att vi kommer få se en betydligt brantare nedgång efter oljeproduktionstoppen än vad Hubbertskurvan förutspår. Anledningen är att det går åt allt mer energi för att få upp den sista oljan ur oljefälten. Hur mycket energi som går åt i förhållande till hur mycket energi man får ut kallas för nettoenergi eller ERoEI (Energy Return on Energy Invested). På 1930-talet hade amerikansk olja ett ERoEI på 100:1 i medeltal, källorna gav alltså hundra gånger mer energi än vad som användes för att utvinna oljan. År 2000 var samma siffra 11:1, och detta antas minska i snabbare takt än oljekällorna sinar. När ERoEI når 1:1 finns således ingen anledning att ta upp oljan längre, eftersom det då går åt lika mycket energi att utvinna oljan som man får av den olja man utvinner.

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar.

vännerna INREDNING & DESIGN

A BETTER OPTION BAG WWW.ABOB.SE AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE AV JORD WWW.AVJORD.SE

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE IM FAIR TRADE WWW.IMFAIRTRADE.SE KLÄDER & TEXTIL AF SKEA WWW.AFSKEA .SE ART & ECO WWW.ARTANDECO.SE ASTRIDGOESORGANIC WWW.ASTRIDGOESORGANIC.COM

DID U GIVE THE WORLD SOME LOVE TODAY, BABE? WWW.DIDU.SE EKELUND LINNEVÄVERI WWW.LINNEVAVERIET.SE EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA .SE ETISKTMODE.SE WWW.ETISKTMODE.SE FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE GREEN DARLINGS WWW.GREENDARLINGS.SE HAMPISFÄREN WWW.HAMPISFAREN.SE JANE WIKSTRÖM WWW.JANEWIKSTROM.COM MY SPIRIT WWW.MYSPIRIT.SE

NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE

TR V I S U L K EILXL PRENUMERANTE T

RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

RAY HAIR REBECKA_RAY@HOTMAIL.COM

ROSENSERIEN WWW.ROSENSERIEN.COM SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE TURKOS NATURKOSMETIK WWW.TURKOS.NU VALLEBERGA ÖRTPRODUKTER WWW.VALLEBERGA ORTPRODUKTER.SE

För att ta del av våra erbjudanden använder du den prenumerantkod som finns tryckt på baksidan av din tidning. Koden består alltid av ett ORD och ska inte förväxlas med ditt kundnummer på sex siffror. Koden använder du vid kontakt med företaget som du beställer produkten/tjänsten ifrån. Prenumerantkoden gäller också vid inloggning till vårt e-magasin på: caminomagasin.se/inloggning Fler erbjudanden finns på: caminomagasin.se/erbjudanden

WISE NATURKOSMETIK WWW.WISENATURKOSMETIK.SE

BARN & FÖRÄLDRAR ALVINA FÖRLAG WWW.ALVINAFORLAG.SE BÄLLA-BOO WWW.BALLA-BOO.COM LITTLE BLOOM WWW.LITTLEBLOOM.SE MAT & DRYCK DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA .SE DOMSTEIN WWW.DOMSTEIN.SE EGUALE WWW.SACKEUS.SE GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU HELSA PÅ WWW.HELSAPA .SE FRAMTIDENS MAT WWW.FRAMTIDENSMAT.SE

HÄLSA & SKÖNHET

Som prenumerant har du tillgång till nya förmånliga erbjudanden från Caminovännerna.

BERGAMOTT WWW.BERGAMOTT.SE

KOOPERATIV HANDEL FRAM WWW.FRAMEKOLIVS.SE

CLEARLIFE WWWCLEARLIFE.SE

KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA .SE

GRÖNA BODEN WWW.GRONABODEN.SE

MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE

I+M NATURKOSMETIK WWW.IM-NATUR.SE L:A BRUKET WWW.LILLABRUKET.SE

PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER. SE/SV/BROD-SOVEL YUKO ONO STHLM WWW.YUKOONO.SE

UTLOTTNING KAFFE & CHOKLAD

20 prenumeranter bjuds på 1 paket Gayo Mountian Single Origin bryggmalet gourmetkaffe 250g samt en Eguala extramörk chokladkaka från Fair Trade –företaget Sackeus. WWW.SACKEUS.SE

ANNONS

Vill du också synas här? Kontakta vänansvarig caroline@caminomagasin.se

EKONOMI & AFFÄRER

SLOPAD ÅRSAVGIFT

EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE

Sveriges största vindkraftskooperativ som drivs av O2 Vindel bjuder dig på årsavgiften (560 kr) när du bokar vindandelar under oktober och november. Du gör en insats för miljön samtidigt som du kan halvera ditt elpris.

JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

WWW.O2.SE

ENERGI & TRANSPORT BIXIA WWW.BIXIA .SE ECORIDE WWW.ECORIDE.SE GÖTEBORGS BILKOOP

SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.NU VISION WWW.VISION.SE VÄRLDSBUTIKERNA FÖR RÄTTVIS HANDEL WWW.VARLDSBUTIKERNA.ORG

BLANDAT BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE ECOOL WWW.ECOOLISTA .SE EKOBUTIKEN WWW.EKOBUTIKEN.SE

WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

KRAFT & KULTUR WWW.KRAFTKULTUR.COM MYECO WWW.MYECO.SE 02VINDEL WWW.02.SE TRANÅS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE KOMMUNIKATION & OPINION COOP MEDLEM NORRORT WWW.COOP.SE/NORRORT EKOCENTRUM WWW.EKOCENTRUM.SE

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE FRIENDS FAIR TRADE WWW.FRIENDSFAIRTRADE.NO GREEN & GREJERNA WWW.GREENOCHGREJERNA .COM HILDUR WWW.HILDUR.SE INDISKA DOFTER WWW.INDISKADOFTER.SE PRETTY ECO WWW.PRETTYECO.SE ROBYGGE WWW.ROBYGGE.SE STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION

DIAKONIA WWW.DIAKONIA .SE FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE FÖRENINGEN SOFIA WWW.FORENINGENSOFIA . ORG KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW. KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

FYNDPRIS PÅ COLLEGETRÖJA

Nätbutiken Astrid Goes Organic sänker priset på collegetröjor (herr och dam-modell) till endast 150 kr (ord pris 500 kr). Endast 80 tröjor i lager – passa på och fynda. WWW.ASTRIDGOESORGANIC.SE

KONSUMENTFÖRENINGEN VÄST WWW.KONSUMENT FORENINGENVAST.SE KOOPERATION UTAN GRÄNSER WWW.UTANGRANSER.SE KRAV WWW.KRAV.SE STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN WWW.SV.SE

WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN.SE /GROVELSJO

PAPPER & TRYCK SG ZETTERQVIST WWW.SGZETTERQVIST.SE PAPYRUS WWW.PAPYRUS.COM REKLAM & MARKNADSFÖRING BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION.COM JÄRNA KOMMUNIKATION WWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE EKOGUIDER & DISKUSSIONSFORUM ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE GALLERIA 180 WWW.GALLERIA180.SE EN LAGOM DOS GRÖNT WWW.ENLAGOMDOSGRONT.SE

PROFILEN

Revan schens ansikte Det är historien om mannen som vann snabb framgång, föll stenhårt, förlorade allt för att sedan resa sig upp, starkare än någonsin. Skejtaren, entreprenören och före detta alkoholisten Per Holknekt har rutin – men är han medveten? TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO ROBERT ELDRIM

– jag är jävligt bra på saker jag inte kan. Publiken skrattar. Citatmaskinen Per Holknekt har precis lyckats med den svåra uppgiften att underhålla en ung publik på en musikfestival, helt utan musik. Vi är i Borlänge på Peace & Love-festivalen där han just har pratat inför ett gäng ungdomar som hamnat i kriminalitet. Efteråt kommer några av de vanligtvis stenhårda grabbarna fram och kramar om Per. Känslomässigt lite skakis ska han upp på en ny scen, nu inför festivalbesökare. En scenen som är anpassad för rockband med en barriär av säkerhetsvakter som buffert, vilket bildar ett stort glapp mellan Per och publiken. Trots detta tuffa utgångsläge lyckas han skapa en närhet. Hans lite fumliga ärlighet charmar, tillsammans med en underlig förmåga att vara ödmjuk och kaxig på samma gång. En finessrik balansgång på jantelagens tunna lina. Men så har han också en historia att berätta, med ett budskap som många hämtar kraft ur. – Det är lätt att sitta här och spela cool och säga att det inte betyder någonting, men det betyder hur mycket som helst. Jag är stolt över det jag har gjort, berättar han när vi ses efter framträdandet som avslutas med rungande applåder. – När man som jag i grunden har ett lite bristfälligt självförtroende betyder bekräftelsen väldigt mycket. Och så vet man att ibland väcker det hopp hos någon annan. Jag får mycket kontakter med främlingar som har lyssnat

på, eller läst om mig, och säger att jag har väckt hopp hos dem, att de vågat ta tag i saker.

Det måste vara den häftigaste känslan… – Det är fantastiskt men det finns också en baksida. Det kan vara jäkligt jobbigt att känna att man får ett ansvar för andra människor. Någon som frågar hur de ska göra med sin man till exempel, och jag kan inte sätta mig in i varje enskilt fall. Och många ber om pengar.

Jag uppfattar ditt budskap som att ”kan jag så kan du” . – Ja, om jag inventerar mina själsliga tillgångar så tycker inte jag att jag har några bättre förutsättningar än någon annan. Möjligtvis oräddheten. Jag har färre spärrar än andra och en stor nyfikenhet. Det centrala i det jag pratar om är att våga göra saker, sätta saker i rörelse. Per Holknekts livs berättelse tål upprepning. Som 19-åring flyttade han till Kalifornien, ”falskhetens högborg, men möjligheternas centrum” där han på kort tid blev världsmästare i skateboard och startade tidningen Transworld Skateboarding. Per levde drömmen. Men i kretsarna cirkulerade mycket droger, och i ett svagt ögonblick testade han kokain, för att ”straffa sin flickvän”. Det var ett vägval som ledde till en mycket brant utförsbacke. Som dominobrickor föll allt: familj, vänner, arbetskamrater, företaget, ägodelar. Det sista Per kommer ihåg att han säljer för att få pengar till nästa rus, är förstahandskontraktet på sin lilla etta. Någonstans i hemlöshetens töcken hade Per klarheten

PER OM

Skateboardkultur – Jag åker inte skateboard nu, men jag är likväl skejtare. Hela mitt väsen kommer från skateboardupplevelsen, trotsigheten. Förr i tiden använde jag min kraft destruktivt, men idag tar jag samma energi och skickar den vidare, som kung fu, så att den drar mig istället. Smeknamnet ”mode branschens Janne Boklöv” – Ja, jag tycker det passar (skratt). Jag lyckas på ett sätt som är okonventionellt inom modebranschen. Jag springer inte på Stureplan och kindpussas, jag går hem och kramar min familj. (Janne Boklöv var en blyg kille som gick sin egen väg inom backhoppningen och kom på en revolutionerande hoppstil som gjorde att han vann allt). Citatet ”allt som går att googla är tråkigt” – Det är redan upptäckt, redan skrivet, det finns ju redan. Jag ville bli alkemist som barn, jag läste kemi av den anledningen. Jag tycker om att starta sådant som inte finns. Känslor, kärlek går inte att förstå utan att leva i det. Allt det oförståbara, abstrakta attraherar mig.

”

Jag springer inte på Stureplan och kindpussas 23

Om konflikter mellan hållbarhet och marknadsmässighet – Vi ligger på börsen med 4 200 delägare som förväntar sig avkastning, så det är klart att vi måste skapa lönsamhet. Men vi vägrar att göra det på bekostnad av de som jobbar på fabriksgolvet i Indien.

PROFILEN nog att uppsöka socialen, vilket skulle visa sig bli rasets vändpunkt. Socialsekreterarens ord är av tacksamhetsskuld inpräntade i minnet: ”Per, jag tror på dig. Jag tror du kan komma tillbaka”, sa hon. Där och då började en ny resa, först att göra sig fri från missbruket, för att en tid därefter starta klädmärket Odd Molly. En ny supersuccé var född. Raden av utmärkelser som företagare är lång, och nu är Per troligen en av Sveriges mest kända entreprenörer. Han har hittat tillbaka till vänner och bildat en ny familj (gift med sångerskan Lena Philipsson). – Min viktigaste lärdom från botten är att vårda det man har, och våga leva närvarande. Att ha alla sinnen påslagna, inklusive hjärta och samvete. Inget pris är värt det om andra får betala.

Hur kämpar man för det man har, och inte bara för mer? – Det är jätteenkelt. Kärleken jag lever i idag måste hela tiden ha näring. Det gäller även att vårda sin plats på marknaden, sin papparoll och sina vänskaper.

Du är en framgångsrik företagare och, antar jag, en ganska upptagen man. Har du tid att vårda? – Jag har omprioriterat mitt liv. Förr om åren hade jag 100-150 resdagar per år. Nu har jag lovat min hustru att gå ner till 15, och det håller jag.

facto mindre kläder på det, eftersom kläderna blir dyrare, men vi får inte blunda för det vi inte ser. Det finns otroligt många som jobbar i miljöer som är långt ifrån humanvärdigt. Problemet är att de aldrig får göra oanmälda kontroller till fabrikerna, det är emot lagstiftningen. Då hinner det säkert städas en hel del. Vi jobbar också så långt det bara går med ekologiska material, inte heller det är ett säljargument. Om vi gör en kofta i ekologisk bomull till exempel, så kanske dragkedjan är inte är helt miljökorrekt, och där måste vi kompromissa.

Varför skyltar ni inte med ert hållbarhetsarbete? – Nämen, då är det ungefär som att det är exceptionellt. Jag tycker att det ska vara självklart. Det är ungefär som att säga att man ska inte våldta barn. Behöver man säga det? Man ska ta hand om människor och ta ansvar. Toyota gör sin Prius som de slår sig för bröstet för, men sedan är resten av bilarna bensinslukare…

Är du emot att bygga in miljöansvar och socialt ansvar i varumärken? – Nej, absolut inte. Hela vårt varumärke andas de här värdena. Vi pratar om kärlek, mod och integritet, och då ingår det. Kärlek handlar om att ta ansvar för människor.

Jag tycker att det saknas förebilder som åtminstone utåt både är framgångsrika och samtidigt prioriterar familjen. – Ja, uppbyggnadsskedet av ett företag kräver en uppoffring och då gäller det att vara tydlig mot sina nära, och försöka få dem att vara med i matchen. Mitt tidigare äktenskap rök för att jag jobbade för mycket.

Går det att lyckas som entreprenör utan att jobba enormt mycket? – Ja, det gör det, om man ingår partnerskap med affärskollegor, om att inte spela på alla fioler själv. Jag har alltid försökt vara ”Tarzan på allt”, men nu har jag lärt mig att det är väldigt viktigt att ta reda på vad jag är dålig på och komplettera mig med andra människor. Och sen har den moderna tekniken möjliggjort att kunna komprimera sin tid, att under tiden jag reser kan jag faktiskt jobba. Men då handlar det om att ha förstånd att nyttja den nyvunna tiden till det viktigaste, och inte bara fylla på med mer arbete. Målet är inte pengar, målet är inte framgång, utan målet är vad du får ut av det

Samtidigt hör man ibland om hur åtta av tio företag inte överlever de första åren. – De får ringa till mig och fråga om det är marknadsmässigt (skratt). Sök minsta gemensamma nämnare hos så många som möjligt. En garnaffär i Trollhättan – det går inte, hur mycket man än älskar garn. Det var några kvinnor som ville göra ekologiska regnkläder för barn – fantastiskt, men finns det inte marknad för det ska man inte göra det!

PER HOLKNEKT

Stockholm 50 kuriosa Medverkade år 2000 i dokusåpan Big Brother som nybliven nykterist och klarade sig igenom hela programmet utan sprit. bor

ålder

Men hur kombinerar man då sitt engagemang med affärstänk? – Vi är med i organisationen Fair Wear Foundation, men vi har aldrig slagit oss för bröstet för det. Vi har större makt än till exempel fabriksarbetarna i Asien, och då handlar det om att ta ansvar. Det tycker vi är viktigt och rätt, men inte för att sälja mer kläder. Vi säljer de

Sustainable Generation –Kista Green ICT 2011

Smarta lösningar för en grönare framtid! Teknik + Miljö=Sant På Sustainable Generation 2011 träffar du och lyssnar på de skarpaste hjärnorna inom miljö och teknik. Temat är, kan vi skapa ett hållbarare samhälle genom innovationer och smartare teknik? Genom case och föreläsningar får du ta del av de senaste rönen, vi har både visionärer från FN, partiledare, forskare och representanter från bland annat Ericsson och Nasdaq OMX på plats. Ekologisk mat och vin ingår!

is! r p t t Di

r k 0 0 10

ED ATT M I RAB ) ” R O K IN (2750 ”CAM D O VIP-K

sustainablegeneration.se Plats: Kista Science Tower Datum: 27 Oktober 2011 Pris: 1000 kr inkl. moms /person (ordinarie pris 3750 kr) (VIP-kod: CAMINO)

Bland talarna:

Annie Lööf , Charlotte Brogren, Dennis Pamlin, Anna-Karin Hatt, Estelle Joubert Westling, Matilda Gennvi Gustafsson, Carl-Magnus Hallberg

ARRANGERAS AV:

Startskottet har gått för den elektriska revolutionen. Många hoppas att elbilarna kan möjliggöra det lyft för klimatet som hushållsmaskinerna en gång innebar för kvinnors rättigheter. EU vill ha 50 miljoner elbilar på mindre än 20 år, och elen ska vara grön. Är det en omöjlig ekvation? TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO (HELSIDOR) TOBIAS JANSSON

den stora

n e g n i r e fi i tr e le k 26

Bilindustrin pluggar in â€“ stora tillverkare som CitroĂŤn, Nissan, Mitsubishi och Volvo har redan elmodeller pĂĽ marknaden.

Genom ny teknik och effektiviseringar kan elanv채ndningen minska radikalt. Inom industrin r채knar man med mellan 30 och 50 procent.

”

Hastigheten?! Tillräckligt fort för att man ska kunna förlora körkortet – det är full effekt direkt! Jag trycker gaspedalen i botten. Det låter ingenting, men ryggen trycks hårt mot sätet när bilen accelererar. Jag överrumplas av hastighen och tvingas göra en hastig girning när vägen kraftigt viker av. Caroline Magnusson som sitter bredvid förklarar varför, och skrattar lite nervöst, hon har säkert upplevt sin beskärda del av hormonstinna män som ska testa ”vad bilen går för”. Vi sitter i elbilen Citroën C-zero på racingbanan på Frihamnspiren i Göteborg; ”Eco Race Arena”, ett namn som får symbolisera den dynamik och ibland absurditet som präglar miljöbilsdebatten – kan racing någonsin vara ”eko”? När jag likt en 18-åring med nytaget körkort bränner iväg på banan, rör sig en stor mätare på instrumentbrädan, från ”Charge” förbi ”Eco” till ”Power”. Mätaren ska underlätta ett ekonomiskt körsätt. Det finns även en indikator för hur långt man kan köra på nuvarande laddning, som anpassas efter körstil, eller om man använder AC:n – när jag sätter på den, minskas den möjliga körsträckan med 8 kilometer. – Man vevar ner fönstret istället, säger Caroline. Men stereon drar nästan ingenting! Caroline Magnusson delkör elbilen som ska slå rekord i sträckan Ystad till Haparanda ”helt utan avgaser”. Hon fick uppdraget tack vare sin uppfinningsrikedom efter att renoverat en elbil som skolprojekt i gymnasiet.

El till alla Det är inte bara till elbilarna vi behöver ren el i framtiden. ”Tillgång till elektricitet för hela världens befolkning år 2050” är ett av de centrala målen i en ny rapport skriven av över 250 experter på uppdrag av IIASA (International Institute for Applied Systems Analysis) En av författarna är Thomas B Johansson, professor i energianalys och en av världens främsta experter på energifrågor.

– Det är jätteskönt att slippa åka till bensinmacken eller bli kladdig om fingrarna, säger hon. Med projektet elbilsrekordet vill organisationen Gröna bilister visa att det redan idag finns elbilar som fungerar för vardagsbruk. I Norge är C-zero och dess två syskonbilar Mitsubishi Miev och Peugeot Ion de bäst säljande småbilarna och ligger på nybilsförsäljningens topp-tio-lista under våren 2011, delvis tack vare mycket förmånliga regler. ”Årets bil i Europa 2011” blev Nissan Leaf, för första gången en elbil, som dessutom presterade bättre än någon annan bil i krocktester. Elbilarna är fortfarande generellt mycket dyrare än sina bensindrivna motsvarigheter, C-zeron kostar 369 000 kronor. Men då är driftskostnaderna också väldigt små, en full tank på C-zeron kostar med dagens elpriser ungefär 20 kronor, – Det visar att det inte är så mycket el som den drar. Folk kallsvettas ibland när man frågar om man får ladda lite el, de tror att det kan bli uppemot 1 000 spänn, när det kanske snarare handlar om tio kronor, säger Caroline.

Vad krävs för att det år 2050 skall finnas tillgång till ren el för hela jordens befolkning? – Det som krävs är omfattande investeringar i det förnybara, tekniken har vi redan. På användarsidan handlar det om att effektivisera exempelvis genom att bygga alla nya hus med passivhusteknik och att se till att gamla hus får denna teknik när de renoveras. Nu ska miljon-

Citroën C-zero som användes i Elbilsrekordet.

programmen renoveras i Sverige. Det är en jättemöjlighet att åstadkomma något radikalt, men jag tror inte ens det är uppe till diskussion tyvärr. Kollegor till mig har besökt industrier och kommit fram till att elanvändningen kan minska med mellan 30 och 50 procent, vilket innebär massor av pengar att spara. På individnivå kan det handla om så radikala saker som att stänga av bastun under semestern.

Vi kör in bilen i depåstoppet på racingbanan, och backar in i den bredvidliggande hangaren för att hitta ett eluttag. Arrangörerna börjar se sig lite förvirrat omkring och det hojtas: ”Ska det vara trefas?” ”Hur blir det med propparna?!” ”Här finns ett, men jag vet inte om det funkar?” Till slut hittar vi ett uttag och efter lite mindre meck med adapter och förlängningskablar står bilen på laddning. I samma vägg sitter en kaffebryggare och en vattenkokare som står på. – Vattenkokaren drar just nu lika mycket ström som bilen, säger Caroline. En vattenkokare står dock inte på i sex timmar, det vill säga den tid som en fulladdning av bilens batteri behöver i ett vanligt eluttag. Med särskilda snabbladdare går det snabbare, 80 procent på en halvtimme, men det blir knappast aktuellt hemma i garaget, då det kräver mycket av både elnät och anslutning. C-zeron drar 1,2 kWh/milen (vilket gör att milkostnaden blir ungefär lika mycket i kronor). Räckvidden är 10-15 mil, enligt Caroline. – Men det beror på hur du kör, ska du axa som du gjorde nyss räcker det inte långt. Just elbilars räckvidd är något som diskuterats rikligt. I ett vintertest i Teknikens Värld klarade C-zerons systerbil Peugeot Ion inte riktigt det kalla klimatet – räckvidden sjönk till hälften i kylan. Det finns undersökningar av människors resvanor som visar att omkring 80 procent av alla dagliga bilresor är under tio mil, och att den genomsnittliga resan enbart är fyra mil. Siffror som dessa får elbilsentusiasterna att gå igång: – I Sverige köper vi bil efter vårt maximala behov. Alla pratar om den där resan till Åre, även om man bara gör den en gång per år. Men så ser det inte ut överallt. Ta Italien som exempel, där dimensioneras bilen för det vardagliga behovet. Det är också därför man kan se en hel italiensk familj på fem personer i en liten Fiat i uppe på alpvägarna, säger Mattias Goldmann, projektledare på Gröna bilister.

Bromsklossar När nu forskarna är så pass överens om att tekniken för att framställa ren energi till alla finns, varför görs inte mer? Anna Wolf, energiexpert på Naturskyddsföreningen ger några förklaringar. Tekniken finns för att försörja en växande befolkning med ren energi. Varför sker det inte? – Tyvärr är det så att ny teknik inte implementerar sig själv. Det finns en ganska vanlig fördom att förändringar genomförs bara de är tekniskt möjliga. Men det man glömmer bort är att det finns ganska många som tjänar mycket pengar på det gamla

Denna aspekt är elbilstillverkarna naturligtvis medvetna om, och svaret har inte låtit vänta på sig. En idé är att de som köper elbil får möjlighet att under ett antal veckor per år fritt disponera en konventionell bil med längre räckvidd. Fjällsemestern är därmed räddad. – Volvo har haft det upplägget med sin cabriolet, berättar Jakob Lagercrantz, Gröna bilisters ordförande. De inser att den kan man inte ta till fjällen, så man får sex hyrveckor med en annan bil. Citroën har tagit det ett steg längre, att du tar elbilen till tågstationen, därifrån får du en gratis tågresa och en ny uppvärmd elbil på destinationen, och hotell. Så vad är Citroën då? Är de ett bilföretag eller ett reseföretag? Enligt Jacob Lagercrantz handlar den stora uppgiften framförallt om att bryta nuvarande synsätt, att ett transportsätt ska fylla alla våra behov. – Man måste tänka bredare – hur löser vi vår mobilitet i framtiden? Vi åker tåg, ibland flyg långa sträckor, vi åker bil på landet, i staden åker vi kollektivt, går eller cyklar. Föreställer man sig det samhället och låter staden vara till för gods och människor så ser man en framtid där bilen visserligen finns kvar, men främst på landet, säger han. Gröna bilisters två frontpersoner har argumenten laddade som i en pistol: – Laddningstiden?! Det tar några sekunder att stoppa kontakten i hålet, sedan gör man något annat. Hastigheten?! Tillräckligt fort för att man ska kunna förlora körkortet. Kostnaden?! En ny bensinbil kostar 50-80 kronor / milen totalt, avlossar Mattias Goldmann. men allt är inte frid och fröjd. Det krävs en samhällelig uppryckning för elbilarna, och en hjälp på traven skulle vara fler synliga laddstolpar. ”Räckviddsångest” har blivit ett välanvänt begrepp. – Fler laddstolpar är dels viktigt för laddning, men kanske framförallt för det upplevda behovet. Många blir oroliga för att inte komma fram när de ser på mätaren att det bara är fyra mil kvar, säger Mattias men påpekar

systemet. Småskaliga lösningar, såsom produktion av egen el, är exempelvis delvis ett hot mot vissa företag. Ibland är företag med och bidrar till känslan av att tekniken är otillräcklig. De plockar ut enskilda lösningar som de sedan skalar upp för att visa att den inte fungerar. Men det är inte en teknik utan en mångfald av lösningar som är framtiden. Om vi kan skicka folk till månen är det väl klart att vi också kan lösa energifrågan. Varför görs inte mer inom politiken för att få fram den nya tekniken? – Det ges idag tolv gånger så mycket subventioner till fossil energi jämfört med förnybar energi. Anledningen är att man

politiskt vill säkra tillgången till billig el och garantera arbetstillfällen som annars riskerar att gå förlorade. Ett grundläggande problem är den ekonomiska kalkylen. Det är fortfarande så att kostnaderna för företagen är högre om de satsar på förnybar energi. Men räknar man däremot in samhällskostnaderna, exempelvis kostnader för klimatförändringar och eventuella kärnkraftsolyckor, ser det antagligen mycket annorlunda ut.

”

Om vi kan skicka folk till månen är det väl klart att vi också kan lösa energifrågan

Förnybara energikällor Lars J Nilsson, professor i miljö och energisystem vid Lunds universitet har varit med och författat FN:s klimatpanel, IPCC:s, senaste rapport om förnybar energi. Slutsatsen är att mängden förnybara energikällor som finns tillgängliga är många gånger större än samhällets behov. Kan vi verkligen förlita oss på tekniken i framtiden? – Jag tror att tekniken räcker väldigt långt och att livsstilsförändringar kommer på köpet. Utmaningen är att mobilisera till politisk handlingskraft. Men det positiva är att politiken är något vi kan ändra på. En annan utmaning är att få en större acceptans för den utbyggnad av vindkraftverk och kraftledningar som kommer att krävas. Vad händer på området förnybar energi idag? – Det händer spännande saker inom många områden. Vi har vindkraften som flyttar ut till havs och som drivs med allt större turbiner och möjligheten att integrera våg- och vindkraft. När vi väl har tillgång till energi kan vi dessutom göra hur mycket som helst. Med hjälp av elektrolys kan vi dela på koldioxid så att vi får kol och syre, och på samma sätt kan vi utvinna vätgas och syre ur vatten. Av vätgasen och kolet kan vi sedan skapa metan (fordonsgas) för att driva bilar med.

samtidigt att det redan idag finns miljontals laddningsställen i Sverige redan, genom vanliga eluttag. – Så var det med gasbilen i början också, fyller Jakob i. Man tittade alltid på mätaren i början för att planera var nästa gasmack var. Jag har kört gasbil i över tio år. Det blev naturligt, och man ser resandet på ett annat sätt. Gänget bakom det så kallade elbilsrekordet mellan Ystad och Haparanda har använt en applikation i mobilen för att se var det finns laddstolpar längs turen. Det finns även GPS-system som planerar din rutt idealiskt. Men laddstolparna har i vissa fall har visat sig handla mer om pr än om att tillgodose verkliga behov. – Det är ofta oklart hur de fungerar, och i vissa fall har de inte varit inkopplade. På ett ställe var laddstolpen uppsatt för mer än ett halvår sedan. Chefen på hotellet där den satt blev jättegenerad, och vi fick ladda från eluttaget till kartongpressen istället, berättar Caroline. Marknaden är inne i någon slags testfas; vilka laddnings- och batteristandarder som kommer framöver är ännu oklart. Några innovationer för att lindra räckviddsångesten som testas av Volvo är trådlös snabbladdning via magnetspolar och supereffektiva bränsleceller istället för förbränningsmotorer som räckviddsförlängare i hybridbilarna. – Biltillverkarna följer ju marknaden. När oljan kostade 140 dollar fatet år 2008 satte de igång med väldigt många olika utvecklingsspår, innan dess hade det i princip inte hänt någonting sedan 1904, säger Jakob Lagercrantz. Även buss- och lastbilsutvecklingen går framåt. I Umeå genomförs ett försöksprojekt för snabbladdning av hybridbussar vid hållplatser − batterierna laddas samtidigt som människor går på och av. Ett annat experiment går ut på att sätta elledningar över vägnätet som ger lastbilar kraft under färden, likt tåg eller trådbussar. I hangaren på Eco Race Arena är det snart dags för

Tesla Roadster, redan en elbilsklassiker som gör 0-100 km/h på 6 sekunder.

Renault Twizy ska bara kosta 60 000 kr att köpa, utan batterier – det hyr du för 400 kr i månaden.

elbilen att åka vidare, nu mot Jönköping. Caroline Magnusson hoppar in i bilen, sprittandes på ett sätt som avslöjar en glädje av att vara mitt i något historiskt. – Hej då!

Trafikskylt för laddstation.

i numera kultförklarade filmen Who Killed The Electric Car anklagas oljebolagen för att genom påtryckningar sätta stopp för det amerikanska bilföretaget GM:s elbilsatsning EV1 i mitten av 1990-talet. Istället kom en våg av satsningar på bensinslukande monsterbilar, såsom Hummern. Vad som sedan hände är spektakulär historia. Toyota lanserade hybridbilen Prius som blev en succé, inte minst i USA, och de amerikanska företagen tappade snabbt mark. GM var en hårsmån från att gå i konkurs och räddades genom ett delägande av den amerikanska staten och fackföreningarna. Det finns säkerligen fortfarande många oljebolag som har intresse av att bromsa utvecklingen för elbilarna, men nu har nya mäktiga konkurrenter på drivmedelsmarknaden vaknat i elbolagen, vars intresse ligger i att öka elektrifieringen av bilparken. – Och de kloka oljebolagen äger inga oljekällor, de

är återförsäljare av energi. I framtiden kommer det även finnas snabbladdstolpar på bensin- eller… förlåt, bränslestationerna, säger Jakob Lagercrantz. Filmen Revenge of The Electric Car som hade världspremiär i april i år får symbolisera hur vinden har vänt för elbilarna, nu vill ingen missa tåget. I princip alla stora tillverkare har ett elbilsprogram. – Det finns elbilar till Hollywoodskådisar såväl som till hemtjänsten, säger Mattias Goldmann. Tesla Roadster den eldrivna sportbilen som gör 0-100km/h på under sex sekunder och har en räckvidd på 400 kilometer kostar drygt en miljon kronor. Motsatsen kanske kan vara Renault Twizy, en ministadsbil som ska kosta 60 000 kronor. Twizyn levereras utan batteri − det hyr du för 400 kronor i månaden. På så sätt har Renault lyckats göra bilen billigare, eftersom batterierna är det som gör elbilarna dyra. Upplägget gör också kostnaderna lättare att jämföra med en bensinbils. Elbilarnas återuppståndelse har inneburit ett nytänk av sällan skådat slag. Det är hela havet stormar med affärsmodeller och nya aktörer som vill ta bensinbo-

Smarta elnät Framtidens elproduktion kräver förändringar i vårt elnät. Lina Bertling är professor i hållbara elsystem på Chalmers i Göteborg. I oktober 2010 tog hon initiativ till en stor internationell konferens om så kallade smarta nät/smart grids. Vad handlar smarta nät om egentligen? – För mig är det en sammanfattande benämning för en rad olika saker som händer just nu med vårt elproduktionssystem. Dels krävs det nya tekniska lösningar för att hantera en ökad andel förnybara energikällor. Det handlar också bland annat om att skapa ett system där man som kund har mer tillgång till information kring ens egen förbrukning och därmed möjlighet att styra över när och hur mycket el man förbrukar. Varför innebär en större andel förnyelsebara energikällor nya utmaningar för vårt elnät? – Idag har vi ett elkraftssystem som bygger på en mycket noga uträknad balans mellan utbud och efterfrågan. Med vindkraftsel och andra förnybara energislag blir det svårare att beräkna tillförseln, eftersom den är mer beroende av väder. Det behövs nya tekniker för att hålla balans mellan utbud och efterfrågan, exempelvis genom lagring av el. Ett annat problem är när enskilda individer vill producera sin egen el och mata ut på nätet. Systemet idag är inte alls anpassat för det. Det är som att skicka ut en bil som kör åt fel håll på en motorväg. För att komma till rätta med detta krävs större förändringar i infrastrukturen. Vilken roll kan smarta nät spela i elektrifieringen av transportsektorn? – En stor utmaning vi har är lagring av el och här kan transportsektorn bidra med en ny funktion. Man skulle kunna koppla upp elbilarna på nätet så att bilarna laddas när det finns stor tillgång till el och urladdas när det finns lite tillgång. Man kan tänka sig att nätägarna äger bilar som de ”hyr ut” till användare, eller att man tillsammans med bilen köper ett paket som garanterar att man alltid kan köra minst x antal mil. En annan möjlighet är att man ska kunna välja när man laddar bilen för att minska topparna och styra så att vi får en jämnare förbrukning.

lagens stolar. I Audis projekt Balance Mobility säljs till exempel en elbil i ett paket med el från vindkraft. – Kunderna har valt bort fossila bränslen, så ström från kolkraftverk är uteslutet. Och att inget är så ute som ström från kärnkraftverk, det står klart efter avrustningsbeslutet i Tyskland, säger Rainer Mangold från Audi till Sveriges Radios P1 Morgon. Ett banbrytande projekt lanseras nu i höst i Paris – elbilspoolen Autolib har 3 000 elbilar på 700 stationer utspridda i den franska huvudstaden. Precis som systemet för lånecyklar Vélib, är elbilarna en tjänst som användarna kan prenumerera på. Månadsavgiften är 15 euro i månaden, därutöver kostar det fem euro i halvtimmen. Bilarna hämtas och lämnas på valfri station, alltid med gratis parkering. Liknande, men mindre projekt drivs av elbilspoolen Moveabout i Göteborg och Oslo. det finns också orosmoln på himlen för elbilsutvecklingen. Litium som idag är det viktigaste ämnet i batterierna riskerar att nå en produktionstopp så priserna går i taket. Slitaget på naturen blir dessutom större i och kring gruvorna när allt större ytor exploateras för att nå fyndigheter med mindre koncentration av de sällsynta mineraler som behövs i elbilarna. Och så var det ju det där med elen… Energiprofessor Björn Karlsson vid Linköpings universitet har varit en av de mest högljudda kritikerna till idén att elbilar skulle vara utsläppsfria, eller ens ha låga utsläpp. Hans argumentation bygger på det som kallas för ”marginalel” och beskrivs ungefär så här: Trots att svensk elproduktion präglas av vatten- och kärnkraft, så är vi beroende av import av fossilel från kontinenten. Vatten- och kärnkraftverk producerar el nästan hela tiden men tillgodoser bara hälften av elbehovet i Europa, och svenskarna har högst elförbrukning i hela EU. Vind- och biokraft är fortfarande marginellt i sammanhanget. Resten av elproduktionen kommer från olja, gas och kol. Och eftersom el måste förbrukas samtidigt som det produceras, så sker hela tiden ny elproduktion på marginalen från ”smutsig” elproduktion, menar Björn Karlsson.

TRE TEKNIKER FÖR LAGRING AV EL pumpkraft

Vid ett överskott av el används elen till att pumpa upp vattennivåerna i ett vattenmagasin. När elen behövs låter man vattnet flöda på nytt genom magasinet. Pumpkraft är idag den enda teknik som är möjlig för storskalig lagring.

tryckluftslagring

Samma princip som pumpkraft. En dag när det blåser bra kan överskottselen producerad av vindkraft pumpas in luft i ett stort bergrum som vid ett senare tillfälle kan användas när elen behövs.

kemisk energi

Genom elektrolys (elektrisk energi tillförs ett ämne för att framkalla en kemisk reaktion) kan exempelvis vätgas utvinnas ur vatten. Vätgas kan exempelvis användas som bränsle i en så kallad bränslecell som producerar ny el.

Att lagra el från till exempel vindkraft är svårt. En idé är att koppla upp alla elbilar på elnätet så att bilarna laddas när det finns stor tillgång till el och urladdas när det finns lite tillgång.

Italienaren Andrea Rossis har under stort hemlighetsmakeri utvecklat en maskin som för första gången på jorden sägs kunna efterlikna processerna i solen – så kallad kall fusion.

Tack till Adisgladis.se och Batteri Record, Göteborg.

”Vi måste räkna som EU gör. Även om elbilen har 100 procents verkningsgrad så blir det bara 30 procent i kolkraftverket. Därmed går det åt tre kWh kol för att göra en kWh el till bilen”, beskriver Björn Karlsson i DN. Räknar man på detta sätt kan en helt vanlig elbil nå 200g/km i koldioxidutsläpp (miljöbilsnormen är idag 120g/km). Andra menar att Björn Karlssons synsätt är för kortsiktigt. – I det korta till medellånga perspektivet har han helt rätt. Ökad efterfrågan i Sverige medför att vi antingen måste importera mer el när vi har underskott eller exportera mindre när vi har överskott. Det är samma för allt nytt vi kopplar in i elnätet – fler tåg, datorer eller kylskåp. Därför är det så viktigt att arbeta med effektivisering. Men jag ser det här i ett långsiktigt perspektiv där vi avvecklar beroendet av fossil kraftproduktion. Då kommer elbilen vara utomordentlig ur klimatsynpunkt. Processen att bygga ut och få marknadsandelar för elbilen tar lång tid och förutsätter att man börjar nu, menar Per Kågeson, professor i miljösystemanalys. Hur man än väljer att se på saken så kan man konstatera att elbilen är i rullning. Den första juli gled elbilsrekordbilen in i Haparanda, med hela avlånga Sverige tillryggalagt enbart på eldrift. Det återstår att se om rekordet banar väg för resten av den stora elektrifieringen, en utveckling som tillsammans med energieffektivisering, utbyggd förnybar kraftproduktion, andra generationens biobränslen och fler smarta kollektiva transporter kan skapa framtidens hållbara transportssystem, eller som Jakob Lagercrantz från Gröna bilister påpekar: – Enfald är elbilens största fiende!

På Naturskyddsforeningen.se och gronabilister.org finns marknadsöversikter och tester av de elbilar som finns på marknaden idag. På uppladdning.nu finns en karta över de flesta laddstationer i hela Sverige. Sveriges enda elhyrbil hittas på OKQ8.se och Sveriges enda elbilspool hittas på moveabout.se Från och med nästa år kan den som köper en bil som släpper ut mindre än 50 g CO2/km få 40 000 kronor i så kallad supermiljöbilspremie.

Ekotopiska lösningar I solen alstras mängder av energi när extrem hetta tvingar atomkärnor att gå samman (fusion). Flera forskarteam har försökt och hävdat sig kunna åstadkomma samma process på jorden (kall fusion) men misslyckats. Italienaren Andrea Rossis säger sig nu ha utvecklat en maskin som ska testas i större skala i oktober. Tidningen Ny Tekniks reporter Mats Lewan är en av få som sätter tilltro till tekniken. Enligt de flesta forskare är kall fusion inte möjlig utifrån den kunskap vi idag har inom fysiken. Vad är poängen? – Att det inte är möjligt utifrån dagens fysikkunskaper är inget bevis för att Andrea Rossis apparat inte fungerar. Om apparaten fungerar är det dessutom inte säkert, eller kanske inte ens troligt, att det rör sig om fusion i den bemärkelse vi använder ordet idag, utan någon annan sorts okänd kärnreaktion. Men om Andrea Rossis apparat verkligen fungerar ger den oss en ren, lätthanterlig, billig och i princip obegränsad energikälla som dessutom kan placeras var som helst i världen. Det innebär inget annat än en revolution för samhället och mänskligheten. Samtliga experter jag talat med är överens om att det är mångfalden av lösningar som är framtiden. Är det inte naivt att tro att lösningen kommer med EN revolutionerande teknik? – Med dagens kända teknik är mångfalden den enda lösningen. Men med tanke på att all utveckling sedan livets uppkomst följt en exponentiell kurva vore det osannolikt att det inte kommer väsentligt ny teknik inom de närmaste decennierna. Även om Rossis teknik inte fungerar tror jag att det med stor sannolikhet kommer andra revolutionerande upptäckter inom tjugo år som väsentligt förändrar situationen.

Arkitekten Vincent Callebauts luftskepp Hydrogenase är i dagsläget endast en skapelse på ritbordet, men kan i framtiden mycket väl bli verklighet.

Färder mot framtiden Reseexperter är övertygade om att det mesta av vårt resande kommer att vara ekovänligt om ett 30-tal år. Camino har letat rätt på de innovationer inom design och teknologi som kommer att ta det gröna resandet från utopi till verklighet. TEXT MICHA VAN DINTHER

En industri i hetluften hur en industri som är så beroende av olja ska klara sig när råvaran är knapp, är en frågeställning som skapat många veck i pannan hos världens främsta flygexperter. Flygtrafikens minskning är under de närmaste femton åren ofrånkomlig, hävdar Richard Gilbert och Anthony Perl i sin bok Transport Revolutions. – Vi kommer inte att se slutet av flygindustrin till år 2025, men vi kommer att se en kraftig minskning av framför allt inrikesresor, berättar Richard. Är det slutet på den årliga semesterresan? Inte alls, menar Giovanni Bisignani, verkställande direktör på flygbranschens internationella samarbetsorgan IATA. Istället utmanar han industrin i sin rapport om klimatförändringar: ”Under 50 år gick vi från bröderna Wrights flygmaskin till jetåldern. Potentiella byggstenar för att skapa en koldioxidneutral framtid existerar redan. Bränslecellsteknologin finns. Flygplan drivna av solenergi håller på att konstrueras. Och vi kan tillverka bränsle från biomassa, till exempel alger redan i dag.” Flygindustrins kanske främsta hopp står till ZEHST (Zero Emission Hypersonic Transportation), ett flygplan som påminner mycket om den numera skrotade Concor-

den. Airbus moderföretag EADS står bakom prototypen som drivs av en blandning av syre och vätgas (och som endast släpper ut vatten), och som i bästa fall kan tas i bruk om 40 år. Men då måste också själva vätgasen tillverkas förnybart. Samtidigt som många i dag monterar bränslesnåla vingspetsar på sina plan, och flygbolag som Virgin Atlantic och Air New Zealand experimenterar med alternativa bränslekällor tillverkade på kokos- och babassuoljor, växer sakta men säkert ett helt nytt luftburet transportsätt fram. Eller ”nytt” är väl kanske att ta i, för visst minns vi alla fornstora dagars eleganta luftskepp. Dagens luftskepp är säkrare (man har bytt ut vätgas mot helium), billigare och effektivare än förr, och ligger helt rätt i tiden för slow travel-trenden. På ritborden ligger koncept som Aeolus, Hydrogenase, Manned Cloud och Stratocruiser samtidigt som det amerikanska företaget Aeroscraft håller på att testa sina luftskepp för fullt. Aeroscraft räknar med lansering under 2012. VINCENT.CALLEBAUT.ORG MASSAUD.COM TINOSCHAEDLER.COM

Med hotellkapseln Living Roof är flexibiliteten total, då den lätt bildtext bildtext lyfts bort och bildtext flyttas till ny ort.bildtext Här bildtext bildtext väljerbildtext man själv vy efter humör.bildtext bildtext bildtext bildtext

Designbyrån NAU står bakom allt-i-ett-sviten med sovplats, matplats och badrum.

Nolltolerans för påverkan på naturen Föreställ dig att vakna upp med utsikt över Eiffeltornet och Paris miljontals takåsar ena dagen. För att senare samma kväll tillbringa de sista minuterna av dagen på en nordafrikansk step, innan solen går ner bortanför horisonten. Designbyrån NAU presenterade nyligen sitt projekt Living Roof, en hotellkapsel som gör allt detta möjligt. Kapseln, som är en allt-i-ett svit med sovplats, matplats och badrum, placeras ut på utvalda platser – och kan när som helst lyftas bort till ett nytt läge. Samtidigt producerar Living Roof mer energi än den gör av med, bland annat genom att utnyttja vinden och solen. Dbox arbetar med samma tankar i sitt koncept Plunge Travel som går ut på att ”bo-pods” släpps ner från luftskepp på ställen som tidigare inte varit tillgängliga för mänskligheten. Det är denna typ av grönt tänkande som revolutionerat branschen, och skapat visioner om så kallade ”nollpåverkan-resorter”. Idén är att man från en dag till en annan ska kunna montera ner hela bygget, utan att lämna några som helst spår på omgivningen. Leonardo DiCaprios privata ö Blackadore Cay och andra koncept

som Bird Island Project, Mosquito Island och Star Island har just sådana ambitioner. På närmare avstånd finner man Vigilius Mountain Resort och Lagació Mountain Residence fullt integrerade och i samklang med den europeiska naturen i Dolomiterna. Även halvsvenska Six Senses i Thailand har på sin senaste resort Soneva Kiri utvecklat ekovillan. Den utsläppsfria prototypen står till grund för Six Senses framtida resort som är under utveckling. Den inflyttningsbara experimentverkstaden inkluderar, vid sidan om de lokalt införskaffade och helt giftfria byggnadsmaterialen, helt nya lösningar som till exempel användandet av vattenväxter för att rena vattnet i den privata poolen. STARISLANDBAHAMAS.COM / VIGILIUS.IT / LAGACIO.COM / SIXSENSES.COM

En flytande framtid till mötes Dagarna då resenärer hade tid att lägga en vecka eller två på båtresan för att korsa Atlanten är förbi, då semestrar är begränsade till några veckor och businessresenärerna ser tid som pengar. Men kanske är det dags att börja tänka om, att exempelvis se båten som ett drivande kontorscenter på vatten, där tele- och internetkommunikationen gör att arbetet är ”business as usual” i väntan på att man anländer till sin destination. Intresset för kryssningar i Skandinavien ökar, samtidigt som FN:s klimatpanel rapporterar att fartygen släpper ut mer koldioxid är man tidigare trott. Men även kryssningsföretagen börjar ta ansvar för världen. Royal Caribbean har investerat många miljoner i sitt save the waves-program som bland annat drar ner på energiförbrukning och begränsar avfallsutsläpp. Hurtigruten och MS Fram hälsar med jämna mellanrum välkommen ombord till något så ovanligt som en klimatresa. Resan

går mot Svalbard, en plats där man kan upptäcka klimattrenderna på ett tidigt stadium, och som blivit en viktig symbol i klimatdebatten. Om man ska lyckas få gängse resenärer att återvända till havs krävs dock andra knep. Båtar måste bli snabbare, snyggare och grönare. Ett alternativ för framtiden skulle kunna vara Skysails som jobbar med en slags drake för att med hjälp av vinden kunna dra ner på bränsleförbrukningen med upp till 50 procent. Superjakten Soliloquy som en så länge bara är en idé på ett ritbord, drivs av vinden och solen. Tack vare dess strömlinjeformade design och lyxiga interiör skulle Soliloquy även kunna frälsa de mest inbitna jaktfantasterna. ROYALCARIBBEAN.SE HURTIGRUTEN.COM SKYSAILS.INFO CALLENDERDESIGNS.CO.UK

För att kunna få de riktiga jaktfanatikerna att fundera på miljövänligare alternativ krävs att standarden höjs. Kanske är Soliloquy framtidens gröna superjakt?

Den yttersta gränsen är inte nådd ”To go where no man has gone before.” Att tala om rymdresor känns fortfarande lite Star Trek-overkligt, men faktum är att reseformen är över oss på allvar inom kort – och att intresset för en intergalaktisk tur än så länge inte verkar sina. Virgin Galactic har i dagsläget sålt närmare fyra hundra biljetter till sin rymdfärd – med ett pris på 200 000 amerikanska dollar styck. Richard Branson, Virgin Galactics verkställande direktör, har tagit hjälp av arkitekten Norman Foster för att skapa en ekologiskt designad flotta som ”smälter in i miljön”. Där har vi skalet. Även när det gäller koldioxidutsläppet som blir mindre än en transatlantisk flygning, har de tänkt efter. Men den stora frågan i dagsläget är energi – något som det krävs ofantliga mängder av för att slunga ut farkosten i rymden. Richard säger sig jobba på problemet. Vi talade med John Westfield, chef för avdelningen för resor på outsourcingföretaget WNS och med tio års erfarenhet från flygindustrin, om hur nära vi faktiskt är ”the final frontier”. – Förr hade vi Concorde, vilket var ett omtyckt alternativ även om endast ett fåtal hade möjlighet att nyttja den.

Långt innan Concorde-olyckan talade en del bolag om utvecklandet av supersoniska och suborbitala flygalternativ [plan som går snabbare än ljudhastigheten samt passerar gränsen där jordens dragningskraft upphör]. En rutt där folk verkligen skulle vilja betala för en sådan lösning är till exempel turen New York–Tokyo. Vissa sådana initiativ kommer troligtvis att ta form framöver, det är bara att se till Virgin Galactic som drar igång med sina rymdfärder inom några år. Star Trek är inte så långt fram i tiden… VIRGINGALACTIC.COM

Än återstår en del frågor kring hur Virgin Galactics farkoster kan bli mer energisnåla.

Richard Branson låter sig inte hindras av varken tyngdlagar eller koldioxidutsläpp. Inom kort är rymdresan verklighet.

Framtidens bil är här. NAU har tagit fram Ecco, ett el- och soldrivet fordon som dessutom fungerar som husbil.

Likt en fällkniv kan man fälla upp Ecco på den plats där man vill stanna för kvällen.

Resan går som på räls I takt med att flygindustrin blir mindre räknar många med att framför allt tågtrafiken kommer att fånga upp passagerarna, och då framför allt på inrikessträckor. – Vi samlar på oss koldioxid för de längre resorna, och drar ner på kortare flygresor som istället ersätts med tåg, säger Ed Gillespie, ägare till den gröna kommunikationsbyrån Futerra i London. – Det har gång på gång bevisats att snabbtåg som är pålitliga och attraktiva gör att folk slutar flyga – se bara på tågen som trafikerar sträckorna London–Paris och Barcelona–Madrid, som har blivit oerhört populära. Richard Gilbert och Anthony Perl tar resonemanget ett steg längre, och menar att världens största flygplatser på sikt kommer att omvandlas till ”intermodal hubs” – intermodala hubbar – som knyter ihop flygsträckor, vägar, räls och hamnar för en smidigare och miljövänligare transit. Det räcker bara att se till att se till SAS och SJ:s samarbete Flyrail, där resenären själv kan kombinera inrikesresan med flyg, tåg och buss, för att se att sådana tankar redan finns.

Magnetic levitation-tåg förutspås, med sin höga hastighet driven av magnetism, bli framtiden för transport i bland annat Japan, Kina och USA. Tekniken går ut på att lyfta, styra och driva tåget med hjälp av magnetism, vilket ger en snabbare, tystare och mindre energikrävande resa. Men redan nu finns en rad grönare tåg att välja på, i Sverige leds utvecklingen av Gröna tåget som hoppas vara i bruk under kommande år. Tåget, vars topphastighet kommer att ligga på minst 250 kilometer per timme, testas med drivmotorer med permanentmagneter för att minska energiförluster. För alla som bara inte kan få nog av husvagnssemestrar har designfirman NAU i Zurich utvecklat Ecco, ett el- och soldrivet fordon med plats för fyra. Funnit den perfekta utsikten? Stanna Eccon och veckla ut den till sovplats för natten … FLYRAIL.SE / MAGLEVBOARD.NET / GRONATAGET.SE / NAU.COOP

SolTech Energys takpannor i glas absorberar solens str책lar och bidrar till uppv채rmningen av huset.

Miljötekniktaket Hornstull är inte längre knivsöder. Hornstull är hundra hus som inte vill något hellre än att göra stockholmsstadsdelen till ett kreativt exempel på lyckad stadsutveckling. På taket av en bedagad tunnelbanestation har föreningen 100Hus tagit över och visar miljöteknik i loungemiljö. TEXT TOBIAS JANSSON FOTO TRULS NORD

– vi jobbar med att skapa hållbara empowerment platforms. Vi tror att våra mest bortslösade resurser är alla människor som inte deltar när utvecklingen drivs av eliter. Kan man få in dem i matchen finns väldigt mycket kompetens att ta vara på. Många små aktörer tillsammans kan prata med politiker och företag på ett mycket bättre sätt. Brittiskfödde John Higson talar en säregen svengelska, en charmig remix av svenskan som är svår att värja sig mot. Han är bland annat känd för att ha dragit igång marknaden Street vid Hornstulls strand för några år sedan. År 2007 initierade han 100Hus, som kan beskrivas som ett expressivt närdemokratiprojekt. – 100Hus är en kärleksförklaring till Hornstull. När man bor i ett område ser man inte gator och torg och fönster och dörrar längre. Det finns en berättelse, en relation bakom, säger han. Enligt John missar ofta kända stadsutvecklings-

satsningar såsom Hammarby sjöstad och aktuella Norra Djurgårdsstaden de sociala och kulturella dimensionerna. Hornstull är på väg att bli ett exempel på det motsatta. I dialog med de boende i de hundra hus som ursprungligen ingick i projektet hittade man sätt att synliggöra människors relationer till området genom konst. De boende fick välja bland intresserade konstnärer, sedan har den utvalda konstnären gjort intervjuer i huset och skapat ett verk som speglar de boendes drömmar och värderingar. Och så har man skickat ut 12-åringar för att intervjua de äldre i området och bett dem berätta sina historier. – Man skickar ett sms och får berättelsen i telefonen. Det finns en kvinna som ingen brydde sig om förut som går omkring med sin rullator. Nu har ungdomarna gjort ”Ingrids berättelse” och nu hjälper alla henne över gatan. Det är den här kryddan som är Hornstull. Medan konstverk och sms-skyltar börjat poppa upp

Tunnelbanestationens tak omvandlas till uteservering.

runt varje knut har nästa steg varit att binda ihop husen och konstverken med företag som säljer miljötekniklösningar. Idag sponsrar ungefär 30 miljöteknikföretag var sitt hus – tillsammans med konstverken formas världens längsta miljömässigt hållbara utomhusutställning. – det här är ett väldigt välvt tak. Anledningen till det är att den vinkel där solpaneler ger mest effekt varierar mellan företagen. En del har 30 grader, andra 45 grader. Marie Eriksson, ordförande i föreningen 100Hus, står på taket på Stockholms fulaste hus och berättar om nybyggnationerna. Byggnaden på Hornsbruksgatan, där 100Hus har sitt kontor, har röstats fram till stadens fulaste, flera gånger. Den är brutal och kraftig, en svårflörtad 1960-talskoloss som landat ovanpå tunnelbanestationen nedanför den skira Högalidskyrkan. Samtidigt som miljöteknikinstallationer gjordes i husen i området växte idén om att skala upp satsningen och utnyttja taket på tunnelbanestationen, som 100Hus hade byggrätt till. I 40 år har grannarna stirrat in i rå betong, men nu har det blivit ändring på det. Satsningen, som heter – kort och gott – Taket, är en miljöteknikutställning som är integrerad med nybyggnationer i form av restaurang, uteservering och konferenslokal. Dessutom har man dragit igång odling på terrassen, och odlingen har tillåtits krypa ut i Högalidsparken. Så har taket blivit en del av parken och parken en del av taket. – många av företagen som är med i utställningen är små och väntar fortfarande på sin första riktigt stora order.

Innan de tagit sig upp till en viss nivå har de svårt att tävla om kontrakten i till exempel Norra Djurgårdsstaden. Vi bygger utan målsättning att pressa priset per kvadratmeter, vi bygger med målsättningen att försöka få in så många olika miljöteknikföretag som möjligt och ge dem de bästa förutsättningarna för att visa sina produkter på Taket, säger Marie Eriksson. Flera av de deltagande företagen har inte haft möjlighet till någon bra visningsmiljö tidigare. När de haft med sig prototyper på mässor har de haft svårt att övertyga – potentiella kunder tvivlar när de inte kan se hur det fungerar i verkligheten. På Taket är allt integrerat med byggnaden och tekniken är installerad på riktigt. Den bärande idén är att man ska uppleva och förstå miljöteknik bara genom att vistas i lokalerna. Toalettbesök är inget undantag. – Vi har vattenfria urinoarer. Istället för att de står och spolar vatten så sitter det ett lås i urinoaren med olja. Urinet rinner igenom oljan, på så sätt får du ingen lukt. Tanken är att när du står på toaletten, om du är man, så får du information till dig om hur tekniken fungerar, förklarar Marie. Till skillnad från fackmässor är Taket också en publik miljö. Restaurangen är öppen för allmänheten och förhoppningen är att det blir en blandning av branschfolk och vanliga människor. Byggfolk kan komma och inspireras och lockas att projektera med någon av tekniklösningarna. Och den som besöker Taket bara för en bit mat kanske snubblar över något som passar vid ombyggnationen av sommarstugan.

TAKET

Anläggningen, som öppnar under hösten 2011, rymmer restaurang och uteservering. Dessutom finns en konferenslokal för 110 personer och ett matlagningskök för matlagningskurser. Restaurangen drivs av David Gard och Jens Segrén som tidigare arbetat med F12gruppen. Finansiering kommer från bland annat Energimyndigheten och Tillväxtverket. KTH kommer att utvärdera miljöteknikinstallationerna. Högalids församling sponsrar med allt som odlingsgruppen behöver. 100HUS.COM

Nyfams gröna väggar gör den gamla betong terassen lummig.

Ungdomsvillan är en miniatyrvilla som erbjuder en lösning på bostadsbristen för unga. Tillverkas av Swedark.

Vid sidan av de 30 små miljöteknikföretagen finns några större aktörer, och man hoppas att de ska korsbefrukta varandra. – Vi har ett överskott av värme i byggnaden under en stor del av året. När vi funderade på vad vi skulle kunna göra med den tänkte vi först att vi skulle kunna ha en bubbelpool... Istället valde man att låta Electrolux experimentera med diskmaskinen och värmeskåpet i restaurangköket och se om de kan ta bort elförsörjningen från dem och istället direktförse dem med värme, säger Marie. – Det är i gränslandet mellan olika företag som det mest intressanta kommer att ske. En av de stora förtjänsterna är att det aldrig är någon som gjort det galna som vi gör. Men vi försöker och ser hur vi kan göra det. Det här är roliga problem att lösa tillsammans.

Taket består av två terasser, den ena med uteservering, den andra med odling.

John

Marie

Hampus

takytan där nybyggnationerna skett är tvådelad och bildar tillsammans en av Stockholms största takterrasser. Med inspiration från stadsodlings- och grisprojektet Stadsjord i Högsbo i Göteborg bestämde man sig för att utnyttja ytan på den andra terrassen för odling. Intresset har varit stort – 80 personer anmälde sig till 25 odlingsplatser. Hampus Bengtsson, koordinator för odlingsgruppen, kisar under en stor gul keps när han blickar ut över terrassen. Han pluggar stadsplanering i Malmö men har flyttat till Hornstull för att skriva klart sin uppsats som handlar om områdets utveckling. – Jag vill att gruppen ska vara fri och självgående. Det

ska inte vara kommunalt eller politikerstyrt utan drivas av personer som bor och verkar i området. Det är en slags individuell kollektiv odling. Man har sin lilla del som man värnar om, men odlingen sker tillsammans, det är till stor del en social aktivitet. För Taket fyller odlingen flera funktioner. De boende engageras, besökare lockas till utställningen och restaurangen får möjlighet att servera superlokalt odlade grödor. Taket har två år på sig, sen ska hela rasket rivas och en ny byggad ska uppföras över tunnelbanestationen på Hornsbruksgatan. Men övriga hundra hus i Hornstull står kvar, pimpade med miljöteknik och konstverk.

”

Vi vill skapa en värld där det är lättare för människor att vara goda

Hos Annika Spalde väcker fredsfrågorna extra mycket och det är viktigt att engagera sig i det man är intresserad av.

väntan på solidaritet Bra liv i framtiden förutsätter goda människor. Men finns de egentligen och kan vi förlita oss på hjältarna? Aktivisten Annika Spalde och professor emeritus Sven-Eric Liedman menar snarare att det är i kollektivet och solidariteten som potentialen ligger. TEXT JOHANNA STÅL FOTO JOHANNA STÅL

– visst är det viktigt att man jobbar med sig själv och försöker bli en god människa genom att söka stillhet och inre godhet. Men individuell godhet ska inte stå i centrum för det man väljer att göra. Hon är ganska liten och späd och tycker egentligen att hon är för blyg för att vara aktivist. Annika Spalde bor tillsammans med sin man Pelle Strindlund och Martin Smedjeback i fredskollektivet Gandhi. Samtliga är engagerade i civilolydnad-nätverket Ofog, Kollektivet är spartanskt inrett, här finns inget att hämta för den kronofogde som om några dagar ska besöka lägenheten, förutom de hundratals böcker om internationell politik, fredsfrågor och aktivism som bokhyllorna är fyllda av. Annika är inte helt bekväm med att prata om godhet, hon anser att ansatsen är för individfokuserad. Eftersom vårt samhälle är så individualistiskt så är det viktigt att prata om vad vi kan göra tillsammans och hur, menar hon. Hur får man fler människor att gå med i föreningar? Hur ska vi kunna stötta varandra, stärka gruppen och göra det möjligt för alla att vara med? I boken Leva etiskt skriver Annika och Pelle Strindlund under rubriken ”Farväl till hjältarna”, att hjältar kan passivisera eftersom de kommer och räddar oss andra. Då tar vi inte själva ansvar. Dessutom behövs breda sociala rörelser för att åstadkomma förändringar, snarare än karismatiska ledare, menar de.

annika blev engagerad i rörelsen för civil olydnad när hon flyttade till Hammarkullen i Göteborg för 15 år sedan. Att det blev vapenexport som hjärtefråga var inte så konstigt. – Vissa frågor väcker extra mycket hos mig. Det är viktigt att tänka på vad man dras till och inte bara arbeta med det man tror är viktigast. Det är ett måste om engagemanget ska vara hållbart. – Först var jag, som de flesta svenskar, tveksam till civil olydnad, och var väl en ganska ”lydig flicka”. När jag insåg att många i rörelsen internationellt var kristna, precis som jag är, gjorde det min nyfikenhet större. Det var inte bara att göra gott för världen som lockade Annika. Hon ser inte sig själv som någon som alltid haft en stark moral. – Den här hängivenheten tilltalade något hos mig. Att man ger och lever helhjärtat på något sätt. Att ha ett meningsfullt liv. Jag tror inte att det är de människor med starkast moral som engagerar sig, utan det betyder minst lika mycket vilka man umgås med, vilken gemenskap man tillhör. – Vi (i rörelsen) vill skapa en värld där det är lättare för människor att vara goda. Det är viktigare för mig än vad man har som individuella kvaliteter. Det ska bli lättare att göra goda val och att engagera sig. Och vara roligt. Annikas blyghet lyser igenom i samtalet igen. – När en journalist ringer tycker jag oftast att det är

Sven-Eric Liedman är ibland god och ibland inte, han ogillar att prata om individuell godhet.

TENDENSER SOM VISAR PÅ GODHET

Random acts of kindness Ett fenomen som spridit sig jorden över och som handlar om att välja att svara positivt när du känner för att klaga, att göra osjälviska handlingar för det gemensamma goda och berätta goda historier. RANDOMACTSOFKINDNESS.ORG

FOTO TOBIAS JANSSON

GODA-GARNINGAR.SE

jobbigt och blir glad om någon annan i kollektivet tar samtalet. Just den här dagen väntar hon dock på ett samtal hon är nyfiken på. Det kommer ifrån domkapitlet i Linköpings stift som ska avgöra om hon får fortsätta att arbeta som diakon trots att hon brutit mot lagen och suttit i fängelse upprepade gånger. Samtalet som kom efter att jag gått, gav henne friheten att fortsätta, något som Annika ser som ett tecken på att kyrkan ser civil olydnad som ett accepterat fredsarbete. – vi i den rika delen av världen borde ha så mycket kraft och energi att göra bra saker, men vi lägger energin på fel saker, såsom konsumtion. Det är lite sorgligt. Det händer att Annika tycker det är jobbigt att försöka göra gott, när någon är kritisk. – Jag kommer ihåg en kväll i januari när det var några äldre män som lyssnade på ett föredrag. Jag hörde dem efteråt och de tyckte att det jag gör är förfärligt. Jag blev påverkad av det, det hängde kvar och jag pratade med dem i min hjärna dagen efter. Att ta kritik är jobbigt. Man vill att folk ska tycka att det man säger är bra och förstå det. Men överlag får jag mest positiv respons. Annika menar att det viktiga är att skapa någon typ av engagemang, inte att få folk att tycka att just det de gör är så himla bra. Kanske går de med i någon annan freds-

rörelse. Att det nödvändigtvis måste vara en kristet engagemang är inte heller viktigt för Annika. – Jag blir upprörd när en del kristna påstår att samhällsengagemang utan kristen tro inte är hållbart eller leder fel. Att det är farligt att vara aktivist om man inte tror på en gud. Sådant provocerar mig, eftersom jag har kollegor som kämpar på något helt fantastiskt och som inte är kristna. Man kan tro på det goda, även om man inte tror på gud. En god människa är för Annika någon som tar tag i konflikter. – Att ingripa och lägga sig i är positivt i civil olydnad. Vi vill gå till roten av problemet, men ändå inte skada någon annan. Det är höga pretentioner. Man kanske inte ska prata om personlig godhet alls egentligen, säger Annika och skrattar. sven-eric liedman, professor emeritus i idé och lärdomshistoria, är även han motvillig till att prata om individuell godhet. – Jag är en god människa ibland och ibland är jag inte en god människa. Visst finns det vissa som man kan säga är godare eller ondare, men det är ändå rätt svårt att säga att någon förblir god. Moder Teresa hade säkert dåliga dagar också. Vi träffas i Sven-Erics lägenhet i Masthugget i

Skicka vidare-kampanjen Gör en god handling åt någon och istället för att förvänta dig en gentjänst säg att de ska skicka tjänsten vidare istället. Kocken Jamie Oliver har också en skicka vidarekampanj som handlar om att lära andra att laga bra mat. PASSITON.ORG.UK

Företag blir generösare. Trendwatching hävdar att vi tillhör Generation G, som i generositet. Ett sätt att marknadsföra sig mot denna grupp är att som företag skicka små gåvor eller genom att följa dem på Twitter kunna se vilka behov de kan tillfredsställa. Eller så handlar det om bra säljstrategi?

Göteborg. Han har bott i samma lägenhet i trettio år, med utsikt över Göteborgs hamn och väggarna täckta med bokhyllor. Idag är han pensionerad, men har inte slutat arbeta. Böcker kommer han att skriva hela livet, berättar han. – Den passiva godheten, när man sitter och har goda tankar, den är jag inte så imponerad av. – Det är bra att sträva efter godhet, men det är också viktigt vilka medel man tar till. Man måste fråga sig vad man kan förändra egentligen. Som när USA fick tag i Bin Laden så sköt de honom direkt. Krigsförbrytaren Mladic ställdes inför domstol istället, vilket känns som ett mer civiliserat sätt. Sven-Eric menar att samhällsproblemen har varit likartade genom historien. Men vad som har varit gott och ont beror på i vilken tid vi lever i. Sex, kärlek och egendom är eviga frågor när det kommer till synen på gott och ont. – Det har alltid funnits ett känsligt förhållande mellan lagen och moralen. Lagen säger bara vad du inte får göra men moralen säger vad du ska göra – och är därmed mycket strängare. Sven-Eric säger att han själv varit med och brutit mot lagen, i ganska liten skala men ändå. Under Göteborgskravallerna för tio år sedan var han med på varenda demonstration utom en. Det är viktigt att vara engagerad, menar han. sven-eric gav för tolv år sedan ut boken Att se sig själv i andra – om solidaritet. Bokets tema är dock minst lika viktigt idag, när välgörenhetstrenden i mångt och mycket tagit över den gamla solidaritetstanken. – Välgörenheten är uråldrig, den finns exempelvis med i hela kristendomens historia. Solidaritet är en modernare idé som följt oss sedan början av 1800-talet.

Solidaritet är en slags organiserad godhet, där du delar med dig till andra. Det handlar inte bara om tillfälliga känslor, för de kan förändras så lätt. Vi kan inte bygga ett samhälle på människors tillfälliga godhet. Ett bra samhälle är ett jämställt och solidariskt samhälle, menar Sven-Eric. Men idag lever många av oss långt ifrån varandra. – Fattiga vet vad fattigdom innebär. Hon som bara har ett öre ger ett öre, medan de flotta, rika människorna inte ser de fattiga. På ett sätt är det så lätt att förlora den här insikten i att man själv kan råka ut för något. – Välgörenhet handlar om att det finns en givare och en tagare. Någon är i underläge, tanken på solidaritet är mer ”jag behöver din hjälp och då ska du hjälpa mig och behöver du min hjälp ska jag hjälpa dig”. Det är bra att människor arbetar med sig själva, menar Sven-Erik, men anser att idag är det en för kommersialiserad bransch. – Man kräver av människor att de ska acceptera sin lott, oavsett om man är cancerdrabbad eller förtryckt eller förföljd. Då tänker jag alltid på Life of Brians ”Always look on the bright side of life”. Sven-Eric skrattar och klappar den svarta katten han har i sitt knä. ”Steget från hållbar utveckling till solidaritet är inte långt”, skriver Sven-Erik i slutet av boken om solidaritet. – Det är viktigt att solidariteten riktar sig utåt i världen, men också framåt – mot kommande generationer. Jag är väldigt orolig för hur världen kommer se ut när mina barnbarn blir vuxna och gamla. Det händer långt ifrån tillräckligt på den kollektiva godhetsfronten idag. I kollektivet Ghandi i Mjölby bor Annika Spalde med civil olydnadsa ktivisterna Peller Strindlund och Martin Smedjeback.

ANNIKA SPALDE

diakon, föreläsare, författare och fredsaktivist. Arbetar med civil olydnad och ickevåld och har suttit i fängelse vid ett flertal tillfällen, bland annat sex månader i England för nedmontering av kärnvapensubåten Trident. Hon arbetar med nätverket Ofog, kampanjen Avrusta och med djurrättsfrågor. Annika har skrivit flera ickevålds-böcker samt boken Leva etiskt, med Pelle Strindlund. Just nu utbildar hon sig till yogalärare och försöker starta en fredsgrupp i Linköping. annika är

SMAKRIKT

Libanesiskt utmanar

Kanske står det libanesiska köket näst på tur att omfamnas brett av det svenska folket? Ekopionjärerna Walid och Maysoon Nasreddine inspirerar med tre enkla rätter från den libanesiska landsbygden som aspirerar på att konkurrera ut tacos från fredagsmyset. TEXT JENNY GUSTAFSSON FOTO KARIM MOSTAFA RECEPT WALID & MAYSOON NASREDDINE

Walid Nasreddine

med en rik kulinarisk tradition och enkla, naturnära rätter som hummus, tabbouleh och fattoush har det lilla landet Libanon lyckats etablera sin matlagning över hela världen. Även om Beirut idag har ett överflöd av franska, japanska och amerikanska restauranger, är den traditionella maten helig för libaneser. Smårätter i form av meze, den obligatoriska söndagsmiddagen med familjen och gatusnacks som falafel, färska fruktjuicer, söta bakverk med nötter och stenugnsbakade spenatpiroger, är lika starka nationsmarkörer som den röd-grönvita flaggan. På samma sätt som andra länder världen över brottas Libanon med utmaningen att bevara och utveckla sin mattradition på ett sätt som värnar natur och klimat. Under de senaste åren har en medvetenhet om hållbar konsumtion börjat växa fram, och även om den inte fått spridning i hela det libanesiska samhället ännu, gör eldsjälar sitt bästa för att etablera grön mat och ekologisk filosofi. Två av dessa är Walid och Maysoon Nasreddine som driver familjeföretaget Coara från sitt hem i de natursköna Choufbergen, en timmas bilresa från Beirut. I tio år har paret lagat traditionella libanesiska rätter utifrån sin gröna filosofi: inget kött, socker eller vitt mjöl, och så långt som möjligt med lokalproducerade grödor; ofta plockade i naturen alldeles bakom knuten. I deras hem i den lilla byn Kfarkatra fick vi ta del av deras recept, kulinariska perspektiv och utsikt över de gröna bergen. – Maysoon och jag är födda och uppväxta här i Chouf, i varsin by på olika sidor berget, säger Walid. Ända sedan vi var små har vi tagit hand om det som naturen ger oss. Vi har landsbygden i oss.

– I mitten av nittiotalet, när nyheterna om galna kosjukan började komma från Storbritannien, slutade vi äta kött. Detta fick oss att tänka om och äta på ett sätt som värnar både oss och andra, forsätter Maysoon. Liksom många av invånarna i Chouf är Walid och Maysoon druser. Druserna utgör ungefär tio procent av Libanons befolkning och har en lära där tron på reinkarnation är central. – För oss har saker som vi gör här och nu en större mening, både i tidigare och kommande liv, säger Walid. Mitt ansvar som människa är att se till att mina gärningar leder till så mycket gott som möjligt. Att äta vegetariskt och miljövänligt är ett sätt att göra detta. År 2002 bestämde sig Walid och Maysoon för att ändra yrke med inspiration från det sätt de ställt om sina matvanor. De började arbeta med mouneh, ett traditionellt sätt att bevara mat som använts i Libanon under århundraden. Mouneh är produkter från de varmare månaderna som förvaras till vintern, och innefattar allt från konserverad frukt och torkade ätbara växter till picklade gurkor och rättikor, oliver och fyllda auberginer inlagda i olja. – Vi älskade att arbeta med mouneh, säger Walid, men det fanns redan flera mouneh-producenter i Libanon. Det var däremot ingen som erbjöd vegetarisk mat, så vi tog upp det. Trots att libanesisk mat traditionellt är både naturnära och grön, är koncept som vegetariskt och ekologiskt föga spridda, så Walid och Maysoon blev pionjärer. Idag levererar Coara färdiga rätter, skafferivaror och delikatesser till ekobutiker i Libanons två största städer, Beirut och Tripoli, och de kommer varje lördag till Beiruts Bondens marknad, Souk el-Tayeb (den, i dubbel bemärkelse, ”goda marknaden”). Maten tillverkas hemma i Chouf, på andra våningen i Walid och Maysoons stenhus. Innanför en rustik trädörr finns ”ateljén” som Walid kallar utrymmet: ett enkelt libanesiskt lantkök med två anslutande rum utrustade för att syra, torka och pressa grönsaker och grönt, samt för att producera egen tofu och seitan. Det är här som paret groddar bönor, torkar och mixar egenplockade kryddor, förpackar djupröda tomater som torkats på grannens tak, och bakar fullkornsvarianter av Libanons traditionella minipizzor, kryddiga piroger och sötsaker. Deras färdigrätter är lokala klassiker tillagade på ett grönt och innovativt vis: den älskade bulgurbiffen kebbeh fylls med nötter, morötter, kikärtor och noriblad istället för kött, tabboulehsalladen lagas med quinoa, och shawarman är gjord på seitan och serveras med avokado och frön. De båda är glada över att leva av vad jorden ger. – Vi önskar att alla kunde ha det så här, säger Walid och gestikulerar med handen mot de gröna bergen utanför fönstret. Men, idag lever de flesta långt ifrån naturen. Beirut är en hektisk stad med mycket trafik och väldigt lite grönska. Det är de som lever där som är våra främsta kunder. Vår mat är ett sätt att ta landsbygden till staden.

Maysoon Nasreddine

Akoub 1 kilo akoub 200 gram olivolja 200 gram gul lök 2 matskedar tahini (sesampasta) 1/2 kilo citron salt Akoub är en vild och taggig växt med en smak som påminner om sparris och kronärtskocka (någon av dessa går att använda som substitut) och som växer på höjder högre än 900 meter. Den är välkänd för sin riklighet på antioxidanter och är populär i Libanon, speciellt i Chouf och närliggande områden. Rensa akouben, grovhacka den och låt den sjuda på låg värme i 15-20 minuter. Finhacka löken och fräs i olivoljan tills den blivit ljust guldbrun. Rör ned tahinin och låt fräsa tillsammans med löken i några minuter. Tillsätt 2-3 deciliter kokvatten från akouben och låt koka ihop på låg värme. Pressa i citronerna och salta. Tillsätt akouben, blanda och smaka av. Akouben går att äta som en ensamrätt, som del av en meze, eller tillsammans med ris.

Kebbeh nori Kebbeh är en klassisk libanesisk rätt som oftast tillagas med kött, men även finns i flera vegetariska varianter: med pumpa, potatis eller kikärtor. Walid och Maysoons kebbeh nori är gyllenbruna, krispiga och söta, fyllda med sjögräs, mandel och lök. Den beprövade kombinationen citron och spiskummin gör rätten typiskt libanesiskt syrlig och distinkt, norin och mandeln ger kebbehn en egen identitet och spännande karaktär. 250 gram ris 1 stort noriark (torkat sjögräs) 1/2 tesked citronzest (skalet) 1 nypa kummin 1 nypa salt 1 nypa kebbeh-krydda (finmald svartpeppar och vitlök) 250 gram grovt krossad mandel 300 gram lök 2 matskedar tamari (sojasås) raps- eller solrosolja Tillaga riset i en kastrull över låg värme. Sjud under omrörning i upp till 45-60 minuter, tills vattnet är borta och riset har en grötaktig konsistens. Under tiden, bryt noriarket i små bitar och blötlägg dessa. Sätt ugnen på hög temperatur, 225 grader. När riset är tillagat, låt det kallna. Tillsätt noribitarna, citronzest, kummin, salt och kebbeh-kryddan (svartpeppar och vitlök). Blanda till en smet. Skär löken i smala klyftor och hacka mandeln grovt. Bryn löken på medelvärme tills den fått en söt smak och brun yta. Grilla mandeln i ugnen. Blanda löken, mandeln och tamarin. Platta ut hälften av risoch noriblandningen i en form, cirka 20x30 centimeter. Fördela löken och mandeln ovanpå, och täck med resten av risoch noriblandningen. Snitta kakan i cirka 20 bitar och sätt in den i ugnen på 225 grader. Sänk värmen till medeltemperatur och låt den baka tills den fått en krispig yta.

Libanesiskt ris med vermicelli Det klassiska sättet att tillaga ris i Libanon är att tillsätta små bitar av tunn spaghetti som fått fräsa i olivolja. Kombinationen lent ris och knaprig, gyllene vermicelli är oväntat lyckad. Riset får en extra dimension med djupare smak, och är utmärkt att servera till de flesta sorters rätter. 250 gram ris 300 gram vermicelli (kort tunn spagetti) 2 matskedar olivolja salt Tvätta riset och täck med vatten i en kastrull. Tillsätt salt och en matsked olivolja. Låt koka på låg värme. I en panna, fräs vermicellin i olivolja. 15 minuter innan riset är färdigt, rör ned vermicellin i riset. Fortsätt koka tills riset är mjukt och vattnet är borta.

www.smakis.se

Vi har två kompisar som heter Friends och KRAV – båda gör skillnad!

Smakis och Sundis ekologiska drycker tillverkas i Sverige av frukter och bär som är odlade utan konstgödsling eller kemiska bekämpningsmedel. Sundis är en sund och god 100% juice där apelsinerna handplockas från ekologiska odlingar. Smakis KRAV-märkta fruktdrycker är alternativet för dig som vill ha mer frukt och mindre socker jämfört med det som finns på marknaden. Bra va!

Säljprofilen AB

stödjer Friends i kampen mot mobbning

Smakis och Sundis hittar du i välsorterade och kloka livsmedelsbutiker.

KONSUMENTKONTAKT: Säljprofilen AB, info@smakis.se, 08-774 04 75

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

KRAFTFULL HÖST När hösten stundar myser den medvetne med en god kopp kaffe, lyxiga eko-råvaror som ger ny kraft till både kropp och själ och inte minst en riktigt bra och matnyttig bok. TEXT CAROLINE PETERSSON

1 Trotjänare i ny förpackning Den 19 oktober är det återigen dags för den stora fikautmaningen Fairtrade Challenge. I år är ambitionen att slå världsrekord med mer än halv miljon fikadeltagare. Varför inte passa på och avnjuta en kopp av Sveriges första Fairtrade-certifierade kaffe, Kyrkkaffet, som efter 14 år fått en ny förpackning. Cirkapris 45 kr för 500 gr

SACKEUS.SE

2 Solidariskt guld på flaska

Svenska grossisten Dagsmeja har under sommaren tagit fram en helt ny serie ekologiska och Fairtradecertifierade olivoljor från kooperativet Palestinian Fair Trade Association, via brittiska Equal Exchange. Oljan tappas och förpackas för hand i utkanten av staden Jenin på Västbanken. Extra Virgin Olive Oil, 319 kr för en liter DAGSMEJA.SE

3 Tusenåriga superkrafter

4 Matnyttig läsning

Raw-food-kocken Erica PalmkrantzAziz har visat att raw food är allt annat än trist och smaklöst. Nu har hon också en egen produkt-serie som hjälper dig att lyckas i köket. Chia-fröet är ett tusenårigt livsmedel rikt på bland annat kostfibrer, antioxidanter och omega-3 fettsyror som passar att strö på müsli, yoghurt, gröt och bakverk. I boken Born to run sägs fröet vara en av hemligheterna bakom Tarahumarafolkets superkrafter. Cirkapris 109 kr för 175 gr

Radio-profilerna Malin Olofsson och Daniel Öhman bakom serien Matens pris, vars berättelse vi gestaltade i Camino 22, har nu kommit ut med sina betraktelser i boken Matens pris – boken som livsmedelsindustrin inte vill att du skall läsa. Mer hoppfullt är det i Mats-Eric Nilssons senaste bok Smakernas återkomst som blandar recept med tankeväckande kunskaper om viktiga råvaror. Cirkapris 174 kr respektive 260 kr

RAWFOODBYERICA.SE

ORDFRONT.SE

REPORTO.SE

www.tartex.se

SMAKRIKT

REDAKTÖR CAROLINE PETERSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

Hoze serverar skandinaviska nigiris.

EKOREKOKOLLEN En sushiupplevelse utöver det vanliga på gott och ont får vi hos Hoze i Göteborg medan Götgatan Stories i Stockholm lovar lite mer än de kan hålla. Ekorekokollen fortsätter att smaka av det medvetna Matsverige. Mycket snack och lite smak

Sushi på spanska

stockholm/söder Götgatan Stories är det största av de sju Stories-kaféerna i huvudstaden och ligger på bottenplan på Gallerian Skrapan på Söder. Jag får in en ganska tunn, nästan blaskig kantarellsoppa med för mycket salt i. Några stackars krutonger flyter ovanpå. Det hela känns som något man kan få i skidbacken, det vill säga väldigt ”standard”. Det här stället är ett stimmigt shoppingfikahäng, mer fokus på snack än god mat skulle jag säga, trots att de pratar varmt om bra råvaror på sin hemsida. Här finns en hel del ekologiskt, bland annat drickor, barnmat, kaffe och frukt. Min rätt gick på 62 kronor, då följde också en lite blöt ostmacka med. Det positiva med det här stället är atmosfären – här är ett skönt häng, en liten trevlig detalj är alla böcker som ligger utspridda på borden. Min efterrätt höjde matbetyget något: en chokladboll, underbart färsk, smörig med lagom kaffetouch och med ojämn storlek på havreflingorna, vilket tyder på hemmabak. Bryggkaffet, ekologisk fairtrade arabica, var milt men gott.

göteborg Hoze Seruda är spanjoren som driver en alldeles unik sushirestaurang vid Stigbergstorget i Göteborg. Hit går du inte för din snabblunch då restaurang Hoze endast tar emot små sällskap. Vid mitt besök är det jag, min syster och tre andra gäster som alla sitter runt bordet där Hoze gör i ordning vår sushi bit för bit. Du beställer bitarna styckvis, eller så väljer du ”omakase” med 7 eller 14 bitar (kocken själv står för urvalet). Vi serveras en munsbit i taget med precis ”rätt”mängd wasabi och med sojan penslad ovanpå. Det enda du själv får påverka är mängden ingefära. Hoze har ett stort kvalitetstänk vad gäller råvarorna. Ibland går det hand i hand med omtanke för miljön, ibland inte. Vid mitt besök berättade han att han precis introducerat en meny med enbart nordisk fisk som skall serveras varannan vecka, vilket känns som ett steg i rätt riktning. Det positiva är också att Hoze visar att sushi går att göra på en mängd olika fiskar och skaldjur som annars inte används, exempelvis sjöborre och sjögurka. Dessutom lär han oss konsumera sushi med respekt och inte något som vi hejdlöst slevar i oss flera gånger i veckan. Det största minuset är att vegetariska alternativ helt saknas på menyn. Men kreativa kockar brukar vara lyhörda…

GÖTGATAN 78, STOCKHOLM CAFESTORIES.SE

STIGBERGSLIDEN 17, GÖTEBORG HOZESERUDA.BLOGSPOT.COM

TIDIGARE TESTAT Gourmet Lund Regional mat och kärlek till maten på en tom restaurang. Fyllig och purfärskt är melodin i delen som kallas Ekobaren. KLOSTERGATAN 14, LUND

Da Matteo Vi sliter gärna i en god surdegsmacka och sippar på en välsmakande latte. Göteborgarnas innefik ger inte avkall på varken kvalitet eller miljö. VALLGATAN 5, GÖTEBORG

Rosengrens Skafferi Delikatessbutik i Örebro som utöver fina ostar, vildsvinskött och annat göttigt också serverar luncher som inte riktigt mättar men som är väl så genomtänkta och välsmakande. ENGLEBREKTSGATAN 3, ÖREBRO

Clarion Hotel Gillet Ekologisk frukost och ”we-care”-symbol för att märka ut ”grönare val” på övrig meny finns på alla hotell i Choice-kedjan. Men här hade de missat att märka ut det enda vegetariska alternativet. DRAGBRUNNSGATAN 23, UPPSALA

Kolonihagen Kvalitet som känns i råvarorna och eget bageri som levererar i världsklass. Men med tanke på priset hade vi gärna fått lite mer. FROGNERVEINEN 33, OSLO

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

MODE

REDAKTÖR EMMA HÄGGSTRÖM MODE@CAMINOMAGASIN.SE

VILL BROMSA MODET

Modet snurrar allt snabbare. Utöver alla årstidskollektioner gör många märken fyllnadskollektioner däremellan. Men det finns de som valt en långsammare väg. Företagen Revery och Bellaobastian är två svenska exempel. AV JOEL LINDEFORS

Belleaobastian gör kollektioner som ska kunna gå i arv.

bildtext

när holländska designerduon Viktor & Rolf visade sin höstkollektion för 2008 lät de ordet ”No” pryda både modeller och kläder som en protest mot att modet snurrar för snabbt. När Hussein Chalayan ett halvår senare presenterade sin vårkollektion 2009 var budskapet detsamma. Futuristiska, metallicfärgade klänningar med långa, vassa spetsar skulle illustrera modets rastlösa racerfart. Det allt snabbare modet leder till en mängd problem, inte bara för designers. Det främjar en överdriven masskonsumtion, det tvingar arbetare i klädfabriker att jobba dygnet runt för att kläderna ska vara i butikerna i tid och det får oss att betrakta allt som är äldre än sex månader som gammalt. Kollektionstänkandet gör ingen glad, allra minst en klädälskare. Allt fler modeskapare söker dock nya vägar. Istället för kollektioner har man ett sortiment som uppdateras och byggs ut. Några plagg tillkommer för varje säsong och några försvinner. Två svenska märken med ett sådant synsätt är Bellaobastian och Revery.

”

Jag vill ha känslan av att gå till bageriet eller grönsakshandlaren och inte till stora klädkedjor med identiskt utbud Bellaobastian Gjorda för att gå i arv Bellaobastian har precis slutat att göra vanliga kollektioner. Höstkollektionen 2011, kallad Strict and Worn, konstituerar startpunkten för ett nytt sätt att göra kläder. Inspirationen till kläderna kommer från 1900-talets början och presenteras med en historia om barnhemmet Västerhaga. Kläderna känns trots detta väldigt samtida. Det är rockar, caper, skjortor och klänningar som nästan samtliga är tillverkade i ylle och tanken är att kläderna ska kunna gå i arv. Många av plaggen går att kombinera i olika varianter. Capen fungerar till flera av rockarna, en veckad krage fungerar till nästan alla andra plagg. Kollektionen kommer inte att bytas ut vid nästa säsongsskifte utan vidareutvecklas från samma bas. Vissa plagg tillkommer, vissa försvinner. Det är kläder som helt klart sticker ut i ett annat ganska nervöst Modesverige. Räkna med att se mer av Bellaobastian framöver. BELLAOBASTIAN.SE

Revery Satsar på egen försäljning Revery är ett märke som har funnits sedan 2006. Produktionen är liten och försäljning sker endast från den egna butiken på Söder i Stockholm och i deras webbutik. De arbetar med ekologisk bomull, hampa, vildsiden och återvunnen polyester. Revery använder också en hel del återvunna tyger och har bland annat gjort en serie plagg av gamla dukar. Detta innebär att många plagg blir helt unika och bara existerar i ett enda, eller endast några få, exemplar. Att bara ha egen försäljning gör att Revery slipper anpassa sig till butikernas inköpsperioder som baseras på att det ska komma nya kollektioner två gånger per år. Det gör också att man, trots den småskaliga produktionen kan sätta rimliga priser.

Revery har gjort en kollektion av gamla dukar.

REVERY.SE

MODE

Strikt och slitet

Isabella Pehrson designer och grundare av bellaobastian

Varför väljer du att inte göra traditionella kollektioner? – I vårt slit-och-släng-samhälle är det hög tid att vi får en mer långsiktig syn på kläder och tillmäter dem ett större värde. Jag vill med Strict and Worn möjliggöra att kläder går i arv och att vi delar kläder med varandra istället för att masskonsumera. Klädernas snitt och längder är anpassade för att passa med varandra och kunna kombineras till ett oändligt antal konstellationer säsong efter säsong. Allt för att kläder ska användas tills de slits ut och inte tills trenderna tar slut. Var hämtar du din inspiration? – Jag har en förkärlek för det svenska livet under sent 1800- och tidigt 1900tal och därifrån hämtade jag inspiration för modeller, färger och detaljer. Jag ville skapa ett välklätt utryck med en urväxt och nött känsla och valde slitstarka och dressade material. Visionen om ett delat ägarskap av kläder har varit en utgångspunkt för utformningen av Strict and Worn. Plaggen är tänkta att passa alla, både storleks-, stil- och åldersmässigt. Om du fick ändra på en sak i den globala modeindustrin, vad skulle det vara? – Köphetsen som klädindustrin har skapat måste bytas ut mot att uppmuntra långsiktiga investeringar. Industrin måste skapa bestående trender istället för att förmedla ett måste av att byta ut sin garderob varje säsong. Idag är dessutom utbudet detsamma oavsett butik, stad och land. Jag vill ha känslan av att gå till bageriet eller grönsakshandlaren och inte till stora klädkedjor med identiskt utbud.

Revery har en liten produktion som säljs från den egna butiken på Söder.

Hur blir det med el-räkningen i vinter? Halva priset för Caminoprenumeranter på Eco Now 7-8 oktober Münchenbryggeriet

Är Grön el bara en bluff?

Missa inte paneldiskussionen om den gröna elbluffen, hur vi kan veta att det verkligen är grön el som kommer till våra hem, kring elkostnaderna i vinter mm.

Framtidens Produkter

En hel sal på temat framtidens produkter som presenteras i samarbete med Jegrelius. Inspireras och lär dig mer om morgondagens lösningar och innovationer.

Shoppa Klimatsmart!

Som vanligt erbjuds produkter till försäljning; vintage, inredning, barnkläder, teknik, cyklar, mat, vin och en hel del där till.

Caminoprenumeranter har rabatt!

Missa inte rabatten som ger 50 % vid förköp online. Alla som bokar biljett i förväg medverkar också i utlottningen av klimatsmarta badrumsprodukter och möbler från utställningen det hållbara badrummet.

www.econow.se Ekobanken ekologiskt - socialt - kulturellt

Camino-EcoNow-el.indd 1

9/9/2011 3:14:46 PM

Gör en stor miljöinsats och halvera din elräkninG!

Som delägare i ett vindkraftverk gör du en verklig skillnad för miljön. Du sänker dina koldioxidutsläpp radikalt och ser till att ny grön el pumpas in i el-systemet. Dessutom köper du el utan dyra mellanhänder och halverar din elräkning. Läs om Sveriges största vindkraftskooperativ och bli delägare på www.o2.se

VI KAN MER

Rapporter, krönikor, events och föreläsningar inom området hållbar livsstil. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/konsult

Urgammalt klockmärke – Klockan är från Girard-Perregaux, en klassisk schweizisk klockmakare. Den var inte särskilt dyr men i rätt dåligt skick när jag hittade den på Ebay. Jag ville ha just en sån här, jag hade en stående sökning på Ebay under ganska lång tid och när jag köpt den lämnade jag in den till en urmakare som rustade upp den. Funkar perfekt nu. Jag är långt ifrån någon klocknörd. Men en sån här lite mindre, ganska subtil klocka är alltid härligt.

Kelimväska – Väskan är tillverkad av en gammal matta, jag hittade den när jag var i Marocko i vintras. Det är lokalt hantverk, och sådant är ju alltid trevligt att stödja när man reser. Jag gillar mönstret väldigt mycket. Annars har jag rätt trista kläder, grå och svarta. Det är bra med en färgklick.

JOHANS MODE

Skepparkavaj med skaltröja

Modemagasinet Rodeos chefredaktör Johan Wirfält är själv inte särskilt intresserad av modevärldens trendväxlingar. Hans stil präglas av robusta klassiker som kan bäras varje dag – och som han gärna byter till sig av vänner.

– Ah, skepparkavajen, min bästa vän när det blir kallt. Jag har en till som jag haft i åtta år, men den börjar falla sönder i sömmarna nu. Svenska vintrar kan man ta på en skaltröja under, så slipper man frysa även på våra breddgrader. Den här skepparkavajen är från Margaret Howell och köpt på en utförsäljning i London. Köper jag jackor är det oftast på rea. Generellt köper jag inte så mycket nytt. Däremot gillar jag att byta kläder med mina kompisar Björn och Jesper, vi har ungefär samma storlek och gillar liknande grejer.

TEXT & FOTO TOBIAS JANSSON

Tyska allväderskängor

– Meindl är en gammal tysk kängtillverkare. Den här modellen heter ”kampfstiefel” och är superbra, väldigt lätt och vattentät. Dessutom är kängan, åtminstone för att vara något som är gjort för att springa runt och kriga med, ganska stilren. Så det är inga problem att traska runt med dem bland civilister heller. Man kan ha dem så fort det blir dåligt väder ute, de är bra för staden och bra för skogen. MEINDL.DE, KANGSPECIALISTEN.SE

MODE

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

100 % Papperet som Camino trycks på är till 100 % producerat av returﬁber och heter CyclusPrint. Ett miljömedvetet val som ger gott samvete åt både dig och naturen.

Kuyichi Camilla Norrback Knowledge Cotton Apparel Patagonia Monkee Genes Picture Organic Clothing Pants to Poverty

Vill du se mer av CyclusPrint? Välkommen att kontakta oss via hemsidan, maila dummyshopen.se@papyrus.com eller ring 020-884 488.

www.astridgoesorganic.com

supporting you

Annons A6 Camino nr 24 CyclusPrint.indd 1

2011-09-09 08:18:30

”Mitt medvetna val” Magdalena Graaf

Alltid naturlig och ekologisk hudvård Och nu välkomnar vi Svanen Rosenserien erbjuder ekologisk, naturlig och nu också Svanenmärkt hudvård för både män och kvinnor. Vi har börjat med Svanenmärkning på nio produkter och det är bara början. Miljömärkningen Svanen är en oberoende part, som kontrollerar att produkter uppfyller högt ställda miljö-, hälso- och kvalitetskrav. Rosenseriens hudvårdsprodukter innehåller äkta rosenolja och har en bas av aloe vera gelé, kinesiskt grönt te och kallpressade vegetabiliska oljor. Naturlig hudvård ska kännas bra. www.rosenserien.com, tel: 0123-104 51 Bäst i test, Tara nr 12-2010

Bäst i test, Amelia nr 14-2010

KULTURELLT

HALLÅ DÄR JENNIE ABRAHAMSON STÄMNINGSSKAPARE Hennes musik förmedlar känslor snarare än politiska fakta. Under sommarens hållbarhetsfestival Futureperfect var Jennie Abrahamson en av flera sångare från No More Lullabies som ville inspirera festivalbesökarna. TEXT CAROLINE PETERSSON ”En hållbar framtid är svår att uppnå” skrev Futureperfect på Facebook inför festivalen och refererade till din hitlåt ”Hard to come by” från nya skivan. Håller du med? – Den låten är en liten hyllning till alla mina vänner som kämpar för sina drömmar på olika sätt. Jag känner så otroligt många dedikerade och kompromisslösa människor, men jag har också många vänner som är upplysta och smarta och som skiter fullständigt i miljön. Det är så lätt att fortsätta sova och välja den vägen. Jag tror att det kommer ta lång tid att förändra samhället, det är som att vända en stor skuta. Men jag tror att det går, och att vi alla måste göra vår lilla del. Ane Brun som du turnerat med senaste åren startade No More Lullabies (NML) som ett resultat av en klimatchock. Delar du hennes ångest? – Det är svårt att vara jättehoppfull. Jag läste en fantastisk krönika av Kajsa Ekis Ekman i Dagens Nyheter i juni om att bilden av ett domedagsscenario står i vägen för att riktigt greppa vad som egentligen redan sker runtomkring oss. En apokalyptisk film kanske gör att

man vaknar till och får panik och vill förändra allt. Sen går man ut i solskenet och dricker sin latte och helt plötsligt känns domedagen avlägsen igen. Det är väl det vi har att kämpa mot, att vi inte somnar för hårt utan bestämmer oss och vågar vara konsekventa i våra åsikter och vår livsstil. Är syftet med din musik att föra ut ett budskap? – Mina texter beskriver mer känslor än fakta. Jag hoppas på att kunna göra musik som sätter folk i en känslomässig stämning som öppnar upp dem så de kan ta till sig saker. Men jag ser det som en textmässig utmaning och jag har pratat mycket med de andra i NML om konsten att kunna skriva texter om viktiga frågor på ett poetiskt sätt. Ett exempel är Antony and the Johnsons låt ”Another world” som Ane Brun framförde en cover på under första föreställningen med NML. Finns det planer på att skriva låtar tillsammans inom No More Lullabies? – Nej, men vilken fin idé, den ska jag ta med mig. Har du någon fråga som du brinner extra mycket för? – Jag tillhör den första kullen som utbildats

som ambassadörer inom Fairtrade Fanclub. Det är bara ett litet hörn av allt men vi bygger mycket genom handel och frågorna smittar av sig på många andra frågor som engagerar mig starkt exempelvis mat och ekologi. Jag har märkt att när man börjar göra ett litet val i sin egen vardag så öppnar det automatiskt upp inför nästa steg. Ganska många av mina vänner tycker nog att jag är rätt rabiat, men jag tror samtidigt att de har rätt mycket respekt för mig och att jag har planterat mina tankar om små förändringssätt i vardagen hos dem. För de som inte lyssnat på dig tidigare, vilken låt skulle du säga bäst sammanfattar din musik? – Då skulle jag nog säga låten som startar förra skivan ”I lost my heart”, fast i ommixad version då jag inte är helt nöjd med produktionen. Jag är ganska spretig och den här låten kombinerar seriositet och det lekfulla i mig. Jennie Abrahamson släppte i april i år sin tredje soloskiva The sound of your beating heart. I höst är hon aktuell med Europasläpp av skivan, och som musiker i Ane Bruns turnéband.

KONSUMENTKONTAKT 031-23 02 03 • info@dagsmeja.se • www.dagsmeja.se Finns i LIFE-butiker, hälsokostbutiker och livsmedelsbutiker med ekologisk profil. Ring så hjälper vi dig att hitta en butik nära dig!

CAMINO I FICKAN Nu kan du läsa Camino i iPhone. Ladda ner appen Qiozk på qioszk.com

Camino.11:Bygdegardarna-06 2011-06-27 10.35 Sida 1

SV-Arena bjuder in till en spännande dialog

Den stora förnekelsen Varför är det så svårt för samhället att hantera miljö- och klimatkrisen? Vi fortsätter att leva med myten om den eviga materiella tillväxten – som om jordens tillgångar var oändliga. Välkommen till ett samtal med Anders Wijkman och Johan Rockström om de stora utmaningar mänskligheten står inför – om nya metoder att möta välfärd, en ny ekonomisk modell och ett annat sätt att tänka och agera. Stockholm, 14 september kl 18.30 www.sv.se/stockholm Göteborg, 7 november kl 18.30 www.sv.se/goteborg Skövde, 16 november kl 18.30 www.sv.se/skovde

KULTURELLT

ABODE OF CHAOS FOTO

ETT SLAG MOT LIKGILTIGHETEN

Motståndsmannen Stéphane Hessel, 93 år, har sett världen raseras och byggas upp på nytt. Nu sprider sig hans stridsskrift Säg ifrån! som en löpeld i Europa. Han uppmanar oss att bli upprörda – för det är då vi blir engagerade och starka. TEXT TOBIAS JANSSON i oktober 2010 gavs Indignez-vous, som boken heter på franska, ut i 6000 exemplar. Ett år senare har den tunna pamfletten sålts i över två miljoner exemplar i Frankrike och ytterligare en och en halv miljon i översättningar till tyska, spanska och italienska. Efter ett liv med motståndet som ledstjärna har Stéphane Hessel skrivit en kioskvältare i ickevåldets tecken som influerats av tänkare som Jean Paul Sartre och Walter Benjamin. “Vi måste bli upprörda igen, så som fransmännen var under motståndet mot ockupationen under Andra världskriget. Det är när vi blir upprörda som vi blir engagerade och starka”, skri-

ver Stéphane Hessel. Det är när vi blir upprörda som vi kan pressa tillbaka den samtidens likgiltighet som spridit sig som ett gift i samhällskroppen. Och det finns mycket att uppröras över: det ökande gapet mellan de mycket rika och de mycket fattiga, behandlingen av illegala flyktingar, begränsningar i pressfriheten, miljöproblemen och nedmonteringen av välfärdssystemen. Berlinfödda Stéphane Hessel har varit med om allt. När han var barn emigrerade hans föräldrar till Paris. Under Andra världskriget var han medlem av Charles de Gaulles motståndsrörelse mot den tyska ockupationen. Han blev tillfångatagen av Gestapo och torterad

i koncentrationslägrena Buchenwald och Dora men lyckades till slut fly från nazisterna. Efter kriget har han arbetat som diplomat och var en av dem som var med och författade FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948. Säg ifrån! är skriven i en fransk kontext men fungerar som en uppmaning till världens alla unga att våga tro att samhället kan förändras till det bättre. Säg ifrån! Stéphane Hessel Louise Lindfors förlag, 2011 SAGIFRAN.NU

Vision_Camino_210x130.indd 1

2011-09-09 12.14

Välkomna till Sveriges Största Miljö & Framtidsmässa

Münchenbryggeriet 7-8 oktober

Äkta smaker!

Ett av årets teman är äkta smaker och varor. vår matsektion håller högre klass än någonsin. Kaffeprovning och föreläsning från Johan & Nyström, Vinprovning med vinklubben Tryffelsvinet, träffa föreningarna Äkta Vara och Dyraremat.nu, Te och Choklad hörna, Kung Markatta mfl.

Bli volontär!

Vill du hjälp till under Eco Now? Vi söker volontärer som vill medverka i Sveriges största miljöutställning och göra den ännu större och bättre. Eposta intresseanmälan till info@econow.se

Är Grön el en Bluff?

Årets hetaste pandeldiskussion hålls under fredagen med bla Egen el, Bixia, o2, Villa Ägarna mfl.

Caminoprenumeranter har rabatt

Förköp online och få rabatten som ger 50 % billigare entrépris. Alla som bokar biljett i förväg medverkar också i utlottningen av klimatsmarta badrumsprodukter och möbler från utställningen det hållbara badrummet. 7 okt kl:11-17 och 8 okt kl:11-18 Torkel Knutssonsgatan 2, Stockholm T-bana: Mariatorget www.econow.se

Ekobanken ekologiskt - socialt - kulturellt

KULTURELLT

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

KONTROVERSIELLA FANTASIVÄRLDAR Drömmar om det perfekta samhället har fascinerat människor i

alla tider, men drömmarna har sett olika ut under historiens gång. Tobias Jansson har läst böcker om utopier och hittat lösningar på all världens problem i romanform. TEXT TOBIAS JANSSON året är 1980. norra kalifornien, Oregon och Washington har brutit sig ur USA för att skapa Ecotopia, ett samhälle där människorna lever i perfekt balans med naturen. Tjugo år senare besöker den skeptiske reportern Will Weston Ecotopia och blir både skräckslagen och imponerad över hur utbrytarstatens ser ut: arbetarägda jordbruk och företag, 20-timmars arbetsvecka, nollutsläpp, ministäder som eliminerat trängsel, en närmast religiös dyrkan av träd, en kvinnodominerad regering, sexuell frigjordhet och en liberal inställning till cannabis. Ernest Callenbachs bok Ecotopia från 1975 är en protest mot den konsumism och materialism som dominerade efterkrigstidens USA och fångar effektivt upp många av de idéer som 1970-talets alternativkultur förespråkade. Will Westons äventyr i Ecotopia är en del i en lång tradition av visionära framtidsskildringar, utopier, förlagda till imaginära stater där författarna använder idéromanen som ett format som ger möjlighet att fritt diskutera kontroversiella frågor i samtiden. Benämningen utopi kommer från Thomas Mores bok Utopia från 1516, en titel som leker med de grekiska orden outopos (ingen plats) och eutopos (bra plats). Också i Utopia är det en besökare som står för berättandet – resenären Raphael Hythlodeaus beskrivning av rättssäkerhet, ekonomi, jordbruk och handel i den fingerade ö-staten Utopia kontrasterar hälsosamt mot dåtidens stridslystna statsskick i Europa. Invånarna har fri tillgång till sjukvård, social trygghet, utbildning och kultur. Rikedom och girighet föraktas. Marken ägs gemensamt, privategendom existerar inte. Liksom Ecotopia är barn av sin tid kan Utopia läsas som en kritik av den begynnande kapitalismen. More var själv politiker i 1500-talets London och fungerade under en period som rådgivare åt kung Henry VIII. Hans framhärdande som humanist gjorde honom till en kontroversiell person i samtiden – år 1535 halshöggs han som en följd av sin kompromisslöshet och helgonförklarades sedermera. Också långt innan More har människor givetvis haft drömmar om en bättre värld. Platons Staten från cirka 400 före vår tideräkning är ett givet exempel, som också liknar de mer sentida utopiska skildringarna genom att vara en del fiktion, en del politiskt manifest.

Huvudbudskapet, som Platon framför genom ett samtal med sin läromästare Sokrates, går i klinch med den atenska demokratin eftersom det handlar om att endast ett fåtal är kompetenta nog att styra. I Platons idealstat delas samhället in i en strikt klasstruktur för produktion (snickare, murare, bönder, handelsmän etcetera), skydd (krigare, vakter) och styre (filosofer). Istället för retorik och övertalning styrs staten av rationalitet och visdom genom att politisk makt och filosofi smälter samman. Samhällets ”gyllene medborgare” genomgår ett 50 år långt utbildningsprogram med filosofi som huvudingrediens för att sedan kunna ta rollen som kungar. Genom deras visdom elimineras fattigdom och andra tillkortakommanden och samhällets resurser fördelas rättvist. En annan sorts klasstruktur, skapad av den tidiga kapitalismens härjningar, beskrevs i Karl Marx samhällsanalyser under 1800-talet. När hans tankar fått fäste utkom två utopiska skildringar med socialismen i centrum. Looking Backward: 2000-1887 av Edward Bellamy från 1888 skildrar ett toppstyrt socialistiskt samhälle med makten i statens händer. Två år senare kom William Morris Nytt från en ny värld, ett upprört svar på Bellamys bok där istället en decentraliserad och människovänlig socialistisk framtid skrevs fram, förlagd till ett London som förvandlats till en trädgårdsstad. För den som är sugen på att läsa djupgående om dessa och många andra utopiska idéer genom historien fungerar Ronny Ambjörnssons Fantasin till makten! som en mycket lärd guidebok där drömmar och drömmare avlöser varandra. Ambjörnsson utreder noggrant vilka ekonomiska och politska teorier och doktriner som stod mot varandra och berättar om människorna bakom idéerna. Någon utopisk bok av rang skriven efter 1975 tycks inte stå att finna. Kanske har det postmoderna kullkastandet av all typ av universalism och talet om historiens slut i kölvattnet av Berlinmurens fall tagit udden av den visionära kreativiteten hos våra författare och filosofer. Under 2000-talets klimat- och resurskriser talas det snarast om mixen eller multituden av framtidslösningar, vilket i sig kan ses som en utopisk tanke – kanske är tiden mogen för en idéroman i den riktningen?

boktips

Ecotopia Ernest Callenbach Bantam, 1990 Utopia – landet ingenstans Thomas More Artos & Norma, 2002 Staten (Skrifter bok 3) Platon Atlantis, 2003 Looking Backward: 2000-1887 Edward Bellamy Signet Classics, 2009 Nytt från en ny värld William Morris Gidlunds, 2002 Fantasin till makten! Ronny Ambjörnsson Ordfront, 2005

SUNT

REDAKTÖR CAROLINE GUSTAVSSON CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

YOGAN BREDDAS

Att praktisera yoga är något som ofta förknippas med en medveten livsstil. Nu erbjuds allt fler typer för de stressade storstadsborna. Caminos Johanna Stål gick på yogaevent och fångade upp några nya trender.

Koreograferad utmaning Yogan är här för att stanna. Inte nog med att den har blivit allt mer populär, nu börjar gymmen erbjuda fler alternativ till den ”poweryoga” som har erbjudits ett par år. En av de alternativ som utvecklats är Johanna Anderson och Monika Björns Mojo Yoga, ett förkoreograferat yogakoncept som är till för alla träningsstudios. Det innebär att du som utövare kan känna igen dig om du byter till ett annat gym som erbjuder samma pass. Hittills har yogapassen varit uppbyggda utifrån den enskilda tränaren. Att det kommer fler och fler former av yoga leder till att fler kan hitta något som passar just dem. Men valfrihet kan också göra det svårt att hitta vad som är ens egen stil. Att börja med yoga på ett gym kan vara ett bra sätt att testa, men många yogastudios erbjuder också prova på-klasser. Omyoga förklarar på ett bra sätt skillnader mellan olika typer av yoga för den som vill veta mer.

TEXT JOHANNA STÅL

MOJOLIFESTYLE.SE OMYOGA.SE/YOGA/YOGAFORMER

Flowmotion

Världsstjärnan Duncan Wong fanns på plats på eventet Yogagames i juni. Den japanskamerikanske yogaläraren pratar mycket om flow, eller flowmotion. Att röra sig långsamt, kontrollerat och med den huvudsakliga styrkan från magen. Sök på Duncan Wong på Youtube för inspiration. Att prata om flow, eller flöde, är inget nytt, men något som blir viktigare när yogan ses mer som en träningsmetod snarare än en livsstil. Långsamma, sammankopplade rörelser är bra för kroppen och kan liknas vid en promenad. I en undersökning vid Boston University School of Medicine visades att yogan ger överlägsna resultat avseende ökade nivåer av signalsubstansen GABA i hjärnan som ger minskad ångest. Artikeln som publicerades i The Journal of Alternative and Complementary Medicine 2010 jämförde promenader med yoga, där yogan vann.

”

Att det kommer fler och fler former av yoga leder till att fler kan hitta något som passar just dem YOGAGAMES

En nordisk yogakonferens med fokus på lek och ny inspiration hålls varje år på Svenska Mässan i Göteborg. Till eventet kommer världsstjärnor inom yogavärlden som Jonathan Monks, Camilla Bergstrom, Katy Appelton, James d'Silva och Duncan Wong. Nästa event hålls 18-20 maj 2012.

KÖPSTÄLLEN

Vi pysslar inte med välgörenhet

KÖPSTÄLLEN CAMINO 24

Läs mer om oss och våra second handbutiker på www.emmausbjorka.se

BELLAOSEBASTIAN BELLAOSEBASTIAN.SE

Göteborg Linnégatan & Backaplan | Borås Knalleland Malmö Kirseberg & Heleneholm | Halmstad Flygaregatan

DAGSMEJA DAGSMEJA.SE 031 230203 KYRKKAFFE SACKEUS.SE 031 654800 ORDFRONT ORDFRONT.SE 08 4624400 PLUMEN ADISGLADIS.SE 0709 649856 RAWFOOD BY ERICA RAWFOODBYERICA.SE 0706 050346 REPORTO REPORTO.SE 08 6968410 REVERY REVERY.SE 08 6445633

Klädbutik i vacker gårdsmiljö med ett av Sveriges bredaste sortiment av ekologiska kläder till både henne och honom. Butiken finns på Skea Gård, Hässleholm 0708-52 52 58 www.afskea.se

GÖR ETT MEDVETET VAL Annonsera i camino Annonsansvarig Eva Sadeha Nylander, eva@caminomagasin.se 0707705543

Möt Ekokvarnen på Eco now 7-8 oktober i Stockholm!

✓ EKONOMISKT ✓ MILJÖVÄNLIGT

Eko & reko från planta till kopp!

✓ PRAKTISKT

EkokvarnEn.SE

✓ BEKVÄMT

BILK GÖTEBORGS

Hitta dina favoriter på www.mightyleaf.se

Ett nätverk för hållbar byggnation och inredning.

www.goteborgsbilkoop.se

av ord naturens

egna färger

CAMINO MAGASIN.SE BLOGGAR

CAMINOVÄNNERNA

OM CAMINO

KONSULT

ANNONSERA

PRENUMERERA

REDAKTIONEN

På Caminomagasin.se får du inblick i redaktionens vardag med spännande blogginlägg. Dessutom nätbutik, tips på resmål och restauranger, info om Caminos events och mycket mer.

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Ingemar Tigerberg REDAKTÖR/WEBB

NÄTBUTIK

Ingemar Tigerberg (till höger) och Carl Schlyter i Almedalen 2011.

– Jag uppryms av att ganska nyligen blivit pappa! Hur kombinerar man att vara närvarande förälder och driva företag? Intervjun med Per Holknekt gav intressanta idéer, och boken Tid av Stefan Klein. Nu försöker jag tänka produktivitet och kvalitet istället för att stirra mig blind på tiden.

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

FOTO TOBIAS JANSSON

– Om vi sabbar planeten totalt så kommer den förmodligen att repa sig om några tusen år, utan oss. Men frågan är hur vi hittar tillbaka till vad som är meningen med att vara en människa, hur räddar vi människoarten? Planeten behöver inte oss, men hur får vi den att vilja ha oss kvar?

Bortom tillväxtens dilemman Det blev en lyckad lansering av rapporten Bortom tillväxtens dilemman - den motståndskraftiga och resurseffektiva ekonomin på Almedalsveckan i Visby. Rapporten blandar den senaste forskningen med nya idéer för att bryta ekonomins negativa påverkan på den globala miljön, utan att skapa social instabilitet. Den är skriven självständigt av Ingemar Tigerberg, redaktör och konsult på Camino med hållbar ekonomi som specialområde, åt Europaparlamentarikern Carl Schlyter (MP) som skrivit för- och slutord. Följ Ingemar Tigerberg och övriga redaktionens bloggar på caminomagasin.se. På Ingemars blogg hittar du också direktlänk till rapporten ovan

Johanna Stål citerar Bob Geldof i ett blogginlägg från Peace & Love-festivalen i Borlänge.

59% …av besökarna på caminomagasin.se arbetar 40 timmar i veckan eller mer

VÄN & MARKNADSANSVARIG

– I sommar har jag ännu en gång blivit påmind om vilken lyx det är att få leva i ett land med så mycket orörd natur. I hur många länder kan man få en stilla sjö alldeles för sig själv och sola naken på dess klippstrand med endast fåglarna som åskådare? Paradiset vi söker långt borta finns ofta runt knuten.

Tobias Jansson AD, FOTOGRAF & REDAKTÖR

Torsdag den 6:e oktober är det premiär för Camino Live i samarbete med 100Hus i Stockholm. Vi bjuder på spännande gäster och samtal som bygger vidare på artiklar i detta nummer. Håll utkik på webbsidan och Facebook för mer information.

– Miljöansvar har traditionellt handlat om skademinimering. Dra ner, avstå. Men tänk om vi kunde göra allting rätt från början? Låta allt som produceras ingå i eviga loopar, där avfall blir näring för nya produkter och processer. I höst kommer jag att gräva ner mig i cirkulär ekonomi. Följ mig på bloggen!

FOTO ANJA SJÖGREN

"Att vara musiker är ett bra sätt att få tjejer, tjäna pengar och få tag i de bästa drogerna. Men om du inte har något att säga så, shut up!"

Caroline Petersson

FOTO

SEAN CHURCH

D.I.Y.

Marcin Jakubowski, Sean Churchoch William Clever poserar på traktorprototypen Lifetrac2 som William har designat och konstruerat på Factor E Farm.

DO IT YOURSELF BYGG DIN EGEN CIVILISATION Kan en ny framväxande DIY-kultur på allvar hjälpa till att komma till rätta med planetens resursbrister? Bonden och teknologen Marcin Jakubowski har lagt grunden till en öppen plattform som gör det möjligt för människor att själva bygga de 50 maskiner vi behöver för vår överlevnad TEXT CAROLINE PETERSSON marcin jukubowski är ursprungligen från Polen men flyttade till USA som barn där han så småningom doktorerade inom kärnfysik. Under sin utbildning var han frustrerad över hur lite tid som ägnades åt att lösa de stora utmaningarna som världen står inför, inte minst en rättvis tillgång till jordens resurser. Som ett resultat startade han år 2003 webbplattformen Open Source Ecology med syftet att ge människor friheten att till en låg kostnad och med hjälp av lokala råvaror bygga och själva underhålla de maskiner vi behöver för ett modernt samhälle som är helt själv-

försörjande. Tillsammans med andra bönder, ingenjörer och stödpersoner skapade han plattformen Global Village Construction Set (GVCS) som kortfattat består av de 50 viktigaste maskinerna vi behöver för våra byggnader, vår matförsörjning, energiförbrukning och teknik. För åtta av dem har prototyper redan byggts, bland annat en traktor som Marcin själv satte ihop på bara sex dagar. Arbetet med ytterligare prototyper pågår i flera olika arbetsgrupper samt på farmen Factor e Farm på landsbygden i Missouri där Marcin själv bor och verkar.

Maskinerna är utvecklade för att skapa ett slutet system (closed loop manufacturing) där maskinerna precis som ett ekosystem ger näring åt varandra genom att en maskins ”produkt” utgör en annan maskins ”råvara”. Ambitionen på lång sikt är att alla beståndsdelar, verktyg och råmaterial ska kunna tillverkas och utvinnas lokalt. Vill du hjälpa till i arbetet, stödja projektet eller bara veta mer, finns fullständig information på webbsidan. OPENSOURCEECOLOGY.ORG

KÄNNS DET BRA?

Det finns mer! Kolla in vår nätbutik för inspirerande böcker. caminomagasin.se/butik

D.I.Y.

PÅ PLATS FUTUREPERFECT Med konst, musik, seminarier, workshops och hälsobringande aktiviteter lockade festivalen Futureperfect besökare till Ängsbacka kursgård, norr om Karlstad för att diskutera hållbarhet och det goda livet. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO JOHANNA STÅL, CAROLINE PETERSSON & KRISTER STÅL

Isländska Thorbjörg Hafsteinsdottir (till vänster) en av Skandinaviens ledande hälso- och livsstilsspecialister, samtalar om mat med författaren och arkitekten Carolyn Steel från Storbritannien.

Inramningen av festivalen, Ängsbacka kursgård, bidrog till att skapa en avslappnad stämning med tid för personliga och reflekterande samtal. Bland annat fanns utrymme för deltagarna att ägna sig åt ”sharing” i grupper.

Magnus Åkerlind (Save the planet), Joel Lindefors och Victoria Olausson från Futerra deltog på ett seminarie om hur vi bäst kommunicerar kring hållbarhetsfrågor.

Maria Westerberg, re-makedesignern känd bland annat för sitt examensarbete med en stol gjord av gamla t-shirts, stod för de konkreta exemplen i seminariet om hållbar design med bland annat John Thackara och John Manoochehri.

Festivalen var uppdelad i olika områden, där musik och konst stod för en viktig del av innehållet – med artister som Titiyo, Asha Ali och Jennie Abrahamson som dragplåster.

Johanna Stål passar på och intervjuar den franske ”design-gurun” och författaren John Thackara (se designat).

Futureperfects initiativtagare och projektledare John Manoochehri modererade och deltog på flera av festivalens seminarier. Caminos Johanna Stål poserar tillsammans med Jan Forsmark från Omställning Sverige.

Nya språkröret för Grön Ungdom Rebecca Carlsson (till vänster) var en av flera ledande miljöprofiler som deltog på festivalen.

Å ANDRA SIDAN

ÄR TEKNIKEN VÅR FRÄLSARE?

Alf Hornborg

Hur ska vi klara klimatmål och energiförsörjning utan de fossila bränslena och utan att ta fattigare länders resurser i anspråk? Många sätter hoppet till tekniken, men hur höga förhoppningar kan vi ha? TEXT INGEMAR TIGERBERG

Professor i humanekologi och aktuell med boken ”Myten om maskinen” (Daidalos)

Rikard Gebart

Adjungerad professor i strömningslära, specialiserad på förgasningsteknik av svartlut (en skogsråvara)

– jag vill göra upp med idén att teknik leder till bättre och bättre lösningar för mänskligheten som helhet, att den löser alla möjliga problem. Det bygger på en missuppfattning om vad teknik är. Vi inbillar oss att alla länder kan få tillgång till tekniken bara de hinner utvecklas. Men jag menar att det är en fördelningsfråga. Det är inte möjligt för alla att få del av modern teknik.

–det där är en föreställning om ett statiskt system, att det finns samma mängd resurser över tid som man ska dela på. Jag tror inte att det är så. Den totala mängden resurser ökar med teknik och goda insatser. Många vill peka ut vinnare och förlorare i världen, men om man tittar på levnadsstandarden i många utvecklingsländer nu och för 100 år sedan, så har det blivit bättre. Kolla bara på Kina...

–när man började använda fossila bränslen frångicks det uråldriga kravet på att marken ska leverera energi. Nu måste vi sluta elda fossila bränslen och då är det främsta energialternativet biobränslen − att återigen hämta energin från markarealen. Då är vi tillbaka i samma gamla konflikt mellan livsmedelsförsörjning och energiförsörjning.

– konflikten mellan mat och energi måste man ta på allvar och jag håller med om att samhället kommer förändras. Men vi kommer inte gå tillbaka till hur det var innan oljan. Tekniken som möjliggjorts genom den fossila energin finns kvar och med den kommer vi hitta lösningar för det nya samhället. Det finns en arsenal tekniker att ta till och processen har redan börjat. Studenter i Luleå gjorde en bil av kolfiber och höghållfast aluminium som körde 1200 kilometer på en liter bensin! Stora delar av planeten är skogsbeklädd och skogen kräver inte lika mycket energi att bruka som jordbruket. I länder utan stora skogsarealer får man titta på andra lösningar och sådana finns. Ett exempel som skildrar solenergis potential är isen i Torneträsk. Den smälter på ett par veckor på våren, och den energi som det tar att smälta isen motsvarar hela Sveriges energiförbrukning under ett helt år trots att Torneträsks yta är en försvinnande liten del av Sveriges totala yta!

– för 40 år sedan lovordade man också solenergins potential, men varför har den inte byggts ut då? Det är en fantasi. Det finns all möjlig teknik men den är förbihållen en liten del av världens befolkning. När jag var i Peru för 30 år sedan såg jag folk som tröskade i marken, trots att de hade fått en traktor. De hade inte råd med diesel. Maskiner fungerar där det finns pengar att hålla dem igång. Det är därför som de fattiga länderna inte kan investera i solpaneler.

– att det stora problemet är finansieringen, det har också FN:s klimatpanel IPCC konstaterat. Men de säger också att potentialen för förnyelsebart, mångfaldigt överstiger världens energibehov. Problemet är att oljan är för billig. Finessen med biomassa är att den har låg energitäthet, vilket gör det dyrt att transportera den. Därför måste den användas och/eller förädlas lokalt, vilket skapar arbetstillfällen och får igång den lokala ekonomin.

ORDLISTA bränsleceller omvandlar kemisk energi till elektrisk energi. Tack vare att energiomvandlingen är kemisk, begränsas inte verkningsgraden av den så kallade carnotverkningsgraden som begränsar förbränningsmotorer. Bränslecellen kan liknas vid ett batteri som kan “tankas” med ett bränsle. Det vanligaste bränslet är vätgas men i vissa system används naturgas, metanol eller DME (DiMetylEter) som omvandlas till vätgas och koldioxid av en s.k. reformer. fair wear foundation (fwf) är ett så kallat flerpartsinitiativ med fokus på klädindustrin där företag, frivilligorganisationer och fackföreningar tillsammans arbetar med att försöka förbättra arbetsvillkoren i medlemmarnas leverantörskedjor. FWF är baserat i Holland men flera svenska företag är medlemmar.

förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. Vind-, vattensol- och bioenergi är de vanligaste och samtliga härrör de ursprungligen från energi från solen. hybrid är ett samlingsord för motorer och/ eller fordon som drivs av flera bränslen, där ett vanligtvis är el.

artister och konstnärer. Ambitionen är att använda konst och musik för att inspirera till handling och samtal om vad det är som håller på att hända med vår jord och allas vår roll i detta. open source eller öppen källkod som det heter på svenska är datorprogram där källkoden är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill, utan kostnad.

kwh (kilowattimme) är en energienhet (effekt på tusen watt under en timme). En vanlig spisplatta som är påslagen under en timme förbrukar ungefär en kilowattimme.

peak oil eller oljeproduktionstoppen är tidpunkten då maximal råoljeproduktionen är uppnådd. Därefter kommer produktionen att minska tills oljan tar slut. Exakt när peak oil inträffar är omtvistat, men troligt är att det gap som no more lullabies är uppstår mellan efterfråett initiativ av musikern gan och utbud kommer Ane Brun och Johan skapa en svår situation i Rutherhagen som samlar världsekonomin.

I Camino 25 besöker vi festivalen Burning Man i USA.

fairtrade Fairtrade är en oberoende produktmärkning som syftar till att skapa bättre förutsättningar för odlare och arbetare i utvecklingsländer.

LÄNGRE ORDLISTA PÅ CAMINOMAGASIN .SE

FOTO JOHANNA STÅL

fairtrade Fan Club är ett initiativ av organisationen Fairtrade Sverige där man genom rekrytering och utbildning av kända personer vill bidra till en ökad kännedom om Fairtrade

DEN NYA AMERIKANSKA DRÖMMEN UTE 15 NOV Vad händer i USA bortom Hollywood, Vita huset och skuldkris? Det är sällan vi får rapporter från gräsrotsnivå. Camino har rest till ett Kalifornien under ständig pånyttfödelse och besökt människorna som är med och skapar en ny amerikansk dröm. Vi har besökt festivalen Burning Man i Nevadas öken, strosat längst gatorna med raw food i Los Angeles och spelat bort vår fattigdom i Las Vegas. I landet med filmstjärnor, ekopaparazzi, välgörenhet men i europeiska mått minimal välfärd för alla, finns både det bästa och det sämsta vi kan tänka oss. Dessutom, vad händer när en stad förlorar sin stora industri? Kanske kan Sverige lära något från ett Detroit där fabriksmarken sakta tagits över av guerillaodlare? Och lite amerikanska recept, en dos design, teknik och mycket mer. Nästa nummer utkommer en månad innan jul. Se till att ge dina vänner en julklapp som inspirerar hela året. Och glöm inte att kolla in våra bloggar och böcker. / Caminoredaktionen Vi ses på caminomagasin.se & Facebook ”Camino”.

En anteckning om Ecotopia

jag slutar aldrig att fascineras över science fiction-genrens banbrytande verk från 1960- till 1980-talet. En sådan är Ernest Callenbachs Ecotopia som publicerades 1975. I boken skildras en av de första ekologiska utopierna och här beskrivs allt från skattesystemet (mycket likt det svenska systemet) till solkraftverk, från sopsortering till privata skolor och återvinningsbara modulhus. Medborgarna bor i ”det gröna landet” där de strävar efter ett liv tillsammans med naturen. De letar efter balansen mellan sig själva och naturen. Medborgarna motsätter sig tidens konsumtionshysteri, kemiskt producerade mat och den ”hjärndödande” reklamen. Istället har Ecotopia närodlad mat och lokalproducerade produkter och tjänster.

”Kanske vi ändå landar i vardagen Transportsystemet utgörs huvudsakligen av en grön kollektivtrafik och städer växer långsamt och organiskt efter en hållbar samhällsplanering. Bokens Ecotopia är en beskrivning av dagens Ecotopia. I dagens Ecotopia jagar medborgarna CO2avtryck. I dagens Ecotopia är teknisk utveckling svaret på hur vi kan leva energisnålt. Inför morgondagens Ecotopia utvecklas smarta elnät som hjälper oss att hantera den minst sagt svajiga elproduktionen som kommer från soloch vindenergi. Solkraften flyttar från hustaken ned till fasaderna och in i cykelbanorna (Solar Roadways). El lagras i batterier, som distribuerar till fabriker, hushåll och kontor. I dessa skapas alltmer energisnåla prylar som i sin tur tar emot energi jämnare över dygnet. Projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är ett stort innovationsprojekt för Ecotopias livsstil. I dagens Ecotopia är vi uppkopplade och visar upp vår miljövänliga livsstil genom att ”checka in” på de mest ekovänliga platserna, kaféer med närodlade produkter, dörren som genererar energi till butiken etcetera. I dagens Ecotopia bestämmer medborgarna mer och intar staden med sin egen guerillakonst och närodlingsprojekt. Vi köper stadsodlings-kit med lök och morötter, helt anpassade efter

vår kvadratmeter jordlott (allotinabox.com, 100hus.com). Vi säljer våra grödor på stadsdelsmarknader. I dagens Ecotopia värms husen av människokroppar. Exempelvis Centralstationen i Stockholm, som leder kroppars och elektronikprylars värme från centralstationens utrymmen till ett kontor på andra sidan gatan. Städer, små som stora, planerar sakta bort bilen till förmån för cykel och grön kollektivtrafik. Maten ska vara äkta vara och den som läst Den hemliga kocken kommer därefter lusläsa all innehållsförteckning vid inköp. Bostäder och byggnader förvandlas från energibovar till plusenergihus. Medborgarna sopsorterar och köper avfallskvarnar. Samtidigt i dagens Ecotopia svämmar kläder över i våra garderober från lågpriskedjor med produktion i tredje världen. Vi konsumerar och nyproducerar mer än någonsin. Det är bättre att ha en ny, eldriven bil än en förra årets hybridbil. Hellre ett energisnålt nytt kök än det fem år gamla, nuvarande köket. Ny Ipad, ny Smartphone, ny dator, ny jacka, nya stolar, ny lampa… Och i bokens Ecotopia var också världen brutal. Tv-såpor visade realtidsrättegångar och sport med dödlig utgång (vanligt i dagens Youtube), serier med vanliga människors vardag (Big Brother och många fler) och underhållning med våld och mobbing. I bokens Ecotopia existerade rasism där svarta inte hade tillträde till Ecotopia utan bodde i Blues City. Så kanske vi ändå landar i vardagen. Ecotopia är kanske inte en ekologisk utopi utan ett helt vanligt jordklot år 2011, med dess mörka och ljusa sidor, som kommit för att stanna en bra stund in i framtiden. Kanske är Ecotopia just en anteckning i min bok om en motsägelsefull framtid. En anteckning som måste finnas om det helt vanliga jordklotet ska leva vidare bortom morgondagen. Diana Uppman Grundare och VD Beyond Tomorrow

KRÖNIKA

Diana U ppman

FOTO TOBIAS JANSSON

KRÖNIKA

Johan Wirfält Om transferekonomin

några dagar innan det här skrivs tillbringade jag eftermiddagen på en trottoar i Aspudden i södra Stockholm. Min bror med familj bor i kvarteren, och utmed en lång raksträcka i förorts idyllen fixade lokalbefolkningen loppmarknad. Gatan kantades av bokbord. Längs trottoarerna trängdes tiotusentals söndagsflanörer mellan utrangerat möblemang och klädställningar som såg ut att hysa hela garderober. Det var, kort sagt, två kilometer loppis. Och samtidigt inte. För den modernt medvetne shopparen erbjöds bland bråten mängder av fynd, mode och accessoarer på en nivå som för bara något årtionde sedan skulle framstått som osannolik i liknande sammanhang. Chanelväskor för ett par hundralappar. En APC-tröja för fyrtio spänn. Och herrskorna från Miu Miu? ”Ta dem, vi håller ändå på att plocka ihop”. Stockholms unga medelklass tömde sina klädskrubbar på avlagt mode. Samtidigt passade många på att förnya garderoben inför hösten. Det var som en återvinningscentral för 00-talets livsstilsprodukter.

”Tillgång till varor håller på att bli viktigare än att faktiskt äga dem När den amerikanska konstnären Barbara Kruger för 35 år sedan uppdaterade Descartes klassiska sats ”Jag tänker, alltså finns jag” till syrlig konsumtionskritik i verket Untitled (I Shop Therefore I am), var det en reaktion mot Reaganerans skenande shoppingkultur. Att kalla Krugers konst profetisk känns idag som en underdrift. När Elin Klings tidning Style By gör partyenkäter med svenska storstadsminglare är den första frågan självklar: ”Vad shoppar du?” Samtidigt stormar Kina fram som den nya ekonomiska supermakten på ryggen av en gigantisk inhemsk medelklass vars främsta fritidsintresse är just modekonsumtion. Inget konstigt med det – kineserna gör ju bara vad vi i västvärlden ägnat de senaste 60 åren åt. Sedan andra världskriget har Europas och USA:s gemensamma bruttonationalprodukter tredubblats. Vi lever i dag i vad Handelsprofessorn Micael Dalén kallat ett "förväntningssamhälle", ett kollektivt tillstånd

där människor upplever att vad vi köper idag kommer att vara sämre än vad vi kan köpa imorgon. Shoppa, slit, släng. Men det finns allt fler tecken på en motreaktion. Det modekretslopp som var så tydligt på hipsterloppisen i Aspudden har paralleller även online. I boken What’s mine is yours förklarar den brittiska innovationskonsulten Rachel Botsman och entrepenören Roo Rogers hur nätets sociala funktioner banar vägen för en ny typ av konsumentbeteende. Tillgång till varor håller på att bli viktigare än att faktiskt äga dem. Med den ”kollaborativa konsumtion” som blir möjlig tack vare nätet, skriver författarna, kan vi enklare än någonsin dela på exempelvis bilar genom bilpooler, eller hitta någonstans att övernatta i en stad vi aldrig varit i genom siter som Couchsurfing. Och detsamma gäller för livsstilsprodukter. Köp-och-säljplattformarna Amazon, Ebay och Craigslist är alla tre bland USA:s tio största sajter. Näthandeln med begagnade varor växer stadigt över hela världen, både generellt och i de mer nischade livsstilssegmenten. I Sverige motsvarade handeln på Blocket förra året 6,4% av BNP, eller 212 miljarder kronor – en ökning med nästan 12 % jämfört med föregående år. Samtidigt har siter som Got2Get och Barneby’s lanserats de senaste åren som snabbt samlat svenska köpare och säljare av exklusivt vintage mode och antikviteter. I den fysiska världen motsvaras de av den mängd nya butiker som under 00-talet specialserat sig på handplockade second hand-kläder eller modernistisk 50-talsinredning. Tillbaka på den modemättade loppmarknaden söder om Söder, kan vi alltså konstatera att den är en del av en större rörelse. Folk har knappast sluta shoppa. Men, medvetet eller ej, gör vi det idag enligt en allt tydligare kretsloppsmodell. Vi lever i en sorts transferekonomi, där vi snarare än att slita och slänga kläder eller prylar använder dem ett tag innan vi lämnar dem vidare till nästa ägare. Det börjar bli dags att uppdatera även Barbara Krugers konstverk. ”Jag delar med mig, alltså finns jag.” Johan Wirfält Chefredaktör på Rodeo och frilansjournalist

HANDLA GOTT SOM GÖR GOTT!

Onsdag 19 oktober bjuder vi på Fairtrade-fika i våra butiker! Kom in på en fika och var med i Fairtrade Challenge 2011, världens största fikapaus. Förra året vann Coop. Hjälp oss att vinna i år igen. Välkommen!

Genom att handla Fairtrade-märkta varor bidrar du till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer, det är viktigt för oss på Coop. Därför kan du välja mellan ett hundratal Fairtrade-märkta varor hos oss, allt ifrån kaffe och socker till pasta och rosor. Och fler ska det bli.

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 Annons_Caminomagasin_jan2011_Layout 1 2011-01-14 12.59 Sida 1 400 32 GÖTEBORG

M ÄC É REK LAM BY RÅ

4 1 1 1 8 6 3 0 0

Bara vind och vatten Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

Greenpeace

NÖJDA KUNDER 2010

MILJÖVÄNLIGT ELBOLAG

Tredje plats! Elbolag med flest nöjda kunder 2010.

Vi toppar Greenpeace ranking 2008 och 2009.

Telefon 0340-62 88 00