Issuu

a O YA N d e r N MI ra A C pg

I N S P I R AT I O N F Ö R S M A R TA R E L I V S S T I L

NR 22 APRIL MAJ 2011 PRIS 65 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Säljer gräs till NOMA Sensuellt i köket med LOTTA LUNDGREN Vad är QUORN?

Ann Heberlein Jagar inga cupcakes

Naturen urbaniseras

MATENS PRIS Bakom kulisserna

INTERPRESS 2092-02 SPECIALRETUR v 24

7 388209 206502

Svepande vibrationer

Tryckt klänning ”Miriam”, 875.-, Klubbpris 745.-.

TIDIG SOMMAR 2011

SHO PPA DIR EKT PÅ

www.gudrunsjoden.com Stockholm: Götg. 44 / Regeringsg. 30 / Stora Nyg. 33 / Lagerbutik: Upplagsv. 1 | Göteborg: Södra Larmg. 18 | Malmö: Skomakareg. 12 | Oslo: Nedre Slottsg. 15 | Köpenhamn: Fiolstr. 5

90 år I samklang med människa och natur

Ta ett helhetsgrepp mot celluliterna Att arbeta både inifrån, med Björklövsextrakt, och utifrån, med Birch Body Scrub och Birch Cellulite Oil, hjälper till att minska och förebygga celluliter.*

*Effekten är dermatologiskt testad (Derma Consult Concept GmbH). Efter 28 dagars användning av Birch Cellulite Oil och Björklövsextrakt har fastheten ökat med 35 % och mjukheten med 21 %. Hudens elasticitet har ökat med 20 %. Läs gärna mer om ekologisk hudvård på weleda.se I samklang med människa och natur

Sedan 1921

med Svensk Trädgård och tidningen Hemträdgården!

Miljön, vårt gemensamma ansvar!

Vill du odla själv och få matnyttiga grönsaker och hälsosamma örter? Nybörjare eller entusiast – hos oss finns kunskapen du behöver för att lyckas!

Du får • sex nummer av tidningen Hemträdgården, lustfylld och lärorik • svar på dina trädgårdsfrågor på telefon och på mejl av våra rådgivare • specialarrangemang i lokala trädgårdsföreningar, resor, kurser och rabatterbjudanden Välkommen till Riksförbundet Svensk Trädgård – landets största trädgårdsorganisation – mötesplatsen för alla trädgårdsintresserade. Avgiften för 2011 är 275 kr, se www.tradgard.org tel 08-792 13 15. Ange kod Camino så får du en fröpåse (erbjudandet gäller t o m 31 maj -11).

Från val av material till samkörning av transporter. Ett aktivt miljötänkande finns i allt vi gör. För kemikalier och råvaror i produktionen väljer vi det mest miljövänliga alternativet. Nya, mer skonsamma produkter provas och utvärderas för att ständigt göra oss bättre. Magasinet Camino kan därför levereras med svanenmärkning. För miljöns skull.

www.zetterqvisttryckeri.se

MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 249, SG ZetterQvist

Tryckeri

INNEHÅLL

CAMINO 22

TEMA

G N I L D O

22 Alltid i Camino 8 9

Insändare. Felix Lancelot – slowemotion-artisten. 10 UTBLICK Äta larver? 11 SPANAT Hetast just nu. 12 I SÄSONG Odlingskalendern. 14 TEKNISKT Odling för lägenhetsberoende. 17 DESTINATION Wien. 18 DESIGNAT Natur och betong i harmoni. 20 VÄNNER Unika erbjudanden till dig som prenumererar. 43 SÅ FUNKAR DET Så framställs Quorn. 54 SMAKRIKT Lotta Lundgren är din hemmafru, nyheter i mathyllan och ekorekokollen. 64 MODE Hampatygets intåg på catwalken. 69 KULTURELLT Hallå där Anna Hamilton, Johanna Stål om att människor inte är störst, bäst och vackrast, Jonathan Safran Foer äter inte djur. 75 SUNT Medveten av naturen. 77 REDAKTIONEN I huvudet på redaktionen, bloggat och nättips. 78 D.I.Y Gör din egen kompost. 80 PÅ PLATS Forum för miljöforskning, Uppsala. 82 Å ANDRA SIDAN Är tillväxt bra för miljön? 85 TILLTÄNKT Lena Israelsson om förbisedda gröna rikedomar, Stefan Sundström om sitt förhållande till odling. INSKICKAT NÄRBILD

18 44 Ett campus som växer

22 ”Det är hoppfullt med personligt ansvar” Hon är forskaren som gjort sig känd för en bredare allmänhet genom sin bok om ondska. Men Ann oroas lika mycket av män som flyr ut i skogen och kvinnor som skaffar många barn. TEXT JOHANNA STÅL FOTO JOHANNA HEDBORG

26 Den nya jorden Är det genom ny teknik vi löser den globala livsmedelsförsörjningen i framtiden, eller bör vi istället hitta tillbaka till småskaliga lösningar. Camino har besökt två initiativ som på mycket olika sätt vill skapa mer självförsörjande städer. TEXT JOHANNA STÅL & CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

38 Ogräskungen Från början är vi alla samlare, men få har idag kunskap om vad vi kan äta i naturen. Roland Rittman gör affärer av ogräs och håller kurser för andra som vill lära sig om naturens egna skafferi. TEXT HÅKAN STENLUND FOTO HÅKAN STENLUND & DITTE ISAGER

Det skall bli Stockholms nya skrytprojekt. I ett sunkigt industriområde med en omdiskuterad motorväg som korsar området, byggs universitetskomplexet Albano som skall ge mer tillbaka till naturen än vad det tar. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON FOTO CAROLINE ÖHMAN ILLUSTRATION KIT ARKITEKTUR

48 De avslöjar matmaskinens baksida 2010 vann de stora miljöjournalistpriset för radioserien Matens Pris. Men Malin Olofsson och Daniel Öhman har mycket kvar att berätta. För Camino berättar de om hur det började och om utmaningarna längs med vägen. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO CAROLINE PETERSSON & SVERIGES RADIOP

54 Sensuell kökshumor De som vinner på att vardagsmaten ses som plågsam och omöjlig att hinna med är färdigmatstillverkarna. Lotta Lundgrens senaste bok är ett slag i magen mot präktighet och för stort allvar i matlagningen. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON RECEPT LOTTA LUNDGREN FOTO PELLE BERGSTRÖM

OM CAMINO

FOTO JOHANNA HEDBORG STYLING TAMMIE SÖDERBERG MAKE-UP & HÅR REBECKA RAY

Ann Heberlein är omtyckt författare och föreläsare som gjort sig känd för sina starka berättelser. Nu är hon aktuell med "En liten bok om ondska".

CAMINO 22 CAMINO MAGASIN CAMINO MAGASIN HOUSE OF WIN-WIN TREDJE LÅNGGATAN 13B 41303 GÖTEBORG

INSPIRATION FÖR SMARTARE LIVSSTIL Det går att förena ett medvetet tänkande med det goda i livet. Camino visar möjligheterna till en livsstil som både du och din omvärld tjänar på, genom inspiration och reflektion. Camino är ett magasin för människor som bryr sig men inte vill göra avkall på kvalitet.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE AD & ANSVARIG UTGIVARE TOBIAS JANSSON TOJ TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE VÄN- & MARKNADSANSVARIG CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

FÖRETAGET

REDAKTÖR/WEBB INGEMAR GUSTAFSSON IG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE MODEREDAKTÖR EMMA HÄGGSTRÖM EH MODE@CAMINOMAGASIN.SE

Bakom Camino står Getaware ekonomisk förening, ett företag som syftar till att inspirera människor, företag och organisationer till att göra mer hållbara val. Magasinet finansieras genom Caminos vänner och annonsörer samt av prenumerationer och lösnummerförsäljning.

SKRIBENTER INGEMAR GUSTAFSSON, LENA ISRAELSSON, TOBIAS JANSSON, JOEL LINDEFORS, CAROLINE PETERSSON, HÅKAN STENLUND, JOHANNA STÅL, STEFAN SUNDSTRÖM FOTOGRAFER PELLE BERGSTRÖM, JOHAN ERLANDSSON, JOHANNA HEDBORG, TOBIAS JANSSON, CAROLINE PETERSSON, HÅKAN STENLUND, CAROLINE ÖHMAN, DITTE ISAGER

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

AD & GRAFISK FORMGIVARE OSKAR SCHMIDT STYLIST TAMMIE SÖDERBERG KORREKTUR MATS ANDERSSON

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanen-certifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell Ballou kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G WEBB INGEMAR GUSTAFSSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANNONSBOKNING ÅSA SOMMAR ASA@ADVISER.SE 0705087733 CAMINO KOMMUNIKATION TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE DISTRIBUTION INTERPRESS NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERATION WWW.CAMINOMAGASIN.SE/PRENUMERERA 295 KR FÖR 5 NUMMER (INOM SVERIGE) 65 KR/KVARTAL MED AUTOGIRO 495 KR FÖR 5 NUMMER (STÖD OCH INSTITUTIONSPRIS) PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 0317439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ.

HEJ MEDARBETARE!

CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING

Håkan Stenlund

ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING FOTO????

… är frilansskribent, 44, och bor i Unbyn i Norrbotten. I mer än 20 år har han överlevt på att skriva om uteliv och resor. Men när han inte är i skogen och försöker skaffa sig sin mat själv, drömmer han om att åka Vasloppet snabbare. För Camino har han gjort ett reportage om ogräskungen Roland Rittman.

CAMINO 22 LEDARE

”

Denna Camino tillägnar vi extra mycket alla gourmander utan gröna fingrar SKIT UNDER NAGLARNA

48 JOHANNAS LÄSTIPS Lotta Lundgrens mat kan få de flesta att vilja bli hemmafruar. Kolla in de läckra recepten i Smakrikt. Radioprogrammet Matens pris är en favorit på redaktionen. Här får ni möta personerna bakom.

det är ruggigt ute, lite is ligger kvar på vissa fläckar och mina torra, bleka händer greppar om den kalla spaden. Jag tar in ljuden omkring mig, soundtracket till det som ska bli mitt liv i några månader framöver. En nyinskaffad kvarnstuga utan kommunalt vatten eller avlopp, med mulltoa och egen bäck, ja eget vattenfall till och med, kan jag stolt tillägga… Jag svettas, de bleka händerna blir bruna av jord, daggtårar rinner på mina kinder från morgonkylan. Ryggen blir trött, jag lägger mig i det kalla gräset och blir istället blöt om byxorna. Lukten är så fantastisk – lätt bränt, jord och gräs. Det är jag och jorden, jag och allt det här gröna som kommer växa hejdlös. En del kanske jag till och med kommer kunna äta. Jag är en lycklig nybörjarodlare. En av alla som insett odlandets läkande krafter och förmåga att få oss att slita häcken av oss för några små hemodlade tomater i slutet av sommaren. Lyckan av att skapa liv, av att skapa mat, av att inte bara göra negativ påverkan på jorden utan faktiskt också ett litet plusavtryck. Men även om du inte är en odlande trädgårdsjunkie så berör dig odlande på mer sätt än du kanske anar. Allt som du äter kommer i grunden från något som växt, även om du mest äter hamburgare eller ravioli på burk. Och denna Camino tillägnar vi extra mycket alla gourmander utan gröna fingrar. I vår research grävde vi ner oss i dokumentärer om köttproduktion, radioprogram om matens pris och amerikanska tegelstenar om mat, rättvisa och hälsa. De flesta är överens – om vi fortsätter äta som vi gör i väst, ihop med att befolkningsökningen fortsätter kommer vi stå inför stora problem inom en kort framtid. Vi kommer inte bara bli fetare och sjukare. Det kommer behövas mer yta att odla på och växthusgasutsläppen från matindustrin kommer fortstätta öka. Om vi inte börjar äta

mindre kött, mindre socker och mer baljväxter. Trenderna med Glykemiskt index-, Low Carb High Fat-dieter och stenålderskost pekar åt helt fel håll. Och när det pratas odling av kött eller smaskande på insekter verkar de flesta rynka på nästan. Vad är då alternativen? Det pratas mycket om mat. Tyvärr visas det alltför sällan på lösningar eller vägar att gå vidare. Camino vill gärna vara det som kommer efter rapporterna, efter alarmen – vi vill visa vägarna att välja mellan. Så att vi kan välja medvetet. Därför finns i detta nummer exempel från hela världen – gigantiska vertikalväxthus som kan försörja 350 000 personer varvat med exempel på odling i staden, på tak eller inomhus. Vi kollar lite närmare på trenden med att äta ogräs och förklarar hur en kompost fungerar. Bland mycket annat. När vi släppte förra numret av Camino med havstema lät vi samtidigt gå ut med en debattartikel på bland annat svt:s debattsida på nätet, om sushi-industrin. WWF, Greenpeace och Naturskyddsföreningen skrev också under på artikeln och deras kampanjande för bättre sushi fortsätter under våren. Och vi uppmuntrar våra läsare att skänka sin Camino till närmsta sushirestaurang efter läsning. Vi har fått många positiva kommentarer på nya Camino där många gillar att vi både blivit djupare och bredare. Precis som vi önskade. Men förändringen tar aldrig slut – fortsätt skicka in era kommentarer och vi ska fortsätta ta dem på största allvar. Sköna gröna vårhälsningar

JOHANNA STÅL CHEFREDAKTÖR

INSKICKAT

Tyck till! Bästa insändaren får en prenumeration på Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insändare till caroline@caminomagasin.se. I detta nummer belönas Emil.

SKRIV & VINN ION! EN PRENUMERAT

Positivt överraskad beröm Det senaste numret av Camino gjorde mig mycket förvånad och glad. Jag har alltid gillat Caminos gröna inriktning, men för mig personligen har era tidigare nummer haft för stort fokus på konsumtion för min smak. Därför är jag nu jätteglad att ni i er nya tidning tar upp nationella och internationella politiska, ekonomiska, energimässiga aspekter kring en ekologiskt hållbar framtid, på ett intressant och modernt sätt. En svensk grön tidning som jag i fortsättning kan vilja läsa från kant till kant. Det är lyx tycker jag.

Omdiskuterad sushi

debatt Vi följde upp reportaget om sushi med en flitigt omdiskuterad debattartikel på svt:s debattsida. Här är ett axplock av kommentarerna.

NATALIE

Hej Natalie. Kul att du gillar senaste numret. Vi har alltid strävat efter en balans mellan att lyfta fram “grönare” konsumtion och alternativ till konsumtion och att försöka vara så heltäckande som möjligt. Den stora skillnaden med nya Camino är att vi har gett de längre reportagen mer plats för djup och reflektion. Hoppas att du blir lika nöjd med våra nummer framöver. CP

Varför inte FSC? fråga Tack för en mycket bra tidning, den är inspirerande både på det professionella och det personliga. Det är en tidning som precis fyller ett tomrum mellan alla "miljö-fack-tidningar" och de olika medlemsskrifter som våra i allmänhet kompetenta miljöorganisationer ger ut. Dock saknar jag att tidningen inte är tryckt på FSC-märkt papper. TOMAS

Camino har under åren provat flera olika papperstyper. Vi väljer alltid utifrån kriteriet att pappret skall vara framställt på ett miljömässigt vettigt sätt. När det gäller nyfiberpapper finns två märkningar som talar om att råvaran kommer från skogsbruk som sköts hållbart, FSC och PEFC. Vi har tidigare använt oss av FSC-certifierat papper men har sedan en tid valt att använda oss av papper som består av 100 procent returfiber (återvunnet), omslaget undantaget. Detta val är inte hugget i sten, och kanske provar vi andra alternativ framöver. TOJ

Från inspirerad till inspiratör

beröm Jag har varit en trogen läsare av Camino sen en bra tid tillbaks och är väldigt nöjd med tidningen. Jag har oftast använt reportagen i tidningarna för att verifiera att något verkligen händer, att det finns andra personer i världen som kämpar mot samma mål. Döm av min förvåning då jag i senaste numret läste artikeln ”Miljöhus i Vänern”, då det är jag som sköter LEED-certifieringen av detta. Det känns väldigt bra att jag har gått från att endast inspireras av andra till att ha hamnat i ett projekt som förhoppningsvis kan inspirera andra. EMIL

Från Facebook Uschi ... Vi måste synliggöra matens ursprung och den samvetslösa industri bakom mycket av det som är reguljär produktion idag. Slow power. CHRISTER

Det är väl ändå riset som gör sushin? Så fisk är ju knappast nödvändigt. Brukar äta vegansk sushi som är bland det godaste som finns! :) REBECKA

Bra initiativ! Jag älskar sashimi och har nog allför medvetet blundat för firrarnas ursprung. Tack för att ni pushar mig att öppna ögonen även på detta område ANNA

Från svtdebatt.se Det är nästan bisarrt att läsa denna debattartikel, problemet för dessa människor är tydligen att de är rädda för att sushibarerna försvinner. Man undviker helt det egentliga problemet, haven är på väg att bli utfiskade hur vi än bär oss åt. GUSTAV

Nej, de är inte rädda för att sushibarerna ska försvinna, utan har försökt anpassa budskapet till en omgivning som både vill äta kakan och ha den kvar. Kan man inte få folk att sluta käka sushi kan man åtminstone försöka få dem att käka mindre skadlig sushi. ANDRÉ

NÄRBILD

PROMENAD PÅ ALLVAR När kroppsartisten Felix Lancelot satsar på världsrekord är det inte snabbast som gäller, tvärtom. Det handlar om att förflytta sig 3,7 kilometer till fots från soluppgång till solnedgång. TEXT CAROLINE PETERSSON

”

Man måste vara i ett totalt tillstånd av mindfulness

I juni genomför du ett världsrekordförsök i ultrarapid-gång över Alvaret på Öland. Berätta om planen! – Tanken är att starta när solen går upp och komma i mål när solen går ner. Allt ska gå i ultrarapid, eller det jag kallar slowemotion. Det har inte gjorts förut. Det har heller inte mätts hur långsamma rörelser under lång tid påverkar kroppen. Jag håller på och letar efter forskare och läkare som kan göra olika tester som att se hur många kalorier som går åt, hur trött man blir, hur det påverkar hjärnan och så vidare. Det kommer att vara ganska svårt. Avståndet är väldigt långt och även om det är platt så är det en oregelbunden mark som gör att det är väldigt viktigt hur man trampar. När man utövar det här måste man vara i ett totalt tillstånd av

mindfulness. Känslan spelar en mycket större roll än själva sättet att gå. Parallellt med att jag går kommer vi försöka få en grupp att gå i vanligt tempo över Alvaret. Vi kommer snart att öppna upp för anmälningar till detta. Jag har integrerat de här principerna på många sätt i mitt liv. Jag försöker hitta tid till umgänge med familj och vänner och ser till att organisera livet så att det finns tid att läsa en bra bok och stanna upp och se mig omkring. Vad tycker du om tempot i dagens samhälle? – Det borde saktas ner på olika sätt. Det finns en tendens att vi säger till människor att hela tiden skynda sig och att man är oduglig om man inte gör saker snabbt. Vi konsumerar snabbare för att få en snabb tillfredställelse, men det ger inte utrymme att växa. Jag förespråkar långsam-

het som ett sätt att hitta tillbaka till något vi tappat. Det måste så klart finnas tid för att det ska gå snabbt också, men det handlar om att hitta en balans genom livet. Felix Lancelot är ursprungligen från Guadeloupe i Västindien. Han är mästare i karate men mest känd som internationellt anlitad slowemotion-artist. Bland annat deltog han på öppningsceremonin vid friidrotts-VM i Göteborg 1995 och den officiella MTV-galan på Berns i Stockholm 2000. Världsrekordförsöket som går under namnet ”As long as my feet will take me” arrangeras torsdagen den 30:e juni. SLOWEMOTION.SE

LARVIGT?

Vad sägs om att kasta på några larver på grillen? Klimatsmarta råvaror med högt proteininnehåll! Passar utmärkt på ett grillspett med lök, paprika och champinjon. Jakten på mindre klimatbelastande proteinkällor har börjat. AV INGEMAR GUSTAFSSON

– vissa äter dem råa, berättar Séverin Tchibozon, entomolog, och tar ett bett av en grillad noshornsbagge i den franska dokumentären Stek åt alla som gick på Dokument utifrån på svt i februari. Séverin reser jorden runt för att hitta nya miljösmarta proteinkällor. Noshornsbaggen som hittas i skogarna i det afrikanska landet Benin har enligt honom ett proteininnehåll på 40 procent, som kan jämföras med kyckling (20 procent) eller nötkött (18 procent). Andra fördelar med insekter är att de innehåller mycket vitaminer och mineraler, att de oftast inte utsöndrar några växthusgaser och behöver förhållandevis lite mat. I Nederländerna har man gått ett steg längre och odlar larver kommersiellt, främst till djurfoder, men förhoppningen är att även människor ska få upp ögonen för denna ”delikatess”. Företaget Bugs Organic Food säljer idag bara 400 kilo larver per år som människoföda, men tanken är att i framtiden extrahera själva proteinet och på så sätt hoppas de undvika de äckelkänslor som många får vid tanken på att äta larver. Ja, här i Sverige kanske det behövs en smärre mental revolution, men i flera länder i Asien, Afrika och Sydamerika är insekter i vissa fall en naturlig del av kosten och i andra en exklusiv restaurangvara. I Thailand exempelvis konsumeras över 200 sorter, levande, torkade, rökta och rostade. Faktum är att även många i Sverige äter insekter redan nu utan att veta om det, i form av olika E-nummer. Den som är sugen på att testa ett mer medvetet insektsval kan få inspiration i kokboken The Eat-A-Bug Cookbook, av David George Gordon – 33 smarriga rätter med de små liven som huvudingrediens.

E-nummer från insekter FOTO CC ANDREW

FOTO CC JIMMIEHOMESHOOLMOM

UTBLICK

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

E 120 Karmin (carmin/cochinelle) E 901 Bivax (beeswax)  E 904 Shellack  E 903 Paraffin KÄLLA: VEGETARISKT I FOKUS

På Bianchi Café & Cycles kan du både äta och shoppa

SPANAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

På Fotografiska visas utställningen OIL om oljans framfart i världen.

OXFORD TIRE PILE #2 © EDWARD BURTYNSKY, COURTESY STEFAN RÖPKE, KÖLN / FLOWERS, LONDON / NICHOLAS METIVIER, TORONTO

JUST NU TALAS DET OM…

4,9 miljoner …fat olja läckte ut i havet i samband med BPs oljeutsläpp i Mexikanska golfen i april 2010 – det största i USAs historia. Mellan 22 april och 26 juni visas fotografen Edward Burtinskys bilder om hur oljan driver vår värld på Fotografiska i Stockholm..

… behovet av en ny ekonomisyn. Tim Jackson var i Sverige på bejublad tillväxtkritisk turné. Tillväxten diskuteras ur miljöperspektiv, ur ekonomiskt perspektiv och ur genusperspektiv… Nu kommer radarparet Johan Rockström och Anders Wijkman ut med en bok som berör ämnet med titeln Den stora förnekelsen samtidigt som Ingemar på Caminoredaktionen jobbar på en rapport om tillväxtens dilemman och dess möjliga lösningar.

om. Men nu får också godis och snacks sig en rejäl känga. En påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött, enligt Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket. Svenskarnas konsumtion av sötsaker har fyrdubblats sedan 1960-talet och står idag för 0,8 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, enligt Nordiska ministerrådets rapport The environmental impact of the consumption of sweets, crisps and soft drinks.

… att värdet av naturens tjänster. Tänk om vi kunde uppvärdera naturen och straffa dem som begår övergrepp på den, på ett mer effektivt sätt. Det finns idag internationella domstolar mot folkmord (genocide), men det borde också finnas för internationella miljöbrott (ecocide), menar advokaten Polly Higgins som besökte Sverige i mars för att berätta om detta arbete i planetens tjänst. Besök hennes webbplats thisisecocide.com

... att cykelfika. Cykelsäsongen är i full gång och vi putsar och smörjer som bäst på våra ramar och kedjor. Vad passar inte bättre än en cykelfika? På Bianchi Café & Cycles på Norrlandsgatan i Stockholm kan du få service på cykeln, köpa en ny, ta med dig en fika på pakethållaren eller lyssna på ett föredrag om Vätternrundan. En ”mötesplats för alla som har ett intresse för cykel, kaffe och Italien”. Bakom idén står cykelkungen Salvatore Grimaldi. Nu lanserar han även klädkollektionen Bianchi Urban 365 med finurliga cykelvänliga kostymer.

… det får vara slutsnaskat? Ja, kött är en stor klimatbov, det är de flesta forskare överens

I SÄSONG

ODLINGSKALENDERN

Att sätta igång en odling av många olika grönsaker kräver en del planering och en bra överblick. Klipp ut odlingskalendern och sätt på kylskåpsdörren, så har du en påminnelse om när du ska göra vad. TEXT JOHANNA STÅL

Grönkål

Rengör verktyg och ställ undan pallkragar och krukor över vintern.

Planera årets grönsaksodling

Ta odlings semester

Beställ fröer Chilipeppar, paprika och kronärtskocka

Lägg växtdelar på komposten.

Tomater, purjolök och persilja.

Marktäck med kompost och löv.

Plantera om februaris plantor.

Skörda det mesta. Tomater som inte hunnit mogna tas in för eftermognad.

Majs, kål, sötfänkål, gurka, squash och pumpa. Förgro sättpotatis 4-6 veckor före utplantering

Täckväv mot frost.

Gödsla

Vitlök.

Jaga sniglar

Bönor, plocksallat, mangold etc Vintersallat och asiatiska bladväxter. Slå av blasten på potatisen.

Plantera om plantorna från april.

Ny omgång av sallat, ruccola, rädisor, mangold och asiatiska bladgrönsaker.

Plantera ut resterande plantor

Gödselvattna.

Spenat och andra tidiga blad.

Gallra och skydda med odlingsväv.

Så inomhus Plantera ut Skörda KÄLLA GRÖNSAKSODLING AV LENA ISRAELSSON

Spenat, mangold, rucola, rädisa, dill, persilja, bondböna, ärter, huvud- och plocksallat, morot, kålrabbi, kålrot och majrova, sparris och gräslök. Vid minst 12 grader: bönor, trädgårdsportlak, rödbeta, rosensallat och salladscikoria.

PRENUMERERA PÅ MAGASINEN SOM VIDGAR DINA VYER OCH SINNEN

www.kraftkultur.com

RESEMAGASINET ÄVENTYR

VI VILL FÖRÄNDRA VÄRLDEN. VILL DU?

Världen är stor och spännande, och kan bara beskrivas med stora och spännande texter. Vi som gör Voltaire magasin är nyfikna på allt. Och även om vi ser all misär och allt elände i världen i dag så ser vi också all den styrka som finns hos människor. Och lusten, glädjen och skaparkraften. Vi vill skildra både eländet och alla de möjligheter som finns. Vårt magasin heter Voltaire därför att vi verkar i den franska upplysningens anda. Vi tänker förändra världen. Vill du förändra världen? Läs oss! 300 kr för ett helt år Voltaire (6 nr), och då får du även pocketboken ”Medborgare Nader”.

För dig som älskar nya möten och gärna vill kunna dra en udda historia från senaste semestern. För dig som är medveten, berest och nyfiken. För dig som helst drar med ungarna och upptäcker världen, både runt husknuten och långt bort. Det här är din tidning. Välkommen till nya Äventyr! 6 nr per år. ”Äventyr känns som en skattkarta” Pompe Hedengren, AD med 33 designutmärkelser ”Glödande befriande reportage” Stina Jofs, tidningen VI ”Inspirerande” Ulrika By, DN

PROVA 6 NUMMER FÖR 200 KR!

Skicka in talongen eller maila Lilian på pren@aventyrliga.se Voltaire magasin. För dig som vill koppla på. Inte av.

Jag vill prova ett helt år (6 nr) av Voltaire för 300 kr, och då även få pocketboken ”Medborgare Nader” på köpet.

JAG VILL PROVA 6 NUMMER AV RESEMAGASINET ÄVENTYR FÖR 200 KR!

Prenumerationen och boken skickas till:

Kraft&Kultur

Prenumerationen skickas till:

ÄVENTYR

Namn: _____________________________

SVARSPOST 20576469 638 01 ESKILSTUNA

Namn: __________________________

SVARSPOST Äventyr Kraft & Kultur 20582227 638 01 Eskilstuna

Postadress: _________________________ Postnummer/ort: ____________________ E-post: _____________________________

Postadress: _____________________ Postnummer/ort: ________________ E-post: _________________________

Erbjudandena gäller t.o.m 31 maj 2011. Prenumerationen upphör automatsikt efter 6 nummer, men du får självklart ett erbjudande13 om du vill förlänga prenumerationen.

TEKNISKT

UPPGRADERAD SKÖRD

En trädgårdsmästare på bussen?

”

BUSROOTS.ORG

Odla i fönster, på bussar eller i high-tech-burkar? Nöden är uppfinningarnas moder och när vi måste öka produktionen av livsmedel kan kanske några av dessa roliga uppfinningar vara med och öka intresset för odling även hos lägenhetsboende. TEXT TOBIAS JANSSON & INGEMAR GUSTAFSSON

Syfte är att öka livskvalitén för stadens invånare och öka mängden grönytor

Projektet Bus Roots vill återknyta tätorter med naturen på ett praktiskt och lekfullt sätt. Bussen är ett perfekt medel för detta, menar projektledarna, eftersom den fungerar som kontakt mellan medborgarna med samhället samtidigt som man använder minsta möjliga resurser (taket) och förbättrar den lokala miljön. Bus Roots syfte är att återta ”glömda” utrymmen, öka livskvalitén för stadens invånare och öka mängden grönytor. Men man kan gissa att de inte är några experter på aerodynamik…

Bus Roots tar stadstrafiken till gröna höjder.

Tekno-odlingsburk

PET-kretslopp Window Farming är ett nytt sätt att idka urban odling som spritt sig i New York och andra tättbebyggda städer, främst i USA. The Windowfarms Project vill ta inomhusodling till en ny nivå genom en sofistikerad konstruktion av återanvända PET-flaskor som används som kombinerade krukor och mikroväxthus. Flaskorna monteras i fönstret vertikalt, sammanlänkade och odlingen är hydrofonisk, vilket innebär att plantorna växer i vatten. En liten eldriven pump

gör att vattnet med jämna mellanrum cirkulerar, tillsammans med näringsämnen. Projektet fungerar i open source-anda där instruktioner till hur man bygger och förbättrar sin anläggning läggs ut på nätet. Odlingarna lämpar sig för kryddor, sallad, körbärstomater, chili, jordgubbar – allt som inte blir för tungt. Många kryddväxter kommer från varmare länder och trivs därför bra inomhus. WINDOWFARMS.ORG

Det futuristiska konceptet Origin Homefarmer kommer från de två industridesignerna Arthur Kemp och François Hurtaud, och bygger på idén att fröer tar mindre plats att transportera än färdig mat. I denna mackapär ska allt som behövs för en liten hemmaodling finnas, förutom särskilda frökapslar som man köper till. I kapslarna finns utöver fröer även den näring som behövs. Sedan knappar man in valda inställningar, tillsätter vatten, och därefter är det bara att vänta på resultatet. När grönsakerna och frukten är klar trillar den ner i förvaringsutrymmet underst som har en optimal förvaringsmiljö. Intressant inlägg i debatten, men man undrar vad en livscykelanalys skulle kunna avslöja.

REDAKTÖR INGEMAR GUSTAFSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

”

Odlingen är hydrofonisk, vilket innebär att plantorna växer i vatten

FOTO CC SPARK CBC

FOTO CC SEE-MING LEE

Med Origin Homefarmer är det lika enkelt att odla grönsaker som att göra en smoothie.

Window Farming är ett sofistikerat odlingssystem som byggs med hjälp av PET-flaskor.

DESTINATION

FOTO TOBIAS JANSSON

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

DESTINATION: WIEN

Wien är uppsträckt, välansat och insvept i en lätt air av gammaldags elegans och klassisk smak. Till stadens mer samtida utveckling hör att man tagit Centraleuropas vurm för ekologisk mat och miljösmarta produkter till sitt hjärta och gjort det till en naturlig del av stadsbilden. TEXT TOBIAS JANSSON

Tapas på österrikiska

Gröna möbler

Pampiga parker

Hetast bland alla Wiens Bio-restauranten är nyöppnade, superkonceptuella Saving The World By Dinner. Bakom det svulstiga namnet döljer sig en minimal lokal där det serveras ett slags centraleuropeiska, helekologiska tapas, toppade med ätbara blommor. Ägarnas filosofi bygger på en fascination inför det äkta. Saving The World By Dinner står för enkel matlagning i samklang med naturen – morötter växer, som de säger, på det sätt som naturen vill och inte enligt de normer vi människor skapat.

Piffiga slott med minutiöst välansade franskitalienska trädgårdar à la Versailles är Wiens signum. De finns överallt och ger fina möjligheter till romantiska promenader bland blomsterprakten. Pampigast av dem alla är parken vid Schloss Schönbrunn, ett gammalt jaktslott för Habsburgarna som idag är upptaget på FN:s världsarvslista och drar mängder av besökare. Lite avsides i allt det gröna ligger ett trevligt utomhusbad som fungerar som vattenhål för wienarna.

GUMPENDORFERSTRASSE 33

På shoppingstråket Mariahilfer Strasse ligger fräscha Grüne Erde, något så ovanligt som en väl tilltagen butik med miljöcertifierade möbler. Vackra, enkla soffor, sängar och matsalsmöbler i europeiska träslag som björk, furu och bok från hållbara skogsbruk. Giftiga lacker, plastmaterial och spånplattor finns inte på kartan. I sortimentet hittar man också husgeråd, naturliga skönhetsprodukter och ekomode. Förutom i Wien har Grüne Erde butiker i flera andra städer i Österrike och Tyskland och etablering i Schweiz är på gång.

SCHÖNBRUNNER SCHLOSSSTRASSE 47

SAVINGTHEWORLDBYDINNER.COM

MARIAHILFER STRASSE 11 GRUENEERDE.COM

SCHOENBRUNN.AT

NER FLER DESTINATIO ION IN .SE/DESTINAT AS AG M O IN PÅ CAM

Till Wien utan flyg

Tåg mellan Malmö och Wien tar från drygt 16 timmar. Ett Interrailkort är ett bra alternativ. För 2545 kr får du 5 resdagar inom loppet av 10 dagar. Flera bussbolag erbjuder prisvärda paketresor till Wien.

SJ.SE, BUSSRESA.COM

DESIGNAT

VÄXER PÅ NYA NIVÅER

Designer älskar att bygga häftiga byggnader, men det är inte lika ofta som naturen tas med i beaktande. I New York och Sibirien ligger man ett steg före. Antingen kan vi låta naturen krypa in till oss eller så kryper vi själva ner i jorden. Vilket föredrar du? TEXT JOHANNA STÅL Naturen hälsar på Diana Balmori och Joel Sanders på New York-baserade Balmori Associates är bland de främsta i världen på urban landskapsarkitektur, framförallt vad gäller offentliga områden. Deras slingrande blomstertrappa i Bilbao eller häftiga takodling kan få den mest betongkåta storstadsbo att se grönt. Teamet skapade en toppmodern terrass i Manhattan, med 2 200 kvadratmeter trädgård och en 360-gradig utsikt. Taken och marken är klädda med en grön matta och fladdrande bambuträd. Det är lyx i sin renaste form, med hållbarhet och biodiversitet insprängt i varje detalj (utom kanske jacuzzin som bubblar på ute på balkongen). Projektet syftar till att undersöka hur arkitektur och naturen kan interagera och naturen

fortsätter inomhus med lianer i sovrummet och en gräsbädd som trapporna till taket ligger på. Något för en storstadsbo som drömmer om att sova under stjärnorna på planeten Pandora. Men Balmori arbetar inte bara med ekolyx och natur i hus utan även med utsmyckningar av offentliga platser. Utöver Bilbaos vackra planteringar har de också väckt uppmärksamhet med sin plan att bygga gröna korridorer över motorvägar som djur ska kunna vandra över. Broarna ska byggas av träd som söndertuggats av skalbaggar och som finns lokalt. Ett starkt drag i Balmoris idéer är att värna om djur som blir hemlösa i skuggan av vår naturexploatering. Nya landskap måste inkludera även dessa varelser i sin planering, menar Diana Balmori.

I ett gammalt gruvhål i Sibirien vill arkitekbyrån AB Elis bygga en eco-city.

Bilbao pryds numera av en slingrande växttrappa.

Odlingshål för frusna I östra Sibirien ligger Mirniy, ett av världens största gruvhål. Här drömmer arkitektbyrån AB Elis att bygga något som kallas Eco-city 2020. Förslaget går ut på att lägga en genomskinlig kupol över hålet för att bevara värmen i hålet. Sedan ska ett vertikalt växthus läggas i botten som ska förse de boende med grönsaker. På våning två planeras en trädbevuxen park som ska rena luften. Och på tredje våningen finns staden med bostäder, skolor, affärer och andra nödvändigheter. – Målet är att skapa en modern civilisationskärna i det ödsliga östra Sibirien, säger projektledaren Nickolay Lytuomskiy till Metro Teknik,och tillägger att han är skeptisk till att projektet kommer att realiseras. Det är kul att se gröna projekt från delar av världen som sällan syns i medierna. Att skapa odlings- och boendeytor i områden som hittills varit svårbebodda är en intressant lösning och kanske ett nödvändigt grepp inför en framtida klimatförändring. I januari kan temperaturen gå ned så lågt som till 62 minusgrader i Mirniy och under sommaren kan det bli upp emot 36 plusgrader.

DESIGNAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

Caminovännerna är företag och organisationer som delar Caminos mål och värderingar.

vännerna INREDNING & DESIGN

A BETTER OPTION BAG WWW.ABOB.SE AFRICA NOW WWW.AFRICANOW.SE AV JORD WWW.AVJORD.SE HÅLLBAR INREDNING

WWW.HALLBARINREDNING.SE

GRÖN INTERIÖR WWW.GRONINTERIOR.SE

I+M NATURKOSMETIK WWW.IM-NATUR.SE L:A BRUKET WWW.LILLABRUKET.SE MENSKOPPEN WWW.MENSKOPPEN.SE NEA OF SWEDEN WWW.NEAOFSWEDEN.SE RAW FOOD BY ERICA

WWW.RAWFOODBYERICA.SE

IM FAIR TRADE WWW.IMFAIRTRADE.SE

RAY HAIR REBECKA _RAY@HOTMAIL. COM

UNNAMEI ECO LIVING WWW.UNNAMEI.COM

ROSENSERIEN WWW.ROSENSERIEN.COM

WATABARAN WWW.WATABARAN.SE

SIMPLY PURE WWW.SIMPLYPURE.SE

KLÄDER & TEXTIL

TURKOS NATURKOSMETIK WWW.TURKOS.NU

AF SKEA WWW.AFSKEA .SE ART & ECO WWW.ARTANDECO.SE ASTRIDGOESORGANIC

Som prenumerant har du tillgång till nya förmånliga erbjudanden från Caminovännerna.

T V I S U EXL EN U M TILL PR

ER ERANT

För att ta del av våra erbjudanden använder du den prenumerantkod som finns tryckt på baksidan av din tidning. Koden består alltid av ett ORD och ska inte förväxlas med ditt kundnummer på sex siffror. Koden använder du vid kontakt med företaget som du beställer produkten/tjänsten ifrån. Prenumerantkoden gäller också vid inloggning till vårt e-magasin på caminomagasin.se/inloggning Fler erbjudanden finns på caminomagasin.se/erbjudanden

VALLEBERGA ÖRTPRODUKTER WWW.VALLEBERGA ORTPRODUKTER.SE ÖRTABACKEN WWW.ORTABACKEN.SE

WWW. ASTRIDGOESORGANIC. COM

BAZCA WWW.BAZCA .SE DID U GIVE THE WORLD SOME LOVE TODAY, BABE? WWW.DIDU.SE

BARN & FÖRÄLDRAR ALVINA FÖRLAG WWW.ALVINAFORLAG.SE BÄLLA-BOO WWW.BALLA-BOO.COM

EKELUND LINNEVÄVERI WWW.LINNEVAVERIET.SE

LITTLE BLOOM WWW.LITTLEBLOOM.SE

EMMAUS BJÖRKÅ WWW.EMMAUSBJORKA .SE

NATURE KIDS WWW.NATUREKIDS.SE

ETISKTMODE.SE WWW.ETISKTMODE.SE

PIECEMEAL WWW.PIECEMEAL.SE

FAIR MONKEY WWW.FAIRMONKEY.SE

STURE & LISA WWW.STUREOLISA .SE

GREEN DARLINGS WWW.GREENDARLINGS.SE

TITTA TITTA WWW.TITTA-TITTA ,.SE

KLÄTTERMUSEN WWW.KLATTERMUSEN.SE

ZOOLIDARE WWW.ZOOLIDARE.COM

JANE WIKSTRÖM WWW.JANEWIKSTROM. COM MY SPIRIT WWW.MYSPIRIT.SE EKOLOGISKA T-SHIRTS WWW. EKOLOGISKATSHIRTS.SE

MAT & DRYCK DAGSMEJA WWW.DAGSMEJA .SE DOMSTEIN WWW.DOMSTEIN.SE EGUALE WWW.SACKEUS.SE

UMA BAZAAR WWW.UMABAZAAR.SE

GRYNINGEN WWW.GRYNINGEN.EU

HÄLSA & SKÖNHET

HELSA PÅ WWW.HELSAPA .SE

BERGAMOTT WWW.BERGAMOTT.SE CLEARLIFE WWWCLEARLIFE.SE GRÖNA BODEN WWW.GRONABODEN.SE

FRAMTIDENS MAT

WWW.FRAMTIDENSMAT.SE

KOOPERATIV HANDEL FRAM WWW.FRAMEKOLIVS.SE

20% RABATT Kom igång att blanda och måla med färg i påse med ett startpaket från Av jord. Enkelt för ett hållbart, vackert och magiskt hem. Gäller i både fysisk butik och nätbutik fram till utgivningen av Camino 23. AVJORD.SE

KUNG MARKATTA WWW.KUNGMARKATTA .SE

Vill du också synas här? Kontakta vänansvarig caroline@caminomagasin.se MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE

SMYCKE FÖR 60 SPÄNN

PM BRÖD & SOVEL WWW.PMRESTAURANGER. SE/SV/BROD-SOVEL SJÖLUNDA GÅRD WWW.SJOLUNDAGARD.SE

Nu kan du genom Kooperation Utan Gränser köpa färgstarka smycken skapade av kvinnogrupper i norra Tanzania. Då stödjer du de massajer som valt att bli bofasta att hitta sätt att försörja sig. Som Caminoprenumerant kan du köpa ett smycke för 60 kronor (ord. pris 75 kronor).

SVA MARGA MATLAGNINGSKURSER WWW.LAGAGODMAT.SE V-SELL EKOLOGISKA PRODUKTER WWW.VSELL.SE YUKO ONO STHLM WWW.YUKOONO.SE EKONOMI & AFFÄRER

KONSUMENTFÖRENINGEN VÄST

WWW.KONSUMENTFORENINGENVAST.SE

KOOPERATION UTAN GRÄNSER WWW.UTANGRANSER.SE KRAV WWW.KRAV.SE

JAK MEDLEMSBANK WWW.JAK.SE

SVERIGES EKOKOMMUNER WWW.SEKOM.NU

U&W (YOU&WE) WWW.UWAB.SE

VÄRLDSBUTIKERNA FÖR RÄTTVIS HANDEL WWW.VARLDSBUTIKERNA .ORG

ECORIDE WWW.ECORIDE.SE HÅLLBART RESANDE WWW.SMARTARESOR.NU GÖTEBORGS BILKOOP

BLANDAT AKADEMISKA HUS WWW.AKADEMISKAHUS.SE BOSTADSBOLAGET WWW.BOSTADSBOLAGET.SE ECOOL WWW.ECOOLISTA .SE

WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

EKOBUTIKEN WWW.EKOBUTIKEN.SE

KALMAR ENERGI WWW.KALMARENERGI.SE

FAIR UNLIMITED WWW.FAIRUNLIMITED.SE

KRAFT & KULTUR WWW.KRAFTKULTUR.COM

GALLERIA 180 WWW.GALLERIA180.SE

MYECO WWW.MYECO.SE

HAMPISFÄREN WWW.HAMPISFAREN.SE

02VINDEL WWW.02.SE

HILDUR WWW.HILDUR.SE

TRANÅS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE

INDISKA DOFTER WWW.INDISKADOFTER.SE

KOMMUNIKATION & OPINION

ROBYGGE WWW.ROBYGGE.SE

ASFALTBLOMMAN WWW.ASFALTBLOMMAN.SE

SENSE GUSTO WWW.SENSEGUSTO.SE

BOX INFORMATION WWW.BOXINFORMATION. COM

WWW.SVENSKATURISTFORENINGEN.SE /GROVELSJO

ECOPROFILE WWW.ECOPROFILE.SE EKOCENTRUM WWW.EKOCENTRUM.SE EN LAGOM DOS GRÖNT WWW.ENLAGOMDOSGRONT. SE DIAKONIA WWW.DIAKONIA .SE FAIRTRADE WWW.FAIRTRADE.SE FÖRENINGEN SOFIA WWW.FORENINGENSOFIA . ORG JÄRNA KOMMUNIKATION WWW. JARNAKOMMUNIKATION.SE

KONSUMENTFÖRENINGEN STOCKHOLM WWW.KONSUMENTFORENINGEN STOCKHOLM.SE

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN WWW.SV.SE

ENERGI & TRANSPORT

De fem första nya kunderna som handlar något hos Green Darlings får en necessär tillverkad av återanvända jeans, innehållande tre småförpackningar från Dr Hauschka (värde 342 kronor). Dessutom 20 procent rabatt på hela sortimentet till samtliga prenumeranter.

KONSUMENTFÖRENINGEN SOLIDAR WWW.SOLIDAR.SE

EKOBANKEN WWW.EKOBANKEN.SE

BIXIA WWW.BIXIA .SE

FEM GRATIS PROVA-PÅ KIT

KONSUMENTFÖRENINGEN NORRORT WWW.COOP.SE/NORRORT

STF GRÖVELSJÖN FJÄLLSTATION

PAPPER & TRYCK SG ZETTERQVIST WWW.SGZETTERQVIST.SE PAPYRUS WWW.PAPYRUS.COM

PROFILEN

Det ärr hoppfullt med ppersonligt ansvarr Hon håller hårt på sin egen moral och tar gärna ansvar för sina val. Ann Heberlein är omtalad lektor i etik som menar att godhet inte bara innebär frånvaro av ondska, utan också avkräver skyldigheter av oss som människor. TEXTJOHANNA STÅL FOTO JOHANNA HEDBORG

– vi kan förstå ansvar på två olika sätt: kopplat till skuld via något som redan har hänt, eller i relation till det som kommer att hända. Det sistnämnda ställer ganska höga krav på oss för att förstå. Vi måste tänka på vilka val vi kan välja mellan och vilket som är det bästa valet istället för att bara slentrianmässigt agera. Ibland måste vi också erkänna att vi har misslyckats, exempelvis om vi har gjort någon illa. Det är besvärligt att ta ansvar, säger Ann Heberlein. Vi träffas i hennes lägenhet i centrala Lund. Mitt över gatan ligger universitetet där hon för några veckor sedan − lagom till fyrtioårsdagen − slutligen fått en fast anställning som lektor i etik. Hon ska snart iväg och föreläsa. Men vi hinner med en kopp ekologiskt te hos Ann, som berättar att hon har varit ordförande för världsbutiken Klotet (som arbetar med rättvis handel) i Lund. I bakgrunden skrockar familjens nya papegoja och

Ann och jag börjar prata om ansvar och ondska, några av hennes specialområden. – Alla människor har något som kallas moralisk identitet, alltså en uppsättning av värderingar och normer som vägleder oss på olika sätt. När jag säger det ser en del fundersamma ut, men det är viktigt att medvetandegöra de värderingar vi har och samtala kring dem. För de allra flesta människor vill ta ansvar, men stress och bekvämlighet hindrar oss från att göra de bästa valen. Anns senaste bok En liten bok om ondska handlar om väldigt svåra misslyckanden. Men hon menar att de flesta problem i världen inte orsakas av diktaturer utan av aningslöshet, och vi kommer in på man konsumerar, val vi gör varje dag. – Det handlar inte om skuldbeläggande, utan det finns något väldigt hoppfullt när vi pratar om personligt ansvar. För det innebär att vi faktiskt har en möjlighet

ANN HEBERLEIN bor

Lund

ålder

”

Individer har både ansvar och förmåga att ta hand om sina liv

40 år

med boken En liten bok om ondska. Under hösten 2011 kommer hon ut med boken Ett gott liv, som handlar om hur man lever ett liv som är gott i moralisk mening men som också är tillfredsställande. ”Det räcker inte med att inte vara ond. Är du inte ond så är du inte automatiskt god”, säger Ann, som provat på olika typer av engagemang för bokens skull. aktuell

PROFILEN

att påverka vår värld, att påverka vår egen tillvaro och andra människors tillvaro. Många känner sig stärkta av insikten att man kan göra något själv. – Jag har bakgrund i aktivist-svängar, kan man säga, och det som kan vara jobbigt i sådana kretsar är att det aldrig duger hur mycket man än gör. Man måste göra allt på något vis, och jag tror att det är få människor som orkar det. – Det är viktigt att förstå att om man har tre barn och jobbar jättemycket så orkar man kanske inte vara ute och affischera på kvällarna. Man får göra det man kan. Men man ska inte ge upp, för man kan alltid göra lite. Om man pratar systemförändringar kontra individförändringar så hamnar Ann någonstans i mittfåran. Systemet sätter begränsningar eller ger oss möjligheter, men man kan inte bara hänvisa till strukturer menar hon, men gillar inte heller det amerikanska tänkandet, där du bara hänvisar till individen. – Individer har både ansvar och förmåga att ta hand om sina liv. Alla våra handlingar påverkar andra människor. Det jag vill lyfta fram är att vi alltid är beroende av varandra, vi finns alltid i ett sammanhang. Om jag ska finnas i ett bra sammanhang är det viktigt att de andra också mår bra, det handlar inte bara om min egen lycka och framgång. Ett strukturellt tänkande kan också passivisera människor och det tror jag är farligt. För någon månad sedan skrev Ann en intressant artikel i Dagens Nyheter om män som flyr ut i naturen och kvinnor som föder många barn. – Jag tycker det är jättespännande med människor som försvinner. En bisarr böjelse... Ann läste boken Into the Wild om amerikanska Chris McCandless som gav sig ut i naturen i Alaska och ett gäng liknande skildringar. Hon frågade sig varför det inte fanns sådana skildringar av kvinnor som ger sig iväg på det sättet. Samtidigt läste hon Jack Kerouac och Hunter S Thompson och såg spänningen mellan längtan efter det naturliga och samtidigt stadens lockelser med alkohol. Staden som stod för det onda och farliga och naturen som var det goda, där man kunde vara som mest manlig. Kunna klara sig själv, bygga sitt hus och baka sitt bröd. Men vart tar kvinnorna vägen som också känner samma längtan? Och Ann tänker på alla ”tillbaka till naturen-kvinnor” som pressar ut sig barn efter barn. De flyr in i sitt moderskap och förverkligar sig själva genom att föda många barn. Båda beteendena är ganska osunda, menar Ann.

Kan du se att hemmafruidealet kommer tillbaka? – Ja, att man föder fler barn och gör det i yngre år kan nog vara bra, just det här med barnafödandet kanske man inte ska skjuta upp för länge då kan det bli problem. Men den här piffigheten och alla bloggarna som fixar och pysslar så mycket hemma, det har jag

svårt för. Det är som den här serien Solsidan − det är jag och mitt hem som är viktigt. Jag tycker själv det är roligt att baka. Men det är lite futtigt att göra jakten på den perfekta cupcaken till sin överordnade ideologi. Men visst, det tyder på en längtan efter något man tror är enkelt. Väldefinierade roller och uppgifter. Det finns såklart något lockande i det, istället för att behöva skapa sin egen roll.

Vad tyder den här nya trenden på? – Design och heminredning har blivit en existentiell fråga som vittnar om en tomhet, att vi inte har något att hålla fast vid. Något som ger vårt liv mening. Mening kan man få genom en religiös åskådning eller engagemang i djurrättsfrågor eller vad den nu kan vara. Uppenbarligen finns det en stor grupp människor som famlar i mörkret, där det egna hemmet och den egna familjen är det som räknas. Det är klart att min familj är grunden i hela min tillvaro. Men man kan inte låsa in sig med sin partner och sina barn och stänga ute resten av världen, det tycker jag är djupt osunt. Man letar på fel plats. Nära fungerande relationer och engagemang för andra är det som ger livet mening. Vi har ett grundläggande behov av att känna oss behövda. – Jag tycker att det är djupt bekymmersamt att människor känner igen sig i programmet Solsidan. Det är så tragiskt. De pratar inte om sådant som flyktingpolitik och miljöförstöring. Det bekymrar mig att människor tenderar att kleta ihop sig med människor som är som de själva. Jag kan inte säga att jag känner människor som beter sig på det sättet, det känns väldigt långt ifrån min verklighet. En ensidig fixering på yta och pengar. Här i Lund finns i och för sig en annan snobbism, att man helst ska ha disputerat för att räknas…

Hur skyddar man sig från att det onda ska få makt, och istället premiera det goda hos människor? – Genom att ständigt ställa sig frågan: Vad är det personerna säger, är detta något som jag vill vara med på? Moralen är förhandlingsbar. Men det finns sådant som inte är förhandlingsbart och det är människans värde. Man kan använda sig av principen för människans värde som en måttstock, där man värderar allt annat i förhållande till det.

ANN OM

Mammabloggare – Jag har svårt för mammor som är helt fixerade vid sina barn och som spenderar all sin tid med att tänka på sina egna barn. Som publicerar bilder på sina barn på nätet helt ogenerat. Tänk när de barnen kommer upp i sina tonår. Klimatångest – Nej, jag har så mycket ångest ändå så jag orkar inte ha ångest för det med. (skratt) Att skapa förändring – De finns de som kallas våra ”signifika andra” som skapar våra normer. Om jag har en väninna som äter sju kanelbullar så framstår jag som ganska måttlig om jag äter två. Vi skapar hela tiden regler för hur vi ska agera. Finns du i ett sammanhang där det finns en social press att köpa ekologisk mjölk, så är risken större att du gör det.

”

Är du inte ond är du inte automatiskt god

Trädgård – För mig är trädgården viktig för det är min plats och det står för förändring i långsam takt. Det är hoppfullt att pyssla med något som du inte kan påskynda. Att plantera ett träd är ett uttryck för en tro på framtiden. Nu i somras planterade vi några nya fruktträd som inte kommer bära frukt på många år. Att vi gör det är ett uttryck för att vi tror att vi kommer finnas kvar här om tjugo, trettio år. Och vi hoppas att barnen och barnbarnen kommer vara där och plocka. Det är så nära ett evighetsperspektiv man kan komma att syssla med trädgård. Det gör att jag känner mig som en del av ett sammanhang, som del i ett större kretslopp.

Vi äter oss sjuka och feta med fossilt dopad mat utan näring och alldeles för mycket socker och billigt kött. Samtidigt närmar vi oss matbrist och en lavinartad befolkningsökning i storstäderna. För att nå en hållbar matförsörjning bör vi äta mer grönt. Finns framtidens livsmedelsförsörjning hos en stadsbonde från Göteborg eller i ett indianägt vertikalt växthus? TEXT JOHANNA STÅL KORTINTERVJUER CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

den nya

jorden 26

Maten blir dyrare i takt med att vi blir fler och fler. Hur ser lĂśsningen ut pĂĽ den annalkande matbristen?

80 procent av världens energianvändning är baserad på fossil energi och livsmedelsförsörjningen är inget undantag, snarare tvärt om.

– var inte rädda, hon kommer inte från Scan, säger Niklas och hoppar över staketet. Det är isigt som attan och jag trippar fram för att inte halka på den iskana som ligger över odlingen som omgärdar grisarna. Niklas Wennberg går framför mig och pratar entusiastiskt om odling, grisar, politik och entreprenörskap. – Folk i området älskar grisarna, det har till och med funnits lägenhetsannonser där man beskrivit sin lägenhet med säljargumentet ”utsikt mot grisarna”. Niklas är entreprenör och grundare av rörelsen Stadsjord. Han är en sann eldsjäl, men också en skeptisk och noggrann företagare. Stadsjord vill öka andelen odlingar i staden. Dels för att det kommer bli ett måste i framtiden på grund av dyrare transporter, men också för att det skapar glädje och får människor att trivas bättre i sina områden. Vid Högsbo kyrka, tio minuter med spårvagn från centrala Göteborg, går tre feta grisar omkring och bökar i jorden. Här ska de luckra upp jorden och ta bort ogräs som kirskål och åkertistel för en tredje odlingsplats. Två tidigare platser är redan skapade, där små odlingslotter trängs ihop. Efterfrågan är stor, fler vill odla nära sina lägenheter. Niklas visar mig siffror från FAO (FN:s Food and Agricultural Organization) som visar att 800 miljoner människor ägnar sig åt stadsodling och att mer än tio procent av jordens matproduktion idag härrör från stadsjordbruk. – Stadsodling är femton gånger mer yteffektivt än det storskaliga rationella jordbruket. Visst är det mysigt

med lite kolonilotter men det finns dessutom ett verkligt behov av att ordentligt komplettera det storskaliga jordbruket med småskaligt, säger Niklas. Niklas har en stor tilltro till odling i staden, och att vi kan förlänga odlingssäsongen genom att tillvarata kunskaper som invandrare har med sig från andra regioner. Sådana kunskaper har odlare från bland annat Turkiets bergtrakter med sitt karga klimat som fortsätter att odla tre månader efter att normalsvensken har ställt undan spaden. – Våra trädgårdar omfattar 300 000 hektar där vi skulle kunna producera hälften av vår mat. Kanske betydligt mer om vi tog vara på invandrad kunskap och styrde institutionella resurser för att utveckla den småskaliga odlingen. Vi måste bland annat också lära oss att bevara grödorna under vinterhalvåret. stadsodling har varit på tapeten ett tag nu, fler och fler odlar på sina balkonger eller försöker hitta gemensamma lösningar för att odla inne i staden. Samtidigt möter det visst motstånd från människor som antingen tycker att det är naivt att tro att stadsodling kan lösa vår kommande matbrist eller som anser att stadsmarken bör användas endast till boenden. Det råder olika uppfattningar om hur mycket vi kan försörja oss med hjälp av stadsodling. Niklas Wennberg hävdar 50 procent, medan vissa anser att det endast kan stå för en ytterst marginell del av vår försörjning, på cirka tio procent. Det hela beror självklart på om man räknar det baserat på vegansk eller animalisk diet och om man räknar med utkanterna av städerna – där det finns större grönytor.

”

FOTO JOHANNA STÅL

Stadsodling är femton gånger mer yteffektivt än det storskaliga rationella jordbruket

Niklas är entreprenör och grundare av rörelsen Stadsjord. Han är en sann eldsjäl, men också en skeptisk och noggrann företagare.

Kerstin Lindvall Kerstin Lindvall är före detta miljöchef på Ica som sedan januari 2010 ansvarar för företagets hela CSR-arbete (Corporate Social Responsibility) Kommer vi att se mer lokalt odlad mat i framtiden? – Ja det tror jag. Det är en stark trend vi ser och en trend jag tror kommer att hålla i sig. Människor vill stödja sina lokala producenter och tro att de gör ett bättre val för miljön. På vilket sätt jobbar ni med att ta in mer närodlad mat på Ica? – Vi tar inte in så mycket av det lokalt odlade i vårt centrala sortiment då producenterna oftast inte klarar av att leverera tillräckligt stora kvantiteter. Men vi har startat en marknadsplats som heter Ica Torget där leverantörer kan få direkt kontakt med lokala butiker och där butikerna kan beställa varor av dem direkt via nätet. Vilken är den största utmaningen vi står inför vad gäller maten i framtiden? – Det handlar bland annat om vattentillgången runt om i världen. Länder som Spanien som idag är jättestora producenter av tomater kommer om några år ha allvarlig vattenbrist och då kommer matproduktionen behöva flytta på sig. Effektiviteten kommer behöva öka. Jag tror på en kombination av det bästa med dagens ekologiska och konventionella lantbruk och en balans mellan lokal produktion och en mer storskalig. Hur långt sträcker sig ert ansvar som livsmedelskedja? – Det är svårt att säga hur långt det sträcker sig exakt. Vi har ett delat ansvar i hela kedjan, från bonde till processindustri. Däremot kan man väl säga att vi har störst ansvar att kommunicera bra val mot kunden. Vi lyckas inte tillräckligt bra med det idag. Det är ohyggligt svårt att nå konsumenterna då det handlar om sekunder när man gör sina val i butikshyllan. Vi behöver nya sätt att kommunicera i butik. Ett exempel där vi har lyckats bra är när vi samarbetat med myndigheter, som med nyckelhålsmärkningen. Odlar du själv något? – Ja, jag odlar lite på sommaren när jag är hos mina föräldrar – det blir lite potatis, blommor och pumpor och så gör vi äppelmos och flädersaft. Det fyller lite hushållsbehov, men inte mer.

Det är svårt att få fram en exakt siffra. Men de flesta är överens om att en stadsnära, ökad produktion är viktig. Det finns rörelser som bygger helt på denna typ av konsumtion, exempelvis San Francisco-baserade Locavores − de äter endast mat som produceras inom en 100 miles radie från sin bostad.

vi förväntas bli 9 miljarder människor på jorden till år 2050, enligt FN:s uppskattningar − en siffra som det råder ganska stor samrådighet kring. Johan Rockström på Stockholm Resilience Centre menar att detta kommer innebära att vi måste öka livsmedelsproduktionen med 70 procent för att mätta alla. Med den befolkningsökningen kommer inte jordytan att räcka till för att odla till alla, om vi ska fortstätta äta som vi gör idag. År 2000 räknade forskare med att vi hade 0,48 hektar per person och det kommer sjunka till 0,18 hektar per person i mitten av det här seklet (även om denna yta absolut inte fördelas jämnt bland jordens befolkning idag). Hur vi ska öka livsmedelsproduktionen så att det räcker till alla råder det olika meningar om, allt ifrån att vi inte ”har råd” att odla ekologiskt, till stadsodling, GMO, minskad köttkonsumtion, växthus i haven och takodling. Men även om vi lyckas få fram mer mat, så sker det på bekostnad av miljön. Redan idag härstammar 18-19 procent av våra växthusgasutsläpp från matindustrin. Den största delen kommer från köttindustrin, men även odling av spannmål, grönsaker och frukter tar sin beskärda del. före den industriella revolutionen hade i princip all energianvändning sitt ursprung i solens strålar. Många arbetade i jordbruket som var arbetsintensivt. Idag tar vi ut resurserna från den lagrade fossila banken av solljus i snabbare takt än den ersätts. Vi har en mindre arbetsintensiv odling och en mer teknikintensiv. Idag är cirka 80 procent av det världens energianvändning baserad på fossil energi och livsmedelsförsörjningen är inget undantag. Det pratas en del om ”solmat” – att den kommande generationen kommer att efterfråga mat som växt i riktigt solljus som primär näringskälla. Men det kommer förmodligen att vara en lyxvara, eftersom ytan inte kommer räcka till. Andra lösningar behövs. författaren och aktivisten Ray Patel hävdar i sin bok Stuffed and starved att samtidigt som 800 miljoner människor svälter på jorden så är en miljard överviktiga. Svält och övervikt är symtom på samma problem. Matproblematiken handlar lika mycket om social rättvisa som miljöfrågor – det största problemet i dagsläget är inte brist på mat. Problemet är att vi äter fel sorts mat. Ray rekommenderar oss att ”förändra våra smaker” genom att strypa efterfrågan på socker, salt, fett och fläsk. Dessutom bör vi stödja lokalt ägda företag och se till fler aspekter än enbart att det ska vara ekologiskt exempelvis genom att stötta gårdar som har en helhetssyn på jord, geografi och biodiversitet.

Idag kan ett v채xthus i Sverige odla 30 kilo tomater per kvadratmeter.

”

I ett växthus av Globens storlek skulle det kunna odlas mat för 340 000 personer

Christel Cederberg

Måste vi minska vår köttkonsumtion för att klara matförsörjningen? – Ja, jag tror vi måste börja diskutera konsumtionen. Utsläppen från animalieproduktionen sker främst genom helt naturliga processer. Det finns inga tekniska lösningar man kan sätta in för att minska utsläppen av metan och lustgas exempelvis. Mängden kött vi stoppar i oss ökar hela tiden samtidigt som de fattigaste människorna fortfarande knappt äter något kött alls. Utsläppen från kött måste räcka till dem också. Hur realistiskt är det med högteknologiska växthusprojekt som Plantagon? – Jag tycker att de här projekten är intressanta. Man måste vara ganska radikal när man tittar på lösningar för framtiden. Sedan måste man räkna på hur mycket energi de kräver i form av byggande och uppvärmning och ställa det emot att odla på större områden och transporter. Om vi får en situation där transporter blir svåra i framtiden på grund av brist på fossil energi så tror jag stadsodling kan bli viktigt. Odlar du något själv? – Ja, de senaste åren har jag tagit upp odlingen igen. Jag har lite svårt för folk med trädgårdar som skall gå och påta med sina blommor och sina gräsmattor och så åker de till affären och handlar sina grönsaker. Är du optimistisk inför framtiden? – Nja! Jag kan inte svara ett helhjärtat ja på den frågan. Jag tror i botten att människan kan lösa väldigt mycket när hon väl ser problemen. Samtidigt är det många i systemet som tjänar på att förstöra miljön. Det kostar inte med avskogning, att använda ineffektiva system och flygbränslet saknar miljöskatt. Det är orimligt. Hur ser din vision ut för hur vi odlar maten? – Då får jag vara lite mer optimist. Jag tror på en modern form av den gamla handelsträdgården där man odlade grönsaker som såldes lokalt. Jag tror att vi äter mindre kött. Och tror jag faktiskt att folk är lite duktigare på att laga mat och ta hand om rester. Lite mer husmoderskunskap!

FOTO JOHANNA STÅL

Christel Cederberg är flitigt citerad forskare kring livsmedelsproduktionens miljö- och resurspåverkan, främst med fokus på animalieproduktion.

Hans Hassle är VD på Plantagon, företaget bakom gigantiska vertikala växthus.

idag odlas mycket mat i växthus, där Holland är en av de största producenterna. I radioprogrammet Matens pris på P1 får vi höra om standarden i de holländska växthusen. Reportrarna besöker ett växthus lika stor som elva fotbollsplaner, som producerar tre miljoner kilo paprika om året. Vi får höra om paprikor som får växtnäring intravenöst genom slangar, om plantor som inte sätts i jord utan i fiberull som är steril och minskar risken för sjukdomar. Ljuset och värmen är givetvis artificiell och en stor klimatbov. Det går åt 37 kubikmeter naturgas till en kvadratmeter odling. Dessutom måste växthuset ventileras, vilket leder till att uppvärmd luft skickas rätt ut i kalla vintern. ”Paprikorna är helt dopade av fossil energi, säger reportern Malin Olofsson när hon traskar runt i den 21-gradiga värmen. Sverige importerar 21 miljoner kilo paprika per år. Dock ökar vi hela tiden effektiviteten i våra växthus. Idag kan ett växthus i Sverige odla 30 kilo tomater per kvadratmeter läser jag i boken Mat & klimat. Betyder det att det är det växthusen som är framtiden? Hans Hassle, vd på företaget Plantagon har en helt annan idé om hur ett växthus ska se ut. – Idén är snart tjugo år gammal. Den kom från en trädgårdsmästare som heter Åke Olsson, som under sin utbildning funderade över om det inte var onödigt att ha så mycket outnyttjad volym som man har i växthus. Han började fundera på om man istället skulle kunde odla i flera våningsplan och kom med en enkel version om hur man kunde utveckla växthuset. Tio år senare träffades vi och han frågade om jag ville vara med i det projektet. Först sade Hans nej eftersom han inte hade tid, men idén grodde i huvudet och några år senare satt den nordamerikanske indianhövdingen Oren Lyons och pratade med Hans, efter en seminarieserie som de båda gjort tillsammans, Oren sa: ”Kan inte du hjälpa indianerna i Nordamerika att hitta alternativa inkomstmöjligheter till kasinon och tobaksförsäljning?” Det ville Hans gärna och efter ett tag kom han på att koppla ihop Oren med Åke och hans växthusidé. – I januari 2008 bestämde vi oss för att starta företaget Plantagon. Tillsammans med ingenjörsföretaget Sweco gjorde vi en ett år lång studie och kom fram till att det gick, med dagens teknik. Åke har tagit befintlig teknik och gjort en uppåtgående spiral inuti ett globformat växthus. Vi har en statisk räls och en liten maskin som flyttar en låda i taget uppåt, det går åt motsvarande energi som en mopedmotor gör av med till det. Konstigare än så är det inte. Utmaningen i tekniken är att om dessa anläggningar ska stå mitt i städerna så måste de ventileras – det innebär stora energikostnader. Hans hoppas på en lösning under året som gör att ett växthus enligt Plantagons modell fungerar överallt. Dessutom kommer de koppla in sig på städernas spillenergi, eftersom de flesta städer har spillenergi på 25 procent.

Michael Pollan Den amerikanske matskribenten och gurun på området, Michael Pollan, skriver i sin bok Till matens försvar om vikten av att skapa balans. ”Vår individuella hälsa går inte att skilja från den i hela näringsväven.” Historiskt har vi varit i balans med naturen, i ett ömsesidigt utbyte. Detta samband har kapats och i skuggan av den har det dykt upp en mängd sjukdomar (galna ko-sjukan, svininfluensa med flera). Vi processar mat som inte behöver processas och satsar på kvantitet framför kvalitet. Vi producerar mer mat, med mindre näringsinnehåll – ett slöseri av odlingsmark som till stor del beror på prispressen av maten.

– Vi vill utveckla en teknik som vi sedan licensierar ut. Idag vet vi att 80 procent av odlingsbar mark redan är använd och när vi blir 3 miljarder till så kommer 80 procent bo i storstäderna. Hans är tydlig med varför växthusen ska ligga i städerna: – I framtiden finns det ingen mark kvar utanför städerna. Därför måste vi odla i städer. De små plättar som finns kvar mellan städerna finns snart inte kvar. Han syftar huvudsakligen på asiatiska megastäder. Jag är i Stockholm, i DN-skrapan på 22:a våningen. Här ligger Plantagon International i ett elegant vitt kontor med fantastisk utsikt. Jag föreställer mig att höjden kanske motsvarar toppen på den växthusglob som de planerar att bygga. Det är välordnat, strukturerat och företagsstiligt. Inte så som jag tänker mig att andra samhällsentreprenörers kontor brukar se ut. Men så har människorna bakom Plantagon inte heller samma en helt vanlig bakgrund. – Det jag har jobbat hela mitt liv med är värderingsförändringar och etik i näringslivet eftersom jag ända sedan jag var ung varit engagerad i samhällsfrågor. Min lösning blev att jobba med företag och försöka driva företag på ett annat sätt. Hela företaget är ett slags ”CSR 3.0–företag”. Personerna som är engagerade i Plantagon vill visa att det finns många brister i hur man driver företag idag. De kallar sig alla för samhällsentreprenörer och driver företaget genom något som kallas ”företagening” eller ”companization”. De släpper in alla andra i styrningen av företaget. Hans träffade hela hövdingrådet i Onondaga Nation och de accepterade företagsmodellen. – De är en ägare som är extremt långsiktig. Jag sammanförde dem med börsföretaget (Sweco) som är kortsiktiga, som alla andra börsbolag. Vårt perspektiv är 70 år, vi är inte intresserade av ett företag som vill se en ”exit” inom 5-10 år som är det normala. Vi är kapitalister och följer marknadsekonomi men försöker visa att det lönar sig bättre på lång sikt att driva företag på ett annat sätt. Det viktigaste felet med kapitalismen är att man tvingas till ett kortsiktigt perspektiv. – Vi kommer inte lösa framtidens odlingsproblem

”

En person behöver 1000-4000 kvadratmeter för sin matförsörjning, beroende på diet Johan Erlandsson Johan Erlandsson driver diskussionsforumet Ecoprofile, där bland annat matproduktion- och matförsörjning är flitigt diskuterade ämnen. Du menar att det utifrån ett renodlat matoch miljöperspektiv inte finns några egentliga argument till varför mer mat skall odlas i staden. Varför då? – Den stora miljöpåverkan från matproduktionen kommer från kött och mejeriprodukter, och där står transporterna bara för en ytterst liten del av miljöpåverkan, även när man räknar på global nivå. Ur ett miljöperspektiv är det oändligt mycket viktigare att prata om vad vi äter. Försörjningsmöjligheterna från storstäder är dessutom mycket låga. Enligt forskaren Per G Larsson på Sveriges Lantbruksuniversitet ,SLU, kan odling i en tät storstad endast tillgodogöra några procent av matbehovet med nuvarande konsumtionsmönster. Hans på Plantagon menar att ett enda växthus kan försörja 340 000 människor. Det låter som ganska mycket ändå? – En person behöver 1000-4000 kvadratmeter för sin matförsörjning, beroende på diet. Upp till 200 000 fotbollsplaner i ett växthus, det låter inte helt realistiskt. Frågan är som sagt också vad det man miljömässigt vinner på detta jämfört med att inte glesa ut staden och istället

transportera in maten från omkringliggande region. Trots att du är kritisk anser du att vi bör satsa på stadsodling. Varför då? – Det finns massor av andra fördelar. Det är bra för hälsan, håller odlingskunskapern vid liv, bidrar till den biologiska mångfalden, sänker temperaturen i staden och kan fungera som sociala mötesplatser. Dessutom är det bra med mer djur i staden så att vi inte glömmer vad vi har på tallriken. I verkliga kristider kan den mat som produceras i staden betyda mycket. Vad har du för vision om hur maten odlas i framtiden? – Först och främst är det att vi kommer ner till en hållbar konsumtionsnivå av kött och mejeriprodukter. Sen vill jag se en övergång till en ekologiskt, regional matförsörjning där vi samtidigt sluter näringskretsloppen genom att djur och foder produceras på samma ställe. Du har nyligen sålt din kolonistuga. Hur blir det med odlingen för egen del framöver? – Jag har precis köpt en självvattnande kruka där jag tänker odla tomater och så tänkte jag satsa på pallkrage-odling på balkongen. Så det blir lite morötter också och et litet potatisland på gården.

Paprikor får växtnäring intravenöst genom slangar och plantorna odlas i fiberull istället för jord.

FAKTA

Vad kan jag göra? • Betala mer för kvalitet, ekologi och schysta villkor. • Tänk säsong och lokalt. • Ät mindre mängd mat, men bättre mat. • Undvik processad mat, snabbmat och socker. • Ät långsamt. • Undvik lågprisbutiker. • Ät mindre kött och mejeriprodukter, eftersom de kräver mer resurser än grönsaker och baljväxter. • Släng mindre mat. • Kompostera dina rester. • Börja odla. Plantagon Onondaga Nation äger 85 procent av företaget. Växthusen finansieras av ägarna. I Linköping och Singapore pågår projekteringsarbete. Botkyrka och Helsingborg är på förstudienivå. Ekologisk odling i riktig jord. Marknadsmässiga behov styr vad som odlas. De minsta anläggningarna är 36 meter i diameter. Höga som elvavåningshus. Växthuset har ett klimatsmart skal som minskar energibehovet. Kostnaden per grönsak förväntas sjunka med 30-40 % gämfört med konventionellt odlande.

genom att odla på hustaken. Det finns en stor trend just nu där man ”grönifierar” staden och det tycker jag är skitbra. Det för människor närmare matproduktionen och får händerna i jorden. Men den enorma matproduktion vi måste få till finns ingen möjlighet att vi kan lösa genom små gröna öar i städerna. Man måste få en industriell odling in i staden. Och du måste odla på höjden, du kan inte få in vanliga växthus i städerna. Vad som kommer odlas beror på marknadsmässiga behov, menar Hans. Men en stor sannolikhet är att sådant som annars måste transporteras långt blir det som efterfrågas. Lite mer exotiska grödor i ett första stadium. Hans är övertygad om att stadsjordbruk och frilandsjordbruk kommer vara kvar, men också att det behövs en kombination. I ett växthus av Globens storlek skulle det kunna odlas mat för 340 000 personer. Ställer man några sådana i en grupp tillsammans så kan rätt många människor försörjas. Jag frågar Hans om det finns en risk att folk kommer vilja odla spannmål för djurhållning och han ryser till. – Usch ja, det kommer säkert vara de som vill göra det. Men det är inte vårt syfte. så det kanske är en kombination av storskalig industriodling i hypereffektiva och moderna växthus, ihop med mer stadsodling, stadsnära odling och takodlingar, som är framtiden för att lösa matbristen. Som med allt annat finns det sällan en enda lösning. Jag går förbi grisarna i Högsbo en annan dag, tittar ner i ”Grisomaten” där besökare kan lämna grismat och där volontärerna sedan kan ge dem den mat som funkar. För att göra det enklare för entreprenörer att ta gröna initiativ måste regelverken luckras upp, menar Niklas Wennberg. Du får idag exempelvis inte laga sylt och saft som tillagats i ett kök som inte är godkänt. – Det pratas om ”grönt entreprenörskap”, men det är väldigt svårt att kunna få lov att gå från idé till handling. Därtill måste vi tänja lite på våra regelverk om vi ska lyckas få fram mer grönt entreprenörskap. – Det finns ett slags samhällskontrakt som säger att i staden har all jordig och traditionell verksamhet som odling och matproduktion upphört. Traktorer och grisar har man på landet. Vi respekterar det, men accepterar det inte. Det här är en kvartersgris och vi har massor av volontärer som ställer upp med att mata grisarna. Vi har inte fått några klagomål alls på grisarna. Nu ska Stadsjord utvidga sin verksamhet till Lundby och Kvibergs kyrkogård. De hoppas kunna odla bäret slånaronia som skulle kunna ge 2,6 miljoner kronor i vinst om det omvandlades till saft. Men då gäller det att regelverken luckras upp för stadsodlingsentreprenörer. i framtiden kanske vi kan vandra runt i staden och stöta på grisar, odlare, frukträd och lokala marknader lite överallt. Eller köpa ekologiskt odlade, färska exotiska grönsaker direkt från ett klimatsmart gigantväxthus. Orealistiska dumheter eller en smart utsikt? – den som lever får se.

KĂśttodling â€“ idag pĂĽ forskningsstadiet, i framtiden en orealistisk dumhet eller ett reellt alternativ till gris?

På Noma är naturens skafferi ett självklart inslag i all mat

Ogräs kungen Många ingredienser som Nordens främsta kockar använder i sin matlagning växer faktiskt som ogräs i den skånska myllan. Det vet Roland Rittman, vars ogräs säljs till stjärnkrogar såsom Noma i Köpenhamn. TEXT HÅKAN STENLUND FOTO HÅKAN STENLUND & DITTE ISAGER

”

Istället för att äta riktiga vitaminer från bär som vi plockar själva äter vi kapslar i plastburkar

utan också produkter från bönder och odlare som han genom åren lärt känna och samarbetar med. Vid åttatiden dyker hans anställda upp. De har en kort genomgång av vad som behöver göras, över en kopp kaffe. En krog har ringt in och frågat efter Judasöra, en svamp som kommer tidigt. Just nu, i det torra vädret, är den närmast omöjlig att hitta och plocka. Men väderprognosen säger regn och, om så är fallet, vill Roland att de ska kolla upp ett par lokaler där svampen brukar finnas. – Kommer det bara regn brukar de ju växa som… svamp, säger han och ett litet skratt hörs. Sedan en hostning följt av flera hostningar. Roland Rittman har dragit på sig en envis förkylning. Den verkar vara på väg ned i lungorna och egentligen borde han ligga hemma under en filt. Men precis som så många andra egenföretagare gör han inte vad han borde. Han jobbar på. Dels för att han älskar sitt jobb, dels för att han vet att företaget inte har haft en bra vinter. De vilda växterna man tjänar pengar på har legat nedfrusna och översnöade. Man får lätt bilden av envis herre när man träffar honom, men inte envis på ett negativt sätt. Vi återkommer till det.

Roland Rittman går igenom dagens beställningar.

anderslöv i skåne, strax före åtta en morgon i mars. Roland Rittman är redan vid sin lagerlokal och har börjat packa kylbilen med de få primörer som en dröjande vår gett. Vintern har varit ovanligt kärv och än så länge är det bara på ett par ställen han har hittat ramslök. Idag ska han till Danmark. Ungefär tre dagar i veckan kör han vägen västerut, en runda som tar honom till några av Nordens bästa kök. I kylbilen finns några av Nordens bästa råvaror. Inte bara de egenplockade vilda växterna

i början på 2000-talet tröttnade läraren och datakonsulten Roland Rittman, 63, i Skåne, på att vara arbetslös. Han hade varit tvungen att sluta som lärare eftersom hans hörsel hade blivit nedsatt. Istället hade han utbildat sig till dataprogrammerare, utbildningen blev färdig precis när IT-bubblan sprack. Istället tog han lite självplockad svamp och några grönsaker med sig till en marknad i Lund och började sälja. Det var en trevlig sysselsättning – att få träffa folk och sälja lite svamp – men det var ingen bra business.

René Redzepi och hans kollegor är engagerade i upplägget av varje tallrik.

Danska restaurangen Noma anses av många vara bäst i världen.

kunder. Och efter det, kan man säga, har det snurrat på. Idag har verksamheten växt och företaget Jordnära Natur & Kultur i Anderslöv har fyra anställda. De har en ny gård, med bra kylrum och arbetslokaler, samt en ny och bättre kylbil. De säljer sina örter, betor, ogräs och svampar i första hand kring Öresund men även utanför detta område. – Förra året var nog min största kund restaurang Lejontornet i Stockholm. Men vi har även bra kunder i Helsingfors och säljer en hel del till Holland. En dag såg Roland, i ett marknadsstånd bredvid sitt, en kille som sålde färska nässlor. Roland förstod att det fanns annat än svamp och grönsaker som folk ville köpa. Nästa dag hade han själv plockat med lite nässlor, samt ramslök, nypon, maskros och några andra vilda växter. Inte visste han då att han skulle vara med i starten av en ny trend. En mattrend som snart skulle få världens alla smaklökar på sin sida. Det nya nordiska köket låg ännu i sin linda, men skulle snart nå världsrenommé. Men innan dess skulle dock Rolands fru ha ett ord med i leken. – Ja, när också frysen i källaren var full med svamp och örter tröttnade min fru. Jag insåg att jag borde försöka sälja mina växter i en större skala än på små marknader. Roland började köra runt och försökte sälja sina jordnära växter till olika restauranger. René Redzepi på exklusiva Noma i Köpenhamn blev snart en av hans

rené Redzepi, grundaren till stjärnkrogen Noma – av tidningen Restaurant Magazine utsedd till ”Världens bästa” 2010 – skriver i sin kokbok att Roland Rittman är en av de mest ”insisterande människor” han mött. Men också att han uteslutande menar detta ”på en positiv måde”. René Redzepi berättar vidare att Roland är både en visionär och en man med handlingskraft. Som trots sin succé är en av ”de sämsta säljarna” han mött. Det Roland Rittman vinner på är helt enkelt ”sin kunskap och sina visionära tankar och omtanke om naturen”. När vi börjar prata om detta säger Roland att Noma numera inte är en lika stor kund som de en gång var. – Nej, Noma plockar så mycket själva numera. Jag har lärt upp dem vad och var de kan finna det de söker så numera använder de mer egenplockat än vad de köper av mig. För Roland Rittman är det inget konstigt att det nya

nordiska köket blivit så populärt. Tvärtom är det helt naturligt. Enligt honom, en gammal fältbiolog, levde människor som samlare innan de blev jägare. Det är samlare vi är. Men i och med att jordbrukssamhället först växte fram och att sedan industrialiseringen tog vid, dog människornas kunskaper om vilka vilda växter som är ätliga, till förmån för växter som vi kunde odla. – Folk överlevde på bark, frön och örter när man inte kunde så och skörda. Man visste exakt vad som var ätbart. – När jag började med det här hade inte jag den kunskapen och inte många andra heller. Men genom att jag läst på och genom att jag träffat folk som kan lite om ditt och datt har jag fått mer och mer insikt i vad som inte bara är ätbart utan också gott. – Det värsta av allt är att vi idag bara äter, vi vet inte ens om det är bra för oss. Vi är alienerade från naturen. Istället för att äta riktiga vitaminer från bär som vi plockar själva äter vi kapslar i plastburkar. Men Roland säger att han ser ett ökat intresse, inte bara från Nordens bästa kockar och trendiga restauranger, utan också från ”vanligt folk”. Företaget har två

ben, Jordnära Natur och Kultur. Han håller själv flera gånger om året naturvandringar där han visar folk vad som finns i naturens skafferi. Folkbildning är viktigt, inte bara för att det ger mat, utan lika mycket för att detta är vårt kulturarv. Och det är spännande att vi har så mycket god mat som bara går att plocka helt fritt i naturen, om man vill. Själv har han svårt att vara utan ramslök. På sensommaren när den är helt utvuxen och bladen inte så trevliga tar han reda på frukterna som han torkar och lägger in. Det blir en slags ”nordisk kapris”. Men bäst tycker han förstås om ramslök på våren, när de är primörer. Jag frågar honom om de olika lokalerna de plockar i, om han inte är rädd att de tar ut för mycket ur det naturliga skafferiet. Men han säger att de plockar på sina lokaler ungefär som en bonde som låter vissa marker ligga i träda. Då och då lämnas växtlokaler så att de åter kan växa fritt och återhämta sig. En enda regel är viktigare än alla andra, eftersom det handlar om vilda växter: att aldrig plocka något under markytan. Man ska skörda överskottet, inte själva tillväxten.

Ramslök är en av Rolands favoritväxter. Här i tillagat tillstånd.

ROLAND RITTMANS EGNA FAVORITER

Skott, blad, blomma och frukt kan användas till kryddning, sallad, garnering och som tilltugg. granskott Inlagda är de perfekta till rostbiffen eller den stekta rödingen. våtarv Hela växten är användbar. Rakt ner i salladen, eller som garnering. brännässla Självklar i soppan, men också i brödet till soppan. kajp Kajpen, även kallad skogslök, är en vild lök. Underbar i soppan. ramslök

Jenny Wilson och Tensta Gospel Choir. Tindersticks och Claire Denis. Fennesz och Lillevan. Dessutom, rykande f채rskt av Marnie Stern, Cristina Caprioli, Gunilla Heilborn, Tao Ye, Hildur Gudnad처ttir, R책d Kjetil Senza Testa och mycket mer.

www.madefestival.se

SÅ FUNKAR DET

SÅ FUNKAR DET: QUORN

Det har blivit en klar favorit för många som försöker minska sin köttkonsumtion. Quorn finns både som färs, korv, strimlor och filé, men vad är det egentligen och hur går produktionen till? TEXT INGEMAR GUSTAFSSON ILLUSTRATION OSKAR SCHMIDT

1 1 Mögelsvampen Fusarium venenatum odlas i

behållare där den matas med syre, glukossirap, mineraler och vitaminer. Svampen fördubblar sin massa var femte timme.

2 Efter ett tag bildas ett degaktigt svampprotein

kallat mykoprotein, som extraheras och värms upp.

3 Substansen torkas och man tillsätter äggvite-

ämnet albumin som bindmedel och eventuellt köttaromer.

2, 3 4 Till sist formas massan till olika produkter med olika konsistens och struktur såsom filé, bitar och färs.

Quorn var ursprungligen tänkt som en ersättningsprodukt vid matbrist. Patentet för mykoprotein ägdes tidigare av brittiska Marlow Foods som står bakom varumärket Quorn men det gick ut 2010. Kritik: Organisationen Äkta Vara menar att produkten Quorn är ”konstlad”. Enligt en amerikansk organisation för livsmedelssäkerhet (CSPI) får vissa som äter Quornprodukter allergiska reaktioner, medan tillverkaren menar att det inte är mer vanligt än andra matallergier.

som växer

ett campus Mitt i Nationalstadsparken i Stockholm ligger Albano, ett sunkigt industriområde och en väg som barrikaderar för djurliv runtomkring. Så när bredvidliggande universitet vill expandera byggs inte längre bara för människan utan även för nötskrikor och grodor. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON FOTO CAROLINE ÖHMAN ILLUSTRATION KIT ARKITEKTUR

Albano – stadsplanering 3.0

– det vi vill åstadkomma är att arter ska kunna använda Albano som en korridor och röra sig mellan de omkringliggande områdena. Roslagsvägen som är väldigt tungt trafikerad fungerar idag som en barriär och delar upp området i två ekosystem. Det är fullt av avgaser och buller − man känner verkligen ingen parkkänsla. Det säger Johan Colding, expert på socialekologiskt byggande vid Beijerinstitutet. Han och Lars Marcus, docent i stadsbyggnad är delaktiga i planeringen av det nya Albanoområdet. Projektsamordnaren Kersti Hedqvist visar mig runt. Vi träffas vid universitetets tunnelbaneuppgång och hoppar på en buss som åker söderut, det mesta runtomkring vägen ser ut som byggarbetsplatser – baracker, grävskopor, stängsel… – Det här kommer bli Norra länken, här kommer den gå ner i en tunnel under Albano, säger Kersti och pekar mot några containrar. Vi åker förbi vad som har kommit att bli ett av Sveriges

största och mest omdebatterade motorvägsbyggen, en av kontroverserna gällde just att den skulle störa naturlivet i den närliggande Bellevueparken. – Här ligger Albano! Kersti trycker på stoppknappen och vi kastar oss ut ur bussen. Snön yr och skär som glasskärvor i ögonen av blåsten. Vi tar oss över den hårt trafikerade Roslagsvägen och anländer till en stor öppen yta med massor av översnöade grushögar. Det är svårt att föreställa sig hur denna charmlösa gamla industritomt ska bli en grönskande oas, Stockholms universitets utökade campus, och förmodligen huvudstadens nya skrytbygge. Vi knäpper av några bilder och fortsätter snabbt in i värmen på Bejierinstitutet. – Du såg väl koloniområdet på väg hit? Sådant ska det bli mer av i Albano, säger Johan Colding när han möter oss tillsammans med Lars Marcus från Kungliga Tekniska högskolan. Utöver fler koloni- och grönområden är ambitionen att

Ekodukten möjliggör en passage för djuren mellan de omkringliggande grönområdena.

ALBANO RESILIENT CAMPUS

även göra en ekodukt i anslutning till Albanoområdet. En ekodukt är en vegetationstäckt anläggning som förbinder naturen på ömse sidor om en väg och/eller järnväg. På så sätt ska smådjur kunna vandra från ena sidan till den andra. En sådan finns redan i till exempel Hammarbyhamnen i Stockholm. – Den blev visserligen inte hundraprocentig, men ambitionerna fanns, säger Johan. Ekodukten i Albanoområdet är tänkt att gå över en plats där järnvägen korsar bilvägen. På så sätt kopplar man ihop det gröna Albano med Bellevue och Hagaparken. Dessutom bildar ekodukten en mäktig port som syns från bilvägen och manifesterar det nya områdets pionjäranda. Vi kommer in på Hammarby sjöstad, som länge fungerat som Stockholms uppvisningsområde, en miljömässig modellstadsdel, där energieffektiva hus och bra avfallshantering kombineras med närhet till människors arbetsplatser, bra tillgång till kollektivtrafik och som Johan säger, hög ”walkability”.

– Det är ”smart growth-paradigmet” som dominerar där, men sjöstaden saknar verkligen de gröna sidorna starkt, säger Johan. Man kan förenklat säga att Hammarby sjöstad är byggd tekniskt hållbart för människorna men inte för andra livsformer. – Hammarby sjöstad är inte intressant längre, det görs överallt nu. Albano är nästa generations byggande, sticker Lars Marcus in. – Vi kallar det socialekologisk design. Man integrerar sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter och gör ett paket, säger Johan och fortsätter: – Om man bara anlägger gröna områden utanför staden då missar man dels människors behov av grönområden, men också alla ekosystemtjänster. Sjuttio procent av alla föroreningar från trafiken renas i en park. Om träd planteras i en allé längs med en gata går luftföroreningarna ner med 50-60 procent. Ett vanligt problem i områden utan växtlighet och träd som binder jorden är att marken dels utsätts för jorderosion, men också att marken inte klarar

Ligger i nationalstadsparken vilket kräver större miljöoch kulturhänsyn än annat byggande. Projektet drivs av Akademiska hus som äger många högskole- och universitetslokaler i Sverige. 15 000 personer ska bo och arbeta på området. Kolonilotter ska finnas insprängda i området.

Projektledaren Kersti Hedqvist mitt bland grushögarna som kommer att bli ett grönskande Campusområde.

I planeringen görs plats för framtida kollektiv trafiklösningar, såsom spårbilar.

att binda vatten – vilket kan leda till översvämningar. Ett exempel är stadsdelen Augustenborg i Malmö som vid kraftigt regn drabbades av stora översvämningar eftersom det var så mycket hårdgjord yta i området, och väldigt få grönområden. Istället för att satsa på att dyrbart dra om alla ledningar och borra fler brunnar så anlades gröna tak som fick bukt med problemet − genom att de sög åt sig stora delar av regnvattnet. Dessutom ökade den biologiska mångfalden i området med 50 procent, något man siktar på även med Albanoområdet, men i större skala. Det ska bli Sveriges största byggnadsprojekt som ger mer tillbaka till naturen än vad det tar. Utöver luftrening, vattenavrinning och pollineringstjänster från områdets alla insekter är fröspridning en lite speciell ekosystemtjänst som man hoppas kunna förstärka. – Fröspridning är en jätteviktig ekosystemtjänst, det görs ju av djur. Här i nationalstadsparken fyller nötskrikan denna funktion för ekarna. Nötskrikan gräver ner ekollonen, och glömmer bort några få procent av sina gömmor, och det är därifrån nya ekar växer upp. Alla andra djur äter upp ekollonen. Eken är en nyckelart för flera tusen insektsarter, svamparter och mindre organismer. Skulle eken dö ut skulle en massa andra arter försvinna med den, beskriver Johan. Nötskrikan är en skygg fågel som smyger fram i landskapet, för att inte utsätta sig för predatorer. I nuläget omöjliggör Roslagsvägen för nötskrikan och många andra arter att ta sig över. De flesta behöver lite vegetation för att ta sig fram. Även för groddjuren utgör vägen en barriär, så idén är att även anlägga en groddjurspassage i form av ett smart våtmarkssystem. – Vi tar det för givet att djur rör sig mellan områden, men det försvåras om man bygger barriärer, poängterar Johan.

Frågan är möjligtvis hur man får en hårdnackad byggherre att förstå att här ska det göras plats för grodor och nötskrikor. Det är här den ekologiska ekonomin från Beijerinstitutet kommer in. Alla dessa ekosystemtjänster skulle kosta ofantliga summor om människor skulle utföra dem. – Ett nötskrikepar är till exempel värt 140 000 kronor, det är vad det skulle kosta om en människa skulle utföra samma arbete, berättar Johan. Även människors upplevelsevärden räknas som ekosystemtjänster; inspiration, rekreation, och välbefinnande – men de är desto svårare att prissätta. Framförallt handlar Albanområdet om att bereda vägen för ett nytt tankesätt inom stadsplanering. – Vi hoppas kliva över barriären mellan stad och natur. Genom att staden exploaterar kan vi äntligen stärka ekosystemet. Bara det uttalandet går emot den bild som finns om mänsklig påverkan. Sådana här stora byggprojekt brukar överklagas i oändlighet, och kostar fruktansvärda pengar. Motsättningen finns i huvudet. När vi presenterade idén för andra intressenter applåderade de, berättar Lars Marcus, uppenbart stolt. Projektet har kommit ganska långt i processen. Detaljplanen ska troligtvis bli klar nu i sommar. Uppskattningsvis blir första inflyttning år BILDTEXT 2017, kanske något tidigare för grodorna.

De avslöjar matmaskinens baksida År 2010 vann de Svenska miljöjournalistpriset för sitt arbete med radioserien Matens Pris och nu arbetar de på en hemlig bok som lanseras till hösten. För Malin Olofsson och Daniel Öhman tar historien om maten aldrig slut. AV CAROLINE PETERSSON FOTO SVERIGES RADIO & CAROLINE PETERSSON

malin Idén till Matens Pris föddes efter att vi hade gjort ett gemensamt jobb kring den danska grisindustrin. Det var väldigt kul att jobba ihop, reportaget fick ett stort genomslag och det kändes som att vi hade ett bra samarbete och kompletterade varandra. Vi var jäkla sugna på att göra mer så vi började prata om flera olika strukturer i livsmedelsindustrin som vi ville belysa. I Holland odlas paprika och tomater i gigantiska växthus i steril fiberull, med slangar som förser plantorna med näring. Malin står beredd med inspelingsutrustningen.

daniel Det var lite av ett drömprojekt. Eftersom livsmedelsindustrin är så fruktansvärt global visste vi att vi skulle behöva åka iväg, vi skulle inte bara kunna sitta här hemma. Och vi ville verkligen använda metoden som vi hade använt på det danska grisjobbet, att vara ute på plats och spela in så mycket som möjligt

av det vi ser och upplever. Vi ville inte bara göra radio, utan också fotografera och filma. När mycket av det man granskar är sådant man måste få se på plats är det väldigt lätt att bli manipulerad om man är ensam. Är man två kan en vara fokuserad på intervjun och en kan mer iaktta vad som händer. Vi försökte även tänka på det dramaturgiska och hur man gör det levande. Det här är frågor som kan lätt bli tråkiga och lite tekniska annars. malin Det är hela tiden en dialog mellan oss. Min ambition är att vi är länken till lyssnaren, till publiken – att de identifierar sig med oss. Vi är ute och upptäcker, upplever, känner och försöker förmedla det vi ser.

”

Tomaterna står i den här konstgjorda stenmullen och det kommer in rör och slangar överallt

daniel Många gånger visste vi inte själva vart berättelsen var på väg. Som när vi besökte en fiskodling i Vietnam och upptäckte att vattnet från en av dammarna gick rakt ut i en flod. Innan hade vi fått höra att allt vatten från odlingarna renas. Jag tänkte oj - vi måste få med oss lite av vattnet hem för att se vad det innehåller egentligen. Där står överrocken från utrikesdepartementet och jag inser att hela den här resan kan vara i fara men ändå vill jag ha kvar det här vattnet. Då kom vi på att jag skulle försöka ta lite vatten medan Malin distraherar dem, men de upptäckte mig. Först kämpade jag för att behålla min flaska. Jag försökte gömma den i väskan, låtsas som ingenting och hoppas att ingen har sett något. Men det är hopplöst. Först efter ett tag inser jag att det här också är en berättelse. Det var ju väldigt spännande i sig det som hände.

i skratt och berättade att kvinnan i bilen framför är dotter till självaste guvernören och att vi var på väg till en grillfest hos honom. Han visste hela tiden att vi hade försökt få till en intervju med Maggi. Ibland måste man ha flyt.

malin Det var också en ren slump att vi hamnade på grillfest hos sojabaronen Blairo Maggi i Brasilien. Vi hade försökt få tag i honom från Sverige, men det var helt omöjligt, vi fick inget svar alls. När vi var på plats i Brasilien visade det sig att en av de personer som skulle visa oss runt i området hade en bror som var gift med guvernörens dotter. Helt plötsligt stod där två bilar och vår kontakt sade: ”Kom, nu skall vi åka till ett sojafält.” När jag kom in i bilen presenterade jag mig för chauffören och sade: ”Hej, jag är journalist från Sverige – vem är du?” Då får jag som svar att han är livvakt. ”Till vem då?” frågade jag. ”Till henne i bilen framför”, svarade chauffören. I samma ögonblick brast vår kontakt ut

daniel Ett av de starkaste intrycken från resan var mötet med Christiano Ketzer, en 22-årig ung man som fått allvarliga skador och svårt att gå efter att han använt bekämpningsmedlet metamidofos när han arbetat på sojafälten. Han var så tapper. Delstaten Mato Grosso där han bor är totalt kontrollerad av sojaindustrin. Politikerna själva är sojabaroner. De kontrollerar en del av medierna. Några av dem äger även företagen som säljer bekämpningsmedlen. Staden där han bor fanns inte innan sojaindustrin. Den har växt upp på grund av sojan. Vi fick höra berättelser om människor som uttalat sig kritiskt i radio och tv och hur de efter det blivit våldsamt hotade.

Bekämpningsmedlet Parakvat gör sojaplantorna bruna och förtorkade. Här skördas de i den brasilianska delstaten Mato Grosso.

daniel Jag hade också en speciell upplevelse på ett av växthusen i Holland. Det är väldigt stort att se dem. Där odlades tomater och plantorna växer så fantastiskt fort att man behöver gå runt och sätta plastnypor överallt för att de inte skall kollapsa. Det är ganska immigt, allt är vitt och kliniskt. Tomaterna står i den här konstgjorda stenullen och det kommer in rör och slangar överallt. Plötsligt blir det otroligt uppenbart hur sårbart det här systemet är, att ingenting klarar sig själv. malin Ju mer jag jobbar med matfrågan, desto mer förstår jag hur komplext det är. Det är så många led och ansvaret blir svagare och svagare hur längre bort produktionen sker. Det upplever man särskilt när man försöker följa en vara. Någonstans kommer man in på en diskussion om konsumentmakt som jag tycker är ganska svår. Personligen tror jag inte att konsumentmakten kan lösa allt själv. Det måste vara strukturförändringar på flera olika plan. Vi har fått många sådana kommentarer på programmet – vad ska vi äta liksom?

FAKTA

radioserien Matens Pris sändes på Sveriges Radio P1 under våren 2010. I fem avsnitt besökte Daniel och Malin sojaodlingar och djuruppfödare i Brasilien, gigantiska och energitörstande växthusodlingar och intensiva kalkonuppfödare i Holland och träffade och diskuterade med svenska representanter för den svenska livsmedelsindustrin. I februari 2011 sändes ytterligare ett avsnitt från ett besök hos en odling av pangasius-fisk i Vietnam. Fler program av Malin och Daniel på samma tema kommer att sändas under våren. Samtliga avsnitt från serien samt filmklipp och bilder från flera av besöken finns tillgängliga på Sveriges Radios hemsida.

daniel Ja, hur ska man som konsument kunna hålla allt det här i huvudet? Hur var det nu med de här tomaterna som kommer från Holland och Spanien? Vilket bekämpningsmedel är det som används i sojan? Vad är det de här djuren äter? Det är jättebra att konsumenter tycker saker och verkligen engagerar sig. Men samtidigt som vi ser hur allt fler köper ekologiskt, ser vi också prispressen som är starkare än någonsin. Själv lyckas jag inte alltid ta rätt beslut. Ibland kan det vara svårt när det ligger en oxfilé för 150 kronor och en annan bredvid som kostar 500 spänn. Det är inte helt lätt att stå emot den prisskillnaden. Om jag som extremt välinformerad och hyfsat välbetald har svårt att fatta rätt beslut – hur fan ska en student kunna göra det? malin Här har vi en del diskussioner mellan oss. Jag är nog ganska hardcore. Jag går inte och längtar efter att jag måste ha det här eller det här. Ibland är jag en jobbig en. daniel Jag är lite mer matnörd än du. Jag kanske har lite svårare att stå emot frestelserna i butiken. malin Ja jag är hållbarhetsnörden och du är matnörden (skratt).

SVERIGESRADIO.SE

Vill du inte klippa sönder tidningen?

Ett nummer gratis

caminomagasin.se/prenumerera

Årsprenumeration Ett år med Camino 295 kr.

Använd autogiro och betala endast 65kr/kvartal (totalt 260kr/år). Du får ett av fem nummer helt gratis jämfört med att köpa lösnummer (lösnummerpris 65kr/st).

65kr per kvartal

Stödprenumeration

Camino i e-tidningsläsare på webben. Fungerar ej på Ipad. Ett år 245 kr. Provläs på caminomagasin.se/prenumerera/e-magasin

Ett år med Camino 495 kr. Stöd en oberoende röst utanför de stora mediekoncernerna.

Alla priser (förutom E-magasinet) gäller inom Sverige.

E-magasinet

Årets kooperativ 2010.

Ett år + valfri bok Paketpris prenumeration + valfri bok 359kr. (36kr för porto tillkommer). Vad händer sen? + Teoretiskt appendix Becoming Fashion-able Energi – hur design kan göra skillnad Detta erbjudande och mer info om böckerna finns på caminomagasin.se/butik

PRENUMERERA NAMN

NÄTVERKSTAN EKONOMITJÄNST

ADRESS

E-POST

Beställ med mobilen: SMS:a PRE CAM + namn, adress (och e-post) till 71160. Gäller 5 nr för 295 kr. SMS-taxa på 5 kr tillkommer. Betalning via faktura. Camino utkommer med 5 nummer per år.

CAMINO BETALAR PORTOT.

SVARSPOST 411 186 300

TELEFON

FRANKERAS EJ.

BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG

Presentkort för utskrift mm finns på caminomagasin.se/prenumerera

Ge bort Camino

SMAKRIKT

Sensuell

kรถkshumor

Lotta Lundgren Hemmafru

Släpp sargen, slappna av, laga mat! Bort med överdriven kockrespekt och medföljande räddhågsenhet inför att laga den läckra, bra maten. Kasta duktigheten i papperskorgen och ha kul istället. Det är budskapet Lotta Lundgren vill basunera ut i den svenska vardagen. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON RECEPT LOTTA LUNDGREN FOTO PELLE BERGSTRÖM

matlagning med humor är ganska ovanligt, sensualitet är också en ganska sällsynt ingrediens. Båda återfinns i Lotta Lundgrens Om jag var din hemmafru (Norstedts). Lotta, som många säkert känner igen från svt:s programserie Landet brunsås, gör en poäng av att vara okonventionell. Men hennes, vid första intrycket, smått galna inställning till att laga mat, slår knut på mycket av svenska matfördomar och överdriven respekt, och nästan en rädsla för viss matlagning. Efter ett tag undrar jag istället om det inte är den traditionella synen som är galen. Boken inleds med en smått bisarr brevkorrespondens mellan Lotta och förläggaren, där Lotta envisas med att skicka matvaror tillsammans med varje brev. Tonen i brevväxlingen känns igen från Eric Ericsons Brev till samhället – en bisarr touch, och förläggaren kämpar uppenbart med hur hon ska förhålla sig till Lottas besynnerliga idéer om att ”smörgåspålägg, några goda korvar och ett filmmanus ingår utan extra kostnad”. Väl klar, är boken ett slag i magen mot präktighet och för stort allvar i matlagningen, men också långt från diskbänksrealism och färdigmat. Vi fick tag i Lotta för ett samtal om vad som egentligen är fel med svenskarnas inställning.

Är vi svenskar för blyga när vi lagar mat? – Blyga och blyga vet jag inte men lite ängsliga att göra fel kanske? Grejen är att det är ganska ont om absoluta rätt och fel inom matlagning. Jag tror att många människor skulle laga godare mat om de kastade ut måttsatsen genom fönstret och tog lite aktiv kontakt med det där som puttrar i kastrullerna. Smakade sig fram, vågade chansa lite på en höft och inte hade sådan våldsam respekt för alla dessa människor i förkläden och höga vita mössor som media kryllar av nu för tiden. Det är bara mat. Man steker på den. Man ställer fram den. Man äter upp den, umgås med de andra kring bordet och har förhoppningsvis trevligt under tiden. Finns det någon sorts mat som har fått utstå oförtjänt mycket skit tycker du? – Jag tror kanske att vi fått höra för ofta att vardagsmaten är tråkig, fantasilös, allmänt plågsam och nästan omöjlig att hinna laga, att somliga av oss börjat tro att det är sant. Och det är naturligtvis väldigt bra för färdigmatstillverkarna om vi fortsätter tro det istället för att ställa oss vid spisen och laga maten själva. Vad skulle du göra för mat om du var min hemmafru? – Det beror sig nog på vad jag själv pysslat med medan du varit på jobbet. Har jag haft en händelselös dag brukar jag kompensera med att bli lite mer vågad och experimentell framåt middagstid; riktigt tråkiga dagar kanske jag blir tvungen att flambera dina bananpannkakor eller undersöka om det går in en kalkon stor som en fyraåring i ugnen. Har jag däremot haft det spännande värre på jobbet brukar jag nöja mig med något väldigt enkelt, som sockerstekt lax med nudlar, pestofrikadeller i tomatsås eller ugnsrostade grönsaker med druvor och chèvre. Eller så lagar du maten. Det finns ingenting i min kokbok som du inte klarar av. Har du några heliga kor inom din matlagning? – Det skulle väl vara att jag använder otroligt lite ko i min matlagning. I övrigt är jag inte så helig av mig om sanningen ska fram. Eller jo, kanske. Mat ska vara rolig att laga, god att äta och gärna snygg på bild. Jag är inte så intresserad av tung, överdrivet brun, pretentiös eller komplicerad mat, och jag sysslar verkligen inte med kost. Däremot drar jag gärna en lans för ekologiska råvaror. Det är trevligare att laga mat på råvaror man respekterar.

Rotfruktspannkaka med chèvre och lönnsirap 3 ägg 2 tsk salt 5 dl mjölk 3 dl dinkelsikt eller vetemjöl 2 morötter 1 palsternacka 150 g chèvre lönnsirap Sätt ugnen på 225°C, grillvärme. Vispa upp äggen. Tillsätt salt och hälften av mjölken, vispa i mjölet och tillsätt resten av mjölken. Skala och riv rotfrukterna fint och rör ner i smeten. Fodra en långpanna med bakplåtspapper, häll i smeten och grädda cirka 20 minuter eller tills pannkakan ser klar ut. Ta ut, lägg på chèvren i bitar eller tunna skivor, ringla över lönnsirap och in med hela klabbet i ugnen igen, cirka 2 minuter så att osten hinner bli aningen varm utan att börja smälta. Servera med en sallad, exempelvis nålfint strimlad spetseller vitkål hastigt stekt i lite olja, därefter vänd i rostad kokos med gula russin eller torkade, strimlade aprikoser.

”

Det är bara mat. Man steker på den. Man ställer fram den. Man äter upp den, umgås med de andra kring bordet och har förhoppningsvis trevligt under tiden.

Ostproduktion är energi- och råvarukrävande. För att göra ett kilo ost behövs ungefär tio liter mjölk. Det är dock mindre energikrävande än kött.

Lasagne med hasselnötspesto, aubergine och portabella 2 dl rostade hasselnötter utan skal 1 liter slätbladig persilja, bara bladen 1 ägg 1 tsk salt 1 tsk nymalen svartpeppar 500 g (2 burkar) ricottaost 2 små auberginer 4 portabellasvampar 4 vitlöksklyftor 2 satser bechamel, se separat recept. 500 g färska lasagneplattor 800 g körsbärstomater ½ citron Bechamel 25 g smör 2 msk vetemjöl 2½ dl mjölk 1 krm salt Smält smöret i en kastrull. Sänk värmen. Vispa i mjölet. Häll på mjölken, en deciliter i taget, och låt såsen tjockna under omrörning. Salta. Låt bubbla ett par minuter så att mjölsmaken hinner koka bort. Sätt ugnen på 200°C. Mixa nötter, persilja, ägg, salt, peppar samt en och en halv burk ricotta till en slät pesto. Ställ åt sidan. Ansa och tärna svamp och aubergine fint. Skiva vitlöken tunt. Stek till mjukt mos i så mycket smör eller olivolja som situationen kräver. Salta och peppra. Gör bechamel enligt receptet och red den färdiga såsen med resterande ricotta. Bred ut ett tunt lager pesto i bottnen på en ugnssäker form och täck med ett lager lasagneplattor. Bred ut ett lager auberginemos ovanpå och täck med ett tunt lager bechamel. Upprepa tills all fyllning och alla lasagneplattor gått åt. Toppa med skivade körsbärstomater. Pressa över citronen, strö på några nypor flingsalt och ringla över lite, lite olivolja. Låt gå klart i ugnen, cirka 45 minuter. Citroner kommer oftast från medelhavsområdet, men sommartid kan de transporteras mer långväga ifrån.

Kryddor i kruka är ofta växthusodlade. Dill/persilja/gräslök i knippa är troligen frilandsodlade, och fryst är ofta svenskt.

Moules med anis, klyftpotatis och bakad fänkål 1 kg potatis 2 stånd fänkål smör 2 nät blåmusslor 2 gula lökar 3 vitlöksklyftor 1 tsk fänkålsfrön 4 stjärnanis 2 msk koncentrerad grönsaksfond, Fond du Chef 1 apelsin 2 citroner 7 dl vatten 3 dl grädde Sätt ugnen på 200°C. Skrubba (eller skala) och klyfta potatisen. Ansa fänkålen från rotstock och sega grenskott och skär i 2 centimeter tjocka skivor tvärs över. Sprid ut över en plåt, strö på generöst med flingsalt och hyvla över kylskåpskallt smör (använd osthyvel!) i tunna skivor – inte så mycket så att det täcks men inte för snålt heller. In i ugnen cirka 40 minuter, slå därefter om till grillvärme och ta ut när potatis och fänkål blivit vackert gyllene med brända toppar. Tvätta musslorna och

ta bort skäggen. Rensa bort skadade exemplar och alla individer som inte stänger skalen när du knackar dem i diskbänken. Hacka löken fint och vitlöken finare. Svetta lök och vitlök genomskinligt i olivolja på medelvärme. Krossa fänkålsfröna i mortel innan du tillsätter dem till lökfräset tillsammans med hel stjärnanis. Fräs en minut, tillsätt därefter koncentrerad grönsaksfond och fräs lite till. Riv med lätt hand det yttersta skalet (zesten) av apelsin och citroner. Pressa ut saften och tillsätt saften av citronerna. (Om citronerna är stora, vilket ekologiska citroner sällan är, kan det räcka med saften av den ena.) Tillsätt vattnet och låt koka upp. Börjar potatisen bli klar inne i ugnen? Smaka av soppan med salt och nymalen svartpeppar, koka upp och tillsätt musslorna. Låt musslorna sjuda 5-7 minuter, eller tills skalen står på vid gavel – skaka grytan då och då så att musslorna kokas jämnt. Slå på grädden, rör om och låt allt bli varmt. Servera soppan med potatis och fänkål. Musslor renar havet. Det är bland det miljösmartaste du kan äta från det blå.

Päron chèvre chaud med anis och mandel ½ dl sötmandel ½ tsk anisfrön ½ dl flytande honung en nypa flingsalt 4 mogna päron 150 g chèvre Satt ugnen på 225°C, grillvärme. Rosta mandlarna hårt i torr stekpanna tills de tar färg. Rosta även anisen i torr panna tills den doftar lakrits. Krossa anisfröna i en mortel och blanda med honung och en rejäl nypa flingsalt. Klyv, kärna ur och skiva päronen och fördela skivorna i en ugnssäker form. Skär chèvren i tunna skivor, lägg osten på päronen, strö på mandeln och ringla över honungen. Gratinera hela härligheten i övre delen av ugnen ca 5 minuter, eller tills osten fått brända toppar. Servera med portvin. September-januari finns det svenska päron.

SMAKRIKT

REDAKTÖR INGEMAR GUSTAFSSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

UT & NJUT Föreställ dig vårens första måltid på balkongen, verandan eller i parkgräset! Sällan smakar maten så bra som när uteborden kommer fram. Men våren är också säsong för plantering hemma i rabatten. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON 1 För egenodlaren

3 Göteborgsk skärpning

Weibulls har Krav-märkta fröer för hemmaodlingen. Förra årets nyhet var Bataviasallat, en krispig sort från Graz i Österrike. I sortimentet hittas även dill, persilja, rödbeta, morot, sallat, senapskål, sockerärt, rädisa och plocksallat. En påse Batataviasallat räcker till cirka 5 meters odling. Cirkapris 50 kr/påse.

Bästkustens glasstolthet har fattat grejen inför våren och har släppt fem ekologiska smaker: blåbär, jordgubbssorbet, vanilj, choklad, och mocca & espresso. I de tre sistnämnda är ingredienserna även Fairtrade, enligt företaget. Glassvåren är här! Cirkapris 40 kr 0,5l

WEIBULLS.COM

2 Salladsvinet Familjen Pizzolato har odlat vindruvor i fem generationer, ekologiskt sedan 1991. Detta mousserande vita vin kommer från deras ägor norr om staden Treviso i Veneto i Italien, och ska passa utmärkt till vårsalladen − torrt och fruktigt. Pizzolato Prosecco har varunummer 7870 på Systembolaget. Pris 79 kr för 750ml. LACANTINAPIZZOLATO.COM

LEJONETOCHBJORNEN.SE

4 Lokalt och smart Två relevanta kokböcker utkommer nu i vår, Sju årstider i Majas kök och Skånska smaker. I den förstnämnda sprider kocken Maja Söderberg sina kunskaper i klimatsmart matlagning, med fokus på säsongsanpassad mat. Till hjälp har hon en ”årstidsanpassad klimatpyramid”. Skånska smaker av Mattias Kroon och Paul Siller vill få läsaren att återupptäcka de lokala rät�terna från landskapet längst ner i söder. Cirkapris 179 kr respektive 209 kr FORMABOOKS.SE

”Mitt medvetna val” Magdalena Graaf

Alltid naturlig och ekologisk hudvård Och nu välkomnar vi Svanen Rosenserien erbjuder ekologisk, naturlig och nu också Svanenmärkt hudvård för både män och kvinnor. Vi har börjat med Svanenmärkning på nio produkter och det är bara början. Miljömärkningen Svanen är en oberoende part, som kontrollerar att produkter uppfyller högt ställda miljö-, hälso- och kvalitetskrav. Rosenseriens hudvårdsprodukter innehåller äkta rosenolja och har en bas av aloe vera gelé, kinesiskt grönt te och kallpressade vegetabiliska oljor. Naturlig hudvård ska kännas bra. www.rosenserien.com, tel: 0123-104 51 Bäst i test, Tara nr 12-2010

Bäst i test, Amelia nr 14-2010

Ekologisk inredning!

Välkommen in till oss på Söder eller till webbutiken www.groninterior.se

Utställning och shop: Renstiernas gata 19, Stockholm, öppet vard 11-19, lör–sön 11-16. Tel 08-403 905 43. Webshop och info: www.groninterior.se

SMAKRIKT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

EKOREKOKOLLEN En försmak av festivalsommaren får vi på Café Peace and Love i Borlänge medan Zundays i Stockholm ger en typisk urban salladsbars-känsla. Ekorekokollen reser land och rike runt och tipsar denna gång lite extra om en speciell morots- och kladdkaka. Avslappnat mys

Storstadsurtyp

borlänge Den varma inredningen som bygger på de fyra elementen gör ett besök på Café Peace and Love till en avslappnad historia. Här är de vegetariska alternativen en självklarhet. En grillad smörgås med chèvre, honung och valnötter, flankerad av en frikostig sallad utgör tillsammans en stadig lunch (72 kronor). Här finns också den bakade potatisen med en rad tillbehör för en skälig slant (79 kronor). Fikabrödet kommer från bageriet Sifferboden som enbart använder sig av ekologiska och närproducerade ingredienser. Klassikerna morots- och kladdkaka gör ingen besviken utan att för den skull vara något som får smaklökarna att tjuta av lycka (28 kronor). Här lyser de stora läskfabrikörerna med sin frånvaro och när det kommer till dryckjomet är en flaska must från Kullabygdens musteri det mest spännande alternativet (25 kronor). För en tummad tjugolapp får du en kopp av caféets egna och rättvisemärkta kaffe (20 kronor). Extra plus i kanten ges för det genomtänkta musikvalet i högtalarna som gör vistelsen ännu mer tilltalande.

stockholm/kungsholmen Zundays är en typiskt urban salladsbar-snedstreck-café med några få bord. En av väggarna pryds kategoritypiskt med en bild på New York. Här på medvetna Hantverkargatan är en del ekologiskt på menyn ett måste. Jag beställer en sallad med mozzarella, soltorkade tomater och ekologiskt quinoa för 75 kronor. Det är en ganska medelmåttig historia utan överraskningar. Styrkan här är kaffet – starkt och mörkrostat. Aromen stannar i gommen, och tillåter lång efternjutning. Och då är jag ändå ganska kräsen med mitt kaffe. Personalen gav ett trevligt bemötande, jag satt länge med min dator utan att få några irriterade blickar. Zundays är en typisk trea, om jag hade delat ut sifferbetyg till fem. Här tar man en fika, möjligtvis lättare snabblunch, och sedan går man och handlar i någon av de sköna vintage-butikerna i närheten.

TIDIGARE TESTAT

HANTVERKARGATAN 65, STOCKHOLM

Wasa Allé Vill du uppleva närodlad ekogourmet när den är som bäst finns det inte många ställen att välja mellan, Wasa Allé är dock ett självklart val. VASAGATAN 24, GÖTEBORG

Växthuset Ulvesund I ett konstfyllt växthus på Västkusten avnjuter vi fylliga smaker från den egna ekologiska odlingen. ULVESUNDS BYVÄG 10, LJUNGSKILE

Restaurang Kärnhuset Vid en av världens vackrast belägna fabriker, Kiviks musteri, ligger den egna äppelrestaurangen. Här njuter man äppelsmak i kvadrat med varma, starka soppor. KÄRNHUSET, KIVIKS MUSTERI, KIVIK

Matmekka Konceptet är närproducerad ”världsmat” och styrs av ekodrottningen Carola Magnusson. Här finns välkända ekomärken och lokalt rostat kaffe. DJURGÅRDSBRUNNSVÄGEN 34, STOCKHOLM.

Bokcafé Pilgatan Designade bokhyllor, vintagemöbler och stort ekorekoutbud i Umeå. Utöver kaféet är det även en kooperativ bokhandel.

BORGANÄSVÄGEN 39, BORLÄNGE PEACEANDLOVE.NU/CAFE/

PILGATAN 14, UMEÅ

FLER TIPS PÅ IN .SE CAMINOMAGAS

MODE

REDAKTÖR EMMA HÄGGSTRÖM MODE@CAMINOMAGASIN.SE

HAMPA INGET FÖR HIPPIES Efter många år ute i kylan blir hampa ett allt vanligare material i kläder. Hampatyg är vackra att se på och sköna att bära. Till våren ser vi hur allt fler modeskapare plockar in hampatyger i sina kollektioner. AV JOEL LINDEFORS

Filo, Matilda Wendelboe, 1950 kr

Lila Chich, Kuyichi 1200 kr

Snyggare mode

FOTO TINA AXELSSON

Hampakläder har funnits på marknaden i många år, men dessa har ofta haft så stora estetiska tillkortakommanden att de aldrig utgjort ett seriöst alternativ. Antingen har det varit riktiga ”tantkläder”, alternativt något slags motbjudande reggae-hippie-streetwear-mode. Glöm dessa sorgliga bilder, våren 2011 bjuder på flera underbara plagg av hampa. Från Matilda Wendelboe kommer skjortan Lawrence of Arabia i tunn och delikat hampa. Som så många andra kläder från MW är det ett plagg som går att bära på många olika vis. Samma sak gäller klänningen Filo som är gjord i en riktigt tjock hampakvalité, som lätt transformeras till kjol. Det går också utmärkt att göra trikåtyger av hampa. Designern Sara Rosslings vårkollektion heter New Fauna och är inspirerad av växtriket. New Fauna innehåller två plagg av hampatrikå, en kjol med tillhörande byxa kallas Overblown pants och klänningen Webbed dress. MATILDAWENDELBOE.COM ROSSLING.SE

Overblown pants, Rossling, 899 kr

Som ursprungsjeansen Hampa lämpar sig väl för att göra denim. Det finns till och med de som hävdar att Jacob Davis använde hampatyg till världshistoriens första jeans som Levi Strauss sedan patenterade. Denim som är gjord av enbart hampa blir väldigt hårt och stelt. Men om hampan blandas med bomull kan resultatet bli magiska, slubbiga denimkvalitéer. Fina exempel går att hitta till exempel hos Nudie Jeans. Denimjackan Sonny är tydligt 1930-talsinspirerad och gjord i selvage denim färgad med vegetabilisk indigo. Kuyichis vårkollektion bjuder på flera olika hampablandningar både i jeans och i toppar. På damsidan finns modellen Lila Chinch i en lätt grönskimrande kvalité. Samma kvalité återfinns i herrmodellerna Nick och Lewis. Kuyichi har föredömligt valt att blanda hampan med ekologisk bomull. En annan intressant idé från Kuyichi är att göra trikå av en blandning av hampa och den ur miljösynpunkt fördelaktiga konstfibern tencel. Resultatet är ett tunt, extremt mjukt och lätt genomskinligt material. Finns i toppen Sophie. KUYICHI.COM

Tank top Sophie Kuyichi, 500 kr

NUDIEJEANS.COM

MODE

Kläder i kretslopp Annika Matilda Wendelboe designer och ägare av märket matilda wendelboe

Lawrence of Arabia, Matilda Wendelboe, 2500 kr (till höger)

Tygets fördelar

Ett av klädindustrins stora problem är bomull, som måste tvingas upp ur jorden. Tusentals liter vatten, kilovis med kemikalier och över tvåhundra soldagar om året krävs för den mängd bomull som går åt till en genomsnittlig t-shirt. Det är nödvändigt att både modeföretag och konsumenter ser sig om efter alternativa material och hampa är av många anledningar ett mycket lämpligt sådant. Hampa är ett ogräs som i princip kan växa var som helst och varken kräver några större mängder vatten eller några kemikalier vid odlingen. Själva tyget påminner om linne men har en lyster som linnet inte har. Det är ett mångfasetterat tyg, vars karaktär förändras mycket beroende på hur tjockt det är. Precis som ull blir hampatyg inte lika lätt smutsigt som bomull och behöver därför inte tvättas lika ofta.

Åldras och patineras vackert Behöver inte tvättas lika ofta som bomull Odlas oftast helt utan kemikalier Fortfarande ganska ovanligt i butik Industrihampa är en variant av Cannabis sativa som innehåller så låga nivåer av det rusgivande ämnet THC att det inte går att använda som narkotiskt preparat. För att det ska vara lagligt att odla hampa i Sverige måste THC-halten vara lägre än 0,2 procent.

Vad gör hampa till ett bra material? – Eftersom hampa inte behöver konstgödning och bekämpningsmedel när det odlas är det mindre skadligt för naturen än exempelvis bomull. Hampa påminner på många sätt om linne och har en underbar lyster. Tygerna glänser och det är en glans som inte försvinner, tyget åldras med värdighet. Känslan varierar också mycket beroende på hur grovt det är, ett grövre hampatyg kan kännas nästan som en blandning av denim och läder. Liksom linne skrynklar sig tunnare hampatyger lätt, men i mina ögon är det eleganta skrynklor. När det är kallt värmer det och när det är varmt känns det svalkande, otroligt skönt att ha på sig. Varför är det fortfarande så sällsynt? – Så kanske det har varit men av allt att döma kommer en förändring snart. Bomull har länge varit dominerande. Nu när priset på bomull går upp börjar också många se sig om efter alternativa material, även i ”mainstream-mode”. Du är en del av den så kallade cradle-to-cradle-rörelsen, vad innebär det? – Cradle-to-cradle (Vagga till vagga) är ett designkoncept som innebär att man inte ökar sopberget och inte tär på naturresurser utan ger tillbaka lika mycket som man ”lånat” för att skapa sin produkt. På sikt bör åkermark användas mer för att producera mat, om man kan kompostera kläder som tillverkats giftfritt blir det en del i kretsloppet, och nya grödor av förnybara material kan växa. Ett längre reportage om Cradle-tocradle går att läsa i Camino 18

Vintageläder

– Varför köpa nytt när man kan fynda second hand? Just den här väskan, som jag tror är tillverkad i älgläder, köpte jag på myrorna i Göteborg för 75 kronor. Kvalitén är verkligen helt fantastisk – robust och samtidigt väldigt följsam. Brukar smörja in den med biologisk läderbalsam några gånger per år, vilket ger lädret nytt liv. Tyvärr börjar handtagen och botten spricka efter allt slitage. Det är väl ofrånkomligt till slut, men jag tycker verkligen det ska ta emot att göra sig av med plagg och accessoarer. Det är ett bra betyg.

Napoliskräddat

– Den här napolitanska till stor del handsydda kavajen köpte jag på Herr Judit, Östermalm i Stockholm. Den representerar verkligen allt jag älskar med italienskt herrmode: lättheten, elegansen och framförallt tidlösheten. Jag har aldrig förstått mig på mode som skapas efter flyktiga trender. Bra design är för mig modern och aktuell men samtidigt långsiktig. HERRJUDIT.SE

OLOFS MODE

Olof Enckell är redaktör för stilguiden Manolo.se, ett forum för herrmode. Förutom att vara slow fashion-förespråkare älskar han Håkan Hellström, kaffe och italienska kavajaxlar.

Investera i bra skor

– Mina första riktiga kvalitetsskor köpte jag för snart fem år sedan, av märket Italigente. Det är ett samarbete mellan en svensk och en familjeägd fabrik i skomeckat Montegranaro, östra Italien. Att investera i kvalitetsskor lönar sig verkligen. Både ur stil- och hållbarhetssynpunkt. Använd skoblock, smörj in regelbundet med skokräm och låt skorna vila efter användning så kommer skorna hålla en evighet. När sulan är utsliten är det bara att gå till skomakaren för att sula om dem.

AV TOBIAS JANSSON FOTO OLOF ENCKELL

ITALIGENTE.COM

Världens bästa skokräm

– En stark espresso och skokräm från Saphir Médaille d'Or gör skoputsningen till ren avkoppling. I Frankrike finns det speciella skosällskap där de träffas för att putsa skor med champagne. Det sägs att bubblorna hjälper skokrämen att tränga in i lädret. Knappast vetenskapligt bevisat, men jag gillar tanken på att är göra skovård något sexigare och mindre av en vardagssyssla.

MODE

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

VI KAN MER

Rapporter, krönikor, events och föreläsningar inom området hållbar livsstil. Kontakta oss för mer information. caminomagasin.se/konsult

KULTURELLT

HALLÅ DÄR ANNA HAMILTON! PLANTERAR SKIVOMSLAG Ostämda pianon, syntar och lekfulla gitarrslingor ramar in Anna Hamiltons spröda röst på nya albumet Black Keys. Hon har tagit miljötänket i produktionen till sin spets – för fans med gröna fingrar kan omslaget bli till ett stånd vallmo. TEXT TOBIAS JANSSON Omslaget till Black Keys är gjort i ett nedbrytbart material och runt om sitter en pappersgördel med vallmofrön i. Varför det? – Jag har velat arbeta så miljövänligt som möjligt. Vi har använt second hand-instrument och miljövänlig el vid inspelningen. De flesta album som säljs idag har ju inte bara en plastskiva utan det är plast runtomkring. Jag har velat visa att något annat är möjligt. Om man lägger pappret i en blomkruka med jord börjar det växa. Det blir konsekvenser av allting och av min skiva blir det små blommor om man odlar. På engelska heter vallmo poppy flowers, det var passande för en popskiva. Funkar det? Har du testat att odla blommorna själv? – Jag började, men sen har jag varit ut på turné och då kroknade de lite. De blev tre centimeter höga... Det var så långt mina gröna fingrar räckte. Men jag ska försöka igen! Varifrån fick du idén? – Emi Runnquist som är industridesigner har gjort omslaget, det var hon som kom med idén. Själva pappret med frön i kommer från det där landet där man tänker på vallmo som något annat än att de bara är vackra att titta på, Nederländerna. Där gör de sådant papper. Vad är det mer som är speciellt med omslaget? – Det är gjort av 80 procent kalciumkarbonat. Det är ett material som bryts ner när det kommer i kontakt med väta, värme och solljus. Enda restprodukten är kalciumkarbonat som kan hjälpa till att höja pH i försurade miljöer. Men det tål väta helt jämfört med vanligt papper så det behövs inget plastskydd runt. Omslaget är tryckt på ett koldioxidneutralt tryckeri i Danmark med helt vegetabiliska tryckfärger. Produktionen blev svindyr men jag gillar utmaningar och jag ville visa att det går att göra. Men är det inte mer miljövänligt att bara släppa skivan på Spotify? – Jo, det är det väl kanske. Men för mig är ett album en helhet och jag gillar själva tanken att kunna hålla i något och läsa texterna samtidigt som man lyssnar. Det kanske är gammaldags att tänka så men jag kände att jag villa göra en fysisk skiva.

Hur skulle du beskriva din musik? – Musiken är en blandning av akustiskt och elektroniskt. Jag gillar att ha kvar riktiga trummor och charmen i ett riktigt piano som kanske inte är stämt heller. Det är allvarliga texter med glada melodier. Vissa är lite samhällskritiska. På vilket sätt är de samhällskritiska? – Till exempel handlar de om sättet man ser på sjuka människor idag, där behandling ofta är det där vita-piller-tänket istället för att gå till botten med problemet. Och hur vi använder resurserna på jorden utan att tänka på att våra barnbarn skall kunna leva fint också. Och vad

det digitala livet gör med oss, att man kan få en massa gratulationer på Facebook när man fyller år, från människor man knappt känner, som aldrig skulle höra av sig annars. Kan man påverka som artist? Är det viktigt att göra ett miljövänligt skivomslag? – Det är klart att man inte kan rädda världen på det sättet men man kan vara en del i att göra den bättre. Det borde väcka tankar hos folk som köper skivan, om att det faktiskt går att göra något annorlunda. Det borde så lite frön... Anna Hamiltons album Black Keys släpptes den 9 mars. ANNAHAMILTON.ME

www.msc.org

www.krav.se

CAMINO I FICKAN Nu kan du läsa Camino i iPhone. Ladda ner appen Qiozk på qioszk.com KONSUMENTKONTAKT 031-23 02 03 • info@dagsmeja.se • www.dagsmeja.se Finns i LIFE-butiker, hälsokostbutiker och livsmedelsbutiker med ekologisk profil. Ring så hjälper vi dig att hitta en butik nära dig!

KULTURELLT

RAPPORT FRÅN DJURFABRIKEN

När den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer fick barn bestämde han sig för att ta reda på vad han egentligen tycker om att äta kött. Hans bok Äta djur är såväl ett svart reportage från djurindustrins mörkaste vrår som en vackert utforskande text om kulturens kraft i valet av mat. TEXT TOBIAS JANSSON på omslaget till Upton Sinclairs bok Vildmarken från 1906 står det att läsa att man med säkerhet vet att den fick sociala och politiska konsekvenser. Den amerikanska köttförsäljningen avtog och tyskarna höjde importtullen på kött. Vildmarken handlar om Chicagos slakterier och de grymma förhållanden som rådde där. Drygt hundra år senare, 2009, kom Jonathan Safran Foers Eating Animals ut i USA. Hur dokumenterad dess sociala och politiska konsekvenser blivit är oklart – men säkert är att den har potential att förändra synen på köttindustrin i allmänhet och läsarens eget ätande av djur i synnerhet.

I en kommentar till en film med Foer på Youtube skriver en besökare: ”Efter att ha läst de första sidorna i boken befann jag mig i ett seriöst dilemma. Fortsätta och sannolikt bli vegetarian efter att jag läst boken – eller sluta läsa och strunta i budskapet innan det är för sent.” Foers trick är att han inte utgår från en egen djupt rotad övertygelse. Istället använder han inledningen till att beskriva sitt eget livslånga tvekande inför att äta djur, hur många gånger han blivit vegetarian men återgått till kött och hur han i samband med att han blev pappa var tvungen att gå in i bokprojektet för att reda ut saker och ting för sig själv.

Precis innan resan mot mörkrets hjärta – djurfabrikerna – tar sin början citerar han sin judiska farmor som under flykten från Nazityskland vägrade äta fläskkött eftersom det inte var koscher. Hon åt hellre potatisskal från soptunnor än gav upp sina ideal. Vad vi äter symboliserar vad vi tror på och vad vi vill föra vidare till våra barn. Vi tror inte på djurfabriken! Äta djur Jonathan Safran Foer Norstedts 2011

(

) Ett grönare klot

av ord naturens

egna färger

I flera länder i Afrika och Centralamerika har bönderna på landsbygden fullt sjå att plantera träd. Tack vare våra kunder. De klimatkompenserar för växthusgaser som de ännu inte lyckats få bort på annat sätt. Tusentals bönder är engagerade i att göra jordklotet grönare. Klimatkompensation genom träd ger intressanta effekter. Miljön blir bättre, erosionen och avskogningen minskar, biologisk mångfald ökar, resiliensen stärks och många fattiga bönder får det bättre. Mycket för pengarna med andra ord. Genom varumärket ZeroMission erbjuder vi, som enda svenska leverantör, Plan Vivo-certifierade trädplanteringar i utvecklingsländer.

Stockholm / tel 08 34 65 65 / uwab@uwab.se / www.uwab.se

CAMELEON – DEN EKOLOGISKA VINFAMILJEN GJORD PÅ EKOLOGISKT ODLADE DRUVOR 1200 METER ÖVER HAVET

Alkohol kan skada din hälsa. Ett vin från Argentina

Från vänster till höger Cameleon Malbec 14 % Cameleon Malbec 14 % Cameleon Cabernet Sauvignon Reserva 14,5 % Cameleon Chardonnay Reserva 14 % Cameleon Chardonnay Reserva 14 %

Art nr: 6581-02, 39 SEK Art nr: 6581-01, 72 SEK Art nr: 6518-01, 79 SEK Art nr: 6031-01, 79 SEK Art nr: 6031-02, 46 SEK

www.vinia.se

KULTURELLT

REDAKTÖR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

HERRARNA PÅ TÄPPAN

Gör vi oss till herrar över planeten? Är det därför som det ser så illa ut? I vårens skörd av kulturintryck finner Johanna Stål en tråd som väcker intresse. Exploateringen av allt liv som inte är mänskligt. Vare sig det handlar om träd eller jakt, är det inte dags att dela med oss lite av jorden? TEXT JOHANNA STÅL två böcker, skrivna av män, med ordet herrar i sig. Och två böcker om skog och träd – skrivna av kvinnor. Olika sätt att närma sig naturen, det enda otämjda som finns kvar i vår värld. Jordens herrar av Pelle Strindlund, är en rejäl partsinlaga i diskussionen om vi ska äta djur eller inte. Strindlunds utgångspunkt är tydlig: Han jämför dagens djurhållning med slaveri. Researchen är välgrundad och han sågar varje argument för köttätande vid fotknölarna, ambitionen är stor. Efteråt kan du inte gå tillbaka till köttdisken med samma självklarhet som innan. ”Att avstå från att stödja våld mot djur kan /…/ vara ett beslut som inte bara berör människans förhållande till andra arter utan något som har ett vidare syfte: ett principiellt ställningstagande mot alla sorters exploatering i alla sorters relationer, ett nej till varje ideologi som hävdar den starkes rätt”, skriver Strindlund. Människan är smartare än så, vi bör inte bli lurade av vår makt över andra. ”Makt ger ansvar, inte rätt att exploatera.” Mattias Hagbergs bok Herredjuret har, förutom titeln, en del gemensamt med Strindlunds bok. Även här handlar det om vår dominans över djuren, genom att se på jakt som något ärofyllt och spännande. Hagbergs poetiska bok beskriver livet för konservatorn David Sjölander som jagar och slutligen dödar den elefanthanne som står på Naturhistoriska museet i Göteborg. Samtidigt lyfter den frågor om jakt, kolonialisering och rättigheter. Hagberg skriver ”Det finns nästan ingen teori som misstolkats så som darwinismen. Gång på gång har Charles Darwins tankar, som bygger på blind slump, förvandlats till moral, och evolutionen till den starkes rätt över den svage: mannens rätt att förtrycka kvinnan, européernas rätt att exploatera människor i andra delar av världen, nyliberalismens idé om det framgångsrika privata företagets rätt på alla andras bekostnad och människans oinskränkta rätt att inordna andra djurs liv efter sitt eget huvud.” Är vi så hemska som människor? Klarar vi inte av att vara ödmjuka inför det liv som finns på planeten? Kan vi inte dela med oss av platsen till andra levande varelser? Det märks att både

Strindlund och Hagberg är upprörda och märkbart berörda av samtidens exploatering av djur. Ett betydligt mjukare tilltal har Christel Kvant i sin bok Trädets tid, som berör annan typ av exploatering – den av skogen. Det är en vacker hyllningsbok om träd som de äldsta och största organismerna i världen. Kvant skriver att det är medicinskt bevisat att våra stresshormoner sjunker i närheten av träd. Hon berättar om myter kring träd, men också om vikten att bevara dessa. En väldigt läsvärd bok. I detta sammanhang kan jag inte missa att nämna Kerstin Ekmans Herrarna i skogen från 2007, där Ekman berättar skogens historia och om herrarna som skövlat den. Medan Kvants bok snarare är en filosofisk betraktelse över träden så ger Ekmans bok skogens kulturhistoria. Våra urskogar är snart borta, idag är cirka 95 procent så kallad ekonomiskog. Träden ska växa snabbt och skogsmarkerna förvandlas till monokulturer. Rovdjuren är så gott som utrotade. De få som finns kvar bråkas det om att få skjuta bort. ”De är ett problem”, får vi höra. Jag frågar mig: har vi blivit så maktgalna att vi inte längre kan dela planeten med naturen och de andra djuren. I Julie Bertuccellis aktuella film Trädet flyttar lilla Simone in i en magnoliafikus när hennes pappa dör och omvärlden känns för grym. I eposet Sagan om ringen reser sig träden ”Enterna” upp mot ondskan och blir de som räddar planeten. I Avatar kretsar allt liv kring det heliga boendeträdet, och när det utplånas så rasar hela samhället samman. Träd är liv och kraft, men också kulturella symboler för något viktigt – att det inte är människan som är störst, bäst och starkast. Strindlund skriver i sin bok att människan inte är i toppen av näringskedjan – det finns djur som vi inte äter, såsom lejon och vargar, men som däremot kan äta oss om de vill. Kanske är det dags att bli lite ödmjuka i hur vi ser på naturen, en dag kommer vi alla, kanske på ett brutalt sätt, inse hur oerhört beroende vi är av den.

boktips

Jordens herrar Pelle Strindlund Karneval 2011 Herredjuret Mattias Hagberg Atlas 2011 Trädets tid Christel Kvant Norstedts 2011 Herrarna i skogen Kerstin Ekman Albert Bonniers 2007

KÄNNS DET BRA?

Det finns mer! Kolla in vår nätbutik för inspirerande böcker. caminomagasin.se/butik

SUNT FOTO JAN VAN WINKEL / CREATIVE COMMONS

GRÖN TERAPI OCH EKOPSYKOLOGI

NATUREN FÖRÄNDRAR OSS Vi vet att människans beteende påverkas mycket av vår omgivning. Är det ett närmare band till naturen som får oss att välja ett miljövänligt beteende? TEXT CAROLINE PETERSSON det är allmänt accepterat att naturen har en

viktig lugnande effekt, inte minst när vi känner oss stressade. En sökning på ”grön terapi” eller ”naturens helande kraft” ger mängder av träffar hos sökmotorerna. Men kan en närmare kontakt med naturen också långsiktigt förändra vårt engagemang och beteende i förhållande till miljöfrågor? Forskning av Världsnaturfonden (WWF) i Storbritannien inom projektet Strategies for Change har visat att beteenden påverkas mest långsiktigt genom psykologiskt arbete med människors grundläggande värden och identiteter. År 2008 utvecklades The Natural Change Project av WWF Skottland för att undersöka om aktiviteter som stärker

människors band med naturen kan påverka deras miljöbeteende på lång sikt. Sju individer med inflytelserika jobb men med relativt låg miljömedvetenhet fick leva, diskutera och genomföra övningar inom så kallad ekopsykologi tillsammans under tre intensiva workshoptillfällen i naturmiljöer. Ekopsykologin utgår ifrån att människans mentala välbefinnande hänger nära samman med en hälsosam naturlig miljö och att vi genom att stärka detta band inspirerar människor att värna mer om naturen. Just nu pågår en andra omgång med deltagare från utbildningssektorn. I slutet av våren kommer en rapport om resultatet. NATURALCHANGE.ORG.UK

naturligt liv i Dalarna, vildmarksupplevelser och aktiviteter för företag med ekopsykologi-inriktning. NATURLIGTLIV.SE

gunnarstorps trädgårdar, grön

terapi och upplevelser i naturmiljö. GUNNARTORPSTRADGARDAR.SE

vildkultur, kurser

i permakultur och naturkännedom. VILDKULTUR.SE

rehabträdgården i alnarp, tillämpad

forskning i ”trädgårdsterapi” vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. SLU.SE

KÖPSTÄLLEN

KÖPSTÄLLEN CAMINO 22 BATAVIASALLAT WEIBULLS.COM 011368150 ITALIGENTE ITALIGENTE.COM HERR JUDIT HERRJUDIT.SE 08 6583037 KUYICHI SARABIA.SE 08 4119338 LEJONET & BJÖRNEN EKOLOGISK GLASS LEJONETOCHBJORNEN.SE 031199244 MATILDA WENDELBOE MATILDAWENDELBOE.SE 08 213322 NUDIE NUDIEJEANS.COM 031 609390 PIZZOLATO PROSECCO SYSTEMBOLAGET.SE 0771 838300 ROSSLING ROSSLING.SE 0709 390733 SAPHIR MÉDAILLE D´OR DAVIDSONSSKOMAKERI.COM 018 140354 SJU ÅRSTIDER I MAJAS KÖK OCH SKÅNSKA SMAKER FORMABOOKS.SE 0214757500 THE EAT-A-BUG COOKBOOK BOKUS.COM

MAT MILJÖ KLIMAT 7,5 HP Högskolekurs, 25% Webbaserad distans Vi följer maten från jord till bord och den påverkan livsmedelsproduktionen har på miljö och klimat. Till kursen hör också bra livsmedelsval i hemmet eller restaurangen. Grundläggande nivå Start HT 2011

www.slu.se Kurskod:

Kickstarta våren med en Matlagningskurs

KLIMATSMART, EKOLOGISK & GOD MAT Sva Marga Food & Design

Vår hemsida har en Mat&Trädgårdsblogg

info@lagagodmat.se • 08 - 716 04 88

www.lagagodmat.se

LV0083

WWW.ETHLETIC.SE

CAMINO MAGASIN.SE BLOGGAR

CAMINOVÄNNERNA

OM CAMINO

KONSULT

ANNONSERA

PRENUMERERA

REDAKTIONEN

På Caminomagasin.se får du inblick i redaktionens vardag med spännande blogginlägg. Dessutom nätbutik, tips på resmål och restauranger, info om Caminos events och mycket mer.

HEJ CAMINO! VAD TÄNKER NI PÅ JUST NU?

Ingemar Gustafsson REDAKTÖR/WEBB

NÄTBUTIK

– Jag konfunderas av det som föreslås ersätta kött i framtiden: insekter, provrörsbiff, genförändrade superdjur, kanske odlade musslor – den gemensamma nämnaren verkar vara att många äcklas av förslagen. Visst finns det bättre alternativ, men man undrar ändå lite hur det ska gå…

Johanna Stål CHEFREDAKTÖR

– Jag funderar på varför jag envisas med att stoppa i mig mat som inte är bra för mig. Jag har alla kunskaper jag behöver om hur jag borde äta, men ändå hamnar jag där med sleven i något onyttigt. Ett bra steg vore att skräpmaten blev dyrare till förmån för bra snabbmatskedjor med nyttig, ekologisk mat för oss i farten.

Vad föds när fattigdom möter rikedom? År 2007 var jag i Sydafrika för att studera Fairtrade. Vår insats på plats var nog snarare en belastning än ett bidrag till utveckling. Men mina upplevelser där och reflektioner efteråt gav en känsla av ansvar, en vilja att bidra på hemmaplan. Denna typ av medvetenhet känner jag igen från andra vänner som gett sig ut i världen med ambitionen att göra något som inte bara gynnar sig själv. Insatsen må vara försumbar för stunden, men engagemanget som föds blir kanske livslångt? Ingemar Gustafsson bloggar om den omdiskuterade kommersialiseringen av volontärresor. Följ Ingemar och övriga Caminoredaktionens bloggar på caminomagasin.se

590

Signaturen CJ efterfrågar uträkningar kring hur mycket vi kan odla om vi ställer om till naturbetes/ ekologisk köttproduktion, i kommentar till Caroline Peterssons blogginlägg ”Mindre är enklaste vägen”.

Så många gånger har Caminos debattartikel om sushi på svt:s debattsajt i skrivande stund delats på Facebook.

VÄN & MARKNADSANSVARIG

– Jag tänker mycket på vanor och beteenden och hur svåra de är att förändra. Samtidigt är det just dessa förändringar som ofta berikar våra liv så mycket. Jag har ganska länge gått och fantiserat om brödbak. Om ett år är det kanske en vana jag kan stoltsera med. Viljan är en bra början.

Tobias Jansson AD, FOTOGRAF & REDAKTÖR

Flera städer har arrangerat mindre vego-mässor. Nu får Göteborg sin första och målsättningen är att göra den till Sveriges största genom att låta Svenska Mässan stå som värd. Bra Mat-mässan är namnet och datumet att lägga på minnet är 3 september. BRAMATMASSAN.SE

– Jag har under åren räddat ett ansenligt antal gamla förstärkare från containerdöden. Nästan allt som gjorts fram till 90-talet kan repareras för några hundralappar. I Göteborg är Helmers Hifi kungar på detta – de fick liv i en stendöd Harman Kardon 330c från 1978 som nu sprider ett mjukt fint ljud i vardagsrummet.

FOTO ANJA SJÖGREN

”Självklart ska vi inte äta onödigt mycket kött. Men är det så enkelt som att käka bönor istället?"

Caroline Petersson

D.I.Y.

Gör såhär! 1 Kolla vad kommunerna har för bestämmelser om komposter. 2 Tänk till vid valet av kompost. Vilket material vill du ha, vilken kvalitet är det och hur säker är den mot skadedjur, möss och råttor? Att titta på isoleringsgraden är bra, eftersom en välisolerad kompost bryter ner snabbare och minskar risken för skadedjur. 3 Om du vill att komposten ska överleva vintern så behöver den vara minst 250 liter stor. 4 Det finns Svanenmärkta komposter som du kan fråga efter. 5 Förstå vad det är du håller på med. Det är levande mikroorganismer som sköter arbetet i en kompost och de har tre krav: de vill kunna andas, inte dränkas eller torkas ut och de vill ha en balanserad kost. Med balanserad kost menas en varierad kost där man blandar näringsrikt (matavfall) med näringsfattigt (exempelvis löv). 6 Efter ett par veckor av matande ska du kunna se värmeutveckling i komposten. Finns det värme går det undan och du kan redan efter ett par månader ha färdig jord. Mäter du 58 grader inne i komposten (som Gunnars egen kompost) tar det 1,5 månader, mäter du 30 grader tar det cirka sex månader. 7 Har du mycket trädgård kan det vara bra att komplettera med en trädgårdskompost med avfall från trädgården. Innehållet i den har en nedbrytningstid på ett till två år.

Här ser du en kökskompost och en kompost på trädgårdsavfall i olika steg av förruttnelse.

DO IT YOURSELF BLI MED KOMPOST Förstå vad du håller på med! Det är Gunnar Erikssons viktigaste tips till dig som vill börja med egen kompost. Bli vän med mikroorganismerna och föd dem väl, så kommer du snabbt se bra resultat i din trädgård. AV JOHANNA STÅL 78

KOMPOSTTAXA

Om du komposterar allt nedbrytbart avfall i en godkänd behållare kan du få så kallad komposttaxa – rabatt på sopavgiften. Dessutom får du mindre sopor och kan ha mindre sophämtning. Du måste kompostera året om och det gäller huvudsakligen en- eller tvåfamiljshus. Gunnar Eriksson har haft kompost i fyrtio år och har arbetat med att sälja komposter i femton. Idag äger han Kompostcenter i Solna och är aktuell med boken Kompost från hushåll, trädgård och latrin (Natur och Kultur). KOMPOSTCENTER.SE

D.I.Y.

PÅ PLATS: Forum för miljöforskning

Sveriges kanske främsta expert på köttets miljöpåverkan, Christel Cederberg, får frågan av två studenter om de med gott samvete kan fortsätta äta kött.

På Forum för miljöforskning i Uppsala i februari samlades 300 forskare och praktiker för att samtala om framtidens matförsörjning, globalt och lokalt. FOTO CAROLINE PETERSSON & JOHAN ERLANDSSON

Diskussionsforumet Ecoprofiles grundare Johan Erlandsson minglade flitigt, här med Per-Erik Nyström från Livsmedelsverket.

Lars-Erik Larsson från Studieförbundet Vuxenskolan tillsammans med Katarina Wahlman Hagbarth från Sigtunastiftelsen hotell och konferens. Hans Rosling ville som vanligt problematisera vår bild av världen. Här delar han in världens befolkning utifrån tillgång till och förbrukning av elektricitet.

Axfoods Åsa Domeij var en av flera miljöchefer på plats. På workshopen ”Den gröna marknaden” talade hon om hur man gör hållbara affärer.

Johan Rockström tog över scenen efter Hans Rosling och levererade en betydligt mer dyster bild av världen. Trots det var de bägge herrarna slående överens om vad som behövs göras.

Louise Ungerth (mitten) på Konsumentföreningen Stockholm var en av talarna på forumet. Här tillsammans med Annika Åhnberg på Formas (till vänster) och Agneta Setterwall från företaget Räven & korpen.

Moderator för forumets seminarieprogram var Johan Kuylenstierna från Stockholm Environment Institute.

www.smakis.se

Vi har två kompisar som heter Friends och KRAV – båda gör skillnad!

Smakis och Sundis ekologiska drycker tillverkas i Sverige av frukter och bär som är odlade utan konstgödsling eller kemiska bekämpningsmedel. Sundis är en sund och god 100% juice där apelsinerna handplockas från ekologiska odlingar. Smakis KRAV-märkta fruktdrycker är alternativet för dig som vill ha mer frukt och mindre socker jämfört med det som finns på marknaden. Bra va!

Säljprofilen AB

stödjer Friends i kampen mot mobbning

Smakis och Sundis hittar du i välsorterade och kloka livsmedelsbutiker.

KONSUMENTKONTAKT: Säljprofilen AB, info@smakis.se, 08-774 04 75

Å ANDRA SIDAN

LÖSER VI MILJÖPROBLEMEN MED TILLVÄXT?

Jonas Frycklund

Ekonom på Svenskt Näringsliv och författare till Yppighetens nytta (Timbro).

Tillväxtdebatten har återuppstått och är brännhet i Miljösverige. På forskningsnivå händer det mycket men fortfarande är det ganska tyst på politikens debattarenor. Vi kastade ut frågan till två profiler med motsatt syn på växandet. AV INGEMAR GUSTAFSSON

Tim Jackson

Professor vid Surreyuniversitetets center för miljöstrategier och författare till Välstånd utan tillväxt (Ordfront) som bygger på en rapport till den brittiska regeringen.

– på område efter område har miljön förbättrats i takt med ökad tillväxt. Det gäller minskade utsläpp av kvicksilver, bly och andra farliga tungmetaller. Det gäller för giftiga dioxiner, där vi har blivit bättre på avgasrening. Inte minst gäller det begränsningen av de gaser som riskerade att orsaka ozonhålet. På punkt efter punkt har vi lyckats lösa miljöproblemen samtidigt som vi har haft tillväxt. Samma beprövade recept bör användas för att lösa även framtidens miljöproblem.

– vi har inte lyckats globalt med att minska energianvändningen, koldioxidutsläppen, avskogningen, resursanvändningen, extraktion av koppar, järn, fosfat, stål, och bauxit, eller förlusten av biologisk mångfald. Alla dessa indikatorer pekar uppåt. Självklart kan man inte säga att bara för att vi inte har lyckats tidigare så kan vi inte lyckas i framtiden. Men man borde ställa sig frågan hur mycket bättre teknik som behövs. Vi behöver en ekonomi som är 134 gånger mindre koldioxidintensiv för att nå utsläppsmålen. Och lyckas vi dessutom lösa de andra miljöproblemen, vore det ju fantastiskt. Men man har fortfarande inte svarat på frågan om tillväxt är möjlig. Är en förändring i den skalan överhuvudtaget möjlig?

– resurspessimisterna har haft fel många gånger förut. På sjuttiotalet trodde man att kopparen skulle ta slut. Sedan kom fiberkablar, satelliter och mobiltelefoner, nya fyndigheter hittades. Kopparen har fortfarande inte tagit slut.

– varken tekniska framsteg eller den så kallade substitutionsprincipen (att man byter ut en resurs mot en annan) är ekonomiska frågor, de är snarare frågor om hopp. Vi håller på att få slut på material att byta till. Det finns bara ett visst antal ämnen i det periodiska systemet. Det finns några substitutionsmöjligheter kvar i till exempel nanomaterial men många av dem förlitar sig antingen på väldigt energiintensiva processer, eller på material som det är ont om. Om man tittar över hela industriella ekonomin så finns problem överallt – antingen genom utsläpp vid användningen av dem eller att de är ändliga resurser. Vi använder resurser över hela periodiska systemet för fort och skapar utsläpp som inte är hållbara. Substitutionsprincipen är helt enkelt gårdagens argument.

– det behövs både teknisk utveckling och politiska åtgärder för att förbättra miljön. Men utan ekonomisk tillväxt försämras förutsättningarna för både de tekniska och de politiska lösningarna. I den senaste lågkonjunkturen såg vi hur investeringarna i miljöteknik avstannade och subventionerna till sol- och vindkraftverk minskade drastiskt i en rad europeiska länder. Det visar hur det blir om tillväxten försvinner. När vi får det bättre kostar vi på oss satsningar på miljön. Det gäller för oss som konsumenter men även på en politisk nivå där det blir lättare att prioritera miljöåtgärder.

Cameleon Malbec 2010: 72 kr Cameleon Malbec 2010: 72 kr

Ekobanken ekologiskt - socialt - kulturellt

Spara i Ekobanken! Expressen Leva och BO 6/2011 Expressen Leva och BO 6/2011

”Mer än prisvärt”

AlltOmMat.se ”Mer än prisvärt” AlltOmMat.se

För dig som tycker att ekologi, rättvis handel och socialt ansvar är viktigt

Ekobanken förenar sund ekonomi, hållbar utveckling och öppenhet. Som kund får du rimlig avkastning på pengarna och statlig insättningsgaranti samtidigt som du är med och gör ekologiska och sociala projekt och verksamheter möjliga.

Artikelnummer: 6581 Artikelnummer: 6581 Alkoholhalt: 14,5 % Alkoholhalt: 14,5 %

Hälften alla Hälften av alla somdrunknar drunknar har som har alkohol ii blodet. blodet. alkohol

Öppna konto på www.ekobanken.se eller kontakta oss på 08-551 714 70

ORDLISTA aerodynamik beskriver hur till exempel luft uppför sig när de är i rörelse och hur luften verkar på föremål som befinner sig i rörelse. Lågt luftmotstånd leder till lägre energiförbrukning hos till exempel bilar.

som till exempel pollinerande insekter och vattenrening. klimatsmart kallas något som bidrar till låga eller inga växthusgasutsläpp

biodiversitet är samma sak som biologisk mångfald. ekologisk odling är jordbruk som sker i samspel med naturen utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

FOTO MALIN PALM

tillväxt definieras oftast som en ökning av bruttonationalprodukbiologisk mångfald ten (BNP). Tillväxt är kan beskrivas som en exponentiell, det vill säga variation bland levande att volymökningen blir organismer inkluderande större för varje år trots mångfald bland arter, att ökningen i procent mellan arter och i är densamma. Detta ekosystemet. Vissa leder till ett hårt tryck på forskare menar att alla jordens resurser. arter har en specifik roll i ekosystemet och att om man tar bort en del i kedjan så blir hela systemet svagare.

vertikalväxthus är ett växthus där man odlar på höjden snarare än på bredden. Detta för att spara odlingsmark. Idag finns inte många, men det spås bli vanligare i framtiden. vintage är en liten finare term för second hand som generellt används för varor som tillverkades för 15 år sedan eller tidigare och som anses vara av finare kvalitet.

RE:WORK UTE 10 JUNI Hur vi arbetar och förhåller oss till vårt arbete är en viktig del av våra liv. Gör arbetet oss lyckliga eller är det bara en källa till missnöje och slit? I Caminos sommarnummer kikar vi på olika aspekter av arbetslivet och träffar människor som har olika förhållningssätt till sitt jobb och sin fritid. Vi besöker Zabaleens i Kairo, skräpsamlare som skapat lite av en återvinningsrevolution, och vi besöker Japan, innan jordbävningarna, och träffar en LOHAS-anhängare. Vad innebär en miljövänlig livsstil i ett land som Japan? Dessutom krönikor, jobbsmart mat och böcker som tar upp förhållande till arbetstid, effektivitet och lycka. Fram till dess, njut av vårsolen och plocka fram cykeln. Vi ses på caminomagasin.se & Facebook ”Camino”.

I nästa nummer kan du läsa om sophandlarna Zabuleens i Kairo.

ekopsykologi är ett begrepp som har vuxit fram i den akademiska världen i USA under 1990-talet. Förespråkarna menar att människan under vår moderna tid har avfjärmat oss från naturen vilket bidragit både till miljöförstöring och psykogisk, fysisk och social obalans hos individen och i samhället i stort. ekosystemtjänster kallas de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar till exempel människan, och som vi får “gratis” av naturen,

bildtext

LÄNGRE ORDLISTA PÅ CAMINOMAGASIN .SE

FOTO JEANETTE ANDERSSON

Om sitt förhållande till med trädgården

”Man vet att solen kommer att göra tomaterna så Lidlöverlägset goda

varje vår är det likadant. För mej i alla fall. De senaste 25 åren. Kåta fåglar jiddrar och tjattrar i rabatterna, katter stryker frustrerat omkring nedanför asparnas fågelholkar, allting prunkar!! Eller prunkar kanske det gör senare egentligen, det mera liksom kikar fram. Själv sitter jag då med jordiga fingrar på en gammal bänk jag köpte på överskottsbolaget i Årjäng 1992. Den är rätt ful, jag målade den med oljefärg en gång i tiden, men den brakar nog ihop vilket år som helst. Hursomhelst, där sitter jag, i solen. Som är gratis och skiner på mej oavsett hur fin bänk jag sitter på, och jag pular ner små frön i en såkasse med jord. Varje vår sår jag för mycket. Det är som de där kåta fåglarna, de gapar över mycket och plötsligt har dom en hel kull att mata, det blir ett jävla spring i holkhålet. Men det är så kul!! Man ser de köttiga tomaterna framför sej där man sitter, man vet att solen kommer att göra dom så Lidl-överlägset goda!! Jag brukar också längta efter när min tobak är färdigskördad och färdigjäst, så att jag i sensommarkvällen kan ta årets första egenhändigt producerade snus, istället för Swedish Match dävna produkter. Men som sagt, det gäller att försöka vara arbetslös där i maj-juni, när man satt ut sina små telningar och ogräset kommer sättande som ett gäng mobbande klasskamrater!! Man får rensa och hålla på där i början, det är oundvikligt. Men efter bara nån vecka in i juni blir det lite lugnare, man kan börja täcka med gräsklipp och annat organiskt mellan raderna så att ogräset får det lite tuffare och marken är täckt. Och sen kanske man vill vara ledig och hälsa på släkten, eller Roskildefestivalen, och då kanske man inte vill ha en massa trädgårdsland att ta hand om? Man kanske ångrar att man tog sej vatten över huvudet? Man kanske är som en tonårsförälder som längtar efter att slå sej lös, kanske dessa små rara växter är som ens tonårsbarn, som man undrar varför man skaffade sej så många av?

Då kan man säga till sej själv: Barns viktigaste tid är deras späda tid, det är då man har makten, på gott och ont. Det är då man kan ge dom den där tryggheten som man bör ha om man ska kunna leva ett fint liv. När de är tonåringar och sticker ut och super kan man bara hoppas att man gett dom så mycket kärlek och självbevarelsedrift, att dom tycker om sej själva såpass mycket att dom inte gör sej illa. Så kan man tänka om sina grönsaker. Man kan också ringa nån kompis, jag brukar ringa Conchita, en underbar kvinna från Kuba, som då kommer ut hit och bor medans jag och mitt anhang går på festival. Hon har lärt sej att tjyva tomatplantor av Fidel Castro. Alla tonårsbarn blev utskickade på landet för att tjyva och skörda tomater. Det tycke hon var skittråkigt. Men nu bor hon i Sverige och förra året åt hon och hennes man jordgubbar som annars hade förfarits. Dom tog hand om katten och tjyvade tomatplantor. Så jag lämnar inte mina grönsaker vind för våg, ändå. För ett år sen hade jag nog skrivit: Om ni tagit er vatten över huvet och sått för mycket, strunta i trädgården och låt den växa igen!! Det är ju inte på liv och död!! Nu är jag inte så säker längre. Vetepriserna i världen rakar i höjden, delvis på grund av att det finns samvetslösa människor som spekulerar i livsmedelspriser, men också på grund av torrkatastofer i Australien, Kina och Ryssland. Och med tanke på den växande bilkön av stadsjeepar som jag ser på vägen här utanför, den som leder in till stan, lär det komma fler. Torrkatastrofer. Så mitt tips är: Plantera så mycket ni orkar. Rensa ogräs. Kompostera. Täckodla så ni slipper vattna. Odla så mycket ni orkar. Stefan Sundström är musiker, poet och författare. Han är aktuell med boken Stefans lilla gröna – en handbok i utanförskap. Ett längre reportage om Stefan kan du läsa i Camino 20.

KRÖNIKA

Stefan Sundstöm

FOTO FREDRIK HJERLING

KRÖNIKA

Lena Israelsson Om förbisedda gröna rikedomar

jag kan nästan inte vänta – sommaren 2011 ska bli mitt livs gourmetsommar. Jag fyller köksträdgården med läckra kultursorter – uråldriga grönsakssorter från hela världen. Nummer ett är svartkål Nero di Toscana. Det är en blåsvart kålväxt som italienarna odlat och älskat i generation efter generation. Utan den blir det ingen mustig ribollitasoppa. Och förstås tomaten Stupice, ett fynd från tjeckiska täppor som producerar även utomhus och även en halvdan sommar. Aromen ska vi inte tala om! Men roligast blir vaxsockerärtan Märta. Vad ska man annars kalla en sockerärta som är vaxgul. Massor av små, gula baljor och så purpurfärgade blommor. Jag smakade baljorna hos en lappländsk odlare i somras. Jag vill lova att de är söta, men de har samtidigt utpräglad ärtsmak. Jag bereder också plats för serbisk salladsgurka, sibirisk huspeppar, gotländsk haverrot … Nu börjar det likna museiträdgård. Men det är inte museieffekten jag är ute efter. Jag odlar

”Där har inga växtförädlare varit framme och korsat fram broileregenskaper på bekostnad av smaken kultursorterna av andra skäl: 1. Jag odlar för köket, för smakens skull. Flest smakpoäng brukar kultursorterna få. Där har inga växtförädlare varit framme och korsat fram broileregenskaper på bekostnad av smaken. Livet är förresten för kort för att man ska ägna sig åt att odla menlösa grönsaker. Nej, jag satsar på grönsaker som är läckra och oköpbara, sådana som varken Ica eller Lidl säljer. Jag önskar alla fick smaktesta en squash av den gamla sorten Costata Romanesco med en köpesquash. Då skulle alla förstå. 2. Jag gillar vitaminer och mineraler. Enligt flera undersökningar har innehållet av mineraler och vitaminer i grönsaker minskat. ”Det är en vandringsmyt”, påstod visserligen

Livsmedelsverket när jag härom dagen ringde upp. Svaret fick mig att tappa hakan. Kollade för säkerhets skull än en gång de undersökningar som gjorts. Faktum kvarstår – innehållet av näring i grönsaker minskar. Hur snabbt och hur mycket råder det däremot delade meningar om. En orsak är att jordarna utarmats på grund av konstgödslingen. En annan trolig förklaring är att yrkesodlare odlar starkt förädlade sorter, alltså hybrider. Växtförädlarna premierar avkastning, likformighet, transporttålighet och utseende, men struntar i näringsinnehåll på samma sätt som de struntar i smaken. 3. Jag värnar om den biologiska mångfalden. Till den hör alla öppenpollinerade grönsakssorter, alltså sorter som inte är hybrider utan riktiga sorter. Jag värnar om allas rätt att få odla dem. Tyvärr omfattas försäljningen av restriktioner. Än mer efter årsskiftet, då de nya EU-reglerna kring handel med amatörsorter (frön i småpåsar) spikades. De innebär att en sort måste registreras för att få säljas, vilket kostar fröfirmorna tid och pengar. I samband med höstens frödebatt sa jordbruksministern Eskil Erlandsson att det är för vårt eget bästa, för att skydda oss mot dåliga frön. Men jag känner inte en enda odlare som krävt att frön ska registreras. Då kan man lika gärna kräva registrering av gardinstänger, sa en klok granne på kolonin. Däremot vet jag att de transnationella utsädesföretagen lobbar för och kräver att få kontroll över all fröhandel, även över kultursorterna. Dessa är nämligen föräldrar till dagens hybrider. Vill du själv odla kultursorter? Bra fröfirmor på nätet är Runåbergs fröer och Impecta. Vill du hitta ovanligare grejer kan du gå med i Föreningen Sesam. Här byter man frön med varandra och du kan få kontakt med frödonatorer. Till hösten tar du sedan frön av dina grönsaker och blir själv donator. Fiffigt! Lena Israelsson är journalist, författare och uppskattad trädgårdsprofil. Hon är aktuell med boken Handbok för köksträdgården (Bonnier).

POSTTIDNING B NÄTVERKSTAN BOX 311 20 400 32 GÖTEBORG 4 1 1 1 8 6 3 0 0