LEVE! nr 4 2016 web2

Lika hemtam i datorvärlden

som den tidlösa sagovärlden En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

I detta nummer SIDAN 4

SIDAN 12

Akademier axlar ansvaret för det fria ordet

Forskare och inte minst lärare inom akademin har ett stort ansvar i försvarandet av den sedan 1766 ständigt hotade tryck- och yttrandefrihetsprincipen. De står för det kritiska ifrågasättandet när sociala medier tar över informationsflödet och det blir svårare att finna det offentliga samtalet i det digitala sorlet. Det anser några av HiG:s medarbetare.

SIDAN 9

Arvet efter författaren och journalisten Stig Dagerman lever på många platser på jorden. Så även via Stig Dagermanseminariet på Högskolan i Gävle. Arne Ruth (bilden) uppskattar skönlitteraturens sanningar likväl som journalistikens.

SIDAN 16

Datoriserad medeltidsfantast

Det var på den tiden en ansvarig utsågs till varje dator och hårddiskarna var stora som bildäck som Anders Jackson inledde sin bana som datornörd. Han kan fortfarande rabbla mått som kilobit och Baud om utrustningen. Men när han kan så tar han säckpipan och flyttar till medeltiden med sina kompisar i föreningen Gyllene Hjorten.

2

Forskningens texter kompletteras av skönlitteraturen

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

Kraven för miljöbyggande för låga Det är den byggda miljön och strukturerna kring den som är den största producenten av koldioxid på vår jord, inte fabrikerna eller trafiken. Därför borde kraven höjas och göras mer lättillgängliga, hävdar Marita Wallhagen.

Tomten finns nog inte

SIDAN 18

Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst när som helst kan begära ut vilken medarbetares mejl som helst, utan att registrator ens får fråga vem personen är eller vad materialet ska användas till. Det är både ett sätt att trygga rättssamhället och en bra anledning till att aldrig använda jobbmejl privat.

Och om ingen frågar är vi rätt bra på att dela med oss ändå.

I min mobils kalender noterar jag varje gång mitt band ska

Co-op – skräddarsydda utbildningar Industrin har stora behov av ingenjörer och tekniker för att hålla produktionen rullande. Att släppa utbildningsansvaret till Högskolan och ändå få högst modernt utbildad personal gillas av såväl företaget, co-op-studenten och Högskolan. En fjärdedel av utbildning är betald arbetstid.

repetera. Då kan jag gå vidare med livet utan oro för att ha missat något. Jag är tillräckligt ostrukturerad för att göra sådant. Noteringen skrivs bara som ”Rep” och ett klockslag.

Mystiken började för en vecka sedan när mobilen meddelade

att det var ”En timme kvar till rep på S Kansligatan xx” – en adress jag själv inte kände till – och ”Det är inte mycket trafik så du borde hinna på 8 minuter”.

Mobilen håller reda på mig mer än jag bett om. Den vet

också att jag varje söndag kväll befinner mig på en viss adress. Detta kopplas till kalendernoteringen. En enkel samkörning så kopplas denna kunskap ihop med upp­ gifter om trafiksituationen från någonstans och lika enkelt skulle mobilen kunna råda mig ”Ta varma jackan, det är jättekallt”.

SIDAN 20

Utan stor ansträngning skulle den också kunna se ytterligare

fyra personer på samma plats och meddela dem att Ove varit ostrukturerad igen och inte har en chans att komma i tid.

De multinationella företagens självpåtagna offentlighets­

Perspektiv på lärandet För att utveckla forskningen och undervisningen inom lärar­ utbildningen vid HiG har under hösten hållits en seminarieserie med internationella föredragshållare. Thomas Ryberg är ­professor vid Ålborgs universitet i Danmark och han talade bland annat om IT och lärande.

princip. De har sannolikt din önskelista också. Kolla bara vilka annonser som visas nästa gång du loggar in på Facebook. Det kan vara värt att fundera på till vad och hur vi använder de nya kommunikationskanalerna.

Forskning visar att tomten sannolikt inte

finns och du behöver alltså inte skicka listan någonstans.

God jul & Gott nytt år Ove Wall redaktör

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

3

4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 20166

JU NU

För det fria ordet

Hur försvaras bäst tryck- och yttrandefriheten Tryck- och yttrandefrihetsprinciperna är en av det svenska samhällets grundstenar.

Sedan 2 december 1766, då de formulerats av den svenskfinske prästen Anders Chydenius, har de fungerat som garant för det demokratiska samhället. Men att ta dem för givna är ett misstag och undantagen har varit många genom åren.

Så sent som på 1970-talet ströks förbudet mot att driva gäck eller skoja med kyrkan vilket varit ett av dessa undantag.

Text: Ove Wall Foto: Wikimedia, Mattton Subscription

Y

tterligare undantag väcktes av regeringen under kriget då chefredaktörerna i landets om­bads vara försiktiga med formuleringarna när de skrev om tyskarnas­ förehavanden.

Om detta berättade tryckfrihets­ experten Nils Funcke när han för ganska­exakt ett år sedan besökte HiG för att inviga Tryckfrihetsåret.

Man kan alltså lugnt sluta sig till att dessa principer måste försvaras mot, märkligt nog, politiker som ju är de som har den största makten i vårt samhälle.

Nils Funcke talade även om det ­offentliga Sveriges roll i detta försva­ rande.

LEVE! ställde frågan till ett drygt fyrtio­ tal medarbetare, tämligen slumpvis

utvalda om vad Högskolan kan göra för att försvara de viktiga principerna för ett hållbart demokratiskt samhälle.

Svarsfrekvensen har inte hög men nu gällde det inte heller någon jämförelse, utan endast att försöka samla några idéer kring frågan.

Janne Sjölund undervisar i flera olika genrer av icke-akademiskt skrivande, och har deltagit i författandet av HiG:s nya kommunikationspolicy, som er­ sätter­den utskällda policyn från 2011.

Han gör en jämförelse mellan forskaren/­ läraren och journalisten: ”Vetenskapens mer utåtriktade kusin journalistiken befinner sig i en djup kris. Affärsmodeller kring det kritiskt granskande samhällsuppdraget viker i övergången till det digitala.”

Han menar att vi i fortsättningen kan­

ske får klara oss utan journalistik värd namnet och i det läget är det högsko­ lorna och universiteten, de enda sam­ hälleliga institutionerna som är skolade i kritiskt tänkande och granskning, som måste ta sig an uppdraget, leta upp det offentliga samtalet – var det än försig­ går – och kastar sig in i det. ”Det är det kritiska vetenskapliga tänkandet som utgör högskolans kärn­ verksamhet. Så den första uppmaningen­ till en högskola eller ett universitet blir att värna yttrandefriheten genom att vårda kärnan.”

Han avslutar: ”Vi måste vara med och bygga den nya digitala logiken genom att kritiskt belysa, sätta saker i perspektiv och samtidigt utbilda kommande genera­ tioner i nya kombinationer i centrala kompetenser. Och det är bråttom.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

5

Eva Åsén Ekstrand, lärare i media och kommunikationsvetenskap, håller med om lärarens/forskarens roll men är rädd för att alla nya interna digitala system och rutiner binder dem i administrativa­ sysslor som stjäl tid och uppmärksam­ het från förkovran och engagemang.

Hon ser ett hinder för både flexibilitet och professionalitet. Det handlar om att lärarens och forskarens roll som kritiskt tänkande individer beskärs.

Men hon varnar även för en till­ tagande objektifiering, anonymisering av studenterna, och för allt fler distans­ utbildningar som kan leda till likgiltig­ het och alienation, eller ”lustförlus” som hon kallar det. ”Kanske håller vi på att avskaffa det offentliga och livsnödvändiga samtalet om vad vi egentligen sysslar med på högskolan”.

Igor Knez är professor i psykologi och understryker även han universitets­ lärarens roll: ”Huvudsyftet med min roll som lärare är inte att endast förmedla en disciplinär­ kunskap, utan att utifrån upplysnings­ 6

tidens och humanismens grundidéer bilda de kommande generationerna i att bli goda demokratiska medborgare.”

Grunden för detta är, menar han, så­ väl tryckfrihet som yttrandefrihet som kritiskt tänkande och källkritik. Utan dessa byggstenar faller demokratin.

”Utan källkritik faller hela demokratin” Per Vesterlund, lärare i filmvetenskap,

gör en längre analys i sitt svar. Han förenas med övriga i att de akademiska lärarna och den fria forskningen är viktiga garanter för yttrandefriheten.

Men han nyanserar också idealbilden av tryckfrihetens införande liksom an­ tagandet att vetenskapen är den slut­ giltiga lösningen för principernas be­ varande: ”Vetenskapens ideal – rätten att ut­ sätta idéer och tankar för prövning i en kontext där goda argument alltid be­ segrar de mindre goda – kan ses som en parallell till ett demokratiskt ideal.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

Och precis som demokratins smutsiga verklighet av kompromisser och falsk­ spel inte allt motsvarar idealet, motsva­ rar naturligtvis inte all vetenskap sitt ideal.”

Han tar också upp bakgrunden till det samhälle som 1766 slog fast prin­ cipen om tryckfrihet. Vi var redan då ett mycket läskunnigt folk. Inte minst kyrkan och krigsmakten hade krav på sådana färdigheter. Därmed var utbudet av trycksaker mycket stor och på det följde ett statligt kontrollbehov som resulterade i tvånget att allt som trycktes­i landet skulle lämnas i ”plikt­ exemplar” till staten. Sådana begärs in ännu i dag av Kungliga biblioteket, men nu ses det mer såsom ett bevarande­ av kulturarvet.

Per Vesterlund påpekar också att yttrande­frihet inte handlar om rätten att yttra sig oemotsagt. ”Det handlar snarare om att förbjuda­ myndigheter eller andra allmänna organ­att förhandsgranska eller för­ hindra­spridning i offentligheten av innehåll avsett att framföras i något medium.”

JU NU

För det fria ordet

Möjligheten att uttrycka åsikter har med de digitala möjligheterna aldrig varit så stor som idag. En paradox, fortsätter Per Vesterund, blir dock att stora medieföretag, som exempelvis Google och Facebook, med sin möjlig­ het att rikta reklam och annat innehåll på grundval av våra personliga intres­ sen, och alltså i motsvarande grad även hindra oss från att ta del av annat­ ­material.

Både yttrande-, tryckfrihets- och offent­lighetsprinciper är alltså mer än någonsin hotade av den nya kommu­ nikationstekniken. ”Genom att i undervisning och forskning förmedla och undersöka sådana frågor kan högskolor och uni­ versitet verkligen bidra till att skapa ny förståelse för de viktiga ideal som de två honnörsorden omfattar”, av­ slutar Per Vesterlund.

Bengt Söderhäll, lärare i didaktik, fram­ håller studenternas status. Deras rätt att få studera fritt är grundfrågan, slår han fast. ”I en tid där åsikter utan insikter, fakta- och kunskapsresistens blivit po­ sitioner somliga bemäktigat sig, kan Högskolan i Gävle bli en garant för att åtminstone vi försöker vidareutveckla upplysnings­idealen, förnuftet och bild­ ningen, där friheterna att uttrycka sig är helt av­görande för att det kritiska tänkandet­ska kunna fortsätta att vara verksamt. Yttrande- och tryckfrihet, uttrycks­frihet, är oförytterliga, omist­

liga, aspekter för att såväl forskning som utbildning och det offentliga sam­ talet skall kunna blomstra.”

Lasse Ekstrand som undervisar i företags­ ekonomi efterlyser mer lojalitet mot yttrandefriheten från sina medarbetare, något han menar att Högskolans led­ ningen hindrar. Han skriver: ”Försvaret för yttrandefriheten förs av några få personer knutna till Högskolan, nästan försvinnande få, som deltar kritiskt och reflekterande i det offentliga samtalet och vägrar foga sig i den rädslans tystnad som råder.

Agera som myndiga medborgare – inte bara fogliga medarbetare!”

Rektor Maj-Britt Johansson hänvisar till

den statliga värdegrunden och till med­ delarfriheten. ”Den innebär rätten att lämna upp­ gifter­till media för publicering. Rätten gäller med vissa undantag även sekretess­ belagda uppgifter.”

Hon vill också hänvisa till HiG:s nya strategiska plattform för 2020 som bland annat präglas av kritiskt förhåll­ ningssätt.

Slutsatsen torde alltså vara att lärarna har en nyckelroll i friheternas försva­ rande och det offentliga samtalet är arenan där det ska ske men att det fortfarande inte är helt enkelt att hitta till rätt arena i vårt nya digitala kosmos.­Men kärnan tycks ändå vara studenternas bildning.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

7

IAKTTAGET

Internationellt pris till HiG-kampanj Högskolan i Gävles rekryteringskampanj Maximera din potential knep tredjeplatsen i den internationellt prestigefyllda reklamtävlingen Epic Awards 2016.

Det handlar om de korta filmsnuttar med ”A. Einstein” i huvudrollen sägandes saker som exempelvis ”Jag vet inte om utbildning är det rätta sättet att lära sig saker på. Man kan ju Googla på allting!” med eftertexten ”Kasta inte bort din talang.”

Idén med Einstein är att berätta att vem du än är så kan du tro på dig själv och

våga ta steget längre. Att Högskolan i Gävle kan hjälpa dig att utvecklas som individ och att utbildning i sig kan hjälpa dig att nå dina drömmar.

på deras egna platser. Det kan tilläggas att då övriga högskolor såg ett minskande antal sökande senast så upplevde HiG precis motsatsen.

”Einstein” har funnits med i HiG:s marknadsföring de senaste fyra åren och haft mycket stor genomslagskraft. Kampanjen talar med ungdomar på deras eget språk

HiG och reklambyrån Lundberg & Co tävlade mot bidrag från ett 70-tal länder.

Juryn bestod av utvalda journalister.

HiG:s olika filmer finns att se på Youtube.

Anonyma tentor sjösattes Sedan 1 november är de flesta sals­tentorna vid HiG anonymiserade. Detta har länge efterlysts av studenterna men något säkert och hanterbart system för detta har inte funnits.

– Vissa avdelningar har anonymiserat tentorna för hand, men det låter sig inte göras när det handlar om flera tusen tentor, säger Maria Strand, chef för avdelningen för utbildningsstöd.

Anonyma tentor innebär att man som

8

student är anonym för den rättande ­läraren, vilket ska borga för högre rättssäkerhet. Det går till så att man inför ­tentamen tilldelas en kod som ersätter namn och personnummer på tentamensomslaget och alla svarsblad.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

Vissa tentor, som exempelvis examens­ arbeten och tentor som enskilda studenter­får genomföra på avvikande sätt, kan av naturliga skäl inte genom­ föras anonymt.

Text och foto: Ove Wall

NÄRGÅNGET Anders jackson, universitetsadjunkt

Lika hemtam i datorvärlden som den tidlösa sagovärlden Den rollspelande adjunkten i datavetenskap befinner sig i både den digitala teknikens framkant som adjunkt i datavetenskap och i den analoga världen någonstans mellan 1000-talet och en bit framåt. Han hackar datorer och lever riddarliv med samma inlevelse.

Så fort revbenen läkt efter ett ödesdigert misstag på ett pickupflak kan han även blåsa liv i säckpipan och dra några låtar.

Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

9

H

an hade bråttom in i dator­ världen, Anders Jackson. Ny­ fikenheten väcktes redan i grundskolan och allvar blev det i gymnasiet och därefter en tvåårig datoringenjörsutbildning på dåvarande Högskolan i Gävle/Sandviken.

Han fick jobb som tekniker och sedan an­ svarig för Högskolans hela dator­ anläggning och senare även ansvarig för den minidator som inköptes, och här glider vi med hjälp av den sanna nördens osvikliga minne för dator­ arkeologi in i historien.

– Minidatorn stod i datorhall och be­ stod av två meterstora lådor, den ena med dubbla hårddiskar i storleken av ett vanligt bildäck, rymmandes ettor och nollor motsvarande knappt en halv cdskiva. Den andra lådan med själv moder­ kortet, minnet och alla andra tillbehör.

Han berättar om uppkopplingen till studie­

dokumentationsservern Ladok i Upp­ sala, som skedde i en egen abonnerad ledning från Sandviken.

Datorlösningarna avlöste varandra även i burkarnas barndom.

– I en datorsal stod åtta datortermi­ naler, alltså ”dumma” datorer, som alla delade kraften från en huvuddator. Där jobbade vi med programmering och varje gång man skulle testa en pro­ gramsnutt fick man be alla andra an­ vändare att spara ner sina jobb först.

10

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

Om man skrivit fel i koden brukade datorn krascha och kräva omstart vilket­ tog sin tid.

Anders tyckte det var en väldigt spän­

nande tid och en lycka att få vara med och dela den snabba utvecklingen och han tar fram det senaste arbetsred­ skapet. Det ryms i en liten plastlåda på cirka sex gånger tre centimeter. Här pratar vi dagens minidatorer, Raspberry Pi. – De kostar några hundralappar, ­klarar av det som vanliga datorer gör, och kan lätt byggas ut då önskemålen kräver det. Just nu utvecklar jag till­ sammans med Region Gävleborg en kurs för högstadieelever där de med hjälp av varsin minidator och olika multimediala möjligheter och en del programmering ska få berätta en historia.­Detta för att öka intresset för programmering. Vi kallar projektet Yrsa, Young Story Architects.

När LEVE! träffar Anders Jacksson i hemmet i vackra Lumsheden, med sina 7,5 km en av Sveriges längsta byar med husen precisionsströdda ovanpå en lång­ sträckt ås vid gränsen mellan Gästrik­ land och Dalarna, är han sjukskriven efter ett olyckligt fall från ett pickup­ flak under byggandet av ett älgpass.

Revbenen fram och bak skadades och han förbannar att han nu missar en av årets tre hörnstenar, jakten.

NÄRGÅNGET Anders Jackson, universitetsadjunkt

ANDERS vid sidan om Namn: Anders Sven Evert Jackson

Övriga två stenar utgörs av Bingsjö­ stämman och Medeltidsveckan i Visby där han kan ägna sig åt rollspelet som startade med föreningen Gyllene Hjorten, Sveriges äldsta som i år firar 25 år.

de inte heller så det blev gitarr. Men under folkmusikfestivalen i Falun en gång insåg jag att säckpipa var mitt instrument och 1989 gick jag nybörjar­ kursen.

Rollspel finns i form av brädspel och i

Han tog med säckpipan till studierna i

verkligheten, kallas då föga överras­ kande för lajv. Det är en fantasivärld som utspelar sig någon obestämd tid mellan 1000-talet och lite hitåt. Den rör sig i verkligheten och till skillnad från de flesta andra lajv-grupper spelar Gyllene Hjorten en oavslutad historia som nedtecknas i rullorna i efterhand.

Alla deltagarna spelarsina roller så äkta som möjligt och gör det i realtid, en dag där är lika lång som en dag här.

Gyllene Hjorten träffar andra grupper­ för gemensamma lajv varje sommar, ibland i de mest udda miljöer.

– En gång hyrde vi ett helt slott i Uppland men lajv har också försiggått på en ubåt.

Kvällarna brukar ägnas åt gemen­ samma fester med hemmagjort mjöd, medeltids- och levande musik.

I bandet Sorkar & Strängar, som startades

i Gyllene Hjorten, spelar Anders stun­ dom säckpipa, en svensk variant och hans musikaliska ådra startade i kom­ munala musikskolan.

– De sa att man fick välja instrument själv så jag valde harpa. Men det hade de ingen. Andravalet nyckelharpa hade

Uppsala och där tände en kollega ock­ så på instrumentet, lärde sig och slutade­ som riksspeleman.

Hur som helst, med skador på rev­ benen är det inget bra läge att blåsa upp bälgen och klämma in den mellan bröstkorgen och överarmen.

Smakprov på Sorkar & Strängars musikaliska blandning kan man få på Youtube eller deras webbplats. Bandet skriver egen musik, stilen kan beskrivas som flera olika länders folkmusik i egen tappning och finns utgiven på tre cd-skivor.

Historiens vingslag finns också i det fak­

tum att den historia kring släkten Stake i Svärdsjö som upptecknades av Sven Leander i början av 1900-talet, fått en fortsättning i ett gigantiskt arbete av Lumshedens släktforskare, däribland Anders.

– Leanders släktkrönika omfattade omkring 180 namn, vi har kommit upp i någonstans runt 2500. Det innebär mycket namn, men även många berät­ telser och anekdoter som vi funnit.

Titel: Universitetsadjunkt i dator­ vetenskap Ålder: 52 år Familj: Föräldrar samt bror med familj.

Bor: Hus i Lumsheden Lyssnar på: Hedningarna och Garmarna samt ZZ Top är favoriter.

Klassiskt och folkmusik finns även på repertoaren.

Fritid: Datorer, musik, jakt, akvarium, korsord till frukost.

Böcker: Läser just nu Discrete ­mathematics and functional­ programming, Thomas Van Drunen, för en kurs. Annan viktig bland datavetare är triologin i fem delar, Liftarens guide till Galaxen av Douglas Adams. Där exempelvis betydelsen av 42 uppdagas.

Andra för mig viktiga böcker de tre första i Krönikorna om Thomas Covenant den klentrogne av Stephan R. Donaldson. Och naturligtvis Bilbo och triologin Sagan om ringen av J R R Tolkien.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

11

Jour

Stig Dagerman 1947

VI MÄNSKOR För det fria ordet

STIG DAGERM ANSEM INA R IET

rnalistik och skönlitteratur kan bära samma sanning Text: Ove Wall Foto: Sune Stigsjöö (foto på Stig Dagerman) och Ove Wall

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

13

Arne Ruth, ordförande i Dagermanprisets jury.

N

är Stig Dagermanseminariet vid Högskolan i Gävle invigdes i maj 2012, av den egyptiske författaren och frihetskämpen Nawal El Saadawi och Stig Dagermans son René Dagerman, var det ett resultat av långa förberedelser. Stig Dagermansällskapet, (www.da­ german.se) har sedan 1987 i mängder av sammanhang upp­ märksammat författaren. Bland annat har man sedan 1996 delat ut Stig Dagermanpriset ”En dag om året” vid en ceremoni i Älvkarleby.

Naval El Saadawi är numera hedersdoktor vid Högskolan i Gävle.

Seminariet ordnar löpande föreläsningar inom ämnen som knyter an till humanism och tryck- samt yttrandefrihet.

Man har även låtit utforma en avskild del av Högskolans bib­ liotek till läse- och diskussions­ hörna.

Priset har två gånger, 2004 till

Elfriede Jelinek och 2008 till Jean-Marie Gustave Le Clézio, föregått Nobelkommitténs egna val i det större sammanhanget.

14

Stig Dagermanhörnan på Högskolebiblioteket

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

Arne Ruth, mångårig chefredaktör

på såväl Expressens (till vilken Stig Dagerman skrev reportage­ boken Tysk höst) som Dagens Nyheters kulturredaktioner, är ordförande i Dagermansprisets jury och en innerlig försvarare för det fria ordet och sade i konsekvensens namn upp sig själv när ledningen för Dagens

VI MÄNSKOR För det fria ordet

Nyheter ville tvinga honom att inte skriva om Bonnier­ familjens, tidningens ägares, förehavanden.

Numera bor han i det lilla samhället Mehedeby i nordligaste Uppland där han förvandlat det drygt hundraåriga Missions­ huset till bibliotek och konstnärsateljé i flera v­ åningar. Där finns även något hundratal radioapparater, även de tydliga symboler för ordet.

Bengt Söderhäll, som var med och skapade Stig Dagerman­ sällskapet, reflekterar efter ett möte med Arne Ruth:

Ur samtal med Arne Ruth, november 2016 av Bengt Söderhäll Högskolan i Gävle har samma höga ambitioner som andra universitet och högskolor. Dock har Gävle en annan utsikts­ punkt, som i bästa fall är besläktat med det provinsens ljus som var förutsättningen för Tryckfrihetsförordningen av den 2:a december 1776. Anders Chydenius som var den som låg bakom TF 1766, var från den finska delen av dåvarande Sverige. Han kunde se något som de mäktiga i central­orten Stockholm inte kunde se.

Högskolan i Gävle har deltagit i högtidlighållandet av detta i

flera år, tillsammans med Konstcentrum i staden Gävle och Stig Dagermansällskapet, via Högskolebiblioteket och Dagermanseminariet.

Samtalet med Arne Ruth om friheten att uttrycka sig, där forskning och fria studier är en viktig del, böljar fram och åter, inte alldeles opåverkat av det amerikanska president­ valet och den ökande polariseringen och hårdheten i det offent­liga samtalet.

– Det är utmärkt att det här vid Högskolan i Gävle finns ett Dagermanseminarium. Det möjliggör möten mellan olika förståelse- och sanningsformer. Skönlitteraturen kan vara sanningsbärande, liksom den sorts journalistik som Dagerman ägnade sig åt i efterkrigstidens Tyskland. Ett sätt att skriva där språkstil och skildringen av sakliga mänskliga

sammanhang fortfarande är mycket läsbart, efter 70 år. Jag talar om reportageserien ”Tysk höst”, ursprungligen skriven för den då nystartade dagstidningen Expressen, senast ut­ given i bokform 2010 i ett samarbete mellan Norstedts och Stig Dagermansällskapet och med ett mycket intressant för­ ord av Dagermanpristagaren Elfriede Jelinek.

– Här kan forskningens textgenre, den vetenskapliga artikeln, och det litterära reportaget, journalistiken och ­ ­andra uttryckssätt mötas och åstadkomma en mer mång­ facetterad bild av världen.

Ur Arne Ruths essä om Tryckfrihetsförordningen 2 december 1766 – 2016: Det vi kallar skönlitteratur kan inte sakgranskas på samma sätt som journalistik. I strikt mening redogör litteraturen för en icke existerande verklighet – eller, rättare sagt, den ger en metaforisk beskrivning av verkligheten. Vår syn på dess roll som kunskapskälla måste bygga på insikten att sanningsbegreppet har en vidare innebörd än bokstavlighet.

Det finns dessutom journalistiska genrer som, med bibehållet anspråk på att skildra verkligheter, kan vidga våra förståelseramar när de bärs av en litterär gestaltning. Ett svåröverträffbart svenskt exempel är Stig Dagermans skildring av tillståndet i Tyskland hösten 1946 i boken Tysk höst, först publicerad som artikelserie i Expressen. Det är värt att citera Herbert Tingstens omdöme i sin recension, återgivet på baksidan av bokens tredje upplaga: ”Den unge författaren Stig Dagerman framträder i sina artiklar från Tyskland som en utmärkt journalist, men framförallt som en betydande diktare. Han redogör klart och sakligt för vad han sett på sin resa, men skildringen blir gripande och inträngande genom diktarens intensitet, en från flera synpunkter lysande bok.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

15

Kraven för miljöbyggande för låga Det är inte trafiken eller industrin som är de största förbrukarna av våra naturresurser eller den största koldioxidproducenten. Det är den byggda miljön och de strukturer som kan kopplas till den. Ställs detta faktum mot att vi står inför ett mycket stort bostadsbyggande, ser man lätt behovet av regler som styr byggandet allt ifrån ritbordet till rivningen.

Text och foto: Ove Wall

D

etta har Marita Wallhagen tittat närmare på i sin doktorsavhandling. Och vi tar det på en gång, det handlar om NBEATs och det är hennes egen förkort­ ning, för bättre hanterbarhet, av Neighbourhood and Building Environmental Assessment Tools. NBEATs kan ses om en regelsamling med en manual, för vad som ska mätas och vad som minst ska vara uppfyllt i olika aspekter för att uppnå en miljöcertifiering eller miljöbedömning när man uppför byggnader och bostadsområden. Vi kallar dem här för bedömningsverktyg eller bara verktyg.

– Det finns ett stort antal sådana framtagna av forskare, organisationer eller olika statliga institutioner eller myndig­ heter över hela världen och de är skapade för att miljö­ bedöma och förbättra allt som har med byggande av hus och stadsdelar att göra. Jag har tittat närmare på ett antal ­sådana verktyg som gäller miljöbedömningar och funnit att de har brister och ger tvetydiga riktlinjer för ett miljö­ mässigt hållbart samhällsbyggande. Även när miljöfrågorna är desamma används olika indikatorer för bedömningarna, säger Marita Wallhagen, själv arkitekt och alltså numera även forskare.

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

Olika verktyg använder alltså olika mätmetoder vilket kan re­ sultera i olika slutsatser om till exempel miljöpåverkan.

Mätmetoderna kan delas in i sådant som gäller processer, till exempel hur ventilationsanläggningar förvaltas eller hur en planeringsprocess går till, prestanda, exempelvis vilka ut­ släppsmängder det blir från en byggnad eller andel natur­ mark som används samt egenskaper, vilket kan handla om att använda energisnåla vitvaror och lågenergilampor samt hur ett område är planerat för social hållbarhet. Allt detta har miljöpåverkan.

Gott så, men Marita Wallhagen har funnit att metoderna i många fall kan förbättras.

– Eftersom många olika yrkesgrupper ska rätta sig efter dessa verktyg bör de göras tillräckligt transparenta så att även icke yrkesverksamma, exempelvis hyresgäster och politiker,­kan använda delar av dem.

Hon menar också att kriterierna i vissa fall är ganska lågt satta för att styra så pass viktiga processer som samhällsbyggnad mot gemensamt uppsatta hållbarhetsmål. Vidare visar hennes analyser att livscykelperspektivet kan få betydligt större

H-MÄRKT Hållbart nu och i framtiden

Marita Wallhagen, arkitekt och forskare

g­ enomslag. Där handlar det inte minst om hur miljön påver­ kas när byggnadsmaterial produceras och efter att huset rivits.

– Det räcker med snålspolande toaletter, helst med regn­ vatten, för att byggnaden ska betraktas som miljövänlig.

Något som överraskade henne under genomgången var att en

Slutligen tycker hon sig skönja en tvehågsenhet när det gäller biologisk mångfald.

– Biologisk mångfald och ekosystemtjänster finns ibland delvis med, men även denna fråga går ofta att bortse från så länge man inte bygger på mark med höga naturvärden. Det verkar som att byggande och värnande om naturmiljöer fortfarande ses som separata områden trots att det går att skapa biologisk mångfald och höga naturvärden även i byggd urban miljö. Något som jag tror kommer att upp­ märksammas mer framöver.

del av verktygen för såväl byggnader som stadsdelar inte inne­ håller något om byggnadsmaterialens eventuella inbäddade kemikalier.

– När det gäller miljömärkta kläder och mat är detta en av huvudfrågorna men så är det inte här trots att det har varit en huvudfråga även inom ekologiskt byggande. Men svenska Miljöbyggnad, det mest använda byggnadscertifierings­sytemet i Sverige, ligger i framkant. Där tillåts inte att material­innehål­ ler ämnen som kemikalieinspektionen klassar­som hälso- eller miljöfarliga om byggnaden ska få högsta betyg.

Lite intressant i det sammanhanget är att man i USA på byggnader kan se skyltar som klargör att de innehåller farliga­ cancerframkallande eller hormonstörande ämnen. Marita Wallhagen tror dock att det mer än omsorg om de som ­använder byggnaderna handlar om att friskriva sig ansvar.

Frågan om återförsel av kväve och fosfor från avlopp fanns inte heller med i de verktyg hon tittade på.

Marita Wallhagens förhoppning är att miljöbedömnings­ verktygen skärps och att lärdomar från dem börjar användas vid utbildning och fortbildning av arkitekter, ingenjörer och projektledare. Men också att politikerna, som sitter på den yttersta makten i fråga om nybyggande, ska och kan ta till sig alla nya rön.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

17

Co-op – skräddarsydda

utbildningar

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

I PRAKTIKEN Om ett arbetsliv i förändring

Stora Enso behöver ständigt ett stort antal ingenjörer, underhållstekniker och operatörer för att verksamheten ska rulla. Det är en kritisk kompetens och därmed inte alltid så lättrekryterad och kompetensen efterfrågas även från andra håll vilket ökar konkurrensen.

Där kommer Högskolans Co-op-utbildningar väl till pass, tycker Lars Ericsson, chef för Strategic planning vid Stora Ensos fabrik i Skutskär.

Text: Ove Wall, Douglas Öhrbom Foto: Ove Wall

P

å Stora Enso Skutskärsfabrik arbetar i perioder ett antal studenter från Högskolans ingenjörsutbildningar, just nu ett tjugotal. De gör en tredjedel av sin fyraåriga utbildning på plats på fabriken.

– Vi har försökt att ta in en hel del nyexaminerade som sedan har fått lära sig arbetet av mer erfarna på plats. Men Co-op-konceptet tycker vi är jättebra och de studenter som kommer tycker samma sak, säger Lars Ericsson som lovordar samarbetet med Högskolan.

Utbildningen blir på det här sättet komplett och helt uppdate-

rad vilket också förstärks genom att Stora Enso sitter med i vissa av Högskolans programråd där de direkt kan lyfta fram industrins behov.

Stora Enso erbjuder praktikplatser inom fyra yrkeskategorier: mekanik, automation, energi och miljö och även inom ekonomi trots att där inte finns någon Co-op-variant.

Lars Ericsson berättar att man haft Co-op-studenter under flera år.

– Ofta leder det till att man blir anställd direkt efter utbildningen. Studenterna är också anställda av oss under praktikperioderna och får vanlig lön.

Co-op innebär alltså att den treåriga utbildningen kompletteras

med tre stycken tio veckor långa praktikperioder på plats.

Utbildningen blir följaktligen fyra år.

En som just nu befinner sig på praktik är Maria Björk. Från att

ha erfarenhet från barnomsorg och vård, och ingen alls från produktion och konstruktion, bytte hon bana. Hon kollade arbetsmarknaden och såg att det fanns många jobb som maskiningenjör. Det passade bra då hon är intresserad av både fysik som mekanik. Nu läser hon på maskiningenjörsprogrammet och tycker sig ha funnit rätt väg in i arbetslivet.

Hon är på sin sista praktikperiod och trivs väldigt bra i fabrikens virrvarr av vägar, korridorer, maskiner och gångar.

– Om man har haft en tung studieperiod så är det skönt att komma ut på en arbetsperiod och få lite variation, säger hon samtidigt som hon visar runt.

Hon uppskattar att det är en stor arbetsplats där det finns gott om möjligheter att variera arbetet.

– Utbildningen är väldigt bred, är man inte intresserad av underhåll så kan man arbeta med till exempel konstruktion, man är inte låst. Skulle jag utbilda mig till förskollärare så skulle jag inte ha så många valmöjligheter.

Hon uppskattar även stämningen som hon beskriver som närmast familjär och hon har själv dragit ett oväntat strå till stacken genom att införa 5S, en japansk metod för att skapa ordning och reda, på arbetsplatsen.

– Det känns som att alla månar om varandra, ler hon och berättar att hon redan fått sommarjobb och gärna jobbar där även fortsättningsvis.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

19

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

LÄROSPÅN Aktuellt om skolan

Perspektiv på lärande Internationella influenser är viktiga för forskningens och undervisningens utveckling vid HiG. Viktigt är också att internationella forskare får möjlighet att bekanta sig med den forskning och undervisning som sker vid HiG. Under hösten 2016 har Avdelningen för utbildningsvetenskap inom Akademin för Utbildning och ekonomi, AUE, varit värd för några internationellt välkända och välrenommerade forskare – först ut var Cheryl Craig och Geert Kelchtermans. (Se LEVE! 2016-3). Nu senast Tomas Englund och Thomas Ryberg.

Text: Daniel Pettersson, Göran Fransson Foto: Ove Wall

U

tbildningsvetenskaplig forskning kan ha fokus på en mängd olika frågor. Under hösten har några gästforskare inbjudna till avdelningen för Utbildningsvetenskap i offentliga föreläsningar satt fokus på flera viktiga frågor – nu senast på läroplansteorins utveckling samt på utmaningar och möjligheter med nätbaserat lärande.

Seniorprofessor Tomas Englund från Örebro universitet gästade

Högskolan som en del i en seminarieserie tillsammans med forskningsgruppen STEP (Studies in Educational Policy and Philosophy) vid Uppsala universitet. Englund är en av Sveriges mest kända företrädare för det som brukar ges samlingsnamnet läroplansteori – vilket förenklat innebär ett fokus på studier av relationer mellan kunskapssyner och utbildningspolitiska formuleringar, urval av innehåll och metoder samt undervisningens organisering och genomförande. Englund har i ett flertal studier alltsedan 1980-talet använt sig av denna teoretiska inramning samt varit en av dess mest kända utvecklare såväl nationellt som internationellt.

Vid seminariet gav Englund en historisk beskrivning av hur

svensk skolas läroplaner formats i en ideologisk och politisk strid och därför framstår som kompromisser. På så sätt blir läroplanerna öppna för ett flertal olika tolkningar. I detta urskiljer Englund tre olika, vad han kallar, utbildningskonceptioner vilka präglat 1900-talets svenska skolutveckling. Konceptionerna ges namnen den patriarkala, den vetenskapligt rationella och den demokratiska. Englund visar under sin föreläsning hur den patriarkala kom att dominera debatten om skolan fram till andra världskriget för att därefter ersättas av en mer vetenskapligt rationell tillämpning. Denna kom att vara rådande fram till 1970-talet då den utmanades av en mer demokratisk konception av vad skolan är och bör vara.

Utifrån denna historiska bakgrund gav sedan Englund ett flertal exempel på hur den läroplansteoretiska forskningen utvecklats i Sverige och vilka begrepp som varit dominerande och hur dessa fyllts med innehåll under olika perioder.

Utifrån Englunds genomgång väcktes frågor om hur läroplansteori mår idag och hur läroplansteori kan utvecklas vidare utifrån samtidens utmaningar.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

21

LÄROSPÅN Aktuellt om skolan

Thomas Ryberg

Tomas Englund

Frågor kring utmaningar och möjligheter med nätbaserat lärande diskuterades vid Thomas Rybergs föreläsning.

Ryberg är professor inom avdelningen för kommunikation och psykologi vid Ålborgs universitet i Danmark och hans forskning handlar mycket om IT och lärande.

En majoritet av studenterna hade inte heller förändrat sitt an-

Ryberg menar att det finns en föreställning om ungdomar som en generation av digital natives som till fullo kan hantera digitala resurser och manövrera i en digitaliserad värld.

Studier visar att denna kategorisering inte håller, eftersom även många yngre studenter kan ha mindre väl utvecklad förmåga att hantera digitala resurser. Med tankefiguren om digitala natives finns även ett underliggande antagande om att studenter skall ha en positiv attityd till IT, men studier visar att en del studenter är rätt osäkra i användandet av digitala resurser och att vissa även har en i grunden negativ attityd till digitala resurser.

Studier vid Ålborgs universitet visar att de flesta studenter idag inte är några särskilt avancerade användare av kvalificerade digitala resurser som på allvar kan stödja dem i deras lärande. Ett exempel på denna omognad gäller användandet av en såpas simpel digital resurs som Facebook. 97 procent av studenterna i studien använde Facebook för kommunikation och diskussion, 87 procent för att dela material i projektgrupper och 96 procent för att kommunicera och dela material med andra utanför den egna studiegruppen.

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

vändande av digitala resurser i någon nämnvärd grad under deras två första år vid universitetet. I det sammanhanget kan man fråga i vilken mån lärare inom såväl grundskola, gymnasium som högre utbildnings vet vilka digitala teknologier som deras studenter använder? Är användandet avancerat eller begränsat till ett fåtal enkla resurser? Är dessa resurser de mest optimala för interaktion och lärande eller behöver lärare introducera specifika resurser? Och vad är det egentligen som betraktas som lite mer kvalificerat användande?

Hur kommer det att se ut i morgon eller om några år? I takt

med att IT-användandet blir alltmer avancerat i grund- och gymnasieskolan kommer framtidens studenter att vara allt mer vana vid användandet av olika digitala resurser som kan stödja dem i sitt lärande. Men vad kan lärare inom högre utbildning om det? En hel del, eller?

Det kan då vara tryggt att veta att forskare vid Högskolan i

Gävle i högsta grad är involverad i såväl läroplansteoretisk forskning som forskning kring IT och lärande

Ett jubileum värt att uppmärksamma!

Tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum högtidlighålls i år.

Därmed uppmärksammas vår rättighet att publicera texter och annat material i tryckta medier. Rättigheten lagskyddades i vårt land 1766, först i världen. Tryckfrihet råder dock inte i alla länder.

En uppgift säger att var tredje människa på jorden ännu saknar denna självklara rättighet.

Kan vi då tro på allt som sätts på pränt? Svaret på den frågan är självklart nej. Tryckfrihetsförordningen ställer inga krav på att det som skrivs baseras på fakta. Det kan vara personliga åsikter och åsikter som är färgade av allehanda politiska och ekonomiska värderingar etc. Det är upp till oss läsare att kritiskt granska det skrivna och söka fakta som bevisar eller förkastar spektakulära hypoteser. För oss inom högskolevärlden är detta en naturlig handling som utvecklats till en ryggmärgsreflex.

Det är svårt att i detta sammanhang inte tänka på devisen av 1700-talsförfattaren Thomas Torild som finns över entrén till aulan i Universitetshuset i Uppsala som lyder: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. En formulering som har diskuterats livligt. Dess lämplighet att finnas på ett universitet har starkt ifrågasatts av vissa och försvarats av andra. Självfallet kräver kunskapsutveckling fria tankar. Men de slutsatser som dras måste vila på en vetenskaplig grund genom att hypoteser prövas genom forskning och undervisning.

Jag vill också passa på att önska er alla en skön julhelg.

Rektor Maj-Britt Johansson

Namn: Lisa Wagenius Utbildning och examensår: Personal- och arbetslivsprogrammet 2011 Ålder: 35 Nuvarande arbetsplats och yrke: Sandvik AB, Employer Branding Specialist Berätta kort om ditt yrke, vägen dit och vad som påverkat ditt yrkesval.

Employer Branding är mycket spännande och stimulerande. Jag började för fem år sedan med administrationen kring företagets sommarjobbare. Nu arbetar jag med studentkontakter, träffar studenter och berättar om Sandvik.

Vad är det bästa med ditt yrke?

Att få träffa alla olika människor och att få känna att jag har roligt på jobbet. Det finns många olika vägar att gå så jag behöver aldrig känna att jag inte har möjlighet att utvecklas vidare.

ALUMNPORTRÄTTET

Hur har dina studier vid HiG påverkat dig i ditt val av yrke och vägen dit?

Studier påverkade mitt val av arbetsgivare då jag mötte goda exempel från Sandvik som fick mig intresserad av dem som arbetsgivare.

Känner du att du har nytta av utbildningen i ditt yrkesliv?

Utbildningen har definitivt varit till nytta för mig efter studierna.

Det känns tryggt att jag i mitt yrke möter begrepp, lagar och teorier som jag läst om under min studietid.

Vad minns du särskilt från din studietid?

All tid jag spenderade med mina studiekompisar när vi pluggade inför tentor och skrev arbeten tillsammans. Sedan gillade jag verkligen kopplingen vi hade till näringslivet där vi fick träffa olika verksamheter och höra mer om hur deras verklighet såg ut.

Vilka är dina framtidsplaner?

Jag tror att planerna formas och utvecklas vidare åt det håll jag vill så länge jag fortsätter att göra det jag brinner för och får energi av.

Dina erfarenheter från studietiden är viktiga för oss att ta del av. Om du vill tillhöra vårt alumnnätverk så titta in här: www.hig.se/alumn eller mejla oss på alumnkoordinator@hig.se.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2016

23

Till ingen nytta En tidning från Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Besöksadress Kungsbäcksvägen 47 Telefon 026–64 85 00 Webbadress www.hig.se/leve Ansvarig utgivare Maivor Hallén Redaktör Ove Wall E-post till redaktionen owl@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation och strategiska relationer, Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ineko, Stockholm Upplaga 2 200

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001

D

et sitter många delar på en gammal buss och för det mesta sitt någon av dem löst. På Sandvikenbussen en hel hop.

Två äldre damer i sällskap placerade sig så

som de brukar placera sig, på varsin sida om mittgången. Vid hållplatsen vid sjukhuset började de ena av dem att berätta. Den andra lyssnade uppmärksamt med blicken fäst i berättarens ögon, ibland nickande, annars orörlig som en milstolpe.

Vi passerade avtagsvägarna mot Hagaström, Valbokyrkan, Häcklinge, och Sportcentrum. Damen fortsatte sin berättelse. Vid Köpcentrum hörde jag de första orden: – HÖR DU VAD JAG SÄGER?

Ropade hon till väninnan.

Väninnan blev ställd. Hon ruskade på

huvudet. Och det blev generande tyst de två emellan. Bara miljoner lösa saker vrålade medan damerna stoiskt försökte att nåla fast sin blickar i den våta asfalten som flög fram under oss.

En mil till ingen nytta.

Ove Wall