LEVE! nr3 2016 web

”I Sverige måste man inte bevisa sina rättigheter” En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

I detta nummer SIDAN 4

SIDAN 12

”Kommentera aldrig någon annans kropp”

För 20 år sedan inleddes vid Uppsala universitet ett stort forskningsprojekt med syftet att kartlägga ätstörningar hos unga tjejer. Nu har projektet flyttat över till Högskolan i Gävle där en uppföljning gjorts, bland annat för att ta reda på vilka insatser som hjälpte.

SIDAN 9

Elever i grundskolan och gymnasiet med dåliga kunskaper i svenska har inte samma möjligheter till studiehandledning som andra. Nu utbildas flerspråkiga handledare.

SIDAN 16

Hon läste in tre årskurser på ett år

Syo-konsulenten i grundskolan tyckte att ytterligare utbildning skulle vara bortkastat. Men Gülizar Akay slog fördomarna på fingrarna, läste in tre årskurser på ett år och fortsatte in i akademin där hon fortfarande sitter, nu som lärare.

2

Flerspråkiga studiehandledare i unik utbildning

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2016

Friskare äpplen med mindre kemikalier Genom att kontinuerligt kolla väderför­hållanden kan man få friskare och motståndskraftigare äpplen utan bruk av kemikalier. Hur det bäst görs tar doktoranden Tuyet Bui reda på.

SIDAN 18

Inga förkunskaper behövs Att sprida information om aktuell forskning är en viktig uppgift inte bara för de stora universiteten. Och det är inte mindre viktigt för de regionala högskolorna. Kontakten med regionens­ näringsliv, politiker och medborgare är ett villkor för en fungerande högskola. Utan bra relation med det nära samhället kan inte högskolan uppfylla sitt syfte från reformen som skapade den 1977.

”Korkat att inte samarbeta med HiG”.

Högskolan i Gävle har länge haft ett omfattande samarbete med Lantmäteriet. Nu fördjupas samarbetet ytterligare, inte minst inom forskning, vilket kommer att resultera i en kvalitetshöjning på bägge sidor.

SIDAN 20

Men det finns ett problem här. Forskare är nyfiket folk och därför oftast hårt ansatta av sitt arbete. Därtill finns också krav på att de själva ska hitta delfinansiering för sin forskning, ­något som även fjättrar dem till skrivbordarbete som inte alls har med forskningen i sig att göra.

Men där det finns ett problem finns där stundom även lösningar.

En är att låta någon annan sköta informationen till andra än professionella kolleger, vilket oftast sker vid konferenser, och där kommer HiG:s nyhetsredaktion in. Vi har framför allt två kanaler ut till allmänheten, pressmeddelanden och den tidning du just nu håller i handen och som alltså inte är en personaltidning.

LEVE! finns inte för att skryta över HiG, även om den gör det också, utan för att berätta för så många som möjligt vad deras skattepengar används till. De har rätt att få veta det. LEVE! vänder sig alltså inte framför allt till akademiker. Tvärtom, här undviks diagram och formler liksom fotnoter och referenslistor. LEVE! försöker göra forskningen så begriplig att inga förkunskaper behövs.

Sedan må det handla om pedagogik, kvalitetssäkring av äpplen, utveckling av handikapphjälpmedel, radiovågor eller belastningsskador.

Teoretiska perspektiv ger djupare förståelse Lärarens självbild och skolreformers konsekvenser på utbildningen togs i september upp vid två föreläsningar av de internationellt kända skolforskarna Geert Kelchtermans, Belgien och Cheryl Craig, Kanada.

Ja, du fattar.

Ove Wall redaktör

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2016

3

”Kommentera aldrig någon annans kropp”

– om ätstörningar, 20 år senare 4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

JU NU

Aktuell forskning

För drygt 20 år sedan startade IDA-projektet för att ta reda på mer om unga flickors ätstörningar. Ett tiotal forskare vid Uppsala universitet deltog. Syftet var att identifiera både risker för utveckling av ätstörningar hos flickor men även försöka finna skyddsfaktorer.

Nu har projektet flyttat till Högskolan i Gävle som gjort en uppföljning: IDA-projektet – 20 år senare. Forskningen bygger på ett unikt datamaterial och forskarna har inbjudits till flera internationella konferenser för att berätta om sina rön.

Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson och Ove Wall

Ä

tstörningar finns i olika skepnader. Anorexia, självsvält, står bara för en liten andel.

Bland övriga varianter återfinns bulimi, alltså hetsätning med efterföljande kräkningar, och hetsätning utan kräkningar och vad som kallas ortorexi där hela den vakna tiden upptas av tankar på hälsosam mat och träning.

I mitten av 1990-talet ville ett tiotal forskare vid Uppsala universitet komplettera den sparsamma forskning som fanns om ätstörningar och som sträckte sig över en längre tid. Projektet döptes till IDA vilket är en förkortning av Investigation of Dieting Behaviors in Adolecents, och hade som mål att undersöka förekomsten och orsaken till

ätstörningar hos flickor. Forskarna vände sig i ett första steg med en enkät till flickor i åldrarna 7, 9, 11, 13 och 15 år vid 40 skolor i Uppsala län.

1279 flickor kom att ingå i undersökningen. Även flickornas föräldrar och lärare, samt skolsköterskor deltog.

– Samma flickor återkom i uppföljningen först årligen och sedan vartannat­ år fram till 2002 och 1999 rekryterade vi ytterligare 1700 flickor i samma ålder­ och från samma skolor som tidigare, för att försöka se om det skett något i den samhälleliga synen på ätstörningen­ mellan undersökningstillfällena, säger forskaren Josefin Wester­berg Jacobson, idag universitets­lektor i vårdvetenskap

vid Högskolan i Gävle och den som tog med sig projektet från Uppsala Universitet till Gävle.

För datainsamlingen användes standardiserade enkäter. Detta för att resultaten senare skulle kunna jämföras med andra­ studier.

Projektet resulterade i fyra doktorsavhandlingar. Bland annat konstaterades att BMI, kroppsuppfattning och tidigare ätbeteende påverkade hur ­restriktiva flickorna var i ätbeteendet 7 år senare. Vilket även visade sig i uppföljningen 20 år senare.

– Då kunde vi se att de som ägnade sig åt bantning vid sju års ålder fort­ farande höll på med det 20 år senare, och det i högre grad än de som började

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

5

med bantning senare. Det visar alltså att bantning är en dålig metod för att reglera kroppsvikten, säger Mikaela Willmer, lektor i medicin- och vård­ vetenskap.

Ofta lutar sig bantande personer mot

BMI för att avgöra om man väger för mycket. BMI står för Body Mass Index och det är en vida spridd uppfattning om att enkla BMI-tester kan berätta entydiga fakta om under- och övervikt samt fetma hos enskilda människor.

– Så länge som testet inte korrigerar för faktorer utom längd och vikt fungerar det inte på enskilda personer, bara på grupper av människor.

Sanna Aila Gustafssons avhandling från

2010, tog upp vilka skyddsfaktorer man funnit verksamma. Där kan nämnas vikten av att uppmuntra flickorna till ett kritiskt förhållningssätt gent­emot omvärldens förväntning samt att tona ner tävlingsbeteenden.

Klara Halvarsson å sin sida betonar vikten av att matvanor och attityder till ätning och önskan att vara smalare ska finnas som komponent i skolhälso­ vården.

6

Det ska understrykas att försök att gå ner i vikt inte är samma sak som att uppvisa ätstörningar men det kan utveckla sig ditåt. Uppföljningen visar att om man som ung önskar sig smalare så ökar risken för stört ätbeteende efter 20 år. Det visar att insatser med skyddsfaktorer måste börja tidigt för att ha effekt.

”Förebyggande insatser att föredra” Motiven för kvinnorna att bli smalare skiftar: de känner ökad kontroll, de vill bli mer nöjda med sitt utseende, de vill orka leka mer med sina barn mer, de får mer kläder att välja bland med mera.

Motiven då de var unga var istället exempelvis att de inte ville bli retade eller att de inte ville känna sig så klumpiga.

– Det vanligaste motivet under alla år har dock varit att ”bli nöjd med sig själv” och man kan fråga sig om flickor/­ kvinnor känner att de måste vara smala för att vara nöjda eller om det kan vara kopplat till hälsa, reflekterar Josefin Westerberg Jacobson.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

Hon menar att förebyggande insatser mot störda ätbeteenden är att föredra, som att hjälpa barn att vara nöjda och acceptera sig själva, och det redan på ett tidigt stadium.

– Det har visat sig att flickornas egen önskan att gå ner i vikt, mammans perfektionism samt mindre trivsamma relationer i familjen spelar roll. Och inte minst pappans kommentarer till sin dotters vikt och hans eget problematiska förhållande till mat och ätande.

Orsaken till att IDA-projektet bara vände

sig till unga flickor var att man då slöt sig till att ätstörningar var omkring tio gånger vanligare för dem än för pojkar i samma ålder. Ett förhållande som förmodligen minskat.

Pappor och killar visar numera också i högre grad tecken på ett problematiskt förhållande till ätande men som skiljer sig från flickornas.

– Tjejerna vill bli smalare och mindre­ medan killar och män ofta istället vill bli större och få mer muskelmassa.

Man talar idag om ortorexi vilket i sig inte är en diagnosticerad ätstörning men där man äter extremt hälsosamt

JU NU

Aktuell forskning

och tränar alldeles för mycket. Det slår över till att bli det viktigaste i hela världen, säger Mikaela Willmer.

Josefin Westerberg Jacobson fyller i: – Det är bra att bry sig om vad man äter och att träna, men det får gärna vara med måtta!

Ortorexi är inte en diagnos men kan i

längden utvecklas till en. Och som sagt ställa till med andra saker.

De enkäter som använts är samma som andra forskare använts. Det är ett villkor för att resultat från olika under­ sökningar ska kunna jämföras. Men de aktuella enkäterna har varit framtagna för att gälla flickor men forskarna är eniga om att det vore mycket intressant att även omfatta killar.

– Det blir mycket ett psykosocialt problem som handlar om vad man ­säger eller får höra av andra familjemedlemmarna, säger Marie Bjuhr. Hon har mångårig erfarenhet inom psykiatrin och tillsammans med Magnus Lindberg, som i botten har arbetat som

Marie Bjuhr

dialyssköterska och med diabetes­ problematik, finns här två deltagare som garanterar att forskningen inte stannar inom akademin utan sprids också till dem som arbetar praktiskt med frågorna.

När antalet personer med störda ätmöns-

ter, fetma, övervikt respektive undervikt ökar bland ungdomar och vuxna talar man inte längre enbart om ett individuellt problem utan ett folkhälsoproblem. Då ser man också lätt vikten av fortsatt forskning och också vikten fortsatta insatser.

Men här finns en ofantlig dietindustri att slåss mot. Medier som den ena dagen säger si och den andra dagen tvärtom för att hålla intresset vid liv.

Det kan framstå som en kamp mellan David och Goliat. Vad ska man göra och vilka skyddsfaktorer finns?

I mångt och mycket är det ett peda­ gogiskt problem. Forskarnas förslag är att man frågar sig själv hur man tänker kring överviktiga och underviktiga

Magnus Lindberg

Mikaela Willmer

personer, hur man talar om dem med andra och hur man pratar om vikt i familjen och i sällskapslivet. Där hittar man de värderingar som styr allmänna uppfattningar.

– Och man ska aldrig kommentera en annan människas kropp. Vi vet hur det gick när information om ätstörningar tidigare började spridas genom skolorna, då ökade problemen. Så en dellösning är nog att inte prata så mycket om vikt, varken individuellt eller i grupp, föreslår Josefin Westerberg Jacobson.

Det är också viktigt att upptäcka de flickor som umgås med tankar om att bli smalare, så tidigt som möjligt. Ätstörningar är associerade med såväl psykologiska som sociala faktorer. En stor fråga som inte tidigare har fått ­någon belysning är hur ätstörningar påverkar möjligheten till utbildning och arbete. Det vill forskarna nu ta reda på.

Josefin Westerberg Jacobson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

7

IAKTTAGET

Forskning om äldre lockade många Korta föredrag närmast en tradition vid HiG. De tvingar forskare som älskar sina ämnen att sammanfatta, bli begripliga, koncentrerade. Och sådant lockar åhörare. Det märktes inte minst under Forskarfredagen sista september då Krusenstiernasalen var fullsatt med nyfikna åhörare från hela länet.

Forskarfredagen är ett europeiskt samarrangemang och hålls varje år på en stor mängd orter. Uppgiften är att göra forskningen synlig. Temat vid HiG var ”Äldre” och omfånget var precis så brett som man kan tänka sig: Sex, ålderfixerande stereotyper, mående efter utskrivning från sjukhus med mera.

Trädgården som en hälsofrämjande resurs berättade forskaren Eva Dahlkvist om medan Britt-Marie Sjölund berättade om sin forskning kring äldre personers fysiska och psykiska mående efter sjukhusvistelse. Hennes undersökningar visar att hälften av de äldre patienterna drab-

8

bas av depressioner under sina sjukhusvistelser. Tre månader senare är en tredje­del fortfarande deprimerade.

Britt-Marie Sjölund betonade hur viktigt det då är att personalen tar sig tid att prata med de äldre patienterna.

Ett lite överraskande och med bitvis underhållande autentiska citat, berättade Peter Öberg om sin forskning. Han talade om äldre personers för många överraskande vilja att skapa nya intima relationer på ålderns höst. Han påpekade att det numera inte är tabu för gamla personer att skilja sig och börja om på nytt, inte sällan med någon tidigare partner.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

Deltagarna fick under dagen möjlighet att titta närmare på Exo-legs, eller de ”robotben” som forskats fram vid Högskolan i samarbete med ett flertal europeiska universitet och företag. Benen ska vara ett hjälpmedel för människor med begränsad kraft i benen, att resa sig, gå och stå. Även sjuksköterskeutbildningens ­hypermoderna metodrum, med datorstyrda dockor som kan simulera mängder av sjukdomstillstånd, vilka studenterna får träna sig i att diagnostisera ­ och behandla.

Text och foto: Ove Wall

NÄRGÅNGET Gűlizar Akay, universitetsadjunkt

” I Sverige måste man inte bevisa sina rättigheter”

Hon ville bli apotekare men hamnade på kursen för dataprogrammering och undervisar nu istället i mikroekonomi inom ämnet nationalekonomi och trivs bra med det. Det tänkte hon inte när hon lämnade Turkiet för Sverige som 15-åring 1986. Och det tänkte inte heller den SYO-konsulent som föreslog henne att strunta i studierna och bli städare istället.

Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

9

D

et händer stora saker i Turkiet när detta skrivs. Men det är inte första gången. Militär­ kuppen i början av 1980-talet var orsaken till att mängder av kurder lämnade landet. Många hamnade i Sverige, däribland Gülizar Akay, hennes­syskon och föräldrar.

På den tiden var det jobbigt för kurderna i Turkiet. Familjen kom från norra Kurdistan, som ligger i östra Turkiet, men bodde i tremiljonerstaden Izmir vid Egeiska havet där pappa hade arbete­som svetsare.

– Vi fick inte prata kurdiska utan var tvungna att lära oss perfekt turkiska för att inte bli mobbade såsom pappa blivit. Jag talade bara turkiska som liten­ och lärde mig kurdiska först i Sverige.

Den officiella turkiska uppfattningen var att kurder inte fanns utan att alla var turkar och kurdiska var inte tillåtet i skolorna. Detta trots att upp emot 25 procent av landets befolkning var kurder. Numera är kurdiska namn tillåtna, men efter som vissa bokstäver som ofta förekommer i kurdiska namn är förbjudna är man i praktiken vara förhindrad att ta vissa namn.

En av hennes morbröder bodde redan i Sverige, liksom alltså många andra kurder som tagit samma beslut efter militärens övertagande.

10

– Det stämmer, många helt oskyldiga hamnade i fängelse, både politiskt aktiva och journalister liksom författare.

Och verkligheten upprepar sig när detta skrivs fast med en viktig skillnad.

– Då var det militären som genomförde en kupp, och den lämnade civila turkar ifred. I dag vet man inte vem som ha makten, man vet inte vem man kan lita på. Och det mest tragiska nu är att civilbefolkningen drabbas, skolor och universitet stängs och lärare och tjänstemän avskedas vilket gör att samhället inte längre fungerar. Det gör ont att lyssna på nyheterna och jag har alla mina släktingar kvar där. Jag pratar med min syster varje kväll.

Väl i Sverige sa hennes föräldrar till henne­ och hennes fyra yngre syskon att de skulle plugga. Det var det viktigaste.

Studier i Turkiet är väldigt dyra, det kräver rika föräldrar eller statliga ­stipendier.

– Väl i Sverige sa de till oss barn ”vi jobbar och har lön och ni ska skaffa er en akademisk examen och sedan är vi nöjda.” De var inte ute efter att skaffa ett företag och tjäna en massa pengar.

Och de lyckades, alla deras numera fem barn har akademisk utbildning och alla inom ekonomi, skrattar hon.

Men nu var inte vägen dit särskilt rak.

Svenska läste hon intensivt de första

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

åren, både i skolan och på fritiden, innan hon skulle välja inriktning i gymnasiet. Här kommer SYO-konsulenten in, denna kunde inte förstå varför Gülizar skulle studera vidare då hon i alla fall bara skulle få jobb som städare.

Men Gülizar lyssnade inte på det örat.

– Jag ville läsa naturvetenskap men föreslogs istället läsa tvåårig social linje och komplettera senare med det jag ville och jag fyllde då på med fyra naturvetenskapliga kurser.

Gülizar läste in tre hela årskurser på ett år. Det var tungt, men hon gick iland med det. Därefter var det dags för universitetet.

– Där ville jag läsa till apotekare men kom inte in och eftersom det var bättre att fortsätta att läsa istället för att göra uppehåll och bli lat, och för att jag var rätt så bra på matematik, valde jag ­dataprogrammering där jag kom in.

Där tog det två hela års studier för henne att inse att hon valt fel och sökte och kunde börja läsa nationalekonomi och där halkade åter hennes matematiska kunskaper rätt.

– Men jag tvekade länge att bli ­lärare, jag trodde inte att jag skulle ha det tålamod som krävdes.

Inte ville hon lämna Uppsala för Gävle heller men så blev det och vid det här laget har hon undervisat vid HiG i arton år.

– Studenterna tyckte att jag var lite

NÄRGÅNGET Gűlizar Akay, universitetsadjunkt

GŰLIZAR vid sidan om Namn: Gülizar Akay Titel: Universitetsadjunkt Ålder: 45 Familj: Gift och har 2 barn; Baran 13 år, Roni 8 år

för sträng i början men nu får jag bra omdömen, ler hon.

Att flytta tillbaka till Turkiet är inget hon

tänker på.

– Jag längtar ju till mina släktingar men samtidigt har jag ju bott här i Sverige längre än jag bott där nere. Jag tror inte att jag skulle trivas där.

Hon har också sedan länge accepterat­ den svenska ordningssamheten.

– När jag i Turkiet ska ha någonting från sjukhuset eller banken blir jag bara förbannad. Varje gång måste man bevisa sina rättigheter. Här tar man en kölapp, ingen går före, och man måste inte bevisa sina rättigheter.

En mjuklandning i svensk kökultur. Även matvanorna har försvenskats eller hur man ska säga.

– Under veckorna blir det inte så mycket tid att laga mat, men vi försöker­ så gott det går att laga traditionell kurdisk mat, som till exempel kåldolmar, olika kycklingrätter och grytor.

Efter tolv år i hyreslägenhet på Brynäs i Gävle bor Gülizar och hennes man Abdullah sedan ett par år åter i Uppsala

där han arbetar efter att ha sålt sin kiosk­rörelse på Nygatan i Gävle, av en lokaltidning utsedd till stans renaste grillkiosk. Gülizar har inget emot att pendla med bil eller tåg.

I en artikel i Arbetarbladet från 2011

nämner hon möjligheten att fortsätta från universitetsadjunkt till att doktorera. Än har hon inte kommit dit.

– Tanken finns fortfarande, allra helst som man snart blir tvungen om man ska ha arbetet kvar. Men att doktorera tar en väldig massa tid och medan barnen fortfarande behöver sin uppmärksamhet är det inte rätt tid just nu.

När vi lämnar hennes vackra rum med takbjälkar i hus Embla på campus återgår hon till rättningen av tentor.

Hon undervisar på HiG:s Ekonom­ program distans. Det är en av landets allra mest sökta utbildningar sett till förstahandssökande. Och hon vet nu att hon även har tålamod som lärare även om hon gärna önskar att mattekunskaperna hos nya studenter kunde vara lite bättre.

– En repetition av gymnasiematten får lösa det tills vidare.

Bor: Bostadsrätt i Uppsala Lyssnar på: klassisk musik och mest på turkiska låtar.

Gör på fritiden: Gör aktiviteter med mina barn, läser böcker, går på bio Två lästips: Nationalekonomins grunder av Björn Elsässer. Denna bok underlättar förståelsen av de nationalekonomiska frågeställningarna genom att presentera problemområden som ofta debatteras i medierna. Den ger också en inblick i nationalekonomernas metoder för att förstå hur ekonomin fungerar och hur de resonerar när de ger rekommendationer om hur den ekonomiska politiken bör utformas. I denna bok finns även en kortfattad historik över den national­ ekonomiska vetenskapen.

När musiken tystnar av Peter Robinsson.

Boken handlar om en ung flicka som hittas våldtagen och mördad på den engelska landsbygden. Spåren leder mot invandrare med muslimsk bakgrund och kriminalkommissarie Annie Cabbot tvingas sätta sig upp mot politisk korrekthet, fördomar och rädsla.

Samtidigt dras intendent Alan Banks in i ett gammalt våldtäktsfall, där en TVstjärna anklagas för att ha förgripit sig på en fjortonåring.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

11

Flersp

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

VI MÄNSKOR För en rättvisare skola

pråkiga studiehandledare i unik utbildning I ett unikt projekt ska 80 flerspråkiga studiehandledare utbildas vid Högskolan i Gävle. Dessa ska därefter ut på skolorna och ge elever med lägre svenskakunskaper bättre möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen.

Text: Ove Wall och Douglas Öhrbom Foto: Stéfan Estassy och Ove Wall

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

13

I

dén väcktes ursprungligen av Regionalt Utbildningscentrum i Gävleborgs län, RucX, och dåvarande verksamhetssamordnare Katarina Lööf som under sin tid som rektor i grundskolan sett att behovet av studiehandledare med andra modersmål var stort.

Skolledare inom gymnasiet kunde vittna om samma sak. Man sökte efter personer med olika kompetenser.

– Att vara studiehandledare är komplext, man ska vara språkstöd, kunna begrepp och termer inom olika ämnen och vara insatt i skolarbete. Men idag finns inga direkta yrkeskrav och det finns heller ingen­ formell utbildning, säger projektledaren Glafira Sörensson.

Högskolan

r människan

i Gävle sätte

i centrum

EUROP

r projekt

en stöde

socialfond

r livsmiljö.

en hållba

EN EISKA UNION nden

Europeiska

Europeiska

apen om

klar kunsk

och utvec

socialfo

örskap och

erkar utanf

som motv

in i någon forma av sysselsättning och bli integrerade i det svenska samhället.

Deltagarna får ersättning av Arbets­ förmedlingen eller Försäkrings­ kassan ­medan projektet Framtid – studiehand­ ledare, står för resekostnaderna och kurslitteratur under studietiden.

kling.

etensutvec

främjar komp

kommun mEl lan • Ljusdals arbE tE kommun Ett sam lls kommun • Älvkarleby • Hudiksva kommun kommun • Ockelbo • Hofors s kommun e kommun e • Ovanåker mun • Gävl kolan i Gävl ns kommun Bollnäs kom n • Högs • Söderham medlinge s kommun Arbetsför

Sandviken

Det unika projektet medfinansieras av ESF, Europeiska social­ fonden och är ett samarbete mellan länets nio kommuner plus Älvkarleby, Arbetsförmedlingen och Högskolan och intresset har varit väldigt stort vid de fyra informationsträffar som hölls runt om i länet i våras. Vissa kriterier har satts upp och ett har varit att man ska kunna tala och förstå svenska språket.

– Kravet har varit att deltagarna har klarat D-nivån i SFI, Svenska för invandrare, men vi har även gjort korta intervjuer med alla som sökt och deras motivation har varit mycket viktig.

Projektet har flera uddar: först och främst får elever i grund- och gymnasieskolan hjälp på sitt eget språk att tillgodogöra sig ­undervisningen. Sedan ökar arbetslösa utländska akademiker sin anställningsbarhet. Men samtidigt kanske studiehandledarna även ser att de kan fortsätta att ta en svensk lärarexamen vilket idag är ett bristyrke.

Att intresset visat sig vara så stort tror Glafira Sörensson beror på den stora flyktingströmmen och att de flesta fort vill komma 14

Vilka språkgrupper det handlat om har i viss mån förändrat sig från den första listan som skrevs.

– Men de största språken är arabiska, somaliska och tigrinja (talas i Etiopien och Eritrea) men ett språk som kom till senare är kurmanji, ett kurdiskt språk. Flera av deltagarna talar fler språk. ndledare

ha – studie Framtid

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

Man har helst sett att deltagarna skulle ha någon form av akademisk bakgrund, då det antas göra det lättare att sätta sig in det svenska skolsystemet. Man har också gärna sett tidigare erfarenhet av skolarbete.

– Och det är många i den här första gruppen som har varit lärare i många år i sina hemländer och har diger erfarenhet och otroliga kompetenser, säger Kia Sundberg Kimhag som är utbildningskoordinator.

Hon har tillsammans med andra lärare vid HiG utarbetat innehållet i utbildningen.

– Fokus ligger på att deltagarna ska förstå den svenska skolkontexten, våra normer, värderingar, ickediskriminering, tillgänglighet för alla och den svenska läroplanen. Men det handlar även om att förstå sin yrkesroll och vad det innebär att jobba med elever med så olika erfarenheter. När deltagarna kommer ut till skolorna kan det uppstå frågor som är väldigt svårt att lyfta teoretiskt. För att man ska kunna se sådant i olika perspektiv ingår även drama i utbildningen.

VI MÄNSKOR För en rättvisare skola

Man menar att man på så sätt kan fördjupa kunskapen, få den

skolan mer auktoritär medan man här i Sverige är mer kompis med läraren.

Amina håller med och ser det som att elever och lärare här mer planerar och studerar tillsammans.

Amina Mohammad och Goran Shemdin kommer båda två från Hon tänkte sig redan när hon kom till Syrien och har varit i Sverige i ett par år. De Sverige att arbeta inom skolan, inte minst har båda också tidigare erfarenhet av att arsom ett sätt att komma in i det svenska sambeta i skolan och läser nu studiehandledar”Inte bara tolkar och hället. Hon hade redan fått ett halvårs prakkursen. Goran tycker att det känns bra att tik på en förskola när hon såg annonsen om det undervisas i flera ämnen, till exempel fi- översättare” utbildningen och antogs. losofi.

– Vi ska inte bara bli tolkar eller översät– Min tanke är att komma tillbaka till tare. Studiehandledaren har en viktig roll i skolan som stöd och Högskolan senare och studera till lärare. uppmuntran och även som pedagog, säger Goran som inte tycker att skolan skiljer sig så mycket åt mellan Sverige och I mitten av augusti började den första gruppen av tre, bestående 25 deltagare. Dessa läser två dagar i veckan vid Högskolan, prakSyrien. tiserar två dagar ute på skolorna och har en dag i vecka till självstudier.

Den stora skillnaden är hur man hanterar eleverna. I Syrien är att sätta sig i känslan och muskelminnet.

Glafira Sörensson

Kia Sundberg Kimhag

Goran Shemdin

Amina Mohammad

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

15

Friskare äpplen med färre kemikalier Nu pågår försök vid Högskolan i Gävle där man på ett helt nytt sätt tittar på hur vädret under hela odlingssäsongen påverkar äpplens lagringsduglighet, dessutom en metod som kan minska den kemiska behandlingen som äpplena får för att hålla sig friska längre.

Text: Douglas Öhrbom Foto: Veronica Liljeroth och Ove Wall

F

orskning vid Högskolan i Gävle har som mål att öka lagringsdugligheten i frukt genom att höja frukternas eget försvar, något som på sikt kan leda till mindre bruk av kemiska preparat.

Doktoranden Tuyet Bui som deltagit i stora forskningsprojekt i Belgien om fruktodling, har upptäckt att det finns en koppling mellan väderleken som har föregått skörden och hur bra frukterna kan stå emot svampangrepp.

– Det handlar inte bara om dagarna före skörd, utan det kan vara till och med så långt före som när blomman ­pollineras, säger Tuyet Bui.

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

Vilka väderfaktorer är det då som avgör hur bra lagringsduglighet frukterna sedan får?

Odlarna vet sedan gammalt att regn i samband med skörd inte är bra, det ligger i tid så nära skörd så det har man lätt kunnat koppla ihop.

– Men det som hände 30 dagar tidigare är svårare att koppla ihop och då kan man med vår hjälp välja ut vissa tidsfönster och se exakt vad som hände då?

Tuyet Bui förklarar att man samlar in väderdata kontinuerligt

från flera olika odlingar och att det ger möjlighet att syste-

H-MÄRKT Hållbart nu och i framtiden

matiskt gå tillbaka till hur förhållandena varit under hela odlingsperioden. Detta är något som inte gjorts tidigare. Det var så forskarna i Belgien kunde se att regn 21 till 42 dagar före skörd ger färre infekterade äpplen.

– Då kan man ju tänka sig att man kan bevattna under denna tid om det inte regnar då.

Tuyet Bui har också upptäckt att det är

Tuyet Bul skillnad på vissa sorters gröna och röda sidor av frukten. Den röda sidan är ju exponerad för solen och hon har kunnat konstatera att den sidan har mer motståndskraft.

Rent tekniskt kan man få mera sol, genom att beskära sådant som skuggar frukten.

– Men frukterna ska inte få för mycket sol, då drabbas de av solbränna och en del av frukten dör. Så det är också viktigt med skuggning/väv.

Tanken är att på sikt utveckla en app så fruktodlarna själva­ kan få koll på hur vädersituationen ser ut och ett varningssystem för detta.

– Vi har ju väderstationerna nu och i framtiden kanske små smarta väderstationer till och med så lokalt som på enskilda träd.

Detta kan vara ett sätt att minimera eller till och med undvika kemikalier och därför bra både för eko-odlare och konventionella odlare.

Tyuet Bui berättar att man nu har lyckats bra med att lagra frukten utan att använda detta anti-etylen. Hon tror att nyckeln är att frukterna får mycket sol vilket ger väldigt bra kvalitet på frukterna från början.

Att vissa äpplen i våra fruktdiskar är så

glansiga beror på att de går igenom vaxbad som gör dem tåligare och bättre står emot svampangrepp. De tål också transporter bättre, där de annars riskerar att få skador.

Som det är nu så finns det inte tillräckligt med svenska ekologiska äpplen, de som finns i Skåne, går åt direkt i Skåne. Tuyen Bui har också ett enkelt råd till oss konsumenter.­ – Frukt och grönsaker förlorar så mycket smak av kyla och transporterna kräver kyla. Köp direkt från odlarna om du har möjlighet, då har de så mycket mer smak.

Vinnova stödjer projektet som ska göra svenska odlare med konkurrenskraftiga och samtidigt lägga en grund för utveckling av smarta it-lösningar.

Vi i norden har det kallare, men å andra sidan är våra äppel­ odlingar i mindre grad utsatta för angrepp. Våra äppelsorter är också mera anpassade för olika saker, med en syra/sockerkvot som bättre lämpar sig för till exempel ciderproduktion.

Idag kan frukter lagras väldigt länge i vissa länder därför att man använder anti-etylen, ett preparat som inte är tillåtet i Sverige, men som gör att frukterna åldras mycket långsammare.

– Man kan till exempel stoppa in ett äpple i en plastpåse ihop med omogna kiwifrukter och då mognar dessa mycket snabbare därför att äpplen utsöndrar mycket etylen.

En stor del av den frukt vi köper har de sista 20 åren behandlats med detta anti-etylen. Preparatet är tillåtet ibland annat Danmark, Nya Zeeland, Italien och Australien, om­ råden varifrån vi får äpplen året runt, något som annars inte skulle vara möjligt.

Väderstation

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

17

I PRAKTIKEN Om ett arbetsliv i förändring

”Korkat att inte samarbeta med HiG” Text och foto: Ove Wall

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

”Högskolan ligger fem hundra meter från vårt huvudkontor och deras verksamhet är intressant för oss. Så det vore korkat att inte samarbeta”, säger senior advisor Roger Ekman vid Lantmäteriet i Gävle.

V

isserligen finns en hel del samarbete inom lantmätarprogrammet men nu kommer det även att handla om forskning.

– Lantmäteriet står inför många utmaningar och Högskolan har den kompetens som vi behöver. Däremot måste det inte alltid röra sig om stora insatser. Jag föreställer mig att vi kommer att kunna ta hjälp av varandra och ge input också för att förbättra det dagliga arbetet.

I GÖRNINGEN Om näringsliv De områden som Roger Ekman ringar in i detta skede, samarbete ligger ännu så länge på planeringsnivå, är utveckling av gränssnitt där medborgarna själva kan medverka i handläggningen av fastighetsärenden samt inom geodataområdet.

I det senare fallet kan det handla om förändringsdetektering, bildanalys, 3D-modellering, kvalitetssäkring av data samt datafångst.

Högskolan rekryterar redan doktorander, och de båda myndig-

heterna söker gemensamt forskningsanslag. Innan årsskiftet ska alla detaljer i samarbetsavtalet vara beslutade. Någon gräns för hur länge det aktuella samarbetet ska pågå är inte bestämt. Men klart är att även Högskolan kan lyfta flera delar.

– Vi vill utforma ett långsiktigt samarbete när det gäller utbildning och forskning där vi stärker innovationsförmågan vid Högskolan och samtidigt hos berörd personal vid Lantmäteriet. Samarbetet kommer även att bidra till en ökad förståelse för förändringsarbetet inför kommande behov, säger Bahram Moshfegh, vicerektor för forskning vid Högskolan i Gävle.

Kontaktytorna mellan de två myndigheterna är som sagt redan

tämligen stora. Anders Lundqvist, ställföreträdande generaldirektör för Lantmäteriet sitter i Högskolestyrelsen Men det stannar inte vid det.

– Det samarbete vi för närvarande har, och länge har haft, är mestadels inom utbildningen i form av gästföreläsare och hjälp vid examensarbeten och projektarbeten. Vidare är ju närheten till huvudkontoret en tillgång vid studiebesök och deltagande i seminarier. Vi har gratis tillgång till databaser (kartor, förrättningsakter med mera) och tjänster som till exempel SWEPOS (ett nationellt system för satellitpositionering) GPS-tjänster är andra samarbetsformer som vi uppskattar, berättare Stig-Göran Mårtensson, universitetslektor vid Högskolans avdelning för samhällsbyggnad och GIS, geografiska informationssystem.

Lantmäteriet har även en plats i lantmätarprogrammets utbildningsråd, vilket gör att de är med och påverkar utbildningen.

Dessutom delar två av lärarna inom lantmätarprogrammet sina tjänster med Lantmäteriet.

Nu utökas alltså samarbetet ytterligare inom forskning.

Letar efter ojämställdheter En forskargrupp under ledning av professor Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, har fått 3 miljoner kronor av Arbetsmiljöverket för att undersöka jämställdheten på stormarknader.

Svend Erik Mathiassen – Vi vill inte bara förstå hur det ser ut med jämställdheten utan också varför det ser ut som det gör.

Bara om man inser att ojämställdheten faktiskt finns, kan

man göra något åt den, säger Svend Erik Mathiassen.

Det finns inga aktuella studier om hur arbetsvillkor,

arbetsuppgifter och arbetsbelastningar skiljer sig mellan män och kvinnor inom samma yrke i Sverige.

Arbetsmiljöverket vill veta om män och kvinnor arbetar

med olika saker, trots att de är på samma arbetsplats och om det i så fall påverkar hälsan.

– Om vi ska kunna ta reda på om män och kvinnor som har samma jobb, ändå har olika arbetsvillkor, så måste vi undersöka en bransch där det finns både män och kvinnor och en sådan är just detaljhandeln.

Gävleforskarna genomförde 2013 en undersökning om varför kvinnor har mera arbetsrelaterade belastningsbesvär än män. Man kom fram till att när män och kvinnor hamnar i samma yrken så gör man ofta olika saker, och att kvinnornas arbete är mer belastande och även mera repetitivt.

I forskargruppen ingår även genusforskare från Mittuniver-

sitetet i Sundsvall.

Text: Douglas Öhrbom Foto: Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

19

Teoretiska perspektiv

ger djupare förståelse Text: Göran Fransson, Anneli Frelin Foto: Ove Wall

Internationella influenser är viktiga för utveckling av forskningen och undervisningen vid HiG. Viktigt är också att internationella forskare får möjlighet att bekanta sig med den forskning och undervisning som sker vid HiG

U

nder hösten 2016 är Avdelningen för utbildningsvetenskap inom Akademin för utbildning och ekonomi värd för några internationellt välkända och välrenommerade forskare – först Cheryl Craig och Geert Kelchtermans.

Geert Kelchtermans är professor vid University of Leuven i

Belgien Faculty of Psychology and Educational Sciences.

Inom det utbildningsvetenskapliga området har han intresserat sig för olika frågor, och han har givit många viktiga bidrag för att förstå lärares arbete. Vid sitt besök på Högskolan i Gävle föreläste Geert bland annat om självförståelse som en central aspekt i att förstå en professionell yrkesutövning. Kort sagt, vill man förstå yrkesutövare och hur de uppfattar, tolkar och genomför arbete samt hur de svarar upp

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

mot krav på förändring, måste man förstå hur yrkesutövarna förstår sig själva och de uppgifter de är satta att utföra. Även om hans idéer om en professionell självförståelse – Professional self-understanding – har växt fram i forskning kring lärare, är de teoretiska resonemangen möjliga att til�lämpa även på andra yrkesgrupper.

Den professionella självförståelsen utgörs av faktorer som självbild (self-image), självförtroende (self-esteem), motivation (job motivation) och uppdragsförståelse (task perception).

Självbild handlar om hur man ser på sig själv och självkänsla är kopplat till känslor i och inför arbetet. Hur dessa både komponenter tar form avgörs till stor del av reaktioner från

LÄROSPÅN Aktuellt om skolan

omgivningen. Reaktioner kan stärka eller försvaga personers självkänsla och självbild. Omgivningens reaktioner kan också öka eller minska motivationen i och för arbetet. För lärare är ofta omtanken om barnen och deras lärande något som motiverar dem i arbete. Likaså är intresse för ämnen, kunskapande och vetenskapen om att man har ett viktigt arbete, där man kan göra skillnad för andra människor, starkt motiverande.

En viktig komponent i en professionell självförståelse kan fås

att framträda med hjälp av begreppet uppdragsuppfattning (task perception), nämligen hur man förstår sitt arbete och vad man är satt att göra. Denna personliga förståelse är kopplad till värderingar, åsikter och en moralisk hållning om hur man uppfattar sitt uppdrag och vad man anser är bra

undervisning. En individs uppdragsuppfattning återspeglas i svaren på frågor som: ”Vad måste jag göra för att vara en vara lärare? Vilka är de viktigaste uppgifterna jag måste göra för att kunna motivera en känsla av att jag gör ett bra arbete?

Vad är det för uppgifter som jag anser vara försvarbara att utföra och vad är det som jag (egentligen) inte accepterar ingår i mitt arbete?”

Så – vad man kan ha för nytta av att förstå detta? En persons

uppdragsuppfattning kan sägas utgöra en viktig komponent för hur lärare förhåller sig i lärararbetet. Vill man förstå varför lärare gör och säger som de gör (eller varför de inte säger eller gör vissa saker), är det bra att förstå de sammanhang lärare verkar i samt hur lärare förstår sig själva och sitt uppdrag.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

21

LÄROSPÅN Aktuellt om skolan Att vara lärare handlar i mångt och mycket om att (försöka) hantera komplexiteter som är svåra att få grepp om eller ens känna till för den oinvigde. Olika begrepp eller teoretiska perspektiv kan bidra till att synliggöra och belysa olika aspekter i en yrkesvardag och göra att man kan förstå den på nytt sätt eller med nya djup. Resonemanget kring professionell självförståelse och dess komponenter kan vara ett sådant bidrag.

Cheryl Craig har en prestigefylld sponsrad forskningsprofessur

i Urban Education vid Texas A&M University i Houston.

Som kanadensiska boende i Texas är hon van vid kontraster, och i de skolor där hon har gjort sina studier under de senaste årtiondena går både de allra rikaste och allra fattigaste barnen. Hon berättar om skolor där många barn går hungriga, och kanske inte ens har ett hem att gå till.

Vad innebär detta för lärares arbete? Cheryl Craigs stora

forskningsintresse handlar om lärares liv och arbete, och hon har under longitudinella studier följt olika skoldistrikt i Texas och lärares vägar in i och ibland ut ur läraryrket.

Geert Kelchtermans

Den nationella reformen ”No Child Left Behind” formade utgångspunkten för hennes studier i Texas och fokus låg på konsekvenserna av reformer och hur dessa påverkade elevers och lärares kunskapsutveckling. Artiklar om reformen, vilken blev alltmer kritiserad och sedan ersattes, har till exempel publicerats i den prestigefyllda American Educational Research Journal, hörande till American Educational Research Association där Cheryl Craig har varit Research Fellow.

Under de senaste åren har hon bland annat varit redaktör för en tredelad bokutgivning: International Teacher Education: Promising Pedagogies, [eISBN: 978-1-78441-135-0] med medverkan av forskare från 37 olika länder världen över.

Under sin föreläsning delade hon med sig av några insikter från den undersökning av lärarutbildningar i olika länder som genomfördes i samband med bokprojektet. Visste ni till exempel att länderna med den mest komplicerade strukturen av lärarutbildning var Schweiz, Frankrike och USA, och att Tyskland var det land som hade gjort den snabbaste omsvängningen i kölvattnet av sjunkande PISA-resultat?

Cheryl Craig

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

Cheryl Craigs hemstad, Houston, hade 26 olika universitet som erbjöd lärarutbildning.

Högskolan tar sitt samhällsansvar Som högskola har vi regeringens uppdrag att bedriva högskoleutbildning som bidrar till bildning och till enskilda individers utveckling, samhällsengagemang och kritiska tänkande. Denna uppgift tar vi på allra största allvar och har denna höst till och med tagit in betydligt fler studenter än vi får ersättning för via anslaget från regeringen.

Vi har också i uppdrag att utbilda både för dagens och för morgondagens arbetsmarknad vilket innebär ett ansvar att se till att våra utbildningar förnyas, är långsiktigt hållbara och har arbetsmarknadsanknytning. Även här är Högskolans insats god eftersom utbildningsutbudet årligen omprövas och utbildningarnas innehåll uppdateras i dialog med arbetsmarknaden.

Vi har också som uppgift att samverka med det omgivande samhället, informera

om verksamheten och verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Denna tidigare så kallade tredje uppgiften har en stark ställning inom Högskolan och formerna för samverkan utvecklas ständigt. Ett av de senaste exemplen för vår del är Forskarna på Slottet som blivit ett uppskattat sätt för det omgivande samhället och inte minst näringslivets företrädare att träffa och diskutera aktuella frågor och idéer med HiG:s forskare under mindre formella former. Även med uppgifterna kopplade till integrationen av nyanlända (validering, kompletterande utbildning, praktikplatser med mera) stiger Högskolan fram och tar sitt samhällsansvar. Ett exempel på det är utbildning av flerspråkiga studiehandledare som uppmärksammas i detta nummer av LEVE!.

Namn: Mattias Oppitz Utbildning och examensår: Maskiningenjör, Co-op, 180hp, examensår 2015. Ålder: 26 Nuvarande arbetsplats och yrke: ÅF Industry i Gävle som konstruktör.

Berätta kort om ditt yrke, vägen dit och vad som påverkat ditt yrkesval.

På gymnasiet läste jag Industriprogrammet mot skärande bearbetning i Söderhamn men visste redan då att jag inte ville stå vid en maskin hela livet utan ha mera utmaning. Efter examen från HiG jobbade jag åt EQC Engineering och jag jobbar som konstruktör på ÅF i Gävle sedan årsskiftet.

Vad är det bästa med ditt yrke?

Jag ha mer variation och det är väl det som gör jobbet roligt. Dagarna ser inte likadana ut. Sen är kollegorna ett stort plus.

Det som vi på HiG kan känna oss mest stolt över är hur vi åtagit oss regeringens uppdrag att främja en hållbar utveckling.

Hos oss är det inskrivet i såväl verksamhetsidé som vision vilket gör att hållbar utveckling blir styrande för både verksamheten idag och i framtiden.

Rektor Maj-Britt Johansson

ALUMNPORTRÄTTET

Hur har dina studier vid HiG påverkat dig i ditt val av yrke och vägen dit?

I och med Co-op, där jag varit ute på olika konsultföretag och sett vad en maskiningenjör arbetar med, har jag bara blivit mer säker på yrkesvalet.

Känner du att du har nytta av utbildningen i ditt yrkesliv?

Absolut, en bra utbildning med modern verkstad och teknologi i framkant har gett mig en bra grund som konstruktör. Sen kommer jag att lära mig nya saker livet ut.

Vad minns du särskilt från din studietid?

Bland annat gemenskapen, HiGTech och sättet vi studerade på.

Det var mycket projektbaserade kurser i mindre grupper och det tycker jag är riktigt bra då det speglar arbetslivet.

Vilka är dina framtidsplaner?

Först vill jag jobba ett tag som konstruktör för att bli trygg i rollen, efter det vet man aldrig, men det lutar åt projektledning och lite mer ekonomi.

Dina erfarenheter från studietiden är viktiga för oss att ta del av. Om du vill tillhöra vårt alumnnätverk så titta in här: www.hig.se/alumn eller mejla oss på alumnkoordinator@hig.se.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2016

23

En tidning från Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Besöksadress Kungsbäcksvägen 47 Telefon 026–64 85 00 Webbadress www.hig.se/leve Ansvarig utgivare Maivor Hallén Redaktör Ove Wall E-post till redaktionen owl@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation och strategiska relationer, Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ineko, Stockholm Upplaga 2 200

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001

Känna till eller bara känna?

J

ag stiger på tåget till Gävle.

Upptäcker att jag hamnat på ett säte där flera personer sitter vända mot varandra. Äsch, hinner jag tänka, orkar inte med folk men som lydig medborgare slår jag mig ner på den anvisade platsen. Mitt emot mig vid fönstret sitter en kvinna, gissningsvis 80 år. Hon sitter på fel plats, visar det sig. Fönsterplatsen har en ung kvinna som tänkt sig att sova. Platser byts. Frostig stämning!

Jag fjärmar mig, dyker ner i DN. Det fnittras. Jag kikar över tidnings-

kanten. Den äldre och den yngre lutar sig mot varandra, tittar på foton i mobilen. De har just upptäckt gemensamma bekanta. Den äldre har varit kursare med den yngres mormor på seminariet.

”Va!”, flyger det ur mig. Upptäckte ni det

så här, bara just nu?

Kvinnorna nickar. ”Du förstår”, säger den äldre. ”Jag är nyfiken av mig och frågade vart hon skulle åka och sen flöt det på.”

Jag återgår till DN. Måste erkänna att jag är mer intresserad av samtalet. Vilket spännande möte! Dialogen som utvecklas; ”Berätta mer om mormor. Hur var hon som ung...”

Allt började med en nyfiken fråga. Tycker mig känna igen det från Högskolan. Det är sånt vi föreläser om: nyfikenheten, lusten att veta och förstå. Varför så här?

Varför inte så här?

Jag undervisar om och i estetiska lärprocesser med fokus på drama. Ibland får jag frågor: Vad ska man med estetiska ämnen till på högskolan? Vad är vitsen med dramapedagogik? Det är bra frågor som ger chans berätta att det händer något när kunskap hamnar i kroppen. Det är skillnad på att känna till och att känna.

En spännande termin för oss dramafolk på

Akademin för utbildningsvetenskap och ekonomi har just inletts. Vi har fått möjlighet att genomföra workshops med kollegor som vi kallar ”Mellanrummets Akademi, att levandegöra kunskap”.

Det finns paralleller mellan teater och undervisning, väl värda att undersöka.

Varför inte för ett tag byta glasögon?

Att tänka klassrummet som scen där eleverna/skådespelarna ska agera och samarbeta. Läraren som regissör, aktör och ljussättare och undervisningens innehåll som ett manus.

Nya upptäckter kan vara på väg. Hoppas det finns många nyfikna!

Birgitta Silfver Universitetsadjunkt i dramapedagogik