LEVE! nr1 2017 web

Läraryrket

ryms inte i en enda box

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

I detta nummer SIDAN 4

SIDAN 12

Vi bygger bort åkrarna Hörvittnen – rösten berättar mer än vad man tror Om polisutredarna ställde lika stor tilltro till hörvittnen som åsyna vittnen skulle de ha mycket mer att gå på i utredningar. Det visar Sara Skoog Wallers avhandling. Öronen registrerar mer än vi tror.

SIDAN 9

SIDAN 16

Läraryrket ryms inte i en enda box Att bli lärare handlar först och främst om att förstå utmaningen och att hitta en strategi samt använda sig av tidigare kunskaper och erfaren­ heter, slår docent Silvia Edling fast. Du ska vara kunnig i demokrati, moral, etik, ämnen och ha sociala färdigheter och hamnar ändå i dilemman.

2

Runt våra stora floders utlopp ligger jordens bördigaste marker. Det är ett gigantiskt misstag att vi nu håller på att bygga bort dem med bostäder, köpcentra och motorvägar, säger forskaren Stephan Barthel.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

Akademiskt samarbete Hållbarhetstanken och miljöengagemanget skiljer sig avsevärt mellan företag i Norden respektive Ryssland. Ett akademiskt samarbete försöker reda ut orsakerna. En första träff har hållits i St Petersburg.

SIDAN 18

Utbildning är aldrig fel En gång i slutet av 1970-talet arbetade jag som lärare i en

ort i Värmland. Jag var anställd som bildlärare på ett högstadium 20 timmar i veckan och det gjorde mig till en utmärkt kandidat för vikariat. Det betydde att jag då och då var fransklärare. Att jag aldrig kunnat ett ord franska betydde inget för eleverna där de som varit i Frankrike fick berätta om känslan för oss andra, eller för skolledningen som just fått ett akut problem löst. Jag var också gymnastik­lärare, lärare i svenska och i geografi.

Programmering ett framtidsyrke För inte länge sedan fanns robotar endast i serietidningar. Nu bygger de saker åt oss, städar våra lägenheter, lär sig själva saker och hjälper oss att gå. Utbildningen i programmering börjar redan i grundskolan. Och eleverna gillar det skarpt.

SIDAN 20

Inte illa med två års konstskola i ryggen.

Att vara lärare i dag innebär helt andra krav och efter att ha intervjuat didaktikdocenten Silvia Edling inser jag hur viktiga dagens lärarutbildningar är och vad som krävs för att bli det som varje lärarstudent vill bli – en bra lärare.

Jag var även räddningen för alla lärare som ville slippa musik-

ämnet och där hade jag i alla fall fritidsmusicerandet i ryggen. Det innebar ”undervisning” i samtliga årskurser.

I ett cirkulerande häfte med roliga övningar för musik­ undervisningen fann jag en hel del tips. Men jag hittade även på ett eget: gissa grejen.

Eleverna fick blunda och jag släppte mynt och andra saker mot katedern, golvet eller någon annan yta. Deras uppgift var att tala om vilket mynt det var. Man kan tänka sig att detta var ett sätt att få eleverna att skärpa hörselmed­ vetandet fast det var nog mer ett sätt att locka fram lite stilla kontemplation.

En sak jag lade märke till var att de så gott som alltid gissade

rätt, vilket valör myntet hade, och var jag släppte det.

Försvårad uppgift minskar störningarna Störande bakgrundsprat tar uppmärksamhet från många av våra arbetsuppgifter, exempelvis korrekturläsning. I stället för att eliminera pratet kan störningen minskas genom att göra arbetsuppgiften svårare, visar Niklas Halins forskning. Fler nya forskningsuppslag finns.

Att även hörseln kan bära goda vittnesmål även vid brottmålsutredningar av olika slag visar mycket riktigt Sara Skoog Wallers doktorsavhandling.

Ove Wall redaktör

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

3

Hörvittnen:

– rösten berättar mer än man tror Föreställ dig följande: En regnig och snöfri decembernatt blir en kvinna bakifrån överfallen och misshandlad av en okänd person i det blänkande mörkret inne i en smal gränd. Det enda kända vittnet är kvinnan själv och allt hon tänkte på var att försöka skydda sitt ansikte och sina ögon.

Hon har därför inte sett något och kan alltså inte hjälpa de utredande kriminalpoliserna med signalement på förövaren.

Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

M

en, det betyder inte att poliserna inte har något att gå på. Kvinnan stängde inte av öronen. I den mörka miljön kan den faktiskt ha samlat in fler detaljer, mer information, om förövaren än om hon bara varit ögonvittne.

Vår hörsel är ett mycket användbart instrument. Det visar flera forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och inte minst det om vittnesmål baserade helt och hållet på hörsel.

Förväntningarna och kraven på att vittnen

och offer ska kunna leverera detaljerade och fullständiga vittnesmål är ofta för stor inom rättsväsendet. Till exempel har forskning vid Lunds universitet visat att det finns goda skäl till försik4

tighet inför personers synvittnesmål.

En anledning är att vittnena kan ha berättat om och diskuterat sina bilder med andra, innan uppgifterna lämnas till utredare eller fästs i anteckningsform. Det kan till exempel ha gjort att berättelsen skarvats med ytterligare lämpliga detaljer och att vittnets minnes­bild påverkas av det. Samtidigt kan intervjuer ha en minnesfrämjande och sorterande effekt.

Således är kunskap om hur olika fakto-

rer påverkar vittnesmål viktig.

Detsamma gäller förstås även hörselvittnen, men där finns betydligt mindre forskning. Något som doktoranden Sara Skoog Waller råder bot på i sitt avhandlingsarbete. Hon undersö-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

ker hur mycket information om ålder som en talad röst kan innehålla.

Rösten kan avslöja betydligt mer än man i förstone tror.

– Rösten kan avslöja vilket kön personen har, varifrån man kommer, om personen är nervös, förkyld, har något talfel, eventuell dialekt samt vilken ålder personen har och det är det senare min forskning tar sig an. Jag försöker ta reda på hur tillförlitliga ålders­ bedömningar utifrån enbart röster är och vad som gör att vi tycker oss kunna­göra en sådan bedömning, säger hon när vi träffas i den stora laborationshallen i hus Heimdall. Åldersbedömning utifrån bilder fanns ­redan som forskningsområde när Sara

JU NU

Aktuell forskning

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

5

Skoog Waller skulle börja sitt avhandlingsarbete i psykologi tillsammans med sin handledare Mårten Eriksson som är docent i psykologi.

– Vi visste att det inte fanns lika mycket forskning om hörselvittnen så därför fastnade vi för det, säger han.

– Och vi ville också att resultaten skulle vara tillämpbara. En gärningsmans ålder är för det första en väldigt viktig egenskap i ett vittnesmål. Det kan man lätt se i efterlysningar. Därför är det viktigt att det finns kunskap hos polisen och annan personal inom rättskedjan om hur vittnens ålderbedömningar kan värderas givet olika omständigheter, fortsätter Sara Skoog Waller.

Mårten Eriksson

6

talmaterialets betydelse. Den forskning som finns tidigare baseras på att de inspelade personerna fått läsa färdiga texter vilket ofta kan bli artificiellt jämfört med hur vi pratar vardagligt.

Vi tänkte att det finns en risk att viktig information i vardagligt tal, till exempel ordval, som vi relaterar till ålder, förloras när talet är läst snarare än naturligt och spontant. Vi ville jämföra åldersbedömningar baserade på läst tal med bedömningar baserade på spontant tal.

– Och två egenskaper som särskilt lyfts fram i tidigare forskning är talhastighet och tonläge eller pitch.

Generellt uppfattas man som yngre när man pratar snabbare och äldre när man praAv naturliga orsaker är ”Spontant tal ger tar saktare. I våra fördet ofta, om det handlar sök visar det sig att högre träffsäkerhet” talhastigheten får minom okända gärningsmän, inte så bra visudre betydelse för ålderella förhållanden på brottsplatser. Det bedömning när talet är naturligt än när kan vara mörkt eller så kan offret hindet är läst. Man kan till exempel lägga dras från att se personen så som fallet större vikt vid ordval och annat. kan vara vid rån med maskering.

Sara Skoog Wallers försök visar också att – Eller så kan det vara något som precisionen i ålderbedömningen blir framförs över telefon. I dessa fall är bättre med spontant tal därför att man rösten det man har att gå på och då är då har fler ledtrådar att göra sin bedet viktigt att veta hur hög vittnets predömning efter. cision kan förväntas vara i ålderbeInläsarnas åldrar var jämnt fördelade­ dömningen. på de olika åldersspannen 20–25, 40– Inledningsvis spelade man in 36 per45 samt 60–65 år. 12 personer i varje soner som fick göra en muntlig väg­ spann. beskrivning utifrån en kartbild i en Forskningen visar också att många betingelse och utifrån en bestämd text bedömer yngre personer som äldre än i en annan. Rösterna manipulerades de är respektive äldre personer som därefter i ett datorprogram så att man yngre än de vilket Mårten Eriksson fick tre olika talhastigheter men med menar är statistiskt förväntat: har du bibehållet röstläge eller pitch som det ingen aning om åldern, är det klokast kallas. att satsa på nära medelåldern.

– En huvudfråga i avhandlingen rör

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

JU NU

Aktuell forskning

Att försöka profilera en person efter rös-

ten, exempelvis vid en telefonavlyssning, är svårt. Även inom en persons röst finns det stor variation beroende på situation, vad personer pratar om med mera. Det händer ofta att personer som misstänker att de är avlyssnade förställer sina röster för att dölja ledtrådar till identitet.

– Genom att viska eller tala i falsett kan man ta bort ganska mycket information. Likaså om man ändrar accenten eller försöker låta äldre eller kanske istället yngre vilket brukar vara fallet när det handlar om gromning, alltså när vuxna framför allt män av sexuella skäl försöker få kontakt med unga framför allt flickor via internet vilket senare kan leda till telefonkontakt.

En viktig fråga att försöka besvara där är

hur personen gör för att låta äldre eller i gromningfallet yngre. Därför bad man talarna att förställa sina röster så att de lät mycket yngre respektive mycket äldre än de var. Det fanns en poäng med att inte använda skådespelare och strategin som visade sig i analyserna var framförallt att ändra tonhöjden och talhastigheten. Men de lade också in lite mer slang och fler ord i försöken att låta yngre.

Lyssnarexperimenten visade att lyssnarna använde talhastighet men överraskande nog inte tonhöjd som ledtråd till ålder i sina bedömningar. Detta kan förklaras av det faktum att tonhöjden i mäns och kvinnors röster inte nödvändigtvis förändras linjärt, medan talhastighet gör det vilket kan öka osäker­heten i bedömningen.

– Kvinnors röster förändras inte

mycket förrän i medelåldern då de börjar mörkna. Mäns röster blir snabbt mörkare under puberteten och det håller i sig fram till de äldre åren då de åter blir ljusare. Sådant gör det ju svårt att använda ljushet eller mörkhet som ledtråd.

Forskningsresultaten visar att trots att hörselvittnen i många fall har fler ledtrådar att gå på än ögonvittnen, exempelvis i mörker eller under maskering, är det inte så stor precision generellt och avvikelserna i ålderbedömning rör sig ungefär om tio år från den riktiga åldern, något mer i den äldre gruppen och något mindre i den yngre.

Resultaten visar också att bedömaren eller vittnet talar ett annat modermål än talaren blir åldersbedömning svårare vilket bör vara viktig kunskap för kriminaltekniker.

Brottsutredningar är inte det enda om-

rådet där resultatet av Sara Skoog Wallers forskning är tillämpligt. Även inom film och teater agerar skådespelare i relation till ålder och dess spektrum inom olika egenskaper. Det visar sig till exempel att ett lägre röstläge signalerar högre förtroende än ett ­högre röstläge. Något som hörs tydligt om man jämför röstlägen i underhållningsprogram med nyheter på radio.

Ytterligare ett användningsområde är inom talsyntes för synskadade och det kan även ge vidare kunskap om hur man röstsätter robotar inom vården.

Inriktningen på avhandlingen är vittnespsykologi och behjälplig i delen om talhastighet och olika talmaterial har varit Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi.

Sara Skoog Waller

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

7

JUBILEUMSDAGS

Högskolan firar 40 år med jubileumsfest – alla är välkomna!

Högskolan i Gävle fyller 40 år under 2017 och jubileumsåret kommer att uppmärksammas på flera sätt och naturligtvis är alla också välkomna att delta vid startskottet fredagen 19 maj.

– Vi vill visa upp Högskolans utveckling och mångfald inom forskning, utbildning och samverkan, ur ett historiskt, nutids- och framtidsperspektiv, säger Högskolans rektor Maj-Britt Johansson. Öppet hus med mängder av programpunkter kommer att pågå 9.00 till cirka 15.30.

Det blir en dag i hållbarhetens tecken som efter inledning av styrelsens ordförande Carina Blank och rektor Maj-Britt Johansson, fortsätter med populärveten-

skapliga föreläsningar, rundvandringar, aktiviteter och mycket mer.

Bland andra kommer den kända journalisten och författaren Negra Efendić på förmiddagen att tala om hållbar integration. Negra Efendić tilldelades 2016 Stora Journalistpriset för sin bok Jag var precis som du med motiveringen: ”För att hon i sin reportagebok återvänder till sin egen flykt och med osentimental blick skildrar krigets spår hos ett barn samtidigt som hon ger liv åt människorna bakom nyhetstelegrammen”.

På eftermiddagen kan man lyssna till Mike Robinson, professor vid University och Birmingham, som talar om Världsarvsidén och Hälsingegårdarna där HiG är djupt involverad.

Negra Efendić

Under hela dagen får vi en mängd korta forskarpresentation och vardera 10–15 minuter. Prova-på-aktiviteter kommer att finnas i Högskolans laboratorier och sjuk-

sköterskeutbildningens toppmoderna metodövningsrum visas de datorstyrda fullstora dockorna kan drabbas av alla möjliga sjukliga tillstånd på kommando.

Besökare kommer även att bjudas på runturer och Kungsbäcks tidigare historia som regemente åskådliggörs under rundvandringar av HiG:s tidigare informationschef och före detta major Lars Söderberg.

Och eftersom akademiker gillar tårta nästan lika mycket som föredrag kommer det också att finnas.

Studentambassadörer kommer att visa dig tillrätta om det behövs. En ännu hemlig gäst är utlovad att avsluta den öppna delen av dagen.

Dagen avslutas med att Högskolans personal, omkring 700 medarbetare, bjuds på fest. Men 40-årsfirandet fortsätter året ut med olika öppna inslag.

Ett detaljerat program kommer du att finna på www.hig.se/hogskolan40ar Text: Ove Wall Foto: Magnus Bergström

8

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

NÄRGÅNGET Silvia Edling, docent i didaktik

Läraryrket ryms inte i en enda box

Läraryrket är mångfacetterat. Man ska vara kunnig i sina ämnen, demokratisk, moralisk, etisk, pedagogisk och ha sociala färdigheter för att kunna skapa en god grund för eleverna att utvecklas inom en mängd områden.

Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

9

S

amtidigt beskriver media skolan i få färger och mest svart enligt den journalistiska principen att vi hellre läser Dagens Ris än Dagens Ros. Lärarna blir sedan bra eller dåliga, inget där emellan.

– Men vi lärare är mycket mer nyanserade än så

LEVE! pratar med Silvia Edling, docent i didaktik som forskar om just läraryrket. Hon hade inte alls tänkt bli forskare i didaktik men åkte iväg på mattan på grund av att hennes handledare när hon skrev C-uppsats i didaktik bestämt hävdade att hon behövdes i forskarkåren. Hon ansökte, fick tjänsten och skrev sin anhandling – med en hand.

– Jag är som en gammal hund, har aldrig lärt mig skriva annorlunda, skrattar hon och säger att hon inte kände till att författaren och debattören Jan Myrdal skrivit sina böcker med endast höger pekfinger.

Nå, det tillhör det oviktiga. Det är vad som kommer ur datorn som är väsentligt och i Silvia Edling fall ­ 10

handlar det om hur eleverna har det i skolan och hur lärarna kan hantera alla rådande omständigheter, riktlinjer och lagar.

Detta samtidigt som många har åsikter om att skolan var bättre förr.

– Det råder en tendens nu för tiden att blicka tillbaka med nostalgi i blicken och den bestämda åsikten att mycket var bättre då. Sanningen är nog att det beror på vilka syften man har. Man måste fråga sig vad man vill med samhället och vilken roll skolan ska ha.

Det fanns också mycket förr som inte ­fungerade, till exempel frågor som rör demokrati, alltså vem som är värd ­någonting och vem som inte är det.

Skolan ska numera inte bara vara bra på att lära unga viktiga kunskaper. Den ska även vara demokratisk och främja allas lika villkor. Det är inte ett lätt uppdrag.

– Det räcker inte med att prata om värdegrunder, säga att man vill motverka mobbning och att tycka att jämställdhet är självklart. Man måste

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

också fundera på hur man kan uppnå allt detta. Ibland ställs lärare inför svåra dilemman såsom spänningen mellan individens känslor och samhällets krav, majoritet och minoritet och mellan styrka och svaghet, vilket är någonting vi måste prata mycket mer om. Vi befinner oss alltid i mellan­ rummet mellan två motpoler och det är en utmanande plats att leva i.

Där finns en utbredd antingen-eller-­ kultur, menar Silvia, där läraren väljer mellan att antingen stärka en elevs självförtroende eller att vara en hård lärare som jobbar mot kunskap.

– Om du stärker någons självförtroende och den personen inte kan någonting så blir det en väldigt farlig person. Å andra sidan kan en person som lär sig mycket men inte förstår varför också vara farlig. Ett problem är även att många lärare är rädda och känner sig kringrända av föräldrar, hotande elever, juridik och politiska beslut.

Utbildningsmiljön är extremt utsatt just nu.

NÄRGÅNGET Silvia Edling, docent i didaktik

Silvia har mött många engagerade lärarstudenter under sina år som lärarut­ bildare.

– Många lärarstudenter vill vara bra och inkluderande lärare som gör allting rätt och frågar: kan du inte bara tala om för mig hur jag ska göra?

tioner och förhållanden gripbara för den professionelle yrkesutövaren.

Under gymnasiet läste Silvia Edling

huma­ nistisk linje, vilket hon bittert ångrade eftersom gymnasielinjen bara hade ett år matematik och hon var tvungen att läsa in den på Komvux för Men, att göra det rätta handlar om att att kunna söka till lärarprogrammet. först försöka förstå utmaningen man – Jag blev sedan grundlärare i årshar framför sig och därefter ­fundera ut kurs 1–7 i svenska och samhällsorienen bra strategi utifrån det underlag terande ämnen och gymnasielärare i man har i form av tidigare kunskaper historia och i engelska vid Uppsala och erfarenhet. Tidigare har Silvia Universitet. Efter min examen fick jag Edling sammanfattat det med att det en tjänst på en skärgårdsskola i inte finns någon quick fix för skolan.­ Stockholm men bestämde mig efter PISA-resultatet skrämde några år för att börja tidigare livet ur många, doktorera vilket jag är inte minst politiker. Var för.­ ”Det räcker inte att jätteglad verkligen den svenska Det är få saker som slår prata om värdeskolan så dålig? Och varmöjligheten att få tänka för var den finska så bra? och pussla för någon grunder” – PISA är bra men mäsom är kroniskt nyfiken. ter inte allt och att Finland hamnade Efter disputationen 2009 fick jag en så bra till berodde kanske på att man fast tjänst som lektor i didaktik vid där jobbar med precis de saker som Uppsala Univer­sitet men blev lockad Pisa mäter, och att vi här jobbar med till Gävle av ­kollegor för att gästforska. annat. Skolan och läraryrket handlar – Och jag trivdes så bra i den varma om så mycket och det går aldrig­nåutbildningsmiljön här vid HiG att jag gonsin att stoppa ner det i en enda sade upp min tjänst vid Uppsala unibox. Självklart ska vi lyssna på olika versitet och började pendla till Gävle. former av forskning, däribland PISA, Silvia styrker under att hon har Högskolan men vi behöver göra det eftertänki Gävle att tacka för mycket. Gäst­ samt. forskartjänsten gav henne inte minst De teorier som finns inom forskningen möjlighet att skriva motsvarande en om lärande och undervisning kan för andra avhandling och hon är numera en utomstående lätt te sig oerhört svårdocent i didaktik. gripbara, försöker jag. Silvia kan i viss På senare år har hon kommit att mån förstå det men förklarar det med intressera sig för hur lärarprofessioatt komplexiteten i yrkesutövningen nalitet ska förstås i högre utbildning i kräver många analyser för att fånga in relation till demokratifrågor. detaljerna i det man diskuterar som – Skolan har sina brister, men det lärare. Det påminner i mångt och finns också mycket som fungerar och mycket om det språk som läkare ansom vi vara stolta över, slår Silvia vänder och gör ju paradoxalt nog situa­ Edling fast avslutningsvis.

SILVIA vid sidan om Namn: Silvia Edling Titel: Docent i didaktik Ålder: 42 Familj: Maken Fredrik och barnen Emma (16), Adrian (14) och Eleonora (10) Bor: Hus utanför Uppsala Lyssnar på: Allätare. Lyssnar just nu på Zaz, fransk sångerska, och Stromae som är en belgisk artist inom hip-hop och technogenren.

Fritid: Läser, gitarrspel, (hon är självlärd inom klassisk gitarr), promenader och att umgås med familj och vänner.

Böcker: Who cooked Adam Smith’s dinner av Katrine Marcal, (tidigare Katrine Kielos och bland annat ledarskribent på Aftonbladet) och Nazismen i Sverige av Helene Lööw, historiker som specialiserat sig på den svenska nazismen. Livet efter dig av Jojo Moyes som beskriver relationers styrka och komplexitet mycket vackert.

Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman; fantastiskt bra författare som lyckas fånga in det svåra som kallas för medmänsklighet.

(Han skrev även boken En man som heter Ove.)

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

11

Jordens bästa åke

H-MÄRKT Staden som hot

ermark byggs bort

Där de stora floderna och åarna mynnar finns den bördigaste marken på jorden.

Och där finns samtidigt närhet till havet och fina kommunikationsleder.

Där byggs alltså städerna. Som i sin tur växer.

Text och foto: Ove Wall

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

13

– Urbanisering går rasande snabbt och om 15 år kommer till exempel Egypten ha förlorat en tredjedel av sin finaste åkermark på grund av urbanisering.

Orsaken är att det saknas ett helhetsperspektiv på hur man bygger ett samhälle på bästa sätt, säger forskaren Stephan Barthel.

U

rbaniseringen, att städer växer i folkmängd och yta, det blir de stora ofta multinationella livsmedelsindustrierna har pågått under flera hundra år men tog ordentlig som tar över hela marknader och sätter sina egna villkor. fart i och med industrialiseringen på 1800-talet. Även om den största inflyttningen till städerna sker i Asien Utvecklingen har sedan dess gått i accelererande och Afrika är inte Sverige förskonat från utvecklingen. Enligt hastighet och ekvationerna visar att en yta motsvarande beräkningar från FN kommer här stadsbefolkningen öka Tysklands av planetens bördigaste mark inom femton år från dagens omkring 86 procent till 90 procent år 2050. kommer att ha tagits i anspråk för stadsutbyggnad.

Förstörelsen av jordbruksmark pågår även här och Stephan – Den ytan motsvarar nästan fyra procent av den globala Bartel ser två starka orsaker till detta. odlingen av livsmedel och det som produ– Den ena är bilindustrins starka lobbyceras där skulle vara tillräckligt för att ge ism som pådyvlar tjänstemän att bygga för 300 miljoner människor 2500 kalorier per i stället för människor. Det skapas ”Den mänskliga skalan bilarna dag under ett helt år. Det här har varit en till exempel köpcentra utanför och vägarna byggdes bort” bortglömd fråga, säger Stephan Barthel, dit tar stora ytor i anspråk. Dessutom ökar forskare vid Högskolan i Gävle och trafikintensiteten vilket bidrar till miljöförStockholm Resilience Centre. störingen. I Danmark har man förbjudit sådana köpcentra Detta gäller framför allt Asien och Afrika där megastäder men inte här. Där blomstrar lokala marknader och affärsliv växer upp i expressfart. FN har beräknat att 70 procent av även i små städer. jordens befolkning 2050 kommer bo i städer. Städerna komDen andra bidragande orsaken är en ideologisk syn från bland mer därför att ta allt mer jordbruksmark i anspråk och bidra annat den världskände arkitekten Le Corbusier som utifrån till en ökande konflikt mellan urbanisering och livsmedelsmodernismens rationella uppdelning av människor ansåg att produktion. Man bör också hålla i minnet att det handlar städerna skulle konstrueras enligt strikta riktlinjer som om områden med återkommande livsmedelsbrist. ­maskiner, ett område för boende och ett för fritid och i ett Den småskaliga livsmedelsproduktionen, med relativt låga priser, tredje­för kommers. En lysande stad utan friktion och ljud hotas i och med avfolkningen av landsbygden. Detta gör att där den mänskliga skalan glömdes bort.

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

H-MÄRKT Staden som hot

Stephan Barthel

– Det är det som blev idén bakom miljonprogrammet 1965 – 75, som jag ser som ett kostsamt misslyckade som skapat stor segregation och avsevärda problem.

Stephan Barthel pekar på att de urbana, stadsmässiga, om­

planering. Staden måste växa organiskt men utifrån ett nätverk av infrastrukturer, där även naturmiljöer ingår, och det är i designen av sådana nätverk man måste sätta in expertis, kanske i form av en mycket kompetent stads­ arkitekt med humanistiska och miljövärderingar så att man bygger den klimatsmarta staden för människan och inte något annat.

råden som fungerar, är de som fått växa långsamt och organiskt eller de där det varit för trångt för att tanklöst spridas utåt, vilket brukar kallas urban strawl, på grund av vatten.

Enligt Gävle kommuns översiktplan kommer det Exempelvis som i Stockholm där man byggt att behövas 10 000 nya lägenheter fram till uppåt och inåt och även haft en tanke på att 2030. Planerad eller påbörjade byggen finns skapa och bevara grönområden för hälsa och ”Gyllene tillfälle men fler kommer sannolikt att be­hövas och rekreation. tänka till” Stephan Barthel har ett tips till: – Gävle är ett exempel på en ganska tät stad – Ta bort alla parkeringshus inne i de censom inte har så stora problem med urban trala delarna och skapa en blandning av affärslokaler, strawl till skillnad från exempelvis Göteborg som rumsligt kulturhus och bostäder i stället. Så bör vi lära oss av är en väldigt delad stad där det lätt uppstår segregation.

Köpenhamn och Nederländerna hur man bygger en infraHan stryker under vikten av att ha en helhetssyn i samhällsbygstruktur och stark kultur för cykling. gandet. Kanske i form av en mycket kunnig stadsarkitekt.

Vi har kanske småproblem i jämförelse med megastäderna i – Politiker och tjänstemän har inte så stor makt som man Asien och Afrika, men utvecklingen accelererar och åkerkan tro. Staden är som en brottningsmatch mellan olika mark är mycket svår, om ens möjlig, att återställa. Och vi är ideologier och där organisationer inom byggsektorn har på väg in i ett nytt miljonprogram. stort inflytande. Där finns också experter inom olika om­ – Här har vi ett gyllene tillfälle att tänka till. råden som utvecklat olika språk så att de helt enkelt inte förstår varandra. Jag tror att man måste ha en starkare stads-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

15

Nordisk-ryskt samarbete:

Haltande miljöengagemang ofta en kulturfråg Utvecklingen inom hållbar produktion och miljöengagemang ser annorlunda ut i Norden jämfört med Ryssland.

Det konstaterar universitetslektor Kaisu Sammalisto som tillsammans med fyra studenter inom Miljöteknik under 2016 deltog i samverkansprojektet E­ RREC med deltagare från Sverige, Finland och Ryssland.

I oktober samlades ett fyrtiotal deltagare i St Petersburg för att under en vecka dela kunskaper och idéer framför allt hur miljöansvaret hos industriföretag kan utvecklas Text: Ove Wall Foto: Ove Wall och Mattton Images

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

H-MÄRKT Hållbart nu och i framtiden

Kaisu Sammalisto

Svante Dagarsson

P

rojektet ERREC, Environmental Responsibility and Resource Efficiency in Companies, på svenska hållbar utveckling och resurseffektivitet hos företag, startade vid Lahti University of Applied Sciences i Finland. Man sökte samarbetspartner i Sverige genom kontakt med Uppsala Universitet som i sin tur hänvisade till Högskolan i Gävle. Kontakt knöts även med finska Aalto University samt med ITMO University i St Petersburg. Senare kom även ett universitet i ryska Novgorod med.

Syftet med projektet, som delvis finansieras av medel från Nordiska ministerrådet, var att öka samarbetet mellan akademierna i de tre länderna och att dessutom involvera företag vilka står för en avsevärd del av jordens resursuttag.

– Man kan konstatera att det kommer att ställas allt högre krav från allmänhet och lagstiftare att företagen ska ta sitt ansvar för miljön. I Norden finns gott om exempel på beställare­som kräver långtgående miljöhänsyn av sina underleverantörer vilket på så sätt kan ge ekonomiska vinster för de senare, säger Kaisu Sammalisto.

Svenska myndigheter, så som högskolor och universitet, är

s­ kyldiga att ställa sådana kvar på sina leverantörer. Högskolan i Gävle är dessutom sedan många år miljöcertifierad enligt ISO 14001.

Där finns en del problem och hinder att lösa. Produktions­ företag har visat att miljöhänsyn kan vara en mycket positiv, för att inte säga oavhängig, del av varumärket. Men varumärken handlar om långsiktiga satsningar och i många fall ter kortsiktiga vinster attraktivare.

Dessutom måste man få industrierna att inse att det inte räcker med enstaka förbättringar inom produktionen utan att man håller ­frågorna om miljömässig, social samt ekonomisk hållbarhet under ständig uppmärksamhet och kontinuerlig förbättring.

Daniel Jonsson

Skillnaderna i företagskulturerna mellan Norden och Ryssland

är påfallande vilket inte minst handlar om ekonomi. Till ­exempel fick konferensen betala att få komma in på studiebesök på de ryska företagen.

– Vi diskuterade bland annat företagens samhällsansvar med de ryska studenterna. I Sverige är företagen även ­moraliskt skyldiga att ta ansvar och de har tagit den rollen därför att vi medborgare ser det och värderar det. De ryska studenterna frågade sig istället varför företagen ska ägna sig åt något som de inte tjänare pengar på, säger Svante Dagarsson som läser Miljöteknik på sista året.

Även lagstiftningen skiljer.

– Till exempel benämns det som blir över vid tillverkning som avfall och avfall får man inte hantera hur som helst.

Man kan inte bara slänga in i en annan produktion. Inte ens om det handlar on rent aluminium.

Visserligen finns viss byråkrati kring avfall även i Sverige men den kan inte jämföras med den i Ryssland.

En dagstur ut på landet med buss företogs men Svante Dagarsson och doktoranden Daniel Jonsson uppskattade mest de nya kontakter med andra studenter som knöts, inte minst genom de informella kvällssamtalen. Vilket ju var ett annat av syftena med konferensen.

Det kan konstateras att miljömedvetandet är högre i Norden än i Ryssland. Gigantiska soptippar breder ännu ut sig där medan soptipparna i Sverige brukar vara ytor med spridda mindre högar av sorterat avfall. Ryssland kan därmed också för dagens unga studenter tjäna som historielektion för hur Sverige såg ut i början av 1960-talet, innan miljöfrågorna på allvar kommit upp på bordet.

Ansökan om medel för fortsatt samarbete söks och nu har även University of Latvia kommit med i projektet.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

17

I PRAKTIKEN Det digitala samhället

Programmering!

– elever hoppar över lovet

F Digitaliseringen av samhället går allt fortare och tränger allt närmare inpå medborgarna.

Internet of things, augmented reality, big data, maskininlärning, robotisering, artificiell intelligens och massövervakning är bara några exempel på beskrivningar av områden som är under stark utveckling.

Text: Göran Fransson Foto: Ove Wall

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 •Mars 2017

rågan är, hur kommer detta att påverka samhället och samhällsmedborgarna? I mitten av januari träffades företrädare för skolan, IT-strateger från Gävle och Sandvikens kommuner samt forskare inom skola och datavetenskap från Högskolan i Gävle för att erfarenhets­ utbyta en rad frågor om och kring detta.

Vilka yrken kommer att försvinna och vilka nya kommer till i och med den digitala revolution vi befinner oss i? Förstår gemene man, eller även de ”mer insatta” för den delen, den fullständiga vidden av vart digitaliseringen kan ta samhället?

Eller är det så att det finns en övertro på att digitaliseringen kommer att förändra samhället och människornas levnadsvanor?

En av de mest centrala frågorna är dock hur den uppväxande

generationen ska lära sig leva med och dra nytta av digitaliseringen samtidigt som de har ett sunt kritiskt förhållningsätt till dess möjligheter och utmaningar. I detta är vad som görs i förskolan och skolan av central betydelse liksom lärarnas kompetens att hantera teknologier och frågor kopplade till digitalisering.

Så, vad görs i skolan och förskolan då, för barnens skull och för att lärare och förskollärare skall bli skickligare? Det enkla svaret är – mycket!

Ett litet nedslag kring frågan om programmering och modeller för lärares kompetensutveckling:

IAKTTAGET Den 18 januari genomfördes ett så kallat TeachMeet vid Högskolan i Gävle där ett 80-tal lärare och förskollärare utbytte erfarenheter och inspirerade kring temat programmering. Initiativet till just detta TeachMeet kom från ITstrategerna i Gävle och Sandvikens kommuner.

TeachMeet är en form för information och erfarenhetsutbyte mellan lärare som, sägs det, tog form i Scotland 2006.

Några lärare inleder genom att goda exempel introduceras under korta, snabba och rappa presentationer som sedan följs av informellt mingel och fortsatta samtal kring det som presenterats. En vanlig modell är att den som ska presentera kan välja att göra en kortare presentation om 2 minuter eller en något längre presentation om 5 eller 7 minuter. Lite skämt­ samt skulle man kunna säga att där Speedating handlar om att få snabba intryck för eventuellt fortsatt dejtande, handlar TeachMeet om att inspireras och skapa sig en bild av vad man tycker är särskilt intressant att veta mer om till det efter­ följande minglet.

Vid detta TeachMeet var fokus på programmering i skola och förskola. Det handlar om att utveckla en grundläggande förståelse för principerna för programmering och det som kan benämnas ett ’datalogiskt tänkande’. Barn och unga får exempelvis pröva på enkel programmering, exempelvis ­genom att styra robotar.

Annat som görs är att barnen via så kallad blockprogrammering där olika block av kommandon (av typen hoppa, vänd om, gå 10 steg och så vidare) dras-och-släpps på plats och bygger upp en sekvens av händelser. Exempelvis kan ett spel eller en digital berättelse skapas genom att med sådana kommandon få en figur att utföra vissa saker.

Scratch är exempel på ett sådant program. Lärare som ­arbetet med programmering på ett lekfullt sätt berättar till exempel att tysta och blyga barn blommar upp, att elever som undvikit lektioner eller skolkat kommer in i klassrummet och att samarbete mellan elever blomstrar. Eller vad sägs om att introducera programmering sista skolveckan, vilket får till följd att eleverna inte vill gå på sommarlov?

Fler studentbostäder på gång Varje ny intagning till Högskolan har trots bostadsgaranti inneburit ansträngda veckor för studenterna tills de funnit bostäder. Detta trots att 270 nya studentbostäder har byggts på Campusområdet de senaste åren.

Nu planerar kommunen för ytterligare lägenheter samt en mycket efterlängtad livsmedelsbutik på Kungsbäck. I dag har de ofta billösa studenterna en avsevärd promenad med matkassar från närmsta butik ett par km bort.

Kommunen har en vision om en helt ny stadsdel vid Kungsbäck/ Teknikparken, men då detta är ett mer omfattande program med olika typer av samhällsservice som kräver mer planering, har man brutit ut studentbostäderna ur projektet för tidigare start. En förfrågan har skickats ut till ett 70-tal byggföretag om att komma in med förslag på hur området kan se ut.

När detta skrivs hade sju förslag kommit in.

– I mars beslutar samhällsbyggnadsutskottet vilket förslag man valt och då ska en detaljplan för området arbetas fram, säger Camilla Persson som är kommunens projektledare för den aktuella mindre delen.

Men det handlar inte enbart om studentlägenheter.

– Man vill ha ett blandat boende och tänker sig ungefär 300 student­lägenheter och 100 ”vanliga” bostäder. Man har tittat på hela programmet (läs hela utvecklingsprogrammet för Kungsbäck) och vill ha en blandad stadsdel som för en hållbarare framtid ska ha varierade bostadsförhållanden.

Då förslagen nyligen kommit in har Camilla Persson svårt att ange någon exaktare plan men vågar ändå påstå att inflyttning borde kunna ske någon gång 2019–2020. En butik kommer också att finnas och ytterligare samhällsservice kommer sannolikt längre fram i det större programmet.

Det blir en parkeringsyta får stryka på foten när området bebyggs.

Det ska klargöras att den ytan inte på något sätt tillhör Högskolan.

Hur den då högst sannolika parkeringsbristen ska lösas finns ännu inget beslut om. Den intilliggande golfrangen är uppsagd sedan tidigare. Efter att en jury tittat på förslagen och utsett en vinnare kan detaljplanen slås fast och om allt klickar kan man se en byggstart i början av 2018.

Skolverket har lämnat förslag på en nationell strategi för digitalisering – och det innebär med all sannolikhet inom en snar framtid uppdateringar av läroplaner och kursplaner för att lyfta fram programmering och digitalt skapande. Det kommer också att få betydelse för lärarutbildningarnas innehåll och utformning. Det kanske är så att digitalisering är något vi alla har att hantera och med sund kritisk distans förhålla oss till…

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

19

Svårtläst typsnitt minskar störningarna Miljöpsykologigruppen vid Högskolan i Gävle har i experiment tydligt slagit fast att bakgrundsljud spelar en stor roll för vår arbetsprestation och vår inlärnings­ kapacitet. Nu visar Niklas Halins avhandling att om uppgiften som ska utföras görs svårare så kan det i vissa fall minska den inverkan som bakgrundsljudet har.

Niklas Halin är HiG:s andra egna doktor och avhandlingen heter A Shield against Distraction from Environmental Noise.

Text: Douglas Öhrbom och Ove Wall Foto: Ove Wall

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

LÄROSPÅN Ny avhandling

Times New Roman är världens vanligaste teckensnitt och det skapades till den engelska tidningen The Times 1932 med syftet att genom sin utformning vara både lätt- och snabbläst och samtidigt spara kostsamt papper med en utformning, skärning, som til�låter fler bokstäver på samma yta. Typsnittet har sedan hängt med in i den digitala världen trots att kraven där är annorlunda.

Haettenschweiler är kompakt och tätt och betydligt mer svårläst och mest lämpad till designad text eller möjligen korta rubriker.

V

i vet alla att buller och oönskade bakgrundsljud har en förmåga att stjäla uppmärksamheten från koncentrationskrävande uppgifter och helt enkelt sänka vår arbets­kapacitet. Tidigare forskning av bland andra HiG-professorn Staffan Hygge, visar att det beror på att bakgrunds­­ljuden stjäl en del av både vårt arbetsminne så att mindre blir tillgängligt för arbetsuppgiften, till exempel vid en inlärningsuppgift. Tänker vi oss buller i ett klassrum blir effekten åskådlig, eleverna lär sig sämre, alternativt ges sämre möjligheter­att lära sig.

Niklas Halin har skärskådat problemet från ett annat håll och i sin avhandling tittat på om det finns faktorer som kanske kan skydda­mot eller åtminstone minska effekten av de störande ljuden. Han riktade in sig på själva uppgiften i stället för ljuden.

– Vi använde olika teckensnitt som ett sätt att manipulera koncentrationskravet på uppgiften. Detta för att studera

balansen­mellan koncentrationskrav på arbetsuppgiften och distraktion, som ett sätt att undersöka vilken inverkan bakgrundsbuller i arbetsmiljön har på människors förmåga att ­prestera på kontorsrelaterade uppgifter.

Tidigare har man mest använt sig av enklare minnesuppgifter i

sådana här experiment, men nu valde man att använda sig av arbetsuppgifter som mer liknar de som utförs på kontor och i skolor. Testpersonerna fick dels läsa en text som de sedan fick frågor på samt korrekturläsa text. I det första fallet i tystnad och med olika bakgrundsljud, i det senare fallet i tystnad och med bakgrundstal och med text satt antingen med teckensnittet Times New Roman eller i Haettenschweiler.

Det visade sig att skillnaden blev störst när det handlade om

bakgrundstal.

När försökspersonerna uppmanades en hitta en typ av fel där de var tvungna att läsa och förstå texten – det handlade En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

21

LÄROSPÅN Ny avhandling

om utbytta ord som gjorde texten mer eller mindre obegriplig – så försvann den störande effekten av bakgrundstal när texten var skriven i Haettenschweiler, men inte när den var skriven i Times New Roman. I text skriven i den lättlästa Times New Roman så försämrades prestationen.

exempelvis tänka sig att betalningen sker i form av tilltagande trötthet.

En parallell är forskning från sjuk-

husvärlden från när man exempelvis ska knappa in doser i ­maskiner.

Där har forskare tittat på vad som händer om man gör den numerära informationen, som deltagaren Man undersökte alltså också hur skulle knappa in, svårare att se mycket information deltagarna med olika gråskalor, om det kan kom ihåg av en text de just hade ha en inverkan på benägenheten Niklas Halin och Sara Bengtsson läst. På samma sätt som i experiatt göra fel. mentet med korrekturläsning så kunde man bara se en nega– Det finns arbete för andra att spinna vidare på här. Vad tiv ­effekt av bakgrundsljud när texten var skriven i det lättkan man göra för typ av manipuleringar som kan hjälpa folk läsliga teckensnittet. att behålla koncentrationen i kortare­och längre perioder?

– Vi fann att när vi adderade det svårlästa teckensnittet så Det här ser jag som ett första instick, säger Niklas Halin. hände något. Det verkar som att uppmärksamheten blir låst Han ser också en utveckling av försöksmiljön där man kring arbetsmomentet och att ens förmåga att fokusera på utgår från – som hans forskarkollega Helena Jahncke anuppgiften då bibehålls. vände sig av i sin forskning om kontorslandskap – inspelat autentiskt kontorsbakgrundsljud som fyller hela rummet, En direkt användbar slutsats är enligt Niklas Halin att man, då där allt sker samtidigt, folk knappar på tangentbord, bilar man behöver fokusera på en uppgift i en bullrig miljö kan tutar och människor pratar med varandra och telefon och öka svårighetsgraden. kaffeautomater och skrivare låter.

– Det kan vara ett första steg från grundforskning, som Det är inte heller säkert att alla kan använda sig av metoden. detta­egentligen handlar om, till tillämpad forskning, alltså Opponenten vid disputationsakten i Krusenstjernasalen vid rön som är direkt användbara för andra.

HiG, forskaren Sara Bengtsson från Karolinska Institutet, Användningsmöjligheterna kan finnas på flera håll. I förlängfrågade Niklas Halin hur han trodde att experter påverkades ningen skulle resultaten kunna hjälpa personer som har konav ett byte av teckensnitt. centrationssvårigheter, i till exempel kontorslandskap eller i – Jag tror väl att om man är någon typ av expert så har skolmiljö. Man kan även tänka sig att personer med ADHD man tränat sig till en större förmåga att hålla en nivå som kan hjälpas av metoden. uppmärksamheten kräver.

– Men sådana bitar skulle man behöva titta mer på. Det Sara Bengtsson ställde också frågan vad Niklas Halin skulle ägna kanske bara gäller i ett kort perspektiv. I ett längre kan man sin forskning åt om han erbjöds tid, pengar och utrustning. ju tänka sig att det blir väldigt jobbigt att sitta och fokusera – Barn är det viktigaste vi har. Jag skulle vilja göra studier på ett svårläsligt teckensnitt och att det då i stället får en som skulle vara till hjälp för barn, oavsett vad det skulle negativ inverkan. vara. Sedan är det också viktigt att titta på vad ökade konEller som saken också kan formuleras; det finns inga gratis centrationskrav har för inverkan på hälsan. middagar – på något sätt får man alltid betala. Här kan man 22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

Äntligen!

Jag utbrister som Gert Fylking gjort några gånger vid Svenska Akademins offentliggörande av nobelpristagaren i litteratur. Men utan ironi och jag syftar på regeringens beslut att se över resursfördelningssystemet till universitet och högskolor.

Behovet av ett nytt sätt att fördela framför allt utbildningsmedel till landets lärosäten är stort. Nuvarande system är inte optimalt.

Jag har full förståelse för att regeringen satsar på att utöka p ­ latser för bristyrken som tandläkare och läkare. Det som är mindre­bra är att lärosäten som vårt, som inte ger dessa utbildningar, kraftigt fått medfinansiera utbyggnaden.

I vårt utbildningsanslag för 2017 finns en utökning på 9,1 miljoner­ kronor för utbyggnaden av högskolorna som inleddes 2015. ­ Så långt bra men vidare läsning ger vid handen att anslaget ska minska med 9,9 miljoner för att finansiera ovan nämnda utbildningar. Nuvarande nivå på anslaget ligger långt ifrån utbildningsbehovet för HiG. Vi får idag får säga nej till cirka 50 procent av alla

Namn: Jonas Mattsson Utbildning och examensår: Sjuksköterskeprogrammet 2012 Ålder: 34 Nuvarande arbetsplats och yrke: Centraloperation på Gävle sjukhus som Narkossköterska (Specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård).

Berätta kort om ditt yrke, vägen dit och vad som påverkat ditt yrkesval.

Jag tar sedan två år emot och söver patienter som skall opereras på Centraloperation. Sedan övervakar jag patienten så att hen mår bra och inte har ont. Jag arbetar nära med narkosläkare och undersköterskor, liksom operationssjuksköterskor och opererande läkare.

Det ingår också i arbetet att assistera på akuten då det kommer kritiskt skadade eller sjuka samt vid urakuta kejsarsnitt där mammans eller barnets liv är i fara. Jag började på hjärtavdelningen, men testade även att arbeta på ambulansen vilket var otroligt spännande.­

förstahandssökanden till utbildningsprogram, vilket visar att intresset för att utbilda sig hos oss vida överstiger anslagna medel – ett intresse som delvis också avspeglar behovet av utbildning i länet till följd av landets lägsta utbildningsnivå, högsta arbetslöshet och ­pågående strukturomvandling i industrin.

Att parametrar som distansutbildning, breddad rekrytering, kvar­ varo, kvalitet, internationalisering och utbildningens koppling till forskning och vice versa föreslås påverka anslaget är också väl­ kommet. Tack regeringen för er insikt att resursfördelningssystemet behöver en uppfräschning.

Rektor Maj-Britt Johansson

ALUMNPORTRÄTTET

Vad är det bästa med ditt yrke?

Att varje dag inte ha en aning om vad som kommer att hända och vad jag kommer att uppleva. Jag kan anta att det kommer att bli en svår ­ dag men jag kommer ha kontroll över den och jag kommer att cykla hem nöjd över att ha gjort något väldigt bra.

Hur har dina studier vid HiG påverkat dig i ditt val av yrke och vägen dit?

I studierna på HiG ingår verksamhetsförlagda moment. Under mitt första (av fem) blev jag dels övertygad om att jag valt rätt utbildning, dels så visste jag var jag ville söka jobb efter examen.

Vad minns du särskilt från din studietid?

Många av de timmar som jag spenderade på HiG ägnades åt ”studie­ social verksamhet”. Jag tog inte min examen med toppbetyg i alla kurser, men jag hade väldigt roligt under de tre åren. Många av de ­vänner jag umgås med idag, fem år senare, lärde jag känna på HiG. Vilka är dina framtidsplaner?

Jag har hittat rätt och kommer att fortsätta att utvecklas som narkos­sköterska. Kanske en dag när jag är stor och mina barn äldre så jobbar jag några veckor per år på en ambulanshelikopter i de Norska fjordarna.

Dina erfarenheter från studietiden är viktiga för oss att ta del av. Om du vill tillhöra vårt alumnnätverk så titta in här: www.hig.se/alumn eller mejla oss på alumnkoordinator@hig.se.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2017

23

En tidning från Högskolan i Gävle 801 76 Gävle

Böckerna gjorde min värld så mycket större Berättelserna öppnade upp världen och visade

Besöksadress Kungsbäcksvägen 47

på livsmöjligheter jag inte hade tillgång till i den lilla by där jag växte upp vid norska kusten.

Telefon 026–64 85 00

För ett kunskapstörstande barn var det en

Webbadress www.hig.se/leve Ansvarig utgivare Maivor Hallén Redaktör Ove Wall E-post till redaktionen owl@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation, Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ineko, Stockholm Upplaga 2 200

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001

snäv värld, både mentalt och intellektuellt.

I den sublima naturen och mäktiga rymden fanns det däremot plats för andra och större tankar, känslor och visioner. Havet var nära och utan hinder så långt ögat kunde se. Stjärnhimlen var en ständig källa till förundran och astronomi blev ett stort intresse.

Lyckligtvis fanns böckerna inom räckhåll.

Skönlitteratur och lyrik gav mitt språk och min penna vingar. Fakta om trilobiter, människans forntid, fakta om stjärnorna och astronomins nya rön gav näring åt intellektet och fantasin.

Med tiden blev läs- och skrivpassionen

till mitt yrke: ”Skall du verkligen få betalt för att ägna dig åt det roligaste du vet?” utropade mina barn förtjusta, när jag fick min doktorandtjänst.

Mina läsintressen fokuserades i min forskning till sf-genren som i sina bästa stunder för samman existentiella frågor­ med politik, filosofi, teknik, ekologi, biologi, genus och samhällskritik.

Hypoteser och tanke­ experiment är genrens specialitet.

Främmandegörandet av kända fenomen möj-

liggör samtal om allt från möjliga resultat av naturvetenskaplig forskning, politiska system och sociala strukturer till personlig identitet: ett idé- och tankelaboratorium vi kan utgå ifrån i samtal om möjligheter och effekter av vetenskaplig forskning.

Inom lärarutbildningen stöter jag ofta på

ungdomar som vuxit upp i en trång värld och upptäcker berättelsernas magi under utbildningen. Deras värld blir så mycket större.

Diktning och fiktion är mer än dikt.

Förändringar börjar med idéer och visioner som kommuniceras och diskuteras.

Under 2017 startas ett läsprojekt vid HiG.

Jag vill arbeta för att integrera ­litteraturläsning och litteratursamtal i andra delar av utbildningarna än de traditionellt humanistiska.

Lyrik, dramatik och skön­ litteratur kommer att prövas som kunskapskällor och didaktiska verktyg inom utbildningar som ägnar sig åt helt andra saker än berättelser.

Jag ser fram mot ett riktigt spännande år med nya sam­ arbeten på HiG. Britt Johanne Farstad Fil dr i litteraturvetenskap och svenska språket