Andra generationens socialarbetare – För Sanaya är det viktigt att hjälpa andra "Jag har socialt arbete i blodet" En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
REDAKTÖRENS RUTA LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation och externa relationer på Högskolan. LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter. Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve. Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till nathalie.davey@hig.se. Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Nathalie Davey E-post till redaktionen nathalie.davey@hig.se Telefon 070 – 205 18 91 Grafisk form Avdelningen för kommunikation och externa relationer, Högskolan i Gävle
Hej LEVE! -läsare! Jag heter Nathalie Davey och under det här
året är jag redaktör för Leve! Anna som annars är redaktör för tidningen är föräldraledig. I år kommer den publiceras två gånger.
första Akademiska högtiden på fyra år! Den sist nämnda firade vi in med pompa och ståt i gasklockorna och du kan se några av bilderna i denna utgåva av Leve!
Som gammal alumn till Högskolan i Gävle
Har du något som du vill tipsa om, eller
känns det kul att få vara tillbaka, om ens bara på låns. Jag kommer på mig själv när jag sitter på kontoret att det är något mycket speciellt i väggarna på min gamla högskola. Så mycket historia som finns i de långa korridorerna. Men de blir inte en högskola utan sina studenter, och nu är det nya studenters tur att skapa sin historia och fylla sin nutid med tentor, vänner och spex. Ja, för nu fyller studenterna korridorerna
och salarna igen, det händer saker ute och inne i campus. Men inte bara studenterna har events även Högskolan i Gävle har event på gång. Under våren har vi lyckats haft både det första Öppet hus på campus på två år och den
om du vill tycka till om denna Leve! kan du skriva till nathalie.davey@hig.se. I denna Leve! kommer ni bland annat
kunna läsa om Sanaya Singh, som är socionom och adjunkt inom socialt arbete på Högskolan i Gävle och hennes arbete för att hjälpa fattiga i Indien under corona-pandemin. Sven Svensson och David Hallman har intervjuats för att prata om ett nytt forskningsprojekt som kommer pågå i sex år. Du kan även läsa om, och se bilder från teknikerjakten där elever upplever Högskolan i Gävle. Hoppas du gillar detta nummer av LEVE! /Nathalie Davey
Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 2 700 Du hittar oss även på sociala medier som
Youtube
I DETTA NUMMER SIDAN 4
Hur mår man som timanställd? Stort forskningsprojekt som pågår under sex år ska ta reda på hur påverkar det människor att jobba som timanställd
SIDAN 6
Stänga av hjärtstartare - äldre tvekar
Akademisk Högtid 2022 Äntligen efter 4 år genomfördes Högskolans Akademiska högtid. Högtidsceremonin ägde rum i Gasklockorna och här kan du se en bildspecial.
Personporträtt Sanaya Singh
Peter Magnusson forskare i vårdvetenskap har undersökt de etiska problem som finns när man stänger av hjärtstartare
SIDAN 14
SIDAN 10
SIDAN 22
Teknikerjakten Projektet Teknikerjakten ska väcka skolelevers lust för teknik och naturvetenskap. Genom att skapa möten mellan elever och studenter
Hon präglades av uppväxten i Mumbai, på sin föräldraledigheten i Indien under coronapandemin valde Sanaya att hjälpa de allra fattigaste
SIDAN 24
Alumn vinner pris som årets PT Joel Wästgårds vann 2021 års Guldhjärta som året PT. ”Jag har alltid haft en önskan att hjälpa människor, sen är jobbet fantastiskt roligt”
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
3
Hur mår man som timanställd? Stort forskningsprojekt på Högskolan i Gävle Hur påverkar det människor att tvingas jaga timmarna och hur mår man efter att ha slutat arbeta som timanställd? Under sex år ska forskarna inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle undersöka villkoren för timanställda i Sverige idag. Text Nathalie Davey
4
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
INBLICK
F
orskarna i Gävle följer, under sex år, 700 timanställda för att bland annat få svar på hur deras arbetsmiljö och hälsa ser ut men också hur timvikarier på arbetsplatsen påverkar dem med fast anställning. Cirka 15 procent av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar och inom den kommunala äldrevården är var femte timanställd enligt statistik från Sveriges kommuner och regioner, SKR. I många kommuner är siffrorna dock avsevärt högre och i flera ökade antalet timanställda inom äldreomsorgen under pandemin. – Äldreomsorgen har stort behov av personal och använder sig ofta av korta anställningar och vikarier, men är de timanställdas arbetsmiljö tillräckligt bra? frågar sig David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Frågor som forskarna ställer är till exempel: • Hur vanligt är det att timvikarier inte tjänar tillräckligt för att klara sin ekonomi? • Känner sig timvikarier som en del av arbetsgruppen? • Ser den fysiska belastningen i arbetet lika ut för timvikarier som tillsvidareanställda? Hur förmedlas kunskapen om hygienrutiner till den här gruppen, får de skyddskläder och möjlighet att byta sina arbetskläder mellan passen? • Kan det vara så att man behandlas olika som timvikarie beroende på var man är född? Timanställda saknar ofta rätt till sjukersättning, om personen
är sjuk får denna därför inte ersättning, vilket kan påverka om den anställde går till jobbet trots sjukdom. – Vi har frågat dem om de gick till jobbet fast de var sjuka, hur många dagar de eventuellt jobbat trots sjukdom och varför de i sådant fall gick till jobbet, säger Sven Svensson, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Registren forskarna har tillgång till ger dem också möjligheten att följa de timanställda även efter de sex åren för att se vad som händer då de kanske slutat som timanställda. – Vi kommer att kunna se om jobb med osäkra anställningar leder till sämre arbetsmiljö och hälsa, testa vad det är som fungerar, men också se vad som upplevs positivt i arbetet, säger Sven Svensson. – Eftersom vi arbetar så nära företagen och kommunerna kan de direkt med hjälp av vår forskning utveckla verksamheterna så att det blir bättre för arbetsmiljön och för de anställda, säger David Hallman.
David Hallman
Sven Svensson
Kontakt: David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle Tel: 073-626 64 13 E-post: David.Hallman@hig.se Sven Svensson, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle Tel: 070-279 22 06 E-post: sven.svensson@hig.se
Fakta: Det sex år långa forskningsprogrammet finansieras av Forte och leds av Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Data på organisationsnivå samlas in hos de ingående företagen och kommunerna. Det sker genom omfattande enkäter, med frågor om bland annat fysisk belastning, jämställdhet och om osäkerheten i anställningen. Detta gör det enklare för forskarna att jämföra de olika anställningarna med varandra, Förutom David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, och Sven Svensson, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, kommer även andra forskare att analysera fler aspekter av anställningarna i studien.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
5
Etiska problem när åldringar tvekar inför att stänga av hjärtstartare Endast var tionde person överlever ett hjärtstillestånd och därför försöker man identifiera dem med förhöjd risk för hjärtstillestånd och förse dem med en inopererad hjärtstartare eller implanterbar defibrillator (ICD). I Sverige lever nu drygt 13000 personer med en ICD. – Jag har utrett och opererat ICD patienter under många år, men slogs av hur lite vi vet om hur de äldre uppfattar behandlingen, säger Peter Magnusson, forskare i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Text Douglas Öhrbom
6
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1• Maj 2022
FORSKNING
V
id beslut om ICD vägs den förväntade livstiden in och hos svårt sjuka personer i livets slutskede kan det bli aktuellt att inaktivera ICD dosan. Det finns omfattande forskning om ICD, men lite kring patientupplevelsen och det saknas kunskap hur det förhåller sig hos de allra äldsta. Tillsammans med andra forskare vid Högskolan i Gävle genomfördes därför en kvalitativ studie av 20 personer mellan 80 och 89 år med ICD. Under intervjuerna med de äldre kunde de ge sin röst för en djupare föreståelse. – Jag var exalterad över att få veta vad de egentligen tyckte om behandlingen. Gav det trygghet eller kändes den onödig? I sjukhusmiljö blir det ju mestadels fokus på tekniska delar, berättar Peter Magnusson.
På frågan om de hade tänkt på döden
svarade de flesta att de undvek att tänka på det och fokuserade på nuet, men några uttryckte oro över att ICD skulle kunna förlänga tiden innan döden och hindra en stillsam död. – ICD kan bli som ett tvåeggat svärd, ena sidan som en källa till oro för livet, och den andra som en källa till oro för döden. Det fanns dock ett stort förtroende för ICD-behandlingen och den gav en känsla av att kunna slappna av, att inte behövda vara rädd för att något skulle hända. "När läkarna bestämde sig för ICD var det helt naturligt för mig, jag sa jag vill leva!" Personerna i intervjun förmedlade livslust och ICDbehandlingen var en del i att bejaka livet och gav dem framtidstro. Samtidigt avslöjade samtalen en betyDeltagarna i studien dande okunskap om återkom till att de njöt ICD och särskilt om av livet och inte ville möjligheten att inaktiatt det skulle ta slut, vera ICD:n i livets Peter Magnusson trots att de var medslutskede, som vissa vetna om sin höga ålsåg som likvärdigt der. De såg sin ålderssvaghet som naturmed dödshjälp eller till och med läkarlig och tränade i den utsträckning de assisterat självmord. kunde. Ingen ångrade heller att de fick sin ICD, de kände tacksamhet och beIntervjuerna blev för många första gången traktade ICD:n som en följeslagare i det då de reflekterade över inaktivering av dagliga livet. sin ICD, de hade innan endast vaga fö– En berättade att han fick ett ICDreställningar om det: "Jag antar att du tillslag när han spelade tennis, vilket trycker på en knapp någonstans. Det är skrämde hans medspelare. Då började min fru som har koll på alla knappar.” han bowla istället och han såg inte ICD I själva verket inaktiveras ICD:n genom som ett hinder för sin aktiva livsstil, att applicera en magnet över den eller säger Peter som liknar ICD:n vid en en omprogrammering. ”äkta livförsäkring”. – ICD ger en trygghet och kan för-
länga livet och det var uppenbart att även de allra äldsta uppskattar sin ICD. – Men det behövs mera kunskap om vad en ICD är och om möjligheten att stänga av den när det oundvikliga slutet är nära, annars finns risk för etiska dilemman vid en avaktivering närmare livets slut. Det finns ett outtalat behov av mera kunskap såväl bland patienter som anhöriga utöver vårdpersonalen, säger Peter Magnusson. Forskargruppen välkomnar en helhetssyn på ICD behandling och att patienter, enskilt eller via organisationer, engageras i en förbättring av vården.
Fakta
å här fungerar en inopererad • Shjärtstartare (defibrillator), ofta
•
kallad ICD
ICD är en förkortning för "implantable cardioverter defibrillator"
n ICD dosa opereras in under • Ehuden strax nedanför nyckelbenet efter att en eller flera elektrodkablar placerats i hjärtat via ett blodkärl
CD bryter en livshotande • Irytmrubbning med antingen
pacemakerimpulser eller om det inte hjälper, en elektrisk chock
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
7
Pandemin har försvårat integrationen för nyanlända En ny undersökning visar att övergången till distansmöten på grund av coronapandemin försvårar etableringen på arbetsmarknaden för migranter. – Det här är en grupp som behöver praktisk hjälp och personliga kontakter, både för att hantera trauman och vid jobbsökande, därför har de drabbats hårt av pandemin, säger Sven Trygged, professor i socialt arbete. Text Nathalie Davey
I
nom ramen för kunskapsprojektet Integration Gävleborg 2.0 har forskarna undersökt utrikesföddas syn på deras förmåga att få ett arbete i Sverige. Forskarna intervjuade kvinnor och män som är bosatta i tre av länets kommuner, varav de flesta har bott i Sverige under 4–6 år och alla har anknytning till SFI. Det är en större andel kvinnor som tillfrågats i studien. Anledningen är att utlandsfödda kvinnor har betydligt fler svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden än utlandsfödda män. Sven Trygged Samtliga har en låg utbildningsbakgrund där de som mest har nio års skolgång. Studiens fokus är migranternas egen
uppfattning och deras tankar kring möjligheterna att få ett arbete. 8
Personerna i studien fick bland annat frågor om SFI och om Arbetsförmedlingen. De flesta är positiva till den hjälp som de får men osäkra på sin egen anställningsbarhet och osäkra på hur Arbetsförmedlingen fungerar. De tillfrågade anser att SFI har en mycket stor betydelse. Förutom språkstudier bidrar SFIpersonalen med viktiga kunskaper om det svenska samhället. Däremot saknas det individanpassade lösningar i många fall. Många av de tillfrågade har upplevelser av trauman, det kan gälla att de upplevt krig, våld i nära relationer och fattigdom. Enligt personerna i studien saknas det ofta information om hur de kan få hjälp med traumabehandling. Ibland behövs motivationsarbete, men framför allt krävs praktisk
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1• Maj 2022
hjälp och helst fysiska möten för att vägleda och hjälpa, vilket är något som blivit svårare att få till på grund av coronapandemin. – Verksamheter har stängts och de flesta kontakter sker på distans, vilket har drabbat denna grupp särskilt hårt. Det har skapat en särskilt stor risk att personer med låg utbildningsbakgrund får otillräcklig information och riskerar att hamna i en alltför passiv roll gentemot myndigheterna, säger Sven Trygged. Ett arbete upplevdes viktigt främst för att
kunna utveckla språket, ta hand om sig själv, skapa sysselsättning och att inte ligga samhället till last. De utlandsfödda som får jobb känner ofta någon som kan anställa dem. Vilket arbete som de kan tänka sig spelar i regel mindre roll, men om de fick välja varierar svaren mellan skolkök, busschaufför och inom vården. Tilltron till att myndigheterna skulle hjälpa dem med vissa uppgifter var hög bland respondenterna. Ett återkommande tema från intervjuerna var
FORSKNING
”Verksamheter har stängts och de flesta kontakter sker på distans, vilket har drabbat denna grupp särskilt hårt.”
att respondenterna ville att Arbetsförmedlingen skulle erbjuda dem ett jobb. Det förekom bristande vilja till att ta ett
arbete med restid, personerna i studien menar att barnen och resten av familjen hade rotat sig i ett visst område. Man har sedan hamnat i en ort där det kanske är enkelt att få ett boende, men svårare att få ett jobb, vilket omöjliggjorde arbete med viss restid. Studien visar att den grupp som deltagarna utgör haft svårt att dra nytta av den digitala utvecklingen och behöver mer personlig hjälp och stöd med exempelvis jobbsökande. Covid-19 pandemin har gjort det ännu svårare att få personlig kontakt med myndigheter och andra aktörer. Det är viktigt att hitta
former för och informera relativt nyanlända migranter, så de kan möta personer som är mer etablerade och vidga sitt eget kontaktnät, som ger dem ökade möjligheter till arbete. Bland de mer nyanlända kan det finnas erfarenheter som kan bidra till samhället och dess organisationer. Det förefaller även vara viktigt att lyfta fram och uppvärdera deltagarnas styrkor och tidigare arbetslivsrelaterade erfarenheter, vilket kan stärka deltagarnas anställningsbarhet och öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden. Studien har letts av Sven Trygged, professor i socialt arbete och genomförts tillsammans med forskarna Hanna Kusterer och Maja Lilja.
Fakta Integration Gävleborg 2.0 är en del av ett kunskapsprojekt som vänder sig till migranter i Gävleborg. 23 intervjuer har genomförts med personer som deltar i svenska för invandrare (SFI). Det är forskare på Högskolan i Gävle som i samarbete med Länsstyrelsen Gävleborg, genomfört undersökningen med finansiering från Asyl-, migrationsoch integrationsfonden. I denna första del av studien har forskarna undersökt utrikesföddas syn på deras förmåga att få ett arbete i Sverige.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
9
Jag har det sociala arbetet i blodet
Som 17-åring flyttade hon ifrån Mumbai till Gävle för att hon ville bli socionom. Några år senare jobbar hon som har socionom och adjunkt inom socialt arbete på Högskolan i Gävle. Under sin föräldraledighet åker hon till Indien och fastnar mitt i en coronapandemi. Nu har hon varit med och skrivit ett kapitel i en bok om arbetet att starta en hjälporganisation för de fattiga under coronapandemin. – Jag är andra generationens socionom, att hjälpa andra finns i mitt blod, säger Sanaya Singh. Text Nathalie Davey
10
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
PORTRÄTT
S
anaya präglades av en uppväxt i Mumbai där mamman arbetade som professor i socialt arbete. Hon fick ofta följa med till universitetet i Mumbai och på fältbesök, där fick hon lära sig hur svårt livet är för de allra fattigaste i Indien. På så sätt grundades tidigt en vilja att hjälpa människor som har det svårt. Hon trivdes bra hemma hos sina föräldrar och hade aldrig några uttalade planer på att flytta långt, men samtidigt fanns där alltid ett intresse för nya kulturer. Då hon så skulle välja utbildning, och hennes mamma samtidigt hade ett utbyte med Stockholms universitet, var Sverige inte helt främmande. Vilket land kan vara bättre än Sverige med sin sociala välfärdspolitik, tänkte hon och fastnade för en ny utbildning på Högskolan i Gävle, Internationella socionomprogrammet.
”Det viktigaste var att få kunskaper som jag kunde ta med tillbaka till Indien för att kunna hjälpa och stötta de som har det svårt.” – Det viktigaste var att få kunskaper som jag kunde ta med tillbaka till Indien för att kunna hjälpa och stötta de som har det svårt, säger Sanaya Singh. 2008 kom hon till Sverige och hamnade i en klass med personer från
hela världen och som ensam från Indien satsade hon på att snabbt lära sig svenska. – Jag valde att bo på campus och att vara med på de olika aktiviteterna som andra studenter hade. Det var den bästa och roligaste tiden under studierna. Hon träffade sin blivande man under tiden på Högskolan i Gävle, tillfrågades under utbildningen om att stanna kvar som assistent på utbildningen och blev kvar i Sverige. En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
11
– Idag kan jag inte förstå att mina föräldrar skickade mig till en annan kontinent som 17-åring, men de litade på mig och jag är tacksam för att jag fick den chansen, säger Sanaya Singh.
Projektet startade i mars 2020 och växte till 2000–4000 individer som hjälpte personer i Mumbai och Maharashtra. – Vi organiserade transporter för familjer, handlade åt dem som inte kunde gå ut och ordnade med skolor och aktivite2019 föddes Sanayas dotter och i början av 2020 planerade ter för barnen som många gånger behöver en paus från att hon och hennes man att spendera två månader tillsammans ta hand om sina föräldrar och hushåll. i Indien. De packade sina väskor och reste, planen var att – Vi skrev också ner arbetet som blev ett kapitel i en bok, umgås med hennes familj, se Indien tillsammans och vila där man kan läsa om förstahandsupplevelser från socialarefter dotterns ankomst. betare i Indien under covidnedstängningDet ingen räknat med, och som skulle en, säger Sanaya Singh. Boken heter “The göra resan till en helt annan upplevelse, Coronavirus Crisis and Challenges to Namn: Sanaya Singh var Covid-19. Social Development”, och kapitlet Ålder: 31 år – Vi hamnade i en nedstängning av hela “Responses of Social Work Students and Bor: Kommer ifrån Mumbai, landet, i en av världens största städer, med Teachers to COVID-19: Experiences from Indien, men bor sedan länge i mycket stora klasskillnader. Där personer Crisis Relief in Urban Slum and Rural Gävle med man och dotter. saknar personnummer, barnen följer med Communities of Maharashtra, India”. Familjen väntar sitt andra barn. sina föräldrar när de jobbar. För det fattas Yrke: Socionom och adjunkt barnomsorg för alla, även när de jobbar För de flesta kvinnor i alla samhällen är mens inom socialt arbete på med avfallshantering. Där du föds in till tabubelagt, men även under en nedstängHögskolan i Gävle det liv du får, säger Sanaya Singh. ning behöver kvinnor och tjejer bindor och Lyssnar på: Framför allt indisk Det finns över en miljon personer i skydd. De kvinnor som vandrade hade ofta musik, har dansat hela sitt liv Mumbai som arbetar för en daglig lön, inte tillgång till rena sanitetsbindor och och även undervisat i traditionell indisk dans och många av jobben kräver att de måste vara många blev sjuka av smutsiga trasor. Bollywood-dans. ute på gatorna, men så infördes utegångs– Vi såg till att ha det fanns sanitetsbinIntressen: Dansen, yoga där förbud för samtliga. Den enda lösningen dor när vi åkte ut för att hjälpa kvinnorna. hon bland annat utbildar för många av dessa arbetare, som nu var Skolorna stängdes och barnen var personalen på HiG. Älskar resor utan inkomst, blev att lämna storstäderna tvungna att stanna hemma med sina och att arbeta med för att åka hem till sina byar igen. föräldrar och fick ofta ta hand om internationella frågor. Jobbar Samtidigt innebar nedstängningen att hushållet. De kunde inte träffa kompisar just nu med ett utbytesprojekt nästan alla möjligheter till transporter i eller skydda sig när missbruk och våld mellan Högskolan i Gävle och Mauritius. Älskar att utvecklas landet försvann. De som måste lämna blev ökade till följd av nedstängningen. och lära sig nya saker. därför tvungna att gå tillbaka till byarna. – Vi skapade en mötesplats för barnen – Det kunde handla om hundra mil att och ett bibliotek där det fanns böcker, gå, svårt nog för friska personer och fördatorer och leksaker, så att barnen kunde äldrar med barn, men omöjligt för sjuka få en paus. Vi hade också en hjälptelefon och gamla. dit barn kunde ringa för att få hjälp. – Vår hjälporganisation är fortfarande aktiv tack vare de Barnen och kvinnorna är mest utsatta i det vardagsliv som finns lokala socialarbetarna och studenterna som hjälpte oss att för de fattiga i Mumbai och för Sanaya och hennes mamma börja Jeevan Pravaah. Vi hoppas att den ska kunna fortblev det självklart att hjälpa till så mycket som de kunde. sätta att hjälpa människor även efter covid-19. Det indiska Tillsammans kontaktade de 10 socionomstudenter från samhället måste göra mer för att reformera och skydda den universitetet i Mumbai för att organisera projektet ”Jeevan hjälp som redan finns. Vi funderar på att åka ner nu igen Pravah” (The stream of life). Sanaya kontaktade företag i efter min förlossning, som är beräknad om tre veckor, säger Indien, lokala politiker och sina kollegor på Högskolan i Gävle Sanaya Singh. för att få hjälp med resurser till att kunna hjälpa på plats.
12
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1• Maj 2022
PORTRÄTT
”Vi skapade en mötesplats för barnen och ett bibliotek där det fanns böcker, datorer och leksaker, så att barnen kunde få en paus.”
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
13
Akademisk högtid 2022 Högtidsceremonin ägde rum i Gasklockorna fredag 22 april. Under ceremonin promoverades 17 doktorer och en hedersdoktor. 17 nya professorer installerades och tre adjungerade professorer välkomnades. Utöver detta uppmärksammades 11 excellenta lärare och årets pristagare av Kungliga Skytteanska Samfundets pris. Ceremonimästare var Jonas Kågström och promotor var Johan Willander. Foto Stéfan Estassy och Camilla Haglund
14
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
BILDSPECIAL
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1• Maj 2022
15
Strategisk förnyelse av utbildningsutbudet Just nu pågår en strategisk förnyelse av Högskolans utbildningsutbud. Detta som en följd av Högskolans nya utbildnings- och forskningsstrategi. Målet är en mer profilerad och konkurrenskraftig högskola där utbildning och forskning är sammanlänkade och där utbildningarna är efterfrågade både av studenter och av arbetsmarknaden. En djupgående och öppen beredning pågår inom akademierna utifrån ett förslag som tagits fram av ledningen. Tio procent av det statliga utbildningsanslaget behöver frigöras för att kunna genomföra en strategisk förnyelse av utbildningsutbudet. Det ger utrymme för utveckling av några utbildningar och också utrymme för det som kallas livslångt lärande. Samhället efterfrågar mer flexibilitet när det gäller program och kurser. Man vill se mer av korta skräddarsydda kurser till exempel för kompetensutveckling av yrkesverksamma. Ytterligare ett skäl till utvecklingen av utbildningsutbudet är att få en ekonomi i balans. Beslut om vilka förändringar som ska genomföras under de kommande åren, med start läsåret 2023/24, beslut kommer att tas i juni.
Högskolan i Gävle i stor EU-satsning för att minska matsvinnet EU/Horizon 2020 satsar 60 miljoner kronor i projektet "Från farm till gaffel", där sju utvalda lärosäten i Europa ska samarbeta för att minska matsvinnet. Idag finns ett matsvinn bara i Europa på 88 miljoner ton årligen till en kostnad av 143 miljarder euro. Globalt handlar det om 8–10 procent av alla utsläpp av växthusgaser och som en viktig del i kampen för klimatet har FN därför som mål att halvera matsvinnet till 2030. Huvudidén med projektet "Från farm till gaffel" är att ta fram vetenskapligt grundade verktyg för att kunna fatta bättre beslut när det gäller försörjningskedjorna för matproduktion och konsumtionsmönster. Forskarnas modeller ska sedan under fyra år testas i tre städer, Bollnäs i Sverige, Graz i Österrike och Valencia i Spanien. Det forskarna i Gävle specifikt kommer att undersöka är hur man kan leda en förändring, strategier för förändring, vilka motiv människor har för att förändras, men också vilka barriärer mot förändring som finns.
16
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1• Maj 2022
Högskolan återgår till normal verksamhet Högskolan i Gävle har nu öppnat upp sitt campus vilket innebär att program, kurser och examinationer ska genomföras på campus. Detta gäller exempelvis examinationer i form av salsskrivning. – Det här är väldigt glädjande besked, säger rektor Ylva Fältholm. Nu kan vi börja en successiv återgång till ”normal” verksamhet på Högskolan efter två år av pandemi. Det var i februari i år år som statsministern meddelade att det är ”dags att öppna upp Sverige igen” och att lärosäten successivt ska återgå till campusundervisning och att arbetsgivaren ska planera för en återgång till arbetsplatsen för de anställda. I april kunde Högskolan genomföra Öppet hus för gymnasieskolor.
KORT OCH GOTT jämställdhet studenter
samverkan examina
hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö
Många strategiska satsningar
uppdragsutbildning distansutbildning ÅRSREDOV I Sprogram NIN G
2021
kurser studiemiljö co-
op stipendier kvalitet
internationalisering HÖGSKOL AN I GÄVLE
högskolebiblioteket vfu akademin för utbildning
och ekonomi akademi för teknik och miljö
HÖGSKOLAN I GÄVLE
akademin för hälsa och arbetsliv hållbar utveckling
studentinflytande
högskolestyrelse lektorer adjunkter professorer
ÅRSREDOVISNING 2021
Ifjol fastställdes en ny samverkansstrategi och under året slöt Högskolan också nya samverkansavtal och strategiska partnerskap med Gävle kommun och Region Gävleborg. Högskolan tar nu nya tag när det gäller internationaliseringen, vilket har varit det område som påverkats mest negativt under pandemin. Utbyten och internationella samarbeten har inte kunnat genomföras i samma utsträckning som tidigare. Nu arbetar Högskolan bland annat för att bli ett så kallat Europauniversitet i ett nätverk med åtta andra lärosäten i Europa, i ett initiativ som kallas EU Green Universities. Om det lyckas kan Högskolan i Gävle bli den första högskolan i Sverige som deltar i det här EU-finansierade programmet. – Framtiden får utvisa, men jag tycker att vi tar nya steg hela tiden mot vår vision – att vara förstahandsvalet för alla som vill göra skillnad, skriver Ylva Fältholm i förordet till årsredovisningen.
forskning
ekonomer doktorander
tekniker administratörer
miljöcertifierad
ingenjörer hälsopedagoger lärare sjuksköterskor ekonomer fastighetsmäklare idrottsvetare kriminologer industri-
Årsredovisningen visar på 50 miljoner överskott Förstahandsvalet för alla som vill göra skillnad.
Ståljättarna i nära samarbete med Högskolans forskare Traditionellt underhållsarbete bygger mycket på principer från industrins barndom med en stor andel manuellt arbete och schemalagda underhållsinsatser. Forskarna vid Högskolan i Gävle har under flera år studerat industrins maskiner och kunnat skapa algoritmer som direkt kan användas på befintlig maskinpark. – Vi kan nu i realtid upptäcka om maskinen inte uppför sig som den borde göra, signaler som annars inte uppfattas. Det handlar om stora värden både ekonomiskt och miljömässigt då råvaror förstörs när produktionen stannar, säger projektledaren Niclas Björsell. I processindustrin, precis som i pappersindustrin, tillverkas produkter i en långsiktig process och stoppar det någonstans i kedjan så stoppas också hela kedjan och det även fast vissa maskiner fungerar bra. – Det som är unikt är att vi tittar på hela kedjan och den forskning vi bedriver är sådan som industrin ganska direkt kan använda. Vi samarbetar också med Jernkontoret, den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation, säger Niclas Björsell.
Vad framtiden behöver
Årsredovisningen för år 2021 visar på ett överskott på nära 50 miljoner kronor, tack vare tillfälligt ökade anslag och minskade kostnader. – Vi har levererat på de krav som regeringen ställt kopplat till pandemin, sade rektor Ylva Fältholm i en kommentar till årsresultatet. Ekonomichef Johanna Sammeli menade i sin presentation att det är en kombination av återhållsamhet och ekonomisk medvetenhet i hela organisationen som bidragit till det fina resultatet. Verksamheten har levererat på utökade uppdrag i stort sett inom den befintliga organisationen genom ett nätbaserat arbetssätt. Även utvecklingsarbetet mot en strategiskt profilerad utbildningsportfölj har bidragit till en större medvetenhet om de ekonomiska förutsättningarna. På intäktssidan är det främst den tillfälliga utökningen av anslag till utbildning som positivt påverkar resultatet. På kostnadssidan är det framför allt övriga driftskostnader som minskade jämfört med föregående år beroende på de begränsningar som olika restriktioner i samhället medförde.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
17
Våldsutsatta kvinnor upplever ensamheten som en fortsättning av våldet – Det är kvinnorna som får fly, gömma sig och avsäga sig sin identitet i brist på begränsningar av mannens eftervåld från samhällets sida och det innebär att kvinnorna görs både socialt och existentiellt ensamma. Det blir för dem som en fortsättning av våldet, men nu som en del av samhällets insatser eller uteblivna insatser, säger Sara Skoog Waller, doktor i psykologi vid Högskolan i Gävle. Text Nathalie Davey
I
ett forskningsprojekt som finansierats av Svenska kyrvårdpersonalen verkade ignorera utsattheten och lät kan har Sara Skoog Waller intervjuat kvinnor från kvinnorna åka hem till männen igen, utan råd eller olika delar av landet om deras erfarenheuppföljning angående våldet. - Situationer ter av ensamhet kopplat till mäns våld. som innebar att kvinnorna närmade sig Rapporten belyser isolering och ensamhet som frihet möttes av eskalerat våld från männen. centrala delar av männens våld men också som Att kvinnorna sökte hjälp, tog sociala en följd av samhällets responser på kvinnornas kontakter och närmade sig separation kunde berättande, motstånd och försök att bli fria innebära ökad fara, om inte samhället och från våldet. omgivningen mötte upp med stöd, skydd och – Kvinnornas erfarenheter var att samhället begränsningar av männens våld. många gånger bidrog till att upprätthålla männens eftervåld och makt. Kvinnans Kollegor, bekanta i kvinnans närhet och familsynliggörande av våldet kunde mötas av jemedlemmar hade uppmärksammat eller osynliggörande från omgivningen och från fått kännedom om männens våld, men ofta myndigheter. Kvinnorna och barnen gjordes inte reagerat förrän efteråt eller inte alls. Sara Skoog Waller ensamma i väldigt farliga situationer efter att de ”Att inte bli trodd är ett jättetrauma, lämnat mannen, i en rädsla utan slut, säger Sara. våldet jag var med om är ingenting jämfört Kvinnor vittnade också om att de berättat om våldet när med det” säger en av kvinnorna i studien. de sökt vård på grund av männens våld, men att Vissa av kvinnorna hade också förlorat sina arbeten efter18
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1• Maj 2022
SAMVERKAN som de under arbetstid konstant kontrollerats, övervakats jourer kunde kvinnorna få ett medmänskligt bemötande av eller kontaktats av mannen. en person som inte uppfattades vara hindrad av sin yrkesroll Sara Skoog Waller tror att omgivning och samhällsaktörer att lyssna på kvinnornas berättelser, validera allvaret i situakan uppleva motstånd mot att lägga sig i våld i nära relatiotionen, visa omtanke och ge praktisk hjälp. ner. Det är lättare att se våldet som en konflikt som två – Dessutom uppgav de kvinnor som hade fått tillfälle att jämbördiga parter har ansvar för att lösa, och på så vis avgenomgå traumabehandling att det spelat stor roll för deras säga sig ansvar för att ingripa. Men om våldet och utsatthemående och funktion, samt för den egna bilden av våldet de ten inte erkänns av de som kan utsatts för, säger Sara. Det hjälpa, är möjligheterna små fanns exempel på den för att få det att upphöra. avgörande betydelse som – Våld och övergrepp mot myndigheter och samhällskvinnor och barn är inte relaaktörer kunde ha för att bryta Social ensamhet - upplevelser av att inte ha någon tionsproblem. Men i regel har eftervåld och ensamhet. att anförtro sig till, att sakna relationella band till männen fortsatt umgänge och Exempelvis när omgivningen andra eller av att sakna samhörighet med andra. vårdnad om barnen trots uppeller samhället validerade Existentiell ensamhet - Upplevelser av att ytterst gifter om våld, vilket även kan erfarenheterna av våldsutoch oundvikligen vara helt ensam, vilka ofta ske när kvinnor och barn bor satthet, agerade med insatser aktualiseras i kris. Det kan också vara upplevelser på skyddat boende eller när som begränsade männens av att inte kunna dela sina innersta tankar eller mannen dömts för våldet. En möjlighet att fortsätta utöva känslor med någon annan – att ingen annan ny rapport från Jämställdhetsvåld och när kvinnan hade fått lyssnar eller kan förstå. myndigheten (2022) visar att ett positivt socialt stöd. Eftervåld - Våld som fortsätter efter att kvinnan det sällan är tydligt hur eller Samtidigt tar Socialstyrelsens lämnat relationen. Det kan handla om olika typer om våld beaktas av domstolar i dödsfallsutredningar (2022) av våld, till exempel fysiskt, ekonomiskt eller mål som rör vårdnad, boende upp ett flertal brister i materiellt. Det kan handla om att mannen och umgänge, även efter att samhällets skyddsnät och visar trakasserar, hotar eller stalkar kvinnan, förtalar, barnkonventionen blev lag. att kvinnor som dödats av män sprider rykten eller saboterar kvinnans sociala oftast hade haft kontakt med relationer, manipulerar myndigheter och personer När föräldrarna inte längre bodde myndigheter innan de dödades. i omgivningen. tillsammans och barnen behöv– Jag anser att det är de fortsätta bo växelvis eller ha oacceptabelt att vårt välfärdsumgänge med pappan trots samhälle inte har utvecklat mer pappans våld och omsorgsbrisvälfungerande system för att ter, kunde skolans agerande utifrån ett barnperspektiv ha hindra mäns våld mot kvinnor och skydda våldsutsatta, ens avgörande betydelse, t ex genom orosanmälningar och extra när det finns kännedom om våldet, säger Sara. stöd. Kvinnorna hade också erfarenheter av att skolan och elevhälsan utgick mer ifrån ett föräldraperspektiv och bortKontakt: såg från våldet och barnens utsatthet. Sara Skoog Waller – Skolorna hade motiverat detta med att de behövde hålla fil.dr och lektor i psykologi vid Högskolan i Gävle sig neutrala och inte ville lägga sig i föräldrarnas konflikt. Tel: 076-867 34 39 Detta även när socialtjänsten och rättsväsendet vidtagit E-post: sara.wallerskoog@hig.se skyddande åtgärder för kvinnans och barnens räkning.
Fakta • •
•
Ideella organisationer spelade ofta en stor roll för att minska
kvinnornas sociala och existentiella ensamhet och för att bemästra sina, på många sätt, svårhanterliga livsvillkor. Hos ideella organisationer som kvinnojourer och brottsofferEn tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
19
10 år med forskning om kroppen i arbete 20
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
SAMVERKAN I över 10 år var Högskolan i Gävle hemvist för det nationella excellenscentrumet, ”Kroppen i arbete – från problem till potential”. Projektet har nu avslutats och det är dags lyfta en del studier som genomförts under året. Här kommer ett utdrag ur två av alla artiklar som publicerats. Du kan läsa alla artiklarna i sin helhet på Hig.se. Text Nathalie Davey
D
en alltmer utvecklade digitaliseringen, i kombination med isoleringen under coronapandemin, blev för väldigt många genombrottet för att arbeta på distans. Marina Heiden, docent i arbetshälsovetenskap och doktoranden Linda Widar har studerat distansarbetet i Sverige både före, under och efter coronan. Det handlar om distansarbetandets konsekvenser, den arbetandes hälsa på jobbet och i privatlivet. Enkätundersökningar, kompletterat med pulsmätning och
– I ett arbete kan människor ha för mycket kroppslig belastning, och de kan ha för lite - och så kan det vara precis lagom belastning. Det är precis som Guldlock, ”för lite, för mycket och lagom”. Han menar att vi måste släppa ”ju mindre belastning desto bättre” och i stället fråga oss: ”vad kan jag göra i jobbet som ökar belastningen”? – För att få en bättre hälsa och arbetsförmåga är det, i många moderna arbeten, nödvändigt att öka den fysiska arbetsbördan och många gånger kan en mycket måttlig insats ge en tydlig bonus.
”För att få en bättre hälsa och arbetsförmåga är det, i många moderna arbeten, nödvändigt att öka den fysiska arbetsbördan.”
mätning av stresshormon i blodet kunde bland annat visa att det varit mindre stressade att arbeta hemifrån, då man slapp jobbpendlingen och kunde sova längre på morgnarna. Svend Erik Mathiassen, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning, ser mer rörelse i allmänhet som avgörande för att förbättra välmående och förhindra ohälsa. – Här gäller det att få upp pulsen, vilket ger mer ork och prestationsförmåga och förebygger hjärt-kärlsjukdomarna. ”Balans” och ”lagom” blir hans nycklar till ett arbete som kan göra dig i bättre form och för att nå dit har han utvecklat och prövat det han kallar ”Guldlocksprincipen.”
Guldlocksprincipen går ut på att
hitta lagom kroppslig belastning, i balans med återhämtning. Beroende på hur intensivt arbetet är, och hur mycket anställda kan växla mellan olika arbetsuppgifter, ska arbetet utformas så att alla behöver röra sig mer under arbetsdagen, oberoende av individens eget initiativ. Enkla men fungerande exempel på att få in mer rörelse och belastning i arbetet är att placera skrivaren långt bort från användarna, eller använda höj- och sänkbara bord. På senare år har en del prövat gående möten, där deltagarna i viss mån också kan få upp pulsen genom att öka takten.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
21
Teknikerjakten inspirerar till teknik och sänker trösklarna till högre utbildning Projektet Teknikerjakten ska väcka skolelevers lust för teknik och naturvetenskap. Genom att skapa möten mellan elever och studenter ges möjlighet till ökat lärande om utbildning på Högskolan. Text och foto Nathalie Davey
Lovteknik Under sportlovet arrangerades Lovteknik för barn i åk 4–6. Det var 25 elever som fick träffa forskare, studenter och lärare när de experimenterade i kemi, VR och i robotlabbet. – Intresset av lovaktiviteterna är enormt stort och vi hade kölista sedan höstlovet där vi erbjöd elever att få möjlighet att delta den här gången i stället säger Sofi Jonsevall, Högskolan i Gävle Teknikprao för tjejer, åk 8 Ett samverkansprojekt som gav avtryck! Tillsammans med lokalt näringsliv och Gävle kommun arrangerades en vecka med Teknikprao för tjejer från Stora Sätraskolan. Veckan avslutades på Högskolan i Gävle där elever fick träffa tjejer från ingenjörsprogramSofi Jonsevall met. En vecka med flera positiva besök på Polhemsskolans Teknikprogram och sex företagsbesök gav resultat. Det var uppenbart att det hade gett avtryck och när ingenjörstjejerna berättade om sin utbildning de läser och hur deras ”resa” sett ut, kom frågorna. Är det svårt att komma in? Vad behöver man läsa på gymnasiet?
22
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1• Maj 2022
Ingenjörsdag i Edsbyn En återkommande aktivitet på gymnasieskolan i Edsbyn där Högskolan kommer på besök med studenter tillsammans med lokalt näringsliv. Syftet med dagen är att berätta om ingenjörsyrket och ingenjörsutbildningar för elever som går naturvetenskapligt program och Teknikprogram. Extra roligt att Högskolan hade med Tilda Mogren som ”hemvändare”. Senast vi var där på besök var 2019 och sen kom pandemin. Då satt Tilda där som en av eleverna och fick information om ingenjörsyrket och Högskolan. Valet för henne blev då det nystartade civilingenjörsprogrammet i lantmäteriteknik. Jag minns det besöket som intressant och särskilt när Högskolan berättade att de skulle starta ett civilingenjörsprogram. Det kändes självklart att åka ”hem” igen och få dela med sig av min tid på Högskolan säger Tilda Mogren. Tilda inspirerade inte bara eleverna utan fick ett kärt återseende av flera av sina gymnasielärare som kom för att lyssna och träffa henne.
UTBILDNING
Fakta: Teknikerjakten finansieras av Ljungbergsfonden och finns även i Dalarna och Värmland. Projektet samarbetar med skolor i Gävle och Älvkarleby kommun, från förskolenivå och upp till gymnasiet. Syftet med Teknikerjakten är att:
vara ett nav för regionen i frågor som handlar om • intresse för naturvetenskap och teknik för både skola och näringsliv.
• skapa stabila arenor med långsiktigt perspektiv. fortsätta sänka trösklarna för högre utbildning i länet • genom att skapa möten mellan studenter och elever, lärare och forskare och akademi och näringsliv.
stärka kännedomen, bidra med goda exempel och • inspiration för yngre att välja en yrkesbana inom teknikområdet.
projektet Teknikerjakten vill skapa utveckling, relevans • och samarbete inom naturvetenskap och teknik.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
23
”Jag älskar att hjälpa andra.” 24
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
Foto: Sasha Motekalemi
ALUMN
Namn: Joel Wästgårds Ålder: 32 Bor: Kungälv Utbildning och examensår: Idrottsvetenskapliga programmet, inriktning personlig tränare, 2012 Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Sportchef Sankt Jörgen Park Resort Göteborg.
Vad jobbar du med? Jag är sportchef och driver en Sport Club med cirka 1200 medlemmar och ungefär 40 anställda. Det innebär allt från administration till personlig tränare och fystränare. Du vann ju pris som året PT 2021, hur gick tävlingen till och hur känns det att vinna? Det roligaste är att vem som helst får nominera, jag fick en fin motivering som jag tror var skriven av en av våra medlemmar. Vinnaren utses sedan både av det svenska folket och av en jury. Att vinna, när det var så många otroligt duktiga och kompetenta nominerade, känns overkligt och som ett stort privilegium. Det blir också ett kvitto på att driv och engagemang har gett resultat. Varför fastnade du för ditt yrkesområde? Jag har alltid haft en önskan att hjälpa människor, oavsett om det gäller rehabilitering efter skada, behandlingar vid smärta eller att optimera elitidrottare inför tävling och matcher. Sen så är jobbet fantastiskt roligt.
Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle? Högskolan i Gävle ligger mig varmt om hjärtat, några av de roligaste och mest givande åren i mitt liv! Här byggde jag grunden för min kunskap, hittade mig själv som människa och knöt vänskapsband för livet. Jag hade två jobb parallellt med studierna och startade samtidigt upp mitt företag, det var tufft, men också karaktärsformande. Jag tänker att livet går i perioder men att hårt arbete och engagemang alltid lönar sig i slutändan. Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv? Den gav mig en väldigt bra grund eftersom den är mer djupgående inom fysiologi, anatomi, humanbiologi samt kost och träningslära, jämfört med de flesta PT-utbildningar idag. Det bästa var praktiken, där vi fick testa allt vi lärt oss på riktiga kunder och case. Som alumn har jag också fått komma tillbaka och hjälpa till som lärare på PTprogrammet. Att träffa och inspirera studenter är något jag brinner för lika mycket som att hjälpa någon med skador.
Vad är det bästa med ditt yrke? Att genom att verkligen analysera vad personen har varit med om och att få uppleva förbättringar på relativt kort tid. Jag utgår alltid från att alla människor har ett helt unikt rörelsemönster och vågar man vara nyfiken, ställa frågor och analysera djupare blir det oftast bäst resultat. Vad gör du på fritiden? Mitt idrottsintresse är stort och jag sportar ofta, spelar hockey, golf, padel, åker skidor. Eftersom jag jobbat nästan uteslutande med elitidrottare tittar jag även på matcherna för att följa hur det går för spelarna. Det finns alltid någon som spelar, så jag ser det som en del av jobbet. Vad har du för framtidsplaner? Jag vill fortsätta utvecklas som coach, involvera mer mental träning som jag ser som en av de största faktorerna för vår fysiska prestation. Det kommer att ge mig ytterligare verktyg att använda både för mig själv, men främst i jobbet med mina olika klienter och atleter.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
25
Here we present some selected articles from the magazine translated into English.
Pandemic has made integration more difficult for newly-arrived immigrants
What is the health situation like for hourly employees? Major research project at University of Gävle The researchers in Gävle are currently following 700 hourly workers for six years, to learn more about, for example, their work environment and health, but also about how hourly workers in the workplace affect those with permanent jobs in the workplace. Around 15% of workers in Sweden have temporary jobs. In municipal elderly care, one in five is an hourly employee, according to statistics from The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKR). In many municipalities, however, the figures are considerably higher and, in several municipalities, the number of hourly employees in elderly care increased during the pandemic. “The elderly care sector is in great need of staff and often uses short-term contracts and temporary workers but is the working environment for hourly employees good enough?" asks David Hallman, docent of occupational health science at University of Gävle. Hourly employed are often not entitled to sickness benefit, so when they are ill, they do not receive compensation, which can affect whether the employee goes to work when ill or not. “We have asked them if they went to work even though they were ill, how many days they may have worked despite being ill and why they went to work if they did," says Sven Svensson, senior lecturer of occupational health science at University of Gävle. The records the researchers have access to give them the opportunity to follow the hourly employees even after the current six-year period to learn more about the participants when they, for instance, have stopped working as hourly employees.
26
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
A new study shows that the shift to remote meetings due to the COVID-19 pandemic is making it more difficult for migrants to establish themselves in the labour market. “This group needs practical help and personal contacts to cope with trauma and to find a job, so they have been hit hard by the pandemic," says Sven Trygged, professor of social work. The researchers interviewed women and men living in three municipalities in Gävleborg region, most of whom had lived in Sweden for 4-6 years and all of whom were connected to SFI. A higher proportion of women were interviewed in the study, as foreign-born women find it significantly more difficult to enter the Swedish labour market than foreign-born men. The focus of the study is the migrants' own thoughts and experiences about the possibilities of finding a job. The study participants were asked questions about SFI and the Public Employment Service. Most of them were positive about the help they received, but were unsure about their own employability and uncertain about how the Public Employment Service works. The participants considered SFI to be very important as, in addition to language teaching, SFI staff provide important knowledge about Swedish society. However, in many cases there is a lack of individually tailored solutions.
IN ENGLISH Sanaya Singh: ”I have social work in my blood.” When she was 17, Sanaya left Mumbai and moved to Gävle to become a social worker. Now, she is a social worker and a lecturer in social work at University of Gävle. In 2019, Sanaya’s daughter was born, and, in the beginning of 2020, she and her husband planned a two-month long stay in India. They packed their bags and left. Their plan was to spend time with Sanaya’s family, to see India together and rest after their daughter’s birth. What no one had foreseen was something that would change their experience in India completely: COVID-19.
Women who have left abusive men describe mistrust and lack of protection as worse than the violence Women must run, hide, and give up their identity, when society fails to restrict men’s post-separation violence. Society is involved in making women lonely, both socially and existentially. Society’s actions or lack of actions are experienced as a continuation of the violence these women were exposed to,” says Sara Skoog Waller, PhD in Psychology at University of Gävle.
“We ended up in a total lockdown of the whole of India, in one the world’s biggest cities, a city with enormous class differences. People do not have personal identity number, and since there is basically no childcare, the children accompany their parents to work even when the parents work with waste management. The life you are born into is the life you get,” Sanaya Singh says. In everyday life in Mumbai, children and women are the most vulnerable of the poor. For Sanaya and her mother, it was natural to help as much as they could. They first contacted 10 social work students from the University of Mumbai to organise the project "Jeevan Pravah" (The stream of life). To be able to give immediate help to people in Mumbai they needed to obtain help with resources. For this reason, Sanaya contacted companies in India, local politicians, and her colleagues at University of Gävle. The project started in March 2020 and soon grew to include as many as 2000 - 4000 individuals who helped people in Mumbai and Maharashtra.
In a research project funded by the Church of Sweden, Sara Skoog Waller interviewed women from different parts of Sweden about their experiences of loneliness linked to men’s violence. The results highlight isolation and loneliness as key elements of men’s violence but also show that women’s isolation can be an effect of society’s responses to women’s stories, to their resistance, and to their attempts free themselves from violence. Non-profit organizations often played an important part in reducing women’s social and existential loneliness and in helping women to cope with what could be unmanageable living conditions. In women’s shelters and victim of crime shelters, women were able to receive a compassionate response from someone they perceived as being unconstrained by a professional role when listening to their stories. This someone could validate the seriousness of the situation, show concern, and provide practical help.
Sanaya Singh
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Maj 2022
27
VILL DU SAMARBETA MED OSS? Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning. På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!
NYFIKEN PÅ VÅR FORSKNING? Vid Högskolan i Gävle bedriver vi forskning inom fyra strategiska forskningsområden: Hållbar stadsutveckling, Innovativt lärande, Hälsofrämjande arbete och Intelligent industri. Genom tvärvetenskaplig forskning bidrar Högskolan till att möta många av de utmaningar som vårt samhälle står inför. På vår hemsida hig.se/forskning kan du läsa mer om forskningsprogrammen och pågående studier.
Högskolan satsar på internationalisering
DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA
H
- Internationell kunskapsspridning av forskningsresultat genom internationella vetenskapliga tidsskrifter och konferensdeltagande.
På Högskolan i Gävle har vi genomfört flera projekt med fokus på internationalisering, och Högskolans huvudmål i Utbildningsoch forskningsstrategin 2030 ger en tydlig riktning med sikte på internationell lyskraft och skapandet av global samhällsnytta.
På Högskolan pågår omfattande arbete med internationalisering i olika delar av verksamheten,därtill har Högskolan kraftsamlat genom att tillsätta två vicerektorer på området. Under senaste månaderna har intensivt arbete pågått kring ansökan om att bli Europauniversitet tillsammans med åtta andra lärosäten i Europa. Nästa steg i vårt interna arbete är att prioritera, sätta mål och förtydliga var i organisationen frågor kring internationalisering har sin hemvist. Vi vill kraftsamla kring internationalisering som en naturlig och integrerad del av vår verksamhet.
ögre utbildning är till sin natur internationell, men 2018 föreslogs en skärpning i Högskolelagen. Förändringen innebär att lärosätena ska gå från att främja förståelsen för förhållanden i andra länder till att internationalisering ska stärka kvaliteten i verksamheten och bidra till hållbar utveckling. Fokus ligger på behovet att arbeta med internationalisering på ett medvetet och systematiskt sätt.
Annika Strömberg
Projekten visar att internationalisering bland annat handlar om: - Utbyten med andra länder för studenter och personal.
Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015
20221606
- Internationalisering genom att målen i kursplanerna tydligt lyfter fram globala perspektivet. - Samverkan i internationella nätverk och med strategiska partners för att kraftsamla inom såväl utbildning som forskning.
I skrivande stund går tankarna kring internationella frågor ändå främst till befolkningen i Ukraina. Jag tänker på vikten av öppen och respektfull dialog som bygger på demokratiska principer. I detta har akademin en särskilt viktig roll. De akademiska värdena bygger på idén om ett öppet samhälle, det fria ordet och det kritiska tänkandet som grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Det känns särskilt angeläget att stå upp för detta i tider då krig och konflikt rasar. Annika Strömberg Vicerektor för internationalisering