Från Kanada till Gävle Högskolans forskning inom arbetshälsa lockade hit Jennie
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
REDAKTÖRENS RUTA LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation och externa relationer på Högskolan. LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter. Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve. Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se. Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation och externa relationer, Högskolan i Gävle Omslagsfoto Anna Sällberg
En ovanlig vardag har blivit vanlig Text Anna Sällberg
Något som från början kändes otänkbart
och som tagit ur en film är nu vår verklighet. Hur märkliga omständigheterna än har varit det senaste året så har vi på något sätt anpassat oss och kommit in i en vardag som rullar på den också. Vem hade för ett år sedan kunnat tro att våra studenter fortfarande skulle plugga på distans? Och att medarbetare fortfarande skulle rekommenderas hemarbete?
Det är lätt att fundera över vad som
kommer att leva kvar även efter att pandemin förhoppningsvis släppt sitt grepp. Kommer vi att skaka hand med nya människor utan att tänka oss för? Kommer vi att (tillåtas) gå till jobbet om vi är lite småförkylda/har lite ont i halsen? Kommer vi att ha lika många fysiska möten som förut? Pandemin har onekligen gett oss en tankeställare på flera sätt.
I det här nya numret av LEVE! ägnar vi
en del utrymme åt coronarelaterade ämnen, men även en hel del annat som kan väcka din nyfikenhet. På nästa uppslag kan du läsa om Jari Ristiniemis
forskning som handlar om barns tankar om livet, pengar och värderingar (s. 4–5). I personporträttet möter du Jennie Jackson som i år prisas för sina insatser inom forskning som rör hälsofrämjande arbete (s. 6–8) Du får också lite inblick i några av våra olika utbildningar på Högskolan och en tidigare student ger oss sin berättelse hur första året som nyutexaminerad sjuksköterska varit under coronapandemin. Jag vill också nämna att vi på Högskolan i Gävle nu vill ha din åsikt för att få veta vad du tycker om den här tidningen. Vi håller på att se över tidningen och genomför då en läsarundersökning. På sidan 9 finns mer information och en länk där du hittar enkäten!
Vill du veta mer? Var det någon artikel som fångade ditt intresse? Hör av dig till: Anna Sällberg, redaktör anna.sallberg@hig.se
Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 3 400
Du hittar oss även på sociala medier som
Youtube
I DETTA NUMMER SIDAN 4
SIDAN 6
SIDAN 10
Livet, själen och vad som sker efter detta
Den friska människan i fokus
Utbildning ledde till toppuppdrag
För barn är det viktigare att bry sig om andra människor än att ha mycket pengar. Det visar Jari Ristiniemis forskning om barns tankevärldar.
Att få människor att må bra på sina arbetsplatser är det som driver forskaren Jennie Jackson. Högskolans forskning inom hälsofrämjande arbete lockade henne från Kanada till Gävle.
Högskolans fotbollstränarutbildning har visat sig vara ett lyckat koncept. Flera tidigare studenter är nu till exempel tränare i allsvenska klubbar.
SIDAN 12
SIDAN 16
Teater och musik som terapi ”Jag skulle kunna tänka mig att ha en teatergrupp med ungdomar som har drogproblem eller har begått brott.” Det säger Olivia Ahlin som läser kandidatprogrammet i internationellt socialt arbete.
Mer än bara frilek Numera ska fritidshemmens verksamhet komplettera undervisningen som sker under skoltid. Björn Haglund forskar om fritidshemmens uppdrag.
SIDAN 20
Utmanande första år i yrket ”Mitt första år som sjuksköterska förändrades drastiskt redan tre månader in i min karriär”. Nyutexaminerade Sara Broberg har jobbat på Bollnäs coronaavdelning under pandemin.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
3
Omtanke och vänner viktigare än pengar när barnen får bestämma För mycket pengar skapar bara problem. Det viktigaste är att vara snäll mot andra människor. Det är en del av de tankevärldar hos barn som forskaren Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap, fördjupat sig inom. Text Anna Sällberg
Foto Britt Mattsson
J
ari Ristiniemi ingår i en forskningsgrupp med deltagare från Sverige och Tyskland som har fördjupat sig i barns tankevärldar och deras funderingar kring livet, själen och vad som händer efter döden. – Det vi hittade är väldigt intressant. Det är klart att de blir mycket påverkade av sin omgivning, samhället, familj och vänner. Men de har faktiskt egna tankar, värderingar och idéer om livet, själen och livet efter detta. De skapar sina egna tankar om livet och vad som är viktigt, säger han.
Något som också visat sig i forskningen är att barn tycker att
vissa värden är viktigare än andra. – Pengar är till exempel inte det allra viktigaste, utan det kan snarare skapa problem. ”Det finns snälla rika människor men det finns också elaka människor som har mycket pengar. De tänker bara på pengar och inte på andra människor”, sa några.
Vad visade sig vara viktigt för barn?
– Det är viktigt för barn att tänka på andra människor, att vara snäll och att visa hänsyn. De tyckte att frihet är viktigt och att man inte ska mobba eller trycka ner andra. Kontentan är att barn tänker själva och har sina egna idéer. De har 4
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
också en värdedifferentiering, vad de anser är viktigt, säger Jari Ristiniemi. I studierna har forskarna mött barn mellan cirka 4 och 8 år. De visade en del av filmen Pojken med guldbyxorna för att sedan prata om pengar och värderingar. De läste också ur boken Bröderna Lejonhjärta för att sedan ställa frågor om livet och döden. – Den naturalistiska uppfattningen kring döden är att när man dör så är allt slut. Den uppfattningen har barn också. Sedan tänker de även att när man dör går man upp till himlen. Och en femårig pojke i förskolan sa: ”När jag dör går jag till en plats där allt blir möjligt och jag kan trolla fram vad jag vill.” Det är intressant eftersom det handlar om att man ser möjligheter. Vissa nämnde reinkarnation, att när man dör går man vidare och föds på nytt, säger Jari Ristiniemi. Han betonar att en grundtanke inom religionsfilosofi alltid har varit att man inte kan fråga människor direkt om döden eftersom det är svåra frågor. I stället kan man angripa dessa frågor till exempel genom film, teater eller litteratur på ett indirekt sätt. – Forskning säger att barn i förskolan måste få ha egna
INBLICK hörn där de får vara både fysiskt och mentalt, just för att de har egna tankar. Jag tänker att vi behöver bygga undervisning redan i förskolan och skolan utifrån det. I läroplaner och utbildningsplaner står det att vi ska ta hänsyn till den egna utvecklingen, men i Sverige finns en stark styrning av barns tankar, egentligen redan från förskolan till doktorandstudier. Vi behöver ge större utrymme åt individualitet. Det handlar om att acceptera att människor har egna tankar och idéer och de ska också få en plats i förskola och skola, säger Jari Ristiniemi. Jari Ristiniemi är religionsfilosof i grunden och har ofta riktat in sig på etiska frågor inom sin forskning. – Jag har alltid varit intresserad av att titta närmare på vad människor har för tankar och funderingar om samhället och situationen vi lever i. Vilka existentiella och etiska frågor har man i sitt liv? frågar han sig. En helhetssyn, holism, är viktig för honom och det har lett honom till att fundera kring var det hela börjar någonstans. – Mycket i vårt liv bestäms utifrån vår barndom, från förskoleålder och de första skolklasserna. Där får du influenser från din omgivning, säger Jari Ristiniemi.
Jari Ristiniemi
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
5
Naturmänniskan Jennie Jackson lämnade Kanada för forskningen i Gävle Medarbetare som trivs och mår bra på jobbet. Det är Jennie Jacksons drivkraft i sin forskning inom arbetshälsovetenskap. I år prisas hon för sina framstående forskarinsatser vid Högskolan i Gävle. Det var forskningen vid Högskolan som en gång fick Jennie att ta sitt pick och pack och flytta från Kanada till Gävle. Text och foto Anna Sällberg
6
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
PORTRÄTT ”Hon har visat en god vetenskaplig skicklighet, en stor bredd inom sitt ämne och hon har fått en rad publikationer i vetenskapliga tidskrifter både nationellt och internationellt på kort tid.” Det är en del av motiveringen till att Jennie Jackson tilldelats årets Skytteanska pris vid Högskolan i Gävle. – Det är alltid roligt att vinna ett pris men det är ännu roligare när det är på grund av mina meriter. Så det känns fantastiskt och det är en stark bekräftelse på min forskning och mitt arbete, säger Jennie Jackson.
”Det som driver mig är att mitt arbete kan bidra till att människor mår bättre, är friskare, kan fortsätta att arbeta och leva obehindrat utan belastningsskador och muskelbesvär.”
I år är tredje året som priset delas ut vid Högskolan. Kungliga Skytteanska Samfundets pris ges till en framstående yngre forskare och prissumman är 20 000 kronor. Jennie Jackson är född och uppvuxen i Kanada. Hon har sin grundutbildning i kinesiologi och en magisterutbildning i biomekanik, båda från University of Guelph. År 2003 flyttade hon till Hopkinton i Massachusetts i USA för att jobba som biomekaniker på ett forskningsinstitut. Där träffade hon sin nuvarande kollega Svend Erik Mathiassen som då var anställd som gästforskare där. – Vi överlappade bara några veckor, men inledde ett forskningsprojekt som pågick i mer än ett decennium. Det var det samarbetet som ledde till att jag fick kännedom om, och blev intresserad av, forskningen som gjordes vid Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) vid Högskolan i Gävle. Så jag bestämde mig för att flytta hit och gå med i forskargruppen! Efter disputationen i arbets- och miljömedicin, som hon genom-
förde knuten till Uppsala Universitet 2017, har hon jobbat med en rad olika projekt vid Högskolan i Gävle och vid Umeå Universitet. I sin forskning fokuserar hon på att mäta fysisk arbetsbelastning, men även psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer, och hon genomför ofta fältstudier på arbetsplatser. Bland annat driver hon ett projekt tillsammans med Elis tvätteri i Ockelbo (tidigare Berendsen) med syfte att skapa bättre arbetsmiljö, säkrare produktion och ökad social rättvisa.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
7
PORTRÄTT
”Mycket fokus har lagts på hälso- och sjukvårdspersonal och personer som arbetar hemifrån.” När pandemin kom till Sverige bromsades projektet men då
centrala lager med att packa matvaror – en bransch som vuxit sökte hon (och fick) pengar för ett annat arbetsmiljöprojekt mycket den senaste tiden. Hon har även ett samarbete med om vilken effekt pandemin har på ett tvätteri. Uppsala Universitet där de studerar fiolspelare. – Mycket fokus har lagts på hälso- och sjukvårdspersonal – I ett labb får kvinnor och män spela exakt samma stycke och personer som arbetar hemifrån, medan för att vi ska kunna se muskelaktiviteten det har varit lite fokus på hälsa och och jämföra variation och fysiska skillnader välbefinnande hos personal inom när de utför exakt samma uppgift. Det är serviceindustrin, där det krävs att du är väldigt spännande, säger Jennie Jackson. närvarande på din fysiska arbetsplats. När det gäller fritiden beskriver hon sig I det här projektet följde hon själv som en ”ute i naturen-typ”. medarbetarna på tvätteriet genom den – Jag är en ivrig skidåkare, cyklare, första vågen av pandemin för att sedan paddlare, simmare, löpare och vandrare. utvärdera hur hälsa, arbetsmiljö och Helst gör jag det tillsammans med mina två Namn: Jennie Jackson jämställdhet påverkats. döttrar och min make eller med vänner. Jag Ålder: 44 – Nu är vi på gång med det ursprungliga älskar också att pyssla och skapa, spela Bor: I Villastan i Gävle. projektet igen och under vintern 2021 har musik och laga god mat. Familj: Man och två döttrar vi infört en arbetsrotation. Vi studerar nu (5 och 7 år). Vad driver dig som forskare? det nya arbetssättet då de jobbar – Det som driver mig är att mitt arbete kan teammässigt för att skapa mer jämna bidra till att människor mår bättre, är förutsättningar och öka jämlikheten. De friskare, kan fortsätta att arbeta och leva obehindrat utan roterar mellan minst tre arbetsuppgifter för att öka belastningsskador och muskelbesvär. Det är en personlig variationen, med målet att förbättra hälsan, säger Jennie önskan att kunna hjälpa folk. Jag brinner för hälsofrämjande Jackson. och hållbara arbetsplatser och att utveckla kunskap kring Nu jobbar hon också med ett nytt projekt med fokus på hur vi kan skapa arbetsplatser där folk mår bättre. arbetshälsa inom e-handel och anställda som jobbar på stora
8
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
ENKÄTEN
Tyck till om Högskolans tidning! Vi är glada att du läser vår tidning och är intresserad av vad vi gör på Högskolan i Gävle. LEVE! vänder sig framför allt till dig som är intresserad av vår forskning, utbildning och samverkan med andra aktörer. Vi håller nu på att se över tidningens utformning och behöver då din hjälp för att få veta vad tidningens läsare tycker om nuvarande tidning. Vi skulle uppskatta om du tar dig tid att svara på en kort undersökning digitalt. Enkäten tar endast cirka 2 minuter att besvara.
Gå in på följande sida och följ instruktionerna! hig.se/enkatleve
endast 2 minuter
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
9
Högskolans utbildning genererar framgångsrika fotbollstränare Högskolan i Gävles tränarutbildning i fotboll har visat sig vara ett lyckat koncept. En rad studenter har nått stora framgångar efter studierna och flera har nu toppuppdrag som tränare för fotbollsklubbar i allsvenskan. Text Anna Sällberg
Daniel Bäckström
10
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
UTBILDNING
S
edan hösten 2012 erbjuder Högskolan i Gävle tillsammans med Svenska Fotbollförbundet en utbildning på akademisk nivå för fotbollstränare. Utbildningen riktar sig till dig som är intresserad av ledarskap och tränarrollen inom fotboll. – Jag uppskattade utbildningen av många anledningar. Bland annat gillade jag kontinuiteten, alltså möjligheten att varje vecka över en längre period få sitta i ”skolbänken” för att lära sig. Jag gillade även variationen med en blandning av teori och praktik, säger Daniel Bäckström som i dag har uppdrag som huvudtränare i den allsvenska fotbollsklubben IK Sirius.
Kursen på Högskolan i Gävle omfattar 30 högskolepoäng och
läses på distans med 50 procent studietakt. Mamduh Halawa har även han läst fotbollstränarkursen tidigare och har nu under sina pågående studier vid psykologprogrammet i Uppsala utsetts till Uppsala Universitets bästa student 2020. Han har då tilldelats ett stipendium på 100 000 kronor från Anders Walls stipendiefond. Han tycker att det var flera saker med kursen i Gävle som stack ut på ett positivt sätt. – Redan från början var det en stark emfas på att det var viktigt att hitta sin egen filosofi och tanke kring sitt ledarskap. Alla kan slå upp en bok för att hitta någon övning om kontringar, men att omvandla all kunskap när det gäller alltifrån fysiologi till taktik, var något som jag uppskattade väldigt mycket. Jag gillade också den höga nivån på gästföreläsare. Det var alltifrån allsvenska tränare till domare som dömt på den absolut högsta nivån, till personer som jobbade med idrottsfysiologi på högsta nivå, säger han.
Amir Azrafshan
Mikael Westling Söderström, universitetsadjunkt i idrott och hälsa, jobbar som lärare i utbildningen och han tycker att det är bra att Högskolan kan erbjuda en utbildning för fotbollstränare på akademisk nivå. – Dels för att det innebär en samverkan med fotbollförbundet på riks- och lokal nivå, dels för att vi som lärosäte kan bidra till ökad kompetens bland tränare inom fotboll. Det finns ett stort fotbollskunnande i regionen som tas tillvara genom att vi har duktiga instruktörer (Tore Lennartsson och Jocke Carlson) kopplade till utbildningen. Det blir också en bra mix för studenterna då de får träffa experter både inom fotboll och inom områden som träningslära, ledarskap och didaktik.
”Utbildningen bidrog till att jag tidigt fick fundera över hur jag ville vara som tränare och ledare.”
Flera tidigare studenter har nu toppuppdrag i allsvenska klub-
bar. Amir Azrafshan som läst utbildningen i Gävle förut är nu huvudtränare i Östersunds FK. – Jag fick i ett tidigt skede i min tränarkarriär förstå vikten av att vara strukturerad och förberedd inför träning och match. Utbildningen bidrog till att jag tidigt fick fundera över hur jag ville vara som tränare och ledare, säger han.
Förutom redan nämnda personer är även den tidigare studenten Theodor Olsson nu assisterande tränare i IK Sirius. Daniel Bäckström tror att han under utbildningen la grunden för det han gör nu och tror på som tränare. – Man påverkas och formas på många olika sätt men jag tror att en gedigen utbildning ger en stark plattform att bygga vidare på. Jag är också glad för att jag, trots att det är ett par år sedan jag gick utbildningen, fortfarande har kontakt med några av kurskamraterna och instruktörerna, säger han.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
11
”Jag skulle exempelvis kunna tänka mig att ha en teatergrupp med ungdomar som har drogproblem eller har begått brott.”
12
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
UTBILDNING
Musik och teater som terapiform är Olivias melodi Hon brinner för att kombinera sitt intresse för terapi med estetiska ämnen, samtidigt som hon utvecklar sina engelskkunskaper. Möjligheten att få tänka utanför boxen i en utbildning där studenter från världens alla hörn möts gör att programmet i socialt arbete med internationell inriktning passar Olivia Ahlin som handen i handsken. Text Anna Sällberg Foto Privat
H
on läser andra året på utbildningen vid Högskolan i Gävle och hon känner att hon har hamnat rätt. – Jag har länge velat om vad jag vill göra. När jag skulle välja utbildning kände jag att jag ville ha en bred grund att stå på. Mitt program är väldigt innehållsrikt och det jag alltid vetat är att jag vill jobba med något som förändrar vår värld till det bättre, säger Olivia Ahlin. Undervisningen på programmet är helt och hållet på engelska. – Det är meriterande i sig. För mig har det alltid varit viktigt att vara bra på engelska, då det kan ge otroliga möjligheter, både vad gäller kommunikation med klienter från ett internationellt perspektiv, men också med tanke på att vi är mer multikulturella än någonsin. Att kunna tala flytande avancerad engelska kommer också att ge mig fördelar om jag vill samarbeta med andra organisationer utomlands.
Hennes stora intresse är olika terapiformer och hur vi
människor fungerar i sociala sammanhang. Hon har tankar på att vidareutbilda sig till psykoterapeut längre fram. Att hjälpa människor genom estetiska uttrycksformer är det som driver henne. – Jag har alltid varit intresserad av musik och teater och jag skulle exempelvis kunna tänka mig att ha en teatergrupp med ungdomar som har drogproblem eller har begått brott. Jag vill ge människor en chans att visa sin talang och samtidigt få berätta sin egen historia genom metaforer eller som en helt annan karaktär. Mina framtidsplaner är ju inte egentligen något som är så etablerat just nu inom socialt arbete, men något som jag skulle vilja fick större plats inom området.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
13
Högskolans robotlabb unika i Sverige När många andra lärosäten går mer och mer mot bara simuleringar har Högskolan i Gävle valt en annan väg då ingenjörsutbildningarna har många laborativa moment. Det är ett medvetet val då Högskolan historiskt har varit duktig på mätteknik, samtidigt som det finns ett stort behov av att testa simuleringarna mot verkligheten. – Vi behåller våra labb och det är vi ganska ensamma om i Sverige. Det är en fantastisk resurs både när det gäller utbildning och för att visa industriella tillämpningar, säger Niclas Björsell, docent i elektronik och forskare vid Högskolan i Gävle. Med förarlösa fordon i konvoj kan man visa hur styrsystemen i industrin, trots att radiokommunikationen utsätts för olika typer av störningar och yttre faktorer, kan göras säkra. I industrin kan det vara maskiner som ska samverka, till exempel en robot som ska lämna över till nästa system i processen, som en självkörande truck. – Vi är unika med att föra över den här kunskapen till industriella processer och det har rönt mycket uppskattning hos företagen, säger Niclas Björsell.
Nästan 10 procent fler valde Högskolan i Gävle i första hand Högskolan i Gävle är landets mest populära högskola när det gäller förstahandsval till utbildningsprogram i höst. Totalt har antalet sökande som vill läsa kurser eller program vid Högskolan i första hand ökat med över 1000 personer jämfört med 2020. Totalt sökte 37 761 personer kurser eller program vid Högskolan i Gävle till hösten, vilket motsvarar en ökning med 14 procent jämfört med 2020, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet. Av dessa valde 13 151 personer att söka antingen till kurser eller program vid Högskolan i Gävle i första hand. Det är en ökning med 9 procent från förra året. – Vi är väldigt glada att utbildningsprogrammen vid Högskolan i Gävle är så populära. Vi erbjuder fler utbildningsplatser totalt nu under pandemin och samtidigt har söktrycket ökat. Det gäller exempelvis sjuksköterskeprogrammet där pandemin kan vara en bidragande orsak till det ökade intresset, säger rektor Ylva Fältholm. Till exempel har Högskolans kandidatprogram i utredningskriminologi tagit sig in på nionde plats bland landets populäraste utbildningsprogram.
14
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
Fortsatt coronaanpassad undervisning under första läsperioden i höst Undervisningen vid Högskolan i Gävle ska i huvudsak genomföras nätbaserat även under inledningen av höstterminen 2021. Men det finns utrymme för att vissa moment, som kräver särskilda lokaler eller särskild utrustning, ska kunna genomföras på campus. Rektor har tagit beslut om undervisningen med beaktande av de osäkerhetsfaktorer som finns kopplat till smittspridningen och till vaccineringstakten. Beslutet om i huvudsak fortsatt nätbaserad undervisning gäller för första läsperioden – 30 augusti till 7 november. – Det här beslutet bygger på vad vi vet i dag. Om situationen skulle förändras så kanske vi kan öppna upp lite mer, men det vet vi inte nu, säger rektor Ylva Fältholm. Beslutet tas mot bakgrund av att vi fortfarande ser en stor smittspridning både nationellt och i Gävleborgs län och att det är osäkert hur lång tid det kommer att ta innan merparten av Sveriges vuxna befolkning kommer att vara vaccinerad. – Vi måste fortsätta att ta ansvar som högskola för att motverka pandemins effekter och för att skapa så trygga miljöer som möjligt på campus. Minskad smittspridning är allas ansvar, säger Maria Strand, ordförande i Högskolans samordningsutskott gällande pandemin.
KORT OCH GOTT Krav i hemmet under sjukskrivning försvårar kvinnors återgång till jobbet
Hemarbetande personer sover längre men är lika produktiva I en unik undersökning har forskare vid Högskolan i Gävle, i samarbete med Gävle kommun, kunnat jämföra samma person hemma och på jobbet under pandemin. – De sover längre, producerar lika mycket och rör sig lika mycket som när de jobbar på kontoret, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Testpersonerna har burit rörelsemätare i sju dygn och fört dagbok över sömn och arbetstid. Resultatet visar att de dagar personalen jobbade hemma, sov de 34 minuter mer än de dagar de jobbade på kontoret. – De fördelar om sin tid så att det blir mer sömn och mindre vaken tid, men de arbetar fortfarande åtta timmar. Vi tror att då de slipper förberedelser för jobbet, restid med mera, kan de finna tid för att få den här återhämtningen, säger David Hallman.
Kvinnor upplever mer krav på sig i hemmet när de är sjukskrivna vilket försvårar återgången till arbetet, visar forskning av Högskolan i Gävle och Karolinska Institutet. – Kraven kommer både från partnern och från dem själva, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Det är sedan tidigare känt att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Ofta är den bakomliggande orsaken situationen på arbetet. I en ny studie undersökte Gunnar Bergström tillsammans med Lotta Nybergh (Karolinska Institutet) och Therese Hellman (Uppsala universitet) i stället vägen tillbaka till arbetet efter sjukskrivningen och skillnader mellan kvinnor och män. Gemensamt för kvinnorna var att de ofta tog på sig mycket i hemmet trots sjukskrivningen. De hade svårt att träda ur rollen att ta hand om andra. – Vissa kvinnor beskrev hur de under sjukskrivningen blev släktens sambandscentral. De utförde en massa sysslor eftersom de ”ändå var hemma” och hade svårt att hitta tid för återhämtning, säger Lotta Nybergh.
Att plugga till musik försämrar kreativiteten väsentligt Den spridda uppfattningen att musik ökar kreativiteten punkteras av forskare från Högskolan i Gävle och två universitet i England. De säger att musiken i stället har motsatt effekt. Forskare från Högskolan i Gävle och universiteten i Lancashire och Lancaster har undersökt hur människor påverkas av bakgrundsmusik samtidigt som de ska lösa verbala problem som kräver kreativitet. Resultaten visar att bakgrundsmusik i hög grad försämrar människors förmåga till verbal kreativitet. – Vi fann att förmågan att lösa problemen minskade avsevärt om försökspersonerna samtidigt fick ha musik i lurarna. Oavsett om musiken bidrog till ett positivt humör, gillades av deltagarna eller om deltagarna vanligtvis studerade till musik, så kan vi visa att musik ständigt stör den kreativa prestationen, säger John Marsh, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
15
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag. Text Anna Sällberg
F
ritidshemmens verksamhet är en viktig del i många ning. Men nu är vi ett antal docenter, lektorer och några skolelevers vardag. När skoldagen slutar tar fritids professorer som har riktat in oss på fritidshem och ett lite vid. I den nuvarande läroplanen tillkom för första större forskningsområde håller på att etableras. Men jämfört gången ett tillägg då fritidshemmen fick ett med förskola och skola är forskningen liten och eget kapitel och nya förutsättningar. det har att göra med att det internationellt inte är – Nu betonas utbildning och undervisning, vilket så omfattande med fritidshem, utan det är mest i är ganska nya begrepp för den här verksamheten. de nordiska länderna vi har det, säger Björn Fritidshemsbarn kallas nu inte barn, utan elever. Haglund. Man kan se att det har blivit en ökad anknytning Han är nu en av två forskningsledare för ett större till skolans verksamhet, vilket ställer andra krav treårigt forskningsprojekt riktat till Fritidshemmets på fritidshemmen. Det ska fortfarande handla om Pedagogiska Uppdrag (FriPU). Det är inom ramen en meningsfull fritid, men samtidigt om pedagoför ett forsknings- och utvecklingsprogram inom gisk utveckling, säger Björn Haglund. Björn Haglund Ifous, som står för innovation, forskning och utFritidshemmen spelar en avgörande roll för att många barnfaveckling inom skola och förskola. miljer ska få ihop sin vardag. Men trots den betydelsefulla – I läroplanen finns ett centralt innehåll för fritidshem, verksamheten är andelen högskoleutbildad personal låg och men också delområden. Lek är ett sådant område, men även det saknas kunskap om hur fritidshemmens arbete kan orkommunikation, språklig utveckling och demokrati. Det är ganiseras och drivas utifrån en vetenskaplig grund. områden som traditionellt kanske anses vara skolans upp– Det här är ett område där det finns begränsat med forskgift, men man behöver inte göra på samma sätt på fritids16
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
FORSKNING
”Fritidshemmen har en viktig funktion när det gäller hur elevernas kunskaper utvecklas och hur de beter sig mot varandra.”
Foto TT bildbyrå
hemmet som i klassrummet. Det här innefattar ett vidgat undervisningsbegrepp, säger Björn Haglund. Han menar att det numera finns fler diskussioner om fritidshemmen och att den här tidigare ganska dolda verksamheten nu får ta större plats inom skolans värld. – Vad ska vi ha för didaktik i fritidshem? Det här är ett brännande ämne som är omdiskuterat både mellan forskare och bland dem som jobbar på fritidshem. Varför gör man det man gör? Varför kan vi inte bara ha frilek? Mycket av det gamla ska finnas kvar, men det måste också ske en förnyelse och mer planering i och med ändrade förutsättningar. Vilken betydelse har fritidshemmens verksamhet skulle du säga?
– Grunden är att vårdnadshavare ska kunna arbeta eller utbilda sig och då behöver eleverna vara någonstans. Men eftersom uppdraget förändras, vad ska de göra? Något utöver
tillsyn? Här kommer den pedagogiska biten in. Fritidshemmen har en viktig funktion när det gäller hur elevernas kunskaper utvecklas och hur de beter sig mot varandra. Till skillnad från skola, som är obligatorisk, måste inte alla elever gå på fritidshem. Utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg” har varit ute på remiss. Det är en av Statens offentliga utredningar som lämnats till regeringen. Den handlar om hur fritidshemmens verksamhet kan stödjas och om möjligen fritidshemmen skulle rikta sig till alla elever. – De barn som kanske mest behöver det som diskuteras på fritidshem kanske inte går på fritids. Det finns en grupp elever som man inte når där. Elever som har föräldrar som inte arbetar eller studerar kan vara elever som är i behov av innehållet på fritidshem, säger Björn Haglund.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
17
FORSKNING
"De här företagen har tillgängliga chefer som bryr sig om medarbetarnas välmående” Små företag spelar en viktig roll i samhället och för ekonomin eftersom de bidrar till att skapa många jobb och främja tillväxt. Forskning visar att ledarskapet har betydelse både för företagens effektivitet och för medarbetarnas hälsa. Det här området undersöker nu Elena Ahmadi, doktorand i arbetshälsovetenskap. Text Anna Sällberg
Foto Privat
H
on forskar om ledarskap, arbetsmiljö och hälsa med fokus på de företag i regionen som nominerats till utmärkelsen framgångsrika företag i Gästrikland inom ramen för projektet FramFör. Det handlar om företag som rankats högst enligt ekonomiska kriterier för tillväxt och lönsamhet. I en studie har hon intervjuat chefer och medarbetare i de företag som återkommit på listan över Gästriklands mest framgångsrika företag i flera år. De företagen visar en stabil tillväxt med bibehållen lönsamhet under längre period.
Hon jobbar med flera artiklar inom ämnet
och analyserar nu en del intervjuer. Resultaten tyder på att de mest framgångsrika små företagen lyckas växa, behålla sin lönsamhet och samtidigt har medarbetare och chefer som mår bra. – De här företagen har chefer som
18
är tillgängliga och har kontinuerlig dialog med sina medarbetare. Det skapar en närmare relation mellan chefer och medarbetare och ger en känsla av trygghet till medarbetarna som då känner sig sedda och hörda. Cheferna ger också mer ansvar till sina medarbetare och möjlighet att vara delaktiga. Det här lyfter medarbetarna fram som en av de viktigaste faktorerna för deras välmående på arbetet. Samtidigt menar chefer att Elena Ahmadi medarbetare som trivs på jobbet och mår bra presterar bättre vilket är en av faktorerna bakom företagets framgång, säger Elena Ahmadi.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
Även om dessa chefer har en arbetstid på mer än 40 timmar i veckan upplever de inte att det belastar dem. – De upplever snarare att jobbet ger dem energi och har en positiv inverkan på dem. Samtidigt berättar de flesta intervjuade chefer att det funnits perioder i början, när företaget var litet, då de jobbat nästan 200 procent. Och då har de mått dåligt och haft problem med hälsan. Så tiden i början, när företaget fortfarande är litet och börjar växa, kan innebära en risk för hälsan för småföretagare och det behöver vi titta närmare på, säger Elena Ahmadi.
UTBILDNING I en reportageserie möter du Marie Kihlström, sjuksköterskestudent vid Högskolan i Gävle. Du får följa hennes resa från utbildningsstart till examen och allt hon möter på vägen under studietiden.
”Jag tänker ofta på hur mycket vi har lärt oss under den här tiden” Marie Kihlström är nu halvvägs på sin resa att bli legitimerad sjuksköterska. Ett efterlängtat yrkesval som nu trots pandemi och uppmärksammat slit bland vårdanställda känns som det absolut rätta yrket för henne.
Namn: Marie Kihlström Ålder: 44 Gör: Studerar första året på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Gävle. Bor: : I hus i Årsunda. Familj: Sambo och två katter.
Text och foto Anna Sällberg
L
iksom Högskolan i Gävles övriga utbildningar rullar sjuksköterskeprogrammet på, men som distansstudier. Just det här programmet kräver dock fysiska träffar på campus ibland vid obligatoriska metodövningar. Även om Marie Kihlström tycker att det är synd att hon inte får träffa sina studiekamrater tycker hon att studierna går bra. – Jag har haft bra disciplin och gjort upp scheman för studierna. Klockan är satt varje morgon så att jag behåller mina rutiner. Inga sovmorgnar här inte! I höstas genomförde hon sin första praktik och då var hon på rehabenheten i
Sandviken. – Det var väldigt intressant och lärorikt. Något som jag ofta tänker på är hur mycket vi har lärt oss under den här tiden. Det slår mig också att en sjuksköterska ska ha väldigt breda kunskaper. Allt från vilka prover som behöver tas och hur det är med munhälsan, till det psykosociala och omhändertagande vid livets start och livets slut. Marie Kihlström har även extrajobbat lite under studierna: i hemtjänsten och på ett omsorgsboende i Årsunda. Till sommaren har hon fått sommarjobb som undersköterska på akutmottagningen. – Det ska bli så spännande och det
är också ett steg närmare mitt mål att få jobba som sjuksköterska inom akuten och ambulansen. Att plugga till sjuksköterska under en pågående pandemi har gett Marie Kihlström många insikter. – Det känns lite skrämmande att studera till sjuksköterska i dessa tider, när jag läser om att många sliter inom vården, hur intensivvårdssjuksköterskor får jobba väldigt långa pass, att många blir utmattade och att en del även säger upp sig. Pandemin måste få ett slut snart. Men jag känner fortfarande att jag har valt helt rätt utbildning, jag vill jobba med människor.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
19
”Det har varit utmanande att vårda en ny sjukdom” Vad jobbar du med? – Vanligtvis är min avdelning en akut medicinvårdsavdelning som är specialiserad på inriktningarna njurar och diabetes. Men mitt första år som sjuksköterska förändrades drastiskt redan tre månader in i min karriär då vår avdelning blev Bollnäs coronaavdelning. Nu, drygt ett år senare, har vi fortfarande corona-patienter på halva avdelningen. Det har både varit skrämmande och spännande att vårda en ny sjukdom, framför allt utmanande för en ny sjuksköterska.
Jag hade Bollnäs som studieort, vilket betyder att vissa seminarium var digitala eller i Bollnäs. Detta passade mig väldigt bra och var en av anledningarna till att jag valde Högskolan i Gävle.
Varför fastnade du för ditt yrkesområde? – Anledningen till att jag ville bli sjuksköterska är främst mötet med nya människor och känslan av att göra något meningsfullt. Det är fantastiskt att få vara en liten del av någons liv, men ändå få betyda så mycket för deras liv och hälsa.
Vad är det bästa med ditt yrke? – När jag får skapa meningsfullhet för patienter som går igenom en svår tid. Det är fantastiskt att få göra skillnad i någon annans liv. Detta har under det senaste året även varit påfrestande, då många coronapatienter har haft stor ångest och varit väldigt sjuka. Ibland känner man sig inte tillräcklig.
Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle? – Jag studerade på distans och var därför inte så jättemycket fysiskt på plats i Gävle.
20
Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv? – Den gav mig en sjuksköterskelegitimation, vilket är ett måste för att få jobba som sjuksköterska, och självklart gav den mig allt jag behöver för att kunna utföra säker och god vård.
Vad gör du på fritiden? – Vanligtvis försöker jag vila och umgås med
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
vänner och familj. Sedan försöker jag träna lite då och då. Men just nu används nästan all fritid till att renovera huset. Vad gör dig glad? – När patienter som varit väldigt sjuka har återhämtat sig och blivit så gott som “friska” igen. Den tacksamheten som en del patienter ger uttryck för när de skrivs ut är obeskrivligt härlig att få vara en del av, särskilt när de bjuder på tårta! Vad gör dig arg? – Människor som klagar och sprider negativitet. Det är ledsamt att höra människor prata om sitt missnöje. Vad har du för framtidsplaner? – Planen är att fortsätta att arbeta som sjuksköterska och skaffa mycket erfarenhet, bygga klart huset och bara njuta av livet. Efter det här corona-året så är det bevisat att det inte går att förutspå framtiden, plötsligt förändras hela världen. Jag tar en dag i taget.
ALUMN
Namn: Sara Broberg Ålder: 23 Bor: : Viksjöfors, en ort utanför Edsbyn Utbildning och examensår: Sjuksköterskeprogrammet, 2020 Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Sjuksköterska, medicinavdelning 5 Bollnäs Sjukhus
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
21
Here we present some selected articles from the magazine translated into English.
Jennie Jackson is awarded this year’s Royal Skyttean Society Prize She has shown good scientific expertise, a wide range in her subject and she has had a number of publications in scientific journals both nationally and internationally in a short period of time. This is part of the reason that Jennie Jackson, researcher in occupational health sciences, is awarded this year's Royal Skyttean Society Prize at the University of Gävle. The Royal Skyttean Society Prize is awarded to a prominent younger researcher and the prize amount is SEK 20,000.
“These companies have accessible managers who engage in a continuous dialogue with their employees” Leadership is key to the growth and profitability of small and medium-sized companies. Moreover, research shows that healthy, committed managers often increase employees’ well-being. This is the focus of the research of Elena Ahmadi, doctoral student. Elena Ahmadi’s research focuses on leadership, working environments and health in companies in the region that have been nominated to the award “Successful companies in Gästrikland” within the framework of the project “FramFör.” These are companies that have a high ranking, according to criteria for growth and profitability. In a first study on these companies, Elena Ahmadi targeted managers’ work practices, for example number of working hours per week and how much time they spend touring in the activities and meeting their employees out on the floor. – Managers often work long hours, which may have consequences for their mental health, but also for the work-life balance. It may also have consequences for the company they work for. In the companies I study, managers spend a large percentage of their time out touring, meeting their employees, Elena Ahmadi says.
22
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
– It's always exciting to receive a prize and even more fun when it's because of my merits. So it feels amazing and it's a strong confirmation of my research and my work, says Jennie Jackson. In her research, she focuses on measuring physical workload, but also on psychosocial and organisational work environmental factors. – What drives me is that my work can contribute to people feeling better, being healthier, can continue working and live unimpeded without musculoskeletal disorders and muscle problems. It's a personal desire to be able to help people. I am passionate about health-promoting workplaces and developing knowledge about how we can create workplaces where people feel better.
IN ENGLISH Consideration and friends are more important than money in children’s opinion Too much money causes problems. The most important thing is to be kind to other people. These are some of children’s thought-worlds which researcher Jari Ristiniemi, professor of religious studies, has investigated. As a member of a group of researchers from Sweden and Germany, he has immersed himself in children's thought-worlds and their reflections on life, the soul and what happens after death. – Our findings are very interesting. Of course, children are strongly influenced by their surroundings, society, family and friends. But they do in fact have their own thoughts, values and ideas about life, the soul and the afterlife. They create their own thoughts about life and what is important. The research has also shown that children think some values are more important than others.
Education provided by the University generates successful football coaches
– For example, money is not the most important thing; on the contrary, it can cause problems. Some of the children said: There are kind, rich people but there are also nasty people who have a lot of money. They only think about money and not about other people. For children, it is important to think about other people, to be kind and considerate.
The University of Gävle’s coaching education in football programme has proven to be a successful concept. A number of students have achieved great success after their studies, and several now have positions as coaches of football clubs in the Allsvenskan professional football league. Since autumn 2012, the University of Gävle, working together with the Swedish Football Association, has been offering an education at the academic level for football coaches. The programme is aimed at those who are interested in leadership and the coaching role in football. – I found the programme quite valuable for so many reasons. Among other things, I liked the variety with a mixture of theory and practice. One is influenced and shaped in many different ways, but I believe that a solid educational programme provides a strong platform to build on. I am also pleased that, although it has been a couple of years since I took the programme, I am still in contact with some of the classmates and instructors, says Daniel Bäckström, who today has the position of head coach of the Allsvenskan football club IK Sirius.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Juni 2021
23
hig.se/enkatleve
”Jag saknar mötena DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA i korridoren där ett hej och ett leende kan ge en energiboost som räcker hela dagen”
SENT UTE?
C
GLÖM INTE ATT GÅ IN PÅ WEBBEN OCH SVARA PÅ VÅR ENKÄT!
Du som är intresserad av att studera vid Högskolan i Gävle kan fortfarande göra en sen anmälan till flera av våra program som startar i höst. Du ansöker via antagning.se.
VILL DU SAMARBETA MED OSS? Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning. På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!
Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015
20221606
entralt i Högskolans nya vision, verksamhetsidé samt utbildnings- och forskningsstrategi är ambitionen att göra skillnad, skapa lyskraft och att göra nytta lokalt och globalt. Tiden från mars 2020 då pandemin var ett faktum har präglats av ovisshet, omställning och oro. Så man kan därför fundera över hur vi under det gångna året lyckats med att göra skillnad och nytta? Tack vare lärarnas förmåga att tänka nytt och ställa om till distansundervisning har Högskolan trots allt kunnat bidra till kompetensförsörjningen genom nyutexaminerade studenter.
covid-19. Akademin beviljades också anslag inom till exempel arbetshälsovetenskap, socialt arbete och kriminologi. Kollegiet inom vårdvetenskap har även visat på engagemang och vilja att hjälpa till genom att cirka 20 sjuksköterskor från oss genomför vaccinationer för att stötta Region Gävleborg. Sammantaget kan jag konstatera att vi trots allt gjort skillnad och att vi kan känna oss riktigt stolta!
Men sittande här på hemmakontoret i ständiga zoom-möten känner jag också att jag saknar en del av vår vardag. Jag saknar Med akademins fokus på det som händer i de möten hälsofrämjande arbetsliv som uppstår när vi kan vara utgör pandemin på ett sätt fysiskt på samma plats. Jag ett stort världsomspännande saknar de korta mötena i Annika Strömberg experiment när stora delar korridoren där ett hej och av arbetet nu ska ske på ett leende kan ge en distans och invanda strukturer bryts. energiboost som räcker hela dagen. Jag Den forskning som bedrivs hos oss inom saknar de korta samtalen vid spontana bland annat flexibelt arbete har på det möten som gör att man får en känsla av sättet fått en central roll i behovet av samhörighet och vi-känsla. I dessa kunskapsutveckling som uppstått. möten gör vi daglig skillnad för varandra. Jag längtar till den dag då Våra forskare har synts i media näst fysiska möten är möjliga igen. intill dagligen och gett Högskolan lyskraft. Forskningsfinansiärerna kom snabbt ut med utlysningar om medel till Annika Strömberg projekt för att studera effekterna av Akademichef, Akademin för hälsa och arbetsliv