LEVE! nr 2 2019

Hon söker

livets mening En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

REDAKTÖRENS RUTA

Vad är meningen med livet?

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se.

Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson

Text Anna Sällberg

E

n stor, omvälvande, djup och existentiell fråga som nog har lika många svar som det finns människor på jorden. Och det är väl just så.

Det är så individuellt. Vad som är meningsfullt för en person kanske inte alls är det för en annan. Men det kan nog vara bra för alla att ibland fundera kring frågor som rör just livet; vad vi vill och hur vi når dit och mår bra på vägen. Ann-Kristin Mimmi Eriksson, lärare inom religionsvetenskap, har forskat och föreläser om utmattningssyndrom ur ett existentiellt perspektiv.

I tidningens personporträtt delar hon med sig av sina tankar, stora som små, kring livsfrågor som har betydelse för personer som drabbats av utmattning (s. 9–11).

uppslag kan du ta del av ny forskning som visar att ungdomar med autism till exempel lättare kan hantera svåra situationer genom att ta hjälp av andlighet och fantasivärldar (s. 4–7).

Lever du hållbart? För att vi ska kunna

uppnå en hälsosam livsstil som fungerar i längden behövs personer som kan stötta oss på vägen och som kan jobba förebyggande. Där bidrar nu Högskolan i Gävle till välfärdssamhället med helt nybakade folkhälsostrateger som tar klivet ut i arbetslivet (s. 12–13).

I det här numret fortsätter vi att gräva djupare i vårt inre och ägna oss åt religion och hälsa. Och hur dessa delar till viss del kan kopplas ihop. På nästa

Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 3 400 Du hittar oss även på sociala medier som

Facebook

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube

I DETTA NUMMER SIDAN 9

SIDAN 4

SIDAN 12

Personer med autism tar hjälp av fantasivärldar

Hon vänder och vrider på livets mening

Nybakade folkhälsostrateger kliver ut i arbetslivet

Ny forskning visar vilken betydelse religion och andlighet har för autistiska ungdomar.

Kopplingen mellan hälsa och religion intresserar Ann-Kristin Eriksson som har forskat om utmattningssyndrom.

De ska jobba strategiskt med folkhälsofrågor för att bidra till ett hållbart samhälle.

SIDAN 16

SIDAN 18

SIDAN 20

Kritisk design på schemat

Världsunik testrigg för kylning av metall

Hon gör allt för barnens skull

Fotboja, armband och en laddstation är några av produkterna som Högskolans industridesignstudenter har skapat.

Nu kan regionens industriföretag experimentera i Högskolans nya testrigg för metaller.

Sjuksköterskan Lina Hökdahl hjälper och vårdar sjuka barn på Gävle sjukhus.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

3

Fantasivärldar hjälper autistiska ungdomar att hantera stress och ångest I en ny studie upplevde autistiska ungdomar i hög utsträckning märkliga saker som de tolkade som övernaturliga. Att leva sig in i fantasivärldar verkade även kunna hjälpa ungdomarna att minska stress och oro i verkligheten. Det här visar ny banbrytande forskning som Ingela Visuri, lärare och forskare vid Högskolan i Gävle, har jobbat med.

Text och foto Anna Sällberg

D

e senaste fem åren har hon doktorerat i religionsvetenskap och följt 17 unga vuxna som har diagnosen högfungerande autism, som tidigare kallades Aspergers syndrom. Hennes forskningsfråga har handlat om vad religion och andlighet är i deras liv.

– Det har till exempel visat sig att de här personerna har väldigt mycket märkliga upplevelser som är kroppsliga och som ingen annan ser. Och det här fenomenet verkar faktiskt vara vanli4

gare bland autistiska än icke-autistiska personer, för personer med autism har ett helt annat sätt att processa sensorisk information som ljud, ljus och beröring, säger Ingela Visuri.

Diagnosen autism innebär att personen i fråga ofta har svårt med det sociala samspelet, kommunikation och att hantera många intryck samtidigt.

Tidigare forskning inom autismområdet bygger på antaganden att vår förmåga att läsa av andra människor

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

och kunna känna empati är avgörande för att vi också ska kunna uppleva osynliga förmågor eller krafter, även kallad agens. En del forskare menar därför att personer med autism inte borde kunna utveckla trosföreställningar som inkluderar osynliga krafter, som gudar, andar och spöken.

– Men jag jobbade tidigare under sex år som religionslärare vid en resursenhet på en gymnasieskola i Stockholm och bland mina elever med autism var det många som kallade sig religiösa

JU NU

och beskrev märkliga upplevelser, till exempel att bortgångna släktingar hade besökt dem. Jag blev nyfiken på hur de här upplevelserna formas och vilken betydelse de får i de här människornas liv, säger Ingela Visuri.

Hon är inriktad på kognitiv religionsvetenskap och skolad inom humaniora.

När majoriteten av den forskning som finns inom området ofta är gjord med kvantitativa metoder utifrån teorier

inom naturvetenskap valde Ingela Visuri att jobba som en humanist och samtidigt använda sig av psykologiska forskningsmetoder och gå mer på djupet.

– Jag formade hela mitt forskningsprojekt utifrån autistiska förutsättningar och jag vände på rollerna och lät ungdomarna vara mina lärare och jag deras elev.

Efter att ha tillbringat mycket tid på tre skolor, låtit ungdomarna lära kän-

na henne och sedan presenterat sitt projekt hade hon samlat ihop 17 personer som ville delta i studierna.

– Jag gav dem var sin kamera, anteckningsböcker och pennor och sa att du är den enda experten på din livsåskådning och bad dem förbereda intervjun med mig utifrån sig själva.

Sedan fick de ägna några veckor åt att dokumentera vad religion och andlighet är i deras liv.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

5

I juni publicer as ett poddavsnitt med Ingela Vi suri.

Gå in på hig. se och sök på HiG-podde n.

Hon samlade även ihop en jämförelsegrupp med personer utan autism för att kunna se eventuella skillnader mellan grupperna.

– Det var verkligen en radikal skillnad mellan grupperna. Just fysiska, kroppsliga upplevelser var mycket, mycket vanligare i gruppen med autistiska personer. En kille berättade till exempel att han hade varit på en resa i Spanien. Då såg han vid ett tillfälle svarta raggiga hundar med röda ögon gå mot honom på en gata. Han kunde till och med känna att pälsen var stickig. Men hans kompis kunde inte se detta. Han tolkade det som att det var en varning inför ett stort gräl som skulle komma i hans familj.

”Jag vill hitta mer dynamiska sätt att forska om autistiska personer och egentligen bryta upp stereotyper.”

6

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

Flera andra i studien har också berättat att de upplevt beröring eller att någon är närvarande i samma rum. Sådana upplevelser verkar ligga till grund för deras övernaturliga föreställningar.

– De här personerna tillhör en generation som ägnar mycket tid åt rollspel, lajv, fantasylitteratur och skräckfilmer. Så jag tror att den här gruppen med människor vill att världen ska vara förtrollad. De har en attraktion till det magiska, säger Ingela Visuri.

Många av upplevelserna som deltagarna

berättat om för henne skulle nog de flesta uppfatta som ganska skrämmande. Till exempel att ens hus är fullt av andar som viskar i ditt öra och får böcker att falla ner. Men här blev Ingela Visuri överraskad.

– Jag blev lite fascinerad för ingen av mina deltagare beskriver det här i negativa termer, utan snarare som något spännande.

Vid ett tillfälle frågade hon en tjej om hon önskade att den övernaturliga aktiviteten skulle upphöra i hennes hus. Svaret blev då ganska oväntat.

– Hon svarade att det på ett sätt skulle vara skönt, men samtidigt får hon en adrenalinkick. För hon kan

styra det själv. Andarna visar sig bara om man ger dem uppmärksamhet. Så hon ger dem uppmärksamhet med flit för att hon vill att de ska vara kvar i hennes hus.

”Jag tror att den här gruppen med människor vill att världen ska vara förtrollad. De har en attraktion till det magiska.”

På flera sätt visar Ingela Visuris forsk-

ning på resultat som bryter ny mark och motsäger tidigare forskning.

Tidigare studier har till exempel pekat på att autistiska personer inte har möjlighet till fantasi eller kreativitet.

– Men jobbar man tillsammans med personer med autism blir det uppenbart att forskningen inte stämmer med verkligheten. Tvärtom dras många till fantasivärldar.

Dagdrömmar och fiktiva miljöer verkar även skapa större möjligheter för autistiska personer att styra sin tillvaro och göra den mer förutsägbar och

hanterbar. På så sätt blir fantasivärldarna ett sätt för dem att handskas med stress och ångest i verkligheten.

– En tjej berättade för mig att när hennes föräldrar skilde sig så gick hon in i en fantasivärld med robotar och karaktärer från tv-spel. Då spelar hon upp problemen hon har i sin vardag med sina fantasikaraktärer och kommer fram till lösningar som hon sedan kan tillämpa när hon går tillbaka till verkligheten, säger Ingela Visuri.

Hur ska resultaten från din forskning kunna användas i framtiden?

– Jag vill bidra till en mer humanistiskt orienterad autismforskning där forskare samarbetar med deltagarna.

Många forskare inom området är i dag otroligt frustrerade för att forskningsresultat inte stämmer med den levda verkligheten. Så jag vill hitta mer dynamiska sätt att forska om autistiska personer och egentligen bryta upp stereotyper som inte riktigt verkar stämma, säger Ingela Visuri.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019 En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

7 7

IAKTTAGET Arbetslivsforskaren David Hallman prisad för sin framstående forskargärning David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, har fått ta emot Kungliga Skytteanska Samfundets pris som ges till en yngre välförtjänt forskare. Han har på kort tid åstadkommit mycket inom sitt forskningsområde som handlar om betydelsen av stillasittande för arbetshälsan.

Text och foto Anna Sällberg

D

et var första gången som priset delades ut vid Högskolan i Gävle. I motiveringen lyfte Kungliga Skytteanska Samfundet fram att David Hallmans forskargärning sticker ut; han disputerade 2013, blev docent 2016 och han har publicerat ovanligt många vetenskapliga artiklar efter disputationen.

– Det betyder jättemycket för mig att få det här priset. Man lägger ju ner mycket energi och det är för att det är roligt, spännande och stimulerande. Men det är också väldigt trevligt att få positiv respons tillbaka, säger David Hallman.

8

Kungliga Skytteanska Samfundet delar årligen ut ett antal priser för framstående forskning och kulturinsatser i Norrland.

– Vi är mycket glada och stolta över att Skytteanska Samfundet har valt att visa att vi har forskning som är värd att uppmärksamma. Hälsofrämjande arbetsliv är ett område som vi har forskat länge inom och fortsätter att prioritera. David Hallman är en av våra mest framgångsrika inom området, säger Högskolans rektor Ylva Fältholm.

Vid en ceremoni på Högskolan i Gävle fick han ta emot ett diplom, en prissumma på 40 000 kronor och samtidigt hålla en föreläsning om sin forskning för åhörar-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

na. Han undersöker stillasittande och fysisk aktivitet, både på fritiden och på jobbet, och hur vår hälsa i arbetslivet påverkas.

– Vi tillbringar väldigt mycket tid stillasittande på jobbet. Långvarigt stillasittande utanför arbetet är en stor hälsofara och ökar risken för många sjukdomar. Det finns mycket forskning som stödjer det, men betydelsen av stillasittande arbete är fortfarande inte fastställd. Vi behöver fundera på hur vi fördelar vår tid under hela dagen på ett bra sätt så att vi undviker att vi sitter stilla alltför långa stunder i sträck, säger David Hallman.

NÄRGÅNGET

Människans existens och livets mening engagerar Ann-Kristin Eriksson När flera personer i hennes närhet gick in i väggen började hon fundera hur det påverkar en människa på en djupare plan att bli utmattad.

Behovet av kunskap är stort och nu är Ann-Kristin Eriksson ofta ute och föreläser om sin forskning om utmattningssyndrom ur ett existentiellt perspektiv.

Vid sidan om jobbet som lärare på Högskolan i Gävle är naturupplevelser och sång hennes stora intressen.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr Nr 22 •• Juni Juni 2019 2019

99

A

lla som känner Ann-Kristin Eriksson kallar henne Mimmi.

– Min mamma säger att jag svarade det när jag var liten när folk frågade vad jag hette. Så det är det namnet folk känner mig som.

Ann-Kristin känns mer formellt, säger hon när vi sitter inne på hennes kontor på den religionsvetenskapliga delen på Högskolan.

På väggen ovanför hennes skrivbord

hänger en söndagsskoleplansch som visar ohälsan under Jesu tid. På bilden syns människor som söker sig till Jesus för att få hjälp med diverse åkommor.

Mimmi Eriksson fick tidigt upp intresset för livets stora och svåra frågor och under sin uppväxt fick hon inblick i kyrkans arbete.

– Jag har alltid personligt intresserat mig för att förstå människan och hur våra relationer påverkar varandra. Det är ett komplext område. Sedan är jag en sådan person, jag minns ända sedan jag var barn att jag funderade mycket över livet och sådana frågor.

På Högskolan i Gävle jobbar hon med

undervisning i religionsvetenskapliga kurser och etik, med en liten koppling till folkhälsovetenskapen också. Innan hon började jobba i Gävle fick hon möjlighet att gå en tvärvetenskaplig utbildning i ett Sokratesprojekt inom EU, kopplad till Uppsala universitet.

– Jag försökte titta på just religion och hälsa som fenomen och meningens betydelse för vår hälsa. Det blev starten för mig då jag kände att jag ville undersöka de här perspektiven i den svenska kontexten. Då var utmattningssyndrom väldigt aktuellt, men i rapporteringen tyckte jag att det existentiella perspektivet saknades, säger hon.

10

Mimmi Eriksson började doktorera och

ägnade sina undersökningar åt att fördjupa sig i hur en människa påverkas på ett djupare plan av att drabbas av utmattning.

– Jag var själv i 30-årsåldern och hade människor i min närhet, ganska unga personer, som blev sjukskrivna för stressrelaterad sjukdom. Jag funderade mycket kring vad det berodde på och hur det påverkade dem som människor.

”Hela samhället behöver tänka på ett annat sätt. Hur mycket får man utnyttja en människa?”

Hon gjorde en studie där hon intervjuade

patienter som ingick i ett rehabiliteringsprogram utformat av vårdgivare som jobbat länge inom hälso- och sjukvården. De såg ett behov hos den här gruppen med människor att få prata om existentiella frågor.

I resultaten kunde hon konstatera att intervjupersonerna beskrev utmattningen som att de befann sig mellan liv och död, i en skuggvärld, och att de kommit till en återvändsgränd där de inte kände igen sig själva.

– De beskrev det som en skrämmande och förlamande känsla och att de inte kunde hantera sin tillvaro längre.

De ville prata om frågor som varför utmattningen drabbat dem och hur de skulle kunna ta sig vidare, men upplevde att det inte fanns utrymme för det inom vården, säger Mimmi Eriksson.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

Hon berättar om en intervjuperson som varit till läkaren på grund av utmattning: – Hon hade fått lämna prover och läkaren sa att det inte var något fel på dem utan att patienten mådde bra. ”Nej, det gör jag inte, jag klarar inte tillvaron”, svarade hon. ”Jo, men du mår bra”, fortsatte läkaren. Patienten kände sig enormt ensam. Vart skulle hon vända sig med sin problematik?

Ett tydligt resultat som Mimmi Eriksson tog fasta på i sin forskning var att det som intervjupersonerna hade gemensamt var att de ville ha mer stöd från hälso- och sjukvården för att hitta tillbaka till sin ”inre kraft”. I förlängningen skulle den kunna hjälpa dem att känna motivation att påbörja en ny resa framåt. Det finns även tidigare forskning som visar hur viktigt det är för en människa att känna mening och motivation.

– En viktig del i det här är att få bli sedd som människa, så att personen inte enbart känner att syftet är att hon eller han ska tillbaka till arbete inom tre månader. Hela samhället behöver tänka på ett annat sätt. Hur mycket får man utnyttja en människa? Vi måste lyssna mer till hur vi upplever arbete och andra delar som kan bidra till att vi blir sjuka av stress.

Hur kan resultaten från din tidigare forskning användas ute i verkligheten?

– Det finns inte så mycket forskning i Sverige kring existentiella behov vid utmattning och jag tror att man behöver jobba mer hälsofrämjande utifrån en helhetssyn. Fler samtalsgrupper är en viktig del. Sedan tror jag att man redan på hälsocentralerna behöver börja ställa fler frågor till patienterna och kartlägga vilka behov varje individ har.

NÄRGÅNGET Mimmi Eriksson blir ofta tillfrågad om hon kan komma och föreläsa om sin forskning.

– Människor som jobbar med den här patientgruppen vänder sig direkt till mig eftersom de ser ett behov av att prata om den här typen av frågor. Det finns också en efterfrågan inom kyrkan och kommuner då många människor lider av stressrelaterad ohälsa och anställda vill ha hjälp med hur de ska möta de människorna. Det finns också ett intresse för att starta samtalsgrupper.

Vad driver dig som lärare?

– Jag hade aldrig tänkt att jag skulle bli lärare faktiskt. Men när jag fick möjlighet och nu träffar studenter som ibland redan jobbat inom socialtjänst eller skolan och har erfarenhet av existentiella och etiska frågor så insåg jag att samtalet med dem är väldigt givande för mig. Jag får ett kvitto på att det finns ett behov av de här perspektiven ute i verkligheten.

Vikten av att känna mening i livet åter-

kommer ofta under vårt samtal och Mimmi Eriksson refererar till flera

teorier inom forskningsvärlden där just mening spelar en avgörande roll.

– Upplever vi inte mening är det svårt att känna sig motiverad att utföra ett arbete. Det har också betydelse för hälsan eftersom det hjälper oss att hantera stress om vi upplever att saker är meningsfulla. Det blir en buffert mot livets svårigheter.

När Mimmi Eriksson inte undervisar trivs hon som bäst när hon får vara ute i naturen. När årstiden tillåter brukar hon bland annat paddla kanot, simma, rida och snorkla. Ett annat intresse är sång och hon brukar delta i projektkörer som anordnas ibland.

– Det är ofta gospelkörer med uppåt tusen deltagare som träffas för en helg eller en dag och övar och har konsert med instruktörer från USA. Det är otroligt häftigt och det blir en väldig energi med så många människor.

Historien bakom den typen av musik, som gospel och negro spiritual, är ju väldigt spännande också eftersom den tar upp meningsaspekten och överlevnad. Gospeln är för mig ett forum för det existentiella – ett sätt att uttrycka tro, tvivel och existentiella frågor, tillsammans med andra.

MIMMI vid sidan om Namn: Ann-Kristin Yvonne Eriksson, men kallas Mimmi Titel: Universitetsadjunkt i religionsvetenskap och filosofie doktor i hälsovetenskap Ålder: 46 år Bor: På två håll. Dels i ett gammalt värdshus i Söderfors, dels i Stockholm. ”Söderfors bruk har en spännande historia och är fortfarande ett levande bruk. Jag är uppvuxen där, vid Dalälven, och det har präglat mig eftersom naturupplevelser är så viktiga för mig.”

Familj: Sambo, en fyraårig dotter och två katter.

Intressen: ”Jag tycker om djur, natur och att sjunga. Jag skulle gärna ha höns i framtiden och så skulle jag vilja resa mer till nationalparker i världen. Är även intresserad av heminredning och att gräva i trädgården.”

Musik: Sjunger mycket själv i körer och tycker om gospelmusik.

sna På hig.se kan du lys ed m tt på ett podd-avsni k Sö n. so Ann-Kristin Eriks . en dd efter HiG-po

Böcker: ”Jag har nyligen läst Alex Schulmans senaste bok om hans mormor, Karin Stolpe, som heter Bränn alla mina brev. Schulman skriver böcker som är innerliga och djuplodande och jag fascineras som sagt över hur mångfacetterad en människa kan vara.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

11

Jenny Ahlstedt, Lovisa Svedin och Jonathan Kumi.

Nu ska första kullen med folkhälsostrateger för hållbar utveckling pröva sina vingar

En kombination av kunskap inom folkhälsa, biologi och hållbar utveckling ska göra studenterna som läser till folkhälsostrateger vid Högskolan i Gävle unika på arbetsmarknaden. De utbildas för att kunna jobba strategiskt med att främja folkhälsa genom att verka för en hållbar livsmiljö.

Text och foto Anna Sällberg

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

UTBILDNING

F

ör tre år sedan startade Högskolan programmet tiden. Studenterna har varit engagerade och framåt och deras Folkhälsostrateg för hållbar utveckling. Syftet var att synpunkter har tillfört mycket, säger hon. möta det ökande behovet av kunskap inom folkhälsoEfter utbildningen har studenterna möjlighet att jobba inom frågor kopplat till social, ekologisk och ekonomisk privat eller offentlig sektor, i både stad och på landsbygd och hållbarhet. Nu tar 24 studenter examen och de är de första både nationellt och internationellt. som läst programmet.

– Jag vill absolut inte sitta på ett kontor. Jag älskar inrikt– Jag tycker att kombinationen av folkhälsa och biologi är ningen mot hållbar utveckling och jag vill rikta in mig på jättebra. Och att det handlar om att tänka steget före. Nu miljön. Jag vill gärna göra förändring och förstår jag hur till exempel Region bidra med något också, säger Jenny Gävleborg arbetar. Tidigare kanske Ahlstedt med ett leende. man inte förstod varför de gör vissa ”Jag tror att många insatser, men nu vet man att det är för arbetsplatser har ett Under utbildningen har studenterna fått ha en att de jobbar förebyggande innan probehov av att tänka mer del kontakt med arbetslivet för att kunna blemen uppstår, säger Lovisa Svedin. kring hållbarhet, men de knyta kontakter för framtiden. Till exempel Den största delen av utbildningen består de haft fältstudier under fem veckor vet inte hur de ska göra.” har av kurser i folkhälsovetenskap. Men och då fått vara på ett företag och utforma biologi utgör också en del i programen hållbarhetsplan. met. Syftet med det är att studenterna – De veckorna betydde jättemycket. Jag ska förstå hur allting hänger ihop, till exempel hur vår påvertror att många arbetsplatser har ett behov av att tänka mer kan på naturen får konsekvenser för klimatet. kring hållbarhet, men de vet inte hur de ska göra, säger – Innan jag började läsa utbildningen visste jag inte så Jonathan Kumi. mycket om hållbar utveckling. Men det har varit jättekul att Framtida arbetsuppgifter för studenterna kan vara att tillsambiologi är en sådan stor del. Kopplingen mellan folkhälsa mans med andra yrkesgrupper organisera och driva ett långoch miljö gjorde att jag ville läsa programmet, säger Jenny siktigt och hälsofrämjande arbete med fokus på hållbarhet.

Ahlstedt.

– Ett flertal av studenterna har redan fått arbete. Vi räknar Fokus i kurserna inom folkhälsovetenskap ligger på med att de här studenterna kommer att befinna sig på en hälsofrämjande arbete och hur vi kan utveckla ett hållbart arbetsmarknad där de arbetar strategiskt med att utveckla samhälle på befolknings- och gruppnivå. hälso- och hållbarhetsfrågor, till exempel inom företag, kom– Det är en väldigt bred utbildning. Jag valde den eftersom muner, regioner och länsstyrelser, säger Bodil Zacharoff. jag gillar folkhälsa men jag vill inte jobba på individnivå.

Det finns även möjlighet att läsa vidare och ta en magister När jag hittade det här programmet kändes det perfekt för eller master inom till exempel miljö eller folkhälsa vid andra mig, säger Jonathan Kumi. lärosäten.

Bodil Zacharoff, som varit utbildningsledare och var med – Den här utbildningen har gjort att jag har blivit mycket och byggde upp programmet, tycker att det har varit spänmer strategiskt tänkande och jag ser saker på ett helt annat nande att genomföra en utbildning som har sitt ursprung i sätt. Jag tror verkligen att vår kunskap behövs i arbetslivet, två olika vetenskapliga discipliner – i det här fallet både säger Lovisa Svedin. naturvetenskap och samhällsvetenskap.

– Vi är mycket glada över att ha fått starta den här unika utbildningen som tar upp frågor som är angelägna för fram-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

13

Heidi Hagerman, Foto: Anna Sällberg.

Ny forskning lyfter fram äldreomsorgens positiva sidor – men även de svårigheter som chefer står inför Personer som jobbar inom äldreomsorgen upplever sitt jobb som meningsfullt och omväxlande. Det visar nya studier som Heidi Hagerman, forskare och sjuksköterska vid Högskolan i Gävle, har genomfört.

Hon har doktorerat och fördjupat sig i frågor som rör första-linjens chefers och deras medarbetares arbetsmiljö inom äldreomsorgen.

– Jag vill att man ska uppmärksamma äldreomsorgen mer. Den blir uppmärksammad i media till exempel, men då är det ofta ur ett negativt perspektiv.

Mina studier visar att det även finns positiva delar. Många tycker att arbetet är meningsfullt och omväxlande. Visst är det jobbigt också, men det finns en drivkraft bland dem som jobbar där, säger hon.

14

I forskningen har Heidi Hagerman även sett att det är viktigt att cheferna och deras medarbetare har tillgång till strukturella förutsättningar i sitt arbete. En bra arbetsmiljö kan skapas genom att man som individ har möjligheter till utveckling och vidareutbildning i arbetet.

– Har man dessa strukturella förutsättningar skapas en känsla av kontroll och att man kan påverka sitt arbete. Det är viktigt för att man ska må bra på arbetet och för att kunna utföra arbetet på ett effektivt sätt, säger hon.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

Störande ljud på kontor kostar stora pengar På kontor upplevs bakgrundssamtal, skvaller och högljudda telefonröster som det som stör mest. Det visar en studie som bland annat John Marsh, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle, har genomfört.

Tillsammans med kollegorna Helena Jahncke, Douglas MacCutcheon och Robert Ljung har han skrivit en vetenskaplig artikel som visar att många störs extra mycket om man förstår vad ett samtal i bakgrunden handlar om och om man hör ena parten i ett telefonsamtal.

– Om man bara hör den ena i ett telefonsamtal så väcks nyfikenheten, man undrar vad som saknas, och det triggar ett behov att försöka fylla i luckorna. Det blir också oväntat när personen man hör slutar eller börjar prata igen och vi vet att en plötslig förändring av tystnaden direkt drar till sig vår uppmärksamhet.

Forskarnas slutsats är att man bör försöka hålla arbetsplatser så tysta som möjligt då störande ljud skapar stress och påverkar produktiviteten.

KORT OCH GOTT Michael Persson, Elisabet Lewis och Simon Skytt.

Foto: Marie Hägg

Lantmätare med utländsk examen fortbildas för att komma ut i arbetslivet Det är brist på lantmätare i Sverige. Därför har Arbetsförmedlingen, Lantmäteriet och Högskolan i Gävle skapat en skräddarsydd utbildning för arbetslösa lantmätare med examen från ett annat land.

– Lantmäteriet har under flera år haft ett stort rekryteringsbehov och det har varit svårt att rekrytera den kompetens vi behöver, säger Elisabet Lewis, HR-strateg på Lantmäteriet.

Uppdragsutbildningen vid Högskolan i Gävle genomförs på helfart mellan april och oktober. Kravet är att deltagarna har en akademisk lantmäteriexamen dokumenterad från utlandet. Av ett 40-tal inkomna ansökningar kallades ett 30-tal till intervju inför starten av utbildningen.

– Jag ser fram emot att se resultatet av detta och är stolt över att vi tillsammans får möjlighet att skapa riktig samhällsnytta genom detta samarbete, säger Michael Persson, branschstrateg på Arbetsförmedlingen.

Efter avslutad utbildning kommer kursdeltagarna att erbjudas en praktikplats på Lantmäteriet under 3–6 månader.

Nyfiken på skatter?

Foto TT bildbyrå

Den 13 juni är Högskolan i Gävle värd för en skattekonferens inom ämnet Rättsvetenskap på temat rättssäkerhet i beskattningen.

Målgrupp för konferensen är alla som jobbar med eller är intresserade av frågor som rör till exempel skatteplanering, skatteflykt och skattefusk med mera.

Ämnen som kommer att tas upp är till exempel förslag om informationsskyldighet för skatterådgivare och internationellt samarbete inom EU för att förhindra skatteflykt.

Kända föreläsare inom området kommer att delta, bland annat professor Eleonor Kristoffersson från Örebro universitet.

Kontakt: Börje Leidhammar, adj. professor Telefon: 070-670 46 56 E-post: borje@leidhammar.com

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

15

”I dag kan modeindustrin lyckas sätta sina märken på nästan vad som helst och folk köper det.”

Ludvig Djerf.

Kritisk design på schemat uppmuntrar till att väcka debatt En fotboja som symboliserar märkeshets, ett armbandsur som påtalar jobbstress och en laddstation som ifrågasätter källan till elbilens el. På industridesignprogrammet vid Högskolan i Gävle tränas studenterna i att tänka kritiskt när de designar produkter.

Text och foto Anna Sällberg

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

I

en ateljé högst upp i en av Högskolans byggnader med namn Heimdall lyser flitens lampa. Studenter vid det treåriga programmet i industridesign låter kreativiteten flöda och flera är i full färd med att designa innovativa produkter.

– Det är spännande att väcka intresse med design. Jag har fått förståelse för hur vi på ett effektivt sätt kan belysa något i vår vardag som människor annars kanske inte tänker på. Med design kan vi visa det på ett lättillgängligt sätt för allmänheten, säger Mikael Engblom.

Han läser andra året på programmet och i

en av kurserna ingår då momentet kritisk design.

– Det handlar om hur vi tar till oss vår omgivning och produkter. Och det är en stor del i designvärlden, dels att tänka kritiskt inom sitt eget område dels att använda kritisk design för att visualisera problem och skapa debatt, inte bara för att skapa prylar, säger läraren Annika Viding.

STUDENTFOKUS

Julia Edgren med sitt armbandsur, Mikael Engblom med sin laddstation och Ludvig Djerf med sin fotboja.

I kursen utgår studenterna ifrån nyhetsartiklar där de får leta efter problem som de tycker känns relevanta i samhället i dag. Sedan får de diskutera ämnena och välja var sitt problem att gestalta med hjälp av design.

– Då ska de sätta sig in i den personen som har det problemet och visualisera känslan som problemet medför.

Problemen hamnar ofta inom social hållbarhet, säger Annika Viding.

Problem som har gestaltats i år är till exempel spelreklam, sexistiska barnkläder, jobbstress och sopberget som blir efter elektronik som mobiltelefoner.

– Mycket i samhället i dag handlar om att lösa problem med hjälp av design. Men här får vi jobba på ett nytt sätt och i stället påvisa problem på ett visuellt sätt genom kritisk design, säger studenten Ludvig Djerf.

Han har skapat en fotboja som symboliserar att vi ofta styrs av att köpa märkesprylar i stället för att styras av våra värderingar.

– Vi strävar efter att bygga upp ett personligt varumärke med våra kläder.

Det blir väldigt ytligt och problematiskt. I dag kan modeindustrin lyckas sätta sina märken på nästan vad som helst och folk köper det, säger han.

Ludvig Djerf nämner ett populärt skatemärke som börjat sälja alltfler produkter och även lyckats sälja en tegelsten utan syfte med sitt märke på för 8 000 kronor.

– Många köper varor på grund av märket. Jag har gjort en fotboja som fungerar som en accessoar samtidigt som det blir metaforiskt att man släpar runt på en tyngd, för den väger 7 kilo.

Människor i dag vill visa att de äger produkter med ett visst märke för att visa att man är viktig och relevant, säger han.

Julia Edgren sätter ett armbandsur runt sin handled. Men det är inte vilket ur som helst.

– Det här får man av sin chef på jobbet. Armbandsuret påvisar att vi är låsta av vårt arbete. Sekundvisaren

tickar på hela tiden och en lampa blinkar varje gång du får ett meddelande. Och så är den gjord av tung metall för att visa att jobbet tynger oss. Samtidigt visar uret att det innebär status att ha ett jobb i dag.

Studenterna är överens om att kritisk design är ett värdefullt moment i utbildningen som de kommer att ha nytta av sina framtida yrkeskarriärer.

– Det är kul att tänka annorlunda.

Det kan vara svårt att ta in information när man läser miljöartiklar om problem efter problem. Genom att visualisera problem med design i stället får vi en aha-upplevelse på ett helt annat sätt, säger Julia Edgren.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

17

FORSKNING

Högskolans unika testbädd bidrar till att öka företagens konkurrenskraft Nu finns en världsunik testbädd för kvalitetsstål på Högskolan i Gävle. Testbädden innebär att industriföretag nu kommer att kunna utveckla produkter med högre kvalitet anpassade utifrån efterfrågan.

Text Anna Sällberg Foto Marie Hägg

T

estbädden är så pass rymlig att metallföretagen kan testa objekt som storleksmässigt ligger nära deras färdiga industriprodukter. Samtidigt kan kylningen varieras med exakta kylkurvor.

– När vi skulle ta fram den här experimentella testriggen funderade vi kring nya och intressanta tillvägagångssätt inom forskningsområdet. Eftersom vi har haft ett nära samarbete med stålindustrin behövde vi också överväga deras intresse så att forskningen kan drivas på ett sätt som både uppfyller akademiska och industriella forskningsfrågor, förklarar doktoranden Mohammad Jahedi som varit med och byggt testanläggningen.

Testriggen fungerar så att olika

metaller värms upp till höga temperaturer för att sedan kylas med hjälp av olika tekniker så att den kan formas till olika produkter.

18

– Den här testriggen är stor, helt unik och så efterlängtad av industrin. Här kan metallföretagen testa specialstål med en exakt kylkurva, säger Bahram Moshfegh professor i energisystem och projektledare vid Högskolan i Gävle.

Flera aktörer har visat intresse.

En målgrupp är stål- och metalltillverkande företag som vill utveckla egenskaperna hos just stål och metaller. En annan målgrupp är verkstadsindustrin som vill ta fram speciellt anpassade komponenter.

– Det känns som en värdefull praktisk erfarenhet att ha byggt riggen. Jag hoppas att den svenska stålindustrin kommer att använda testplattformen och fortsätta forskningssamarbetet med Högskolan på lång sikt för att optimera sina kylstrategier som leder till förbättrad stålmaterialkvalitet, säger Mohammed Jahedi.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

SAMVERKAN

Internationella utbyten

ger både studenter och lärare nya perspektiv För den som vill vidga sina vyer inom utbildning och undervisning finns en rad olika möjligheter både för studenter och lärare vid Högskolan i Gävle. En intensivkurs i norska Ålesund gav sjuksköterskestudenterna Emma Larsson och Sara Broberg nya lärdomar och inblick i yrket i andra länder.

Sara Broberg och Emma Larsson.

Text Anna Sällberg Foto Eva Westergren

I

ntensivkursen pågick i fem dagar och totalt deltog 29 studenter från 12 lärosäten i Norden och Estland.

Kursen är ett återkommande moment i nätverket Nordplus Medico som är ett samarbete mellan lärosäten i Norden och Baltikum.

Vid Högskolan i Gävle är nätverket kopplat till Akademin för hälsa och arbetsliv.

– Även om det är kopplat till vår akademi så berör vår samverkan hela Högskolan eftersom den innebär ett ökat synliggörande för Högskolan i Gävle utomlands, säger Eva Westergren, universitetsadjunkt och legitimerad sjuksköterska.

Hon är sedan 2018 även ordförande i nätverket och driver nu projekt med

målet att öka patient- och medicinsäkerheten och utveckla pedagogiska metoder som förbereder sjuksköterskestudenter för yrkeslivet.

– Fördelen för studenter med att delta i ett utbyte är att de får ett nordiskt och baltiskt perspektiv på hur man genomför sitt arbete som sjuksköterska och vilka styrkor och utmaningar som finns i olika länder, säger hon. Även lärare har möjlighet att åka på utbyten och då föreläsa om ett specifikt ämne och utbyta erfarenheter med andra lärare.

Studenten Emma Larsson som deltog i intensivkursen i Ålesund fick med sig nya insikter hem.

– Största skillnaden var att det kan skilja hur mycket som ingår i rollen

som sjuksköterska. I vissa länder ska sjuksköterskorna göra allt, även sådant som vi i Sverige har undersköterskor som utför. Det var jätteroligt att höra hur vi jobbar i olika länder och jag har fått en bredare kunskap om yrket, säger hon.

Studenten Sara Broberg skulle rekommendera alla som har möjlighet att åka på en intensivkurs med Nordplus att ta den chansen.

– Det var lärorikt, spännande och en stor erfarenhet. Det jag tar med från resan är en större självsäkerhet och nya erfarenheter både socialt och i medicinsk kunskap.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

19

ALUMN

”Det är något speciellt med att jobba med barn som kommer in en dag och är väldigt dåliga men som nästa dag bokstavligt talat skuttar hem”

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

Namn: Lina Hökdahl Ålder: 34 Utbildning och examensår: Sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Gävle, examen 2017.

Jag har tidigare även läst Hälsopedagogiska programmet vid Högskolan 2008–2011.

Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Sjuksköterska på 107B, Barn – och ungdomsavdelningen.

Vad jobbar du med?

Jag jobbar som sjuksköterska med barn och ungdomar mellan 0 och 18 år. Till oss kommer barn och unga med alla typer av sjukdomar och diagnoser inom medicin, kirurgi, ortopedi, öron-näsa- hals och ibland även patienter från barn- och ungdomspsykiatrin.

Varför fastnade du för ditt yrkesområde?

Jag visste redan när jag började plugga till sjuksköterska att jag ville jobba med barn. Jag jobbade tidigare som personlig assistent i tre år till en tonåring, vilket var väldigt givande i sig.

I perioder var han mycket på sjukhus och det var där mitt intresse för mitt yrkesval startade.

Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?

Gemenskapen och känslan av att alla känner alla. Vi var en relativt liten klass och lärarna var tillgängliga.

Sedan var jag även aktiv i studentföreningen VOX där jag satt ett år som ordförande. Att vara aktiv i föreningslivet som student har gett mig vänner för livet!

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?

Jag skulle inte få praktisera mitt yrke om jag inte hade min utbildning och min examen. Utbildningen i sig gav mig en bra grogrund inför yrkeslivet då den är bred och förberedde mig för yrkeslivet genom alla veckors VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Jag har också fått ett mer kritiskt och evidensbaserat tänk som är en fördel, och nödvändigt, i min yrkesroll.

främst England och Danmark, för att dansa från morgon till sen natt. Laga mat, träna och se på serier är andra intressen som fyller vardagen.

Vad gör dig glad?

Min flickvän Emma, dansen och tid med familj och vänner. Solen är också en glädjespridare om du frågar mig.

Vad gör dig arg?

Patriarkatet.

Vad är det bästa med ditt yrke?

Patienterna! Utan tvekan. Det är något speciellt med att jobba med barn som kommer in en dag och är väldigt dåliga men som nästa dag bokstavligt talat skuttar hem. Att det svänger snabbt är också roligt, vi kan ha ett superlugnt pass en dag och nästa dag är avdelningen fullbelagd och det går i ett. Och att det är så varierat. Vi kan lite om väldigt mycket hos oss.

Vad gör du på fritiden?

Linedance är mitt största intresse.

Jag är instruktör i en klubb i Sandviken och jag har dansvänner över hela världen. Vi är också ett gäng som varje år åker på olika helgevent i Sverige och utomlands,

Vad har du för framtidsplaner?

Vad jag vet i dag är att jag vill fortsätta jobba med barn inom vården, på ett eller annat sätt. Än så länge trivs jag bra på avdelningen och det funkar bra att jobba skift. Men det är spännande med framtiden för den får ju också blir lite som den blir. Jag brukar lyssna på min magkänsla och gå på den och den kan ju ta mig i en helt annan riktning. Jag vet i alla fall att den tog mig dit jag är i dag!

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

21

Here we present some selected articles from the magazine translated into English.

Ann-Kristin Eriksson is passionate about human existence and the meaning of life After a number of people in her close circle of family and friends suffered mental “burnout”, Ann-Kristin “Mimmi” Eriksson began to think about how humans are affected on a deeper level when they suffer exhaustion. There is a great need for more knowledge on this subject and now she frequently gives talks on her research on exhaustion syndrome from an existential perspective.

Imaginary worlds help young people with autism cope with stress and anxiety A new study has shown that autistic youngsters, to a greater degree than others, experienced strange things which they interpreted as being supernatural. Living in an imaginary world also seemed to help the youngsters reduce stress and anxiety in their real lives.

Ingela Visuri is a teacher who has spent the last five years working on a doctoral thesis in religious studies. She has studied 17 young adults diagnosed with hyper-functional autism.

“One of the things my study has shown is that these people have many strange bodily experiences which no one else can see. This phenomenon appears to be more common among autistic people than non-autistic people because people with autism have a completely different way of processing sensory information such as light, sound and touch,” says Ingela Visuri.

Daydreams and pretence worlds also seem to help autistic people cope with stress and anxiety in their real lives.

“One girl told me that when her parents divorced, she went into an imaginary world of robots and characters from video games.

There, she enacted the problems she had in her everyday life through her fantasy characters and she came up with solutions which she could later use when she returned to reality,” says Ingela Visuri.

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

Ann-Kristin teaches religious studies and ethics at the University of Gävle and is also involved in public health science. Before she started to work in Gävle, she was given the opportunity to do a cross-disciplinary course as part of an EU Socrates project which was affiliated with Uppsala University.

“My aim was to investigate precisely the phenomenon of religion and health and what significance meaning has for our health. At that time, everyone was talking about exhaustion syndrome but in my opinion, none of the reporting addressed the existential perspective,” she says.

In her studies she found that an important part of this is to be “seen” as a human being, so that they don’t feel that the only goal is that they must return to work within three months.

“The whole of society needs to think in a different way. We need to listen more to how we experience work and other things that can make us ill from stress.”

IN ENGLISH Graduation for first year group of Public Health Strategists for Sustainable Development With a combination of expertise in public health, biology and sustainable development, the students who study to become public health strategists at the University of Gävle will be unique on the labour market.

aim was to meet the growing need for knowledge about public health issues linked to social, ecological and economic sustainability. Soon, 24 students will graduate, the first year group to complete the programme.

Three years ago, the University started up the study programme “Public Health Strategist for Sustainable Development.” The

“I think the combination of public health and biology is really good. A key issue is to plan and be one step ahead,” says Lovisa Svedin.

Most of the study programme consists of courses in public health science but it also includes biology.

“We are really pleased we have been able to start up this unique study programme which addresses issues that are very important for the future,” says Bodil Zacharoff, former programme director.

International exchanges give new perspectives to both students and teachers For those who want to broaden their horizons in education and teaching, there is a whole range of opportunities for both students and teachers at the University of Gävle. An intensive course in Ålesund in Norway gave nursing students Emma Larsson and Sara Broberg new experiences and insights into the profession in other countries.

The intensive course lasted for five days and was attended by 29 students from twelve higher education institutions in the Nordic region and Estonia. The course is a recurring component of the Nordplus Medico network which is a form of collaboration among universities in the Nordic and Baltic countries.

At the University of Gävle, the network is linked to the Academy of Health and Occupational Studies.

“It was very educational, exciting and a great experience. What I gained from the trip was greater self-assurance and new experiences, both socially and within the world of medicine,” says student Sara Broberg.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2019

23

20221606

”Ligger vi fortsatt i framkant och lever vi verkligen som vi lär?”

Kontakt – Högskolans nya broschyr med fokus på samverkan Nu finns en ny broschyr som presenterar Högskolans samverkansarbete inom forskning och utbildning. Syftet med broschyren är att ge en övergripande bild av olika samarbeten som finns mellan Högskolan och det omgivande samhället.

Broschyren innehåller goda exempel på olika former av samverkan från samtliga akademier vid Högskolan i Gävle.

Innehållet är baserat på intervjuer med både personal på Högskolan och personer utanför som berättar om sina erfarenheter av samarbetet.

Målgruppen för broschyren är främst externa aktörer som är nyfikna på hur de kan samverka med Högskolan.

Broschyren Kontakt finns tillgänglig som pdf och i tryckt form. Är du intresserad av broschyren?

Kontakta: Johanna Esplund, kommunikatör, på johanna.esplund@hig.se Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA

I

skrivande stund har vi extern miljörevision och en omcertifiering för dörren. Vår högskola har varit miljöcertifierad sedan 2004 och det är något vi glatt stoltserar med i marknadsföring och på leasingbilar.

Värt att reflektera över är dock om det vi gör i dag är tillräckligt. Ligger vi fortsatt i framkant och lever vi verkligen som vi lär?

Vi står inför en global klimatkris som kräver att vi gör förändringar. Förändringar där vi som högskola har flera roller. Vi ska givetvis utbilda studenter som ska leda omställningen, vi ska forska och utveckla lösningar samt sprida kunskapen. Men för att vara trovärdiga måste vi också minska våra egna utsläpp och leva som vi lär.

Jag låter farfar följa med i år också, farfar som varit död i nästan 40 år men som får filosofera från sin horisont. När han tog cykeln på kundbesök var det varken för att minska koldioxidutsläppen eller för formen och hälsans skull, utan han var försiktig med pengar – bensinen var dyr!

Han skulle förfasas över den överkonsumtion av mat och prylar vi lagt oss till med i dag, han som själv var en sann asket.

Farfar flög aldrig, varken i arbetet eller på fritiden. I dag har vi en annan livsstil och den verksamhet där jag verkar står högt på listan över myndigheternas koldioxidutsläpp genom flygresor. Globalisering – internationalisering – digitalisering – går det att förena?

Avslutar med några påståenden kopplade till ett hållbarhetstänk. Hur många svarar du ja på?

Jag kan tänka mig att inte flyga i tjänsten inom Sverige Jag kan tänka mig att vara med på länk vid konferensen i Singapore (på storbild!)

Jag kan tänka mig disputationer där betygsledamöter är med på länk Jag vill ställa miljökrav vid all upphandling även om produkten/tjänsten blir mycket dyrare Jag vill att forskningsfinansiärerna tar hänsyn till projektets miljö- och klimatpåverkan Jag vill att Högskolan blir helt el-oberoende och att parkera bilen ska kosta pengar Gunilla Mårtensson Akademichef vid Akademin för teknik och miljö Vicerektor för kvalitet och hållbarhet