Hemma bra men borta bäst! En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
REDAKTÖRENS RUTA
Ett ”hej” kan leda till oanade samtal
LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan. LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter. Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve. Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se. Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 2 900
Text Anna Sällberg
J
ag åkte som utbytesstudent till Madrid utan att ha någonstans att bo mitt kommande halvår. Visst, några inledande hotellnätter var bokade, men annars var min förhoppning att det skulle lösa sig genom kontakter väl på plats. Det gjorde det. Och under mina 5–6 månader som utbytesstudent var jag sedan inneboende hos en spanjorska vars syster jobbade på universitetet där jag studerade.
Att anpassa sig efter miljön och kulturen
där jag var just då tror jag bidrog till en mer givande upplevelse. Där hejade alla glatt vart man än gick. I badhusets omklädningsrum började för mig helt främmande badgäster att prata med mig som om vi känt varandra i flera år. Och så var det överallt. Nya bekantskaper kunde skapas på de mest underliga platserna.
I det här numret bjuder vi på en rad olika internationella perspektiv. Vid Högskolan i Gävle satsar till exempel lärar-
Du hittar oss även på sociala medier som
utbildningarna på ”digitalt utbyte” för distansstudenter som kan ha svårt att ta sig ut i världen (s. 4–5). I personporträttet får du möta Sandra Lantz som undervisar i religionsvetenskap, har ett stort intresse för andra kulturer, särskilt i Asien, och som dessutom är soldat på deltid och ryckte in vid skogsbränderna i Hälsingland i somras (s. 7–10). Att åka på utbyte kan vidga dina vyer. Läs om Lea Fobbe som lärt sig att uppskatta naturen i Sverige och Petter Berner Wik som berikade sin ingenjörsutbildning med en upplevelserik termin i Bilbao (s.12–13 och 14–15). Visst fanns det stunder av hemlängtan när
jag själv var utbytesstudent, men på det stora hela så innebar den perioden att jag lärde känna en annan kultur, fördjupade mina spanskakunskaper och utvecklades som människa. Och så lärde jag mig att ett enkelt ”hej” ibland kan leda till oanade samtal.
Youtube
I DETTA NUMMER SIDAN 4
SIDAN 7
SIDAN 12
Mer internationellt på schemat
Religionsläraren som bekämpade bränder
Hållbarhet och deckare är Leas passioner
Nya undervisningsformer gör att distansstudenter kan få internationella perspektiv utan att åka utomlands.
Sandra Lantz undervisar i religionsvetenskap och är soldat på deltid. I somras deltog hon i brandbekämpningen i Hälsingland.
Lea Fobbe bytte Berlin mot Gävle och fann harmoni i naturen.
SIDAN 14
SIDAN 18
SIDAN 20
Petter vidgade vyerna i Bilbao
Överbelastad på jobbet?
Robotar som läromedel
Utbytesstudierna gav Petter Berner Wik nya insikter om både hemlandet och utlandet.
Ny forskning ska ge en bild av hur butiksanställda kan förebygga skador till följd av arbetet.
På Gävles förskolor blir digitala verktyg allt vanligare. Blue bots är en favorit bland barnen.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
3
Digitala utbytesstudier ger distansstudenter större kontakt med omvärlden I Gävle möts svenska och belgiska lärarstudenter för att utbyta erfarenheter om yrket som lärare. Trots att de inte befinner sig i samma rum. Vid Högskolan i Gävle är digitala hjälpmedel inom internationalisering på frammarsch. Text och foto Anna Sällberg
N
ya former för internationella utbyten kan ge särskilt distansstudenter en ökad möjlighet att få kontakt med världen utanför den bubbla som distansstudier annars kan innebära. – Den största behållningen är att studenterna kommer i kontakt med personer i ett annat land. Man pratar mycket om internationalisering och att det är viktigt med kulturella aspekter invävt i undervisningen. För studenter som läser till engelsklärare blir detta naturligt när de kommunicerar på engelska med de belgiska studenterna, säger Lisa Johansson, universitetsadjunkt och en av dem som jobbar med digitala hjälpmedel i lärarutbildningarna på Högskolan i Gävle.
Vid några tillfällen har distansstudenter som studerar till engelsklärare vid Högskolan i Gävle haft digitala möten 4
med studenter vid ett lärosäte i Belgien som Högskolan har samarbetat med i flera år. De kopplar upp sig via det webbaserade verktyget Adobe Connect och kan sedan se och prata med varandra via datorskärmar.
”Vi har bara ett jordklot och då krävs samarbeten och kontakter mellan länder för att vi ska kunna samsas och ta hand om det vi har." – Studenterna tycker att det är intressant och de har berört ämnen som Brexit, vad som menas med europeisk identitet och skillnader och likheter mellan länderna när det gäller läraryrket. Till exempel hur lönerna är,
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
yrkets status, arbetsbörda och hur man jobbar med elever som har behov av särskilt stöd, säger Lisa Johansson. Förra året tog regeringen initiativ till en
utredning med syfte att utveckla en nationell strategi för att stärka internationaliseringen vid svenska lärosäten. – Fokus ligger på vilka hinder som behöver undanröjas för att vi ska få hit fler studenter från andra länder och få fler studenter hos oss att åka iväg på utbyte. Sverige är ett litet exportberoende land så vi behöver verkligen etablera oss i högre grad i tredje land, samarbeta mer i Norden och i Europa. Det handlar om hållbarhet också. Vi har bara ett jordklot och då krävs samarbeten och kontakter mellan länder för att vi ska kunna samsas och ta hand om det vi har, säger Therese Florentin, internationell koordinator vid Högskolan i Gävle.
JU NU Hon ser även att det behöver skapas nya former för internationalisering, så att det inte endast är utbyte i minst tre månader som räknas när svenska lärosäten rapporterar tillbaka till UHR (Universitets- och högskolerådet) och i förlängningen EU-kommissionen. – Man kanske kan åka på kortare utbyten, få en veckas intensivt utbyte någonstans. Och få in internationella perspektiv i undervisningen på hemmaplan på olika sätt. Om man ändrar vad som betraktas som internationalisering kan studenter få bredare kunskap utan att göra faktiska utbyten, säger Therese Florentin.
Vid Högskolan i Gävle kommer man att
fortsätta att utveckla digitala arbetssätt för att få mer internationella inslag i undervisningen. Läraren Lisa Johansson ser särskilt fördelar för studenter som läser på distans att använda sig av den här typen av digitala utbytesstudier. – Studenter som läser på distans har av olika anledningar kanske inte möjlighet att lämna hemorten för att komma ut i världen. Då är det här ett sätt för dem att ändå få kontakt med personer i andra länder. I förlängningen hoppas vi att det ska gynna deras intresse för att jobba med internationalisering i sin framtida lärargärning.
Therese Florentin.
Lisa Johansson.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
5
IAKTTAGET En hållbar utbildning för alla i fokus vid internationell konferens I en tid med stora utmaningar i skolvärlden tog konferensen ATEE i Gävle grepp om hur vi formar en undervisning som är hållbar och inkluderar alla. Text och foto Anna Sällberg
L
ärare och forskare från hela Europa deltog i konferensen för att ta del av de senaste rönen inom området.
– Det är väldigt roligt att vi fick den här konferensen till Gävle. Organisationen ATEE är viktig eftersom den samlar inte bara forskare utan även vanliga lärare. Man har ett golvperspektiv, är praktiskt inriktad och talar om moderna metoder som lärare sedan kan ta med sig i sin undervisning, säger Åsa Morberg, president för ATEE som står för Association for Teacher Education in Europe. Konferensen ägde rum i slutet av augusti och temat var "En framtid för alla – undervisning för ett hållbart samhälle" där man riktade in sig på de snabba för-
6
ändringar som sker i samhället. ATEE är en av de äldsta organisationerna i Europa, med huvudsäte i Bryssel. Det var den 43:e konferensen sedan starten och det var första gången som ett lärosäte i Sverige arrangerade evenemanget. ATEE:s syfte är att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen i Europa och en av dem som deltog under konferensen var Michael Teutsch, enhetschef vid Europeiska kommissionen i Bryssel. – Utmaningarna som vi har framför oss är anmärkningsvärda och vi har stora sociala problem runt om i Europa. Fler studenter borde få möjlighet att åka på utbyten till andra länder och dessutom ha rätt till utbildning som håller bra kvalitet.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
Inom EU-kommissionen håller man nu på att gå igenom det europeiska utbytesprogrammet Erasmus. – Vi kommer att lägga fram ett förslag på förbättringar i programmet. Om man jämför med andra liknande program så är Erasmus redan väldigt bra. Men det kan bli ännu mer inkluderande så att personer, oberoende på vilken social bakgrund man har, ska ha möjlighet att få internationella perspektiv i sin utbildning, säger Michael Teutsch.
NÄRGÅNGET
Sandra är läraren och soldaten som trivs i den historiska militärmiljön När hon inte besöker tempel i Asien rycker hon in som soldat eller sjunger vid bröllop och dop. Sandra Lantz, universitetsadjunkt i religionsdidaktik, har många strängar på sin lyra. Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
7
– Jag har alltid en massa drömmar och jag försöker att leva här och nu.
R
astlösheten driver henne att lära sig nya saker och har hon en dröm är målet att den också blir verklighet. – Jag har alltid en massa drömmar och jag försöker att leva här och nu. Jag är väldigt kunskapstörstande och försöker uppfylla mina drömmar. Får jag inte lära mig nya saker blir jag lätt rastlös. Hur ska jag kunna utveckla mig själv och mitt tänk om jag inte utmanar mig själv? Det är så skönt att bli omskruvad ibland.
vid ämneslärarprogrammet inom religion och studenter vid Människakultur-religions-programmet på Högskolan i Gävle. – Jag har alltid varit fascinerad av byggnader, som tempel och kyrkor, och den gemenskap och fridfullhet som finns kring dessa. I stort är religion ett ämne som är lite laddat och engagerar människor. Och mitt intresse för det historiska kommer från min uppfattning att om vi inte kan förstå vår historia, hur kan vi då förstå vår samtid?
Sandra Lantz har en smittande energi
Vid sidan av lärarjobbet har hon ett utbildningsavtal med Försvarsmakten och en deltidstjänst som soldat. I somras gick hon en militärutbildning i
och berättar engagerat om sina drivkrafter som har tagit henne dit där hon är i dag. Nu undervisar hon studenter
8
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
Luleå som omfattade 135 timmar under 13 dagar. – Det var jätteintensiva dagar och fantastiskt lärorikt. Bara att stå 40 timmar på skjutbanan med en AK4 i 27 graders värme med 25 kilos packning på ryggen var en utmaning både fysiskt och psykiskt. Och sjukvårdsutbildningen jag fick där kan man behöva när som helst. Man kan ju säga att innehållet i min handväska ser lite annorlunda ut nu jämfört med tidigare. Nu har jag allt man kan behöva, säger Sandra Lantz och skrattar. På sikt har hon en tanke om att få in en fot inom underrättelsetjänsten. Men nu
är målet att läsa klart utbildningen till stabsassistent. – För mig lockar särskilt den fysiska biten. När man jobbar i en akademisk miljö kan man trötta ut sig mentalt. Jag vill göra något med kroppen också så att jag får en balans mellan kropp och knopp.
lågor bara en bit ifrån mig och jag kände hettan genom bilen. När hon var i Kårböle fick hon också
chansen att koppla ihop sina intressen, då funderingar kring hjältar och förebilder dök upp för diskussion i samband med att omgivningen betraktade brandmän och annan personal på plats Efter avslutad militärutbildning i Luleå där för hjältar. fick hon en rivstart. Nyss hemkommen – Jag frågade några brandmän om från några veckors semester läste hon det här och de svarade: vi är inte hjältidningarna som svämmade över av tar. Det här är det vi gör. Det är precis artiklar om de krafsom vilket jobb tiga skogsbränderna som helst tyckte de. inte långt ifrån henDe ville inte ha en nes hemtrakter i ”Som närmast var jag tio hjältestämpel. Och Hälsingland. meter ifrån branden. Men det här hamnar ju – Jag ringde frivilinom mitt område ligt en person på plats för mig fanns bara ett också. Behöver vi där och sa att jag ville fokus, att jag måste dit hjältar i vardagen? göra en insats. Jag och leverera bränsle för Hur har det sett ut blev stationerad i Historiskt annars stannar pumparna tidigare? Kårböle och körde sett var det gudar fordon med bränsle och då tar branden fart. " som sågs som hjälut till vattenpumpartar. na som gick dygnet Att Sandra Lantz nu har sin arbetsplats runt i brandområdena. Att få se allt på ett ställe som tidigare varit ett regeinifrån hur människor samarbetade mente gör att historikern i henne trivs målfokuserat för att få stopp på bränextra bra. derna var överväldigande. För mig kän– För mig är det alltid trevligt att des det bra att få testa de kunskaper vara i historiska miljöer. Jag skulle allsom jag fått under utbildningen vid ett tid välja att bo i något äldre historiskt tidigt stadium. hus framför något nybyggt. Det finns en annan själ i historiska byggnader. Hur var det känslomässigt att vara på ett ställe som andra människor evakuerades Andra kulturer och internationella perifrån? spektiv inspirerar Sandra och hon har – Som närmast var jag tio meter bland annat undervisat om riter. Hon ifrån branden. Men för mig fanns bara har tidigare läst programmet, som då ett fokus, att jag måste dit och leverera hette Människa-natur-religion på bränsle för annars stannar pumparna Högskolan i Gävle och under den tiden och då tar branden fart. Så jag kände gjorde hon fältstudier i Vietnam. Hon ingen rädsla. Sedan kände jag naturföljde då fiskebefolkningen där som ligtvis en litenhet i det existentiella när tror på valguden. jag såg krafterna från tio meter höga
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
9
NÄRGÅNGET SANDRA vid sidan om Namn: Sandra Mari Lantz Ålder: 45 år Bor: I en vindsvåning mitt i stan i Söderhamn. Är uppvuxen i Bergvik.
– En val som strandar symboliserar alla människor som dött till havs och som då är vandrande vålnader för att de inte har fått en jordlig begravning. Valen plockar upp dem och när den strandar är den som ett självoffer. Då begraver människorna valen under jättestora ceremonier som pågår under flera år för att själarna ska få ro. Nu är Sandra även med och arrangerar
en konferens i Hoi An i Vietnam, samma stad som hon bodde i tidigare, som handlar om det mångkulturella samhället. – Jag har ett särskilt intresse för Asien. Det finns ett annat lugn där. De lever med naturen på ett annat sätt och är mer beroende av den. Det är inte den här stressiga fyrkantiga tillvaron, om jag ska generalisera. De lever kanske lite mer ostrukturerat och det finns både för- och nackdelar med det. Det är ett svårare liv, men samtidigt ett enklare liv.
Förutom det är hon också engagerad i
sammans med några andra personer från Gävle ska hon resa till Ironbridge i England för att höra professor Mike Robinson berätta om hur man kan jobba med världsarv och öka kunskapen om dem. – Ett syfte är att se hur vi här skulle kunna jobba med Hälsingegårdarna för att göra berättelserna bakom dem mer levande i vår samtid. Kan man kanske använda dem i vår lärandemiljö? Vad driver dig som lärare?
– Jag lär mig alltid något nytt när jag undervisar. Behållningen är när man har ett gemensamt utbyte med studenterna och ser att det går upp ett ljus eller att polletten trillar ner. Då spelar det ingen roll vilken ålder man undervisar. Det är alltid lika häftigt. När studenter har redovisningar om folkliga berättelser eller myter får jag mer till min kunskapsbank och vidgar mina perspektiv. Det är ett måste som lärare att hela tiden utvecklas och det gör jag genom lärandet och mötet med studenter.
världsarvet Hälsingegårdarna och till-
10
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
Familj: Tre söner 21, 20 och 18 år, samt en dotter på 16 år. Intressen: ”Jag har en egen firma där jag sjunger på bröllop och dop och förra året anlitades jag till en mindre konsert i Njutångers församling. Jag har hållit på med teater och spelat i Söderhamnsrevyn i tio år. Sedan tränar jag tai chi och sådana saker. Musik: ”Jag tycker att det är skönt att lyssna på klassisk musik när jag kör bil.” Böcker: ”Just nu läser jag (om) Cervantes Don Quijote. Jag har även läst en tvåårig kurs vid Bollnäs folkhögskola och håller på att ge ut en egen roman. Jag älskar ord och att skriva. Jag kan inte gå förbi en bokhandel utan att gå in. Jag läser många historiska romaner förstås. Annars tycker jag även att psykologi och medicin är intressant. Sedan jag blev utbränd för nästan tio år sedan blev jag intresserad av att förstå hur kroppen reagerar och hur mitt psykiska mående påverkar mitt fysiska välbefinnande. Kan jag stärka det psykiska genom att vara fysiskt aktiv till exempel? Jag tappade hörseln på ena örat i samband med att jag blev utbränd. Jag har ställt om efter det och om jag inte berättar något för andra människor så märker de inget.”
Internationalisering Regeringens pågående internationaliseringsutredning kommer att ha stor påverkan på hur lärosätena ska arbeta framöver. Det första delbetänkandet och hearingen för slutrapporten visar upp ett stort antal förslag på nya sätt att arbeta med internationalisering. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp och se vilken betydelse vårt internationaliseringsarbete har för det omgivande samhället.
F
ör det har betydelse. Sverige är ett litet exportberoende land med behov av starka internationella kopplingar. Svenska företag är marginellt etablerade utanför Europa, men det är i tredje land vi finner de riktigt starkt växande ekonomierna. Att ha kontakter inom utbildning och forskning i dessa områden är ett bra sätt att bygga nätverk som kan användas i vidare kontext framåt. Det finns också en önskan och ett behov att få in fler internationella doktorander och forskare vid de svenska lärosätena. Av all världens forskning bidrar Sverige med en ytterst
liten del, enligt internationaliseringsutredningen står svenska forskare för en procent av världens forskningspublikationer. För att vi som land ska kunna hålla en nivå av världsklass inom forskning och innovation är starka internationella samarbeten en förutsättning. I det politiska klimat som råder i stora
delar av världen just nu har internationaliseringen sin plats som en del av ett demokratiskt förhållningssätt. För Högskolan i Gävle är det viktigt att förbereda våra studenter för den globaliserade värld som de ska leva och verka i framöver. Genom möjligheter till studier och
Ylva Fältholm Rektor, Högskolan i Gävle.
praktik utomlands liksom interkulturella inslag i utbildningen på hemmaplan vidgas perspektiven. Här på campus finns dessutom hundratals internationella studenter och doktorander som med sina erfarenheter kan bidra till detta i både föreläsningssalen och fikarummet.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
11
Lea Fobbe föll för den svenska naturen Cykelturer, svenska kriminalromaner och ett engagemang för att hjälpa organisationer att bli mer hållbara. Det är vad som upptar den största delen av doktoranden Lea Fobbes tid. Under fem år har hon bytt storstaden Berlin mot Gävle och här har hon lärt sig att uppskatta naturen. Text och foto Anna Sällberg
L
ea Fobbe kom till Högskolan i Gävle som utbytesstudent för att doktorera hösten 2017. Men redan innan hade hon hunnit lära känna Sverige då hon läste en masterutbildning i Karlskrona tidigare.
akademiska världen tycker hon om att vara utomhus, cykla, spela volleyboll och umgås med vänner. Hon bor i en lägenhet bara ett stenkast från Högskolan och promenerar hit varje dag. – Förra vintern, som var lång och mörk, och jag var ny här – I Tyskland lyfts ofta Sverige fram som ett land som jobså tänkte jag ”Herregud, vad är det här?”. Men när sombar mycket med hållbar utveckling och som ligger i framkant maren kom tyckte jag att det kändes jätteskönt och jag gillar även i internationella jämförelser. När jag fick möjlighet att Gävle mer och mer. Jag är egentligen en storstadstjej, men åka hit som utbytesstudent genom har verkligen börjat gilla naturen nu. Erasmus-programmet kändes det jättekul. Men ibland saknar hon familjen och Här är situationen också mer praktisk för vännerna hemma i Tyskland och hon häldoktorander eftersom man faktiskt är an- ”Människor har en sar på dem med jämna mellanrum. Tiden ställd. Så är det inte i Tyskland, utan där i Sverige har redan gett henne nya perstörre kontakt med är man mer beroende av att få hjälp med spektiv och hon kan se en del skillnader naturen här. I Tyskland mellan länderna när det gäller till exempel finansiering, säger hon. hur befolkningen tänker kring hållbarvinner alltid bilHon jobbar nu med ett projekt som fokuserar hetsfrågor. industrin till slut.” på hållbarhet inom organisationer och – Det finns en annan attityd här. I matföretag. affärerna är det mycket fokus på närpro– Många tittar bara på den tekniska biten, men jag tittar ducerade och säsongsanpassade varor. I Tyskland finns allt på hela organisationen, vilka vägar de väljer, hur de tänker året om. Jag kan sakna den variationen, men tycker samtidigt och mer ”mjuka frågor”. I Tyskland läste jag både romerska att tänket är bra här. studier och företagsekonomi – en kombination av kultur och Hon upplever även ett annat förhållningssätt till miljön ekonomi. Då talade man mycket om ekonomisk och kultuoch omgivningen i Sverige. rell hållbarhet, så det var så jag hamnade inom området – Allemansrätten, att alla får använda naturen, tycker jag hållbarhet, säger hon. är jättebra. Alla värderar det man har, man tänker på hur man lever och behandlar miljön och människor har en störHögskolan i Gävle är hennes andra hem just nu och hon ägnar re kontakt med naturen här. I Tyskland vinner alltid bilindumycket tid åt studierna. Men när hon lyckas slita sig från den strin till slut, säger Lea med ett snett leende. 12
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
INTERNATIONALISERING
Lea vill rekommendera alla studenter som har möjlighet att resa iväg som utbytesstudent att faktiskt ta den chansen innan det är dags att ta klivet ut i arbetslivet. – Att åka utomlands under dina studier är det bästa du kan göra. Du får lära känna ett nytt land, en ny kultur och ett nytt språk. Jag håller på att läsa en kurs i svenska. Du ser hur andra människor och länder tänker kring utbildning samtidigt som du får resa och upptäcka världen. Lea Fobbe har nu cirka fyra år kvar av sina studier som doktorand vid Högskolan i Gävle. Under den tiden planerar hon att göra ytterligare ett utbyte och tillbringa en tid i Spanien för att genomföra studier där. Annars har hon inte hunnit tänka så mycket på vad hon ska göra när hon är färdig doktor inom sitt område. – Fem år är en lång planering för mig. Tidigare har jag gått från studier till nya studier. Kanske stannar jag i Sverige efter det här. Uppenbarligen vill jag jobba med hållbarhet och gärna kombinera forskning med praktiskt arbete för att hjälpa företag och organisationer att bli mer hållbara och effektiva. Jag vill göra det jag brinner för och se att min forskning kan förändra och göra skillnad.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
13
En termin i Bilbao gav Petter nya perspektiv När Petter Berner Wik fick chansen att läsa en termin i Bilbao tvekade han inte en sekund. Nu ser han tillbaka på tiden som utbytesstudent som en lärorik resa där han fick ta del av en annan kultur, möta nya vänner och skaffa sig ny kunskap. Text Anna Sällberg Foto Anna Sällberg och privat
14
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
INTERNATIONALISERING
P
etter Berner Wik, 24 år, har läst till energisystemingenjör vid Högskolan i Gävle och har nu påbörjat en masterutbildning inom samma område. Förra året tillbringade han en termin som utbytesstudent vid ett universitet i Bilbao i norra Spanien. – Jag vill alltid utvecklas som person och ha utmaningar. Jag hade varit i Bilbao tidigare och hade kompisar som pluggade där. Så jag kollade upp det och tyckte att det verkade jätteintressant. Sedan sökte jag mig dit, säger han.
– Det jag reflekterade mest över var att jag kände mig bortskämd med vår svenska välfärd och hur våra svenska system är uppbyggda. De har inte studentbostäder som vi har, utan där får man en lista på personer som hyr ut lägenheter. Och i Sverige jobbar många innan de börjar studera. I Spanien är det svårt att få jobb och många studerar vidare direkt och är väldigt unga. Så det kändes lite som att bli tillbakakastad till grundskolan. Livet utanför universitetet i Bilbao bjöd på många kulturella upplevelser. En grupp personer inom ErasmusHan kunde ingen spanska sedan tidigare ”Eftersom han knappt kunde programmet arrangerade fester, stuoch i Bilbao läste han både kurser som någon engelska och jag inte dentresor och dagsutflykter i näromvar relevanta för utbildningen och en kunde spanska så körde vi rådet. kurs i spanska. Samtidigt bodde han – Jag har fått ett annat perspektiv på med två spanjorer och en fransman med charader.” Sverige, både när det gäller fördelar och ingen av dem kunde prata engeloch nackdelar. Det som gav mig mest ska särskilt bra. var att jag bodde med spanjorer och fick komma hem till – Det var kul för i Bilbao surfar många och fransmannen dem och ta in den spanska atmosfären och kulturen. Det jag bodde med var surfare. Första veckan skulle han lära mig hade inte varit samma upplevelse om jag hade bott med att surfa och eftersom han knappt kunde någon engelska och andra utbytesstudenter. jag inte kunde spanska så körde vi med charader. Men det Efter masterstudierna som han nu påbörjat vill han gärna gick. Man får hitta alternativa lösningar för att kommunijobba med energieffektivisering av fastigheter och industrier. cera, säger Petter. – Jag är intresserad av hur integrering av olika energisysHan tycker att det var intressant att se hur utbildningssystemen tem kan minska resursslöseri och ekonomiska utgifter och skiljer sig åt mellan länder. jag vill jobba med sådant som gör skillnad för människor.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
15
Här utbildas socialarbetare för att möta omvärldens växande behov av stöd Behovet av socialt arbete ökar i flera länder i världen och kraven på utbildade socialarbetare blir större. Vid Högskolan i Gävle möts studenter från världens alla hörn i kandidatprogrammet i socialt arbete med internationell inriktning. Text och foto Anna Sällberg
16
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
INTERNATIONALISERING
E
fter examen är målet att kunna hjälpa både Sverige och andra länder i olika humanitära frågor. –Vi studenter lär oss otroligt mycket av varandra. Efter att jag började läsa den här utbildningen har hela min världsbild ändrats. Den har förändrat mitt liv kan jag säga. Jag tycker att alla borde läsa den här utbildningen, säger Minna Buller som läser tredje året på programmet.
Hon kommer från Finland och är uppvuxen i en liten stad där
nästan inga andra nationaliteter finns representerade bland invånarna. – Jag har alltid varit intresserad av internationella frågor och nu har jag vänner från många olika länder. Jag får en internationell examen och vill gärna jobba med integration i någon form, säger hon. År 2008 startade en internationell socionomutbildning vid
Högskolan i Gävle. Då var Sanaya Singh en av de förväntansfulla studenterna. Efter det har utbildningen utvecklats till ett kandidatprogram i socialt arbete med internationell inriktning. Och Sanaya Singh är nu biträdande utbildningsledare och undervisar i programmets kurser. – När jag läste programmet var den stora behållningen att jag fick möta människor från olika kulturer med olika bakgrunder. I en liten stad som Gävle kunde jag ta del av olika perspektiv från hela världen. Att bli kulturellt kompetent och lära sig hur man möter personer från andra bakgrunder är jätteviktigt. Att läsa den här utbildningen är det bästa jag har gjort, säger hon.
Varför är det viktigt med utbildning inom det här området?
– Socialt arbete har med människor att göra och människor finns överallt. Tyvärr finns det orättvisor, diskriminering och utanförskap överallt i världen, även i Sverige. Utbildade socialarbetare är utrustade med redskap för att kunna hantera den här typen av situationer och det är viktigt att professionalisera yrket, säger Sanaya Singh.
Majoriteten av studenterna som läser programmet kommer från
andra länder. Det finns ett fåtal officiella samarbeten med arbetsgivare så studenterna jobbar aktivt själva med att kontakta organisationer som de är intresserade av att jobba med. Alla studenter tillbringar sedan en kort praktikperiod utomlands.
Just nu kommer många av studenterna som läser programmet från Nigeria. En av dem är Daniel King. – Jag sökte det här programmet för att jag vill jobba med något där jag får hjälpa människor. Socialarbetare är ett yrke som blir allt viktigare och i Nigeria växer behovet av hjälp. Så möjligheterna att få jobb ökar. Utbildningen har hjälpt mig att utveckla mitt eget tänkande kring hur olika länders system fungerar, säger han och nämner att han gärna skulle vilja jobba med att skapa riktlinjer och handlingsprogram inom området. I utbildningen ingår bland annat kurser som tar upp socialt
arbete och sociala problem, forskningsmetoder, etnicitet, psykologi och utsatta grupper. Efter examen kan studenterna jobba inom olika internationella organisationer, som Röda korset. De kan även jobba med integration på olika sätt i Sverige eller gå vidare och läsa ett masterprogram. – Vi behöver bli bättre på att marknadsföra den här utbildningen och bli bättre på att ta hand om våra internationella studenter och lärare. Det är också viktigt att integrera svenska studenter med internationella, vilket har visat sig vara en stor utmaning. Världen kommer till oss och det behöver vi ta vara på genom att skapa fler mötesplatser för personer som jobbar med socialt arbete. Om Högskolan vill satsa mer på internationalisering och växa internationellt så är den här utbildningen en viktig del i det, säger Sanaya Singh.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
17
Ojämlik arbetsbelastning i detaljhandeln kartläggs i ny forskning Att jobba i en butik innebär ofta ensidiga och upprepade rörelser när varor ska packas upp, lyftas och hanteras på olika sätt. Men arbetsuppgifterna skiljer sig ofta åt mellan kvinnor och män. En ny studie vid Högskolan i Gävle ska nu ta reda på hur jämställdheten ser ut och målet på sikt är att förebygga besvär till följd av arbete inom detaljhandeln. Text Anna Sällberg Foto Anna Sällberg och Elin Johansson
18
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
FORSKNING
B
utiksarbete innebär olika typer av belastning. Sitter man i kassan förekommer samma armrörelser om och om igen och vid lagerhantering blir det många lyft. – Det här kan ge skador på muskler, leder och senor och vi vill se hur belastningen ser ur i olika arbetsmoment i butiken, säger Elin Johansson vid Högskolan i Gävles Centrum för belastningsskadeforskning.
Projektet heter ”Jämställd arbetshälsa” och det unika med den
här forskningen är att två olika perspektiv på arbete och hälsa kombineras i en och samma studie. En matbutik i Stockholm har valts ut och där får anställda svara på en enkät, delta i intervjuer och ha på sig olika mätinstrument när de utför sina arbetsuppgifter. – Syftet är att studera belastning och hälsa på ett sätt som är nytt. Vi har ett genusperspektiv när vi undersöker hur arbetet är organiserat samtidigt som vi gör en klassisk belastningsergonomisk analys. På så sätt tar vi reda på hur mäns och kvinnors belastning och villkor kan skilja sig åt i matbutiker, säger Elin Johansson.
I tre dagar har ett antal personer i butiken fått bära mätare som bland annat visar puls, arbetsställningar och arbetsrörelser. – Vi ser till exempel hur stor del av dagen som de arbetar med armarna över en viss arbetshöjd, hur varierat arbetet är vad gäller gående, sittande och stående och vi ser hur stressade de verkar vara, säger Elin Johansson. Detaljhandeln sysselsätter en stor andel av den arbetande
befolkningen och det är en bransch där ungefär lika många kvinnor som män är anställda. Det är dessutom en bransch där det är vanligt med belastningsskador och tidigare studier har visat att det är vanligare med besvär bland kvinnor. – Även om det finns biologiska skillnader mellan könen så har man sett att det inte verkar vara den viktigaste orsaken till den ojämnställda hälsan. Det verkar snarare vara så att män och kvinnor har olika arbetsuppgifter, och att arbetsstationer och redskap är mer anpassade för den manliga kroppen och då blir det en annan belastning för en kvinna som jobbar med samma arbetsuppgifter, säger Elin Johansson.
Elin Johansson jobbar vid Centrum för belastningsskadeforskning.
Vissa arbetsuppgifter upplevs som genuskodade, berättar hon. En del uppgifter kan klassas som kvinnouppgifter och andra som mansuppgifter. – Och det man kan säga i stort är att kvinnouppgifterna tenderar att vara mer repetitiva och ensidiga medan männens är mer varierade. Varför det är så och vad man kan göra åt det är något som
projektet Jämställd arbetshälsa syftar till att reda ut. Material har samlats in och nu återstår en grundlig analys. – En styrka med studien är att resultaten kommer att vara praktiskt tillämpbara. Jag hoppas att de ska kunna användas för att organisera arbetet för en enskild individ så att personen får så mycket variation som möjligt i sitt arbete, säger Elin Johansson.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
19
Robotar har flyttat in på förskolorna Blinkande, färgglada och lekfulla små robotar hjälper förskolebarn att lära sig programmering. På förskolan Uppfinnaren i Gävle har man riktat in sig på naturvetenskap och teknik och blue bots är ett pedagogiskt verktyg som blivit omåttligt populärt. Text Anna Sällberg Foto Anna Sällberg och Kristin Engvall
20
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
LÄROSPÅN
M
ed några knapptryck rör sig blue botsen över pedagogiska mattor som kan ha bokstäver, siffror, geometriska figurer eller andra symboler på sig. När barnen behöver utmanas ytterligare placerar pedagogerna ut hinder på mattorna. Då får barnen programmera robotarna så att de rundar hindren och tar sig fram till rätt figurer. – Barnen blir förtrogna med vardagsnära teknik för att kunna behärska annan teknik i framtiden. Vi tänker att digitala verktyg är som alla andra verktyg, som penslar, papper och pennor, när vi har ett pedagogiskt syfte. Allt vi gör kopplar vi till läroplaner, handlingsplaner och teman som vi har, säger Kristin Engvall, förskollärare och digital utvecklingsledare på Uppfinnaren. Alla förskolor i kommunerna Gävle och Älvkarleby har genom ett samarbete med Högskolan i Gävle nu tillgång till blue bots. Intresset för de små robotarna har varit överväldigande. – Det har verkligen slagit igenom. Det är enkelt att komma i gång med, barnen lär sig att styra föremål, positionsbenämning och att tänka i steg, säger Jan Grenholm, lärare på Högskolan i Gävle där han också jobbar med teknik och blue bots inom Högskolans förskollärarprogram.
På förskolan Uppfinnaren är många olika typer av tekniska
verktyg ett naturligt inslag i lärandemiljön. Brev med QR-koder som ger barnen olika uppdrag och en green screen som gör att de kan projicera fram fantasifulla bilder och miljöer gör att barnen genom lek blir nyfikna på teknik. – Det viktigaste är att det ska vara lustfyllt och meningsfullt för barnen. Om vi sår frön som sedan får gro kan vi skapa till exempel ingenjörer, konstruktörer och bagare där man kan behöva algoritmiskt tänkande, säger Kristin Engvall.
Finns det inte en risk att det blir för mycket fokus på teknik och skärmar och för lite leka med ”vanliga leksaker”?
– Vi använder förstås penna och papper och leker med tågbanor till exempel också, men tekniken är ett komplement där de också får träna på att samarbeta och öva turtagning. Den största vinsten är att de tränar problemlösning och tillsammans kommer fram till en lösning hur de ska komma dit de vill. I vårt samhälle i dag finns teknik överallt och vi vill ge barnen en grundläggande färdighet som bidrar till eftertanke säger Kristin Engvall.
Citat från förskolebarn som använt blue bots:
Jan Grenholm, Högskolan i Gävle.
”Jag kan programmera så att roboten dansar.” ”Vi brukar leka robot. Då talar vi om för varandra vad
du ska göra.”
mpis att ”Man kan programmera en ko l.” stå på tå och krypa under en sto
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
21
Here we present some selected articles from the magazine translated into English.
Digital exchange studies enable distance students to have more contact with the world around In Gävle, Swedish and Belgian student teachers get together to share their experiences of the teaching profession, even though they are not in the same room. At the University of Gävle, digital aids to facilitate internationalisation are on the rise. Distance students studying to become English teachers at the University of Gävle have had a few digital meetings with students at a higher education institute in Belgium with which the University has been cooperating for several years. “The best thing is that the students come in contact with people from another country. There’s a lot of talk about internationalisation and the importance of incorporating cultural aspects into tuition. For students studying to become English teachers, this becomes natural when they communicate in English with the Belgian students,” says Lisa Johansson, university lecturer at the University of Gävle.
22
Therese Florentin.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
Lisa Johansson.
IN ENGLISH
Social workers are educated here to meet the world’s growing needs for support Social work needs are increasing in many countries around the world and the demands placed on qualified social workers are growing. At the University of Gävle, students from all over the world meet up through the international Bachelor’s programme in Social Work. “We students learn so much from each other. After starting on this programme, my entire view of the world has changed. I think everyone should do this programme,” says Minna Buller who’s now in her third year.
Sanaya Singh was a student in the international study programme in social work when it started in 2008. Now she’s assistant faculty programme director. “When I was studying the programme, what I liked the most was meeting people from
Cycle rides, Swedish detective novels and a passionate interest in helping organisations become more sustainable. That is what takes up most of doctoral student Lea Fobbe’s time. After deciding to swap the metropolis of Berlin for the town of Gävle for five years, she has come to appreciate nature. Lea Fobbe came to the University of Gävle as an exchange student to do a PhD in the autumn of 2017. She is now working on a project that focuses on sustainability in organisations and companies. “In Germany, Sweden is often described as a country that is working hard to promote
different backgrounds and cultures. Becoming culturally competent and learning how to socialise with people from different backgrounds is very important. Studying this programme is the best thing I have ever done,” she says.
sustainable development and Sweden holds a leading position in international rankings too. I was very excited when I got the opportunity to come here as an exchange student through the Erasmus programme”, she says. Lea has noticed that there is a different attitude to the environment and nature in Sweden. “I think Allemansrätten, the right of public access to nature, is really good. Everyone understands the value of the countryside here and people is closer to the nature. In Germany, the car industry always wins in the end,” says Lea with a wry smile.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2018
23
20221606
DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA
”I dag ligger ett videokonferensmöte med deltagare från fem kontinenter bara ett klick bort” Du har väl inte missat Högskolans podcast? I HiG-podden kan du ta del av spännande forskning och andra nyheter från Högskolan i Gävle i ljudform. Vi går på djupet med frågor som rör forskning, utbildning och andra aktuella Podcasten ämnen. hittar du v I podcastia vår hemsida h ig.se och avsnitten, på Acast. som är 10–15 minuter långa, kan du höra forskare och andra personer inom högskolevärlden.
Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015
D
en här sommaren har med all önskvärd tydlighet visat att inget land lever i isolering. Mycket av det vi gör påverkar vår omgivning i både negativa och positiva riktningar. Den här påverkan tar inte hänsyn till hur vi människor har valt att rita ut våra områden och landsgränser på kartan. Vår påverkan gäller alla hållbarhetsperspektiven; på naturen, ekonomin och hur vi fungerar tillsammans. Det betyder att det aldrig har varit mer relevant än nu att föra dialog om hur vi skall förhålla oss till globaliseringen och förändringsprocessen genom vilken stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Samtidigt som globaliseringens dynamik kan göra vem som helst lite lätt ställd ibland, är det samtidigt enorma möjligheter att ta vara på.
Sedan 90-talet har jag verkat och arbetat i
flera länder och på flera kontinenter. Genom detta har jag också fått uppleva den positiva kraften av internationellt lärande och samarbete; olika kulturer, grundförutsättningar och språkhinder till trots. Jag kan konstatera att det aldrig varit lättare och viktigare att utvecklas tillsammans och att lära oss av varandra oavsett var vi befinner oss geografiskt. Som ett exempel har the Networked Society gjort att vi kan träffas och mötas på helt andra sätt än vad
vi hade möjlighet till för bara några år sedan. I dag ligger ett videokonferensmöte med deltagarna från fem kontinenter bara ett klick bort. Utvecklingen av den virtuella tekniken innebär att vi kan dela upplevelser och perspektiv på nya sätt. Det här är förstås väldigt bra. En av pusselbitarna till en hållbar utveckling som främjar hälsa och välbefinnande hos människan i framtidens stad och samhälle är våra möjligheter att samverka, samarbeta, lära och utvecklas tillsammans både om vi befinner oss nära eller långt bort.
Anna Fjällström Vd för Future Position X Future Position X är en ideell organisation där regionala aktörer samlats kring frågor som rör geospatial information och hur det kan användas för att ge hållbar tillväxt. Läs mer på fpx.se.