LEVE! nr 2017 3

Kan skapa stormar

i forskningens tjänst

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

I detta nummer SIDAN 4

SIDAN 12

Föroreningarna har flyttat ner

När industriskorstenarna flyttade ut från städerna flyttade bilarna in.

Nu ligger föroreningarna på samma nivå som människorna, vilket stadsplanerarna och arkitekterna borde tänka mycket på. Bygger man fel så kommer inte luften att räcka för att vädra ut föroreningarna. Stadsventilering är mycket viktig menar professor Mats Sandberg och förordar mer turbulens.

SIDAN 9

Hur försvarare vi demokratin?

Och är den ens värd att försvara? Är demokratin det bästa styrelseskicket när det inte krävs ett uns kunskap för att få vara med och rösta?

Ett demokratiseminarium modererat av dramatikern med mera Stina Oskarsson försökte med inbjudna gäster inom flera kulturbärande samhällsinstanser diskutera fram ett svar.

SIDAN 16

Rättsvetenskap – nytt program

40 år med en vindtunnel

Som tolvåring byggde han en utombordare av en moped till den lilla träbåt han fått av pappan. Den tog honom lätt motströms i Björkeån.

Några teknikutbildningar senare blev han forskningstekniker med ansvar för Sveriges enda och HiG:s stora vindtunnel. Och efter 40 år och mycket nära pensionsåldern har han ingen tanke på att lämna skeppet.

2

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

Rättsregler är till för att lösa konflikter och att knuffa samhällsutvecklingen i rätt riktning. Men lagar och regler är sällan svartvita. De måste tolkas och skavas mot varandra. Denna höst startade kandidatprogrammet för rättsvetenskap som ska ta itu med frågan hur det går till att tolka juridiken.

Digitaliserat lärande

SIDAN 17

De flesta i vuxen ålder kan nog minnas flanellografen, även om jag tillhör undantaget och aldrig har upplevt en sådan i ett klassrum. Däremot minns jag från början av 1960-talet när magistern/fröken släpade fram skolans enda tv-apparat för Skol-TV där klasser i hela landet samlades ett bestämt klockslag, innan videoåldern, för att få en lektion om det svenska skogsbruket, skrivhäftets färd från skogen till skolbänken eller en resa till Indien i svartvitt rörlig bild, inte sällan hoppande på grund av ärgiga antennkontakter eller annat.

Samverkan ger relevant forskning Samverkan med näringsliv och offentlig sektor ger inte bara näring och relevans till forskning och utbildning. Det ger också en möjlighet till externa forskningsmedel. Men bara om vi har något mervärde som våra partner saknar. Examensarbeten och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer är exempel på det.

SIDAN 20

Nymodigheten var omdiskuterad och beskrevs bland annat

som en källa till kulturell och social förflackning.

Där fanns även diabildmagasin som laddades i en projektor och ett rullband som pep varje gång en stolt utsedd elev skulle byta bild.

Videobandspelaren förändrade ordningen med knappast bildkvaliteten och den eventuella kontakten med vänklassen i Danmark eller Österrike sköttes via papper, kuvert och frimärke och svaren lästes upp av fröken.

Idag ligger alla dessa tekniker på bordet i digital förpack-

ning, med massor av valmöjligheter och okänsliga för avstånd. Det nätbaserade lärandet är här för att stanna.

Medan mörka krafter visar sig i vardagen kan det vara en

tröst att veta att den offentliga seminarieserien om hur vi skapar en hållbar demokrati så när höll på att spränga Krusenstiernasalen. Varken stolarna eller mackorna räckte till. Det visade sig också att perspektiven på demokratin och hur den bör hanteras var många och engagerande.

Flippade klassrum populära Undervisning består inte längre av enbart föreläsningar.

Den pedagogiska forskningen visar att större variation skapar bättre möjligheter till lärande. Men varierade undervisningssituationer ställer andra krav på lokalerna utseende och innehåll. Flippade klassrum innebär just det, ovanlig miljö för vissa, möjligheter för andra.

Ove Wall redaktör

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

3

Mats Sandberg:

– räcker luften i våra städer?

Luftföroreningarna i våra städer har flyttat ner från höga skorstenar till marknivå och behöver vädras bort. Frågan är om luften räcker till för att späda ut föroreningarna till tillräckligt låga nivåer. Byggnader fungerar som sköldar mot vinden och kan i sämsta fall åstadkomma ett lock över staden och göra så att föroreningar stannar i stället för att ventileras bort. Sådana effekter tas sällan i akt av stadsplanerare.

– Detta är mycket viktigt att ändra på, säger Mats Sandberg, professor med lång erfarenhet av ventilationsteknik.

Text och foto: Ove Wall

I

nflyttningen från landsbygden till städerna startade för flera hundra år sedan och ökade under industrialiseringen för drygt hundra år sedan. Idag bor fler människor i städerna än på landet. Det betyder att städerna hela tiden växer, på bredden och på höjden.

Förutom det avsevärda problemet att de största städerna generellt äter upp jordens bördigaste mark då städerna ofta ligger vid flodutlopp och det helt enkelt är billigast att bygga där, kan förtätningen vara en fara för vår hälsa genom att ge sämre luft.

– Alltför få stadsplanerare tar med detta i beräkningen, säger professor Mats Sandberg som gjort egna experiment och beräkningar på vad stadsförtätningen innebär för luftkvaliteten 4

och dessutom kommit med förslag på hur problemet ska kunna lösas.

Tidigare kom luftföroreningarna främst

från koleldning och röken leddes ut med höga fabrikskorstenar. I dag har sådana utsläpp på olika sätt minskats i stora delar av världen. Men utsläppen har i dag ändrat karaktär och kräver därmed andra åtgärder.

– Den dominerande föroreningen som vi ser idag kommer från biltrafiken och det innebär att föroreningarna har flyttat ner från skorstenstopparna och nu finns på samma nivå som vi människor. Även om det ju finns en gräns där blåsten påverkar livskvaliteten negativt är det just vinden som tar hand om och ventilerar bort föroreningarna.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

Men det sker inte alltid särskilt effektivt. Mats Sandberg har i mätningar vid HiG:s stora vindtunnel kunnat konstatera att städers planering påverkar ventilationseffekten högst väsentligt.

– Det handlar dels om hur byggnaderna i en stad är placerade i förhållande till varandra och dels hur tätt de står liksom även vilken höjd och bredd de har. Byggnaderna fungerar som motstånd för vinden och om motståndet blir för stort tar vinden en annan väg, till exempel över byggnaderna, på bekostnad av ventilation i marknivå och med försämrad luftkvalitet som följd.

Viktigt att nämna i sammanhanget är även att den luft som ventilerar våra bostäder också tas utifrån.

JU NU

Städernas luft

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

5

Städernas täthet räknas i mängden be-

byggd markarea i förhållande till hela tomtarean. Vid noll procent bebyggelsetäthet är alltså marken obebyggd och vinden har fri passage. Bygger man riktigt tätt, över 50 procent, kan ett fenomen uppträda där luften börjar rotera i stället för flyttas bort. Då rör sig luften runt som ett hjul under ett ”lock” av luftflöde ovanför bebyggelsen och inget egentligt utbyte av luft sker. Tvärt om, istället för att den förorenade luften späds ut så kommer föroreningarna att hela tiden fyllas på.

– Det kallas för en recirkulationsbubbla och den luften håller riktigt dålig kvalitet, säger Mats Sandberg som påpekar att det inte är sjunkande syrehalt som sänker kvaliteten på luften utan mer giftiga föroreningar, partiklar från förbränningar och slitage från gummidäck och vägbanor. Därför är effekten av den dåliga luften sjukdomar och inte syrebrist.

I delar av Hongkong, en av de städer som stått modell för testerna i vindtunneln, är tätheten mer än 70 procent. Samma problem har uppmärksammats i Japan där man funderar på att införa gränser för hur tätt en stadsmiljö får bebyggas.

Man pratar om en ”tio-regel”.

– Det betyder att luftflödet som omger byggnaderna bör vara tio gånger större än det luftflöde som ska ventilera byggnaderna inomhus. Det betyder samtidigt att koncentrationen av föroreningar i uteluften ska vara tio gånger lägre än den tillåtna föroreningen i luften inomhus.

Till stor del är problemet med dålig luft-

genomströmning i stora städer redan inbyggt. Men när man planerar nya bostadsområden, och även nya städer, har Mats Sandberg lösningar. En av de 6

viktigaste heter variation.

– Varierande hushöjder och gatubredder är bra. Gatunätverket kan ses som ett flödesnätverk där luft strömmar längs gatorna och där gator av olika bredd möts i korsningar skapas vertikala, uppåtgående, luftströmmar som tar med sig föroreningar och i sin tur drar in ny luft från sidorna.

Ett nyckelord i sammanhanget är turbulens, ett ord som vanligen ses som något negativt, men i ventilationshänseende är det något ytterst positivt. Det innebär att oregelbundna rörelser cirkulerar luften och därmed föroreningarna mer än regelbundna rörelser.

Variation av byggnadshöjder och oregelbundenheter i planering av hus och trafikleder, kan skapa eller öka denna turbulens. Man kan jämföra med när

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

man rör upp damm från golvet där hemma. Större damm kräver annan luftmängd än mindre. Turbulenta luftrörelser har effekt på många olika sorters damm.

”I korsningar skapas uppåtriktade luftströmmar som tar med sig föroreningarna” – Turbulensen lyfter upp föroreningar alstrade av trafiken från marken eller gaturummet och skickar dem uppåt till ovanför staden där den lättare ventileras bort av de vågräta och snabbare vindarna.

JU NU

Städernas luft

Stadsplanerare och även arkitekter har en

väsentlig roll att spela i fråga om städers luftkvalitet. Och det sker alltför sällan, menar Mats Sandberg.

– Just det här med vindmiljö är inget som man jobbar med i Sverige. Förr tänkte man att det fanns oändligt med luft att späda ut föroreningarna från skorstenarna med. Men nu när föroreningarna flyttat ner till marken kan man inte tänka så. Alla byggnader tillsammans utgör en sammanhållen kropp för luften som hindras från att tränga in i staden och späda ut föroreningarna.

Man kan inte längre använda gamla tum-

regler utan man måste mäta sig fram till var motståndet finns och även hur man ska mäta det för att få rätt siffror.

– Till exempel kan man inte mäta

luftflöden helt intill husväggar, varken inne eller ute. Det är viktigt för placering av givare. Vidare så har ventilationsmätningar inomhus och utomhus likheter. Man kan utvärdera ventilation av städer med samma metoder som man mäter ventilation i byggnader. Det går vidare till exempel att ta fram siffror på hur ventilationsluft fördelas genom att mäta luftens ålderfördelning.

Man kan invända att det väl beror på från

vilket håll det blåser hur staden ska vara planerad för att minska luftmotståndet. Men faktum är att städer har en övervägande vinriktning över tid och det kan vara en god idé att planera nya bostadsområden med tanke på detta.

För Gävles del är inte läget dramatiskt,

staden är inte särskilt tätt bebyggd.

– Däremot är det ungefär samma höjd på husen vilket kan vara orsak till dålig lufttransport i gatunivå på grund av sämre turbulens. Det är ändå en bra idé att bygga en Gävlemodell i vindtunneln för att se hur det förhåller sig.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

7

IAKTTAGET

Sarah Ljungquist

Ulrika Serrander

Svenska språket i Baltikum Det svenska språket är både populärt och användbart inom stora delar av norra Europa och de baltiska staterna. Nu vill flera universitet i Baltikum, Finland och Island utveckla sin undervisning i svenska med hjälp av de två HiG-forskarna Ulrika Serrander och Sarah Ljungquist.

Text: Ove Wall Foto: Britt Mattson

– De här länderna undervisar alla i svenska som främmande språk. Vi vill fylla en lucka i det existerande kursutbudbudet för att göra unga människor förberedda på ett yrkesliv där svenskan ingår, berättar Ulrika Serrander om projektet Viedex, Virtual Education Experience in an Extended Nordic Contex.

Det var en yrkeshögskola i Finland som först kom med idén och därefter visade universitet på Island, i Estland och Lettland stort intresse att delta.

Svenska har länge varit ett naturligt förekommande språk i Baltikum, faktiskt ända sedan Stormaktstiden på 1600-talet.

Under 1930-talet skaffade sig många

8

svenskar sommarhus på andra sidan Östersjön. Att det fortfarande finns ett sug av att kunna svenska är nog i dag mer en fråga om möjligheten att röra sig och arbeta i Skandinavien eller Norden.

När skandinaviska ungdomar ser ett år i USA så ser baltiska ungdomar Skandinavien som en naturlig plats att åka till och jobba i ett år.

– Den skandinaviska turismen i Baltikum har också ökat och man erbjuds nu till exempel svensk guidning. Men där finns även många svenska företag, till exempel svarar man där när vi ringer efter Taxi Kurir, fortsätter Sarah Ljungquist.

Målet för samarbetet är att underlätta

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

för studenterna i alla länder frånsett Sverige att arbeta i någon av de medverkande länderna. Tillsammans skapar nu universiteten och högskolorna ett webbaserat kurspaket med virtuella verktyg för att studenterna enklare ska kunna lära sig svenska oavsett inom vilken bransch de tänker arbeta.

– Vi är med i detta dels som modermålstalare, men vi har även en forskningsdel där vi undersöker hur användningen av svenska ser ut i de olika länderna och hos olika företag, avslutar Ulrika Serrander.

Projektet stöds av medel från EU-fonden Erasmus+.

NÄRGÅNGET Leif Claesson, forskningsingenjör

Efter 40 år på samma plats trivs han fortfarande Tidigare förfogade Högskolan över större delen av den stora byggnaden på nedre Brynäs.

Nu, efter flytten av verksamheten till Campus Kungsbäck, och sedan Engelska skolan tagit över Brynäsbyggnaden, förfogar HiG endast över en liten del i det nordöstra hörnet. Där står Sveriges enda byggnadsaerodynamiska vindtunnel.

Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

9

L

eif Claesson vet allt om den. Han är forskningsingenjör och har arbetat med vindtunneln så gott som oavbrutet sedan den började projekteras 1977. Och han har trots fyrtio år på jobbet inte tröttnat och tänker inte avsluta sitt värv ens när han nästa år fyller pensionär. Är man intresserad av teknik och mekanik så är man. Och har man haft intresset ända sedan barnsben så skaffar man sig lämplig kunskap på något sätt. För Leifs del började det med en båt.

– Jag fick en liten båt, som pappa hade byggt, när jag var tolv att ha och leka med i den smala å som gick över tomten i Björke. Men jag tröttnade på att paddla så jag byggde om en mopedmotor, med axel och propeller till enkel utombordare.

Inget vidunder.

– Nej, men man kunde hålla jämn fart motströms och man slapp ju paddla, ler han.

Han kände sig därmed mogen att inleda

en yrkesbana som var tämligen rak.

Förutom i nian där han läste mer teoretisk inriktning, började han på en maskinteknisk utbildning på Gävle Stads yrkesskola, det var innan gymna-

10

siereformen, varefter han gick fyra år på Tekniska gymnasiet i Gävle, kallat Tecknis.

1976 utlokaliserades Statens institut för byggnadsforskning, SIB, till Gävle och nybyggda lokaler på nedre Brynäs och staden befolkades plötsligt av forskare och tekniker. En av de senare kom att bli Leif Claesson och hans första jobb som laboratorieingenjör gällde en planerad vindtunnel, samma som han idag sitter bredvid och intervjuas.

– Alla remissinstanser sa nej till byggandet av vindtunneln men Nils Antoni, dåvarande föreståndare för Byggforskningen gick emot dem och byggde i alla fall med hjälp av ett extra anslag. Tanken var att den skulle fungera som instrument för arkitekter och stadsplanerare som innan man började bygga skulle kunna testa modeller ur vindmiljösynpunkt.

Vindtunneln är inrymd i en avskild del av den stora byggnaden och är det enda som inte togs med när Byggforskningen efter en period med Kungliga Tekniska Högskolan som huvudman, vid sekelskiftet hamnade under Högskolan i Gävles vingar och i sin tur ökade andelen forskning vid HiG avsevärt.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

– Den var för stor och för omständlig att flytta så vi beslutade oss för att behålla den på Brynäs. Dessutom skulle kostnaden för att bygga en ny på Campus hamna på 20 miljoner kronor.

Tillsammans avgjorde det saken.

Tunneln är 28 meter lång och vid LEVE!:s besök står en modell av Alderholmen på den stora roterbara rundeln som utgör markplan. Rundeln kan roteras så att valfri vindriktning kan testas.

Husmodellerna byggs i vanliga fall av HiG:s träverkstad men den aktuella modellen av Alderholmen har gjorts av modellbyggaren Kajsa Hedling efter ritningar från Gävle Kommun.

Mätningar i modeller i stället för i verk-

ligheten, får ofta kritik för att förhållandena inte kan bli likartade.

– Det är sant. Vi har gjort jämförelser mellan modellmätningar i vindtunneln och ute i verkligheten och funnit att resultaten blir ungefär samma. Vi har även haft kinesiska gästforskare med studenter här som gjort likadana jämförelser med vindtunneln och testanläggningar utomhus i Kina i betydligt större skala och funnit samma sak, säger Leif.

NÄRGÅNGET Leif Claesson, forskningsingenjör

LEIF vid sidan om Namn: Leif Olov Claesson Titel: Forskningsingenjör Ålder: 64 år Leif Claesson trivs väldigt bra med sitt

arbete, och han styr mycket själv. Han bistår doktorander, och forskare från Kina som har lockats hit av vindtunneln samt projekt med HiG:s egna forskare. Uppdragsmätningar arbetar han med på egen hand. Men det är även Leifs ansvar att hålla anläggningen i trim vilket möjligen var lättare förr när han själv gjorde inköp av utrustning och reservdelar. Den centraliserade modellen passar inte allt.

– All administration har gjort jobbet lite krångligare med åren. Något som var enklare förr var inköp. Nu är det mycket mer procedurer. När vi skulle byta ut de gamla hydrauloljedrivna fläktmotorerna fastnade den centrala upphandlingen på att ingen svarade.

Upphandlingsunderlaget blev ett tjockt dokument där varje del skulle prissättas för sig och till slut var det ingen som ville ta åt sig uppdraget med att lämna en offert till oss.

Leif bjöd då istället in en maskinfirma, ett kylföretag, några elfirmor samt ytterligare några konsulter och entreprenörer som han visste var duktiga till vindtunneln, beskrev vad han ville ha, och frågade om de var intresserade. De pratade ihop sig och levererade allt som behövdes och nu styrs

fläktarna äntligen av två direktdrivna elektriska motorer och temperaturen i tunneln hålls konstant med hjälp av ett kylaggregat.

Efter uppgraderingen är systemet betydligt mer miljövänligt och kapaciteten har ökats från vindhastigheter upp till 20 meter per sekund till 27 meter per sekund, alltså drygt stormstyrka vilket torde öka användningsområdet i en värld med tilltagande extremväder.

Som man kan vänta sig avtar inte teknik-

intresset i och med hemgång om dagarna. Teknik- och motorintresset håller i sig och nyligen sålde han sin motorcykel som inte körts så mycket på senare år.

– De sista tio åren har det varit mera motorbåt och turer ut på fjärden och där finns alltid någonting med båten som ska fixas och det gör jag själv.

Ny motorcykel finns dock i tankarna. Och fler stunder med blues och äldre popmusik. Några tankar på pensionera sig nästa år, när han fyller 65, har han inte.

Familj: Fru Elisabeth och 4 utflugna barn samt ett barnbarn Bor: Villa i Valbo Lyssnar på: 60- och 70-tals pop, samt artister som exempelvis bluessångerskorna Zora Young och Sharrie Williams, Katie Melua, soulartisten Toni Lynn samt pop-countryinfluerade Lucinda Williams. Gärna genom hembyggda högtalare.

Fritid: Vistas gärna på havet och det finns alltid något med båten att pyssla med. Väntar på att vintern ska ta slut. Och så ägnar jag mycket tid åt barn och barnbarnet.

Böcker: Läser mest båttidningar samt populärvetenskapliga tidskrifter förutom facktidskrifter som till exempel Forskning och framsteg och Energi & Miljö.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

11

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

H-MÄRKT Hållbart nu och i framtiden

Hur försvarar vi en hållbar demokrati?

Text och foto: Ove Wall

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

13

En hållbar demokrati är ämnet för en seminarieserie vid HiG som startade sista augusti. Samhällsdebattören och dramatikerna Stina Oskarsson, seriens moderator, problematiserade frågan genom att citera den amerikanske filosofen och författaren Jason Brennan.

– Det behövs körkort för att få köra bil – men för att vara med och fatta beslut om världens framtid behövs ingenting!

S

tina Oskarsson frågade sig om demokrati verkligen är det bästa styrelseskicket och nämnde den demokratiskt valde Donald Trump som exempel på det uppenbara: kanske borde man inte få rösta om man inte har verktyg nog för att inse konsekvenserna av sitt handlande.

Demokratin är ett högriskprojekt. Den innebär frihet att göra välinformerade val men också att låta bli. Friheten att ta det ansvar som följer men också att låta bli att ta ansvar.

– Och det mest naturliga om ansvar inte tas, är att inskränka friheten. Det sker när makten inte längre litar på folket. Då offrar man lite här och där av demokratin.

– För tjugo år sedan tyckte sex procent av USAs befolkning att militärstyre vore bättre än demokrati. Idag är den siffra 17 procent och vi ser samma tendens i hela Europa.

speciella medier som bekräftar det vi redan tycker därför att det är lättare än att bli utmanad. ”Alternativa” medier som odlar en aggressiv debattstil finns även i Sverige och vi hör hela tiden om hot och hat från dem.

Ulrika Knutsson nämnde särskilt hoten mot konstnärer och vandalisering av konstverk vilket ju faktiskt är ett vittnesmål verkens inneboende kraft.

Stig Dagermanseminarium, frågan att ta reda på vilka verktyg som krävs för en hållbar demokrati.

Konstnären Makone Linde var inne på linjen konst som provokation. Han menade att konstnären i sin förhöja känslighet alltid kommer att reagera innan övriga människor gör det.

Därför kommer konstnären också att få ta första smällen, det första hatet. Ändå måste man ta uppdraget, tyckte han samtidigt som han inte kunde förstå att abstraktmålande konstnärer överhuvud taget orkar stiga upp om morgonen.

Första gästen var kulturjournalisten Ulrika Knutsson. Hon såg ordet som ett självklart verktyg.

– Sönderfallet av en redaktionell kultur och att lokalredaktioner utplånas gör att läsarna vänder sig till nischmedier,

Teaterregissören Reine Lööf sa sig ha reagerat på att diskussionerna i teatervärlden ofta handlar om hur andra bygger demokrati och hur teatrarna ska förhålla sig till det men inte om hur teaterfolket själva gör det.

Arrangemanget har tagit sig an, inom ramen för Högskolan

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

H-MÄRKT Hållbart nu och i framtiden

Dagermanseminariet

Han menade att till exempel yttrandefrihet vid sidan av att vara stabil även är något mjukt och följsamt, att respekten stör det orubbliga och berättade om ett teaterprojekt.

Projektet handlade om skuldsatthet och skuldsatta personer deltog med sina egna liv. Bland annat besöktes en apatisk och oförskyllt skuldsatt kvinna av kronofogden som började märka sakerna i hennes hem. Detta väckte Reine Lööfs nyfikenhet.

– Jag sökte senare upp kronofogden och frågade hur det kändes och hans svarade med citatet: en lag får aldrig ha känslor. Och jag kunde förstå honom, om han tog in allas situation skulle systemet med demokrati rasa samman.

Vad skulle hända med yttrandefriheten om den fick brottas med ordet respekt en stund? Och vad skulle hända om man gav plats åt dem som inte tänker och pratar rätt? Reine Lööf menar att orden i sig är byggstenar som försvarar demokratin, det är berättelser och det är möten och samtal som är centrala.

– Om vi ska bygga en hållbar demokrati räcker det inte med att vi sätter händerna för öronen när andra säger saker.

I den andra delen av seminariet hölls en paneldebatt vars referat tyvärr inte ryms i denna artikel, men går att läsa här:

https://goo.gl/fbQGHm Krusenstiernasalen var mer än fullsatt under de två första eftermiddagarna. Gästerna den 24 oktober är Anita Goldman och Pierre Schori. Den 19 november kommer journalisterna Erik Helmersson och Maria-Pia Boëthius. Varje gång deltar även Bengt Söderhäll och Urban Forsgren med tonsatta Dagsedlar signerade Stig Dagerman.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

15

LÄROSPÅN Aktuellt om utbildning

Rättsvetenskap nytt kandidatprogram Rättskunskap är studiet av juridiken. Det är kunskap som ger förståelse av hur ett rättssamhälle är uppbyggt. Nyligen startade ett kandidatprogram i ämnet och de trettio platserna fylldes snabbt.

Text och foto: Ove Wall

P

rogrammet är på 180 poäng och inriktat mot fastighets- och skatterätt.

– Båda dessa har en mycket stor påverkan på människor i deras vardag. Det har betydelse för såväl rättigheter som skyldigheter knutna till den egna bostaden men också för skyldigheten att rätt skatt betalas på rätt sätt. Vid enskilda och mer kommersiella fastighetstransaktioner aktualiseras många frågor inom fastighetsrätten. Inte minst skatterätten är dessutom ett rättsområde som är föremål för ständiga förändringar, säger adjungerade professor Börje Leidhammar.

Han är utbildningsledare och en av initiativtagarna till det nya programmet som förutsätter Högskolans samverkan med det omgivande samhället vilket bland annat sker genom det utbildningsråd som är kopplat till ämnet och som träffas i höst.

erbjuda studenterna hög kompetens i undervisningen med bland annat fem disputerade forskare och flera adjunkter med mångårig kvalificerad juridisk praktik både inom och utom högskolan. Sambandet mellan undervisning och forskning kommer successivt att förstärkas.

Rättsvetenskap är alltså studiet av juridiken. Däri ingår att

tolka rättskällor och bedöma hur rättsregler ska omsättas i rättsföljder.

– Rättsreglerna kan sägas har två funktioner. Den ena är att lösa konflikter i enskilda fall, den andra är att styra samhällsutvecklingen i önskad riktning.

Detta kan röra sig till exempel om att motverka brott eller främja ett visst beteende i samhället. Sådan kunskap är mycket värdefull, både på det privata planet och i arbetslivet.

Rådet består av representanter för studen-

ter, lärare och för organisationer, näringsliv samt offentlig förvaltning vilket fungerar som garant för en fullständigt uppdaterad utbildning.

– Vi är glada och stolta över att kunna 16

Börje Leidhammar adjungerande professor

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

Börje Leidhammar har bakgrund som domare i förvaltningsdomstol och skattedirektör i skatteförvaltningen, hans avhandling vid Stockholms universitet 1995 handlade om bevisprövning i skattemål och han är alltjämt verksam som advokat i skatteprocesser och EKO-mål.

SAMVERKAN Externa medel

Ylva Fältholm:

– Samverkan ger relevant forskning Högskolans uppgift är att bedriva forskning som är relevant för det omgivande samhället. Det bidrar till allas utveckling och borgar för att skattebetalarna får bästa utdelning på pengarna. Därför krävs det att vi samverkar med näringsliv och offentlig sektor.

– Men vi kan inte tala om för näringslivet vilka problem de har som vi kan hjälpa till med, säger rektor Ylva Fältholm.

Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

17

SAMVERKAN ”Stora företag har egen forskning.

Frågan är vilket mervärde vi kan erbjuda.”

N

är Ylva Fältholm presenterade sina planer för HiG:s framtid underströk hon att samverkan med näringslivet och det omgivande samhället måste öka liksom de externa forskningsmedlen. I själva verket är det två frågor som är intimt förknippade med varandra. Men en fråga är hur det ska gå till.

– Vad gäller samverkan med näringslivet finns inget enkelt recept. Vi kan inte tala om för offentlig verksamhet och näringsliv vilka problem de har som vi kan hjälpa till med. Vi måste ha något att erbjuda och tillsammans med dem komma fram till vilken forskning de har behov av och som samtidigt är intressant för oss. Sådant samarbete startas oftast genom personliga kontakter och möten.

företrädare för näringsliv och offentlig sektor bjuds in till Slottet, får lyssna på och diskutera med forskare om en mängd spörsmål, avslutningsvis över en trevlig middag.

Samverkan har även stor bäring på utbildningens kvalitet.

– Absolut. Det möjliggör för studenter att delta i kunskapsproduktionen och att bidra till utvecklingen av både utbildning och forskning. Det ökar även lärarens möjlighet till sin egen kompetensutveckling.

På det sättet kan även möjligheterna till externa forskningsmedel öka.

– Högskolan i Gävle har en alldeles för låg andel externa medel jämfört med andra lärosäten och de måste öka. Men man ”En beviljad ansökan kan inte säga till någon som inte forskat Ylva Fältholm pratar om samverkan som ge- är grundplåten till en på tio år att skriva en forskningsansökan. mensam kunskapsproduktion, och att vi Det är ett jättejobb att bara förstå var vetenskaplig artikel.” kan söka forskningsmedel tillsammans kunskapsfältet ligger idag om man inte med näringslivet och dessutom författa forskat på länge. artiklar tillsammans. Men det kräver idéer.

Tio år utan forskning gör nog även att man kan ha svå– Som högskola eller universitet ska vi inte forska om rare att skriva ansökningar. Ylva Fältholm kan tänka sig att utan med. Många stora företag har ju egna forskningsorgaman inför någon form av stöd för att säkra att till exempel nisationer och satsar mycket pengar på det. Då är frågan budgetar och formalia stämmer och så vidare. Hon menar vilket mervärde vi kan erbjuda. också att innovationskontoret kommer att vara ett stöd i Exempel på mervärde är examensarbeten och industridokexternfinansieringsprocessen, särskilt när det gäller att artorander men vi kanske även kan erbjuda tvärvetenskapliga beta tillsammans med partner från det omgivande samhället. forskningsmiljöer av ett slag som inte finns på till exempel – Men jag tror inte på att låta någon annan skriva ansöen enskild industri. kan. Det måste den göra som är insatt i forskningen.

Forskningen och beskrivningen av den är så integrerade i Inom den offentliga sektorn är förhållandet annorlunda, där varandra. Men att skriva ansökningar är faktiskt något man finns oftast inte samma typ av egen forskning och där råder kan lära sig. Och när man skrivit en ansökan och fått den i regel inte någon konkurrenssituation eller några företagsbeviljad är ju det grundplåten till en vetenskaplig artikel. hemligheter.

Genomgång av forskningsfältet och syftet med forskningen Hur forskare, näringsliv och offentlig sektor ska hitta varär ju redan avklarade och texterna kan återanvändas om det andra finns flera exempel på. HiG:s fleråriga seminarieserie behövs.

Forskarna på Slottet är ett bra exempel på temakvällar där 18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

I PRAKTIKEN Effektivt alternativ

Ny metod ger bättre och billigare biogas En 45 meter lång reaktor, där matavfall omvandlas till biogas som kan driva upp till 2 300 bilar, eller alla Gävles bussar, under ett år. Det låter som en utopi men blev verklighet i september då en ny biogasanläggning invigdes vid Forsbacka.

Forskare från HiG deltar i projektet.

Foto: Ove Wall

B

iogasanläggningar finns många, men inte anläggningar som använder tekniken torrötning. Den vanliga metoden är att använda avloppsslam från reningsverken och ifall avloppsslammet är mycket blött krävs mycket värme för att starta processen. Torrötning kräver mindre värme.

Men metoden är ny och kräver forskning och miljöteknikfors-

karna Zhao Wang och Ola Norrman Eriksson deltar i projektet tillsammans med doktoranden i energisystem Sandra Carlos-Pinedo.

– Vi måste bedriva en del forskning och bygga upp kunskaper om denna teknik, för att optimera processen och få en stabil större produktion av biogas, säger Zhao Wang.

Forskarna träffar regelbundet folk från biogasanläggning och föreslår nya idéer och från Forsbacka får forskarna data att använda i sina modeller.

Den biogas som tillverkas i Forsbacka kommer till exempel att räcka till att driva Gävles alla bussar under ett år.

Torrötning är också en mycket billigare och säkrare metod än våtrötning, den är mindre känslig för störningar av metaller, gifter och kemikalier och slutprodukten är dessutom mycket renare. Tilläggas kan att en biprodukt vid biogastillverkningen är fosfor, vilket är en ändlig naturråvara, som används vid tillverkning av konstgödsel.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

19

I PRAKTIKEN Praxisnära forskning

Hudiksvalls kommun bekostar doktorand Högskolan i Gävle utlyser i höst fyra nya doktorandtjänster i Svenska, med inriktning Svenska som andraspråk. En tjänst finansieras huvudsakligen av Hudiksvalls kommun. De forskningsprojekt som kommer att genomföras är tänkta att ha en praxisnära karaktär och ske i samarbete med utbildningsaktörer i länet.

– Vi ser ett behov av att utveckla och förnya arbetssätten för att stärka både elever och lärare i undervisningen.

Antalet flerspråkiga och nyanlända elever har ökat, vilket har lett till utmaningar i arbetet med att säkerställa en likvärdig skolgång för alla elever. Vi behöver hitta nya metoder för att skapa både ett språk- och ett kunskapsutvecklande arbetssätt för elever såväl som lärare, säger Ingela Rauhala, förvaltningschef på lärandeförvaltningen i Hudiksvall.

Samarbetet kommer naturligtvis även HiG till dels.

– Vi vill bygga upp en integrerad forskningsmiljö kring Svenska som andraspråk och det har blivit allt viktigare med tanke på senaste årens flyktingströmmar. I och med att utbildningsaktörerna, skolorna, involveras i projektet blir det en samproduktion där alla blir vinnare, doktoranderna publicerar vetenskapliga artiklar och avhandlingar medan aktörer i utbildningssystemet kan utveckla sin pedagogik och organisering av utbildningen enligt nyvunna forskningsrön. En annan effekt är att Högskolan får lektorer med kompetens inom svenska som andraspråk vilket även stärker lärarutbildningarna, berättar Jaana Kurvinen, chef för Avdelningen för humaniora vid HiG. Flera doktorander kan komma ifråga längre fram då en ny forskningsmiljö just nu håller på att byggas upp.

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

Nätbaserat

– Varför kan inte ett klassr Under 1980-talet startade distansundervisningen vid HiG. På 1990–talet kom lektioner med telebild där lärare och studenter kunde befinna sig på campus eller något lärcentra.

– Under 2000-talet har vi fått femtioelva olika konferens- och utbildningstjänster och studenterna skapar egna digitala grupper för studier. Nu måste vi se till att införliva allt detta i hela vår studiemiljö, säger Claes Westelius som leder projektet Nätbaserat lärande som startade för ett par år sedan.

Text och foto: Ove Wall

LÄROSPÅN Aktuellt om utbildning

lärande

rum se ut som ett café?

– Det är lätt att tro att den genomsnittlige distansstudenten är en ensamstående mamma med två barn på landsbygden men det har visat sig att det inte stämmer. Det är istället väldigt många ungdomar som bor nära Högskolan men som valt att studera på distans för flexibiliteten. Det är en ny verklighet som utmanar vår syn på distansstudier och är något vi måste anpassa vår verksamhet till.

Claes Westelius undervisar på lärarprogrammet och har fun-

derat mycket på hur undervisning går till. Han minns katederundervisningen och bänkarna i räta rader, något som äldre människor utan inblick i moderna undervisningsformer gärna framhåller som idealet.

– De lägger gärna till ”att då var det ordning i skolan”.

Men vi vet genom forskning att det inte fungerar så idag vilket fler och fler håller med om.

I projektet Nätbaserat lärande samarbetar forskare, lärare och tekniker med att skapa nya förutsättningar för lärande i både digitala och analoga lärmiljöer. Detta öppnar nya möjligheter för vad lärande och utbildning kan vara och även var den kan utspela sig. Claes Westelius går så långt som att hävda att gränsen mellan campus- och distansstudier håller

på att suddas ut.

– Det är i alla fall en del av målet. Man kan vara lika närvarande i bägge formerna, kunna delta i föreläsningar och grupparbeten i realtid med bara en vanlig uppkoppling till internet. Detta gör också att det kan bli bättre samverkan mellan studenter, lärare och forskare.

Han visar runt i den första konceptsalen som byggdes enligt modellen som kallas flipped classroom och som ställer många invanda undervisningsrutiner på ända. Salen är möblerad med mjuka soffor, kuddar, fåtöljer, pallar olika typer av bord.

Färgerna är klara och allt är flyttbart och möjliggöra såväl föreläsningar, grupparbeten, videokonferenser och enskilda studier och här finns så klart flera olika typer av webbkonferensverktyg i realtid med världen utanför.

– Här finns massor av möjligheter och allt i en visuellt tilltalande atmosfär.

Det finns de som känner sig tveksamma och menar att det mer

liknar ett café än en föreläsningssal. Claes Westelius bollar då tillbaka med en motfråga: varför kan man inte hålla lektion i ett café?

– Vi som kommer från didaktik/pedagogiken har ju trots En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

21

LÄROSPÅN Aktuellt om utbildning

allt akademiskt belägg för hur goda förutsättningar för lärande kan skapas. Och studenterna gillar det. Vi ser att de salar vi byggt om har högst beläggningsgrad av Högskolans alla lokaler.

Det är heller ingen hemlighet att många studenter föredrar en

bärbar dator, hörlurar och ett café när de studerar eller lyssnar på föreläsningar.

– Projektet har både hårda och mjuka värden och de måste gå hand i hand. Det måste både ske en fysisk förändring, med teknik och saker, men man måste också ha de mjuka frågorna som handlar om hur jag ska jobba och lägga upp min undervisning med hjälp av de digitala verktygen.

För närvarande ingår omkring 25 personer i projektets kärna,

både forskare, lärare och chefer från alla akademier samt tekniker, och man arbetar tätt tillsammans med förslag, åsikter och lösningar.

Yrkeskategorierna i kärnan samarbetar dynamiskt med varandra, allt beroende på vad saken gäller och man arbetar i fyra fokusgrupper. Först digitala lärmiljöer som handlar om ITinfrastruktur och lokaler men också tjänster. Sedan finns en grupp som arbetar med pedagogiska frågor och hur examinationer kan gå till. En tredje grupp arbetar med samverkan med andra högskolor och universitet som håller på med liknande projekt.

– Just nu är det framför allt Högskolan i Halmstad vi samverkar med men vi har också träffat flera andra högskolor och Stockholms och Göteborgs universitet för att utbyta erfarenheter.

inom sjuksköterskeutbildningen och en inom lärarprogrammet.

Varje grupp ha endast en delprojektledare som är fast, sedan

går övriga till den grupp som de tycker passar för tillfället eller spörsmålet.

– Rent konkret kan det visa sig i att en lärare vill införa videolektioner och behöver stöd för det. Då börjar det som en pedagogisk idé eller fråga. Men sedan övergår det till en teknisk fråga och då kan läraren följa med in i IT-gruppen med sina idéer eller frågor.

Detta är ett synbart sätt att forma sig efter den dynamiska modell man arbetar med och strävar efter i projektet.

Det har funnits och finns fortfarande visst motstånd mot de här idéerna. Det kan bland annat handlar om en teknisk tröskel i och med den ökade mängden digitala verktyg.

– Men kärngruppen här hjälper till och skaran som vill testa växer hela tiden trots att man får testa i skarpa miljöer.

Dagens digitala möjligheter är här för att stanna och utvecklas.

Högskolan kan inte stå vid sidan om och titta på. Studenterna har god digital insikt, de skapar egna forum på till exempel Facebook, där det träffas för grupparbeten och de kan själva skapa videokonferenser med enbart varsin bärbar dator, eller faktiskt en mobiltelefon.

– De lösningarna kan studenterna få ha för sig själva, men vi på Högskolan kanske också ska ha lite mer sociala digital närvaro så att vi kan kolla av grupperna, hur arbetet går och vara närvarande för direkt kontakt.

Så finns den fjärde gruppen som arbetar

med forskning.

– Det är jättespännande för då kan de med fördel forska om de miljöer och de kurser som vi genomför och titta på vad som händer när vi ändrar på något. Även forskarna är representerad från alla akademier. Exempel på kurser vi valt ut för vidare forskning är CAD/CAM, en kurs

22

Claes Westelius

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

Ytterligare en aspekt av den anpassningsbara tekniken är att det underlättar för företag och organisationer att ta del av Högskolans utbud. Man kan till detta också lägga möjligheten till resfria möten vilket ju även har bäring på Högskolans vision om en hållbar livsmiljö för människan.

ALUMNPORTRÄTTET Namn: Emma Zetterman Utbildning och examensår: Industridesign 2016 Ålder: 23 år Nuvarande arbetsplats och yrke: Arbetar på Transformator Design som servicedesigner.

Berätta kort om ditt yrke, vägen dit och vad som påverkat ditt yrkesval: Som servicedesigner på Transformator drivs man av att arbeta mot ett mänskligare samhälle, där kunden är i centrum. Jag utvecklar tjänster och organisationer tillsammans med kunden.

När jag påbörjade mina studier på HiG hade jag en tanke om att skapa produkter som var tillgängliga för alla. Det som varit så självklart då blev efter tre år något helt annat. Jag insåg att design är ett verktyg. Design kan förändra, det kan förbättra. Design kan innehålla så många kraftfulla uttryck, design kan förändra någons vardag till det bättre. Vid den insikten så förstod jag att design inte måste vara en fysisk produkt, design som verktyg kan tillämpas på mer än så.

Jag upptäckte begreppet servicedesign och förstod att det var där och den jag ville vara.

Vad är det bästa med ditt yrke: Att jag hela tiden får lära mig om omvärlden.

Att jag får utforska olika branscher tillsammans med deras kunder. Att jag ständigt får utvecklas i min yrkesroll och ta del av andras erfarenheter.

Det som är absolut bäst, är att veta att vi faktiskt gör skillnad för dem som organisationer och myndigheter finns till för.

Hur har dina studier på HiG påverkat dig i ditt val av yrke och vägen dit?

Det har påverkat otroligt mycket. Jag är och kommer alltid vara så tacksam att det var just på HiG jag hamnade.

Ibland när jag tänker tillbaka så känns det som att alla bitar föll på plats under tiden jag studerade. Jag förstod vem jag ville vara och vart jag ville komma. Jag fick stöd i mina intressen och blev utmanad på bitar jag behövde utveckla. Det är tack vare Industridesign och personerna som arbetar där som jag hittade den vägen som passade mig bäst. Det finns så mycket vilja där, vilja att utveckla oss som individer. För mig var det anledningen till att jag hittade så rätt.

Känner du att du har nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?

Absolut, hela tiden. Utbildningen är en förutsättning för att jag ska kunna arbeta med det jag gör. Förståelsen för designmetodiken och hur man bedriver en designprocess är central.

Vad minns du särskilt från din studietid?

Alla gånger vi i klassen gjorde något ihop, när vi fick arbeta mot något gemensamt. Alla sena kvällar som vi valde att spendera tillsammans på skolan. Alla de svettiga och kreativa timmarna vi var i verkstaden och skapade. Det finns så otroligt mycket glädje och gemenskap i att tillsammans försöka förstå vad vi vill göra i framtiden. Det är precis som alla säger, högskoletiden är den roligaste tiden i ens liv.

Vilka är dina framtidsplaner?

Jag vill fortsätta att utvecklas inom det jag gör, bygga mer erfarenhet och kunskap. Inom en snar framtid vill jag även läsa en master inom design för att skapa ytterligare förståelse för vad design kan bidra med. Och jag hoppas att jag kommer att ha en fot kvar på Industridesign på Högskolan i Gävle, då jag alltid kommer att känna extra mycket hjärta för min tid där.

REKTORS RUTA … återkommer i nästa nummer av LEVE!

Dina erfarenheter från studietiden är viktiga för oss att ta del av. Om du vill tillhöra vårt alumnnätverk så titta in här: www.hig.se/alumn eller mejla oss på alumnkoordinator@hig.se.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2017

23

Min mor förstår men inte EU! En tidning från Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Besöksadress Kungsbäcksvägen 47 Telefon 026–64 85 00 Webbadress www.hig.se/leve Ansvarig utgivare Maivor Hallén Redaktör Ove Wall E-post till redaktionen owl@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ineko, Stockholm Upplaga 2 200

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

M

in mor som gått 6 år i skola i Svappavaara och under 30 år kört locktravers i Götvalsverket i Sandvikens Jernverk vet att det är skillnad på el och värme. Belysningen i valsverket kan knäppas av och på men den varma strålningen från de heta göten kan inte släckas. Den måste man vänta ut. Hon vet mer om fysik än EU och Sveriges Energimyndighet.

Den elektriska energins goda egenskaper

beror på att den är mera välordnad än värme. Den fås av elektroner lagrade på en hylla som kan fås att ramla ned från hyllan när el behövs. Värmen i det heta götet kommer från oordnade rörelser hos atomer och molekyler. Den kan inte tyglas.

Elektrisk energi har högre kvalitet än

värme. Användning av energi innebär att energins kvalitet förbrukas medan energin omvandlas. När en byggnad värms upp med ett elektriskt element omvandlas den tillföra elen till värme vid rumstemperatur och tränger sedan ut genom byggnadens väggar för att övergå till värme vid omgivningstemperatur. Energin finns kvar men den har omvandlats från el till värme av omgivningstemperatur. Energianvändning innebär alltid att den nyttiga energin slutar som oanvändbar värme av omgivningstemperatur.

EU har målsättningen att energianvänd-

ningen skall minska med 20 procent fram till 2020 i jämförelse med 1990 års nivåer. EU har bestämt att använd-

ningen skall mätas som primär energi, alltså hur många kWh fossilt bränsle, biobränsle, uran, vattenkraft, vindkraft och solkraft som årligen tillförs. EU har vidare bestämt att den primära energin skall baseras på förmågan att omvandlas till värme. 11 kg förbränt kol utvecklar 100 kWh värme eller 40 kWh el i ett värmekraftverk. Det betyder att 11 kg kol betraktas som en likvärdig resurs som 100 kWh vattenkraftel.

Ingen hänsyn tas till den primära energins kvalitet, vilken innebär att 40 kWh vattenkraft är en likvärdig resurs som 11 kg kol.

Sveriges Energimyndighet har utan invändning accepterat EU:s metod trots att den strider mot termodynamikens definition av användning av energi.

Metoden är dock funktionell för EU eftersom den innebär att 20 procentmålet blir lättare att uppnå än om en korrekt definition används.

Björn Karlsson, professor i energisystem