LEVE! nr 3 2019

Med studenten i centrum

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

REDAKTÖRENS RUTA

Varför vänta?

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se.

Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Anna Sällberg

Text Anna Sällberg

A

lla gör vi det. Säkert dagligen.

Kanske inte alltid medvetet, men resultatet blir detsamma – att saker som borde göras inte blir gjorda.

Det där tandläkarbesöket som redan skjutits fram två gånger. Samtalet till vännen du inte ringt på länge.

Gymkortet som ligger oanvänt i plånboken.

Så jag tror nog att vi alla har ett mer eller

mindre prokrastinerande beteende i oss. ”Jag jobbar bäst under press!” kanske du säger. Och så kan det nog vara, men blir resultatet lika bra?

Faktum är i alla fall att för vissa, bland annat studenter, kan problematiken bli så svår när studieuppgifterna hopar sig att en kurs med vägledande verktyg kan vara till hjälp (s. 14–15).

Jönsson i spetsen gör allt för att stötta Högskolans studenter (s. 12–13). På nästa uppslag får du också en inblick i studenten Camilla Blombergs liv. Med hjälp av pedagogiskt stöd kan hon studera på Högskolan samtidigt som hon behöver hantera sin reumatism som påverkar vardagen en hel del (s. 4–7). ”Den farligaste fördomen är att du inte har

några fördomar.” Det säger Kajsa Svaleryd som du får möta i personporträttet. Hon är samordnare för lika villkor vid Högskolan i Gävle och brinner för att öppna dörrar för alla oavsett bakgrund (s. 9–11).

Häng med i det här numret som har fokus

på våra studenter!

På Högskolan i Gävle finns en rad olika

skyddsnät som fångar upp studenter på olika sätt. Gefle Studentkår med Petra

Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 3 400 Du hittar oss även på sociala medier som

Facebook

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube

I DETTA NUMMER SIDAN 9

SIDAN 4

Drömyrke blir verklighet med pedagogiskt stöd Tack vare pedagogiskt stöd från Högskolan i Gävle kan Camilla Blomberg studera till socionom.

Hon brinner för att motverka fördomar

Kåren sätter studenten i första rummet

Kajsa Svaleryd jobbar för en högskola där dörren är öppen för alla oavsett bakgrund.

Ordförande Petra Jönsson brinner för att bidra till utbildning av hög kvalitet och en god arbetsmiljö för studenter.

SIDAN 18

SIDAN 14

Svårt att få ändan ur vagnen?

Högskolans kurs i prokrastinering vänder sig till studenter som behöver verktyg för att undvika att skjuta upp studieuppgifter in i det sista.

SIDAN 12

Forskning ökar kunskapen om våldsutsattas behov av stöd

SIDAN 20

Här får studenter en skjuts ut i arbetslivet

Sara Skoog Waller forskar om hur stödet till personer som utsätts för våld i nära relationer kan bli bättre.

Inom Drivhuset hjälper Hanna Vestin studenter som vill förverkliga sina företagsdrömmar.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

3

Pedagogiskt stöd gör drömutbildningen möjlig för Camilla Det syns inte på henne. Men ibland har Camilla Blomberg så svåra smärtor i sina leder att det är svårt för henne att äta, prata, skriva och gå. Hon har sedan barnsben lidit av ledsjukdomen reumatism. Utan pedagogiskt stöd hade en högskoleutbildning inte varit möjlig för henne.

Text och foto Marie Hägg

4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

STUDENTFOKUS

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

5

“En Camilla ger sig aldrig” Så lyder överskriften på Camilla Blombergs blogg krigszonen.se.

Camilla Blomberg är stark, har varit med om mycket och är en person som inte ger sig i första taget, det kände jag direkt när vi träffades.

Camilla läser andra året på socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle. Hon är en av många studenter Christina Edin och Camilla Blomberg

gogiskt stöd kan Camilla fullfölja sin utbildning. Det beviljade stödet innebär att hon till exempel får skriva på dator under salstentor eftersom det gör för ont att skriva för hand. Hon får också nästan all kurslitteratur på dator för att slippa bära en tung ryggsäck.

– Med tanke på alla operationer jag har gjort, min frånvaro och hur trött jag kan vara och hur ont jag kan ha det ibland så tror jag inte att jag hade klarat av den här utbildningen utan stödet jag får.

Pedagogiskt stöd gör att jag kan gå min drömutbildning, säger hon.

Christina Edin är en av två

vid Högskolan som har beviljats pedagogiskt stöd för att klara sina studier.

Reumatismen gör att hon också tillbringar mycket tid på sjukhus, bland annat för att ta prover, få sprutor och då och då även opereras. Genom att få peda6

samordnare för pedagogiskt stöd på Högskolan i Gävle.

Hon vill understryka att pedagogiskt stöd är en typ av kompensation till studenter som har någon svårighet, exempelvis dyslexi eller smärtproblematik.

Sökande måste också ha ett intyg av en sakkunnig, exempelvis läkare, psykolog eller logoped, som styrker studentens funktionsnedsättning.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

– Kursmålen ska alltid uppnås av alla studenter, självklart. Men vi brukar säga att vägen till målen kan se lite olika ut. Det är det som är grejen. Det handlar inte om att få en lättare utbildning eller att man får det lättare på något sätt. Det handlar om att få möjligheter så att man ska kunna klara kursmålen och vägen dit kan se lite olika ut beroende på förutsättningarna.

Antalet studenter som får pedagogiskt

stöd har stadigt ökat sedan 2008. Då var det knappt 50 personer som hade blivit beviljade stödet. 2018 hade Högskolan drygt 350 studenter med pedagogiskt stöd och läs- och skrivsvårigheter var då den vanligaste anledningen till stöd.

En av anledningarna till ökningen tror Christina Edin är att det har blivit

Totalt antal studenter med pedagogiskt stöd 2008-2018

Pedagogiskt stöd

400

Personer som har en funktionsnedsättning kan ansöka om särskilt pedagogiskt stöd på Högskolan i Gävles hemsida. Med begreppet funktionsnedsättning avses en permanent eller långvarig funktionsnedsättning.

350 300

Antal

250

200 150 100 50 0

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

År

Kvinnor:

mer känt bland studenterna, det har blivit en så kallad “ringarna på vattneteffekt”, förklarar hon.

Finns det några förutfattade meningar gällande pedagogiskt stöd?

– Det kan ibland finnas förutfattade meningar om att det är fusk att få lite längre tid på en tenta till exempel. Ett annat exempel är folk som tycker att man borde kunna anteckna själv om man läser på högskola, det är väl det mest grundläggande kan de tycka. Sedan kan folk också ifrågasätta om en person verkligen behöver stöd, vad finns det för grund? Då brukar vi svara att vi aldrig själva gör den medicinska bedömningen. Det är också därför det alltid måste finnas underlag som

Män:

vi kan fatta beslut på, säger Christina Edin.

Camilla, vad skulle du säga till dem som funderar på att plugga och som har någon funktionsnedsättning eller sjukdom och är lite oroliga över att börja studera på en högskola?

”Jag skulle säga: det går! Man måste våga försöka, för det finns lösningar.”

– Jag skulle säga: det går! Man måste våga försöka, för det finns lösningar. Det kanske inte blir den lösning man först hade tänkt eller såg framför sig.

Man ska inte vara rädd att söka sin drömutbildning för att man har en sjukdom eller så, det är möjligt, säger Camilla och ler stort. 

Exempel på stöd är: anpassad examination, anteckningshjälp, inläst litteratur, läs- och skrivprogram och teckenspråkstolk.

Området funktionsnedsättningar berörs också i tre lagtexter som Högskolan är skyldig att följa:

»» Förordning om de statliga

myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken.

»» FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

»» Diskrimineringslagen DL

(2008:567), lag som syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Källa: www.hig.se

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

7

IAKTTAGET

De utbildar sjuksköterskor i Kina Genom ett samarbete med Lishui University i Kina undervisar lärare vid Högskolan i Gävle varje år sjuksköterskor i Kina. Samarbetet kombinerar kulturutbyte, internationalisering och utbildning på ett sätt som har visat sig gynna både lärare och studenter.

Mikaela Willmer och Anna-Karin Olsson

Text och foto Anna Sällberg

S

edan 2014 har Högskolan i Gävle och Lishui University samarbetat kring en uppdragsutbildning för sjuksköterskor i Kina. Utbildningen är fyra år lång och sedan starten har två årskullar med vardera cirka 80–90 studenter tagit examen.

– Samarbetet är uppskattat och det är glädjande både för oss och för dem, säger Annakarin Olsson, legitimerad sjuksköterska, lärare och biträdande utbildningsledare för programmet tillsammans med Mikaela Willmer.

Programmet är gemensamt mellan lärosätena och universitetet i Kina ansvarar för några kurser medan Högskolan i Gävle an-

8

svarar för några kurser. En del undervisning sker på distans med inspelade föreläsningar, chatt och inlämningsuppgifter.

Femton personer från Akademin för hälsa och arbetsliv är involverade i programmet och åker regelbundet till Kina under olika perioder för att undervisa de kinesiska studenterna på engelska.

Antagningen till sjuksköterskeutbildningen sker lokalt i Kina. I Kina finns inga specialistutbildningar för sjuksköterskor och inte heller vidareutbildningar till barnmorska eller distriktssköterska. Utan studenterna läser i fyra år och väljer sedan vilket område de vill jobba inom.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

Hur skiljer sig arbetet att undervisa vid en sjuksköterskeutbildning i Gävle eller i Kina?

– Vi får förhålla oss till kontexten som är när vi befinner oss där eftersom det finns sociala skillnader mellan länderna. Vi diskuterar en del etiska frågor vilket är värdefullt både för oss och för dem. Annars ”brottas” det kinesiska samhället med liknande folkhälsoproblematik som den vi har i Sverige, med ökning av till exempel diabetes typ 2, övervikt och fetma. Man ser också en åldrande befolkning med ökat vård- och omsorgsbehov. Den här utbildningen betyder oerhört mycket för oss lärare som får möjlighet att undervisa i ett annat land, på ett annat språk och samtidigt möta en annan kultur, säger Annakarin Olsson.

NÄRGÅNGET

Allas lika värde driver Kajsa Svaleryd att utmana fördomar

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

9

Jämställdhet, diskriminering och lika rättigheter för alla. Det är stora ämnen som hamnar på Högskolans lika villkor-samordnare Kajsa Svaleryds skrivbord. I sitt jobb möter hon både studenter och medarbetare och på fritiden tycker hon om att testa nya bokgenrer, åka skidor vintertid och att äta mat.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson

E

na dagen står Kajsa Svaleryd i Högskolans entré Rävhallen tillsammans med Gefle studentkår och serverar frukost till studenter. Nästa dag sitter hon i en arbetsmiljökommitté eller utbildar chefer om jämställdhetsintegrering.

– Jag har förmånen att ha ett jobb där ingen dag är den andra lik. ”Men jobbar du ensam?” frågar vissa mig.

Nej, jag är inte ensam. Det är det som är tjusningen med att vara samordnare. Jag har 700 kollegor och 16 000 studenter som jag jobbar tillsammans med, säger hon med ett leende.

Kajsa Svaleryds roll innebär att hon an-

svarar för frågor som rör lika villkor, diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Hon är dessutom samordnare för ett regeringsuppdrag som rör jämställdhetsintegrering inom Högskolan i Gävle.

– Jag har både ett student- och ett medarbetarperspektiv. Så jag jobbar både strategiskt och övergripande med

10

styrdokument, kartläggningar och analyser och så samverkar jag mycket med kåren och håller i föreläsningar.

Hon är utbildad för-

”Jag vill jobba med utvecklingsfrågor som motiverar och engagerar i stället för att det ska kännas svårt och hindrande.”

skollärare i grunden. Sedan har hon även studerat medie- och kommunikationsvetenskap, genusvetenskap och diskrimineringsrätt. Innan hon tog sig an lika villkorjobbet på Högskolan i Gävle jobbade hon på kommunledningskontoret i Gävle kommun och hade en liknande roll där. Hon har även haft andra uppdrag med fokus på jämställdhetsfrågor.

– Jag tror att mitt intresse för området väcktes tidigt på gymnasiet när lärare i både religion och psykologi var duktiga på att få med det perspektivet och fånga intresset. Sedan har det

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

följt mig hela tiden. Just det här med inkludering, att få höra till. Att man inte ska bemötas av normer som förminskar, förlöjligar, stänger ute eller begränsar människor, säger Kajsa Svaleryd.

Varför är det viktigt att uppmärksamma frågor som rör jämställdhet och normer?

– Tittar vi på statistik i landet, inom alla samhällsområden, så ser vi att beroende på vad du har för kön, ålder,

NÄRGÅNGET KAJSA vid sidan om Namn: Kajsa Birgitta Svaleryd. ”Jag är döpt efter farfars båt och där fick jag Kajsa. För att kompensera för det fick jag Birgitta efter Heliga Birgitta. Det var väl lite hedniskt att döpa ett barn efter en båt”, säger hon och skrattar.

Kajsa Svaleryd

sexuell läggning, religion eller etnicitet så möter du olika hindrande strukturer. Tillhör man normen ser man kanske inte att en del dörrar är öppna för vissa och stängda för andra. På ett lärosäte är det viktigt att både studenter och medarbetare känner sig trygga och att man hör hemma och har möjlighet att utvecklas.

På Högskolan i Gävle finns det olika typer av frågor som kan passera Kajsa Svaleryds arbetsbord. Det kan handla om transparenta karriärvägar, det vill säga att undersöka hur medarbetare gör karriär inom akademin, och säkerställa att till exempel inte ålder, kön eller etnicitet har någon betydelse.

– Det kan också handla om hur vi jobbar med trakasserier, hur fördelningen av forskningsmedel ser ut eller introduktionen till nya studenter. Det är viktigt att vi har tänkt till så att oavsett vem du är så ska du känna att du inte möter några osakliga hinder när du kommer hit till Högskolan.

I sitt jobb märker Kajsa Svaleryd att det

finns strukturer och traditioner i vårt samhälle som i vissa fall kan hålla oss kvar i förlegade mönster och värderingar. När hon håller i utbildningar eller workshops är ofta värderingsövningar ett moment där deltagarna får utmana sina tankebanor.

– Den farligaste fördomen är att du inte har några fördomar. Det handlar mycket om att bli medveten om dem och hitta strategier för att inte agera på sina fördomar. Det är så viktigt.

Vad är din drivkraft?

– Jag tror att det är det här att jag har en vilja att skapa struktur och tydlighet. Jag vill jobba med utvecklingsfrågor som motiverar och engagerar i stället för att det ska kännas svårt och hindrande. Det är först när vi synliggör något som vi kan hitta ett engagemang att förändra. Det är nyckeln till mycket, att synliggöra. 

Titel: Lika villkor-samordnare vid Högskolan i Gävle Ålder: 48 år Bor: I en villa från 50-talet i Fridhem i Gävle. ”Det tar sex minuter på cykel till jobbet, så det är nästan för nära. Det är så att man får cykla en extra sväng för att hinna cykla av sig lite.”

Familj: Man, två härliga tonåringar och två katter.

Intressen: ”Skidor är ett stort intresse för hela familjen. Annars gillar jag att arbeta i trädgården och jag tycker väldigt mycket om att läsa och skriva. Och att äta mat. ”Jag har en man som älskar matlagning, så jag hittar recept och äter. Det är min roll!”

Musik: ”Det blir väldigt mycket svensk musik. Men allt från Laleh till Kiss passerar mina spellistor. Det är väldigt beroende på vilket humör jag är på om det kanske blir jazz, hårdrock eller svenska schlagerlåtar.”

Böcker: ”Allt. Men jag är ganska svag för deckare. Sedan försöker jag även att hitta böcker där jag kan fördjupa mig i något som jag inte alls kan, något som är utmanande. Till exempel hur världsekonomin hänger ihop.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

11

Petra Jönsson

”Som student ska du känna dig inkluderad i Gävle stad och i kommunen.”

Studentkåren stöttar studenter i vått och torrt 12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

STUDENTFOKUS Gefle Studentkår är ett forum av och för studenter där studenternas bästa alltid är i fokus. Rättigheter och skyldigheter, arbetsmiljö och inflytande över utbildningen är några viktiga uppdrag. Med på schemat finns förstås också en del skoj och galej.

Text och foto Anna Sällberg

P

etra Jönsson började som ordförande för studentkåren i somras och hade då precis tagit examen från Högskolans miljöstrategprogram.

Hon drivs av ett starkt engagemang för miljöfrågor och vill att varje student ska ha koll på sina rättigheter och skyldigheter.

– I början kan det vara svårt att veta vilka regler som gäller och vad du som student också har rätt till. Jag vill visa vilket enormt stöd vi som studentkår erbjuder. Vi är på tårna och ställer frågor eftersom vi alltid har studenten i fokus.

Som nyutexaminerad miljöstrateg har hon studentlivet i färskt minne och vet vilka frågor som är aktuella. Hon har själv suttit som studentrepresentant i ett akademiråd, suttit med i Högskolans råd för hållbar utveckling, varit studentguide för nya studenter och varit vice ordförande i föreningen Gefleteknologerna.

Därmed vet hon vikten av studentinflytande.

– Det är jätteviktigt. Jag tror att kvaliteten på utbildningarna stärks av att vi har studenter i nämnder och råd som är med och påverkar. Det är studenterna som är duktigast på att berätta om de är nöjda. Vill du göra skillnad behöver du hitta forum där du får uttrycka din åsikt och göra något.

Petra Jönsson lyfter fram att kommunikationen med studenter alltid kan utvecklas.

– Det händer jättemycket saker på en högskola. För oss är det viktigt att fundera kring vilken information som är relevant att förmedla och vilka kanaler vi använder.

Jag vill tydliggöra vad det innebär att vara med i ett råd eller en nämnd och studenterna ska känna att det är gynnsamt att engagera sig. Studentlivet i Gävle har lyft mig jättemycket som människa. Det är klyschigt, men sant.

Gefle Studentkår är en aktör som samarbetar med många andra för studenternas bästa.

– Vi, Gävle kommun och Region Gävleborg är väldigt värdefulla för varandra. Vi behöver lyfta ännu mer att vi har relevanta utbildningar. Ju fler samarbeten vi skapar desto större möjlighet att studenter kan knyta kontakter och att de också stannar kvar här efter studierna. Studenter behöver veta att de är behövda och kan få jobb, säger Petra Jönsson.

Vilka frågor är extra viktiga för dig att jobba med?

– Som student ska du känna dig inkluderad i Gävle stad och i kommunen. Jag ser positivt på att det byggs nya studentbostäder till exempel. Sedan tycker jag att bussarna förbi Högskolan skulle kunna gå lite oftare. Vi jobbar för att varje student ska känna sig stolt över sin högskola. 

Blir du nyfiken på Högskolan i Gävles utbud?

Vi erbjuder både unika och utmanande utbildningar och det breda utbudet innehåller allt från folkhälsostrateger till fastighetsmäklare, från kreativt skrivande till utredningskriminologi.

Hos oss kan du välja mellan ett 50-tal olika program och ett stort antal fristående kurser. Du kan läsa på heleller halvfart, på kvällstid, på distans eller via internet.

Vi samarbetar med en rad olika stora företag i vår region och vårt samlade campus ligger vackert vid Gavleån, med gång- och cykelavstånd till det mesta.

Läs mer på hig.se

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

13

Illustration Ola Höglund

Kurs i prokrastinering hjälper studenter att komma till skott Att vänta med tentaplugget till sista natten eller att skjuta fram det där nödvändiga tandläkarbesöket är inte helt ovanligt. Tillhör du dem som brukar skjuta upp saker in i det sista? På Högskolan i Gävle kan studenter gå en kurs i uppskjutandeproblematik och lära sig att hantera den.

Text och foto Anna Sällberg

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

F

ör en student kan det bli många saker att hålla reda på i huvudet samtidigt med deadlines, tentor och mängder med kurslitteratur som breder ut sig framför dig. Det kan också göra att fritiden blir lidande när förmågan att prioritera minskar i takt med att kaoset ökar.

– Vi ser att det här är något som studenter kan ha problem med vid högskolestudier. En student behöver vara väldigt självgående samtidigt som många olika saker drar till sig uppmärksamheten. Det blir en utmaning. Därför försöker vi jobba studentnära och erbjuder en kurs i prokrastinering, ett ord som många inte känner till, säger Pia Almqvist, studievägledare vid Högskolan i Gävle.

STUDENTFOKUS Prokrastinering står alltså för ett beteende då du medvetet skjuter upp sysslor som du vet att du borde göra.

– Många studenter vittnar om att de har så mycket i huvudet. De behöver få ner det på papper och skriva i detalj vad de ska göra när de pluggar, säger Sofia Alfredsson, samordnare för pedagogiskt stöd och studentcoach.

Högskolan har anordnat kursen under sju terminer hittills.

Då träffas en mindre grupp studenter vid cirka fyra tillfällen då de tillsammans pratar om problematiken samtidigt som de får konkreta tips från kursledarna. Emanuel Klein är en av flera studenter som har tagit chansen att gå kursen.

– Det har varit genomgående under hela mitt liv att jag har skjutit upp grejer. Jag var nära att misslyckas med gymnasiet på grund av det. Jag visste att mitt beteende var inlärt och det var dags att ändra på det. Jag förstod att jag inte skulle klara högskolestudierna om jag inte ändrade mitt beteende, säger han.

Tidigare kunde han ”dansa på deadline” och påbörja en inlämningsuppgift några timmar innan den skulle lämnas in.

– Jag brukade tänka att jag jobbar bäst under stress för då jobbar jag, men resultatet blir inte bra.

Nu tänker Emanuel Klein på ett annat sätt. Han visar sin kalender som nu är ifylld med detaljerade aktiviteter dag för dag – ett konkret tips som han fick under kursen.

– Det är även viktigt att planera in ledig tid och återhämtning. Utgångspunkten kan vara att plugga dagtid vardagar och att vara ledig på helger. Men alla får hitta sitt sätt och

5 tips!

1 2 3

Jobba i 25-minuters-pass, ta sedan en paus

4

Planera in ledig tid och återhämtning

5

Låt det ta tid att ändra beteendet

Få ner allt du har i huvudet på papper nvänd en kalender och planera i detalj vad du ska göra A – i stället för att skriva bara ”plugga”, skriv ”läs XX sidor i kurslitteraturen och gör inlämningsuppgift 1 och 2”

Förutom kursen i prokrastinering erbjuder Högskolan i Gävle även sina studenter kurserna ”Våga tala” och ”Stresshantering”.

Kontakta sofia.alfredsson@hig.se eller pia.lahtinen.almqvist@ hig.se om du är nyfiken på någon av kurserna.

Pia Almqvist, Sofia Lagerberg Alfredsson och Emanuel Klein.

avgöra hur många timmar per dag som behövs till studierna, säger Sofia Alfredsson.

Hon nämner ”pomodorotekniken” som är ett verktyg för effektivare tidsplanering.

– Att jobba fokuserat är inte så svårt när man väl är fokuserad. Det svåra är att bli fokuserad. I kursen tränar vi på att identifiera tankar och att behålla fokus här och nu, inte tänka bakåt eller framåt. Pomodorotekniken innebär att du jobbar i pass på 25 minuter och sedan tar en paus innan du fortsätter, säger Sofia Alfredsson.

I dagens digitala samhälle kan det dessutom vara extra svårt för studenter, och även för andra, att behålla fokus när vi är ständigt uppkopplade och tillgängliga och omges av stimulans.

– Sociala medier skapar en distraktion. Det är en lätt flykt från det som ska göras egentligen och man behöver inte anstränga sig i det, vilket ställer högre krav på dagens studenter, säger Pia Almqvist.

Sofia Alfredsson betonar att kursen inte erbjuder något ”facit” till uppskjutandeproblematik.

– Det tar tid att ändra ett inlärt beteende. Vi har inget trollspö men vi kan skapa en medvetenhet och ge studenter verktyg i vardagen så att de själva kan göra jobbet.

Emanuel Klein har nu lyckats planera sina studier vid Högskolans samhällsplanerarprogram så att arbeten har lämnats in i tid, även om det har varit en utmaning.

– Jag vet att jag inte kan bli magiskt botad men nu vet jag hur jag ska göra för att prokrastinera mindre. 

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

15

Julia Forsberg och Henrik Lunderbye-Färnefors

Studentguiderna visar vägen den första tiden Som ny student på en högskola kan det vara som att komma till en helt ny värld med akademiskt språk, tentor, kurslitteratur och föreläsningar. Julia Forsberg och Henrik Lunderbye-Färnefors är två av Högskolan i Gävles studentguider som vägleder de nya studenterna.

Text och foto Anna Sällberg

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

STUDENTFOKUS

”De flesta studenter visar en enorm uppskattning för vårt arbete och att känna sig behövd och uppskattad ger mig energi.”

ulia Forsberg läser det tredje året på ekonomprogrammet och hon har tidigare suttit med i styrelsen i studentföreningen Gavlecon där hon fick mersmak för att engagera sig inom Högskolan.

– De flesta studenter visar en enorm uppskattning för vårt arbete och att känna sig behövd och uppskattad ger mig energi. Det sociala sammanhanget är också lärorikt och bidrar till att jag tränar upp min naturliga sociala förmåga.

Detta uppdrag ger mig dessutom en extra merit på cv:t vilket också är en bonus!

I rollen som studentguide ingår det att vara tillgänglig för frå-

gor måndag–fredag för de nya studenterna från datumet då antagningsbeskedet kommer och sedan en bit in på terminen.

Nya studenter kan till exempel mejla, smsa eller ringa mig om de har funderingar över något.

– Det är många frågor om bostäder, kurslitteratur och utbildningars upplägg. För mig är det viktigaste att alltid bemöta de nya studenterna med en god ton och visa att jag uppskattar att de ställer frågor till mig. Jag vet själv hur

förvirrande allt var i början och det går inte att veta allting från början!

Henrik Lunderbye-Färnefors studerar vid industridesignprogram-

met och är inne på sitt andra år.

– Jag ville bli studentguide eftersom jag älskar att hjälpa folk och att träffa människor. För mig är den viktigaste uppgiften att finnas där. Oavsett om det är någon som behöver hjälp med en skrivare eller om man behöver prata om större saker. Då ska jag finnas där, lyssna och göra mitt bästa för att kunna hjälpa till.

Varför behövs studentguider?

– Det är ett viktigt uppdrag och alla behöver inte hjälp av en studentguide, men när det väl dyker upp något som en studentguide kan hjälpa till med så är man otroligt tacksam att de finns. Det är väldigt fint att vi studenter kan hjälpa varandra. Jag tycker att det är fantastiskt att Högskolan i Gävle har sett det behovet och lägger stora resurser på att det ska finnas studentguider. Jag gillar att jag får vara en del i att skapa en trivsam och levande högskola! 

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

17

Sara Skoog Waller

Forskning om våld i nära relationer ska bidra till ökat stöd till utsatta Nästan varannan kvinna i Gävle kommun har i en enkät svarat att de utsatts för någon form av våld i nära relation i vuxen ålder. Det är också vanligt att barn i familjen samtidigt utsatts eller bevittnat våld i hemmet. Det visar forskning som Sara Skoog Waller, forskare inom psykologi vid Högskolan i Gävle, jobbar med.

Text och foto Anna Sällberg

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

FORSKNING

H

on är doktorand och i sin avhandling riktar hon in sig på vittnespsykologi, men vid sidan om det jobbar hon även med forskning som rör våld i nära relationer. På uppdrag av Gävle kommun har hon tillsammans med kollegor vid Akademin för hälsa och arbetsliv gjort en bred kartläggning av förekomsten av våld i nära relationer i Gävle kommun.

– Det vi ser är att ungefär 40 procent av kvinnorna som svarade i enkätundersökningen hade blivit utsatta för någon typ av våld i vuxen ålder och motsvarande siffra för männen är ungefär 25 procent, säger hon.

På flera sätt är skillnaderna stora mellan könen.

– Våldet mot kvinnor har generellt en högre allvarlighetsgrad och det är mer systematiskt och upprepat. Män utövar oftare våld mot kvinnor i en kontext av kontroll och utsatta kvinnor upplever oftare rädsla och minskat livsutrymme, säger Sara Skoog Waller.

En del i forskningen som hon särskilt vill lyfta fram är barns utsatthet.

– Barn som bevittnat våld i hemmet får lika allvarliga psykiatriska konsekvenser som barn som utsätts för direkt våld. Så barn som bevittnar våld är också brottsoffer.

Ekonomiskt våld kan handla om att partnern har tagit lån i den utsattas namn, tvingat den utsatta att ta krediter eller inte låtit den utsatta ha egna pengar eller ekonomiskt utrymme. Det ekonomiska våldet är ett sätt att kontrollera en person, vilket kan få livslånga konsekvenser för den utsatta.

Med en bakgrund inom kvinnojoursrörelsen har Sara Skoog

Waller fått se konsekvenserna av våld i familjer på nära håll.

Hon har arbetat ideellt inom kvinnojouren Blåklockan i Gävle och suttit som ordförande och ledamot i styrelsen.

– Det här är ett folkhälsoproblem som är otroligt utbrett.

Kvinnor och barn som utsatts för våld går igenom väldigt svåra saker och ändå har de svårt att få det stöd som de behöver och har rätt till. Så det är verkligen en fråga jag brinner för, hur stödet till kvinnor och barn som utsatts för våld ska bli bättre.

”Det här är ett folkhälsoproblem som är otroligt utbrett.”

I de fall då de våldsutsatta hade barn, visade kartläggningen

att barnen ofta hade varit utsatta för direkt våld av samma förövare eller varit närvarande när mamman utsatts.

Sara Skoog Waller anser att dessa resultat är särskilt viktiga för yrkesgrupper som möter våldsutsatta, exempelvis inom socialtjänsten.

– Möter du en förälder som utsatts för våld i nära relation är risken hög att barnet antingen bevittnat eller utsatts för direkt våld av samma förövare.

Forskare skiljer mellan flera typer av konsekvenser som våld i

nära relationer ofta får för den utsatta; fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser.

– De ekonomiska är väldigt viktiga att uppmärksamma.

Hon vill lyfta fram det så kallade latenta våldet som påverkar den utsatta personens hela tillvaro, oavsett plats och tid på dygnet.

– Våld är inte bara en handling som utövas här och nu i realtid, utan det inskränker en persons hela livsutrymme och frihet vare sig förövaren är närvarande eller inte.

Gävle kommun använder redan rapporten med namnet ”Jag önskar att de hade trott mig” som Sara Skoog Waller har skrivit tillsammans med kollegor från Högskolan, för att se omfattningen av våldet i kommunen. Den ger en fingervisning om hur stöd och resurser kan riktas.

Nu har hon ett projekt på gång som handlar om upplevelser av

ensamhet hos kvinnor som utsatts för våld, bland annat kopplat till i vilken omfattning de söker stöd.

– Många av de här kvinnorna upplever att det inte spelar någon roll om de polisanmäler för att det inte gör någon positiv skillnad för deras situation. Bristen på stöd är ett stort problem som vi måste ta på allvar. Våldsutsatta ska känna att det går att bli tagen på allvar, få hjälp och ta sig ur sin situation.

Det är det viktigaste för att fler ska bli fria, säger hon. 

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

19

Hanna Vestin ger drivkraft åt unga entreprenörer Vad gör du på jobbet?

– Jag jobbar med rådgivningar och utbildningar till studenter som har en företagsidé som de vill förverkliga. Samtidigt knyter jag kontakter med företag och olika aktörer i Gävle, anordnar event och marknadsför Drivhuset. Min styrka i det här jobbet är att jag älskar att träffa folk och att skapa kontakt med andra människor.

Namn: Hanna Vestin Ålder: 33 Utbildning och examensår: Industridesignprogrammet vid Högskolan i Gävle, examen i juni 2018 Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Verksamhetsledare för Drivhuset Gävleborg och egenföretagare

Varför fastnade du för ditt yrkesområde?

– Jag är en social och kreativ person som hade tänkt jobba med design eller hantverk. Men den typen av jobb växer inte på träd. Så det löste jag genom att starta företag vid sidan om där jag renoverar möbler på uppdrag från privatpersoner. Där får jag utlopp för mitt skapande samtidigt som jag får vara kreativ på en annan nivå inom Drivhuset. Jag ser mig som spindeln i nätet och ett bollplank mellan studenter och ”det verkliga livet”.

Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?

– Jag trivdes så bra! Programmet var ganska 20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

nytt och jag gick i världens bästa klass. Vi hade jättebra sammanhållning. Jag lärde mig mycket om mig själv som person och hur jag är i grupp. Det var så himla roligt att få jobba praktiskt i verkstaden. Jag skulle lätt läsa programmet en gång till!

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?

– Jag skrev mitt exjobb om hur man startar eget företag och jag har stor nytta av alla digitala verktyg som jag lärde mig. Genom alla grupparbeten lärde jag mig mycket om hur jag möter personer i olika åldrar som är på olika ställen i livet. Samtidigt lärde jag mig många metoder inom idéutveckling och brainstorming.

Vad är det bästa med ditt yrke?

– Att få träffa nya människor och att få vara med precis i början av en affärsidé och följa utvecklingen.

ALUMN

Kontakt: Hanna Vestin Verksamhetsledare Entreprenörsstiftelsen Drivhuset Gävleborg Mobil: 070-238 45 98 E-post: hanna.vestin@drivhuset.se

Vad gör du på fritiden?

– Jag har två barn, varav det ena har ett sportintresse så det blir mycket fotboll och innebandy. Sedan rustar vi vårt drömhus, jag och min man. Det är ett evighetsprojekt men vi gillar att arbeta med händerna och fixa. Utöver det älskar jag inredning och att fixa i trädgården.

Vad gör dig glad?

– När jag umgås med familj och vänner eller när jag är i min verkstad.

Vad gör dig arg?

tråkigt svar. Orättvisor och när det inte går som man vill. Om jag har en idé men inte lyckas hela vägen, då tryter tålamodet!

Vad har du för framtidsplaner?

– Jag ska försöka utveckla mig själv så mycket jag kan med kurser och intressanta föreläsningar, samtidigt som jag vill ta Drivhuset Gävleborg till nya höjder. Jag vill att varje student här på Högskolan ska veta vart de kan vända sig vid entreprenörsfrågor och funderingar kring eget företagande. 

DRIVHUSET ”Stiftelsen Drivhuset är en icke vinstdrivande organisation som vägleder och inspirerar entreprenörsförmågor till att förverkliga sina idéer.

Genom gedigen kompetens och professionellt arbete, hjälper Drivhuset nya entreprenörer att starta och driva företag samt att stimulera entreprenörskap bland studenter.”

Källa: www.drivhuset.se

– Trotsiga barn, men det är ju ett lite

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

21

Here we present some selected articles from the magazine translated into English.

They teach student nurses in China Through a collaboration agreement with Lishui University in China, every year teachers from the University of Gävle go to China to teach student nurses. The partnership combines cultural exchange, internationalisation and education in a way that has been shown to be of benefit for both teachers and students.

Since 2014, the University of Gävle and Lishui University have had a partnership concerning contract education for nurses in China. The study programme is four years long and since it was started, two cohorts have graduated, each with about 80–90 students.

Pedagogical support enables Camilla to realise her university study dream Camilla Blomberg has no visible signs of disability but sometimes she has so much pain in her joints that it is hard for her to eat, talk, write and walk. She has suffered from rheumatoid arthritis since childhood. Without pedagogical support, it would be impossible for her to study at the University.

Camilla is doing her second year of the Social Worker programme at the University of Gävle. She is one of many students at the University who have been granted pedagogical support so as to be able to cope with university studies.

The support she has been granted enables her, for example, to write on a keyboard at exams since writing by hand is too painful for her. In addition, she has been given almost all her required reading in digital form so she doesn’t have to carry a heavy rucksack.

– Considering all the operations I have had, how often I have had to miss classes, how tired I can be and how much pain I have sometimes, I don’t think I could have coped with this study programme without this support. Pedagogical support enables me to do the study programme of my dreams, she says.

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

– The partnership programme is much appreciated and that is positive for both us and them, says Annakarin Olsson, registered nurse, teacher and assistant programme director together with Mikaela Willmer.

The programme is run jointly by the two higher education institutions and some of the teaching is done remotely with recorded lectures, live chat and written assignments.

IN ENGLISH The equal worth of all people drives Kajsa Svaleryd to challenge prejudices Equality, discrimination and the equal rights of all people. The scope of the topics that come under the responsibility of the University of Gävle’s equal opportunities coordinator Kajsa Svaleryd is huge. Her job involves interaction with both students and university employees, and in her spare time she enjoys testing new book genres, skiing and eating food.

One day, Kajsa Svaleryd might stand at the entrance to the University, Rävhallen, together with the Gefle Student Union, serving breakfast to students; the next day, she might attend a work environment committee meeting or educate managers about equality and integration.

– My job implies taking the perspective of both the students and the university’s employees. So I work with strategy and apply an overall approach with control documents, surveys and analyses.

I also collaborate a lot with the unions and give lectures.

Course helps students to address procrastination Putting off revising for an exam until the last night or postponing an essential visit to the dentist is common human behaviour. Are you one of those people who tends to postpone things until the last minute? At the University of Gävle, students can take a course in understanding the problems linked to procrastination and learn how to handle it.

Students have many things to keep track of at the same time as their time fills up with huge amounts of required reading, assignment deadlines and exam dates. This may have a negative effect on their spare time too as their ability to prioritise decreases at the same time as the chaos worsens.

Procrastination is when a person deliberately postpones chores and tasks that they know they should do. Emanuel Klein is one of the students who have taken the opportunity to do the course.

– I used to think that I perform best when I’m stressed because that’s when I actually do some work, but the result is not good. I know I can’t just be magically cured but now I know how to procrastinate less.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2019

23

PÅ GÅNG 9 oktober Gävle Dala Drivmedelskonvent, Högskolan i Gävle Dagen handlar om hållbara transporter som konkurrensfördel i Gävleborg.

16–17 oktober FEKIS 2019, Högskolan i Gävle Temat för årets FEKIS-konferens är hur företagsekonomin kan bidra till en hållbar livsmiljö.

14–15 november Populism, Democracy and the Humanities It is a national event organized by the Department of Humanities of the University of Gävle.

På vår hemsida hig.se kan du alltid ta del av senaste nytt från Högskolan i Gävle och hitta information om evenemang som är på gång.

VILL DU SAMARBETA MED OSS? Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning.

På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

20221606

”Jag är övertygad om att mitt och andra studenters engagemang ledde till att säkra utbildningarnas kvalitet.”

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA

M

itt engagemang för utbildningskvalitet började tidigt. Redan på högstadiet ledde mina och mina klasskompisars protester till att vi fick byta fysiklärare.

I stället för att undervisa hade vår lärare under en hel termin visat samma film om och om igen – den om Tacoma Narrows Bridge som 1940 kom i självsvängning och till slut kollapsade.

På den tiden lyste föräldrarna med sin frånvaro i skolan. Man fick – på gott och ont – klara sig själv. För mig ledde det till att jag började engagera mig. Långt senare, när jag trots bristande fysikkunskaper pluggade till civilingenjör i Luleå, engagerade jag mig i olika beslutsorgan. Jag satt med i institutionsstyrelsen och som doktorand blev jag ordförande i doktorandsektionen och satt med i den tekniska fakultetsnämnden.

Under de där åren lärde jag mig oerhört mycket, kunskaper som jag senare hade stor nytta av både som lärare och som del av universitetsledningen. Men det var inte bara jag som individ som tjänade på detta.

Jag är övertygad om att mitt och andra studenters engagemang ledde till att säkra utbildningarnas kvalitet.

Och det är precis samma sak här vid Högskolan i Gävle – våra studenter och deras engagemang är kritiskt för

kvaliteten i våra utbildningar. Gefle studentkår, studentföreningarna och de studenter som är representerade i olika nämnder, råd och styrelser gör ett fantastiskt jobb. I Högskolans ledningsgrupp har vi också stor glädje av att få ett studentperspektiv på våra diskussioner. Allt detta leder till bättre beredda beslut om våra visioner, strategier och mål.

Men med berättelsen om Tacoma Narrows Bridge vill jag också göra en annan poäng. En av de viktigaste arenorna för studentinflytande är mötet mellan studenter och lärare, oavsett hur och var undervisningen äger rum. De allra flesta lärare är inte som min gamla fysiklärare.

De lyssnar och tar till sig av studenternas synpunkter och idéer. Kvalitet skapas genom en process där Högskolans ledning, våra studenter och lärare arbetar tillsammans, både i det dagliga mötet och i de beslut som fattas.

Ylva Fältholm Rektor Högskolan i Gävle