PRYGEL OCH EGENMAKT

AV: PASTEJPLUGGEN

I sedvanlig anda är det nu dags för vinters ljuspunkt. Jag talar inte om varesig jul eller fotbolls-VM, utan om släppet av världens bästa tidskrift. Visst har ni väntat? Det är klart ni har! Även om Börsgruppens tama spex eller Idrotts pojkaktiga inskolning kan underhålla i vintermörkret, finns det ju faktiskt ingenting som mäter sig mot detta frosseri i satir och pricksäkerhet.

När vi i campus viktigaste utskott inte demonstrerar för reservationen av

våtmarkerna eller mot nya kärnkraftsbyggen, är vi väldigt aktiva i de mänskliga rättighetsorganisationerna. Valet av ämne för årets släpp föll därför helt naturligt på Qatar-VM, möjligheternas land.

Vid det här laget kan det omöjligt undgått någon, inte ens akademikerna, att fotbolls-VM spelas i semesterparadiset Qatar. För den som kanske inte har så bra koll på exakt vad detta faktiskt innebär, så har landet fått oerhörd kritik för sina mediokra försök att värdesätta

människoliv. Jag personligen kan tycka att det tagits lite ur proportion – efter en snabb sökning på the ”World Wide Web” fick jag faktiskt fram ett antal västeuropeiska influencers som alla tyckte det var en sagolikt bra idé att semestra i arabstaterna. Huruvida det är

UAE eller Qatar verkar spela mindre roll, så länge det är dyrt, extravagant och styrs av sharialagar är det gott nog för instagramflödet. Det är inte utan att man börjar fundera på om det kanske ändå rör sig om avundsjuka. Jag skulle kunna satsa fyra dromedarer (ja, inga jävla kameler) på att även vänsterpartisterna på campus gladeligen accepterar ett jobberbjudande med tillhörande kanonlön från Qatar – och detta snabbare än vad samma vänsterpartist hinner säga ”Amnesty”.

Under samma djupdykning på detta World Wide Web i jakten på fakta om dessa skinande, arabiska, fasader fick jag nämligen syn på artiklar med inte riktigt samma stuns som alla dessa inspirerande inlägg om kvinnors egenmakt. Ska vi kanske, en gång för alla, låta förklara ”empowerment”-rörelsen avslutad?

Ni ska inte tro att jag sitter här och drar alla länder i mellanöstern över en kam. Vi rör oss därför tillbaka västerut och återvänder till ämnet; Qatar. Det absolut värsta vad gäller brott mot de mänskliga rättigheterna som hittills inträffat i värdnationen är väl ändå den masstortyr VMbesökarna fått utstå – Hela 30 grader varmt och ingen öl på arenorna. Hur ska man egentligen kunna glömma att man befinner sig i en förtryckande arabstat om man inte får supa? Ja, det är lyckligtvis inte vårt problem.

Visst kanske det rör sig om viss avundsjuka även här på redaktionen, vem vill inte ha något annat än 3 grader och regn i december om man nu fått välja? Låt oss i alla fall, i brist på annat, samla några vänster-poäng och stämpla beslutet som ”bojkott”.

Skål, Den fördomsfria Pastejpluggen