Issuu on Google+

SAXEN » Till anställda i Borås Stads förvaltningar och bolag

nr 2 • 2012

ropp k r ö f – t f Merkra agen d r a v i l ä och sj

interna tionell t utbyt inom äl e dreoms orgen

Prisvin nande idéer i Vi skaforsh em

Förskolebarnens dröm – onsdagar i Borås Djurpark

» 7-9


Hej!

I F I S R A P P R A B E R L E K K Ö T A L G A T A O R L A MM P E N E R R L A S A M V I L S N O T R B I B A K INUTI

SPEL MED KNUFF

FLOD I BERLIN

SPELAR VILLA OFTA PÅ

KVICKT

GULLIG

BLEV DE SOM STOD KVAR UTE I REGNET POSITIV KRITIK

DEN GODA UNNAR VI VÅRA BARN

SMÅ BE- MÅNAD STÅNDS- SIGNAL DELAR VID FARA

RAD DEL AV VÅR HJÄRNA

STRÅK UNGT FÅR

DE KAN FORDRA SERUM FRUKT

FÖRNAMN FÖR GESSLE

KAN OSUNDA MILJÖER VARA

VERSER ATT MINNAS

SORT

LÖVTRÄD

DANS FRÅN BRASILIEN

KAN MAN GÅ I SKOGEN

NERVOSITET MYNT

KÄNNA SIG FRAM

Väck känsla och tanke på museet Gå på Textilmuseet och se Exit 2012, Textilhögskolans examensutställning. En spännande idé som genomsyrar elevutställningen är att varje designer har lämna några av de saker de fått inspiration av under skapandet, en slags mindboard. Det är spännande att se vad som hänt mellan hjärna, hjärta och färdig produkt. En tjuvkik i skapandeprocessen, helt enkelt. Utställningen pågår till och med den 12 augusti.

4

STEKEL SOM SAMLAR

BAGARENS BÄSTA

KÄNNER SIG SJUK IBLAND

S T A T S K N A S L L E N

DET LIGGER LÖST PÅ HUSEN

S T R Ö M M A

SÅGS EGO BOY

HAN SÅLDE TYG PÅ BYGDEN

M I A M I M B O F Ö K R T B A E R O E V D A E L FÖREBILD

DET LILLA SAMHÄLLET

HALVRUND

HAR HEM I FLORIDA GÖR NOG LARMET

L J U D E R

LASTDJUR

J Ö K S E A T T T E

DUMPA

DET HAR VITTNE GJORT

GREKISK HUVUDSTAD

STÖRRE RUM DET GJORDE DET DÅ GUDRUN DROG FRAM

HÄR ÄR BILDERNA TAGNA

LITEN GRABB

K R A B A T

G R A L B A Y N A P S S I G T N A S E R FOGAT IHOP NEDERBÖRD

VÄRDEPOST

TITTA

BADHUS BRYTER VÅGOR

KLAGAN DRESSERAD

FÖRSVARSPAKT

L T E G L E A V A N L N A G L Å S T E S K O L S A A M V A K A N K N O M A L R Ä E M N A S A M A T S T U R S E E K A N A M T O L E

TAR HÖJDHOPPARE

ETT VANLIGT AVLÅNGT BRÖD

BARRTRÄD

TÄMLIGEN

DET VAR WINSTON CHURCHILL

FÄRSK

KORALLÖ

KAN GÖRA SMÅ HÅL HÖJD

GJORDE HON SOM GICK HEM SIST

ÄMNEN SOM VI HAFT I SKOLAN

LYSSNAR VI INTE SÅ OFTA PÅ SLÅR UPP DE BLÅ

I EN SÅDAN HAMNAR ROSOR

BLIR MÅNGEN BOK I HYLLAN

ÅKS PÅ STJÄRTLAPP FISKEGARN LAND I AFRIKA

MYCKET ARTIGA JOBBAT SAKTA

CIRKA SÄGS VARA LISTIG

KISEL

YTINNEHÅLL

VÄLDIGT TRÖTT

SEGT SLÖJDVIRKE

HÄR VÄXER DET TALLAR

MYCKET GAMMAL SAGOKUNG GRINAR UPP SIG

TEXTIL DUKVARA

T Y G © 2012

Ulf Thorén

L O V S A K T I V I T E T E R

Lösning på förra numrets korsord.

Fika utan fraktur Oroar du dig för att det blir många koppar kaffe en stressig dag? En undersökning som gjorts av Uppsala universitet går emot tidigare forskning som visat att mycket kaffe leder till höftfrakturer och benskörhet. I Uppsalastudien har 61 000 kvinnor följts

under nitton år och det är den hittills största studien i ämnet. Den visar att även om du dricker mer än fyra koppar kaffe om dagen så spelar det i stort sett ingen roll för bentätheten hos medelålders och äldre kvinnor.

frågOR anette andersson, kokerska på Dannikeskolan, som tillsammans med sin kollega Anneli Laitinen varit med och hjälpt skolans barn att vinna Är du matsmarttävlingen som gått på Borås Stads skolor under våren. Dannikeskolan lyckades minska sin del av den slängda maten med 82 procent.

Hur har ni gjort? – De första fyra veckorna i tävlingen fick vi inte säga något till eleverna men eftersom vi lägger upp maten åt dem så sa vi att de elever som ville ha mer mat fick komma tillbaka och hämta mer när de ätit upp. Det är ju bättre att de kommer tio gånger och hämtar mer mat än att vi kastar mat. De sista veckorna visste barnen om tävlingen och då var de medvetna om vad de slängde och inte.

2

SJUKHUSAVDELNING

SES VATTNET I VISKAN

Trodde du att ni skulle vinna? – Nej, det trodde ingen av oss. Barnen slänger inte mycket mat hos oss så vi trodde inte att det var möjligt att minska det så mycket. Varför slänger barnen lite mat hos er? – För vi lagar så god mat (skratt). Jag tror faktiskt att det påverkar. Köttbullarna gör vi inte men pannbiff och köttfärslimpa och det mesta andra också. Det blir gott och det är mycket roligare för oss.

Det förstår jag. Vad ska ni göra för pengarna? – Jag vet inte riktigt vad reglerna säger. Vi har en nyrenoverad skola så matsalen och köket är relativt nytt. Det skulle vara roligt att laga något speciellt till barnen men det är de som bestämmer vad vi ska göra. Totalt minskade skolorna den slängda maten med 24 procent under de två månader tävlingen pågick. Är du matsmart? är en del i kampanjen för att barn och personal ska bli mer matsmart.

Saxen 2012 #2


Med ödmjuhet inför vår uppgift

IT-NYTT

Bild EMIL DALQVIST

Numer hyrs alla arbets­ datorer från Dataservice. Det innebär att alla ska få en ny dator var tredje år. Nyordningen gäller både förvaltningar och bolag och är ett steg i 90-dagarsprojektet.

Galabiljetter till kompispris Borås Energi & Miljö erbjuder rabatt på entrén till Miljögalan. Priset gäller alla anställda på bolag och förvaltningar inom Borås Stad. Håll utkik på intranätet.

Är du eller någon du känner en miljöhjälte, som förra årets vinnare Riita Carlström på Navet? Nominera på www.borasem.se eller Miljöförvaltningens webbsidor.

Viskaforshems passivhussatsning Pumpkällehagen var en av vinnarna i Stadsbyggnadspriset. Läs mer på sidan 14.

SAXEN

Ansvarig utgivare: Annica Berg Redaktör: Charlotte Ohlsson Tel: 033-35 70 68 E-post: charlotte.olsson@boras.se Besöksadress: Kungsgatan 55, Borås Postadress: Saxen, Borås Stad, 501 80 Borås Utgivning: Mars, juni, oktober, december Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri Omslagsbild: Anna Sigge ISSN 1102-0156 boras.se

Saxen 2012 #2

Härom veckan deltog jag vid en så kallad nödvattenövning. Det var en beredskapsövning där scenariot handlade om en störning i dricksvattenförsörjningen i kommunen. Sekretess hindrar mig att berätta mer i detalj vad det handlade om. Det kan låta som ett skämt, men i själva verket är det ett skrämmande bevis på allvaret. Risken för terrordåd eller sabotage är ändå sådan att man inte bör berätta hur det kan gå till att skapa kaos. Det är väldigt nyttigt med sådana övningar. Man får uppleva att känna sig liten inför vad som händer när övningsledningen skickar in den ena nya förutsättningen efter den andra i en tänkt händelseutveckling. Man fylls med ödmjukhet inför de uppgifter vi kan ställas inför. Varje övning är ny och kräver sitt mått av improvisation, men utan tvivel känner jag att vi har en god förmåga att möta den hypotetiska kris vi ställs inför. Det finns kompetens, initiativkraft och resurser som ger oss möjlighet att lösa samhällets uppgifter vid en extraordinär händelse. Samtidigt som det krävs improvisation ser man också hur viktigt det är att ha en bra planläggning. Ett krisläge kräver handlingskraft – men också att man håller sig till sin egen roll, skjuter andra frågor till rätt instans, och hela tiden håller god kontakt och samverkan med andra aktörer inom och utom vår egen organisation. Bland andra händelser som sticker ut på senaste tiden finns besöket av en stor delegation från Botkyrka kommun, som var på studiebesök i olika delar av vår verksamhet. Det blir en ny fjäder i hatten varje gång det där händer; att andra tycker det är mödan värt att studera hur vi gör. Inte minst när det är en kommun som Botkyrka, som själva är kända för en välorganiserad verksamhet. Förvisso har vi saker att lära av dem – men vi kunde också under deras besök skicka med dem ahaupplevelser som gör att vi kan känna oss stärkta i vår egen verksamhet. Efter en vinter och vår med påfallande blandat väder känner jag på mig att vi kommer att få en fin sommar. Jag hoppas att ni alla får glädje av en välförtjänt ledighet i den sköna svenska sommaren, och kan komma tillbaka med laddade batterier till höstens utman­ Svante Stomberg ingar. kommunchef


4 fråga

På vilket sätt kan du vara kreativ i jobbet? Göran Glans, affärssamordnare, Borås Energi och Miljö – I vårt affärsområde krävs det att vi är kreativa varje dag och hittar lösningar på kundernas problem med avfallshantering både på lång och kort sikt.

Marie Öjerhed, fritidskonsulent, Fritids- och folkhälsoförvalningen – Jag bollar mycket idéer med föreningslivet för att vi ska få ut det bästa av de resurser vi har. Schemaläggning för evenemang, hallar och arenor till exempel.

Mats T Olsson, kultursekreterare film och webb, Kulturförvaltningen – Arbetet med Röda Kvarn och webben är väldigt kreativt. Från att göra filmurvalet till att skriva programmet, till att layouta hemsidor och den frihet det finns i arbetet med sociala medier.

Annette Carlson, kommunalråd, Moderaterna

– Jag gör det genom att vara drivande och ta politiska initiativ. Jag skriver förslag och författar debattartiklar och blogginlägg, med mera.

4

»

Du behöver inte vara smart för att bli mer kreativ. Det som är unikt för dig och dina erfarenheter räcker egentligen. Om du släpper tankarna fria och har modet att tänka nytt kan du bli din egen kreativa motor – både på jobbet och hemma.

Kreativitet Låt tanken löpa fritt

Kreativitet är skapande men det måste inte vara att skapa något helt från grunden. Det kan också vara att sätta ihop något gammalt på ett nytt sätt. Det gäller bara att våga hoppa på inspirationsvågen när den kommer så kanske de nya kopplingarna kommer som av sig själva. Men självklart ligger det kunskap bakom. Tänk bara hur det kan vara i mataffären. Plötsligt står du där och får en spännande smak på tungan. Du tänker att det nog skulle vara jättegott med lättkokt sparris, ljumma cocktailtomater, flagad parmesan och hackad mandel slungat tillsammans med lite smör. Utan att känna till hur ingredienserna smakar var för sig skulle du inte komma på den kombinationen. Utan erfarenhet av matlagning vore det nog också omöjligt – för att få ihop en bra smakmix måste du ha provsmakat dig fram i livet. För egen del så dyker de bästa idéerna upp i någon sorts stiltje. Många gånger har det hänt i duschen. En oväntad

lösning på ett gnagande problem kan med fördel hitta sin lösning när hjärnan känns som allra mest renspolad. Det gamla tipset om att våga ha tråkigt är säkert inte så dumt när det är läge för att tänka nytt. Att promenera fram en lösning – ensam eller tillsammans med en samtalspartner – kan också vara ett sätt att se på problemet från en ny vinkel. För det är trots allt inte så många kollegor du vill gå in i duschen med. Många gånger kan en lösning på ett problem du suttit och slitit med länge eller haft som ett ständigt bakgrundsbrus i hjärnan komma plötsligt. Själv var jag på en föreläsning med en föreläsare som är något av en mästare på att bildsätta sina föreläsningar. De är oväntade och intressanta bilder. Den här gången visade han inte några bilder alls. Och så plötsligt sa han något i ett bestämt tonfall som gjorde att sista pusselbiten föll på plats i mitt huvud. En

Saxen 2012 #2


intrikat men till synes enkel lösning på en uppgift jag brottats med en längre tid föll plötsligt på plats. Men självklart har det förekommit en massa arbete innan den här lösningen hittade fram i huvudet. Jag har gjort min research, analyserat uppgiften och försökt titta på den från många olika håll och sett hur andra har löst liknande problem. Visst har det funnits underhandslösningar på just det här problemet men den där självklara äkta lösningen fanns inte. Med de där orden och det där tonfallet blev allt helt kristallklart i huvudet. Det blev bråttom att få ner konceptet på papper. Det är inget som kommer automatiskt. För att vara kreativ krävs att du arbetar hårt. Den kreativa processen har fyra stadier. Det första är förberedelsen med inspiration och insamling av fakta. I andra fasen bakas eller idisslas allt som kommit in. Därefter kommer förhoppningsvis aha-upplevelsen när en ny idé har fötts. Sedan är det dags att testa sin

Saxen 2012 #2

idé för att se om den håller i verkligheten. Gör den inte det så är det bara att gå tillbaka till bak-stadiet. När stats­ vetaren Graham Wallace först beskrev de fyra stadierna 1926 kallade han dem förberedelse, inkubation, illumination och bekräftelse. Det går att hämta inspiration från helt oväntade håll. Bara för att du arbetar inom äldreomsorgen så är det inte säkert att det är av ett annat äldreboende du får dina bästa idéer. Det kanske är efter ett besök på ett konstmuseum eller något du hör en Volvo-arbetare berätta om sitt jobb. Vill du prova att vara kreativ i grupp är brainstormning kul men det krävs verkligen att alla i gruppen klarar av det. Det går inte att vara surfröken eller kan-det-hela-karl. Alla idéer måste få ta plats – oavsett hur tokiga och ogenom­förbara de egentligen är. Det är helt enkelt förbjudet att racka ner på en idé i stormstadiet. Det är först efteråt som

en utgallring kan ske. En knasig idé kan ge inspiration till en riktig kanonlösning. För att bli mer kreativ på jobbet så behövs friheten att tänka fritt och om nedanstående kriterier också uppfylls så är det bara att börja tänka i kors och tvärs: • Tid emellan uppgifter, mellantid. Det är då du har möjlighet att formulera det nya. • Att ha chansen att arbeta med olika människor ger större möjlighet till nytänkande. • Kaffepauserna – oavsett om du dricker kaffe eller inte – är guld värda eftersom de ger mellantid och chans till nya möten. • Våga skriva ner dina idéer och prata om dem med kollegorna. Vässa tänket. • Det krävs förstås mod för att presentera det oväntade. Det bör också finnas tillit och utrymme för beröm på arbetsplatsen. • Att våga misslyckas ibland ger erfar­ enheter och mer kreativitet.

5


MED OMSORG I SOLENS RIKE

Bild anna sigge

Så gör vi

De är städer på olika sidor av jordklotet, har vitt skilda kulturer och olika sätt att se på äldre. Men också mycket som förenar. Nu har Borås Stad och ett företag i Hiroshima skrivit avtal om kunskapsutbyte inom äldreom­ sorgen. En första resa till Japan gjordes tidigare i vår. I slutet av mars satte sig tre personer från Stadsdelsförvaltningen Öster på flyget till miljonstaden Hiroshima i Japan: stadsdelsnämndens ordförande Anna Christensen (m), Annica Olausson, områdeschef inom den kommungemensamma äldre- och funktionshinderverksamheten, och Maria Björkman, verksamhetsutvecklare. Det är de tre som hittills varit mest involverade i utbytesavtalet och som under en vecka gjorde studiebesök och etablerade kontakter på plats. Överenskommelsen mellan Borås Stad och Social welfare and medical group Ato-Kai innebär att företrädare från Borås ska hålla i utbildning på företaget i Japan och att båda parter vid några tillfällen tar emot praktikanter under ett par veckor.

6

– Både vi i Borås och företagsledningen i Hiroshima är intresserade av att lära oss mer om varandras bemötandekultur, säger Maria Björkman. Vi har lite olika synsätt på äldre och olika inriktning på äldreomsorgen. Japanerna är fascinerade över den nära kontakt vi har med de boende och att vi skapar relationer både med dem och med många anhöriga. Där är det mer hierarkiskt. Å andra sidan har de en annan respekt för äldre. Man ska hälsa ordentligt och visa artighet. Avtalet gäller äldreomsorg inom just boenden. I Hiroshima finns ingen kommunal äldreomsorg, bara privata företag. I viss mån går det att betala för bättre omsorg

för den som har råd. Representanterna från Borås Stad besökte bland annat en nybyggd anläggning med allt tjusigare rum ju högre upp i huset man kom. Ägarna och chefen för boendet var mäkta stolta över bygget och hade anlitat borgmästaren för invigningen som skedde vid boråsarnas besök. – Det var arkitektritat av en italienare och det märktes tydligt att de var stolta över den internationella satsningen både i själva byggnaden och för avtalet med oss, säger Maria Björkman. Sverige ses som ett föregångsland vad gäller äldreomsorg. En skillnad mellan de båda länderna är att äldreomsorgen i Japan är mer inriktad på vård. På företaget som Borås Stad

Saxen 2012 #2


Bilder tagna av Maria Björkman och Annica Olausson i Japan.

Anna Christensen, Maria Björkman och Annica Olausson åkte till Japan i våras.

slutit avtal med fanns både läkare och sjuksköterskor i den fasta personalen, och en träningslokal för rehabilitering och för att hålla sig igång. Det, och praktiska lösningar som att golven var av relativt mjuka material för att minska risken för fallskador, är några saker som Anna Christensen, ordförande i Stadsdelsnämnden Öster och äldreutvecklingsutskottet, nämner som exempel på vad Japan kan lära Borås. – Det var mycket som var intressant och som vi kan ta efter, säger hon. Vi har mycket att lära av varandra, men kanske ändå att Japan har mest nytta av utbytet. Vi ligger längre fram till exempel när det gäller etik och moral. De äldre ska ha det riktigt bra på sina boenden. Nu ska Annica Olausson och Maria Björkman gå vidare med planeringen av det fortsatta projektet. Än är det inte klart hur urvalet ska göras av vilka personer som får åka till Japan som praktikanter, eller vilka boenden som ska ta emot motsvarande personer från Hiroshima. Men troligen

Saxen 2012 #2

blir det samma ställen som både skickar omvårdnadspersonal och som tar emot praktik­anter, enligt Annica Olausson. Och precis som med andra internationella utbyten så har de som åker iväg skyldighet att förmedla sina kunskaper när man väl är hemma igen. Syftet med kommunens internationella verksamhet är att det ska vara ett verktyg till förbättringar och ett sätt att profilera Borås gentemot omvärlden. För dem som får chansen att besöka Japan väntar också några veckor i en stad för alltid förknippad med atombomben som raderade ut i stort sett hela staden 1945. Bara en byggnad klarade sig och kring den har man byggt upp en minnesplats. – Vi besökte atombombsmuseet och det var förfärligt, säger Annica Olausson. De hade bland annat verklighetstrogna modeller av brinnande människor som de såg ut efter bomben, innan de dog. Folk gick runt och grät. Staden har verkligen sin historia. Och Japan är ett fascinerande land.

!

Utbyte med Japan

• Samarbetsavtalet mellan Borås Stad och företaget Social Welfare and Medical Group Ato-Kai gäller 2012-2013. • En till två gånger per år ska företrädare från Borås Stad utbilda omvårdnadspersonal i Hiroshima. Utbildningen omfattar vad kontaktmannaskap innebär (socialt omsorgsansvarigas roll), genomförandeplaner och bemötandefrågor. • En till två gånger per år tar Borås Stad emot två praktikanter (omvårdnadspersonal) från Hiroshima. • En till två gånger tar företaget i Hiroshima emot två praktikanter från Borås Stad. • Den största delen av kostnader för resor, uppehälle och så vidare bekostas av företaget i Japan. Borås Stad betalar bland annat löner och traktamenten för den personal som åker till Japan.

7


Bra att veta

Bli en äkta miljöhjälte På Mijögalan den 12 september utses de som gör mest i sin vardag för att vår stad och natur ska må bra. Har du någon i din närhet som är värd ett pris? Nominera honom eller henne!

Förra året nominerades Maria Zetterberg, Borås Elnät, till RE:WARD. Här tipsar hon om saker att göra själv. För att premiera våra vardagshjältar och motivera fler att sträva mot att kretsloppsstaden Borås även blir en fossilbränslefri stad, delar Borås Energi och Miljö ut priset RE:WARD i kategorierna privatperson och företag. Privatpersonen får, utöver ära och diplom, en Volvo V70 biogasbil i tre månader från Borås Bil och ett tankkort laddat med 3000 kronor. Företagsvinnaren får ett mediepaket på Borås Tidning värt 50 000 kronor samt utformning av reklambyrån Mecka för 15 000 kronor.

– Min nya passion att sortera är plast, jag har nog bara en fjärdedel avfall i soptunnan nu jämfört med tidigare, säger hon. Hennes trick: en stor plastpåse där all plast som ska återvinnas läggs. Maria har insett att det är viktigt att undvika att spola ner matfett. – Mina ledningar tar också skada av fett om jag häller ut det. Jag brukar torka ur pannan med ett hushållspapper efter att jag stekt bacon eller korv och sedan slänger jag papperet i den svarta påsen.

Förra året vann Riitta Carlström priset för privatperson och Taxi Borås företagspriset. En av de nominerade var Maria Zetter­ berg på Borås Elnät som nominerades av en tjej på jobbet. – Jag tror det var dels för att jag cyklar 8,5 kilometer till arbetet och dels för att jag såg till att vi fick en egen matavfallsstation på jobbet, säger hon. I hemmet källsorterar hon glas, tidningar, metall, förpackningar, farligt avfall, plast och matfett.

Om hon får mycket matfett över häller hon det i en plastflaska och lämnar in den på en återvinningscentral. Hon försöker källsortera i alla lägen men det är inte lätt, ibland tänker hon ”vad ska jag göra med den här?” – Det kan vara en leksaksförpackning med många olika material i. Då har jag lärt mig att det är största andelen material som avgör var man ska slänga förpackningen, säger hon. Maria erkänner att det finns vissa saker som hon skulle kunna förbättra hemma,

Bild REBECCA MÖLLER

bland annat när det gäller elförbrukningen. – Datorn står alltid på av ren bekvämlighet, där har vi en svacka, säger hon. I år delas fyra priser ut på Miljögalan, två av dem är från Miljö- och konsument­nämnden, som årligen delar ut ett naturvårdspris på 10 000 kronor till den eller de som gjort betydande insatser för naturvården inom kommunen. Nomineras kan enskild person, grupp av personer, föreningar, företag med flera som aktivt arbetar med natur­ vård och därmed är ett föredöme för andra. Nytt för i år är att nämnden även delar ut ett pris till den eller dem inom kommunens verksamhet som gjort betydande insatser för det interna miljöarbetet. Förutom äran och diplomet får pristagaren/na 10 000 kronor. OBS! Borås Energi & Miljö kommer att erbjuda rabatterade entrébiljetter till Miljögalan i Folkets hus den 12 september för anställda på bolag och förvaltningar inom Borås Stad. Håll utkik på intranätet.

Så nominerar du dina miljöhjältar • För att nominera någon till Borås Stads Miljö- och konsumentnämnds miljöpriser bör du lämna in din nominering

8

senast den 30 juni. Mer information hittar du på Miljöförvaltningens sidor på intranätet och hemsidan där du kan no-

minera via ett webbformulär. • Nomineringar till RE:WARD för privatpersoner bör göras före den 12 augusti, företag

kan nomineras fram till och med den 31 augusti. • För mer information se www.borasem.se.

Saxen 2012 #2


Arbets• platsen

Bild anna sigge

Âť


Arbetsplatsen

Förskola i Djurparken Simbadagis är namnet på Solgårdens och Alidebergsgårdens förskolor när de håller till i Borås Djurpark. Samarbetet är inne på sitt fjärde år. Barn och pedagoger – både i parken och på förskolan – är nöjda. Katarina Lund, barnskötare på Solgårdens förskola, låser upp grinden till Borås Djurpark och släpper in sina kolleger Birgitta Lindberg och Katarina Andersson. I fyra år har barnen från Solgårdens och Alidebergsgårdens förskolor varje onsdagförmiddag vistats i djurparken. Där har de har en egen ”zoolärare”. Hon heter Gunilla Särén och har arbetat på Borås Djurpark i 26 år. Alla har neonvästar med texten Simbadagis på ryggen. Barnen har ett eget vindskydd och

10

eget hus en bit upp i backen strax efter bongoantiloperna. Där samlas de först, för att sjunga hej-hejsången och äta frukt. Sen tar Gunilla Särén fram en whiteboard och sätter upp en bild. Den här dagen ska de träffa vildhundarna och hyenorna. Hon börjar berätta om djurparkens vildhundar, att honan kan få upp till 16 ungar i en kull och att det finns en numera vuxen unge, som fötts här i Borås, en hanne som heter Snövit. – Meh, det är ju ett tjejnamn, säger en av förskolepojkarna förvånat.

Syftet med samarbetet är flerfaldigt. Det är ett bra sätt att få in värdegrundstänkade i vardagen genom att lära barnen om allemansrätt, om att ta hänsyn och vårda djur, natur och varandra. Sedan finns kopplingen till förskolans läroplan genom att man arbetar med både matte- och språkplattformen. Barnen får vara med och mäta upp foder till djuren när de ska matas. Där kommer saker som mått och vikt in på ett naturligt sätt. Förskolans läroplan säger också att barnen ska göras delaktiga i verksamheten. Saxen 2011 #2


Bild anna sigge

– Vi frågar barnen om vilka djur de vill träffa, säger Katarina Lund, barnskötare på Solgården. På så sätt får de också vara med och bestämma. Efter lektionen är det dags att gå bort till hyenorna. Först ska barnen hjälpa till med att göra rent i hyenornas hus, som ligger alldeles intill hägnet. Hit in får inte vanliga besökare komma. Alla barn samlas i grupper medan Gunilla Särén plockar fram redskap och ger instruktioner. Sen hjälps alla åt. De sopar ut gammal halm, spolar rent på golv och foderluckor och fraktar halmen i skottkärra till återvinningsplatsen utanför huset. – Därifrån hämtas halmen av Borås Energi som tar hand om den och förvandlar den till jord, berättar Gunilla Särén för barnen. Sedan är det dags att gå fram till hyenorna, som ligger och slappar i solen bakom en fälld björk. Alla är spända på om de vill komma fram till stängslet. Gunilla Särén är noga med att alla måste hålla sig på ett säkerhetsavstånd från inhägnaden. Saxen 2011 #2 #3

Efter en stund sticker en nos fram och strax står Ibao framför gruppen och sniffar nyfiket. Hon är en vacker fläckig hyena som väger nästan 60 kilo. Gunilla Särén berättar att hyenorna är asätare, och frågar om barnen vet vad det är. – Asätare? Äter dom as-snabbt då? Undrar en liten snabbtänkt tjej. Birgitta Lindberg är förskolepedagog på Solgårdens förskola där hon arbetat sedan 1974. Hon tycker att detta är en väldigt bra form för lärande. Det mesta går att göra utomhus, barnen blir harmoniska och dessutom får de motion och rörelse på köpet. Barnen får även lära sig om andra djur i Sverige, de matar de vilda fåglarna på vintern och lär sig att koppla ihop vilken bark, löv eller kotte som hör till vilket träd och, såklart, vilket bajs som hör till vilket djur. En annan reflektion som personalen gör är att mycket kunskap som faktiskt stannar hos barnen även om det i stunden inte verkar så. Barnen rusar omkring och leker vildhundar eller samlar kottar och

det förefaller som om de inte lyssnar alls på vad som sägs. Men det stämmer inte. – Barnen är otroliga på att både ta in och även komma ihåg sin nya kunskap, berättar Katarina Andersson, som är barnskötare på Alidebergs förskola. Nästa år är det nya barn som får gå till djurparken. Det är de barn som fyller sex år under året, som hamnar i djurparksgruppen. Barnen är uppdelade i två grupper, vilket gör att varje barn besöker djurparken varannan onsdag. Eftersom säkerheten är viktig har varje medarbetare inte fler än fyra barn att ta hand om vid djurparksbesöket. Alla föräldrar har varit positiva till samarbetet och det som krävs av personalen är ett visst efterarbete i form av att de efter besöket pratar om vad de gjort och så får barnen rita teckningar om sitt djurparksbesök. Och varje år, när det är dags för en ny barngrupp att börja, så åker Gunilla Särén och hämtar upp dem i djurparkens eget safaritåg.

11


Anna Rรฅngemyr Anhรถrigkonsulent

projektet Bild: CHARLOTTE OHLSSON

12

Saxen 2012 #2


Bra att veta

Projektmål:

jämlikhet i hjälpen

»

Anhörigstöd är ett prioriterat område för Borås Stad. Med stöd får fler chansen att bo hemma, vilket ger livs­ kvalitet och kan spara skattepengar.

Anna Rångemyr och Lena Blomdalen är båda anhörigkonsulenter i Borås Stad. Under 2012 bedriver de projektet Borås anhörigstöd i samverkan. Deras uppdrag är att se till att alla anhöriga – till någon med en form av hjälpbehov – får samma stöd oavsett vilken stadsdel de bor i. – Grunden ska vara densamma för alla, säger Anna Rångemyr. Hennes kollega Lena Blomdalen lägger till att det blivit fokus på målgrupper som tidigare varit osynliga. Kommunen ska stödja dem som har anhöriga med funktionshinder eller hjälp från socialförvaltningen också. Den 1 juli 2009 ändrades socialtjänstelagens tionde paragraf, femte kapitlet. Det var inte någon stor förändring men när skrivningen om kommunens erbjudande om anhörigstöd gick från bör till ska, blev det tydligt att läget förändrades. Ett ord kan verkligen starta ett nytänkande. Anhörigstöd inom äldreomsorgen är väletablerat sedan många år och det är inom den verksamheten som Anna Rångemyr har arbetat. Alla invånarna ska få samma goda stöd oavsett vilken stadsdelsförvaltning de tillhör, vilket är den uttalade målsättningen anhörigkonsulenterna arbetar med nu. Lena Blomdalens område är däremot mer jungfrulig mark när det gäller anhörigstöd. Hon har mer kunskap inom funktionshinderverksamheten, individoch familjeomsorgen och socialpsykiatrin men båda konsulenterna arbetar med ett helhetsperspektiv. Självklart finns det invånare som kan behöva stöd i sin önskan och vilja att ta hand om en anhörig i behov av hjälpinsatser. Anhörigkonsulenternas uppdrag är att arbeta för att alla ska få ett likvärSaxen 2012 #2

digt anhörigstöd – oavsett stadsdel eller anledning till behovet. De ska ta fram nya riktlinjer för arbetet och Lena Blomdalen se till att det kommer fram ett förslag på en ny organisation för stödet och se till att det är samordnat. Det ligger också på dem att under det här året utveckla arbetet med frivilligorganisationer och se till att personal och anhöriga hittar varandra. En uppgift som de löste under en utbildningsdag i maj var att informera alla chefer och politiker om lagstiftning runt anhörigstöd. För att få så bra effekt som möjligt på utbildningen så var även alla berörda handläggare med. – Vi arbetar för att samordna resurserna så att vi inte skapar öar i organisationen, säger Lena Blomdalen. – De träffpunkter som funnits i kommunen har sett väldigt olika ut. Från att betala för kaffet själv, till att åka till Turkiet, säger Anna Rångemyr. Båda tycker att det är bra att anhörigstödet breddats eftersom det i de grupper som nu kommer att få anhörigstöd finns de som verkligen kan behöva det. Behoven kan se olika ut för grupperna. – Om min man blivit demenssjuk tar jag kanske inte åt mig av det personligen som jag skulle göra om min dotter skär sig eller är narkoman. Det kan bli mer skuld och skam kopplat till det. Men många tror så mycket på ”i nöd och lust” att de själva gör mer än de orkar i sin ålder, säger Anna Rångemyr. Borås anhörigstöd i samverkan ska se till att det finns hjälp att få för den anhöriga.

Han jobbar för dina öron Servicekontoret har sin alldeles egen hörselhjälpare i Thomas Lind. Till honom kan anställda som har funderingar kring sin hörsel eller behöver hjälp med sina hörselhjälpmedel vända sig om de vill lära sig mer. Att det är möjligt beror på att arbetsgivaren, facket och Thomas Lind själv tyckte att det var en bra lösning. Eftersom Thomas Lind gått hörselhjälparkursen och många av de som arbetar inom Servicekontoret kan riskera hörselproblem på grund av arbetet var det något alla kunde vinna på. Att låta Thomas Lind använda en del av sin arbetstid till hörselhjälp gör arbetsgivaren i förebyggande syfte. – Många gånger måste man skrapa lite på ytan för att förstå att problemet är hörseln. På jobbet är det mycket information som behövs och många gånger får jag hänvisa vidare, säger Thomas Lind. Ett återkommande evenemang är Hörseldagen som i år ordnas för tredje året i rad. För första gången kommer informationen under vanlig arbetstid. Förutom Thomas Lind medverkar hörselhjälparen Karin Strandqvist och de två legitimerade audionomerna Anna Käll och Vibeke Almlid Larsson från Hörsel- och dövverksamheten – informerar om vilken hjälp det finns att få och hur vi kan skydda vår hörsel på bästa sätt. Thomas Lind säger att många vänder sig till honom innan de riktigt insett att de faktiskt skulle behöva hjälp. Det är som audionomerna säger att i stort sett alla som arbetar i bullrig miljö har tillgång till hörselskydd. Det är däremot inte alla som använder dem. Med tiden orkar Thomas Lind inte våra öron med och en hörselskada uppstår. Ungefär var sjätte person har svårt att höra. Men även för den som fått ett hörselhjälpmedel gäller det att ha tålamod. Dels tar det tid att lära sig att höra med det. En hörapparat till exempel förstärker ju alla ljud, inte bara dem vi vill höra. Thomas Lind tar ofta vid där audionomernas arbete slutar. Om det gått en tid sedan någon fått sitt hjälpmedel kan han till exempel hjälpa till med enklare felsökning, slang- och batteribyte. – Det har också hänt att någon kommit till mig och trott att deras hjälpmedel gått sönder, när de glömt bort att det måste göras rent, säger Thomas Lind.

13


Så gör vi

Stadsbyggnadspriset

»

Det var några av våra egna som kunde ta åt sig äran när Stadsbyggnadspriset delades ut. Här fanns ackumulatortanken, gågator och torg i centrum av Borås men också Pumpkällehagen – en satsning på fristående lägenhetshus med hållbarhetsfokus i Viskafors. Bakom satsningen står Mikael Bengtsson, vd för det kommunala bolaget Viskaforshem.

Hyresrätterna är fristående hus och byggda med människan och miljön som utgångspunkt. Därför ska husen ge vila och möjlighet till social samvaro samtidigt som de värnar miljö och natur. – Det är verkligen roligt att få utmärkelsen. Ett erkännande och vi tar det som ett kvitto på att vi gjort något bra. Det stimulerar oss att fortsätta att arbeta och kanske göra något ännu bättre nästa gång, säger Mikael Bengtsson. Han vill bygga vidare på den tradition av kvalitetstänkande som finns i Viskafors. Här ligger till exempel Rydboholm, Sveriges första maskinella tygtryckeri, som trycker verkliga kvalitetstyger. – Med en sådan historia är det inte fel att jobba med kvalitet i bostäderna också. De 18 lägenhetshusen i Pumpkällehagen är passivhus och ligger i linje Mikael Bengtsson med det energisparande arbete som Viskaforshem bedriver men här ligger egentligen fokus på arkitekturens planlösning. Den boende kan själv bestämma vad rummen ska användas till, till exempel. – Vi vill kombinera det energimässiga med de omätbara värden som finns i en bostad. Vad är det som gör att du trivs? Arkitekten Ola Nylander som arbetat med projektet är specialist. Det har gjort att lägenheterna har fått genomsiktslinjer och en stor flexibilitet, säger Mikael Bengtsson. Här finns inga garderober som signalerar sovrum utan i stället en stor klädkammare. Dessutom är husen byggda så att en del vätter mot gatan, den sociala sidan, medan andra sidan öppnar sig mot naturen. – Här lever du inom dina egna fyra tjocka väggar. Du stör inte någon och du blir inte heller störd. Det gör att

du kan sova ut och vila hemma. Passivhusen har en god utluftning i varje rum och ett bra inomhusklimat. Den som sover gott och kan vila hemma kanske slipper två, tre sjukdagar om året, säger Mikael Bengtsson. En annan sak som är unik för hyresrättshusen är kvaliteten i materialen. Till exempel är köken från Lidhults, inom- och utomhusväggar är i trä. I fönstersmygarna ligger kalksten från Kinnekulle. Reinzink som täcker taken är dyrare att lägga på men håller i 100-150 år. – Det är hållbarhetsmaterial som sparar underhållsarbete. Det kostar mer men håller desto längre. Vi behöver inte vara där och byta sådant som gått sönder lika ofta. Dessutom är det tänkt att det ska vara ett boende som fungerar i olika skeenden i livet. – Du kan gå från sängen till bilen med en rullator. Du behöver inte byta bostad för att du börjat gå sämre. Allt är tillgängligt i ett plan. Det allmännyttiga bostadsbolaget Viskaforshem arbetar för att Viskafors ska leva. De 1 500 jobb som försvann på 1980- och 1990-talen har satt sina spår, så Mikael Bengtsson utgångspunkt var att om det skulle byggas något nytt skulle det vara något som de kunde bygga med stolthet. – Vi i Viskaforshem vill få fart på samhället. Vi har 550 lägenheter och mycket lokaler som förskolor, gruppbostäder och äldreboenden och vårt lilla centrum. Den lokala servicen är viktig. Du ska inte behöva flänga runt med bilen. Nu har vi ett bra bageri, till exempel. Vi vill stå för ett sådant helhetstänkande. Nu ser det ut som om bolaget får lön för mödan. Borås växer åt Viskafors-hållet. Lägenheterna har fyra rum och kök, 109 kvadratmeter, med insynsskyddad uteplats och carport.

Stadsbyggnads  priset Bostadshus Pumpkällehagen Motivering: Det klassiska atriumhuset med yteffektiv planlösning i passivhusteknik. Sunda och hållbara material. övriga vinnare

Flerbostadshus Bifrost Näringsfastighet Gina Tricot Offentlig byggnad Ackumulatortanken Ombyggnad Järnbäraren Landskap/ stadsmiljö Gågator och torg i city

Illustration: ANNIKA KLEMMING

14

Saxen 2012 #2


På salamanderjakt i Borås Stad Skicka din lösning till Saxen, Stadskansliet, Borås Stad, 501 80 Borås, eller med internpost. Lösningen måste vara inne senast den 1 augusti.

SOLLADE BORT

UTREDS EFTER KRASCH

DEN KOMMER MED HÅRDA VINDAR SÅGS SOM SKULDENS GUDINNA

SMÅPENGAR

KAMPKONST HERMELIN

MER ÄN GRANN FRAMSTÄLLA TRASMATTOR

GJORDE SKADA SOM BLEV BRA TOMAHAWK STADSTEATERN

SNABB FÅGEL HAR

FLYGER EJ

ÖMTÅLIGA SCENDRAPERI KAN VERK VARA

DÅ DET EJ FUNKAR ORD FÖR VICTOHALV RIA

KAN GE KONTAKT KOM MED BRA INFALL

UNDERMÅLIG HARRY SNELLS FORTSKAFFNINGSMEDEL

© 2012

Ulf Thorén

MUSIKSTYCKE

METALL FÖR SMÅ SOLDATER

HEMLIG AGENT

NALLES VINTERKVARTER

BENÄMNING PÅ DATOR

CHARM

GÅR OMKRING OCH ÄR GRINIG

-------

NASARE

SÖKS I SKEPPSVRAK

FISKAVFALL

STÖTTATS MED BALKAR JOBBAR HÅRT

VISAR TAVLOR TRILSKA

SNYGGA TILL

HÅLLER ORDNING PÅ AVGÅNGARNA

MARKATTAN

LADOGAS UTFLÖDE

DET GÖR FOTOGRAFER

RÅBANDSKNOP

-------

I DESSA IVÄG HAMNADE VÅR ARABISK ZLATAN MATRÄTT

SKOGSKATTER

FÅTÖLJ

TIDRYMD

ÄVEN KALLAD

HÖRN ÖVERENSKOMMELSE VOLVO

KLOT

PUMPS

KAN ÖL KÖPAS I

FYLLEKAJA

SAMLA IN PENGAR DÅ BLIR DET TRÅNGT I BUTIK

DET VAR TOPPEN!

PÅKALLA UPPMÄRKSAMHET KAFFEPAUS

FLATBOTTNAD FARKOST

IBLAND EN ÄTT

SAMLARE BORTTYNANDE SJÖ

DET GÖR BÖNDER OM VÅREN TYP AV MATSTÄLLE

SAMARBETE MELLAN STATER I EUROPA OCH VI ÄR MED

BLAD I BLOCK KISEL

VÄXT FÖR TAKTÄCK

HAR UPPGIFTEN ATT SKÖTA

Saxen 2012 #2

15


POSTTIDNING

B

Kulturnöjen, upplevelser och rörelse, det är de ben som personalklubben MerKraft vilar på. Även om MerKraft är en del i arbetsgivarens hälsofrämjande arbete drivs klubben av ideellt arbete. Arbetsgivaren ger ett ekonomiskt bidrag och styrelsemötena kan hållas på arbetstid men allt annat arbete görs på fritiden. Att träffa MerKrafts styrelse är att få extra energi. Här finns mycket kraft och vilja. Redan nu har de börjat tänka på hösten. Kulturgruppen har till exempel bokat in flera aktiviteter. Bland annat blir det skulpturvandring 20 och 27 augusti, Chess på Göteborgs­ operan och film på Röda Kvarn i oktober. Den 17 november blir det My fair lady och här tar MerKraft ett nytt grepp och låter dig ta med en medföljande. – Vi provar det eftersom många frågat om de kan ta med sig en anhörig, säger Maria Antonsson, Kulturförvaltningen. När det gäller upplevelsegruppen är inte lika mycket bokat ännu. – Vi kommer att ha tunnbrödsbakning och en bussresa till julmarknad i Köpenhamn, säger

Tänk på att • Anmäl dig i webbformuläret. Du får en bekräftelse direkt på skärmen. • När du betalar anger du vilken aktivitet det gäller plus ditt namn. Om du är osäker på om du betalat, kontrollera det med din bank. • Avboka dig när du inte kan komma. Annars står de andra och väntar på dig.

Del av MerKrafts styr­ else: Ola Ståhl, Brigitte Lucasz, Leif Schöndell, Maria Antonsson, Emma Gouliavera Björlin och Peter Kinde.

Birgitte Lucasz, Stadsdelsförvaltningen Väster. Tidigare år har det ordnats fågelskådning vid Hornborgarsjön och turer till Ljus i Alingsås. Hösten bjuder på ett lika varierat utbud. – Det är ofta något att göra tillsammans med arbetskamrater, vilket många också gör, säger Leif Schöndell, ordförande i MerKrafts styrelse och med sin arbetsplats på Miljöförvaltningen. Att upplevelseaktiviteterna är populära blev uppenbart när vårens räkkryssning på Öresjö skulle bokas. Efter 40 minuter var resan fullbokad. Rörelsegruppen har ordnat kurser i crawl, dykning, ridning, klättring och paddling och brännbollsturnering. Paddlingen är populär och kommer tillbaka liksom bowlingturneringen. – Vi har en årliga TP-turnering, den har rörel­segruppen faktiskt också alltid hållit i,

säger Ola Ståhl, Borås Elnät AB, som av övriga styrelsemedlemmar kallas Mr TP. Emma Gouliavera Björlin, Tekniska förvaltningen, säger att de självklart kommer att fortsätta att ha olika prova-på-tillfällen också. – Den återkoppling jag fått visar att många tycker att det är ett väldigt bra tillfälle att prova något man aldrig gjort men varit nyfiken på. Sådant som kanske inte blir av annars, säger hon. – Ja, när det gäller dykningen var det verkligen så, säger Peter Kinde, Tekniska förvaltningen. Genom Merkraft har vi som är anställda i Borås Stads förvaltningar och bolag möjligheter att träna gratis eller till ett rabatterat pris på många ställen i Borås. Titta på MerKrafts webbplats för mer information. Där finns också aktiviterna och webbformuläret för anmälning.

Bild charlotte ohlsson

GE oss kraft!


Saxen