Borås Magasin, nr 2 2012

Ett magasin om staden Borås. Om möjligheter, framgångar, innovationer och nya perspektiv.

urbant eko

Vi är medlemmar i BoråsBorås Näringslivs Ekonomisk förening Abecita Corsettfabrik konstmuseum ACG Nyström Action & Event i Borås AKI Travel AB Arbetslivsresurs Auto 7H Bamatex Björsells Agenturer Bockasjö Borås City Borås Golfklubb Borås Tidning Boråsaren/Lunchguiden Bus 4 You Byggcenter Börshults Gård Centiro Solutions Cernera Fastigheter CIB - Centrumfastigheter i Borås Ciluette City Sparköp Knalleland Comfort Hotell Jazz Diagonal E.I.S Ekonomikonsult Elvan Elcenter i Borås AB Ericsson AB PIM Microwave & Access Ernst & Young First Grand Hotel Friluftsfabriken i Borås Funktionskontroll FutureLab Företagarna Borås Gina Tricot Grand Societet Resto Gärde Weslau Handelsbanken Hulta Handelsbanken Stora Torget Handelsbanken Viared Harry Sjögren Hotell Borås Högskolan i Borås ICA banken Inpro Kanico Knallelandsgruppen MA Arkitekt AB Market Place Borås Make IT Mecka Musiklagret NetonNet Nilsson CRWTH AB Nordisk Designskola Norrby Trä Projekt Partner Pulsen Fastighets PWC RO-Gruppen AB Rudholm & Haak Sahlins i Skene Scandic Plaza SEB SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Speed Management AB Stadsresto Utveckling Studio Desktop Swedbank Sjuhärad Svenska Stadshotell Taxi Borås AB Tent Design Wackes Viareds Företagarförening Volvo Bussar WästBygg Åhagastiftelsen Åtta Hus Fastigheter

Vill du också vara med? maila: info@boras.com för mer information.

2

D e t h ä r m ag a s in e t h a n dl ar om Bor ås .

Det handlar om möjligheter, framgångar, innovationer och nya perspektiv.

Det handlar om framtiden och om människorna som skapar den.

Men det handlar också om förebilder och pionjärer. Om fenomenala lösningar på problem som berör Borås och hela världen därtill. Om människor som tror på en vackrare och mer hållbar värld under vårt ansvar.

Vi berättar varför kungen besökte Borås avfallsanläggningar och hälsar på i Sveriges mest energisnåla hyresrätter. Vi träffar också en amerikansk gatukonstnär som får tummen upp av polisen. Vi utforskar en livsstil som är urbant eko.

En livsstil vars urbana eko ljuder långt fram i tiden.

Vi gör det för att vi är stolta. Vi gör det för att vi vill visa att Borås inte är textilstaden, kulturstaden, handelsstaden eller entreprenörsstaden.

Borås är allt det. Och mycket, mycket mer.

BoråsBorås AB är ett av staden och näringslivet i Borås samägt bolag.

Bolaget har till uppgift att marknadsföra, sälja och aktivt verka för att staden upplevs som en attraktiv destinationsort med gott värdskap.

Målet är ökad hållbar tillväxt till nytta för medborgarna och näringslivet i Borås.

Detta magasin är producerat av Syskonen Brogren för BoråsBorås TME AB

U r ba n t jo r dbr uk Forskarna kallar det urban agriculture och menar att stadsodlingen kan vara en bidragande lösning på den miljöbelastning som livsmedelstransporten innebär.

Medarbetare Illustratör Ida Brogren Foto Anders Anders engström Skribenter Erik Salmonson Johan Jarneving

4

b o r å s bä s t på k r e t s l o pp Kretsloppsstaden Borås har visat många gånger om att avfall kan användas som energiresurs. Stadens modell är nu en exportvara genom projektet Waste Recovey.

8

f ov k l ä r vä r l d e n i m il jöt e x t il Väldigt få vet om att Boråsföretaget är ett av de ledande textilföretagen när det kommer till avancerat vävda textilier till industri och beklädnad.

E ko l o gis k a d r ö m h us Sveriges mest energisnåla hyresrätter finns i Viskafors.

Men hur blev egentligen ett kommunalt bostadsbolag bäst på hållbara byggen?

Ko n s t e n u r ba n is e r a s I många städer råder en nolltolerans mot gatukonst, inklusive Shai Dahans förra hemstad New York. I Borås stannar polisen till och frågar om han får lugn och ro i sitt skapande.

kretsloppsveckan Kretsloppet startade 2009, då som ett endagsarrangemang.

Nu, tre år senare är det en hel vecka som hyllar stadens miljöarbete och miljöhjältar.

m il jö k ä m p e n Vi träffade Riita Carlström, förra årets vinnare av RE:WARD. Hon berättar om forna barrikader, sopsortering och Navets roll i att göra Borås till en miljöstad i framkant.

14 16 18 22 24 3

4

Urbant jordbruk Förr innebar kolonilotter en säkerhet för de mindre belevade i storstäderna.

En trygghet genom självförsörjning. Idag har fattigstämpeln modererats och en egen trädgård med ekologisk odling är snarare förhöjd livskvalité för moderna stadsbor. Forskarna kallar det urban agriculture och menar att stadsodlingen kan vara en bidragande lösning på den miljöbelastning som livsmedelstransporten innebär.

Få stä der har så många kolonilotter bevarade som Borås.

På endast 10 minuter kan en stadsbo ta sig till den egna odlingsträdgården. Vid Trandareds fritidsträdgårdar hörs ingen trafik, endast det rogivande sorlet från skogen intill. Man kan nästan tro att man befinner sig i Dalslands skogar, speciellt med det högvuxna gräset och starka, friska dofter från gräs och skog.

Vid Örestrands koloniträdgårdar är det ljust, öppet och prydligt, bland de bevisligen noggranna odlarna. Man skulle lika väl kunna befinna sig i Skåne, på en ljus slätt. Idyllen förstärks av sjön bara några steg nedanför trädgårdsanläggningen.

Två u r ba na o d l a r e En varm augustidag är Mathilda Ekström och Dan Nygren i full sjå med att rensa, räfsa och plantera. De är den nya generationens koloniodlare: De är 31 och 30 år gamla, bor mitt i centrala Borås och ville ha en lugn tillflyktsort. Efter tankar om en stuga vid kusten ramlade de över en annons om en kolonilott och insåg att det matchade deras ändamål bättre. Endast en cykeltur bort ligger deras miniparadis.

Det har bara gått några dagar sedan paret fick tillträde till sin kolonilott, och de är inte överlyckliga över att visa upp den i nuvarande dager.

De förklarar att lotten tidigare inte haft så mycket odling, och att de själva

>> 5

har ganska storartade planer för stället. Mathilda visar kryddområdet som skall förbli detsamma, men på upphöjda odlingsbänkar. Gården skall planeras om, och få olika höjder. Det skall bli lite nivåskillnader både för ögats skull. Och för ergonomins.

I vår s k all de t fr odas Arbetsmiljön är nämligen viktig. Dan och Mathilda tänker göra odlingsmark av största delen av marken, och självklart innebär det en del jobb. Redan i nuläget finns fruktträd: äpple, päron och plommon.

Längs med kanterna växer krusbär, björnbärsbuskar, amerikanska blåbär, svarta och röda vinbär, rabarber och hallon; det mesta som kan finnas i en svensk trädgård. Detta är dock en bråkdel av vad som kommer växa där till våren. Då kommer det lilla växthuset husera gurka och tomat. Det blir även ärtor, sallad, lök, potatis och morötter. Det är just att odla egen mat som är parets huvudsakliga syfte med lotten.

Självodlat - d e t nya när od l at Vad är det då som får ett ungt par med en matbutik intill sin lägenhet att längta efter självodlat? Dans föräldrar hade gård när han växte upp och efter jordbruksgymnasium var han med och startade KRAV-märkt köttproduktion. Han vet innebörden av att producera egen mat, och värderar den högt. Massproducerad mat är förvisso billig, men både han och Mathilda har alltid värdesatt mat av hög kvalité.

- Att odla egen mat var den främsta anledningen till att vi skaffade vår kolonilott. Vi skall sätta upp ett utekök här, visar Mathilda 6

entusiastiskt med händerna utanför den lilla stugan.

- Tänk att kunna åka ut hit, dra upp råvaror och kryddor vi odlat och tillaga på plats. Det känns naturligt. Man får en uppfattning om hur värdefullt mat är. När man odlat det själv, får man ett annat tidsperspektiv.

E n t il l f ly k t s o rt De berättar att de ville ha ett komplement till stadslivet, och att en stuga långt bort inte kändes aktuellt.

- Vi gillar att röra på oss och att kunna åka ut hit med cykeln, helt spontant en kväll om man känner för det. Bara att sitta på verandan och äta middag och se ut över sjön, hur schysst är inte det? Säger Mathilda förtjust.

Mathilda är från Nyköping, Dan från Sundsvall och de flyttade till Borås på grund av jobb för fem år sedan.

- Vi föll pladask. Det är en sådan entreprenörsanda här, staden är vacker med alla skulpturer och vi som är friluftsmänniskor kan enkelt ta oss till Kype. Eller ut hit, till vår egna kolonilott.

- Mathilda jobbar som hälsorådgivare och karriärcoach och har bl.a. studerat miljöns inverkan på stressade storstadsbor.

- Att gräva i jorden kan ha större inverkan på människor än man kan tro, förklarar hon.

Ett hundraår i g t fe nome n Populariteten kring kolonilotter har varierat sedan sekelskiftet då fenomenet importerades till Sverige tack vare en politiker som besökte Danmark, som i sin tur hade anammat idén från Tyskland där det hela uppstått 1865. I kristider har kolonilotterna varit livsviktiga för svenskarna. Enbart under 1917 skördade Stockholms koloniodlare 870 000 kilo potatis. Då odlade man även upp Humlegården.

Att o dla m itt i Bor ås Det är synnerligen inga gräsplättar man visar upp vid Örestrand, eller på någon annan av Borås koloniträdgårdar. Gemensamt är att de flesta har god insyn för att man skall kunna kika in och se precis vad som odlas bakom häcken. Många lotter är väl utnyttjade med grönsaksland, fruktträd, bärbuskar, gångar och kanske en lummig uteplats. Det är inte ovanligt att koloniföreningar har regler kring minsta antalet odlingsmark och maximal insynsskydd. Det är helt enkelt meningen att det skall vara skillnad på koloniområde och fritidshusområde. Idén skapades ju faktiskt för fattigt folk som skulle odla grönsaker och potatis.

Några av Borås Koloniområden Trandareds Koloni- och fritidsträdgårdar En knäpptyst oas med frodig grönska och mycket varierande typ av människor.

Ramnalids Koloniförening Charmigt och lummigt - undangömt på Byttorp bakom Montessoriskolan.

Hulta Kolonilotter Borås mest urbana koloniområde med den troligtvis frodigaste odlingen. Mycket potatis, morötter, kryddor och absolut inga blomrabatter. Örestrands Koloniförening En vacker idyll. Här är odlingsambitionen hög och skötseln mycket prydlig. Utsikt över sjön och trevliga kolonistugor.

Almenäs Koloniområde Stort område med mycket liv och rörelse. Precis intill Almenäs med badstrand och kafé med mera.

7

8

Borås bäst på kretslopp Världen producerar två miljarder ton sopor om året. Det allra mesta går till deponi, det vill säga läggs på hög, förgiftar marken och läcker miljöfarliga gaser.

Helt i onödan. För med rätt hantering blir avfall en resurs och energikälla.

Det har kretsloppsstaden Borås visat många gånger om och idag är stadens modell en exportvara genom projektet Waste Recovery.

Svarta o c h v i ta påsar e n sy m b o l f ö r krets lopps s tad e n Som så många andra innovationer börjar historien om kretsloppsstaden Borås med ett problem. I början av 1990-talet höll stadens soptipp på att fyllas över brädden och i jakten på nya markytor började en diskussion om alternativ.

- 1992 införde vi avfallssorteringen med de vita och svarta påsarna, en för brännbart och en för matavfall. Boråsarna var snabba med att anamma de nya rutinerna och staden blev en föregångare i fråga om återvinning.

- Vi frågade oss om allt verkligen måste deponeras, kunde vi inte göra något nyttigt av skräpet istället, berättar Pär Carlsson som är stabschef och ansvarig för strategisk utveckling på Borås Energi och Miljö.

Sorteringen blev startskottet och några år senare hade arbetet med att återvinna stadens hushållsavfall i ett energieffektivt kretslopp tagit verklig fart. De vita påsarna blir bränsle i fjärrvärmeverket.

De svarta påsarna blir biogas och drivmedel till kollektivtrafiken.

Alla stadens bussar och sopbilar samt en stor del av taxibilarna går idag på egenproducerad biogas.

Det här var innan lagen ställde krav på återvinning och det fanns ingen kommun som gjort något liknande. Borås fick hitta sin egen lösning för allt från teknik och logistik till att utbilda invånarna och förändra beteendet vid sophinken.

Drömmen är ett Borås helt fritt från fossilt bränsle. Pär berättar: - Det är vår ambition och vi söker hela tiden efter olika energiströmmar i samhället som inte utnyttjas maximalt. I stort som smått. Till exempel tar vår biogasanläggning numera emot såväl

>> 9

”projekten startade i Indonesien och nu sprider sig Waste Recovery till övriga Asien, Afrika och Sydamerika. Ryktet om boråsarnas energiåtervinning och avfallshantering har även nått Japan, USA och EU”

villaägarnas fallfrukt som matavfall från restaurangerna och förädlar det till energi. Det handlar om att återvinna och ta tillvara den energi som cirkulerar i samhället.

Borås var tidigt ute med att se sitt avfall som en resurs och har kommit långt på vägen mot en hållbar stad. Nu går erfarenheterna på export.

V i sar vägen i vär l d e n På åttonde våningen på Högskolan i Borås ser Mohammad Taherzadeh och Olle Engström ut över staden. Mohammad är professor i bioteknik och Olle är politiker och ledamot i kommunfullmäktige.

Tillsammans är de initiativtagare till projektet Waste Recovery.

Waste Recovery är ett samarbetsprojekt som ska sprida insikten att avfall inte är vilket skräp som helst utan en värdefull resurs och nyckeln till framtidens energiförsörjning, ut i världen. I Borås deltar högskolan, kommunen, Borås Energi och Miljö, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och ett 20-tal företag. Genom Mohammad och Olle skapas sedan ett nätverk av relationer runt hela världen – med ambassader, politiker, forskare och entreprenörer på olika nivåer.

De första projekten startade i Indonesien och nu sprider sig Waste Recovery till övriga Asien, Afrika och Sydamerika. Ryktet om boråsarnas energiåtervinning och avfallshantering har även nått Japan, USA och EU. Sopor är på väg att bli hårdvaluta.

10

Att det är en akademiker och en politiker som driver projektet har sin förklaring. Samarbete mellan olika områden är nämligen av högsta vikt om miljöarbete ska ge resultat. Inte minst i de delar av världen som Mohammad och Olle rest runt i för att berätta om Borås modell.

- Andra länder och städer har helt andra förutsättningar och en annan kultur. Borås modell går inte att kopiera rakt av i Indonesien.

Vi bidrar med kunskap, visar möjligheter och hjälper till med planeringen. Eftersom vi är både forskare och politiker har vi lättare att få kontakt med de instanser som krävs för att projekten inte ska stanna av. Forskarna behövs för tekniken, politikerna för att det ska gå att genomföra, säger Mohammad.

I n d o n e s ie n va r f ö r s t Efter att en indonesisk delegation varit på studiebesök i Borås för snart sju år sedan gav Mohammad och Olle sig iväg på den första av många resor till Indonesien. Väl hemma hade de etablerat ett forskningssamarbete med universitetet Gadjah Mada och lärt känna lokala politiker i staden Sleman.

- Vår samarbetsmodell har fyra steg, säger Mohammad. Först handlar det om att öka kunskapen om avfall och återvinning och göra dem medvetna om problemen. Med Borås som föregångsexempel visar vi vad som är möjligt att göra med avfall och får dem att börja formulera visioner. Sedan gör vi tillsammans upp planer som ska gå att genomföra och går till action.

Det är en balansgång att vara visionär och samtidigt hitta åtgärder som är realistiskt att förverkliga.

- Många vi möter har inga problem med att sätta höga mål, men de har ingen verklighetsförankring. Ni har en bra lösning i Borås, säger de, den vill vi ha, vad kostar det? Men så enkelt är det inte, det hjälper inte att bygga en stor biogasanläggning om det saknas sopbilar och ingen sopsorterar.

- Vi kommer inte med en färdig lösning, utan tänker långsiktigt och visar på en hållbar väg. Det är därför vi nått ut så bra som vi har gjort, säger Olle.

I två indonesiska städer, Sleman och Palu, har Waste Recovery gått hela vägen från kunskapsbildning till fungerande lösningar ute i samhället.

En frukt- och grönsaksmarknad i Sleman har utrustats med ett system för att utvinna biogas ur sina rester. Det handlar om fyra till sex ton om dagen som man tar hand om och förvandlar till el.

Tillsammans med Högskolan i Borås, Borås Energi och Miljö, SP, företaget Biogas Systems i Sunne och pengar från Tillväxtverket är staden Palu på gång att göra el av metangasen från soptipparna.

– Det är två väldigt goda exempel på hur lösningen är anpassad efter de lokala möjligheterna, säger Olle.

L il l a B o r å s i s to r a vä r l d en Borås har ett guldläge, enligt Mohammad och Olle. Satsningen på avfallsåtervinning har gjort staden till ett namn ute i världen.

Textilstaden är på väg att bli kretsloppsstaden.

Sett utifrån är boråsarnas sopsortering och återvinningsanläggningar en förebild. När man ökar perspektivet ser man också vad det betyder om Asiens megastäder skulle göra samma sak.

- I Borås gör vi biogas av allt matavfall och får ut ungefär 400 kubikmeter per timma. I Ho Chi Minh-staden i Vietnam, som är en av våra samarbetspartner, läggs allt avfall på deponi. Gaserna som bildas leds ut i luften genom rör och det är 40 000 kubikmeter som släpps ut varje timma. Tänk om de skulle kunna ta tillvara på en procent, det skulle ge samma effekt som hela Borås. Små förbättringar i de här stora städerna ger enorma effekter, säger Mohammad.

- Jag får ofta frågan varför vi inte gör något i Finland som har så mycket deponi. Men vi vill nå de länder där vår starkt begränsade insats kan göra störst nytta för den globala miljön, där vi kan göra skillnad, säger Olle.

Ett annat exempel är Kina där Waste Recovery har inlett en dialog med politiker i en av de mindre provinserna (cirka 70 miljoner invånare). När de börjar göra energi av sitt avfall och inspirerar sina grannprovinser, då kan man börja skymta lösningen på världens energi- och avfallsproblem.

>> 11

D et m ås te l öna si g Miljövinsterna med ett projekt som Waste Recovery är uppenbara, men både Mohammad och Olle är tydliga med att det finns en ekonomisk sida och flera affärsmöjligheter.

- Många städer använder olja för att bränna sina sopor. De tillför energi istället för att få ut energi. De betalar för att bränna, i Borås får vi betalt för att bränna eftersom vi tar tillvara på energin. Vårt system är ekonomiskt lönsamt, deras kan aldrig bli lönsamt, säger Mohammad och Olle fortsätter:

- Går oljepriset upp får de problem, medan vi inte berörs alls.

När fler Waste Recovery-projekt går vidare från visioner och planering, börjar det också knoppa av sig i flera affärsmöjligheter.

Boråsföretaget FOV ligger långt framme i utvecklingen av biogaslösningar och Fredrik Johansson, affärsutvecklare och delägare, var med under den senaste Waste Recovery-resan till Sydostasien.

Han berättar hur deras teknik möter lokalbefolkningens energibehov.

- Vi har tagit fram en produkt för enskilda hushåll för att konvertera vanligt matavfall till biogas. Gasen används sedan som energi för spisen och till viss del för elektricitet. Hushållet får ett eget kretslopp som ersätter det miljöskadliga kolet.

(Läs mer om FOV på sidan 14)

12

k r e t s l o p p s t u r is m e n ö k a r Förra året kom kungaparet till Borås för att lära sig mer om stadens energiåtervinning och de är inte ensamma om att lockas hit för att se på sopor, sortering och förbränning. Utbytesstudenter läser resursåtervinning vid högskolan. Brasilianska tv-bolag kommer hit för att göra reportage och de internationella delegationerna avlöser varandra.

Vi kan kalla det kretsloppsturism och det är en växande näring med Borås som en av de främsta destinationerna, enligt Mohammad. Han pekar på hotellnätter, ökad handel, affärssamarbeten och andra vinster som kommer med besökarna.

Fa s ta f o r m e r f ö r f r a m t ide n Utan Mohammad Taherzadehs och Olle Engströms engagemang skulle Waste Recovery antagligen stannat vid ett enskilt forskningsutbyte med Indonesien. Men för varje ny kontakt har projektet gett fler ringar på vattnet. I dag har man samarbetsavtal i Indonesien, Brasilien, USA och Nigeria. Ghana, Kina och Vietnam står och knackar på dörren och EU har visat intresse. Nästa steg blir att samla ihop Mohammads och Olles kunskaper och kontakter i ett eget bolag.

Med fastare former och en anställd vd är Waste Recovery här för att stanna. Världen behöver mer kretsloppstänkande och Borås är redo att dela med sig.

13

14

FOV klär världen i miljötextil FOV är för många ett okänt företag. Få vet om att Borås-företaget är ett av de ledande när det kommer till avancerat vävda textilier till industri och beklädnad. Nästa steg i företagets utveckling är nu att skapa miljöförbättrande produkter i textil.

D et FOV blivi t k ända f ör är att ta fram tekniskt avancerade vävar som blir till exempel airbags i bilar, oljespärrar vid utsläpp till havs och diverse sjukhusprodukter. De är bland annat världsledande på väv till stomipåsar. Men utöver det här har de även en mycket intressant produktutveckling där de tar fram väv till produkter i ett fantastiskt antal olika segment.

- Vi håller hela tiden på att försöka ta fram och utveckla nya produkter. Just nu är det mycket inriktat på just miljöprodukter, vi håller precis på att lansera en textil biogasreaktor, en väldigt spännande produkt, berättar Fredrik Johansson som är affärsutvecklare på FOV. Den textila biogasreaktorn är tänkt att hjälpa u-länder där man har stora problem med avfallshantering. Man siktar på att kunna förse människor med väldigt små och smidiga biogasreaktorer som konverterar organiskt avfall till biogas. Även europeiska bönder som i nuläget har det svårt att ekonomiskt räkna hem dagens reaktorer är intressanta.

- Vi har goda förhoppningar om att kunna skapa en bra ekonomisk lösning för alla olika parter. Vi arbetar fortfarande med det men hoppas kunna sjösätta projektet inom de kommande åren.

Utöver den textila reaktorn jobbar man med att tillsammans med Uppsala Universitet ta fram ett algbaserat, textilt batteri som då kommer bli komposterbart. Man har även tagit fram en textilbaserad solabsorbator med vilken man på ett mycket kostnadseffektivt sätt kan värma vatten med hjälp av solen. Produktframtiden ser minst sagt ljus

ut men i fabriken i Borås är det en annan dröm som börjar ta form hos Fredrik Johansson.

- Inom EU driver vi vad de kallar ett ”flagship”, det går ut på att vi tittar på och försöker förbättra vår produktteknologi. Det vi vill göra är att konvertera alla blöta steg i tillverkningen så som tvätt, finishering, coating etcetera till torra. Att med ny teknologi på sikt kunna använda oss av helt torra teknologier. Det är verkligen ingen utopi men det kommer att ta lång tid innan vi når dit fullt ut.

Om man lyckas innebär det en enorm miljö- och energibesparing.

En besparing i stil med den nya ångledning man tagit fram tillsammans med Borås Energi och Miljö. Istället för att själv tillverka ångan med hjälp av olja får man den direkt i en pipeline från Ryaverket. På så sätt sparar man 5000 ton koldioxidutsläpp.

- Vår tillverkning i Borås delar Borås Stads nollvision vad gäller utsläpp. Vi är redan nu väldigt duktiga men kan bli ännu bättre. Vi tror att de som är bäst måste leda vägen för att fler ska haka på. Det är hela tiden så vi jobbar.

Att konsumenterna vill ha miljövänliga och ekologiska produkter är det inget snack om, redan nu finns en stor efterfrågan. FOV vill vara det självklara valet för kunder som delar företagets miljötänk vad gäller en hållbar utveckling. Troligtvis är det här framtiden och kanske den stora comebacken för Borås som den absolut ledande textilstaden.

15

Begreppet passivhus är en sammanfattande term för energisnåla hus. Gemensamt för byggnadstekniken är tjock isolering, effektiv ventilation och fönster och dörrar med låga U-värden. Husen på Brunnsvägen har grundväggar och tak med isolering på hela 50 cm, vilket gör dem så täta att inget läckage behöver uppstå. Huset ”andas” genom en plattvärmeväxlare som återvinner upp till 87% av den värme som alstras inomhus. Detta innebär att ingen traditionell värmeanläggning behövs. En värmeväxlare på 900 watt står för den enda tillförseln av värme utöver den som genereras av människor och hushållsmaskiner.

16

ekologiska drömhus Tåliga material som trä och sten. Tak i zink som håller i 150 år. Värmeväxlare som tar tillvara på kroppsvärme och värme från hushållsmaskiner. Sveriges mest energisnåla hyresrätter finns i Viskafors strax utanför Borås, där man för tre år sedan bestämde sig för att satsa på framtidens hus. Men hur blev egentligen ett kommunalt bostadsbolag bäst på hållbara byggen?

Organis kt ut se e nd e För ögat ter sig villorna som en ekologisk idyll i arkitektur, planlösning och materialval. De har byggts för att vara så naturnära och ekologiskt samverkande som möjligt. Själva husen är uppförda på en höjd i en skogsglänta strax utanför Viskafors centrum, där granar och blåbärsris växer alldeles inpå husknutarna. Exteriörerna interagerar väl med den omgivande miljön med sina naturfärgade, linoljeimpregnerade träfasader och grå zinktak.

projekt i sitt fastighetsbestånd. När ett nybygge skulle genomföras blev det därför naturligt att titta på nya tekniker, som passivhus.

Även interiört är tanken att naturen skall ha övertaget. Trä och sten framträder starkt tillsammans med ljusa furugolv och finsågad, vitmålad träpanel i alla rum. Fasadbrädorna på utsidan är utav en tryckimpregnerad fura som kokats i en vakuumprocess med linolja för att få maximal livslängd och litet underhåll. Rheinzink som ligger på taken skall enligt löften från tillverkaren hålla i 150 år.

Driften av hushållen är givetvis också väl genomtänkt. Vitvarorna är extra energisnåla: Torktumlaren har en egen liten värmepump.

Induktionshäll för matlagning, varm- och kallvattenbesparande vattenkranar, med mera. Allt för att motsvara den nya tidens krav på energieffektivitet.

Ekono mis k ekol og i Viskaforshem, som är ett kommunägt bostadsbolag, bytte redan för längesedan ut olja mot bergvärme och hade el- och vattenbesparande

- I vår strategi ligger att försöka få ekonomi och miljö att gå hand i hand. Det går om vi är tillräckligt långsiktiga. Vi tror på naturliga material för att minska på emulsioner och ge ett bättre microklimat i bostaden. Dessa material är oftast också vackra och ökar attraktiviteten i boendet, kommenterar Viskaforshem själva sin planläggning.

- Det är driften som är den stora kostnaden i en fastighets livscykel.

Om vi tillsammans med de boende kan hushålla med energin har vi möjlighet att bekosta vackra och hållbara material.

17

18

konsten urbaniseras I många städer råder en nolltolerans mot gatukonst, inklusive Shai Dahans förra hemstad New York. I Borås stannar polisen till och frågar om han får lugn och ro i sitt skapande. Vår omslagskreatör berättar om sina visioner för Borås blanka väggar och förklarar skillnaden på graffiti och gatukonst.

I börja n av 9 0 - tal e t var Shai Dahan en skateboardåkande gatukonstnär. Vid den tiden var det två kriminella aktiviteter i Los Angeles där han växte upp. Idag diskuteras Skateboard som OSgren 2016 och gatukonst visas på ansedda gallerier. Den numera Boråsbaserade konstnären är glad över de förändringar som skett men vill se ännu fler.

Vad är dina visioner för gatukonst i Sverige?

- Jag hoppas att vi fortsätter förflytta oss i rätt riktning. Jag tror att Borås i synnerhet just nu har chansen att gå i bräschen. Sverige är uppbundet med sin lag om nolltolerans och på grund av det tappar större städer som Stockholm och Göteborg bort sig själva i pappersarbete. Jag tror att en liten stad som Borås har den största potentialen att göra en stor inverkan tack vare de storskaliga väggmålningar vi kan göra som kommer bli synliga och märkbara.

- Jag håller just nu på med några propositioner till staden, men jag tror att i slutändan så ligger det i folkets händer. Folk som bor här och har sett mina dalahästar bör tala för dem och säga åt sina kommunpolitiker att de vill se mer av det. Ju fler utomhusmålningar vi får göra, desto mer ser folket att det berikar vårt samhälle och förskönar vår stad. Det gör att vi kan vara stolta över Borås. Jag kan inte göra skillnad på egen hand men med rätt folk bakom mig kan jag det.

Vad är egentligen skillnaden på graffiti och gatukonst?

- Det finns små skillnader och små likheter. Graffitikulturen har funnits längre än gatukonsten. Men lagen - lagen om nolltolerans - behandlar oss precis likadant och vi betraktas på samma sätt av de flesta politiker.

I stora drag är den här kulturen, oavsett om du kallar det graffiti, gatukonst, urban konst eller modern urban konst eller vad som helst, alltsammans allmän konst. Estetik och placering kan vara mer viktigt för mig när jag gör en målning än när någon gör en tag.

- Graffiti och gatukonst lärdes inte ut i konstskolor. Vi hade inte möjligheten att studera professionella yrkesutövare i vår kultur. Vi har bara tagit oss ut och gjort det vi velat göra. Det är en rebellisk kultur där man trotsat lagar och dåliga inställningar för konstens skull, och nu har vi killar som Banksy som säljer målningar för miljoner på auktionerna Sotheby’s och Christies.

Som gatukonstnär kan man säga att du tvingar din konst på folk?

- Jag tycker inte att jag påtvingar något. Det finns en uppfattning om att gatukonst är hänsynslöst mot folk i samhället men jag tycker det motsatta. Vi vill göra samhället vackrare. Den som klagar på gatukonst bör känna likadant inför reklam. Reklam tvingar sig på dig och statistik visar att en person utsätts för 1500-3000 reklamannonser per dag.

Reklamens syfte är dessutom att få dig att må dåligt och konsumera för att förbättra dig själv. Min konst har som enda syfte att berika miljön och göra någons dag trevligare. Att gå förbi samma vägg till jobbet varje

>>

19

dag blir lite roligare om den väggen har en vacker målning. Det enda vi gatukonstnärer tvingar på är förändring, en lagförändring.

Ser du dig själv som en återvinnare?

- Jag ser utomhuskonst som en typ av återvinning, eftersom du använder utemiljön som en målarduk. Om det är en övergiven byggnad eller en gammal dörr på en ladugård eller till och med under en bro i staden, så använder du stadens element för att skapa något nytt. Jag älskar att måla på övergivna byggnader i synnerhet. Just för att där människan en gång uppförde en byggnad, och sedan övergav det, har naturen tagit tillbaka det. Träd växer genom fönstren, gräs kommer upp genom golvplankorna och man förstår konceptet av att naturen kommer alltid bli kvar, även när vi är borta. Min gatukonst kommer att brytas ned av naturen tack vare regn och snö.

Att lämna metropolen New York för lilla Borås måste vara en omställning. Var du orolig för att hamna på ett mindre inspirerande ställe?

- New York var fantastiskt för mig personligen och min karriär. Jag fick ta del av projekt och jobba med konstnärer och graffitilegender som jag inte hade haft möjligheter till någon annanstans i världen.

- I New York hade jag nöjet att få göra ”New York Street Ad Takeover” vilket var ett projekt där en grupp konstnärer åkte runt i stan och målade över reklamannonser, och rev ner reklam och ersatte det med konstverk.

I ett annat projekt - ”The Underbelly Project” bjöds jag och runt 100 andra konstnärer in för att måla en övergiven tunnelbanestation.

New York är det bästa stället för att lära sig att jobba hårt.

- Samtidigt finns det många fördelar med att vara i Borås och Sverige i allmänhet. Att bo i Sverige, och Borås i synnerhet, har haft några enorma fördelar. Till exempel finns det mycket utrymme att måla. I New York, var det svårt att ens hitta en ledig vägg eftersom konstnärerna trängs med varandra och alla jagar de bästa placeringarna. I Borås har 20

jag tillgång till många övergivna byggnader. Dessa kan vara farliga i N.Y.och L.A. eller ockuperade av hemlösa. Här får jag vara i fred och kan spendera en hel dag och måla något riktigt stort och fint.

- Dessutom finns det en öppenhet här i samhället kring gatukonst. Även om nolltoleransen råder, verkar det som att samhället inte håller med helhjärtat. Jag målade nyligen en vit dalahäst i centrum, nere vid Bishops Arms, och det var mitt på dagen. Två poliser gick förbi mig och de bara tittade och log. Folket verkar förstå att det är en konstform och de har respekt för mitt utövande. Det är trevligt att bo i en stad där folk kan titta på medan jag målar. I en storstad hade jag tvingats måla mitt i natten på en dold plats.

Hur kommer du på passande motiv för Borås?

- Mina motiv varierar mycket beroende på miljön. I Borås har du naturen och staden ett stenkast från varandra och därför blir det intressant att sammanfoga dem. Jag tror att gå på Borås gator och plötsligt se ett rådjur eller en björn målad, blir roande och ironiskt.

Om någon kliver in i en övergiven byggnad i Borås och ser en målning av ett djur med ett vapen som huvud, har det att göra med New York och dess övergivna platser där djur skulle behöva vara beväpnade för att överleva mänskligheten. Förra året målade jag en av dessa pistolfåglar i en gammal byggnad i Borås som använts för paintball. Men fågeln fick ett paintballgevär som vapen istället. Sedan skrev jag SURRENDER med röda bokstäver för att eventuella besökare skulle veta om att de var utanför sin säkerhetszon.

Vad är skillnaden på att behaga New York-bor och Boråsare?

- Jag lärde mig tidigt att man inte kan måla för att behaga någon. Du får bara se till att du själv är nöjd. Det kommer alltid finnas klagomål från någon, men oftast är det en mycket liten procent som ogillar din målning. Folk kommer fram till mig och ger beröm och tar bilder, och sedan tycker någon enstaka att det jag gör är fel. Man får hålla dialogen igång så tror jag att det pushar mig att försöka hårdare.

Vilka ställen gillar du att måla på, som inte existerar på andra ställen än i Sverige?

- Sverige har en fantastisk mängd övergivna byggnader men jag uppskattar också naturaspekten av det hela. Jag försöker försäkra mig om att jag bara målar på gamla byggnadsväggar eller brädstycken runt om i staden så att jag inte förstör privata ägor. Jag vill trots allt bara försköna staden och inte fördärva något för någon. Jag gillar också att måla mitt i staden, mitt på dagen. Då kan folk stanna och prata och ställa frågor. Jag älskar att interagera med folk. De är viktigt att folk får se att jag är en helt normal kille som är 33 år, gift och betalar skatt som alla andra. En man som älskar sina hundar och älskar sin stad så mycket, att han riskerar sig själv för att måla dalahästar och vapenfåglar illegalt. Bara för att folk som bor kring honom kan ha en mer intressant promenad till jobbet imorgon.

Shai Dahan kommer att ha en soloutställning den 22:a September på A Gallery i Göteborg.

Den 10:e Oktober talar han på TEDxGothenburg och senare i sommar släpps en dokumentär om hans tid i Palestina där han gjorde en målning på Västbanken.

Verk kan ses på thevacantwall.com och på Faccebook: facebook.com/shai.dahan.art

21

22

mot en fossilbränslefri stad Syftet med Kretsloppsveckan är att motivera och engagera ännu fler i det viktiga miljöarbetet för en hållbar stad. Målet är att bygga en kärntrupp av kretsloppsengagemang som kan sprida sig som ringar på vattnet långt utanför Borås.

En drö m om e n f ossi l b r änsl e fr i s ta d Så tillkännager Borås Energi och miljö den vision de arbetat med varje dag, och har arbetat mot under snart 20 år. Drömmen- som inte är långt ifrån att bli verklighet- har varit en framgångssaga som inte hade varit möjlig utan att alla som bor och verkar i Borås deltar i stadens kretsloppsarbete.

Prog ra mm et Programmet under kretsloppsveckan är format för att passa olika intressen och målgrupper. Det erbjuds allt från faktafyllda föreläsningar till en festlig miljögala och en sportig löparfest - Kretsloppet med sitt välfunna namn som var ursprung till hela evenemanget. Ett urval av det som sker är öppet hus hos Kraftvärmeverket, Navet slår upp sina portar med fri entré och det blir kombinerad auktion och loppmarknad - Kretsloppis - på Stora Torget.

Mi ljögalan 1 2 :e se p t e mb e r Miljögalan, som agerar veckans mest förnäma punkt, bjuder på ett medverkande av astronauten Christer Fuglesang som berättar för gästerna om sin övergripande bild av vårt jordklot. Det kommer talas om vilken påverkan Borås lokala miljöinsatser har på det globala.

Dessutom utses årets miljöhjälte, Borås RE:WARD samt Borås Stads Miljöpris och naturvårdspris, allt med fina miljöpriser.

Caroline Af Ugglas uppträder och så gör även Niklas Anderson, Frida Lundell och Borås Kulturskolas ungdomskör.

E t t vä l e ta b l e r at e v e n e m an g Jonas Holmberg på Borås Energi och miljö tror att Kretsloppsveckan blir ett bestående evenemang, vilket inte är svårt att tro med tanke på dess utveckling.

- Vi tror att vi har skapat en mötesplats och en kommunikationskanal med Kretsloppsveckan som fungerar för att lyckas engagera stadens invånare ännu mer i det lokala miljöarbetet.

Kretsloppet startade 2009, då som ett endagsarrangemang. Nu, tre år senare är det en hel vecka som hyllar kretsloppet. Genom att återvinna de mest uppskattade delarna, och utveckla nya aktiviteter, hoppas Borås Energi och miljö på att hålla Kretsloppsveckan ständigt aktuell även i framtiden. Utveckling och återvinning är ju trots allt företagets expertis.

23

miljökämpen

24

Riitta Carlström skrev förra året in sig i Borås historieböcker då hon var den första vinnaren någonsin i den prestigefulla tävlingen RE:WARD, arrangerad av Borås Energi och Miljö. Vi träffade Riitta för att prata om forna barrikader, sopsortering och Navets roll i att göra Borås till en miljöstad i framkant.

Tävlingen RE:WARD genomfördes för första gången någonsin 2011 och gick kortfattat ut på att hitta och hylla Borås just då största miljöhjälte. Vem som helst fick nominera kandidater som de tyckte borde uppmärksammas och hyllas för sitt arbete. En jury valde sedan ut sex kandidater som utmärkte sig lite extra.

Riitta Carlström har jobbat på Navet Science Center i tio år och har varit med på den resa som utvecklat Navet från ett mindre vetenskapscentrum till en institution att verkligen räkna med. Navet är bland mycket annat störst av alla science center’s i Sverige vad gäller kompetensutveckling för lärare.

- Det var en av mina arbetskollegor på Navet som i hemlighet hade ringt in och nominerat mig. En sommardag fick jag helt plötsligt ett samtal från Borås Energi och Miljö där de berättade att just jag var en av sex kandidater till priset, berättar Riitta Carlström.

- Det har växt mycket och fort de senaste åren. Framför allt temat vad gäller miljö och hållbar utveckling har blivit väldigt stort, även om det alltid genomsyrat allting vi gör.

Efter att de slutgiltiga kandidaterna valts ut startade en omröstning för att välja vinnaren, en omröstning Riitta Carlström vann med god marginal trots tufft motstånd. Priset fick hon sedan ta emot vid den stora Miljögalan på Folkan som gästades av bland annat skådespelerskan Maria Lundqvist och artisten Tomas di Leva.

Just hållbar utveckling är något som alla på Navet brinner för, inte minst Riitta Carlström. Genom att ta emot barn och ungdomar försöker man att så tidigt som möjligt få in ett miljötänk i barnens vardag. För de allra minsta börjar det med så simpla saker som vad man får och inte får spola ner i toaletten, allt för att hjälpa till att effektivisera och förenkla tillverkningen av biogas vid Borås renhållningsverk. Med åldern kommer sedan mer invecklade experiment och genomgångar om hur kretslopp fungerar.

>> 25

- Det viktiga är att redan från början få med sig hur viktigt det faktiskt är med ett fungerande kretslopp, att se och förstå hur allting faktiskt hänger ihop. Förstår man inte det så är det väldigt svårt att ta in och tänka på varför man ska slänga olika saker på olika ställen. En bra inställning är det absolut viktigaste.

- Då börjar jag fundera på hur mycket av jordens resurser som har gått åt till att tillverka alla dessa mobilskal, och om det var värt det? Men då är det viktigt att istället försöka fokusera på alla positiva krafter som finns, på allt gott som görs, Borås Stads sopsortering till exempel.

Just en positiv inställning är Navets grundtanke bakom allting, att göra hållbara val till en del av sin vardag. Lyckas man med det behöver det nämligen inte bli så ansträngande och besvärligt som många kanske tror. Riitta Carlström erkänner dock att det ibland kan vara svårt och frustrerande att hela tiden brinna för miljön.

Borås är en stad som på många sätt ligger i framkant vad gäller miljöhantering och hållbar resursåtervinning. De klassiska svarta och vita påsarna är ett fenomen som blivit en helt naturlig del av vår vardag men som saknas i många andra svenska städer. Tack vare en bra sopsortering går en extremt liten del till deponering, alltså slutförvaring.

- Jag är ju så gammal att jag gick i barrikaderna mot atomkraft.

Jag hade min lilla knapp och mitt engagemang. Det har alltid varit en grundtanke i mitt liv att försöka göra val som gör att mina barn och barnbarn ska få det så bra som möjligt.

Hon berättar att det därför kan vara frustrerande att gå runt i till exempel Istanbul och se alla iPhone-skal som finns på marknaderna.

Så många Iphone-skal att kanske inte ens en fjärdedel av dem kommer säljas.

26

Men trots att kungar och drottningar har varit på besök i Borås och berömt allt ifrån sopsortering till renhållning är det en helt annan sorts kungar som kanske behövs.

- Jag tycker det är intressant att se på alla urbefolkningar så som indianer, eskimåer och liknande, de hade alla en så stor respekt till naturen. De gamla egyptierna kallade ju solen för guden Ra och så vidare. Det är en respekt som vi tyvärr tappat. Jag hoppas att vi kan

hitta tillbaka till den och spara på resurserna så att de faktiskt räcker i många år framöver.

Att Riitta Carlström är en värdig vinnare av RE:WARD 2011 råder det ingen tvekan om. Hon brinner för miljö på ett roligt, lättsamt och otroligt logiskt sätt. Utan att för sakens skull bli en miljöpolis öppnar hon och de andra på Navet Science Center upp ögonen för tusentals elever och lärare varje år.

Riitta Carlströms 5 bästa tips: 1: Ha en bra inställning. Tänk att du faktiskt gör någonting riktigt, riktigt bra varje gång du gör ett aktivt och bra val.

2: Sopsortera. Det blir ganska snabbt en del av vardagslivet men är väldigt viktigt, framför allt metallburkar.

3: Lämna bilen om du kan. Du behöver inte sälja

den, men ibland kan det vara bra och skönt att ta en promenad eller cykeltur istället.

4: Släck lamporna. Om du inte är i rummet så släck, då sparar du faktiskt både energi och pengar.

5: Köp lite färre saker. Att minska konsumtionen är snart ett måste. Köp lite mindre och lite bättre istället.

27

boras.com - den officiella besรถksguiden till Borรฅs