BodenBild nr2 2018

BODEN BILD INFORMATION FRÅN BODENS KOMMUN • NUMMER 2 • 2018

BÄTTRE HÄLSA PÅ JOBBET HÅLLBARA GRÖNYTOR

ARBETSMILJÖVECKAN, EN DEL AV KOMMUNENS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

UT MED FOSSILDRIVET OCH IN MED ELDRIVET

EN CHANS TILL LIVET FAMILJEHEMMET BLEV DENNIS RÄDDNING

Språkträning med barnpassning 1 l Boden Bild Nr.2. 2018

LEDARE

CLAES NORDMARK Kommunalråd, S

KENNETH BACKGÅRD Gruppledare, NS

CATARINA ASK Gruppledare, MP

JOHAN GRÖHN Gruppledare, C

TACK FÖR FÖRTROENDET! Först av allt – ett stort och ödmjukt tack till er bodensare för förtroendet!

Tack också till alla er som röstade i valet oavsett vilket parti ni valde att lägga er röst på.

Medborgarnas engagemang och delaktighet behövs för att vi ska ha en levande demokrati och att Boden ska vara en kommun som hela tiden fortsätter att utvecklas.

I skrivande stund håller vi i koalitionen Framtid Boden som bäst på att flytta in i stadshuset. Dagarna fylls av praktiska frågor som databehörigheter, telefonnummer, uppdatering i aktuella ärenden med mera. Det finns stor kompetens och ett ansvarstagande bland den personal vi hunnit träffa. Tack även till er för ett utmärkt mottagande!

Tre av de fyra partierna i den nya ledningen fanns med även under förra mandatperioden, så det blir en stabil kontinuitet i politiken.

Däremot är det flera nya personer som tar plats och det kommer innebära en del nytänkande och nya arbetssätt.

Ni kommer att märka att vi i kommunledningen vill vara öppna, föra dialog och kombinera driv och målmedvetenhet med trygg och rättssäker handläggning. Och oppositionen kommer säkert att fungera som konstruktiva kritiker i det arbetet.

Nästa år fyller vår fina stad 100 år. Framväxten byggde inledningsvis på kyrkan, järnvägen, fästningen och sjukvården.

För framtiden finns ett tillväxtprogram som pekar på elintensiva näringar, kultur, besöksnäring, hästnäring och miljöteknik som huvudområden.

Ett övergripande mål är att vi ska bli 30 000 bodensare senast år 2025. För att nå dit krävs det att bostadsbyggandet ökar. Det är en av de centrala uppgifterna för Bodens kommun under de närmaste åren. Tillväxten ska inte enbart ske i stadskärnan, utan vi ska upprätthålla en god balans med boende, sysselsättning och service över hela kommunen.

Vi ser fram emot att utveckla hela vår fantastiska kommun tillsammans med er bodensare under de kommande fyra åren!

2 l Boden Bild Nr.2. 2018

Innehåll

04 •

Vintern står för dörren

06 •

Jämställt parkarbete med mångfald

07 •

Hållbara grönytor

08 •

Våga prova nya arbetssätt

10 •

Sommarbränder i Norrbotten

12 •

Vatten, stan är full av vatten...

14 • Språkträning med barnpassning 17 •

En chans till livet

18 •

Sökes: Fler familjehem Finnes: 70 barn som söker trygghet

20 •

Han ska leda Björknäsgymnasiet mot framtiden

21 •

Brönjaskolan först i Sverige med coachande föräldraskap

22 •

Näringsfastigheter i Boden

24 •

Ungdomsgård med rätt att meka

27 •

Framtidsdrömmar tar form

29 •

Ett hörn(et) för Bodens unga

30 •

Bättre hälsa på jobbet

07 12

Boden Bild nr. 2. 2018 Nr 110 från starten 1973.

Informationstidning från Bodens kommun som delas ut till hushåll, institutioner med flera i Boden.

Ansvarig utgivare: Jens Andersson Redaktör: Cecilia Egefjord Ågren Adress: Boden Bild, kommunikationskontoret 961 86 Boden E-post: komm@boden.se Adressändring och prenumeration: Skicka mail eller posta till adressen ovan.

Upplaga: 14 500 exemplar.

Produktion: Kommunikationskontoret Bodens kommun Tryck: Lule Grafiska Svanenmärkt trycksak Distribution: Norrbottens Media Omslagsbild: Mats Engfors/ Fotographic

22

14 24 3 l Boden Bild Nr.2. 2018

30

Text: Anna Bergström Foto: KOMM/Bodens kommun

VINTERN STÅR FÖR DÖRREN Förra vintern föll extremt stora snömängder. Nu rustar Bodens kommuns gatudriftenhet för kommande vinter. Till dig som fastighetsägare ger de några tips och önskemål för att snöröjningen ska fungera så smidigt som möjligt för alla berörda.

Fjolårets vinter gick till historien som en av de snörikaste på många år.

– Vi har samma bemanning som i fjol och tar med oss alla goda erfarenheter. Vi har även tittat på vad vi kan göra annorlunda. Till exempel har vi tänkt till lite mer kring snöbortforsling och logistik, säger Erik Bergdahl, chef på gatudriftenheten.

Hela förtätningen i samhället och nya exploateringsoråden innebär också behov av nya rutiner och planer för gatudriften.

– Nu är vi med tidigt i processen när det planeras nya områden och kan få med snöröjningstänket, säger Erik Bergdahl. Han uppmanar också nya villaägare att tänka snöröjning redan när tomten planeras med plattor och planteringar ställs i ordning inför vintern.

4 l Boden Bild Nr.2. 2018

Som privat fastighetsägare finns det några saker du kan bidra med och tänka på när snösvängen kommer: • Postlådor: Bör stå så det går att ploga gatans fulla bredd och att snön i största möjligaste mån kan fördelas lika på båda sidor utan att det försvårar postutdelningen. Placera helst postlådorna på infarten på höger sida sett från gatan.

• Tomtens snö: Den snö som hör till din gårdsplan måste kunna förvaras på din egen tomt.

Detta gäller även vid beställd portöppning. Snö som skottas ut på vägen kan bli en trafikfara och ofta förs den snö som du lagt på gatan in på grannens infart när plogbilen kommer. Får du för mycket snö på gården är det du själv som får bekosta bortforslingen.

• Buskar, planteringar och staket: Plantera buskar och annat skyddsvärt en bit in från vägen. Tänk på att staket nära vägen inte syns i djup snö.

• Sikt: Klipp träd och buskar som växer på din tomt så att de inte når utanför din tomtgräns.

∙

Tänk på att i god tid planera var snön ska placeras på din egen tomt.

∙

Placera postlådan på en lös ställning en bit från vägen och se till att tidningsbudet och brevbäraren kan komma fram till den med sina fordon.

∙

Märk tydligt upp låga staket, buskar och annat du är rädd om, så maskinförarna kan se var de är då snödjupet ökar.

• Parkering: Parkera inom tomtgränsen vid snöfall, inte på allmän gata. Fordon och cyklar som avsevärt försvårar snöröjningen eller är felparkerade kan komma att flyttas.

• Snö och istappar på tak: Avlägsna snö och istappar från tak så att ingen kan skadas av dem om de faller ned.

• Skador: Om något blir skadat i samband med snöröjningen, gör anmälan på boden.se under e-tjänster.

HÄR KAN DU GRATIS HÄMTA SAND OCH GRUS Boden: Smidesvägen 3, sand-/grusbod utanför staketet vid infarten.

Brännberg: Vid gamla sågen.

Gunnarsbyn: Vid återvinningscentralen.

Harads: Vid återvinningscentralen.

Lakaträsk: 100 m från återvinningsstationen.

Unbyn: Sand-/grusbod uppställd vid macken.

5 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/ Fotographic

JÄMSTÄLLT PARKARBETE MED MÅNGFALD Parkavdelningen i Bodens kommun har traditionellt sett varit en mansdominerad arbetsplats. Under de senaste åren har mångfalden ökat markant mellan såväl kön som nationaliteter och åldrar.

Verkstad, snickeri, fordonspark, måleri och parkarbete är några av områdena som Parkavdelningen spänner över. Det är de anställda här som skapar våra fina planteringar, stämningsfyllda julbelysningar, centrumdekorationer och underhåller allmänna ytor i vår kommun. Under lågsäsong är de 14 personer och under sommaren omkring 35 personer.

I många år var det enbart en manlig arbetsplats.

– För tre år sedan när jag kom hit var jag den första fast anställda kvinnan. Det satt och sitter fortfarande mycket i väggarna, säger Lizah Lund, enhetschef på Parkavdelningen.

Parallellt med utbildningar och rekryteringar såg de också över lokalerna. Skrubben under trappen som (inte) fungerade som omklädningsrum ersattes med två bättre omklädningsrum för både kvinnor och män. Tidigare fanns det bara ett.

Det innebar att all personal fick andra och bättre möjligheter att byta om till arbetskläder och skyddskläder. Även maskiner och arbetskläder har uppdaterats för att passa olika stora kroppar.

Vid nyanläggning eller förändringar i kommunens lekparker finns också genusperspektivet med, hur barn leker och vad de har tillgång till i sin närmiljö.

FLERA STEG Forskning pekar på att jämställda arbetsplatser leder till färre konflikter, sundare arbetsmiljö och lägre personalomsättning. Bodens kommun arbetar med jämställdhetsintegrering på alla sina förvaltningar. Successivt har Parkavdelningen tagit steg mot en mer mångfasetterad arbetsstyrka.

Genom en aktiv rekryteringsprocess började de locka olika typer av människor vid rekryteringar.

– Vi har också jobbat med grundutbildningar i jämställdhet med både personal och ledning.

Alla anställda i kommunen har gått den, berättar Lizah Lund.

6 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/ Fotographic

HÅLLBARA GRÖNYTOR Ut med fossildrivet och in med eldrivet! I Bodens kommuns grönyteskötsel har hållbarhetsfiltret lagts över allt fler inköp och planer.

I arbetet med att sköta våra grönytor runt om i kommunen finns många möjligheter att göra det mer hållbart, både för miljö, personal och medborgare. I småmaskinparken byts det fossildrivna ut mot eldrivet. Till exempel bär nu personalen ett batteripack på ryggen istället för en tung bensintank på trimmern, med mindre utsläpp, vibrationer och buller som följd.

Transporterna mellan de olika klippytorna ses över för både sommar- och vintersäsong. Vid behov ändras skötselplanerna för bättre samordning mellan sträckorna. Även klippytorna diskuteras, och hur det ska klippas. Måste det se ut som en golfgreen eller kan det få växa någon centimeter till?

I hållbarhetstanken ingår också ett större perspektiv med social hållbarhet. Ett bra exempel på det är de senaste årens satsningar på att skapa mötes-, promenad- och sittplatser på fina ställen i vår ort. För några år sedan skapades stadsparken vid Centralskolan mitt i centrum. I år har en stor satsning gjorts längs motionsstråket runt Kvarnängen och Brännastrand mot Örat. Nästa år invigs "Bodenhjärtat", med sittplatser och planteringar med utsikt över vattnet. Platsen har gestaltats av Lena Larsson, produktionsledare på centrala parken.

Bodens kommun är också en stor skogsägare med cirka 3000 hektar skog. Även här finns en medvetenhet om hållbarhet med i skogsbruksplaner och kommande FSC-certifiering.

Det fantasifulla jullandskapet som Erland Berg, arbetsledare på parkenheten, skapar traditionsenligt varje år, får vi också snart se igen som en del av en trivsammare miljö i Boden centrum.

7 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Anna Bergström Foto: Yours kommunikationsbyrå

VÅGA PROVA NYA ARBETSSÄTT Medarbetare ser Bodens kommun som en attraktiv arbetsgivare, men det krävs ett stategiskt arbete för att bygga den bilden externt. Mod att våga, kompetens och förmåga att göra skillnad. De är några av nyckelorden som kommunmedborgare, anställda och ledning använde för att beskriva Bodens kommun och det blev starten till kampanjen Våga prova.

De senaste åren har Bodens kommun jobbat hårt med att bygga upp sina varumärken. I dag är många bekanta med platsvarumärket Boden och det närhetsliv vi lever här. Nu satsar man medvetet på att även stärka arbetsgivarvarumärket.

– Allt hänger ihop. Platsens attraktionskraft ska vi givetvis användas i arbetet med vårt arbetsgivaremärke. Boden är en bra plats att bo och arbeta på, säger Jens Andersson, kommunikationschef.

8 l Boden Bild Nr.2. 2018

Idén att kommunicera ut bilden av Boden som en bra arbetsgivare kom till för attrahera och rekrytera nya medarbetare men även behålla den kompetens som redan finns. Pensionsavgångar, hård konkurrens på arbetsmarknaden, efterfrågan av nya kompetenser och en föränderlig värld är utmanande för alla stora organisationer.

– Vi står liksom många andra kommuner inför ett gigantiskt kompetensförsörjningsbehov. Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett måste om man ska få den personalen man behöver. Bra arbeten ska erbjudas av bra arbetsgivare på en bra plats som är bra att bo på, säger Maria Lundgren, personalchef.

EN GEMENSAM GRUND Första steget var att samla kommunledning, fokusgrupper med medarbetare från alla förvaltningar och medborgare som inte är kommunanställda. Målet var att få en bild av vad de anser att Bodens kommun står för, hur det är att arbeta där och vad som kan bli bättre.

FÖRMÅNER SOM ANSTÄLLD I BODENS KOMMUN ∙ Växla semesterdagtillägg mot lediga dagar (Detta har nyttjats av över 600 kommunanställda det senaste året) ∙ Bruttolöneväxla till pensionen ∙ Friskvård – rätt till en friskvårdstimme per vecka hela året ∙ Rabatt på träningskort ∙ Handel i Boden – alla kommunanställda får varje jul presentkort att nyttja i Bodens handel ∙ En trygg arbetsgivare med närhet mellan förvaltningar och beslut ∙ Ett yrke att vara stolt över, som gör skillnad för kommunmedborgarna ∙En enormt stor palett av yrken att välja mellan. Våga prova!

– Gemensamt i alla grupper var åsikten att det finns ett stort ansvarstagande hos de som jobbar åt Bodens kommun, att de vågar prova och ta egna initiativ, är kompetenta och gör skillnad, sammanfattar Linnéa Jonsson, personalspecialist, som är ansvarig för projektet.

Det landade i kampanjen Våga prova, där man bland annat berättar om våga prova-kulturen, den rika bredden av olika yrken och den stora kompetens som finns i dag. Allt detta med platsen och närhetslivet som kuliss.

– Vi är en attraktiv plats med ett starkt platsvarumärke, att använda det tillsammans med denorganisationskultur vi upptäckte var en självklarhet hos många av våra medarbetare i fokusgrupperna. Vi behöver inte komma på något nytt för att ses som en attraktiv arbetsgivare, vi behöver bara kommunicera det vi redan har att erbjuda på ett lite oväntat sätt, säger Jens Andersson.

– Givetvis handlar det också om att leva som vi lär, och konkret visa varför vi är bra, säger Linnéa.

Hennes arbete sker i nära samarbete med personalstrategen Ingela Ahlgren och kommunikationskontoret. Det här är inte något tidsbestämt

projekt utan ett pågående arbete som ska hållas levande i många år.

– Vi som är en så stor arbetsgivare ska vara en föregångare som anställda ska vara stolta att arbeta hos och visa vilka otroligt meningsfulla arbetsuppgifter det finns här. Vi jobbar nära kommunmedborgarna. Vi är deras vardag, från vaggan till graven, med allt från barnomsorg till äldrevård, snöröjning, vatten, friluftsområden och fastigheter, säger Maria Lundgren.

HÄLSA FÖR KOMMUNENS ANSTÄLLDA För att de som jobbar för att kommunen ska kunna fortsätta med det arbetslivet ut erbjuder nu Bodens kommun en företagshälsa med plusmeny.

De som tar hand om bodensarnas barn och äldre, de som plogar vägar och sköter parker ska känna att det finns möjlighet att ta hand om sin hälsa.

Medarbetare på Bodens kommun erbjuds därför en rad hälsofrämjande aktiviteter tack vare ett samarbete med företagshälsan på Winternet och en ny portallösning där man enkelt kan boka alltifrån spinnigpass till matlagningsgrupper.

– Kompetensförsörjning handlar inte enbart om att rekrytera nya medarbetare, utan vi måste ta hand om de medarbetare vi har så att de vill och kan jobba kvar, säger Linnéa Jonsson.

9 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Ronnie Lindberg Foto: Räddningstjänsten

SOMMARBRÄNDER I NORRBOTTEN I år började sommaren tidigt och redan i maj var det ovanligt torrt och varmt.

Med anledning av den stigande brandrisken fattades det därför beslut om att starta flygbevakning av länets skogar.

Under normala förhållanden påbörjas bevakningen i mitten på juni och att sätta igång en månad tidigare har aldrig skett förut. Under den här perioden klarade sig Boden och Norrbotten från större bränder medan andra delar av Sverige utsattes hårdare. Vid en större skogsbrand i Sala, i samma område som utsattes av den stora skogsbranden 2014, åkte brandmän från länet ner för att förstärka insatsen.

Efter en kortare period med nederbörd tog värmen ny fart och brandrisken i skog och mark ökade. En skogsbrand är ingen ovanlig händelse och räddningstjänsten i Boden har både erfarenhet och utrustning för att hantera den typen av olyckor.

I mitten av juli brann det på ungefär 50 olika platser i landet, varav norra och mellersta delarna var värst utsatta. Från den 1 juli och sex veckor framåt rapporterades det in 213 bränder i Norrbotten. När det var som värst startade cirka 15 bränder varje dag. Länsstyrelsen fattade då beslut om att införa eldningsförbud i hela länet, vilket inte har skett tidigare.

10 l Boden Bild Nr.2. 2018

Räddningstjänsterna i länet har en bra fungerande samverkan och under normala omständigheter skickas förstärkning mellan kommunerna vid större händelser. Under den här perioden var flera kommuner hårt drabbade och resurserna inte tillräckliga. Brandpersonal fick avbryta sin semester för att komma in och jobba med släckningsarbete, beredskap och återställning av utrustning. I släckningsarbetet arbetade förutom räddninstjänsten även Försvarsmakten, med anställda soldater och hemvärnspersonal. Ett stort antal frivilliga gjorde fantastiska insatser med allt från mat- och dryckesleveranser, transportera utrustning till att tillsammans med brandpersonalen släcka bränder i skogarna.

I början av augusti hade de större bränderna släckts, brandrisken minskade och de bränder som startade kunde relativt snabbt fås under kontroll. Ett stort arbete återstod dock. Miltals med slang som legat ute i skogarna skulle vårdas.

Utrustning som pumpar, fordon, fyrhjulingar och bandvagnar behövde repareras då allt som använts ute på fältet slitits hårt. I detta arbete fick räddningstjänsten återigen hjälp av frivilliga.

Nu återstår att sammanställa alla erfarenheter och dra lärdomar av dessa. För även om den gångna sommaren var den varmaste sedan SMHI började med sina mätningar, kanske det rekordet slås redan nästa år.

11 l Boden Bild Nr.2. 2018

VATTEN, STAN ÄR FULL AV VATTEN …

Text: Anna Berström Foto: Mats Engfors/ Fotographic

100 mil ledningsnät förser Boden med vatten varje dag året runt. Successivt byts ledningarna ut till nya material med ny teknik för övervakning.

12 l Boden Bild Nr.2. 2018

Många vattenledningar i hela Sverige börjar vara upp till 200 år gamla, så även i Boden. Bakom oss har vi en sommar med hög värme och torka, samtidigt som poolanvändandet har blivit stort i Boden jämfört med för bara några år sedan. Det innebär att vattenförbrukningen går upp markant under sommaren parallellt med att våra ledningar blir sämre.

– Användningen av vatten har också ändrats med åren. Det är helt andra volymer nu, säger Patrik Fahlén, ansvarig enhetschef. Boden förbrukar cirka 8000 m3 vatten per dygn under vinterhalvåret, 9000 under sommaren.

– Vi har legat nära den maxkapacitet vi har för våra anläggningar och tillstånd för de senaste somrarna, förklarar Jan Lundberg, VA-chef i Bodens kommun. Ett nytt tillstånd ger nu en kapacitet på 11000 m3 året runt och upp till 14 000 sommartid.

HITTADE LÄCKOR En viss form av läckage är inte ovanligt och förekommer mer eller mindre i alla kommuner.

I våras sökte Bodens kommun av del för del i vattennätet nattetid då förbrukningen är låg.

Under sommaren kunde flera gamla läckor i Boden hittas varav några var ganska stora. En del av upptäckterna gjordes med hjälp av allmänhetens tips.

– Det är jättebra när allmänheten är vaken och ringer och tipsar. Många gånger är det hundägare som går samma väg varje dag som är uppmärksamma och ser eller hör något ovanligt som kan hjälpa oss, säger Erik Tornberg, som var en av de ansvariga för den stora genomsökningen.

Efter att de upptäckta läckorna har eliminerats ser vattenläget i Boden bättre ut än på länge och grundvattennivåerna är normala. En förnyelseplan är påbörjad med en översyn av både dimensioner, val av rör, fyllnadsmaterial och kontrollmöjligheter med dagens nya teknik, allt eftersom delar i systemet byts ut.

Parallellt med detta hålls regelbundna möten mellan gatukontoret, vatten och avlopp och samhällsbyggnadskontoret för att de ska vara i fas med varandra och tillföra olika aspekter i nya planeringar.

13 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Eilif Wisten Foto: Mats Engfors/ Fotographic

SPRÅKTRÄNING MED BARNPASSNING I ABFs lokaler på Drottninggatan träffas kvinnor varje dag för att träna sin svenska.

Samtidigt leker deras barn i lokalen intill.

– Det brukar vara 8-10 barn på dagarna och efter skolan kommer det oftast fler, säger Sergut Worke projektledare på ABF.

Marianne Selberg, Maria Berglund och Elisabeth Åhman arbetar ideellt med språkträningen. De berättar att de fokuserar mer på att kunna förstå och tala svenska, än grammatik och skriva.

Att vara föräldraledig kan innebära att språkutvecklingen avstannar eftersom man oftast inte använder sina språkkunskaper. Språket är nyckeln till integration och etablering i samhället, därför är detta ett mycket viktigt projekt även ur ett jämnställdhetsperspektiv. När ometableringstiden kortas kan de snabbare bli självförsörjande.

Under föräldraledighet är det lätt att man i huvudsak talar sitt modersmål och därmed riskerar tappa det man lärt sig i svenska.

Av erfarenhet från den kommunala undervisningen i SFI får de som varit föräldralediga under 1-2 år börja om med sin språkinlärning.

Genom att föräldralediga kvinnor erbjuds språkträning med barnpassning hoppas man att deltagarna ska bibehålla och utveckla sina kunskaper i svenska. Detta för att underlätta återgång till SFI, annan utbildning eller arbete.

Projektet vänder sig i första hand till föräldralediga utrikesfödda personer, både kvinnor och män med uppehållstillstånd men även asylsökande är välkomna. Utlandsfödda nyanlända kvinnor är föräldralediga i större omfattning än män i samma grupp. Det kan vara en av orsaken till att utrikesfödda kvinnor i lägre grad får arbete.

Den kommunala vuxenutbildningen erbjuder SFI i olika studieformer. Dock finns ingen möjlighet för de studerande att ha sina barn med sig till skolan, vilket orsakar frustration hos föräldralediga som vill bibehålla och utveckla sina språkfärdigheter.

16 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Anna Bergström Foto: Fredrik Nilsson

EN CHANS TILL LIVET Dennis Bergman placerades i familjehem som 14-åring. "För mig innebar det min första chans till livet. Jag fick lära mig att ha bra utbildning, sysselsättning, vett och etikett. Men jag fick också känna att någon backade upp mig, och att vara nöjd med mig själv. I dag är min fosterfarsa den som jag kallar farfar till min son".

Dennis lever med sitt livs kärlek och har en familj i Boden. Här känner han sig hel, med lugn och harmoni. Han försöker ge sin egen son en tillvaro som han själv saknade som barn.

– Men det jag har gått igenom har format mig till den jag är i dag. Det har jag väldigt stor nytta av.

Utan det hade jag inte varit jag.

Hans egen barndom och tidiga ungdom kantades av våld, kriminalitet och missbruk. Efter jourhem och utredning placerades han i det familjehem som så småningom kom att bli hans vändning i livet. Men det krävdes flera år av bakslag, hopp, tålamod och bygga ömsesidigt förtroende.

– En tonåring som kommer till familjehem kanske måste ta ifatt hela sin barndom. Som familjehemsförälder får du vara med på hela den resan.

AVGÖRANDE STÖD För honom blev fosterföräldrarna vuxna förebilder som han till sist släppte in och vågade lita på. Att få höra dem prata om honom som ”mitt barn” och stå bakom honom när han blivit utsatt för felaktigheter, och att få höra dem benämna sitt hem som hans hem gav en tillhörighet och trygghet.

Familjehemsföräldrarna har följt honom upp i vuxen ålder. När han fick sin ADHD-diagnos såg de till att han fick bästa tänkbara hjälp och verktyg, de uppmuntrade till utbildningar som han hade fallenhet och intresse för och hjälpte honom att ha sysselsättning och mål.

– Det har gjort att jag har bra utbildning och alltid har hållit mig med jobb.

HANTERA DET MÖRKA Processen i Dennis fall var lång och han poängterar att familjehemmet måste kunna se och hantera det tunga och mörka hos barnet.

– Det är inte någon dans på rosor. Som förälder måste du vara extremt bestämd, annars blir du överkörd, konstaterar han.

Men han talar också om den viktiga fingertoppskänslan för det emotionella. Familjehemsbarn kan ha känslorna utanpå, samtidigt som de har en hård yta och inte vill släppa in någon att rota i det känsliga.

– Det krävs tillit och stor lyhördhet för att känna av och balansera det, menar Dennis.

Under alla år fanns även hans biologiska mamma med i bilden. Fosterföräldrarna hade bra kontakt med henne och bidrog även till att hon fick stöd och hjälp i sitt föräldraskap.

Längtan hem och saknaden av den biologiska familjen fanns alltid där för Dennis. Idag står han nära sin biologiska familj, och har fortfarande regelbunden kontakt med sina fosterföräldrar, framförallt pappan.

– Det jag drömmer om i dag är att få upp min biologiska mamma och mina systrar för att de ska att förstå hur det är här. Här har jag hittat min plats.

17 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/ Fotographic

SÖKES: FLER FAMILJEHEM FINNES: 70 BARN SOM BEHÖVER TRYGGHET Bodens kommun har idag cirka 70 barn som är placerade i familjehem. Ungefär hälften av dem har fått komma till en familj i Boden. Det ställs krav för att godkännas och helhjärtat engagemang.

Men genom att öppna ditt hem kan du kanske förändra ett barns liv.

Barn kan placeras i familjehem av flera olika skäl.

En del är ensamkommande flyktingbarn som har kommit hit utan familj och föräldrar. Men den

stora gruppen barn som behöver en trygg familj att komma till är födda i Sverige. Anledningen är oftast inte att barnet i sig är ett problem, utan familjesituationen.

– Vi på Bodens kommun vill i första hand placera barn från Boden här i hemkommunen. Men när det inte är möjligt, på grund av skydd eller familjeskäl, kan de placeras på andra platser i landet, säger Carina Strömbäck, familjehemssekreterare.

Ett annat skäl till att de hamnar i andra kommuner kan också vara att det inte finns något familjehem i Boden som

18 l Boden Bild Nr.2. 2018

KONTAKTFAMILJ

kan tillgodose det enskilda barnets behov. Det innebär att det alltid behövs fler familjer som är beredda att öppna sina hem för ett barn för en kortare eller längre tid.

– Statistiskt ligger placeringstiden i familjehem på 93 dagar, alltså ungefär tre månader. Det är ungefär så lång som utredningstiden är. På den tiden ska vi hitta formen för hur vi ska gå vidare, säger Carina. Fortsättningen kan variera mellan allt från att barnet kan flytta hem till sina biologiska föräldrar, till att de får stanna kvar länge. Familjehemmen blir viktiga personer resten av livet eftersom de finns där under en kaotisk tid i livet.

EXTRA FÖRÄLDER Som familjehemsförälder tar du på dig att vara en extra förälder med allt vad det innebär. Ert hem och liv blir en förebild för en trygg vardag. Hos er ska barnet känna sig lugn, kunna sova, få bra måltider, hjälp med skolan och ha ett stöd på fritiden med möjlighet att utöva fritidsintressen.

Att vara familjehem är inte ett arbete, det är ett förtroendeuppdrag som ska göras med helhjärtat engagemang.

19 l Boden Bild Nr.2. 2018

Ett alternativ till familjehem är kontaktfamilj. En kontaktfamilj fungerar som ett extra stöd till barn och deras biologiska föräldrar.

Det kan handla om att göra aktiviteter med barnet, men framförallt att barnet känner sig välkommet då det kommer någon helg i månaden. Precis som för familjehem krävs en stabil livssituation, tid och engagemang, samt en utredning innan du blir godkänd.

Vill du veta mer eller är du intresserad av att bli familjehem eller kontaktfamilj?

Kontakta Bodens kommuns familjehemssekreterare tel. 0921-627 00 eller fyll i en intresseanmälan på www.boden.se/familjehem

Text och foto: KOMM/Bodens kommun

HAN SKA LEDA BJÖRKNÄSGYMNASIET MOT FRAMTIDEN Han heter Bert-Olov Ström, men kallas helst för B-O. Han kommer från Jokkmokk, brinner för entreprenöriellt lärande och sätter alltid eleverna först.

Möt Bodens nya gymnasiechef.

Sedan den 4 november är B-O Ström gymnasiechef på Björknäsgymnasiet i Boden.

– Det känns väldigt spännande och roligt, säger han.

B-O kommer närmast från en tjänst som gymnasiechef för Lapplands Gymnasium där han jobbat i nio år. Innan dess har han varit skolchef, gymnasiechef och rektor i Jokkmokk.

– Jag kom till ett läge där jag kände att jag hade gett det jag kunde ge och tittade mig om efter annat. Och då kom den här tjänsten ut väldigt lägligt, säger han.

Han är glad över att hamna i ett större sammanhang med mer resurser och fler medarbetare än tidigare. Inledningsvis jobbar B-O med att sätta sig in uppdraget, politiken, bakgrunden och vilka tankar som finns inför framtiden.

Själv tycker han att det är viktigt att fokusera på hårda värden, hur väl skolan lyckas med eleverna och om de går igenom sin gymnasieutbildning med bra resultat.

– Jag har jobbat mycket med det entreprenöriella förhållningssättet till utbildning. Formativ bedömning är också väldigt viktigt och framgångsrikt.

Han vill också ta reda på vad eleverna tycker om sin skola och hur de trivs.

– Vi måste vara klara över att vi är här för elevernas skull. Eleven ska vara i fokus, det är viktigt att kunna se alla elever och ge alla elever möjlighet att lyckas. Man kan göra otroligt stor skillnad som lärare, rektor och gymnasiechef och det är viktigt att komma ihåg det, säger han.

20 l Boden Bild Nr.2. 2018

BRÖNJASKOLAN FÖRST I SVERIGE MED COACHANDE FÖRÄLDRASKAP Text och foto: Maria Lindgren

Intresset är stort när Brönjaskolan nu erbjuder vårdnadshavare att lära sig coachande förhållningssätt. "Vinsten är stor eftersom vårdnadshavare och skolan delar på ansvaret om våra elever," säger Maria Lund lärare, utbildad coach och initiativtagare till projektet.

Vårdnadshavare till elever i årskurs sju på Brönjaskolan har erbjudits att gå kurs i coachande föräldraskap. Det var på en resa till Stockholm som Maria kom över en boken "Coachning för föräldrar,"och där föddes idéen. Redan samma dag ringde hon rektor Daniel Jakobsson och med hans stöd blev detta verklighet. Skolan trodde att 5-10 föräldrar skulle visa sitt intresse men resultat blev att de fick in hela 36 anmälningar.

– Föräldrar har en viktig del i barnens utveckling och tillsammans blir vi starka, säger Maria Lund.

Redan 2013 påbörjades arbetet med coachning vid Brönjaskolan i Boden. Skolan är en årskurs 7-9 skola med cirka 300 elever och 25 pedagoger, som tog ett nytt grepp. Starten var coachande samtal i år 9, i syfte att öka måluppfyllelsen. I den processen blev det synligt hur värdefullt eleverna upplever det att bli sedda av pedagogerna. Tack vare

detta kunde eleverna, såväl 2013 som 2014, avsluta grundskolestudierna med full måluppfyllelse. Idag får alla elever på skolan ett coachande samtal med uppföljning varje termin.

– Vi har elever som har gått ut från skolan som kontaktar oss för att få coachande samtal, säger Maria Lund och skrattar.

Brönjaskolans verksamhet genomsyras idag av ett coachande förhållningssätt, både på lektioner och i alla möten med elever. Skolan har två utbildade coacher som fortbildar all personal.

Enligt Maria Lund är målet att elverna ska ha så många verktyg med sig när dom går ut att de är självcoachande.

Hon tillägger att i den tid vi lever nu, med all stress, är det viktigare än någonsin att stanna upp och lyssna på barnen.

Sara Wildert - masterverifierad coach, delande med sig om av sina kunskaper till föräldrar vid Brönjaskolan.

Sara har en lång erfarenhet av förändringar från både privat näringsliv och den offentliga sektorn.

21 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Anna Berström Foto: Mats Engfors/ Fotographic

NÄRINGSFASTIGHETER I BODEN Mer utrymme för befintliga och nya näringsverksamheter att växa i Boden. Det är målet för det kommunala bolaget Bodens Näringsfastigheter AB som nu planerar för fortsatt utveckling på Garnisområdet.

Efterfrågan på lokaler och industrimark är stor i Boden. Ett led i att kratta manegen för fler företagsetableringar och företagsutveckling är det kommunala fastighetsbolaget Bodens Näringsfastigheter AB. Planerna för deras förvärv Garnisfastigheter, på det gamla sjukhusområdet i, håller på att ta form.

– Under hösten går vi igenom alla hyresavtal med befintliga hyresgäster, vad de vill göra, ha och inte ha, säger Conny Bergvall, vd.

Inom fastigheten finns idag bland annat friskola, gym, kontorslokaler och telemarketingverksamhet.

I de framtida planerna finns även korttidsboende och möjlighet till bostäder. Men framförallt finns en strategisk tanke om att alltid ha vakanta lokaler tillgängliga för Bodenföretag som vill expandera eller företag utifrån som vill flytta hit och behöver lokaler eller mark.

– Vi ska inte konkurrera med privata fastighetsägare. Det är en kostnad och risk att stå med tomma lokaler, och hade det funnits hade Bodens Näringsfastigheter inte behövts, förklarar Mats Berg, kommunchef. I förhandlingar med nyetableringar är snabb tillgång till lokaler och mark avgörande, berättar han vidare.

Förhoppningen är att Bodens Näringsfastigheter ska kunna erbjuda centrala möjligheter i långsiktiga lösningar som ska gynna Bodens näringsliv.

22 l Boden Bild Nr.2. 2018

23 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/ Fotographic

UNGDOMSGÅRD MED RÄTT ATT MEKA Är du mellan 13 och 25 år och intresserad av teknik och motorer? Nu finns platsen för dig – en stor verkstadslokal där du kan jobba med fordon, verktyg, svets, lyft och gemensamma mek-och byggprojekt.

24 l Boden Bild Nr.2. 2018

En båt och en beach buggy är de två första objekten som Bodens ungdomar bokstavligen har fått sätta händerna i. I lokalen som drivs inom ramarna för Bodens kommuns verksamheter för unga finns även hyrplatser för bilar, mopeder, skotrar, epatraktorer och annat. På plats finns handledare, verktyg, kompressorer, lyftar, svets, allt som behövs i ett riktigt repprojekt och en dröm för varje ungdom som brinner för teknik.

Platsen är det gamla persedelförrådet, till vänster om infarten till Försvarsmuseum Boden. Hallen har öppettvå vardagkvällar och även lördagar varje vecka.

– Vi vet att det finns ett intresse och behov bland unga i Boden som inte har någonstans att vara för att skruva med sina grejer, säger Göran Ahlström, chef på Bodens kommuns ungdomsenhet.

ELDSJÄLAR Motorgården, eller teknikhallen, drivs av sanna eldsjälar. Göran Ahlström är en motorsportentusiast sedan många år. Han ser en stor vinst med att kunna fånga upp ungdomar som kan-

25 l Boden Bild Nr.2. 2018

ske inte har hittat en plats inom idrotten eller andra organiserade ungdomsaktiviteter, men har ett brinnande motorintresse. Att som ung få plats och möjlighet att själv jobba med sina idéer, utvecklas och få stöd av vuxna kunniga och intresserade kan också så ett frö till ett livslångt intresse och engagemang.

För det pedagogiska och tekniska kunnandet på plats står Jan Edqvist och Pelle Brännström.

Jan Edkvist har en bakgrund inom behandling och arbete med ungdomar och har dessutom intresse för motorcyklar. Pelle Brännström är en genuin mekare och allfixare som bland annat driver Patinamuseet i Boden. Han är också en fena på motivlack och svetsning, något som kan komma väl till pass i ungdomarnas projekt eller som specialkurser i hallen.

EGNA IDÉER Tanken är att ungdomarna ska kunna komma med sina fordon och idéer och arbeta självständigt med möjlighet till hjälp, maskiner och verk-

tyg. Platserna som finns att hyra ska inte fungera som förvaringsplatser utan hyran är på bestämd tid efter ett rullande schema så fler ska kunna komma in. Här finns också gemensamma projekt på både lång och kort tid.

Till höstlovet köptes en beach buggy in, som ett första repobjekt att fixa till med gemensamma krafter, för att sedan kunna säljas och generera in pengar till fortsatta projekt. I lokalen står också en gammal båt, som med lite tid och kärlek har möjlighet att bli en riktig pärla.

Exakt vad hallen ska heta, vad som ska göras och hur de färdiga objekten ska se ut och användas ska ungdomarna få vara med att styra.

26 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/ Fotographic

FRAMTIDSDRÖMMAR TAR FORM

Den första besökaren som kom till motorgården var Omid Mohebzada.

"Jag vill arbeta som mekaniker eller köra lastbil i framtiden."

Omid Mohebzada hade blivit tipsad av Bodens kommun om höstlovets aktivitet på motorgården.

– Jag kommer vara här alla dagar, konstaterar han med ett leende.

Omid är 17 år och kom ensam till Sverige från Afghanistan som 12-åring. Vägen till Boden gick via Dalarna och Stockholm. I dag går han första året på Björknäsgymnasiets fordonsprogram, och han har återförenats med sin mamma och sina syskon som också har kommit till Sverige.

Att få möjlighet att utöva sitt intresse, att skruva och meka och lära sig mer även på fritiden betyder mycket.

Tillsammans med Pelle Brännström och Jan Edkvist fick han vara med och rulla beachbuggyn på plats, hissa upp den på en av lokalens lyftar och förbereda veckans arbete.

Beach buggyn är byggd på en folkvagnsplatta.

Under höstlovet skulle karossen lyftas av, motorn gås igenom och snyggas till, avgassystem bytas och bilen pimpas med kromade detaljer. Flera ungdomar tillkom, och innan veckan var slut hade flera platser bokats.

27 l Boden Bild Nr.2. 2018

ERASMUS + UNG OCH AKTIV PROJEKT I BODEN Bodens kommuns Kultur-, fritids- och ungdomsförvaltning har beviljats medel för sitt projekt inom Erasmus + Ung och aktiv.

Projektet, med namnet Unga möter beslutsfattare - Ung i Boden startar nu under hösten och pågår fram till år 2020. Drygt 30 ungdomar mellan 13-25 år, tillsammans med tjänstepersoner och politiker deltar i projektet Syftet är att öka ungdomars kunskaper om hur en politiskt styrd organisation fungerar samt öka ungdomar möjligheter att kunna delta i demokratiska processer och stärka sina möjligheter att påverka.

BUSSBILJETT VIA APP FÖR TELEFON

Att köpa biljetter via mobilen är både enkelt och smidigt.

Appen kräver ingen webbregistrering och du kan komma igång direkt med några få klick var du än befinner dig. Du har alltid en aktuell tidtabell och egen biljett till hands i mobilen. Sök efter "Länstrafiken i Norrbotten" i App Store, Play Butik eller Windows Phone. Har du redan tidigare installerat appen "Mobitime" så är det klart att använda direkt.

VAR MED OCH FIRA IN JUBILEUMSÅRET 2019 År 2019 fyller Boden 100 år. Det vill Bodens kommun fira ordentligt tillsammans med alla bodensare. Klockan 15-16 blir det förfest på Kvarnängen. I en timme får du uppleva färgsprakande underhållning i högt tempo, med prominenta gäster och möjligheter att träffa vänner du kanske inte har sett på ett tag.

Nyårsförfesten är startskottet på jubileumsåret. År 2019 är det 100 år sedan Boden fick stadsprivilegier.

Ta med dig vänner och familj och var med på startskottet (bokstavligen) för Bodens 100-årsfirande. Mer information om finns på boden100.se och i kommunens sociala mediekanaler.

BODEN + FÖRENINGSPORTAL = SANT! Under januari-månad lanserar Kultur-, fritids- och ungdomsförvaltningen en ny plattform för föreningar. Föreningsportalen är en samlad plats för alla de funktioner och tjänster som Bodens kommun erbjuder föreningar i Boden.

Föreningsportalens syfte är att förenkla föreningarnas administration i form av att bidragsansökningar, lokal- och hallbokningar och närvaroregistrering och andra tjänster hanteras på ett ställe. Föreningen kommer ha en egen föreningssida varifrån de kan skicka in bidragsansökningar, se vart ansökan är i handläggningsprocessen, lämna in redovisningar, föreningen bokningar Utsedda föreningsadministratörer kommer kunna ge andra nyckelpersoner i föreningen åtkomst till olika tjänster på sidan.

Utskick med information om Föreningsportalen samt exakt datum för lansering skickas ut till samtliga föreningar under november/december. För mer information om föreningsaktuella frågor se www.boden.se/foreningar

28 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text: Nina Uusitalo Foto: KOMM/ Bodens kommun

ETT HÖRN(ET) FÖR BODENS UNGA Den 26 september öppnades dörrarna till Bodens nya mötesplats för ungdomar, Hörnet.

Namnet har ungdomarna själva röstat fram och de olika aktivitetsrummen är anpassade efter ungas egna önskemål. "Vi har allt från en kreativ ateljé, pingis och TV-spel till läxhörna och fik". berättar Ann Loijas, fritidsledare på den nya mötesplatsen.

Maria mer än villiga att hjälpa ungdomarna att förverkliga den.

– Vi kan hjälpa dem söka kontakt, det innebär kanske inte att vi ska ordna allt, men vi kan åtminstone visa dem vägen. Sen så kan de faktiskt söka pengar, Snabba Cash, om de vill göra något större evenemang, säger Ann.

Från den gamla brandstationen till en lokal som ungdomarna kallade för “Skrubben”. Turerna om Ungdomens Hus placering har gått fram och tillbaka. Men trots att Skrubbens storlek innebar begränsningar sett till vilka typer av aktiviteter som kunde genomföras, så stoppade det inte ungdomarna från att komma med idéer som de även genomförde på mötesplatsen.

– Det rymdes inte att göra särskilt stora aktiviteter, utan det blev mest en plats dit ungdomarna kunde komma och umgås, berättar Ann. – Vi tyckte det var lite kul och överraskande när dem själva ordnade en bingokväll för andra ungdomar, berättar Maria som också är fritidsledare på mötesgården.

Den nya mötesplatsen, Hörnet, ligger i en ny lokal fast i samma byggnad som Skrubben. Lokalen är öppen och inbjudande ,ed större ytor och aktivitetsrum. Vad det skulle finnas där fick

ungdomarna själva berätta.

– Genom en enkät på skolorna kollade vi vad ungdomarna ville ha och därför har vi bland annat ett TV-spelsrum, läxhörna och fik där de kan träffas och umgås, säger Ann. Vad det ska hända på Hörnet är helt upp till ungdomarna, och även om de har en idé som de vill genomföra utanför Hörnets väggar, så är Ann och 29 l Boden Bild Nr.2. 2018

Nästan en och en halv månad efter att ungdomsgården öppnat så har en massa idéer om aktiviteter kommit in.

Under höstlovet kunde ungdomarna komma in och testa på en skyttesimulator och det ordnades även en kexätartävling i fiket. Andra förslag som kommit in är tillägg till den fasta verksamheten, så som biljardbord, musikrum och ett kök där ungdomarna kan baka. Men vad som går att genomföra beror enligt Ann och Maria bland annat på lokalen och dess förutsättningar.

– Vi kanske inte kan fixa allt, men vi är bra på lösningar, avslutar de.

30 l Boden Bild Nr.2. 2018

Text och foto: KOMM/Bodens kommun

BÄTTRE HÄLSA PÅ JOBBET En rad olika idrotter, träningsformer och föreläsningar med hälsan i fokus.

Det fick alla anställda inom Bodens kommun ta del av under Arbetsmiljöveckan som anordnades för första gången i oktober.

Den 24-31 oktober arrangerades en rad olika hälsofrämjande aktiviteter för kommunens medaretare. Här kunde man prova på alltifrån ridning, bågskytte och mattcurling till boule, gymträning och jazzdans. Detta tack vare samarbeten med flera av Bodens idrottsföreningar.

– Jag tycker att arbetsmiljöveckan är ett bra initiativ. Det var fokus på stress som är ett problem i de flesta yrkesområden, hur man kan se tecken och vad man kan tänka på. Då tycker jag att man värnar om sina medarbetare, säger Emma.

Arbetsmiljöveckan är en del av kommunens hälsofrämjande arbete. Dit räknas också rehabilitering och förebyggande arbete.

– Arbetsmiljöveckan är en medveten satsning på våra medarbetares hälsa och välbefinnande som vi har ordnat för att inspirera till vardagsförändringar. Har man en aktiv fritid klarar man jobbet bättre, säger Thomas Ström, arbetsmiljösamordnare på Bodens kommun.

Emma Lindelöf tog chansen och red på Bodens Ridklubb.

– Det var kul att kunna rida tillsammans med kollegor på arbetstid, säger Emma.

Under veckan hölls också en rad föreläsningar inom hälsa. Bland annat besökte Anders Hansen Boden och talade om de många vinster som fysisk aktivitet har på hjärnan. Anna-Karin Isaksson föreläste om att leva sitt liv mer värdefullt och Anitha Risberg berättade bland annat om stress och hur vi kan förebygga den.

– Vi är rädda om alla medarbetare och vill att de ska orka jobba så länge som möjligt. Om vi rör på oss kommer vi på sikt märka av effekterna på sjukfrånvaron, då vi blir mindre sjuka. Att satsa på en bra arbetsmiljö är också ett sätt att attrahera nya medarbetare, säger Thomas.

Det är taget ett fullmäktigebeslut om att alla medarbetare ska få ett friskvårdsbidrag på 1500 kronor per år med start från årsskiftet. Det finns ett samarbete med Winternet där man bland annat skapat en hälsoportal där medarbetare kan anmäla sig till aktiviteter.

– Vi skickar ut träningsprogram för olika yrkesgrupper med olika övningar man kan göra på arbetsplatsen för att hålla igång, säger Thomas.

31 l Boden Bild Nr.2. 2018

Boden 2018 är en öppen garnisonsstad med nya kullar värnpliktiga som genomgår sin grundutbildning. Men också en plats med ett växande och varierat näringsliv där globala aktörer ser Boden som den optimala platsen för etablering.

HANNA OLOFSSON tränar travhästar HANNAH LEVY från Connecticut (USA) MATTIAS BERGQVIST utvecklar speloch tävlar på elitnivå över hela Sverige. flyttade till Lassbyn norr om Boden där hon branschen i Boden. På Boden Business Park MATTIAS BERGQVIST utvecklar HANNAH LEVY från Connecticut Men hemmabasen är Bodentravet, och sambon(USA) Jeremias startade ett hundansvarar hanspelför drygt 50 spelstudenter och branschen i Boden.

På Boden Business Park flyttade till Lassbyn norr om Boden där hon Sveriges nordligaste och förmodligen mest spannsföretag. Besöksnäringen är en ny snart ett antal spelstudior.

Vägg-i-vägg ansvarar han för drygt 50 spelstudenter och ytterligare datahallsoch sambon Jeremias startade ett hundstadsnära travbana. Boden är en häststad basnäring i Norrbotten och omsätter miljarder. jobbar kollegorna med snart ett antal spelstudior.

Vägg-i-vägg spannsföretag. är en nyoch basdär hästen ofta mer är en livsstil än en Besöksnäringen Här blir Hannah huskievalpen Thelma etableringar.

Boden har 100 procent grön jobbar kollegorna med ytterligare datahallsnäring i Norrbotten och omsätter miljarder. fritidssysselsättning. Här kan du bygga din en del av en helt unik mix av upplevelser där el från vattenkraften, kall luft och helt rätt 100 procentDet grön Härfrån blircentrum.

Hannah och huskievalpen Thelma egen hästgård 10 minuter Boden lockar besökare frånetableringar. hela världen.Boden harinfrastruktur. gör Boden till en nod för den

en del av en helt unik mix av upplevelser där Boden lockar besökare från hela världen.

Boden.se • @narhetsliv

el från vattenkraften, kall luft och helt rätt globala blockchainteknologin. infrastruktur. Det gör Boden till en nod för den globala blockchainteknologin.

KOMM / BODENS KOMMUN • FOTO / MATS ENGFORS • FOTOGRAPHIC

KOMM / BODENS KOMMUN • FOTO / MATS ENGFORS • FOTOGRAPHIC

Hästar, huskies och blockchain