TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING Sida 10-25

Vår kommun står inför möjligheter av aldrig skådade mått. Etableringar som påverkar hela Sveriges och Europas omställning till grön industri planeras. Här, hos oss. Följ med på resan som har satt Boden på kartan, och se hur vi tillsammans jobbar intensivt med att möta den snabba utvecklingen.

Låset i norr, som blev början till den militärstad och kommun som under senare år har brottats med nedläggningar och sjunkande befolkningssiffror, har fått raketfart mot en grön framtid.

Hållbarhetsspåret som Bodens kommun styrde in på redan för många år sedan, har vuxit till möjligheten att Europas första nybyggda stålverk på över 50 år etablerar sig här. Boden är i centrum av en enorm omställning, både lokalt, regionalt, nationellt och globalt.

Det kommer påverka alla i vår kommun. Flera tusen inflyttade nya kommunmedborgare som ska bo, äta, handla, nyttja kultur, träna idrott, klippa sig, pendla till jobbet och ha sina barn i barnomsorg och skola kommer att göra skillnad.

På de följande sidorna berättar vi om hur ett stort antal strategiska steg under många år har lett fram till den punkt där vi befinner oss idag och hur vår kommunledning har formerat arbetet för att kratta manegen för framtiden.

Den gröna omställningen

Den gröna omställningen

Foto: Mats Engfors/Fotographic

FLERA TUSEN INFLYTTADE KOMMER ATT GÖRA SKILLNAD

Kommunchef Mats Berg beskriver nuläget i Boden som en direkt följd av många års medvetet arbete för att få en stor etablering hit.

Idag befinner sig Bodens kommunledning i en form av positivt krisberedskapsläge med ljusa framtidsutsikter men också utmaningar och växtvärk.

Mats Berg har i sin roll som kommunchef i Boden fått uppleva högst intressanta år i både med- och motgång. Idag kan han kosta på sig lite antijante, och inte bara tro utan faktiskt veta att Boden är att räkna med. – Vi har slitit hårt med ett långsiktigt strategiskt arbete, investerat och haft en övertygelse om att vi har en så stark produkt att vi är intressanta för omvärlden. Vårt geografiska läge är rätt, och vi har medarbetare med stor kunskap i komplexa systemfrågor på mycket hög nivå. Vi har i princip svaret på miljöproblemet i en skalbar modell och har planerat för en stor etablering länge.

Men just innan det offentliggjordes att H2 Green Steel var beredda att satsa på ett nytt stålverk i Boden med investeringar på 25 miljarder, 1500 arbetstillfällen och uppskattningsvis 8000 nya kommuninvånare, inom några få år, hade Bodens kommun just organiserats om. Åtta förvaltningar hade blivit fyra och antalet anställda färre. Den första utmaningen för den nya organisationen var att fånga upp större frågor än någonsin i modern tid, utan ökad budget och med en tidsplan som för många skulle framstå som helt omöjlig. Samlade styrkorna – Vi samlade ett antal nyckelspelare från förvaltningar och bolag och började utkristallisera vad vi måste göra och hitta en organisation för det. Omvärlden och H2GS är inte direkt anpassade till kommunala årshjul, ler Mats Berg.

De delprojekt som bildades i våras och nu arbetar löpande med alla förberedelser är näringsliv, leva och bo, kompetensförsörjning och infrastruktur ovan och under jord.

Nationellt intresse I en satsning av så stor nationell betydelse är Mats Bergs förhoppning att den intensiva hösten med besök av statsminister, partiledare, ministrar, Svenskt Näringsliv och omfattande politiska påtryckningar, ska utmynna i att riksdag och regering agerar snabbt på nationell nivå. – Nu behöver vi hjälp med allt som kostar extra pengar för att förbereda för en etablering med ett ökat exportvärde på 30 miljarder vid full drift. Politiken måste vara snabb och våga ta snabba beslut.

1888 Norra stambanan passerar Boden och första malmtransporten lämnar Lule hamn.

1901

1905 Boden inviger sitt första vattenkraftverk i Ljuså och Boden får elektriskt ljus. Elektrifiering och elinfrastruktur börjar byggas i Boden.

1888

1901 Bygget av Bodens fästning påbörjas. 1905

1

Näringsliv

Cirkulärt nyttjande av resurser och ett aktivt näringsliv.

2

Leva & bo

Hållbara livsmiljöer där människor vill bo, mår bra och kan utvecklas.

3

Kompetensförsörjning

Skapa möjligheter för att attrahera och utveckla rätt kompetens.

4

Infrastruktur ovan och under jord

Vägar, järnväg, kollektivtrafik, fjärrvärme, fiber, el och VA.

1915 Det första kraftverket i Lule älv startas, utbyggnaden till totalt 15 kraftverk pågår till 1977.

1915 1995

1995 Bodens kommun blir ekokommun. 1996 Försvaret ”avhemligar” Bodens Fästning och de sista skyltarna plockas ner om förbud för utländska besökare. Nya möjligheter öppnas för besöksnäring och näringslivsutveckling av internationell karaktär i Boden.

1996

Tidslinjen fortsätter på sida 15.

1998

1998 Boden inför källsortering som en av de första kommunerna i landet.

Foto: Mats Engfors/Fotographic

ENERGISYMBIOS MED LÅNG HISTORIA

Pusselbit vid pusselbit av strategiska steg har gjort Bodens läge och kapacitet så högintressant att vi idag är på allas läppar på regeringsnivå och i riksmedier. Vägen till dagens planerade industrisatsningar sträcker sig ända tillbaka till Bodens fästning och vattenkraftsutbyggnaden.

”Är du från Boden? Wow, där uppe verkar det hända mycket grejer nu!”. Så lät det kanske inte riktigt för några år sedan, men idag ropar riksmedia om jobben och flyttvågen till norr. Norr- och Västerbotten nämns på den ena direktsända TV-debatten efter den andra, till och med i statsministerns avskedstal slank Boden in.

I februari 2021 gick proppen till Bodens stora ketchupeffekt. Men att H2 Green Steel offentliggjorde att de hade för avsikt att etablera sig här var inte en enskild händelse som plötsligt landade i knät på vår kommun. – Det har föregåtts av en lång satsning på elintensiva etableringar och det cirkulära tänket vi har, som binder ihop vattenkraft, datacenter, biogas, restprodukter och vätgas. Vi har i ett tiotal år haft en långsiktig plan med fokus på elintensiva aktiviteter, förklarar Håkan Nordin, affärsutvecklare på Boden Business Park och en av personerna i projektgruppen Näringsliv. Försvaret Egentligen kan vi dra historien betydligt längre tillbaka än så. Den allra första pusselbiten som gör Bodens läge så perfekt är att Bodens fästning byggdes här, i början på 1900-talet. Med sin placering en bit in i landet för att inte vara sårbar från kusten, men med tidig järnvägsförbindelse, är den stad som växte fram helt perfekt för dagens industrier som vill ha närhet till både järnväg och hamn.

Kraften

Lule älv som rinner genom vår kommun, byggdes tidigt ut för att producera vattenkraft. Utbyggnaden pågick successivt från 1915 till 1977 och består idag av totalt 15 kraftverk. Med detta är Lule älv Sveriges viktigaste vattenkraftkälla.

Elnätet växte fram under 1900-talet och i just Svartbyn, där H2GS planerar sin etablering, kommer svenska stamnätet idag in från tre olika håll.

Den stora tillgången till elström i kombination med parallell utbyggnad för att kunna ta emot elen, och vårt kalla klimat, är en betydande faktor vid en rad datacenteretableringar som skett under senare år i Boden. Restvärmen som de alstrar är å sin sida källa till nya möjligheter, exempelvis växthusprojektet som det berättas om i en annan artikel här i Boden Bild.

Grön kommun Boden var en av de första kommunerna att tidigt anta en grön profil, med bland annat egen biogasanläggning som nu är etablerad sedan många år och utvinner fordonsbränsle ur matavfall och avloppsslam. I Boden finns en toppmodern förbränningsanläggning som producerar el och värme ur avfall och biobränsle, samt Brännkläppens avfallsanläggning där restprodukter tas om hand för återvinning, behandling och deponering.

Strateginod Boden har som en av åtta så kallade strateginoder i Sverige också tagit nationell position för utveckling av resurseffektiv energianvändning. Strateginoden jobbar bland annat fram nya skalbara innovationer och lösningar som kan spridas till andra aktörer. Den långsiktiga målsättningen är att skapa storskalig hållbar energianvändning, exempelvis genom att nyttja restvärmen från H2GS till storskaliga växthus och använda restprodukterna från växthuset till en ökad biogasproduktion, men även till att sprida lösningarna till andra platser och städer.

Arbetet med strateginoden sker i samarbete med Energimyndigheten. Grund för nya satsningar – Vi började helt enkelt, utifrån den gröna omställningen inom industrin, att titta på vad det finns för förutsättningar här. Det visade sig vara väldigt goda förutsättningar. Det finns väldigt bra tillgång till el. Den kommer från Lule älv och är stabil. Det fanns mark med infrastruktur tillgänglig. Och den kombinationen var avgörande för att Greensteel-projektet kommit till. Det är ett bevis på att vi har gjort något bra och lockat hit en av de stora aktörerna i den gröna omställningen, menar Håkan Nordin.

Bara början Med innovationscentrumet Boden Cleantech Center tar Boden energisymbiosen ytterligare ett steg. Med fortsatt utveckling av miljö- och återvinningsteknik skapas en ännu mer sluten hållbarhetscirkel med målet att bli Europas ledande inom det nya smarta gröna.

Foto: Mats Engfors/Fotographic

VISIONEN FÖR DET GODA LIVET

Inriktningen i delprojektet leva och bo är att skapa och erbjuda livsmiljöer där människor vill bo, mår bra och kan utvecklas. Hur, varför och var människor vill bo skiljer sig åt och därför är det viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av livsmiljöer.

Det centrala i leva och bo är att arbeta fram visionen för Det goda livet. Detta innebär att identifiera värden och kvaliteter som är viktiga för människor som bor i kommunen men också för de som kommer att flytta hit. Dessa värden och kvaliteter kommer att utgöra visionen för Det goda livet.

Stort underlag

Ända sedan 2017 har det pågått mängder av medborgardialoger och undersökningar. Dessa har tagits med i visionsarbetet för att ta tillvara på röster från de som har engagerat sig i olika utvecklings- och planarbeten. Barn, pensionärer, nysvenskar, politiker, företagare, idrottsföreningar, kulturföreningar, ungdomsgrupper, utvecklingsprojekt i byarna… Listan över involverade i den framtida visionen kan göras lång.

Underlaget kompletteras under hösten 2021 där bland annat barn på mellanstadiet har fått göra sina röster hörda. Likaså har ett fokus varit på unga vuxna, dialog med servicepunkterna och landsbygdsrådet samt potentiella inflyttare.

Alla tankar och idéer som framkommit under dialogerna sammanställs under hösten och samlas i en vision med utvecklingsområden.

Fler bostäder behövs En grundläggande fråga är bostäder. I Bodens kommun finns en bred palett av boendemiljöer att erbjuda i hela kommunen. Men det kommer att behövas nybyggnationer. Just nu kartläggs vad som finns och vad som kan växa på ett klokt sätt på olika platser i kommunen. Till exempel arbetas det med att ta fram nya byggbara tomter i Unbyn och i Sävastområdet. I Råne älvdal har det i en egen förstudie inventerats tomma hus. En liknande tanke planeras nu av EDEK även i Edeforsbygden för att bidra till en tydlig gemensam bild av boendealternativen i älvdalarna.

Framtidens kommuninvånare I arbetet tittas det också på vilka som kan vara de tänkbara inflyttarna och vad som kan locka olika typer av nya bodensare. Det handlar bland annat om personer i arbetsför ålder. Vad är viktigt för att dessa ska vilja flytta hit? Hur vill de bo och hur ska vi organisera värdskap och inkludering?

Livet mellan husen Andra aspekter är allt det som fyller våra liv utanför jobbet – en rik fritid, bra kommunikationer, skola och barnomsorg, kultur, för att bara nämna några exempel. De som förväntas flytta hit väljer inte bara att flytta till ett jobb, utan till ett nytt liv där allt utanför jobbet betyder minst lika mycket. Många av de vardagliga mervärden som vi som redan bor här tar för givet, kan vara just det som får andra att vilja byta liv och få den livskvalitet som vi har här.

HÄR FINNS JOBBEN!

I delprojektet kompetensförsörjnings första fas tas ett helhetsgrepp om den gemensamma arbetsmarknaden i Boden, Luleå och regionen för att snabbt få fram den kompetens som behövs. I princip alla branscher kommer att växa direkt eller indirekt genom nya etableringar.

De pågående etableringarna i vår region beräknas ge 100 000 nya invånare i Norr- och Västerbotten inom en snar framtid. Tillväxttakten är extremt snabb och har redan börjat runt en av norra Europas största batterifabriker Northvolt i Skellefteå. De etableringar som diskuteras i Boden följer liknande mönster. Det handlar inte bara om att få fram efterfrågad specifik kompetens till de nya etableringarna, utan också om att fylla på alla de branscher och yrkesgrupper som påverkas runtomkring. – Vi vet att vård, skola och omsorg har kompetensbrist redan idag på grund av demografin. De kommer behövas ännu mer och där måste vi möta upp och få in fler, säger Magnus Åkerlund, delprojektledare och förvaltningschef på Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Boden.

Byggarbetare är en annan grupp som med all säkerhet kommer att behövas ganska omgående redan i uppbyggnadsskedet av de nya etableringarna. – Där samarbetar vi med byggbranschen i länet och ser även över utbildningssystemet med vuxenutbildningar, yrkeshögskola med mera.

Lägst arbetslöshet i landet Yrken som påverkas är busschaufförer, turism, handel och serviceyrken av alla de slag. Ju fler som flyttar hit, desto mer spiller det av på andra branscher.

Vi kan förvänta oss en rörelse inom landet från områden som har högre arbetslöshet än Luleå-Boden som har lägst arbetslöshet i landet tillsammans med Gotland. Av dagens arbetslösa uppskattas en viss del kunna få de nya jobben. Andra kompetenser måste attraheras internationellt. En del av de som kan tänkas flytta hit kan också ha respektive med sig som behöver matchas med andra typer av arbetsplatser, barnen ska lotsas till rätt skolor och så vidare.

Vill välkomna och utbilda Magnus Åkerlund talar om ”kompetensattraktion”. Det handlar om värdskap och att skapa en alert struktur som ger intresserade en mjuk landning här hos oss. Och att ligga steget före med de utbildningar som krävs, på alla nivåer, från att locka gymnasieelever till efterfrågade yrken till att vara snabba med att hjälpa personer i kommunen och länet som vill omskola sig till yrken som efterfrågas. Praktikplatser här från utbildningar på andra orter, organiserade hemvändarkampanjer och koppling till nationella utbildningsaktörer är bara några exempel på grepp som kan komma att tas.

2000 Bodens kommun antar lokala miljömål.

2003

2007 Boden börjar leverera biogas och köper in biogasbilar till kommunen.

2011

2000

2003 Första biogasstationen invigs. 2007 2011 Bodens kommun börjar köpa upp mark för industritomter.

2014 Första datacentret etableras i Boden.

2014 2016

2018 Bodens Energi tillsammans med Vattenfall investerar i nytt ställverk och transformatorer i Svartbyn för att möjliggöra etableringar av elintensiv industri.

2016 Bodens Energi fattar beslut om att bygga en ny kraftvärmepanna. Investeringen på 760 miljoner kronor innebär en utfasning av fossil olja samt ökad elproduktion. 2018 2021

2021 Det offentliggörs att H2 Green Steel vill etablera sig i Boden.

Krafttillgång, hållbar verksamhet och vilja att möta globala klimatförändringar och industrins krav på förnybar el, gör Boden högintressant för nya industrietableringar som vill bli fossilfria. ”Bodens Energi har investerat stort i elnät, mottagningsstationer och ställverk för att klara det snabbt växande effektbehovet som om några år uppskattas till vad 15–20 städer motsvarande Bodens nuvarande storlek kräver” säger Hans Stålnacke, VD.

LOKAL KRAFT MED GLOBALT PERSPEKTIV

En viktig nyckelspelare i den snabba klimatomställningen inom EU, Sverige och Boden är Bodens Energi. Deras kapacitet, vilja och snabba respons på utvecklingen är en förutsättning för att Boden ska utvecklas till en hållbar stad som lockar nya etableringar till kommunen.

Historiskt stora investeringar, utfasning av fossil olja, utbyggd laddinfrastruktur, solpaneler för kunder och utbyggt elnät och fibernät i hela kommunen, är några exempel på satsningar där Bodens Energi bidrar till utveckling såväl lokalt som nationellt. Detta kommunägda bolag är en självklar part i arbetet med att locka nya etableringar till Boden och länet. – Basindustrin och transportsektorn befinner sig i en snabb förändringsprocess med ett växande behov av förnybar energi. Allt drivs av klimatförändringarna och hotet om en allt snabbare uppvärmning av vårt klot. Det finns ingen plan B. För oss som energibolag innebär det att vi är i ständig förändring för att kunna möta framtiden säger Hans Stålnacke, VD på Bodens Energi.

Som en aktör med stort eget klimatavtryck anser han också att det är av största vikt att visa i både ord och handling att de som energibolag tar ansvar och gör rätt satsningar för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Ökad medvetenhet Han beskriver ett samhälle där medvetenheten och kraven på hållbarhet har ökat markant. Under sina år i branschen har han kunnat följa en dramatisk utveckling. – För tio år sedan pratades det också om klimatet. 1,5-gradersmålet var lika känt då som nu. Skillnaden idag är att den politiska viljan finns på ett helt annat sätt. Tekniken för att bli fossilfria är nu kommersiellt tillgänglig. Och den allmänna opinionen är starkare idag. Klimat- och energifrågan är topp tre hos alla politiska partier idag, konstaterar Hans Stålnacke.

Många företag har insett vad som krävs. – Att bli fossilfria är inte längre en publikfriande slogan utan en överlevnadsstrategi. De som inte förstått detta kommer inte klara konkurrensen i framtiden. Företagen är tydliga med att de vill samarbeta med partners som sätter hållbarheten först och som visar i handling att man tar ett eget ansvar för att bidra till att hejda klimatförändringarna, menar Stålnacke. Dessutom finns det nu mycket kapitalstarka investerare och pensionsfonder som pumpar in pengar i gröna fonder och i industriföretag som satsar på fossilfri produktion.

Knutpunkt Att industrin som vill ställa om till en förnybar produktion visar intresse för Boden är ingen slump. Energisystemmässigt är Boden en knutpunkt för hela Luleälvs förnybara elproduktion. Här finns även ett lokalt och progressivt energibolag samt politiker och tjänstemän med både vilja och kapacitet att stötta nya industrietableringar på många olika sätt. – Jag är helt övertygad om att vi kommer klara av omställningen men det kommer kräva hårt arbete, riskvilligt kapital och bred samverkan. Vi samarbetar bra här och vi röjer hinder tillsammans i ett samspel både lokalt och regionalt, menar Stålnacke, som nu hoppas att det även tillkommer nödvändiga investeringsstöd från såväl nationell som från EU-nivå.

EN SMARTARE TILLVÄXTRESA

Det menar Ellinor Isaksson-Larsson, projektledare för delprojektet infrastruktur ovan jord. Deras roll i att förbereda Boden för framtiden är att se över kommande trafikflöden, pendling med mera.

Hur våra resemönster ser ut idag och hur de kan tänkas förändras med ökad industri och inflyttning är en mycket viktig del i det stora bakgrundsarbete som nu pågår på många plan i vår kommun. Ellinor Isaksson-Larsson är en av representanterna i delprojektet infrastruktur, med huvudansvar för planering av infrastrukturen ovan jord. – Vi samverkar med Luleå runt infrastrukturfrågan och vi tittar brett på pendling, trafikflöden, vi mäter trafik, gör utökade trafikanalyser kopplat till de detaljplaneprocesser som pågår och så vidare, berättar Ellinor Isaksson-Larsson.

I praktiken kan det till exempel handla om att ta fram en överenskommelse eller avsiktsförklaring med Trafikverket rörande frågor kopplade till de satsningar som görs. De deltar i framtagandet av ny infrastrukturkarta för kollektivtrafiken i länet för att säkerställa goda pendlingsmöjligheter och har gemensamt med RÅEK och LTU ett projekt om hållbara transporter på landsbygd där Gunnarsbyn blir ett studieområde. – Det känns som att det bubblar i alla grytor nu och det är väldigt roligt att kunna planera för utveckling och inte avveckling.

Med fler bostäder, fler skolelever och fler som pendlar till och från jobb i vår kommun, krävs god framförhållning för både vägar, busshållplatser, cykelvägar, parkeringar med mera. Hur vi reser i framtiden här i kommunen kommer också förändras när fler flyttar hit som är vana vid att åka kollektivtrafik och kommer från storstäder där de inte har behövt varken körkort eller bil. De bilar vi har i framtiden är förmodligen också fler elbilar med behov av laddstationer och vi kommer också kunna räkna med inpendling från andra kommuner. – Vi tittar på hur vi tror att flödena kommer att se ut. Vi baserar det på trafikmätningar men också mobildata som visar människors resmönster. Vi tar också in erfarenheter från Skellefteå kommun som ligger lite längre fram i sin utveckling och redan kan se var de får flaskhalsar och vad vi ska tänka på.

Förhandlingar som rör vägar och järnväg in på området sker ovanför kommunnivå, i vissa fall direkt med regeringen. – När väl tillståndsprocessen är klar kommer vi få mer vetskap om vilka infrastrukturstråk som ska in i området och på vilka exakta platser dessa kommer att läggas, säger Ellinor.

Foto: Mats Engfors/Fotographic

550 HEKTAR FÖR DEN GRÖNA INDUSTRIELLA OMSTÄLLNINGEN

En av flera centrala personer i Bodens kommuns samhällsomställning är Cecilia Kvibacke. Hon tillhör samhällsbyggnadsförvaltningen och är utvecklings- och planeringsansvarig för Boden Industrial Park i Svartbyn.

Cecilia Kvibacke har följt Bodens kommuns utveckling sedan 2011. Från att nya tomter hade stått osålda länge började kommunen arbeta målmedvetet med att öka och marknadsföra Bodens attraktionskraft som bostadsort med nära pendlingsavstånd till Sunderbyn och Luleå. Tomtpriserna gjordes marknadsmässiga och för varje nytt tomtsläpp ökade efterfrågan. Hornsberg, Södra Lillgärdan, tre olika etapper på Brännan, samt Västra Lunda och nu Peetön är exempel på de nya bostadsområden som vuxit fram. – Vi gynnades av att våra föregångare hade varit framsynta med en planberedskap för bostäder och verksamhetsområden. Vi gjorde en tydlig omvärldsspaning och började titta mer på vad som är unikt för just Boden, vilken diamant vi skulle kunna polera och förfina för att inte bara erbjuda hög kvalitet på boende, utan också hitta nya arbetstillfällen och invånare.

Framtidstro Ett stöd i alla förvaltningars arbete, är de fem fokusområdena som Bodens kommun anser ha extra hög tillväxtpotential:

• Elintensiva näringar • Återvinnings- och miljöteknik • Kulturella och kreativa näringar • Hästnäring • Besöksnäring och handel

Cecilia Kvibacke har under åren upplevt hur både bodensarna själva och omvärlden har börjat se större möjligheter till en positiv omställning av vår kommun, stolthet och vilja, långt innan H2GS signalerade sitt intresse för etablering här.

”Cross-over” Cecilia Kvibackes tjänst har tidigt spänt över flera områden där mark- och planfrågor involveras i både samhälls- och näringslivsutveckling. Hon har ett nära samarbete med Boden Business Parks tjänstepersoner inom teknikutveckling, etableringar, energisymbios och näringsliv. Från och med i år har hennes uppgift huvudsakligen handlat om att vara ansvarig för ”siten”, Boden Industrial Park. Det är det markområde på totalt 550 hektar som planeras att utvecklas till ett framtida industriområde för elintensiva näringar i Svartbyn. – För mig personligen innebär det att jag från och med i år tyvärr inte längre kan namnen på alla som köpt nya tomter och kan stanna på stan och fråga hur de trivs, men det finns det andra kunniga som gör, ler hon.

Lyssna och bemöta Sedan 2015 när dåvarande samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag att arbeta fram en ny översiktsplan har hon från kommunens sida deltagit i den lokala samfällighetsföreningens årsmöten i Svartbyn, givit och fått information och haft en öppen dialog. Under hösten 2021 har stor vikt lagts vid att vara tillgänglig för invånarna i Norra Svartbyn. – Tillsammans med H2GS har vi haft återkommande möten i olika konstellationer, väldigt välbesökta möten där de senaste omfattade två sittningar när det kommit många. Vi har bemött frågor, svarat, förklarat och lyssnat på deras synpunkter. Vi förstår att det väcker många frågor och även oro, det finns ju ingen liknande industri att visa som exempel. Men H2GS har varit tillmötesgående och återkopplat med fakta och svar.

Nya tiders industriområde Cecilia Kvibacke poängterar att hela området som kommunen under flera års tid har arbetat med att förvärva inte kommer att bli industriområde. 100 hektar är avsatt och öronmärkt som naturområde i detaljplanen. – Det här är den nya typen av industriområde, som inte heller finns än idag. Det är ett led i den gröna industriomställningen som måste ske i symbios med naturen, inte på bekostnad av den. Det är vad vi kallar det smarta gröna, säger Cecilia Kvibacke.

Den yta som uppskattas behövas till det fossilfria stålverk och vätgasanläggning fyller drygt 200 hektar. Det innebär att det finns utrymme för fler verksamheter med intresse eller nytta av att finnas här i framtiden.

Och nu då? I november 2021 gick ett förslag till detaljplan för Boden Industrial Park ut på samråd. I skrivandets stund sammanställs de cirka 35 synpunkter och yttranden som har kommit in från de närboende och även en skrivelse från intresseföreningen som har fått 70 namnunderskrifter. Denna sammanställning redovisas sedan i nästa steg i detaljplaneprocessen.

Inom de närmaste månaderna följer sedan en lagstadgad gång med de prövningar och tillstånd som ligger till grund för hur fortsättningen kommer att se ut.

Teoretisk tidsplan för detaljplanen Samråd, genomfört under hösten 2021. Granskning, planeras till kvartal 1 2022. Antagande i kommunfullmäktige, kvartal 1 2022.

H2 Green Steel kommer lämna in sin tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. – Vi ska inte föregå pågående processer, men oavsett är Boden platsen där den gröna omställningen kan ske. Vi har unika förutsättningar och ska nyttja dem.