Forskning
Ekonomi Riskerna med Tropilaelaps i varma och kalla länder
Hur når kunskapen det framgångsrika biodlingsföretaget?
Guld och brons i Mead Madness Cup!
Innehåll
REDAKTIONEN
Gadden nr 1.26
Omslagsfoto: Marie Backman
Ny forskning visar hur ”recapping” är en avancerad strategi för att hantera både varroa och virus i kupan.
Välkommen
Genombrott i kampen mot fusket.
Styrelsen informerar
Fuskhonung avslöjad och sammanfattning av årsmötet 2026.
06 Medlemssidor
Som medlem i har du tillgång till ett brett utbud av rabatter och förmåner.
08 Rapport från Europa
Följ med på årets viktiga branschträffar med NBBC och BeeLife.
12 Forskning – Recapping och virusinfektioner
Ny svensk forskning avslöjar att bina faktiskt känner av och agerar på subtila virusinfektioner hos det täckta ynglet.
14 Tropilaelaps
Riskerna med Tropilaelaps i varma och kalla länder.
16 BaslinjeBi-2026
SLU och SVA drar i gång ”Baslinjebi-2026” för att kartlägga smittoläget i svenska bigårdar.
18 Guld till svenskt mjöd
Vi rapporterar från Europas största mjödkonferens, där svenska producenter hyllades i världsklass.
20 Ekonomi
Hur når kunskapen det framgångsrika biodlingsföretaget?
21 Årets övervintringsenkät
Var med och bidra till forskningen om binas hälsa och överlevnad.
22 Bihälsa
En specifik variant av europeisk yngelröta ligger bakom en mystisk massdöd av drottningpuppor i Kanada.
18
24 Konferensen i Nässjö Engagemang, kunskap och internationella perspektiv.
28 Den stora vinterdöden
En ny larmrapport från USA visar på rekordstora förluster av bisamhällen.
30 Honungskollen går i mål Fyra år med ett gemensamt arbete för svensk honung.
33 Smakresan
Grillad biff, honungsglacerad rotselleri och syrlig citronpannacotta.
Gadden utges av Biodlingsföretagarna och utkommer fyra gånger per år. Föreningens medlemmar erhåller Gadden som en medlemsförmån.
Tips på innehåll kan mailas till: gadden@biodlingsforetagarna.se
Ansvarig utgivare
Yngve Kihlberg ordforande@biodlingsforetagarna.se
Redaktör
Pierre Vilhelmsson gadden@biodlingsforetagarna.se
Art director och grafisk form
Mickey Grundström
Redaktionsråd
Rådet består av redaktör, kommunikatör, ansvarig utgivare samt två medlemmar i föreningen. Wilhelm Ydrestål och Dan Levin är representanter i rådet.
Annonsering
För annonsguide, prislista och annonsbokning, kontakta Kjell Andersson: 070 774 44 90 kjell.andersson@ biodlingsforetagarna.se
Utgivningsplan 2026
Se utgivningsplan på hemsidan: biodlingsforetagarna.se
Tryck
Linderoths Tryckeri, Vingåker ISSN: 1100-6951
Artiklar och framförda åsikter representerar inte nödvändigtvis föreningens officiella ståndpunkt. För icke signerat material och bilder svarar redaktören. Gadden får gärna citeras om källa anges.
Om Biodlingsföretagarna
Vi är en ideell branschförening vars syfte är att utveckla svensk yrkesbiodling. Vi utbildar, påverkar myndigheter, ordnar konferenser och studieresor. Välkommen att bli medlem. Hos oss kan din biodling utvecklas.
Biodlingsföretagarna
Holmbro Brunngården 301 755 78 Vänge www.biodlingsforetagarna.se
SVANENMÄRKET
Miljömärkt
Kampen går vidare, vi ger oss aldrig!
Efter en helg i Nässjö med konferens och årsmöte återvände vi stärkta av ny kunskap och trevligt umgänge nu till förberedelserna inför en ny säsong.
För min del vill jag uttrycka ett stort TACK för alla positiva kommentarer över vad vi i styrelsen uträttat och att jag fick förnyat förtroende som ordförande för vår fina förening! Jag tar emot förtroendet med ödmjukhet och lovar att tillsammans med övriga i styrelsen kämpa vidare för att vår bransch skall fungera bättre och bli starkare.
”Den yrkesmässiga biodlingen är garanten för en fungerande honungsmarknad i Sverige”
Vi har kämpat länge med att få myndigheter att agera mot den falska honungen och nu äntligen har det hänt. Veckan före konferensen tog Malmö miljökontor beslut om saluförbud för Hilltop Hot Honey som såldes på kedjan Normal. Det är ett beslut som ger ringar på vattnet över hela Europa men det är bara början. Nu går vi vidare och målsättningen är att få livsmedelskedjorna att inse allvaret och kräva äkta honung från sina leverantörer. Nu finns det metoder som avslöjar den falska honungen som är godkända och inom kort förväntar vi oss att även DNA-analysen blir godkänd. Om viljan finns hos livsmedelshandeln kan de nu agera själva och om de inte gör det kommer vi att se till att de blir uthängda.
Arbetet med att avslöja falsk
honung och det mediala genomslaget vi fått på detta har resulterat i att efterfrågan på svensk äkta honung ökat markant. Med efterfrågeökningen har vi även fått en tydlig prisökning, speciellt som vi nu har en tydlig brist på svensk honung. Det gäller såväl bulkpriser som konsumentpriser. Här gäller det nu att vi hänger med på våra lokala marknader. Prisökningen innebär även att risken för att någon lockas till att fuska med svensk honung ökar. Vi måste vara vaksamma och larma om vi misstänker att det kommer ut falsk svensk honung på marknaden, det vore ödesdigert nu när vi fått konsumenternas förtroende. Kontakta oss eller Honungsringen om du misstänker fusk.
Förtroende hos våra kunder är viktigt och måste förvaltas med omsorg. Nu sker en del förändringar under våren som vi måste hantera på ett bra sätt. Momsförändringen från 12% till 6% är en som nu, när du läser detta, redan slagit igenom. En annan som vi själva slagits för under många år kommer nu i juni när ursprungslandet måste anges på etikettens framsida. Står det svensk honung på din etikett?
Livsmedelsverket har uppmanat kommunerna att vara nitiska på att kolla upp märkningsreglerna vid livsmedelstillsynen. Förutom ursprung handlar det även om hälsopåståenden och medicinska
påståenden på etiketter som är hårt reglerade och i princip inte får förekomma. Kolla upp det, för mig blev det en dyrbar erfarenhet.
Jag hoppas alla sett avtalsmallen för honung som vi tagit fram. Använd den när du säljer din honung i bulk. Den är framtagen i samråd med de stora uppköparna och godkänd av alla. Med ett formellt avtal kan vi få en tryggare handel utan risker vare sig för köpare eller säljare. Du hittar och kan ladda ner avtalet på hemsidan.
På årsmötet föreslog vi från styrelsen en stadgeändring där målsättningen var att dels utöka våra medlemsformer till att omfatta både företagsmedlemskap och stödjande medlemmar förutom dagens personmedlemskap. Ändringen
VARMT VÄLKOMMEN TILL GADDEN!
Gadden ges ut av Biodlingsföretagarna och utkommer fyra gånger per år. Tidningen skickas till föreningens medlemmar som en medlemsförmån.
www.biodlingsforetagarna.se
Vi finns också på Facebook och Instagram
innefattade även ett antal förändringar i stadgarna med avsikten att förstärka demokratin och minska risken för ”kupper”. Diskussionen på årsmötet blev omfattande och väldigt bra och resulterade i att förslaget återremitterades till styrelsen för justering och förtydligande av vissa punkter. Ett engagemang från medlemmarna som tyder på en fungerande demokrati i föreningen vilket är glädjande. Vi kommer att återkomma med ett justerat stadgeförslag som vi skickar ut inför en diskussion på ett frukostmöte innan vi tar upp det på ett kommande extra årsmöte alternativt ordinarie årsmöte.
Säsongen står för dörren och vi laddar upp för att snart påbörja arbetet ute i bigårdarna. Hur ser du på din egen utveckling? Har du minskat ner tidigare kanske det nu är dags att utöka igen. Låt oss möta efterfrågan på marknaden med att öka inom yrkesbiodlingen. Den uppköpande handeln efterfrågar stora leverantörer, inte små leverantörer med enstaka hinkar. Livsmedelskedjorna efterfrågar trygga leverantörer som kan förse butikerna kontinuerligt, inte bara några enstaka månader. Den yrkesmässiga biodlingen är garanten för en fungerande honungsmarknad i Sverige.
Sist men inte minst viktigt vill jag åter igen lyfta vikten av att vi blir fler. Det handlar om både ekonomi men inte minst styrkan av att representera många näringsidkare när vi lyfter frågor mot myndigheter och politik. Prata med dina kollegor. Jag vill påstå att den förändring vi åstadkommit på marknadsläget och priset inte minst är värt många gånger mer än vad det kostar att vara medlem i BF. Tala om medlemsnytta!
Nu njuter vi av vårsolen och ser fram emot en bra biodlingssäsong där vi satsar och möter en allt större efterfrågan på svensk ÄKTA honung.
HILLTOP HOT HONEY AVSLÖJAD SOM FALSK
Text: Yngve Kihlberg
Den 4 mars tog miljökontoret i Malmö ”Beslut om förbud mot utsläppande av livsmedel på marknaden” gällande Hilltop Hot Honey på lågpriskedjan Normal. Miljökontoret har efter tips från BF testat produkten med tre olika analysmetoder som alla visade på att produkten inte innehöll äkta honung. Två nya metoder varav en tittar på enzymer och en på sockerarter och sedan den gängse NMR-metoden. Det anmärkningsvärda i fallet är att den inte ens klarade den gängse NMR-metoden som normalt har svårt att avslöja falsk honung och att de med Proteomics-metoden, en helt ny metod från november
2025, kunde påvisa enzym som används industriellt vid framställning av sirap från ris.
Den som studerat vad som finns på hemsidan letscleanupthehoneymarket känner igen förekomsten av ”UK-grade honey” som en kinesisk försäljare pratar
Årsmöte 2026 i Nässjö
Biodlingsföretagarnas årsmöte hölls den 15 mars 2026 på Hotell Högland i Nässjö med 51 deltagare. Wilhelm Ydrestål och Lina Norrsell valdes till mötesordförande respektive mötessekreterare.
Verksamhetsberättelse och ekonomi för 2025 godkändes, med ett positivt resultat på 83 201 kronor. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
om. En billig produkt för marknaden i UK. Den klarar inte NMR-analysen men det fungerar eftersom UK inte testar importen. Ni känner kanske också igen från ZDFdokumentären att man i Kina tillverkar honung från ris. Analyserna på Hilltop Honey bekräftar detta.
Hiltop Honey är en av de största honungstapparna i Storbritannien och marknadsför sina produkter som äkta där man kan följa produkten hela vägen till biodlaren. Enligt produktspecifikationen på den aktuella honungen består den av 96 % kinesisk och 4 % mexikansk honung.
Fallet är det första i Europa där myndigheter med de här nya metoderna fäller en ”honung” och det ger ringar på vattnet och stor uppmärksamhet, inte minst i Storbritannien.
Förslaget om stadgeändringar avslogs och återremitterades för vidare arbete. Även motionen om ”Mästarbrev i honung” avslogs. Årsmötet beslutade att medlemsavgiften förblir 50 kronor, medan serviceavgiften höjs med 5 procent. Verksamhetsplan och budget för 2026 fastställdes.
Arvoden och ersättningar justerades, med en generell ökning på 5 procent samt en något större höjning av vissa ersättningar. Hela styrelsen omvaldes, och Yngve Kihlberg fortsätter som ordförande. Styrelsen tackar för fortsatt förtroende.
Verksamhetsplan 2026 – sammanfattning
BF ska under 2026 arbeta för att stärka förutsättningarna för en lönsam svensk yrkesbiodling, främja kunskapsutbyte och företräda näringens intressen.
Fokus ligger på att påverka myndigheter och politik i viktiga frågor, bland annat att bekämpa fuskhonung och hantera
SÄTT KRYSS I KALENDERN!
hot från nya skadegörare. Föreningen fortsätter även sitt internationella arbete inom europeiska och globala organisationer. En viktig målsättning är att öka marknadsandelen för svensk honung genom informationsinsatser och samarbete med aktörer inom livsmedelskedjan.
24 april: Digitalt frukostmöte
29 april: Styrelsemöte
20 maj: Styrelsemöte
29 maj: Digitalt frukostmöte
10 juni: Styrelsemöte
Samtidigt prioriteras medlemsnytta genom aktiviteter, digitala möten, kommunikation i sociala kanaler och utgivning av medlemstidningen. Föreningen ska även arbeta långsiktigt för en starkare ekonomi genom kostnadskontroll och minskat beroende av externa stöd.
26 juni: Digitalt frukostmöte
31 juli: Digitalt frukostmöte
12 aug: Styrelsemöte
28 aug: Digitalt frukostmöte
Yngve Kihlberg, ordförande
Forskning
Recapping och virusinfektioner
Hur påverkar signaler från virusinfektioner på
Recapping beteendet och beslutsfattandet i kupan?
Text: Barbara Locke, docent och föreståndare för SLU:s centrum för forskning om honungsbin & Amélie Noël, postdoktor
Honungsbin förlitar sig både på individuella immunreaktioner och kollektiva beteenden som kallas social immunitet. Ett välkänt exempel är Varroa Sensitive Hygiene (VSH), där arbetarbina upptäcker och avlägsnar puppor som är angripna av kvalster, vilket avbryter kvalstrens reproduktionscykel.
Recapping är ett närbesläktat beteende där arbetarbina öppnar en täckt yngelcell, inspekterar puppan och sedan förseglar cellen igen i stället för att avlägsna dess innehåll. Detta beteende är särskilt intressant eftersom det verkar vara en mer nyanserad respons. I stället för att omedelbart offra det utvecklande biet stör arbetarbina cellen och låter sedan puppans utveckling fortsätta. På så sätt kan varroakvalstrets reproduktion fortfarande störas samtidigt som värdefullt yngel bevaras och kan bidra till samhällets framtida arbetsstyrka.
Men vad är det egentligen som utlöser recapping-beteende? Reagerar bina enbart på kvalster, eller även på virusinfektioner? Och skiljer sig sambandet mellan recapping och virusinfektioner mellan varroaresistenta och icke-resistenta samhällen?
Deformed Wing Virus (DWV) och Acute Bee Paralysis Virus (ABPV) är de mest betydelsefulla virusen som är starkt kopplade till spridning via kvalster. Andra vanliga virus är Sacbrood Virus (SBV), Black Queen
Cell Virus (BQCV), och Lake Sinai Virus (LSV). Dessa virus skiljer sig åt både hur de sprids, hur skadliga de är, och hur de samverkar med både bin och varroa.
Medan DWV har blivit allmänt förekommande och starkt kopplat till samhällsdödlighet i europeiska honungsbipopulationer tack vare varroa, är andra virus, som SBV, inte tydligt kopplade till kvalsteröverföring. I projektet jämfördes förekomst och mängd av dessa fem virus i recappade och orörda yngelceller, både i varroaresistenta samhällen från Gotlands honungsbipopulation och i icke-resistenta samhällen från Uppsalaområdet. Studien resulterade i tre huvudsakliga resultat:
1. Virusinfektioner var tydligt kopplade till recapping och mönstret var inte slumpmässigt Yngel infekterat med DWV, ABPV och SBV återfanns oftare i recappade celler än i orörda celler i varroaresistenta samhällen. Detta tyder på att arbetarbina i dessa samhällen reagerar på infektionsstatus när de beslutar att öppna och återförsegla yngelceller.
I icke-resistenta samhällen var SBV det enda virus som visade en tydlig koppling till recapping. Däremot kunde ingen effekt av BQCV eller LSV påvisas i studien, delvis eftersom dessa virus var ovanliga i det provtagna ynglet.
Sammantaget tyder resultaten på att arbetarbina inte enbart rea-
Recapping beteendet består av att upptäcka och öppna cellen (a), inspektera den (b), och sedan försegla cellen igen (c) så att puppan kan utvecklas till ett vuxet bi. Bilder: Med tillstånd från Anders Lindström
gerar på förekomsten av kvalster, utan även på signaler kopplade till virusinfektion. De använder denna information när de utför recapping. Virusinfekterade puppor avger sannolikt förändrade kemiska signaler som arbetarbina kan uppfatta när de bedömer ynglets hälsa.
2. Förekomsten av ett virus är viktigare än mängden Ett av de mer överraskande resultaten var att virus titern (mängden virus i en pupa) i allmänhet hade begränsat inflytande på om en cell recappades eller inte. I många fall räckte det med att viruset fanns närvarande för att utlösa inspektion och återförsegling.
Detta tyder på att arbetarbina kan reagera tidigt i infektionens förlopp, i stället för att vänta tills höga virusnivåer har byggts upp. Tidig upptäckt kan vara en avgörande försvarsstrategi för att förhindra allvarliga infektioner på koloninivå. Ett viktigt undantag gällde dock DWV. Varroaresistenta samhällen hade betydligt lägre nivåer av DWV jämfört med icke-resistenta samhällen. Detta kan tolkas på flera olika sätt:
• Varroaresistenta samhällen kan vara mer känsliga för att upptäcka DWV och inleda inspektion redan vid lägre infektionsnivåer.
• De har starkare individuella immunreaktioner som håller infektionen på lägre nivåer.
• Långvarigt naturligt urval i dessa population har gynnat mindre virulenta DWV-varianter som replikerar på lägre nivåer.
Dessa tolkningar utesluter inte varandra. Tidigare och pågående forskning på Gotlandspopulationen och andra naturligt överlevande populationer visar både förstärkta individuella immunreaktioner och att värdresistens och virusutveckling kan påverkar varandra över tid. Resultatet understryker att tidig upptäckt och känslighet för subtila signaler, inte bara förmågan att ta bort kraftigt sjukt yngel, är viktiga delar av binas beteendemässiga immunförsvar.
3. SBV är en oväntad men särskilt intressant aktör
Det kanske mest intressanta resultatet var att SBV förekom oftare i recappat yngel än i orört yngel i de varroaresistenta Gotlandssamhällena. Detta tyder på att arbetarbina i denna population inte bara upp -
täcker SBV-infekterade puppor, utan väljer att inspektera och återförsegla dem i stället för att avlägsna dem helt.
Ur samhällets perspektiv kan detta vara en strategisk kompromiss. SBV är känt för att försämra larvutvecklingen och är kopplat till minskad polleninsamling, vilket kan försvaga kolonins produktivitet. Samtidigt är inte alla infektioner lika allvarliga. Recapping kan därför ge arbetarbina möjlighet att ingripa utan att offra yngel som fortfarande har en rimlig chans att utvecklas till vuxna bin. På så sätt kan recapping ses som en balans mellan kostnaden för att avlägsna yngel och behovet av sjukdomskontroll i samhället.
Denna finjusterade beslutsprocess visar hur sofistikerad den sociala immuniteten hos honungsbin är.
Slutsatser
Denna studie visar att virusinfektioner är viktiga faktorer bakom variationen som observeras i recapping-beteende. För svenska biodlare som arbetar med selektion för hygieniska egenskaper är resultaten uppmuntrande. De visar att recapping inte bara är en reflexmässig reaktion på varroa, utan en del av en bredare och mer nyanserad försvarsstrategi där
bina bedömer infektionsstatus och fattar situationsberoende beslut som gynnar samhället och kan bidra till långsiktig motståndskraft.
Studien belyser också värdet av naturligt anpassade populationer, såsom Gotlandsbina, för att förstå naturliga resistensmekanismer.
Resistens kan innefatta mer subtila strategier: att upptäcka infektioner tidigt, påverka virusdynamik och balansera borttagning av yngel med tolerans.
Den etablerade verkligheten med varroa och virus innebär att hållbar biodling sannolikt måste bygga på en kombination av biodlingsmetoder och binas egna försvarsstrategier mot varroa. Genom att förstår hur och när bin recappar vissa yngelceller får vi bättre insikt i hur samhällen hanterar hot inifrån. Recapping kan se ut som en liten handling, men på samhälletsnivå speglar den ett komplext och anpassningsbart system som kan spela en viktig roll för framtida hälsa hos svenska honungsbin.
Detta arbete möjliggjordes tack vare forskningsfinansiering från JBV och ERC.
Forskningsartiklen kommer snart publiceras hos Scientific Reports: Noël et al., 2026.
Mystiska sjukdomsangrepp på drottningceller
I USA har man förra sommaren funnit nya raser av bakterien som orsakar europeisk yngelröta i kombination med Black Queen Cell Virus (BQCV) i drottningodlingar. Denna artikel är en nedbantad version av marsnumret från American Bee Journal med Alison McAfee som författare. Undertecknad har gjort en svensk översättning från orginalartikeln.
Text: Björn Gustavsson Bild: Apinordica
Ibörjan av maj 2024 åkte medlemmar i Emily Huxters fältteam ut till en parningsstation för vad som skulle vara en rutinmässig dag med insamling av parade drottningar. Huxter och hennes man Shayne Doerksen driver biodlingsföretaget Wild Antho i Armstrong, British Columbia, där de sköter cirka 1 000 bisamhällen och producerar 6 000–7 000 drottningar per år.
Mystisk upptäckt
En normal dag räknar de med framgång på omkring 90 % äggläggande drottningar, alltså att cirka 90 av 100 installerade drottningceller. Men denna dag blev resultatet mycket sämre.
– Mindre än 50 % av parningskuporna innehöll levande drottningar, berättar Abigail Chapman, postdoktor vid University of British Columbia och säsongsarbetare hos Huxter. Det ovanligt stora antalet celler som inte kläcktes var en tydlig varningssignal. När problemet förvärrades hittade teamet många okläckta
drottningceller i parningsenheterna, ofta med döda puppor eller kollapsade larver. Cellerna hade kontrollerats noggrant innan de placerades ut, men även celler som såg normala ut kunde senare visa sig vara döda.
Efter analyser drog Huxter och hennes team slutsatsen att problemet sannolikt kom från odlingssamhällena, inte från avelsdrottningarna. Samtidigt fanns inga andra tydliga sjukdomstecken.
”Det ovanligt stora antalet celler som inte kläcktes var en tydlig varningssignal”
För att kompensera började de larva om fler larver. När problemet återkom 2025 tog de snabbt bort drabbade parningsrenheter ur produktionen och ersatte dessa drottningar. De slutade också flytta kakor mellan kolonier och började desinficera handskar och verktyg mellan samhällen. Detta verkade bromsa problemet, men Huxter oroade sig fortfarande för att sjukdomen kunde spridas och påverka drottningkvalitén.
Liknande problem har rapporterats av andra biodlare. En producent i British Columbia beskrev fenomenet redan 2021,
Björn Gustavsson Rådgivare i bihälsa och biologisk mångfald. Tel: 073-856 43 12 bjorn.gustavsson@ jordbruksverket.se
och en stor drottningodlare i Kalifornien har sett 40–70 % döda drottningceller under flera år. Enligt Chapman har minst ett dussin biodlare i Kanada rapporterat liknande symptom.
Bakomliggande
orsak
En trolig orsak kunde vara Black Queen Cell Virus (BQCV), den vanligaste sjukdomen i drottningpuppor. Infekterade larver blir gulaktiga och säcklika innan de antar en mörkare färg. Men studier visar också att många döda drottningceller inte innehåller BQCV, vilket tyder på att andra faktorer också kan vara inblandade. För att undersöka saken samarbetade Chapman med mikrobiologen Brendan Daisley vid University of Guelph. Han analyserade mikroorganismer i friska och sjuka drottningceller. Resultaten visade att sjuka
larver hade mycket låg mikrobiell mångfald och upp till tusen gånger högre nivåer av bakterien Melissococcus plutonius jämfört med friska drottningar.
Denna bakterie orsakar normalt europeisk yngelröta (EY)
Bilden visar uppdragning av drottningar på en odlingslist. I USA har man under förra året sett sjukdomsangrepp på drottningpuppor som är orsakade av bakterien som ger upphov till europeisk yngelröta.
hos arbetsyngel. Den stam som hittades i drottningcellerna var dock genetiskt skild från den vanliga bakterien som orsakar EY i arbetaryngel. Laboratorieförsök visade att när drottninglarver infekterades med bakterien dog omkring 40 %, och de utvecklade missfärgningar och försenad utveckling liknande det som observerats i fält. BQCV gav däremot liten effekt i laboratoriet, och kombinationen av viruset och bakterien gjorde inte sjukdomen värre än EY-bakterien ensam. Det tyder på att M. plutonius kan vara huvudorsaken, medan sambandet med BQCV fortfarande är oklart.
Antibiotika
Forskningen fortsätter nu med fler studier och försök att hitta behandlingar. Den aktuella bakteriestammen visade sig vara resistent mot antibiotikan oxytetracyklin, vilket förklarar varför behandling med Terramycin inte hjälpte i vissa fall. Däremot var bakterien känslig för lincomycin och tylosin (som används mot amerikansk yngelröta i USA), vilket gör dem till möjliga kandidater för framtida fältförsök. Det bör påpekas i sammanhanget att antibiotika är förbjudet att använda för behandling mot både amerikansk och europeisk yngelröta i Sverige och hela EU. På längre sikt vill forskarna
dock utveckla probiotiska och mikrobiombaserade metoder för att minska sjukdomsrisken utan antibiotika. Det innebär att man använder nyttiga mikroorganismer för att förbättra hälsa eller motverka sjukdomar.
Viktigt att dela erfarenheter Chapman menar att forskningsframsteg ofta börjar med att biodlare delar sina erfarenheter. – Många undviker att berätta om sjukdomsproblem av rädsla för kritik eller skadat rykte, säger hon. Om vi inte hade lyft frågan kunde fenomenet ha diskuterats i det tysta i många år innan någon forskning startade.
I Sverige är europeisk yngelröta på frammarsch. Förra året analyserade nationella referenslabbet på SLU i Uppsala över 40 fall av bakterien Melissococcus plutonius i arbetaryngel. Dock har vi lyckligtvis inte ännu funnit dessa problem bland svenska drottningodlare, men märker ni något liknande av det som framförts ovan bör ni genast kontakta bitillsynsman.
Källa
Alison McAfee. 2026. Mysterious Queen Cell Disease Linked Black Queen Cell Virus and M. plutonius, the Bacterium Responsible for European Foulbrood. American Bee Journal Vol 166 No 3 274-277.
Hur når kunskapen det framgångsrika biodlingsföretaget?
För några veckor sedan träffades biodlingsföretagarna för konferens och årsmöte. Ett bra tillfälle att träffas, lära sig nytt och byta erfarenheter. Hur tar biodlingsföretagarna vara på olika former av lärande? Och vad är det egentligen som avgör om ett biodlingsföretag utvecklas, når sina mål och blir lönsamt?
De flesta vet redan att det inte räcker att sitta i skolbänken om man verkligen vill lära sig något. Det visar sig också i forskningen inom vuxenpedagogik: kunskap som förmedlas i traditionell form – föredrag, kurser, handböcker – fastnar bäst när den kombineras med reflektion och utbyte med kollegor i liknande situationer.
Det är just detta som ligger bakom det ökade intresset för erfa-grupper inom lantbruk och gröna näringar. I korthet innebär en erfa-grupp att ett antal företagare möts regelbundet, delar erfarenheter, kanske utmanar varandra och hjälper varandra att ta till sig och börja använda ny kunskap. Det är ett enkelt och väl beprövat upplägg.
Utbyte mellan företagare
En annan form för lärande är direkt utbyte mellan företagare. Vem ringer du när det verkligen kniper? När en fråga gäller din bigård, din ekonomi eller din framtid som företagare – finns det någon du har särskilt förtroende för? Den frågan är kanske enklare att ställa än att besvara. Men den säger en hel del om hur vi faktiskt lär oss och utvecklas som biodlare och företagare.
I många branscher är mentorskap en etablerad och uppskattad form för kunskapsöverföring mellan nyetablerade och mer erfarna. I samband med kurser för nya biodlare får man ofta en mentor som kan stötta de första åren. Då handlar det framför allt om odlingsteknik. Själva företagandet kommer ofta senare. De flesta biodlingsföretag är enmans- eller familjeföretag, och det är lätt att man jobbar i sin egen bubbla – fokuserad på de praktiska frågorna kring bigården och produktionen.
”De flesta biodlingsföretag är enmans- eller familjeföretag, och det är lätt att man jobbar i sin egen bubbla”
Per Hansson är verksam vid SLU Kompetenscentrum Företagsledning inom Kunskapsnavet för företagsledning och entreprenörskap. Han skriver, med sin expertis inom ekonomi och företagande, för medlemstidningen.
Ändå finns det flera exempel på att biodlare som har någon att bolla med – en äldre kollega, en rådgivare de litar på, eller en mentor (kanske från annan bransch) – tenderar att kunna fatta bättre och snabbare beslut, både i svåra lägen och i det långsiktiga företagandet.
Kompetensutveckling räcker inte ensamt
Det är lätt att tänka att kompetensutveckling löser de flesta problem – gå en kurs, läs en rapport, delta i ett webbinarium. Men forskning och erfarenhet
pekar på att det sällan räcker. Kunskap som inte bearbetas, diskuteras och sätts in i det egna sammanhanget fastnar inte. Genom bearbetning och diskussion ökar också förmågan att omsätta ny kunskap i konkret handling. Trots alla sociala medier och Youtube-experter pratas det alltmer om att det effektiva lärandet sker i mötet mellan människor. Grupprådgivning kombinerat med gemensam diskussion, eller arbete i mindre erfa-grupper och lärgrupper, är väl beprövade metoder för att fördjupa förståelsen och stärka förmågor på ett sätt som traditionell undervisning sällan uppnår. I en grupp av likasinnade kan man testa idéer, utmana varandras antaganden och faktiskt börja använda det man lärt sig i den egna verksamheten. Här spelar Biodlingsföretagarna en stor roll som nätverk och som plattform för erfarenhetsutbyte i både fysiska och digitala möten.
Det kan därför vara rimligt att ibland reflektera över hur man tar till sig ny kunskap och omsätter den i ny förmåga och handling. Hur gör du?
Text: Per Hansson Bild: Johnér