Issuu

En initierad tidning från Sjömatsfrämjandet Årgång 10 #4-2026 Pris 65 kr

Fångstens värde

VÄSTKUSTEN

Västerhavsveckan satte havet i fokus KAMPANJ

Tillsammans lyfter vi sjömaten SKALDJURSTIDER

En säsong av spänning & förväntan PROFILEN

Han brinner för blåmusslan TAGGAD

Märkta kräftor ska lösa gåta

Pigghaj – från bifångst till resurs Om värdet i att ta till vara på det som redan fångats

Aktuellt från Sjömatsfrämjandet / 10 år av sjömatsinspiration / Utbildningar och studiebesök

SAVE THE DATE

NORDIC SEAFOOD

SUMMIT 2027 Nordic Seafood Summit är tillbaka – den här gången i ett större & nytt sammanhang.

Branschens mötesplats fortsätter att samla företag, forskning, innovation och andra nyckelaktörer från hela sjömatssektorn. Men 2027 växlar vi upp. Tillsammans med en ny aktör skapar vi ett större event där bransch, företag och konsumenter möts under samma tak med en dag för branschen och 2027 ytterligare två dagar där vi öppnar HÄNDER upp för en bredare publik. Vad det innebär? Det får vi snart berätta mer om.

BOKA DATUMET REDAN NU!

16-18 september Göteborg

NÅGOT

NYTT!

Välkommen Hör gärna av dig till mig! linda@svenskfisknaring.se

Tillsammans skapar vi värde för svensk sjömat

”Tänk sjömat varannan dag – och våga upptäcka mer av det våra vatten har att erbjuda.”

Linda Frithiof Sjömatsfrämjandet

Håll koll på vädret.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här ﬁnns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

Mums!

ör vi välja bort en art som redan är upptagen ur havet? Pigghajen ställer frågan på sin spets. Bilden är komplex och för konsumenten kan det vara svårt att veta hur man ska tänka. I det här numret låter vi frågan lyftas i temat och låter olika parter komma till tals. En annan art som också kan lyftas när det gäller nyttjandet är krabbtaskan, eller krabban som vi oftast säger. Nu är vi mitt i skaldjurssäsongen. Den 21 september startade hummerfisket, en premiär som innebär spänning och förväntan. Hummern har en självklar plats på våra festbord och i detta nummer gör vi besök hos nyöppnade Lady Lobster i Göteborg. Krabban däremot, som det i och för sig finns ett riktat fiske på men som också är en bifångst i hummerfisket, förtjänar betydligt större uppmärksamhet. Under vinjetten I säsong kan du läsa mer om vår goda krabba. Under vinjetten Profilen möter vi Janne Bark, som har gjort den svenska musslan till utgångspunkt för både restaurang, upplevelser och nya idéer. Blåmusslan är en fantastisk art som gör nytta både i havet och på tallriken. Genom kunskap, engagemang och förmågan att sätta både råvaran och gästen i fokus, lyfter Janne musslan som havets superhjälte. Det finns en stor bredd av sjömat från svenska hav, sjöar och vattenbruk. Genom att bli bättre på att berätta om råvarorna, visa hur de kan användas och skapa efterfrågan kan vi också höja deras värde. Det gynnar inte bara konsumenten utan stärker hela den svenska sjömatskedjan. Den 19 oktober firar vi Sjömatens dag. Förhoppningen är att vi inom branschen gemensamt hjälper till att lyfta sjömaten. Fundera över på vilket sätt du kan bidra för att visa bredden, smaken och värdet i svensk sjömat och inspirera fler att äta den oftare. Gör något stort eller smått och anmäl er aktivitet via QR-koden på sidan 8.

SKALDJURSTIDER Nu är vi mitt i en fantastisk säsong av sjömat. Lagom till Sjömatens dag 19 oktober.

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du skanna QR-koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Innehåll 9

Nummer 4 / 2026 6 Aktuellt Västerhavsveckan bjöd på många aktiviteter kring både hav & sjömat 8 Temadag Tillsammans lyfter vi sjömaten 9 Hallå! Magnus Johansson, ny vd på Smålandskräftan

11 23

11 16 20 23 24

Tema Fångstens värde Reportage Hummersäsongen är igång Profilen Janne Bark om musslor & företagande I säsong Hög tid för krabba Mat & dryck En äkta Surf ’n’ Turf hos Lady Lobster

26 Inblick & utblick Information & nyheter från våra producent- & branschorganisationer 28 Forskning & fakta Trålgränsen, märkta kräftor & sillens immunförsvar

30 På gång Dagar att fira, webbinarier & annat kul

Branschtidningen Svensk fisknäring ges ut av Sjömatsfrämjandet. För gratis prenumeration, skanna QR-koden och följ instruktionerna. Kontakt Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54, info@sjomatsframjandet.se Ansvarig utgivare Roger Thilander, 070-562 40 19 Annonser Linda Frithiof, 0702-82 69 76, linda@svenskfisknaring.se Layout Karin Baljeu, k-art Tryck Billes Tryckeri AB, Mölndal, www.billes.se Omslag Pigghaj på Göteborgs Fiskauktion Foto: Roger Thilander

Svensk fisknäring 4 / 2026

Göteborgs Fiskauktion – Göteborgs medelpunkt!

Välkommen till Göteborgs Fiskauktion, Sveriges största av sitt slag. I mer än 100 år har det bedrivits handel med färsk fisk och färska skaldjur på samma plats i Fiskhamnen i Göteborg.

Vill du besöka oss? Kontakta Sjömatsfrämjandet

Fiskhamnen, 414 58 Göteborg • +46 31 42 00 85 • www.gfa.se

EN ENAD RÖST FÖR DET SVENSKA FISKET

www.visvenskafiskare.se Svensk fisknäring 4 / 2026

Aktuellt

VISSTE DU ATT

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

varje blåmussla filtrerar 5 liter vatten i timmen eller 100 liter vatten per dygn.

Kort om Västerhavsveckan Västerhavsveckan är en temavecka för havsmiljön som funnits sedan 2008. I år arrangerades veckan av Västkuststiftelsen med finansiering från Västra Götalandsregionen och Region Halland. Syftet är ökad havsmedvetenhet hos allmänheten samt att bidra till att stärka hållbara marina näringar. Veckan ingår i FN:s Ocean Decade.

Västerhavsveckan satte havet i fokus Evenemang Föreläsningar, smakprov, naturupplevelser och aktiviteter för barn. Under nio dagar i augusti samlade Västerhavsveckan över 300 programpunkter längs västkusten – från Båstad till Strömstad, samt i Ytre Hvaler nationalpark i Norge. Havet stod i centrum när Västerhavsveckan återigen drog i gång efter en välbesökt invigning i Lysekil den 1 augusti.

Svensk fisknäring 4 / 2026

I år var det Västkuststiftelsen som för första gången hade det samordnande ansvaret för veckan. Totalt samlades omkring 100 offentliga, privata och ideella aktörer för att bidra med aktiviteter och kunskap. – Det var en bra och välbesökt vecka på det stora hela med många aktiviteter och både små och stora delevent. Som första år som arrangör är vi nöjda med utförandet, berättar Oskar Knubbe, projektledare för Västerhavsveckan.

Programmet var brett. Besökare kunde bland annat gå ombord på toppsegelskonaren T/S Kvartsita, möta forskare, delta i guidade vandringar och strandstädningar eller upptäcka livet under ytan i Västerhavsveckans Havsverkstad. På flera håll arrangerades också flaggskeppsdagar med ett stort antal aktiviteter på samma plats. Marin mat var ett återkommande inslag. I Fjällbacka arrangerades den marina matmarknaden, där producenter, fiskare, odlare, forskare och kockar samlades. Besökarna kunde smaka på bland annat tång och stillahavsostron och få nya perspektiv på framtidens mat från havet. Enligt Oskar Knubbe var matinslagen mycket omtyckta av besökarna. – Sådant som har med mat att göra är alltid extra populärt. Smakprover och mat i allmänhet är ett bra sätt att dra in folk och väcka nyfikenhet. Oskar berättar att arrangörerna satsat extra på de populärvetenskapliga föreläsningarna och låtit de ta stort utrymme under årets Västerhavsvecka. Föreläsningar om bland annat havet och klimatet, hållbart havsbruk och Västerhavets arter gav besökarna möjlighet att fördjupa sina kunskaper. Veckan avslutades den 9 augusti på Vassen Market i Göteborg, där bland annat vetenskap, musik, film, vattenexperiment och maritimt kulturarv stod på programmet. För Västkuststiftelsen är målet fortsatt att få fler att upptäcka havet och öka kunskapen om havets betydelse.

Sillfest i Sillastan ● Den 12 september

MSC-märkt surströmming ● För första gången

Folkfest i Göteborgs fiskhamn igen Göteborg Den 6 september firades Fiskhamnens dag för tredje året i rad. Dagen bjöd på både strålande sol och stark blåst när över 8 000 besökare tog sig till fiskhamnen för att delta i folkfesten. Fiskhamnens dag är ett tillfälle för fiskbranschen att visa upp allt som händer i hamnen och låta besökarna komma närmare både fisket och fiskhandeln. Evenemanget, som arrangeras av Göteborgs Fiskauktion tillsammans med deras medlemmar, har på kort tid blivit en uppskattad tradition. I år stod branschen återigen redo att visa upp sitt hantverk i Göteborgs fiskhamn. På hamnplanen fanns food trucks och utställare som drog till sig många nyfikna personer. Bland annat var centrumbildningen Blå mat på plats och tillverkade tångsalt med besökarna, medan flera av de medverkande företagen bjöd på smakprover. I auktionshallen väntade Sveriges största fiskdisk där besökarna kunde följa filéarbetet på nära håll. Intresset var stort och kön med köpsugna ringlade sig lång inne i auktionshallen. Besökarna kunde dessutom buda hem färsk fisk och skaldjur under live-auktionerna varje heltimme. På området fanns även flera aktiviteter för familjen, så som fiskedamm, ponnyridning, ansiktsmålning, hoppborg och en tipspromenad med sjömatstema. Nere vid piren fick besökare chansen att träffa delar ur Göteborgs fiskeflotta där tre fiskebåtar lagt till för dagen. Även Sjöräddningen var på plats. Under dagen avgjordes SM i ostronöppning som i år firade 50-årsjubileum. Årets vinnare blev tvåfaldiga världsmästaren samt fjolårets vinnare Johan Malm som kommer att representera Sverige i VM i Galway.

fanns ett MSC-certifierat alternativ till årets surströmmingspremiär den 20 augusti. Det är Gösta Hanells Salteri, som tillverkar Röda Ulven Surströmming, som från och med 2026 erbjuder MSC-certifierade strömmingsprodukter. Enligt MSC visar märkningen att fisken kommer från ett certifierat hållbart och välskött fiske och att den kan spåras genom handelskedjan. MSC beskriver lanseringen som ett steg för att bevara den svenska mattraditionen för kommande generationer. Sverigechef Carl Dahlman Olofsson framhåller att konsumenterna nu kan fira premiären och samtidigt välja fisk från ett certifierat hållbart fiske.

Dubbelcertifierat på Havets Hus ● Havets Hus i Lysekil är

sedan den 10 juli Sveriges enda besöksmål med en restaurang certifierad enligt både MSC:s och ASC:s standarder. MSC gäller vildfångad sjömat och ASC odlad. Certifieringen ska göra det enklare för gäster att välja märkt sjömat.

firades Sillens dag i Simrishamn, där sillen och fisket länge präglat stadens historia. Dagen bjöd på lokala sillrätter, filéskola och möten med fiskare samt föredrag om Östersjöns sillbestånd och framtidens fiskehamn. Siffran

Räkmackor i timmen serveras det året runt på Restaurang Heaven 23, högst upp i Gothia Towers i Göteborg. Varje macka innehåller 200 gram handskalade räkor och det går åt runt 25 ton till de totalt 150 000 räkmackor som serveras under ett år. Receptet togs fram av Staffan Enander 1977 och har serverats sedan 1984 på Gothia Towers.

Citatet

”Genom smaker och upplevelser kan fler få en relation till havet” Oskar Knubbe, projektledare för Västerhavsveckan om vilken resurs havet faktiskt är.

Svensk fisknäring 4 / 2026

Aktuellt

VISSTE DU ATT

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

lax, sill, torsk och räkor står för 54 % av den sjömat vi äter i Sverige.

Matfiskodlarna tog initiativet att sprida goda recept på både svensk regnbåge och röding under Sjömatens dag förra året. Dagen är en del av Sjömatskampanjen och centrumbildningen Blå mats initiativ för att lyfta sjömaten i Sverige.

Tillsammans med Blå mat lyfter vi sjömaten Sjömatens dag Den 19 oktober är det dags igen. För andra året samlar Sjömatens dag aktörer över hela landet för att tillsammans lyfta sjömaten. När vi är många som agerar samtidigt syns vi mer, når längre och skapar större effekt tillsammans. Vi som arbetar med sjömat vet hur mycket gott och bra som finns i våra hav och sjöar. För oss är sjömaten en självklarhet – men så ser det inte ut för alla. Därför behöver vi hjälpas åt att nå utanför våra egna kretsar och få fler att upptäcka,

Svensk fisknäring 4 / 2026

välja, laga och äta sjömat. Sjömatens dag handlar om att samla de krafter som redan finns och låta dem förstärka varandra. Fiskare och odlare, producenter, handel, restauranger, skolor, organisationer och andra som arbetar med sjömat. Vi behöver också lyfta varandra. Dela, gilla, kommentera och återpublicera. När vi använder våra olika kanaler för att sprida varandras inlägg blir det gemensamma budskapet starkare. Så gör något – stort eller smått. Lyft en råvara, servera något gott, dela ett recept, berätta om ert arbete och uppmärksamma dagen i era kanaler.

Haka på Sjömatens dag! VAD: En gemensam dag då vi tillsammans lyfter sjömaten NÄR: 19 oktober 2026 HUR: Gör något stort eller smått – på ert sätt REGISTRERA gärna er aktivitet på Sjömatsfrämjandets webbplats. SPRID! Använd våra SoMe-mallar, lägg till eget innehåll – och dela, gilla och återpublicera gärna andras. Använd #sjömatensdag så hjälps vi åt att synas! Tillsammans gör vi den 19 oktober till en självklar dag för sjömaten!

Hallå!

Magnus Johansson, tillträdande vd för Smålandskräftan

Sällsynt fångst på Göteborgs Fiskauktion

216 kilo vägde den blåfenade tonfisk som såldes i slutet av augusti på Göteborgs Fiskauktion. Tonfisken kom som bifångst i en räktrål. Sist en tonfisk såldes på auktionen var 2020.

1,5 Fiskarnas röst Ny plattform Voices of the Sea är en digital plattform från European Bottom Fishing Alliance (EBFA), där yrkesfiskare berättar om bottentrålning och sin roll i Europas fiske. Svenska producentorganisationer ingår i EBFA.

LÄS MER Gå in och kika på Voices of the Sea:

Ton bohuslänska blåmusslor serverades från Musselbaren i Ljungskiles foodtruck under Göteborgskalaset som ägde rum den 27–30 augusti. Blåmusslan är en bohuslänsk delikatess med skyddad ursprungsbeteckning. Det bjöds på Moule med och utan pommes och en Moules taco smash som är gjord på musselfärs med baljväxter och kryddor. Totalt gick 3 200 portioner åt under kalasets fyra dagar.

Du lämnar din tjänst som vd för Svenska Fiskauktioner. Hur kommer det sig? – Efter en lärorik och spännande tid sedan 2018 kände jag att det var dags att ta nästa steg. På fiskauktionen har jag arbetat nära fiskare och kunder. Jobbet som vd för Smålandskräftan ger mig möjlighet att använda mina erfarenheter på ett nytt sätt och utveckla ett företag med fina produkter och stor potential. Vad blir viktigast i ditt nya uppdrag? – Först vill jag lära känna människorna och verksamheten och förstå vad som fungerar bra. Sedan handlar det om att tillsammans skapa en tydlig riktning, utveckla kundrelationerna och hitta nya affärsmöjligheter – utan att tappa kvaliteten. Vad tar du med dig från fiskauktionerna? – Praktisk erfarenhet av hela kedjan, från fiskare och råvara till kund och färdig affär. Jag har också lärt mig att vara lösningsorienterad när förutsättningarna snabbt förändras och hur viktiga långsiktiga relationer är. Vad kommer du att sakna mest? – Människorna och den speciella gemenskapen. Jag kommer nog också att sakna tempot. Man vet aldrig riktigt vad en morgon på fiskauktionen ska bjuda på. Nu ser jag fram emot nästa kapitel med Smålandskräftan. Svensk fisknäring 4 / 2026

Aktuellt

VISSTE DU ATT upp till 99 % av vattnet i en RAS-odling kan återcirkuleras och användas på nytt?

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

Nuntorp visar vägen för landbaserad fisk Invigning Den 5 september invigde landsbygdsminister Peter Kullgren den landbaserade fiskodlingen på Nuntorp Gård i Brålanda. Satsningen ska bidra till utvecklingen av småskalig svensk fiskproduktion. Även en ny kontorshubb invigdes i samma byggnad. I RAS-anläggningen renas och återcirkuleras 95–98 procent av vattnet. Här föds nu regnbåge upp i en kontrollerad miljö där temperatur, syresättning och vattenkvalitet kan styras. Nuntorp ska även fungera som test-, demonstrations- och kunskapsmiljö.

Företag, forskare och studenter ska kunna pröva teknik, foder, produktionsmetoder och affärsmöjligheter för småskaligt landbaserat vattenbruk. Satsningen knyter fiskodlingen närm-are lantbruket. Slammet går vidare till biogasanläggningen och näringen kan återföras till åkermarken och skapar ett cirkulärt flöde mellan fiskproduktion, energi och växtodling. Peter Kullgren framhöll betydelsen för svensk livsmedelsproduktion och beredskap. Målet är att erfarenheterna från Nuntorp hjälper fler lantbrukare och företag att bedöma möjligheterna att investera i egen fiskproduktion.

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

VI SÖKER EN

PRODUKTIONSLEDARE I ELLÖS Vill du leda och utveckla vår produktion i sillfabriken? Skanna och ansök!

031-704 30 60 | info@rakexport.se

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill. För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Svensk fisknäring 4 / 2026

swedenpelagic.se jobb@swedenpelagic.se

Tel. 054-85 11 15 e-post: info@cantec.se www.cantec.se

Teknik för livsmedelshantering

Ta kontakt med oss, vi hjälper er med REDSKAP

KLÄDER & SKYDD

KRYDDOR

knivar, tänger, skärpstål, sågblad, handverktyg, skärplattor m.m.

gummikläder, arbetskläder, skor, stövlar, skärskydd m.m.

dill, dillfrö, konserveringsmedel m.m.

ROSTFRITT

HYGIEN

MASKINER

arbetsbord, skänkvagnar, rökvagnar m.m.

Vikan hygiensystem, skrapor, borstar, kemsprutor m.m.

kvarnar, ismaskiner, knivslipsmaskiner m.m.

FÅNGSTENS VÄRDE

Pigghaj och värdet av det vi fångar Pigghajen får åter fiskas efter tolv års stopp och beståndet i nordöstra Atlanten bedöms ha återhämtat sig så mycket att ICES ger råd om en kvot. Samtidigt klassas arten som starkt hotad i SLU Artdatabankens rödlista. Hur går det ihop – och är det inte självklart att den pigghaj som fångas också ska säljas och ätas? av LINDA FRITHIOF foto: MARTIN AXELSSON

Svensk fisknäring 4 / 2026

igghajen var länge en uppskattad matfisk. Den serverades bland annat rökt, stekt och grillad och har även använts till den brittiska klassikern fish and chips. Fisket var som störst under 1960-talet. År 1963 uppgick landningarna i nordöstra Atlanten till omkring 62 000 ton. Det hårda fisketrycket drabbade en art som växer långsamt, blir könsmogen sent och får relativt få ungar. Beståndet minskade kraftigt och 2011 infördes fiskestopp. 2023 öppnades fisket igen sedan ICES bedömt att beståndet återhämtat sig. För 2026 är den svenska kvoten 558 ton i Skagerrak och Kattegatt. ENLIGT BART ADRIAENSSENS, utredare vid Havsoch vattenmyndigheten, beror de till synes motstridiga beskeden på att ICES beståndsbedömning och Artdatabankens rödlistning har olika syften. – ICES bedömer beståndets utveckling och hur mycket som kan fiskas utan att äventyra beståndets långsiktiga produktionsförmåga. Till följd av den förvaltning som infördes har beståndet återhämtat sig så mycket att det bedöms vara möjligt att fiska på en hållbar nivå, säger han. ICES bedömning bygger på underlag från flera länder, bland annat uppgifter från det kommersiella fisket och fiskerioberoende undersökningar. Svenska data samlas in genom bland annat provfisken och provtagning ombord på fiskefartyg. Artdatabankens rödlista har ett annat syfte. Den ska bedöma risken för att en art försvinner från Sverige och följer kriterier från Internationella naturvårdsunionen, IUCN. Bedömningen görs över tio år eller tre generationer, beroende på vilket tidsspann som är längst. För en långlivad och långsamt reproducerande art som pigghaj innebär det att historiska minskningar påverkar klassificeringen under lång tid. – Artdatabanken ser utvecklingen över ett betydligt längre tidsperspektiv. Därför kan en art fortfarande vara rödlistad trots att beståndet nu ökar och ICES bedömer att det finns utrymme för ett reglerat fiske, säger Bart Adriaenssens. I RÖDLISTAN 2025 flyttades pigghajen från Akut hotad till Starkt hotad. Artdatabanken konstaterar

Svensk fisknäring 4 / 2026

att populationen ökar och att de troligaste värdena motsvarar kategorin Sårbar. Eftersom den positiva utvecklingen är relativt ny har arten av försiktighetsskäl ändå placerats i den högre kategorin Starkt hotad.

Bart Adriaenssens, utredare på fiskeregleringsenheten, Havsoch vattenmyndigheten

NÄR FISKET ÅTER ÖPPNADES fick pigghajar över 100 centimeter inte behållas. Syftet var att skydda stora könsmogna honor, som är särskilt viktiga för beståndets reproduktion. Inför 2026 kom EU och Storbritannien överens om att ta bort maxmåttet. – ICES bedömde att maxmåttet inte gav någon större effekt på beståndets utveckling. Det kunde dessutom innebära att stora individer behövde återutsättas utan att man säkert visste hur många som överlevde, säger Bart Adriaenssens. Försiktigheten har under 2026 i stället byggts in genom att den beslutade fångstmängden ligger långt under ICES råd. ICES rekommenderade en högsta fångst på 22 594 ton i hela nordöstra Atlanten under 2026. Efter avdrag för andra kuststaters fångster beslut-

”Det är fullt lagligt att fiska, sälja och äta pigghaj som har fångats inom kvoten.” ade EU och Storbritannien om en gemensam TAC på 10 875 ton. Av de 795 ton som avsattes för Skagerrak tilldelades Sverige 558 ton. År 2025 var den svenska kvoten 1 020 ton. För handeln och konsumenten återstår frågan hur man ska förhålla sig till en art som har en beslutad kvot men fortfarande klassas som hotad. – I Sverige är marknaden känslig för rödlistningen. Men rödlistningen och fiskeriförvaltningen bedömer olika saker och arbetar med olika tidsperspektiv, säger Bart Adriaenssens. Kan den pigghaj som fångas inom kvoten då betraktas som en fisk vi kan äta? – Den tidigare fredningen har gett effekt och beståndet har återhämtat sig. Nu möjliggörs ett reglerat fiske på en ansvarsfull nivå. Det är fullt lagligt att fiska, sälja och äta pigghaj som har fångats inom kvoten, säger han. ETT LAGLIGT FISKE är inte automatiskt detsamma som att fisken accepteras av handeln, restaurangerna eller konsumenterna. Pigghajen får rött ljus i WWF:s Fiskguide och många

FÅNGSTENS VÄRDE inköpspolicys utesluter rödlistade arter. Vilket värde har då en vetenskapligt grundad fiskekvot om marknaden samtidigt uppmanas att avstå från fångsten? Krishan Kent, ordförande för Fiskbranschens Riksförbund, anser att svensk fisk som fångas lagligt inom en vetenskapligt grundad kvot också bör kunna nå den svenska marknaden. – När en beslutad kvot utesluts genom inköpspolicyer och framför allt den offentliga sektorns upphandlingskriterier kan fisken i värsta fall gå till biogas eller säljas för konsumtion i andra EU-länder. Företagen måste självklart fatta sina egna inköpsbeslut, men lagligt fångad svensk fisk borde generellt uppfylla upphandlingskriterierna, speciellt inom offentlig upphandling. Annars hänger inte livsmedelsstrategins mål och näringens möjligheter att bidra till dem ihop, säger han.

Krishan Kent, ordförande, Fiskbranschens Riksförbund

”Lagligt fångad svensk fisk borde generellt uppfylla upphandlingskriterierna.”

Pigghajen återhämtar sig efter det långvariga fiskestoppet och får åter fiskas inom en reglerad kvot. WWF ser beståndsökningen som en framgång för förvaltningen, men anser att arten fortfarande behöver ett fullständigt skydd.

Krishan Kent tycker inte att endast miljömärkta bestånd kan anses vara hållbara. Man behöver ta hänsyn till att det finns olika skäl till varför bestånd inte är miljömärkta. Det innefattar också frågor kring vägledning så som fiskguider. Utgångspunkten bör vara att svenska kvoter som samhället gett fisket i uppdrag att fiska också bör kunna säljas, serveras och ätas, även i Sverige. Idag är det viktigt att även värdera social och ekonomisk hållbarhet eftersom svenskt fiske och beredning för humankonsumtion ofta är småskalig. När ICES råd, Artdatabankens rödlista och WWF:s Fiskguide ger olika signaler blir bilden enligt honom alltför svartvit. Han hoppas att Sjömatsportalen, som planeras att lanseras under 2027, ska ge marknadens aktörer mer lättillgänglig och transparent information. Pigghajen skulle, givet en fortsatt positiv beståndsutveckling, kunna bli ett exempel på hur resurserna kan nyttjas bättre. – Det är en utmärkt matfisk med långa traditioner i Sverige och andra delar av Europa. Men för att konsumenterna ska kunna bilda sig en uppfattning måste den först finnas tillgänglig i handeln och i de offentliga köken.

WWF vill fortsatt stoppa pigghajsfisket

Inger Melander, havsoch fiskeexpert på WWF

tt populationen äntligen ökar visar att starka förvaltningsåtgärder fungerar. Men att ett bestånd visar tecken på återhämtning efter en historisk kollaps betyder inte att det är redo för kommersiell exploatering, säger Inger Melander, havsoch fiskeexpert på WWF. Pigghajen har rött ljus i WWF:s Fiskguide. Organisationen hänvisar till att arten fortfarande är klassad som starkt hotad i SLU Artdatabankens nationella rödlista, fiskets ekosystempåverkan och vad WWF bedömer som brister i förvaltning och kontroll. Särskilt kritisk är WWF till att maxmåttet på 100 centimeter slopades för yrkesfisket den 1 januari 2026. Pigghajshonor blir könsmogna sent och de stora honorna är viktiga för fortplantningen. På frågan om hur WWF ser på att man nu kan ta hand om den bifångst av pigghaj som fisket får så att den kan komma till nytta, menar de att en laglig marknad för pigghaj inte löser grundproblemet. – När yrkesfiskare tillåts sälja en hotad art skapas ett ekonomiskt incitament att fortsätta fiska på ett sätt som genererar haj som bifångst. Fokus måste ligga på bifångstminimering. WWF:s rekommendation kan komma att ändras när beståndet blir livskraftigt, fisket bedrivs med skonsamma och selektiva redskap och inte medför någon negativ påverkan på ekosystemet samt att förvaltningen bedöms vara effektiv. I nuläget vill WWF se ett fortsatt totalstopp och uppmanar konsumenter att välja bort pigghaj. Svensk fisknäring 4 / 2026

Pigghajen tillbaka men marknaden saknas Pigghajen får åter fiskas, men någon fungerande svensk marknad har ännu inte kommit i gång. För yrkesfiskaren Martin Axelsson innebär det att en stor fångst kan ge både merarbete och ökade kostnader.

Martin Axelsson, fiskare på GG 765 Gideon

artin Axelsson är yrkesfiskare på GG 765 Gideon med hemmahamn i Rönnäng. Han bedriver ett småskaligt fiske med burar och garn. Fisket varierar med säsongerna mellan havskräfta, hummer, makrill, krabba och pigghaj. Före fiskestoppet 2011 gav pigghajen ett värdefullt tillskott. Då kunde Martin få upp till 40 kronor

”Vi kan få upp mot tre ton på bara någon timme. Som det är nu kan det inte fortsätta, vi behöver få ut den på marknaden.” kilot för den orensade fisken. I dag är situationen en annan. – Får jag den såld i Sverige får jag fem kronor kilot. Jag har fått gå över till Danmark för att sälja den och där betalar de motsvarande 10–12 svenska kronor. Enligt Martin finns det nu gott om pigghaj. Han upplever att många fiskare vill se ett ökat fiske

Petter Lundberg som är en av de projektansvariga menar att en fördel med landningsskyldigheten är att vi då också vet hur stor fiskeridödligheten är och hur stor belastning det utgör på beståndet.

eftersom arten förekommer i stora mängder och samtidigt ger dåligt betalt. Idag är han ensam om att bedriva ett riktat fiske efter pigghaj. – När jag sätter ut garnen kan jag få upp mot tre ton på bara någon timme. Fisket bedrivs med blekegarn eller med garn av något grövre lina. Martin använder två länkar på vardera 400 meter. Pigghajens sträva, sandpapperliknande skinn sliter hårt på redskapen och garnen behöver därför ses över kontinuerligt och delar bytas ut. Pigghajen rör sig i stim och kan även förekomma i stora mängder som bifångst. För fiskaren innebär det både mer arbete och kostnader när fisken inte går att sälja. – Vi behöver få ut den på marknaden på något sätt. Som det är idag kan det inte fortsätta, säger Martin. Mathias Ivarsson på fiskets producentorganisation Vi Svenska Fiskare, känner väl till problemet. För att svenskfångad pigghaj ska kunna skapa ett värde krävs enligt honom både en marknad och ett pris som gör det lönsamt att fiska och bereda pigghajen. – Och det bygger ju på att någon vill äta den. Han bedömer att fisket kan öka utan att pigghajens fortsatta återhämtning äventyras. Idag utnyttjas bara en liten del av den svenska kvoten. – Vi måste utgå från att den kvot som är beslutad på underlag från forskningen kan fiskas hållbart. Då finns det möjlighet att öka fisket utifrån dagens nivåer. Vi Svenska Fiskare driver flera kommunprojekt med målet att få in mer lokalproducerad fisk i de kommunala köken. – Vi ser en möjlighet att testa pigghaj i ett sådant projekt framöver, säger Mathias Ivarsson.

Fakta om pigghajen Pigghajen (Squalus acanthias) är en mindre haj som kan bli omkring 1,3 meter lång i våra vatten. Den förekommer i Nordostatlanten och lever både kustnära och på större djup, ibland i könsuppdelade stim. Arten växer långsamt, blir könsmogen sent (runt 14 års ålder och honorna senare än hanarna) och föder få levande ungar efter närmare två års dräktighet. Den låga reproduktionstakten gör pigghajen särskilt känslig för fiske. I SLU:s forskningsprojekt Populationsdynamik hos pigghajen – Västerhavets ”sista” kustpredator, undersöks pigghajens rörelser, storleksfördelning och populationsdynamik längs västkusten. Hajarna mäts, vägs, könsbestäms och märks. Märkta pigghajar som fångats vill SLU gärna att man rapporterar till recapture.VFM@slu.se Ange märkets ID-nummer samt tid, plats och hajens längd.

Svensk fisknäring 4 / 2026

Garnen tas upp successivt på båten och pigghajarna lirkas loss. Ibland kan det dock hända att både näten och pigghajarna trasslar in sig, så som på bilden på s. 11.

röster om pigghaj och hållbarhet

Ilona Miglavs, utbildningsansvarig Hanssons fisk: – Ja, om fisket sker inom en vetenskapligt grundad kvot och beståndet fortsätter att utvecklas positivt. Pigghajen drabbades hårt av överfiske under 1900-talet, men beståndet visar nu tecken på återhämtning.

❶ ❶ Ska vi äta en art (i detta fall pigghaj) som får fiskas inom en beslutad kvot men som samtidigt är listad som hotad på Artdatabankens rödlista? ❷ Varför/varför inte?

Med rätt förvalt❷ –ning kan den åter

bli en resurs som gynnar både ekosystemet och den svenska fiskerinäringen. Pigghaj är en näringsrik och god matfisk med kritvitt kött och en fetthalt på 6–7 procent. Den är lätt att hantera och passar bra att fritera. Med rätt förutsättningar kan pigghajen bli en del av vår matkultur och bidra till ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Sara Hornborg, forskare inom hållbar sjömat RISE: – Oklart om hållbart fiske kan säkerställas, de är extremt känsliga. Sett till längre tidsserier har en enorm nedgång skett. Även om stim kan vara stora är de ofta uppdelade efter kön och storlek – fångst av dräktiga honor kan få katastrofal effekt.

❶

De växer långsamt, ❷ –med sen könsmog-

nad (snitt på 23 år för honor), lång dräktighet (upp till 2 år) och få ungar (1–32). EU:s fiskeripolitik styrs av volymmål och tar inte hänsyn till t ex åldersoch storleksstruktur. Rådgivningen blir för optimistisk, kvoter höjs snabbt och osäkerheter förbises. Sammanlagt tar man stora risker.

Filip Ekander, hållbarhetsansvarig, Svensk Dagligvaruhandel: – Principiellt ja, fisk som fångas inom vetenskapligt grundade och hållbart satta kvoter bör i grunden kunna säljas och ätas. Samtidigt måste rödlistningen tas på allvar.

❶

säger ❷ –attNärettkvoten begränsat

fiske är hållbart, medan rödlistningen visar att arten fortfarande är hotad, blir budskapet svårt för både handeln och konsumenterna att tolka. Därför behöver ansvariga myndigheter och forskare ge tydliga och samstämmiga råd som både skyddar beståndet och gör det möjligt att ta till vara den fisk som lagligen fångas.

Daniel Valentinsson, forskare, SLU Aqua Havsfiskelaboratoriet: – Jag vill i yrkesrollen inte förorda något alternativ som är rätt här utan vill istället peka på att det finns olika utgångspunkter och därmed olika svar som konsument.

❶

och främst ❷ –ärFörst inte en politiskt

beslutad kvot någon garant för att fisket på beståndet är biologiskt hållbart. Ett exempel är makrill vars kvoter satts avsevärt högre än ICES råd under senare år. Pigghaj är tvärtom lite av en framgångssaga där fisket begränsats i linje med ICES råd varpå arten återhämtat sig till hållbara nivåer. Rödlistans syfte och metoder är annorlunda och kan inte direkt jämföras med ICES råd.

Svensk fisknäring 4 / 2026

Första måndagen efter 20 september är det dags att sätta i burarna. Förväntan är stor på hur premiärfisket ska gå. Det är avgörande att ha koll på hur botten ser ut för att kunna placera ut burarna rätt så det inte bara blir krabba i fångsten.

Hummersäsongen är igång! När hummertinorna lastas på båtarna blir det liv och rörelse i västkustens hamnar långt in på hösten. På Göteborgs fiskauktion är spänningen stor och premiären välbevakad. Vem ska få äran att sälja premiärhummern och vad landar priset på i år? Det vinnande budet på första hummern bidrar till Sjöräddningens viktiga arbete i hav och sjö. text NENNE JACOBSON GRANATH foto NENNE JACOBSON GRANATH, SVEN-GÖRAN HANSSON

Svensk fisknäring 4 / 2026

llt sedan dinosauriernas tid har det tiofotiga kräftdjuret kravlat omkring på steniga bottnar och med tiden har det ”svarta guldet” blivit en kulturell symbol för fest och lyx. Hummerfisket har en lång tradition längs den svenska västkusten. Under 1600-talet sökte sig holländare till Bohuslän och bidrog med ny kunskap om fisket. I mitten på 1800-talet bedrevs storskalig hummerhandel på Rossö och Smögen, fångsterna lagrades i sumpar som fyllde hela Rossösundet. Den goda genomströmningen av vatten i sundet mellan Rossö och Rönnö gjorde det till en perfekt plats för förvaring av färsk hummer. När det var dags för leverans gick man ned för att ”breggle” hummer, det vill säga håva upp hummern från sumparna. Ett hårt arbete under vintrarna när sumparna var täckta med snö och is. Hummern är som andra kräftdjur känslig för längre transporter, så när nya

Elis Gustafsson har ett långt liv som yrkesfiskare bakom sig. Som pensionär fiskar han mest lokalt efter makrill, kräfta, krabba och hummer. Hummerpremiären följs av försäljningen av den första hummern. Bland de lådor med svenskfångad hummer som inkommit till Göteborgs Fiskauktion senast kl. 6.00 på tisdagsmorgonen lottas säljaren fram.

kylsystem var på plats och Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm stod klar 1862 revolutionerades transportmöjligheterna. Mystiken med att äta något som hade fångats och transporterats långt bidrog till den höga statusen som förvandlade hummern till en dyr delikatess i städerna. En paradox är att fiskarna själva sällan åt hummer, den hade tidigare betraktats som fattigmansmat och nåt man med fördel kunde mata hönsen med vilket tycktes leva kvar i minnet hos många kustbor. ORO FÖR ÖVERFISKE har vänts till positiv framåtblick de senaste åren. Under 1950-talet sjönk antalet humrar per vittjad tina drastiskt. Sedan dess har bestånden legat på en låg nivå, vilket lett till flera skärpta regler och fredningstider från Havs- och vattenmyndigheten i syfte att öka det svenska beståndet. Efter åratal av låga bestånd och oro för överfiske är forskarna nu försiktigt optimistiska. En rapport från SLU 2025 visar att det svenska beståndet nu tycks ligga

nära nivån för ett hållbart fiske och hummern bedöms som livskraftig i Artdatabanken. Regleringarna från 2017 med begränsning av fisket och höjda minimimått, tycks tillsammans med inventeringsfisket och faktainsamling genom projektet ”Lobserve” (där erfarna fritidsfiskare samlar in data om den europeiska hummern) ha gett positiva effekter på beståndet. PENSIONÄREN ELIS GUSTAFSSON, tidigare yrkesfiskare på Västfjord har bytt ut Nordsjöns sill mot lokalt fiskad makrill, kräfta och hummer. När startskottet för hummerpremiären går, klockan 07.00 den 21 september, har Elis och hans yngsta son kört ut båten strax söder om Fotö och satt ner de 40 hummertinor som är maxantalet för yrkesfiskare (6 för fritidsfiskare). Hummertinan är agnad med salt sill och makrill och sätts ut på 15–20 meters djup. Ombord på Linnéa visar Elis ”kartplottern” där man kan se en hop av färgglada prickar på skärmen. Alla tinor, som är det enda

godkända redskapet inom hummerfiske, ska märkas ut med kula eller cylinder med färgen röd, orange, gul eller vit, samt fiskarens namn. Han plockar fram en tina eller ”kubba” som man säger här. Den innehåller flera rum och måste ha minst två cirkulära flyktöppningar placerade i varje rums yttervägg. Dessutom ska den vara försedd med ett öppningsbart rymningshål som hålls stängt med en nedbrytbar bomullstråd för att motverka spökfiske. Elis uppfattning är att det varit något mindre fångst de sista tre åren. Måtten på flyktgångarna har ökat till 60 mm så fler djur tar sig ut. Ibland får de mer krabba än hummer i tinorna, men ”en full krabba ska man inte underskatta” säger Elis. Som yrkesfiskare får man fiska hummer fram till årsskiftet, fritidsfiskare till den 30 november, men de tre första veckorna är bäst, enligt Elis. Under premiärfisket går han upp i ottan, innan mörkret faller samma kväll hämtar han upp de första humrarna för att hinna få ner dem till premiärauktionen i Göteborg morgonen Svensk fisknäring 4 / 2026

Havsforskningslaboratoriet i Lysekil har flera olika märkningsprojekt. Hittar du en märkt hummer uppmanas man att rapportera in det till SLU. Bland annat ska fångstplats, kön och om det är en rombärande hona noteras. Syftet är att förbättra förvaltningen av hummer. Foto: Andreas Sundelöf, SLU.

Sven-Göran Hansson ombord på sin båt Port Said arrangerar hummersafari för de som inte själva har möjlighet att komma ut och fiska hummer. En fantastisk upplevelse att få vara med om.

därpå. Elis har lyckats med det unika att hela tre gånger under de senaste sju åren vinna lottningen på auktionen och därmed fått äran att sälja premiärhummern (med ett högsta pris på 52 000 kronor). – Det är ganska otroligt, men man behöver ju lite tur i det här yrket, säger Elis. Försäljningen går numera inte bara till fiskaren, en större del av det vinnande budet går sedan 2021 till Sjöräddningen. – Vi ville att en del av beloppet skulle gå till något ändamål som gagnar alla som fiskar, i hav och sjö och då föll valet naturligt på Sjöräddningssällskapet, säger Roger Thilander, vd på Göteborgs fiskauktion. Det här är en stor dag för oss som håller på med fiske. Jag tycker att den traditionsfyllda hummerpremiären är västkustens svar på skogarnas älgjaktspremiär. PÅ HEMVÄGEN STANNAR jag på Hönö och träffar Sven-Göran ”Svenne” Hansson utanför sitt livsverk Havskatten

Svensk fisknäring 4 / 2026

Lobserve kartlägger hummern ◗ Lobserve är ett

medborgarforskningsprojekt vid SLU Aqua som sedan 2021 samlar kunskap om den europeiska hummern längs svenska västkusten. Under tre veckor i augusti genomför erfarna yrkes- och fritidsfiskare ett standardiserat provfiske parallellt med SLU:s eget provfiske. Deltagarna registrerar bland annat fångstplats, djup samt humrarnas antal, storlek och kön innan de återutsätts. Resultaten ger en bättre bild av beståndets utbredning och status och kan bidra till en hållbar förvaltning.

Hotell & Vandrarhem, som han byggde tillsammans med sin kompanjon Roger Olausson när han slutade som yrkesfiskare. Nu erbjuder han sjötaxi och olika upplevelsepaket med sin båt Port Said och turerna med hummersafari är populära under höstmånaderna. Turisterna är med och vittjar tinorna söder om Vinga. Efter turen samlas de i sjöboden för hummerkok som kan köpas med hem. Fångsten avnjuts sedan som en härlig middag på Tullhusets Restaurang i Hönö Klåva hamn och som bekant, sjön suger så det blir ett riktigt kalas! Som förrätt en hummersoppa som kokats på rostade hummerskal med en skvätt cognac, hummerbit med pannacotta och smördegssnäcka, kokt hummer naturell som serveras med vedeldad hönökaka, gratinerad hummer med ostkräm och rostad dill och slutligen desserten som går i höstens smakpalett; äppelkaka med vit choklad, vaniljkräm och rårörda bär. Mätta och nöjda får turisterna ett minne för livet.

Här finns plats för din annons Du når hela branschen – från fiskare och vattenbrukare till producent och handlare

Kvalitet, flexibilitet och hållbarhet. Fryst, klar att använda – bara tina och tillaga Mild, naturlig smak – enkel att krydda efter behov Rik på protein – utan onödiga tillsatser

Specialister på kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i Bohuslän

www.krickos.se Telefon 0523-380 87 Svensk fisknäring 4 / 2026

Profilen

Han gjorde musslan till rock'n'roll Janne Bark har gjort Musselbaren i Ljungskile till ett showroom för den svenska blåmusslan. Men hans väg in i restaurangvärlden började i en helt annan bransch, byggindustrin. Med sig tog han en övertygelse om att framgång inte skapas genom att göra som alla andra, utan genom att förstå vad som verkligen har ett värde.

et är tidig förmiddag när jag svänger ner till Musselbaren i Ljungskile för att träffa Janne Bark. Innan han hinner hälla upp en kopp kaffe får jag provsmaka Klocktornets nya snaps Tuting. För i botten på byggnaden under Musselbaren ligger Klocktornet, Sveriges minsta destilleri. Frågan om varför Janne hamnade här och varför det blev just musslor leder till en lång berättelse som börjar i Sandviken, där han växte upp och drömde om ett helt annat liv. – Jag är uppvuxen i Sandviken och ville bli bonde. Ta över efter morfar, hålla på med gården, jaga och allt runt omkring, berättar Janne. SÅ BLEV DET INTE. År 1993 flyttade Janne i stället till Ljungskile. Hans pappa hade

Svensk fisknäring 4 / 2026

av LINDA FRITHIOF tillsammans med en vän köpt Starke Arvid, ett företag som utvecklade produkter och tekniska lösningar, framför allt för byggbranschen. Från att ha jobbat som resemontör på kärnkraftverk och med högspänning, skulle han nu jobba som säljare. – Det var ju något helt annat än det jag gjort tidigare. Men jag var duktig med det praktiska och kunde snabbt sätta mig in i kundens arbete. Jag förstod deras vardag och vilka problem de behövde lösa, och det gjorde mig till en bra säljare, utan att då egentligen kunna vare sig ekonomi eller säljstrategier. Starke Arvid växte till ett starkt varumärke inom sin nisch. När Janne senare tog över företaget präglades industrin av effektiviseringar, billigare produktion och utflyttning av tillverkning. Starke Arvid valde en annan väg och stannade kvar i Ljungskile. Mycket tack vare ett möte med

Hans Reich under ett seminarium om lean production. Han förändrade Jannes syn på hur ett företag skulle drivas. – Han lärde mig att en produktionsstrategi inte ska handla om att producera så billigt som möjligt, utan om att se det kunden verkligen vill ha. Vad som skapade värde för kunden och prata om det som verkligen betydde något. Priset är bara en liten detalj i det hela. TRÄDGÅRDSMETAFOREN beskriver det synsätt som präglar Jannes ledarskap idag och som är starkt kopplat till hans syn på företagande i stort. – Varje växt trivs på sin unika plats. I mitt ledarskap försöker jag förstå så mycket som möjligt om varje anställd individ och människan. Ju mer jag kan desto bättre kan varje individ prestera, utvecklas och också vi tillsammans, förklarar Janne.

Efter en festkväll vid Turismpriset 2018 råkade Janne köpa ett destilleri. I dag driver han inte bara Musselbaren och Musselfabriken utan även Sveriges minsta destilleri, Klocktornet.

Profilen

Röster om Janne Bark

Vi har haft möjligheten att testa olika musselidéer på våra gäster i restaurangen, som i juli månad hade 9 900 gäster. Dessutom har vi fått samarbeta med Skolmatsakademien för att se hur musslan kan fungera i storkök. Vilket har gjort att musslan fått möta en annan, viktig målgrupp: barn och unga.

”Musslor var rock’n’roll och fisk var disco. Jag skulle ha en musselrestaurang och bara servera musslor och Jack Daniel’s.” För Starke Arvids kunder ordnade Janne olika event. De skaffade en båt och tog med ledningsgrupper och medarbetare ut på havet för båtturer, musselexpeditioner och hummersafarier. Efter båtturerna blev det ofta mat, nykokta kräftor och kall öl för gästerna. År 2008 köpte Janne det gamla klocktornet i Ljungskile. Då var det fallfärdigt och mest tänkt att fungera som sjöbod. Under den här tiden lärde Janne även känna Anders Granhed på Scanfjord, ”musselkungen” som hade sina musselodlingar alldeles utanför Ljungskile. – Någonstans där fick jag min musseluppenbarelse. Musslor var rock’n’roll och fisk var disco. Jag bestämde mig för att jag skulle ha en restaurang och bara servera musslor och Jack Daniel’s.

ju på med musslor! Djuphavsfiske, kräfta eller hummer skulle det vara. Att satsa på musslor var nog inte så smart. Men vi prickade in något, hållbarheten, platsen och den enkla men genuina upplevelsen. Idag tycker nog många att idén var genialisk. Men Janne ville få folk att äta mer musslor och dessutom kunna erbjuda sina anställda arbete året runt. Så kom det sig att Musselfabriken växte fram. I dag förädlas musslor i olika former, från kokta och frysta musslor med skal till handskalade musslor och musselnuggets. Produkter som både är svinnsmarta, goda och som är en hållbar produkt att kunna servera inom den offentliga sektorn.

DEN 16 JULI 2014 öppnade Musselbaren. Janne lade då allt annat åt sidan för att satsa på verksamheten, men själv såg han det inte som att han hade blivit restaurangägare. – Jag hade aldrig någon tanke på att jag öppnade en restaurang. För mig var det fortfarande ett eventföretag. Maten och musslorna var en del av hela upplevelsen. Till en början var det många som tyckte det var en nära på dåraktig idé. Ingen höll

Ålder: 57 år Familj: Sambo med My, vuxna barn David 33, ansvarig för Musselfabriken och Rasmus 30, ansvarig för Klocktornet destilleri Gör: Driver Musselbaren, Musselfabriken och Klocktornet Destilleri tillsammans med mina delägare, Gunilla Muszynski, Emelie Didrik och vår musselfamilj. Fritidsintressen: Golf, fiske, mat och dryck Äter helst: Spaghetti med blåmusslor

Svensk fisknäring 4 / 2026

Jag och Janne träffades för första gången under tiden på Starke Arvid och har jobbat tillsammans i 34 år, de sista 15 mest i Musslans tjänst. Jag tror att vi både är väldigt lika men framför allt kompletterar vi varandra. Vi har båda en grundmurad entreprenörsanda men Janne är idésprutan som aldrig sinar. Hans stora sociala förmåga har genom åren byggt upp ett otroligt nätverk för såväl nytta som nöje. Han har ett stort engagemang och är en empatisk person som alltid bryr sig om de människor han har runt omkring sig. Med andra ord en smått unik person som är fantastisk att ha som kollega. Gunilla Muszynski Musselbaren, Ljungskile

En skål för Hasse och Tage

Janne Bark Tuting är en hyllning till Hasse Alfredsson och serverades för allra första gången nu i augusti vid Hasse Alfredssons och Tage Danielssons historiska skrivstuga i Vitabergsparken i Stockholm, i samband med jazzfestivalen Svenska ord och toner. – Det var en fantastisk upplevelse, att få servera Tutingen från världens minsta bardisk i Hasse och Tages skrivstuga, det lilla röda utedasset, berättar Janne.

I säsong Text och illustration: Sjömatsfrämjandet

Krabbtaska Krabbtaska, Cancer pagurus, som i dagligt tal går under namnet krabba, lever och fiskas längs hela västkusten. Det är den krabbart som är vanligast i det svenska köket. Krabbtaskan är som bäst under sensommar och höst. Krabbtaskans klor är kraftiga och kännetecknas av svarta ”fingrar”. Hanen har större och kraftigare klor än honan.

Krabbtaskan är en allätare och äter bl.a. musslor, sjöborrar, fisk och maskar. I magen finns tre ”tänder” som hjälper till att krossa födan.

Ryggsköldens kant har nio rundade lober vilket ger den ett pajkantsformigt utseende. Honan har en mer kupad ryggsköld än hanen.

Krabbtaskans kön syns på stjärten under bakkroppen. Hos honan är den bred och utvikbar, hos hanen smal och nästintill orörlig.

❶ Biologi och utbredning

❸ Fiskeplatser och metoder

Krabbtaskan känns igen på sin stora, ovala rödbruna rygg och gulvita undersida. Den är vanligen 15–20 cm bred, men kan bli 30 cm och väga 5 kg. Krabban lever på hård-, sand- och grusbottnar på 5–90 meters djup, ibland ner till 500 meter. Krabban vandrar under sensommar och höst. Honan vandrar upp till 30–40 km i månaden medan hanen är mer stationär. Parningen sker strax efter skalbyte i augusti–november. Äggen befruktas samma vinter eller vintern därpå och klistras fast på honans ben, där de sitter i cirka åtta månader innan de kläcks.

Krabbtaska fiskas med tinor och i viss mån garn, men förekommer också som bifångst vid bottentrålning. Yrkesfiskare får använda obegränsat antal tinor. Yrkesfisket sker främst i Skagerrak, Kattegatt och kring danska Läsö. Ungefär hälften av fångsten i regionen kommer från svenskt fiske. Fisket är tillåtet året runt, men majoriteten av krabborna fångas under högsäsongen på sensommar och höst.

❷ Bestånd och förvaltning Krabbtaska är vanligt förekommande i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Krabba är en datafattig art utan riktad svensk övervakning, men SLU bedömer beståndet i svenska vatten som sannolikt inom biologiskt säkra gränser utifrån ökande landningar och fångst per tina. Det finns varken minimimått eller kvot för krabba i Sverige.

❹ Tillagning och recept Krabbtaska har ett fast, grovt kött med unik, umamirik smak. Honan säljs vanligen hel, medan hanens kropp innehåller mindre ätbart och därför tas ofta bara klorna tillvara. Krabbtaska kokas ofta i saltlag smaksatt med dill, men kan också gratineras. 2025 utsågs rätten Gothenburg Royale, med krabbtaska, till den officiella Göteborgsmåltiden. Krabbor används även i många rätter från Asien och Nordamerika, som crab cakes, crab roll, crab salad och soppa på krabba.

DET ÄR ÄVEN SÄSONG FÖR… ◗ Hummer ◗ Signalkräfta

◗ Kummel ◗ Siklöja

”Krabba är en art som kan användas i en uppsjö av spännande rätter från världens alla hörn.”

LÄS MER På Sjömatsfrämjandets hemsida hittar du information om olika arter men också tips på goda recept.

Svensk fisknäring 4 / 2026

Mat & dryck Text och foto: Linda Frithiof

Wilma och Klara Guldbransen, krögare, Lady Lobster

Premiär för Lady Lobster Hummersäsongen är här. Den europeiska hummern, Homarus gammarus, anses vara en av våra lyxigaste råvaror från havet. På nu nyöppnade Lady Lobster möter hummerns söta umamitoner oxfiléns fylliga smak i restaurangens paradrätt Surf ’n’ Turf, med smak av New Orleans.

nne i Lady Lobsters blivande lokaler på Första Långgatan pågår renoveringen för fullt men trots att inget verkar färdigt är konceptet solklart och menyn nästan spikad. Systrarna Wilma och Klara Guldbransen är båda på plats när jag kommer på besök. För ett och ett halvt år sedan öppnade de sin första restaurang, Suber. Nu är de på gång med nästa satsning - den här gången med ett tydligare koncept. Lady Lobster hämtar inspiration från New Orleans med smaker både från cajun- och det kreolska köket. Här ska det serveras allt från jambalaya och squidroll till ostron. Surf ’n’ Turf är visserligen inte en traditionell rätt från området men passar väl in i ett kök där många av rätterna bygger på en mix av kött och skaldjur. Varken Wilma eller Klara är själva kockar, men efter många år i restaurangbranschen kändes det naturligt att öppna eget. – Vi hade ju länge pratat om att tänk om vi hade haft ett eget ställe, då hade vi gjort si eller så. Vi är ju fortfarande unga, så vi sa det att antingen får vi starta eget eller börja utbilda oss till något. Hittills har de, förutom vänner, haft hjälp av lillebror Felix med serveringen. Även mamma, pappa och farmor har hoppat in i olika roller för att hjälpa till i verksamheten. På Lady Lobster kommer fisk och skaldjur få ett stort utrymme. Det känns naturligt för systrarna, som har sina

Svensk fisknäring 4 / 2026

rötter på västkusten. Att restaurangen fick just denna inriktning var samtidigt ett strategiskt val. – Suber är en mer klassisk svenskfransk vinbar, och sådana finns det gott om i Göteborg. Men med Lady Lobster gör vi något som ingen annan gör. Här hittade vi vår egen nisch, berättar Wilma, som har studerat marknadsföring och event i Åre. Bakom restaurangens namn finns en fiktiv karaktär skapad med hjälp av AI. I berättelsen om Lady Lobster, bjuds vi in till ett besök där en magisk Surf ’n’ Turf avnjuts på en skaldjursrestaurang ombord på en flodbåt i New Orleans. – Surf ’n’ Turf är en självklarhet hos oss och kommer att bli vår paradrätt. Vi kommer servera mat som man vanligtvis inte lagar hemma, men det kommer att finnas rätter i alla prisklasser, säger Wilma. Eftersom systrarna inte själva ska laga maten är det kocken Helgi Björgvinsson som står vid spisen. På engelska, med isländsk brytning, berättar han att många av rätterna bygger på den smakbas som kallas ”the holy trinity”: gul lök, stjälkselleri och grön paprika. Så även den här rätten. De finhackade grönsakerna får puttra med en skvätt av hummerfonden till en fyllig sås. Den skedas över den pocherade hummerstjärten, som toppar anrättningen av oxfilé, potatiskaka och smörstekt brioche. Resultatet förenar hummerns sötma och sälta med köttets djup och briochebrödets smöriga smak.

Vintips Nr 9008301 | Seven Springs, Pinot noir, USA Kryddig doft och smak med fatkaraktär, inslag av jordgubbar, sandelträ, körsbär, nougat, lagerblad, kanel och blodapelsin. Nr 7583901 | Mâcon Fuissé, Domaine

Cordier, 2023 Utsökt Bourgogne med komplex doft. Toner av gula plommon, gröna äpplen, krita och fat. Balanserad, fruktig smak med rejält frisk och fräsch syra med smöriga toner. Nr 1332901 | Edenvale Chardonnay,

Alcohol Free Fruktig doft och smak med liten sötma. Inslag av fat, gula äpplen, ananas, kryddor, persika och citrus.

Tips i köket ◗ När vi gör intervjun har den svenska

hummerpremiären ännu inte varit och Helgi använder därför dansk hummer. Den som vill laga rätten hemma kan välja färdigkokt, fryst hummer för att hålla nere kostnaden.

SURF ’N’ TURF Skanna QR-koden för att läsa recept.

Hummern, Homarus gammarus, förekommer längs hela svenska västkusten och föredrar hårda bottnar på grunt vatten med sten och grus där den kan bygga en bohåla att gömma sig i under dagen. Undervattensfoto: Loic Marzin

Svensk fisknäring 4 / 2026

Inblick & utblick Krönikor och information från branschens organisationer

”Vi vill att folk här i bygden ska kunna äta vår fisk” Vi Svenska Fiskare Något av det roligaste med mitt jobb som ordförande för Vi Svenska Fiskare är att få träffa medlemmar runt om i landet, eller rättare sagt livsmedelsproducenter. Det kan vara en siklöjefiskare som producerar löjrom i en sjöbod utanför Kalix, det kan vara en kräftfiskare som kokar kräftor på kajen i Lysekil eller en av våra pelagiker som tålmodigt väntar på att få lossa sin sill på Ellös. De är alla lika stolta över att kunna leverera förstklassiga livsmedel från havet. ”Vi vill att folk här i bygden ska kunna äta vår fisk” säger norrlandsfiskaren när

han skjutsar mig till flygplatsen i Kalix, ”här finns gott om lax, siklöjebeståndet är stabilt och vi kan fånga bra med vitfisk, om vi bara får fiska”. Det som slår mig under vårt samtal är vilken enorm potential det småskaliga fisket har längs våra kuster och i våra sjöar, om fiskarna bara får möjlighet att fiska. För det är tyvärr så att trots alla goda intentioner hos politiker och myndighetspersoner, är det oftast det småskaliga fisket som får stryka på foten först. Varför, jo därför att det inte räcker med vackra ord utan det behövs konkreta åtgärder. Och då menar jag inte slag i luften som att flytta ut trålgränser, eller fördela om kvoter.

Vi behöver titta på laxförvaltningen, ålförvaltningen, säl och skarvproblematiken, för att bara nämna något. Vi behöver skapa förutsättningar för ett lönsamt småskaligt fiske som skulle kunna förse restauranger med de bästa råvaror och se till att det kommer fisk på bordet på våra äldreboenden.

Mathias Ivarsson Ordförande, Vi Svenska Fiskare

Aktuellt från våra olika fisken Demersalt Regeringen fattade i början av sommaren beslut kring flera vindkraftsparker i Västerhavet. Västvind som var planerad utanför Göteborg och Mareld i Skagerrak fick avslag. Detta innebär att stora kräftfiskeplatser och räkfiskeplatser kommer finnas kvar. Tyvärr fick Vidar nordligt i Skagerrak positivt besked, vilket inte bara har stor påverkan på fisket i Norra Bohuslän utan även för svenskt, norskt och danskt räkfiske över lag. För övrigt har vi en bra demersal fiskesommar bakom oss med såväl goda fångster som priser. Gott om lax har det också varit längs Norrlandskusten. Tyvärr återspeglar kvoten överhuvudtaget inte förekomsten av lax, vilket resulterade i att kvoten fiskades upp på några dagar. Här behövs en översyn av såväl kvotsättning som förvaltning.

Mathias Ivarsson Demersalt fiske

Svensk fisknäring 4 / 2026

Insjö När sommaren skiftar över i höst blickar vi tillbaka på en intensiv kräftsäsong. Tillsammans med SLU engagerar vi oss nu i det nya märkningsprojektet för att undersöka kräftornas avstannade tillväxt. Men hösten innebär också att fisket växlar om. Vi går nu över mer till nätfiske efter arter som gös, gädda och abborre i våra stora sjöar. Samtidigt närmar vi oss startskottet för det viktiga siklöjefisket som drar igång i höst. Höstmånaderna är en avgörande tid för att leverera dessa exklusiva premiumråvaror till landets restauranger, fiskhandlare och medvetna konsumenter. Att värna insjöfisket kräver rimliga villkor och långsiktiga förutsättningar för våra medlemmar. Vi fortsätter driva yrkesfiskarnas frågor med full kraft under den kommande säsongen.

Anna V Gunnarsson Insjöfiske

Pelagiskt Under sensommaren har den pelagiska fiskenäringen i Sverige och Danmark gemensamt tagit initiativ till frivillig kameraövervakning på medlemsfartyg över 24 meter i Östersjön. Syftet är att modernisera kontrollen och skapa bättre underlag för hur fisket faktiskt bedrivs. Östersjön påverkas av övergödning, syrebrist, klimatförändringar, predation och fiskets omfattning. Fisket kan inte påverka allt, men vi vill ta ansvar för det som ligger inom näringens egen kontroll. Med digital kamerateknik kan fångsthantering dokumenteras tydligare, kontrollen bli mer träffsäker och samverkan mellan näring, myndigheter och forskning stärkas. För att satsningen ska få förtroende krävs samtidigt tydliga regler för integritet, dataskydd och rättssäker granskning.

Johannes Claesson Pelagiskt fiske

Inblick & utblick Krönikor och information från branschens organisationer

Blått får grönt, sedan rött Vid politikerdialogen under det senaste Sjömatsforum, anordnat av Fiskbranschens Riksförbund, fanns en tydlig samsyn: Sveriges sjömatsproduktion ska öka, mer svenskfångad fisk ska gå till humankonsumtion och beredskap, landningsinfrastruktur och förädling ska stärkas. Men ambitionerna väcker en avgörande fråga: Finns det en fungerande marknad när fisken väl landas? Pigghajen är kanske det senaste exemplet. Efter tolv års fiskestopp har beståndet i nordöstra Atlanten återhämtat sig så att ett reglerat fiske åter är tillåtet. Den svenska kvoten för 2026 är 558 ton i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. För att sätta volymen i perspektiv motsvarar det ungefär Sveriges årliga kvot för nordhavsräka i Skagerrak och Kattegatt. Skillnaden är att räkan har en självklar plats på svenska menyer, medan

pigghajen har svårt att nå marknaden. Pigghajen är fortfarande rödlistad i SLUs Artdatabanken och rött ljus i en etablerad konsumentguide. Den är alltså laglig att fånga, sälja och äta, men kan ändå stängas ute från butiker, restauranger och offentliga kök. Då riskerar vi just det som politikerna vill motverka: att svenskfångad fisk inte blir mat i Sverige och att investeringar i mottagning, produktutveckling och beredning uteblir. Det betyder inte att allt tillåtet fiske automatiskt är hållbart. Fisket måste vila på vetenskap, försiktighet och uppföljning. Men en beståndsbedömning, en rödlista och en konsumentguide svarar på olika frågor. När de reduceras till ett enda rött eller grönt besked försvinner nyanserna och möjligheten att visa att förvaltning kan ge resultat. Om politiken menar allvar med mer svensk sjömat räcker det inte med kvoter och landningshamnar. Inköpare,

offentliga kök och konsumenter behöver transparent information som väger samman miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, inte enkelt men nödvändigt eftersom: Vi kan inte först ge den blå näringen grönt ljus att producera mer svensk sjömat och sedan, när den landas i Sverige, plötsligt slå om till rött. Uppåt och framåt!

Krishan Kent Fiskbranschens Riksförbund

Kristina Bergman disputerar 23 oktober Som du kunde läsa i förra Svensk Fisknäring ska ett antal Blå matdoktorander försvara sina avhandlingar under hösten och i början på 2027. När det här numret kommer ut står Kristina Bergman, KTH, näst på tur. Hennes projekt tar sin utgångspunkt i tre globala utmaningar som hänger ihop. Livsmedelsproduktionen är en av de främsta orsakerna till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Samtidigt hotar klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald framtidens livsmedelsförsörjning. Därför behöver en större del av våra livsmedel ha ett lågt miljöavtryck och ett högt näringsvärde. Livscykelanalys (LCA) är den etablerade metoden för att jämföra livsmedels miljöpåverkan men både sjömat och effekter på biologisk mångfald saknas

ofta i sådana jämförelser. I sin avhandling har Kristina Bergman därför utvärderat miljöpåverkan av sjömatsprodukter och undersökt hur biologisk mångfald bättre kan inkluderas. Hon har studerat storskalig odling av alger samt protein baserat på svampmycel som ny ingrediens i fiskfoder. Båda hade lägre miljöpåverkan än jämförbara produkter med potential för ytterligare minskningar. En genomgång av biodiversitetspåverkan från sjömat samt av tillgängliga LCA-modeller visade att akvatiska biodiversitetseffekter förbisetts i LCA. Då tillgängliga modeller användes i en matjämförelse visades att tillägget av biodiversitetspåverkan kan ändra vilken produkt som har högst miljöpåverkan. I avhandlingen ges därför rekommendationer för bättre hållbarhetsutvärderingar

av mat, inklusive påverkan på biologisk mångfald, vilket skapar förutsättningar för ett mer hållbart livsmedelssystem. Disputationen äger rum i Stockholm 23 oktober med möjlighet att delta på distans. Du hittar en länk på www.bluefood.se. Senare i höst och efter årsskiftet lägger Mar Vall-Llosera, Chalmers, Marica Andersson, Göteborgs universitet och John Axelsson, Chalmers fram sina avhandlingar.

Fredrik Gröndahl Centrumföreståndare, Blå mat Svensk fisknäring 4 / 2026

Forskning & fakta Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

Riksdagen ställde sig 2024 bakom regeringens övergripande havsmiljöpolitik. Sedan februari 2025 pågår ett försök där ambitionen är att flytta ut det storskaliga pelagiska trålfisket från kustnära vatten för att stärka bestånden av sill och strömming och förbättra förutsättningarna för det småskaliga kustfisket. Försöket ska slutredovisas senast den 30 april 2027.

Regeringen planerar att flytta ut trålgränsen i Östersjön Gränsdragning Regeringen går vidare med planerna på att permanent flytta ut trålgränsen för det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön. Syftet är att stärka sill- och strömmingsbestånden och förbättra förutsättningarna för det småskaliga kustfisket. Förslaget innebär att fartyg över 24 meter som fiskar med aktiva redskap inte längre ska få fiska innanför den svenska territorialvattengränsen,

Svensk fisknäring 4 / 2026

12 nautiska mil från baslinjen. Området sträcker sig från Skanör till Haparanda och omfattar även Öland och Gotland. Sedan februari 2025 pågår ett tidsbegränsat försök med utflyttad trålgräns i ett område från norra Öland till gränsen mot Bottenhavet. Försöket följs av SLU Aqua och ska ge kunskap om effekterna på beståndens biomassa samt ålders-, storleks- och beståndsstruktur. Vi Svenska Fiskare anser att försöket borde utvärderas innan utflyttningen blir permanent.

– Konsekvenserna för den större flottan är så gott som obefintliga, medan mellansegmentet som fiskar delvis till konsumtion kan komma att få problem, säger organisationens ordförande Mathias Ivarsson. Innan de nya reglerna kan införas återstår en EU-process. Danmark och Finland har sedan 1970-talet rätt att fiska på delar av svenskt territorialvatten. För att åtgärden även ska omfatta deras fartyg krävs samråd och ändrad EUreglering. Regeringen öppnar för begränsade undantag när fångsten är avsedd för humankonsumtion. Mathias Ivarsson anser dock att det är olyckligt om företag måste basera sin verksamhet på undantag, eftersom det skapar osäkerhet kring investeringar. Fartygen måste också kunna hitta annan avsättning för fångsten om den inte kan säljas till konsumtion. – Vi hade hellre sett att alla fartyg, oavsett storlek, som fiskar och sorterar sina landningar för humankonsumtion fick fiska innanför 12 nautiska mil. Detta är absolut en nödvändighet om vi ska kunna realisera Livsmedelsstrategi 2.0. HaV har bedömt att svensk sillberedning är beroende av regelbundna landningar från ett fåtal fartyg, däribland fartyg över 24 meter. Jordbruksverket har också varnat för att en utflyttning utan undantag för konsumtionsfiske kan motverka livsmedelsstrategin. Vi Svenska Fiskare ser en möjlig fördel om båtar under 24 meter, som idag inte får fiska innanför 12 nautiska mil, får möjlighet att göra det. I övrigt bedömer organisationen att förslaget kan få marginell eller rent av negativ effekt på landningarna till humankonsumtion. – Vi ska komma ihåg att vi bara har en mottagare med hygglig kapacitet på ostkusten. Det som krävs för ökade landningar till konsumtion är inte flyttade trålgränser, utan större mottagningskapacitet och tillgång till de fiskeplatser där fisken finns, säger Mathias Ivarsson.

SUSWEED ska ge restvatten nytt liv ● Kan restvatten från fiskindustrin

användas för att odla proteinrik tång? Det undersöks i forskningsprojektet SUSWEED. Genom tankbaserad odling studeras hur näringsrikt processvatten från sillindustrin påverkar algernas tillväxt och näringsinnehåll. Tidiga försök visar att dulse (Palmaria palmata) växer bättre och får högre proteinhalt i processvatten än i havsvatten – samtidigt som näringsämnen från processvattnet återvinns.

Siffran

20 Märkta signalkräftor ska återfångas, mätas och vägas för att forskarna ska kunna följa deras tillväxt och överlevnad. Foto: Jennie Strömquist/SLU

Märkta kräftor ska lösa gåta Taggad Signalkräftorna blir fler i flera av Sveriges stora sjöar, men ökningen består framför allt av små individer. Nu har forskare vid SLU märkt tusentals kräftor i Hjälmaren för att ta reda på varför så få växer sig stora. Under sommaren har forskare från SLU, tillsammans med yrkesfiskare runt Hjälmaren, märkt och återutsatt över 2 500 signalkräftor. Studien är en av Europas största märkningsstudier på arten. När kräftorna fångas på nytt ska de mätas och vägas, så att forskarna kan följa deras överlevnad, tillväxt och rörelser. Bakgrunden är mer än 20 års övervakning av signalkräfta i svenska sjöar. Resultaten visar att bestånden har ökat snabbt sedan omkring 2015, men att ökningen främst utgörs av kräftor som är mindre än tio centimeter. Även antalet stora kräftor har ökat, men betydligt långsammare.

Utvecklingen kan få konsekvenser för både yrkes- och fritidsfisket, eftersom de större kräftorna är mest efterfrågade. Forskarna prövar två huvudsakliga förklaringar. Den ena är att täta bestånd leder till ökad konkurrens om födan och långsammare tillväxt. Den andra är att fisket förändrar beståndets struktur genom att de största individerna tas upp. Kräftor från både Hjälmaren och Vättern ska också analyseras med hjälp av fettsyraprofiler och stabila isotoper. Analyserna kan visa vad kräftorna äter och om näringsbrist bidrar till att fler förblir små. Den första återfångsten sker i september och projektet pågår till 2029.

Så många år kan både flodkräftor och signalkräftor bli. De lever främst på grunt vatten och är nattaktiva allätare. Kräftorna växer genom att ömsa skal och kan nå en längd på upp till 20 centimeter. Idag fiskas framför allt signalkräfta i våra vatten.

Citatet

”Sillen finns inne i vår kulturella kärna” Richard Tellström, matkulturforskare Ur en krönika för SLU Future Food om sillens historia och framtid. Han avslutar resonemanget med att sillen är ”historia, samtid och framtid och ett omistligt kulturarv”.

Svensk fisknäring 4 / 2026

Forskning & fakta Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se Studien publicerades i Science Advances den 24 juli 2026.

På gång! Smaka på Bohuslän 2–11 oktober Mat- och dryckesdagar runt om i Bohuslän med bl.a. Hummersafari, ostronprovningar och lokala aktiviteter.

SM i Mathantverk 8–9 oktober, Kristianstad

Sillens immunförsvar sticker ut Ny studie Sillen lever i enorma stim där sjukdomar lätt kan spridas. Nu visar en internationell studie med forskare från bland annat Uppsala universitet att arten har en exceptionellt stor variation i några av immunförsvarets viktigaste gener. Studien handlar om gener i det så kallade MHC-komplexet (Major Histocompatibility Complex). De hjälper immunförsvaret att känna igen främmande proteiner från exempelvis virus, bakterier och parasiter och att starta ett försvar. Olika genvarianter är olika bra på att känna igen olika smittämnen. Stor genetisk variation kan därför ge en population ett bredare skydd mot sjukdomar. Långläsningssekvensering användes, en teknik som gör det möjligt att läsa längre DNA-sekvenser i ett sammanhang. De analyserade 29 haploida genuppsättningar från sill och kunde därmed kartlägga MHC-generna mer detaljerat än tidigare. Resultaten visar att sillen har nio MHC klass II-gener fördelade på fyra kromosomer. Tre var extremt variationsrika, särskilt i de delar som presenterar fragment från främmande proteiner för immunförsvarets celler. Även antalet kopior av generna varierade mellan individer.

Svensk fisknäring 4 / 2026

Enligt forskarna hör sillens MHC klass II-gener till de mest variationsrika som hittills har beskrivits hos ryggradsdjur. Olika sillar har därför olika genetiska förutsättningar att känna igen smittämnen. – Den här omfattande genetiska variationen i immunsystemet bidrar till att förklara varför sillen är en så framgångsrik art, säger Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi på Uppsala universitet. Variationen tyder på att sillen har ett gott försvar mot de mikroorganismer som kan infektera den. Däremot bedömer Leif Andersson inte att resultatet kommer att få någon direkt betydelse för att skilja olika sillbestånd åt. Variationen är ungefär lika stor i populationer i Atlanten och Östersjön, och generna är alltför komplexa. I princip har varje individ en unik kombination av dem. Forskarna bedömer att mångfalden har formats genom ett långvarigt evolutionärt samspel mellan sillen och de mikroorganismer den möter. De vill nu pröva metoden på fler ryggradsdjur för att undersöka om den extrema variationen är typisk för mycket talrika arter eller vanligare än man hittills har kunnat visa.

Tävlingen arrangeras av Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk. I år i samarbete med Kristianstad kommun, Visit Kristianstad.

Räkmackans dag 14 oktober Instiftades 2010 av Arlanda flygplats för att uppmärksamma den populära räksmörgåsen.

Sjömatens dag 19 oktober Tillsammans lyfter vi sjömaten i Sverige.

Från hav till tallrik 19 oktober, webbinarie Om lokal råvara i offentliga måltider. Arrangeras som en del av Sjömatens dag.

Från kompetensbehov till utbildning 21 oktober, lunchwebbinarie Sjömatsfrämjandet presenterar resultaten från en studie kring kompetensbehov och utbildning.

Sjömat i fokus Studiebesök, utbildningar & möten

Logo_sjomatsframjandet_CMYK.pdf

Logo_sjomatsframjandet_PMS288C.pdf

Svensk fisknäring 4 / 2026

Logo_sjomatsframjandet_VIT.pdf

19 OKTOBER

Fira Sjömatens dag! Tillsammans skapar vi svallvågor.

Vi vet hur bra sjömat är. Nu hjälps vi åt så att fler upptäcker den. När vi går samman blir vi starkare, syns mer och når längre.

VAR MED

Ordna en aktivitet och berätta vad just ni gör. Skanna QR-koden för att läsa mer och anmäl er aktivitet: