Så påverkar råvara, kemi och sensorik vår upplevelse av sjömat.
LOKALT
Samverkan stärker beredskap när lokalt fångat hamnar på tallriken
ISKALLT
Vatten sparas när fisken säljs utan is
FISKELÄGE
Nya planer för
Glommens hamn
PÅ TALLRIKEN
Kolja med brynt matjessillsmör
RIKTLINJER
Nya utgåvor om branschriktlinjer & märkning
Nu tar vi med oss energin vidare och börjar forma nästa Nordic Seafood Summit.
Målet är en ännu starkare mötesplats för sjömatsbranschen – med rätt frågor, rätt perspektiv och nya möjligheter till samverkan.
Har du idéer inför 2027? Vi vill gärna höra dem. Kontakta oss på info@nordicseafoodsummit.se
Mycket snack i stimmet men vad vill DU se mer av 2027?
Hör gärna av dig till mig! linda@svenskfisknaring.se
När det här numret av Svensk Fisknäring landar i brevlådan har många av oss precis firat midsommar. Förhoppningsvis med sill och potatis, kanske med gravad lax, färska räkor eller en bit grillad fisk på tallriken. Oavsett vad som serverades är det något särskilt med sjömat på sommaren.
Vi pratar ofta om hållbarhet, bestånd, regleringar, produktion och beredskap. Det är viktiga frågor som formar framtidens sjömatsnäring. Men ibland är det också värt att stanna upp och påminna sig om varför allt detta arbete görs. I grunden handlar det om maten. Om smaken, och om upplevelsen runt bordet.
Just därför känns det extra roligt att detta nummer har smak och sensorik som tema. Vi möter bland annat sensorikern Johan Swahn och Aksel Ydrén, på Eldrimner, som berättar om hur råvara, tillagning, säsong och våra egna sinnen påverkar smakupplevelsen. Kanske är det också dags att börja prata mer om sjömatens smakspråk och hur matens ursprung påverkar smaken. Vi beskriver gärna vin med stor inlevelse och pratar om terroir. Precis på samma sätt kan vi prata om merroir och sätta ord på smakerna när det gäller fisk och skaldjur.
”Lyft med dig middagen ut i sommar, det är ett enkelt sätt att få maten att smaka godare.”
Sommaren är dessutom en period då vi har mer tid och därmed också större möjligheter att prova något nytt. Kanske en ny fiskart, en annan tillagningsmetod eller nya smakkompisar till den klassiska fisken. På sidan Mat & Dryck står koljan i centrum, här med klassiska smaker av brynt smör, matjessill och dill men på ett helt nytt sätt.
Det är också positivt att ICES senaste rådgivning för nordhavsräka i Skagerrak och Kattegatt pekar mot ökade fångstmöjligheter jämfört med föregående år. Svenska räkor är en fantastisk delikatess och kräver inga förberedelser, vilket passar perfekt för lata
Vi hoppas att detta nummer kan inspirera till nya smakupplevelser och ökad nyfikenhet på allt det fantastiska som både hav och sjö har att erbjuda.
JUBILEUM
I år firar Sjömatsfrämjandet 10 år och det är också det 10e året som Svensk Fisknäring ges ut.
Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?
Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.
11 6 16 23
Nummer 3/2026
6 Lokal fisk Satsning på livsmedelsberedskap och svensk livsmedelsförsörjning
8 På besök i Kina
Kunskapsutbyte i fokus på studieresa
9 Hallå! Rolf Gydemo om Svensk Fiskeritidskrift
11 Tema
Här snackar vi om smaken
16 Reportage
Nya planer för Glommens fiskeläge
20 Profilen
Tove Manning älskar sitt jobb bakom fiskdisken
23 I Säsong
24
När ängen är grön är spättan skön
Mat & dryck
Hos Ingemar & Ingrid är koljan dagens fisk
26 Inblick & utblick Information & nyheter från våra producent& branschorganisationer
28 Forskning & fakta Nya branschriktlinjer och märkningshandbok
30 På gång Mässor, konferenser och annat kul
Branschtidningen Svensk fisknäring ges ut av Sjömatsfrämjandet. För gratis prenumeration, scanna qr-koden och följ instruktionerna.
Kontakt Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54, info@sjomatsframjandet.se
Ansvarig utgivare Roger Thilander, 070-562 40 19
Annonser Linda Frithiof 0702-82 69 76, linda@svenskfisknaring.se
Layout och tryck Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal, www.billes.se
Omslag Tove Manning. Foto: Sjömatsfrämjandet
Välkommen till Göteborgs Fiskauktion, Sveriges största av sitt slag. I mer än 100 år har det bedrivits handel med färsk fisk och färska skaldjur på samma plats i Fiskhamnen i Göteborg.
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
GG85 Rex med hemmahamn i Rönnäng deltog i projektet och levererade den nyfångad makrillen.
Västkusten Hur kan mer svensk fångad fisk landas, förädlas och serveras i Sverige? Den frågan står i centrum för flera projekt som just nu pågår längs västkusten. Gemensamt för satsningarna är att de stärker både den svenska livsmedelsberedskapen och kopplingen mellan yrkesfiske, offentlig måltidsverksamhet och lokalsamhällen.
Ett av initiativen drivs av Vi Svenska Fiskare tillsammans med Tjörns kommun. Under våren har man testat en lokal livs-
medelskedja där svenskfångad makrill landats i Rönnäng, fileats lokalt och därefter serverats inom kommunens verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur lokala värdekedjor kan fungera vid störningar i den ordinarie livsmedelsförsörjningen. Projektet är ett praktiskt beredskapstest där fiskare, förädlingsled och offentlig sektor samarbetar för att skapa fler vägar för livsmedelsförsörjning.
– Det här har varit väldigt lyckat, säger Mathias Ivarsson som hållit i projektet från Vi Svenska Fiskares sida. Vi har sett vad som fungerar men också vad vi behö-
VISSTE DU ATT
långrev i havsfiske kan ha tusentals krokar på samma lina?
ver förbättra. Men alla inblandade har varit helnöjda, inte minst de äldre som fått färsk fisk till lunch.
Enligt Tjörns kommun handlar satsningen inte bara om vad som serveras på tallriken utan om att bygga fungerande strukturer redan i fredstid. Genom att testa logistik, leveranser och samverkan mellan olika aktörer skapas kunskap som kan vara värdefull i framtida krissituationer.
Även i Öckerö kommun gjordes pilotförsök tillsammans med Vi Svenska Fiskare, där lokalt fångad fisk landades i Öckerö hamn och serverades på äldreboendet Solhöjden. Målet är att även kunna servera lokalt fångad fisk i kommunens skolor.
Liknande tankegångar återfinns i innovationsprojektet Samexistens för mer sjömat. Där arbetar kommuner, näringsliv och organisationer tillsammans för att stärka sjömatens värdekedjor och öka användningen av lokala marina råvaror. Ett exempel är Falkenberg, där elever under våren fick prova havskräfta fiskad i Glommen och tångsallad producerad på västkusten. Samtidigt fick de träffa både yrkesfiskare och producenter för att lära sig mer om råvarornas väg från hav till tallrik.
Bakgrunden är att Sverige i dag importerar omkring 70 procent av den sjömat som konsumeras, trots att det finns betydande produktion längs de svenska kusterna. Genom att skapa kortare och mer lokala värdekedjor hoppas projekten kunna bidra till ökad självförsörjning, stärkt beredskap och större förståelse för svensk sjömat.
Vi Svenska Fiskare ser positivt på utvecklingen. I organisationens nyhetsbrev lyfts både Tjörnprojektet och de pågående provfisken som genomförs tillsammans med SLU fram som exempel på hur samarbete mellan fiskare, forskare och offentlig sektor kan stärka både kunskapsuppbyggnad och framtidens hållbara fiske.
Även om projekten skiljer sig åt visar de på samma sak – att fisket inte bara producerar livsmedel. Det bidrar också med kunskap, infrastruktur och lokala värdekedjor som kan spela en viktig roll för Sveriges framtida livsmedelsberedskap.
Arrangemang Den 24e – 25e juni arrangeras Östersjödagarna under Almedalsveckan i Visby. Under två dagar samlas forskare, myndigheter, näringsliv och beslutsfattare för att diskutera havets framtid, med särskilt fokus på fiske, vattenbruk och sjömat.
En av programpunkterna är seminariet ”Svensk sjömat: Finns det en efterfrågan – och vilka är vägarna framåt för ökad konsumtion?”. Seminariet arrangeras av Landsbygdsnätverket tillsammans med Blå mat – centrum för framtidens sjömat, Marint centrum och Formas. Här diskuteras hur efterfrågan på svensk sjömat kan öka och vilka möjligheter som finns för både vildfångad och odlad sjömat.
Konsumentperspektivet står i centrum under seminariet ”Mer sjömat på menyn – men hur guidar vi konsumenten rätt?”, där Dagligvarunytt och Norges Sjömatråd samlar företrädare för handel, bransch och myndigheter för att diskutera hur konsumenter kan få bättre vägledning kring sjömat. Även fiskets framtida villkor står på agendan. I seminariet ”Vilken roll spelar kustfisket för framtidens svenska yrkesfiske?” diskuteras kustfiskets betydelse för lokal matproduktion, levande kustsamhällen och en hållbar förvaltning av havets resurser. Seminariet arrangeras av Marint centrum tillsammans med Landsbygdsnätverket, Stiftelsen Östersjökontraktet och Blått Centrum Gotland. Under Östersjödagarna hålls också panelsamtalet ”Mål, osäkerhet och ansvar i förvaltning av Östersjöns fiskar – vart har alla fiskar tagit vägen?”, arrangerat av SLU. Samtalet tar upp utvecklingen för Östersjöns fiskbestånd och utmaningarna i dagens fiskförvaltning.
Fisk ökar i popularitet
● Fisk stärker sin ställning som svenskarnas vardagsmat. Det visar Matrapporten 2026 från kommunikationsbyrån Food & Friends. Andelen som anger fisk som en vanlig vardagsrätt ökar till 4,5 procent, jämfört med 3,7 procent året före. Lax fortsätter samtidigt att vara en av de mest populära fiskprodukterna och återfinns både bland vanliga vardagsrätter och på helgens menyer. Fisk som helgrätt minskar dock något jämfört med föregående år.
● Både fisk och skaldjur behöver hållas väl kylda från det att de fångas tills de skall tillagas eller ätas. De bakterier som finns naturligt förekommande på fisk och skaldjur trivs i kalla vatten. Så fort kylkedjan bryts och temperaturen i produkten stiger gynnas bakterietillväxten, vilket går snabbt i sommarvärmen. Ta med en kylväska, be om is i fiskaffären eller köp med någon fryst produkt från mataffären som t.ex. fryst majs eller glass.
15% mer räka
● ICES höjer rådet för nordhavsräka i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön 4.a och Norska rännan. För perioden 1 juli 2026–30 juni 2027 rekommenderas fångster på högst 4 612 ton, vilket motsvarar en ökning med omkring 15 procent jämfört med årets nivå.
4,5
Så många procent av svenskarna anger sushi som årets trendigaste maträtt i Food & Friends Matrapport 2026. Därmed delar sushi förstaplatsen med pasta. Efter att ha toppat listan 2024 och fallit till tredje plats 2025 är sushi nu tillbaka i toppen.
Citatet
”Vi behöver äta mer fisk och om chili och tacokryddor gör att barn och unga äter mer fisk, då är det en perfekt smaksättning!”
Aksel Ydrén, Eldrimner, om hur man når ut med sjömat till nya målgrupper
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
Samarbetet med Jiao Tonguniversitetet ger fantastiska möjligheter för Sverige både då det gäller kunskapsutbyte och inblick i Kinas storskaliga sjömatsindustri.
Studieresa Vi sitter samlade runt ett bord med ett snurrande serveringsfat, en så kallad ”Lazy Susan”. Den ena rätten efter den andra ställs fram och snart har vi möjlighet att prova ett 30-tal olika och fantastiska rätter.
Det mesta som serveras är sjömat av olika slag – fiskrätter, fisksoppor, sjöborrar, många olika snäckor, musslor och ostron, bland annat abalone, krabbor och inte minst en i mitt tycke fantastiskt
god wokad lungmanet. Till allt detta serveras ett antal algarter, både som garnityr och som huvudingrediens i soppor. Allt smakar fantastiskt gott och man slås av att allt hos djuren äts, från inälvor till filéer. Inget går till spillo. Blå mat har via KTH ett strategiskt samarbete med det prestigefulla Jiao Tong-universitetet i Shanghai och inom detta samarbete finansieras två av Blå mats doktorander. Den ena doktoranden, Vita Weitong, har som uppgift att studera storskalig sjömatsproduktion i
VISSTE DU ATT
sjögurka är en uppskattad delikatess i flera asiatiska kök?
Kina är världens största producent av sjömat
Kina står för en tredjedel av den globala sjömatsproduktionen och är där med världens största producent av sjömat.Landet producerar 60 miljoner ton fisk och skaldjur varje år och när det gäller alger står Kina för 60 procent av världsproduktionen.
Som jämförelse är hela Sveriges sjömatsproduktion cirka 190 000 ton.
Kina och se på möjligheten att föra över kunskap till Sverige, med ambitionen att få svensk sjömatsproduktion att stimuleras och växa.
Inom ramen för samarbetet arrangeras fältstudier och besök på storskaliga sjömatsodlingar och fabriker i Kina. Genom KTH:s långvariga samarbete med Jiao Tong-universitetet öppnas många dörrar till annars slutna miljöer och produktionsanläggningar. Det ger en exklusiv tillgång till information och inblick i Kinas storskaliga sjömatsindustri med bland annat gigantiska kelpodlingar till havs på närmare 3 000 hektar, som samexisterar med odling av många arter av musslor, abalone och andra algarter. Till detta kommer stora landbaserade anläggningar där man bland annat odlar räkor, sjöhästar och fisk.
Från 9e till 17e april i år genomförde vi ett årligt fältbesök på en storskalig kelpodling i Putian, söder om Shanghai och besök på ett 15-tal sjömatsfabriker, betydligt längre norrut i Shandongprovinsen, med bas i Weihai. Eftersom Jiao Tong-universitetet hade ordnat ett spännande program kunde KTH erbjuda parter inom Blå mat att följa med på resan. I år deltog WWF och Innovatum Science Park, som fick en fantastisk upplevelse och ny kunskap om sjömatsproduktion. Under de kommande två åren, 2027 och 2028, planerar KTH ytterligare två resor i samband med vårt fältarbete. Vi hoppas då kunna erbjuda fler av Blå mats parter att delta.
På webbplatsen www.bluefood.se kan du se ett inspelat webbinarium om studieresan till Kina.
Fredrik Gröndahl, Blå mat
Genom att upprätthålla kvalitet och prioritera produkternas förträfflighet har de blivit den självklara leverantören för Paris finaste restauranger och erbjuder även professionella leveranstjänster över hela Frankrike och internationellt.
Innovation Hos VIOT POISSONNERIE, en fiskbutik i Marché Saint-
Germain i Paris, säljs fisken på ett helt nytt sätt. Här finns ingen is. All fisk tas omhand när den kommer. Den fjällas och torkas av innan den läggs upp i den specialbyggda fiskdisken.
Diskarna är ventilerade med en temperatur på 0 grader Celsius. På det här sättet bevaras fisken fräsch 3-4 gånger längre tid, samtidigt som fiskens smaker koncentreras då den stegvis förlorar en del vätska. Metoden är inte tänkt till att torka fisken utan behålla en lagom mängd vätska i fisken och sälja den då den är som bäst att äta. Om fisken skall säljas färsk, lagrad eller mörad beror på fiskart och kvalitén på köttet. Maxime Ledieu som är en av ägarna menar att detta ger fördelar både för konsumenten, fiskhandlaren och för vår planet. Det ger även möjligheten att förbättra fiskens textur och erbjuda olika smakupplevelser. Maxime förklarar att vatten kan späda ut produktens smak och förändra konsistensen samtidigt som tillagningen blir oförutsägbar. Utan smältvatten
blir densiteten högre och fiskens fetter och juicer mer koncentrerade vilket ger bättre stek och grillegenskaper utan att fisken förlorar så mycket vatten under tillagningen. Att detta också är en fördel för miljön och vår planet står klart då Maxime förklarar att de genom att inte använda is och vatten som i en vanlig fiskdisk, sparar runt 1000 liter vatten per dag. Det här nya systemet för att bevara fisken marknadsförs under namnet the Viot System och erbjuder displaykylar designade för en isfri förvaring i ett nollgradigt ventilationssystem.
LÄS MER
Hos Poissonnerie Viot kan du läsa mer...
Rolf Gydemo, ordförande för Svensk Fiskeritidskrift och pensionerad länsfiskekonsulent
Svensk Fiskeritidskrift återuppstår efter 60 år, hur kommer sig det?
– Det började med att vi var några äldre fiskeritjänstemän som konstaterade att mycket av det som varit känt länge återupptäcks, alltför många idag saknar äldre kunskap och att det som är skrivet endast i tryckt material inte ”existerar” utan behöver finnas digitalt för att hittas. Vilka är ni som kommer att ge ut den?
– Vi är några tidigare länsfiskekonsulenter och fiskeribiologer. Vi producerar själva en del material men tar gärna in material från externa. Vad är tanken att den skall innehålla och för vem är den?
– Fokus är på forskning och fakta om fiske och fiskeförvaltning. Tidskriften vänder sig till alla som är intresserade men framför allt yrkesverksamma inom myndigheter, forskning, fiskevård men också yrkesfiske och sportfiske. Vi vill ta hand om den erfarenhet och kunskap som finns idag och föra äldre kunskap vidare. Kommer man kunna prenumerera på den?
– Nej det kommer man inte kunna göra utan planen är att tidskriften kommer att publiceras på vår hemsida två gånger per år. Man får hålla utkik på vår hemsida.
Vad har du för favoritsjömatsrätt?
– Hustruns nystekta strömming med lingonchilichutney och potatismos slår allt.
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se
Besök gärna sjomatsframjandet.se
VISSTE DU ATT
torskens simblåsa förr användes som klarningsmedel i öl och vin?
Val 2026 Livsmedelsbranschen påverkas starkt av politik, regler och myndighetsbeslut. Inför årets val ökar därför intresset för hur svensk sjömatsnäring kan påverkas av valutgången.
– Jag upplever att det finns bred politisk enighet om att Sverige behöver stärka sin livsmedelsproduktion, säger Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund.
Han tror att Livsmedelsstrategi 2.0 kommer att ligga fast även efter valet, men menar att skillnaderna kan bli tydliga i frågor som till exempel hand-
läggning av miljötillstånd och fortsatt regelförenkling.
– Det handlar om hur man ska kunna skapa förutsättningar att investera och expandera inom till exempel vattenbruk och livsmedelsindustri. Samt att regler och kontroller – och kostnaderna för dem – måste stå i proportion till nyttan för medborgare, företag och samhället i stort.
Han avslutar med att det viktigaste för branschen är inte valutgången, utan en fortsatt långsiktig politik som stärker den svenska blå livsmedelskedjan.
Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.
För mer information: info@havetsskafferi.se
Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg
Tel. 031-24 10 50
Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!
031-704 30 60 | info@rakexport.se
Tel. 054-85 11 15 e-post: info@cantec.se www.cantec.se
Teknik för livsmedelshantering Ta kontakt med oss, vi hjälper er med
REDSKAP knivar, tänger, skärpstål, sågblad, handverktyg, skärplattor m.m.
ROSTFRITT
arbetsbord, skänkvagnar, rökvagnar m.m.
KLÄDER & SKYDD gummikläder, arbetskläder, skor, stövlar, skärskydd m.m.
HYGIEN
Vikan hygiensystem, skrapor, borstar, kemsprutor m.m.
KRYDDOR dill, dillfrö, konserveringsmedel m.m.
MASKINER kvarnar, ismaskiner, knivslipsmaskiner m.m.
SMAK OCH SENSORIK
Säsong, tid och kemiska reaktioner sätter smak på sjömaten, liksom stilsäkra och mer vågade kombinationer. Men för att utveckla ett eget smakspråk kan fiskbranschen med fördel snegla på vinvärlden.
av AGNETA RENMARK
Sötma, smörighet, nötighet, fruktighet, syrlighet, sälta, örtighet, komplexitet, mineraliga toner och umami.
Det är smaker som Johan Swahn, sensoriker och grundare av The Taste Lab, förknippar med fisk och skaldjur.
– Men smakspråket för sjömat är tyvärr ganska dåligt utvecklat. När man inte har språket är det svårare att hitta nyanserna för smakupplevelsen, säger han.
Fisk kan smaka så mycket och så olika, man kan därför inte tala om en ”typisk fisksmak”.
– En gös ger med sina smöriga och nötiga toner och fasta struktur en helt annan smakupplevelse än torsk. Den ena är inte bättre än den andra, men de är olika.
Vinindustrin har förstått detta för länge sedan, och arbetar mycket med smakmetaforer som bränd sadel, höstlöv och mörka bär för att hjälpa hjärnan att hitta smaker och associationer.
– Jag är helt övertygad om att man skulle få en helt annan konsumtion av fisk om man utvecklade ett eget smakspråk för sjömat, som konsumenterna förstår och kan relatera till, säger Johan Swahn.
Mycket av smaken hos fisken sitter i fettet. Vid tillagning smälter en del av fiskfettet då det möter hettan i stekpannan, vilket ger en så kallad Maillardreaktion som ger upphov till en hel drös av nya smaker och aromer.
– En mager fisk ger inte samma typ av reaktion, där handlar det mer om vilket fett du steker i och om eventuell panering du använder.
Att fisk är lätt att misslyckas med kan påverka smakupplevelsen negativt. Smak hänger nämligen intimt samman med texturen, vilken i sin tur beror på tillagningsmetod och innertemperatur.
– Fisk är ett känsligt livsmedel som behöver tilllagas skonsamt. Överkokt lax kan bli så torr att det nästan gnisslar i munnen, och det går inte att kompensera med mer sås.
Vanliga bismaker i sjömat som Johan Swahn nämner är beska, liksom ”dyighet” som kan finnas i insjöfisk och odlad fisk (se ruta).
– Kroppens varningssystem kickar i gång direkt när det inte luktar eller smakar bra, även om det inte behöver vara fel på fisken i sig.
När det gäller odlad fisk kan man styra en del av smaken med hjälp av fodret.
Johan Swahn, sensoriker och grundare av The Taste Lab
– Mycket av diskussionen kring fiskfoder handlar om att få bort oönskade bismaker men jag tror att det kan finnas en marknad även för att ta fram en riktig lyxig premiumfisk av modell japansk Kobebiff, som bara fötts upp på det allra bästa.
Tid är en annan dimension av smak. En vanlig missuppfattning är att fisk ska vara så färsk som möjligt för att vara riktigt god. Johan Swahn berättar om ett projekt han medverkat i tillsammans med SLU, Axfoundation och Restauranghögskolan i Grythyttan, där man kombinerade sensorisk analys, då kockar och tränade smakpaneler värderade hur röding smakade under olika omständigheter, med kemisk analys av fisken.
– Resultatet visade bland annat att både smak och textur kan vinna på att förvaras längre tid, på is. Den enzymatiska nedbrytningen som börjar direkt efter slakt påverkar texturen och det utvecklas mer komplexa toner i köttet.
ENLIGT AKSEL YDRÉN, till vardags branschansvarig för fiskförädling på Eldrimner, sitter mycket av den goda smaken i säsongen – något som skiljer sig åt mellan olika arter.
Aksel Ydrén, branschansvarig för fiskförädling på Eldrimner
– Långa smakar exempelvis som bäst under våren, innan leken, medan abborre är godast efter midsommar, när den har hunnit växa till sig lite. Vi har tyvärr tappat mycket av kunskapen kring säsongstänket, nu när sjömat importeras från hela världen och ständigt finns tillgängligt i frysdisken. Han lyfter även begreppet ”merroir”, som en marin variant på det mer inarbetade ”terroir”. Det handlar om hur en specifik plats och dess miljö påverkar smaken på det vi äter och dricker.
– Överfört på sjömat kan det handla om salthalt,
”Tid är en annan dimension av smak. En vanlig missuppfattning är att fisk ska vara så färsk som möjligt för att vara riktigt god.”
vattentemperatur, strömmar, algflora och fodertillgång, men här behövs det mer forskning.
Något annat han som fångat hans intresse när det gäller att lyfta smaker är hängmöring av fisk, där smaken får möjlighet att utvecklas och optimeras under en kontrollerad mognadsprocess.
– Det är precis som när man hängmörar kött. Det
blir en mörningsprocess som drar i gång där proteiner bryts ned av enzymer och vattenhalten minskar samtidigt som smakerna förstärks.
Aksel Ydrén har varit inovlerad i ett Interreg-
”Merroir handlar om hur en specifik plats och dess miljö påverkar smaken på det vi äter och dricker.”
projekt i Östersjöregionen kring den invasiva arten svartmunnad smörbult, med målet att utveckla den till en ny råvara för både svenska yrkesfiskare och kockar.
– Den lever främst på musslor och annat bottenlevande vilket märks på smaken. Jag tycker att den påminner om en korsning mellan skaldjur och abborre, med ett fast och fint kött, säger han.
Utmaningen är att få svenska folket att bredda sitt konsumtionsmönster, med fler och nya arter.
– För att lyckas har vi bland annat tagit hjälp av stjärnkrögaren Mathias Dahlgren, som lyft in svartmunnad smörbult på sin avsmakningsmeny på Seafood Gastro på Grand Hôtel i Stockholm.
När det gäller hur man förstärker alternativt döljer fisksmaker för att nå ut till nya målgrupper tror Aksel Ydrén på mångfald:
– Vi behöver alla äta mer fisk och om exempelvis chili och tacokryddor gör att inte minst barn och unga äter mer fisk, då är det en perfekt smaksättning!
Produktutvecklare Ebba Lindgren Hermansson testar årets smak tillsammans med Susanna Karlsson och gastronomen Caroline Rittfeldt.
Dijonsenap, ramslök och chili är smaker som gått hem för sill medan banan i kaviaren aldrig blev någon hit.
Varje år presenterar Abba ”Årets smak”, som ett sätt att väcka nyfikenhet och öka både handelns och konsumenternas engagemang i sillkategorin.
– Många är rätt traditionella i sina köpmönster men vi vill ju även få in nya konsumenter och funderar mycket på hur vi ska intressera unga smaklökar. Då behöver vi utveckla ett spännande utbud för alla, säger Susanna Karlsson, senior brand manager för Abba och Kalles kaviar.
Hon nämner olika typer av Asian fusion som gifter sig väl med just sjömat och där chili ofta är en bärande ingrediens. Årets smak är även ett bra sätt att testa nya smaker som – om de presterar bra i hyllan – kan bli en del av det ordinarie sortimentet. Ramslök/citron samt Ingefära/lime är två exempel på detta.
Smakkompisar
Alla vet att pepparkaka och blåmögelost är en lyckad smakkombination precis som choklad matchar perfekt med hallon.
Tricket är att de dominerande smakmolekylerna gifter sig med varandra genom att komplettera, balansera eller förstärka. Här är några säkra smakkompisarna för olika fisktyper:
1. Vit fisk (torsk, kolja, rödspätta): Citron, dill, persilja, brynt smör, pepparrot, kapris, bacon och senap.
2. Fetare fisk (lax, makrill, röding): Lime, ingefära, chili, soja, miso sesam, citrongräs och fänkål.
3. Skaldjur: Saffran, vitlök, tomat, basilika och fänkål. En lite mer otippad smakkompis serveras på lyxkrogen The Fat Duck: lakritsporscherad lax som enligt Johan Swahn är ”himmelriket i gommen”.
– Vi vill gärna hitta trender som matchar vårt arv från västkusten, med rena och tydliga smaker. Vår senaste nyhet är Dijonsenap, och den tror vi mycket på. Klassisk senapssill är annars vår största smak men den här är mindre söt, har mera sting och ligger rätt i tiden.
Men det finns även exempel på produkter inom sjömatskategorin där smaken inte alls har flugit. Kalles randiga med banan är en sådan, vilken bestod av hälften mildrökt kaviar och hälften färskost med banansmak. Den lanserades 2007 men försvann snabbt från hyllan.
– Folk kommer fortfarande ihåg den, vilket ändå säger något om genomslagskraften, säger Susanna Karlsson, och berättar att idén kom från att många faktiskt gillar att skiva banan på sin kaviarmacka.
Alger är framtidens hållbara och hälsosamma mat. Vägen till framgång går genom att både lyfta och maskera smaken, enligt Madeleine Jönsson, postdoktor inom mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Hållbarhet, hälsa och välsmakande är nyckelorden i bioteknikern Madeleine Jönssons arbete. Hennes forskning innefattar framtagandet av sensoriska profiler för att förstå den kulinariska kontexten av matvarorna, liksom konsumenttester för att förstå hur framtidens mat mottas av konsumenten. Inte minst har hon undersökt alger som framtidens mat på den svenska marknaden.
– De flesta har redan kommit i kontakt med alger via sushi. Det är en rostad rödalg och den smaken verkar gå hem, säger hon.
De sensoriska utmaningarna och tillgångarna skiftar stort beroende på vilken alg det handlar om. Själv talar Madeleine Jönsson hellre om alger som ”havsgrönsaker” eftersom mångfalden inom gruppen är så stor. Det skiljer mycket vad gäller både färg, storlek, konsistens och smak på olika
Madeleine Jönsson, postdoktor inom mat- och måltidsvetenskap
”Att vi inte har någon matkultur kring alger i Sverige ger stor möjlighet till innovationskraft.”
alger, och därmed även på hur de kan beredas och användas. Man kan rosta, torka eller utgå från färsk.
– Det gäller att förstå råvaran. Vi behöver lära oss mer om hur man behandlar alger för att det ska vara en ingrediens att räkna med.
Vissa grönalger har exempelvis en viss bitterhet och sälta som man kan få bort genom att torka, skölja och blanchera. Att syra eller pickla i en klassisk 1-2-3-lag kan också lyfta smakprofilen och maskera oönskade bismaker.
– Det är dessutom en metod som passar väl in i vår svenska smak- och mattradition, säger Madeleine Jönsson, som tror att haka på klassisk svensk husmanskost kan vara en väg framåt för alger – såsom biffar eller burgare som görs med en viss tillsats av alger.
Vissa alger har i sig fina marina smaker som man kanske vill lyfta fram i en fisksoppa eller annan fisk-
Alger är en växande grön näring, som varken kräver konstgödsel eller sötvatten samtidigt som de minskar övergödningen i havet.
De kallas ofta för havets supergrönsaker eftersom de innehåller mycket fibrer, mineraler, vitaminer och omega-3 fetter. Alger är även en bra proteinkälla, där vissa alger kan innehålla runt 50 procent protein (baserat på torrvikt).
De vanligaste ätbara algerna i Sverige är:
1. Gröna makroalger: rörhinna och havssallat
2. Bruna makroalger: snärjtång, blåstång, knöltång, sockertång, fingertång och sågtång
3. Röda makroalger: purpurhinna och karragenalg
rätt. Andra alger, som rödalg, har en smak som kan påminna om rökigt bacon. Det finns även alger som fungerar utmärkt i desserter och bakverk, såsom kanderad sockertång eller söl.
– En del säger att det är synd att vi inte har någon matkultur kring alger här i Sverige. Samtidigt ger detta stor möjlighet till innovationskraft – alla vägar är vidöppna, säger Madeleine Jönsson. När är alger en naturlig del av fredagsmyset?
– När jag var i Japan som doktorand gjorde vi tångtacos, som absolut har potentialen att bli fredagstacos – om något livsmedelsföretag nappar på den idén!
Vilken är din egen favoritalg och hur tillagar du den?
– Det är nog havssallat, som jag gärna rostar i ugnen med en god matolja för att göra chips. Sedan är jag väldigt förtjust i att blanda ned lite sockertång i maten jag lagar för att maxa smaken med lite härlig umami!
Det smakar jord
Dyig eller jordig smak på fisk är otrevligt men ofarligt. Fenomenet beror på geosmin och andra organiska föreningar, som produceras av främst blågröna alger och tas upp och lagras i fiskens fettvävnad. Detta är särskilt vanligt hos sötvattensfisk och fisk som odlas i slutna system. För att motverka problemet kan man låta fisken simma i reningsbassänger med rinnande vatten innan slakt.
På Filippinerna används den tropiska frukten tabon-tabon för att neutralisera geosmin. När fruktköttet rivs och blandas med vinäger eller citrus sker en reaktion som motverkar dålig lukt och smak.
I projektet 5 ton grön fisk i disk, tillsammans med SLU, Axfoundation och Restauranghögskolan i Grythyttan, kombinerades sensorisk analys med kemisk analys av fisken. Kockar och tränade smakpaneler värderade hur röding smakade under olika omständigheter.
4
röster om sjömat och smak
Ulrika Brydling, kock och verksamhetsledare, Eldrimner:
Vi ställde två frågor till fyra sjömatsexperter.
❶ Hur får du fisk att smaka mer?
❷ Vad ska man absolut undvika?
❶ – Salta 30 minuter innan, tillaga i låg temperatur i ugn och använd termometer. Tillaga gärna fisk med ben som ger saftigare och smakrikare fiskkött. Vill man känna fisksmaken räcker det med salt, smör och lite citronskal men det är även gott att krydda med soja, ingefära och servera med chilimajo.
❷ – Säsongen påverkar fisken så ha koll på vilken fisk som är godast i rätt säsong och var den fiskas. Fryst fisk bör tinas långsamt för att behålla smak och struktur samt torkas av ordentligt innan tillagning.
Ilona Miglavs, utbildningskoordinator och kvalitetsansvarig, Bröderna Hansson:
❶ – Rimma i saltlag så att saltet når lika mycket till alla delar. 1dl salt till 10 dl vatten i 10 minuter för tjocka bitar. För tunnare bitar – halvera antingen tiden eller koncentrationen. Bryn runtom, stäng av värmen, lägg på lock – och använd alltid termometer!
❷ – Om fisken luktar när du tar den ur paketet: skölj av i kallt vatten. Luktar den fortfarande surt därefter så går det inte att rädda med tillagning; besk och sur smak slår igenom även den godaste sås.
Paul Svensson, kock, krögare, kokboksförfattare och föreläsare:
– Att hängmöra fisk är en gammal metod som nu blivit trendig, där smaken får möjlighet att utvecklas och optimeras. Det blir en mörningsprocess som drar i gång där vattenhalten minskar och smakerna förstärks. Att låta skinnet sitta kvar under tillagning är ett annat knep som ger mer smak, precis som med kyckling.
❷ – Frys inte in fisken, det förändrar smakbilden och texturen och förstör fräschören. När det gäller smak finns det inget som slår färsk fisk.
Susanna Ivermo, fiskhandlare, Ljungskiles Havsdelikatesser:
❶ – Krångla inte till det! Det är så lätt att överkrydda fisken men ofta räcker det med bara salt, smör och lite citron. All fisk smakar ju verkligen inte likadant, därför är det roligt att kunna känna mer av fiskens egen smak.
– Döm inte ut fisken på förhand, för att du inte gillar hur den ser ut, luktar eller för att den har ett konstigt namn. Våga prova nya sorter för att få helt nya smakupplevelser
Det är tidig morgon och hälften av båtarna är ute och fiskar. De fiskar med trål nattetid eftersom kräftan just nu är som aktivast då.
Glommen är i dag en av Hallands tre aktiva fiskehamnar och samtidigt en av västkustens viktigare landningshamnar för havskräfta. Här landas årligen omkring 40–50 ton kräfta. Glommens fiskehamn är just nu högaktuell då framtidsplanerna för hamnen upprört både fiskare och boende i området. Nu har samtliga partier backat och man gör ett omtag kring detaljplanen.
text och foto LINDA FRITHIOF
Det är strålande sol och nästan vindstilla när de första båtarna börjar komma in i Glommens hamn. Klockan är strax efter sju på morgonen och flera av fiskebåtarna är fortfarande ute till havs. Först in i hamnen är FG107 Wailett, en trålare på 13,5 meter. Lars Johansson och hans son Samuel har varit ute och fiskat havskräfta under natten. Det är framför allt nattetid som fisket sker då kräftorna kommer upp ur sina gångar och hålor. Lars berättar att de gick ut klockan åtta kvällen före och har hunnit med två drag under natten.
– I dag blev det runt 80 kilo. Helt okej, men inte jättebra, säger Samuel Johansson. Det är fortfarande lite kallt i vattnet berättar han. Då håller sig kräftorna nere i sina hålor.
Medan jag står och pratar med Lars och Samuel kommer ett par äldre fiskare ner för att prata och höra hur fisket har
som fiskar
sin
varit. De berättar att när det blir för ljust gömmer kräftorna sig igen. Gryning och skymning är bäst, och gärna när det är fullmåne, berättar de. Lars och Samuel sorterar fångsten i olika storlekar. Medan Lars väger upp kräftorna i fisklådorna inne i kylrummet på kajen, kommer FG31 Lyngskär in i hamnen. Dan och Tommy Johansson, far och son, är snabba av med sina kräftor. I dag är det deras tur att köra upp fångsten till Träslövsläge. Därefter går transporten vidare mot auktionen tillsammans med fångsten från fiskarna i Läjet. När arbetet är klart samlas flera av fiskarna över en kopp kaffe hos Björn Sjöberg på café 58 i hamnen.
LÄNGS SVENSKA VÄSTKUSTEN finns utöver Glommen tio aktiva landningshamnar av betydelse. Här landas i stort sett dagligen både fisk, räka och havskräfta för att säljas vid de svenska fiskauktionerna i Smögen och Göteborg. Fångsten landas antingen direkt vid kaj
FG70 Klintskär är en burbåt, de är inte lika tidsberoende utan går ofta ut under förmiddagen för att tömma burarna.
utanför auktionerna eller transporteras dit med lastbil. Glommens fiskeläge tillkom under senare delen av 1800-talet och byggdes senare ut med vågbrytare och pirar under 1900-talets början. Fiskeflottan växte snabbt under den här perioden och var som mest blomstrande under mitten av 1900-talet. Då bedrevs framför allt garnfiske efter sill, makrill och rödspätta samt långrevsfiske efter kolja och torsk. I slutet av 20-talet utvecklades trålfisket, en metod som senare blev den dominerande. Under 1950-talet fiskades även tonfisk med krok under sensomrarna när stimmen gick in i Kattegatt. I dag ser fisket annorlunda ut. Efter minskade bestånd och hårdare regleringar till skydd för framför allt torsken har fisket efter bottenlevande fiskarter i stort sett stoppats. Stora delar av yrkesfisket i Kattegatt har ställts om mot havskräfta och krabba. Förhoppningen är att torsken skall återhämta sig och att man i framtiden ska kunna bedriva ett hållbart fiske. De
båtar som fiskar kräfta i dag, fiskar med bur eller använder selektiva trålar med rist eller så kallade Seltra-trålar för att undvika bifångster av fisk.
Trots att fiskeflottan blivit mindre har Glommen fortsatt en viktig funktion som landningshamn. Hamnen är utpekad som riksintresse för yrkesfisket av Havs- och vattenmyndigheten. Det innebär att området bedöms ha nationell betydelse för fiskerinäringen och att planering av mark och verksamheter ska ta hänsyn till hamnens funktion för yrkesfisket. I kommunens planhandlingar beskrivs vikten av att det finns fungerande infrastruktur för landning av fångst, service till fiskefartyg och transporter vidare ut i landet. Hamnen har också betydelse ur beredskapssynpunkt eftersom fisk ska kunna landas även vid kris eller störningar i transportsystemen.
SAMTIDIGT PÅGÅR sedan flera år ett arbete med en ny detaljplan för hamnområdet. Falkenbergs kommun vill utveckla Glommen med nya verksam-
Förslaget till ny detaljplan dras tillbaka och planerna skall ses över. Målet är att utveckla hamnen och skapa utrymme för både fiskenäring och turism.
heter för turism och besöksnäring. I planförslaget finns möjlighet för hotell, restaurang, handel och nya bostäder i anslutning till hamnen. Kommunens ambition har varit att de olika verksamheterna ska kunna samexistera med fisket i området. Detta är något som skapat stor oro bland de boende och fisket har ifrågasatt huruvida de kan bedriva sin verksamhet när hamnen byggs om med hotell och restaurangverksamhet. Nu backar Framtid Falkenberg och det blir ett omtag när det gäller detaljplanen. Bland annat så skulle man på grund av det havsnära läget behövt höja marknivån väldigt mycket för att skydda bostäderna mot framtida översvämningar, något som Glommen-borna haft synpunkter på.
LITE SENARE UNDER förmiddagen kommer även FG70 Klintskär in till kaj. Lars och Peter Svensson, även dem far och son, fiskar med burar istället för trål. Peter är ansvarig i hamnen och har den huvudsakliga kontakten med auktionen
Björn Sjöberg på café 58 visar upp boken Glommen - Ett fiskeläge och dess omgivningar, och nästan alla berättar att de har släktingar som är med på bilderna i boken.
◗ Glommen tillhör Falkenberg kommun och ligger i Hallands län.
◗ Orten har fått sitt namn efter Glumstenen, ett flyttblock som fungerat som landmärke för sjöfarten. Idag har fyren Morups Tånge tagit över stenens funktion.
◗ Omkring 1500 personer är bosatta i tätorten Glommen.
◗ I dag finns 7 fiskefartyg som är hemmahörande i Glommen samt ytterligare två med hemmahamn Simrishamn och Ystad.
◗ Huvudsakligen fiskas havskräfta med bur eller trål.
och de övriga fiskarna. Han är väl insatt i hamnens utveckling och de planer som kommunen haft för framtiden.
– Det känns bra att kommunen lyssnade på fiskarna i hamnen/glommen och nu gör ett omtag med detaljplanen, säger Peter.
!LÄS MER
Nyfiken på Glommen? Här hittar du mer information om Glommen och dess omgivningar.
GLOMMENS FISKELÄGE har under lång tid förändrats tillsammans med fisket. Från sillfiske under 1800-talet till dagens kräftfiske har hamnen fortsatt vara samhällets naturliga centrum. Även om antalet båtar blivit färre är hamnen fortfarande en aktiv arbetsplats året runt. De blå näringarna är ett viktigt område för Falkenbergs kommun som också är en del av projektet Blå Samverkan med syfte att skapa en starkare blå bioekonomi och en hållbar framtid. Mitt i Glommens hamn hittar vi Blue Hub Halland som är en fysisk innovationsnod och testbädd för den blå bioekonomin. Nu är frågan om kulturmiljö, framtida detaljplaner och yrkesfiskets villkor kan mötas på samma kaj och utvecklas tillsammans.
Specialister på kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i Bohuslän
www.krickos.se
Telefon 0523-380 87
Kvalitet, flexibilitet och hållbarhet.
Fryst, klar att använda – bara tina och tillaga Mild, naturlig smak – enkel att krydda efter behov Rik på protein – utan onödiga tillsatser
Klockan är sju på morgonen när jag möter upp Tove Manning, fiskhandlare och ägare till Toves fisk, inne på Göteborgs fiskauktion. Tove är en av få kvinnliga fiskhandlare som både äger en egen butik och dessutom är inne och handlar själv på auktionen.
av LINDA FRITHIOF
Tove står bredvid sin pall med dagens inköp när jag kommer in i den kalla auktionshallen.
– Jag har bara makrill kvar att köpa in, sen är jag klar här inne för idag, sen skall jag iväg och hämta lax och lite annat gott runt om i hamnen, säger Tove.
På Göteborgs fiskauktion behöver man vara på plats för att handla och varje vardag är det mellan 80 och 100 köpare inne och handlar, de flesta män. Utöver Tove är det kanske som mest fem kvinnliga inköpare i hallen på samma gång.
– Här pågår åtminstone tre auktioner samtidigt, så man behöver ha koll så man inte missar det man tänkt köpa, säger Tove och nickar jakande medan auktionsförrättaren höjer priset.
När lådan med makrill är inköpt så drar Tove iväg pallen med lådor till sin bil. På vägen handlar hon sparris, potatis och dill.
– Jag vill göra det enkelt för kunderna, de skall kunna hitta enkla tillbehör hos mig men jag vill också kunna erbjuda det lilla extra, förklarar Tove.
TROTS ATT TOVE började jobba i Feskekôrka direkt efter 9:an, var det ingen självklarhet att Tove skulle bli fiskhandlare. Efter att ha både jobbat i flera olika butiker runt om i Göteborg fram tills hon var 23, bestämde hon sig för att börja plugga.
– Jag hade väl en tanke om att man måste ha en utbildning och jobba med något riktigt. Att jobba med att sälja fisk var ju för kul för att vara ett jobb, skrattar hon. Först blev det ett år på Service management och logistik på Campus i Helsingborg samtidigt som hon jobbade extra på Fiskbutiken i Ättekulla, som senare blev Billströms fisk när de flyttade ner till Rydebäck.
– Jag bytte till Handelshögskolan i Göteborg och läste istället till en ekono-
mikandidat. Sen blev det en master kallad Matix med fokus på management och entreprenörskap.
– Jag bodde hemma hos min chef tillsammans med hans fru, barn och hund. De blev som min andra familj och jag pendlade fram och tillbaka i fem år, berättar Tove. När utbildningen var klar fick Tove jobb som Account manager, vilket var i stort sett samma sak som telefonförsäljare, berättar hon.
– Jag vantrivdes och hade jättemycket ångest under den här perioden. Är det så här det ska kännas när man jobbar på riktigt frågade jag mig själv.
EFTER TRE MÅNADER sa Tove upp sig och återgick till att sälja fisk, fast nu på Fisk & Skaldjur i Särö istället. Där blev hon kvar ett par år men kände att hon ville vidare.
– Så när jag fick höra att Feskekôrka skulle öppna igen efter renoveringen sökte jag snabbt jobb där. Jag gillade att sälja fisk men alla andra där ville egentligen
Tove gör så mycket hon kan själv men butiken är liten. Drömmarna är däremot stora och Tove har många idéer på hur hon kan utveckla butiken.
De tidiga mornarna på auktionen ger Tove en möjlighet att själv kunna välja vilken fisk hon köper in. Det gäller att ha kunskap och kunna bedömma kvalité när man skall avgöra vad som skall köpas in och till vilket pris.
”Jag tycker verkligen att det är jätteroligt att ha fiskbutik!”
bara driva restaurang. Det kändes som att vi inte prioriterades och det gjorde att jag inte trivdes.
När butiken i Vallda blev till salu tipsade en vän Tove om att detta kanske kunde vara något för henne.
– Det fanns potential helt klar, säger Tove.
När årets första hummer skulle köpas in till Feskekôrka passade hon på att tipsa Kungsbacka posten och Hallands Nyheter om att ”Hummer-Tove” hade köpt fiskbutiken i Vallda och vips fick hon massa gratis
PR
– Resten är succé, skrattar Tove
NÄR JAG KLIVER in i butiken i Vallda senare under dagen är Tove och hennes kollega Ida i full färd med att hjälpa en liten kille som ska köpa kräftor. Han dividerar fram och tillbaka om hur mycket det väger och vad blir det egentligen för en påse räkor? När vi blir själva för-
klarar Tove att det var Oliver.
– Han går i 5:an brukar komma in här ett par gånger i månaden och handla skaldjur till mellis som hans mamma sen kommer in och betalar, ler Tove. Ibland öppnar vi ett ostron åt honom som han äter här på plats. Vi har sagt att han kan få praktik här sen, skrattar Tove.
Butiken känns härligt inbjudande och utöver färsk fisk, kokta skaldjur och goda delikatesser finns även annat gott som tångknäcke och fina konserver. Tove vill att det skall kännas personligt med det där lilla extra och det gör det verkligen. Butiken har varit en succé sedan start och det märks att Tove trivs.
Tove Manning
Ålder: 32 år
Familj: Mamma, pappa och storasyster
Bor: I Göteborg
Gör: Driver Toves Fisk i Vallda
Fritidsintressen: Shoppa och SPA:a
Röster om Tove Manning
Tove från Göteborg kom till oss på Billströms Fisk efter flytten till Rydebäck 2020. Hon pendlade ner till jobbet och blev snabbt en uppskattad del av vardagen i butiken. Med stort engagemang, ansvarstagande och ett starkt pannben tog hon sig an både kunder, kollegor och arbetsdagar med positiv energi. För mig, Johan Billström, har Tove varit en viktig och omtyckt del av Billströms Fisk och vårt team.
Johan Billström
Billströms fisk, Helsingborg
Tove har alltid ett stort leende. Hon är positiv och sprider glädje runt sig, både på arbetsplatsen och till alla hon möter. Hon är en fantastisk lagspelare som alltid ställer upp och gärna hjälper till oavsett situation. Dessutom har Tove en imponerande bredd av kunskap och erfarenhet, och är dessutom bra på att komma med smarta tips och goda recept. Valldaborna kan verkligen känna sig lyckligt lottade som fått en så kunnig, omtänksam och fantastisk fiskhandlare till sitt område.
Alexander Villesen
Vän och före detta kollega
Det började i Feskekôrka
Tove har jobbat med att sälja fisk sen hon gick ut nian. Det började med sommarjobb hos Qvirist i Feskekôrkan..
Text och illustration: Sjömatsfrämjandet
Rödspättan Pleuronectes platessa är en av våra vanligaste plattfiskar och har fått sitt namn av de roströda fläckarna på ovansidan. Den är vanligt förkommande på västkusten och upp till södra Östersjön. Rödspättan är vanlig i svensk husmanskost och en omtyckt matfisk.
Rödspättan simmar upprätt när den föds, men vänder sig sedan till sidan och omvandlas till plattfisk när den är ca 15 mm lång.
Färgen på fläckarna varierar efter bottenförhållanden där vissa individer är enkelt bruna medan andra har klara orangefärgade fläckar.
❶ Biologi och utbredning
Rödspättan är en plattfisk som känns igen på de karaktäristiska roströda fläckarna. Den kan väga upp till 7 kg och bli 100 cm lång. I svenska vatten vanligen 0,3–0,6 kg. Rödspättan är en saltvattensfisk, men förekommer även i bräckt vatten. Den föredrar sand- och lerbotten, från kustzon ned till 250 m djup. Sommartid håller den sig på grundare vatten, men går djupare ner under vintern. Födan består främst av småmusslor, maskar och kräftdjur.
❷ Bestånd och förvaltning
Rödspättan är vanligt förekommande i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön upp till Gotland. Internationella havsforskningsrådet (ICES) delar in arten i två bestånd: ett för Nordsjön och Skagerrak, och sedan 2026 ett sammanslaget bestånd för Kattegatt och hela Östersjön. Bestånden anses väl förvaltade enligt SLUs Fiskbarometern. Fisket sker på de kvoter som fastställts av Havs- och vattenmyndigheten.
❸ Fiskeplatser och metoder
Svenska yrkesfiskare fiskar rödspätta i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt samt i delar av Östersjön. Fisket sker med trål, snurrevad och garn. I Sveriges sydligare vatten har rödspättan historiskt sett betraktas som bifångst vid bland annat riktat fiske mot torsk i Östersjön och havskräfta i Kattegatt, men numera betraktas rödspättan en målartsart. Rödspättan tillhör en av våra kommersiellt viktigaste plattfiskar.
❹ Tillagning och recepti
Rödspätta är en omtyckt matfisk med en karakteristisk smak. Köttet är vitt, mjukt och magert. Den är god att både tillaga hel och som filé. Från rödspätta kan man få ut två större filéer eller fyra mindre. Rödspätta passar bra att steka men är också god i en gratäng. En klassisk och uppskattad maträtt är panerad rödspättafilé och helstekt rödspätta med pepparrot och skirat smör. Rödspättan är som bäst från sommaren till sen höst.
Rödspättan har små benknölar i en båge bakom ögonen, vanligen 5-6 st.
Rödspätta kallas även för rödspotta, spätta och inom restaurang använder man ibland även ordet kungsflundra för stor rödspätta.
DET ÄR ÄVEN SÄSONG FÖR…
◗ Kummel
◗ Bleka
◗ Makrill
◗ Abborre
◗ Sik
◗ Sandskädda
"Rödspättan är en populär matfisk med god smak, hållbart bestånd och enkel tillagning"
!LÄS MER
På Sjömatsfrämjandets hemsida hittar du information om olika arter men också tips på goda recept.
Ingemar Lyxell, kock & krögare Restaurang FISK
En mycket användbar fisk är koljan, Melanogrammus aeglefinus. Den gör sig fint både som ungsbakad, ångad, stekt eller rå och smaken är mild och påminner om torskens.
Koljan funkar lika bra till vardags som fest beroende på tillbehör.
Det är måndag och stängt när jag kliver in på Restaurang FISK. I dag förbereds för tisdagens lunch och både Ingemar och hans fru Ingrid preppar i köket. FISK är en lunchrestaurang nere i fiskhamnen i Göteborg där just fisken står i centrum. Jag kliver in genom bakdörren och får en kopp kaffe medan vi sätter oss runt ett av borden. Här får man känslan av både fransk kvarterskrog och lokal fiskbutik.
Ingemar är kanske mest känd för att ha startat Restaurang 28+ tillsammans med Ulf Johansson, även om många också njutit av Ingemars mat på Lyxells på Vallda. Ingemar berättar att när han sålde restaurangen för tre år sedan skulle han bli pensionär, men så blev det inte. När lokalen på Fiskhamnsgatan fyra dök upp kunde de inte stå emot.
Utöver det serveras också en veckans sallad.
– Oftast blir det kolja berättar Ingemar, förutom när kummeln är under säsong. Koljan är en fantastisk fisk och användbar på så många olika sätt. Folk blir ofta förvånade över att den med hjälp av olika tillbehör kan smaka så olika.
– Vi dras själva till städers fiskhamnar och saluhallar när vi är på resande fot. Där finns alltid genuin mat som lagats från enkla kök med stolthet och de allra finaste råvaror. Så varför skulle inte Göteborgs fiskhamn ha sin egen fiskrestaurang, säger Ingemar.
Nu har de haft restaurangen i två år och drivit den precis så som de har velat. De två tillsammans med lite hjälp i disken. Ingemar lagar maten och Ingrid fixar i lokalen, serverar och dessutom bakar hon allt själv, både bröd och något sött till kaffet.
Här serveras en fisk varje dag. Fisken blir både dagens rätt och en god soppa.
Just då kommer Mathias på Valen Trading, som ligger rakt över gatan, förbi med en låda nyfilead kolja som skall portioneras upp till morgondagens lunch. Ingemar tipsar om att koljan behöver salt och blir bäst om den rimmas innan den tillagas. Själv brukar han salta den som om han skulle tillaga den direkt och sedan låta den ligga över natten, men man kan också lägga koljan i en rimlag, förklarar han. Mängden salt i rimlagen behöver man anpassa beroende på hur länge koljan skall rimmas. Rimmar man den över natten brukar 2-3 msk salt per liter vatten vara lagom medan 0,5 dl salt per liter vatten blir bra om du ska rimma den i 10-20 minuter.
Koljan som Ingemar förbereder skall serveras som ett somrigt smörrebröd på tisdagens lunch. På en skiva danskt rågbröd lägger Ingemar krämig gräddfil och salt kapris innan han lägger på den ångade koljan. Ovanpå kommer kokt skivat ägg, rädisor, hackad gräslök och dill. Över allt detta ringlas ljuvligt brynt smör som mixats tillsammans med matjessill och serveras med nykokt färskpotatis. Restaurang FISK är väl värt ett besök men annars bjuder Ingemar på receptet här bredvid.
Zangré Blanc, Chateau Grézan | Languedoc
Ett elegant och livligt vitt vin. Friska toner av päron och citron med solmogen persika och ananas. Njut detta hos restaurang FISK. Prova annars Chateau L´Hospitalet la Réserve Blanc, 2024 från LanguedocRoussillon. Artnr 7340201.
3004215 | Makrill-lager, Majornas Bryggeri
Maltig smak med inslag av knäckebröd, honung, ananas, citron och örter. Perfekt för en lunch i Majorna helt enkelt. Pris: 25.50
404 Alcohol not found | Beerbliotek, Alkoholfri
Tydlig doft av passionsfrukt, mango och ananas. Friska inslag av grapefrukt och apelsinskal med en markerad och balanserad beska som ger en klassisk IPA-karaktär.
Tips i köket
◗ Kolja passar utmärkt att även använda till att göra färsbiffar på grund av sin förmåga att binda samman färsen bra.
med ångad kolja och brynt matjessillssmör
Koljan tillhör torskfamiljen. Den är smakmässigt mycket lik torsken och de flesta tillagningsmetoderna passar bra. Koljan är en av de fiskarter vi fiskar mest av i Sverige.
Krönikor och information från branschens organisationer
Vi Svenska Fiskare I slutet av maj samlades svenskt fiske till årsstämma. Det är ett år då mycket har hänt både internt och i världen.
Det interna är enklast att summera. Efter ett modigt beslut för ungefär ett år sedan att påbörja arbetet med att samla de största delarna av yrkesfisket i en gemensam organisation var det nu dags för att formalisera den inriktningen genom ett fusionsbeslut. Beslutet blev enhälligt och det är en stor styrka framåt.
Vi fortsätter att mötas av många glada hejarop från aktörer runtomkring
oss som vet att ett enat fiske är en ordentlig förflyttning. Det fanns också en värme och gemenskap i stämmolokalen som bådar gott för framtiden.
Det som händer externt är mer svårfångat. Det politiska samtalet om fisket har varit aktivt under våren. Främst med fokus på Östersjön. Både i Sverige och inom EU drivs förslag som har ett gott syfte att värna miljön och fiskbestånden i Östersjön, men som riskerar att få helt andra konsekvenser.
Fiskets framtid är ett grundläggande samhällsintresse. Sverige behöver en fungerande livsmedelsförsörjning, och kriserna i vår omvärld ger frågan ett större allvar än på länge.
Demersalt Vi Svenska Fiskare har nu genomfört två testkörningar i vårt beredskapsprojekt som vi kallat ”Lokalt fångad fisk i de kommunala köken”.
Det är boende på äldreboende på Tjörn och Öckerö som fått äta fisk fångad av lokala båtar och som beretts av lokala förstahandsmottagare. Utfallet har varit mycket positivt och alla är mycket nöjda med de genomförda leveranserna.
Vi Svenska Fiskare är väldigt glada att kunna bidraga till den svenska livsmedelsstrategin och vår livsmedelsberedskap, skulle det på allvar bli brist på mat i vårt land har fiskarna möjlighet att ta upp mat från havet. Vi hade gärna sett att detta testades i större skala, tänk er stekt strömming i alla äldreboende i Göteborg- då pratar vi livsmedelsstrategi på riktigt
Insjö Sommaren är en tid då mycket av det svenska fisket når våra matbord runt om i landet.
Från kust, hav och våra insjöar serveras råvaror som hör sommaren till, inte minst fisk och skaldjur med stark förankring i svenska traditioner.
Snart tar också kräftsäsongen vid, en uppskattad tid med särskild koppling till insjöfisket. Hela fisket bidrar till livsmedel, arbetstillfällen och beredskap i hela landet. Tillsammans med forskare från SLU provtas fisk i våra vattendrag för att öka kunskapen om bestånden och skapa bättre underlag för ett hållbart fiske. Vi fortsätter arbetet för bättre villkor och ökad förståelse för fiskets betydelse i Sverige. Vi önskar en fin sommar.
Varken bestånden, lokala kustfiskare eller lokala arbetstillfällen i beredningsindustrin på östkusten gynnas av tvära politiska kast och abrupta fiskestopp. Därför är det extra viktigt att vi nu formar en stark organisation för fisket. Det ger oss en röst som har bättre förutsättningar att nå fram. Det mesta arbetet återstår, men vi är på rätt väg. Med många godas krafter kommer vi längre.
Anna V Gunnarsson Insjöfiske
Anna-Karin Trixe vd Vi Svenska Fiskare
Pelagiskt Det har varit en något lugnare period på den pelagiska sidan under april och maj. Flera pelagiska båtar runt Sveriges kust passar på med underhåll, samtidigt som andra inväntar att tobisfisket ska komma igång i Nordsjön.
Vattentemperaturerna har gjort att tobisen ännu inte riktigt uppträtt som planerat, och utestängningen från brittisk zon gör inte situationen enklare. Samtidigt kom ett glädjande besked den 29 maj när ICES presenterade sin rådgivning för Östersjön – samtliga pelagiska bestånd bedöms som goda. För sillen i centrala Östersjön är beståndet nu så starkt, med den högsta lekbiomassan sedan 1985, att det bedöms som återuppbyggt. Positivt är också att sillen ökar något i snittstorlek. Nu ser vi fram emot sommar, sol och matjessill till midsommar!
Johannes Claesson Pelagiskt
Krönikor och information från branschens organisationer
Bra att sopa framför egen dörr – men var hamnar dammet?
Vilken fisk är hållbar och vem bestämmer det? Efter många år i fiskbranschen känner jag mig själv ganska trygg i vilka val jag gör privat. Jag känner till hur bestånd bedöms, hur fisket regleras och hur hållbarhetsarbetet fungerar. Men jag förstår den konsument som bara vill göra rätt, utan att läsa forskningsrapporter. Hur kan vi bäst hjälpa till, utan att skapa andra problem?
Här spelar handeln, offentliga kök och livsmedelsföretag en viktig roll. Svensken förväntar sig att maten i butiken är producerad på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Och samma sak i offentliga kök. Därför är det positivt att svenska företag, offentliga aktörer och organisationer tar hållbarhetsfrågan på största allvar.
Men ibland missar diskussionen
viktiga perspektiv, som ekonomisk och social hållbarhet för svensk livsmedelsförsörjning. Hur blir förutsättningarna att driva en verksamhet när svensk laglig fångst, lager och produktion plötsligt kan anses vara olämplig att konsumera i Sverige?
Vad händer när vi vänder bort blicken? Skyddar vi det vi vill skydda, nu och i framtiden? Eller nöjer vi oss med att sopa framför egen dörr?
För några veckor sedan träffade jag en tongivande lunchkedja i Stockholm för att resonera kring just sjömat och hållbarhet. Det jag tar med mig är ett ökat intresse för att nyfiket våga stanna i det komplexa och undvika generella beskrivningar i svart och vitt eller rött och grönt.
Jag var glad att i mötet kunna presentera projektet Sjömatsportalen, som drivs av RISE tillsammans med
Fyra Blå mat-disputationer på gång
Blå mat-forskningens hjärta och hjärnor är våra doktorander, som lägger fyra till fem år på sina projekt. Efter sommaren ska fyra disputera. Då presenterar de sina resultat och försvarar dem inför publik i diskussion med en inbjuden expert.
Den 18 september försvarar Pontus Gunnarsson (SLU) avhandlingen The Colours of the Rainbow Trout: Feed, Environment, Gut Microbiota, Metabolism, and where they meet. ”Projektet har för första gången kartlagt tarmfloran hos svenskodlad regnbåge och hur den påverkas av foder, vattenmiljö och individuell variation. Resultaten visar också att flera alternativa foderingredienser, som insekter, mikrosvamp, sjöpung och blåmussla, kan användas utan att försämra fiskens tillväxt eller filéns smakprofil. Studien stärker möjligheterna att utveckla lokala foder för svensk sjömatsproduktion.”
Den 25 september disputerar Evangelia Zioga (KTH) på avhandlingen Taste-Sea: Sea Vegetables with Enhanced Flavor for Future Sustainable Foods. Hennes forskning fokuserar på fermentering av makroalger för att skapa hållbara livsmedelsingredienser och alternativ till kött i hybridprodukter. Arbetet omfattar sensorisk utvärdering, näringsanalys och livscykelanalys.
Den 23 oktober försvarar Kristina Bergman (KTH) sin avhandling om att identifiera hållbara sjömatsprodukter och utveckla metoder för att bättre bedöma livsmedels hållbarhet, med särskilt fokus på marin biologisk mångfald i livscykelanalyser av sjömat.
Snart sätts datum för Chalmers-doktoranden Mar Vall-Lloseras disputation, på hennes avhandling om skalbara metoder för att stabilisera havssallat, Ulva fenestrata, för konsumtion eller vidare
Fiskbranschens Riksförbund. Tanken är att samla vetenskapligt baserad och objektiv information om fiskbestånd, hållbarhet, näring och produktion på ett och samma ställe.
Förhoppningen är att fler ska bli trygga med sjömat, ta egna beslut till förbättring – och upptäcka fler arter än idag. Det vore bra för konsumenten, branschen och de marina ekosystemen, alltså bra för Sverige.
Uppåt och framåt!
Krishan Kent Fiskbranschens Riksförbund
förädling. Hon har jämfört höga tryck, sous vide-behandling, fermentering, torkning och inläggning med salt eller socker.
Alla är välkomna, du hittar information om disputationerna i nyhetsbrevet, på webben och LinkedIn!
Ingrid Undeland Koordinator för forskning Blå mat
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se
Besök gärna sjomatsframjandet.se
Räkfisket i Gullmarsfjorden får fortsätta under en övergångsperiod fram till den 1 juli 2027. I Kosterfjorden–Väderöfjorden är räkfisket fortsatt tillåtet för fartyg med särskilt tillstånd.
Fiskestopp Från den 1 juli 2026 införs ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen. Havs- och vattenmyndigheten har samtidigt beslutat om undantag för det kustnära räkfisket i Kosterfjorden–Väderöfjorden, medan räkfisket i Gullmarsfjorden ska upphöra den 1 juli 2027.
Det nya regelverket är en följd av regeringens beslut om ett generellt förbud
mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen. Förbudet omfattar bland annat marina nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden. Samtidigt har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) möjlighet att besluta om undantag om fisket bedöms vara förenligt med syftet för områdesskyddet.
På västkusten finns två marina skyddade områden där bottentrålning efter nordhavsräka bedrivs i större omfattning: Gullmarsfjorden och Kosterfjor-
Havs- och vattenmyndigheten bedömer att räkfisket i Kosterfjorden–Väderöfjorden kan fortsätta utan att motverka områdets skyddssyften. Fisket omfattas av särskilda regler och ingår sedan länge i den samförvaltning där fiskare, forskare, myndigheter och kommuner tillsammans utvecklar förvaltningen av området. För Gullmarsfjorden är bedömningen att bottentrålning inte är förenlig med områdets bevarandesyften, vilket leder till ett förbud från den 1 juli 2027.
den–Väderöfjorden. Efter samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län har HaV beslutat att räkfisket i Gullmarsfjorden ska fasas ut och förbjudas helt från den 1 juli 2027. Fram till dess får fisket fortsätta under en övergångsperiod. Myndigheten bedömer att räkfisket i Gullmarsfjorden inte är förenligt med syftet för de skyddade områden som berörs. Övergångsperioden ska ge de berörda fiskeföretagen möjlighet att anpassa sin verksamhet innan förbudet träder i kraft fullt ut.
För Kosterfjorden–Väderöfjorden har HaV gjort en annan bedömning. Där får räkfisket fortsätta även efter den 1 juli 2026 för fartyg som har särskilt tillstånd. Beslutet grundas på myndighetens bedömning att fisket, under nuvarande förvaltningsformer och villkor, kan bedrivas utan att motverka syftet med områdesskyddet.
– Det är väldigt positivt att fisket efter räka i Kosterhavet kan fortsätta. Räkfisket i området är en del av Norra Bohusläns själ, och bedrivs väldigt skonsamt och hållbart. Det gör det även i Gullmaren men här gör HaV en annan bedömning, vilket är tråkigt både för kustfiskarna och konsumenten som inte längre kan njuta av Gullmarsräkan, säger Mathias Ivarsson på Vi Svenska Fiskare.
Beslutet innebär därmed att det kustnära räkfisket i norra Bohuslän kan fortsätta i Kosterfjorden–Väderöfjorden, medan verksamheten i Gullmarsfjorden successivt avvecklas fram till sommaren 2027.
Studien visade att de flesta var nöjda med sin utbildningsnivå. Trots det visade svaren att 77% var intresserade av någon form av vidareutbildning. De ämnen som verkar locka flest är filetering och livsmedelshantering följt av distribution och marknad, AI i verksamheten och sjömatens användningsområden och tillämpningar.
Undersökning Hur ser utbildningsbehovet ut i den svenska sjömatsbranschen? Det var frågan fyra masterstudenter från Chalmers tekniska högskola tog sig an under våren när de genomförde ett projekt tillsammans med Sjömatsfrämjandet. Genom en kartläggning av befintliga utbildningar, intervjuer med representanter från olika delar av näringen och en enkätundersökning har studenterna undersökt vilka kunskaper som efterfrågas idag och vilka kompetenser som kommer att behövas framöver.
Resultatet visar att sjömatsbranschen i stor utsträckning bygger på praktiskt och erfarenhetsbaserat lärande. Inom flera yrken, exempelvis fiske och fiskhandel, saknas tydliga utbildningsvägar och mycket kunskap förs fortfarande vidare genom praktik, lärlingskap och arbete sida vid sida med mer erfarna kollegor. Samtidigt finns ett tydligt intresse för kompetensutveckling. Hela 77 procent av de som svarade på undersökningen uppgav att de är intresserade av någon form av vidareutbildning. Många ser ett behov av att utveckla sina kunskaper i takt med att branschen förändras och nya krav ställs på verksamheterna.
De områden som återkom tydligast i både intervjuer och enkätsvar var livsmedelshantering och hygien, fiskhantering och filetering, artkunskap och råvarukännedom, regelverk och tillstånd samt teknik, digitalisering och AI. Flera av dessa kunskaper är centrala för att säkerställa kvalitet, livsmedelssäkerhet och spårbarhet genom hela värdekedjan.
Studien visar också att många upplever hinder för att utbilda sig. Tidsbrist lyfts fram som den vanligaste orsaken, samtidigt som flera uppger att de har svårt att hitta relevanta utbildningar eller information om vilka kurser som finns tillgängliga. Därför efterfrågas framför allt kortare utbildningar som går att kombinera med arbete. Korta kurser på 1–5 dagar och distansutbildningar är de utbildningsformer som flest föredrar.
Även om studien bygger på ett begränsat antal intervjuer och enkätsvar ger den en värdefull bild av vilka kompetensområden som branschen ser som viktigast framöver.
Under hösten planerar Sjömatsfrämjandet att presentera resultaten mer ingående vid ett webbinarium där branschen får möjlighet att diskutera framtida utbildningsbehov och möjliga utbildningsinsatser.
● Forskare har identifierat flera gener som hjälpt atlantsillen att anpassa sig till Östersjöns bräckta vatten. Studien visar bland annat att förändringar i gener som påverkar rommens skal och spermiernas funktion varit avgörande för att lyckas reproducera sig i den låga salthalten. Resultaten ger ny kunskap om hur arter kan anpassa sig till nya miljöer på relativt kort tid.
Studie: Ma, C. m.fl. (2026), PNAS – Sperm, egg and embryo proteins critical for genetic adaptation of herring to low salinity in the Baltic Sea. DOI: 10.1073/pnas.2601861123.
Siffran
10,7
Så många kilon vägde den gråhaj som i början av juni kom in som bifångst och såldes på Göteborgs Fiskauktion. – Det var 10 år sedan vi fick in en gråhaj sist, så detta är inte så vanligt, berättar Roger Thilander, vd vid Göteborgs Fiskauktion.
”Genom att beskriva en rätt med sensoriska och kulturella ord ökar attraktionskraften”
Marcus K Adevi, Mat- och konsumentforskare, RISE, Om hur nudging kan påverka våra matval. Saftig smörbakad lax från Kalix med citrustoner låter godare än lax med citron
Svensk fisknäring 3 / 2026
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se
Besök gärna sjomatsframjandet.se
Här finns aktuell lagstiftning sammanfattat samt branschens tolkningar av regelverk för märkning av sjömat och konsumentinformation
Uppdaterat Fiskbranschens
Riksförbund har publicerat uppdaterade branschriktlinjer och en ny märkningshandbok för sjömat. Dokumenten är framtagna för att ge stöd till företag i hela värdekedjan och bidra till en mer enhetlig tilllämpning av lagstiftningen inom sjömatsbranschen.
Branschriktlinjerna fungerar som ett praktiskt stöd för företag som ska uppfylla kraven i livsmedelslagstiftningen. De ska också underlätta hanteringen av frågor som blivit allt mer komplexa genom ökade krav från både myndigheter och kunder.
Samtidigt lanseras en ny märkningshandbok för sjömat. Handboken sammanfattar aktuell lagstiftning och innehåller branschens gemensamma tolkningar av regler för märkning och konsumentinformation om fisk och skaldjur. Syftet är att ge tydligare
vägledning till företagen och bidra till mer enhetlig information till konsumenterna.
Dokumenten är frivilliga att använda, men Fiskbranschens Riksförbund uppger att man förväntar sig att medlemsföretagen följer både branschriktlinjerna och märkningshandboken.
Branschriktlinjerna har tagits fram i samråd med Livsmedelsverket och godkändes av myndigheten i maj 2026.
!LÄS MER
Du hittar branschriktlinjerna och märkningshandboken på Fiskbranschens hemsida
1-9 augusti
En temavecka för havsmiljön med mycket kul som händer längs hela västkusten.
18-20 augusti, Trondheim
Internationell mässa med fokus på fiske, vattenbruk, teknologi och hållbarhet.
6 september, Göteborg
En dag fylld av fisk & skaldjur, underhållning & Sveriges största fiskdisk.
15-16 september, Göteborg
Mycket roligt väntas när
Fastfood, Catering & Restaurangmässan firar 20 år.
28 september –1 oktober, Ljubljana
Europas största mötesplats för vattenbruk med fokus på odling, forskning, teknik.
19 oktober
Gemensamt lyfter vi sjömaten i Sverige Här kan du läsa mer och även anmäla din aktivitet.
, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan
Ladda hem HJÄLP, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan