Bra fett för hjärta och hjärna
Fullproppad med viktiga näringsämnen
PROFILEN
Sprider kunskap om havets resurser
MÄSSA
Bildcollage från Nordic Seafood Summit
PÅ KURS
Utbildning som räddar liv
MAT & DRYCK
Fast med mild god smak
Supergott och rikt på protein
Enligt råden ska vi öka konsumtionen. Trots det väljer allt fler bort sjömat. Vad får vi egentligen för pengarna?
i
Hör
gärna av dig till mig! linda@svenskfisknaring.se
et är lätt att prata om pris i tider som dessa. Men när vi i det här numret lyfter temat prisvärd sjömat handlar det om något större än kronor och ören. Det handlar om sjömatens verkliga värde. För vad får vi egentligen när vi väljer fisk och skaldjur? Vi får högkvalitativt protein, viktiga vitaminer och mineraler – och inte minst de nyttiga fettsyror som bidrar till både hjärt- och hjärnhälsa. Sjömat är, enkelt uttryckt, en investering i vårt välbefinnande.
Det finns en tydlig riktning framåt, vilket vi kunde känna av under Nordic Seafood Summit i mitten av mars. Vi behöver öka den svenska produktionen av sjömat, stärka lönsamheten i hela kedjan och se till att mer fisk landas och tas till vara här hemma. Det handlar inte enbart om näringens utveckling, utan också om vår gemensamma beredskap och förmåga att försörja oss i en föränderlig omvärld.
För att lyckas med det krävs ett nära samspel mellan alla delar av branschen – från fiskare och vattenbrukare till förädlingsled, handel och beslutsfattare. Vi är en liten näring och just därför är samarbete avgörande. När vi delar kunskap, driver frågor gemensamt och ser helheten stärker vi både konkurrenskraften och möjligheten att nå ut med sjömat som är tillgänglig och prisvärd för fler. Sjömat är ett näringsrikt, hållbart och klokt val – något vi också gemensamt lyfter under Sjömatens dag 19 oktober.
"När vi väljer sjömat får vi inte bara en god måltid utan också en mängd hälsovinster."
Utmaningarna är många, men det är även möjligheterna. I det här numret speglar vi några av de initiativ och människor som driver utvecklingen framåt. Från inspirerande möten och samtal under Nordic Seafood Summit till det viktiga arbetet med sjösäkerhet och utbildning vid Öckerö Maritime Center. Vi möter också Ilona Miglavs, en profil som med sitt engagemang och sin drivkraft utbildat både konsumenter och bransch i allt från fiske till maritim gastronomi. Hur får vi fler att välja sjömat? Kanske börjar det med oss själva – genom att oftare välja fisk och skaldjur på tallriken.
Trevlig läsning!
Linda Frithiof Sjömatsfrämjandet
TACKSAMHET
Vi är så glada för att ha tilldelats Sjömatspriset. Många i branschen har gjort fantastiska insatser, inte minst övriga finalister. Detta tar vi emot med stor respekt.
Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?
Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.
13 34 22 7
Nummer 2/2026
6 Sjömatspriset Vinnaren sprider kunskap och matglädje
10 Tillsammans Branschens alla aktörer samlade på NSS
12 Vattenbruk Fullt hus och givande presentationer på Vattenbrukskonferensen
13 Tema
Sjömat är prisvärd hälsokost
18 Reportaget
Kunskap om säkerhet till havs räddar liv
22 Profilen
Ilona Miglavs, marinbiologen som brinner för att sprida kunskap
27 I Säsong
Kummel – en fantastisk matfisk med lätt skaldjurssmak
28
Mat & dryck
På Tiraholms fisk vill man lyfta gäddan, en utmärkt matfisk
30 Inblick & utblick Information och nyheter från våra producent- och branschorganisationer
32 Forskning & fakta CHARMfabriken bjuder på svinnsmarta rätter
34 På gång Mässor, konferenser och annat kul
Branschtidningen Svensk fisknäring ges ut av Sjömatsfrämjandet. För gratis prenumeration, scanna qr-koden och följ instruktionerna.
Kontakt Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54, info@sjomatsframjandet.se Ansvarig utgivare Roger Thilander, 070-562 40 19
Annonser Linda Frithiof 0702-82 69 76, linda@svenskfisknaring.se
Layout och tryck Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal, www.billes.se
Omslag Sjömat ger mycket valuta för pengarna. Tallrik från Västergården keramik. Foto: Sjömatsfrämjandet
Välkommen till Göteborgs Fiskauktion, Sveriges största av sitt slag. I mer än 100 år har det bedrivits handel med färsk fisk och färska skaldjur på samma plats i Fiskhamnen i Göteborg.
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
Sjömatspriset delades ut under mingelmiddagen som arrangerades under Nordic Seafood Summits första dag. Förutom heder och ära består Sjömatpriset även av en prischeck på 30 000 kronor.
Finalist Det blev Sjömatsfrämjandet som tog hem Sjömatspriset 2026 i stenhård konkurrens.
– Det är en fantastisk bekräftelse på att vårt arbete verkligen gör skillnad, säger verksamhetsledaren Linda Frithiof.
Med stor kunskap och smittande engagemang arbetar Sjömatsfrämjandet för att göra sjömat mer tillgänglig och sänka trösklarna för fler att köpa, laga och äta
fisk och skaldjur oftare.
För sina insatser fick Linda Frithiof tillsammans med Anne Hamnebo, utbildningsansvarig på Sjömatsfrämjandet, ta emot Sjömatspriset 2026, då det delades ut under Nordic Seafood Summit i Göteborg.
– Vår verksamhet har funnits länge om än i olika former. Att vi får det här priset just nu tror jag handlar om att vi tack vare stödpengar från Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet fått möjlighet att växla upp vårt arbete, säger Linda.
VISSTE DU ATT
Sjömat innehåller omega-3 som är viktigt för hjärnans utveckling.
• Sjömatspriset instiftades 2024 och hyllar individer, företag och organisationer som genom innovationer, projekt eller produkter utvecklat den svenska sjömatsnäringen.
• Juryn består av representanter från Nordic Seafood Summits styrgrupp, branschorganisationer, grossist- och restaurangledet och dagligvaruhandeln och innovationsstödjande organisationer.
• Sjömatspriset 2026 sponsras av Ikano bank.
Genom sitt arbete sprider organisationen matglädje, lyfter nya arter och får både konsumenter och professionella aktörer att vilja utforska fler sätt att använda havets råvaror.
– Sjömatsfrämjandet speglar hela sjömatsbranschen i sitt arbete med att öka kunskapen om sjömat och att inspirera både dagens och framtidens konsumenter – och de har verkligen lyckats göra skillnad, säger Krishan Kent, ordförande i Sjömatsprisjuryn och representant för Fiskbranschens riksförbund, och fortsätter:
– Nu när branschen har stöd av Livsmedelsstrategin 2.0 för att öka sjömatsproduktionen så måste även konsumtionen och intresset för att servera sjömat hänga med. Det gör Sjömatsfrämjandets arbete ännu viktigare!
Vad ska ni göra med prispengarna?
– Vi har inte bestämt det än men det lutar mot en inspirationsresa av något slag, säger Linda Frithiof. Övriga finalister till Sjömatspriset 2026 var dels Axfoundation, som samlar forskare, producenter, kockar och handel för att tillsammans driva utvecklingen av framtidens hållbara livsmedel. Dels familjeägda Skillinge Fisk-Impex i Simrishamn, som med sin starka tro på sjömatens framtid investerat och innoverat för att utveckla verksamheten och skapa nya arbetstillfällen. Sjömatspriset delades ut under mingelmiddagen som arrangerades under Nordic Seafood Summits första dag.
Text: Agneta Renmark
Vinnare Abba och ICA Malmborgs hyllas för sitt arbete med hållbar sjömat. Priset, som delas ut av Marine Stewardship Council (MSC) och Aquaculture
Stewardship Council (ASC), under Nordic Seafood Summit i Göteborg, uppmärksammar aktörer som driver utvecklingen mot en mer hållbar sjömatsmarknad.
Under Nordic Seafood Summit lyftes årets vinnare fram som exempel på hur både producenter och handlare kan göra skillnad. Abba tilldelas MSC Guldfisken 2026 för sitt arbete med hållbart fiskad sill. Med 100 procent Nordsjösill från väl förvaltade bestånd visar företaget att klassiska produkter kan möta moderna hållbarhetskrav. Sillen, en självklar del av svenska traditioner, blir därmed inte bara en smakupplevelse utan också ett ansvarsfullt val.
Samtidigt prisas ICA Malmborgs med MSC & ASC Guldfisken 2026 för sitt långsiktiga arbete i butik. Genom certifierade fiskdiskar, kunnig personal och tydlig kommunikation gör de det enklare för kunder att välja rätt. Under devisen ”Fina fisken” gör man det tydligt och trovärdigt för kunden att välja smart. Enligt MSC:s Sverigechef Carl Dahlman är vinnarna bevis på att hållbar sjömat kan vara både tillgänglig och självklar. Tillsammans visar Abba och ICA Malmborgs hur starka varumärken och engagerade butiker kan bidra till levande hav och ett mer hållbart matsystem.
● Jan ”Dojan” Aronsson är en av deltagarna i Sveriges mästerkock 2026. En sann sjömatsambassadör med lång erfarenhet i fiskbranschen. Genom rutan sprider han både kunskap och matglädje när han tar sig an tävlingens utmaningar, inte minst när det gäller sjömat. Jannes matlagningsintresse väcktes tidigt, i samband med att han startade fiskaffär i Guldheden i Göteborg. – Kunde man komma med bra recept till kunderna så fick man sålt sina varor helt enkelt. Det var där grunden las för mitt intresse i köket, berättar Janne. Vägen till tävlingen gick via sonen, som först sökte själv men i stället övertalade både produktionen och sin pappa att det var Janne som skulle vara med.
● Stort grattis Helena Hörnstedt, fiskansvarig, Ica Torgkassen, Uppsala. Boken GÖS av Anders Johnsson och Andreas Hylthén kommer på posten till dig. Vi vill tacka alla som ville vara med i utlottningen för alla tips om vad de vill läsa mer om.
● Den 27e mars valdes Hans Sjöberg som ny ordförande för SVC, Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund och efterträder där med Roger Skymne. Mathias Ivarsson, Vi Svenska Fiskare, valdes till vice ordförande. SVC har ingen politisk funktion men äger bolagsgruppen Västkustfisk.
Siffran
Så många olika arter såldes under 2025 på Göteborgs Fiskauktion. Störst volym var det av nordhavsräka, där det under 2025 såldes 1302 ton. Av fiskarna var koljan i störst volym - 409 ton. De arter som det såldes minst av var fenknot, multe, nordisk beryx samt rötsimpa som de alla såldes 1 kilo av per art under året.
Citatet
”Att ha jobbat med beredskap kan vara en konkurrensfördel”
Lillemor Lindberg, Innovatum Science Park, om att vara förbered.
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
VISSTE DU ATT
Sjömat innehåller fullvärdigt protein som hjälper till att bygga och reparera muskler.
EU-förslag Fiske och vattenbruk kan få en allt tydligare roll i EU:s framtida politik. I ett aktuellt förslag till resolution från Europaparlamentets fiskeriutskott lyfts sektorns betydelse för både livsmedelstrygghet och regional utveckling.
I förslaget beskrivs fiske och vattenbruk som “strategiska tillgångar” för EU, inte minst när det gäller att säkerställa en stabil tillgång till livsmedel och stärka unionens livsmedelssuveränitet.
Samtidigt framhålls näringarnas roll i kust- och landsbygdsområden, där de bidrar till sysselsättning, lokal ekonomi och samhällsutveckling.
Förslaget pekar också på behovet av att integrera sektorn tydligare i EU:s övergripande strategier för livsmedel, hållbarhet och nutrition. Det innebär att produktionen av fisk och skaldjur i högre grad bör ses som en central del av framtidens livsmedelssystem.
En annan central del i förslaget är att
Resurser i norr outnyttjade
hållbarheten måste balanseras mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Dessa tre dimensioner lyfts fram som likvärdiga och nödvändiga för att skapa en långsiktigt livskraftig sektor.
Samtidigt betonas vikten av stärkt samarbete, både inom EU och internationellt. Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer pekas ut som centrala för att nå gemensamma regler och en effektiv förvaltning av gemensamma bestånd.
Förslaget lyfter även fiskets bredare roll i samhället. Yrkesfiskare beskrivs inte enbart som producenter av livsmedel, utan också som förvaltare av marina resurser och viktiga aktörer i utvecklingen av den blå ekonomin, med kopplingar till exempelvis havsplanering, turism och cirkulära lösningar.
Sammanfattningsvis visar förslaget att fiske och vattenbruk ges en ökad politisk tyngd inom EU. Om det antas kan det innebära att sektorn får en mer central roll i unionens arbete med håll-
bara livsmedelssystem och utvecklingen av Europas kust- och landsbygdsområden.
Förslaget har behandlats i Europaparlamentets fiskeriutskott och väntas därefter tas upp för beslut i parlamentets plenum. Enligt dokumentationen är en omröstning planerad till våren 2026. Först efter ett sådant beslut blir resolutionen ett officiellt ställningstagande från Europaparlamentet.
!EU-FÖRSLAG
Förslag till EU resolutionen hittar du här
Förstudie En ny förstudie från Jordbruksverket, framtagen av konsulter från Tiraholms fisk, lyfter potentialen för ökat yrkesfiske i sjöar i norra Sverige.
Studien pekar på att det finns betydande outnyttjade resurser i inlandets vatten, samti-
digt som efterfrågan på lokalproducerad sjömat ökar. Förstudien visar att ett utvecklat insjöfiske kan bidra till både livsmedelsförsörjning och regional utveckling, särskilt i glesbygdsområden. Samtidigt krävs anpassade regelverk, bättre logistik och stärkt samverkan mellan aktörer för att potentialen ska kunna tas
till vara. Som ett nästa steg arrangerar Jordbruksverket ett webbinarium den 24 april om utvecklingen av det norrländska insjöyrkesfisket.
!LÄNK TILL FÖRSTUDIEN
Sjömatens dag firades på flera olika platser runt om i Sverige. Här får elever titta och känna på olika arter.
Temadag Den 19 oktober är det åter dags för Sjömatens dag – en nationell satsning för att lyfta svensk sjömat och öka konsumtionen. Initiativet samlar aktörer från hela värdekedjan, från fiske och vattenbruk till handel och restaurang, med målet att sätta sjömaten i fokus.
Bakgrunden är tydlig. Trots god tillgång och höga näringsvärden äter svenskarna mindre sjömat än rekommenderat. Samtidigt pekas fisk och skaldjur ut som viktiga livsmedel i omställningen till mer hållbara kostvanor. Sjömatens dag blir därför en gemensam plattform för att öka kunskapen, inspirera konsumenter och stärka efterfrågan.
Under dagen genomförs aktiviteter runt om i landet – i butik, på restauranger och i offentlig verksamhet. Kampanjen drivs av centrumbildningen Blå mat i bred samverkan med deras företagspartners. Gemensamt bidrar alla till att sprida budskapet om sjömatens roll för hälsa, miljö och svensk livsmedelsproduktion.
För branschen innebär dagen också
en möjlighet att visa upp hela bredden av svensk sjömat, inklusive arter som i dag är mindre kända för konsumenter. Genom gemensamma insatser kan fler upptäcka nya produkter och användningsområden.
Nu är det hög tid att börja planera för årets aktiviteter. Ju fler aktörer som deltar, desto större genomslag får satsningen. Sjömatens dag är ett tillfälle att tillsammans lyfta en näring med stor potential – och att få fler att välja sjömat på tallriken.
LÄS MER Mer information hittar du på Sjömatsfrämjandets hemsida
● Allt fler svenskar kan tänka sig att äta livsmedel tillverkade av sidoströmmar från sjömatsindustrin. En ny studie visar att 81 procent har en positiv eller neutral inställning till sådana produkter. Det tyder på en växande acceptans och nya möjligheter för livsmedelsföretag att utveckla hållbara produkter av råvaror som tidigare inte utnyttjats fullt ut. Stödet är särskilt starkt bland yngre, urbana och högutbildade konsumenter. 1512 personer från Storbritannien, Sverige och Tyskland har tillfrågats i studien gjord av Consumer Compass på uppdrag av foodtech-bolaget Hailia.
Siffran 10 000
Så många ton per år är den ungefärliga produktionsvolymen av röding och regnbåge i Sverige enligt ASC.
Citatet
"Det här gör mig hoppfull"
Anna Ledin, generalsekreterare, HaV, om Klädesholmens sill från GG330 Carmona vid invigningen av Nordic Seafood Summit.
Mässa Under två fullspäckade dagar möttes aktörer från hela branschen, från fiskare och vattenbrukare till producenter, grossister, forskare och myndigheter. Här fanns många intressanta programpunkter, skickligt modererade av Lisa Lemke. Djupdykande sidoevent och en fantastisk middag signerad Frida Ronge. Årets event hade fokus mot hotell, restaurang och catering. Nu laddar vi om inför nästa år då med dagligvaruhandeln i blickfånget.
Veronica Andrén, Lina Waara, Maria Gustafsson och Elin
Gunve från SJV satt bänkade vid invigningen.
Emelie Didrik och Gunilla Muzsynski i Musselbarens Foodtruck under en av de få lugna stunderna.
Johan Hesselgård, Kalmar kommun bjöd på smörbult.
Generaldirektörerna Anna Ledin, HaV, Anna Olofsson, SJV och Christina Nordin, SLV inviger NSS tillsammans med Anna-Karin Trixe, vd, Vi Svenska Fiskare, Krishan Kent, ordf. FR och Madeleine Jonsson, ordf. Miljö- och regionutvecklingsnämnden VGR. Moderator var Lisa Lemke.
Rune Steffensen och Ronny Vall på All 4 Recycle ställde ut i år igen.
Pressekreterare Mattias Svensson, Regeringskansliet, kom som stand in för Peter Kullgren.
Susanne Ekstedt, en av initiativtagarna till NSS gick runt tillsammans med Kajsa Olsson på Nordic Seafarm.
Mattias Dernelid, Fiskhallen Sorunda och Janne Bark, Musselbaren hann med en kaffe innan provsmakningseventet drog igång.
Mats Eriksson, Henrik Johansson och Erik Utas höll ställningarna i Svenska Fiskauktioners monter.
Angelica Kristiansson och Mats Öckander på Lagafors berättade om sina rengöringssystem för livsmedelsindustrin.
Mingelmiddagen var en fantastisk smakupplevelse skapad av Frida Ronge.
Alexander Lindqvist, Head chef på Quality Hotel 11 och hans team i köket levererade på toppnivå när kvällens middag serverades.
Oscar Nord & Olivia Westerström i Musselfeeds monter bjöd på bästa provsmaket. Chips med musseldipp.
André Persson och Ebba Sandbecker i LayerLogics monter
Anna V Gunnarsson, Vi Svenska Fiskare, Erika Axelsson, Länsstyrelsen Halland och Elin Gunve, SJV.
Jennie Björkenheim-Ajo och Fredrik Torell bjöd på algsallader i olika smaker i Kobbs monter
Mattias Harbeck och Adam Ekstedt i fiskgrossisten Nordsjöfisks monter.
Pär-Eric Ståhl, Leon Lek, Harry Ahlström och Eric Gustavsson representerade den yngre generationen fiskare i Vi Svenska Fiskares monter.
Mikael Jönsson och Mattias Renström från Rökeriet Göteborg bjöd på en fantastisk rökt och marinerad lax.
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
Konferens Den 24-25 mars var det dags för den 11e vattenbrukskonferensen att äga rum, den här gången i Mora. Det var välbesökta dagar med en stor bredd på deltagarna. Helena Höj, Dalarnas Landshövding, invigde konferensen och hälsade alla välkomna till Mora och Dalarna.
Årets konferens tog upp viktiga punkter såsom sårbarhet, beredskap och utvecklingsområden men också flera korta intressanta presentationer från olika aktörer i branschen. Utöver ett fullspäckat program märktes det att det faktiskt är mat vi jobbar med. Mycket ener-
gi hade lagts på att få in lokala råvaror men framför allt god sjömat på menyn. Bland annat serverades regnbågslax från Älvdalslax och röding från Vattudalens fisk, från köket på Mora Hotell & Spa med köksmästare Andreas Andersson i spetsen.
Konferensen arrangerades av Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NK fV) tillsammans med medarrangörerna Dalarna Science Park, Innovatum Science Park, Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket, Matfiskodlarna, Region Dalarna, Vattenbrukscentrum Norr, SLU Aquaculture & Swemarc.
levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.
För mer information: info@havetsskafferi.se
Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50
Havskräftan bor i hålor i lerbotten på 20 - 600 meters djup
Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!
031-704 30 60 | info@rakexport.se
Tel. 054-85 11 15 e-post: info@cantec.se www.cantec.se
Teknik för livsmedelshantering Ta kontakt med oss, vi hjälper er med
REDSKAP knivar, tänger, skärpstål, sågblad, handverktyg, skärplattor m.m.
ROSTFRITT arbetsbord, skänkvagnar, rökvagnar m.m.
KLÄDER & SKYDD gummikläder, arbetskläder, skor, stövlar, skärskydd m.m.
HYGIEN Vikan hygiensystem, skrapor, borstar, kemsprutor m.m.
KRYDDOR dill, dillfrö, konserveringsmedel m.m.
MASKINER kvarnar, ismaskiner, knivslipsmaskiner m.m.
PRISVÄRD
SJÖMAT
Många konsumenter väljer bort sjömat på grund av priset. Men är den egentligen så dyr, med tanke på vad man får för pengarna? Enligt näringsexperterna är fisk och skaldjur nämligen rena hälsokosten, som många gånger kan vara bättre än medicin!
av AGNETA RENMARK foto SJÖMATSFRÄMJANDET & PRIVAT
Sju av tio svenskar vill äta mer fisk, framför allt för att det är gott och nyttigt, enligt en undersökning från Norges sjömatråd.
Samtidigt är det allt färre svenskar som följer Livsmedelsverkets rekommendationer om att äta fisk och skaldjur två till tre gånger per vecka. I dag är det bara var fjärde svensk som lever upp till det rådet.
– Det är en allvarlig utveckling, inte minst ur ett folkhälsoperspektiv, säger Charlotte Rapp, svensk representant för Norge sjömatråd.
Priset är den främsta anledningen till att allt fler väljer bort sjömaten.
Och för att travestera vad en känd företagsledare sade för några år sedan (även om det då handlade om skatt): ”Vad fan får jag för pengarna?”
Jodå, rätt mycket visar det sig!
EnLIgt MAj-LIS HELLEnIUS, livsstilsprofessor vid Karolinska Institutet, är sjömat definitivt en del av ett hälsosamt matmönster, som kan ha större effekt på hälsan än mediciner mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter.
– Det är ingen motsättning mellan farmakologisk behandling och en hälsosam livsstil, men en hälsosam livsstil ska alltid utgöra grunden. Vi underskattar ofta betydelsen av hälsosam mat och överskattar ibland effekterna av annan medicinsk behandling, säger hon.
Fisk ingår även i en så kallad antiinflammatorisk kost och kan motverka kognitiv svikt, såsom olika typer av demens.
– Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning får 75 procent av svenska ungdomar i sig för lite fleromättade fetter, vilket inte är bra för en växande hjärna. Sjömaten är därför superviktig redan från småbarnsåren och genom hela livet.
Apropå den rådande proteinhajpen vill Maj-Lis Hellenius även gärna framhålla fisk som en fantastisk proteinkälla; det är lika mycket protein i en bit lax eller makrill som i kött.
Hon slår även ett särskilt slag för laxen, som innehåller vad hon kallar ”kungen av antioxidanter” – astaxanthin. Det är en karotenoid som ger laxen sin rosa färg och som är betydelsefull i kroppens försvar mot fria radikaler.
Maj-Lis Hellenius erfarenhet är att många tycker att det är svårt att laga fisk.
Maj-Lis Hellenius, läkare och professor i allmänmedicin fokuserar på hur livstil kan förebygga hjärtkärlsjukdomar.
– Därför behöver vi som jobbar med mat och hälsa bli bättre på att ta fram enkla och inspirerande recept. Fiskbranschen kan även bli bättre på att produktutveckla sådant som gör det smidigt för konsumenterna att använda sjömat i vardagen. Det gäller ju inte bara fisk och skaldjur utan även musslor, sjögräs och alger.
EnLIgt Ann-SofIE SAndbErg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers, skiljer sig sjömat från många andra livsmedel just genom sina aktiva komponenter och gynnsamma hälsoeffekter. Förutom högkvalitativa proteiner och betydelsefulla omega 3-fettsyror innehåller fisk både mineraler och andra mikronäringsämnen som är livsviktiga för kroppen: järn, zink, selen, kalcium och vitamin B12, samt i de feta fiskarna även vitamin A och D.
Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, menar att sjömat har unika gynnsamma hälsoeffekter.
– Detta är särskilt viktigt nu när många äter mindre kött och där minskad köttkonsumtion är en del av Livsmedelsverkets nya nationella kostråd. Då behöver vi det blå alternativet ännu mer; det går inte att kompensera med bara växtbaserat, säger
Ann-Sofie Sandberg och trycker särskilt på att järnbrist faktiskt är ganska vanligt – inte minst bland tjejer och unga kvinnor.
Fisk är även bra vad gäller viktreduktion, då forskningen visar att det både ökat mättnaden och påverkar förbränningen.
– Man har sett i vetenskapliga studier att fettförbränningen verkar ökar i kroppen genom ökad aktivitet i mitokondrierna, vilket är cellernas egna små kraftverk.
Också Ann-Sofie Sandberg framhåller fiskfetternas betydelse för hjärnans funktion, något som kan påverka redan på fosterstadiet.
– Det är väldigt synd om gravida och ammande
”Vi underskattar ofta betydelsen av hälsosam mat och överskattar ibland effekterna av annan medicinsk behandling.”
kvinnor undviker fet fisk av rädsla för miljögifter. Det är betydligt farligare att inte äta fisk än att äta fisk – men givetvis ska man välja så klokt som möjligt.
StEpHAn röSSnEr, LäkArE och professor emeritus som arbetat mycket med överviktsproblematik,
PRISVÄRD SJÖMAT
betonar att inte ens de fetaste av fiskar innehåller tillnärmelsevis lika mycket fett som en falukorv.
– Dessutom är fiskfetterna, till skillnad från korv och kött, enbart nyttiga, säger han.
Att sjömaten kommit lite i skymundan som hälsokost tror han delvis har att göra med prisbilden:
– För en familj som har svårt att få ekonomin att gå ihop är det svårt att täcka proteinbehovet med fisk när inte ens sill och strömming är billigt längre. När jag växte upp var det fattigmansmat, i dag är det lyxmat.
Stephan Rössner tycker även att andra branscher varit bättre på innovation och produktutveckling.
– Fågelproducenterna har varit extremt framgångsrika när det gäller att utveckla olika styckningsdetaljer, färs och bekvämt förmarinerade produkter. Det gör att kyckling upplevs som väldigt prisvärt av många konsumenter.
MEn HUr SkA man då komma bort från den där eviga prisdiskussionen?
Tja, ett sätt kan vara att jämföra utväxlingen av näring per krona.
Veronica Öhrvik, agronom och projektledare inom framtidens mat på Axfoundation, har räknat på just detta när det gäller ett hundratal olika typer av matvaror. I samband med Nationella vattenbrukskonferensen presenterade hon ett av dessa exempel (se bild), där hon jämförde odlad regnbågslax med kycklingfilé, blandfärs och oxfilé – allt med svenskt ursprung och efter dagspriset i en lokal livsmedelsbutik i Stockholm.
– Det vi försöker förklara är att med tanke på allt vad man får för pengarna så är det inte dyrt med sjömat, säger hon.
Som framgår av illustrationen ger regnbågen nästan sex gånger så mycket näring som oxfilén gör för samma peng. Blandfärsen är bara häften så bra medan kycklingfilén är den som ligger närmast – men som trots sitt betydligt lägre kilopris alltså ändå inte helt lyckas matcha regnbågen.
Det som ingår i näringsuträkningen (vilken baseras på internationell forskning och RISE) och som är relevant för just sjömat, kött och fågel är: protein, vitaminerna A, C, D, E och folat, samt järn, kalcium, kalium, magnesium (som det gärna ska vara mycket av) samt mättat fett (som det ska vara lite av). Hade man även räknat med innehåll av fleromättade fetter så hade det varit till ännu större fördel för den feta fisken.
Stephan Rössner, läkare och professor emeritus, tidigare vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet.
Friederike Ziegler, forskare inom hållbar sjömat, RISE
”Det är betydligt farligare att inte äta fisk än att äta fisk – men givetvis ska man välja så klokt som möjligt.”
Hur ser en ökad men ändå hållbar sjömatskonsumtion egentligen ut? Frågan går till Friederike Ziegler, forskare på RISE.
Många konsumenter är osäkra på vilken fisk och annan sjömat de kan köpa och äta med gott samvete. Det som enligt Friederike Ziegler är avgörande vad gäller odlad fisk är att den har låg åtgång av resurseffektiva foder.
– Därför är ökad konsumtion av extraktiva arter som musslor och ostron extra smart, då de inte kräver något foder alls, säger hon.
De tillhör även den grupp av sjömat som har lägst miljöpåverkan i kombination med högt näringsinnehåll, inte minst av spårämnen som mineraler och vitaminer.
Vad gäller vildfångade arter är det grundläggande att det inte fiskas mer än bestånden klarar, liksom att fiska med bränslesnåla metoder.
– Det blir lätt komplext med många arter, bestånd och fiskemetoder, och jag skulle säga att man som konsument får förlita sig på de miljöcertifieringar som finns, säger Friederike Ziegler.
För att minska förvirringen samarbetar rISE med Fiskbranschens Riksförbund för att ta fram en digital plattform, Sjömatsportalen, där man sammanställer information kring viktiga aspekter av hållbarhet och hälsa för de viktigaste arterna/ bestånden som säljs på den svenska marknaden. Målet är att öka förtroendet och bidra till såväl ökad konsumtion som produktion av hållbar sjömat.
Det bästa med att vara fiskare är friheten ute på sjön och känslan när man håvar in en riktigt fin fångst.
– Då är det värt allt slit, säger sillfiskaren Peter Söderberg på båten Courage af Skillinge.
Bröderna Peter och Mattias Söderberg och deras söner Alexander och Hampus, är fiskare i fjärde och femte generationen. Tillsammans har de båten Courage af Skillinge – en 34 meter lång trålare som fiskar sill och skarpsill för humankonsumtion och som levereras till Skillinge Fisk-Impex.
– Vi har haft båten i 27 år och moderniserat den på alla tänkbara sätt. Inte minst har vi investerat i stora kyltankar för att sillen ska hålla kvaliteten från att vi drar upp den till att vi landar den ett dygn senare, säger Peter Söderberg.
Att fisken är dyr håller han inte med om, inte med tanke på allt som krävs innan den når konsumenten. Själv är han ute till sjöss större delen av veckan, lite olika beroende på väder, och lossar fisk fyra, fem gånger i veckan för att den ska vara så färsk och fin som möjligt.
– Jag har bra stöd hemifrån, det är förutsättningen för att kunna leva så här. Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– Det beror på var fisken finns och vilken tid på året det är. Vi brukar normalt sova hemma och åka till båten tidigt på morgonen och sedan hem igen på kvällen. Är fisken längre ut i havet så har vi kanske sex, sju timmars körning fram och tillbaka. Då är det inte lönt att åka hem, då får vi sova ombord i stället, säger Peter Söderberg.
Peter Söderberg, fiskare på båten SIN 602 Courage.
båten ska i land, två timmar efter samt när fisken blivit sorterad.
Hur tror du att man ska vända konsumenttrenden och få fler, inte minst unga, att äta mer sjömat?
– Vi fiskare behöver kanske ta mer plats i debatten, bemöta med fakta och förklara hur saker och ting fungerar. Många har förutfattade meningar med tanke på allt som rapporteras i media om fiskdöd och hotade bestånd. Ta bara den här dioxindebatten, som är fruktansvärt felaktigt. Det har aldrig varit problem med dioxin här nere hos oss under de 20 år som vi har tagit prover. Men folk tror att sillen är giftig i hela Östersjön och väljer bort den, säger Peter Söderberg, som tycker att fisket får skulden för sådant som i själva verket handlar om övergödning, klimatförändringar och dålig förvaltning av exempelvis säl och skarv.
– Prio ett för oss är att fiska hållbart och göra ett så litet klimatavtryck som möjligt. Vi lever ju på det här och vill kunna fortsätta att fiska även i framtiden.
”Prio ett för oss är att fiska hållbart och göra ett så litet klimatavtryck som möjligt.”
Han vill absolut inte framstå som ”en gnällig fiskare” men tillägger att alla regelverk, som till stor del styrs från EU, krånglar till tillvaron.
– Det mycket administration där vi måste kolla och dubbelkolla att vi inte missat något eller skrivit fel. Tre, fyra gånger om dagen måste vi rapportera vår navigerings- och fångstdata elektroniskt till Havs- och vattenmyndigheten – både innan
Vad är det bästa med att vara sillfiskare?
– Känslan av att vara ute på havet, så fort man är hemma så längtar man ut igen. Och att håva in en fångst med riktigt fin sill och skarpsill, som är så där blanka, feta och fina – det är fantastiskt! Ibland kan de vara alldeles blågröna på ryggen, nästan som akvariefiskar. Då vet man också att man får bra betalt och då är det värt allt slit. Hur äter du själv helst din sill?
– Jag tycker bäst om att bara steka den rätt upp och ned och äta den nystekt med lingon och potatismos. Inlagd sill är också gott men då ska det vara ättiksbaserade inläggningar så att man känner den goda sillsmaken.
Rikard Dahlberg på Hovås Fisk har fullt att göra inför påsk och många trogna kunder kommer förbi för att handla.
4
röster om prisvärd sjömat
❶ Varför köper du sjömat?
❷ Vad säger du om prisbilden?
Hans Ulfsparre, 58 år, projektledare, Uppsala:
❶– Först och främst tycker jag att fisk är gott! Sedan vet jag ju att det är nyttigt också; min dietist säger att det är bra för hjärta och muskeluppbyggnad. Här i Uppsala köper jag en del fryst fisk i livsmedelsbutiken, det funkar till soppor och grytor, men vi har även bra fiskhandlare när man ska laga något lyxigare. ❷ – Jag befinner mig i en livsfas där det finns mer ekonomiskt utrymme för god och hälsosam mat med hög kvalitet. Häromdagen köpte jag röding för 199 kronor kilot – det är ju extremt prisvärt!
Liv Hallendorff, 25 år, juriststudent, Stockholm:
❶ – Fisk är gott och känns lyxigt, jag väljer gärna fisk framför kött när jag äter på restaurang. Men för mig, som fattig student, är priset helt avgörande när jag bestämmer mig för vad jag ska köpa. Samtidigt är jag kvalitetsmedveten och vill hålla mig till nordiska råvaror i så hög utsträckning som möjligt.
❷ – Fisk är dyrt. Jag tycker att jag får lite för pengarna och för liten variation när jag köper fisk. Men om det är extrapris på Lidl kan jag slå till på två laxsidor och sedan frysa in i portionsbitar.
Joakim Antus, 35 år, IT-arkitekt, Härnösand:
❶ – Som småbarnsfamilj är vi måna om att äta gott och varierat och då ingår fisk och skaldjur. Vi brukar handla fryst fisk i matbutiken och äter det minst en gång i veckan. Barnen gillar det mesta men hos oss blir det ofta fiskpinnar, lax i ugn och olika pastas
– Fisk har blivit dyrare, vilket gör att vi inte äter det lika ofta som vi skulle önska. Egentligen vill vi köpa mer hållbar fisk men den har blivit svårare att hitta i frysdisken. Krokfångad torsk finns till exempel inte längre.
Lena Asp, 60 år, utredare, Onsala:
❶ – Som inflyttad till västkusten är det fantastiskt med tillgång till färsk fisk. Jag älskar fisk och skaldjur äter det gärna flera gånger i veckan. Det är ett bra komplement till kött och grönt när man vill äta allsidigt och varierat.
– Jag tycker att priset i förhållande till den kvalitet man får är bra och att det är mycket näring för pengarna jämfört med processad mat. Det handlar ju även om tillgång och efterfrågan; om det har varit blåsväder måste man ju inte köpa färska skaldjur.
Handblossen blir upp till 1000 grader och hålls med hjälp av en svetshandske
På Öckerö Maritime Center i Göteborgs norra skärgård hålls utbildningar för yrkessjöfart. Just idag har en grupp yrkesfiskare samlats för en intensiv utbildningsdag kring säkerhet. Teori varvas med praktiska moment som kan göra skillnad när olyckan är framme. Här handlar det om att vara förberedd – för ute till havs ställs kunskap och rutiner på sin spets.
text och foto LINDA FRITHIOF
Ute till havs är hjälpen ibland långt bort och både säkerhetsutrustningen och kunskapen om hur den används kan vara livsavgörande. Det senaste året har olyckor inom yrkessjöfarten ökat och fyra personer har mist livet, vilket gör ämnet extra aktuellt.
kLoCkAn är StrAX halv nio och den här dagen är det åtta personer som ska gå kursen. Kursen behöver man gå vart femte år och de flesta har varit med tidigare. Med var sin kopp kaffe i handen inleder David Svanström morgonen med ett pass om överlevnad. Vi tittar på olika flytvästar och överlevnadsdräkter. Sextimmarsdräkterna är gjorda i tjock neopren och gör att du klarar sex timmar i femgradigt vatten.
Det är viktigt att spänna åt remmarna nere vid fötterna och hoppa i vattnet med fötterna först. Annars finns en risk att luften i dräkten hamnar i fötterna och gör
De praktiska övningarna är ett viktigt moment i utbildningen. Det är här man kopplar samman teorin med verkligheten.
det svårt att flyta upprätt i vattnet. Det finns också entimmesdräkter som är enklare att arbeta i, gjorda i ett gore-texliknande material. David förklarar att på vintern när vattnet är runt 2–5 grader klarar du dig 15 till 30 minuter utan dräkt innan du blir medvetslös men redan inom de första tre minuterna drabbas du av köldchock.
Efter genomgång inne går vi alla ut för att få prova pyrotekniken på riktigt. Först testas röksignalen och orange rök pyr ut över vattnet. Det är en vindstilla dag men trots det kan man se röken sakta röra sig väster ut. Två av deltagarna får dra handblossen. Svetshandske och skyddsglasögon används som skydd eftersom handblosset blir upp mot 1000 grader varmt. Sist är det dags för fallskärmsraketerna som fyras av med en rejäl smäll.
Eft Er En k A ff EpAUS är det dags för sjukvårdspasset. Erika Cordaly som till vardags arbetar som sjuksköterska på ambulansen i Göteborg håller i momen-
Under övningen används hörselkåpor då fallskärmsraketen går av med en rejäl smäll.
tet. Hon går igenom den första bedömningen, hur man ser till att luftvägarna är fria, stoppar blödningar och förebygger cirkulationssvikt. Vi får också testa Heimlich manöver, stabilt sidoläge och öva HLr.
Hjärtstartarna är otroligt enkla att använda och kräver ingen som helst förkunskap men är avgörande för att rädda liv när ett hjärtstopp inträffar, speciellt till havs, förklarar Erika.
Erika berättar att det finns tre stycken drönare med hjärtstartare i Göteborgsområdet. Detta kan vara avgörande speciellt på små båtar där man kanske saknar hjärtstartare och snabbt behöver hjälp.
Det är en lång utbildningsdag och vi gör paus för lunch. På vägen pratar jag med Petter Nystedt som är kundsamordnare på öMC.
– Förr låg utbildningen över två dagar med fler praktiska moment, då var dagarna inte så här långa, förklarar Petter. Det finns ett regelverk som styr utbildningsinnehållet men det är myck-
et utrymme för hur detta skall tolkas och genomföras. Det har gjort att olika utbildningsaktörer getts möjligheten att hålla korta säkerhetsutbildningar med mindre omfattande innehåll, som vi har haft svårt att prismässigt konkurrera med. Vi tycker att det är viktigt att praktiskt få öva i trygga miljöer så att man är förberedd om olyckan skulle vara framme. Säkerhet är ju A och O när man är ute till havs, förtydligar Petter.
M ättA oCH t ILLbA k A i stolarna drar Andreas Backman i gång nästa del, stabilitet. Andreas är utbildningssamordnare och yrkeslärare på öMC. Han berättar om var man har den samlade tyngdpunkten, Center of Gravity, G, och hur den påverkas när man lastar sitt fartyg. Men också om avståndet mellan G och M (Metacenter) och hur det påverkar stabiliteten. Ett stort gM ger ett stabilt fartyg som rätar upp sig snabbt när det lutar. – Det viktigaste är att man har koll på hur man lastar sitt fartyg. Att man lastar så lågt som möjligt och inte börjar lasta
Niklas Persson på Öckerö brandstation går igenom de olika typerna av brandsläckare och när de skall användas.
uppe på däck som redskap till exempel. Men också att man har koll på sitt gM. Det är just när det kommer till ytterligheter som det kan hända olyckor och då är det viktigt att man har koll på sin stabilitet.
Vi lär oss också om vikten av att lasta jämnt och vilka andra punkter som påverkar G som till exempel vätskor som rör sig fritt i tankar, is på däck och förskjutningar av last. Andreas förtydligar vikten av att se till att fartyget är sjöklart innan avgång. Det gäller både lösa föremål och att stänga dörrar för att inte få in vatten i båten.
pÅ br A ndStAtIonEn på Öckerö inte långt från öMC tar Leif Olsson och Niklas Persson emot för att utbilda i brandsäkerhet och brandskydd. Båda är brandmän, även om Leif nu är pensionerad.
– För att en brand ska uppstå krävs tre saker, berättar Leif, och frågar om det är någon som vet de tre olika delarna i den så kallade brandtriangeln.
Nästan alla i gruppen har gått kursen
Kolsyresläckaren riktas mot eldens bas, alla får testa i tur och ordning.
Öckerö Maritime Center
ÖMC ligger vid Björnhuvudet på Öckerö i Göteborgs skärgård och är ett komplett utbildningscenter med fokus på sjösäkerhet. Verksamheten grundades 1997 under namnet Fiskets Utbildningscenter. De har även en avdelning ute på Rindö (Vaxholm) i Stockholms skärgård. ÖMC bedrivs som en ideell organisation och överskott investeras i verksamheten. Medlemmar i föreningen är Sjöräddningssällskapet och Fiskarna avd 6 Öckerö. Idag ges stöd och utbildning till den bredare yrkessjöfarten och till gymnasieskolans sjöfartsprogram. ÖMC har ett nära samarbete med Sjöräddningssällskapet SSRS. Säkerhetskursen för yrkesfiskare ges med och utan rökdykning och i dag är det krav på att man som fiskare ska gå en säkerhetsutbildning för yrkesfiske vart femte år.
tidigare och svaren – syre, värme och bränsle – kommer snabbt. Teorin bryts av för att visa en kontrollerad explosion då gasol antänds i ett begränsat utrymme. Vikten av att stänga alla reglage när gasolen inte används är tydlig.
Efter lite fika fortsätter kursen utomhus. Alla hoppar i overall, brandskyddsutrustning, gummistövlar och hjälm. Niklas går igenom de olika typerna av brandsläckare och hur de används. Det enklaste många gånger, då branden inte är så stor och när liv ska räddas, är att använda en brandfilt. Leif instruerar hur filten ska dras från huvudet och sedan ner över kroppen mot fötterna. Alla får pröva. Under tiden förbereder Niklas nästa övning. Han tänder upp ett eldkar som sedan alla, en och en, får testa att släcka. Rökdykning som är sista övningen är det bara vissa som går, och beror på vilken utrustning man har ombord på fartyget. När allt är klart är klockan åtta på kvällen och en lång och intressant utbildningsdag är över.
Kvalitet, flexibilitet och hållbarhet.
Fryst, klar att använda – bara tina och tillaga Mild, naturlig smak – enkel att krydda efter behov Rik på protein – utan onödiga tillsatser
Nyfiken, dedikerad och triggas av motstånd. Ilona Miglavs är marinbiologen som vet det mesta om livet under ytan, och som ägnat större delen av sitt yrkesliv åt att sprida kunskap om havets resurser hela vägen fram till tallriken.
av
AGNETA RENMARK foto: SJÖMATSFRÄMJANDET & PRIVAT
Få personer har betytt så mycket för att öka kunskapen om fisk, skaldjur och annan sjömat som Ilona Miglavs. Hon har guidat uppemot 30 000 personer på Göteborgs Fiskauktion, lagat sjömat tillsammans med tusentals skolbarn och utbildat såväl vanliga konsumenter som kockar och medarbetare i dagligvaruhandelns fiskdiskar. – Jag brinner för att dela med mig av min kunskap. Folk har ofta ingen aning om hur yrkesfisket funkar. De kan säga ”åh, vad räkorna är dyra” – och ja, det är ju för att det har blåst 20 sekundmeter! Min mission är att förklara hur det är att fiska, hur schyssta arbetsförhållanden ser ut och hur otroligt väl fisket är kontrollerat i dag.
LIk A vIktIgt tyCk Er hon att det är att utbilda inom maritim gastronomi:
– Jag vill få alla att tycka att fisk är gott, allt annat är ett misslyckande. Många tror att fisk är svårt att lyckas med men egentligen behöver man bara känna till några knep: att rimma är bra, liksom att använda termometer och ha lock på stekpannan.
MEn oM vI skulle ta den här historien från början. För Ilona Miglavs, som alltid gillat djur och natur och som tog dykarcertifikat redan som 16-åring, var det givet att plugga marinbiologi och akvakultur vid Göteborgs universitet. När hon skulle skriva sin D-uppsats (som handlade om kompensationstillväxt hos röding) föll valet på Fiskeriuniversitetet i Tromsö, nästan 200 mil hemifrån.
– Det var ingen som trodde att jag skulle göra det, så då gjorde jag det! Jag triggas av motstånd, säger hon och berättar hur hon kom till Tromsö påsken 1985 och möttes av snö överallt och
inte en människa inom synhåll – alla helglediga norrmän var ju i sina hytter.
Men hon trivdes bra och det som från början bara skulle bli en termin blev i stället åtta år inom forskningens tjänst som fast anställd på universitetet, där mycket kretsade kring vattenbruk och olika arter för att kartlägga potentialen för odling i större skala – hur de parar sig, lägger ägg, byter skal och så vidare.
– Att befinna sig högst uppe i norr, mitt i en forskningsmiljö kring cirkumpolära arter där forskare från både hela Norden, USA och Ryssland möttes, det var verkligen inte i the middle of nowhere – tvärtom!
I samband med storhelger åkte hon hem till maken i Gråbo, och när hon blev gravid med första barnet 1993 var det dags att flytta tillbaka till Västkusten.
– Det är bara ett och ett halvt år mellan mina två barn så det var lite intensivt där ett tag.
Ilona Miglavs är en person som inte bara kan fisk, hon får andra att förstå och uppskatta den också!
Ilona fick fria händer att bygga upp utbildningscentret vid Göteborgs Fiskauktion där hon sen jobbade under 14 år som utbildningsansvarig.
EftEr förä Ldr ALEdIgHEtEn läste hon ekonomi och gjorde praktik på Fiskeriverket, vilket tog karriären i en helt ny riktning. Det var nämligen här som hon kom i kontakt med Gunnar Witzel på Göteborgs Fiskauktion och Wilhelm Alexandersson på Västkustfiskarnas organisation, vilka gav Ilona fria händer att bygga upp ett helt nytt utbildningscenter.
länge oroats över den minskade konsumtionen.
Upplägget, som riktades till skolklasser, var att de först fick vara med på en guidad visning genom fiskauktionen tillsammans med Ilona och sedan ha ett teoripass förenat med praktisk matlagning. – Många kunde ha en minst sagt tveksam inställning till fisk, men om de exempelvis fick panera och steka sin egen fiskpinne så var det sedan inget fel på aptiten, säger Ilona Miglavs. Hon berättar om halvårslånga väntelistor och nöjda lärare som gärna kom tillbaka med nya klasser år efter år.
"Min dröm var länge att åka till varmare länder för att studera musselodlingar. I stället hamnade jag i den arktiska kylan samtidigt som jag hatar att frysa".
– Det var ett tomt skal som jag fick fylla med innehåll och utrusta med allt från köksmaskiner till tallrikar. Syftet var att öka intresset för sjömat bland barn och unga, eftersom branschen
– De sade att det var så skönt att för en gångs skull kunna slappna av medan eleverna lärde sig nya saker. De kände att jag hade full kontroll över situation och inte tolererade vare sig kepsar eller tugggummin.
vArIfrÅn dEn där naturliga auktoriteten kommer ifrån har hon inte funderat så mycket över. Men mamman kom från Tyskland och ville ha ordning och reda hemma, det var strukna linneservetter till varje måltid. Pappan var krigsflykting från Lettland som älskade att vara ute i naturen och plocka bär och svamp.
– Han dog tyvärr när jag bara var sex år. Sedan fick jag en styvfar som jobbade på bananbåtar världen över och gillade att dyka. Det var nog så mitt intresse för vatten började. Min dröm var länge att åka till varmare länder för att studera musselodlingar. I stället hamnade jag i den arktiska kylan samtidigt som jag hatar att frysa, säger Ilona Miglavs, som under hela intervjun envisas med att ha både fleeceväst över skjortan plus en täckjacka.
EftEr 14 År på Göteborgs fiskauktion tog hon steget över till Hanssons Fisk, av Sveriges största fiskgrossister, där hon sedan 2014 arbetar som ansvarig för kvalitet och utbildning. I första hand
Maritim gastronomi enligt
Ilona: det enkla är oftast det goda.
Ilona Miglavs beskriver sig gärna som en ”morsa på jobbet”: ”Det är mig alla ringer när något inte funkar, det kan vara en krånglande kaffemaskin eller vilket förpackningsmaterial vi ska välja eller att fixa stoppet i avloppet”.
utbildar hon kunderna – alltså medarbetare inom dagligvaruhandel och storkök – i sådant som hållbart fiske och miljöcertifiering samt praktisk råvarukunskap och tillagning.
– Ska man få svarta siffror i fiskdisken måste man börja med att utbilda personalen. Många tror att så fort något börjar lukta fisk är det oätligt och så slänger de fullt ätbara råvaror. Men en sjötunga är som allra bäst efter två, tre veckor, förutsatt att du haft den på is. Då är det bara att rulla av skinnet och göra en sjötunga meunière.
Att fÅ konSUMEntEr att välja andra arter än lax och torsk är en stor utmaning enligt Ilona Miglavs, som själv arbetat hårt för att öka intresset för bland annat lake och pigghaj.
– Ofta landas inte ens diversefisken. Reglerna är för krångliga, där yrkesfiskarna måste ha en egen låda och lapp för varje art. En förenkling av regelverket hade hjälpt oss på traven!
Karriär i korthet
Utbildad marinbiolog som doktorerat i marin biologi och akvakultur vid Fiskeriuniversitetet i Tromsö. Arbetat på Fiskeriverket och Oceanografiska institutet. Utbildningsansvarig på Göteborgs fiskauktion i 14 år, en verksamhet hon byggde upp från noll. Sedan 2014 kvalitets- och utbildningsansvarig för en av Sveriges största fiskgrossister, Hanssons Fisk, där hon sprider kunskap om allt från hållbart fiske till råvarukunskap och tillagning för dagligvaruhandel och storkök.
Matfilosofi: Kvalitet och omsorg med råvaran i fokus. ”Det får gärna vara långkok men inte med fler än sju ingredienser – då reducerar och förenklar jag.”
Övrigt: Fick Västra Gastronomiska Akademins diplom 2005 ”för synnerligen förtjänstfulla insatser i gastronomins tjänst”. Arrangerar matlagningskurser i maritim gastronomi för seniorer på fritiden.
ILonA MIgLAvS är nyfiken av naturen och kan gå i gång när hon exempelvis tar del av en forskarrapport kring hur man får bort skinn på bläckfisk med hjälp av papayaenzymer.
– Jag har fortfarande regelbunden kontakt med min handledare från tiden i Tromsö, Malcolm Jobling. Han skickar olika publikationer till mig som han tror att jag är intresserad av. Den senaste handlade om varför fisk i recirkulerande anläggningar kan smaka jordigt – alltså vad som händer på molekylnivå.
öv Er HU v Ud tAgEt är Ilona Miglavs intresserad av allt som påverkar fiskens kvalitet hela vägen fram till konsumenten: havsmiljö, bestånd, hantering, lagring, beredning.
– Jag vill ta reda på fakta för hitta ”hålen” och sedan kunna täppa till dem. Många i branschen tycker nog att jag är ganska ”på” men jag har även vett att backa när jag märker att jag inte kommer längre.
Dedikerad branschpersonlighet som brinner för att dela med sig av sin kunskap. Här under en genomgång av olika ostronsorter.
”Ska man få svarta siffror i fiskdisken måste man börja med att utbilda personalen. Många tror att så fort något börjar lukta fisk är det oätligt"
Att när MA SIg pensionen känns aningen ångestfyllt eftersom jobbet är ett stort intresse och de som jobbar i branschen är som familj.
– När jag fyllde år senast fick jag en t-shirt upptryckt med en bild på mig själv med texten ”Don Corleona”, säger hon och skrattar – fiskbranschens egen maffiaboss alltså!
För att öva på att vara ledig när andra jobbar har hon strukit ett rött streck över hela maj månad i sin kalender. – Jag har alltid drömt om att göra som skomakaren och stänga ned mellan hägg och syrén. Jag ska ta min kajak och hängmatta för att paddla och sova i skogen men även ha tid att sköta om alla mina blommor och bin.
Ilona Miglavs
Ålder: 65 år
Familj: Make och två utflugna barn, 31 och 32 år, samt två barnbarn.
Bor: Hus i Gråbo.
Gör: Kvalitets och utbildningsansvarig på Hanssons fisk.
Fritidsintressen: rida, spela golf, paddla kajak och vara ute i naturen.
Genuint dedikerad och med en nyfikenhet som aldrig sinar är Ilona en unik tillgång för sjömatsbranschen. Hon har en komplett kunskap om det mesta som lever under vattenytan, därtill stor erfarenhet av tillagning och insikt om sjömatens hälsofördelar. Det är inte många som tar med sig internationella forskar- och sjömatstidskrifter för att läsa på semestern, bara för att det är så spännande – men det gör Ilona! Karin Fagerstål, tidigare ansvarig för Svensk Fisk och Sjömatsfrämjandet, som arbetat med Ilona i 20 år.
Ilona är en av de mest kunniga profilerna inom svensk fiskerinäring. Hennes pedagogiska förmåga och djupa expertis gör henne till en självklar auktoritet, oavsett om det handlar om artkunskap, tillagning eller framtidens hållbara fiske. Jag har haft förmånen att arbeta med Ilona vid flera tillfällen, bland annat i tv-serien Havets mat. Utöver hennes imponerande kompetens är hon även en varm, generös och oerhört uppskattad kollega och vän.
Peter Källström, Fiskelyckan i Västra Frölunda och tidigare medlem i styrelsen för Fiskhandlarföreningen.
Blommor och bin
Ilona är ledig mellan hägg och syrén för att hinna njuta av naturen – och sin biodling.
Text och illustration: Sjömatsfrämjandet
Kummeln Merluccius merluccius är som bäst nu under sen vår fram till hösten.
Den är en fantastiskt god matfisk med en lätt skaldjurssmak. Kummel fiskas av svenska båtar framför allt i Nordsjön och Skagerrak.
Kummeln är den enda i familjen kummelfiskar i europeiska vatten. Andra kummelarter såsom Kapkummel kommer från Sydamerika och Nya Zeeland.
Underbettet visar att kummeln är en rovfisk som gärna fångar sina byten underifrån.
❶ Biologi och utbredning
Kummeln tillhör ordningen Gadiformes det vill säga torskfiskar men familjen Kummelfiskar. Kummeln kan väga upp till 15 kilo och bli 135 cm lång. Vanligtvis ligger vikten runt 1 – 4 kilo i våra vatten. Kummeln håller sig framför allt i de djupa områdena på runt 200 – 1000 meter. Framför allt över dy och lerbotten. Tidvis simmar kummeln i stim. Leken sker över djupa bankar i Kattegatt och Skagerrak under april-augusti.
❷ Bestånd och förvaltning
Kummeln i nordöstra Atlanten delas av Internationella havsforskningsrådet (Ices) in i två bestånd som utvärderas och förvaltas separat. Det finns i dagsläget ingen biologisk grund för indelningen i ett nordligt och ett sydligt bestånd, utan separationen är gjord av praktiska förvaltningsskäl. Beståndet anses väl förvaltat enligt SLUs Fiskbarometern. Fisket sker på de kvoter som tilldelas från Havs- och vattenmyndigheten.
❸ Fiskeplatser och metoder
Kummeln är en nattjägare och äter gärna lysräkor, vilket ger en god skaldjurssmak på köttet. För att inte avslöja sig är kummeln svart i munnen så att det inte syns när den gapar.
Kummeln är långsmal och spolformad med en brunsvart rygg, grå sidor och vit buk.
Kummel fiskas av svenska yrkesfiskare i Nordsjön, Skagerrak och kan ibland fångas även i Kattegatt. Kummeln fiskas vanligtvis med bottentrål och garn/nät men kan också fångas med långrev. Det är under sommartid då kummeln vandrar om till grundare bankar för att leka som den framför allt fiskas. Kummeln är en utpräglad rovfisk och jagar framför allt under natten vilket gör att fisket ofta bedrivs under senare dagen och in på natten.
❹ Tillagning och recept Kummeln är en mycket omtyckt matfisk med många användningsområden. Köttet är vitt till gulvitt och har ett mjukt kött när den är rå men som när den tillagas blir fast. Kummeln äter gärna skaldjur såsom räkor och får därför en lätt skaldjurssmak i köttet. Den passar utmärkt att både steka och pochera men är också god både grillad och i grytor. Har du möjlighet att köpa kummeln med skinnet kvar, behåll det under stekning så håller den bättre ihop.
DET ÄR ÄVEN SÄSONG FÖR …
◗ Makrill
◗ Horngädda
◗ Bleka
◗ Långa
◗ Blåmusslor
◗ Gädda
"En mångsidig och uppskattad matfisk som är både ett gott och hållbart alternativ på matbordet"
!LÄS MER
På Sjömatsfrämjandets hemsida hittar du information om olika arter men också tips på goda recept.
Rovfiskarnas konung gäddan, Esox lucius, är lite av en bortglömd art. Fast i köttet med en mild god smak är den en fantastisk matfisk vi borde äta mer av. Gäddan serveras ofta som queneller men är otroligt god stekt eller grillad.
På en halvö ute i sjön Bolmen ligger Tiraholms fisk. Ett familjeägt företag uppbyggt kring gården som Nisses farföräldrar köpte redan 1924. Själva gården har en tusenårig historia och här har gården vuxit i kapp med att företaget utvecklats.
När jag kört in längs Bolmens strand och går upp mot hotellbyggnaden möter Malin mig utanför. Hon visar mig runt genom rökeri, butik och restaurang varpå vi sätter oss och tar en kopp kaffe tillsammans med Jessica Christiansen som är köksmästare här på Tiraholm.
– Det var min mamma och pappa, Nisse och Vicky, som startade företaget 1981. Till en början var det fiske och butik men genom att vidareförädla fisken kunde de också utveckla företaget, berättar Malin.
serverad med laxsjovis och pepparrotskräm.
– Det pratas mycket om att ta hand om bifångst som till exempel braxen men jag tycker att vi kanske i första hand ska lyfta de goda matfiskar vi faktiskt har och gäddan är en bortglömd art som är fantastisk, berättar Jessica.
Medan Jessica steker de havtornsmarinerade gäddbitarna förklarar hon att gäddan behöver en ganska lång tillagning.
– Den ska inte vara rå i mitten, då är konsistensen mer seg än om man jämför med till exempel gösen som man inte vill ska gå upp för högt i temperatur, förklarar Jessica.
Successivt byggdes rökeri, restaurang och 2018 tillkom hotell och konferensanläggning.
– När mamma och pappa startade upp hade de ingen aning om att det i framtiden skulle komma 300 gäster om dagen, sju dagar i veckan under högsäsong. Men tur var väl kanske det, skrattar Malin.
I dag drivs företaget av hela familjen Ekwall. Jonas, Malins yngre bror sköter all förädling och produktion, medan Malin driver övrig verksamhet och allt vad det innefattar. Jens som är äldst i syskonskaran är ordförande och strategen i företaget.
När vi druckit upp kaffet tar Jessica mig ner till köket där hon berättar att hon tänkte laga en havtornsmarinerad gädda
Vi mäter temperaturen och gäddan är uppe i 68 grader när Jessica lyfter av den från spisen. Laxsjovisen som Jessica serverar till, görs precis som klassisk ansjovis. Rätten toppas med vackra skott av rädisa och broccoli och serveras med nykokt potatis. Smaken är ljuvligt sötsyrlig av marinaden och gäddan är riktigt fast och god.
– Många som har provat gädda har kanske ätit den som queneller eller som en gäddwallenbergare men den går också alldeles utmärkt att lägga på grillen, berättar Jessica.
På restaurangen serverar de framför allt rätter lagade på arter de fiskar i sjön. Gädda, gös, lake, braxen och ål men också regnbåge som de odlar själva.
– Vi tycker ju såklart att man skall äta fisk när man kommer till oss men vi har egna kor av rasen red angus som går på naturbete här på Tiraholm, så en kötträtt finns för de som vill och då känns det extra bra att kunna servera vårt egna.
226701 | Brochet Facile
Sauvignon blanc
Fruktig och frisk med inslag av päron, gröna äpplen och krusbär. Med en fruktig och aromatisk doft av bland annat päron och färska örter. Ett bra och prisvärt väl till den havtornsmarinerade gäddan.
3104403 | Tjuvahålan Lager, Halmstad Brygghus
Ett gott ölalternativ till gäddan är den här lagern med en nyanserad och maltig doft. Inslag av apelsinmarmelad, sirapslimpa och aprikos.
Ängabackens Björksoda 2023
En torr, naturligt mousserande alkoholfri dryck med smakfull syrlighet. Gjord av 100% björksav. Prova gärna denna även till en grillad gös. Kan beställas direkt av Ängabacken eller köpas i deras gårdsbutik.
Tips i köket
◗ Vill man prova att laga egen laxsjovis kan man ta råa fina skivor av regnbågslax och marinera i ansjovisspad över natten. Insjöfisk som ska serveras rå skall först frysas.
HAVTORNSMARINERAD GÄDDA
Recept hittar du här:
Gäddan är med sin långsträckta kropp och stora breda mun en av Sveriges mest välkända rovfiskar. En toppredator som lurpassar på sitt byte.
Krönikor och information från branschens organisationer
Vi Svenska Fiskare Samtidigt som den här texten skrivs sitter Sveriges börsbolag och analyserar sina rapporter från årets första kvartal. Hur går det? Vad har vi levererat? Hur ser prognosen ut? Vilka åtgärder behöver vi vidta för att året ska hamna rätt? Hur reagerar marknaden?
Är kvartalsekonomi något att fundera på för en branschorganisation? Eller för fisket?
Vi håller på med EU-förhandlingar, regelverk, lagförslag. Utredningar. Forskning. Investeringar.
Det är frågor som är långsiktiga. Och väldigt långsamma. Hur mycket skillnad kan vi göra på tre månader? Går det att förflytta en förhandling? Påverka politiken? Förändra människors känslor och
åsikter?
Nej. Och ja.
Förändring kräver mer än ett kvartal. Det tar tid och är segt. Men varje kvartal räknas. För varje kvartal måste räknas. Vi har, liksom börsbolagen, inte råd att tappa fart. Vi har inte råd att missa möjligheter. Vi kan inte vänta och se hur saker går eller hoppas att något ska lösa sig av sig självt. Initiativet och jobbet ligger hos oss. Det är utmanande. Och i grunden är det bra. Det är vi som allra bäst vet vad fisket behöver för att kunna bidra till samhällsutveckling, livsmedelsförsörjning och beredskap. Det är vi som bäst förstår vilken viktig roll vi har och vad som står på spel. Inte vill vi ge initiativet till någon annan. Det är ju vårt. Om vi skrev en kvartalsrapport nu skulle det stå att första kvartalet har
varit en positiv start på året. Det finns ljusglimtar. Men utmaningarna är mycket stora. Fisket behöver en tydligare röst. Vi behöver ta mer initiativ och ta lead i viktiga frågor.
Kvartal två växlar vi upp.
Demersalt De historiskt låga kvoter vi nu har på flera arter gör att prisbilden på fisk och skaldjur för tillfället är väldigt hög, detta är givetvis bekymmersamt för handeln men samtidigt räddningen för fisket. Förutom låga kvoter brottas förnärvarande våra fiskare också med höga bränslepriser till följd av kriget i Iran.
Glädjande är ändå att vi nu ser goda förekomster av både fisk och skaldjur i Skagerrak. Tillgången på räka är mycket god och fångsterna i förhållande till fisketid har varit väldigt bra nu på vårvintern. Glädjande är också att våra fiskare nu ser mer torsk i sina fångster, med det låga uttag vi nu har och med det selektiva fiske vi bedriver tror vi på starkare bestånd de närmsta åren.
Insjö Nu har isarna släppt sitt grepp om de flesta av våra sjöar och det öppna vattnet markerar starten på en ny fas i yrkesfisket. Arbetet växlar upp med redskap som ses över och sätts ut, och säkerheten står alltid i centrum – kalla vatten och snabba väderomslag kräver eftertanke och rätt utrustning.
Under våren har vi många möten med myndigheter och fortsätter dialogen med politiker om datainsamling och miljöövervakning. Vi deltar i projekt med SLU för att lära oss mer om bland annat signalkräftor. Med säsongen i gång ser vi fram emot nya utmaningar, lärdomar och ett gott fiske tillsammans.
Anna-Karin Trixe vd Vi Svenska Fiskare
Pelagiskt Från pelagiska sidan har fartygen haft fullt upp sedan årets start. Våra mindre medlemsfartyg fick en tuff start med hårt väder och sen isläggning på köpet, men rapporterna från Östersjön är glädjande – fisket har varit mycket bra under hela första kvartalet!
Mathias Ivarsson Demersalt
Anna V Gunnarsson Insjöfiske
Samtidigt har våra medlemsfartyg levererat sill från Nordsjön till fabriken i Ellös, som sedan sålts vidare till flera olika svenska producenter. Efterfrågan på MSC-märkt sill på den svenska marknaden är fortsatt hög. Parallellt arbetar vi för att öka landningen av sill och skarpsill för humankonsumtion, främst i Östersjön, och leder en arbetsgrupp inom regeringsuppdraget för att samla hela värdekedjan kring detta. Nu när isen har släppt och solen tittar fram ser vi dessutom fram emot att tobisfisket tar fart igen.
Johannes Claesson Pelagiskt
Krönikor och information från branschens organisationer
Under mina över tjugo år inom Fiskbranschens Riksförbund har jag aldrig upplevt en sådan uppslutning för vår näring som nu. Mycket av det skall vi tacka politiken för, som äntligen satt fokus på den potential som den svenska blå näringen har som värdeskapare och leverantör av hälsosam god mat. Engagemang och vilja blir allt tydligare och synligare.
Livsmedelsverket har börjat arbeta med frågan kring främjande av konsumtion av svensk pelagisk fisk. Generaldirektören för Havs och Vattenmyndigheten talar om vikten av att värdera ekosystemtjänsterna från nyttjande av våra vatten, så som förädlingsvärde och robusta livsmedelskedjor. Jordbruksverket har bildat en dedikerad ”blå enhet” som går från klarhet till klarhet. Vi ser också hur riksdagspartier från
båda blocken börjar uttrycka vikten av vår näring. Här vill jag särskilt lyfta fram Tomas Kronståhl (S) och Joanna Lewerentz (M) som tillsammans bjudit in till Riksdagsseminarium kring ökad förädling av sill och skarpsill från Östersjön. Modigt men också viktigt eftersom vi som bransch och företag behöver stabilitet och förutsägbarhet för att kunna leverera på samhällets förväntan.
Att min upplevelse faktiskt har substans hoppas jag att ni håller med om som såg tre generaldirektörer, politiskt sakkunnige till Peter Kullgren (som stand-in för ministern själv) samt företrädare för både Vi Svenska Fiskare och Fiskbranschens Riksförbund på scen under invigningen av Nordic Seafood Summit. Det var längesedan vi såg en starkare och mer beslutsam uppställning vid ett och samma tillfälle.
Långt och träget arbete har lett fram
till de regelförenklingar som träder i kraft under sommaren 2026. På Vattenbrukskonferensen i Mora fick jag själv träffa och samtala med några av sjömatsbranschens främsta entreprenörer. Det gror framtidstro efter många års motgångar, trots att vi lever i skuggan av en allt oroligare omvärld. Men den oroliga omvärlden får vi återkomma till i annat sammanhang.
Uppåt och framåt!
Krishan Kent Fiskbranschens Riksförbund
Våren har rivstartat med kunskapsbyggande och samverkan i hela den blå värdekedjan
Sjömatsmässan, Nordic Seafood Summit, samlade aktörer från hela värdekedjan för att diskutera framtidens hållbara sjömat. Fokus låg på innovation, spårbarhet, beredskap och konkurrenskraft i en snabbt föränderlig omvärld.
Blå mat deltog med en välbesökt monter och på scenen bemöttes vanliga sjömatsmyter, där våra experter gav vetenskapligt förankrade svar om hållbarhet, hälsa och ursprung. En tydlig slutsats var att samarbete mellan näring, forskning och politik är avgörande för sektorns utveckling och konkurrenskraft.
Veckan därpå samlades 13 unga forskare, sjömatsforskningens framtid, på Kristinebergs marina forskningsstation för Blå mats andra doktorandkurs. Under fem intensiva dagar deltog
studenter och lärare från akademi och industri i presentationer, diskussioner och studiebesök längs med hela värdekedjan, från odling av alger hos Nordic Seafarm till beredning och produktutveckling hos Marenor.
Under veckan hölls även Blå mats tredje webbinarium med över 60 deltagare. Cecilia Solér presenterade temat ”Hållbar konsumtion av fisk från Östersjön – värde, beredskap och framtidens blå livsmedel”. Tillsammans med Lillemor Lindberg och representanter från myndigheter och bransch diskuterades konkreta åtgärder för att stärka kustnära fiske i Östersjön. Webbinariet finns tillgängligt på Blå mats hemsida.
Perioden avslutades med den 11:e Nationella vattenbrukskonferensen i Mora, där över 130 deltagare från industri, myndigheter och forskning samla-
des. Under två dagar behandlades hela värdekedjan – från strategiska förutsättningar för vattenbruk i Sverige med fokus på beredskap, via primär produktion och produktutveckling till marknad och konsument. Konferensen bjöd på många nya möten och smakupplevelser. I menyer och smakprover, signerade kockarna Stefan Hedlund och Andreas Andersson, var svenskodlad sjömat från producenter från hela Sverige de lysande stjärnorna.
Snuttan Sundell koordinator för kunskapsbyggande och kommunikation, Blå mat.
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se
Besök gärna sjomatsframjandet.se
I satsningen blir restflöden från lax till bland annat laxburgare med hjälp av en kreativ kock.
Restresurs CHARM-fabriken i Älvsbyn har dragit i gång en satsning i samarbete med regionala livsmedelsproducenter för att skapa nya affärer av restprodukter och svinn.
– Det känns jättespännande, säger Veronica Apelqvist, vd på BD Fisk.
I dag äts drygt en tredjedel av all mat som produceras aldrig upp. Samtidigt finns ambitiösa mål på EU-nivå som kräver att avfallet inom livsmedelsindustrin
ska minska med 10 procent till 2030. Det är bakgrunden till satsningen ”Experimentera med CHA r M-fabriken”, där ett dussin små och medelstora livsmedelsföretag i norra Sverige deltar.
– Syftet med programmet är att hitta nya användningsområden för råvaror som annars blir över eller slängs bort, säger projektledaren Maja Berggren. Hon beskriver programmet som en kreativ process där medverkande företag tar med sig outnyttjade restprodukter från sina egna verksamheter för att hit-
CHARM-fabriken är ett treårigt projekt med målet att etablera norra Sverige, med Älvsbyn som utgångspunkt, som ett nav för framtidens hållbara livsmedelsproduktion. Bakom projektet står Älvsbyn kommun, i samarbete med Charm i Norr ekonomisk förening. Projektet medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Region Norrbotten, Stiftelsen Anna Borgeryds Minnesfond, Polarbrödsgruppen, Sparbanken Nord och Älvsbyns kommun.
ta nya användningsområden.
– Vi vill hitta bra lösningar för att kunna kommersialisera. En del av detta är produktutveckling med hjälp av kockar, samt omvärldsbevakning.
bd Fisk i Luleå, som ägs av Yrkesfiskarna i Norrbotten, är ett av de företag som är med i satsningen. Och som bland annat har fått testa att göra laxburgare, fisksoppa och fisktacos av fiskspillet, tillsammans med en kreativ kock. – Vårt fokus är att komma högre upp i värdekedjan med vårt fisksvinn – så att det kan bli lönsamt. Tidigare gick det till biogasproduktion i Boden, men transporterna dit är dyra. I dag går det i stället till djurfoder, vilket i praktiken är ett nollsummespel, säger vd Veronica Apelqvist.
Tillsammans med Maja Berggren har hon varit på studiebesök på Island, där man kommit långt med att ta vara på 100 procent av fisken, bland annat genom att producera kollagen till läkemedelsoch skönhetsindustrin. Man har även kontakt med ett företag i Finland som utvecklat en separator med vars hjälp man kan göra en slags ”pulled lax” av spill – trots att både ben och skinn kan finnas kvar.
– Vi vill få fram en hållbar produkt till ett rimligt pris. Om vi ska få det att flyga behöver vi hitta ett hållbart sätt att arbeta med renset för att få fram en prisvärd produkt – det är ofta priset som avgör valet för konsumenter och storkök.
En av Vattudalens fisks anläggningar med regnbågslax i Jämtland.
Hållbart Vattudalens Fisk AB har
ASC-certifierat tre av sina odlingsanläggningar för regnbåge.
Certifieringen, som beviljades den 23 januari 2026, omfattar anläggningarna i Lurö i Lidköpings kommun samt Linjeviken och Postviken i Strömsunds kommun.
ASC (Aquaculture Stewardship Council) är en internationell standard för hållbart vattenbruk och ställer krav på bland annat miljöpåverkan, fiskvälfärd, foderanvändning och socialt ansvar. Certifieringen innebär att produktionen granskas genom hela värdekedjan och ger en hög nivå av spårbarhet. – Att bli ASC-certifierade är en viktig milstolpe för oss. Det är ett kvitto på det långsiktiga hållbarhetsarbete vi bedrivit och ger våra kunder trygghet i att vår produktion tar ansvar för både miljö och samhälle, säger Nathalie Edvinsson, hållbarhets- och strategichef på Vattudalens Fisk.
Certifieringen bidrar också till att öka utbudet av ASC-märkt svensk fisk, något som efterfrågas i takt med att kraven på hållbar och ansvarsfull sjömat växer.
Utvecklingen visar att svenskt vattenbruk fortsätter att ta steg mot ökad transparens och hållbar produktion, och att fler aktörer nu ansluter sig till internationella certifieringssystem.
!LÄS
MER Vattudalens fisk
Anna-Karin Trixe, VD Vi Svenska Fiskare
Världens mest hållbara lax ska odlas i Smögen
Detta är en ny bransch för dig, hur känns det?
– Det är meningsfullt och roligt att jobba med viktiga samhällsutmaningar där det behövs bättre lösningar. Mat är ett av våra mest grundläggande behov, det blir inte viktigare än så. Fisket har potential att vara med och lösa livsmedelsförsörjning och beredskap i en orolig tid. Berätta mer om vad du jobbat med tidigare?
– Jag kommer från fastighetsbranschen och har jobbat med stadsutveckling, framför allt med att lyfta utsatta områden. Dessförinnan har jag jobbat många år inom politiken.
Vilka kommer vara dina främsta arbetsområden?
– Politiken som styr fiskets förutsättningar. Regelverk och kvotsystem, till exempel. Men också om hur branschen kan utvecklas och bidra ännu mer till samhället. Nu lägger jag mycket tid på hur vi kan få mer fisk att landas, beredas och ätas i Sverige.
Vad ser du som den största utmaningen framöver?
– Jag ser att det finns både behov och stora möjligheter inom branschen. Den största utmaningen tror jag faktiskt ligger i hur skickliga vi kan vara på att utveckla och driva frågor tillsammans. Ju mer enade vi är desto större möjligheter.
Vad äter du helst i sjömatsväg om du får välja?
– En god macka med inlagd eller rökt fisk är nog det bästa.
Svensk fisknäring 2 / 2026
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
Hållbart Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har uppdaterat Fiskbarometern, den årliga sammanställningen av tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Den senaste uppdateringen omfattar bedömningar för 2025 och bygger på analyser av fler än 100 bestånd i både hav, kust och stora sjöar.
Fiskbarometern är ett centralt kunskapsunderlag för förvaltningen och tas fram av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. För varje bestånd görs biologiska bedömningar baserade på indikatorer som fiskeridödlighet, biomassa samt storleks- och åldersstruktur.
En viktig nyhet är den vidareutvecklade indikatorrapporteringen för “hållbart nyttjande”. Denna indikator sammanfattar om bestånd fiskas på ett hållbart sätt eller inte, baserat på de enskilda beståndsanalyserna i Fiskbarometern. För bedömningsåret 2025 klassades cirka 41 procent av de analyserade kust- och havsbestånden som hållbart nyttjade.
Indikatorn gör det möjligt att följa utvecklingen över tid och ger en mer övergripande bild av fiskets hållbarhet. Samtidigt visar resultaten att förändringarna från föregående år är små, vilket understryker att återhämtning av fiskbestånd ofta är en långsam process. Det finns dock tydliga ljuspunkter. I den senaste indikatorrapporten har vissa bestånd förbättrats och gått från att klassas som “ej hållbart nyttjande” till “hållbart nyttjande”. Exempel är braxen i Ålands hav och skarpsill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt.
Även i den nationella sammanställningen syns positiva tendenser, särskilt i
de stora sjöarna där flera bestånd – som abborre, gädda och gös – bedöms ligga inom biologiskt säkra gränser. I Vänern visar abborren dessutom stabila eller ökande bestånd.
Utmaningar kvarstår samtidigt, inte minst i Egentliga Östersjön där flera kustbestånd fortfarande inte uppnår hållbar status. Men genom den uppdaterade Fiskbarometern och den nya indikatorn blir det tydligare var åtgärder ger effekt – och var de behöver förstärkas.
Sammanfattningsvis innebär årets uppdatering ett steg framåt i hur fiskets hållbarhet följs upp. Med bättre indikatorer och återkommande uppdateringar stärks möjligheten att fatta beslut baserade på vetenskap – och att följa de positiva förändringar som trots allt sker i flera bestånd.
25 april, Grebbestad Tångakademi Norra Bohuslän bjuder in till en dag kring tång, mat och miljö.
30 maj, Rönnäng En levande mötesplats i Stansviks fiskehamn, med utställare och aktiviteter för hela familjen.
30-31 maj, Marstrand Marstrands matställen tävlar om bästa sillinläggningen. Köp ett sillpass och rösta på din favorit.
6 juni, Klädesholmen Vi hyllar både Sverige och den svenska sillkulturen. Aktiviteter och massa sill så klart.
16-18 juni, Göteborg En branschöverskridande konferens med alger i fokus.
11 juli, Bua hamn
Underhållning för hela familjen och givetvis serveras klassikerna makrill med mos och Buapudding.
LÄS MER
Här hittar du länken till Fiskbarometern
, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan
Ladda hem HJÄLP, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan