En gång Läsklubb alltid Läsklubb Medveten högläsning en-till-en skapar sammanhang

En gång Läsklubb alltid Läsklubb

Medveten högläsning en-till-en skapar sammanhang

En typ av biblioterapi för barn och unga kombinerar enkel högläsning och fokus på lyssnarens signaler. I denna antipedagogiska praktik är det barnet som styr och den vuxna som följer, och samtidigt visar hur man kan vara en läsare.

EVA SELIN

Metoden kallas Läsklubb och utgör kärnan i arbetet på BUS-biblioteket, Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Barnperspektivet prioriteras konsekvent framför vuxenperspektivet. Den personal som kommer in i vårdrummet och avbryter Läsklubbens koncentration med en slentrianmässig kommentar om hur mysigt det ser ut, nonchaleras.

Den intuitiva och enkla Läsklubbsläran kan lätt tas upp av andra yrkesverksamma som möter målgruppen på olika håll i samhället. Det biblioterapeutiska framkommer när begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten ökar hos vana Läsklubbskonsumenter. Känslan av sammanhang gynnas av högläsningen och den bekräftande vuxennärvaron. Bibliotekarien har ingen annan agenda än att vara en resurs. Hen blir kvar i det som barnet verbalt eller med sitt kroppsspråk uttrycker, och tillför ingenting nytt. En motsats till när barnet på traditionellt vuxenvis ska knuffas vidare.

Sedan starten 2013 har drygt fyrahundra barn haft Läsklubb. Aktiviteten efterfrågas av dem som kommer in för en ny behandlingsperiod. De två bibliotekarierna har flera Läsklubbar om dagen. En lässtund kan vara från tjugo minuter till över en timme. För att rösten ska hålla får högläsarna en gång per år coachning av en skådespelare och operasångare.

Böckerna bestäms ihop med barnet. Bibliotekarien plockar i hyllorna, kommer in med en hög förslag som kort presenteras, och barnet väljer. Läsklubben kan behandla olika genrer såsom faktaböcker, romaner och bilderböcker. Dokumentationen som följer upp varje klubbs unika röda tråd säkerställer ständigt nya förslag på litteratur. Tidigare titlar återfinns lätt och repriseras om barnet så önskar.

Den som erbjuds att delta i Läsklubb är mellan ett och arton år. Att barnet har ett annat modersmål än svenska är inget hinder. I högkvalitativa bilderböcker kan illustrationerna öppna för kontakt och kommunikation med hjälp av pekningar, enstaka ord och korta meningar. Detta fungerar även för tonåringar.

När illustrationerna får verka ihop med texten får dessa stort utrymme i tid men lämnas då däremot utan läsarkommentarer – om inte barnet vill titta och analysera gemensamt.

Även de svagaste och mest läkemedelspåverkade inkluderas i denna bokliga aktivitet. Bibliotekarien läser med sövda, som lugnas av vetskapen att någon är hos dem. I efterhand kan de återge styckets handling. Döende fortsätter sin Läsklubb

som förut, grundkonceptet förblir oförändrat. Meningarnas rytm och den igenkännbara rösten är det viktigaste. Den nu invanda högläsningen fortgår och bidrar till det normala runt barnet..

Läsklubb bygger på kontinuitet. Barnet kan ha möte med bibliotekarien varje dag under lång tid, ibland flera år. En relation byggs upp under lästimmarna utan att de två medverkande behöver socialisera. Stunden handlar om att uppleva boken – lika gärna tyst som med kommentarer och reflektioner – med paus för att vila eller prata om annat. Samtalet kan ha med verket att göra, eller det som rör livssituationen här och nu. Allt som lyfts av barnet är lika viktigt och besvaras med respekt.

Att slippa prestera öppnar för en befrielse i stunden. Barnet får lov att bara vara, ihop med en kongruent vuxen som inte är anhörig. Bibliotekarien är en ny kontakt. Hen engagerar sig inte spontant i anledningen till vistelsen utan bibehåller ett salutogent perspektiv med stadigt fokus på det friska. En tyst överenskommelse växer fram. Det förtroendet får inte svikas. Bibliotekarien hör till sjukhuset men blir samtidigt en förmedlande länk till världen utanför.

Till Läsklubb hör ett artotek med sjuttio inramade konsttryck hämtade ur Läsklubbsbeståndet. Barnet kan låna en tavla och hålla gång klubbens energi tills det är dags igen.

Läs vidare om hur olika barn skapade sina unika Läsklubbar i Läsklubb pågår! En metodbok om biblioterapi.

Eva Selin är frilansskribent på Läsfirman.se