De två första och de två sista sidorna i detta dokument är omslaget!
Chokladtoppar och vätteljus – Lärarhandledning Ingrid Jönsson
Chokladtoppar och vätteljus - Lärarhandledning
Hej kollegor! Jag har alltid tyckt om att arbeta med skönlitteratur som grund i undervisningen. Det finns många fördelar med att låta en gemensam läsupplevelse bilda fond för uppgifter och projekt inom flera av skolans ämnen. En av de största vinsterna är att eleverna får gemensamma referensramar att samlas och samtala kring. Genom att koppla till händelser, personer och miljö i Chokladtoppar och vätteljus får arbetet, främst med svenska, SO och NO, men också med andra ämnen, en mer personlig och intressant ingång. Mycket nöje!
Ingrid Jönsson
Inledning ........................................................................................................................................ 2 Läsförståelse och blandade uppgifter..................................................................................... 4 Fakta om folktroväsen .............................................................................................................. 20
Beta Pedagog AB Skutevägen 1 432 99 Skällinge info@betapedagog.se www.betapedagog.se Tel. 0340-355 05 Författare: Ingrid Jönsson Illustrationer: Marta Leonhardt Redaktör: Stellan Adolfsson Art. nr. beta-3684 ISBN 978-91-88009-20-3 Första upplagan, 2015 © Ingrid Jönsson, Beta Pedagog AB, 2015
1
Chokladtoppar och vätteljus - Lärarhandledning
Inledning Den brittiske författaren och läraren Aidan Chambers är en stor inspirationskälla för mig. Hans böcker om litteratursamtal med barn är säkert välkända för många. Böcker inom oss är kanske den mest omtalade av dessa. Chambers pekar på tre viktiga ingredienser i ett boksamtal: • • •
• • • •
Projektet ”En läsande klass”, ELK, initierat av läraren och författaren Martin Widmark, arbetar med att ge lärare verktyg för att undervisa om lässtrategierna. ELK har dessutom lagt till en femte strategi, ett slags visionärt verktyg, som arbetar med att skapa inre bilder av det lästa.
att utbyta olika former av tyckande, entusiasm, ogillande osv. att utbyta svårigheter, textens frågetecken att utbyta kopplingar och mönster i texten.
När det handlar om litteratursamtal är det viktigt att barnen förstår att det inte alltid finns ett rätt svar på frågan. Ett textsamtal kan mycket väl leda oss från en uppfattning till en annan, samtalet breddar vår förståelse och ökar vår behållning av texten. Av den anledningen är det viktigt att vi en gång för alla fastslår att läsförståelsearbete inte är det samma som att sitta ensam och tyst svara på diverse frågor på ett papper eller i en bok.
En barnanpassning av strategierna har lett till fem personifierade ”läsfixare” som hjälper barnen att bearbeta texten:
Ibland tänker jag att det känns som om det viktiga boksamtalet är på väg att glömmas bort i svensk skola. Kanske tror man som lärare att det behövs speciella kunskaper och färdigheter för att leda ett boksamtal. Att man måste läsa en massa litteratur och forskning i ämnet först. Jag skulle vilja säga: •
Var inte rädd! Samtalet behöver inte följa vissa mönster eller vara i enlighet med viss forskning.
•
Kasta dig ut i samtal och diskussioner med dina elever. Det kan aldrig bli fel. Att delge varandra åsikter och funderingar kring en upplevelse, i det här fallet, en bokupplevelse, är ju något vi människor ägnat oss åt i alla tider.
förutspå handlingen/ställa hypoteser ställa egna frågor klargöra otydligheter sammanfatta texten med egna ord.
•
Spågumman förutspår vad som ska hända i texten.
•
Reportern ställer frågor om texten på tre nivåer: På raden-frågor (svaret hittas direkt i texten), Mellan raderna-frågor (information av olika slag, ibland subtil sådan, måste användas för att lista ut svaret) och Bortom radernafrågor (svaret är beroende av barnens egen erfarenhet och förmåga att göra textkopplingar).
•
Konstnären levandegör texten genom att skapa egna inre bilder under läsningen.
•
Detektiven reder ut oklarheter genom att undersöka betydelsen av nya ord och uttryck. Detektiven använder sig av följande tillvägagångsstrategi för att knäcka ordgåtan: 1. Läser om ordet. 2. Undersöker ordet, liknar det något annat ord, är det ett sammansatt ord där du är bekant med ena ledet, osv. 3. Slår upp ordet. •
Efter hand kommer du nog att uppleva att du hittar egna rutiner, kring boksamtal, som passar dig och dina elever. Lässtrategier Att känna till lite om lässtrategier är bra om du vill förstå hur läsare tar sig an en text. Kanske har du hört talas om reciprok undervisning? På 1980-talet kom två forskare, Annemarie Sullivan Palinscar och Ann L. Brown, fram till att läsare använder sig av fyra strategier för att förstå en text:
2
Cowboyen fångar textens kärna och sammanfattar det viktigaste.
Chokladtoppar och vätteljus - Lärarhandledning
Handledningen Jag har också haft ett öga på skolans Big Five, de olika förmågorna som genomsyrar grundskolans styrdokument, när jag gjort uppgifterna:
När du arbetar med handledningen kommer du att upptäcka att jag delat in den, så att varje arbetsområde innefattar mestadels två kapitel. Efter varje arbetsområde finns dels läsförståelsefrågor där lässtrategierna övas, dels blandade uppgifter där olika skolämnen integreras.
• • • • •
Läsförståelsefrågorna är valda för att ge övning i alla strategier, men givetvis utgör de bara en liten del av alla de frågeställningar som man kan samtala om efter kapitlen. Använd mina frågor som utgångspunkt och bygg gärna på med egna.
analysförmåga kommunikativ förmåga informationshantering begreppsförståelse metakognitiv förmåga.
Jag gör dock inga anspråk på att vara komplett i mitt urval. Förhoppningsvis kan både du som lärare och dina elever hitta på många nya, roliga och intressanta uppgifter.
Tänk framför allt på att målet är att barnen ska bli självständiga nog att ställa egna frågor till varandra och sedan diskutera svaren i par eller grupp. Det gör enormt mycket, både för självförtroendet och motivationen, att lärandeprocessen på det här sättet läggs i elevernas egna kompetenta händer.
Boken vänder sig till barn i årskurs 3–6. Flertalet uppgifter passar de flesta elever i åldersspannet, men du kommer också att stöta på uppgifter som lämpar sig bättre för de lite äldre. Se de blandade uppgifterna som ett smörgåsbord! Välj det som lockar mest, förmodligen blir ni för mätta om ni trycker i er allt, men ta för er av godbitarna och rata det som inte faller i smaken. Förhoppningsvis kan också delar av smörgåsbordet få tjäna som råvaror att laga till nya kreativa bufférätter av!
När det gäller de blandade uppgifterna har jag försökt att konstruera dem utifrån innehåll och kunskapskrav i kursplanerna. De ämnen jag integrerat med barnromanen Chokladtoppar och vätteljus är främst svenska, biologi, historia och bild. Därutöver finns uppgifter i matematik, geografi och samhällskunskap.
Lycka till!
3
Chokladtoppar och vätteljus - Lärarhandledning
Läsförståelse och blandade uppgifter Prolog
Kapitel 1–3
Läsförståelse
Läsförståelse
•
•
• • • • • • •
Vilken slags berättelse, genre, tror du att du kommer att få möta i den här boken? Vilka slags figurer/väsen tror du att de gråklädda varelserna är? Vem av figurerna kring bordet är du mest nyfiken på? Varför? Vilken roll tror du eken kommer att spela? Kan du klura ut släktskapet mellan dem som sitter där? Vad kallas boken som ligger på bordet? Vad kan det vara för slags gröna ljuskällor som svävar omkring i taket? Vad betyder orden: utsedd, diskussionen, luvan?
• •
• • • • • • •
Blandade uppgifter • •
•
•
Rita en detaljrik bild av salen och de grå figurerna. Skriv ett kort brev till en av de grå figurerna och fråga om det mystiska uppdraget. Byt brev med en kompis och svara på hans/hennes brev utifrån din egen fantasi. Eken är det första träd som nämns i berättelsen. Många fler träd och växter kommer att dyka upp i Chokladtoppar och vätteljus. Ta en skrivbok och fyll den med växter och träd, allt eftersom du träffar på dem. Skriv en faktaruta om varje växt/träd och rita en detaljerad bild. Lär dig vad följande begrepp innebär och använd dem gärna i dina faktarutor: art växtfamilj - anpassning - livscykel - pollinering - fröspridning - miljöpåverkan - biologisk mångfald.
•
Svantes föräldrar är skilda. Hur får man reda på det i texten? Vilken färg är det på Svantes bag? Vad för sorts bilar har Svantes mamma och pappa? Berätta om Svantes olika boenden, i Emforsen och Backaröd. Vem är Åke? Hur ser den lilla hunden, som tittar fram bakom eken, ut? Har du själv, eller någon som du känner, delat boende? Berätta! Svante tycker mycket om gårdens vårdträd, den gamla eken. Vilket är ditt favoritträd? Hitta på två egna frågor till kapitel 3 och ställ till en kompis. Varför blir Svante ledsen i slutet av kapitel 3? Vilka ord tycker du bäst beskriver köket på Björeboda: trångt - färgglatt - mysigt - lyxigt - gammaldags - nymålat - stort - kalt - hemtrevligt - charmigt - otrevligt - läskigt? Vad betyder orden: kapuschong - jojolivet kringbyggd - rännilar - återställd - nytjärade, kullerstenar - värmebölja?
Blandade uppgifter •
•
•
4
Svante gillar fjärilar. Skriv en kort faktatext om en svensk fjärilsart. Se till att du får med orden: livscykel, larv och puppa. Rita en bild till din text! Författare bruka göra personporträtt i bild och text redan innan de börjar skriva sin bok. Gör ett personporträtt av Svante genom att använda dig av det du läst och din egen fantasi! Saker du kan ha med: Utseende, intressen, familj, personlighetstyp, känslor, klädstil, vanor och ovanor, med flera. Vad menas med vårdträd? Vad har de för funktion? Ta reda på om det finns sådana i ditt närområde, och redovisa resultatet för kompisarna.
Chokladtoppar och vätteljus - Lärarhandledning
Kapitel 4–5
Kapitel 6–7
Läsförståelse
Läsförståelse
•
• • •
• • • • • • •
• •
Innan du börjar läsa, berätta för en kamrat vad du tror kommer hända i nästa kapitel. Kommer den mystiska hunden att dyka upp? Kommer det in nya personer i berättelsen? Och när ska vi egentligen få träffa de grå varelserna igen? Berätta om Svantes tre olika skolvägar. Vad är det för sorts fåglar som flyger över Trulsagårdens åkrar? Vad kan Svante mena när han säger att Alva är annorlunda på ett bra sätt? Nämn tre saker som Svante tycker är konstigt med vikarien. Vem är Pontus? Vilket väsen vill Alva att Svante och hon ska jobba med? Har du hört talas om de olika väsena, i nordisk folktro, förut? Vad känner du till om dem? Berätta! Varför tror du att Svante rodnar när Alva berättar om Skogsrået? Vad betyder de här orden: halvhjärtat - pupillerna - pulpeten - kentaurer - lärjungar - sägner?
• • • • • •
Blandade uppgifter •
Blandade uppgifter •
•
•
Vad heter Svantes och Alvas idrottslärare? Hur tror du att hunden kom ut? Varför tror du att Svante inte vill berätta att han sett hunden på Björeboda? Berätta om en idrottslektion som du minns väl. Varför blir alla tysta när Jessica råkar dra ner Pontus pennskrin? Varför känner sig Svante orolig över att Pontus är glad? Vad hade ettorna och Pontus gjort på middagsrasten? Vad kallar vikarien saxarna? Vad betyder de här orden: plingplongmusik mässande - kutar?
Rita en karta, över Svantes skolgård och skola, med hjälp av informationen i boken. Du får gärna lägga till saker på kartan med hjälp av din egen fantasi. Tänk dig att föräldrarna, i Svantes klass, är kal�lade till ett föräldramöte där lärarvikarien berättar om klassens kommande tema – Nordisk Folktro. En del föräldrar tycker att det är trams att barnen ska lära sig om gammal skrock, medan andra tycker det är viktigt att barnen får ta del av hembygdens historia på olika sätt. Spela upp en kort scen där du och en kompis, som företräder de bägge åsikterna, spelar föräldrar och debatterar i frågan. Förbered er noga! Slipa argumenten! Vilka olika möjligheter har du att ta dig till din skola? Ta upp både alternativa vägsträckor och transportsätt. Redovisa för varandra i ord och bild. Ta med både risker (stark trafik, brist på övergångsställen och så vidare) och glädjeämnen/möjligheter (fin utsikt, bra skateboardställen och så vidare).
• •
5
Arbeta helst med den här uppgiften tillsammans i storgrupp eller liten grupp/par. Du kommer att få fylla i ditt schema efterhand som du läser så se till att lämna plats för mer. Ta ett skrivhäfte, eller ett stort papper, och skriv rubrikerna: Personer - Miljö - Händelser. Fyll på i spalterna utifrån vilka personer/varelser/ djur och vilka miljöer som hittills varit med i boken. Sammanfatta det viktigaste som hänt så här långt. Skriv en dialog som utspelar sig mellan Pontus och hans bästa kompis efter skoldagen som du nyss läst om. Den ska börja så här:
Kompisen: ”Varför spelade du inte boll med oss på middagsrasten? Vi väntade ju hur länge som helst på dig.”
Pontus: ”Jo, jag …”