e l v i k e n d a S
h P c o a y d n A spionerar jazzo
Cecilia Rihs Kajsa Hallström
I samma serie: Andy och Pajazzo (2026)
Andy och Pajazzo spionerar Beta Pedagog AB Skutevägen 1, 432 99 Skällinge info@betapedagog.se www.betapedagog.se tel. 0340-355 05 © Text: Cecilia Rihs, 2026 © Bild: Kajsa Hallström, 2026 Författare: Cecilia Rihs Illustratör: Kajsa Hallström Redaktör: Erika Bengtsson Art. nr beta-1542 ISBN 978-91-89697-77-5 Första upplagan, första tryckningen Dardedze Holografija, Lettland, 2026
Cecilia Rihs · Kajsa Hallström
e l v i k e n d a S
h P c o a y d n A spionerar jazzo
kapitel 1
Rida vilt Pajazzo travar snabbare och snabbare, och galoppen är farligt nära. Andy försöker rida lätt. Han ställer sig upp i stigbyglarna. Och sätter sig ner. Men det är svårt. Han tappar takten och studsar runt som en säck potatis. – Sitt tungt! ropar Ida bakom honom. – Jag vet! fräser Andy tillbaka. Jag kan lika mycket som du. Han tänker på vad mamma lärt honom. Att sjunka djupt ner i sadeln. Att korta 5
tyglarna och lugna Pajazzo med rösten när han blir för ivrig. – Ptrroo! Sakta in, säger han. Det fungerar. Strax därpå bryter Pajazzo av till skritt. – Du lovade din mamma att inte rida som en vilde, klagar Ida. Hon driver på Bonni och kommer upp vid sidan av Andy. – Om du inte lyder får vi aldrig mer rida till byn själva, muttrar hon. Andy stirrar ner på Pajazzos rufsiga man och svarar inte. Både han och Pajazzo gillar hög fart. Inget sägs på en stund och de fortsätter framåt. Fast snart är tjafset glömt och de pratar om roliga saker i stället. Nämligen kakor. 6
– Hoppas det finns kladdkaka på Krilles kafé, säger Ida. – Jag är mest sugen på tigerkaka, skrattar Andy. I samma stund hörs ett högt muller. På en stig längre fram rullar två motorcyklar. Knuttarna har svarta skinnkläder och lika svarta hjälmar. När de når vägen stannar de och sätter ner fötterna på marken. Andy håller andan och samlar tyglarna. På den här traktorvägen brukar inga bilar eller motorcyklar köra. Och motorcyklar är läskiga, särskilt för hästar. De dånar, smäller och luktar fränt. – Ingen fara, viskar han till sin ponny. Men Pajazzo är redan spänd som en fiolsträng. Han gör nervösa snarkljud och 7
jazzar runt. Andy måste trycka fram honom med skänklarna och styra in mot sidan. Det blir inte bättre av att knuttarna verkar stirra på honom. Säkert skrattar de åt honom också. Andy riktigt ångar av svett när han försöker lugna Pajazzo. Han sneglar mot Ida. Bonni är duktig som vanligt. Hon har stannat fint och kikar under sin långa lugg. Andy suckar. Varför ska Ida ha det så lätt? Knuttarna gasar, kör ut framför dem och försvinner i ett moln av damm. Andy känner på ärret på sin kind. Det är varmt och antagligen illrött. Det blir så när han är arg eller nervös. – Fy, muttrar Ida. Varför körde de här? Det är faktiskt en ridväg. 8
Tur att det bara är en liten bit kvar till byn, för så fort de kommer dit är motor cyklarna glömda. Här ligger röda och gula trähus längs gatan. Klätterrosor blommar, det luktar gräs och nybakade våfflor. Och genom ett öppet fönster hörs klinket från ett piano. Detta är livet, tänker Andy. Att bo här i Sadelviken. Att rida på sin ponny. Att höra sadeln knarra och lyssna på hur hovarna låter klopp-e-ti-klopp, klopp-e-ti-klopp mot gatstenarna. – Vänta! ropar Ida och pekar på ett skylt fönster. Vi kan väl stanna och kolla. – Visst, säger Andy. Han älskar hästaffären. Eller rättare sagt: Han älskar grejerna där inne men 10
inte tanten som äger stället. Andy och Ida kallar henne citron-tanten eftersom hon blir supersur om man inte köper något. De rider till fönstret och spanar in. Där finns grimmor och vojlockar. Ridbyxor som liknar jeans och glansiga ridskor. Hästböcker, ryktborstar och sadeltvålar i fina paket. – Den vill jag ha! utbrister Andy och pekar på en gul vojlock. Bästa färgen till Pajazzo. I detsamma frustar Pajazzo så att det stänker från näsborrarna. Till sin fasa ser Andy hur skyltfönstret täcks av droppar och små bitar av gräs. Inte nog med det. Innan Andy hinner stoppa Pajazzo sätter han mulen mot glasrutan och mojsar runt. – Sluta! väser Andy och försöker styra bort nosen. 11
– Fy! piper Ida. Det blev jättekladdigt. – Jaa, hickar Andy. Han försöker dra fram en bit av tröjan under sin ridväst. – Jag kan torka bort det. Då rör det sig inne i butiken. – Du hinner inte, viskar Ida. Jag tror att tanten såg oss. De sätter genast av i trav. Sekunden efter dundrar tanten ut genom dörren. Hon stirrar på den smutsiga fläcken. Sedan vänder hon blicken mot ponnyerna som försvinner bort, suckar och hytter med näven. Men då har Andy och Ida redan svängt in på vägen mot kaféet.
12
kapitel 2
Hästfika De skrittar upp för en backe och fortsätter in på en ännu smalare väg. Och snart är de framme. Kaféet ligger bara några meter från ån. På det mörka vattnet flyter vita näckrosor och lite varstans snattrar änder för fullt. På en skylt har någon skrivit med stora rosa bokstäver: Fika för hästar och folk. Välkomna! De sitter av och drar upp stigbyglarna så att de inte hänger och dinglar. Pajazzo blir nämligen irriterad när något kittlar mot 13
magen. Därför pratar Andy alltid mjukt och stryker lätt med handen innan han ska rykta magen eller dra åt sadelgjorden. – Vi måste ta av tränsen, säger Ida. Annars kan inte hästarna fika. Hon plockar fram en grön och en gul grimma ur ryggsäcken och räcker över den gula till Andy. Nu är det knepigt igen. För Pajazzo är rädd om öronen. Särskilt det som har ett hack i sig. Om det blir fel kastar Pajazzo med huvudet och ryggar bakåt så att grim skaft eller tyglar nästan går av. Men Andy vet precis hur han ska trixa av tränset och få på grimman. När det är klart rättar han till Pajazzos lugg och ser det vita tecknet i pannan. En 14
liten halvmåne. Det tycker Andy är det snyggaste som finns. – Är du färdig snart? pustar Ida. Jag är himla fikasugen. De går fram till luckan i kaféet för att beställa. På menyn finns många godsaker att välja mellan. – Tigerkaka! utbrister Andy lyckligt. – Kladdkaka! ropar Ida ännu lyckligare. Pajazzo och Bonni ser sig omkring med pigga ögon. Och de traskar snällt med till bordet under den knotiga lönnen. – Bästa platsen, säger Andy. Lagom med skugga och nära vattnet. De slår sig ner på bänkarna och väntar på sin beställning. Hästarna har de redan bundit vid räcket alldeles intill. 15
– Det märks att Pajazzo och Bonni vet att de ska få nåt gott, skrattar Andy. De står stilla som statyer. Under tiden öppnar Ida ryggsäcken igen och drar upp en röd bok. Den är ganska sliten och heter Tips för ponnyägare. Hon tittar jämt i den för att lära sig allt om hästar. – Ska du läsa nu? muttrar Andy besviket. – Ja, säger Ida. Du kan läsa där i stället. Hon pekar på bordsskivan. Brädorna är fulla med klotter som folk ristat in. Hjärtan, konstiga krumelurer, namn och allt möjligt. Någon har till och med räknat ut att 26 plus 26 blir 52. Andy är inte sugen på att räkna matte. Men han vill gärna göra en egen krumelur 16
på bordet. Därför blir han glad när han rotar i sin ficka och får upp en rostig spik. Den plockade han upp från marken där hemma så att ingen häst skulle få den i hoven. – Kolla här, säger han viftar med spiken. Ida tittar och rynkar på näsan. – Ska vi skriva våra namn? viskar Andy. – Nää, fnyser Ida. Det vore dumt. Då vet alla att det är vi. Förresten är det olagligt. Vi kan hamna i finkan. Andy suckar men säger inget. Han tänker klottra något när Ida inte ser det. Kanske rista in ett pyttelitet streck på yttersta kanten … Det plingar till i kaféets dörr. Krille kommer ut med en bricka i ena handen och en hink i den andra. 17
– Beställning nummer elva! ropar han. – Här! svarar Andy och viftar med hela armen. Pajazzo rycker till av den häftiga rörelsen och frustar så det stänker. – Usch, klagar Ida. Det är andra gången Pajazzo snyter sig i dag. Håll ordning på honom. Jag vill inte ha häst-blask på min fika. Bonni skulle aldrig göra så. – Tror du ja, muttrar Andy och torkar bort stänk från kinden. – Varsågod, kladdkaka till Ida, säger Krille. Och tigerkaka till Andy. Han ställer ner var sin tallrik, två glas och en flaska saft på bordet. Ur hinken drar han några morötter. – Till pållarna, säger han. 18
De sitter tysta medan ponnyerna tuggar i sig morötterna. De tittar på änderna som dyker ner så att stjärtarna sticker rakt upp ur vattnet. Och de känner doften av vanilj, kaffe, choklad … och häst. Andy biter i kakan och tänker på hur bra det är att han och hans mamma har flyttat till morfars gård här i Sadelviken. Vilken tur det är att kusinen Ida bor så nära honom. Bara fyrahundratre steg bort.
19
Böcker i serien
Sadelviken 1: Andy och Pajazzo Ute på grusvägen närmar sig en häst transport. Den svänger in på gårds planen och stannar. Andy är så pirrig att han knappt kan andas. Och när transportens lucka öppnas ser han två ponnyer. Frågan är … kan en av dem bli hans?
Sadelviken 2: Andy och Pajazzo spionerar – Jag såg mysko saker när vi tog hö, säger Andy till Ida. Vid ödetorpet. – Vad såg du? frågar hon nyfiket. – Nån i torpet, svarar Andy. Och en motorcykel. Idas ögon blir runda av förvåning. – Mysko, eller hur? säger Andy. Visst måste vi kolla upp det … Kanske spionera lite?
Du hittar många fler böcker och bokserier på betapedagog.se. Där kan du också provläsa och bläddra i böckerna.
– Jag såg mysko saker när vi tog hö, säger Andy till Ida. Vid ödetorpet. – Vad såg du? frågar hon nyfiket. – Nån i torpet, svarar Andy. Och en motorcykel. Idas ögon blir runda av förvåning. – Mysko, eller hur? säger Andy. Visst måste vi kolla upp det … Kanske spionera lite? Andy och Pajazzo spionerar är den andra boken i en mysig, hödoftande serie om hästar, äventyr och livet på morfars gård i den lilla byn Sadelviken. Om du vill lära känna Andy och Pajazzo lite bättre kan det vara bra att läsa del 1 i serien först! Författaren Cecilia Rihs och illustratören Kajsa Hallström älskar hästar. De har båda tillbringat många timmar med näsan i hästböcker och uppe på hästryggen.
Art. nr beta-1542