Våga - jul 2019

November 2019 Porträttet: Jonas Gardell

”Jag är präst, det är inte något som bara jag säger”

Rapport från en orgelpall

Salta bad året runt för Ingegerd, 89

”Man ångrar aldrig ett bad” Tema: Fest

Vägen till dagens jul

Julbordets rätter är mer än mat. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. Och samma sak gäller under alla årets högtider. Våra fester talar om vilka vi är, och blir ett viktigt steg i formandet av en identitet.

Yogatränaren: Man blir snällare av att stanna upp ODR SAMHÄLLSINFORMATION

19am3264_omslag_21046.indd 1

2019-11-13 10:55:17

FOTO: ALEX&MARTIN/IKON

Ledare Agneta Olsson Vaktmästare Magnus

VÖRTBRÖD MAGNUS ANDREASSON är vaktmäs­ tare i Styrsö församling, men också en skicklig bagare som ofta skämmer bort människor i sin omgivning med fantastiskt gott bröd.

I SKRIVANDETS stund har vi firat

tacksägelse­dagen och jag minns den vackra bonaden ovanför min mormors säng där det stod: ”Det är inte lyckliga människor som är tacksamma Det är tacksamma människor som är ­lyckliga” Minnet ger mig anledning att reflektera över vad tacksamhet gör med oss. Tacksamhet föder glädje och den som är född med ett ödmjukt och tacksamt sinnelag kan skatta sig lycklig. Den som är uppmärk­ sam och har en förmåga att se de små, nära tingen och livets skiftningar och kanske rent av kopplar detta till Gud har en ständig källa av tacksamhet att ösa ur. En källa som aldrig sinar.

PÅ BOKHANDELNS bord ligger

en rosa bok. Den heter Tacksamhetsdagboken och har sina rötter från USA där denna trend sedan decen­ nier slagit igenom. Du behöver naturligtvis inte köpa boken utan kan öka din tack­ samhet via mobi­ len – till exempel genom appen Tacksamhetsjournalen. Men eftersom jag tillhör en generation

2

19am3264_ledare_21044.indd 2

som kan äta en bit mat utan att fotografera den och dela det med er alla väljer jag min rosa bok. I tacksamhetsboken kan vi skriva våra egna notiser om vad vi har att vara tacksam över. Vi kan skriva om alla enkla självklar­ heter bara för att påminna oss om hur mycket vi har att vara tacksamma över. Det är en fin övning som botar den bortskämde och som får oss att förstå att vi ingenting kan ta för givet. Och framför allt får vi tacka för det vi slup­ pit uppleva. Jag misstänker att den listan skulle bli mycket lång.

NU FIRAR vi advent, fyra adventssöndagar i väntan på den som skall komma med hopp och glädje: Jesus Kristus. Källan till den största tacksamheten är att Gud väljer att ha en kropp och dela människolivet på gott och ont. Han lär sig mänsk­ lighet av människor, AV FINN SVANTESSON vilket gör våra liv värdiga och heliga. Den här fina dikten Detta betyder att kom till Våga från en läsare: vi har en Gud Den som i alla delar som förstår våra liv. söker nå’t Allt detta Han finner tackar jag för. Men det blir

• Värm degvätskan och sirapen med kryddorna i en kastrull till 37 grader. • Smula jästen i degskålen och häll sedan i degvätskan. Rör tills jästen löst sig och riv sedan potatisen. • Tillsätt mjöl, salt, smör, russin och den rivna potatisen. • Blanda till en ganska kladdig deg och låt jäsa ca 1 timme. • Häll ut degen på rikligt mjölat bak­ bord. Dela till två bröd och lägg dem i smorda och bröade springformer. Jäs ytterligare 1 timme. • Grädda i nedre delen av ugnen på 200 grader i ungefär 1 timme. Släng in ca 1 dl kallt vatten i ugnen samtidigt som du ställer in formarna, det ger en fin skorpa på bröden.

FOTO: MAGNUS ANDREASSON

Tacksamhet föder glädje

2 stycken 5 dl Porter 1 dl mörk sirap 1 tsk malen nejlika 2 tsk malen pomerans 25 g jäst Ca 12 dl vetemjöl 2 dl fint rågmjöl 300 g kall kokt potatis 2 tsk salt 50 g rumsvarmt smör 2 dl russin

Magnus i bakartagen.

DIKT

ej alltid så När en doft från blommors himmel Söker tag i mej Ändå

AGNETA OLSSON Församlingsherde i Styrsö församling

FOTO: HELENA ANDERSSON

November 2019

2019-11-13 10:55:27

Innehåll nov/19 18

4 Utkiken 6 Vinterbadaren Ingegerd Larsson, 89: ”Man ångrar aldrig ett bad” 10 Tema: Fest Maten som gör festen 14 Porträtt: Jonas Gardell 18 Yoga: Det gudomliga finns i allt 22 Kommunikation: Är du giraffen i rummet? 25 Korsord 26 Rapport från en orgelpall 28 Julkalendariet 30 Traditioner – vägen till dagens jul 32 Julkrönika: Klara Zimmergren ”Jag blir nog aldrig någon julälskare”

Redaktion

November 2019

19am3264_innehall_21045.indd 3

Omslagsfoto: Helena Andersson Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2019 Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se Nästa nummer av Våga kommer till påsk 2020

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktörer Västra Frölunda pastorat: Helena Andersson, Amanda Holmblad Redaktionen Västra Frölunda pastorat: Martin Lindblad, Maria Lif, Matilda Nyman, Ann-Sofie Scherman Tel: 031-731 64 50 E-post: vastrafrolunda.vaga@svenskakyrkan.se vastrafrolunda.pastorat@svenskakyrkan.se

10 S

22

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

3

2019-11-13 10:55:18

Utkiken FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

Julstök och adventssång – öppet hus i Näsets kyrka på första advent Söndag 1 december 11.00 Bereden väg! Stämningsfull gudstjänst då adventskören sjunger. Peppar­kakor och glögg på kyrktrappan innan gudstjänsten. 12.00 Julstök för alla åldrar Julpyssla, dekorera pepparkakor med kristyr eller bind din egen dörrkrans. Det blir också pepparkakslotteri! Julmacka, kaffe/saft och chans till julstök för alla åldrar. 14.00 Barnens advent Med sång av förskolan Pärlan, Barnkören och Mellankören.

”Fårever Christmas” i Västra Frölunda kyrka Julafton 24 december 11.00 Västra Frölunda kyrka I årets julspel ”Fårever Christmas” i Västra Frölunda kyrka har två busiga får hittat ett bra gömställe i stallet. Men fåren upptäcker snart att den här natten inte är som alla andra. Församlingsbor och personal dramatiserar julevangeliet ur fårens perspektiv. Erika Widén, sång. Vill du vara med? Vill du agera, sjunga, jobba med ljus eller rekvisita i julspelet? Det finns uppgifter för alla som vill vara med, oavsett ålder! Hör av dig till kantor Tony: thony.sjostrom@svenskakyrkan.se

är bäst i kyrkan SJUNG IN JULEN!

Välkommen till Västra Frölunda kyrka.

En glädjefylld sångarkväll tillsammans med kör och instrumentalister.Mellan de båda julsångsgudstjänsterna serveras glögg och pepparkakor på kyrktrappan. Obs! Kom i god tid! Datum: Måndag 23 december. Plats: Älvsborgs kyrka. Tid: 17.00 och 19.00. FOTO: THOMAS ELG

4

19am3264_utkiken_21050.indd 4

Julsång

Söndag 15 december om och lyssna och sjung K med i de vackra julsångerna! Jul, jul strålande jul, Koppången, Ding, dong merrily on high och Stilla natt... Västra Frölunda Motettkör och Kyrkokör. Helena Sjöstrand-Svenn, sopransolist, Wulfson Quartet och Maria Lindqvist Renman, organist och körledare. Plats: Västra Frölunda kyrka. Tid: 18.00.

Musik i Styrsö församling på Trettondedag jul Måndag 6 januari I stjärnans ljus 11.00 Styrsö kyrka Styrsö kyrkokör, Helena H ­ enriksson, solosång, Rune Henriksson, dirigent och orgel. Strålande stjärna 11.00 Donsö kyrka. 15.30 Vrångö kyrka 18.30 Kössö skolhus Vi sjunger ut julen med stjärnan i fokus. Donsö kyrkokör under ledning av Eva Zachau. Från Advent till trettonde 17.45 Brännö kyrka Sånger och psalmer runt jul. Brännö projektkör, Helena Henriksson, solosång, Peter Hogenäs, klarinett, Rune Henriksson, körledare och piano.

November 2019

2019-11-13 10:55:30

FOTO: PER BUHRE

Handla för andra och julklappsinsamling

Sopranen Negar Zarassi bjuder på skönsång i Näsets kyrka på juldagen.

ÄVEN I år samarbetar Tynnereds församling med Göteborgs Rugbyförening och Tynnereds Scoutkår inför julen med en julklappsinsamling. Det blir totalt 50 behövande barnfamiljer i Tynnered och Frölunda som kommer att bli stöttade med fina julklappar. Behövande familjer kommer också att kunna få fin julmat genom ett samarbete med Ica Maxi Högsbo och Ica Supermarket Frölunda. Genom att handla för andra kan du bidra till att göra julen ljus för en medmänniska. På respektive ICA finns anvisningar på hur du går till väga.

Mer information om projektet finns på www.svenskakyrkan.se/vastrafrolundapastorat

Musikbrevet Vill du prenumerera på ett digitalt nyhetsbrev för konserter, musikgudstjänster och andra musikaliska evenemang i våra kyrkor? Anmäl dig här: svenskakyrkan.se/vastra-­ frolunda-pastorat/musikbrevet

DET BOR EN ÄNGEL I MITT HUS!

STRÅLANDE JUL! Vi möter sopranen Negar Zarassi och pianisten Lowe Pettersson i en stämningsfull julkonsert med gnistrande skönsång. Negars varma röst och Lowes följsamma spel skapar tillsammans en innerlig stämning och under gudstjänsten får vi höra våra mest uppskattade julsånger.

Nära dig – en föreläsningsserie Åsa Hafvenstein om att kunna uppleva och sprida glädje efter att ha överlevt cancer. Datum: Tisdag 3 december. Plats: Tynnereds kyrka. Tid: 19.00.

Välkommen till årets ­ julbasar i Tynnereds kyrka! Lördag 30 november 11.00–15.00 11.00 Andakt i kyrkan Sedan väntar lotterier, försäljning av hemlagat, kaffeservering med hembakat, barntombola med mera. 14.00 Sånger i advent Lotteridragning efteråt. Alla intäkter under basaren går till ACT Svenska kyrkans arbete för mänskliga rättig­ heter samt till diakonin i församlingen.

November 2019

19am3264_utkiken_21050.indd 5

Torgmarknad till förmån för ACT:s julkampanj För alla flickors rätt till ett värdigt liv Söndag 8 december 13.00–16.00

FOTO: ACT SVENSKA KYRKAN

FOTO: JOANNA KOSINSKA/UNPLASH

Datum: Juldagen 25 december. Plats: Näsets kyrka. Tid: 17.00.

älkommen till en händelse­ V rik torgmarknad i Älvsborgs församlingshem. Det blir auk­ tion, lotterier, gycklare, gatu­ musikanter, fikaförsäljning och mycket mer.

5

2019-11-13 10:55:33

Vinterbad

Ingegerd Larsson, 89, badar och ber:

”Jag är i så länge att jag hinner be hela bönen” Ingegerd tvekar inte en sekund innan hon kliver i det kalla ­vattnet.

KLOCKAN ÄR kvart över åtta när Ingegerd Larsson kommer gående med sin cykel i vit morgonrock och med badmössan som skymtar fram under cykelhjälmen. Det är ingen ovanlig syn för dem som bor i närheten, snarare tvärtom – Ingegerd badar flera gånger i veckan under hela året. I vår fyller den morgonrutinen 20 år. Ingegerd själv fyller 89 i december. Vi träffas vid Möttviksbadet som ligger mellan Näsetbadet och Smithska udden. Det är en mulen morgon och några regndroppar förnimms i den kyliga höstluften. Men vattnet är klart och det är bra sikt ut över Amundöarna och Torholmen. Snart kommer också Ann-Sofie som brukar bada tillsammans med Ingegerd på vardagar.

6

19am3264_vinterbad_21072.indd 6

”Det är något med det bruna fettet som man pratar om, som utvecklas när man vinterbadar. Det isolerar och gör att man inte blir frusen som många äldre annars blir.” Alla badstegar är upptagna för året, utom en. – Den lämnar de kvar till mig, säger Ingegerd. Ann-Sofie tar hand om badrocken medan

Ingegerd med beslutsamma kliv går ner för stegen. Utan tvekan skjuter hon ifrån ut i vattnet och Ann-Sofie guidar henne från bryggan så att hon inte simmar in i någon av de många brännmaneterna. Efter en liten simtur byts de av. Fjorton grader är det i vattnet denna dag, fyra grader varmare än på land. Men termometern tittar de på först efteråt. När baden är avklarade och torra kläder kommit på, dricker vi varsin kopp varmt vatten på bänken med mest lä. Samtalet rör sig kring utsikten; en hök som flyger förbi och en motorbåt som sannolikt är på väg att titta till sina hummertinor. De konstaterar att badrutinen ger dem möjligheten att på nära håll följa årstidernas gång. Båda är glada över badgemenskapen.

November 2019

2019-11-13 10:55:24

Från bryggan guidar vännen Ann-Sofie Ingegerd förbi maneterna i vattnet.

– Ann-Sofie är 15 år yngre än mig, och det blir ju en trygghet att hon är med. Säger hon att jag inte ska gå i någon gång, då lyder jag, säger Ingegerd. INGEGERD HAR bott i Möttvik sedan hon och hennes man Lasse köpte och byggde ut en sommarstuga på sjuttiotalet. När Lasse fortfarande levde brukade han ta en morgonpromenad medan Ingegerd badade, och de hade ett system för att han skulle se på håll att allt var väl. – Om jag hade cykeln ställd på tvären betydde det att jag var i och badade, förklarar Ingegerd. När jag kommit upp ställde jag i stället cykeln så här, då visste han att allt var som det skulle. Han var väldigt noga med det.

November 2019

19am3264_vinterbad_21072.indd 7

Det är tre och ett halvt år sedan Lasse dog, men Ingegerd bor kvar i huset. I rabatterna utanför blommar det fortfarande av luktärter och Ingegerd plockar med sig några in. Dem ska hon ta med sig till gudstjänsten på äldreboendet Bjöla om en stund, där hon är ideell arbetskraft på tisdagar.

”Ann-Sofie är 15 år yngre än mig, och det blir ju en trygghet att hon är med”, säger Ingegerd.

INGEGERD HAR ett stort hjärta för andra människor, det märks när vi sitter ner och pratar. Omsorgen om andra verkar lika naturlig som hennes tro och engagemanget i kyrkan. Hon uttrycker själv att hon lever nära Gud. Hon känner ett ansvar i att försöka leva som en kristen och vill att det ska märkas för de människor hon möter.

FORTS.

7

2019-11-13 10:55:28

Vinterbad

Ingegerd i huset i Möttvik där hon har bott sedan sjuttiotalet.

Baddräkten hänger ofta på tork i Ingegerds trädgård.

Medan vi fikar på hembakade bröd, kanelbullar och rulltårta pratar vi om livsglädje. Ingegerd betonar vikten av att kunna se glädjen i det lilla. Ett gott samtal, en vacker blomma, kråkorna som väntar på henne på morgnarna nere vid Möttviksbadet. Hon är tacksam över förmågan att se ljust på livet, medveten om att det inte är alla som har lika lätt att kunna glädjas åt små saker. – Ibland när jag träffar någon kan jag tänka ”den här människan skulle behöva Jesus”. Hon berättar att hon också haft sin beskärda del av sorger, bland annat med sjukdom inom familjen, men att hon fått kraft att ta sig igenom det och att Gud har hjälpt henne hålla livsglädjen uppe. Ingegerd brukar be medan hon badar. – Det bara kommer. ”Vår fader, du som är i himlen…” Jag är i så länge att jag hinner be hela bönen och sträcker ut armarna i 8

19am3264_vinterbad_21072.indd 8

”Ibland när jag träffar någon kan jag tänka ’den här människan skulle behöva Jesus’.” takt med att jag ber. Det är härligt. Det ger en väldig trygghet. På helgen när jag badar själv brukar jag också be: ”Gode Gud, se till att jag kommer upp igen.” Det är inte självklart. DOKTORN HAR konstaterat att hon är ung i

kroppen för sin ålder. Ingegerd är säker på att det delvis beror på vinterbaden. – Det är något med det bruna fettet som man pratar om, som utvecklas när man vin-

terbadar. Det isolerar och gör att man inte blir frusen som många äldre annars blir. Ingegerd fyller år nära jul och ser fram emot sin 89-årsdag. Då kommer hela familjen från sina olika håll i världen och samlas i Ingegerds hus. Hon visar hur de brukar duka upp till långbord på diagonalen, tvärs igenom vardagsrummet. Barnen och barnbarnen betyder mycket för Ingegerd och det märks att hon är glad och stolt när hon berättar om dem. Ett av barnbarnen brukar ge henne presentkort på badsällskap i julklapp. Då tar han med sig fika och så badar de ihop under ett visst antal gånger under året. Jag frågar om hon har något tips till den som funderar på att börja vinterbada. – Börja! Och fortsätt! Man ångrar aldrig ett bad. Text & foto: HELENA ANDERSSON

November 2019

2019-11-13 10:55:30

Glimrande julgåvor … och värmande läsning Majken Öst-Söderlund Ett nytt namn

Det är länge sedan hon lämnade hembyn i Österbotten. Föräldrarna är döda. Barnatron – den som var mer skrämmande än tröstande – har somnat in. Mjukt band med flikar, 278 sidor.

Syster Siluana Tengberg

Jesu mor Maria – från begynnelsen till nutida uppenbarelser

210:-

Längtan efter Jesu mor Maria växer i vårt land, också på protestantisk mark. Syster Siluana inbjuder oss att följa med på en historisk resa i ord och bild genom Jesu mor Marias liv. Inbunden, 145 sidor. Utkommer 5/12 går att beställa nu

185:-

Anna Sophia Bonde

Mina bibliska storasystrar

Glimtar från Gamla testamentet

Anna Sophia Bonde berättar i denna skärpta bok om möten med bibliska tanter bl a Sara, Hagar, Hanna, Rut och änkan i Sarefat. Mjukt band med flikar, 153 sidor.

Vad är det?

Martin Luthers lilla katekes med kort utveckling i modern språkdräkt

185:-

1878 års utveckling språkligt reviderad av Hakon Långström och Kjell Petersson. Mjukt band med flikar, 138 sidor.

172:-

www.artos.se | info@artos.se | Tel: 076 779 35 03

19am326_annons_20558.indd 9

2019-11-13 10:45:28

Vinjett vinjett

MATEN som gรถr festen 10

19am326_tema_fest_20559.indd 10

FOTO: RAWPIXEL/GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:48

Ätandet är en identitetsfråga. Maten definierar oss. Att komma samman och äta stärker banden mellan oss. Maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt. Därför är högtidernas festmat så viktig. AV GÖRAN TONSTRÖM JAG KANSKE inte tar av alla rätter på julbordet eller doppar alla

sju kaksorterna, men de ska finnas där på plats som de alltid har gjort. Vad och hur vi äter är en fråga om tid och tradition och den letar sig långt, långt tillbaka, till grottan där våra förfäder satt med rötter, nötter och köttben.

När Kalle Anka är slut för den här gången och maten dukas fram på julbordet och är exakt densamma som förra julen och julen före den, uppfyller vi inte bara en förväntan utan utför också en ritual som är nödvändig för att definiera vem och vil­ ka vi är. Och vilka vi vill vara. En ritual, enligt encyklopedin ”en social praktik och hand­ ling med symbolisk betydelse, som i viss utsträckning är avskild från den konkreta vardagen genom sitt uttryck att vara stiliserat och formaliserat, ett repetitivt kollektivt beteende­ mönster.” Alltså en handling vi utför vid en bestämd tidpunkt och på ett bestämt sätt varje gång. Något vi gör just precis den dagen vartenda år. I riten är maten en synnerligen viktig sam­ manhållare. Antagligen den viktigaste. För vi äter inte för att överleva. Vi äter för att leva. Det finns massor av olika knep för att skapa sig en identitet. Men kanske är maten den viktigaste ingrediensen för att hitta den rätta karaktären.

TEMA: FEST Julbordets rätter är mer än föda. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. På samma sätt är det med alla våra högtider. Den mat som dukas upp talar om för alla som samlats att här har vi en gemensam grundval.

liggande i soffan medan tv:n vevar något lagom skränigt lekprogram och popcor­ nen drivar upp sig på mattan. Den närheten och beröringen bidrar till ett lugn som skapas av biologi, en produktion av ett hormon som heter oxytocin. Att fredagsmyset blivit viktigt understryks också av att ordet sedan 2006 återfinns i Svenska Akademins ordlista. Etnologen Jonas Engman menar att ritualen fungerar som en sorts filter på samma gång som den är något vi alla kollek­ tivt delar. – Även om vi bara fredagsmyser med familjen, öppnar ritu­ alen en sorts dörr ut mot det stora samhället. Eftersom de flesta myser på ungefär samma sätt framför tv:n, binder den gemensam­ ma upplevelsen oss samman. Kanske som på den tiden när tv bara hade en kanal och alla diskuterade Hylands hörna på jobbet på mån­ dagen. MATEN OCH ätandet är något

djupt mänskligt. Inom alla religioner och kulturer spelar FÖR MAT är makt. Fråga vilken två­ födan en central roll, dels för att åring som helst som just upptäckt kontrollera människors styrkan i att bita ihop och säga ”nej!” beteenden och behålla när skeden pockar på. Reaktionen från makt, dels för att göra upp­ omgivningen blir oftast större än den lille ror och bryta påbud. En identitet gynnaren någonsin vågat hoppas på. Plötsligt Mat används inom de skapas av många har han fått ett synnerligen kraftfullt verktyg i att flesta religioner världen olika delar. Maten hör använda sig av i uppbyggandet av ett jag: Insikten att över. För kontakt med en till de viktigaste ingredienserna i det som gör mat = makt. eller flera gudar genom oss till de vi är – och ”Vi människor väljer inte mat efter dess relativa offer för att blidka vill vara. ätbarhet eller ens efter dess smak, utan efter dess kultu­ eller tacka dem. Eller FOTO: JOKIC/GETTY rella och sociala värdeladdning”, konstaterar måltidsfors­ för att markera sin IMAGES karen och etnologen Richard Tellström i sin bok Hunger religiösa identitet mot och törst. Svensk måltidshistoria (Forum, 2015). samhället med fasta eller Ett av de tydligaste exemplen är en modern ritual: fredags­ förbud mot att äta viss mat och myset. Man kan ställa sig i vilken kassakö som helst på fre­ dryck. Detta kan stärka identiteten och ge en dagen och inse vilka enorma mängder tacos, pizza, chips och känsla av tillhörighet då man samlas kring måltider läsk som kommer att konsumeras inom de närmsta timmarna. för gemensamma högtider och regler. Ritualen är viktigare än maten. Det handlar om det sociala I Bibelns Tredje Mosebok får vi en uppräkning av vad man samspelet. Arbetsveckan är slut och nu äter vi tillsammans. inte får äta som heter duga. Det är Herren själv som talar till Äntligen får man ha mamma och/eller pappa för sig själv, Moses och Aron. Han är mycket detaljerad. Efter att ha avfär­ November 2019

19am326_tema_fest_20559.indd 11

FOTO: ARVEBETTUM/ MOSTPHOTOS

FORTS.

11

2019-11-13 10:45:49

FOTO: MICHAEL ERHARDSSON/MOSTPHOTOS

Tema Fest Det tar cirka två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är ofta bitter och obehaglig, men drycken är så socialt viktig att vi kämpar på ändå.

dat det mesta som kryper, tassar och simmar avrundar han: ”Detta är lagen om landdjuren, fåglarna och alla djur som lever i vattnet och om allt som kryper på marken. Så skall ni kunna skilja mellan orent och rent, mellan djur som får ätas och djur som inte får ätas.” Rättrogna muslimer och judar lever än i dag efter de reglerna. Halal respektive kosher är tillåten föda, medan haram och tame inte är tillåtet. För muslimerna är det Koranens bud som gäller och därför är fisk och skaldjur helt tillåtna. Vin, sprit och spel varnas det dock för. Kristna har inga egentliga matförbud. En del katoliker fastar från kött på fredagar och även under fastan före påsk. Men även helt sekulära och icke-troende människor lever under regler som kan vara nog så stränga och krävande. Vegetarianer och veganer vägrar att äta kött och får ett allt större inflytande i debatten, inte minst på grund av klimatkrisen. Man kan fråga sig om vi i vår del av världen någonsin varit mer noga med vad vi inte ska stoppa i oss? ”Att stoppa främmande föremål i munnen är något av det mest personliga och riskfyllda vi kan ägna oss åt”, skriver journalisten Daniel Rydén i sin bok En fiende på tallriken. (Historiska media). Och han fortsätter: ”Gränsen mellan utsidan och insidan av kroppen är känslig och sårbar. Till detta kommer en vida spridd föreställning om att vi påverkas av vad vi stoppar i oss. Inte bara det uppenbara faktum att vi blir ett med maten. (…) Föreställningen att vi får egenskaper av det vi stoppar i oss är djupt rotad. Du är vad du äter lyder en devis som har följt människan i mer än tvåtusen år.”

spannmålsbonde är inte nödvändigtvis vegetarian. Daniel Rydén berättar i sin bok att forskningen kommit fram till fyra grundorsaker till att vi inte vill äta ett visst sorts livsmedel. 1. Vi tror att det är farligt. 2. Vi tycker att det smakar illa. 3. Vi blir äcklade av det. 4. Vi lever i en kultur där man inte äter den sortens saker.

Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem. Surströmming. Och kaffe! Grunden till fikat, den heligaste av ritualer för miljontals människor varenda dag. Det tar ungefär två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är en chock av något bittert och obehagligt. ”I objektiv och smakmässig mening är kaffe egentligen en odrickbar dryck. Smaksinnet signalerar tydligt att det här är en besk dryck som man inte ska inta”, skriver Richard Tellström i sin svenska måltidshistoria. Ändå gör vi det. Ofta flera gånger om dagen. Jobbfika, latteträffar, kyrkkaffe. ”Fika är det minst laddade sättet att träffa nya bekantskaper på. En middag är ett ansvar och ett löfte om något mer. Ett par glas, vem vet? Fika däremot är ofarligt. Avgränsat i tid och inte för socialt uppfordrande, inte ens om det sker i hemmet. Att bjuda de nya grannarna på fika är lagom”, skriver journalisten Jenny Damberg i boken Nu äter vi. De moderna favoriträtternas okända historia. (Ica bokförlag 2014).

SÅ VAR vi där igen. Mat som identitet.

En jägare äter säkert kött, men en

”Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem. Surströmming. Och kaffe!

OCH DÄR är vi tillbaka i grottan där vi

sitter runt elden och mumsar. Tillsammans, gärna axel mot axel i trygg förvissning om att vi med gemensamma krafter säkert förmår försvara oss i fall en björn tränger sig in och hotar. Som sagt: Att komma samman med likasinnade och äta stärker banden mellan oss och maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt.

FOTO: FOLMER/MOSTPHOTOS

12

19am326_tema_fest_20559.indd 12

November 2019

2019-11-13 10:45:51

Ge hopp till Syrien! Sjuårige Abraham bor i Aleppo med sin mamma Jina. Hans pappa Rober kidnappades av extremister på en buss, strax efter Abrahams ettårsdag. Tillsammans med en annan man, de enda två som var kristna på bussen, fördes Rober bort och sedan dess har han varit försvunnen. Livet är tufft för den lilla familjen, men genom Center of Hope i Allianskyrkan får Jina och Abraham mat och annan nödhjälp, som hjälper dem att överleva. Det finns fler barn som Abraham, vars familjer behöver stöd för att kunna klara vardagen. Just nu finns det 16 Centers of Hope i Syrien, som bidrar till att barnen i landet får en framtid. Du kan vara med och ge fler ett hopp! Genom en julgåva till Open Doors arbete i Syrien kan verksamheten med Center of hope fortsätta och vara en del i återbyggandet av landet.

Exempel på vad din gåva kan gå till:

300kr 450kr 800kr

ger medicin till en person i Syrien. ger en familj ett extra matpaket, som ska hjälpa dem att överleva vintern. kan hjälpa till med kostnaderna för utbildning och ett lån, så att en person kan starta ett litet företag och försörja sin familj.

Bankgiro: 900-3054 Swish: 900 30 54 Märk din gåva ”Jul2019A”

Tack för ditt stöd!

www.open-doors.se/jul2019 19-11-Amos-Julkampanj-230x300.indd 1 19am326_annons_20560.indd 13

2019-11-07 16:24 2019-11-13 10:45:44

Porträtt Jonas Gardell

”Gud har jag aldrig haft problem med” Synagoga, moské eller en svenskkyrklig kyrka. För Jonas Gardell har det ingen betydelse. Gud möter han ändå. – Men i grunden är jag baptist, säger den dubbelt aktuelle artisten, författaren och dramatikern. AV ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: FRIDA LENHOLM HAN KOMMER tio minuter för sent, med den vita cykelhjälmen och gula mössan i handen. Ber om ursäkt, och frågar direkt om jag fått meddelande om att han skulle bli sen. – Jag är nämligen väldigt punktlig av mig, förklarar han i nästa andetag. Vi har stämt möte för att prata om det kanske mest intensiva året någonsin i Jonas Gardells liv: Bejublat sommarprat, filmatisering av smärtsamma En komikers uppväxt, storslagna showen Queen of fucking everything i Göteborg, tv-serien De dagar som blommorna blommar. Och dess för innan romanen Till minne av en villkorslös kärlek, boken om hans mamma Ingegärd, psykolog och starkt troende. Klockan är strax efter tio, men Jonas behöver få i sig lunch. Nu. Han är morgonmän­ niska, går upp i ottan varje morgon, hinner både träna och jobba innan det är dags för maken Mark och de båda barnen att vakna. Så, vid den här tiden är det nästan lunchdags, och när han får veta att det inte serveras lunch förrän klockan elva blir han tillfälligt tyst. Vi försöker gemensamt hitta lösningar. Det finns mackor. Problemet är att Jonas inte äter bröd. Det finns tårtbuffé. Kanske. Det slutar med att servitrisen lovar att komma ut med soppan så fort det bara är möjligt. Eller rättare sagt. Det slutar med en macka i väntan på soppan, och efter soppan blir det tårtbuffé. DET ÄR HEKTISKA dagar. För närvaran-

de pendlar Jonas mellan Stockholm och Göteborg, där hans show Queen of fucking

14

19am326_portrett_20561.indd 14

”Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.” Jonas Gardell ser kyrkan som något annat än en organisaton eller institution

everything går för utsålda hus. Ändå ser han både utvilad och pigg ut. En svag solbränna från sommaren finns fortfarande kvar. Och snart, säger han, snart kommer han att kliva ut ur rampljuset och ta en paus. – Eller inte paus. Jag kommer ju att jobba så klart. Skriva. Men jag kommer inte att vara offentlig eller ge några intervjuer och Queen of fucking everything är den sista riktigt stora föreställningen jag gör. Nyligen hade En komikers uppväxt ­premiär. I filmen, som bygger på boken Jonas skrev 1992, spelar Johan Rheborg Jonas Gardells vuxna alter ego Juha. Jonas har skrivit manus, Rojda Sekersöz har regisserat. Filmen är en smärtsam uppgörelse med barndomen, kantad av mobbning, men också

med hur det är att som vuxen konfronteras med vilket ansvar man själv haft. Att inse att även om man själv till stor del varit ett offer, också varit med och behandlat andra illa. – Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar. Att Jonas är troende har knappast kunnat undgå någon. Hans referenser till Gud och Jesus har under årens lopp varit många och återkommer i så gott som varje produktion signerad Jonas Gardell. – Jag har alltid varit religiös. Under många år lämnade jag själva kyrkan. Det sammanföll med vår familjs fall. Då fångade inte vår församling upp oss. Då hade jag dessutom själv kommit ut som homosexuell, och vid den tiden var kyrkan ambivalent. Men Gud har jag aldrig haft problem med, säger Jonas. Men kyrkan har du haft problem med?

– ”Kyrkan” säger du i singularis bestämd form. Det kan man bara prata om i teologisk bemärkelse. Det går inte att prata om kyrkan i allmän bemärkelse. Kyrkan är uppdelad i en mängd samfund och församlingar, korrigerar Jonas snabbt. Någon fysisk församling tillhör han inte för närvarande, eftersom han inte hittat ett ställe där han känner sig hemma. – Ordet kyrka i teologisk bemärkelse, är inte en organisation eller institution. Du kan inte vara ledare i den. Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När FORTS.

November 2019

2019-11-13 10:45:33

Jonas Gardell har ett stort behov av att vara ensam. Och trots en stor bekantskapskrets är vännerna få. ”Jag har ju Mark. Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis…”, bekänner han.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 15

15

2019-11-13 10:45:36

Porträtt Jonas Gardell

du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke. NÅGRA RELIGIÖSA diskussioner blir det inte hemma hos familjen Gardell-Levengood. Det är omöjligt, hävdar Jonas. Jonas är baptist, Mark är konverterad katolik. – Våra diskussioner stannar vid jungfrufödseln, som jag har en mängd väl underbyggda argument emot, medan Mark svarar att han tycker att jungfrufödseln är trevlig. Dessutom har jag svårt för den katolska kyrkans syn på homosexuella och på kvinnor.

”Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar”, säger Jonas Gardell.

Vad innebär tro för dig?

– Om du går till Jesus så är han noga med att det är tron och tillförsikten som befriar dig, och förlåter synder. Tron är det centrala. Syndernas förlåtelse har alltid förbindelse med tron, Jesus sätter det inte i förbindelse med sin offerroll. Han säger aldrig till den personen som vill bli botad: ”Om du väntar ett halvår så jag hinner gå till Jerusalem och bli korsfäst först, då minsann ska du få se på syndernas förlåtelse.” Jonas ser förtjust ut. Förklarar att det bor en frikyrkopastor inom honom, och det är alldeles tydligt att han uppskattar att formulera sig kring trosfrågorna. Säger att kärnan i kristendomen är att vi ska förstå att vi redan är förlåtna: vi är önskade, älskade, välsignade och befriade. Att vi är uppmanade att söka Gud och att söka oss bort från det som gör oss själva och andra illa. – Gud är den som befriar från slaveriet. Och vad är då slaveri? Ja, där kan du titta in i dig själv och se vad som är ditt slaveri. Vilket hav måste du korsa för att bli befriad. Grunden är att du ska lita på Gud. Han ger sig in i en utläggning om vikten av att lämna dåliga situationer. Att börjar med en enda människa, ta ansvar för sitt liv, testa Och kan man göra skillnad för en något nytt när något skienda, då ska man göra det. Jonas tit sig. Byta sätt att leva stöttar en mängd olika rörelser och resa sig och hämta och bryta gamla mönsaktivister. För honom handlar kristen tro om medmänsklighet, och soppa. ter. Säger att man, för att han skulle vilja tt troende återDär, framme vid det klara det, måste tro och erövrade ordet ”kristen” till enorma soppkärlet står våga lita på Gud. att betyda något sju tårtor uppradade. – I Johannesevangeliet bra igen. – Det är tårtbuffé! Det säger Jesus att ”den som är måste vi ju äta. Herre­gud, det fri från synd ska kasta första stekommer att ta död på oss, säger nen”, när en äktenskapsbryterska ska Jonas, och får återigen en förtjust glimt i stenas. Men vad många inte känner till är att ögonen. han, när folkhopen då avlägsnar sig, säger När han återigen slagit sig till ro konstatetill kvinnan: ”Gå nu, och synda inte mer”, det rar han att livet inte är någon audition. Det vill säga ”bli inte kvar här i den situation som handlar inte om att vi ska bevisa för Gud att gjorde dig så illa, gör något bättre med ditt liv vi duger som vi är. Säger i nästa andetag att så att du inte hamnar här igen”. frikyrkopastorn inom honom återigen komMACKAN ÄR uppäten. Jonas avbryter sig, mer fram. Varför blev du inte präst? tittar ut över kaféet. Konstaterar att soppan – Jag har funderat på det. Men svaret är ju verkar ha kommit, och tar en kort paus för att

ALLT

16

19am326_portrett_20561.indd 16

att jag ju faktiskt är det. De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet. Vi är alla präster. Men, säger han sedan, han kan inte skriva under på allt man måste och inte måste göra som präst. Han vill vara fri. Inte vara präst till yrket. Dessutom, säger han, ogillar han personkult. Vad innebär det för dig att vara kristen?

Jonas blir tyst. En lång stund. – Det är väldigt svårt i dag, när personer som USA:s vice president Pence och utrikesminister Pompeo säger sig vara djupt troende kristna. Det är problematiskt, där upphör ju ordet kristen att ha betydelse.

November 2019

2019-11-13 10:45:38

”De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet.” Jonas Gardell om att vi alla är präster

Jonas Gardell. Ålder: 55 år. Bor: I lägenhet på Söder i Stockholm och lantställe. Familj: Maken Mark Levengood, barnen Amos, 17, och Olga, 13. Yrke: Författare och artist. Aktuell: Med En komikers uppväxt, med egna showen Queen of fucking everything i Göteborg under hösten och med romanen Till minne av en villkorslös kärlek som kom ut förra året. Bakgrund: Debuterade 1985 med romanen Passionsspelet och har sedan dess skrivit ett stort antal böcker och prisbelönta manus. Han har under årens lopp gjort ett flertal scenshower och pjäser.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 17

Förmodligen har de knappt ens läst bibeln, funderar han och säger att de ger hyckleriet ett ansikte. Konstaterar att vi behöver ­reclaima ordet ”kristen”. För mig handlar kristen om att göra gott…

– Tron innebär att du är fri. Men nästa steg är: Vad gör du med din frihet? Jonas kan sin bibel. Citerar Jakobsbrevet om att ”tro utan handling är död”. Att kristendom handlar om medmänsklighet. – Alla kan göra gott. Man måste inte göra något stort, men alla kan göra något litet. Allt börjar i det lilla. SJÄLV ÄGNAR han allt mer tid åt olika välgörenhetsprojekt, allt från Regnbågsfonden, en stiftelse som stöder hbtq-rörelser och aktivister i andra delar av världen, till mindre,

mer personliga projekt som att till exempel engagera sig i SPES, en organisation som stöder anhöriga till människor som begått självmord. – Glöm inte att allt börjar med en enda människa. Vid den första prideparaden i Stockholm deltog bara 16 personer. I dag kommer en halv miljon. Och Greta satt länge ensam utanför Riksdagshuset. I dag har hon startat en världsrörelse. Jonas börjar rabbla summor, organisationer och insamlingar och mellan raderna går det att urskilja att här handlar det inte bara om pengar som swishas till stiftelser och enskilda. Nej, här handlar det också om ett både politiskt och personligt engagemang, i form av kontakter som tas. Inte för att han är en mycket god människa, förklarar han, utan för att det är roligt. Han menar att ”berg är till för att bestigas”, och att man kan komma hur långt som helst genom samarbete. Att man, även om man inte kan förändra världen, kan förändra världen för enstaka människor. Dessutom, det ska man inte sticka under stol med, mår man bra av att göra gott. En drivkraft så god som någon. Jonas reser sig upp, bara för att komma tillbaka med ett assiett med olika tårtor och två skedar. Det har skrivits ett oändligt antal artiklar om dig genom åren. Men, hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är inte särskilt social. Jag har ett stort behov av att vara ensam. Jag är ofta ensam hela dagarna när Mark och barnen åkt iväg till jobbet och skolan. Jag har många bekanta – det har man i min bransch. Men jag har få vänner. Saknar du att ha många vänner?

– Jag har ju Mark. Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis… Han har ju Henrik Johnsson. Jag har en kompis som jag åker på kulturtant-resor med. I våras var vi på tulpan­resa till Amsterdam. Nästa år ska vi åka till Toscana. Vi har väldigt roligt tillsammans. 17

2019-11-13 10:45:40

Hitta sin väg

Karolina Zakrzewska från Helsingborg driver yoga­ center i Goa. Åren av miss­ bruk är nu långt borta.

18

19am326_karolina_indien_20564.indd 18

November 2019

2019-11-13 10:45:31

”På mattan är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir medvetna om vår egen inre värld”, säger Karolina.

Karolina Zakrzewska, yogaentreprenör:

Det gudomliga ser jag i allt Livet har gått en krokig väg och det tog tid att läka. Terapi, yoga och en vardag i Indien blev verktygen som hjälpte Karolina Zakrzewska att ta kontroll över sitt liv. Närvaro i alla små detaljer blev vägen till helheten. SEDAN 2013 drivs Purple Valley Yoga Center

i Goa, Indien, av Karolina Zakrzewska, 43, från Helsingborg. Centret är en välkänd oas i yogakretsar och från september till maj är kurserna närmast fullsatta med gäster och lärare från hela världen. Enda pausen är sommarmånadernas häftiga monsunregn då all verksamhet i Goa stannar av. Karolinas mentala resa till Indien startade många år tidigare. – Jag var åtta år gammal när mina föräldrar bestämde att vi skulle lämna Warszawa där vi hade stor släkt och många vänner. Först hamnade vi i Danmark. Där skilde sig mina föräldrar. Mamma flyttade till Helsingborg och blev ensamstående med lillebror och mig. Att acklimatisera sig i 80-talets Sverige var tufft. I en stad som Helsingborg var invandrarna lätträknade. Mamman, som var högutbildad i Polen, fick skola om sig till barnsköterska. Tuff blev också Karolinas skoltid. Mobbing med både fysiska och psykiska inslag blev snabbt en del av vardagen. – Mobbningen började redan dag ett. Trots att jag snabbt lärde mig språket och kulturen betraktades jag ändå som ”annorlunda” och straffades för det. Sankt Clemens katolska församling i HelNovember 2019

19am326_karolina_indien_20564.indd 19

singborg blev en tillflyktsort. I Polen hade religionen och kyrkan med sina rutiner spelat en viktig roll i Karolinas liv, trots att familjen inte var troende. Kyrkan var symbolen för frid och trygghet. I Sverige skämtade syster Honoria ofta om att Karolina nog en dag skulle bli nunna. – Jag har alltid trott på Gud, den gudomliga kraften som finns i allt. Den finns i vinden, värmen eller kylan, solens stålar, en känsla av välbehag eller sorg, ett inre ljus i ens hjärta eller en känsla av att bara vara. Det är en mycket personlig upplevelse, säger Karolina och förklarar att tron finns där fortfarande. Däremot har hon tappat tilltron till den katolska kyrkan som organisation med dess normer och regler. Att leva som ogift tillsammans med en man betraktades som synd av församlingen i Helsingborg. Därför nekades hon att få syndernas förlåtelse senare i livet. I 12-ÅRSÅLDERN utvecklade Karolina kom-

plicerade ätstörningar. Anorexian övergick växelvis i bulimi och i årskurs sju blev hon inlagd på sjukhus under en längre tid. Att äta eller inte äta blev enda sättet att kontrollera den turbulenta tillvaron. Högstadietiden var värst med fortsatt mobbing och svåra ätstörningar. Efter en tid placerades hon i fosterhem. – Jag gav mamma skulden för allt. Hon var förkrossad. Jag försökte verkligen ta livet av henne, det förstår jag i dag. Bara 17 år gammal flyttade Karolina hem­ ifrån och hoppade av gymnasiet. Då hade hon utvecklat ett drogberoende och bodde i kollektiv med likasinnade i en gammal riv-

ningsfastighet i Helsingborg. ”Rebellivet” eskalerade och missbruket tilltog. Till slut injicerade hon amfetamin. På frågan om hur hon skaffade pengar till narkotikan skakar hon stillsamt på huvudet. Att gräva i minnena är smärtsamt. Svaret blir att ”pengar till missbruk går alltid att skaffa”. En dag gick det snett. Det var i Köpenhamn i samband med en julmarknad. Karolina hade åkt över till Christiania för att skaffa hasch som hon försökte smuggla in i Sverige. På hemvägen fastnade hon i tullen med två kilo marijuana. Straffet blev ett års fängelse på Tygelsjöanstalten. TIDEN I FÄNGELSET var omtumlande, men

den blev inte direkt starten på ett nytt och drogfritt liv. Efter frigivningen fortsatte ett dubbelliv som inte ens de närmaste genomskådade. Dagarna var som en hektisk karusell av droger och arbete. Under en semesterresa till Rhodos bestämde hon sig plötsligt för att stanna kvar och arbeta som servitris på ett lokalt kafé. Det ledde till mersmak för utbildningar och avancemang inom hotell- och resebranschen. Arbetslivet, tycker hon, fungerade hyfsat även under missbruksåren. Men priset för det var en begynnande utbrändhet. Vändpunkten kom en dag när brodern hittade narkotika i Karolinas lägenhet. – Han konfronterade mig med ett ultimatum; sluta med droger, annars säger jag upp kontakten med dig för alltid. Jag är inte intresserad av att se dig dö. – Då insåg jag att det var allvar, på riktigt. FORTS.

19

2019-11-13 10:45:33

Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden – mötet med Indien blev en blixtförälskelse för Karolina Zakrzewska. I dag lever hon där under vintersäsongen.

Karolina Zakrzewska. Ålder: 43 år. Yrke: Driver Purple Valley Yoga Center i Goa. Studerar Nutritional therapy på universitet i London. Bor: Indien, England och Sverige Familj: Mamma, pappa, syster och bror med familj samt min lilla engelska familj. Intressen: Böcker, hälsa, växter och natur. Tycker bäst om: Balans. Tycker sämst om: Obalans och ohälsosam stress. Andlighet för mig: Natur, stillhet, närvaro, harmoni.

Min bror betyder allt för mig och förlora honom ville jag inte. Jag förstod också att jag riskerade att dö i missbruket. KAROLINA VET att det tar tid att läka när man

fallit i bitar. Långsamt har hon skapat sig en ny plattform med hjälp av långvarig terapi, yogan och Indien. Genom jobb på ett internationellt resebolag hamnade hon så småningom i Goa. Mötet med Indien var en blixtförälskelse. Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden och upplevelserna inspirerade och gav hopp. Det var i Goa som intresset för yoga tog fart. Karolina förklarar att yoga och meditation är ett viktigt verktyg för att stärka närvaron i nuet. Hon säger att den som är närvarande upptäcker sin omgivning bättre. – På vår matta är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir också mer medvetna om vår egen inre värld. Att stanna upp är viktigt. Man blir mjukare. Snällare. Det är läkande. Ashtangayoga är en dynamisk variant med komplicerade fysiska övningar och andningsteknik. Det tog henne åtta år att lära sig grun20

19am326_karolina_indien_20564.indd 20

derna genom träning sex dagar i veckan. I början dominerade rutinerna. Yogan blev en besatthet och missade yogadagar var kaos. Nu är det annorlunda. Med ålder och erfarenhet är missade yogaövningar i sämsta fall bara en påminnelse om rutiners intighet. På frågan om varför hon valt att utöva just ashtangayoga är svaret enkelt; den är flexibel, rak och ärlig, utan distraktioner. JAG TITTAR på Karolina och försöker före-

ställa mig det liv som hon har levt. Det är mycket att ta in. Efter alla nedförsbackar sitter hon ändå här och förmedlar en positiv bild av omvärlden. I armvecken skymtar ärren från de dåliga åren men hon gör inget för att dölja dem. Hon säger att hon inte tittar bakåt så ofta nuförtiden. Alla gamla plågoandar, som hon egentligen aldrig känt något agg emot, är förlåtna. – Jag älskar verkligen livet. Men jag har slösat bort mycket tid. Ibland funderar jag på att donera kroppen till vetenskapen när jag dör, som forskningsobjekt. Jag hoppas verkligen att yogan kan hjälpa mig att åldras

hälsosamt, säger Karolina försiktigt. Nu känns framtiden ljus och tillvaron är drogfri sedan länge. När yogacentret stänger för säsongen åker Karolina till Sverige och hälsar på familjen i Helsingborg och tittar till huset i Malung som hyrs ut vintertid. I Belper i Storbritannien väntar den andra familjen. – Där bor min särbo och hans son, vi träffas regelbundet, antingen här eller där. I Storbritannien har nu Karolina Zakrzewska påbörjat distansstudier inom nutritional therapy, näringsterapi eller nutritionsterapi, vid University of West London. Utbildningen sträcker sig över sex år. Hon gäspar plötsligt och skrattar till. – Dagen började med plugg redan klockan tre i morse. Sedan följde yogan och allt det andra så jag är ganska trött redan. Men jag klarar det och tänker att livet är karma. Att hjälpa människor med liknande problem som de som jag har haft är kanske min uppgift i det här livet. Text & foto: VERONICA RÖNNLUND ALDMAN

November 2019

2019-11-13 10:45:35

VAR MED GE HOPP OCH GLÄDJE TILL JUL! Sisters International l Delar ut över 3000 Julpåsar i Sverige vid Jul l Ger hjälp till gatubarn i Indien l Medverkar till ett fantastiskt Julfirande på Naomi Sisters Home 1 och 2 i Indien l Ger barnen i byn Rontau, Rumänien en minnesrik Jul

hopp glädje insatser

fokuserade

skapar bestående resultat

Swish 123 394 32 30

Märk din gåva; Sisters Julpåsar, Gatubarn Indien, Naomi Sisters Home eller Rumänien.

Plusgiro 47 08 00 - 4

Loving People - Giving Hope sisters.nu

Ren näsa, helt enkelt! Näskannan RHINO HORN™

• fri andning • hälsosamma bihålor • tar bort pollen och damm • tar bort slem • miljövänlig

Passionsspelen i Oberammergau - en gudomlig upplevelse!

Finns även för barn 4-12 år

Välkommen till en av Europas största kulturella händelser 2020 – Passionsspelen i Oberammergau! Ända sedan 1634 har invånarna i Oberammergau regelbundet uppfört sitt spel om Jesu lidande, död och uppståndelse. Missa inte chansen, nästa passionsspel hålls först om tio år!

RUNDRESA 7 DAGAR FR 14 940:-

AVRESA 12/8. Allt detta ingår: Resa i komfortbuss med

Scandoramaguide . 6 övernattningar i dubbelrum . 6 frukostar . 6 middagar . Biljett till Passionsspelen i Oberammergau . Utflykter och arrangemang enligt dagsprogram.

Läs mer om resan på:

scandorama.se • 040-600 00 00

19am326_annons_20563.indd 21

Alltid

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på apotea.se ide!

med gu

www.yogacentrum.com

2019-11-13 10:45:41

Lära sig lyssna

Är du giraffen eller vargen i rummet? Tålamodet att lyssna och ta in andra människor är en bristvara i dagens politiska klimat och på sociala medier. Kanske skulle det offentliga samtalet behöva en rejäl dos nonviolent communication – icke-våldskommunikation. VÅLDET FINNS inte bara i nävarna, utan än

mer i språket. Innan någon utsätter en annan för fysisk misshandel har ord och blickar banat väg. Innan någon bränner ned ett asylboende har någon annan berättat vem fienden är. Våra värderingar och attityder grundläggs tidigt. I dag hotas de flesta barn inte längre med aga, men fortfarande med ord: ”Äter du inte upp maten får du ingen efterrätt!” Många gör det omedvetet, på slentrian, nedärvt i generationer. Vi vänjer oss vid våldet i språket, som ibland övergår till fysiskt våld. Gertrud Wesley har jobbat på Piteå kommun som samordnare mot våld i nära relationer, och är nu timvikarie i vården på Gotland. – I möten med dem som utsatts för olika varianter av våld från en närstående har jag försökt att skapa kontakt och trygghet, och NVC (nonviolent comunication, icke-våldskommunikation på svenska, reds. anm.) är till stöd i den kontakten. Även att de själva får identifiera vilka behov som blivit mötta eller omötta i olika situationer. Det är en del i att deras tillit till sig själva stärks, berättar hon.

LYSSNA IN, inte bara lyssna på. Det är en av nycklarna i NVC, ett av de förhållningssätt som Gertrud Wesley använder sig av. Hon beklagar att det finns så stor okunskap om våld i olika former.

22

19am326_nvc_20565.indd 22

– I det ingår hur vi pratar med och om varandra. Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta. Vi går till attack för att vi så lätt blir kränkta – Gud vad jag är less på det ordet! NVC skapades på 1970-talet av den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg. Han insåg att vi ofta blandar ihop känslor och tankar, vilket leder till missförstånd och konfrontation. Genom att vara medvetna om våra känslor och behov – centrala begrepp inom NVC – kan vi även lära oss tolka andras känslor och behov. ROSENBERG VILLE skapa verktyg för att hjäl-

pa oss att se sådant som underlättar respektive försvårar kommunikation. Senare tillkom symboldjuren giraff och varg. Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden når. Vargen står för det motsatta, ett djur som går till attack utan eftertanke. Genom att inte sätta sig in i vad andra känner sårar vargen och skapar konflikt.

”Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta.” Gertrud Wesley, fd samordnare mot våld i nära relationer

En bra självkänsla hjälper en att uttrycka behov och känslor, och det grundläggs tidigt. Det har Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik, erfarit i sitt arbete med intagna på fängelser. – Jag tror vi är födda att arbeta utifrån en autonomi. Många jag mött via kriminalvården har blivit kränkta i sin autonomi, vilket gjort att de blivit våldsamma och fått auktoritetsproblem. Det viktiga är inte att få sin vilja igenom, utan att ens känslor och behov bekräftas. Det kan bara ske om man möts med ömsesidig lyhördhet, framhåller Annacarin Nilsson. – I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle. I konflikter eller vid stress blir vi lätt vargar. Vi går i försvarsposition eller till attack, i stället för att lyssna. För att förstå våra egna reaktioner behöver

­Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden. FOTO: GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:47

”I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle”, säger Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik. FOTO: FREDER/GETTY IMAGES

vi bli medvetna om vad som triggar oss och skaffa oss verktyg för att hantera det. Det är starka undermedvetna processer. I EN LADDAD situation missar vi därför ofta att lyssna på den andra, förklarar Ola Tornberg, som föreläser, coachar och utbildar inom kommunikation. Han har tidigare varit ordförande i den svenska föreningen för NVC. – Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord. Till exempel om vi angrips på nätet: ”Du fattar ju ingenting. Såna som du borde inte få leva!” kan betyda ”Snälla, hör hur jobbigt det är för mig, det som pågår.” Har vi inte tränat nog på att uttrycka våra känslor och behov är det lätt att vi svarar något som inte blir jättebra. Generellt lägger vi ned väldigt lite tid på att försöka förstå varandra, anser Ola Törnberg. Vi är för snabba att svara, i stället för att sätta oss in i varför andra säger som de gör och vad det uttrycker för behov. – Det är en utmaning att uttrycka sig så att det inte blir missförstånd. Det är bra om jag svarar något som visar att jag vill förstå, att inte påstå något utan ställa en fråga: ”Är det så att du är irriterad, att du skulle vilja ha mer respekt för hur det är för dig att lösa det här?” – Det svåra är att komma på att göra det, och att hitta en formulering som man känner sig bekväm med och tror landar hos den andra personen. Går det inte kan man svara: ”Låt mig svara dig om ett tag, när jag är mindre upprörd.”

November 2019

19am326_nvc_20565.indd 23

”Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord.” Ola Tornberg, föreläsere och coach inom ­kommunikation

NVC handlar inte bara om att lyssna. Det handlar inte heller om att uttrycka sympati, då man delar den andras känslor – utan empati, att man förstått den andra. När man försäkrat sig om det, med till exempel en kontrollfråga, kan man uttrycka sin egen ståndpunkt. Behov kan uttryckas på olika sätt – de som går ut över andra och de som inte gör det. Ibland ligger behoven i lager och det tar ett tag att skala löken innan man hittar grunden till de känslor någon uttrycker. Marshall Rosenbergs vision var att förändra världen, att NVC kan öka empati och förståelse. Och det börjar med självempati, att lära sig förstå sina egna känslor och behov. Kay Rung, som är en av förgrundsfigurerna inom den svenska NVC-rörelsen, förklarar: – Jag upptäcker att jag har en röst inom mig som tänker och tycker saker, ibland lever rövare. Men vem är det, ska den styra? Marshall Rosenberg studerade integrerade

människor som visste vad de ville och varför de mådde på ett visst sätt. De var medvetna om sin inre process, kunde beskriva för sig själva och sin omgivning varför de reagerade som de gjorde. Men för de flesta är det som att lära ett nytt språk, att sätta ord på känslor och behov. Marshall Rosenberg rekommenderade att man gör det till en intern process och tyst försöker förstå andra, att träna på sig själv ett halvår innan man använder NVC med andra personer. – Ju mer nyanserat jag upplever mig själv, desto lättare blir jag att läsa för omgivningen. Jag blir tydlig, har ett tonläge som matchar orden. Om jag vresigt säger ”Ja, men jag mår bra” ser andra ändå något jag själv har missat. Det ska jag träna på, säger Kay Rung. BLIR MAN medveten om sina ibland motstridiga inre processer kan man få dem att samverka, bli en mer integrerad människa. Då blir det även lättare att hantera ett komplext samhälle. Vår impulskontroll är det som fört evolutionen framåt, anser Kay Rung. – Det är en fantastisk sak att träna på, att inte agera ut det man känner utan tänka på hur det är bäst att agera i ett visst läge. Skillnaden på de som kan NVC och de som inte kan är att man tränar på att göra urskillningar: Är det här något jag känner, något jag tänker eller är det något jag vill? MATS KARLSSON

23

2019-11-13 10:45:49

VÄLKOMMEN TILL WÄRNELIUS BUSS

Vi har lång erfarenhet av att anordna resor både till när och fjärran. Vår specialitet är kundanpassade bussresor för olika företag, idrottsföreningar, skolor, kyrkor, kommuner, landsting, universitet samt andra organisationer. Varmt välkomna att kontakta oss!

Just nu når vi den muslimska Swahilikusten, nu behövs biblar SWISH 9000761 “Biblar Swahilikusten”

Wärnelius buss AB • 070-607 82 90 • www.wbuss.se

VACKRA SJALAR TILL DIG & KÖREN Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

Sjalar & Scarves i regnbågens alla färger av siden & ull till både föreningar & privatpersoner

Besök vår webbutik Snabba leveranser!

SKOLOR PÅ KRISTEN GRUND i Jönköping • Förskolan Fru Ebba • Strandskolan F-9 • Kungsgymnasiet

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

19am326_annons_20562.indd 24

Läs mer på www.jks.se

2019-11-13 10:45:49

Korsord BI L D: P I XABAY.C OM

STÅR PÅ RAD

I BOKFÖRING BANA VÄG

HÖGLJUTT VÄDER

TRÄFFA RÄTT

FIRAS 12 DEC 18.00 I VÄSTRA FRÖLUNDA K:A RELIGIOSITET

FÖRBUD ATT HANDLA PAPPER

HAR JÄMN YTA ÄR MOGEN BAKOM ÖRONEN? UPPLYSNING TITT SOM TÄTT

SATTE FÖRPÅ KLARA OSKYLDIG PRÄNT

STIRRA FLER ÄN EN

MILD

UTAN KRUSIDULLER

ORDNA FRAM FINNS PRESTAL IV STIONSKAMRAT FÖRMÅGA

DRA SIG FRAM

FÖRFOGAR ÖVER

OENGAGERAD

SLÅR SYSSLOLÖS

PÅPEKADE SMÖRJA KRÅSET

ANDEFATTIG DRYCK PARKMÖBEL

BILDMEDDELANDE

I BASSÄNG ABBALÅT

KAN INTE TANDLÖS SOM JORDEN

DEN SOM SKICKAR UTTRYCK FÖR SMÄRTA

ÄR DET SOM SLUTFÖRTS

ÄGNA SIG ÅT IDROTT

KÄNNER SIG KALCIUM PLÅGAD

CARL GUSTAV REGIONAL ENHET

RÖRLIG SORLIGT ATT SÄGA YTMÅTT HALVÖ

FÖRBRYTARE

RACKARUNGE

DEL AV KEDJA SJÄTTE TONEN PSALM 105 ........, DAVIDS SON

KAN MAN GÖRA I SAKEN YRA

HAR STORA KUNSKAPER

STRÅVÄXT BAKVERK

GRUPP RÄCKER LÄNGE FÖRVARINGSUTRYMME

GODTAGBAR

KOLOSSAL VÄRMEKÄLLA

GENKLANG

SJUNG IN ....... 1 DEC 18.00 I ÄLVSBORGS K:A BILSKADA

FIGUR STRIMMA

POWERNAP

SKÅNSK FLICKA STÄMMA

PLAGG I FLERA DELAR

ÄR JO NESBØ

SILVER SISTA DELEN AV SLUT

RUNDAD SLINGA INLEDS FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT

HÖGFJÄLL

ROTFRUKT

SKRIDA TILL VERKET

KORSORDSKONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

VATTEN- TROPISKT LANDBRIST SKAP

LISTA MINDRE MED ALUTRYMME TERNATIV

EN SORTS DUNSTER STRÅLGLANS

LEDS AV EBBA RÖRA IHOP

Vinterkryssning Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till vastrafrolunda.vaga@svenskakyrkan.se. Det går också bra att skicka in svaret till Tidningen Våga, Västra Frölunda pastorat, Frölunda kyrkogata 2, 421 47 Västra Frölunda. Glöm inte uppge ditt namn och din adress. Vinnaren, som presenteras i nästa nummer, får två biobiljetter. Senast den 31 december 2019 vill vi ha ditt svar. Vinnaren i förra numrets korsordstävling var Mona Nygren. Grattis!

November 2019

19am3264_korsord_21053.indd 25

25

2019-11-13 10:55:14

Kantorn om julens psalmer

Rapport från en orgelpall i adventstid V

ad gör en julpsalm till en riktig julpsalm? Att skriva en schlager finns det nästan recept på. Låten ska gärna ha två till tre verser, en återkommande refräng samt ett ”stick” innan sista refrängen (alltså ett stycke som varken låter som vers eller refräng). Texten handlar nästan alltid om kärlek och om man dessut­ om får in en tonartshöjning någonstans så är man i hamn! Men hur skriver man en riktig julpsalm? Vilka ord, ackord och vändning­ ar är det som berör oss lite extra? Kanske något om stjärnor, änglar, julesnö, herdar och barna­ögon… EFTER EN mycket ovetenskaplig undersök­

ning, där jag uppmanade personer i min omgivning att nämna tre julpsalmer som var viktiga för dem, utkristalliserade sig några favoritkandidater direkt:  Stilla natt  Nu tändas tusen juleljus  Ett barn är fött på denna dag  Jul, jul strålande jul (Nu kanske flera av er uppgivet slår näven i bordet och utbris­ ter: VA? Jul, jul är väl ingen PSALM?! Och mycket riktigt, den finns inte i Svenska kyrkans psalmbok men hamnade ändå mycket högt upp på listan som varandes en psalm.)  Gläns över sjö och strand  O helga natt (Som ju inte heller är en psalm.) Samma, eller andra, personer kanske återigen närmar sig gränsen för ett hälsosamt blodtryck när ni läser ovanstående lista men som sagt; det är en helt ove­ tenskaplig undersökning på ett

­Änglar är en given ingrediens i en riktig julpsalmshit, liksom barn och stjärnor, enligt Näsets kantors egen observation.

FOTO: GETTY IMAGES, PIXABAY

Vilka ord, ackord och vändningar är det som berör oss lite extra? Kanske något om stjärnor, änglar, julesnö, herdar och ­­ barna­ögon… alldeles för klent underlag för att vara statistiskt säkerställt. Helt enkelt bara en samling sånger som verkar vara viktiga för just dessa människor. NÅVÄL, UPPGIFTEN jag fick från högre

ort var alltså att forska i vad som gör en julpsalm populär. Min analys som följer utgår därför enbart från de fyra förslag som faktiskt finns upptagna i Svenska kyrkans psalmbok. Rent hantverksmusika­ liskt skiljer de sig naturligtvis lite från en pro­ fan schlager då vers och refräng inte används. Inte heller tonartshöjningar förekommer normalt i psalmer om inte den lokala kantorn plötsligt hamnar i själv­ svängning och kastar sig ut i en, ibland illa övervägd, höjning. Men åter till likheterna, om det nu finns några. Samt­ liga psalmer har två till fyra verser, de går antingen i 4/4 takt, det vill säga samma raka takt som i till exempel Blinka lilla stjärna, eller 6/8 takt, som mest kan liknas vid en så kallad valstakt och finns i till exempel… (trumvirvel) … Stilla natt! Vidare ­inbjuder de alla till

ett lugnt och värdigt tempo, så alla julfryntliga och alltför varmt påpälsade kyrkbesökare hinner med i text­raderna. ALLT DU behöver för att få till en riktig jul­ psalmsfavorit är alltså att bestämma dig för om den lugnt ska skrida fram i stadig 4-takt eller svänga i dansant 3-takt. Knåpa sedan ihop tre verser där förslagsvis följande fraser ingår och muta en kantor att göra tonartshöj­ ning inför sista versen. Lycka till och en riktigt god psalmsångsjul önskas! ANN-SOFIE SCHERMAN, kantor

På ängen vakar herdar i natten så kall. Stjärnan glimmar över Betlehems stall. Maria vaggar sitt barn, sin skatt. En frälsare är född åt oss, i natt!

FOTO: PIXABAY

26

19am3264_rapport_fran_en_orgelpall_21052.indd 26

November 2019

2019-11-13 10:55:36

Diakonens spalt

Ett kort samtal kan räcka långt. FOTO: ANNIE SPRATT/UNSPLASH

KYRKANS SOS

Gemenskap i tre minuter kan bli till en riktig fest

E

n av mina bästa vänner har jag svårt att träffa. Inte för att ingen av oss inte vill ses, eller för att vi bor långt ifrån varandra. Utan bara för att det är svårt att få ihop en tid. Det kommer så mycket annat emellan. Så när vi väl bokar en tid brukar vi ändå lägga till att vi ska hålla det ”lite öppet” – utifall något skulle inträffa – istället för att säga: ”nu bokar vi den här tiden och inget annat får komma emellan!”. Det kan på ett sätt verka sorgligt att inte ses så ofta. Men jag skulle säga att relationen hålls vid liv genom att vi inte slutar ringa varandra. Några ord, en bekant röst, korta bilder av det vardagliga som löper på. Ett skratt. Det meningsfulla i att få växla några ord stannar inte bara kvar i stunden för samtalet. Det bär för resten av dagen.

NÄR VI firar jul är orden gemenskap och fest

självklara. För den som bjuder in, eller själv är bjuden kan orden stråla av hopp och förväntningar. För den som känner sig ensam blir orden ”gemenskap” och ”fest” visserligen November 2019

19am3264_rapport_fran_en_orgelpall_21052.indd 27

förknippade med en stark känsla. Men på ett helt annat sätt. Det är inför helgerna som frågan ställs på sin spets; ”Vem ska man vara tillsammans med på jul?” Sverige brukar beskrivas som ett av de länder där ensamheten är som allra störst. Samtidigt pekar all historisk och mänsklig erfarenhet på att vi människor aldrig slutar att längta efter gemenskap. I filmer, böcker, musik och samtal skildras vår glädje över att höra till. Och den bottenlösa sorgen över att inte få vara med. KANSKE ÄR det just därför som korta telefonsamtal kan räcka så långt. Att det i sig självt blir en kallelse till festen, även om man inte kommer att vara på plats. Gemenskapen kan få färg i ett tre minuter långt telefonsamtal. Det är inte en fest som behöver bokas och planeras. Det är en fest som startar här och nu. ”Tack för att du ringde, detta lever jag på länge...” PETER LENDEFORS, diakon

Känns livet svårt? Vill du prata med en medmänniska? Vi lyssnar på dej! 031-800 650 SOS-telefonen är öppen varje dag, året om på följande tider: Vardagar 13.00–21.00. Lördag, söndag och helgdag 16.00–21.00.

På frivilligcentralen M43 finns diakoner på plats varje vecka På Mandolingatan 43 vid Frölunda Torg driver Västra Frölunda församling och Poseidon mötesplatsen M43, i nära samarbete med Askim-FrölundaHögsbo SDF och Social resursförvaltning.  M43 är en frivilligcentral och mötesplats där det finns verksamheter som Stickflickorna, Rogers teknikhörn, Våga måla och Persisk samtalsgrupp, bland många andra.  På tisdagar är Västra Frölunda församlings diakoner på plats. Förutom samtal erbjuds det att vara med och sy tygkassar till matutdelningen i Tynnereds kyrka, med mera.

27

2019-11-13 10:55:37

Kalendarium Vinjett

i våra kyrkor

Gudstjänster och konserter under advent och jul

Första advent 1 december

Andra advent 8 december

Fredag 13 december

Tema: Ett nådens år 11.00 Donsö kyrka

Tema: Guds rike är nära 11.00 Donsö kyrka Mässa. 11.00 Grevegårdens kyrka Familjegudstjänst med medverkan av barngrupper. 11.00 Tynnereds kyrka Mässa med söndagsskola 11.00 Västra Frölunda kyrka Gudstjänst. Göteborgs ungdomsorkester, Lilla orkestern medverkar. 11.00 Älvsborgs kyrka Högmässa. 15.30 Vrångö kyrka Mässa. 16.00 Grevegårdens kyrka Retreatsöndag. 16.30 Styrsö kyrka Adventskonsert med Styrsö kyrkokör, Glenn Kjellberg, solosång, Helena Henriksson, solosång, Lars Söderlund, orgel. Svetlana Beliaskovskaja, piano och Stråkensemble. Rune Henriksson, dirigent. 17.00 Älvsborgs kyrka Musik och samtal – Minneskonsert 3 Sven Eric Johansson. Vokalensemble och instrumentalister medverkar. 17.00 Näsets kyrka Nära dig! Musikgudstjänst med musiker Niklas Ekberg, Peter Belsing och Ida Bergen­holtz. Nya konfirmander och deras föräldrar hälsas välkomna i gudstjänsten. 18.00 Västra Frölunda kyrka Hemvärnets årliga julkonsert. Lars Kvensler, dirgent. Julia Sporsén, solist. Patrizia Carciani Kvensler, harpa.

18.00 Älvsborgs kyrka Luciagudstjänst.

Gudstjänst.

11.00 Näsets kyrka

Gudstjänst. Adventskören sjunger.

11.00 Styrsö kyrka Gudstjänst. Medverkar gör Styrsö kyrkokör, Cantica och Köränglarna. 11.00 Tynnereds kyrka Mässa med söndagsskola. Tynnereds kyrkokör och barngrupper medverkar. 11.00 Västra Frölunda kyrka Adventsgudstjänst. Frölunda Motettkör, Frölunda kyrkokör, Helena Sjöstrand Svenn, sopransolist och trumpetare medverkar. 11.00 Älvsborgs kyrka Högmässa. Matilda Nyman avskedspredikar. 14.00 Näsets kyrka Barnens adventsgudstjänst. Medverkar gör förskolan Pärlan, Barnkören och Mellankören. 15.00 Älvsborgs kyrka Söndagsgudstjänst. 15.30 Vrångö kyrka Gudstjänst. 16.15 Asperö kyrka Gudstjänst. Brännö projektkör medverkar. 17.45 Brännö kyrka Gudstjänst. Brännöprojekt kör och Brännö barnkör medverkar. 18.00 Tynnereds kyrka Musikgudstjänst ”Öppna en väg för ljuset”. Anna Carlsson, sång. Susanna Myrberg, piano. Tynnereds kyrkokör. 18.00 Älvsborgs kyrka HOSIANNA! Kom och sjung fina, stämningsfulla adventspsalmer tillsammans med körer och brassensemble. 18.30 Köpstadsö skolhus Gudstjänst. FOTO: NUT-NATTI/GETTY IMAGES

28

19am3264_kalender_21054.indd 28

Torsdag 12 december 19.00 Tynnereds kyrka Lucia med Tynnereds ungdomar.

Lördag 14 december 11.00 Älvsborgs kyrka Musikskolan musicerar. 18.00 Donsö kyrka Julkonsert ”Vi sjunger in julen”. Donsö, Vrångö- och Kössö kyrkokörer. Björn Larsson, solist.

Tredje advent 15 december Tema: Bana väg för Herren 11.00 Donsö kyrka Gudstjänst. 11.00 Näsets kyrka Mässa. 11.00 Styrsö kyrka Familjegudstjänst med Lucia. Kör­ änglarna och Cantica medverkar. 11.00 Tynnereds kyrka Mässa med söndagsskola. 11.00 Västra Frölunda kyrka Högmässa. 11.00 Älvsborgs kyrka Högmässa. 15.30 Vrångö kyrka ”Vi sjunger in julen”. Vrångö ekumeniska kör under ledning av Eva Zachau. 16.15 Asperö kyrka Gudstjänst. 17.00 Älvsborgs kyrka Advents- och julkonsert med traditionella och nya julsånger till ackompanjemang av stråkar, flöjt, piano och orgel. Älvsborgs mellankör, diskantkör och projektkör, Catarina Eckerdal och Hans Davidsson. 17.45 Brännö kyrka Familjegudstjänst med Lucia, Brännö barnkör medverkar.

November 2019

2019-11-13 10:55:40

18.00 Tynnereds kyrka Julkonsert med Tynnereds kyrkokör, kören Nova och Rasmus Ringborg, solist. 18.00 Västra Frölunda kyrka Julkonsert med Helena Sjöstrand, sopransolist. Frölunda Kyrkokör, Motettkören och Wulfson quartet. 19.00 Älvsborgs kyrka Advents- och julkonsert med traditionella och nya julsånger till ackompanjemang av stråkar, flöjt, piano och orgel. Älvsborgs mellankör, diskantkör och projektkör, Catarina Eckerdal och Hans Davidsson.

Tisdag 17 december 18.00 Köpstadsö skola ”En värmande jul”. Maja Berggren, sång och Dan Lindén, piano.

Torsdag 19 december 18.00 Donsö kyrka ”En värmande jul”. Maja Berggren, sång, och Dan Lindén, piano. 18.30 Grevegårdens kyrka ”Vi sjunger in julen!” Kören Vågorna ­medverkar under ledning av Marianne Lundmark. 19.00 Näsets kyrka ”Nu väntar hela jorden”, jul- och luciakonsert med Diskantkören, solister och musiker.

Fjärde advent 22 december Tema: Herrens moder 11.00 Donsö kyrka Gudstjänst. 11.00 Näsets kyrka Gudstjänst. Kamilla Börjesson, solosång. 11.00 Styrsö kyrka Gudstjänst. 11.00 Tynnereds kyrka Mässa med söndagsskola. 11.00 Västra Frölunda kyrka Gudstjänst 11.00 Älvsborgs kyrka Högmässa 16.00 Grevegårdens kyrka Retreatsöndag 19.00 Asperö kyrka Konsert ”Kväll före jul”, med Glenn ­Kjellberg, solosång och Anders Med Ottosson, reservation ­piano. för ändringar. Mer information finns på www.svenskakyrkan. se/vastrafrolundapastorat November 2019

19am3264_kalender_21054.indd 29

Måndag 23 december 17.00 Älvsborgs kyrka ”Sjung in julen”, en glädjefylld sångarkväll tillsammans med kör och instrumentalister. Mellan de båda julsångsgudstjänsterna serveras glögg och pepparkakor på kyrktrappan. (Obs! Kom i god tid) 19.00 Älvsborgs kyrka ”Sjung in julen”. (Obs! Kom i god tid)

Julafton 24 december 11.00 Näsets kyrka Samling vid krubban. 11.00 Furåsens kyrka Samling vid krubban. 11.00 Tynnereds kyrka Vandringsgudstjänst för alla åldrar i det bibliska jullandskapet 11.00 Grevegårdens kyrka Samling vid krubban. 11.00 Västra Frölunda kyrka Gudstjänst och julspel. Församlingsbor dramatiserar julevangeliet. Erika Widén, sång. 13.30 Vrångö kyrka Gudstjänst. 15.45 Styrsö kyrka Julbön. Styrsö kyrkokör och Helena Henriksson, solosång. 17.00 Donsö kyrka Julbön. 17.00 Älvsborgs kyrka Julbön.

Julnatten 24 december Tema: Den heliga natten 23.30 Näsets kyrka Midnattsmässa med stämningsfull solosång av solisterna Sara Wallberg och Jacob Bergström. Niklas Ekberg, piano. 23.30 Tynnereds kyrka Julnattsmässa i Taizéanda. 23.30 Älvsborgs kyrka Midnattsmässa.

Juldagen 25 december Tema: Jesu födelse 07.00 Styrsö kyrka Julotta. Styrsö kyrkokör. 07.00 Tynnereds kyrka Julotta med Tynnereds kyrkokör. 07.00 Västra Frölunda kyrka Julotta med Julkören och Sara Craig, flöjt. 09.00 Brännö kyrka Julotta.

09.00 Donsö kyrka Julotta. Brännö projektkör. 09.00 Vrångö kyrka Julotta. Ekumeniska Svenska kyrkan kören medverkar. 11.00 Furåsens kyrka Högmässa. 17.00 Näsets kyrka ”Strålande jul”. Sångsolist Negar Zarassi ackompanjeras av pianist Lowe Pettersson.

Annandag jul 26 december Tema: Martyrerna 11.00 Styrsö kyrka Julsångsgudstjänst. 11.00 Västra Frölunda kyrka Gudstjänst. 11.00 Älvsborgs kyrka Högmässa. 18.00 Älvsborgs kyrka Orgelkonsert Olivier Messiaen - Den franske organisten och kompositörens Messiaens första mästerverk, La Nativité du Seigneur, nio meditationer för orgel över julens mysterium framförs av Hans Davidsson, orgel.

Söndagen efter jul Tema: Guds barn Firas gudstjänst som vanligt i alla kyrkor, se kalendern på hemsidan/Kyrkappen.

Nyårsafton 31 december 15.30 Älvsborgs kyrka Nyårsbön. 15.30 Vrångö kyrka Nyårsbön med musik. 17.00 Styrsö kyrka Nyårsbön med Familjen Edin som ­musicerar. 17.30 Donsö kyrka Nyårsbön med musik.

Nyårsdagen 1 januari Tema: I Jesu namn 16.00 Styrsö Nyårsgudstjänst med musik. 19.00 Tynnereds kyrka Ekumenisk gudstjänst. Kyrkorna i väster samlas till bön och gemenskap inför det nya året.

Söndagen efter nyår Tema: Guds hus Firas gudstjänst som vanligt i alla kyrkor, se kalendern på hemsidan/Kyrkappen.

29

2019-11-13 10:55:44

Julens traditioner

Via hednatro, julbad och sju ljus i staken

Vägen till dagens jul

Sju ljus för veckans alla dagar Den första adventsljusstaken var egentligen en gran, och kommer från en tysk tradition. Varje söndag i advent tändes sju ljus, ett för varje dag i veckan som då började. Ur detta föddes två sorters adventsljusstakar. Dels en med fyra ljus (ett för varje söndag i advent), och dels en med sju ljus (ett för varje vecko­ dag i varje adventsvecka). Talet sju är också heligt i judisk och kristen tro, och i 2 Mose­ bok berättas om den sjuarmade ljusstaken som Gud ber Mose att bygga, en menorah. Adventsljusstaken kan också ses som sym­ bol för de sju nådegåvorna, att Gud skapade världen på sju dagar, med mera.

FOTO: ISSAURINKO/ GETTY IMAGES

Från hednatro till kristet firande

Långt innan kyrkan började fira jul i decem­ ber, firade man Jungfru Marie bebådelsedag. Det var då årstidsfest i övergången från vin­ ter och vila, till vår och växt. I många länder firades midvinterståndet, till exempel här i norra Europa, i romarriket och det som idag är England. Så småningom bestämde katolska kyrkan att det hednis­ ka midvinterfirandet skulle ersättas av ett kristet. Eftersom vi inte vet vilken dag Jesus föddes på, bestämdes att det var enklast att fira honom 9 månader efter bebådelsedagen, och därmed sammanföll det med midvinter­ högtiden som människor i västra och norra 30

19am3264_traditioner_21073.indd 30

Europa redan var vana vid att fira. De kristna kyrkorna i öst behöll däremot sin tradition att fira Jesu födelse 6 januari, så som till exempel ortodoxa fortfarande gör. Efter reformatio­ nen behöll de protestantiska kyrkorna jul­ firandet på sin nuvarande plats.

Varför 24 och inte 25?

I Svenska kyrkan firar vi Jesu födelse på jul­ afton, till skillnad från exempelvis kristna i andra länder i Europa och i USA. Flera svens­ ka firanden börjar av tradition på kvällen, aftonen, innan den stora dagen. Äldre kan minnas när kyrkorna ringde till helgsmål, klockan 18 på lördag kväll, och ringde in veckans vilo- och högtidsdag (söndagen). Det här är en rest från judisk tro, där den nya dagen börjar på kvällen innan. Julafton är ett exempel på detta firande kvällen dagen inn­ an, och midsommardagen ett annat. När det gäller påsken så är den stora dagen i kyrkan fortfarande påskdagen, medan påskaftonen är den dag de flesta svenskar firar påsken som allra mest.

Julefrid och julbad

Förr rådde julefrid från julaftonen fram till tjugondedag Knut. Då fick bara det allra nödvändigaste göras, och det skulle vara en tid för vila och återhämtning. Den som begick brott under den här tiden kunde räkna med strängare straff – inget skulle få störa julefriden. Julveckorna inleddes också med att alla skulle bada ordentligt och skrubbas rena. En lyx eller ett ovälkommet påfund, beroende på hur man såg det. Det var ett uttryck för att under julen ska alla få möta Gud och varandra rena, och allt ska vara iordninggjort för det mötet. Den här drömmen om julen som en tid för det goda, och för att umgås med nära och kära i lugn och ro, är också en sorts symbol för längtan

efter det perfekta tillståndet – paradiset. Att återvända hem.

Julnattsmässa

I många kyrkor firas julnattsmässa. Den kal�­ las ibland Änglarnas mässa, eftersom Bibeln säger att änglarna jublade och sjöng av glädje den där natten när de visade sig för herdar­ na utanför Betlehem. På julnattsmässan får ibland alla besökare ett ljus, som man sedan får tända på lågan från ljuset från någon som sitter bred­ vid. På så sätt tänds kyrkan upp bit för bit, och mörkret ger vika. Det är också en symbol för att vi tillsam­ FOTO: mans har fått uppgiften GETTY att bära vidare ljuset från julnattens under.

November 2019

2019-11-13 10:55:24

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

Maria symboliserar modet att tacka ja och lyda uppdraget från Gud, även när hon riskerade att andra skulle se ner på henne.

Julkrubba

Julotta

Många äldre kan fortfarande berätta om slädfärder under tjocka filtar och djurfällar, genom mörka vinterlandskap med snö på väg till kyrkan på juldagens morgon. Otta är ett gammalt svenskt ord för den tid på dygnet när natten börjar övergå i morgon. Det finns kvar i ord som gökotta (när man går upp innan gryningen för att skåda fågel) och svinotta (som från början betydde att gå upp i slutet av natten för att mata djuren i ladugården). På en julotta lyser det ofta många levande ljus som lyser upp hela kyrkan, man sjunger älskade julpsalmer och firar ljusets seger över mörkret.

Julgranen

Traditionen med julgran lär ha kommit från Tyskland, där man uppförde paradisspel för att fira Adam och Evas namnsdagar, 23 och 24 december. Granen pyntades med röda äpplen. Tillsammans var de en symbol för det träd som nämns i Bibelns andra kapitel, Livets träd, och de frukter som Adam och Eva åt av. I Bibelns sista kapitel beskrivs Livets träd igen, nu som trädet i det nya paradiset. Julgranens röda kulor påminner om frukten i trädet, och julstjärnan i toppen symboliserar Betlehemsstjärnan som lyser, som en hälsning med paradisets frid och Guds ljus. Granens grönska är också en symbol för att också i den mörkaste och kallaste vinter kan livet bevaras och fortsätta.

En julkrubba rymmer symboler och figurer från hela julberättelsen. Själva stommen är ett litet hus med tre väggar, och där den fjärde väggen skulle ha varit är det tomt. Detta kan ses som att vi inte behöver gömma oss bakom masker och fasader inför Gud, utan Gud kan komma till oss såna vi är. I julevangeliet berättas om hur Josef och Maria inte fick plats på något värdshus eller kunde hyra något rum, eftersom Betlehem var överfullt av människor som skulle skattskrivas, precis som de. Istället fick de bo bland djuren. När Maria hade fött sin son lindade hon in honom i tyg, som man gjorde på den tiden. I brist på en vagga lade hon honom i det bästa hon kunde hitta – en matskål för djuren (även kallat krubba). Bredvid krubban med Jesusbarnet ställer vi in figurerna Josef och Maria, hans jordiska föräldrar. Maria symboliserar modet att tacka ja och lyda uppdraget från Gud, även när hon riskerade att andra skulle se ner på henne. Josef symboliserar generositet och trohet mot Maria också när han inte förstod vad som hände och visste hur framtiden skulle komma att se ut. Herdarna och de vise männen är symboler för att Gud söker alla sorters människor, oavsett om vi är enkla och fattiga, eller rika och mäktiga. Ofta finns också djur vid krubban: Fåren som herdarna vaktade på ängen, åsnan Maria red på, och en oxe eller andra djur som kan ha bott i rummet som de nyblivna föräldrarna fick låna. De blir också påminnelser om att Gud kan finnas också där vi minst av allt väntar oss det. Sammanställning: MATILDA NYMAN

Läs mer: Tradition och liv, av Martin Modeus (utgiven på Verbum förlag).

FOTO: GETTY IMAGES

November 2019

19am3264_traditioner_21073.indd 31

31

2019-11-13 10:55:26

Krönika Klara Zimmergren

Jul i mitt hjärta

H

ur står du ut? Sa jag till en av expediterna på Åhléns för ett par dagar sedan. – Du menar musiken, sade hon. Jag nickade och stirrade vidare på hur hon med sina perfekt lackerade naglar snitsigt slog in mitt paket till tonerna av Feliz Navidad. I wanna wish you a merry Christmas, I wanna wish you a merry… (Varsågoda, nu fick ni den på hjärnan hela dagen). – Det gör jag inte. Jag står inte ut, jag känner mig som en sprängladdning som snart briserar. – Fast ni har väl ändå två olika skivor i spelaren som ni job­ bar med, sa jag, som själv arbetat i butik en gång i världen. – Tre skivor har vi, sa hon. Det är bara det att de börjar köra dem redan 25 november. Vi blev tysta. Hon krullade snören, och jag ville hem. När hon räckt över paketet sa hon: – Du vet, förut älskade jag julen, men nu har jag liksom ing­ en jul i hjärtat längre. NÄR JAG gick hemåt tänkte jag på det året när vi spelade in

19am3264_kronika_21049.indd 32

”Mormor orkar nog inte sitta i släde”, sa mamma. Ett tredje år hotade jag med att laga soppa till hemlösa. Vara där det verkligen behövdes. Men de behövde ingen hjälp. De hade folk som köade för att få vara volontärer på julen. Hela tiden såg jag framför mig hur alla skulle få det mycket roligare än jag och den sjukdomen, måste jag tyvärr erkänna, är jag inte frisk ifrån. OCH KANSKE är det så, att alla kanske inte skall fira med sin familj. En del gör kanske bättre i att hitta andra typer av famil­ jer. Kanske hålla någons hand på ett fängelse eller ett äldrebo­ ende eller boka in sig i en fjällstuga helt själv. Jag blir nog aldrig någon julälskare, men jag blir också äld­ re. Och trots mitt årliga snack om att kanske detta år inte ge varandra julklappar eller kanske ha asiatiskt tema på maten, så landar jag till slut där jag alltid varit. Hos min familj. På vårt sätt. Med vår julmat. Som vi äter den. På vårt tomte­ porslin. Och jag får väl ändå medge att någonstans där på julafton, när det blir mörkt redan på eftermiddagen, när kyrkan och lunchen är avkla­ rad. Någonstans i den där pausen, när vi bara sitter i soffan och småsnackar litegrann, och någon hjälper sonen med legomodellen. Någonstans där får jag väl ändå medge att jag har en väldans tur. Som har dessa fina, alltid nyktra och snälla människorna runt mig. Och tänk att de faktiskt alltid ställer upp och vill fira jul med mig. Det är väl ungefär då som jag känner att någonting kryper in och slår sig ned inom mig. Nåt rött, snällt och luddigt. Min jul i mitt hjärta. KLARA ZIMMERGREN

FOTO: ANNA HJALMARSSON

Kalle Ankas julafton på vhs till min lillebror. Han tittade på den säkert tio gånger per dag. En hel vår. Vi tyckte det var lite gulligt att han, den lille treåringen, kunde allting perfekt utan­ till till slut. Det är nästan 40 år sedan och än idag så går det inte för mig att se på det programmet. Jag blir illamående. Det blir som fiskgratäng. Det går bara inte ner för att jag en gång tog om alldeles för många gånger. Tänk att det finns en sorts jul i varje hjärta. En bild som kommer upp för varje människa, när ordet jul nämns för­ sta gången. Ett särskilt hus, en saga, en kyrka, en speciell glöggsort, en släkting som blir för full, en klänning, eller en total stress. En del av oss längtar, redan i september. Och så finns det de som bävar och kämpar emot, de som inte har någon att köpa något till eller äta tillsamman med, de som kanske ser till att bli inkallade på jobb hela helgen. Under många år slogs jag för att bli av med julen, jag vägra­ de helt enkelt att låta den flytta in i mitt hjärta. Häromdagen hörde jag att det är typiskt för vattumän, om man nu är intres­ serad av astrologi. Det där att sitta tillsammans med varandra i allt det där röda och äta och äta var för mycket för den rast­ lösa singeltjej som jag var då. Så jag höll på. Varje år var det nya projekt. Ett år skulle jag minsann åka till Kanarieöarna. Själv. Det var för dyrt. Och kanske lite för konstigt, tyckte jag sen när jag skulle boka. Sola i december. Utan Janssons frestelse. Ett annat år tyckte jag vi alla kunde bo på hotell i Dalarna, med slädtur under fäll till kyrkan och julmaten serverad i en matsal. Ingen gick igång på den idén. Sitta och äta julmat med främmande människor i en matsal, sa min syrra. Deppigt.

”Och kanske är det så, att alla kanske inte skall fira med sin familj. En del gör kanske bättre i att hitta andra typer av familjer. ”

2019-11-13 10:55:15