Svenska kyrkor 2020

2020 EN TIDNING OM KYRKANS FASTIGHETER

Trasig lanternin lagas lättast i markhöjd.

Ratta rätt och spara energi Ny tjära efter gammalt recept

STORT LYFT för slitet torn

Kyrkobyggnader och föremål – fokus i ny säkerhetshandbok HANDBOK FÖR SÄKRA BYGGNADER ELISABETH SVALIN GUNNARSSON

Handbok för säkra byggnader ger kunskap, inspiration och stöd i församlingens säkerhetsarbete, med fokus på kyrkobyggnader och föremål. Boken tar upp områdena stöld, brand, el, åska, vatten, lås och larm, skadegörelse, märkning och dokumentation.

Boken är mycket konkret och handfast med checklistor kopplade till varje kapitel.

HANDBOK

FÖR SÄKRA B YGGNADER

Elisabeth Svali

n Gunnarsson

Författaren Elisabeth Svalin Gunnarsson är kulturvetare med lång erfarenhet av kulturarvsprojekt inom Svenska kyrkan och kulturmiljövården.

ART NR: 52638200 PRIS: 875 KR/5-PACK

Styckpris:

175 kr

OBS! säljs i 5-pack

Beställ på verbum.se

3 tips!

Sedan 1987 har vi åtgärdat otaliga skiffertak.

Det gör oss idag till marknadsledande i Norden i vår bransch.

Välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt åtgärdsförslag!

Bilder för inspiration, skratt och historia.

Sveriges sämsta kyrkplatser @sverigessamstakyrkplatser

Kyrkorum behövs

N

Under SKIF:s fastighetsdagar i är vi inledde arbetet med Karlstad den 25-26 november komårets upplaga av Svenska Finns det hjärtemer programmet avspegla mycket av kyrkor kunde ingen av rum så finns det det som stiften berättar att de brottas stjärterum tycks oss ana de utmaningmed i detta nummer av Svenska kyrkorummets ar vi alla stod inför. När digitala kyrkor. Hur tar man bäst hand om utformare ha gudstjänster fick ersätta människors alla trädetaljer i fastigheterna och tänkt. Men att alla fysiska samlingar i kyrkolokalerna hur skyddas de mot fukt och lukt? skulle kunna se uppstod frågan – behöver vi ens Hur skaffar man den kunskap som något stod inte alls högst lokalerna? behövs när kyrkan börjar förvalupp på priolistan. Inte heller Ganska snart stod det klart att ta andra byggnader än lokaler för att de nödvändigtvis skulle sitta jo, det gör vi. Aldrig så proffsiga bekvämt. Det här kontot är fullt webbsändningar kunde inte ersätta Box 19 712 02 Grythyttan verksamheten, som äldreboenden eller studentbostäder? I dag ställs det av riktigt dåliga sittplatser. känslan av att 62 sitta andra 0591-141 64 / 070-512 91bland info@takskifferspecialisten.se stora krav på miljöhänsyn hela vägen människor, ibland under tak där www.takskifferspecialisten.se genom byggprocessen – hur kan Kyrkotouren församlingar samlats till gudstjänst Svenska kyrkan kontrollera och följa @kyrkotouren i glädje och sorg i hundratals år. upp att allt görs som det ska?

Att utbyta kunskap och erfarenhet Med målet att nå KYRKOBYGGNADERNA BEHÖVS, och blir enormt viktigt för att använda alla Sveriges kyrför att de ska fortsätta spela en roll kor på cykel gav resurserna på bästa sätt. i människors liv måste de även sig Kyrkotouren i fortsättningen tas om hand av alla ut i augusti 2019 för de experter som kommer till tals SARA GRANT att besöka så många kyrkor som i den här tidningen. Det handlar om redaktör möjligt på två hjul. Färden täcker allt från att restaurera och renovera ibland in flera sekel på en eftermed tidstrogna recept på tjära och middag, och går ibland mellan kalk, till att hitta modernaAlla lösningar byggnader måste förändras och förvillande lika kyrkor. på eviga problem som uppvärmning utvecklas för att möta framtidens och energiförbrukning. behov i den smarta och hållbara staden.

Kulturarvet Det handlar om att tänka nytt, En kyrka måste förändras varsamt. @kulturarvet utan att göra våld på historien, och det är inte alltid lätt att få till bra En ska byggnads Svenska kyrkans lösningar när allt fler behov till- tekniska installationer har stor betydelse för energianvändningen.

Rätt designade system kan konto för kulgodoses ur en ofta krympande kassa.

En grönare kyrka

tillsammans med solenergi ge stora besparingar och minska klimatpåverkan. På AFRY är vi många experter DET GLAPPAR mellan vad församlinginom el, VVS, energieffektivisering och solenergi med ar och stift vill göra, och de dispolång erfarenhet av de bevarandekrav som omfattar nibla medlen. När fördelningen kyrkor av och kulturhistoriska byggnader.

Foto: Marcus Gustafsson

KAE hade klubbats igenom hos alla El • VVS • Energieffektivisering • Solenergi 13 stiftsstyrelser i slutet av somma- Vi framtidssäkrar din stad. ren, framträdde en klar trend: Medel söks i allt mindre omfattning för de förebyggande åtgärderna. Utdelad ersättning går i stället till de mest akuta insatserna.

afry.com/byggnader

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

turhistoriskt intressanta kyrkor och platser.

Här finns nytt och modernt, från detaljer till hela kyrkbyar.

Dessutom quiz och spännande fakta för alla som är intresserade av Sveriges kyrkor och allt som de rymmer.

3

62 Svenska kyrkans stift

LULEÅ sid 10

38

HÄRNÖSAND sid 14

VÄSTERÅS sid 18

UPPSALA sid 26 STOCKHOLM sid 34

KARLSTAD sid 22

SKARA sid 38

STRÄNGNÄS sid 30 LINKÖPING sid 42

GÖTEBORG sid 48

VISBY sid 54 VÄXJÖ sid 58

LUND sid 62

Svenska Kyrkor 2020 ges ut av Verbum AB – ett bolag inom Berling media-koncernen. Postadress: Box 22543, 104 22 Stockholm.

Besöksadress: Kungsholmstorg 5. Telefon: 08-743 65 00 (växel).

Redaktör: Sara Grant, sara.grant@verbum.se.

Layout: Susanna Rittner.

Produktion: Berling Media AB. Marknadschef: Annika Waldenström, annika.waldenstrom@verbum.se.

Annonsansvarig: Therése Söderström, therese.soderstrom@verbum.se.

Omslagsfoto: Torbjörn Winther.

54 Innehåll 2020 6 UNDERHÅLLSPLANER

38 SKARA STIFT

10 LULEÅ STIFT

42 LINKÖPING

14 HÄRNÖSANDS STIFT

47 INTERVJU

18 VÄSTERÅS STIFT

48 GÖTEBORGS STIFT

22 KARLSTAD STIFT

54 VISBY STIFT

26 UPPSALA STIFT

58 VÄXJÖ STIFT

30 STRÄNGNÄS STIFT

62 LUNDS STIFT

34 STOCKHOLMS STIFT

Tryck: ADverts, 2020.

Tryckt på ett miljövänligt papper.

4

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Vi Vi renoverar renoverar och och restaurerar restaurerar kulturhistoriska kulturhistoriska byggnader, byggnader, K-märkta fastigheter K-märkta fastigheter samt samt kyrkor. kyrkor.

Specialister Specialister på på skiffer skiffer ii alla alla dess dess former. former.

En En stor stor del del av av vår vår verksamhet verksamhet består består av av helhetsåtaganden helhetsåtaganden inom inom bygg bygg och och renoverenovering av såväl kulturbyggnader som ring av såväl kulturbyggnader som kyrkor. kyrkor.

Vi Vi har har gedigen gedigen och och lång lång erfarenhet erfarenhet av av att att bevara bevara och och återskapa återskapa anrika anrika byggnaders ursprungliga utseende byggnaders ursprungliga utseende och och konstruktion. konstruktion. g-ån m r ö f n n a yrrkkan för må got k a k s n e v r SSvenska ky ser fram em ckka Vii tta emoetn! a ch m a r f dee o r e V agct förrtroen s h etten! rb ma årriigt förtroenodjeoktc och ssa b r å mande projekt och ama e m e pr ko kommand

Tel Tel 035-22 035-22 36 36 50 50 info@sydskiffer.se info@sydskiffer.se www.sydskiffer.se www.sydskiffer.se

UNDERHÅLLSPLANER

RÄTT PLANERING INNEBÄR

BESPARINGAR OCH KONTROLL Förvaltningen av byggnader med kulturhistoriskt värde är en utmaning på grund av alla speciella krav på underhåll och renovering. Brian Wendleman är fastighets- och servicechef i Hägerstens församling. Efter flera års medvetet arbete kan han berätta hur effektiva underhållsplaner ger honom kontroll och trygghet.

S

olen bryter igenom det tjocka molntäcket och lyser upp den imponerande fasaden som sträcker sig mot himlen. Uppenbarelsekyrkan i Hägersten har liknats vid en modern katedral med sin strama vita betongfasad, imponerande höjd i kyrkorummet och sju glasfönster.

De stora glasfönstren är inte bara dekoration, utan ger färgstarka tolkningar av texter ur Uppenbarelseboken. Detta sjutal som är så vanligt i Uppenbarelsebokens symbolik återkommer om och om igen i kyrkans arkitektur, i form av bland annat pelare, stjärnor, brunnar och vattenkastare. Denna moderna kyrka, som ändå har en medeltida känsla ritades av Johannes Olivegren. Den invigdes 1961 och numera är hela byggnaden kulturmärkt.

EN BYGGNAD AV denna dignitet kräver naturligtvis stor omsorg. Brian Wendleman sveper stolt med handen kring kyrkan och berättar om vikten av att bevara den genom rätt skötsel och regelbundet underhåll. Han är fastighets- och servicechef i Hägerstens församling och ansvarar för fastighetsbeståndet. Förutom uppenbarelsekyrkan består det även av en äldre kyrka, Mälarhöjdens kyrka från 6

”Det är mitt ansvar att folk om 300 år ska kunna gå runt här och beundra den fantastiska byggnaden med alla otroliga detaljer” 1929, och en något nyare, Gröndals kyrka som invigdes 1969. Det är tre kyrkor med olika karaktärer och även olika krav på skötseln. Med en bakgrund som arkitekt och konstnär, känner Brian Wendleman ett stort engagemang för att bevara alla slags byggnader för eftervärlden. − Allt i Uppenbarelsekyrkan är väl genomtänkt av Johannes Olivegren, från rumsutformningen till väggarmaturerna. Kyrkan är verkligen unik. Det är mitt ansvar att folk om 300 år ska kunna gå runt här och beundra den fantastiska byggnaden med alla otroliga detaljer, säger Brian Wendleman.

I dag har församlingen full koll på

underhållsbehovet, men så har det verkligen inte alltid varit, kan Brian Wendleman berätta: − När jag började här 2014 fanns en dammig pärm som inte hade uppdaterats på evigheter. Därför började jag direkt sondera marknaden efter ett fastighetssystem och fastnade för Incit Xpand från Aareon. De hade ett ekonomiskt system som var oslagbart; det ger en god bild av ekonomin och vilka kostnader du har att vänta framöver.

VID UPPRÄTTANDET AV en effektiv underhållsplan krävs en stor initial arbetsinsats och mycket kunskap om fastigheten och allt runt omkring den. Alla byggnader måste besiktas från grunden och granskas i detalj. All den information man får fram läggs in i systemet, och de syns där sedan som olika planlagda åtgärder för underhåll. Denna stora inventering kan förstås göras av egen personal, men Hägerstens församling valde att anlita en konsult från Aareon Nordic. Det betydde mycket att ha en utomstående kunnig person som kom dit och gjorde inventeringen av fastighetsbeståndet. − Det var en mycket god investering.

Jag uppskattar att det nästan handlar om en heltidstjänst att inventera alla fastigheter från början. Personen som S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

→

UNDERHÅLLSPLANER Brian Wendleman berättar hur dagsljuset silar ner till colum­ bariet under fontänen på kyrkotorget.

utförde arbetet åt oss hade djup kunskap om underhållsarbete och förståelse för det unika med kyrkor. Genom åren har jag insett hur grundligt detta jobb var och vilken bra hjälp det är, säger Brian Wendelman, och fortsätter: – Har du en gång gjort en bra inventering, är alla koder ju inne i systemet och underhållsarbetet löper på smidigt.

NU HAR HÄGERSTENS församling upprättat en underhållsplan per förvaltningsenhet. Planen visar vilka underhållsinsatser som behövs och kommer att behövas, när de ska utföras och vad kostnaden blir. Den årliga uppdateringen av prisindex sker automatiskt i systemet. − Våra underhållsplaner ger en fantastisk överblick och kontroll. Jag har en bra bild av det ekonomiska läget och vilken status byggnaderna har i dag, men en bild av hur det kommer vara om fem eller tio år. Särskilt om pengarna börjar tryta är det nödvändigt att ha koll på ekonomin. Ett sådant här system skapar en trygghet för såväl mig som dem jag har omkring mig såsom kyrkoherde, kanslichef och fastighetsutskott, förklarar Brian Wendleman.

Kulturhistoriska byggnader ställer extra höga och speciella krav på den som arbetar med fastighetsskötsel. I det system som Hägerstens församling använder finns antikvariska koder inlagda.

Dessa är framtagna i samarbete med Karlstads stift inom Svenska kyrkan.

– De antikvariska koderna är fantastiska. Det är så jag hittar allting och ser kostnader. Allt ligger där färdigt som ett 8

TRE STORA FASTIGHETER I FÖRSAMLINGEN Hägerstens församling äger tre kyrkor, Uppenbarelskyrkan från 1961, Gröndals kyrka från 1969 och Mälarhöjdens kyrka från 1929.

Församlingen hyr även Kvarters­ kyrkan, en lokal i Liljeholmen som förvaltas av hyresvärden.

smörgåsbord; det är bara att plocka rätt kod. De antikvariska koder som jag har använt mest är för dörrar och fönster, men jag har även haft nytta av en kod som heter “Konstnärligt målade tak”.

Jag fick en bra bild av vilken kostnad det handlade om, kunde äska pengar och därefter ta kontakt med de entreprenörer som kunde bli aktuella.

FLEXIBILITET ÄR NÅGOT som eftersträvas i allt fastighetsunderhåll, eftersom kostnaderna nästan alltid behöver spridas ut över tiden. Brian Wendleman berättar hur han arbetar: – Jag ser vad som ska göras varje år och vet därmed vilka kostnaderna blir.

Om vi har stora utgifter ett år, kan jag flytta på åtgärder för att få ett jämnt flöde. När jag gör den årliga inventeringen kan jag bedöma om målningen av en takyta kan vänta ett par år eller om något annat behöver göras tidigare. Jag kan även samla arbetsmoment som hör ihop, till exempel fasadtvätt, hängrännor och taksprång.

Brian Wendleman visar hur dagsljuset silar ner till kolumbariet under fontänen på kyrkotorget.

De höga korfönstren har försetts med ett isoleringsskikt för att bevara värmen.

För många som arbetar med fastigheter i en församling är jobbet ganska ensamt. Brian Wendleman arbetar på egen hand med fastighetsskötsel och anlitar entreprenörer som utför själva underhållet och skötseln. Via Svenska kyrkans ingenjörsförening har han däremot hittat kollegor som han ibland kan diskutera med. I det dagliga arbetet är systemet och faktaböcker från samma företag som levererat systemet hans informationskällor. Brian Wendleman tycker att både systemet och böckerna är lättförståeliga: – Du behöver ta dig över en liten tröskel men därefter är det ett väldigt lättarbetat system. Inga stora datakunskaper behövs. För oss som jobbar mycket på egen hand, är det här systemet oslagbart eftersom vi får överblick och kunskap om vad vi har. Allt går att få fram, från kostnaden för köksluckor till budgetar. När revisorerna vill ha prognoser och andra siffror, kan jag snabbt ta ut rapporter från systemet. De blir väldigt imponerade. Vid presentationer kan jag visa kostnaderna på ett tydligt och överskådligt sätt.

BRIAN WENDLEMAN AVSLUTAR med ytterligare en fördel som innebär en trygghet för församlingen: − Den dag jag avslutar min tjänst är det väldigt lätt att lämna över till någon annan. Det enda du behöver lära dig är inloggningen, sedan kan du nästan omgående sätta dig in i förvaltningsenheterna. Det är en fantastisk gåva att få som efterträdare. ◆

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

HÅLLBARHET VÅR HJÄRTEFRÅGA Att välja Kinnarps är att välja rena material, genomtänkt design och ansvarsfull tillverkning. Vi tar ansvar för hela kedjan. Från råvaror och relationer, till hur vi designar och tillverkar produkter.

Tillsammans hittar vi lösningar som skapar största möjliga positiva effekt för samhället, skogarna och atmosfären.

LADDAD. med GARO Futuresmart™

Allt fler elbilar behöver snabb och enkel laddning Intresset för att bygga upp infrastrukturen för elfordon i Sverige accelererar alltmer.

Genom stor framsynthet, erfarenhet, kompetens och innovationsförmåga är GARO idag den ledande leverantören av fordonsladdning i Norden. Med en bred produktportfölj kan vi erbjuda alla typer av laddstationer – från laddboxen hemma i villan till den effektiva snabbladdaren. Vi är med och driver utvecklingen framåt för en tryggare, enklare och mer hållbar framtid.

GARO Futuresmart™ garanterar vår innovation av framtidssäkra produkter som säkerställer energibesparing, smartare styrning och enkelhet i användandet.

garo.se

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Publika laddstolpen LS4

En nytänkande kraft

9

LULEÅ STIFT

Ekdetaljerna i fönstren på Örnäsets kyrka hade betsats över.

10

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Nya fönster i modern kyrka Moderna kyrkor åldras också, och bjuder på sina egna utmaningar när det är dags för renovering.

I Luleå har två 1960-talskyrkor fått sina ekfönster varsamt restaurerade till ursprunglig finish, men med nytt energiglas i rutorna.

D

FOTO: MATTIAS BURMAN

et är de moderna kyrkornas tid i Luleå stift, berättar stiftsantikvariet Mattias Burman. Flera av de kyrkor som byggdes under tidigt 60-tal behöver nu renoveras. Några av dem är redan färdiga projekt, som Mjölkuddskyrkan och Örnäsets kyrka, som båda är stadsdelskyrkor i Luleå. De har renoverats med nya dörrar och fönster och slutbesiktigats. Först i efterhand har man nu sökt KAE för att täcka kostnaderna.

Det är dessutom dags för kvarvarande församlingshem att renoveras.

Peter Vinsa är verksamhetsledare för fastighetsservice och kan berätta att

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

både Mjölkuddskyrkan och Mjölkuddsgården renoverades redan 2018. De gamla fönstren var av ek, och det hade blivit en alltför kostsam affär att byta ut dem allihop. I stället renoverades fönstren, även om vissa glas byttes ut till energiglas.

DÄREFTER, SOMMAREN 2019, var det dags för Örnäsets kyrka, som även den hade ekfönster. Här hade fönsterbågarna en gång betsats med brun bets, och det fanns tyvärr dessutom en hel del fuktskador. Fönstren byttes inte heller här ut, utan renoverades, genom att det angripna träet byttes ut och det trä som fanns kvar befriades från betsen och fick tillbaka sitt ursprungliga utseende i oljad ek. Allt glas byttes ut mot energiglas.

→ 11

LULEÅ STIFT

”Ett gemensamt problem med moderna fönster är att kostnaderna lätt skjuter i höjden.”

12

– Renoveringen blev jättebra och mycket uppskattad, säger Peter Vinsa.

Det är Holmlunds Måleri från Skellefteå (se annons på sidan 43) som har utfört arbetet på båda dessa kyrkor.

Tidigare har de mest jobbat i Västerbotten, och Peter Vinsa uttrycker sin glädje över att de ville komma till Luleå för detta arbete.

Ett gemensamt problem när man renoverar den här typen av fönster i relativt moderna kyrkor, är att saneringskostnaderna ofta skjuter i höjden, berättar han. Ofta finns asbest i tryckfogarna och fönsterkittet, och när man upptäcker det måste något göras. Det är lika bra att ta höjd för detta tidigt i pro-

cessen, för det är kostsamma åtgärder och kostnaderna blir snabbt högre än man kalkylerat för, tipsar Peter Vinsa.

Under sommaren 2020 var det dags för Örnäsgården, Örnäsets kyrkas församlingshem. Här är fönstren dock av en annan typ, tvåglasfönster eller enklare treglasfönster, som tyvärr inte håller måtten längre vad gäller den energieffektivitet som efterfrågas. Holmlunds Måleri jobbar även på Örnnäsgården.

I ÖVERTORNEÅ SKA taket på Svansteins kyrka målas och klockstapeln vid Övertorneås kyrka renoveras. Arbetet utförs av Linda Sandström på Kulturmåleri i Västerbotten, som också ska ta fram ett

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

program för figurativa väggmålningar.

Kulturmåleri i Västerbotten hade också ansvaret för konservatorsarbetena när Överluleå kyrka renoverades i ett jätteprojekt för några år sedan.

EN FÖNSTERRENOVERING på 25–30 fönster – beroende på hur man räknar – genomförs i Hortlax kyrka. Inte bara fönstren får sig ett lyft, utan även vindskivor och diverse plåtdetaljer kommer målas och restaureras.

Kyrkogårdschef Peter Lundberg kan berätta att fuktskador har uppstått sedan ventilationen försämrats när ytterbågarna för många år sedan målades fast. Dessa ytterbågar, som har

englasfönster, ska nu friläggas.

I Jokkmokks församling har man något så unikt som en egen konservator.

Eva Ahlström är anställd på 25 procent.

Hon kommer från Áttje Svenskt fjälloch samemuseum, och har arbetat med ett åtgärdsprogram för alla textilier.

Viola Walkeapää, kamrer, berättar att av de 13 större kyrkorna, bland annat Jokkmokks nya och gamla kyrka samt kyrkorna i Porjus, Vuollerim, Kvikkjokk, Puottaure plus Alkavara kapell och Staloluokta kyrkkåta, är hela nio stycken skyddade. Här finns med andra ord åtskilliga meter textilier att hantera.

Med Eva Ahlströms hjälp har man även fått fram konserveringsrapporter för

församlingens textilier. Själva arbetet med textilierna utförs av en konserveringsassistent som har lång och gedigen erfarenhet av bland annat just kyrkotextilier.

EN SÄRSKILD UTMANING är det fyra meter långa antependium som ska hängas upp i Jokkmokks kyrka.

– Då gäller det att hålla tungan rätt i mun och tänka efter före, säger Viola Walkeapää.

Mindre jobb genomförs också i Västerbotten under 2020, bland annat små målningsarbeten, fasadunderhåll och en genomgång av mässhakar och förvaringen av dessa. ◆

Den gamla betsen togs bort och fönstren fick tillbaka sin ursprungliga finish.

Mjölkuddskyrkan med sin karakteristiska kupol är en modern stadsdelskyrka i Luleå.

Staloluokta kyrkkåta är byggd av trä med ett yttre lager av torv, och invigdes år 1971.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

13

HÄRNÖSAND STIFT

Precis när själva lyftet skulle utföras upp­ täcktes nya skador och lanterninen fick snabbt stabiliseras lite extra.

STORT LYFT

för slitet torn Arbeten högt upp i luften kan snabbt bli dyra, och upptäcker man mer att göra när man väl har tagit sig upp kan det vara knepigt att komma åt. I Hässjö bestämde man sig för att jobba på marken, och lyfte helt enkelt ner hela lanterninen för att kunna jobba smidigt. I stiftet arbetar man även med att ge äldre kyrkor en tidstrogen restaurering.

H

östen 2018 upptäckte man att det rann vatten i tornet på Hässjö kyrka när det regnade.

Det ledde till fuktmätningar och utredningar, och det visade sig att det fanns fuktskador här som måste åtgärdas.

Efter en grundlig undersökning och upphandlingsprocess kunde man den 2 juli i år lyfta ner den 9,7 ton tunga lanterninen för att göra reparationer och ersätta de skadade balkarna.

Det kan låta som ett komplicerat sätt att göra saker på, men Jan From förklarar att det faktiskt kan vara enklare att lyfta ner ett trasigt torn än reparera det uppe i luften.

– Så fort det handlar om något som är mer än två meter upp i luften måste

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

man ha byggnadsställningar, ofta med hiss, och det medför stora kostnader i ett byggprojekt.

En annan anledning är att de allvarligaste skadorna är på de balkar som själva lanterninen står på. Även om det går att lyfta upp med domkraft och åtgärda, säger Jan From att det är mycket lättare på det här viset.

– Jag var och tittade nu när de lyft ner lanterninen, och allt ligger exponerat.

Då kommer arbetet också gå fortare att åtgärda.

Både billigare och snabbare med andra ord, även om lyftet kan se spektakulärt ut, minst sagt.

Att byta ut träbalkar från sent 1700tal är dock inte helt enkelt när det kommer till materialet. Här behövs tjocka balkar med täta årsringar och där träet fått torka i tre månader.

Winther Bygg kommer utföra arbetet,

→ 15

HÄRNÖSAND STIFT och Tynderö kommer man renovera stigportar.

I Ljustorp har man redan börjat åtgärda problem med att putsen spruckit och murbruket vittrat sönder mellan stenarna. Nu ska man mura om och lägga på ny puts. Avslutningsvis återstår förgyllning av vissa delar.

Kyrkoherde Jan From har själv en teknisk utbildning i grunden och följde intresserat lyftet på plats.

som beräknas vara klart redan i höst.

Men Jan From är realistisk och räknar med fördröjningar, för precis som i alla andra renoveringsprojekt stöter man på nya saker allt eftersom.

– När vi skulle lyfta ner lanterninen upptäcktes det att det ofullständiga gamla lagningar, så vi fick sätta extra ställningar runt om för att lanterninen inte skulle falla sönder på vägen ner.

Väl på marken upptäcktes mer fuktskador än man sett från början, och mer virke fick beställas för att ersätta fler balkar.

TROTS DET TYCKER Jan From att det är fascinerande att allt ändå är så bra byggt.

Tornet uppfördes åren 1792–1795 av byggaren Simon Geting, och har trots allt hållit väl. För att säkra att den nya renoveringen håller så många år som möjligt gäller det förstås att inte bara ersätta skadade balkar, utan även komma på var fukten har lyckats tränga in och åtgärda det.

Huvudmisstänkt just nu är en konstruktion med en gyllene glob på tornhuvudstaket. När det regnar rinner vätan längs med klotet och koncentreras på en plats på taket. Jan From hoppas att man kan komma tillrätta med fuktproblemet genom att förbättra tätningen här, men ännu är man inte helt säker på vad som är boven i dramat.

16

”Så fort det handlar om något som är mer än 2 meter upp i luften måste man ha byggnadsställningar, ofta med hiss, och det medför stora kostnader i ett byggprojekt.”

I GRUNDSUNDA KYRKA renoverade man den södra fasaden år 2017, och nu är det den östra fasadens tur. Det var i alla fall planen, men det visade sig att den KAE man beviljats inte räcker till. Kyrkoherde Kurt Enberg berättar att man skjutit renoveringen på framtiden och sökt mer pengar. Går allt vägen hoppas man på byggstart under 2021.

Under 2020 kommer man däremot med hjälp av Hälsinge spåntak tjära kyrktak och klockstapel. Stenmuren runt kyrkan och kyrkogården har stort kulturhistoriskt värde och renoverades så sent som 2008. Dessvärre är man inte riktigt nöjd med resultatet, utan kommer behöva reparera muren igen under 2021.

I Grundsunda finns också en prästgård. Den är så stor att man låtit göra två bostäder av den, med sammanlagt 25 fönster. Dessa håller dock inte måttet ur ett modernt energiperspektiv, utan måste bytas ut. När beslut fattades om att fönstren skulle bytas formulerades också krav på de nya fönstren. En förfrågan gick ut om fönster som är moderna, men som är så lika de gamla fönstren som det går. Det skilde så mycket som 200 000 mellan det högsta och det lägsta pris man fick in bland de fem anbuden.

Valet föll på Nordfönster i Umeå.

När lanterninen väl är klar väntar en renovering av kyrktrappan. Det känns riskabelt att göra detta parallellt med att arbetena på tornet pågår. Även fönster och bänkar i kyrkan behöver omvårdnad, samt stigportarna.

– Den kostnaden går dock på begravningsavgiften, eftersom stigportarna av någon anledning hör till kyrkogården och inte till kyrkan, berättar Jan From.

Därför kommer de sju stigportarna renoveras under en treårsperiod, för att sprida ut kostnaden. Även i Ljustorp

I OVIKENS FÖRSAMLING, där Anders Wikberg är ordförande i församlingsrådet, finns tre kyrkor: Ovikens gamla kyrka, Ovikens nya kyrka och så Myssjö kyrka. Den gamla kyrkan dateras ända tillbaka till 1100-talet.

Här finns ett värdefullt altarskåp som är unikt i sitt slag. Det är en kopia av altarskåpet i Ljusdals kyrka, som faktiskt kom från Antwerpen till Oviken först. Församlingen beställde ett enormt dyrt flandriskt altarskåp, som invigdes år 1503. Det innehåller 90 snidade figurer och är helt enkelt fantastiskt.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

”Kyrkan upplevdes som otymplig och stor, och saknade den charm som den gamla kyrkan hade haft.”

I samband med reformationen skulle dock alla katolska föremål avlägsnas från Ovikens kyrka, beslutade landsprosten Erik Andersson, men som tur var förstördes aldrig det majestätiska altarskåpet. Det såldes till Ljusdals kyrka år 1530, och sedan på 1650-talet fick Peder Olofsson från Ljusdal uppgiften att snida en kopia till Ovikens kyrka.

ANDERS WIKBERG AVSLUTAR med att berätta om det värdefulla och unika altarskåp som finns inne i kyrkan. Skåpet är en kopia av altarskåpet i Ljusdals kyrka, vilket kommer från Antwerpen.

Av vad historien förtäljer beställdes från början ett jättedyrt flandriskt altarskåp av Ovikens församling.

Detta skåp tillverkades i Antwerpen och invigdes år 1503. I samband med reformationen beslutade landsprosten Erik Andersson att alla katolska inventarier skulle avlägsnas från Ovikens kyrka. Dock förstördes inte skåpet som många av inventarierna gjorde. År 1530 såldes detta skåp till Ljusdals kyrka.

På 1650-talet fick Peder Olofsson från Ljusdal uppdraget att snida till ett nytt, ”likadant”, skåp till Ovikens kyrka. Skåpet innehåller 90 snidade figurer och är helt fantastiskt. ÄVEN MYSSJÖ KYRKA är en medeltidskyrka, medan Ovikens nya kyrka stod klar år 1905. Den gamla kyrkan var i riktigt dåligt skick under senare delen av 1800-talet, men istället för att renovera byggde man en ny kyrka i församlingen. Den må ha varit modern för sin tid, men ganska snart stod det klart att församlingsborna inte var så tacksamma som man hade hoppats. Kyrkan upplevdes som otymplig och stor, och den saknade den charm som den gamla kyrkan hade haft. Det slutade med att man rustade upp den gamla kyrkan i alla fall, och 1935 blev S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

den församlingskyrka. Bland annat på grund av sin storlek är Ovikens nya kyrka stängd under årets kallare månader.

Kostnaderna för att hålla den uppvärmd är orimligt höga och besökarna inte tillräckligt många för att motivera den utgiften. Det är dock mycket aktiviteter i och runt kyrkan under Ovikenveckorna, som firas vartannat år, och då används kyrkan även som konsertlokal.

Det är aktuellt med en renovering av bogårdsmuren runt kyrkan, även om projektet ännu inte startats upp. När man kommer igång, kommer man dock arbeta med urgamla tekniker, för att få en så tidstrogen renovering som möjligt.

Bland annat kommer man att bränna egen kalk.

Kyrkans nio fönster renoveras, vissa bågar på plats, andra i verkstaden hos Svenstaviks fönsterrenovering.

Taket på gamla kyrkan och klockstapeln är renoverat sedan tidigare. Här har det gamla spåntaket ersatts med ett slags träskiffer, och snart är det dags för renovering av det också.

De nio fönster som finns genomgår också renovering för stunden. Vissa bågar åtgärdas på plats, andra i verkstaden hos Svenstaviks Fönsterrenovering.

CHRISTIAN FERM SOM är fastighetsstrateg på stiftet, har undersökt vilka försäkringar man har i pastorat och församlingar. Det är en stor kostnad varje år, men det är inte alltid man har full koll på vad som är försäkrat och vad som egentligen gäller om olyckan skulle vara framme. Att kartlägga försäkringar och vad de täcker är därför ett viktigt projekt för att kunna planera kostnaderna klokt i framtiden. ◆

ETT SPECIALFÖRETAG INOM PUTSAT OCH MURAT BYGGANDE Vi arbetar med traditionella material för att estetiskt och tekniskt skapa harmoni med den specifika byggnaden.

JÄMTFASAD AB Bruksgatan 5 MATFORS 060-208 60 www.jamtfasad.nu

17

VÄSTERÅS STIFT

Stora krav på materialet

Sankt Annas kapell byggdes under tidigt 1700-tal som ett kapell för Malingsbo bruk.

Taket på Sankt Annas kapell i Malingsbo är fortfarande av den ursprungliga svartplåten och är väldigt kulturhistoriskt intressant. Det ska därför bevaras så länge som möjligt, men det ställer stora krav på församlingen.

M

alingsbo kyrka har en spännande historia.

Den åttkantiga kyrkan började byggas 1707 och togs i bruk 1708.

Innan dess hade präster från Söderbärke kommit var sjunde söndag och hållit gudstjänst i någon av bergsmansstugorna eller, efter 1680, i en sal på brukets herrgård.

Det var Peter Snack, dåvarande ägare till Malingsbo bruk och landshövding i Nyköpings län som lät uppföra kyrkan på egen bekostnad. Den officiella invigningen var 5 mars 1711, och då sägs kapellet också ha helgats åt bergsmännens skyddshelgon Sankta Anna som också gett det dess namn, Sankt Annas kapell.

GENOM ÅREN HAR kyrkan genomgått två stora restaureringar. År 1913 höjdes taket och hela byggnaden gicks igenom. Åren 1952–53 återställdes den ursprungliga 1700-talsatmosfären, som genom åren hade försvunnit något då man genom åren byggt ut och gjort om en del.

Lennart Stålberg är ordförande i kyrkorådet i Söderbärke församling och kan berätta att det nu är dags för renovering av det gamla plåttaket. Malingsbo kyrka är en av få byggnader i stiftet med ett tak av gammeldags svartplåt. Plåtarna har dock börjat rosta underifrån och måste åtgärdas. Då taket är i det närmaste unikt med tanke på material och ålder ska det i största möjliga mån bevaras, vilket länsstyrelsen också ställer krav på.

Taket har ett högt kulturhistoriskt värde och församlingen håller med om att det inte bara kan bytas ut rakt av.

Detta slag av plåt går dessutom inte ens

att få tag på längre. Det försvårar projektet, men ett första steg är i alla fall att plocka ner taket bit för bit och se vilka plåtar som kan återanvändas. Det kommer finnas bitar som är i för dåligt skick för att restaureras och läggas tillbaka, och det kommer krävas stor kunskap och kompetens hos den entreprenör som sedan ska utföra arbetet.

FÖRSAMLINGEN HAR tillsammans med plåtexperter tagit fram ett åtgärdsförslag för att i största möjliga mån spara det gamla materialet. I samband med att taket plockas ner och undersöks kommer man också kunna åtgärda de svagheter i konstruktionen som gjorde att skadorna uppstod från början.

Lennart Stålberg berättar att man misstänker att skadorna har uppkommit genom att is fastnar i ränndalarna. Is och väta tränger sedan upp bakvägen och orsakar frostsprängningar och fuktskador.

Bland annat taket över sakristian har fuktskador. De är inte omfattande, men reparationerna behöver i alla fall göras på en gång. Att plåtarna börjat rosta har sannolikt med dålig ventilation att göra.

Det är också något man kommer försöka åtgärda, bland annat genom öppningar i takfoten.

BUDGETEN FÖR HELA projektet är 2,5 miljoner kronor, och hela 90 procent kommer att täckas av bidrag man fått genom KAE. Som i många stift har man börjat jobba med lokalförsörjningsplaner, LFP, som är viktiga för det fortsatta fastighetsinnehavet.

– Det är ett arbete som kräver engagemang, och ibland tar både tid och resurser från det övriga arbetet. Det kan ha gjort att man i vissa församlingar har väntat med en del projekt som inte

→ 19

VÄSTERÅS STIFT

På 1950-talet restaurerades kapellet tillbaka till sin ursprungliga 1700-talsatmosfär.

I planerna för lokal­ försörjning gäller det att tänka tio år framåt.

Västerås domkyrka.

”Genom rätt inställningar kan man spara in upp emot 20 procent på energikostnaderna.” är akuta, säger stiftsingenjör Johan Stråhle.

Trots det är givetvis flera stora projekt på gång, såsom Grangärde kyrka, ett projekt för att åtgärda gammal fuktproblematik som är inbyggt i grundkonstruktionen. Det projektet berättade vi om i förra årets upplaga av denna tidning, och i år har de fått den största tilldelningen av KAE inom Västerås stift.

I Västerås började man tidigt utbilda 20

pastorat och församlingar i hur de kunde arbeta med LFP, redan innan man började lära ut detta på nationell nivå.

Alla enheter har erbjudits en grundlig utbildning i arbetet, med utgångspunkt i verksamheten.

Personal från stiftet är ute i församlingar och pastorat och hjälpt till att starta upp arbetet med planerna. Dessa handlar först och främst om verksamheten och därefter vilka byggnader man

behöver och har råd med för detta. Det gäller för församlingen att ligga steget före och fråga sig vad man vill göra om tio år, hur man vill att verksamheten ska se ut då och även vad för slags verksamhet man vill och bedriva.

UTÖVER LOKALFÖRSÖRJNINGSPLANERNA är frågor kring energi och klimat viktiga.

Svenska kyrkan har beslutat om en färdplan för klimatet, som skall vara genomförd till 2030. Färdplanen är utmanande, och berör till stor del byggnaderna med energiförbrukning. Det handlar inte bara energiförbrukning, men där har vi stor påverkan som lätt kan förändras.

Man erbjuder församlingarna att gå utbildningar för att lära sig ”ratta rätt” i undercentraler och värmesystem, eftersom det har visat sig att man bara S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

rivs av et som

den. tvidgats eprenad återkomkanska, alarna

g och e och

ch har kylift, perso-

Särna nya kyrka ska få nytt skiffertak och renoverad fasad.

genom rätt inställningar kan spara upp emot 20 procent på energikostnaderna.

Genom färdplanen och biskoparnas brev om klimatet har vi fått kraftfulla verktyg att prata om hela det ansvar vi har för vår klimatpåverkan. Varje beslut vi tar

i verksamheten, som olika inköp, resor, mat, möten medför klimatpåverkan och vi lära oss tänka till och ifrågasätta – för andra, för vår skapelses och för vår egen skull avslutar Johan.

I Idre Särna har det blivit aktuellt att

lägga nytt skiffertak på Särna nya kyrka.

I september 2019 fick man 4,6 miljoner kronor för renovering av både tak och fasad från den kyrkoantikvariska ersättningen. ◆

Äkta hantverk från Rättvik Allt från totalentreprenad till underentreprenad.

Kontakta oss för mer information!

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

www.edgyr.se • 070-397 51 63 • Rättvik 21

KARLSTAD STIFT

Från en skylift kunde man förstärka den högsta spiran på Sunne kyrka.

Med en app blir det lätt att logga både behov av åtgärder och resultatet när de är klara. Då faller inte något mellan stolarna eller kommer som en överraskning. För nya projekt dyker upp hela tiden. I Karlstad stift gäller det allt från recept på tjära till trasiga spiror och murkna tak.

APP GER KOLL

C

laes Hellberg, fastighetsingenjör på Karlstad stift, berättar att stiftet börjat använda appen CheckProof, för att få bättre koll på vad som behöver göras och vad som redan har åtgärdats. Det är en stor förbättring mot tidigare, då man arbetade med egenkontrollsplaner i pappersform.

– Det fungerade inte alltid på ett önskvärt sätt. Mycket har ramlat mellan stolarna, säger Claes Hellberg.

Med hjälp av appen fungerar alla ronderingar bättre. Den påminner när saker måste göras, och ger en direkt återkoppling så snart åtgärden är klar – både som rapport och med ett foto. Det blir lätt att logga allt och få översikt.

– Även det som inte blir gjort får vi rapport om, och det ger en möjlighet att själv kunna påminna den ansvarige.

Om en vaktmästare ser annat som

22

behöver åtgärdas, ett trasigt fönster eller ett löst räcke, är det bara att rapportera detta direkt i CheckProof, så att felet snabbt kan avhjälpas.

CheckProof har funnits i flera år, men då framför allt använts inom industrin.

– Det är fantastiskt at det nu också kan användas för fastighetsskötsel, säger Claes Hellberg.

I KARLSKOGA KYRKA är det aktuellt med tjärning, berättar enhetschefen i Karlskoga församling, Dan Collin. Under en informationsträff föreläste Daniel Eriksson från firman Traditionsbärarna om en gammal metod att tjära, och Dan Collins intresse väcktes. Traditionsbärarna har återupplivat ett gammalt sätt att tjära, både vad gäller själva receptet på tjära och tekniken att lägga på den.

Att tjära enligt de gamla metoderna är mer kostsamt än det vis man tjärat på hittills. Därför fick man denna gång nöja sig med att tjära delar av sakristians tak.

Men, konstaterar Dan Collin, tjäran får en betydligt djupare och mer intensiv svärta. Den är också tjockare och måste värmas innan den smörjs på. Övriga tak tjärades så sent som 2018–19 av Kyrkotak i Norrköping, men eftersom skillnaden var så uppenbar mellan den gamla och nya tjärningen tror Dan Collin att hela kyrkan kommer tjäras om, kanske så snart som 2022.

VID ÖSTRA KYRKOGÅRDEN i Karlskoga ska krematorium byggas och byggas till under året. När det väl är klart är planen att man ska kunna ta tillvara på den överskottsvärme som uppstår naturligt vid kremering. Värmen kommer att sparas i ackumulatortankar för att sedan värma upp själva krematoriet. Överlag genomsyras arbetet med det nya krematoriet av ett hållbarhets- och miljötänk.

De gamla krematorieugnarna är från 1997 och kommer bytas ut mot mer miljövänliga ugnar med större kapacitet. EfS VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Taket på långhuset på Degerfors kyrka var genomruttet, och man fick agera snabbt.

tersom man i Karlskoga även hjälper till med kremeringar för Kristinehamn och i framtiden möjligen även för Filipstad, har man ansökte om att få utföra 15 000 kremeringar per år. Det är ungefär dubbelt så många mot i dag.

Vägen kring krematoriet är nyligen omgjord och anpassad för kraven under utbyggnaden. Ännu pågår dock upphandlingen, men projektet ska vara klart under 2020 är målet.

”Bultar och annat som säkrar spiran garanterar att den kommer att hålla i minst 20–30 år till.”

tel 054-820 10 00 • www.dejehusplat.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Jennie Nilsson är ny fastighetschef i Sunne pastorat, med lång erfarenhet från bygg- och fastighetsvärlden där hon arbetat som vd för ett kommunalt fastighetsbolag.

– De erfarenheterna kan komma till nytta nu, säger hon och berättar om de renoveringar som pågår kring Sunne kyrka.

FÖR TRE ÅR sedan gjorde man här en stor exteriör renovering, och plockade då ner de två mindre av kyrkans tre spiror, sedan man upptäckt skador på dem när taken renoverades och man kunde inspektera spirorna nära inpå. De mindre spirorna ska upp på kyrkan igen under hösten 2020 är planen, efter att de reparerats av det lokala företaget Berglunds och Perssons Smidesverkstad.

När man hittade järnbitar på gräsmattan kring kyrkan blev det snart uppenbart att de kom från den högsta, stora spiran på kyrkan. Med hjälp av drönare kunde man konstatera att den inte var i bra skick. Men en så hög tornspira i järn

→ 23

KARLSTAD STIFT är inte lätt att plocka ner. Alternativet man valde var att med hjälp av en skylift ta sig upp med förstärkning till spiran i stället.

– Åtgärderna syns inte nedifrån, men bultar och annat som säkrar spiran garanterar att den kommer att hålla i minst 20–30 år till, berättar Jennie Nilsson.

Tills det är dags för en ny takrenovering, med andra ord.

När församlingshemmet i Sunne, byggt under tidigt 60-tal, ska renoveras är det NCC som är totalentreprenörer. Det är ett stort arbete då man samtidigt passar på att omdisponera församlingshemmets lokaler så att de bättre stämmer överens med dagens behov.

Taket ska lyftas och isoleras bättre, och ny ventilation installeras.

”Vi ville ha kyrkan öppen under hela renoveringen och det löste vi genom att sätta upp ett stort väderskydd som täckte in hela.”

Jennie Nilsson berättar att man är mycket nöjd med att man här valde att arbeta med parteringupphandling. Fördelarna är många, då man tittar mycket på de potentiella entreprenörernas nätverk, kompetens och organisation.

– Det är ett transparent och bra sätt att arbeta på, man kör med öppna kort, fortsätter Jennie Nilsson. Budgeten för hela projektet är satt till 14 miljoner.

Bernard Ranke på Solexperterna i Kil

har projekterat två projekt med solceller.

Av de totalt 170 kyrkorna i stiftet är det två kyrkor – Norra Finnskoga och Säffle kyrka – som man anser är mest lämpade för solceller. De solceller man valt att installera är av ett matt slag, som inte uppfattas som lika rastrerade som de vanligaste solcellerna. I Säffle har man fått tillstånd från Länsstyrelsen, då kyrkan har ett platt tak med en sarg runtom och därför inte är särskilt iögonenfallande.

HÅLL VÅRA SVENSKA KYRKOFASADER RENA! Vi var med i forskningsprojektet ”RenPuts” som startade 2014 och finansierades av Svenska Kyrkan. Målet var att hitta en miljövänlig och effektiv lösning för algrengöring som också var skonsam mot underlag av puts och sten.

Utifrån forskningsresultatet har vi på Målarkalk tagit fram Kalkohol™ Algtvätt som framgångsrikt har använts på ett stort antal kyrkor.

1948

TER

SEDAN

UK

VI B RI N N

LK

Målarkalk är ett familjeägt företag som varit verksamt sedan 1948. Kontor och kalkslageri finns på Hyllingegården utanför FÖR KA Helsingborg och vi har bl.a.

ER • kalkbruk, kalkfärg och lerbruk i vårt sortiment. Vi ger också • rådgivning till många församKA LKPROD lingar och pastorat när det är dags för renovering.

Mer info | malarkalk.se

TM

TRADITIONSBÄRARNA.se 24

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Riksantikvariatet har dock överklagat beslutet.

I Brunskogs kyrka har man länge haft problem med alger i diverse missprydande färger på lanterninen, berättar Peter Söderback som är kyrkogårds- och fastighetschef. Han berättar att han haft kontakt med Kristin Balksten på Balkstens Byggnadvård – ”fasadgurun”, som Peter Söderback säger.

I samråd med henne valde man att behandla tornet med Kalkohol från Målarkalk, ett medel bestående bland annat av kalk och alkohol som sprayades på algerna.

– Jag kan verkligen rekommendera Kalkoholen, Detta är dessutom ett jättebra exempel på åtgärder som kan utföras av den egna personalen, säger Peter Söderback.

Kalkohol utlovar full effekt inom 2–3 år, men på Brunskogs kyrka såg man tydliga resultat redan efter två månader.

VID TAKREPARATIONERNA I Degerfors kyrka som inleddes på våren 2018 föreslog entreprenören BF Plåt från Kristinehamn att man även skulle inspektera taket på långhuset.

Det man såg då var skrämmande, berättar Lina Nilsson som är assistent i Degerfors församling.

– Taket var fullständigt genomruttet.

Läget var plötsligt akut, men församlingen agerade snabbt. Efter att ha inlett reparationerna av hela takkonstruktionen i februari 2019 var allt klart till sommaren samma år.

Det gamla koppartaket togs nu ner.

Läkten och vissa takstolar var genomruttna och byttes ut, allt det isolerande spånet togs också bort och ny isolering sprutades in, Det blev nya läkt och ett helt nytt koppartak, plus en helt ny takdekoration – ett kors i koppar.

Ansvariga för denna entreprenad var Håkan Fransson från Deje Husplåt. Det lokala företaget GT Bygg AB samt Mörkvikens Byggservice AB från Karlskoga har också medverkat.

– Vi ville ha kyrkan öppen under hela renoveringen och det löste vi genom att sätta upp ett stort väderskydd som täckte in hela kyrkan. Det var i sig ett jättejobb, berättar Lina Nilsson. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Vi har haft glädjen att leverera och underhålla ljud- och ljusutrustning i alla kyrkor i Säffle Pastorat i snart 20 år. Vi tackar för förtroendet och ser fram emot kommande samarbeten!

www.ljudmakaren.com

solexperterna värmland AB

Vi stödjer solelsprojektet i Karlstads stift Solexperterna Värmland jobbar med konsulting, planering och utförande av solcellsinstallationer och erbjuder en säker investering med nyckelfärdiga anläggningar. Våra konsulter har gedigen bakgrund och vi hittar alltid unika lösningar med hänsyn till tekniska och optiska krav. Vi är stolta över att få bidra till utvecklingen av solel på kyrktak.

Fors Hagen - 665 91 Kil +46 (0) 554 - 69 36 00 fragor@solexperterna.se - www.solexperterna.se

Vi heter Assemblin och installerar allt inom el och VS. Trygga och smarta lösningar inom elteknik, tele, data och säkerhet samt värme och sanitet.

25

UPPSALA STIFT

SAMARBETE nyckeln till framgång

Genom att arbeta med partnering har alla inblandade full kontroll över alla delar av projektet. Det är den erfarenhet man gjort i Uppsala stift, där flera stora renoveringar avslutats både tidigare än beräknat och med en nota under budget.

D

et stora projektet i Uppsala stift är förstås den fortgående renoveringen av domkyrkan, som kommer att pågå under många år. När korsen på tornen lyftes ner hittades en tidskapsel från 1889, med ett handskrivet brev från dem

I Staffans kyrka har arbetet gått in i nästa fas, där man kommer stärka upp grunden.

som då arbetade med renoveringen.

– Typiskt att jag var bortrest när de hittade och öppnade tidskapseln, säger Kristian Nordlund som är fastighetschef.

I VÅRAS BYGGDES en gångbro mellan tornen på domkyrkan, 55 meter upp i luften. Detta kommer att underlätta allt arbete. En av de största utmaningarna

vid arbete på så hög höjd är säkerheten, och med en gångbro behöver man inte flytta ställningarna hela tiden.

I Hamrånge kyrka har man i många år haft problem med värmen, berättar Björn Dahlgren, administrativ chef i Gästrikekustens pastorat. Kyrkan har helt enkelt varit för dyr att värma upp under kyliga vintrar och hållit stängt under de kallaste månaderna.

När det började bli dags för renoveringar av kyrkan valde man att prioritera isolerande åtgärder. Golvet ska isoleras, likaså taket, och fönstren ska få ett tredje glas. Det är ett komplicerat ingrepp som kräver specialkompetens. Att man började arbeta med golvet ledde till vissa interiöra förändringar, säger Björn Dahlgren. Bänkarna ska målas om och predikstolen kommer flyttas lite bakåt – vilket i själva verket är den placering den hade från början.

DEN STORA FÖRÄNDRINGEN i själva uppvärmningen är att Bionär Närvärme från Gävle kommer installera bergvärme i kyrkan, och hela fastigheten får vattenburen värme, i stället för den dyra eluppvärmning man haft tidigare.

Arbetet påbörjades under 2020 och

26

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

→

Renoveringen av Uppsala domkyrka kommer pågå i flera år till. Nu finns en gångbro mellan tornen för att underlätta arbetet på hög höjd.

UPPSALA STIFT

”Om vi tänker oss att taket ska ligga i 150 år till vill vi verkligen göra allt på bästa sätt.” pågick fram till sommaren. Just nu har projektet ett uppehåll till januari 2021, men sedan är planen att det ska färdigställas under våren 2021.

Förra året skrev vi mycket om Staffans kyrka i Gävle pastorat. Där fortsätter arbetet, under överinseende av Stefan Holgersson som är projektsamordnare.

Han kan berätta att man nu avslutat fas ett av arbetet och gått in i fas två. Det visade sig nämligen att det var nödvändigt att gräva ur källaren under kyrkan.

Genom partnering kunde Färila kyrkas nya tak komma på plats snabbare och mindre kostsamt än beräknat.

Dels ville man installera fjärrvärme, men kyrkan visade sig även lida av höga radonvärden och problem med dålig luft.

Det luktade illa, på grund av ruttna och ordentligt mögelangripna byggformar, och ny isolering behövdes.

Arbetet med att gräva ut källaren är avslutat, något som ibland har krävt håltagning genom 80 cm tjocka betongväggar. Tanken är att gräva ut så mycket att det ska ge plats för nya verksamhetslokaler, men det kommer kräva tekniskt

Vi tackar Gävle pastorat

för förtroendet att få medverka i renoveringen av Staffans kyrka samt byggandet av församlingssalen.

Vi ser detta som ett mycket unikt, prestigefullt och utmanande projekt!

Generalentreprenör

tel 08-27 61 00 • info@prvn.se • www.prvn.se 28

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

avancerade metoder för att stärka upp kyrkans befintliga grund.

Under sommaren revs det gamla betonggolvet under vapenhuset, koret och sakristian. Här ska det gjutas en ny bottenplatta för att lokaler och tekniska utrymmen ska kunna flytta in.

KFS ansvarar för projekteringen även i etapp två, och även senare, när kyrkan ska renoveras invändigt och det ska byggas församlingslokaler.

Den inre renoveringen omfattar allt – allt ska renoveras, restaureras, rengöras och konserveras inne i kyrkorummet.

Bänkrader plockas bort för att ge plats åt en ny tillgänglighetsanpassad entré med hiss, och det befintliga köket ska byggas ut för att man härifrån även ska kunna erbjuda catering.

På svenskakyrkan.se/gavle/staffans_renovering kan den som vill följa arbetet.

JAN BONANDER ÄR kyrkoherde i Ljusnans pastorat och berättade i förra årets tidning om renoveringen av Färila kyrka.

Det arbetet är nu slutbesiktat. Koppartaket ligger på plats, de murkna balkarna i kyrktornet bytta, fasadens puts lagad och målad och hela 96 nya fönster är installerade.

Och anmärkningsvärt nog för omkring 2 miljoner mindre vad man budgeterat för – 15 miljoner i stället för budgeterade 17,1 miljoner.

– Projektet blev mer lyckat än vad vi ens vågade hoppas på. Det beror på flera olika faktorer, man kan säga att vi dragit fyra vinstlotter i det här projektet, berättar Jan Bonander.

De fyra vinstlotterna är att man blev klar sex veckor tidigare än beräknat och inte fick en enda anmärkning vid besiktningen. Inte heller uppstod några som helst komplikationer i form av arbetsplatsolyckor. Och så detta att projektet blev 15 procent mindre dyrt än man räknat med.

Jan Bonander tackar en enda faktor för ett så lyckosamt resultat: partnering.

Det blir inte bättre än så här, menar han. Alla entreprenörer har löpande fått betalt för utfört arbetet och material.

Täta byggmöten har gjort det möjligt att tidigt och gemensamt kunna fånga upp sådant som skulle kunna bli ett problem.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Närvärme med omtanke. www.bionar.se

Allt från mindre servicearbeten till stora entreprenader – i hela Hälsingland!

ALLT inom VVS!

THOMAS RÖR I LJUSDAL AB

www.thomasror.se

Entreprenörer har redovisat för arbetstimmar och utlägg vecka för vecka och materialfakturor och liknande har varit helt transparenta från alla parter.

Arbetet har präglats av värdeord som tillit, kvalitet, ekonomi, tid, hållbarhet och omsorg – om kyrkan som byggnad, om entreprenörerna och om Färilaborna, berättar Jan Bonander.

– Om vi tänker oss att taket ska ligga i minst 150 år så vill det till att vi verkligen gjort detta på bästa sätt, säger han.

HIFAB och Winther Bygg från Örnsköldsvik bidrog till att göra projektet möjligt, liksom Gamla Trähus i Färila, Nordfasad, Jämtfasad, Vidars Måleri och Hedlunds Glas.

NÅGOT AV DET gamla taket kommer finnas kvar hos många Färilabor. Man lät nämligen göra bordstabletter av det gamla koppartaket och sålde dessa i paket om fyra för 650 kronor. De 250 paket som fanns till försäljning sålde slut på bara några dagar.

Även renoveringen av prästgården i Ljusdal är slutbesiktad. Den används i dag som församlingsexpedition. Även här använde man sig av partnering och höll sig till den satta budgeten trots att arbetet drog ut på tiden av olika anledningar.

BLAND UNDERENTREPRENÖRERNA fanns flera företag med lokal anknytning: Ljusnans Plåt, Oves Golv, Djäknes Måleri, Edenforsens El, Tomas Rör och Nordfasad.

– Det känns bra att, i den mån man kan, anlita lokala entreprenörer, menar Jan Bonander.

– En av anledningarna är att de förhoppningsvis lägger ned kärlek och omsorg på själva hantverket. Men det känns också bra att våra investeringar på det här viset stannar i kommunen och därmed kommer skolor och annan omsorg till gagn. ◆

29

STRÄNGNÄS STIFT

Gammal tjära SVÄRTAR BÄST I Strängnäs tittar man bakåt för att hitta nya lösningar. Historiska och arkeologiska undersökningar visar att tjära sannolikt ska strykas på i ordentliga lager.

Ett nytt recept ska få tak och väggar att hålla extra länge. Samtidigt visas stiftets mest berömda bok, Strängnäsmissalet, upp på digitala skärmar.

I

Strängnäs domkyrka finns ett helt unikt bibliotek bevarat.

Det har rötter från medeltiden, då grunden till samlingarna lades när domkyrkan började skaffa böcker för gudstjänster och utbildning.

En boksamling i sydvästra koret nämns för första gången på 1460-talet. Man vet att Strängnäs biskop åren 1479–1501, Kort Rogge, köpte in några av samlingens äldsta volymer. Det var också biskop Rogge som tog initiativ till tryckningen av Strängnäsmissalet, gudstjänstordningen för Strängnäs stift daterad 1487.

Missale Strengnense trycktes i Stockholm i 170 exemplar.

De flesta förstördes i samband med reformationen, men några finns kvar och i Strängnäs domkyrkobibliotek förvaras det bäst bevarade. Det är komplett sånär som på ett par, tre sidor, berättar Elin Andersson som är domkyrkobibliotekarie.

PÅ KUNGLIGA BIBLIOTEKET I Stockholm

finns ett exemplar som anses vara en rekonstruktion, och består av sammansatta fragment. Det finns spår i arkivet som visar att Kungliga biblioteket ville byta

30

till sig domkyrkans exemplar på 1870-talet, men dåvarande bibliotekarien Jonas Otto Pontén var envis och höll hårt i missalet. Ur brevväxlingen kan man utläsa att man redan då var mycket medveten om hur unikt missalet är.

Med exemplaret från Kungliga biblioteket som förlaga restaurerades domkyrkobibliotekets exemplar år 1875 med hjälp av den blott 22-åriga konstnärsstudenten Julia Beck.

UTÖVER STRÄNGNÄSMISSALET är

domkyrkobiblioteket fyllt av skatter.

Biskop Johannes Matthiae (verksam 1644–1664) skänkte sin egen boksamling när han inrättade biblioteket i nordvästra koret, och eftersom han en gång varit lärare åt drottning Kristina, skänkte hon i sin tur en del av krigsbytet från Trettioåriga kriget hit. Här finns därför böcker från privatsamlingar, kloster och jesuitkollegier från Polen och Tjeckien, samt volymer från det berömda Rosenbergska biblioteket i Prag. De äldsta av de 3 700 titlarna är handskrifter från 1400-talet, och den äldsta tryckta boken är från 1468.

Elin Andersson berättar att man nu vill ställa ut missalet så att alla kan se

det, genom att visa det digitalt på en skärm i domkyrkan. Det finns redan i digital form på Libris: libris.kb.se/ bib/6hqs4b8547fc178w TILLSAMMANS MED VÄSTERÅS stift har

man i Strängnäs arbetat med ett tjärprojekt under en längre tid, berättar Rune Lundkvist, fastighetsförvaltare i Örebro pastorat.

Ett av syftena är att få längre intervall mellan underhållen. Tångeråsa kyrka är en av pilotkyrkorna i detta projekt, på förslag av stiftsantikvarie Dag Forssblad.

Tångeråsa har vi skrivit om i Svenska kyrkor förut, men då med fokus på takspån. Nu testar man en tjära enligt recept från 1700-talet (se faktaruta).

I Olaus Petri kyrka och St Nicolais församlingshem pågår renoveringsarbeten. Kyrkan behöver få fogar lagade, men projektet får ändå anses vara ett underhållsprojekt eftersom det inte finns några strukturella skador. Då är församlingshemmet ett betydligt större projekt, berättar Rune Lundkvist.

Här har fasaden omfattande skador som man varit medveten om under flera år. Söndervittrad sten och lös puts har knackats loss, och man har fått ersätta S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Sedan mitten på 1600-talet är det unika biblioteket inrättat i nordvästra koret.

I den vackra miljön i Strängnäs domkyrka kommer missalet visas upp digitalt på en skärm.

De äldsta av bibliotekets 3 700 titlar är handskrifter från 1400-talet.

många stenar. Anslutningen till takfoten är på sina ställen helt söndervittrad, och på takkupan på östra sidan har stenar sprängts sönder när fukt har trängt in, och behöver plockas bort. Nu återstår sju takkupor att renovera, och kostnaderna för detta blir inte obetydliga.

Gullbergs Sten & Fasad och Falls plåt arbetar med församlingshemmet som ska vara klart 2021.

Efter det är det dags att renovera kalkstensfasaden på St Nicolai kyrka. Under 2019 gjordes en förstudie av konservator Mikael Traung, som konstaterade att det är ett stort restaureringsarbete som behöver göras. Här finns bland annat korsblommor på tornen som behöver restaureras, en Kristusstaty som börjat vittra sönder och en ängel på sydportalen som måste åtgärdas. Arbetet inleds

→ 31

STRÄNGNÄS STIFT

”Vapenhuset i väster ska bli rum för barnens aktiviteter.”

I Almby kyrka utförs omfattande renoveringar. Bland annat ska huvu­ dentrén flyttas och bli mer tillgänglig.

förhoppningsvis 2022 och beräknas vara klart 2025.

Almby kyrka i sydöstra Örebro började byggas redan på 1100-talet. Nu genomförs här renoveringar av flera olika slag. En åtgärd man fått KAE för är att med hjälp av Hanssons Fasadputs AB rengöra de gamla putsade väggarna. Även taken är av puts med vackra takmålningar, men de kan klara 5–10 år till utan åtgärd, berättare Rune Lundkvist.

Arkitektur & Byggnadsvård AB är också inblandade i renoveringarna och ombyggnationen.

Västra bangatan 13 703 54 Örebro 019-57 92 00 www.arkitekturochbyggnadsvard.se

Tegeltak • Takavvattning • Slättäckning • Takmålning Kopparplåtslageri • Taksäkerhet • Skorstenar

www.fallsplat.se • tel 019-57 30 55 32

I KYRKAN KOMMER MAN ta bort sex

bänkar längst ner under läktaren, för att göra kyrkorummet mer flexibelt.

Här ska man istället ha lösa stolar, som kan plockas bort för att göra plats för barnvagnar, bord eller helt enkelt öka tillgängligheten.

Entrén ska flyttas, från väster där vapenhuset ligger i dag, till söder. Där finns ingen trappa, vilket gör den nya entrén mer tillgänglig. Kapprum och liknande flyttas också hit.

Det gamla vapenhuset i väster gör man om till ett rum för barnaktiviteter med mattor på golvet och förvaringsskåp. Här kommer man också han en säkerhetsmonter där man bland annat kommer visa upp Brevarium Scarense, en ytterst sällsynt bok från 1498, som hittades vid en inventering av stiftets böcker 2017. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

TAKTJÄRA 1790 Taktjära 1790 är tillverkad efter ett svenskt recept från 1790 med ingredienser som furutjära, harts och kimrök. Den är avsedd att användas utomhus på väggar och tak av trä. Taktjäran ger ett svart skikt som bättre skyddar mot väder och vind under längre tid, jämfört med ren tjära.

Tanken är att denna taktjära ska ge bättre ekonomi på lång sikt, dels genom förlängdlivslängd på träytorna, men också genom att intervallerna förlängs. Tillver­ karnas förhoppning är också att den ska ge ett mer autentiskt utseende och bevara antikvariska värden bättre, med ett vattenav­ visande skikt och även visst skydd mot UV-strålning.

Tillverkarna har under flera års tid undersökt hundratals träkyrkor och kyrkvindar, från 1100-talet och framåt. På åtskilliga av dessa har vi funnit tjärade träytor i form av stavspån, väggtimmer och andra utvändiga trädetaljer, som av olika anledningar befunnit sig skyddade under mycket lång tid.

Där har man kunnat studera mycket gamla tjärstrykningar som i de allra flesta fall bestått av mycket tjocka tjärskikt, ibland flera centimeter.

Därför menar man att de tjärstrykningar som i dag utförs med tunn och ljus tjära har dålig historisk förankring och skyddar träet sämre, och att den tjocka svarta tjäran bidragit starkt till att vi har så mycket gamla välbeva­ rade träytor bevarade i Sverige.

Stensäkra din fastighet !

Masverk !

Lister !

Kulturgravar !

Kapitäl !

Gullbergs Sten & Fasadvård 070-567 12 68 gullbergsstenochfasadvard@gmail.com www.gullbergs-sten.se 070-567 12 68

In- och utvändig restaurering av kyrkobyggnader, fasadrenovering, putsarbeten, murning – från slott till koja!

Vi tackar för förtroendet och gott samarbete vid det invändiga arbetet med Almby kyrka.

I texten till det recept som man tillverkar taktjäran efter står att läsa: ”Af denna påstrykning får spåntaket et wackert utseende, blir helt swart, glänsande, liksom glaseradt.”

Det ger en bild av hur ett kyrktak eller en kyrkvägg kunde se ut i gamla tider.

Mårdshyttan 304, 713 94 Nora tel 070-689 95 65

www.hanssonfasadputs.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

33

STOCKHOLMS STIFT

FLÄCKIG FASAD byts ut Det är landets minsta stift, men i Stockholm är det tätt mellan kyrkorna. Och många av dem har omfattande behov av omsorg och restaurering. I Gamla stan ska Storkyrkans fasad få ett rejält ansiktslyft, och 1100-talskyrkan i Botkyrka får nytt tak lagom efter att dess skyddshelgon firats i stor stil.

Fasaden på Stockholms storkyrka har liknats vid en fläckig leopard.

Nu ska putsen bli slät och nymålad.

I

Huddinge kyrka ska delar taket på tornet bytas ut. Spåntaket på långhuset, koret och vapenhuset ska först bytas ut och sedan tjäras.

Norrsidan av taket behöver inte bytas ut, men däremot tjäras samtidigt som allt annat. Högst upp på taket ska korset förgyllas, liksom en del andra detaljer. I detta stora projekt ska även en hel del arbete på fasaden utföras, berättar Thorsten Lorich som är teknisk förvaltare i Huddinge pastorat.

Putsen behöver kompletteras på sina ställen och fasaden ska sedan få ny kalkfärg. Det finns även partier kring entrén som består av sandsten som har målats över. Den ska nu skrapas ner och den ursprungliga stenen tas fram.

Fönsterna ska skrapas, få nytt kitt där det behövs och sedan målas.

I ett senare skede ska de blyinfattade fönstren också renoveras, men det får vänta. Projektet är ännu i ett tidigt skede.

Huddinge pastorat arbetar också aktivt med installation och montage av solceller. På Klockargården och ekonomibyggnader kring Huddinge kyrka ska det monteras solceller, såväl som på ekonomibyggnader vid St Botvids begravningsplats och vid Tacksägelsekyrkan i Trångsund.

ARBETET MED ATT EXTERIÖRT restaurera Storkyrkan är i

september 2020 igångsatt. Hans Carnmarker, fastighetschef i domkyrkoförsamlingen, är tydlig med att det är i sin ordning. Det är många som ska säga sitt.

Nu har åtta arbetsbodar och en container lyfts in på Storkyrkans innergård, och den kommer inte att öppna igen förrän under 2022.

All puts på tornet ska knackas ner, för att det sedan ska kunna putsas om. Stora bitar puts har, i omgångar sedan 2016, manuellt tagits ner, och förre domprosten Hans Ulfvebrand beskrev vid ett tillfälle kyrkan som en ”fläckig leopard”.

Stora delar av taket ska bytas ut, koppardetaljer och fönster ska restaureras. I samband med att taket renoveras kommer man förbereda för eventuella framtida solceller, genom att anpassa mellanrummen mellan falsarna på taket.

RENOVERINGEN AV SOLLENTUNA KYRKA är omfattande.

Kyrkan håller därför stängt under hela 2020 och man räknar med en återinvigning först till påsken 2021.

Interiört ska muralmålningarna rengöras och konserveras, berättar Marie Björndal, ekonomi- och fastighetschef. Väggarna i kyrkan ska rengöras, och när golvet restaureras passar man på att tillgänglighetsanpassa hela kyrkan. Bland annat byggs en tillgänglig toalett och en ramp för att nå koret. Precis före koret har tre gravstenar legat. De kommer nu placeras lutade mot väggen, så att golvet kan planas ut helt.

Utvändigt ska fasaderna putslagas till viss del och stenarna runt entréerna ska restaureras. Vissa blyinfattade S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

→ 35

STOCKHOLMS STIFT

”Bara att rengöra denna stora kyrka interiört kräver oerhört omsorgsfull planering.” fönster ska lagas och eventuellt måste delar av taket lagas. Slutligen ska en ny orgel från Metzler Orgelbau i Schweiz installeras.

Den som vill kan följa restaureringen på svenskakyrkan.se/sollentuna/renoveringen-av-sollentuna-kyrka I somras firade man ett alldeles särskilt jubileum i Botkyrka kyrka. Det var 900 år sedan skyddhelgonet St Botvid gick bort. Det firades på flera olika sätt, men gjorde också att den takrenovering man planerat för fick vänta till efter sommaren med att inledas.

Rita Bé Aben, administrativ chef i Botkyrka församling, berättare att man sökt KAE för olika delar av projektet.

De delar som först godkänts är just renoveringen av tak och åskledare samt en fasadrenovering.

Kyrkan är från 1176 och ligger väl synlig intill motorvägen på en av infarterna till Stockholm, vilket gör att det känns

extra viktigt att kyrkan är fin, förklarar Rita Bé Aben.

Taket är nära 100 år gammalt, nuvarande takspån är från 1928, även om delar av taket tjärades om år 2005. Först ska kyrktornets tak bytas, sedan läggs taket om på långsidorna och utbyggnaderna. Målet är att allt ska vara utbytt i maj 2021, för att sedan tjäras om ett par gånger under sommaren. En tredje tjärstrykning är planerad till våren 2022. Kyrkan kommer vara öppen, men byggställningar kommer finnas runt kyrkan och kyrkogården DE ÅTGÄRDER OCH renoveringar som

sedan ska göras exempelvis tillgänglighetsanpassning och byte av värmesystem, väntar man fortfarande på besked om och kommer tidigast bli aktuella under 2021. I projektet samarbetar man med Kyrkans fastighetssamverkan (KFS), och Rita Bé Aben är tacksam för

Taket på Huddinge kyrka ska bytas ut och tjäras om, fasaden fräschas upp och korset på tornet få ny gyllene glans.

36

den kunskap och kompetens man får del av genom detta.

Högalidskyrkan är sannolikt ett av de allra största renoveringsprojekten i den kyrkliga sfären just nu. För ett par år sedan tilldelades Högalidskyrkan mest KAE av alla kyrkor i landet, berättar Ingrid Andersson som är ordförande i byggprojektgruppen.

Kyrkan, ett mästerverk av arkitekten Ivar Tengbom, anses vara en av de viktigaste, nationalromantiska byggnaderna i landet.

INGRID ANDERSSON NÄMNER en del stora utmaningar som väntar vid renoveringen, bland annat att kolumbariet är hopbyggt med själva kyrkan. Kyrkorummet är i det närmsta intakt sedan invigningen 1923, och bara att rengöra denna stora kyrka interiört kräver oerhört omsorgsfull planering. Renoveringen beräknas kosta över 100 miljoner.

Catharina Fredriksson, kommunikatör i församlingen, berättar att planen är att hela kyrkan ska stängas efter trettonhelgen 2021. Ännu är dock inga slutgiltiga beslut tagna. Finansieringen är inte heller helt löst.

Men renoveringsbehoven är omfattande. Yttertaket måste läggas om och

Byggställningar kommer att omge Botkyrka kyrka en bra tid framöver.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

fasaden ses över. Murstenar har börjat lossna och måste lagas. Kyrkan saknar i dag ett fullgott brandsystem, vilket naturligtvis måste ordnas. Interiört måste taket också åtgärdas, eftersom putsen i koret i dag har börjat lossna och falla ner. Det har tillfälligt åtgärdats med ett uppspänt nät, men här krävs en rejäl översyn, reparationer och restaureringar.

FÖRSAMLINGEN HAR ÄVEN projekterat

för att bygga om utrymmena under kyrkan, främst för att få nya verksamhetslokaler, men även en del nya arbetsplatser för personalen. I samband med renoveringen kommer kyrkan även tillgänglighetsanpassas.

Ambitionen är att all församlingsverksamhet ska fortgå i den mån det är möjligt. Kolumbariet kommer vara öppet för begravningar och gravsättningar i den mån sådana hålls, och i församlingshemmet planeras ett sakralt rum för sammankomster, dop, bröllop och begravningar – naturligtvis avhängigt av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om samlingar och antal personer som det är lämpligt att låta närvara. Mer information finns på svenskakyrkan. se/hogalid/om-hogalidskyrkan. ◆

Effek�v underhållsplanering

Detaljerad informa�on om 4 900 åtgärder, varav 400 är an�kvariska inom fas�ghetsunderhåll.

Slå upp vad du behöver online eller i boken. www.aareon.se

Puts & Plattsättning

Återinvigningen av Sollentuna kyrka planeras till påsken 2021.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

St:a Maria Magdalena kyrka i Stockholm 2017

E T A EB tLaEbRl A e rTa t1 91 6 94 64

Bevarar historien

annons-svenskakyrkor-115x117.indd 1

www.putsoplatt.se

2019-03-22 37 10:39

SKARA STIFT

Sten och järn hotar fönster Vackra fönster lyfter vilken kyrkobyggnad som helst, men om infattningarna brister hotar glaset att gå sönder. I Skara stift har man fått hitta lösningar för både stenelement och blyspröjs för att reparera skador av väder och kyla.

F

örra året var fullt av stora händelser i stiftet, berättar kyrkoantikvarie Inga-Kajsa Christensson. Det inleddes storslaget med första gudstjänsten på 900 år vid stenaltaret på Kata gård i Varnhem, och den leddes av biskop Åke Bonnier.

Gudstjänsten hölls i resterna av den kyrka som hittades vid utgrävningarna i Varnhem för några år sedan. Lämningarna av stenkyrkan, som byggdes på 1000-talet, är sannolikt den äldsta i sitt slag. Vid utgrävningarna hittade arkeologerna också den gamla altarskivan som nu återfått sin plats i kyrkans kor.

Kyrkan användes fram till 1100-talet, men sedan dess har ingen hållit gudstjänst eller firat nattvard vid altaret.

STIFTET HAR JOBBAT medvetet med information och utbildning kring fastighetsfrågor. Bland annat har ett regelbundet nyhetsbrev gått ut till alla som är fastighetsansvariga, där man tagit upp både nationella och stiftsövergripande 38

fastighetsfrågor. Riksdagsledamöter bosatta i stiftet har bjudits in till en träff kring det kyrkliga kulturarvet, och fastighetsansvariga har utbildats i hur man köper in konsulttjänster. Stiftsingenjör David Wass anordnade kursen, som tog upp klausuler, juridik och ansvar.

KURSER HAR OCKSÅ hållits kring den

nya modellen för kyrkoantikvarisk ersättning, introduktion till lokalförsörjningsplaner och en kurs om inventarieförteckningar, där man tog upp förteckningarnas uppbyggnad och funktioner, kulturmiljölagen, kulturhistoriska värden och församlingens ansvar.

Teori varvades med praktiska övningar, och stiftet tog hjälp av Anders Franzén från Jönköpings museum.

Nätverket Mötesplats fastighet har hållit träffar, där man bland annat tagit upp lokalförsörjningsplaner, KAE och solcellsanläggningar. Martina Thalwitzer, solcellsingenjör på Afry, var inbjuden för att dela med sig om kunskap, idéer och erfarenheter kring solceller.

Viktigt för det unika kulturarv som

→

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

I området kring Varnhems klosterkyrka finns klosterruinerna, klostermuséet, örtagården och även Kata gård med anor från 900-talet.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

39

SKARA STIFT En omfattande fönsterrenovering pågår i Mariestads domkyrka, ett projekt som kommer ta många år.

Sveriges drygt 3 000 kyrkorum bär på är hur kunskap om detta arv förs vidare till nästa generation.

– Här har människor firat gudstjänster och livets högtider under årtionden, men hur går man tillväga för att visa ett kyrkorum för en skolklass, frågar sig Inga-Kajsa Christensson.

I samarbete med Göteborgs stift, Hjo Folkhögksola och kyrkopedagogiska föreningen i Sverige hölls förra året en utbildning om fyra tillfällen på Flämslätts stiftsgård.

VÅRGÅRDA PASTORAT HAR lyckats

minska energiförbrukningen med 20 till 50 procent i åtta kyrkor, genom att installera värmepumpar som egentligen är avsedda för villor. Tack vare valet av denna typ av värmepump behövde man inte heller göra någon större åverkan på kyrkan.

– Det räckte med två hål i golvet, berättar Joachim Persen som är kyrkogårds- och fastighetsföreståndare.

I Gökhems kyrka ledde alla de fynd man gjort på kyrkvinden – allt från gamla textilier till människoben – till många spännande nyheter inom sammanhanget ”Kyrkvindarna berättar – arkeologisk städning”. Där fortsätter nu renovering-

”Stora stenelement delar in fönstren i rutor, men masverken har inte åldrats väl.”

en där det gamla tegeltaket byts ut mot spåntak på traditionellt vis.

Kyrkans medeltida takstolar renoveras också, och precis som tidigare är det Mattias Hallgren från Traditionsbärarna och byggnadsantikvarie Robin Gullbrandsson från Västergötlands museum som leder arbetet.

– Det stora jobbet med taket på långhuset blev klart hösten 2019, berättar Robin Gullbrandsson.

NU ÄR DET DAGS för kortaket, och även

här är Mattias Hallgren projektansvarig.

Planer finns även på att öka tillgängligheten till vinden för att kunna visa upp de omtalade träkonstruktionerna. Gökhems kyrka ses lite som ett pilotprojekt, där man testat olika metoder, tekniker och material. Det nya spåntaket har lagts av Kai Richter från tyska Dresden.

Kai är en engagerad, erfaren och väldigt kompetent läggare av just takspån.

I Mariestads domkyrka pågår

Domkyrkan i Skara.

Stiftet har jobbat aktivt med utbild­ ning kring den nya modellen för KAE.

Gökhems kyrka ska få nytt kortak och den spännande vinden bli tillgänglig.

40

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

en omfattande fönsterrenovering som kommer att pågå under många år. Det var den kände arkitekten Folke Zettervall som lät sätta in fönsterna i början av 1900-talet, men masverken har inte åldrats väl. Det är stora stenelement som delar in fönsterna i olika rutor.

Järnstänger löper sedan mellan pelarna och håller själva glaset på plats, men avlastar inte konstruktionen i övrigt.

Vatten har läckt in och när det blivit minusgrader har kalkstenen frusit sönder. Vissa fönster riskerade helt enkelt att rasa. Nu tillverkas nya fönster. Östfönstret är klart och det södra korfönstret påbörjat. Ny kalksten och grövre järnstag används, och de nya masverken huggs av Thorsbergs stenhuggeri i Kinnekulle precis som de gamla. Detta är ett jätteprojekt som kommer ta flera år att slutföra.

Gullbergs sten & fasadvård AB svarar för stenmonteringen och Winfried Baier Glaskonst AB för restaureringen av de blyinfattade fönstren.

DET PÅGÅR EN projektering av ett högintressant orgelprojekt i Varnhems kyrka.

Den nuvarande orgeln är en nödlösning från 60-talet då den gamla 1800-talsorgeln brann upp. Nu har ni planer på att återskapa barockorgeln från 1670-talet.

Traditionella tekniker och material kommer att användas till orgeln. Bland annat besitter man mycket kunskap själva i Skaraborg enligt gammal tradition.

– Det här kommer att bli ett spännande tillskott i kulturlivet och betyder mycket för att gamla hantverk som orgelbyggeri och bildhuggeri kan överleva och intressera nya generationer, säger Robin Gullbrandsson.

MANNE BENNEHED, KYRKOHERDE i Västra Tunhem, kan berätta om ett unikt projekt där Skara stift tog över missionskyrkan i Velanda. Missionsförsamlingen hade svårt att ha råd med kyrkan, medan det i Gärdhems församling i Velanda byggdes mycket nya bostäder. En kyrka behövdes, helt enkelt, och missionskyrkan hade ingen underhållsskuld och var väl omhändertagen.

Smärre förändringar har genomförts interiört, i samarbete med missionsförsamlingen, för att anpassa kyrkan S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Svantes Bygg & Trärenovering AB erbjuder totalentreprenad och har ett lika brett utbud av tjänster som bred kundkrets.

Vi tar gärna emot uppdrag från både privatpersoner, företag, kommuner och myndigheter.

Välkomna att kontakta oss!

Tångeberg 2 • Töreboda

www.svantesbygg.se

Vi har installerat klimat- och energistyrning samt klockringning i pastoratet!

Inom Svenska kyrkan har över 400 enheter låtit installera ROWS styrsystem!

Tel 035-710 28 00 • www.rows.se

Glaskonst Winfried Baier Blyinfattade fönster • Glasmålningar • Altarkors i glas • Restauration • Konservering Reparation • Rådgivning • Design och tillverkning www.wbglaskonst.se

till de aktiviteter som ska bedrivas där.

Bland annat har koret gjorts om och en dopfunt införskaffats.

Den nygamla kyrkan rymmer fritidsgård, verksamheter för yngre barn, studiecirklar och här kommer även firas gudstjänster, skolavslutningar och lucka.

Redan i dag hyr kommunen lokaler i källarplanet där de driver en förskola.

I Frösve kyrka pågår exteriör renovering, där lanterninen ska målas och putsen på långhuset lagas och målas

om. Alla fönster plockas ut och fönsterkarmarna målas. När Horns kyrka ska tillgänglighetsanpassas är det Svantes bygg som bygger om den intilliggande kyrkstugan med bland annat rullstolstillgänglig WC. Även Locketorps och Värings kyrka kommer tillgänglighetsanpassas.

Kyrkogårds- och fastighetschef Sören Mårtensson berättar att man sökt KAE för dessa projekt men i skrivande stund ännu inte fått besked. ◆ 41

LINKÖPING STIFT

Blackstad kyrka har fått hjälp från Länsmuseet i Kalmar att restaurera och konservera gamla textilier.

Kyla och fukt skadar textil

Det kulturhistoriska arvet sitter inte bara i väggarna. Kyrkliga textilier, allt från mässhakar till altardukar, bär också på en historia väl värd att bevara. Men precis som för husgrunder och golv, är fukt en ständigt lurande fiende. Styrsystem för uppvärmning och flyttad förvaring är två sätt att besegra kyla och väta.

I

Linköpings stift fortskrider arbetena i domkyrkan, berättar Gunnar Nordanskog som är stiftsantikvarie och ansvarig för kyrkoantikvariska frågor. Stiftet har även välkomnat en ny energi- och fastighetshandläggare, Steve Nyström, som tillsammans med Emelie Malmborg arbetat hårt för att färdigställa lokal-

42

försörjningsplanerna. Problem med hussvamp har i två fall resulterat i både sanering och interiöra totalrenoveringar, i Lönneberga kyrka i Aspelands pastorat och i Blackstads kyrka i Södra Tjusts pastorat.

Lönneberga må vara mest känt för den unge Emil och hans hyss, men faktum är att här finns även ett stycke kyrkohistoria. Lönnebergas första kyrka

byggdes i mitten av 1300-talet, och från denna kyrka finns triumfkorset fortfarande kvar. En ny träkyrka uppfördes tidigt 1600-tal. När den brann byggdes en stenkyrka 1612 och från denna kyrka finns bland annat oljemålningar och en ljusarm bevarad. Den nuvarande kyrkan byggdes på 1870-talet, på en kulle en dryg halvmil från tätorterna Silverdalen och Lönneberga. Det som bland annat S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

gör den här kyrkan speciell, är att den är vänd åt ”fel” håll. Tornet är placerat i den östra änden, och koret med altaret mot väster.

PROBLEM MED FUKTSKADOR är tyvärr

inget nytt i Lönneberga kyrka, säger fastighetsansvarige Jörgen Petersson i Aspelands pastorat.

– Golvet har bytts och renoverats vid minst tre tillfällen tidigare.

Dessvärre ersatte man vid något av dessa tillfällen det gamla virket med tryckimpregnerat trä. Det är inte särskilt hälsosamt, och ledde dessutom till viss lukt i kyrkan som många klagade på.

I samband med en exteriör renovering började man misstänka hussvamp. Mätningarna var inkonsekventa – ibland visade de tydligt på hussvamp, men andra mätningar gav inga utslag alls.

– Men när man för säkerhets skull till slut bröt upp hela golvet rådde det inte längre några som helst tvivel, berättar Jörgen Petersson.

En omfattande sanering och renovering inleddes genast, med Marcus Samuelssons byggnadsvård som huvudentreprenörer. Golvet revs ut, hussvampen sögs bort och grunden sanerades. En ny teknik prövades för grunden – först lades markduk, sedan singel och sedan markduk igen och lecakulor hela vägen upp. Bjälklaget byttes ut mot ett lecabjälklag med ett vanligt bjälklag ovanpå och sedan ett såpbehandlat furugolv i tre dimensioner överst.

Vårt fokus är kvalité och nöjda kunder och fönsterrenovering är en av våra spetskompetenser.

Behåll byggnadens karaktär genom att vårda era gamla fönster. Låt oss renovera och installera energieffektiva glas.

Vi samarbetar med byggnadsantikvarier om fastigheten är kulturhistoriskt värdefull.

Vi hjälper er från idé till färdigt resultat med vår kunskap och mångåriga erfarenhet.

Välkomna att kontakta oss!

Tel 0910-77 95 30 • info@holmlundsmaleri.se • www.holmlundsmaleri.se

NÄR KYRKAN ÄNDÅ var tömd tog man

tillfället i akt att rengöra hela kyrkan och måla väggarna. Elen, installerad 1928 och under 50-talet ersattes med nytt, som drogs av IG Elektriska. Även vattensystemet uppdaterades, och ett dubbelmantlat rörsystem ersatte det gamla som gick till radiatorerna. Det nya systemet kunde gömmas i trossbotten. I grunden lades spirorör och en avfuktare från AirWatergreen installerades också.

MSW i Vimmerby, Alljudsteknik, installerade ett nytt ljudsystem sedan åskan tagit det förra. Jörgen Petersson säger att samma företag ofta får uppdrag som detta.

– Jag brukar anlita dem till alla våra kyrkor. Det finns klara fördelar med att

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

ANNONS LINKÖPING (116)

Ljud & Bild • Styrteknik • Akustik Arbetsmiljö • Bullerbekämpning voxbox.se

mswab.se

trixinvent.se

→ 43

LINKÖPING STIFT

Entrén till Hallingebergs kyrka har renoverats, reparerats och målats. ”Helhetstanken är en röd tråd”, säger fastighetsansvarig Annika Deltin.

ha samma typ av system överallt, det underlättar för den som ska sköta ljudet.

Den gamla brudkammaren byggdes om till pentry, vilket möjliggör kyrkkaffe i lokalerna, vilket var mycket uppskattat inte minst under återinvigningen på första advent. Uppvärmningen ska bli mer effektiv tack vare ett nytt styrsystem från JEFF Electronics, som gör det möjligt att zonindela kyrkan och värma upp den sektionsvis.

EN BONUS UNDER renoveringen var de rester av den allra första klockstapeln från 1600-talet som man hittade när det gamla bjälklaget revs ut. Hans Lindersson som är forskningsingenjör vid Lunds universitet gjorde en dendokronologisk analys – där man fastställer ålder på trä – och kom fram till att åtminstone delar av virket avverkades under juni och juli år 1743.

I Södra Tjust pastorat har man det senaste året fokuserat på styr och regler, och har snart klimatstyrning i hela tio kyrkor. Det är Jonas Hjelm och hans kollegor på ROWS, Regler och webbteknik i Sverige AV, som hjälpt till med projektet.

Med hjälp av loggar kan man nu enkelt 44

”Fukt är något som hotar det kulturhistoriska textilarvet i våra kyrkor.” hålla koll på dold fukt i krypgrunder, bakom altartavlor och inuti orglar.

Fukt är något som ofta hotar det kulturhistoriska textilarvet i våra kyrkor.

Det är skatter som kräver omvårdnad och omsorgsfull skötsel för att hålla.

Annika Deltin, fastighetsansvarig i pastoratet, berättar med stolthet om den mässhake från 1400-talet som finns i Blackstads kyrka.

– Den är obeskrivligt vacker, men tyvärr har man ofta saknat kunskap om både dess historia och om hur den ska förvaras. Det är inte alls ovanligt skrudskåpen vetter mot ytterväggar i kyrkan.

Det gör skåpen både kalla och fuktiga, en miljö som är allt annat än bra för gamla textilier.

Med hjälp av snickaren Per Johans-

Elen byttes ut Blackstad kyrkas tak­ kronor och metallen fick ny glans.

son på Odensvi Snciker i bygger man nu nya skrudskåp i både Blackstads kyrka och flera andra kyrkor. Till hjälp i projektet att restaurera och konservera gamla textilier har man Evelina Sand från Länsmuseet i Kalmar, som bistått med både åtgärdsplan och kostnadsförslag.

Men inte bara textilierna får uppmärksamhet i Blackstad kyrka. En mängd smides- och metallföremål som försummats genom åren har omhändertagits av Roger Svensson på Metallfabriken Norden i Gamleby, som tillsammans med Gamleby Elbyrå restaurerat och bytt elen i alla takkronor. Madeleine Karlsson, M. Karlssons sadelmakeri och tapetserarverkstad i Odensvi har klätt om stolar i kyrkan och Anna Skattung på Skattungs Dekormåleri i Rimforsa har utfört dekormåleriet.

Ledorden för renoveringen har varit att kyrkan ska upplevas som varm, välkomnande och omfamnande, och man hoppas också komma till rätta med underhållsproblem man dragits med länge.

Nedre delen av koret har ruttnat och släppt in vatten i bjälklaget och vidare S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

här har hittat hussvamp, vill man riva ut allt och börja om.

– Rivningen startar 2022, berättar Annika Deltin, och tillägger att omfattningen av rivningen är ett beslut som ligger hos länsstyrelsen i Kalmar.

Både Blackstas och Ankarsrums kyrkor har fått avfuktare, i Blackstad från Anticimex och i Ankarsrum från ORSAB. DET SENASTE ÅRET har man också ägnat

Törnsfalls kyrka i Västervik ska även få nytt spåntak och nya förgyllningar.

till putsen. I minusgrader har putsen sedan sprängts sönder. Taket kommer behöva bytas ut så småningom, och syskonen Emma Silfverduk, plåtslagarmästare, och Anders Johansson från Falla Plåt i Västervik har bytt ut 72 meter ståndränna på koppartaket.

Martin Henriksson och Jesper Kallhed, bägge arkitekter hos BSV Arkitekter i Jönköping arbetar just med vård- och underhållsplaner för alla 14 kyrkor i pastoratet.

I HALLINGEBERG KYRKA har man stött på

ett oväntat problem, sedan många sagt att de besväras av att luft och ventilation varit dålig. Det visade sig att bjälklaget är behandlat med kreosot, en restprodukt som uppstår när man torrdestillerar stenkol för att tillverka koks. Det har använts för att impregnera trä som skydd mot röta och skadeinsekter ända sedan slutet på 1800-talet, och när Hallingebergs kyrkas bjälklag impregnerades på 1930-talet var kreosot den bästa metod man kände till.

I dag vet man bättre, mycket bättre, och alla spår av det giftiga ämnet måste bort från kyrkan. Eftersom man även S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

mycket tid och energi år interiör och exteriör målning. Här har det Kisabaserade företaget Björklunds Fasad & Måleri med Gustav Björklund gjort underverk.

– När det handlar om den här typen av förbättringar av skalskyddet är helhetstänken en röd tråd, säger Annika Deltin.

– Det blir varken hackat eller malet, och dessutom väldigt kostsamt, om man bara håller på att dutta lite här och var.

Ankarsrums och Hallingebergs kyrkor samt Markuskapellet har åtgärdats exteriört i fasad, portar och fönster.

Törnfalls kyrka i Västervik har fått nytt spåntak och snart ny förgyllning av kors

och klot. Även lanterninerna kommer målas, och granitkyrkans trädetaljer kommer tjäras enligt ett recept från 1790-talet. Thomas Ljungdahls Byggnadsvård i Tranås har entreprenaden för att måla portar, fönster och takfot.

Mycket spännande händer kring Vadstena klosterkyrka. Fastighetschef Pär Martinsson berättar att en av strävpelarna redan renoverats, och nu planeras renovering av ytterligare två. Strävpelarna, även kallade konreforerna, har kraftiga, vertikala sprickor uppifrån och ner i sitt skal av kalksten.

– Det är rätt stora stenar, upp till en meter långa och de har sannolikt spruckit just för att de är för långa och har för tunn fog mellan stenarna. Fukt kryper in och när den fryser blir det sprickbildningar, förklarar Pär Martinsson.

Nu ska alla spruckna stenar tas bort och ersättas med nya, kortare stenar, samtidigt som alla fogar sågas upp några milimeter. Genom ett slags tvåstegstätning, med en dränerad luftspalt bakom den yttre regnavvisade delen av

→

Spåntak Tjärning Nyläggning

www.kyrktak.se 45

LINKÖPING STIFT

Vi tillverkar och renoverar...

• Ljuskronor • Lampetter • Ljusstakar ...enligt gammal tradition!

• Hög kvalitet • Lång erfarenhet • Gedigen kunskap

Den renoverade sakristian i Blackstad kyrka är vilsamt vacker efter insatser av bland annat tapetserare som klätt om möblerna.

Tel 0493-123 20 • www.nordenab.se • info@nordenab.se

Vi tackar Linköpings stift fogen, hoppas man minimera risken för kapillär insugning och inpressning av vatten i kontreforerna. Man gör också stenarena kortare och fogarna tjockare med något svagare bruk.

Fogen snedsågas nedåt för att avleda fukten, och den sätts även en bit in.

Utanpå blir det en luftspalt på cirka 10 mm, och en bottningslist både tätar och släpper igenom fukten.

TIDIGARE HAR MAN antagit att vatten och fukt endast krupit in kapillärt, nedifrån, men nu tror man att även kraftiga slagregn kan pressa in vatten i strävpelarna. Därför får de ytterst en ytterligare fog med svagt bruk som andas, och man har borrat små dräneringshål här och där i fogarna.

Det är byggkonsult Krister Berggren som räknat ut hur reparationerna ska genomföras, och Närkesssten som utfört själva jobbet. Senast strävpelarna renoverades var i slutet på 1800-talet. ◆ 46

för förtroende och gott samarbete!

Vi har installerat klimat- och energistyrning samt klockringning i pastoratet!

Inom Svenska kyrkan har över 400 enheter låtit installera ROWS styrsystem!

Tel 035-710 28 00 • www.rows.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

INTERVJU

”Säkerhetsarbetet angår hela församlingen” Det är det vi inte tänkt på som kan blir en fara. Om alla i församlingen har säkerhetstänket i bakhuvudet, minskar risken för att något glömts bort. ”Handbok för säkra byggnader” blir en hjälp att få med allt. Men Elisabeth Svalin Gunnarsson vill att arbetet med de här frågorna ska vara roligt också.

E

lisabeth Svalin Gunnarsson har jobbat med projekten Tidernas kyrka, Öppen kyrka för Svenska kyrkan, men också med kulturturism på Riksantikvarieämbetet. Redan år 2005 skrev hon en handbok i säkerhet för Svenska kyrkan, men den nya boken tar ett helt nytt grepp om ämnet säkra fastigheter.

– Det här är verkligen viktigt för alla som på något sätt är verksamma i kyrkan. Tanken är att det ska vara en handgriplig bok som inte bara ställs in en hylla, utan som lever. Och så vill jag att den ska vara rolig att läsa.

Hon betonar att arbetet med säkerheten i kyrkans lokaler inte är något som kan hängas upp på en enda ansvarig person, utan att detta är något som alla ska vara inblandade i.

– Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk, och det är extra sant här.

Alla ska känna att min del är lika viktig som någon annans. Att arbeta med det här kan också bli ett sätt att jobba ihop församlingen.

Hon ser stölder och bränder som de två stora säkerhetsriskerna.

– Stölder var ett större problem förr, men det är inte lika aktuellt nu när inte lika många har kontanter till kollekten och liknande. Då handlar det i stället om mer avancerade stölder.

Men brandfaran är något som kyrkan alltid kommer behöva hantera.

– Vi är ju så förtjusta i ljus! Det finns

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

”Låt alla vara med i omsorgen om byggna­ derna”, säger Elisabeth Svalin Gunnarsson.

församlingar där folk suttit med ljus i händerna i bänkarna. Och så sitter det människor med långt hår och dunjackor där också. Det kan hända mycket.

Brandolyckor är också så definitiva, på ett annat sätt än stölder.

– Det är tråkigt med stölder och när saker försvinner, men vid brand är både kyrkobyggnad och människoliv i fara. En kyrka som brinner ner blir som en stor sorg i bygden, det är nästan som man förlorat en person.

SVENSKA KYRKAN har inte varit dålig på

att tänka säkerhet i sina fastigheter tidigare, men Elisabeth hoppas att hennes bok kan hjälpa församlingar att bli lite mer systematiska i sitt arbete. Det är viktigt att allt som händer dokumenteras.

Och ibland även det som inte händer.

Ofta är det som blir en fara det som man inte har tänkt på, påpekar Elisabeth. Det som kan tyckas bagatellartat

och nästan som en sådan småsak att den är löjligt att ens fundera över, är också värt att notera.

– Vi ska aldrig rynka på näsan åt bagateller. Det är viktigt att även rapportera sådant som nästan hände. De här ”nästan”-rapporterna gör oss uppmärksamma på vad som skulle kunna hända.

När kyrkobyggnader börjar användas på nya sätt, uppstår också situationer som man aldrig tidigare behövt förhålla sig till. Vad händer exempelvis när kyrkoherdens arbetsrum flyttar in i sakristian, och en mobilladdare glöms kvar och fattar eld i ett rum fullt av textilier? Elisabeth vill att boken ska vara ett verktyg för att kunna se riskerna innan de händer, och kunna förebygga dem – även sådant som verkar långsökt.

– Vi kan aldrig säga aldrig, eller att det är otroligt att något skulle kunna hända.

För det händer. Men tänker vi bara tanken en gång har vi tagit ett viktigt steg. ◆ 47

Om man bara lyckas räta ut de skattetekniska fråge­ tecknen, hoppas Svenljunga kyrka kunna installera solceller på taket.

GÖTEBORGS STIFT

Strategier sätter klimatet i fokus LED-belysning, solcellsparker och kartläggning av all energiförbrukning.

I Göteborg har man länge arbetat strategiskt och medvetet med åtgärder för klimat och miljö. Samtidigt med arbetet för att få solceller på fler tak bland stiftets fastigheter, pågår även mer traditionellt arbete med varsam restaurering och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla kyrkomiljöer.

D

en nationella färdplan kring klimatet som kyrkomötet antog förra hösten innebär bland annat att det finns extra stöd att söka för investeringar och förbättringar som förbättrar energiförbrukningen. Det gäller stiftsövergripande projekt för att nå målet att hela Svenska kyrkan ska vara klimatneutral år 2030. Totalt finns 14 miljoner kronor att fördela.

CHRISTINA BERNÉRUS ÄR miljösamordnare i Göteborgs stift och en del av stiftets klimatgrupp. Stiftet har sedan länge en uttalad miljöstrategi, men efter en omorganisering ligger nu ett större ansvar på pastorat och församlingar, berättar hon.

– Det är viktigt att de arbeten som redan har startat upp får rulla vidare och att det fortsätter råda någon slags enighet. Det är jätteviktigt inte minst ur ett nationellt perspektiv.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

För att lyckas med målen som satts, är det också viktigt att man fortsätter med de årliga klimatboksluten. Arbetet med genomlysningarna av fastigheter har gått på sparlåga i ett par år, men kommer nu att återupptas, och nya församlingar ansluter hela tiden till arbetet med miljödiplomering.

I VÄRÖ-STRÅVALLA församling strävar

Anders Karlsson, som är fastighets- och kyrkogårdsansvarig där, på med arbetet att få till en helt koldioxidneutral drift av församlingen. En stor det i det har varit att försöka få installera solceller på taket till Värö kyrka, men Anders Karlsson berättar att han nu lagt de planerna på hyllan. Nu blir det i stället en solcellspark på en äng där församlingen äger ungefär en hektar mark, med en yta på omkring 50 gånger 50 meter.

– Första spadtaget tar vi första veckan i september, sedan tar det väl en eller ett par månader att anlägga. Innan året är slut ska vi vara i drift. Jag tror faktiskt vi är först med något sådant här, säger Anders Karlsson.

Församlingen har redan lagt solceller på alla tak man kan lägga dem på, och när nu solcellsparken förmodligen kommer kunna generera 150–160 000 kWh, kommer man upp i en total på 200 000 kWh. Då är man helt självförsörjade, når målet med att vara koldioxidneutral före årsskiftet och får till och med ett visst överskott.

– Det är bra att ligga lite över, för vi kommer använda mer och mer. Vi har köpt in en elbil, en personbil, och även på kyrkogården kommer vi gå över till mer och mer eldrivna trimmers och häcksaxar.

Dessutom är detta ett område som kan komma att byggas ut i framtiden, och då har man ett överskott att ta av om församlingen kommer få fler byggnader.

Församlingen har ett samarbete med Varbergs energi, som bara producerar miljöcertifierad el.

Kostnaderna för en solcellspark på marken är mycket lägre än att installera solceller på taket. Församlingen räknar med att den ursprungliga investeringen har betalat sig efter 10–12 år.

→ 49

GÖTEBORGS STIFT

I stället för solceller på taket blev det en solcellspark i Värö-Stråvalla församling.

I samband med en större renovering vill Tuve kyrka även verksamhetsanpassa lokalerna.

I Svenljunga kyrka i Kinds pastorat har man nu visserligen fått godkänt från Länsstyrelsen att installera solceller på kyrktaket, men där har man stött på patrull av annat slag. Installerar man solceller på det sätt som är tänkt, blir man både producent och mikroproducent, och som sådana beskattas på ett inte helt fördelaktigt sätt. Fastighetsansvarige Lars Redegard försöker hitta en lösning på dilemmat. ÄVEN OM KYRKOTAK är kontroversiella platser för solceller, finns ofta andra byggnader där det är mindre komplicerat att få tillstånd för att sätta upp solceller. I Lerums församling var man tidigt ute och gjorde redan 2014 en större installation på en förrådsbyggnad.

Den anläggningen ger kyrkogårdsförvaltningens lokaler ungefär 17 000 kWh om året, och då produktionen överstiger förbrukningen under vissa dagar kan man sälja tillbaka omkring 2 700 kWh till elbolaget.

DAN IBOHM ÄR fastighetschef i Lerum

har stora planer för framtiden, men säger att han avvaktar i väntan på att lokalförsörjningsplanerna ska vara slutförda i januari. På Aspenäs kyrkas tak skulle han gärna se solceller. Kyrkan byggdes på 60-talet och byggdes ut 2013.

När tillbyggnaden var klar installerades solceller på förvaltningsbyggnaden, och togs i bruk 2016. På den plana solfångarytan på 140 m2 finns plana solceller från SolarEdge som Alf Erikssons El AB

Flexibla Ramar Stort Engagemang Pålitligt Hantverk Kvalitet Alltid tel 0303-845 00 BETONG 50

MUR & PUTS

ByggRex i Väst AB Marieholmsgatan 2

MED HJÄLP AV REJLERS AB och instal-

www.byggrex.se

PLATTSÄTTNING

har installerat. Hittills har anläggningen levererat 65 MW, och av dessa har 15 MW kunnat säljas tillbaka till elbolaget, vilket gör församlingen till mikroproducenter.

– Det är oerhört viktigt att man gör det här skattetekniskt rätt. Det näst viktigaste är miljövinsten och därefter kommer den ekonomiska vinsten, säger Dan Ibohm Han menar att man även kan förhandla med elbolaget, så att inköpspriset av överskottselen justeras och en viss lönsamhet kan uppnås.

I stiftet finns även Nasser Rakabdar, som arbetar som energirådgivare för pastoraten. Bland annat har man arbetat mycket med oljepannor och de åtgärder som måste sättas in när gamla pannor tas ur bruk och ersätts med ny modern teknik.

MÅLERI

lation av energimoduler har man börjat samla in information om energiförbrukningen i respektive pastorat. Genom att ta in fullmakter från församlingarna, kan man få in all energidata från de olika kyrkorna. Informationen matas sedan in i INCIT-systemet, berättar Christina Bernérus.

I de relativt nybildade Fastighetsnätverken arrangeras två träffar per år och nätverk. Totalt handlar det i dag om S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

→

Vi tackar Göteborgs stift för gott samarbete!

Tel 070-691 31 24 • www.gabrielssons.se

STÄLLNINGSUTHYRNING • MUNKEDAL •

0524-109 63

Totalentreprenad • Nybyggnation • Renovering

GÖTEBORG STIFT

”Syftet med träffarna är brett, men framför allt vill man lyfta fram goda exempel hos varandra.” fem nätverk. De olika församlingarna påverkar innehållet under träffarna och skriver sin egen agenda. Syftet med träffarna är brett, men framförallt vill man lyfta fram goda exempel hos varandra, underlätta kunskapsuppbyggnaden och utbyta erfarenheter. Målet är att minska energi- och klimatbelastningen genom att bygga relationer och stärka förtroendet.

I LJUNGSKILE HAR man gjort en exteriör totalrenovering av Ljung nya kyrka, en mindre renovering av Ljung gamla kyrka samt en total renovering interiört av Hemgården, berättar Stefan Haugsnes som är fastighetsförvaltare och arbetar med fastighet och kulturarv i stiftet.

Ljung kyrka stod klar 1902, men när den gotiska kyrkan restaurerades 1950–1951 gjordes stora förändringar både interiört och exteriört. Bland annat målades de röda tegelväggarna vita. Vid renoveringen var tanken att plocka ner

Sockeln återställdes och vindskivor och andra träytor tjärades när Ljung gamla kyrka renoverades.

det gamla skiffertaket, rengöra det och sedan återanvända det, men det visade sig vara i alltför dåligt skick. I totalentreprenaden av projektet fick nu Sydskiffer i Halmstad även uppdraget att förse kyrkan med nytt tak.

Däremot kunde det gamla spånet ligga kvar, medan ventilationen uppdaterades och förbättrades, fasaden målades och fönstren renoverades.

Ljung gamla kyrka fick ett ommålat och renoverat kor, sockeln återställdes medan vindskivor och andra träytor tjärades av C. Gabrielssons Måleri från Munkedal. I Hemgården låg tidigare en förskola, som nu har flyttats till prästgården. I Hemgården ska det istället bli administrativ verksamhet, och inför detta har man genomfört en omfattande interiör renovering där man fått ett funktionellt kontorslandskap, pentry och mötesrum – bland annat. Här är det KJ Bygg som utfört arbetet.

I Oscar Fredriks kyrka, som vi skrev

mycket om förra året, är arbetet klart och allt togs i bruk före semestrarna.

Byggfirman F. O. Pettersson leder entreprenaden, samma firma som en gång byggde kyrkan i slutet av 1800-talet.

All belysning har bytts ut till LED, man har installerat ett nytt styrsystem och en handikappanpassad toalett har byggts, berättar fastighetsingenjör Thomas Schadel.

Däremot har man skjutit byggandet av nytt pentry på framtiden, eftersom takomläggningen blev mer kostsam än ursprungligen planerat. Många kyrkor behöver renovering av tak, fasad och fönster. I Säve kyrka börjar man arbeta till hösten, Brämaregårdens kyrka är klar och i Lundby gamla kyrka är arbetet påbörjat. Tuve kyrka i Backa pastorat ska genomgå en stor renovering, även om det är oklart när startskottet går, och i samband med det en verksamhetsanpassning som man nu söker KAE för.

Arbetet med fönstren i Bokenäs nya kyrka påbörjades förra sommaren, men avslutas nu efter att man gjort uppehåll under vintern. Målerifirman C. Gabrielsson AB har samordnat medan detaljerna i lackerat smide som ersäter de tidigare innerbågarna i gjutgärn har levererats och monterats av Lowergy AB, kan fastighetsingenjör Mikael Josefsson berätta.

I SKEDVIKS KYRKA har Balkstens Byggnadsvård varit konsult för den omfattande interiöra renoveringen. Med hjälp av ByggRex i Väst, Gunnar Eldh konservering & måleri, Mossviks möbelrenovering, Stenkonservering Väst, Fyrstads El och Art-elektronik har man målat dörrar och fönster, restaurerat dekormålningen på väggarna, ljusat upp taket, åtgärdat korgolvet och tillgänglighetsanpassat kyrkan. Samtidigt har inventarier som altarupsats, altarring och predikstol rengjorts och konerverats, medan bänkar och altare har målats om, bänkvärmare fått nytt kablage och nya armaturer har installerats.

SAMMA ENTREPRENÖRER medverkade när Högås kyrka i Bokenäs församling fick fasader, fönster och dörrar målade och altarring samt delar av den fasta inredningen konserverades och kläddes om. ◆

52

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Vi tackar Gรถteborgs stift fรถr gott samarbete!

Magnus Schewenius โ ข Tel 070-603 09 23

VISBY STIFT

Historiska metoder räddar kulturarv Gammal är äldst – i alla fall när det gäller metoder för att hålla Gotlands många kyrkor i gott skick. Bruksputsade fasader och tjärade tak mår bäst av material som framställts på sätt som är så nära de ursprungliga recepten som möjligt.

Interiört håller dock moderna styrsystem koll på temperatur och fukt.

I

Visby stift har man arbetat lite annorlunda med karaktäriseringen av stiftets fastigheter, berättar Rebecka Svensson, stiftsantikvarie. Bland annat har man inkluderat hela kyrkomiljön när en kyrka har karaktäriserats, genom att karaktärisera kyrkobyggnad och kyrkogård tillsammans.

– Vi har även försökt kartlägga bruksvärdet, genom att be besökare fylla i lappar om hur de använder kyrkobyggnaden och vad som är viktigt för dem.

Något unikt för Gotland är det starka känslan öborna har för sin socken.

Sockenkyrkan är viktig, och där det på andra ställen i Sverige fungerar bra att sammanlysa exempelvis söndagens högmässa till en kyrka, vill man på Gotland gå i sin egen kyrka. Det gör det svårt att spara in på uppvärmning och liknande.

I EN KYRKOBYGGNAD som inte används

så ofta kan det också vara svårt att hålla optimal temperatur. Pär Malmros som är fastighetssamordnare sätter stort hopp till de system man arbetar med att ta fram i samarbete med Campus Gotland.

I kyrkorna ska det installeras ett trådlöst LoRa-nät (Long Range). Det är en ny teknik för att sända begränsad information över stora avstånd, som är bra på platser där mobiltäckningen inte alltid är optimal. LoRa är en energieffektiv

54

Det finns omkring 15 sojdeslag på Gotland.

De bränner sina sojden ungefär vartannat år.

trådlös förbindelse som främst används för mätning och styrningsfunktioner. I kyrktornet installeras en sändare och mottagare. I kyrkorummet placeras sedan ett antal batteridrivna sensorer för mätning av bland annat fukt och temperatur.

I Norra Gotlands Pastorat har man i varje kyrka installerat ett antal sensorer som mäter fukt, temperatur samt brandlarm. Informationen kan sedan nås via en hemsida i den ansvariga personens mobiltelefon eller dator. I realtid får man direkt överblick om hur klimatet S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

→

Tjärbränningen har en lång tradition på Gotland men den inhemska produktionen täcker inte hela behovet hos kyrkorna.

VISBY STIFT

”I en förlängning är det också tänkt att brandlarmen ska kunna kopplas direkt till brandkåren, som i realtid kan se hur en brand utvecklas i ett kyrkorum.” ser ut i respektive kyrkorum och systemet kan också varna om fuktigheten stiger över uppsatta gränsvärden.

För fukten är gamla textiliers värsta fiende, berättar Rebecka Svensson.

– Det är just de äldsta och mest värdefulla textilierna som först drabbas av mögel om det är för fuktigt.

– I en förlängning är det också tänkt att brandlarmen ska kunna kopplas direkt till brandkåren, som i realtid kan

se hur en brand utvecklas i ett kyrkorum och kunna planera sin insats för att släcka branden på snabbast möjliga sätt redan innan man är på plats, säger Pär Malmros.

TANKEN ÄR OCKSÅ att de insatskort vid händelse av brand som redan finns för varje kyrka, där man anger de viktigaste föremålen att rädda, också skall knytas till systemet.

Pär Malmros berättar att man länge försökt hitta metoder för att få bruksputsade fasader att hålla längre. I den ”moderna” puts man tidigare restaurerat med, som man använt sedan 1900talets början och framåt, är det för stor del cement och putsen har i vissa fall rasat ner inom ett år. Med de nygamla metoder man sedan 2016 arbetat för att ta fram har putsen visat sig hålla betydligt längre.

Tjärstrykning av taket på Ganthems kyrka.

Här pågår ett test med olika tjärblandningar och tjärstrykare Johan Byh gör jobbet.

56

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Det finns skickliga hantverkare lokalt, men faktum kvarstår att det oftast är små firmor som kan ha svårt att ta på sig ett så stort projekt som en hel kyrka.

I Visby stift har man också arbetat med flera projekt till kokning och smörjning av tjära. Man har teststrukit några portar och tak och är mycket nöjd med resultatet.

– Men det gäller att hitta en metod som är ekonomiskt försvarbar, säger Pär Malmros, och förklarar att det i stiftet finns 40–50 000 m2 faltak som behöver tjärstrykas omkring vart sjätte år. Överlag har de för tunna tjärlager i dagsläget för ett varaktigt träskydd.

Sojdesbränning pågår i gotländska Ajde 2017.

DE GOTLÄNDSKA tjärbrännarlagen,

sojdeslagen, ett femtontal till antalet. De bränner sina sojden ungefär vartannat år, vilket ger en årlig produktion av 2–3 kubikmeter per år. Men det behövs mycket mer inhemsk tjära för att täcka behoven. Tillsammans med bland andra Frode Falkenhaug på Gotlands Museum, med stöd från KAE, har man arbetat

med flera projekt för att öka kvaliteten på, och mängden av, inhemsk tjära.

Per Hansén, byggnadsingenjör vid Gotlands kyrkliga samfällighet berättar att det är en del projekteringar på gång med anledning av inre och yttre renoveringar.

Sproge kyrka ska renoveras in och utvändigt, och där är det Byggnadshyttan Kalk & Bygg AB som står för entreprenaden. Här ska puts och fasad åtgärdas, men även invändiga byggarbeten inne i kyrkan. Interiört finns även mycket att göra med rengöring och konservering, och dessutom ska befintliga el- och uppvärmningssystem bytas ut och uppdateras.

Till sommaren väntar arbeten med portal- och fönsteromfattningar, och där kommer konservatorerna sköta upphandlingen direkt.

I Burs kyrka håller man på att upphandla exteriör renovering av fasad och puts, men även vissa invändiga åtgärder, och projektering av Fröjels kyrka pågår också. ◆

• Byggnadsvård • Byggservice • Fastighetsskötsel • Nybyggnation • Renoveringar • Plattsättning Din byggare på Gotland!

Vi finns här för din skull och väntar på nya spännande uppdrag!

www.gotlandsbyggen.se • info@gotlandsbyggen.se Tel 0498-48 45 00 • Fardhemsvägen 1, Visby S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

57

VÄXJÖ STIFT

Den interiöra renoveringen hade fått stå tillbaka för annat, men nu är tak och väggar i Bredaryds kyrka rena och fina.

58

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Rena väggar utan slöseri Att tvätta väggar med vitt bröd var länge en vedertagen metod. Men det kändes inte rätt att mat skulle slösas bort för rengöring. När Bredaryds kyrka skulle befrias från decennier av sot från tända ljus, blev det istället en särskild svamp från Tyskland som fick göra jobbet.

B

redaryds kyrka byggdes 1863, på samma plats där en medeltida kyrka en gång stod. En dopfunt från 1100-talet och ett triumfkrucifix från 1200-talet minner om den tiden.

Biskop Henrik Gustaf Hultman invigde den nya kyrkan 1865, en kyrkobyggnad som består av ett långhus med rundat kor i öster och ett torn i väster. Detta torn genomgick en omfattande renovering för ett par år sedan.

Det har nu genomlevt sin andra vinter och klarat sig fint, berättar Agneta Petersson, som är ordförande i kyrkorådet i Bredaryd.

Men det betydde också att den interiöra renoveringen fick stå tillbaka, trots att det länge funnits planer, medger hon.

Men nu har den äntligen blivit av, bland annat tack vare KAE. Planen var att renovera pentryt och vaktmästeriet, som

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

var rejält slitna, men ett större kyrktorg i kyrkan, ett fräschare lekrum och en tillgänglighetsanpassad toalett stod också på listan.

– För att torrtvätta väggarna krävdes det att vi reste ställningar, och när det ändå var aktuellt kändes det självklart att även ta sig an taket, säger Agneta Petersson.

UNDER VARJE STOR högtid har Agneta Petersson räknat ut att man tänder omkring 480 ljus i kyrkan. Om man betänker att det var ungefär 40 år sedan kyrkan rengjordes sist betyder det i runda slängar 60 000 ljus som sotat ner kyrkans väggar. För några års sedan byttes dessutom alla radiatorer ut i kyrkan, och kvar blev stora, rätt fula hål i väggarna. En ansiktslyft för väggarna var alltså mer än aktuellt.

– Jag har fascinerats av alla metoder som tidigare använts vid torrtvätt av väggar, berättar Agneta Petersson.

→ 59

VÄXJÖ STIFT

Sedan invigningen 1832 har många punktinsatser gjorts för Ålems kyrka.

Efter upprepade vattenläckor ska nu både läkt och takpapp bytas ut och alla kyrkans träfönster kittas och målas.

En vedertagen metod var länge att använda bröd. Vanliga vita frallor var utmärkta för att rengöra väggarna, men i dag är det inte många som använder den metoden längre. Något känns oetiskt i att tvätta kyrkor med mat.

I stället finns en ny sorts svamp, stor som en vanlig disksvamp, som utvecklats i Tyskland. Väggarna gnuggas försiktigt, och sedan borstas smutsen bort med pensel. Små partier i taget rengörs.

– Det är oerhört tidskrävande, men resultatet blir fantastiskt.

I kyrkan rengjordes taket och målades sedan. När även väggarna var rena och fina igen, fortsatte man med att åtgärda skador på bänkar, lister och trösklar och passade samtidigt på att öka tillgängligheten. Det gamla golvet slipades,

tvättades och lackades och blev som nytt och kunde därför återanvändas. Det är lokala Johans Bygg var entreprenör för det arbetet, medan Björklunds Fasad & Måleri AB i Kisa skötte rengöring och måleri.

SOFIAKYRKAN I JÖNKÖPING har ett

skiffertak som till stora delar är identiskt med det som lades på kyrkan inför invigningen år 1888. Visst har reparationer gjorts under åren, men nu hade man hamnat i ett läge där det var dags att plocka ner hela skiffertaket och reparera det grundligt, berättar Anders Zachrison, fastighetschef i Jönköpings församling.

– Många av skifferplattorna är spruckna och trasiga, men de plattor

”Väggarna gnuggas försiktigt och smutsen borstas bort med pensel.

Det är oerhört tidskrävande, men resultatet blir fantastiskt.”

60

Arbetet med Ljungby kyrka blev omfattande när alltfler behov upptäcktes efter hand. som går att återanvändas kommer att läggas på igen, efter att de rengjorts.

Ungefär 20 procent av skifferplattorna räknar Anders Zachrison att man kommer behöva byta ut. Men inte heller då blir det mot nyproducerade plattor, utan de kommer ersättas med andra gamla skifferplattor som man sparat från olika byggnader.

Undertaket kommer även det att renoveras och bli som nytt, när det får bland annat både ny läkt och ny takpapp.

I samband med allt arbete på skiffertaket kommer man passa på att göra en hel del plåtarbeten och många koppardetaljer ska bytas ut. Sydskiffer från Halmstad har fått uppdraget att leda hela entreprenaden, och projektet beräknas vara klart i november 2020.

KOPPAR ÄR EN historia för sig för de flesta som har med kyrkobyggnader att göra. Anders Zachrison berättar att man periodvis haft problem med upprepade stölder av koppartak på olika kyrkor och kapell.

– Senast blev bland annat begravningskapellet Skogskapellet av med sitt tak, och trots att det finns försäkringar blir S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

Det är inte ovanligt att fler saker dyker upp när man börjar renovera ett objekt av den här storleken, och det hände även i Ljungby. Alla fönster renoverades och en del av plåttaket fick bytas ut. Kyrkans torn renoverades också, och utsmyckningarna på fasaden samt korset fick ny förgyllning.

Gesimsen, den utsmyckning som knyter samman fasad och yttertak där taket möter takfoten, var i riktigt uselt skick. Mats Larsson beskriver hur den på vissa ställen hängde fritt i luften.

Enda lösningen var att ersätta kyrkans gesism med en helt ny. Samtidigt byttes åskledaren också ut.

Fasaden putsades om för hand av en murare som slog på ny puts, bit för bit.

Skiffertaket på Jönköpings Sofiakyrka ska plockas ner och rengöras. Det mesta hoppas man kunna återanvända. det alltid kostsamt för de församlingar eller pastorat som drabbas.

Just nu arbetar man med att ta fram system för kameraövervakning, något som Anders Zachrison hoppas mycket på. Kraven för att få sätta upp kameror är omfattande och reglerna många, men på senare tid har restriktionerna lättat något. Följer man bara det regelverk som finns behöver församlingen inte söka tillstånd på förhand.

MATS LARSSON ÄR fastighetsingenjör i Ljungby pastorat. Han har själv arbetat 35 år inom bygg- och fastighetsbranschen, och är full av lovord över generalentreprenörerna för arbetet med de omfattande renoveringarna av Ljungby kyrka, Målerifirma Rose Bergström och Son AB med Staffan Bergström.

– De har varit helt fantastiska – riktigt, riktigt duktiga.

Kyrkans fasad var i väldigt dåligt skick, berättar Mats Larsson, så dåligt att det var stört omöjligt att försöka laga den bitvis där det behövdes som mest. I stället fick man fatta beslutet att knacka ner all puts på hela fasaden. Det blev 138 ton – lika mycket som 75 Volvobilar.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

TILL STIFTET HÖR också Öland med sina många kyrkor. Lars Kjellström är fastighetsspecialist på stiftet och kan berätta om Resmo kyrka på öns södra del. Pastoratet önskar hjälp från stiftet med projektet att återställa kyrkan i originalskick vad gäller putsen. Lars Kjellström kommer bli projektledare och menar att det vore intressant att göra en antikvarisk förundersökning för att gå till botten med hur kyrkans ursprungliga putsskikt sett ut, och hur det varit blandat. Resultatet kan sedan ligga till grund för ett åtgärdsförslag som är historiskt välunderbyggt.

I dag är de flesta putsade kyrkorna på Öland putsade med gotlandskalk, men nu går tankegångarna istället åt att försöka använda kalk från Ölandskalk i Grönhögen i stället. Projektet är dock bara i förberedelsestadiet.

Ett projekt som är avslutat sedan för-

ra hösten är däremot den omfattandet omläggningen av stenmuren kring Kånna kyrka söder om Ljungby. Muren hade på sina ställen rasat samman helt, och i vissa delar fick man till och med bygga upp från grunden med stärkande jordlager för att stötta upp hela muren. I vissa bitar fick man plocka bort varenda sten för att sedan bygga upp den från början igen. Strixen Stenentreprenad från Hässleholm ansvarade för entreprenaden för arbetet som tog närmare tre månader.

RENOVERINGEN AV ÅLEMS kyrka är ett projekt som är mer nära förestående.

Stiftets fastighetsspecialist Josefin Bergquist kan berätta att det är ett omfattande arbete som planeras. Den putsade fasaden ska avfärgas och renoveras, kyrkans träfönster ska restaureras, kittas och målas. Taket ska ses över och renoveras, inte minst ska alla takpannor plockas ner och tvättas. Man hoppas kunna återanvända det mesta, men de pannor som är i allt för dåligt skick måste förstås ersättas.

Tidigare har punktinsatser gjorts i underhållsarbetet med kyrkan, som är stor och invigdes 1832, men nu ska all läkt och takpapp bytas ut, sedan man haft upprepade problem med vattenläckor.

Det är AB Karlssons Fasadrenovering i Ädelfors som kommer att hålla i entreprenaden: Till sin hjälp har de bland annat Sandå Måleri i Kalmar samt OG Ohlssons Byggnads AB i Nybro.

Antikvarisk medverkan i förberedelsearbetet har skett via Katja Meissner på Byggkult. ◆

tel 0383-46 01 00 • www.karlssonsfasad.se • adelfors@karlssonsfasad.se 61

LUNDS STIFT

Glasmålningar i nytt fokus

Vackra glasmålningar i kyrkorna har ofta blivit styvmoderligt behandlade.

Uppgifterna i kyrkobeskrivningarna är bristfälliga och konstnären nämns sällan.

Nu ska Lunds stifts glasmålningar kartläggas, och man hoppas på en renässans för en bortglömd konst.

I

december 2008 drabbades Skåne av en ordentlig jordbävning. Under skalvet drabbades Västra Vemmenhögs kyrka av omfattande skador. Dels var det redan befintliga skador som förvärrades kraftigt, och dels tillkom nya skador. Ända sedan dess har kyrkan fått hålla stängt på grund av rasrisken. Både själva kyrkobyggnaden och kyrkbacken har varit avspärrade i tolv år.

Det är främst tornet som varit mest skadat, och den del man varit mest orolig för, berättar Marcus Ransheim som är fastighetschef.

– Men nya mätningar visar också att sprickan inte längre växer i samma takt som tidigare.

Man sökte KAE tidigare, och fick det beviljat redan då, men renoveringsarbetet sköts då på framtiden av olika anledningar. Nu har man dock sökt och fått KAE beviljat igen, och det är dags att sätta igång med det omfattande reparations- och renoveringsarbetet.

Det är också med tornet man kommer börja, och till sin hjälp i upphandlingen har församlingen haft Niclas Hansson som är konsult på Danewids Ingenjörsbyrå. För totalentreprenaden kommer Bröderna Bergström stå.

Någon som sticker ut hakan lite i hela frågan är kyrkoherden Gunnar Pelinka, som känner sig kluven till hur mycket

62

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

resurser som ska läggas ner på kyrkobyggnaderna. Det är ett faktum att antalet deltagare sjunker, och det innebär att man efter att renoveringsarbetet är klart kanske bara kommer fira gudstjänst i Västra Vemmenhög ett par gånger per år.

– Vi firar gärna mässor om människor kommer, men uppvärmningen av samtliga kyrkor kommer ses över i kyrkorådet inför kommande vinterperiod, berättar Gunnar Pelinka.

Han välkomnar att frågan väcks.

– Vår prio är människor och inte byggnader, men lagen kräver att vi även underhåller byggnaderna.

Han kan även berätta om fantastiska glasmålningar som hittats i Östra Vemmenhögs kyrka, med blyinfattningar från Tyskland på 1800-talet – det är faktiskt de äldsta bevarade glasmålning-

• Konservering av arkitekturbundet måleri och polykrom träskulptur.

• Specialiserade på kalkmåleri, interiört och exteriört.

• Samtliga konservatorer i företaget har godkänd konservatorsutbildning och är ordinarie medlemmar i NKF-S. Vi erbjuder: Dokumentation, skadeinventeringar, åtgärdsprogram, konservering och råd för preventiv konservering.

www.skanesmalerikonservatorer.se Hanna Eriksson tel. 0709-24 71 15 hanna@skanesmalerikonservatorer.se

Ingrid Wedberg tel. 0733-80 15 90 ingrid@skanesmalerikonservatorer.se

Vi är en självständig byrå med rådgivande ingenjörer, lång erfarenhet samt mångårig kunskap.

Beställarens önskemål och nöjda kunder är vår självklara strävan och mål.

www.danewids.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

→ 63

LUNDS STIFT

Uppsala domkyrka, förslag till ny läktare

Danmarks kyrka, omgestaltning och renovering

Bevarande och förnyelse a-sidan arkitektkontor ab arbetar med bevarandefrågor av det kyrkliga kulturarvet men också med förändringar och utökade bruk av våra kyrko-, församlings- och kyrkogårdsmiljöer. Vi arbetar med vård och underhåll, lokalförsöjningsprogram, inre omgestaltningar, ny-, om- och tillbyggnader samt har i den internationella tävlingen om utvecklingen av domkyrkomiljön i Strängnäs bistått med lokal- och tävlingsprogram. Åsa Flarup Källmark arkitekt SAR/MSA, domkyrkoarkitekt i Uppsala afk@a-sidan.se | 018-64 05 91 Läs mer på www.a-sidan.se

Daniel Jernlif arkitekt SAR/MSA, restaureringsarkitekt dj@a-sidan.se | 018-64 05 95

a-sidan

arna som finns i en kyrka som är öppen och används i dag.

Glasmålningarna ingår i den pilotinventering av glasmålningar som inleddes i Lunds stift år 2019. Det projektet kommer pågå i ett år till. Sedan ska det utvärderas och beslut fattas om hur man går vidare.

Jonas Haas på länsstyrelsen i Skåne jobbar med projektet och har länge intresserat sig för glasmålningar.

– Mitt stora intresse för glasmåleri startade för 10–15 år sedan när jag jobbade på Länsmuseet i Jönköping och vi gjorde en inventering av glasmåleri i Växjö stift.

UNDER INVENTERINGEN KUNDE Jonas

Haas konstatera att kulturhistoriker genom åren visat ett oförtjänt litet intresse för glasmålningarna. Konstnären nämns sällan, och det är sällsynt att man kan läsa något om motivet när målningarna nämns. ”Målat glas”, kan det stå, men ofta inte mer än så.

När Jonas Haas kom till Malmö och länsstyrelsen berättar han att han på eget bevåg började utforska Lunds stifts kyrkor med sina många och spännande glasmålningar. Projektet ihop med stiftet passade med andra ord som hand i handske.

Genom de numera digitaliserade vård- och underhållsplanerna fick man fram ett omfattande källmaterial att utgå ifrån. Här hittade Jonas Haas ungefär 200 glasmålningar, alla spännande objekt i skyddade kyrkor. Inventeringsprojektet ska vara klart under hösten och förhoppningen är att andra stift ska ta vid sedan.

DET ENDA MEDELTIDA glasmåleri som finns i svenska kyrkor i dag hittar man på Gotland. Medeltida glasmåleri från Skåne finns på museer och en del andra kulturhistoriska byggnader. De glasmålningar man nyligen hittade i Östra Vemmenhög är från 1880-talet.

Jonas Haas kan berätta att glasmåleriet var som allra störst under medeltiden därefter stegvis försvann, men att intresset tog ny fart i Tyskland igen i början av 1800-talet. Den trenden kom till Sverige under slutet av 1800-talet.

– Under 1860–70 talet byggdes det 64

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

arbete kan följas på instagram: @glasmaleriiskane.

På 1000-talet var det i Dalby makten bodde. Här fanns kungsgård, kyrkor och mäktiga kloster. Och här fanns biskop Egino från Bremen, den förste biskopen i Dalby kyrka.

I DALBY KYRKA HAR man fastställt

”Onekligen är det så att det här finns en nisch att fylla för dagens svenska konstnärer.” nygotiska kyrkor. Då ville man fortfarande ha stora fönster i klarglas för att släppa in ljuset, och man var less på små, målade, fönstergluggar. Därför är det kul att det var just en liten landsortskyrka i Östra Vemmenhög som var först med att snappa upp den nya trenden, säger Jonas Haas.

Flera skånska konstnärer har varit verksamma inom glasmåleri, bland andra Nils Möller från Bjärehalvön, Hugo Gehlin som var verksam runt Helsingborg, Lundakonstnären Anders Nilsson samt Ralph Bergholtz från nordvästra Skåne, men sedan 1970-talet är det svårt att finna nytt glasmåleri i kyrkorna. Det är inget som görs löpande utan högst sporadiskt. Det senaste som Jonas Haas känner till är från 1995.

– Onekligen är det så att det här finns en nisch att fylla för dagens svenska konstnärer, säger Jonas Haas. Hans S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 0

invigningsåret till år 1060, med hjälp av kol 14-mätningar. Den krypta som finns under Lunds domkyrka i dag invigdes år 1123. Dalby kyrka är Nordens äldsta stenkyrka som fortfarande är i bruk.

Nu har det dock blivit dags för en omfattande renovering.

Per Lidbeck som är kyrkoherde, berättar att kyrkan inte bara är Norden äldsta, utan även en av de mest utgrävda.

– Det är en mycket intressant plats, och vi har fått KAE till alla åtgärder av antikvarisk karaktär vi vill göra. Vi befinner oss just nu i projekteringsstadiet.

En grupp har bildats, Dalby kyrkas inre förändring, som i dag driver projektet framåt. Man hoppas på medel och sponsorer utöver KAE för att hjälpa till med resten av finansieringen, för detta är ett stort projekt. En utställning i vapenhuset visar visioner, önskemål och ambitioner, genom datorronderingar av nybakade arkitekten Theodor Runerheim, som också ställt i ordning själva utställningen.

– Vi vill göra stora förändringar i koret, få ett nytt altare, flytta dopfunten och ta bort vissa bänkar. Mest av allt vill vi också ha en stor, vacker ektrappa upp till orgelläktaren, berättar Per Lidbeck.

Ett annat stort projekt man hoppas kunna färdigställa under renoverings-

arbetet är att återställa Dalbys stora korkrona, tre meter i diameter.

– Den försvann någon gång på senmedeltiden, men i Dalbys systerkyrka i Tyskland, i Hildersheim, finns kronan kvar och den kan vi använda som modell, berättar Per Lidbeck.

Arkitekten som arbetar med projektet, och som har arbetat med Dalby kyrka i flera år, heter Erika Martin och nu driver man projektet vidare.

Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad är norra Europas bäst bevarade renässanskyrka. Kyrkan invigdes redan 1628 och var ett beställningsjobb av den danske kungen Kristian IV som ville ha en ståtlig kyrka. Då ledde de holländska arkitekterna Steenwinckel projektet. När nu kyrkan ska få omfattande fasadrenoveringar är det antikvarie Max Laserna i Stockholm som är inblandad.

KYRKANS TEGEL ÄR från 1600-talet och

har nu delvis vittrat sönder. Även den gotländska sandstenen har börjat vittra och måste bytas ut. Men att hitta en lämplig ersättning har inte varit lätt.

– Vi har varit runt i både Tyskland och Schweiz för att hitta rätt material för att ersätta det gamla teglet och sandstenen.

Efter besök på tre olika stenbrott verkar vi ha hittat en bra lösning som håller, berättare stiftsantikvarie Heikki Ranta.

Utanför Berlin hittade man även en tegelfabrik som producerar repliker av 1600-talstegel, enligt gamla traditioner.

Hantverket är oerhört skickligt, och man har vissa maskiner från 1800-talet.

Hela projektet kommer ta 4–5 år, och hittills har man beviljats KAE till den första av fyra etapper. ◆

Vi har installerat klimat- och energistyrning samt klockringning i pastoratet!

Inom Svenska kyrkan har över 400 enheter låtit installera ROWS styrsystem!

Tel 035-710 28 00 • www.rows.se 65

Lekeryds Kyrka Dalby Kyrka

Förslövs Kyrka

Kalmar Domkyrka

Hotel Continental, Halmstad

Baråkra Kyrka

Kalmar Domkyrka

Kärnan, Helsingborg

Restaurering av kyrkor och kulturhistoriska byggnader

Tel 035-17 66 00 info@brodernabergstrom.se brodernabergstrom.se

Sedan 1987 har vi åtgärdat otaliga skiffertak.

Det gör oss idag till marknadsledande i Norden i vår bransch.

Välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt åtgärdsförslag!

Box 19 712 02 Grythyttan 0591-141 64 / 070-512 62 91 info@takskifferspecialisten.se www.takskifferspecialisten.se

En grönare kyrka Alla byggnader måste förändras och utvecklas för att möta framtidens behov i den smarta och hållbara staden.

En kyrka måste förändras varsamt.

En byggnads tekniska installationer har stor betydelse för energianvändningen. Rätt designade system kan tillsammans med solenergi ge stora besparingar och minska klimatpåverkan. På AFRY är vi många experter inom el, VVS, energieffektivisering och solenergi med lång erfarenhet av de bevarandekrav som omfattar kyrkor och kulturhistoriska byggnader.

El • VVS • Energieffektivisering • Solenergi - Vi framtidssäkrar din stad.

afry.com/byggnader

POSTTIDNING B Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm

Nu lyfter vi!

Specialister på renovering och restaurering av kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader.

Inget jobb är för litet eller för komplicerat!

Vi tackar SVenSka kyrkan för fortSatt förtroende och nya uppdrag!

www.winterbygg.se • www.jamtfasad.nu • www.hammarstrandsbygg.se