Gloria April 2019

En ny tidning från din församling

APRIL 2019

Altarskåpet – den fattige ­mannens bibel

Tema: Klimat Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra?

Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags att miljötänket ser framåt.

FOTO: GETTY

Porträttet: Nina Persson

”Människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig”

Clara Bolmsjö ”Det var en tröst att få forma en berättelse”

Birgitta Wrede:

” Stölden var ett övergrepp mot hela kyrkan” ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Untitled-1 1

2019-03-28 09:16:47

Ledare & innehåll

DET SKIMRAR av guld i olika nyanser när

solljuset strålar in från söder. Utsmyckningarna klättrar högt och gracilt. Scenerna är tätt befolkade och fulla av rörelse. Ansiktena är uttrycksfulla, detaljerna oräkneliga. Det medeltida altarskåpet i vår domkyrka saknar motstycke. Det är som en gyllene seriebok.

Påskens skeende, genom död till liv, skildras med hjälp av snidat trä, målarfärg och bladguld.

Påsken är centrum i kyrkans liv. Den handlar om hopp, om liv och nya möjligheter. Om ljusets seger över mörkret.

PÅ OLIKA sätt anknyter vi i detta nummer av

Gloria till påskens innebörd och till hoppet.

Du får lära känna det unika altarskåpet och veta lite mer om hur det kan användas vid olika tider under året. Du får möta glädjen över att de begravningsregalier som stals från domkyrkan i somras återfunnits och är på väg tillbaka till sin rätta plats.

Här tipsar dom­kyrkobibliotekarien om intressanta vårböcker. Kyrkans sociala arbete, diakonin, handlar verkligen om att bidra till människors hopp och nya möjligheter i utsatta situationer. Här får du se lite grann av allt det som diakonin kan betyda.

I påskens gudstjänster gestaltas skeendet, bland annat i kontrasten mellan långfredagens avskalade tystnad och påskdagens glädje. Ett litet kalendarium ger information om när och var gudstjänsterna firas.

”Genom århundraden har kyrkan firat hoppet och enskilda har erfarit nytt liv. Det sker också i dag.” per år möter du människor och miljöer som har anknytning till kyrkan. På samma sätt som kristen tro handlar om livet i alla dess skiftningar, så tar Gloria upp stort och smått, högt och lågt, härligt och besvärligt. Vår förhoppning är att den ska kunna bidra till nya perspektiv och reflektioner om vad det är att vara människa och vad kristen tro kan innebära.

Med önskan om en hoppfylld vår!

CHRISTOFER LUNDGREN DOMPROST

GENOM ÅRHUNDRADEN har kyrkan firat

hoppet och enskilda har erfarit nytt liv. Det sker också i dag.

Detta är det andra numret av tidningen Gloria. Den delas ut av Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö till alla hushåll i församlingen. Ambitionen är att dess innehåll ska spegla livet i Svenska kyrkan i stort och särskilt i vår församling. I fyra nummer

10

FOTO: MATS KARLSSON

Påsken är centrum i kyrkans liv

Innehåll 4 På gång i Strängnäs 6 Reportage: Domkyrkokuppen 10 Tema: Klimat 16 Porträttet: Nina Persson 20 Spaning: Förnöjsamhet 22 Bokdebut: Clara Bolmsjö 25 Kåpan som är lika för alla 26 Fem sorters gravskick 28 Altarskåpet berättar 30 Här underhålls mjukvaran 32 Fem svarar: Hur firar du påsk

6

FOTO: CATHARINA FRÖJD

N VA

ENMÄRK

E

T

S

EN DEL AV

Trycksak 5041 0004

Ges ut av Strängnäs Domkyrkoförsamling med Aspö Telefon: 0152-245 00 Post- och besöksadress: Biskopsgränd 2, 645 30 Strängnäs

2

Untitled-1 2

E-post: strangnas.domkyrkoforsamling @svenskakyrkan.se Webbplats: svenskakyrkan.se/strangnas Omslagsbild: Catharina Fröjd

Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2019

April 2019

2019-03-28 09:16:46

Kalendarium

Stilla veckan &påsken FOTO: FRUGAN/MOSTPHOTOS

Välkommen till din domkyrka i Strängnäs 15 april Måndag

18 april Skärtorsdag

16 april Tisdag

19 april Långfredagen

12.00 Korsvägsvandring 19.00 På väg till Jerusalem Christofer Lundgren

19.00 Musik i stilla veckan Torvald Johansson

17 april Dymmelsonsdag

19.00 Korsvägsvandring Stefan Dässman, ­Christofer Lundgren

April 2019

Untitled-2 3

19.00 Skärtorsdagsmässa Församlingens präster och diakoner

09.00 De stora förbönerna Vi ber för jordens alla människor 11.00 Långfredagsgudstjänst Christofer Lundgren, ­Stefan Dässman 15.00 Korsandakt Christofer Lundgren, ­Inger Lindroth 18.00 Gravläggningsgudstjänst Christofer Lundgren

20 april, lördag Påskafton

Under dagen är domkyrkan stängd.

23.00 Påsknattsmässa Biskopen, församlingens präster, diakoner och musiker samt Påskkören

22 april, måndag Annandag påsk

11.00 Högmässa i Aspö kyrka Inger Lindroth 18.00 Emmausvandring Stefan Dässman

21 april, söndag Påskdagen

11.00 Mässa med stora och små Församlingens präster, diakoner, musiker och körer

FOTO: NAGY-BAGOLY ARPAD/MOSTPHOTOS

3

2019-03-28 09:17:02

VISSTE DU ATT…

På gång Strängnäs

... det är SPRÅKCAFÉ varje ­ åndag klockan 15.30–17.00 för m dig som vill öva på att tala svenska. Vi fikar, umgås och pratar i Domkyrkans bodar bredvid Domkyrkan. Varmt ­välkommen!

Påskpyssel!

Det här Här kommer tips på hur du kan göra en du: mysig påskhare av saker du har hemma. behöver Strumpa Gummiband AV: RONJA JOSEFSSON

Sax Lim Pennor Papper Ris Tygband

1

Börja med att fylla strumpan till hälen med ris. Sätt sedan fast gummibandet så riset stannar i strumpan.

2

3

4

Tag papper, sax och penna. Klipp ut ögon och nos. Rita pupiller i ögonen och en skär nos. (Eller någon annan färg du tycker passar.) Du kan även klippa till ett par härliga tänder!

4

Untitled-2 4

Ta ett tygband du tycker är fint och gör en rosett och knyt ordentligt.

Nu har haren fått en rund och gosig kropp och knopp!

Den övre delen av strumpan ska du klippa itu i mitten så du nästan kommer ned till gummibandet. Nu har du snart två öron. Tag limmet och limma ihop vardera öra kant mot kant.

!

Här haru’ haren! Den här lilla hopparen får heta Stampe. Hoppas du får en skön och pysslig påsk!

April 2019

2019-03-28 09:16:47

Boktips

Domkyrkobibliotekarie Elin Andersson tipsar om böcker för barn och vuxna.

Gör-det-själv-odling och bromance för barn

Valborgsmässoafton och önskan att tämja en duvhök

BARN

VUXNA

” Bror Groda och Bror Padda” Arnold Lobel Kommer i nyutgåva 2019

”Odla steg för steg” Clara Lidström, Annakarin Nyberg 2015

Bror Groda och bror Padda är bästa vänner och hör till barnlitteraturens finaste exempel på bromance. Den här boken består av en samling berättelser där värme blandas med melankoli – bland annat tvingar den glade och hjälpsamme bror Groda ut den buttre bror Padda för att möta våren en kall aprildag – och som lämpar sig ovanligt bra för högläsning. Författaren Arnold Lobel publicerade många finstämda barnböcker, men gick bort i aids 1987, endast 54 år gammal.

Författarna har gett ut flera gördet-själv-böcker för barn, där den bärande tanken är att vuxna ska blanda sig i så lite som möjligt. Odla är full av roliga odlingsprojekt (testa att plantera harpluttar!), med härliga illustrationer av Katy Kimbell och Li Söderberg.

”Om våren” Karl Ove Knausgård 2017

”H som i hök” Helen MacDonald 2016

”Om våren” utgör tredje delen i Knausgårds årstidssvit. Läsaren får följa en far och hans tre månader gamla dotter under en Valborgsmässoafton. De är på väg genom Skåne för att besöka flickans mor, som ligger på sjukhus. En bok om det lilla livet och de stora frågorna där ljus och mörker, genialt och banalt, begynnelse och avslut vandrar sida vid sida.

Redan som barn ville Helen MacDonald bli falkenerare och läste allt om den medeltida konsten att tämja rovfåglar, ett intresse hon delade med sin far. Vid hans död blir hon besatt av tanken att tämja en duvhök, den svåraste av alla rovfåglar. I den här märkliga självbiografiska romanen berättar MacDonald om sitt år tillsammans med duvhöken Mabel: besattheten att tämja fågeln driver henne nära vansinnets brant, men hjälper henne att bearbeta sorgen efter pappan och möta världen med nya ögon.

Fira annandag påsk i Aspö kyrka ASPÖ KYRKAS äldsta delar är

från slutet av 1100-talet och här finns många fina konstskatter. En av de allra finaste är altarskåpet, ett svenskt arbete från 1400-talet, med korsfästelsen i mittpartiet och hela Kristi lidande och uppståndelse i bilder runt omkring.

Spännande är också skulpturen på vänster sida om altar-skåpet, som föreställer Anna, Jungfru Marias mamma, Maria och Jesusbarnet.

I vapenhuset finns en stor runsten från 1400-talet. Från början låg den som tröskelsten vid ingången. År 1865 blev den intagen och upprest, och då kunde man för första gången läsa hela inskriften. I vapenhuset står också en stor kista som förmodligen har använts för förvaring kyrksilver.

Välkommen att upptäcka Aspö kyrka och bygden runt omkring!

April 2019

Untitled-2 5

PASSA PÅ…

... att besöka vackra Aspö kyrka i påskhelgen! Här firas högmässa på annandag påsk klockan 11.00.

Citronkladdkaka HÄR ÄR ett recept på en god, enkel och

lite vårlik glutenfri citronkladdkaka.

150 gram smör 1 citron 2 ägg 2 dl strösocker 1,5 dl mandelmjöl 1 tsk vaniljsocker

• Smält smöret i en kastrull, riv citronen och pressa ur saften.

• Rör i de övriga ingredienserna, häll upp i springform , grädda i 150 grader i 30 minuter.

• Låt kakan svalna. Servera med vispad grädde och ­hallon.

FOTO: FLOREA MARIUS CATALIN/GETTY

5

2019-03-28 09:16:48

Stölden i domkyrkan

Stölden som satte Strängnäs på kartan

Krona som tillverkades till Kung Karl IX:s begravning i Strängnäs domkyrka 1611.

FOTO: LIVRUSTKAMMAREN

Det finns dagar då det hänt saker då man vet exakt vad man gjorde då man fick veta om det.

Tisdag den 31 juli 2018 är en sådan dag för många i domkyrkoförsamlingen.

TISDAG DEN 31 juli 2018 tog sig tjuvar in i domkyrkan, slog sönder en utställningsmon­ ter och stal delar av Karl IX:s ovärderliga begravningsregalier.

– Jag kommer till och med ihåg vad jag hade på mig, berättar Birgitta Wrede, ordfö­ rande i kyrkorådet i Strängnäs domkyrkoför­ samling med Aspö.

– Jag satt i bilen på väg hem från Enköping tillsammans med min man Bengt när mobilen ringde. Jag blev misstänksam och förstod att något hade hänt när jag såg på displayen att det var Christofer (Lundgren domprost, reds. anm.) som ringde. Han hade ju semester!

Misstankarna visade sig stämma. Den semesterledige domprosten Christofer Lund­ gren ringde och berättade att det hade varit inbrott och att värdefulla föremål försvunnit.

Vad var din första tanke när domprosten berättade vad som hänt?

– Nej, nej, nej! Det kan inte vara sant, tänk­ te jag. Sen släppte jag av min man hemma och åkte direkt till domkyrkan. Min första priori­ tering var att se till personalen, hur de mådde och vad som hänt med dem.

NÄR BIRGITTA kom fram till domkyrkan

hade polisen redan hunnit spärra av platsen och den lokala polisen var på plats. Utanför avspärrningarna stod också ett flertal nyfikna människor som undrade vad som hade hänt.

– Det var en märklig känsla att se alla blå­

vita avspärrningsband runt domkyrkan, det kändes nästan lite overkligt, säger Birgitta.

– Än så länge var det ju heller inte bekräftat exakt vad det var som hade hänt och vad som var stulet, så det är klart att människor blev nyfikna och undrade när de såg poliser och avspärrning uppe vid domkyrkan.

På plats i kyrkan fanns de två ungdomar som arbetat som vakter under dagen, klock­ aren Stefan Eklund, domkyrkokaplan Stefan Dässman och kommunikatör Catharina Fröjd. Polisen inväntade kriminaltekniker som skulle gå in i den nedre sakristian för att säkra eventuella spår. Nedre sakristian var därför helt stängd och låst. Utanför var det Avspärrningar mot domkyrkan.

FOTO: CATHARINA FRÖJD

full fart med efterspaningar efter gärnings­ männen. Helikoptrarna hördes in i kyrkan där nu även kommunikatörens telefon börjat gå varm.

– Jag och domprosten kom tidigt över­ ens om att endast han och Catharina, vår kommunikatör, var de som skulle prata med media. Det kändes som ett bra beslut, ju färre som pratar, desto bättre. Så här i början var det ju dessutom inte mycket vi fick gå ut och prata om, även om vi visste lite mer än det som stod i tidningarna.

De journalister som ringde redan vid den här tidpunkten visade sig vara bara början på ett stort mediaintresse. Dagen efter, då poli­ sen beslutade att gå ut med en internationell efterlysning av de stulna föremålen, ringde det journalister från hela världen.

–Jag tror faktiskt inte det gått en enda dag under de här sju månaderna, då det inte stått någonting om stölden och om utredningen, säger Birgitta.

– Det har varit en enormt stor publicitet och det här har verkligen satt Strängnäs på kartan. Det kanske är hemskt att säga så, men det är sant.

TROTS DEN stora brottsutredningen som fortfarande pågår och ett av flera förmodade åtal är avklarade så har arbetet i domkyrko­ församlingen flutit på som vanligt.

– Vi firar gudstjänst, döper, viger, begraver

FORTSÄTTNING

6

Untitled-2 6

April 2019

2019-03-28 09:17:05

En 22-åring har dömts till fyra år och sex månaders fängelse för grov stöld och försök till grov stöld.

FOTO: CATHARINA FRÖJD

April 2019

Untitled-2 7

7

2019-03-28 09:17:06

Stölden i domkyrkan När regalierna återfanns firade församlingen med tårta.

FOTO: CATHARINA FRÖJD

och bedriver vår diakonala och pedagogiska verksamhet. Det här har med vårt förval­ tande av det allmänna kulturarvet att göra, inte med vårt församlingsarbete, förklarar Birgitta.

Efter stölden fick domkyrkan hållas stängd några dagar för att låta utredarna arbeta fär­ digt i den nedre sakristian. När domkyrkan väl öppnade igen var det många nyfikna som ville komma in och titta. Då var den sönders­ lagna montern övertäckt och alla föremål av värde bortplockade.

– Det var en annorlunda känsla i domkyr­ kan de där dagarna och det har påverkat mig mycket på ett personligt plan, säger Birgitta.

– Det kändes väldigt sorgligt. För mig som är född och uppväxt i Strängnäs, som har tillbringat min ungdomstid som aktiv i församlingen, det var ett övergrepp mot hela kyrkan. Vi var kränkta och det var inte bara vi utan det var en kränkning mot alla. Nu så här i efterhand har man förstått att gärnings­ männen kanske inte riktigt var införstådda med hur pass värdefulla dessa föremål är rent kulturminnesmässigt. Även om sorgen över det som hänt var påtaglig har det ändå funnits hopp om att rega­ lierna skulle återfinnas. Det är svårt att göra sig av med föremål som dessa och eftersom de även var efterlysta internationellt var det inte möjligt att flytta dem utanför landets gränser.

– Jag lovade redan samma dag som stöl­ den att jag skulle bjuda på tårta den dag de återfanns, säger Birgitta, så nog fanns det ett hopp i mig.

DEN 5 februari började med ett rykte, en

journalist från Aftonbladet hade ringt till en stiftsmedarbetare och frågat om hon kunde bekräfta att regalierna var återfunna. Att detta var den sista planerade dagen för rät­ tegången mot den så kallade 22-åringen var nog ingen slump. Rättegången fick avbrytas i väntan på att de återfunna föremålen under­ sökts noggrant av kriminaltekniker.

– Det är också en sådan där dag man aldrig glömmer. Jag satt på sammanträde uppe i Stockholm. Jag sa till mina kamrater att om detta är sant så bjuder jag på skumpa. Så plötsligt ser de mig sitta med tårar i ögonen och säga att nu blir det skumpa. Det var en unison glädje över att de hittats. Många gla­ da möten i affärerna i Strängnäs, människor kommer fram och uttrycker sin glädje. Det är en del av Strängnäs och Strängnäsborna har varit väldigt engagerade, säger Birgitta.”

Nästkommande vecka, på personalmötet i Domherren – Kyrkans Hus blev det tårtkalas.

Konditori Prinsen hade bakat fantastiska tår­ tor med marsipankungakronor på.

NU HAR kyrkorådet fattat beslut om att regalierna ska repareras och ställas ut i dom­

8

Untitled-2 8

”Det var ett övergrepp mot hela kyrkan. Vi var kränkta och det var inte bara vi utan det var en kränkning mot alla.”

hon är en välkänd auktoritet inom området.

Vi arbetar i tät dialog med länsstyrelsen riks­ antikvarieämbetet och försäkringsbolaget när det gäller att få till en förvaring som går helt i enlighet med alla föreskrifter.

FREDAGEN DEN 22 februari

dömde Eskilstuna tingsrätt den åtalade 22-åringen till fyra år och sex månaders fängelse för grov stöld och försök till grov stöld.

Tingsrätten har konstate­ kyrkan igen så rat att det är ställt utom allt fort som möjligt rimligt tvivel att 22-åringen, under synnerli­ ”tillsammans och i samförstånd gen betryggan­ med annan”, stal föremålen. de former. När Birgitta tycker att det är ett rim­ Namn: Birgitta Wrede. Ålder: 72 år. vi öppnar upp ligt straff, och att det blev benämnt Yrke: Aktiv pensionär. Bor: Aspö. för visning igen som grov stöld och försök till grov Familj: Man, barn, barnbarn och ska vi se till att stöld är bra. syster. Vackraste platsen det uppmärk­ – Nu fortsätter utredningen och i Strängnäs: Strängnäs sammas ordentligt vi får se när det blir nya rättegångar Domkyrka. med till exempel framöver. Det viktigaste är i alla fall nu historiska seminarier, att regalierna är återfunna och att de kom­ föreläsningar och informa­ mer att kunna återställas till ett skick som är tion. nära det som var innan stölden.

Birgitta fortsätter: – Domkyrkoförsamlingen har haft en – Regalierna ska vara här. De har ju alltid öppenhet utåt och vi har lärt oss så väldigt varit här, förutom när de varit utlånade. De mycket. En sådan här stor händelse som har hör ihop med den här kyrkan och de hör ihop haft genomslag i i stort sett hela världen är med övriga minnesmärkena över Karl IX. ingen vanlig situation för en församling. Jag Men var någonstans i kyrkan de ska finnas har varit helt trygg. Vi har varit ett bra team och på vilket sätt de ska visas blir en senare och det har, trots allt, flutit på, avslutar Bir­ fråga. Jag har fullt förtroende för den metall­ gitta.

CATHARINA FRÖJD konservator som ska renovera regalierna,

BIRGITTA WREDE

April 2019

2019-03-28 09:17:07

Fler kvinnor behöver få hjälp av Denis Mukwege och Panzisjukhuset På grund av hotbilden ökar vi nu möjligheten att flyga in fler!

CMYK COLOURS

Stöd insatsen till att äntligen få hjälp!

C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

Swisha din gåva 9008913 Märk: Panzi www.maf.se

MAF flyger små flygplan i utvecklingsländer så att folk i avlägsna områden kan få den hjälp de behöver!

MAF Sweden • tel: 013-35 39 60 • e-post: office@maf.se

230x300 utfall Untitled-28 9 Panzi MAF.indd 1

2019-03-21 15:33 2019-03-27 12:42:11

Vinjett vinjett

Kretsloppshusets grundare Christl Kampa-Ohlsson tror på att börja där man står, men samtidigt ha en idé som håller affärsmässigt.

Ta nästa steg:

Återbruka 10

Untitled-33 10

Månad 2018

2019-03-27 12:43:01

Tema Klimat

Sluta flyga, ät mindre kött och återvinn! Det är bra för miljön, har vi lärt oss. Men nästa steg är att återbruka, som en del av det som kallas cirkulär ekonomi.

Men kretsloppstänkande är inget nytt. I Jämtland finns inspiratörer som visar vägen.

TEXT OCH FOTO: MATS KARLSSON

ALLDELES VID DÖRREN står den, en korg full av tomma glas-

burkar och buteljer som restaurangen inte längre behöver.

Eller full och full – den blir snabbt tom när besökare följer uppmaningen att ta med sig en burk eller flaska hem.

Det triggar inte bara tankar och sår frön hos Kretsloppshusets besökare, utan gör dem till handgripliga återbrukare. En revolution i det lilla.

– Vi kan inte fortsätta producera saker som bara används begränsat och sedan blir ett problem. Vi måste bli bättre på att återutnyttja saker, säger grundaren Christl Kampa-Ohlsson.

Så varför slänga bort en burk man inte längre behöver om någon annan – eller man själv – kan använda den till något nytt?

Att sortera våra sopor, bära iväg dem och lägga i rätt grön container är vi svenskar mästare på sedan länge. Men att återvinna förpackningar och annat skräp är bara början. Att göra saker mer nedbrytbara från början så att de skapar mindre problem när de slängs är ett av de krav som EU vill ställa på industrin.

Inom miljörörelsen har kretslopp länge varit en grundbult, att ta till vara avfall i stället för att dumpa det. Ännu bättre vore att producera mindre sopor, det pratar nu till och med EU om.

För bäst är att återanvända, eftersom även själva återvinningssystemet kan belasta miljön.

KRETSLOPPSHUSET LIGGER i byn Mörsil, några mil från Åre, och har sysslat med återbruk i tjugo år. Det är en restaurang där man lagar mat med framför allt lokala och hållbara råvaror, men också en butik med miljövänliga, återvunna och återanvända nyttoprylar och prydnader.

Att tänka kretslopp handlar långt ifrån om bara återvinning och återanvändning. Det handlar också om att använda rätt råvaror och minimera svinn. Även om exempelvis matrester kan läggas i komposten är det bättre om det inte blir matrester.

När 30 procent av vår mat slängs är det ett onödigt inslag i

KLIMATET Hotat eller inte? Är allt bara en politisk konspiration? Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra? Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags för miljötänket att se framåt.

vilket kretslopp som helst. När stora mängder plast flyter runt med havsströmmar är det ett evigt kretslopp som ingen vill ha.

Skulle vi äta upp maten som lagas och undvika onödiga förpackningar har vi kommit långt.

– Vi måste förvalta det vi producerar. Hur lagar vi maten så att så lite som möjligt går till spillo? Måltidsplanering är a och o, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Här kan det ena dagen komma nio pers om det är glashalt som i dag, och 80 nästa. Då går det inte att ha en meny, utan vi har satsat på buffé där det är lätt att ställa fram extra fat om det kommer fler än vi räknat med. Vi försöker även ställa fram sådant som kan återanvändas ifall det tvärtom blir lite folk.

Svinnet minskas också genom att man gör en stomme, som förkokta bönor man ”pimpar” med annat och kan göra många olika anrättningar av.

DET ÄR EN grannlaga balans, att ha tillräckligt mycket i bered-

skap, men inte så att man måste slänga. ”Ät gott och länge & njut, men ta gärna för dig så att det blir så lite rester som möjligt”, står det på en skylt där man ställer disken. Det som trots allt slängs går till kompost, hönsfoder eller hundmat. Exempelvis ångkokas överblivna rotfrukter från buffén till hönsen.

Det som eventuellt blir kvar på tallriken får gästerna gärna ta med hem i doggybag.

Så långt allt väl. Kretslopp kan tyckas mer eller mindre naturliga på landsbygden – men hur gör man som en enskild människa i staden?

– Vad man köper för mat är oerhört komplext. Att köpa efter säsong låter bra, men det är svårt att i dag tänka sig en vinter utan frukt. Men maten har en fördel: du kan tänka nytt från dag till dag i takt med att du får mer information och ökad kunskap, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp, men det kan vi till mans faktiskt vara med och påverka. Ekologiskt är inte bergsäkert bättre i alla FORTS.

April 2019

Untitled-33 11

11

2019-03-27 12:43:03

Tema Klimat

Kretsloppshusets höns lever gott på de matrester som blir kvar.

Vissa dagar kommer det närmare 100 gäster, andra bara en handfull.

Då passar buffé bra.

Allt återvinns i Mörsil, till och med rotfrukternas bortskurna ändar får nytt liv.

a­ vseenden, men när det gäller bekämpningsmedel är det så.

Och vi är vana vid att allt finns tillgängligt hela tiden, men måste lära oss vad som är lyx och vad som är vardag. Det som belastar miljön mer måste vara lyx som vi bara unnar oss sällan.

Växlar man upp skalan några steg och försöker finna ett hållbart system som ska föda 10 miljarder människor, vilket FN spår att vi är 2050, blir det än mer komplext.

Bonden Jörgen Andersson driver företaget Fjällbete. Han vill se fler som bryr sig om långsiktighet.

EN BIT FRÅN MÖRSIL, nära Åre, driver bonden Jörgen

Andersson företaget Fjällbete. Han jobbar visionärt med att bygga lokala gemenskaper där man lär sig producera med naturen som förebild, så kallat regenerativt lantbruk. Dagens industriella livsmedelssystem är på väg att ta kål på oss bokstavligen, anser han.

– Naturen har kapacitet att med bred marginal försörja oss med allt vi behöver, samtidigt som den balanserar koldioxidhalten i atmosfären. Men vi bönder har lärt oss att jobba emot naturen och får hela tiden kraftigare verktyg att göra det med.

DAGENS INTENSIVA lantbruk med monokulturer utarmar

jordarna och skapar enligt honom ”berg av stärkelse, socker och vegetabiliska oljor som vi tvingar i oss och våra djur”, vilket skadar både ekosystem och folkhälsa. Men det är för få människor som har till uppgift att sköta marken, och de kan inte göra det på något bra sätt på grund av systemets villkor.

Jörgen Andersson efterlyser fler som bryr sig om markerna. Morgondagens bönder är inte gårdagens är kretsloppsprincipen omsatt i eller ens dagens, framhåller han stor skala. Hushållssopor blir biogas, och beklagar att inte ens de som matrester bli kompost, dynga blir till studerar på lantbruksskola får lära gödning – ingenting går till spillo, utan sig hur naturen fungerar. Men med någons avfall blir en annans resurs. internet kan alla informera sig – På samma sätt ska inget företag framtidens lantbrukare kanske inte välja råvaror till sin verksamhet som inte kan återanvändas när har en aning om att de är lämpade att det tjänat ut sin roll. bli bönder.

– Ensamma bönder och oinformerade

CIRKULÄR EKONOMI

12

Untitled-33 12

konsumenter är drömmen för industrin, mellanhänderna tar hem de stora vinsterna. Det är ”the race to the bottom”. Den som köper billigaste råvarorna och säljer till högst pris vinner.

Inte förrän konsumenter delar ansvaret med ”egna” regenerativa bönder kan dödsvandringen brytas. Även om kretsloppsprincipen är relativt enkel att förstå i liten skala kan begreppet cirkulär ekonomi låta mer abstrakt, när man talar om stora ekonomiska system.

Men det är inte bara eldsjälar och visionära lantbrukare som arbetar med att bryta ned de stora systemen till begriplig nivå.

Science Park Borås är exempelvis profilerat på cirkulär ekonomi. Det är en innovationsmiljö vid Högskolan i Borås som för samman företag och forskning.

– I projektet re:textile har vi valt ut arbetskläder som av olika skäl skulle brännas. Vi har modifierat dem med små designmedel – som en linje och en logga – och skickat ut i vanliga modekanaler där de sålts till fullpris. Man skulle kunna säga att vi ”tagit skit och gjort guld”, säger innovationsledare Erik Valvring.

Enklare kan knappast principen för cirkulär ekonomi förklaras. Våra hushållssopor blir till biogas, matrester blir kompost, dynga blir gödning – avfall blir resurser. På så sätt tar också Kretsloppshuset till vara förpackningar, som glasburkarna i entrén, men även möbler och saker som man kan förädla på plats och sälja i butiken.

CHRISTL KAMPA-OHLSSON och övriga två delägare tror på

att börja där man står, att var och en kan göra skillnad. Men hon betonar att det inte räcker med eldsjälar som jobbar ­ideellt, lägger dygnets alla timmar på en vision och sliter ut sig. ­Funkar det inte affärsmässigt kommer det inte att spridas vidare.

Kvalitén måste vara hög, det ska vara gott och lönsamt, inte drivas med bidrag. De anställda ska ha en schysst lön och kollektivavtal. Råvaror köps i möjligaste mån lokalt och regionalt.

Det gror underifrån – på ett sätt som är hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

– Vi gör den här lilla platsen lite bättre. Vi är en liten kugge som skalar upp tänket en smula.

FORTS.

April 2019

2019-03-27 12:43:07

Kvinnor dubbelt utsatta Seminarium om förföljelse Pingstkyrkan, Mölndal 27 april från kl. 16:00 Kostnadsfritt. Ingen anmälan.

För mer information:

www.open-doors.se/seminarium

Upptäck Europa MED ETT LEENDE PÅ LÄPPARNA

BUSS

Lantliga England 9 d fr 7.695:Holland 5 d fr 3.895:Gardasjön 9 d fr 6.295:Prag 4 d fr 2.695:Skottland 9 d fr 7.995:Istrien 9 d fr 6.495:Bodensjön 7 d fr 5.995:Stralsund 4 d fr 2.695:Italienska Rivieran 9 d fr 6.595:Alsace med Colmar 7 d fr 4.595:Stora Italienresan 13 d fr 11.495:-

Anslutning till Malmö från 100 orter!

FLYG

Sorrento m. Capri och Neapel 8 d fr 9.495:London med Oxford 5 d fr 5.995:Franska Rivieran och Provence 8 d fr 10.495:Rom 5 d fr 6.595:Paris med Champagne 5 d fr 5.995:Kroatien med Dubrovnik 8 d fr 8.295:Irland 8 d fr 9.795:Budapest med Wien 5 d fr 5.695:Alperna Runt 8 d fr 9.995:Flyg från Köpenhamn/Stockholm/Göteborg

Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se

040-668 05 00

eller boka hos din resebyrå

”Det finns ett ljus som aldrig slocknar” – vi finns för dig när du behöver oss!

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50 | info@begravningstjanst.com

www.casellbegravning.se 036-100 600 | jonkoping@casellbegravning.se

www.lindstromsbegravning.se 036-13 70 11 | info@lindstromsbegravning.se

Du når oss på telefon, dygnet runt.

Untitled-20 13

2019-03-27 12:41:49

DET ENDA SOM BÄR DIG - när livet är svårt Emelie Fjertorp

149:GLÄDJEHOPP

Andaktsbok för barn

259:-

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

Bibelskola Nära

Kultur | Språk | Diakoni

Från idé till verklighet. Redskap för förändring i kyrka och samhälle.

Halvtidsstudier.

Skapande och ledarskap i musik inom kyrkan. Internationella studieresor.

Halvtidsstudier.

För dig mitt i livet. Fördjupa din tro tillsammans med andra via Internet.

Del- eller halvtidsstudier.

HE LT I DS S T U DI ER I KU N MIN G, KIN A

G ÖT E B O R G E L L E R D I S TA N S

M A L M Ö • G ÖT E B O R G • Ö R E B R O

D I S TA N S U T B I L D N I N G

Kinakurs Välj inriktning:

För mer information: hyllieparkfolkhogskola.se

(O)intelligent design?

Världens bästa argument för och emot Guds existens DISTANSKURS 7,5 HP | KVARTSFART | WWW.CTR.LU.SE

Anmäl dig senast 15 april på www.antagning.se.

Läs mer om kursen: www.ctr.lu.se/kurs/CTRD05

Untitled-22 14

2019-03-27 12:42:33

Tema Klimat FOTO: GETTY IMAGES

”Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’, i stället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger forskaren Linda Langeborg.

Kompensations-tänk kan göra mer skada KLIMATKOMPENSERA LÅNGFLYGNINGEN? Det känns bra, men i själva verket kan vår tro på att vi kan kompensera vår miljöpåverkan göra mer skada än nytta.

Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker göra rätt. De antar att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Det får oss att tro att miljövänliga handlingar kan kompensera för vårt skadliga beteende – men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över.

I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.

– Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjäl-

per det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Patrik Sörqvist.

Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.

Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av snabbfixar för att mildra vårt dåliga samvete för miljön. Det kan i stället leda till större negativ påverkan, menar Patrik Sörqvist.

– Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

”Ni säger att ni älskar era barn framför allt annat, samtidigt stjäl ni deras framtid framför ögonen på dem.”

Greta Thunberg

April 2019

Untitled-29 15

Bra socialt klimat ger bättre betyg NÄR SKOLOR JOBBAR på att förbättra det sociala klimatet på en skola, går elevernas betyg upp. Det har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till, genom att studera skolor som hade problem med stökiga elever och dåliga resultat. Tack vare arbete med delaktighet, ansvar och inflytande blev lärarnas samarbete smidigare, eleverna mer kreativa och hela stämningen på skolan blev bättre.

– Jag blev förvånad över den stora och snabba förändringen och förbättringen, berättar forskaren Mara Westling Allodi som gjort en av studierna.

Skolan blev också en bättre arbetsplats. Det blev en god cirkel, där nöjda lärare fick elever som lyckades. Allas resultat blev bätte, men särskilt i en skola kunde man också se hur klyftan mellan flickor och pojkar blev mycket mindre.

Tidigare hade pojkarna halkat efter.

VAD ÄR KLIMAT?

KLIMAT (senlatin cli?ma, genitiv cli?matis, av grekiska kli?ma ’lutning’, särskilt: ’latitud’, ’klimat’, ’zon’), de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden med mera.

Källa: Nationalencyklopedin ”Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara observeras indirekt, geno insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.”

Källa: SMHI

15

2019-03-27 12:42:32

Porträtt Nina Persson

I 25 år har hon vant greppat mikrofonen. Först nu har hon också lyft den politiska megafonen. Vi har träffat Nina Persson och pratat om hennes och Medborgarbandets politiska kabaré, men också om demokrati, gravstensångest och behovet av flumtid.

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

Mitt lyckligaste jag är kreativt MALMÖ STADSTEATERS scengolv är spegelblankt. Nina Persson glider fram i ballerinaskor, stretchar ut i tyst koncentration. Snart ska hon inte bara sjunga utan också dansa sig fram över golvet. Inte som scenens ensamma fixstjärna utan som en del av en hel ensemble.

Nina Persson, exblondinen som blev Cardigans-Nina med hela världen, har brutit ny mark.

Det senaste året har hon sjungit, skådespelat och dansat sig in i de heta samtidsfrågorna tillsammans med de andra artisterna i föreställningen ”Vinnaren tar allt”. En partiobunden men i allra högsta grad politisk kabaré. Eller ett ”spektakel”, som hon själv säger. Ikväll väntar den sista föreställningen i Malmö, Ninas hemstad, och varenda extrastol som klämts in är bokad. Men innan ridån dras upp hinner Nina Persson med en cappucino på sitt favoritfik ett stenkast från teatern och det egna hemmet på Gamla väster.

– Jag är helt överväldigad av responsen vi har fått. Det kunde ha fallit platt men blev precis som vi hade hoppats, säger hon.

Cardigans har sålt över 15 miljoner skivor runt om i världen. Nina Persson har haft framgångar med bandet A Camp, som hon

har tillsammans med maken Nathan Larson, och gett ut en platta i eget namn. Men det här, säger hon utan att tveka, är det starkaste hon någonsin har gjort.

– Visst har mina skivor nått längre i kvantitet. Men detta är något annat. Uppenbarligen ligger det rätt i tiden.

Nina är 70-talist, uppväxt i småländska Bankeryd med en mamma som var socionom och feminist och en pappa som jobbade på bank.

– På den tiden var aktivism sexigt. Men det känns som att det är på väg tillbaka, att vara politisk. Någon skulle kunna säga att jag hoppat på en trend. Visst – hoppas bara att trenden inte blir kortvarig.

UNDER 1990-TALET, decenniet då Cardigans

växte sig stora, gällde snarare det motsatta.

Varken Nina eller de andra i indiepopbandet förknippades med politiska budskap eller utspel.

– Jag har inte skrivit politisk musik eller gjort några ställningstaganden i det jag har gjort tidigare. Men jag har alltid varit en väldigt intresserad medborgare.

Att hon nu har tagit steget beror på hur

samhället ser ut. Men också på de egna erfarenheterna från USA, där Nina och hennes man bodde i tio år. För att stötta Barack Obamas valkampanj 2009 startade vännen, akrobaten och aktivisten Sarah Sophie Flicker en politisk kabarégrupp, The Citizens Band.

Nina Persson gjorde inhopp som sångare och tillsammans med sin man, som är filmmusikskapare, knackade hon dörr för att få fler att masa sig till valurnorna.

Sedan dess har det hänt en hel del. Också hemma i Sverige. För snart fyra år sedan, när Nina och Nathan lämnade Harlem för Malmö, var det uppenbart att det gamla hemlandet förändrats.

– Efter tio år i USA upplevde jag det som att en bubbla hade spruckit i Sverige, en oskuld och en osårbarhet hade tagit slut.

Samtidigt som de kom med sitt stora flyttlass såg de tusentals flyktingar – med på sin höjd en ryggsäck om bagage – stiga av på Malmö centralstation, varje dag.

Och lagom till att de installerat sig och ­skolat in sonen på förskolan, ändrades inte bara möjligheten att söka asyl utan också den politiska och offentliga debatten i stort.

– Efter den stora flyktingvågen 2015 var FORTS.

16

Untitled-30 16

April 2019

2019-03-27 12:43:07

”Jag upplevde det som att en bubbla i Sverige spruckit, en osårbarhet som tagit slut.”

April 2019

Untitled-30 17

17

2019-03-27 12:43:16

Porträtt Nina Persson

det som att situationen kröp närmre inpå alla. De fanns helt nära oss, även vi som bor i innerstaden. Det gick inte att värja sig för den mänskliga tragedin, och folk började reagera.

Antingen genom att agera eller genom att sluta sig i sin bubbla än mer, och polariseringen ökade.

NÄR NINA berättade om The Citizens Band för vännen, musikern och klubbarrangören Gudrun Hauksdottir, föddes idén till svenska Medborgarbandet. En rörelse för att väcka engagemang och hopp, för att få folk att bry sig om samhället vi lever i och inte ta vår demokrati för given.

Är demokratin hotad idag?

– Ja, populismen får alltmer fäste och människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig, säger Nina. ”Vinnaren tar allt” är i sig själv ett sätt att organisera sig. Ett politiskt och demokratiskt projekt där både svenska och internationella musiker, skådespelare, akrobater och andra artister gemensamt låtit föreställningen växa fram.

– Jag är bara totempålen som de andra kunnat samlas kring, folk som är mycket I slutet på förra året turnerade duktigare än jag. Jag har kunThe Cardigans i Storbritannien förebilder skrek nat vältra mig i deras kunskap. som ett 20-årsjubileum. Men i gitarren. Min Men att det just är Nina Nina vill inte leva på gamla stil blev som ett Persson som är frontfigur spemeriter, utan testar ständigt ställningstagande i lar roll. Det tycker åtminstone nya projekt. Det senaste är att bli meditationslärare. sig som häftades fast medverkande Thomas Öberg från på mig. Men jag tror Bob hund. att många kunde identifiera När vi pratade med honom i logen sa sig och såg en tillgänglighet i mig. han att du är en idealisk frontfigur för MedFast på den tiden var det för mesigt att säga. borgarbandet. Att du inte tjatat ut dig själv.

I utländska medier har hon beskrivits som Men också att du vågar sätta mycket på spel en exotisk, skandinavisk isdrottning. Och i med det här projektet. Andra i din position Sverige kom bilden av den väna sångerskan hade kanske valt att luta sig tillbaka och att skifta till den kalla, sura och distanserade tryggt vårda sina kändisaktier. stjärnan.

– Jag vet inte om jag har tagit en större risk – Jag är som en trojansk häst som du kan nu än när jag gjort en ny skiva. Du riskerar projicera allt möjligt på. alltid att göra något skitdåligt.

Hon lyfter lätt på ögonbrynen: Men, berättar hon efter en kort paus, det är – Jag behöver väl paketeras, till skillnad flera som har sagt att hon skulle kunna ge ut från mina manliga kolleger. en jazzplatta och bara skörda frukterna av en Men kanske har hennes lite distanseraframgångsrik popkarriär. Hon ler, men irritade attityd också skyddat henne. Efter alla tionen syns i blicken.

Metoo-vittnesmål har hon insett att hon är – Skulle det vara kröningen? Nej, jag vill lyckligt lottad. göra saker jag går igång på. Det här är också – Alla i mitt band är reko typer. Men jag mitt sätt att göra något vuxnare. har ju umgåtts med män i branschen, märkt NINA PERSSON ÄR INGEN kändistyckare, ingen som brukar värma soffkuddarna i tv-studior. Det är så hon har velat ha det, åtminstone fram tills nu. Ändå har många haft en färdig bild av vem hon är. De första åren var hon ofta den väna, milda popsångerskan med mjuk röst.

– Vi slog igenom under en tid då kvinnliga

ALDRIG STILLA

För Nina fanns aldrig något alternativ till Malmö när familjen flyttade hem till Sverige.

av attityderna och hört snacket. Ända sedan förra hösten har jag diskuterat det här mycket. Jag var ju en av dem som inte trampade in och protesterade.

FLYTTEN ÖVER Atlanten till makens hemland var ett sätt att komma bort från kändisskapet och de ständiga bilderna, att bara få vara Nina. Så småningom också mamman Nina.

Sonen Nils föddes för åtta år sedan. Han var mer än efterlängtad. I samband med försöken att få barn upptäcktes att Nina hade cancer i livmoderhalsen. Sjukdom och sårbarhet och kampen för ett nytt liv, de största livsfrågorna på en gång. Nina har pratat öppet om de här åren och säger att hon är glad över det. Men idag har hon gått vidare.

– Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.

Hon skrattar till: – Så dum man är.

ATT VARA SMÅBARNSFÖRÄLDER i New York var fantastiskt, säger Nina. Det första

”Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.”

18

Untitled-30 18

April 2019

2019-03-27 12:43:21

Inspirationen till Medborgarbandet kom från USA, där Nina i The Citizens Band jobbade för att få fler till valurnorna i presidentvalet 2009.

året. Innan frustrationen över kånkandet på fulla bussar, innan irritationen över NY-bornas prestigefixering och segregerade val för sina barn. Dagiskostnaden var skyhög, trots att de hittade ett förhållandevis billigt alternativ.

– Mina vänner med barn flyttade för att det var för dyrt att bo kvar inne i stan. På lekplatserna var det bara nannys och hemmafruar, inga jag riktigt kunde identifiera mig med.

Samtidigt såg de hur vännerna hemma i Malmö hade det, hur deras barn själva kunde promenera till skolan. Det var dags att flytta tillbaka. Till Malmö, någon annan svensk stad var aldrig ett alternativ.

– Malmö har förändrats på ett bra sätt. Jag tror att det har med stadens självförtroende att göra. Efter tre år känner jag mig fortfarande peppad av att bara gå runt här.

Nina Persson Ålder: 44 år.

Född: I Örebro.

Bor: I Malmö, efter många år i USA. Yrke: Sångerska, musiker, låtskrivare.

Familj: Gift med Nathan Larson sedan 2001. Paret har sonen Nils.

Karriär: Gruppen The Cardigans bilda­ des 1992, men slog igenom stort år 1996 med låtan ”Lovefool”, som bland annat var med i succéfilmen ”Romeo & Julia”.

Ninas sidoprojekt A Camp startade som ett soloprojekt, men inkluderade senare även maken Nathan.

Projektet Medborgarbandet drev hon tillsammans med Gudrun Hauksdottir.

HON BÅDE SPRINGER och promenerar. Gär-

na på utstakade rundor, som längs kanalens slingrande bana genom staden.

– Det är så mycket friare i Sverige. Vi har heller inte samma arbetskultur som i USA. Men det har hennes man, son till två överpresterande NY-akademiker. Nina konstaterar att han aldrig skulle komma på tanken att föreslå en semester. Arbetet kommer alltid först.

– Jag kan bli frustrerad när jag har två järn i elden. Han har alltid betydligt fler än så och eldar på mig.

Just nu utbildar han sig bland annat till April 2019

Untitled-30 19

meditationslärare. Både Nina och Nathan har mediterat i många år. Men till skillnad från sin man behöver Nina också utrymme att bara flumma runt, låta dagen gå.

– Jag skjuter gärna upp saker och är väl lite lat. Men eftersom jag är omgiven av jävligt drivna människor räcker det liksom inte att vara en nöjd dagdrivare.

Skrattgroparna kommer fram: – Det är inte direkt någon som säger ”Vad bra du har flummat idag”.

Någon gång i livet vill Nina bygga ett hus och påta runt i en trädgård. Kanske kan hon göra det tillsammans med en kompis, funderar hon, eftersom Nathan inte är intresserad.

– Jag vill ha ett hus som får växa med ett rum i taget.

Det finns något i det konkreta skapandet som lockar henne. I att känna materialen i händerna. Samma känsla som hon har när händerna är kupade runt leran i keramikverkstaden hon hyr tillsammans med en vän. Intellektet får vila, prestationskraven stanna utanför dörren.

– Jag har en misstanke om att det är mitt lyckligaste jag.

Men de senaste åren har hon knappt hunnit ill sin keramikverkstad alls. Arbetet med Medborgarbandet har varit alldeles för roligt och uppslukande.

För viktigt.

– Jag som många andra som sysslar med underhållning har väl lite gravstensångest.

Vad gjorde jag egentligen för den här världen?

MEN NINA HAR HITTAT en väg, ett sätt för

henne att greppa megafonen. Det kommer hon också att fortsätta göra, även när ridån har gått ned för just den här föreställningen.

– Medborgarbandet som rörelse behövs ju, sannerligen. Valresultatet bäddar för att vi måste vara ännu tydligare med hur vi vill ha det.

19

2019-03-27 12:43:26

Spaning Förnöjsamhet

Nöjd – lättare sagt än g Aldrig får man vara riktigt nöjd! Vår stenåldershjärna har svårt att klara dagens utbud på varor och intryck.

Försöker vi vara nöjda med det vi har så spjärnar den emot.

FÖRNÖJSAMHET. Jag slappar i min skönaste fåtölj, kanske läser en god bok. Jag önskar inget annat, mina tankar irrar inte till morgondagens jobb eller aktiviteter. Att vara här och nu, utan distraktioner, är den högsta önskan men ren utopi för många.

Skulle vi ändå lyckas sätta oss där börjar tungan efter ett tag att fara efter den onda tanden eller munsåret, som inte ens finns.

Den söker och söker, och vi tappar fokus på här och nu. Eller snarare på avsaknaden av fokus, på det planlösa och frånvarande.

Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam. Mindfulnessindustrin är ett tecken på hur svårt det är att vara nöjd, en mätare på den press många känner från ett tufft arbetsliv, eller upplevda krav från omvärlden eller oss själva. Vi omges av budskap om ett snyggare hem, fler upplevelser, en finare kropp – ett bättre liv. Vi är beredda att offra en del för att uppnå eller bibehålla det. Ibland blir offret för stort.

PSYKOLOGEN OCH FÖRFATTAREN Anna

Kåver vid IBT, Institutet för kognitiv beteendeterapi i Uppsala, tar emot en del av dem som kraschat, gått in i väggen, tappat bort sig själva.

– Patienter kommer hit och vill hitta ”sitt sanna jag”. Jag brukar fråga vad de tror att det är, och då visar det sig att de ofta menar ”sitt bästa jag”. Men alla aspekter av dig, även ditt lidande och dina dåliga sidor ingår i ditt sanna jag, säger Anna Kåver, som skrivit om det i boken ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans”.

Samtidigt som faktorer i omvärlden, inte minst reklamens och mediernas bilder av ”det goda livet”, påverkar oss finns ett inre tryck. Våra hjärnor är konstruerade för att ständigt söka efter tecken på brist på mat och trygghet, ett arv från människans tidiga historia då det gällde att klara artens överlevnad.

I dagens överflödssamhälle leder denna sökmekanism till att vi vill ha mer och mer av det vi egentligen inte behöver.

De kickar vi finner lagras av hippocampus

20

Untitled-27 20

och i hjärnans belöningssystem.

När minnet av en känslokick bleknar aktiveras belöningssystemet och vi söker en ny.

– Lyckligtvis har vi även en prefrontalkortex, som kan tala om för oss när det är nog. Det är ”vårt kloka jag”. Vi har mycket klokhet i oss, hur mycket varierar från person till person, säger Anna Kåver.

HON BESKRIVER en spänning mellan yttre och inre frihet. Den yttre är sådant som att vi får gå till val och vi får säga vad vi vill, men även att välja vilken tandkräm vi vill köpa. Den inre är frihet från lidande och smärta, att jag väljer hur jag förhåller mig till vem jag är, vad som är meningen med mitt liv. Den yttre friheten är ingen garant för en inre sådan, tvärtom kan det skapas ett inre tvång, enligt Anna Kåver.

– I en demokrati kan du välja allt, det kan bli som en tvångströja. Din hjärna kan inte hantera alla val du har, alla möjligheter. Känslan att du måste optimera ditt liv kan bli överväldigande. Din hjärna tvingas vandra på ett jättelikt Ica Maxi, där du måste välja det bästa.

Men det går inte att se konsekvenserna av alla val, och det gör det svårt för oss att känna oss nöjda.

Måste man då skärma av sig från alla val för att kunna bli verkligt nöjd? Buddisternas nirvana är den totala friheten från begär. Men att leva utan krav på val är orealistiskt.

Begränsade intryck och valmöjligheter tycks i alla fall göra det lättare att vara nöjd.

Det är ett av skälen till att många väljer att fara på retreat och spendera åtminstone en helg i tystnad och avskildhet.

En sociologisk studie från Lunds universitet visar hur invånarna på en liten ö utanför den norska nordkusten är osedvanligt förnöjsamma. De har i generationer livnärt sig av fiske, en inte helt ofarlig syssla där havet kräver sin tribut. Att leva i ständig ovisshet har skapat en fatalism, både hos fiskarna och

deras familjer, som gör att man accepterar sakernas tillstånd – eller flyttar bort.

Denna förnöjsamhet har i tidigare studier beskrivits som en brist på omställningsvilja och tillväxtanda. Medan fiskare på sydligare breddgrader fortsatte fiska för att öka vinsten när årets fångstbehov uppnåtts valde fiskarna på ön att sluta och i stället njuta av livet.

I LUNDASTUDIEN, ledd av Ulrika Sandén,

konstaterades att öborna ofta talade om hur deras liv styrs av naturens och vädrets makter, vilket skapat en hjälpsamhetskultur ”som är förnöjsamhetshöjande”. Andra forskare har konstaterat att det finns samband mellan altruism och välbefinnande, glädje och själv-

April 2019

2019-03-27 12:41:50

n gjort ”Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam.”

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

känsla. Men hjälper man bara för att bli nöjd så blir man inte det!

En annan förutsättning för förnöjsamheten är att öborna placerar konflikter och svårigheter de inte kan påverka – som hotet från havet – i ”standby-läge” eller ett ”mellanmedvetande”. Vid konkret behov aktiverar man det. Ett slags lågaffektivt bemötande av livets utmaningar som gör dem mer begripliga och hanterbara.

Just acceptans är en viktig nyckel till förmågan att vara nöjd, förklarar Anna Kåver.

Att acceptera alla svårigheter man upplevt och försonas med sig själv är det svåraste som finns. Förmår man inte att se verkligheten utan skygglappar är det lättare att fly.

April 2019

Untitled-27 21

– Det är ohyggligt svårt att acceptera sig själv med alla sina brister. Men det har ett pris att fly. Man kan krampa kring det ett helt liv utan att komma ur det. Vi ska alla åldras och dö. Det är en utmaning, att vara nöjd även i åldrandet och dödligheten.

ATT SE SAKER ur olika perspektiv är en för-

måga som kan tränas upp och en sak som Anna Kåver arbetar med. Perspektivtagandet bygger psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig och ”bli terränggående i livet”.

Det gör det lättare för oss att säga ”Jag är faktiskt nöjd med min lön” eller ”Jag har ett gott liv”.

Fast det många känner att de måste säga

är att man brinner för något, det ger livet mening.

Men vad är det för fel att gå på sparlåga?

– Vårt temperament, som vi föds med, är jätteviktigt. En del är utåtriktade och snabba, andra inåtriktade och långsamma. Det finns inget värdefullt i sig att vara utåtvänd med driv eller långsam och inåtvänd, men att vara extrem i dessa avseenden kan skapa problem, säger Anna Kåver.

– Acceptans, perspektivtagande och mindfulness är viktiga verktyg. Att påminna sig själv om sådant man faktiskt har och sådant man mår bra av, att repetera det i stället för att fokusera på det man inte har.

AV MATS KARLSSON

21

2019-03-27 12:41:52

Läkande natur

Skrivandet blev min räddning och stolthet Hon har alltid skrivit. När cancern klev in i hennes liv blev skrivandet ännu viktigare. Trots trötthet och cellgifter låg Clara Bolmsjö och skrev av sig sin förtvivlan. När hon var klar var det värsta över. I dag är hon frisk, och har debuterat med boken ”Jordkropp”, en lyrisk berättelse om kroppen och naturen.

I DAG HAR Clara Bolmsjö fått tillbaka sina

egna lockar på huvudet. Det har gått exakt ett år sedan hon avslutade behandlingen och hon är glad för varje millimeter av äkta, bruna strån som tittar fram. Men det gör fortfarande ont att minnas rädslan i barnens ögon. Hur de kröp upp tätt intill och strök handen över hennes kala hjässa.

22

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 22

FOTO: JOI GRINDE

CANCERBESKEDET FICK Clara Bolmsjös liv att rasa. Den starka mammakroppen förvand­ lades till en sjukkropp, ansatt inifrån. Säng­ liggande greppade hon efter orden. De blev till en väv som blev till en uppfylld dröm: den prosalyriska debuten ”Jordkropp”.

Mammografin gjordes i all hast, mellan ett tandläkarbesök och ett jobbmöte. Av med kläderna, in med brösten i maskinen, se dem klämmas ihop till två ömma plattor och sedan susa vidare ut i vardagsracet. Clara Bolmsjö har alltid haft nära till oron, men hon hade aldrig tänkt att just brösten var något hon behövde bekymra sig över, hon var ju bara 41.

Tills det damp ner ett kuvert i brevlådan hem­ ma i radhuset i Lund.

Plötsligt satt hon mitt emot en läkare som berättade om en tumör i högra bröstet. Om provsvar och operation och cytostatika­ behandling.

– Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.

Hon var livrädd och kände sig nästan för­ rådd. Som om kroppen och livet lurat henne.

Medan hon själv hade haft fullt upp med att dammsuga, lära barnen att cykla, storhandla och rusa till föräldramöten hade hennes egna celler skapat en ondsint bula. I smyg, gömd där under huden. Nu fann hon sig själv säng­ liggande av cytostatika, med ärr över bröstet och hår som lossnade i stora tussar.

– Jag ville ju gärna se mig som en autonom människa. Nu låg jag där helt utelämnad. Upp­ låten till andra, till sjukvården och cellgifterna.

”Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.”

– Hur skulle jag kunna bära dem genom sjukdomen? Det var svårt att bära andra när jag knappt kunde hålla om mig själv.

Clara och hennes man fick mycket stöd av familjen, vännerna och grannarna. Ändå plå­ gades hon av skuld över att inte finnas där för barnen, vare sig praktiskt eller emotionellt.

De sa som det var till dem, men för minsting­ en, som då var sju, förenklade de bilden och utelämnade rädslan. Det försökte de också göra inför 10-åringen, som pendlade mellan två lägen. Å ena sidan var hon den tröstande och förståndiga flickan, å den andra var hon arg och frustrerad. Den äldsta, 14-åringen, blev snabbt ännu äldre. Han tog det hårt och hade behov av att få veta precis hur allt låg till.

– För mig var det en större sorg att se vad de gick igenom än att själv behöva utstå sjuk­ domen.

CLARA HAR alltid skrivit. I undanstuvade lådor i sovrummet ligger 250 dagböcker, den första med snirkliga nioårsbokstäver.

– Det är en ohejdad vana, men också frisk­ vård. Det är ett sätt att titta på sig själv. En spegling.

När cancern ritade om tillvaron startade hon en blogg. Clara och hennes man ville vara öppna inför grannar, skola och barnens kom­ pisars föräldrar. Sjukdomen fick inte bli något skämmigt och onämnbart. Ytterdörren skulle stå lika öppen som alltid och på bloggen kun­ de alla som fanns runtomkring följa med en bit på vägen.

– Jag har alltid haft ett kreativt driv och en lust och längtan efter att få berätta och bli förstådd.

När det var dags att gå in i de allra tuffaste månaderna av cytostatika, fattade Clara ett beslut. Hon skulle skriva för att stå ut – och för att försöka bli publicerad. Drömmen hade funnits sedan tonåren. När hon var 21 gick hon skrivarlinjen på Skurups folkhögskola.

Men brödfödan kom emellan, socionom­ utbildningen och barnen.

Nu kunde hon inte längre jobba. Det enda hon kunde var att ligga där i soffan och då och då, när hon kvicknade till för en stund, föra fingrarna över tangenterna.

– Det var en sådan tröst att få forma orden.

Att få ur mig det som var och i min förtviv­

April 2019

2019-03-28 09:10

Clara Bolmsjö har nominerats till årets Katapultpris för sin prosalyriska debut ”Jordkropp”.

lan få forma en berättelse. Jag fick ett fäste.

Orden blev till även om jag inte riktigt gjorde det.

Två parallella berättelser växte fram och vävdes samman i en prosalyrisk form. Hon skrev om snabbdelande celler i en mammas kropp. Om väntrum och sjukrum. Och hon skrev om en familjs vilja att leva av jorden, skingra sly och ogräs och se sköra skott spira i den snåla blåsten. Kroppen som ansatts och gjorts obrukbar speglas i bruket av jorden.

– När jag skrivit klart var den värsta delen av behandlingen över.

”Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva.”

ATT SOM debutant få ett förlag att nappa är

svårt, inte minst för den som skriver lyrik.

– När min förläggare ringde blev jag så fruktansvärt glad. Det var så stort. ”Jordkropp” fick fina recensioner och Clara Bolmsjö har nominerats till årets Kata­ pultpris, fått delta på en rad poesimässor och författarsamtal. Men den kanske största upp­ levelsen var när barnen för första gången fick den tryckta boken i sina händer.

– De var så stolta. Allt det fruktansvärt job­ biga hade lett till något, blivit något. Jag hade fått syn på hur viktigt skrivandet är för mig och författardebuterat.

Det burrar från telefonen på soffbordet.

April 2019

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 23

FOTO: JOI GRINDE

Det är minstingen som ringer från fritids: ”Mamma, lovar du att du är hemma när jag kommer? Du måste lova på tusen!”

– Jag är här hjärtat, jag lovar, på tusen, sva­ rar Clara.

Hon kommer att finnas där för sina barn, länge, länge. Återbesöket visade att Claras kropp är fri från cancern.

– Men min rädsla finns kvar. Jag är en has­ tig person och tillfrisknandet är en långsam process. Fast med tiden som går och ärren som bleknar blir det ändå stabilare.

Men hon är tacksam mot sin kropp. Den har fått mycket stryk, ändå klarar den nu att bära henne igen.

– I dag vet jag att du inte kan ta den för given.

Hemma i vardagsrummet har den grå sof­ fan som hon låg i under så många månader, bytts ut. I de korta glappen mellan jobb och middag, läxläsning och omslutande kramar, slår hon sig ned i den nya röda och formar ord till meningar som en dag ska bli till en ny bok.

– Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva. Det är det här jag vill göra och i dag känner jag att jag är skyldig mig själv det.

HANNA WELIN

FOTO: JOI GRINDE

23

2019-03-28 09:10

Perspektiv !

KOM OCH SE VAD GUD HAR GJORT, UNDERBARA ÄR HANS GÄRNINGAR MOT MÄNNISKORS BARN.

Halleluja

– när invanda vägar saknas

Prova Signum – en unik kulturtidskrift med världsvida utblickar !

Introduktionspris: 275 kr för 8 nr (ord.pris 400 kr) Ring 018-5800710 eller läs mer på

www.signum.se

Oas Sommarmöte LJUngby arena 23-27 juli 2019 DET ÄR GRATIS FÖR ALLA BARN MELLAN 0-14 ÅR ALLA DAGAR. LÄGER FÖR UNGDOMAR 15 ÅR OCH UPPÅT: WWW.UNGDOMSOAS.SE SEBASTIAN STAKSET - BISKOP ANDREW WATSON - TOMAS SJÖDIN - KARDINAL ANDERS ARBORELIUS - BISKOP FREDRIK MODÉUS - SYSTER SOFIE - LUKAS BERGGREN - MIKAEL OSCARSSON - ELISABETH SANDLUND - KG LARSSON - HANS WEICHBRODT - BERIT SIMONSSON - YOUNGSTERS UNGDOMSOAS

katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle

w w w. o a s r o r e l s e n . s e

Studera på Helsjön!

- genom yttre och inre landskap Vi ordnar resor med innehåll Normandie 25 maj

- buss från Jönköping till landstigningskusten, Thérèse av Lisieux, Giverny mm.

N

Allmän kurs

N N N N N

Musiklinje Bibelkurser Kyrkans grundkurs Lärarassistentutbildning Japanska

Ger behörighet till högskole- och yrkeshögskolestudier

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

Passionsspel i Österrikiska Erl 25 juni

- fantastisk natur och ett sevärt passionsspel

Georgien 10 juni

- ett fascinerande land i skuggan av Kaukasus

Irland i St Patricks fotspår 12 juni

- det rika arvet från den keltiska kyrkan

Schleswig - Holstein 14 aug

- intressant gränsland med rik historia

Berlin med Bonhoeffer 18 sept

- teolog under krigstiden som är aktuell idag. buss från Jönköping

Armenien 26 sept

- en resa i tiden till skönhetens land, öster om Ararat

Passionsspelen i Oberammergau - flera avgångar maj - sept 2020

Många fler resor på vår hemsida:

Israel singelresa - Israel rundresa - Grekland i Paulus fotspår - Cypern där Paulus började missionsresan Assisi och Rom - Biblisk historia i Jordanien - mm

www.exodusresor.se

046 - 140 590 info@exodusresor.se

Untitled-32 24

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

2019-03-27 12:42:29

Symbolik

Den vita kåpan har inte alltid varit självklar för ­konfirmander.

Länge gällde kostym eller ­finklänning eller folkdräkt.

Kåpan som är lika för alla

I DAG SER VI det som självklart att konfirmanderna är klädda i vita fotsida dräkter vid konfirmationen, och att kyrkan lånar ut kåporna är det ingen som ifrågasätter. Men så har det verkligen inte varit.

Tidigare var konfirmationen steget in i vuxenvärlden, där pojkarna fick sin första kostym och flickorna den finklänning de skulle ha i

April 2019

Untitled-32 25

många många år. Av praktiska skäl var den oftast svart – inte många unga kvinnor hade användning för något så extravagant som en vit klänning, särskilt som de flesta även gifte sig i svart.

Under 1900-talets början blev vit klänning vanligare. Med åren blev det också finkläderna allt finare, vilket fick vissa föräldrar att protestera – det blev alltför mycket fokus på dyra kläder.

På S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö började man år 1959 använda enkla, vita konfirmationsdräkter för sina internatkonfirmander.

I Aftonbladet den 19 april detta år fanns en stor artikel med rubriken ”Föräldranej till dyrbara konfirmationskläder” och en bild på den nya kåpan.

Den 11 juli användes kåporna för första gången. De blev snabbt populära, och många ville låna. Så småningom skaffade fler och fler församlingar egna kåpor. Bruket slog igenom snabbast i Stockholm, men det gick trögare på Västkusten.

I Dalarna var det ända in på 80-talet vanligt med sockendräkt vid konfirmationen, och sockendräkt har historiskt också alltid funnits sida vid sida med både svarta och vita klädnningar och finkostymer. Samiska konfirmander har ofta traditionell kolt, och det finns i vissa delar av den samiska kulturen delar av den traditionella dräkten som bara läggs till efter konfirmationen.

SARA GRANT

FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

De vita kåporna som de flesta konfirmander bär är faktiskt ett rätt modernt påfund. Tidigare bar pojkarna kostym och flickorna klänning, först svart och senare ofta vit.

25

2019-03-28 10:16:57

Gravplatser

De första gravsättningar­ na i askgravplat­ serna på ­Södra ­kyrkogården skedde i juli 2010.

Fem sorters gravskick i Strängnäs M

iljöerna på Strängnäs vackra kyrkogårdar inbjuder till rofylldhet, reflektion och eftertanke. Många människor använder även framförallt Södra kyrkogården till promenadområde. Här pågår ett utvecklingsarbete med bland annat plantering av bokskog.

På våra kyrkogårdar i Strängnäs finns flera typer av gravskick att välja mellan. Vilken typ av grav man väljer kan ha att göra med tradition, religion eller egna önskemål. En del vill ha en gravsten att besöka och sköta om, andra tycker att minneslund är fint, där tanken är att en ska kunna gå till vilken kyrkogård som helst och minnas och hedra sina saknade.

26

Untitled-30 26

Urngravplats Urngravplatser är också mycket vanligt förekommande och flera urnor kan begravas på samma plats. De upplåts idag med 25 års gravrätt. Gravrättsinnehavaren får sätta upp gravanordning och plantera på gravplatsen.

Urngravplatser finns på alla tre kyrkogårdarna.

Kistgravplats Kistgravplatser är historiskt sett den vanligaste gravtypen. Det finns kistgravplaster med plats för en eller flera kistor. Kistgravplatser kan kompletteras med urnor. De upplåts idag med 25 års gravrätt.

Gravrättsinnehavaren får sätta upp gravanordning och plantera på gravplatsen.

Kistgravplatser finns på alla kyrkogårdar i Strängnäs.

April 2019

2019-03-28 10:16:57

­Askgravplatsen på Gamla kyrko­ gården togs i bruk i oktober 2018.

Minneslund Minneslunden är ett gravskick av kollektiv och anonym karaktär där avlidnas aska gravsätts inom ett gemensamt område. Askan gravsätts antingen genom nedgrävning eller spridning.

Askans läge i minneslunden markeras inte och enskilda gravanordningar och planteringar förekommer inte.

Gravsättning av aska utförs av församlingen under värdiga former utan närvaro av anhöriga. Församlingen svarar för minneslundens vård och för all plantering inom denna. Besökare får medverka till utsmyckning med snittblommor och ljus på plats som församlingen anvisar. Minneslund finns endast på Strängnäs södra kyrkogård.

April 2019

Untitled-30 27

Askgravplats

Muslimskt ­gravkvarter På södra kyrkogården finns även muslimska gravplatser.

Utformning och läge är det som utmärker ett muslimskt gravkvarter. Graven markeras ofta med en gravvård även i fotändan. Platsen är skild från övriga kvarter och riktningen på gravplatsen är så att den gravsatte vänder ansiktet mot Mecka.

Askgravplats är ett alternativ för den som vill ha en grav märkt med namn och där gravskötsel ingår i 25 år.

Askgravplatsen har en gravsten med namnplatta och upplåts med gravrätt i 25 år.

En askgravplats är avsedd för 1–4 askor. Askan gravsätts i en tygurna av sammet och anhöriga kan närvara vid gravsättningen. Församlingen svarar för en kollektiv plantering i anslutning till askgravplatsen. Gravrättsinnehavarna får medverka till utsmyckningen med snittblommor och ljus. Askgravplatser finns på gamla och södra kyrkogården.

Så funkar ... ... begravningsverksamheten i Strängnäs: Strängnäs domkyrko­församling med Aspö är huvudman för begravningsverksamheten i Strängnäs och ansvarar för Strängnäs gamla kyrkogård, Strängnäs södra kyrkogård samt Aspö kyrkogård.

Svenska kyrkan har sedan år 2000 statens uppdrag att utföra begravningsverksamheten som regleras i begravningslagen.

27

2019-03-28 10:16:58

Altarskåpet berättar

Den fattige mannens bibel S

”Fem rosor och ett krucifix pryder högaltaret under långfredagsgudstjänsten. Fem rosor för att symbolisera de sår Jesus fick på korset.”

kåpet som pryder domkyrkans hög­ altare är tillverkat i Bryssel omkring år 1490. Den dåvarande biskopen Kort Rogge beställde detta skåp inklusive de två mindre. Högaltarskåpet kommer alltså från den tid då Sverige fortfarande tillhörde den katolska kyrkan. En tid då mycket av det som sades och lästes i kyrkan var på latin. De rikt smyckade altarskåpen fungerade då som ett hjälpmedel. Församlingen som varken kunde läsa eller skriva kunde likväl förstå sin kristna tro genom att titta på de vackra bilder som gestaltar centrala händelser i det nya testamentet.

Av denna anledning har altarskåp, liksom och korsandakt. Fem rosor och ett krucifix sådana som går att finna i Strängnäs dom­ pryder högaltaret under långfredagsguds­ kyrka, kommit att kallas för den fattige tjänsten. Fem rosor för att symboli­ mannens bibel. Skåpen har konstrue­ sera de sår Jesus fick på korset. rats på så sätt att de går att öppna Dessa rosor flyttas sedan ner till och stänga, så att de genom olika korsandakten och placeras på bildserier ska kunna följa kyr­ golvet nedanför ett större kors koåret. av trä.

Under påskafton är domkyr­ SKÅPEN I DOMKYRKAN byter kan stängd. Detta för att symbo­ lisera Jesu död. Klockan 23 nat­ skepnad vid några tillfällen om året. ten till påskdagen firas uppståndel­ Kring jul och kring påsk. Alla tre sen. Detta är en vandringsmässa för väster altarskåpen stängs i och med till öst, från mörker till ljus, helt enkelt, faste­tidens början. Högal­ från död till liv. Förhänget som har täckt taret dekoreras med ljus­ högaltarskåpet är nu nedtaget, dukar ligger stakar av sten samt ris tillbaka på altarets bord i stället för blommor.

FOTO: SUBJUG och inför alla samlade Halvvägs in i fastan /GETTY IMAGES öppnas altarskåpet täcks högaltarskåpet för att visa påskens med ett förhänge, detta evangelium. Därefter är en kvarleva från medeltiden, då allt som dukas altaret med ordinarie ljusstakar och var vackert och pråligt täcktes för och plock­ vaser. Och återigen firas mässa till minne ades bort. av Jesus Kristus som dog på korset.

Under skärtorsdagens kväll firas instif­ tandet av nattvarden. Denna mässa avslutas ÖVER 500 ÅR senare efter att det först med altarbordets avkläde, en förberedelse kom på plats så fortsätter högaltarskå­ inför långfredagen. Alla dukar plockas bort pet i Strängnäs domkyrka att framhäva och kvar blir altarbordet i sten. de mest centrala delarna i kristen tro.

Under långfredagen spelas ingen musik Hjälper till att förtydliga, kan hjälpa att och inga levande ljus förekommer. I kyrkan förstå. Är du nyfiken på mer? Besök din är långfredagen sorgens dag. Den dag då domkyrka under påsktid och se föränd­ Jesus dör på korset. Flera gudstjänster firas ringen med egna ögon. för att markera Jesu sista timmar i livet.

SARA INNERFORS Bland dessa finns långfredagsgudstjänst

28

Untitled-25 28

Altarskåpet i Strängnäs är tillverkat i Bryssel omkring år 1490.

FOTO: CATHARINA FRÖJD

April 2019

2019-03-28 10:17:08

April 2019

Untitled-25 29

29

2019-03-28 10:17:09

Diakoni

Mjukvaran går först i Lilla ­stugan

Va? Vadå? Jo, precis så säger diakonerna, när de beskriver vad som händer i Lilla stugan. Här finns det möjlighet att få möta människor, eller snarare att få människor att mötas.

E

tt viktigt uppdrag är att utrota ensamhet och få ögon att glittra igen, säger Laila Larsson. Hon började jobba här i Strängnäs i januari.

Så, nu är de tre diakoner, Ulf Klingowström och Carina Norlén finns här sedan tidigare.

De säger att mjukvaran är vi människor som också behöver få prata om viktiga och angelägna frågor i livet.

Vi människor behöver relationer till andra människor och ibland behöver vi hitta nya.

Så vad händer i Lilla stugan?

30

Untitled-24 30

Sorgegrupp Människor som har förlorat en anhörig bjuds in till sorgegrupp. Den gruppen träffas vid några tillfällen under våren och ganska ofta så fortsätter några av deltagarna att träffas även efteråt.

Mötesplats Lilla stugan Varje tisdag förmiddag och onsdag eftermiddag är det Mötesplats Lilla stugan och då går det att komma utan anmälan, för en kopp kaffe eller för ett samtal. Ibland finns

det även en hund som gärna låter sig klappas. I sommar arrangeras både ett läger för inbjuda familjer och ett för äldre, då blir dock stugan alldeles för liten och de åker iväg till annat håll.

Melodikrysset Gillar du att lösa melodikrysset? Att få göra det tillsamman med fler kanske kan vara något? Kom till Melodikryssfrukost den 13 april och 4 maj. Det är precis vad det låter som, vi äter frukost och löser sen melodikrysset tillsammans. Diakonerna

April 2019

2019-03-28 10:16:56

Du hittar dia­konerna ­Laila Larsson, Ulf Klingowström och Carina Norlén i Lilla stugan.

FOTO: CATHARINA FRÖJD

VILL DU BIDRA MED DIN TID? säger att om Lilla stugan blir för liten så flyttar frukosten in i stora salen i stället.

Hjälpkassan För den människa där den egna ekonomiska reserven är slut och är i en utsatt ekonomisk situation så finns det vissa möjligheter för diakonerna att ge tillfälligt ekonomiskt stöd genom Diakonernas hjälpkassa. Det kan handla om både enskilda individer och familjer som trillar igenom samhällets grovmaskiga skyddsnät.

Bildtext

MARIE RYDÉN DAVOUST

VILL DU BIDRA MED PENGAR?

Du kanske hellre ger av din tid i stället för pengar. Du är välkommen som volontär – frivillig i församlingen. Det finns möjlighet både i Lilla stugan, att ta en roll i något av de pedagogiska programmen för skolklasser, eller i den internationella gruppen. Ulf Klingowström vet mer.

Hjälpkassan får sina pengar från gåvor.

Varje bidrag är välkommet!

Du kan bidra via: Swish 123 172 19 19 Bankgiro 5804-5345 Märk med Diakonernas hjälpkassa

FOTO: CATHARINA FRÖJD

April 2019

Untitled-24 31

31

2019-03-28 10:16:58

Fem svarar

Hur firar du påsk?

TEXT OCH FOTO: HEIKKI HENRIKSSON

Erika Juujärvi Barnledare

– Träffar nära och kära i Dalarna.

Ulrika Biltinge & Buster

Volontärer i Lilla stugan

– Att gå på skärtorsdagsmässan är viktigt för mig. Sen firar jag antingen påsknattsmässa eller påskdagsmässa i domkyrkan.

Magnus Ankarfjord

Karin & Agnes Lindberg Besökare på öppna förskolan

– Träffar släkt hos mina föräldrar på påskafton och sen firar vi mässa på påskdagen.

Hans Redelius

Frivillig i pedagogiska skolprogram

Kyrkogårdsarbetare

– Jag och min hustru brukar åka till min mor och äta hemmagjord smörgåstårta.

– Jag firar påsknattsmässa och sen sjunger jag i domkyrkokören på påskdagens högmässa.

FOTO: KATI FINELL/MOSTPHOTOS

32

Untitled-47 32

April 2019

2019-03-28 10:16:56