Gloria jul 2020

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | STRÄNGNÄS DOMKYRKOFÖRSAMLING MED ASPÖ | VINTER 2020

LINDE LINDKVIST:

”Barn har en särskild sårbarhet”

5

BÖCKER SOM LYSER UPP I VINTER ERIC PALMQWIST:

”Musik ska beröra på riktigt”

Ingen JUL utan Stilla natt

TEMA

LJUS

Livet är ljust i välkända och trygga miljöer ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Gloria_Strängnäs_nr 4_2020.indd 1

2020-11-27 09:53

LEDARE & INNEHÅLL

Tveka inte – du kan göra skillnad! N

”

Ingen av oss kan göra allt, men alla kan göra något, sammantaget blir allt det lilla stort.

GE EN GÅVA!

»» ACT Svenska

kyrkans julinsamling har i år temat ”Bryt en tradition”. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp. Swisha din gåva till 123 552 70 56 »» Genom diakonernas hjälpkassa får människor som behöver stöd i närområdet hjälp. Swisha din gåva till 123 172 19 19 2

ovembermörkret är tungt och kompakt. Kanske mer så i år än vad vi är vana vid. För många av oss innebär nio månader med coronapandemin en tyngre tillvaro än vanligt med begränsningar, med oro och trötthet. Det är inte alldeles lätt att se en ljusning vid horisonten.

Med ett stråk av ovisshet blickar vi fram mot julen. Hur ska det bli? Julens budskap till mänskligheten, till dig och mig och alla andra, är ett budskap av hopp. Profeten Jesaja säger i en av de texter som hör till julen: Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. DEN KRISTNA GEMENSKAPEN har läst dessa ord som att

de handlar om hur Jesus Kristus, världens ljus, träder in i det jordiska. I den mörka Betlehemsnatten strålar inte bara änglaljuset över herdarna på fältet, från krubban i stallet strålar hoppets ljus. När Johannes i sitt evangelium vill berätta om Jesus födelse beskriver han inte ett yttre händelseför-

lopp. Han är mera poet än protokollskrivare när han berättar att ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Det finns ett hopp att leva med, ett hopp att tröstas och inspireras av. Du och jag är anförtrodda uppdraget att sprida ljus. Framför allt när mörkret är tungt och kompakt. Vi gör det för att världen ska bli lite bättre, lite vackrare, mindre mörk. Ingen av oss kan göra allt, men alla kan göra något, sammantaget blir allt det lilla stort. Det skapar inga rubriker, men förändrar världen.

KAN DU VARA ett ljus för någon i dag? Underskatta inte betydelsen av det lilla. Vet du någon som saknar sällskap, eller någon som kan behöva uppmuntran? Tveka inte, du kan göra skillnad. Men världen då? Kan jag göra skillnad i den stora världen? Javisst! Ett enkelt sätt är att bidra till Svenska kyrkans julinsamling. Genom den, tillsammans med många andra, blir du en global aktör. Tveka inte, du kan göra skillnad. Det är en insikt som grundas i ett realistiskt hopp. Gloria delas ut av Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö till alla hushåll i församlingen, och detta nummer har temat ljus. Jag hoppas att det ska hjälpa dig att se ljuset i tillvaron, och att själv vara ett ljus i världen. Jag önskar dig en välsignad adventstid och jul.

Christofer Lundgren domprost

Du och jag är anförtrodda uppdraget att sprida ljus. Framför allt när mörkret är tungt och kompakt. Foto: GETTY IMAGES

VINTERN 2020

Gloria_Strängnäs_nr 4_2020.indd 2

2020-11-27 09:53

4

MIN KRUBBA

10

INNEHÅLL Din församling 4 Aktuellt 5 Psalmen 6 Intervju Linde Lindkvist om mänskliga rättigheter 8 Julkryss

Porträttet 16 Eric Palmqwist, musiker

»» Jag fick julkrubban när jag var i sexårsåldern.

Föreningen Voov hjälper till med att hitta tillfälliga jourhem åt husdjur.

Foto: LARS LINDQUIST/SKANSEN

Foto: JOI GRINDE

Det var skyltsöndag och pappa, mamma och jag gick runt och tittade i alla julpyntade skyltfönster. Mamma frågade om jag såg något som jag ville ha i julklapp. Jag svarade: En julkrubba från tant Ada i missionsbokhandeln. Jag fick det jag önskade. En morgon, några dagar före jul, hade mamma gjort i ordning julkrubban med bomull och låtsassnö på en bricka. Det var så fint. Nu har den varit med i mer än 80 år och är förstås lite sliten, men den får komma fram varje jul. Anna-Lisa (Krubban på bilden är en annan liknande.)

»» Krubban är inköpt på ett kloster i Lissabon,

Portugal. Det är en lekfull och fantasifull krubba som visar på nyfikenhet och upptäckarglädje. Den påminner om Jesus, tolv år, i templet. Vi har många olika krubbor hemma men denna får leva med oss under hela året inte bara kring jul. Ulf

Foto: PRIVAT

»» Krubbfigurerna är gjorda av patronhylsor

N VA

ENMÄRK

som låg och skräpade på gatorna efter de två inbördeskrigen som rasade i Liberia mellan 1989 och 2003. I krubban förändras vapnets och våldets tecken till fredens. För mig är den en stark påminnelse om den kristna trons möjlighet, och Gud som vill läkedom, helhet, frid och fred. Jenny

E

Foto: PRIVAT Trycksak 5041 0004

EN DEL AV

Frankrike. Figurer som är typiska för landskapet kommer med sina gåvor till barnet – lavendel, vitlök, baguette, mjöl, en nyskjuten hare, en höna, en pumpa… Också den som inget har, luffaren och den fege och klumpige springpojken är där. I julnatten sker under med det som de tagit med. Jag började samla santoner, som figurerna kallas, när jag var 19 år, och med tiden har det blivit ett fyrtiotal som myllrar i julkrubban.

Carina

T

Övrigt 20 Livsgärningen Frivilliga kämpar för utsatta husdjur 24 Boktipset 5 böcker 28 Spaning Självplock 30 Hållbarhet Krisberedskap för alla

»» I min julkrubba föds Jesus i Provençe i södra

Foto: PRIVAT

S

Tema Ljus 10 Belysta platser och minnen

Den första kända julkrubban skapades år 1223 av Franciskus av Assisi som ville ge en konkret och realistisk upplevelse av berättelsen om Jesus födelse. Här delar fyra i församlingen med sig av berättelser kring sina egna krubbor.

REDAKTION Varsågod!

»» Gloria ges ut av Strängnäs

Domkyrko­församling med Aspö. Telefon: 0152–245 00 E-post: strangnas.domkyrkoforsamling @svenskakyrkan.se Webb: svenskakyrkan.se/strangnas

Post- och besöksadress: Biskopsgränd 2, 645 30 Strängnäs Omslagsbild: Lars Rindeskog Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm VINTERN 2020

Gloria_Strängnäs_nr 4_2020.indd 3

3

2020-11-27 09:54

AKTUELLT

Minneslunden i Aspö invigd

TÄNK PÅ

»» ... att om du har önskemål om hur och var du vill bli begravd är det viktigt att skriva ner det, så att det kommer dina anhöriga till kännedom den dagen du går bort. Det är också bra att prata med sina nära om vad som är viktigt för dig och höra vad som är viktigt för dem.

MINNESLUNDEN ÄR EN gemensam

och anonym gravplats där avlidnas aska grävs ner eller strös ovan mark. Askans läge i minneslunden markeras inte och gravvårdar och planteringar får inte förekomma. Nedgrävning av aska utförs av kyrkogårdsförvaltningen under värdiga former utan närvaro av de anhöriga. Det är inte möjligt för familjemedlemmar att begravas bredvid varandra. På kyrkogårdar har det i alla tider blivit gravstenar ”över” av olika anledningar. Kanske finns

Foto: ANNA QVARNSTRÖM

!

»Att »  bli begravd i minneslund är ett gravskick som har ökat stadigt i popularitet de senaste årtiondena. Som en följd av detta har en minneslund på Aspö kyrkogård efterfrågats i flera år av de boende i Aspö. För ett par år sedan tog kyrkorådet beslutet att en sådan skulle anläggas och arbetet påbörjades tidigt i höstas. Aspö kyrka, med omkringliggande kyrkogård, är från 1100-talet. Det är alltid en utmaning att anlägga ett nytt gravskick med nya arkitektoniska uttryck i en så gammal miljö. Man vill gärna att den nya platsen får ett tydligt uttryck samtidigt som den inte får störa gamla kulturvärden.

det inte längre några anhöriga kvar i livet som kan ta hand om graven. Kanske väljer de anhöriga aktivt att lämna tillbaka graven till församlingen för att de inte längre vill ha den kvar. FÖR NÅGRA ÅR sedan kom det ett lagkrav att alla kyrkogårdsförvaltningar i Sverige med jämna mellanrum ska kontrollera att gravstenarna på kyrkogården står stadigt och säkert så att de inte kan falla omkull och skada besökare eller personal. Detta har lett till att det under dessa år tagits bort fler gravstenar än tidigare på våra kyrkogårdar.

Förr i tiden gjorde man sig ofta av med ”överblivna” gravstenar genom att gräva lite djupare vid en jordbegravning och lade då ner stenarna i botten av graven innan man sänkte ner kistan. I något modernare tid har stenarna ofta skickats till kross och blivit grus. Detta tycker församlingen är ett slöseri med gammal fin, svensk granit och med fint hantverk och försöker därför återanvända stenarna på olika sätt inom kyrkogårdarna. Till exempel genom att, som vi nu gjort i Aspö minneslund, lägga dem som marksten med texten nedåt så att de är anonymiserade.

Var med och påverka Svenska kyrkans framtid!

LÄS MER!

»» Mer informa-

tion hittar du på svenskakyrkan. se/kyrkoval

4

»Söndagen »  den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar som är 16 år eller äldre kan rösta om hur de vill att Svenska kyrkan ska styras. Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har du och andra en möjlighet att påverka, både genom din röst och genom att ställa upp själv i valet. När du blir vald inom Svenska kyrkan är du med och bestämmer vad kyrkan ska göra de kommande

fyra åren. Det handlar framför allt om tre olika områden: 1. Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen. 2. Vad det får kosta – budgeten och resursfördelning.

3. Hur de grundläggande uppgifterna ska bedrivas – att följa upp och utvärdera hur vi firar gudstjänst, undervisar i och berättar om kristen tro och att möter och hjälper utsatta människor.

DET KRÄVS FÖR ATT BLI KANDIDAT Du behöver: tillhöra Svenska kyrkan. ● vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan ● fylla 18 år senast på valdagen ● vara kyrkobokförd i det området valet ●

gäller (för kyrkomötet är du bara valbar i det stift där du är kyrkobokförd). Nästa steg Uppfyller du kraven så kontakta en befintlig nomineringsgrupp att kandidera för, eller att bilda en ny nomineringsgrupp.

VINTERN 2020

Gloria_Strängnäs_nr 4_2020.indd 4

2020-11-27 09:54

PSALMEN Foto: GETTY IMAGES

Ingen jul utan en stilla natt

S

tilla natt får nog sägas vara en av de allra mest älskade julsångerna. Den vill vi sjunga på julnattsmässan och höra på julkonserten. Den kan vi både melodi och text på – även om vi kanske snubblar på i vilken vers det är ”oss är en frälsare född” och ”Eder är frälsaren född”. Den bidrar verkligen till julstämningen. Så många artister har gjort sina tolkningar av den; Elvis Presley, förstås, men också Mariah Carey, Justin Bieber, Wiener Sängerknaben, Carola, Aretha Franklin med flera, med flera. Musiken till Stilla natt skrevs av Franz Xaver Gruber till en dikt på tyska av den österrikiske prästen Josef Mohr. Den svenska text som finns i vår psalmbok skrevs av Carl Oscar Mannström. Sången uruppfördes i Sankt Nikolauskyrkan i staden Oberndorf på julafton 1818. DET FINNS MÅNGA berättelser om sången. En är den om att prästen Josef Mohr på julafton 1818 nås av budskapet att en råtta bitit sönder bälgen på orgeln och att det därför inte kan bli någon musik på julafton. Det gick ju inte an, så prästen tog fram en av sina dikter och bad den gode vännen Franz Gruber att skriva en melodi. Sången framfördes sedan till gitarrackompanjemang av kompositören.

”

En annan berättelse är från julafton 1914, mitt under brinnande världskrig. På västfronten låg britternas och tyskarnas skyttegravar så nära att de kunde höra varandras röster. De unga soldater som deltog var trötta på kriget och förstod att i skyttegraven mittemot låg andra unga män som inte heller ville strida när det var jul. En tysk soldat började då sjunga Stilla natt, heliga natt, och snart stämde soldater från båda sidor in i sången.

tilla natt, heliga natt. S Allt är frid… Det blev inledningen till en spontan tillfällig vapenvila över jul och nyår där soldaterna möttes i ingenmansland, önskade varandra God Jul, umgicks, delade cigaretter och andra julgåvor de fått med varandra. Allt fick vara frid och fred en tid. ”STILLA NATT, HELIGA natt. Allt är frid…” och änglarnas sång i julnatten ”Ära åt Gud i höjden och fred på jorden.” Låt oss önska varandra en frid och fred som inte bara är frånvaro av våld och krig, men också harmoni, helande och trygghet.

Carina Öjermo VINTERN 2020

Gloria_Strängnäs_nr 4_2020.indd 5

5

2020-11-27 09:54

INTERVJU VAD? Linde Lindkvist forskar om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen

Barns frihet är en rättighet – och skyldighet Text: Jenny Sjögreen Foto: Getty Images

”

»Vad »  är mänskliga rättigheter och varför är de så viktiga? Jo, det handlar om grundläggande mänskliga intressen, sådant som är förutsättningar och villkor för att vi ska kunna leva värdiga liv. Sådana saker som frihet, kroppslig integritet, att bli behandlade lika och ha tillgång till förutsättningar för överlevnad, hälsa och utveck-

Vi har inte uppnått idealen om alla människors lika värde och vi kan inte slå oss till ro. ling. Det säger Linde Lindkvist, lektor och biträdande rektor på Enskilda Högskolan i Stockholm, som forskar i ämnet Mänskliga rättigheter. DET DJUPT RADIKALA i de mänskliga

rättigheterna tycker Linde dock är jämlikhetstanken. – Att vi alla är lika mycket värda oavsett till exempel titel eller ålder. För många i Sverige är de mänskliga rättigheterna något självklart. Man lär sig om dem i skolan och de finns ofta med i

6

samhällsdebatten och i politiska diskussioner. Men Linde menar att vi inte kan slå oss för bröstet. – Sverige har en lång historia av exempelvis etnisk diskriminering, tvångssteriliseringar och en bristande tilltro till individers rättigheter. Även om vi gärna tror att vi ligger långt framme så säger vår närhistoria att det skydd vi har i Sverige är nytt och bräckligt. Vi har inte uppnått idealen om alla människors lika värde och vi kan inte slå oss till ro. Ofta ställs olika intressen mot varandra och då är det inte självklart att det är de mänskliga rättigheterna som prioriteras. Det är en stor utmaning att påminna sig om varför de mänskliga rättigheterna är viktiga, annars kan man inte argumentera för dem när de hotas. IBLAND STÅR OLIKA rättigheter mot varandra. Olika principer och värden kolliderar och det är svårt. Linde menar att man i varje enskilt fall behöver se på vilket värde som väger tyngst och att påminna sig om idéerna bakom. Ett exempel kan vara kameraövervakning som kan sägas stärka rätten till säkerhet, men samtidigt utmana rättigheten till integritet.

Ett annat exempel är pressfriheten mot individens rätt att inte bli kränkt för sin övertygelse. – Vi tror att det finns en mall som man kan använda när man ska lösa frågor, men det är mer komplicerat än så. Det ska dessutom gå snabbt. Myndigheter och tjänstemän har det inte lätt när de till exempel ska avgöra ett barns bästa. Det är ett stort ansvar och kräver omdöme av den enskilde, särskilt i myndighetsutövande. JUST NU SKRIVER Linde om till-

komsten av barnkonventionen. – Av historien om hur den kom till kan vi lära oss att barnkonventionen inte handlar om några stentavlor. Att det inte är självklart vad som skulle stå där. Att det inte är någon omänsklig lagstiftare som står bakom, utan människor av kött och blod som har förhandlat fram den, och att det vi lever med är vad de tillsammans ansåg vara barns rättigheter. I barnkonventionen har vi fått ett antal verktyg, men vi behöver också vara medvetna om varför de valde att formulera sig på vissa sätt och att

VINTERN 2020

Gloria_Strängnäs_nr 4_2020.indd 6

2020-11-27 09:54

Barns rättigheter handlar inte om att ge all frihet och allt ansvar till barnen, utan att lära våra barn respekt för varandra som människor utifrån våra olikheter.

det hade kunnat se annorlunda ut. Några av principerna i barnkonventionen ser Linde som viktigare än de andra. – Barn har en särskild sårbarhet, på grund av sin ålder och mognad. De behöver därför särskilt skydd, men samtidigt får vi inte glömma att barn är fullvärdiga människor. Frågor om barns rättigheter är inte bara en samhällsfråga. Som förälder står man med frågor om friheter, rättigheter och skyldigheter varje dag. Hur förmedlar man de värden som du jobbar med dagligen på ett personligt plan?

– Som förälder är jag är lika vilsen som vem som helst, säger Linde och skrattar. Men jag tycker om tankefiguren ”skulle du tycka att det var okej att en annan vuxen

LINDE LINDKVIST Det här är han: Strängnäsbo, trebarnspappa och lektor och biträdande rektor på Enskilda Högskolan i Stockholm som forskar i ämnet Mänskliga rättigheter.

sa så till dig?” eller ”skulle jag säga det här till min kompis”? En del krav vi ställer på våra barn är ju orimliga. – Jag drivs av tanken att när vi jobbar med en princip, till exempel den om barnets bästa, måste vi kunna svara på frågan om varför den principen är viktig, och vad vi menar att den är tänkt att skydda. Barnkonventionen handlar på ett etiskt plan framförallt om den ömsesidiga respektfulla relationen mellan barn och vuxen. Barns rättigheter handlar inte om att ge all frihet och allt ansvar till barnen,

!

VISSTE DU ATT

»» ... Barnkon-

ventionens artikel 27 talar om att varje barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

utan att lära våra barn respekt för varandra som människor utifrån våra olikheter. Två principer eller rättigheter som kan kollidera är religionsfriheten och barns rätt till andlig utveckling. Linde tycker att ordet utveckling är ett knepigt begrepp, inte minst andlig sådan. – Andlig utveckling har ofta handlat om att utvecklas mot ett visst mål. Men för mig är det viktigt att bejaka barnet där det är just nu, snarare än vad de ska bli. Linde menar att det kunde lösa upp mycket genom att prata om rätten till andlighet snarare än andlig utveckling. I SVERIGE GÖR många en uppdel-

ning av frihet till religion och frihet från religion på ett i världen unikt sätt. – Religionsfrihet är en del av ett knippe med rättigheter; tankefrihet, åsiktsfrihet och religionsfrihet, eller övertygelsefrihet som är en mer neutral term. De handlar om att skydda individens trosuppfattning och rätten att få uttrycka sin tro. Det gäller både i det privata och offentliga. Rättigheten är neutral till innehållet. Den säger ingenting om att religion är något särskilt utan handlar om att varje människa ska få uttrycka det man tänker och tror. Det betyder inte att man inte får kritisera andra, utan handlar snarare om att man inte får förbjuda människor att ha vissa åsikter. Religionsfriheten skyddar inte religionen utan skyddar individen.

HISTORISKT SETT HAR rättigheter hängt ihop med stort ansvar och skyldigheter gentemot andra människor och samhället. Det finns en risk att vi undergräver frihetens värde om vi inte håller ihop rättighet och skyldighet. – Friheterna är inte där för att vi ska få göra vad vi vill. De är inte frikort till att få säga vad vi vill. Någonstans kräver friheterna ett stort mått av ansvarstagande för hur vi använder dem. Inte alla skulle hålla med mig om det, men jag tycker det ingår i värnandet av friheterna att också se till hur de används, säger Linde. VINTERN 2020

Gloria_Strängnäs_nr 4_2020.indd 7

7

2020-11-27 09:54

KORSORD B IL D : PIXAB AY .COM

VI LL MYCKET HA

FISK FÖRVÄGRA

SJÄTTE TONEN

LI LLA ...... ÄR EN ÖPPEN DIAKONAL MÖT ESPLATS

BRINNER SVAGT SKURK

SNABB MINSKNING AVGRUND

WÄGNER

SMUTS

KÖFORMAT

BERGSTOPP KLOCKA GÖRA NÅGOT

ÖDLA KORT ROGGE RENUNGE MED SKÄN KTE TVÅ TI LL VINGAR DOMKYRKAN ÅTERTÅG BLIR HUDEN EFTER PEELING

SJÖ SOM TEXTI L- FÖRSVANN PRODUKT SMI LA

KHAN FIRAS 8/5

UNDER PRESS REDUKTION VILL VINNARSKALLE BLI TOTAL I DI OT I

ÅT ERSTÄLLD

PROCENT

MÅRDDJUR

DINERA INGET UNDER SOLEN

KALLAS STOCKHOLM

EXPERTGRUPP

RIKTNING

ÄR DET PÅ SKIFTAS TOPPEN?

GREJA MED VÄXT ER

BIFALL I OMSK HERR NILSSON OBUNDEN

HA PÅ KÄNN I LLV I LLI G

PÅFÖLJD UTAN FART

TANGENT

VÄXTDRYCK VÄRMANDE SAK

MITT I NATT

FEJD PRYD- DOSSIER KALL NADSFÖREMÅL LITEN SAK

YTMÅTT FULLSTÄNDIG

VATTENDRAGET RÄKNEORD

BOET GIFT MED KAL

PÅVERKAD

SEXFOT ING

INNEHÅLLSLÖS

GÖRS I SKIDBACKE

BLI R DOKUMENT MED KUND

STRUTSFÅGEL MEDTAGEN

LI KA GOD SOM

MITT I RAST ÅT ERSTOD

ORDS 10:4 FLIT IG HAND GÖR ...

KREUGER TEJP TÄNDA EN BRASA

INTE FÖRSEDD MED OMODERN SES MED VALE

SES MED CET ERA FÖRNUFT

FÖRSOFFAD OKÄND PERSON

FÄRGLÖS OUTKAN PLÅNLIG LÄGGAS I BLÖT

HUNDSORTEN ÄLDRE MÅT T

ROM 12:2

T IDIGARE

FLYKT IGT DRI VMEDEL

ENGELSK Ö

CHORIZO

RENGÖRING GRUNDLAG

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: »» Karin Forsgren Berntsson, Berit Haglund, Ann Catrin Schröder och Bibbi Sundling

DYGDESAM VÄGER TUNGT MÄRR SAMLAR ST AT ER ETT STÖRRE ANTAL

STANDARD

FÖRNYELSEN

PROJEKTORBILD

SÄT T A AV I HAST DEN SOM SKICKAR KAN MAN SÄGA NÅGON

ÖPPNING PAUS I SKOLAN

BAD- PROFESSION SÄLLSKAP BRORSON

HELGON SOM FÖRKNIPPAS MED NYÅRSAFTON

FÅ EFT ER SYSSLAR NÅGON MED RYANNAN MDFART

31 DEC KL 15.00 I ASPÖ KYRKA

.......... GENOM

GRATTIS!

KONKURRENT YRAR KANSKE

BÄR PRÄSTEN FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER NYÅR

!

INUTI KROPPEN

DEL AV SYST EM

JULKRYSSET GÖR SÅ HÄR Sänd in lösningen till: Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö Biskopsgränd 2 645 30 Strängnäs Vi vill ha ditt svar senast den 31 januari. 8

»» Märk kuvertet ”Korsord” »» Bland de rätta svaren lottar vi fram två vinnare som får en bok och en bricka samt två vinnare som får domkyrkans egen te-blandning. Lycka till!

Namn: Adress: Postadress: Telefonnummer:

VINTERN 2020

Gloria_Strängnäs_nr 4_2020.indd 8

2020-11-27 09:54

PROFILEN

Niklas Ekdal vill inte läxa upp någon, men tror att vi skulle må bättre av mindre självcentrering. FOTO: BROMBERGS

KORT OM...

NIKLAS EKDAL Författaren hoppas på dygdernas revansch

»Niklas »  Ekdal är journalist och författare. I Kyrkokalendern skri­ ver han om hur dödssynder blivit dygder och dygder blivit döds­ tråkiga, i en värld där alla vill sätta sig själva i första rummet. Men det är knappast en hållbar resa, och han hoppas på en dygdernas revansch. Att dygder och dödssynder näs­ tan bytt plats i våra medvetanden, så att måttlighet och ödmjukhet framstår som oändligt trist, medan girighet och stolthet snarare är vad som krävs för att bli någon i dagen värld, framträder tydligt i Niklas Ekdals text. Vad fick honom att få upp ögonen för detta fenomen? – Det korta svaret är nog åldern. Jag var ett barn av det radikala 70-talets frihetsdrömmar. Min far som var rektor, född 1916, hade mer traditionella värderingar med

09_Profilen Niklas Ekdal_Vintern 2020.indd 9

betoning på ansvar och hänsyn. Ju äldre jag blir, desto mer tänker jag som honom. MÄNSKLIGHETEN FRAMSTÅR nästan

som obstinata barn i betraktelsen, som trotsigt vill bryta varenda ­regel en strikt förälder lagt på dem. Men riktigt så ser han inte på sina medmänniskor. – Det är en svår balans mellan frihet och gemenskap, tradition och förnyelse. Jag vill inte läxa upp någon, inte tillbaka till ett aukto­ ritärt samhälle. Men vi skulle må bättre av mindre självcentrering. Men att dygderna skulle behöva få en viss revansch i våra med­ vetanden, det tror han ändå.

”

– Vi behöver utmana kommersi­ ella, politiska och mediala krafter som uppmuntrar ansvarslöshet, syndabockstänkande och omedel­ bar behovstillfredsställelse. Vi lever i en stor lyxfälla, med algorit­ mer som lockar fram våra sämsta sidor. Resultatet blir frustration och polarisering. Jag tror inte på kollektiv väckelse eller revolutio­ ner, men på individuell eftertanke.

Niklas Ekdal Ålder: 59. Yrke: Journalist och författare. Bor: Stockholm. Familj: Sambo som är epidemiolog, tre barn som studerar. Aktuell: Skriver bok om det moderna Sverige, Hur vi levde, uppföljare till den självbiografiska Hur jag dog 2016. Varvar med journalistik för SVT och Dagens Nyheter.

TILL SIST: VILKEN är Niklas person­

liga favoritdygd? – Den enda jag klarat att leva upp till är nog flit. Det jag beund­ rar hos andra är ju annars genero­ sitet och ödmjukhet, så där finns en del att jobba på.

i lever i en stor lyxfälla, med algoritmer V som lockar fram våra sämsta sidor. VINTERN 2020

9

2020-11-27 11:33

2

SOMMAREN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 10

2020-11-27 11:39

LJUS TEMA

Belysta platser och minnen

Vi identifierar naturen där vi växt upp som vårt landskap och vår miljö. Våra rötters särskilda platser präglar oss – där är livet ljust och tryggt. Text: Hanna Welin Illustration: Calle Thoor

SOMMAREN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 11

3

2020-11-27 11:39

d TEMA LJUS

”

et är inte bara träden som har djupa röt­ ter. Det har också vi människor. Och allra djupast är banden till barndomens särskilda platser: gården hemma i kvarteret, sommarstugan, mormors trädgård. På fors­ karspråk kallas det platsanknytning – att älska, utforska, känna trygghet och tröst och omfamnas av sin egen plats. Skogen där du som barn hoppade mellan stubbar­ na, vilade kinden mot mossan och fick stickor i foten. Stranden vid farfars hus där du plockat snäckskal om somrarna. Vindsrummet där du kunde dra dig undan, som bara var ditt. Eller grillplatsen på gården där familjen skrattande brukade prata i munnen på varandra innan föräldrarna skildes. De allra flesta av oss har minst en sådan plats, ett betydelseladdat stäl­ le som vi återkommer till, längtar efter eller bevarar som ett själsligt, inre rum.

i människor kan skapa starka V känslomässiga band till ett hus, en trädgård, en strand...

12

I den djupa småländska skogen, på en bräda inkilad mellan två tallar, ligger Roland Hallgrens särskilda plats på jorden. Här kan han lyssna till vad fåglarna har att säga och betrakta Emåns ringlande bana nedanför skogsslänten. – Ibland känner jag att jag bara måste åka till stugan och promenera upp dit. Det är som ett rituellt

behov hos mig. Det är min tillflyktsort där jag känner mig hemma och får perspektiv på tillvaron. Roland Hallgren är professor emeritus i religions­ vetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar och författare till böckerna Plats och känsla och Rytm: en filosofisk tänkebok. – Platsen har alltid varit viktig för människan. Själv är jag en insjö- och skogspojk, uppväxt i Vetlanda. Jag bodde länge i Lund men kände mig aldrig riktigt hemma.

L

andskapet vi växer upp i präglar oss. Det har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniver­ sitet, i Alnarp kunnat konstatera. I en enkät­ studie fick människor identifiera naturen där de växt upp, sitt landskap. Var det hav, skog, berg eller slättbygd? – Intressant nog kunde nästan alla sätta en etikett, förutom en del av dem som vuxit upp i en riktigt stor stad. Tyvärr gjorde vi missen att inte ha med alterna­ tivet ”urban miljö”, säger Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur i Alnarp. Forskarna ville ta reda på i vilken miljö männi­ skan bäst återhämtar sig från stress, sjukdomar och livskriser. Svaret var tydligt: det var naturen och i synnerhet i barndomens marker hon sökte sig till. Starkast band till uppväxtens landskap hade havsmänniskorna, följt av skogsmänniskorna, bergs­ människorna och slättmänniskorna. Det var också svårare för havsfolket att anpassa sig och tycka om skogen än tvärtom. – De som flyttat långt tillbringade ofta semestern i sina hemtrakter eller sökte efter något likartat. Och gemensamt för alla, även de som flyttat runt mycket i sitt liv, var att de drogs till barndomens trakter när de hamnade i en livskris, säger Patrik Grahn. Psykologen Annika Tibblin har funderat mycket på den mänskliga förmågan att knyta an till fysiska

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 12

2020-11-27 11:39

platser, både i sitt arbete som klinisk psykolog i Lund och som föreläsare och konsult i hållbarhetspsykologi. – Vi människor kan skapa starka känslomässiga band till exempelvis ett hus, en trädgård, en strand eller vår barn­ doms landskap, vår hembygd. Till en plats där vi känner tillhörighet, trygghet och frihet, säger hon. En grundläggande anledning är att det mänskliga psyket till stor del orienterar sig rumsligt. Hippo­ campus, hjärnans ”kopplingsstation”, fungerar både som vårt bibliotek, vår bibliotekarie, och som böcker­ na och hyllorna de är organiserade i, förklarar Annika Tibblin. Platserna – rummen – där vi har varit många gånger eller stannat länge och upplevt mycket, laddas emotionellt av det vi upplevt just där och då blir till bild-, doft- och kroppsminnen. Som psykolog har hon arbetat mycket utifrån teorin om anknytning. Förenklat handlar den om den nyföddes och det uppväxande barnets behov av att känslomässigt knyta an till sina föräldrar eller andra viktiga personer. – Men även ett djur kan bli ett avgörande anknyt­ ningsobjekt, eller en fysisk plats.

En anknytningsplats behöver inte existera fysiskt, utan skulle också kunna vara ett landskap i ett dataspel.

F

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 13

Annika Tibblin

ör att kunna prata om en anknytnings­ plats i den psykologiska mening som Annika Tibblin menar, ska det vara ett ställe som du har utvecklat ett oersättligt band till. En plats du upplevt med alla dina sinnen, där du i trygghet vågat pröva, leka och utforska dig fram. Som du älskar och har känt dig älskad tillbaka på. – För en människa med otrygg anknytning, som inte fått sina grundläggande psykologiska behov tillfredsställda, kan den speciella platsen, eller hästen eller hunden, ibland bli den enda trygga tillflyktsplats du har.

Men en anknytnings­ plats måste inte nödvän­ digtvis existera rent fysiskt. Det skulle, möjligen, också kunna vara ett vackert landskap i ett dataspel, menar hon. – Det finns fantastiska spelmiljöer där du kan ha tillbringat månader och år som kommit att betyda mycket. En trygg tillflyktsort där du vågar pröva och utforska när samhället utanför spelvärlden känns hotfullt. Dock kan inte spelvärlden ersätta ett naturligt landskap där alla sinnen stimule­ ras i interaktion med omvärldens levande uttryck. Att förlora sin särskilda plats, sitt eget epicentrum, gör ont. Själv kunde hon länge börja gråta när hon tänkte på barndomens sommarhus som hon tvinga­ des sälja för snart trettio år sedan. De trygga ekarna, havet och västkustklipporna som brukade hälsa henne välkommen. – Det går att knyta an till nya platser, som vuxen tar det bara mycket längre tid. För den som har flyttat långt eller tvingats fly till ett nytt land, är det vanligt att längtan till barndo­ mens marker blir extra starkt när de blir äldre, menar hon. – Även om du har levt länge där du bor och kanske till och med har barn som finns nära, kan det komma över en som ett slags vemod. Längtan efter landska­ pet, husen, dofterna. Platsen där du hörde hemma.

E

n som verkligen vet hur det känns att förlora sin barndoms plats på jorden är Malmöbon Sabina Causevic, som flydde från forna Jugo­ slavien och hemstaden Sarajevo för snart 30 år sedan. – Jag kommer aldrig glömma hur det var att åter­ vända efter krigets slut, säger hon. Hon grät när hon såg förödelsen, de sönderbom­ bade husen, arbetsplatserna, åkrarna och vägarna.

»

VINTERN 2020

13

2020-11-27 11:39

Att tänka på vad som hänt människorna, där alldeles utanför bilfönstret, var outhärdligt. Hon gråter också nu, när hon berättar om hur hon på darriga ben kom fram till Sarajevo och till parken i Gamla stan där hon brukade leka som barn. – Det går bara inte att beskriva hur det kändes. Parken var en kyrkogård. I bassängen där vi barn brukade plaska om somrarna är den förre presiden­ ten begravd. När hon stod där klarade hon inte att lyfta blicken mot det vackra gamla stenhuset en bit bort. Huset där hon är född, där släkten bott i tre generationer. Tre år innan krigsutbrottet konfiskerades det av regimen och familjen kastades ut. Sedan dess bär hon två versioner av det inom sig. En som gör för ont för att öppna dörren till. En som doftar av nyutslagna bus­ kar, där knarr hörs från trappan och solstrålar bryts genom spröjsade mosaikfönster. – Under de jobbigaste åren brukade jag medvetet plocka fram bilden av tryggheten hemma och känslan av all den kärlek jag fick av min mamma och pappa när jag växte upp.

I

dag är Sabina Causevic 64 år och Malmö har länge varit hemma. Det är här sönerna har vuxit upp, här som många av vännerna bor, här hon har sitt arbete och sin kolonistuga som hjälpt henne att känna sig hemma, att mylla ner händer och fötter i den svenska jorden. Men hur väl hon än trivs, hur mycket hon än tycker

14

Igor Knez

TEMA LJUS

”

om sina nya gator, den svenska sommarhimlen om natten eller känslan när grödorna på kolonin letar sig upp ur jorden, är det svårt att fullt ut acceptera att flera av de platser som en gång var hennes aldrig kan bli det igen. – Även om jag åker ner då och då är det inte detsamma. Det finns inte längre något som är mitt. Jag är främmande, nästan som en turist. Tillhörighet – till gräset, asfalten, sandlådan, den lokala matbutiken, till hemmets skyddande vägg­ ar och tak – är viktigare än vad man kan tro, konsta­ terar hon. Liksom tillgången till sin egen historia, till berättelsen om sitt ursprung. – Det har varit viktigt för mig att berätta om vår bakgrund för barnen. Men jag har inte velat gå in så

enom att berätta för sina G närmaste försöker vi bevara de viktiga platserna i våra liv. Igor Knez, professor i psykologi

mycket på vårt förlorade hus. Jag vet att min äldste son har en del minnen därifrån, men jag tycker själv att det är svårt att orka minnas, säger Sabina Cause­ vic. – Ändå är barnen noga med att tala om att just där, vårt hus, är platsen som de kommer ifrån.

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 14

2020-11-27 11:39

D

e återberättade historierna om familjens och släktens hus och marker är ofta viktiga för identiteten och för berättelsen om oss själva och varifrån vi kommer. Inte minst när de har gått förlorade. Igor Knez, professor i psykologi vid högskolan i Gävle, forskar om minnen och platser. Han menar att de viktiga platserna är en del av oss. – Två grundläggande mekanismer förklarar bind­ ningarna vi har till platser och även till människor. Ett emotionellt band: vi tycker om eller vi älskar. Och ett kognitivt: jag minns, tänker på, kommer ihåg. Efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 studerade han hur relationen till den nu nedbrända skogen förändrades. De visade sig att de emotionel­ la banden förlorats, skogen var nu bara en sorgligt askgrå förlust. Men den kognitiva bindningen, den var helt intakt. – Man går tillbaka till platserna mentalt och berät­ tar: ”Kommer du ihåg när vi var där, då såg det ut så och så, vi brukade göra det och det”. – Genom att berätta för sina närmaste, för barnen, försöker vi bevara de viktiga platserna i våra liv. Religionsprofessorn Roland Hallgren höll under många år ”platsseminarier” för blivande lärare. – Studenterna fick börja med att berätta om sina favoritplatser. Idén var att det kunde vara ett sätt att öva upp känslan för vad helighet kan vara för människor. Det är långt ifrån självklart i ett sekulariserat

samhälle, menar han, även om många känner en sorts vördnad för religiösa platser, oavsett om de själva är troende eller ej, liksom för kyrkogårdar och vissa historiska platser. Men det studenterna nu berättade om var de personliga platserna, mättade med minnen och existentiell betydelse – en sorts helighet – för just dem. – Jag tror att vi har ett behov av ett visst mått av magi. Och vissa ställen, i synnerhet under barn­ domen, kan ha en sådan dimension för oss.

M

en det är inte enbart stället i sig självt som gör det betydelsemättat, menar Roland Hallgren. Det är också det återkommande, upprepningen – rytmen. Betydelsen av att plocka blommor på just den där ängen varje midsommar, att alltid betrakta solnedgången från just den stolen, på just den terrassen, varje år. Eller att besöket i upp­ växtstaden till varje pris inkluderar en kopp kaffe på kaféet som ens bortgångna mor tyckte så mycket om. En del beskriver till och med sina ritualer, exempelvis att bada på ett visst ställe, som en sorts rituell rening, säger Roland Hallgren. – Andra pratar om sina platser som läkande, eller som rum där de känner frid och kan tänka klart. Själv känner Roland Hallgren med jämna mellan­ rum hur det nästan kryper i honom. Han bara måste ut till skogen, slå sig ned med en termos kaffe på den inkilade brädan intill Emån. – Det är min ritual, min skogskatarsis.l

!

VISSTE DU ATT...

»» ... SVT sedan

1990 har rapporterat om Sveriges soligaste platser, i tävlingen Solligan? 2020 vann ö-gruppen Svenska Högarna i Norrtälje, med 595 soltimmar mellan midsommar och den 6 augusti. Det är numera 19 solskens­ mätare med i Solligan, där Visby leder, med elva vinster. Foto: IMGORTHAND/ GETTY IMAGES

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 15

15

2020-11-27 11:40

PORTRÄTTET

Eric Palmqwist, musiker:

Jag kastar pil och ser var den hamnar Eric Palmqwists musik är som dagboksanteckningar. Det är halvläkta sår, besvikelse och skörhet i hans texter. Men där finns också ett ljus – en längtan efter att läka och hamna rätt. Text: Sofie Kalodimos Foto: Lars Rindeskog

”

»Vi »  pratar om att vi ska ses på ett café i Kärrtorp, jag och Eric Palmqwist. Jag får en adress och hamnar utanför ett bostadshus på tre våningar, där det visar sig att Eric bor. Han bjuder in mig i en stor, fullmöblerad trea med mysbelysning, gitarrer, pedaler och leksaker till både barn och katt. Jag pekar på en barngitarr som står lutad i ett stativ och frågar honom om hans femåriga dotter kan spela.

ag är en stolt nykter alkoholist. J Det finns ingen skam i det. Det är i så fall mer skamligt att dricka. – Hon slår lite på den och leker med pedalerna, men hon kan inga ackord eller så. Det ska vara roligt med musik. Jag vill inte döda kreativiteten. HAN SJÄLV LÄRDE sig att spela gitarr genom lek, för många år sedan. Och sedan dess har musiken funnits i hans liv. Han har stått på scen med indiebanden Monostar och EP’s Trailer Park sedan 90-talet. Det var först 2019 som han släppte musik i eget namn och på svenska. Plattan En halv gris kan inte gå handlade om hans missbruk. – Det var min första soloskiva och eftersom den var på svenska så kom jag mycket närmare mig själv och

16

andra med musiken. Mitt artisteri föll på plats. Att skriva om missbruk är väldigt personligt, näst intill privat. Eric var, när han skrev musiken, mitt inne i sitt alkoholmissbruk och när han spelade in skivan hade han precis kommit ur det. Musiken blev en del i processen att bli nykter. – Jag är en stolt nykter alkoholist. Det finns ingen skam i det. Det är i så fall mer skamligt att dricka. Men när man är inne i en så pass destruktiv period så är det svårt att skriva och prata om det. HAN MENAR ATT han vågade sig på något helt nytt med En halv gris kan inte gå. – Det blev en ny klippa att hoppa från! Eric pratar i metaforer när han berättar om sitt liv. Något som går igen i musiken. ”…Vi har hissat ner alla segel, vi sover här i varsin koj. Och det är tusen hål i båten. Vi läcker som ett såll. Ser ingen annan utom vi här. Bara nån som vinkar Hej då från på håll. I Rävarnas hav, där bor du och jag. Längtar du bort precis som jag? I Rävarnas hav, är du ensam såklart. Är du också lika ensam som jag?..” är en del av den första versen i Rävarnas hav, från skivan Hej då. Det finns en öppen skörhet och filterlöshet hos honom och i hans texter. Jag frågar honom hur han lyckas vara så skör och öppen. – Jag kan inte vara på annat sätt. Det finns ingen mening med att skriva något om man inte vågar vara

»

VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 16

2020-11-27 13:06

Det finns ingen mening med att skriva något om man inte vågar vara öppen. Men det är en balansgång mellan det privata och det personliga, säger Eric Palmqwist.

HÖSTEN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 17

19

2020-11-27 13:06

PORTRÄTTET öppen. Men det är en balansgång mellan det privata och det personliga. Och det är den balansgången som avgör om musiken blir spännande eller inte. Men han medger att det är en del av det roliga i att skriva musik med. – Det är som att kasta en pil på en darttavla och jag vet inte riktigt var pilen kommer hamna. Oftast hamnar den inte i Bullseye, men kanske i en sjua, som är mycket mer intressant. Men det där vet jag inte innan, säger han och skrattar. ERIC BERÄTTAR OM när hans pappas fru dog i cancer

och han för första gången spelade på en begravning. Det var så olikt de rökiga klubbspelningar han gjort innan. – Då fick jag en aha-upplevelse, ’Det är för det här jag gör musik! Det är tröst och kommunikation på riktigt. Det är så långt ifrån Melodifestivalen eller Så ska det låta. Musik ska beröra på riktigt.’ Jag undrar om det är det som är meningen med hans musik, om han har en målbild av en lyssnare som berörs, när han skriver musiken. Men han skakar på huvudet och ler. – Jag kan inte vara så cyniskt att jag har en målbild med musiken. Jag skriver för att jag måste, för min egen skull, och om jag har tur så finns det människor som berörs av den.

Eric lärde sig att spela gitarr genom lek, för många år sedan. Och sedan dess har musiken funnits i hans liv.

”

Jag skriver för min egen skull, och om jag har tur så finns det människor som berörs av den.

För tre år sedan separerade Eric från sin dotters mamma. Den sorgeprocessen blev i oktober i år en skiva. Skivan Hej då är både ett farväl och en skräckblandad förtjusning inför det nya livet. ”Det här är inte bra. Vi förhalar beslut. Vi hoppas varje dag, på att hitta en väg ut. Har vi nånting kvar, eller har vi ingenting? Vi som hade allt, nu har vi ingenting.”, sjunger han i skivans femte låt, Ingenting. Det är existentiella, vardagsnära och smärtsamma frågor. Tankar som är tänkta av många fler än Eric Palmqwist. Och det är fint. Man kommer genom musiken nära honom men också nära sig själv och den egna smärtan. – Hej då skrevs under separationen, nästan som ett walraffande i mig själv, säg er Eric. Alla människor måste gå igenom separationer. För vissa kanske det inte handlar om en kärleksrelation, men jag tror att det är lätt att känna igen sig i låtarna ändå. ERIC HAR FÅTT stor respons på skivan. Han släppte

och sålde slut en limiterad upplaga av Hej då, på rosa vinyl, och nästan all försäljning gick genom honom personligen. Människor har hört av sig genom sociala medier och via mejl för att köpa skivan. Ryktet om den rosa vinylen spreds organiskt och ledde till en nära kontakt mellan artist och fan. – När jag har kontakt med fansen över till exempel

18

Messenger så fortsätter samtalet. Jag kan få tillbaka en kommentar om omslaget eller om någon låt. Det blir en kommunikation som fortgår.

KORT OM...

Eric Palmqwist Ålder: 45 år. Yrke: Musiker. Bor: Kärrtorp i Stockholm. Familj: Dottern Ruth och katten Katja. Aktuell: Med skivan Hej då

DET SOM FRÅN början är en såld vinylskiva blir till ett

möte där Eric får tillbaka av det han ger. Masken åker av från den som är mottagare av musiken. Samtalet handlar inte om vädret i Karlstad utan går in i texterna och därmed på djupet direkt. Men nu när han redan har gått igenom ett missbruk och en skilsmässa, vad kan vi förvänta oss av Eric som musiker? – Jag håller på med en ny skiva nu faktiskt, säger han och ler. Jaha, vad blir det för skiva då, undrar jag. – Det vet jag inte än. Just nu håller jag på och kastar pil.

VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 18

2020-11-27 13:07

Eric Palmqwist bor i Kärrtorp, en förort söder om Stockholm, men han har sina rötter och sitt hjärta förankrat på Gotland, dit han ofta återvänder.

Inför vårt möte på caféet, som i stället blev ett möte i en stor, turkos soffa i en lägenhet i Kärrtorp, läste jag på om Eric Palmqwist. Jag upplevde att han stadigt var rotad i både Kärrtorp och på Gotland. – Det finns så många fina människor här i Kärrtorp. Andan handlar om att man hjälps åt, säger han. Och när det gäller Gotland så är det där jag har min historia och uppväxt. HAN LÄNGTAR EFTER naturen på Gotland, och efter sitt hus, dit han ska åka bara några dagar efter vårt möte. – Jag har köpt ett piano dit! Så nästa vecka blir det mycket brasa och piano. Man vaknar, går ut naken och hämtar ved, tänder en brasa, skriver lite musik, steker ägg och bacon. Trots sina stadiga rötter har han en längtan bort.

– Jag längtar efter att resa nu. Kanske en enkel extra allt-charter till solen med mitt barn. Eller så vill jag bila genom USA eller bo på Island i en månad och skriva musik. Men nu är jag ju småbarnsförälder och är inte på den platsen i livet. Nu är Ruth min resa! Hej då Eric Palmqwist Ella Ruth Institutet

ERIC HAR FÖRÄNDRATS massor som människa sedan han blev pappa. Dels blev han nykter en månad innan Ruth föddes, dels får han se sig själv, sitt ego och sin närvaro dagligen, genom sin dotter. – Det är en sådan basal, härlig känsla att vara behövd. Och jag är ganska bra på att vara pappa! Det är inte så svårt. Eller det är ju svårt, men det är inte så svårt. Det är fantastiskt. Det är större än att åka genom USA eller bo på Island. VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 19

19

2020-11-27 13:07

LIVSGÄRNINGEN ”Vi är noga med att vi finns där för kvinnans och djurens skull, på deras villkor. Kvinnan behöver inte förklara något för oss, säger Emma Sjölin, jurist.

Voov tar hand om ­utsatta k För en våldsutsatt kvinna betyder hunden eller katten ofta ­extra mycket. För att kvinnor ska våga fly – och överleva – kämpar frivilliga i föreningen Voov med att hitta tillfälliga ­jourhem åt husdjuren. Text: Hanna Welin Foto: Joi Grinde

»Slag »  och sparkar, hot, psykisk terror och sexuella övergrepp. Män som misshandlar kvinnor finns i alla samhällsskikt, yrken och åldrar, och de flesta har en sak gemensamt: de vill kontrollera kvinnan. Kontrollen, men också den sorgligt nog utbredda känslan av skam, gör att kvinnorna (och barnen) ofta blir allt mer isolerade. Men hunden eller katten, den finns där. Lojal, varm och tröstande. – Många har inget socialt kontaktnät kvar. För dem betyder djuret allt. Det säger juristen Emma Sjölin, placeringsansvarig i den ideella föreningen Voov Malmö/Skåne, 20

som är en av sex lokalföreningar knutna till riksförbundet Voov, Veterinär omtanke om våldsutsatta djur. – Vi vet flera fall där kvinnan har blivit mördad för att hon inte har klarat av att lämna kvar sina djur i hemmet. DE FLESTA SKYDDADE boenden

tillåter inte djur, främst på grund av allergier. Socialtjänsten har heller ingen skyldighet att hitta en lösning för de utsattas husdjur, eftersom de juridiskt sett bara räknas som en egendom bland andra. I kritiska lägen är det därför inte ovanligt att kvinnan får rådet att avliva hunden eller katten, de djur det oftast handlar om.

”

– Det är kanske inte så konstigt, de vill ju bara att kvinnan ska överleva. Men då är de inte insatta i problematiken, säger Gabriella Klintestam, ordförande i Voov Malmö/Skåne. Att be en granne, släkting eller vän att ta hand om djuret är sällan en lösning, inte ens för dem som har någon som gladeligen skulle ställa upp. Det är för riskabelt, gärningsmannen skulle kunna spåra dem dit och på så sätt komma åt kvinnan.

ånga har inget M socialt kontaktnät kvar. För dem betyder djuret allt. Emma Sjölin, jurist

– Hundar måste ju också komma ut och kan bli igenkända. En del har dessutom speciella utseenden, för att de blivit knivskurna, cigarettbrända eller misshandlade

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 20

2020-11-27 11:50

!

DET HÄR ÄR VOOV

Emma Sjölin och Gabriella Klintestam kör kors och tvärs för att hämta och lämna djur. De åker aldrig ensamma, visa av erfarenhet.

a kvinnors ­husdjur på andra sätt, säger Gabriella Klintestam. Det är här Voov kommer in. De senaste åren har de lyckats ordna tillfälliga hem till runt tjugo hundar och katter om året. Jourhemmen är sekretessbelagda och djuren placeras aldrig i samma kommun som de kommer ifrån. För att minska risken för igenkänning får de ett nytt extranamn och koppel. All kommunikation sker genom föreningen och Emma, Gabriella och de andra aktiva kör kors och tvärs genom södra Sverige för att hämta och lämna, nu senast en katt och en hund av större ras. De åker aldrig ensamma, visa av erfarenhet. De har både blivit verbalt dödshotade och fått en pistol riktad mot sig. – Du får också se sådant som kan vara svårt att hantera, säger Gabriella Klintestam. TILL VOOVS JOURNUMMER ringer

poliser, socialtjänsthandläggare, kvinnojourer och ibland kvinnorna själva.

– Vi är noga med att vi finns där för deras och djurens skull, på deras villkor. Kvinnan behöver inte förklara något för oss, säger Emma Sjölin. För en tid sedan kom ett samtal från sjukhuset. Det gällde en ung kvinna som varit inlåst, utsatt för slag och grovt sexuellt våld. – Hon hade flytt med sina hundar, men blivit hittad. Nu var hon helt sönderslagen och hundarna skadade. En av dem fick vi hämta hos veterinär på grund av skadorna den fått. De andra hade mannen tagit med sig hem innan han gav sig av och försvann. När de åkte för att hämta hundarna möttes de av en sönderslagen lägenhet med blod över golv och väggar. – Det var fruktansvärt, samtidigt måste du hålla dig lugn så att du kan hantera hundarna och hitta ett hem som är lämpligt och klarar att ta hand om dem. Men de här två visade sig vara helt underbara, säger Emma Sjölin. Behovet av jourhem är stort. En

del djur fixar att placeras i en familj, andra inte. Några klarar att vara tillsammans med andra djur, andra inte. Vissa hundar är rädda för män, eftersom förövaren var just det. I de flesta fall stannar de i jourhemmet sex till tolv månader eller den tid det tar för kvinnan att få en bostad på hemlig adress. I den unga kvinnans fall gick det relativt fort. – Hon var så oerhört ensam och utsatt, hade ingen alls. Bara hundarna. De var hennes anledning att leva vidare, säger Gabriella Klintestam. DET ÄR INSIKTER som får allt slit under sena kvällar och helger att blekna. För både Emma och Gabriella och de andra i styrelsen, såväl som de tio volontärerna, jobbar ideellt vid sidan av sina ordinarie arbeten. – Kvinnorna är så extremt tacksamma. Och när det är barn som får återförenas med sina djur, som kanske var deras enda trygghet i det förra hemmet, ja, det är ren glädje, säger Emma Sjölin.

»» Voov, Veterinär omtanke om våldsutsatta djur, förmedlar jourhem åt våldsutsattas husdjur under tiden som ägaren bor på ett skyddat boende. Kontakten förmedlas via socialtjänst, polis, kvinnojour och skyddade boenden. De utsatta kan även kontakta Voov direkt. »» Förbundet startades av veterinärstudenter 2009 och drivs ideellt. I dag har riksförbundet anslutna lokalföreningar i Skåne, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Halland och Jämtland/Härjedalen. »» Verksamheten är beroende av bidrag och sponsorer för veterinärkostnader, medi­ciner, foder, transporter mm.

» NÄSTA

UPPSLAG

»» Amandas

sambo tog ut ilskan på hunden. VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 21

21

2020-11-27 11:50

LIVSGÄRNINGEN VAD? Amandas sambo tog ut ­ilskan på hunden – nu hjälper hon andra i samma situation

När han lämnat på hunddagiset smög jag dit med mat Steg för steg övergick förälskelsen i rädsla. ­Genom att ta kontroll över Amandas hund fick sambon ännu ett övertag. Idag är Amanda tillfällig jourmatte åt andra utsatta kvinnors hundar.

Sambon stängde in hunden i sovrummet och slutade ge den mat. Foto: JOI GRINDE

22

»Det »  gick snabbt. Han var charmig, karismatisk och de hade alltid så mycket att prata om. Även om hon tyckte att det gick lite väl fort lät hon pojkvännen flytta in i lägenheten där hon bodde tillsammans med sin hund. – I min dagbok från den tiden märks det att jag var kär och att jag kände mig bekräftad. Men snart kan jag se ett varannan dag-mönster. Ena dagen var jag lycklig, den andra ledsen över saker han sagt eller inte förstått. Amanda upplevde att sambon inte tog hänsyn till hennes känslor och önskemål. Han ville bestämma allt. – Han tjatade och skrek på mig för att få som han ville. Så fort jag kom hem från jobbet satte han igång. Skriken eskalerade. Amanda beskriver hur de åt sig in, hur han

skrek sönder henne tills hon gav med sig. – Jag blev knäpp av det, men när jag inte mådde bra förklarade han att det var jag som hade problem och behövde gå i terapi. Och jag trodde honom. Men när sambon bestämde att de skulle flytta till en annan stad där hon inte kände en kotte, protesterade hon. Han blev då än mer aggressiv, kastade grejer och hotade att köra av vägen när de båda satt i bilen. På jobbet fick hon flera meddelanden i timmen, varenda dag, och de blev allt mer obehagliga. Han läste hennes mejl, handlade i hennes namn och satte henne i skuld. Han kraschade värdefulla saker och påstod att det var Amanda som fick honom att göra det. – Till slut gick jag med på att vi skulle flytta. TÅRARNA TRÄNGER SIG fram och

Amanda torkar bort dem med handryggen. Det har krävts mental förberedelse för att orka prata om den här tiden. – Jag har själv svårt att förstå hur jag kunde bli så här, så nedbruten och hjärntvättad. Bit för bit hade hon tappat bort sig själv, sin vilja och initiativförmåga. Utåt dolde hon hur illa det

var. Hon skämdes och tänkte att andra bara skulle se henne som svag. Ändå lyckades Amanda till slut säga ifrån och göra slut – i tid, innan kontraktet på den gamla lägenheten sagts upp. MEN ISTÄLLET FÖR att flytta ut tog

exet kontroll över hennes lägenhet – och hund. Amanda fick hålla till i gästrummet och vågade inte röra sig i de andra rummen. När som helst på dygnet kunde han sparka upp dörren och vråla åt henne. Hunden stängde han in i sovrummet där han själv sov och det var han som lämnade och hämtade på hunddagiset. Dessutom slutade han att ge honom mat. – En timme efter att han hade lämnat brukade jag smyga dit med en påse hundmat och komma med någon konstig förklaring. Idag kan hon inte fullt ut förstå varför hon inte bara hämtade hunden och körde hem honom till sina föräldrar. Hon kunde inte tänka klart, allt var en enda snårig härva av rädsla. – Jag hade sådan fruktansvärd ångest och trodde inte att jag skulle överleva. Jag visste heller inte vad han kunde få för sig att göra med min hund. Det tog tid innan Amanda kon-

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 22

2020-11-27 11:51

Det tog tid innan Amanda vågade kontakta en kvinnojour, men när hon väl gjorde det förstod hon att även psykisk misshandel är våld. (Hunden och personen på bilden har inget med texten att göra.) FOTO: JOI GRINDE

taktade kvinnojouren. Hon trodde att de skulle tycka att hon var löjlig. Hon hade ju inte ett enda blåmärke – bara ett stort inre sår och en kropp som värkte av spänning. – Men jag fick träffa en bra person, som fick mig att förstå att psykisk misshandel är våld, att det är olagligt och handlar om precis samma mekanismer. Amanda fick kraft, gjorde en polisanmälan och fick juridisk rådgivning genom kvinnojourens volontärer för att få ut sambon ur lägenheten, som juridiskt sett fortfarande bara var hennes. – Han fick ta vad han ville i lägenheten, bara han slutade skada mig och min hund.

Till slut var det också så det blev. Sambon försvann, flyttade till en annan del av landet. Kvar stod Amanda och hennes lurviga lilla vän. De levde och de var tillsammans. Men Amanda var nedbruten. Rädslan hade etsat sig fast, hon var utmattad, deprimerad och snart också långtidssjukskriven. Först nu, fem år senare, har hon börjat jobba igen. – Det känns lite som att jag håller på att återuppfinna världen. Han förvred allting och fick mig att tro på hans bild. NÄR AMANDA HÖRDE talas om Voov

tog hon kontakt direkt. Hon visste ju alltför väl hur ett älskat djur

”

et känns lite som D att jag håller på att återuppfinna världen. kan användas för att skada och kontrollera. – Jag hade själv aldrig klarat att sticka och lämna kvar min hund hos honom. Nu har hon hunnit vara jourhem åt två olika hundar. – De var fina båda två, men framförallt kändes det bra att veta att kvinnorna skulle få återförenas med dem igen. Fotnot: Amanda heter egentligen något annat.

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 23

23

2020-11-27 11:51

5

BOKTIPSET

BÖCKER SOM LYSER UPP I VINTER

För många av oss är läsning en ­avslappnande och behaglig aktivitet. Kanske speciellt när solens timmar är få och vinterns mörker ligger över oss. Det är då vi allra mest behöver glädjen, skratten och sinnesron. Text: Sofie Kalodimos

Boken som inte ville bli läst David Sundin Bonnier Carlsen

»Det »  gäller att vara aktiv och engagerad när man läser Boken som inte ville bli läst. Som vuxen får du brista ut i sång, klappa en kanin och viska i barnets öra. Du får lägga dig på boken när den håller på att flaxa iväg och du får snurra boken runt, runt för att ens kunna läsa texten. Och till slut, när boken slutat bråka, får barnet höra: ”Glöm inte bort att du är bäst. Du kan göra vad du vill. Jag älskar dig. Sov gott. Puss.” David Sundin bjuder på en humoristisk och nära upplevelse under kvällsläsningen. Han gör både barn och vuxen nöjd, fnittrig och trött.

Andakter i gryningen Antologi Verbum

VISSTE DU ATT…

»» ... Paul

Mescal, som spelar Connell i Normala människor, säger till The Sun att han inte hade velat vara utan seriens nakenscener. ”Jag skulle inte velat ha gjort serien utan nakenhet, för boken var så visuell och rå att när jag läste den såg jag tydligt karaktärerna nakna, i mitt huvud.”

Connell (Paul Mescal) och ­Marianne (Daisy EdgarJones).

»Att »  starta dagen med någon annans livsreflektion har för många blivit en ljus morgonboost. Nu har ett hundratal morgonandakter från Sveriges radios P1 skrivits ner och kopplats till passande bibelord. De olika skribenterna bjuder på andliga tankar från sina egna liv, men de handlar om livet som angår oss alla. Det här är en bok att ha liggandes på nattygsbordet, för att kunna starta varje morgon med en andakt.

Allt jag fått lära mig Tara Westover Natur & Kultur

»Författaren »  skriver vackert, kärleksfullt och gripande om sin uppväxt i en stor, dysfunktionell mormonfamilj i Idaho. Läsaren får följa en flicka som inte får umgås med barn utanför den innersta kretsen, som inte får lära sig matematik eller naturvetenskap. Hon jobbar istället på pappas verkstad och hjälper mamma med örtkok i köket. Som 17-åring kommer hon för första gången till en skola och här spricker långsamt, men säkert hennes lilla värld upp och hon förstår att hennes pappa är psykisk sjuk och att livet och historian inte ser ut som hon trott. Istället för att invänta domedagen, börjar hon bygga upp sin nya, ljusa verklighet. Här finns en styrka och en skörhet. En saknad och en sorg, men samtidigt ett driv att vilja fortsätta leva till fullo.

Foto: HULU/BBC

Normala människor Sally Rooney Albert Bonniers förlag Naiv. Super Erlend Loe Alfabeta

»1998 »  gavs Naiv. Super ut för första gången i Sverige. Den var, och är fortfarande, en bok som är olik alla andra. Språket är rakt, enkelt, naivt och otroligt roligt. Bokens handling cirkulerar kring en nedstämd 25-årings tankar på de stora frågorna, som han tar sig an genom de små, simpla tingen. Han faxar en vän i Nordnorge, skaffar sig en boll och en bultbräda och upptäcker genom dem och ett gäng nya bekantskapet, ljuset och tilltron till livet. 24

»Efter »  att ha gjort succé som tv-serie blev Sally Rooneys roman åter framlyft i bokhandlarnas hyllor. Det är en fin, naken och komplicerad kärlekshistoria där kärleken aldrig definieras. En klassisk sportkillemöter kulturtjej-berättelse, men där karaktärerna har flera lager. De blir aldrig platta, utan växer istället fram och blommar. Normala människor är också en klasskildring, med Connell i arbetarklassen och Marianne i överklassen. Detta får deras världar att upplevas som otroligt olika och spänningen mellan karaktärerna ökar. De utforskar inte bara varandra, utan också nya världar.

VINTERN 2020

24_Boktipset_Vintern 2020.indd 24

2020-11-27 11:54

ORDET SHINRINYOKU »» Det handlar om att vara i skogen, utan att plocka svamp eller räkna steg. Att skogsbada är att använda naturen som en boost för bättre immunförsvar, stressreduktion och lägre blodtryck. Skogsbad, eller shinrinyoku, blev ett begrepp i Japan i slutet av 80-talet, då myndigheterna inrättade terapiskogar för att minska dödligheten av till synes friska japaner.

Källa: Modern psykologi Foto: BINGOKID/GETTY IMAGES

VINTERN 2020

25_Ordet Shinrinyoku_Vintern 2020.indd 25

25

2020-11-27 12:00

SPANING

Tranbär. Foto: AVALON_STUDIO/­ GETTY IMAGES

Fler hittar ut till naturens skafferi Vilda växter i maten är en trend som spirat i några år, framför allt på restaurang. Men med coronakrisen har självplock i naturen skjutit fart även bland allmänheten.

Lisen Sundgren

Text: Mats Karlsson

”

»Hösten »  blev en ovanligt intensiv skördetid i naturens skafferi. Redan i våras fick corona ut nya skaror i skogen, på gränsen till trängsel även på avsides stigar. Och det handlar inte bara om friluftsliv och svampplockning. Intresset har ökat för självhushållning, hamstring och att ta tillvara det naturen ger. Även till vintern finns faktiskt en del kvar att plocka. Enen bär frukt året om, tranbären är som bäst när snön lagt sig – lättplockade när myren fryser till – och även kråkbär finns kvar under snön. Harsyran är också vinterhärdig. I fjol klarade sig trattkantareller i Mellansverige även efter både första och andra snöfallet. I parker och på innergårdar gav mahoniabuskarna bär ända fram till jul.

aturen är det nya svarta. Det N finns i princip något ätbart att plocka året om. Lisen Sundgren, författare

26

– Naturen är det nya svarta. Det finns i princip något ätbart att plocka året om, även om det är flest arter från vårens nässlor till i september, säger Lisen Sundgren, författare till flera böcker om självplock i naturen, senast Äta vilda växter (2020). Hon leder också kurser och vandringar på Rosendals trädgård, där hon utbildar om vad som kan ätas i vår natur. På vintern kan man plocka nypon även om de är skrumpna – och gran- och tallbarr, rönnbär och fläderbär, tipsar hon. Fram tills snön lägger sig finns också den mångsidiga våtarven, full av vitamin C och proteiner. Av gran- och tallbarr kan man koka vitaminrikt

VINTERN 2020

26-29_Spaning självplock_Vintern 2020.indd 26

2020-11-27 12:03

Lisen Sundgren ­rekommenderar att man lär sig en eller ett par ätbara väx­ ter eller svampar i taget, och bildar sig en egen uppfattning om vad som är gott. Foto: SRDJANPAV/ GETTY IMAGES

te året om, även om vårens skott innehåller mest vitamin. De kan man lägga i en sallad eller göra till exempel granskottssirap. En skål granskott till fredagstacosen är inte heller fy skam! Omogna gröna små tallkottar kan långkokas med socker och vanilj till fudge. UNDER CORONAVÅREN OCH -sommaren har intresset för Lisen Sundgrens kurser ökat markant. – Antalet besök i naturen generellt ökade med 70 procent under sommaren. Dels för att Folkhälsomyndigheten rekommenderade utomhusaktiviteter, dels för att vi ofta söker oss till naturen i tider av kris. Min

Tratt­ kantarell.

senaste bok har tryckts tre gånger på ett halvår! Men kunskapen om allt ätbart omkring är låg generellt. Det som de flesta frågar på kurser och vandringar är: vad är giftigt, vad är nyttigt, vad kan man göra med växten? – Det vore ju konstigt om det inte fanns mycket vi kan äta i naturen. Hur skulle våra förfäder annars ha överlevt? frågar sig Lisen Sundgren. Hon rekommenderar att man lär sig en eller ett par ätbara växter (eller svampar) i taget, som man smakar på och bildar sig en egen uppfattning om vad som är gott. En bok eller kurs är en bra start, men det finns också grupper på Facebook, h ­ emsidor,

»

Foto: INFHARRY/GETTY IMAGES VINTERN 2020

26-29_Spaning självplock_Vintern 2020.indd 27

27

2020-11-27 12:04

SPANING Kocken Rune Kalf-­ Hansen efterlyser folkbildning för att få fart på markna­ den för småskaligt producerad mat.

bloggar och konton på Instagram med tips och inspiration. DEN SOM SKULLE vilja plocka mer i naturen men inte

riktigt vågar har mycken hjälp att få. De senaste fem åren har det kommit en rad böcker om ätbara växter i naturen – och i staden. För även i parker och skogspartier i stadskärnor och förorter finns mycket ätbart. Allemansrätten gäller på kommunal mark, men med vissa restriktioner. Man får till exempel inte vittja stadens rabatter och planteringar på rosor och ätbara bär. Förvildade äpplen och körsbär utanför tomtmark får man plocka, liksom bär i skog på kommunal mark. Men där gäller måttlighetsprincipen – man får inte rensa rent eller plocka i kommersiellt syfte. Ta högst en femtedel av det du hittar, oavsett var, rekommenderar Lisen Sundgren. Inte för att lämna kvar åt andra plockare, utan för djurs och insekters skull. Ogräs som nässlor, kirskål och löktrav är fria att ta, liksom maskrosor, tusenskönor och rölleka – som kan

28

”

irskål är perfekt som sallad, men K det går inte in! Lägger vi kirskål i salladen plockar folk bort den. Rune Kalf-Hansen, kock

Rallar­ ros.

kokas till ett lugnande kvällste. Den invasiva ­arten parkslide kan ätas som rabarber: plocka de späda gröna skotten på upp till tre decimeter, hacka och fräs med socker och kanel som ingrediens i en smulpaj som knappt kan skiljas från rabarberpaj. Oavsett stad eller land finns en del undantag från allemansrätten: man får inte ta ekollon eller hassel­ nötter från gren utan markägares tillstånd, men däremot om de fallit till marken. På bak- och innergårdar i bostadsområden finns ofta buskar som nypon, berberis och hagtorn. Andra exempel är enbär, rönnbär, oxelbär, stenbär, rallar­rosor och svamp – olika sorters champinjoner och fjällig bläck­ svamp trivs till exempel i ansade gräs­mattor. Foto: ANTONEL/GETTY IMAGES

VINTERN 2020

26-29_Spaning självplock_Vintern 2020.indd 28

2020-11-27 13:16

Enbär. Glass med granskottssirap.

Foto: GOJAK/­ GETTY IMAGES

LÄSTIPS!

»» Ett axplock

av böcker om ätbart i naturen:

Tacos med tusen­ sköna, löktrav, kirskål och lönnblommor.

Plättar med nypon­ sylt, gräddfil och bärströ.

På ruderatmark – jord som rörts om vid till exempel grävarbeten – växer bland annat svinmålla, penningört och gatkamomill. MEN VAD KAN man göra av gröna blad och bär? Svinmålla och penningört är lätt peppriga och kan ersätta ruccola i sallader, läggas på pizza eller en macka. Gatkamomillens små gula knoppar smakar ananas! Fast det finns så oerhört mycket mer man kan göra, tipsar kocken Rune Kalf-Hansen, som likt Lisen Sundgren har jobbat med vilda växter och mat efter säsong i tjugo år. Tillsammans gav de 2016 ut boken Det vilda köket. I restaurangbranschen startade trenden för ungefär tio år sedan. – Då var det mycket nässlor och ramslök, några violer som dekoration. Men har man mycket kirskål och maskrosblad blir det en sallad, och en påse granskott blir en grönsak. Fast det har varit svårt att få tag på större mängder, säger Rune Kalf-Hansen. Han hoppas på en utveckling liknande den som Bondens egen marknad skapat för småskaligt producerad mat. Men det behövs folkbildning, framhåller han. – När det är något nytt tror många att de inte kan, att det är svårt att laga till. Kirskål är perfekt som sallad, men det går inte in! Gör vi en färskost med ramslök säger gästerna ”Ah, ramslök!”. Lägger vi kirskål i salladen plockar folk bort den. Listan över goda ätbara vilda växter kan göras hur lång som helst, förklarar Rune Kalf-Hansen och räknar på rak arm upp timjan, gräslök, kamomill, kvanne, granskott och björk med sav och löv. Syrenblom kan smaksätta desserter, som kräm på jordgubbar och rabarber. Knoppar av maskros kan man steka i smör och vitlök till en bit fisk. – Det vilda finns ju överallt, men inte året om. Så när kirskålen kommer på våren är det toppen! Det fina med mat efter säsong är att man får längta: ”Äntligen kommer jordgubbarna!”l

Äta vilda ­växter (Lisen Sundgren, 2020) Vildplockat (Niki Sjölund, 2017) Naturens skafferi (­Louise Bondebjer, 2017) Det vilda köket (Lisen Sundgren, Rune Kalf-Hansen, 2016) Stockholms skafferi (Ann Eriksson, Martin Nauclér, 2013)

»» Andra ställen

med bra info om ätbara växter: Naturvårds­ verkets hem­ sida: Sök på ”frågor och svar om allemansrätten” Facebook­ grupper: Vilda ätliga växter i Sverige, SvampKlapp, Vilken svamp? Instagram: neonatur, mikas_vilda, svampsafari, sparaklover, portionen­ undertian

VINTERN 2020

26-29_Spaning självplock_Vintern 2020.indd 29

29

2020-11-27 13:16

HÅLLBARHET

PREPPING Coronautbrottet har gjort krisberedskap hetare och mer vardagsnära. Prepping handlar inte längre om att lära sig äta rötter, förbereda sig på samhällskollaps och barrikadera sig. Hjälp varandra i stället, råder experten.

»Strömavbrott »  och digitala störningar är de vanligaste krislägen vi behöver vara beredda på att hantera. Den som bor på landsbygden har ofta en beredskap att klara tillfälliga avbrott av olika slag. Stadsbor är mer sårbara, vana vid att allt fungerar. Men corona blev en väckarklocka som fick många att hamstra, även om det kanske blev fel saker. Niklas Kämpargård, som utbildat i krisberedskap i tjugo år, ser att efterfrågan på hans kurser och föredrag ökat markant sedan corona bröt ut. – Det finns ett stort sug efter kunskap, men också krav på att myndigheter agerar. Vi har mist den naturliga kunskapen att ta ansvar för våra liv. Sätts vi i ett läge där vi inte vet vad vi ska göra behöver vi hjälp. Det finns en stor kunskapstörst, säger Niklas Kämpargård, som också skrivit Krishandboken och flera andra böcker i ämnet. Brandsläckare och första förband har de flesta i sina hem, liksom förbandslåda och verktyg i bilen. Men med några få enkla åtgärder kan man öka sin beredskap för de vanligaste krislägen vi riskerar att råka ut för. Absolut vanligast är elavbrott. NIKLAS KÄMPARGÅRD LISTAR fem

saker vi bör försäkra oss om så gott

30

Hållbar krisberedskap för alla – fem enkla saker att ha koll på

Glöm pulversoppor och frystorkad fjällmat, tipsar Niklas Kämpargård. Fyll hellre på matförrådet med sådant du gillar. Foto: MATS KARLSSON

vi kan: värme, vatten, mat, kommunikation och sanitet. För att som stadsbo klara värmen under ett längre strömavbrott kan vi till exempel skaffa en mindre fotogenkamin. Sovsäckar är också bra att ha i hemmet. Viktigare än mat är vatten, åtminstone så att man klarar första dygnet. Det enklaste man kan göra är att ersätta frysklamparna i frysen med ett antal små pet-flaskor. Vid sidan av det är det bra att ha en större dunk vatten i källare eller förråd. För att hålla sig informerad under en kris kan man aktivera VMA-läget i sin mobiltelefon. Det betyder Viktigt meddelande till allmänheten, sådana som ibland bryter radiosändningar vid exem­ pelvis bränder eller utsläpp av kemikalier. Brand är det vanligaste man varnar för. Betydligt svårare att gardera sig för är riskerna med trådlös teknik. Det handlar bland annat om samhällsviktiga system utom vår kontroll, som mobilt bank-id. – En risk är att våra betalsystem slutar fungera, på grund av strömavbrott, telekomstörning eller sabotage och hackerattacker. Det är ganska säkra system med backuper, men det är bra att ha en kontantkassa, för att kunna ta en buss eller köpa lite mat. Skulle det behövas kommer i alla fall mindre butiker säkert att ta emot kontanter tillfälligt, säger Niklas Kämpargård. Något fall där elsystem utan backup slagits ut under en längre tid kommer han inte på. Stora köpcentra har reservkraft, liksom sjukhus och andra samhällsviktiga anläggningar. Störningar före-

kommer ganska ofta, men inom ramarna för vad som accepteras enligt lagar och förordningar, samt avtal med olika operatörer. En annan digital fara är att vi frivilligt samlar viktig information och funktioner i våra mobiler och på internet. Att ha samma lösenord överallt – eller samla alla lösenord på ett och samma ställe – är inte bra, då kan någon komma åt alla ens hemsidor och appar på ett bräde. – Ett tips är att använda en funktion i sin mobil för att spåra och kontrollera den på avstånd, så att man kan stänga av viktiga funktioner om den stjäls eller kommer bort. DEN SOM ÄR bäst skickad att klara en längre kris är den som har ett nätverk av människor kring sig, som inte sitter ensam i hemmet. Minst lika viktigt som förnöden­ heter, teknisk utrustning och annat materiellt är relationer och närhet. – Vi fungerar inte särskilt bra på egen hand i längden, vi är faktiskt väldigt dåliga på det. Det är bara i filmer och böcker som hjältar är tuffa och ensamma. I verkligheten är närhet väldigt viktig, säger Niklas Kämpargård. Att bygga nätverk är därför lika viktigt som att bunkra proviant och skaffa tekniska hjälpmedel. I södra Europa och andra delar av världen har människor i allmänhet stora nätverk omkring sig, man vet att det finns många som ställer upp när det krisar sig. Här i norr har många sämre kontakt med till exempel föräldragenerationen. – Äldre generationer har ofta erfarenhet av ett liv utan alla

VINTERN 2020

30-31_Hållbarhet Prepping_Vintern 2020.indd 30

2020-11-27 12:08

på annat sätt, även om näringsoch energiinnehållet är lågt. – Många växter kan ge oss vitaminer och mineraler som håller oss pigga och vid gott mod. De kan också göra det vi har i krisskafferiet mycket godare. I Krishandboken tipsar Niklas Kämpargård om vanliga växter som är lätta att lära sig känna igen, som nässla, svinmålla, kärleksört, löktrav och maskrosor. Att torka frukt och bär i en bärtork förlänger hållbarheten nästan oändligt. Att bygga upp kunskap tar tid, men det är bra att steg för steg lära sig känna igen fler ätliga växter, bär och svampar. Att gå en kurs eller läsa en bok i självhushållning är ett bra första steg. Med några enkla förberedelser står man inte handfallen när krisen kommer. Att ta tillvara det som finns i naturen innebär inte nödvändigtvis att man behöver lära sig äta rötter, menar Niklas Kämpargård. Foto: PETER ­BORGELAND

”

i behöver lita på medier och myndigheter, V även om de har fel ibland. Men de korri­ gerar sig i allmänhet när mer fakta Niklas Kämpargård kommer fram.

bekvämligheter, som de kan bidra med. Alla kan bidra, med olika saker i olika åldersspann. Barn har andra varianter av kunskap – till exempel var det en flicka i tioårsåldern som varnade för tsunamin 2004. Hon hade just läst om tecken på fara i skolan, berättar Niklas Kämpargård. NÄR DET GÄLLER proviant är det

viktigare att ha ett förråd av torrvaror och konserver än att lära sig äta rötter, som man kan tro av

nidbilden av överlevnadskurser. Köp inget bara för att det har lång hållbarhet, utan hellre några extra förpackningar av sådant man gillar. Glöm pulversoppor och frystorkad fjällmat, utan välj sådant du känner igen, råder Niklas Kämpargård. Att ta tillvara det som finns i naturen innebär inte att man behöver lära sig äta de mest kolhydratrika delarna som rötter. Det finns mycket man kan ha nytta av

ATT FÖRBEREDA SIG för de värsta

tänkbara scenarierna blir däremot ofta kontraproduktivt. Det finns gott om forum och grupper på internet där preppar diskuterar samhällskollaps och domedagsscenarier, eller tar avstånd från samhället och bygger parallella strukturer. – Det finns de som ser faror och människor med onda avsikter överallt. Men det är inte det som skapar säkerhet, utan kunskap. Det är viktigt att verifiera källor till uppgifter som kan cirkulera i vardag eller kris. Vi behöver lita på medier och myndigheter, även om de har fel ibland. Men de korrigerar sig i allmänhet när mer fakta kommer fram, säger Niklas Kämpargård. Han ser inte något alternativ till att bygga beredskapen på ett öppet samhälle där människor litar på varandra. Att ta steget till att själv agera och skaffa kunskap kan kännas stort. Kanske kan corona bidra till en attitydförändring när det gäller egen beredskap, tror han. – Ja, och det tar tid. Många förväntar sig att de får hjälp, men får man inte det och saknar beredskap blir man orolig. Börjar man skaffa sig kunskap är det ett steg mot ökad trygghet. Det vi behöver är trygghet, närhet, mat och vatten. Mats Karlsson VINTERN 2020

30-31_Hållbarhet Prepping_Vintern 2020.indd 31

31

2020-11-27 12:09

SYMBOLEN Den svenska pappstjärnan är från början en tysk import. Foto: MARIE ENLUND/ MOSTPHOTOS

Varifrån kommer adventsstjärnan? »De »  första julstjärnorna började tillverkas i papper i Tyska Herrnhut på 1880-talet. Idén till dem sägs komma från en tysk missionär, som inspirerats av den svenska stjärngossetraditionen. Stjärngossarna symboliserade de tre vise männen och pappersstjärnan var stjärnan som lyste över stallet i Betlehem. 32

Det dröjde dock ett tag innan den första, kända julstjärnan kom till Sverige. Det var den tyskfödda professorn Julia Aurelius som hade med sig den när hon 1912 flyttade till Lund. Hennes Herrnhut-tillverkade stjärna var klotrund, med uddar åt alla håll, och belystes med hjälp av en fotogen- eller oljelampa. Genom

personliga kontakter spreds pappersstjärnorna mellan troende familjer i Lund. 1934 började Lunds pappershandlare Bjerre Grahn att importera platta stjärnor från Tyskland. De var gjorda att hänga i fönstret och belysas med elektriskt ljus. De fick då namnet advents­ stjärnor.

VISSTE DU ATT...

»» ... gammal

persisk folktro associerar stjärnor med nyfödda spädbarn? När en härskare eller kung föddes, lyste stjärnan extra starkt.

VINTERN 2020

32_Symbolen adventsstjärnan_Vintern 2020.indd 32

2020-11-27 12:11