DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN
|
STRÄNGNÄS DOMKYRKOFÖRSAMLING MED ASPÖ
|
VINTERN 2021
MAXIDA MÄRAK:
”Man behöver inte vara aktivist för att ta ställning” PREMIÄR för The three kings på trettondagen
KULTURSKOLANS CHEF, AGNETA KLINGBERG:
”Det första som tillkom under min tid var cirkus”
ASMR FENOMENET som hjälper mot stress
5
PODCASTER OM LIV, MYTER OCH ANDLIGHET
TEMA
LJUD
Mörkret förstärker julens klang ODR SAMHÄLLSINFORMATION
21am3245_omslag_27929.indd 1
2021-11-10 15:58:24
REDAKTÖREN HAR ORDET
Ljud bär med sig mening och budskap S
”
pädbarnsskrik. Få ljud påverkar oss människor så mycket som spädbarnsskrik. Det väcker reaktioner i kropp och psyke, det är omöjligt att vara oberörd av ljudet av ett skrikande spädbarn. Vi sätts i rörelse, vill agera, hjälpa, trösta. Vad är det som fattas? Är det hunger? Törst? Behov av närhet? Eller är det något annat? Är det för varmt? Eller är det något som gör ont? Vi provar oss fram, söker finna det rätta att göra.
Det är omöjligt att vara oberörd av ljudet av ett skrikande spädbarn. Den nyföddes ljud i natten, i grottan som fick tjäna som stall. Och nu som boning åt den gästande lilla familjen. Hur lät det där? Prasslet i halmen när djuren flyttar på sig i sömnen. Ett sovande spädbarns stilla snusande, och skrikande ibland. Ljuden väcker känslor. DÄR ÄR OCKSÅ andra ljud i natten. Är det sång? Först på avstånd sedan allt närmare, men ändå svårt att placera. Ja, till slut är natten fylld av sång och ljus.
Jublande toner allt starkare och härligare. Det är änglakörens glädjerika hyllning som också är ett löfte. GLORIA: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” Ljud är inte bara tryckvågor som fortplantas genom luft eller något material. Ljud bär med sig mening, budskap. Ljud väcker känslor och påverkar vår sinnesstämning. Ljud kan sätta oss i rörelse, i dans eller marsch. Men också hjälpa oss till stillhet och ro. I intets djupa mörker ett ljud som skapar: ”Varde ljus!” Världen talas fram. Även våra ord, och våra sånger, bär med sig meningar, budskap. De påverkar känslor och sinnesstämningar. Vi är medskapare av världen vi lever i. Vilka ljud omger du dig med? Vilka ord vill du tala? Vilka sånger vill du föra vidare? Vad väcker det nyfödda barnets ljud hos dig? DETTA NUMMER AV Gloria har temat Ljud. Det delas ut till alla hushåll i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö. Min förhoppning är att det ska lyfta fram olika aspekter av ljud vilka kan vara till uppmuntran och glädje, liksom till eftertanke. Jag önskar dig en välsignad adventstid och jul.
Christofer Lundgren
domprost
Blandades den nyföddes stilla snusande med djurens prasslande i halmen? Foto: GETTY IMAGES
21am3245_ledare_27930.indd 2
2021-11-10 15:58:23
4
10 INNEHÅLL
Adrian
Värsta ljud:
» Människor som smackar när dom äter.
Alice
Vackraste ljud:
Vackraste ljud:
» Ljudet från
» Sommarregn
Tema Ljud 10 Mörkret förstärker julens klang
Beatrice
!
30 år
Porträtt 16 Maxida Märak: Självklart att ta ställning
”
mot plåttak. Värsta ljud: » Bromsljud från gamla tåg som låter som Nazguls i Sagan om ringen.
en repeterur, en klocka som med ljud talar om tiden. Värsta ljud: » Barnskrik.
Niklas 36 år
VISSTE DU ATT… ... församlingen har sex ordinarie körer och att du kan lyssna på dem alla i advent, vid Lucia och jul? Se hemsida och annonser för tider.
Foto: GETTY IMAGES
S
Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund. Och tusen, tusen stråla ock på Svensk psalm 116 himlens djupblå grund.
N VA
ENMÄRK
Trycksak 5041 0004
E
T
EN DEL AV
» Spöregn.
19 år
10 år
Din församling 4 Porträtt: Agneta Klingberg 7 Krönika
Övrigt 20 Livskunskap: Social ångest 23 Hållbarhet: Gammalt mode 24 5 poddar i vinter 26 Traditioner: Julmusik 28 Spaning: Stressa av med ljud av prassel
Vackraste ljud:
Vackraste ljud:
» Sång i alla
former. Värsta ljud: » När jag spelar på min cello bakom stallet.
Foto: GETTY IMAGES
TYCKER TILL OM LJUD
REDAKTION Varsågod!
» Gloria ges ut av Strängnäs Domkyrkoförsamling med Aspö. Telefon: 0152–245 00 E-post: strangnas.domkyrkoforsamling @svenskakyrkan.se Webb: svenskakyrkan.se/strangnas
Post- och besöksadress: Biskopsgränd 2, 645 30 Strängnäs Omslagsbild: Magnus Aronsson Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos, sofie.kalodimos@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm VINTERN 2021
21am3245_innehall_27931.indd 3
3
2021-11-10 15:58:19
PORTRÄTTET VEM? Agneta Klingberg, chef på Kulturskolan i Strängnäs.
Hon basar över knökfullt hus Text: Thore Berggren Foto: Magnus Aronsson
”
»Vi träffar Agneta Klingberg på jobbet i Kulturskolan i Strängnäs. Ett hus mitt i stan, knökfullt av aktivitet. Rektorsrummet är för litet, ursäktar hon. Tre personer därinne blir för trångt. I stället sätter vi oss i korridoren utanför. Medarbetarna glider försiktigt förbi för att inte störa, men Agneta hälsar god morgon på var och en. De flesta kastar en nyfiken blick på fotografen Magnus och mig. Agneta märker förmodligen inte det. Hon pratar på och dricker kaffe ur en mugg med punkbandet Sex pistols logga. Det ska visa sig ha betydelse i vår berättelse.
Skulle vi lyckas baxa detta i hamn skulle jag vara otroligt nöjd.
4
AGNETA KOM TILL världen i det små-
ländska bibelbältet, i ett hem fullt av konst och musik. Föräldrarna var utpräglade kulturmänniskor och att lära sig spela piano var ett ”icke förhandlingsbart inslag i barnuppfostran”. I kombination med att en fyra år äldre storasyster, Ann-Sofi, redan fanns på plats blev pianospelande minst sagt betydelsefullt för bebis-Agneta. Under sina första levnadsår var hon bokstavligen marinerad i storasysters ständiga pianoövande. Sådant
kan förmodligen bara sluta på ett av två sätt: irriterat syskonbråk eller incitament till tävlan. I Agnetas fall det sistnämnda. Vem skulle bli den bästa pianisten? DEN FÖRSTA TÄVLINGSARENAN blev
kommunala musikskolan i Tranås. Där var man inte sen att notera Agnetas talang och ordnade så att hon fick en egen nyckel till skolan. Detta för att komma åt att öva när storasyrran, i kraft av den äldres rätt, hävdade förtur till familjeinstrumentet. Musikskolan blev Agnetas andra hem. Varje dag var hon där och övade. Det fick effekt på tävlingen, sakta men säkert knaprade hon in storasyrrans fyraåriga försprång och när båda nått studenten stod det oavgjort. Det är här punkbandet Sex pistols kommer in i historien. Punken var mer än en musikstil, den var en proteströrelse mot allt kommersiellt. Man gjorde musik själv och förkunskaper var helt onödiga. Det skulle vara uppkäftigt och bokstavligen både synas och höras att musiken var hemmagjord. En slags aggressiv ”gör det själv”-musik. För 18-åriga Agneta gick punken all-in. En översköljande dusch för själen. Hela hennes musikaliska föreställningsvärld förändrades,
liksom självbilden och den långa tävlingen mot syrran. Det där med att sitta i vacker klänning längst fram på konsertscenen som pianosolist, insåg hon var mer syrrans grej än hennes egen. Själv ville hon i stället hjälpa andra att upptäcka vad hon själv hade upptäckt. Musikutövandets fantastiska förmåga att hjälpa en att förverkliga och hitta sig själv. Resa sig och ta plats. Nå upp till sin fulla potential med allt som följer av det. Punkens själva kärnidé, skulle man kunna säga. Tillsammans med några likasinnade ockuperade hon en uttjänt skolbyggnad som kommunen degraderat till rivningsobjekt. Där skulle det bli replokal var tanken. Här kom pappa till hjälp. Han hade goda insikter i kommunal förvaltning och förmedlade kontakt. Den erfarenheten blev den första byggstenen till det som senare skulle bli en karriär som kulturskolechef, anser hon nu efteråt. Men först gällde det att slutgiltigt sätta oavgjort i tävlingen. KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN i Stockholm (KMH), dit hade storasyster kvalat in några år tidigare och för Agneta gick det samma väg. Den som vet vad det kräver förstår att det vi talar om är stort.
VINTERN 2021
21am3245_uppslag_spalt_27932.indd 4
2021-11-10 15:58:21
Det som fick Agneta Klingberg att börja som chef på Kulturskolan i Strängnäs var själva huset.
7
SNABBA
Porten till KMH tränger sannerligen inte vem som helst igenom. På KMH stötte hon ihop med internationellt kände Eric Ericson som var professor i kördirigering. Han hade bildat en vokalensemble för att studenterna skulle få övningsmaterial. Skulle det vara nåt för studenten från Tranås som hade en så vacker röst? Agneta var först ointresserad, avancerad körsång var så långt från punken man kunde komma. Men efter ett tag stod det klart att det fanns en ekonomisk ersättning inblandad i erbjudandet. Det tog skruv. Resten är som man brukar säga historia. Agnetas kontra-alt visade sig med Ericsons hjälp ha bärkraft hela vägen till den svenska köreliten.
Efter examen öppnade en av landets mest avancerade blandkörer, Radiokören, dörren för henne. Engagemanget i Radiokören var ett avlönat halvtidsjobb, som i kombination med att vara pianolärare på Nacka musikskola, räckte för försörjning. Och så rulllade det på. Ända till 2005 då hon kände att hon ville komplettera sina erfarenheter med administration och ledarskap. DET FANN HON i jobbet som inspicient i Sveriges Radios symfoniorkester, ett jobb som innebar konsertplanering, rekrytering, personalplanering, rekvisita och sånt. Med det i bagaget fick hon till slut chansen att också pröva
Tror jag på: Att hjälpa andra. Tror jag inte på: Systemkollaps. Gör mig glad: Andra satsen i Beethovens nionde symfoni. Gör mig arg: Förtryck. Vad jag är bra på som få känner till: Hitta på godnattsagor. Önskar jag mig just nu: Att vi lyckas avvärja klimathotet. Fråga jag hellre skulle vilja ha än de jag fick: Hur kulturlivet har påverkats av pandemin. Men det skulle inte bli ett kort. svar.
sig som högsta ledare när Göteborgssymfonikerna berättade att de hade en ettårig vakans som orkesterchef att erbjuda. Det blev hennes första chefsjobb och på den vägen har det fortsatt. År 2008 blev hon rektor för Kulturskolan i Strängnäs. Vad lockade dig till Strängnäs?
– Jag visste inget om Strängnäs. Jag hade åkt igenom några gånger, men före anställningsintervjun inte stannat någon längre tid. Det var huset som tände mig. Redan då fanns Kulturskolan där vi fortfarande finns. Ett helt hus fyllt av ambitiösa kulturelever! Det fanns en sällsamt gedigen identitet i huset. Det kändes som att komma hem. Och sen då? När du väl börjat ditt jobb här?
– En tidigare chef hade introducerat drama i skolan. Jag tänkte att jag ville fortsätta att utveckla undervisning i fler konstarter än musik. Det första som tillkom under min tid var cirkus. Det drog vi i gång 2009. Hur fick du den idén? Fanns cirkusutbildning i andra kulturskolor?
– Mina egna barn hade gått i cirkusskola i Nacka och de som drev den utbildningen bodde i Strängnäs. På så sätt blev det naturligt att börja i den ändan. Sedan dess har vi också utvecklat film, dans, bild och keramik. Det har blivit väldigt lyckat. Vad har du i pipeline, så att säga?
– Just nu sitter vi fast i ett hus som inte går att göra så mycket mer i. Det är bokstavligen knökfullt. Vi behöver växa vår verksamhet för att kunna möta efterfrågan. Ett sånt arbete pågår har vi läst i tidningen.
– Det stämmer. Kulturnämnden har tagit beslut att bygga om Multeum till ett samlat kulturcenter. Där ska Kulturskolan, fritidsgården, biblioteket och scenproduktionen samlas på ett ställe. Även om Kulturnämnden tagit ställning återstår fler personer att övertyga. Jag kan bara hoppas. Det är politikerna som trycker på startknappen. Men en sak är säker. Skulle vi lyckas baxa detta i hamn skulle jag vara otroligt nöjd med min gärning i Strängnäs. VINTERN 2021
21am3245_uppslag_spalt_27932.indd 5
5
2021-11-10 15:58:22
MUSIK
Olle Lindberg tar sig an Henry Wadsworth Longfellows dikt.
Nytt verk avslutar julhelgen Foto: ULF TJÄRNSTRÖM
Foto: GETTY IMAGES
På trettondedag jul sker uruppförandet av The three kings av Olle Lindberg, ett nyskrivet verk för kör, orkester och sopransolist i Strängnäs domkyrka.
”
– Verket börjar med en strof om hur kungarna rider västerut mot Betlehem. Deras ritt fick en rytm som mynnade ut i lite storbandsfeeling. Texten föder mycket, men genre, tempo, styrka påverkas också av att jag strävar efter kontraster och överraskningar. På ett ställe får kören agera
På ett ställe får kören agera folkmassa, precis som i Bachs passioner.
6
folkmassa, precis som i Bachs passioner. I en klassisk fuga betygar folket sin lojalitet med kung Herodes. Efter körens affekterade utrop kommer ett coolt jazzinspirerat solo, och därefter ett ganska svängigt körstycke, säger kompo-
sitören Olle Lindberg. Varifrån kom idén att göra ett verk just för trettondedag jul?
– För mig som frilansmusiker försvann alla spelningar i ett slag med pandemin och jag fann mig strandad hemma utan jobb. Jag hörde mig för på olika håll om någon var intresserad av nyskriven musik. Torvald Johansson svarade att domkyrkoförsamlingen ville ha ett musikverk för trettondedag jul. Vi kom snabbt fram till att verket skulle vara utifrån de tre kungarnas perspektiv. Jag fann en dikt av den amerikanske poeten Henry Wadsworth Longfellow, The three kings. Jag ville att den långa dikten skulle vara som en berättelse där man får bilder längs med vägen. Den här gången började du i texten, men är det också så att du som kompositör har musikslingor i huvudet som du kan plocka fram när det passar?
– Sådant finns alltid. Ibland kommer tillfället att förverkliga favoritidén. Den här gången visste jag att jag ville börja med en sär-
skild rytm. För att skapa rätt stämning och komma in i berättelsen fick en trummad darbuka-rytm leda oss till tiden och platsen för Jesus födelse. Din musikaliska bakgrund är influerad av flera olika genrer. Hur har det fått prägla stycket?
– Jag är uppvuxen med jazz, folkmusik och klassiskt. Till det har jag lagt sådant som jag vuxit upp med, rock och pop, och så skapat mitt tonspråk. När jag skriver vet jag de stora dragen – inledningen, några vändningar jag vill ha med och hur jag vill binda ihop det på slutet – men däremellan är det mycket intuition och sådant som kommer av erfarenhet. Vad kan den som kommer på konserten den 6 januari förvänta sig att få höra och uppleva?
– Jag hoppas och tror att de kommer att få ett underhållande stycke. De kommer att få vackra avsnitt, häftiga avsnitt, rytmiska avsnitt, klanglig omväxling, och en doft av orienten. Carina Öjermo
VINTERN 2021
21am3245_ensiding_27933.indd 6
2021-11-10 15:59
KRÖNIKA
Finns det plats för en glad kaffepaus på kyrkogården?
V
i tyckte att vi hade hittat en utmärkt plats för kaffepaus. Vårt lilla sällskap på fyra personer och en hund njöt av eftermiddagssolen bland tallarna. Någon skickade runt en kakburk, vi pratade lågmält om livet. Kanske skrattade vi åt något dråpligt. Efter ett par timmars promenad i de vackra omgivningarna på Södra kyrkogården i Strängnäs var det skönt att slå sig ner i gräset och vila benen. Då hördes plötsligt en upprörd röst: ”Ursäkta, vet ni inte att det här är en kyrkogård?” Ett medelålders par passerade oss och kvinnan var märkbart irriterad. ”Det här är en minneslund, tänk om någon strött ut aska där ni sitter. Visa lite respekt!” Självklart bad vi om ursäkt, plockade ihop våra saker och bröt upp. Till vårt försvar ska sägas att från den plats där vi satt såg man inte själva minneslunden med hållare för blommor och ljus. Men den var där i närheten. Vi borde ha kollat bättre.
”
Vår svenska sed kring allhelgona är inte riktigt på den nivån, men har blivit en populär kyrklig högtid.
Tänk om vardagen innehöll fler tillfällen att prata om döden, att gråta en skvätt. Folk gillar att mötas på kyrkogården, se på ljusen och prata. Har kyrkogårdsförvaltningen tänt grillen och bjuder på korv så tackar många ja. Å ANDRA SIDAN sa en god vän att hon går till
sin sons grav vid tidpunkter när det inte är så mycket folk. När det är färre störande ljud. Så visst behöver kyrkogården ge det nödvändiga utrymmet för lugn och ostördhet. Men kanske är behovet av stillhet på kyrkogården ett uttryck för att sorgen knappt får plats någon annanstans i tillvaron? Tänk om vardagen innehöll fler tillfällen att prata om döden, att gråta en skvätt. Då kunde kyrkogården vara en plats där även skratt och vardagsprat var välkommet. För livet och döden går hand i hand, även på en kyrkogård.
SAMTIDIGT KAN JAG fundera över kvinnans starka reaktion. Är det bara sorg som får plats på kyrkogården? Eller kan glädje få utrymme också? I andra länder finns traditioner av att till och med ha bjudningar bland gravarna. Mest känt är kanske mexikanska ”Día de muertos”, De dödas dag, då man äter och dricker vid graven.
Miriam Arrebäck
Prästkandidat Strängnäs stift Foto: PRIVAT
DETTA GÄLLER PÅ VÅRA KYRKOGÅRDAR » Församlingen önskar att kyrkogårdarna ska vara en miljö och en plats dit människor vill komma för att besöka en grav men också för att söka lugn, en plats för kontemplation. Det säkerställs genom skötsel av gemensamma och allmänna delar men också av de
enskilda gravrättsinnehavarnas insatser. » Besökare välkomnas att besöka våra kyrkogårdar och förväntas att uppträda med respekt för platsen och för andra besökare. Det går bra att ta med sig hunden på kyrkogården men den ska hållas kopplad.
» Fordonstrafik är tillåten på vägar till och från parkeringen inom Södra kyrkogården. Vid särskilda skäl kan tillstånd beviljas att trafikera övriga vägar. Det är viktigt att de skyltade parke-
ringsplatserna används då parkering på annan plats kan försvåra framkomligheten. Källa: Bestämmelser för Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspös kyrkogårdar Beslutad av kyrkogårdsutskottet 2017-06-12 Foto: GETTY IMAGES VINTERN 2021 7
21am3245_ensiding_27934.indd 7
2021-11-10 15:58:14
KORSORD
!
GRATTIS!
Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: » Jerker Melin och Tomas Wahlqvist
JULKRYSSET GÖR SÅ HÄR Märk kuvertet ”Korsord” och sänd in lösningen till: Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö Biskopsgränd 2 645 30 Strängnäs Vi vill ha ditt svar senast den 16 januari. » Bland de rätta svaren lottar vi fram två vinnare som får domkyrkans egen te-blandning. Lycka till! 8
Namn:
Foto: GETTY IMAGES
Adress: Postadress: Telefonnummer:
VINTERN 2021
21am3245_korsord_27935.indd 8
2021-11-10 15:58:27
PROFILEN KORT OM...
Steve Sjöquist Ålder: 65 år Familj: Man och många kära vänner Bor: Stockholm Aktuell med: Kyrkokalendern 2021–2022 (Verbum)
”Det är fint att ha ett sådant här jobb”, säger Steve Sjöquist. Foto: MARCUS GUSTAFSSON
STEVE SJÖQUIST
Sjukhusdiakonen som vill vara en röst för andra
»Hans engagemang till livet och till andra människor började redan vid konfirmationen. Han var ett tänkande barn och den vänliga konfirmationsprästen lyssnade till hans frågor, och tron växte. Steve Sjöquist blev själv konfirmandledare och senare församlingsassistent. Som 25-åring flyttade han till Göteborg, där han fick ett arbete på habiliteringen och började jobba med barn med fysiska handikapp. –!Jag har alltid varit en röst för dem som inte kan prata för sig själva, säger Steve. DET VAR 80-TAL och i Göteborg
mötte Steve en kyrklighet som han tidigare inte hade stött på. Där fanns ett motstånd till kvinnliga präster och till homosexualitet. Men Steve hade aldrig känt att han hade behövt dölja den han var eller tiga för sin existens. Han stod upp för sig själv och för andra. –!Jag har varit trygg i mig själv och det har i grunden med min kristna tro att göra. Ingenting som
21am324_profilen_27820.indd 9
är mänskligt är farligt. Jag brukar säga ”Vad skulle Jesus ha gjort? Jo, han skulle protestera mot oförrätterna”. Så för att överleva måste jag engagera mig. Och engagera sig har han alltid gjort. Under Pride 2021 fick Steve Sjöquist ett pris. Nomineringen handlade om att han ”varit en röst för andra” under sitt mångåriga engagemang i hiv-frågor. När hiv och aids härjade som mest, på 80-talet, så visste Steve att han måste testa sig. Han drog sig in i det längsta och bestämde sig för att göra hiv-testet i Stockholm, där ingen inom vården kände honom. Så en novemberdag fick han vad som då var att se som en dödsdom. –!Jag hade varit så nervös innan, men när jag fick beskedet så blev jag lättad. Då visste jag vad
”
som skulle hända, säger han. Många av Steve Sjöquists vänner överlevde inte sjukdomen, han förlorade många de åren. Han själv tog sig igenom några riktigt kämpiga år med sjudomen. I DAG JOBBAR han som diakon på Sjukhuskyrkan på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Också här har han med sig den tillit och den kristna människosyn som har präglat honom i livet. –!Mycket av mitt jobb handlar om att bara komma, lyssna och vara närvarande. Och även om vi lever i ett sekulariserat samhälle så betyder min krage något. Patienterna vet att de kan säga vad som helst till mig, utan att det hamnar i någon journal. Det är fint att ha ett sådant jobb, tycker jag.
Sofie Kalodimos
Jag har varit trygg i mig själv och det har i grunden med min kristna tro att göra. Ingenting som är mänskligt är farligt. VINTERN 2021
9
2021-11-10 15:20:55
TEMA
LJUD
10
Mörkret förstärker julens klang
ÅRSTID 20XX
21am324_tema_27821.indd 10
2021-11-10 15:20:39
g
Bjällerklang. Gläns över sjö och strand. Brasans sprakande i ottan. Julen är fylld av ljud som vi förknippar med högtiden. Kanske beror det på att vintermörkret som förr var väldigt påtagligt skärper våra sinnen. Text: Mats Karlsson Illustration: Namn Namn
ÅRSTID 20XX
21am324_tema_27821.indd 11
11
2021-11-10 15:20:40
n TEMA LJUD
”
är mörkret faller öppnas portar till en annan värld. Svårt kanske att förstå för dagens stadsmänniskor, som ständigt omges av ljus och ljud. Men i det gamla bondesamhället var gränsen skarp mellan sysslornas dag och vilans natt. När mörkret föll blev det tyst, och minsta ljud som bröt denna tystnad kunde blir dramatiskt. De mörka höst- och vinterkvällarna var sångernas och berättelsernas stund. Samlad vid brasans falnande lågor försökte husfolket suga åt sig av den sista värmen innan nattning. Skickliga historieberättare drog nytta av stämningen och förmedlade sägner om knytt och otyg, ibland skrämmande och sedelärande berättelser om Hin onde i dunkel förklädnad, om småfolket under jorden och annat skrymt man gjorde bäst i att hålla sig undan. Vid stockelden i skogskojor är det inte konstigt om
Man hade tid för varandra. Berättelserna traderades och vreds till lite, formulerades om med egna ord. Kerstin Holm Söderkvist, museipedagog
12
mörka nattskogens alla ljud, knäpp och fåglars dova rop från myr och berg broderades ut till sagor om rån, huldror och illdådare. I mörkret gick ingen säker. I Harry Martinsons Vägen till Klockrike kommer luffaren Bolle till ett ställe där folk kurar skymning i köket. Det pratas om gastar som håller igen vagnar och hejdar hästar: ”Man pekade ut vissa gatställen. Där hade det hänt. Och Bolle visste att de inte ljög. Vid sådana gastställen skyggade hästen plötsligt till och vägrade att gå. Ibland blev han så skrämd att han alldeles mattade ut sig med stegringar och ryggningar.” Men så fanns det ett ljus.
D
et är lätt att föreställa sig forna tiders julotta som vi lärt oss av gamla jultidningar, böcker och film hur den firades: Bonden med familj i tjocka fårpälsar far fram med häst och släde mellan stora snövallar, facklor på kuskbocken och bjällerklang från ekipage efter ekipage på väg till kyrkan – som var socknens mest upplysta plats, jämte möjligen någon herrgård. Men det är en mycket exklusiv bild. –"Man använde bjällror för att det var vackert, men också för att tala om att man hade häst på gården. Det hade långt ifrån alla, berättar Kerstin Holm Söderkvist, museipedagog på Skansen, som bland annat leder mörkervandringar. Vax- och stearinljus var också dyra, de slösade man inte på! De som hade tog ofta bara fram dem till jul. Men även allmogens talgljus mätte rikedomen.
VINTERN 2021
21am324_tema_27821.indd 12
2021-11-10 15:20:41
Kanske hade de bara 15 stycken, som skulle räcka hela den mörka årstiden. Antalet berodde på hur många får som fanns på gården. Men i ljuset samlades man och sjöng julsånger, pratade och berättade historier. När vedspisen och fotogenlamporna kom under andra halvan av 1800-talet ändrades förutsättningarna. Men trots att samlingspunkten vid öppna elden försvann fanns få nöjen i hemmen före radion. Man skötte underhållningen själv. –!Man hade tid för varandra. Berättelserna traderades och vreds till lite, formulerades om med egna ord. De förändrades som i viskleken, men kretsade ofta kring oskrivna regler i hushållet med varningar för Brunnsgubben, Källargubben och Näcken, säger Kerstin Holm Söderkvist. Berättelserna ackompanjerades av brasans sprakande och knäppande, men också av vindens vinande kring knuten. I mörkret är alla ljud tydligare, och i skumrasket utanför kan knotiga trädgrenar förvandlas till skrämmande figurer.
Underhållning skötte man själv i det gamla bondesamhället. Då samlades man runt elden och berättade historier.
är Skansen grundades i början av 1890-talet av folklivsforskaren Arthur Hazelius visioner att friluftsmuseet skulle upplevas med alla sinnen. Då, långt före radio och tv, förlitade vi oss mer på hörseln, medan synen i dag har blivit vårt viktigaste sinne. Skansens mörkervandringar startades för 30 år sedan av etnologen Jan Garnert, som i sin bok Ut ur
Kerstin Holm Söderkvist
N
21am324_tema_27821.indd 13
mörkret utforskat bland annat sambandet mellan mörker och ljud. Mörkret har en suggestiv inverkan på berättelserna, konstaterar han. Om de inte hade berättats ”i ytterst nödtorftigt upplysta arbetarstugor med mörkret stående som en svart vägg utanför, då skulle dessa historier mista det mesta av sin spänning. Berättade i stora höga rum, upplysta med massor av ellampor, där verkar dessa historier ganska urvattnade”, skrev en uppgiftslämnare som svarat på en frågelista om mörker från Folklivsarkivet i Lund. Skansens guider har med sina tidsenliga kläder lagt till en dimension i berättandet. När hucklet åker på förvandlas guiden till en gumma från 1800-talet. –!Sedan ringer jag i vår magiska getskälla. Det är en tidsmaskin som tar oss tillbaka 120 år i tiden. När den klingar blir det tyst bland deltagarna. Vi berättar fabler och skrönor vid elden – och när vi ringer i skällan igen kommer vi tillbaka till nu, säger Kerstin Holm Söderkvist.
S
amtidigt som vinterns och julens ljud förstärks av årstidens kvällsmörker så dämpas de av snön, åtminstone där mycket snö fallit. Höga vallar kan effektivt utplåna ljudet av bilar, som kommer farligt nära innan en vintervandrare lägger märke till dem. Snön bidrar också till den stillhet som präglar årstiden. På 1990-talet började mörkervandringar bli populära, och i dag är floran mycket stor. Det ordnas
»
VINTERN 2021
13
2021-11-10 15:20:42
TEMA LJUD
”
Oavsett hur fattig du var, hur få hästar, får eller lyktor du hade så fanns ljuset i sockenkyrkan.
»
spökvandringar, mörkervandringar i gruvor med pannlampor, på hembygdsgårdar, i skogen och på fjället. Tysta vandringar arrangeras av församlingar, konstföreningar, natur- och friluftsorganisationer. En tyst vandring ordnad av Färgfabriken i Stockholm marknadsförs som ”ett rörelsebaserat konstverk som rör sig i landskapet, på gränsen mellan stad och natur. Alla medverkande är både betraktare av, och deltagare i konstverket. Under vandringarna rör vi oss i grupp under tystnad för att skärpa våra sinnen och få nya perspektiv.” Tystnad och möjligheten att upptäcka ljud som annars dränks i stadens larm och sorl har blivit hårdvaluta. Kanske när vi en längtan efter de mer lågmälda nyanserna i ljudbilden kring oss. En sådan som Dan Andersson skaldade om 1917, i dikten Jag har drömt: Jag har drömt, att när alla stjärnor skina, över vildmark som viskar, vad i ensamheten hänt, att alla vindar som kring tjärnlanden vina, skulle lära mig att kväda vad jag känt.
D
e mest rogivande ljuden omkring oss finns i naturen. Liksom i cumulusmolnens former finns slumpvis upprepade mönster i forsens brus, bäckens porlande och vågornas skvalp. Det finns i vindens sus i trädkronorna. Allt detta stimulerar det parasympatiska nervsystemet inom oss, har forskare konstaterat. Det är ett
14
VINTERN 2021
21am324_tema_27821.indd 14
2021-11-10 15:20:44
Museipedagog Kerstin Holm Söderkvist leder mörkervandringar på Skansen.
system som aktiveras vid vila. Till skillnad från allt vi matas med via mobiler, datorer och tv-apparater är inte naturen full av information. Den kräver inte vår aktiva uppmärksamhet och tröttar ut oss. Den ger oss ro. I denna fraktala familj ingår även eldens sprak. Att brasan lockat till samvaro har alltså inte enbart med värme och föda att göra. Med brasans knaster i öronen är det lätt att falla i meditativ slummer. Fast även den bilden är kanske, som bjällerklangen, en smula romantiserad. Att kväll efter kväll sitta kring öppna spisen med samma människor medan mörkret sänker sig kan säkert ha varit tröttsamt då och då. Fast den som drog sig undan i ett hörn fick betala ett pris: det blev både mörkt och kallt.
E
n sak är dock sann. Oavsett hur fattig du var, hur få hästar, får eller lyktor du hade så fanns ljuset i sockenkyrkan. Till julen lystes den upp särskilt mycket, som stjärnan en gång tändes i öster. Och där ringde klockorna till julotta med Gläns över sjö och strand och andra psalmer, som säkert sjöngs även hemma. Men i kyrkan var det ändå en annan sak. Här ersattes de lågmälda berättelserna i eldens fladdrande sken av salvelsefull predikan om herrens ankomst och herdarnas tillbedjan, här basunerades psalmerna ut med 40 pipor. När julen kom vek mörkret hädan. För en stund fylldes livet av både ljus och ljud i övermått.!
VISSTE DU ATT...
» ... Folklivs-
arkivet i Lund skickade ut en frågelista 1987 för att ta reda på hur man såg på ljus och mörker förr. Här är några av svaren de fick in: Person i Småland, född 1921: » Det fanns många små lador där nattvandrare kunde söka skydd och när folk gick förbi dessa lador kunde de höra ljud inifrån dessa och samtidigt skrämde de upp varandra. Person i Halland, född 1929: » Det berättades ju de mest otroliga spökhistorier om alla möjliga och omöjliga väsen. T.ex. om irrblossen på sumpmarkerna som var osaliga människor som irrade omkring, det var uggleskrik som förebådade ond bråd död o.s.v. Person i Småland, född 1919: » ”Odens jakt”, som var en samling fåglar, vilka vet jag ej, som under nattliga flygningar frambringade ett tjutande, otäckt läte. Den som då inte hastigt strök av sin huvudbonad och böjde på skallen kunde få den avkapad jäms med axlarna.
VINTERN 2021
21am324_tema_27821.indd 15
15
2021-11-10 15:20:45
PORTRÄTTET
Maxida Märak, rappare och skådespelare:
Jag har valt ljuset och att inte gå ner mig Hon är rappare, skådespelerska och lokalpatriot. Hon är aktivist, mamma och hemmakatt, som lämnade storstadspulsen för hembyn. Som gick ifrån en bitter vårdnadstvist till att bli bästa vän med sitt ex. I höst syns Maxida Märak i Så mycket bättre. Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Gustav Kaiser
”
»På exakt utsatt tid dyker hon upp på kaféet där vi stämt träff. Ser inte alls så där stenhård ut som hon gjort i alla tidningsklipp jag rotat fram under researcharbetet. Nej, Maxida Märak ser tvärtom både avslappnad och harmonisk ut. –"Jag mår bättre än vad jag har gjort på länge, konstaterar Maxida och slår sig ner med en kaffe.
!Gruvbolagen har så mycket pengar så att de kan slå ut dig direkt om de så önskar.
16
Så mycket kallprat behövs inte. Istället halkar vi direkt in på allvaret. Det som för de flesta intervjupersoner krävs en rejäl stunds småprat för att ens kunna närma sig. Maxida har inga problem med att prata om det där jobbiga och svarta. Precis som hon inte har några problem med att prata om det där roliga och ljusa.
Klart är att det har varit några tuffa år. År där Maxida har pendlat mellan lägenheten i Stockholm och Jokkmokk. För det var där dottern NikeSunnas pappa bodde, och det var där NikeSunna är född. Så när Maxida efter separationen från NikeSunnas pappa valde att flytta 100 mil bort från Jokkmokk till Stockholm, blev det långa resor för att lämna över dottern. Det var … tufft. –"Men det fanns ju en orsak till att jag flyttade ifrån Jokkmokk. Precis lika idyllisk och mysig som småstadsmentaliteten kan vara, lika brutal kan den vara om man på något sätt beter sig fel, eller bryter mot normerna, konstaterar Maxida. HON VET. FÖR Maxida gick emot strömmen. När
Maxida, som är del av en stor samesläkt, tog strid för samernas rättigheter och protesterade mot det planerade gruvbygget i Jokkmokk mötte hon en hatstorm utan dess like. –"Gruvbolagen har så mycket pengar så att de kan
»
VINTERN 2021
21am324_portrettet_27822.indd 16
2021-11-10 15:21:09
”Jag har valt att vara glad”, säger Maxida Märak.
VINTERN 2021
21am324_portrettet_27822.indd 17
17
2021-11-10 15:21:19
PORTRÄTTET »
slå ut dig direkt om de så önskar och om du går emot deras vilja, säger Maxida. Hon beskriver den fruktansvärda stämningen i Jokkmokk mellan 2013 och 2014 då gruvbolaget arbetade som hårdast för att få igenom sina planer. Antingen var man för gruvbygget, eller så var man emot. För traktens samefamiljer skulle gruvbygget bland annat innebära att renbetesmarker skulle försvinna. För andra familjer i Jokkmokk skulle gruvbygget innebära en chans att tjäna stora pengar snabbt. –"Jag, och flera med mig, protesterade, och när folk i byn insåg att det vi gjorde faktiskt spelade någon roll väcktes ett starkt hat, säger Maxida. Hon berättar om hur grannar målade glåpord på varandras hus, hur man hängde dockor i naturlig storlek i folks trädgårdar. Hon berättar om hot och förföljelse. –"När NikeSunnas pappa och jag gick på stan spottade folk efter oss. En gång när NikeSunna bara var 1,5 år och jag gick på Jokkmokks marknad med henne i barnvagnen kom en man springande mot oss. Han välte barnvagnen med NikeSunna i, berättar Maxida.
Genom Maxida Märaks deltagande i ”Så mycket bättre” blir hon än mer igenkänd hos svenska folket. Foto: TV4/CMORE
MEN DET SOM Maxida och de andra aktivisterna
gjorde spelade roll. Även om gruvplanerna inte är definitivt nedlagda än är de tillfälligt stoppade, och beslutet ligger nu hos regeringen. Hon är allvarlig när hon pratar om det som händer. Menar att det
”
Jag kan inte förstå hur man inte kan ta ställning i vissa frågor, för mig är det en självklarhet.
i det närmaste handlar om att man tar ifrån en hel folkgrupp deras möjligheter att försörja sig. Du utsattes för både hat och hot under den här perioden. Vad fick dig att orka fortsätta protestera?
–"För mig finns inga alternativ. Jag stod på mig av den enkla anledningen att jag inte kan leva med mig själv annars. Och även om hon beskrivs som en politisk person, och även om det i princip är omöjligt att skriva en artikel om henne utan att nämna ordet ”aktivist”, vänder hon sig mot epitetet. –"Jag kallar mig inte aktivist. Jag kan inte förstå hur man inte kan ta ställning i vissa frågor, för mig är det en självklarhet. Man behöver inte vara aktivist för det. UNDER DEN HÄR perioden separerade Maxida och
NikeSunnas pappa Mattias. Separationen blev jobbig. Men även om det var några tuffa år, som efter de flesta separationer, lyckades paret med konststycket att gräva ner stridsyxan. Något som ser lätt ut på papperet, men som är nog så svårt i verkligheten. Det vet alla som någon gång försökt. –"Det som har hänt, det går inte att ändra på. Vi kan
18
KORT OM...
Maxida Märak Ålder: 33 år. Familj: Dottern NikeSunna, 8,5 år. Gör: Artist, sångerska, jojkare, skådespelerska och människorättsaktivist. Bor: I hus i Jokkmokk. Aktuell med: Deltar i Så mycket bättre och nytt album på gång.
ju aldrig ändra på historien. Men det du kan påverka, det kan man försöka ändra på. Det andra, det är bara att släppa. Idag räknar Maxida NikeSunnas pappa till en av sina bästa vänner. De träffades när Maxida var 16 och blev ihop när hon var 19. Fyra år senare kom NikeSunna. –"Mattias är min enda och stora kärlek. Vi älskar varandra – han är ju mitt barns pappa. Jag litar till 100 procent på honom. Vi är ett jäkla teamwork och vi löser allt på volley. Vi har NikeSunna två dagar var, men ses ändå varje dag. UNDER DEN HÄR perioden gick Maxida in i den beröm-
da väggen. Karriären gick som på räls, men psykiskt och fysiskt orkade hon inte med tillvaron. –"På bara några veckor rasade jag i vikt. Jag bodde i princip på akuten, men fick ingen hjälp – ingen kunde svara på vad det var som hände, säger Maxida. Men på nätet engagerade människor sig. Det började talas om att Maxida led av ätstörningar, men istället för att visa empati, visade okända människor en hatisk sida. –"Jag blev så hatad för att jag gick ner i vikt. Själv var jag rädd, trodde att jag hade cancer och förstod inte vad som hände med mig, säger Maxida. Hon, som alltid varit superstark, som orkat allt, kände det som om hon åldrades hundra år. Någonstans här fattade Maxida mod till sig och stannade upp och började fundera på vad det var som var fel i livet. Hon insåg att hon levde en tillvaro som kanske såg bra ut utifrån, men som hon varken kände sig hemma i eller trivdes i. Insikten slog ner med en skräll inom henne när hon var i sina hemtrakter efter att ha haft ett möte med Same Fjällmuseum där hon sitter i styrelsen. Maxida skulle vidare till Norrköping för en spelning och dagen därpå skulle hon till Göteborg för ytterligare en spelning. –"Men innan turnébussen gick skulle jag ta en springtur i mina fjäll. Och då plötsligt började jag gråta. Där och då kände jag att, det här livet som jag lever, det är galenskap! Jag kan inte leva vidare i min låda i Hammarby Sjöstad, säger Maxida.
HENNES ÖGON GLITTRAR vid minnet. För när hon några timmar senare satte sig i turnébussen googlade hon ”flyttfirma”. Den första träffen visade en firma som hade halva priset på flytt. Maxida ringde och bokade in en flytt fyra månader senare. –"Då svarade personen i andra änden att priset bara gällde just den helgen. ”Men, det är ju torsdag idag”, svarade jag. Och det var det ju … Så, vi bokade flytten till söndag lunch, samma dag som jag skulle komma hem från Göteborg. Maxida skrattar. Hon är väl medveten om det klyschiga i uttrycket ”det var som om det föll en sten
VINTERN 2021
21am324_portrettet_27822.indd 18
2021-11-10 15:21:21
från bröstet”, men, bedyrar hon, det var exakt så hon kände där i turnébussen. Sedan gick allt fort. Hon ringde Mattias i Jokkmokk, bad honom fixa några förråd där hon kunde förvara flyttkartongerna och började sedan leta boende. Den första tiden bodde hon i en kusins hus, men idag bor hon i sitt drömhus. –!Precis före pandemin köpte jag Buss-Unos hus, ett gult hus precis intill skogen. Där, i det gula huset som byggdes 1974, på sina fjäll och i stugorna runtom i hemtrakterna, tillbringar numera Maxida all sin lediga tid. Oftast i sällskap av NikeSunna. –!Det är ett privilegium jag har, att kunna leva det liv jag gör. Här lever jag skogsmullelivet de luxe, förklarar Maxida. IDAG ÄR DET mycket som fallit på plats och Maxida
befinner sig exakt där hon vill vara, både geografiskt och i livet. Hon jobbar för fullt med sitt nya album, och när vi ses har hon bara några timmars paus från jobbet i studion. –!Jag planerar också en större turné nu i vår och har släppt två nya singlar. För Maxida har musiken alltid varit en naturlig del av livet. Hemma i familjen Märak har det alltid spe-
Idag är det mycket som fallit på plats och Maxida Märak befinner sig exakt där hon vill vara, både geografiskt och i livet.
lats mycket musik, och hennes mamma var skådespelerska och dansare. –!Jag tyckte om att uppträda redan som liten och jobbade bland annat två år på Sameteatern. Men även om hon har en lång bakgrund som skådespelerska var det i Glada hälsningar från Missångerträsk och dokumentärserien Sapmi sisters som Maxida blev ett känt ansikte för svenska folket. I och med sitt deltagande i Så mycket bättre är sannolikheten stor att hon kommer att bli igenkänd i än större utsträckning. Hon har dessutom haft en av rollerna i SVT-serien Midnattssol, en serie som delvis baserades på hennes egna erfarenheter. –!Visst kan jag sakna skådespelaryrket ibland, men just nu finns det inte riktigt utrymme för det. Nej, Maxida väljer vad hon vill lägga sin tid och sin kraft på. NikeSunna är fortfarande liten och går i samisk skola. Och musiken är Maxidas yrke. Maxida Märak har skapat en tillvaro hon vill leva i. I och med flytten tillbaka till Jokkmokk får hon det bästa av två världar. Här kan hon kombinera sina fjäll med sin musik. Och hon får vara nära dem som betyder något för henne. –!Jag har valt att vara glad. Jag har valt ljuset och att inte gå ner mig. Och faktiskt är jag lyckligare idag än när jag var barn. l VINTERN 2021
21am324_portrettet_27822.indd 19
19
2021-11-10 15:27
LIVSKUNSKAP VEM? Psykolog Maria Farm, 46, som hjälper människor med social ångest:
Våga släppa strålkastarljuset du vänt inåt Text: Sofie Kalodimos Foto: Mikael M Johansson
”
»Att tala inför folk, eller att göra sin röst hörd, är en av vår tids största rädslor. Men varför lider så många av social ångest? –!Vi blir rädda för situationer som är potentiella hot och skulle kunna skapa fara. Det kan vara lättare att förstå fobi för ormar, spindlar, trånga utrymmen, och mindre lätt att förstå ångest vid sociala situationer, säger Maria Farm, som är psykolog och terapeut. Hon menar att vi människor är sociala djur och oerhört viktiga för varandra. Historiskt behövde vi varandra för att kunna överleva. –!Att kunna anknyta till andra men också få andra att acceptera mig, gilla mig och släppa in mig, har varit förenat med ett starkt överlevnadsvärde. Och för de allra
flesta av oss är det också en njutning eller något väldigt positivt. MARIA FARM TAR emot många klienter med social ångest eller stark blygsel. –!Vad andra tycker och tänker om mig och hur jag tar mig ut i deras ögon, det är väldigt viktigt. Men de klienter som kommer till mig är oproportionerligt rädda, i relation till de sociala situationer de befinner sig i. De kan få katastroftankar kring vad som kan hända i en social situation där de ska prata med någon, presentera något eller gå på dejt. Det är katastroferande tankar och också en låg tilltro till den egna förmågan att hantera sociala situationer, säger Maria.
Men om det är viktigt att bli
Många vill kontrollera sina kroppar mot hjärtklappning, rodnad, darr på rösten och så vidare.
20
VINTERN 2021
21am324_spaning_27823.indd 20
2021-11-10 15:20:42
En sak som upprätthåller rädslan kring social ångest är att man har ett starkt fokus inåt, mot sig själv, menar Maria Farm.
KORT OM...
Maria Farm Ålder: 46. Yrke: Leg psykolog, leg psykoterapeut, författare. Familj: Gift med barn och bonusbarn. Bor: Stockholm. Gillar: Skriva, läsa och dansa västafrikansk dans. Aktuell: Med boken här nedan.
Han är så bra på att ta egentid. Jämställdhet i praktiken Maria Farm Natur och Kultur
21am324_spaning_27823.indd 21
godkänd av flocken, är det då inte viktigt att kunna göra sig hörd? Att våga prata?
–!Absolut. Men rädslan för vad de andra ska komma att tycka, om det man säger duger eller är vettigt, den kan bli för mycket. Man har så höga krav på sig själv; man får inte tappa tråden, rodna, säga något oöverlagt, darra på rösten, få hjärtklappning och så vidare. MÅNGA HAR TANKAR kring hur de ska uppfattas och på att det som sägs ska vara korrekt. En del planerar i detalj vad de ska prata om dagarna innan en fest. Det blir ett starkt fokus på den egna prestationen. –!Det riskerar att bli precis det man är rädd för – lite stelt. Och man uppfattas kanske som nervös när man inte svarar flexibelt mot omgivningen. Men att vara i en social grupp handlar ju mycket om att kunna anpassa sig, ”jaha, nu pratar vi om det här, oj, nu sa han det där, och vad tycker jag om det …” Så att man liksom hänger med i diskussionen. Människor med social ångest är hämmade kring vad andra tycker och tänker och anpassningen till den sociala situationen blir svår. Det blir svårt att vara spontan.
Vad ska man göra om man är rädd för att ta plats? Vad ska man göra för att höras?
–!De frågorna har många svar. Det kan nog bero på skälet till varför man är rädd. Andras värderingar och omdömen, att andra ska vara väldigt negativa kan vara en orsak. Men det kan också vara så att genus och kön kan inverka hämmande. Det är svårare för kvinnor att göra sin röst hörd i vissa diskussioner och debatter, kvinnosynen påverkar om kvinnor ska få uttala sig i expertpaneler och så vidare. Jag kan känna att jag som kvinna i en grupp med många män måste ta för mig mycket mer aktivt och kanske avbryta folk på plats ibland, för annars så lyfts jag inte fram, säger Maria. Hon menar att det handlar om vilken gruppering man befinner sig i. Etnicitet, genus och ålder kan vara skäl till att inte våga ta plats. –!En del män kan ha svårt att
»
VINTERN 2021
21
2021-11-10 15:20:48
Foto: SKYNESHER/GETTY IMAGES
LIVSKUNSKAP Att lära sig lyssna är en viktig del av att komma över sin sociala ångest, enligt Maria Farm.
till mig med väldigt höga, inre krav. Då brukar jag säga ”det här med att vara perfekt och alltid prestera på topp och alltid se jättebra ut är viktigt för dig?” – ”Ja, jo” – ”Så det är något du också uppskattar hos andra förstår jag? Att de alltid är perfekta, aldrig säger något tokigt och alltid presterar?” Och jag har aldrig varit med om att någon tycker det. Så det är väldigt bra frågor att ställa sig själv. Är det viktigare i dagens samhälle att kunna ta den här platsen än tidigare?
”
!Det är väldigt sällan någon svarar att det viktigaste hos ens vänner är att de aldrig rodnar.
»
göra sig hörda i frågor som handlar om barn, barnuppfostran eller hem. Det kan handla om förväntningarna på mig, från andra – om man av andra tillåts vara expert på området. Man kanske måste våga gå emot dem och ta sig rätten att liksom, ”jag är också förälder, fast jag är pappa” eller ”jag är också expert, fast jag är kvinna”. Handlar rädslan om såna skäl så kan man behöva peppa sig själv och stärka sig själv: ”Jag har rätt att ha en röst”. EN SAK SOM upprätthåller rädslan
kring social ångest är att man har ett starkt fokus inåt, mot sig själv, menar Maria. –!Många har som en strålkastare in mot kroppen. De vill kontrollera sina kroppar mot hjärtklappning, rodnad, darr på rösten och så vidare. De har däremot oerhört lite fokus utåt, på vad andra pratar om, vad de säger, hur de människorna verkar vara … och det blir tyvärr en självuppfyllande profetia. Om man inte lyssnar så kan man verka lite som att man inte riktigt hänger med eller att man inte passar in. För att undvika det tränar Maria 22
Farm sina klienter i att lägga fokus utåt, på andra människor i den sociala situationen. Man får lära sig lyssna. –!Man får träna på att våga släppa strålkastarljuset inåt och att verkligen aktivt lyssna: Vad pratar de om egentligen? Då ökar sannolikheten att man verkligen kommer på något att säga som passar. Eller om man väljer att bara lyssna den gången. MARIA TROR INTE att det är rod-
nad eller en darrande röst som människor minns i möten med varandra. Istället minns man och uppskattar andra värden. Hon tycker att man ska fråga sig själv vad man tycker är viktigt i social samvaro. Vad uppskattar man själv? –!Det är väldigt sällan någon svarar att det viktigaste hos ens vänner är att de aldrig rodnar. Det brukar snarare handla om att de är snälla, roliga eller att de ställer upp och finns där. Och om det är viktiga värderingar för dig så kan man ju anta att andra människor också tycker och tänker så, säger hon. –!Jag har många som kommer
?
VISSTE DU ATT...
» ... social
ångest debuterar i 95 procent av fallen hos unga människor, under 20 år. Det är fler kvinnor än män som drabbas. Ungefär hälften av alla som lider av social ångest har även generaliserat ångestsyndrom.
–!Vi lever i en tid där det faktiskt börjar hända saker vad gäller mångfald. Många röster tillåts höras, som det kanske inte var för 20 till 30 år sedan. Me too är ett bra exempel – man vågade börja prata om något som var dolt tidigare. Och uppropet på Sveriges Radio om olika representation, man kräver att bli representerad. Och i USA finns såna rörelser. Det har bland annat att göra med att minoritetsgrupper har växt i samhället. Det kommer fler människor från andra länder till exempel. Och fler kräver sin röst. Jag tänker att det är positivt att det är så, för vi blir alla rikare av flera perspektiv. – Så på ett sätt – ja, det har blivit viktigare och är viktigt. Men det är också viktigt att lyssna på andra. Jag märker mycket i mitt arbete vad som händer när man blir lyssnad på. När jag sitter med en klient som berättar en svår sak eller har känt sig maktlös, blivit kränkt eller varit nedstämd och jag då lyssnar och hjälper hen att sätta ord på känslorna, så finns det en oerhörd kurativ kraft i det. OCH FÖR MARIA Farm som är
psykolog och terapeut så ingår lyssnandet i hennes arbete. Men hon tycker att vi alla ska tillämpa lyssnandet mer i vår vardag. –!Det är viktigt att göra sin röst hörd – men det jag saknar är att vi också lyssnar på varandra och inte hamnar i pajkastningsargumentationer kring sakfrågor. Att man istället vågar lyssna och ta in andra perspektiv på allvar. För att bli lite rundare i sin världsuppfattning eller livsåskådning. Det är ganska spännande också!
VINTERN 2021
21am324_spaning_27823.indd 22
2021-11-10 15:20:52
HÅLLBARHET
SECOND HAND Dags att svida om till andras gamla mode
2018 var årets jullkapp återvunna kläder. Och trots att det har gått några år sedan dess så är det hållbara modet mer aktuellt än någonsin.
Filippa Nielsen har sysslat med hållbart mode i tio år. Som influencer, butiksägare och textillärare. –!Jag jobbar med Instagram och mitt konto där, i en second handbutik, som jag är med och driver. Där säljer vi utvalda second handplagg på kommission. Och sen jobbar jag som textillärare på en liten skola i Landskrona. Det är mina grundpelare. FILIPPAS SECOND HANDRESA
började för drygt tio år sedan, när hon ville spara pengar till en New York-resa. –!Det klingar ju inte så härligt när man berättar om det nu. Ingen flygskam på den tiden. Men då pluggade jag och min man jobbade deltid som pastor. Och vi hade ett litet barn. Jag älskade ju kläder och kunde inte komma på hur jag skulle ha råd att hålla uppe mitt klädintresse och samtidigt spara pengar. Så då slog det mig att jag skulle utmana mig själv och bara köpa second hand i ett halvår, och samtidigt spara till den här resan. Det var där det började, som en ekonomisk besparing. Men nu har det blivit något helt annat, något
FILIPPAS TIPS ... för att bli en hållbar klädkonsument:
1
Inventera din garderob för att veta vad du är ute efter när du går på second hand .
mer. Och vad som är viktigast i det hållbara modetänket för Filippa har varierat. Från budget, till miljö och vidare till mänskliga rättigheter. –!Just nu är det mycket människorna i modeindustrin, de som inte har det bra, som jag brinner för. De som jobbar och syr våra svinbilliga kläder och tjänar sju kronor om dagen, utan några rättigheter och så vidare. De berör
2
Ha alltid med dig en vän. Det kan vara kämpigt att hitta grejer och när man står i provrummet och inte kommer på hur man ska använda vissa saker. Då kan man prata med en kompis om det.
Inför en New Yorkvistelse bestämde sig Filippa Nielsen för att utmana sig själv och bara köpa second handkläder. Foto: PRIVAT
mig väldigt mycket, säger Filippa Nielsen. HON MENAR ATT hennes stora kläd-
intresse kopplat till hennes tro gör att hon vill vara med och påverka klädindustrin. Och att inte köpa nyproducerade kläder är en uppoffring hon är beredd att göra, trots att det är jobbigt ibland. Men klädindustrin måste förändras radikalt, det krävs mer än enskilda insatser. –!För det första så behöver stora modeföretag minska sin produktion. Många producerar en kollektion per vecka. Om man jämför med hur det var förr så kanske det var fem eller fyra kollektioner per år. Så det är en sjuklig mängd kläder som produceras nu. Och många klädföretag pratar om att de är hållbara och att de tänker efter. Men de måste göra mer, de måste börja med att minska produktionen. Och sen kan jag tänka mig att en väldigt viktig del är att börja återvinna och återanvända det som redan finns, och skapa nya plagg av det. Väldigt få klädmärken är på gång där och jobbar på det sättet. Man behöver inte göra nya tyger till exempel, eftersom det redan finns så mycket, i hela världen.
MYCKET HAR ÄNDÅ hänt under de tio år som Filippa varit en del av det hållbara modet. Priserna på second handplagg har stigit och volymerna har ökat. –!För tio år sedan kunde jag köpa plagg för en sådär 10, 20 eller 30 kronor. Och sen så var man kittad och klar. Men jag tycker att det är bra att det koster mer nu. För värdet behöver öka. Jag betalar gärna mer för sånt som jag vet är bra, eller som jag kanske har längtat efter. Hittar jag det på second hand så kan det kännas värt att lägga lite mer pengar.
Sofie Kalodimos
3 4
Gör upp en karta. Var finns det second handbutiker där jag bor?
Sätt av tid. Det är lätt att tro att man ska hitta saker första försöket. Men det kan ta många turer. VINTER 2021
21am324_hallbarhet_27824.indd 23
23
2021-11-10 15:20:39
5
PODDTIPSET
PODCASTS FÖR MÖRKA VINTERDAGAR
P3 Dystopia Sveriges Radio
»Vad händer om det värsta inträffar? Och vad är det värsta som kan hända? I P3 Dystopia går man i varje avsnitt igenom olika fenomen inom till exempel politiken, samhället, naturen och läkemedelsbranschen som kan gå åt skogen. Varje avsnitt är väl balanserat mellan vetenskap och filosofiska och etiska dilemman. I avsnittet Du kan inte gömma dig får vi lyssna till vad som händer om övervakningen som finns i samhället hamnar i fel händer, i Kärnvapen – en knapptryckning bort får vi veta hur pass skör tråd vår värld hänger på och i Solstormar får vi lära oss om hur nyckfulla solstormar kan slå ut både elnät och satelliter.
I stället för läsning tipsar vi i det här numret om lyssning. I fem poddar får vi ta del av berättelser om andras liv, om myter och andlighet och om olika samhällsfenomen. Text: Sofie Kalodimos
VISSTE DU ATT…
» ... den stora
Morgonandakten Sveriges Radio
»För den andligt intresserade är Morgonandakten en fin start på dagen. Här får vi lyssna till personliga reflektioner kring existentiella frågor, ställda av präster, rabbiner, munkar och diakoner. Men också lekmän med andliga funderingar tar plats i podcasten – poeter, fritidsledare och studievägledare. Andakterna bygger på texter ur heliga skrifter som Bibeln, Torah, Vedaskrifterna och Koranen. Morgonandakten har funnits som radioprogram på Sveriges radio under många år och sändes för första gången i etern redan år 1930.
hiten Jolene, kom till efter en autografsignering. En lite flicka kom fram och ville ha Dolly Partons autograf efter hennes uppträdande i The Porter Wagoner Show. När Parton frågade vad hon hette, så fick hon det ovanliga namnet Jolene till svar.
Dolly Parton’s America WNYC Studios & OSM Audio
»Reportern Jad Abumrad är uppväxt i Nashville och för honom var Dolly Parton en naturlig del av livet. Så pass naturlig att han inte brydde sig om henne alls när han växte upp. Men en rad omständigheter, bland annat att hans pappa vårdade Dolly Parton efter en bilolycka och därefter blev hennes vän, gör att Jad Abumrad får en närmare relation till den stora countrystjärnan. I den amerikanska podden Dolly Parton’s America får vi följa deras samtal om stjärnans liv under nio intressanta, roliga och stundom gripande avsnitt. Om hur Parton hånats som den dumma, storbystade blondinen, hur hon blev en ikon för både feminister och hbtqi-personer, hur hon bröt sig ut ur Porter Wagoners tv-show och mycket mer än så. I avsnitten spelas också Dolly Partons musik, både av henne och av andra musikker.
Myter och mysterier Eric Schüldt och Per Johansson
»Journalisten Eric Schüldt samtalar med idéhistorikern Per Johansson om myter och mysterier inom all världens religioner. Här analyseras myter och mysterier kring frestelsen som Eva känner i trädgården, apokalypsen i Uppenbarelseboken och vem eller vad Gud egentligen är. Men podden har också avsnitt om ockulta nazister, UFO-fenomen och andliga upplevelser i naturen. Samtalen är öppna, spekulerande och analyserande, samtidigt som både Eric och Per är öppna med vad de tror, tycker och känner kring olika religioner, myter och mysterier. Podden finansieras av lyssnarna själva och lyssnarna får också vara med och önska avsnitt. 24
Illustration: ALEKSANDRA ALEKSEEVA/ GETTY IMAGES
Stammis Spotify Studios
»För unga vuxna, om unga vuxna, producerar Spotify Studios en sitcom i poddformat. Podcastens karaktärer träffas varje vecka på samma bar och pratar om dejtinglivet, ekonomi, vänskap, kroppsideal och andra tankar i ungdomarnas liv. Rollerna spelas av svenska komiker och skådespelare, som har liknande namn som sina karaktärer. Den illa omtyckta Christian spelas av Christoffer Nyqvist, och Edward, som ljugit för sina vänner om hemkomsten från LA, spelas av Edvin Törnblom. Nina, som budar på en lägenhet hon inte har råd med, spelas av Tina Pour Davoy.
VINTERN 2021
21am324_boktipset_27825.indd 24
2021-11-10 15:21:00
ORDET
ÖRONMASK » 98 procent av alla människor har varit med om att ha en låt på hjärnan. Det blir som en inre vinylspelare som spelar samma slinga om och om igen. Eller som att sätta en del av en låt på repeat på Spotify. Den vetenskapliga termen är INMO (Involuntary musical imagery), eller öronmask. Fenomenet rör sig om en minnesfunktion som hakar upp sig och automatiseras i långtidsminnet under några timmar eller, i värsta fall, några dagar. Det vanligaste skälet till att man får en öronmask är att man nyligen hört låten eller ljud som man associerar till låten. Foto: ANTONIO GUILLEM/GETTY IMAGES
VINTERN 2021
21am324_ordet_27826.indd 25
25
2021-11-10 15:20:39
TRADITIONER Foto: LILIBOAS/ GETTY IMAGES
JULMUSIK Därför tröttnar vi aldrig på den Text: Sofie Kalodimos
»Vi hör samma låtar år ut och år in. Julen är en tid för tradition och repetition. Låten som spelades på julafton när vi var barn väcker starka och nostalgiska känslor för oss som vuxna. Men varför? –!När man påverkas av musik av nostalgiska skäl så berör det våra minnen. Om du har ett minne av en händelse och det finns musik kopplat till just den händelsen, så räcker det att du senare bara hör den musiken för att händelsen ska väckas i minnet. De känslor som förknippas med det kommer då också upp, säger Ann-Sofie Paulander, som är lektor i musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan. EFTERSOM JULEN FÖR många är en
stämningsfull tid, med positiva känslor och gemenskap så har julmusik ofta en positiv effekt hos oss som lyssnar på den. –!Vi säger att du har varit i kyrkan och hör Hosianna. För mig är det en stark sång. Jag har bara hört den i kyrkan tror jag och jag har väldigt positiva känslor kopplat till just den sången. När jag hör Hosianna idag, erfar jag samma sorts känslor. Jag kommer inte ihåg mitt första minne av Hosianna, det verkar bara finnas där, undermedvetet. Men känslorna kommer i alla fall.
”
Är det därför vi spelar samma jullåtar om och om igen, varje år?
–!Det kan det vara. Vi spelar
samma jullåtar om och om igen av olika skäl. Precis som vi spelar andra låtar om och om igen. Jag tänker att när du är hemma så kanske du lyssnar på musik. Och då lyssnar du också på samma låtar som du hört förut. Det kan vara för att du vill uppleva något annat, förstärka något eller påverka dina känslor. När du ska städa så kanske du sätter på uppiggande musik som gör att du får lättare att städa. Ann-Sofie Paulander tror också att julmusiken handlar om gemenskap och samhörighet. –!Musik har en förmåga att framkalla känslor av gemenskap. Gemenskap till andra människor eller till Gud eller det vi känner närhet till, den framkallas av de speciella sångerna. Julmusikens rituella symboliska värde bidrar till känslor av gemenskap och samhörighet. Genom de ritualerna ges vi även upplevelser av ordnad tillvaro. I Sverige delar vi till exempel in året i olika ritualer som hjälper oss att känna årets cykler. Där ingår julmusik på samma sätt som den musik som vi exempelvis brukar vid examenshögtider. MEN OM JUST julmusik stärker dessa minnen och känslor av gemenskap lite extra. Vad är det då som gör en jullåt? Ann-Sofie känner inte till någon forskning kring hur jullåtar är uppbyggda,
När man påverkas av musik av nostalgiska skäl så berör det våra minnen.
26
annat än att julpsalmer har regler att hålla sig till. Men hon ser ändå en röd tråd i julmusikens budskap. –!Jag tror inte att det finns mycket julmusik i moll. Det mesta går i dur som grundtonart med tillhörande parallelltonarter i moll. Men det är något positivt och glatt. ÄVEN TEXTERNA SPELAR en stor roll
i julmusiken. –!Det gemensamma i den kristna och den sekulära julmusiken är kärleksbudskapet. I den kristna julmusiken är det Kristus man hyllar och i den sekulära julmusiken handlar det mer om att man kommer hem till familj och nära och kära. Och om ljusen och stämningen. Och i vår svenska musik är det vitt på marken – så det är hela tiden stämningsskapande. Jag frågar Ann-Sofie om hur jag skulle kunna skriva en jullåt och få den att slå igenom. Finns det några universaltrick? Hon berättar om hur hon nyligen sjungit Koppången av Per-Erik Moraeus, med text av Py Bäckman. –!Jag sjöng faktiskt en jullåt igår, på en minnesstund. Men vi tog bort de sista verserna, eftersom det inte skulle vara julmusik. Men det är det här som också händer med sekulära låtar som blir popu-
VINTERN 2021
21am324_uppslag_27827.indd 26
2021-11-10 15:20:54
SÅNGEN Koppången
Det gemensamma i den kristna och den sekulära julmusiken är kärleksbudskapet. Foto: IMGORTHAND/ GETTY IMAGES
lära. De lyckas på något sätt appellera till människor. Koppången har en traditionell melodi med några små knorrgrejer för att Moraeus är folkmusikant från början. Ann-Sofie Paulander börjar läsa texten i sången (se texten i spalten här intill). –!Alltså ser du sammanvävnaden… Den sjungs idag av körer samt sångare och sångerskor, vi kan till exempel hitta flera versioner på Spotify. Men, jag kan inte säga vad det är som gör att den är populär. Det är en ganska trevlig melodi, den är inte helt lättsjungen för den går över ett brett register. Men den är stämningsskapande genom att melodin följer orden eller vice versa. Traditionell ackordsättning. Inget konstigt överhuvudtaget. Stämning
skapas och det tror jag tilltalar människor, säger Ann-Sofie. Och stämningen kopplar Ann-Sofie till kyrkan, i just Koppången. –!Notera att vi som ändå är relativt sekulära i Sverige, uppskattar en sång där kyrkan tydligt ges plats. Kanske det är så att många av oss går till kyrkan utan att vara troende. Gör vi det för att komma in i en viss stämning? Här tänker jag att julmusik även till viss del bär på ett andligt drag, julmusiken får våra medvetandetillstånd att förändras. Vi lämnar vardagen bakom oss och inträder i musikens pågående nu och förlorar oss bort för en stund. Uppfattningen av tid och rum upplöses. Det finns ju en innerlig och positiv stämning i julmusik tyck-
Här är stillhet å tystnad, nu när marken färgats vit från den trygga, gamla kyrkan klingar sången ända hit… …Och ett sken ifrån ljusen bakom fönstrets välvda ram har förenat dom själar som finns med oss här i tiden å jag vet att dom som har lämnat oss, har förstått att vi är liksom fladdrande lågor, så länge vi är här
er jag, som vi alla vanligtvis mår bra av att befinna oss i. VI PRATAR VIDARE om att julmusi-
ken spelas tidigare och tidigare om åren och att det lite förtar känslan av den, när musiken spelas vid fel tillfällen. –!Affärerna har till viss del tagit över julmusiken, antagligen vill de också komma åt den specifika stämningen. Många spelar ju julmusik från oktober. Det tycker jag är lite svårt, för det har fått människor att sluta lyssna på julmusik. De tröttnar på den… Radiokanaler och affärer kör julmusik för att vi ska vända oss till dem, gå in i affären och handla. Men de har inte förstått att det kan bli för mycket, julmusiken mister sitt symboliska transcendentala värde.
Men varför ledsnar vi på den musik vi ändå tycker ger en fin stämning?
–!Det kanske är så att de stämningsskapande sångerna är en personlig fråga. Och när då andra tar över den och gör på det sättet, så känner man att det inte är okej. När vi går till kyrkan däremot, väljer vi det själva. Vi bjuds in till delaktighet genom att sjunga tillsammans. Att skapa stämning tillsammans, i gemenskap. Och det gemensamma gör något med oss. Samtidigt som vi faktiskt mår bra av att sjunga. –!Genom forskning vet vi att musik och att sjunga tillsammans är positivt för de flesta Det vi gör är något som verkligen får oss att må bättre – det påverkar hela vårt fysiologiska system när vi står och sjunger i kyrkan. Och de positiva hormonerna färgar ju våra minnen av julmusiken då – vi mår bra.
VILKEN ÄR DIN FAVORITJULLÅT? Emma Tvärberg, gruppchef på Polismyndigheten, Gävle: » Let it snow, let it snow, let it snow av Dean Martin. Det är en klassiker som ger lugn i julstressen. Den ger en härlig känsla, som liknar den man har när man är kär!
Maria Broström, fotograf, Skillingaryd: » O helga natt, den har allt det vackra och den verkligen känns. För att den går att göra i så många olika versioner och att den finns på olika språk. Den är fantastisk!
Foto: PRETO PEROLA/GETTY IMAGES
Tommy Börjesson, pensionär, Njurunda: » All I want for christmas is you, med Mariah Carey. Den är så vacker. Texten och melodin, framför allt texten. Det kanske låter banalt, men man behöver någon att fira jul med och då helst sin älskade. VINTERN 2021
21am324_uppslag_27827.indd 27
27
2021-11-10 15:21:00
SPANING VAD?
ASMR – autonom sensorisk meridiansk respons
Prassel, smask och viskningar kan få dig att slappna av Korta videosnuttar där människor smaskar. Eller gnider sina händer. Viskar. Eller framkallar ljud med hjälp av papper. Det kallas ASMR, och är ett fenomen som hjälper många att stressa av, somna eller helt enkelt återhämta sig efter en ansträngande dag. Text: Anna-Maria Stawreberg
ASMR är en slags kittlande reaktion på visuell, audiell, taktil, luktmässig eller taktil stimulans, enligt Wikipedia. 28
»De första rapporterna om hur vissa ljud och repetetiva rörelser kan framkalla olika reaktioner hos människor, ASMR, började dyka upp i svenska medier 2013. Men i själva verket hade fenomenet funnits på nätet redan några år tidigare, och det dök upp ASMR-artister som i olika filmer på Youtube fick mängder av visningar. –!Man kan beskriva ASMR som en känsla av välbefinnande och djup avslappning som vissa personer upplever när de tittar på dessa filmer, säger Henrik Jörntell, som är hjärnforskare på Lunds universitet.
Exakt vad som händer rent fysiskt vid en ASMR-upplevelse, eller autonom sensorisk meridiansk respons som är den korrekta termen, är oklart. Forskarna vet heller inte varför vissa personer mår bra av ASMR. –!Men man vet att de personer som reagerar på ASMR upplever liknande känslor som andra människor får när de mediterar. Man hamnar i djup avslappning och upplever att man återhämtar sig, förklarar Henrik Jörntell. Däremot är det helt klart att många njuter av och kan slappna av till en ASMR-upplevelse. Enligt Henrik Jörntell är det ett både kraftfullt och ofarligt verktyg att ta till om man känner sig orolig,
stressad eller känner att tankarna bara far omkring. –!Det fungerar som placebo, och placebo är något som vi vet är ett effektivt hjälpmedel för många, oavsett om det handlar om en fysisk åkomma eller för att komma till rätta med oro eller stress, säger Henrik Jörntell. ANDERS KÖHLER ÄR ljudtekniker
i botten och gjorde sin kandidatuppsats på området. –!En vän som använde ASMR regelbundet visade mig några filmer. Han berättade att han använde sig av det när han hade svårt att sova, och berättade hur det hjälpte honom, säger Anders Köhler. När han då, 2016, insåg att
VINTERN 2021
21am324_livsberettelsen_27828.indd 28
2021-11-10 15:20:54
Josefin är en av Sveriges största ASMR-artister.
ENLIGT ANDERS KÖHLER får
ASMR-upplevelser många personer att associera till trevliga,
”
trygga och varma minnen från barndomen. Man förs helt enkelt tillbaka till en tid där man blev omhändertagen och ompysslad. –!Det är också därför som många filmer har fokus på omhändertagande, där ljudet av hur någon blir kliad på ryggen kan väcka behagliga minnen till liv, eller där man får se och höra hur en person bli klippt hos frisören kan få en att minnas tillbaka till barndomen, förklarar Anders Köhler.
ASMR-upplevelser får många att associera till trevliga, trygga och varma minnen från barndomen.
Lyssnar du själv ASMR?
De personer som reagerar på ASMR upplever liknande känslor som andra människor får när de mediterar.
21am324_livsberettelsen_27828.indd 29
Foto: GLOBALMOMENTS/GETTY
ämnet i stort sett var outforskat, bestämde han sig för att skriva sin kandidatuppsats om ASMR i allmänhet och kli-ljud i synnerhet. –!Jag började titta på filmerna, och även om jag inte upplevde de här reaktionerna som många talar om, märkte jag direkt att de hade en lugnande och avslappnande effekt på mig, säger Anders Köhler.
–!Ja, jag satte faktiskt på en ASMR-video häromkvällen. Jag tycker särskilt om ljudet av hur någon kliar. Det får mig att slappna av. Men där vissa människor bara blir avslappnade och lugna, upplever andra starkare fenomen. Personer som regelbundet använder sig av ASMR, och som i det närmaste blivit beroende av det för att må bra, beskriver det som om en angenäm och lite kittlande känsla i kroppen, men också som något som hjälper till att nå en djupt avslappnad sinnesstämning. På Wikipedia beskrivs ASMR som ”en slags kittlande reaktion » VINTERN 2021
29
2021-11-10 15:20:56
SPANING »
på visuell, audiell (då ibland benämnd som ljudporr), taktil, luktmässig eller kognitiv stimulans”. Men att det skulle ha något med sex att göra vill Anders Köhler inte hålla med om. –!Däremot är det en intim känsla som uppstår, men då mer som den intima känsla man kan känna när man blir klippt av någon man känner sig trygg med, eller den intima känsla man kan uppleva när någon man tycker om kliar en på ryggen. På Karolinska institutets hemsida beskriver Laura Crucianelli, forskare i neurovetenskap, och Henrik Ehrson, professor i neurovetenskap, ASMR mer ingående: ”Det finns belägg för att de hjärnområden som aktiveras vid ASMR också är involverade vid beteenden som stärker samhörighet med andra. Hit hör exempelvis känsloladdad beröring, men också andra former av omsorg som förekommer mellan föräldrar och barn, romantiska partners eller vänner. Många ASMR-videor ger just en känsla av att bli uppmärksammad eller omhändertagen av någon.” SJÄLVA BEGREPPET ASMR kom till 2010, när amerikanskan Jennifer Allen, som länge märkt att hon mådde bra av vissa ljud, började googla för att hitta en förklaring till detta. Hon insåg att hon var långt ifrån ensam, och snart var hon del av en community. Det var också nu som begreppet myntades, visserligen långt och krångligt, men ändå tydligt. Autonom står för ”förmågan att avsiktligen underlätta eller skapa fenomenet” och meredian beskriver den i det närmaste euforiska känsla som många – men inte alla – upplever. En av Sveriges största ASMR-artister är Josefin, som har mängder av följare som regelbundet tar del av hennes filmer. Josefin kom själv in på ASMR sommaren 2016, då hon var sjukskriven och led av panikångest. –!Jag snubblade över en sådan video och förstod ingenting. Varför viskar dom? Vad är det egentligen som händer, minns jag att jag tänkte. Men efter en
30
Den svenska ASMR-artisten Josefin har över 40 000 följare på Youtube. Hon rekommenderar att använda hörlurar för att få bästa ASMR-effekt.
”
Jag snubblade över en sådan video och förstod ingenting. Varför viskar dom? Vad är det egentligen som händer, minns jag att jag tänkte. liten stund märkte jag att jag blev avslappnad, och vips så hade jag somnat, berättar Josefin. Efteråt kände hon sig lugnare än på länge. Hon insåg att hon hittat något som hjälpte henne och drygt ett år senare började hon göra egna ASMR-videor på svenska för att ge tillbaka till den community som hjälpt henne. Hade du hört talas om ASMR tidigare?
–!Nej, aldrig. Men ganska snart insåg jag att jag redan som barn blivit avslappnad av vissa ljud och vissa gester. Nu fick jag ett ord på vad det var. JOSEFIN LYSSNAR FORTFARANDE på ASMR regelbundet för att kunna somna. Det händer också att hon sätter på en ASMR-video mitt på dagen när hon behöver en lugn stund.
VINTERN 2021
21am324_livsberettelsen_27828.indd 30
2021-11-10 15:20:59
Ljud från naturen, som vågskvalp, vindens brus eller ett stilla regn har haft en lugnande effekt på människor i alla tider. Foto: HAPPYPHOTON/GETTY IMAGES
!
VILL DU VETA MER?
» I ljudboken På Josefins Youtubekanal publicerar hon en rad olika filmer. På en film är hon frisör, på en annan är hon läkare. På en tredje är hon flörtigt butiksbiträde eller hudterapeut. Gemensamt för dem alla är en varm, och ibland humoristisk, men ändå respektfull framtoning. Hon använder hela tiden ett personligt tilltal, och hon talar i du-form direkt till lyssnaren. ”Men hej! Vad kan jag hjälpa dig med? Jag förstår. Jag ska ta hand om dig. Du kan känna dig helt trygg” viskar hon, med blicken stadigt i kameran. I andra filmer experimenterar hon med olika ljud. Det kan vara
makeup-penslar som stryks över mikrofonen, prasslande cellofanplast eller klickande bläckpennor. Det kan också vara viskningar, ekoljud eller smackningar. –!Vi reagerar olika på olika ljud. Folk som gillar ASMR kan ha olika favoritljud och andra ljud som de inte klarar av alls. Vissa kan hata smaskljud samtidigt som andra älskar det. Finns det gemensamma drag hos personer som uppskattar ASMR?
–!De flesta upplever någon form av stress, ångest eller är i allmänt behov av att slappna av. Egentligen skulle jag nog vilja säga att det gemensamma draget är att man är en människa i behov av att bli
sedd, omhändertagen och få komma ner i varv. Men bara för att ASMR är en trend som börjat bli allt populärare innebär det inte att det är något nytt. Nej, människor har i alla tider njutit av ljudet och åsynen av till exempel en sprakande brasa, en porlande bäck eller ljudet av ett stilla sommarregn. –!Det är bara att forskningen kommit senare och ordet ASMR för det. Jag tror alla känner ASMR i någon utsträckning, men kanske inte just i hörlurar till en Youtubevideo utan mer i det vardagliga livet, säger Josefin.
Det nya lugnet – ASMR för nybörjare går Josefin igenom det mesta om ASMR. » På Josefins Youtubekanal, Josefin ASMR, lägger hon kontinuerligt upp filmer. Kanalen har i dag 40 400 prenumeranter.
VINTERN 2021
21am324_livsberettelsen_27828.indd 31
31
2021-11-10 15:21:02
SYMBOLEN
Kyrkorgel i Kungshamns kyrka. Foto: MIKAEL M JOHANSSON
Orgeln är en självklar del av våra kyrkor – men har den alltid funnits där? »Redan i mitten av 200-talet före Kristus uppfanns orgeln i Egypten. Det var en vattenorgel där vatten reglerade lufttrycket i piporna. Med åren utvecklades instrumentet och under medeltiden 32
började orglarna dyka upp i våra nordiska kyrkor. Dagens kyrkorglar är oftast inte bara en orgel från ett årtal. Den har sitt ursprung från olika tider och har byggts om i takt med att kyr-
kan fick mer pengar, och ny teknik och musik tillkom. Det finns drygt 3!000 orglar i våra kyrkor och de flesta av dem används fortfarande i vår gudstjänstmusik.
VISSTE DU ATT...
» ... det årli-
gen hålls en orgelfestival i Göteborg? Årets festival gick av stapeln 13–24 oktober och hade 49 medverkande organister.
VINTERN 2021
21am324_symbolen_27829.indd 32
2021-11-10 15:20:49