Glora Vintern 2021

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | STRÄNGNÄS DOMKYRKOFÖRSAMLING MED ASPÖ | VÅREN 2021

JAKOB HELLMAN:

”Jag har levt länge med känslan av misslyckande”

BEGRAVNING i pandemitider – så går det till BLÄCKET som troshandling

HANS REDELIUS, 91, FALLSKÄRMSHOPPARE:

”Jag funderar på att göra det igen”

5

BÖCKER OM ATT VÄXA

TEMA

ÅLDRANDE

Biohacking – vägen mot evigt liv?

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

SOMMAREN 2020

21am3214_omslag_25929.indd 1

x

2021-02-18 10:28:49

LEDARE

Tiden som går hålls samman i ett evigt nu T

”

id. Vad är egentligen tid? Hur påverkas jag av den? Eller kanske frågan borde vara: hur förhåller jag mig till tiden?

Upplevelsen av tid kan vara så olika. När något engagerar mig, då flyger tiden fort och jag är omedveten om dess gång. När jag väntar, längtar eller lever i en orolig ovisshet, då dras tiden ut som ett gummiband utan slut och jag är mera medveten om den än jag vill.

Med stigande ålder har mitt förhållande till tiden förändrats. Det som jag tidigare tänkt att det skedde för längesedan kommer närmare. Det verkar mot­sägelsefullt, men det är som om tidsavstånden krymper ju längre åren går. Ett decennium blir allt kortare när jag ser bakåt eller framåt. Det blir lättare att se långa perspektiv, och det kortsiktiga tappar i betydelse.

anske kan frågan om hur jag K använder min tid vara en del av min fastetid.

2

I kyrkans sammanhang lever vi med långa tidsperspektiv. Bibelns berättelser har förts vidare genom flera tusen år. De förmedlar genom seklerna erfarenheter av vad det är att vara människa och av Guds närvaro i människors liv. Våra två medeltida kyrkor har i flera hundra år varit heliga rum för människor i olika åldrar och livsskeden, från vaggan till graven, i glädje och sorg, heliga rum för människolivets skiftningar i alla tider.

Men trons tidsperspektiv handlar inte om dåtid, utan om ett ständigt NU, om samtidighet. När vi läser berättelserna om Jesus talar han till oss nu, när vi ber

Strängnäs i vårskrud.

Foto: ROLAND MAGNUSSON/­ MOSTPHOTOS

vänder vi oss till den som inte begränsas av tid och rum, när vi firar nattvard är Jesus närvarande här och nu. Tiden som går hålls samman i ett evigt NU. Och ändå är min egen tid begränsad. Min kropp åldras. Hur vill jag använda den tid jag har? En mycket gammal bön lyder: ”Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet.” (Psalt 90:12) Detta nummer av Gloria kommer ut under fastan, påskens förberedelsetid. Det är en tid av enkelhet och reflektion. Kanske kan frågan om hur jag använder min tid vara en del av min fastetid. Och när påsken kommer vill jag frimodigt fira uppståndelsens hopp som överskrider tidens gränser.

En välsignad vår önskar jag dig!

Christofer Lundgren Domprost

VÅREN 2021

21am3214_ledare_25843.indd 2

2021-02-18 10:28:55

4

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

20 INNEHÅLL Din församling 4 Aktuellt ­ Begravning i pandemitid 5 Korsord 6 Intervjun Hans Redelius, 91, fallskärmshoppare Tema åldrande 10 Biohacking – vägen mot längre liv?

”Jag bestämde mig för att be varenda person jag skadat om förlåtelse”, säger Sam Ho.

Känner du någon som är gammal? »» Min gammel­ farmor Elly. Hon går sakta.

Vad ser du fram emot med att bli äldre? »» Vill bli jättestor. Vill inte va gammal för då har man ont.

Hur tycker du att det känns att växa och bli äldre? »» Vet inte.

Vad gör gamla människor? »» Är hemma och tittar på tv. Farmor leker med sin katt­ unge, hon fick den av oss så hon inte skulle känna sig ensam.

Hur tycker du det känns att växa och bli äldre? »» Bra. Man kan bestämma mer själv och man kan uppfylla sina drömmar, att bli hockeyproffs.

Vad gör gamla människor? »» Sitter i soffan och kollar tv, kanske virkar. Sedan är man ute och går med gångstavar.

Hur tror du det känns att bli gammal? »» Inte så bra då krop­ pen inte har samma förutsättningar som tidigare.

Vad ser du fram emot med att bli äldre? »» Att ta körkort och att man får ta eget ansvar.

Vendela 7 år

Foto: JOI GRINDE

S

Beppe 9 år

N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

E T

EN DEL AV

Foto: GETTY IMAGES

William 3 år

Porträttet 16 Jakob Hellman, musikartist Övrigt 20 Spaning Bläcket som troshandling 24 Boktipset Fem böcker om att växa 26 Historia Äldre ­satta på undantag 28 Livshistorien Sam Ho tog sig ur gängkriminaliteten

TYCKER TILL OM ÅLDRANDE

Lovisa 17 år

REDAKTION Varsågod!

»» Gloria ges ut av Strängnäs Domkyrko­församling med Aspö.

Telefon: 0152–245 00 E-post: strangnas.domkyrkoforsamling @svenskakyrkan.se Webb: svenskakyrkan.se/strangnas

Post- och besöksadress: Biskopsgränd 2, 645 30 Strängnäs Omslagsbild: Torvald Johansson Redaktör och ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofie.kalodimos@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm VÅREN 2021

21am3214_innehall_25920.indd 3

3

2021-02-18 10:28:51

AKTUELLT

Begravning i pandemitid VI FINNS FÖR DIG »» Har du funderingar kring hur du bäst ska utforma begravningen?

Vi i församlingen hjälper dig gärna. »» Ring till församlingsexpeditionen på 0152–24500 så guidar de dig till den som bäst kan hjälpa dig med just dina frågor.

GE EN GÅVA!

»» Stötta ACT Svenska kyrkan genom församlingens fasteinsamling, som ska bidra till att lindra konsekvenserna av coronapandemin. Det går bra att swisha din gåva till: 123 552 70 56

4

OM DU SOM närstående ändå behö-

ver ha begravningen längre fram så är ett alternativ att välja kremation av den avlidna före begravningsgudstjänsten. I sådana fall kan du vänta med gravsättningen upp till ett år och begravningsgudstjänsten eller begravningsceremonin går bra att ha med urna istället för kista.

När det gäller kistbegravningar säger begravningslagen att den avlidna ska gravsättas inom en månad, om inte särskilda skäl finns. Frågan om att skjuta upp en kistbegravning bestäms inte av Svenska kyrkan. Om du önskar flytta fram en kistbegravning

Foto: IMAGESINES/GETTY IMAGES

så behöver du söka anstånd hos Skatteverket.

VID EN BEGRAVNINGSGUDSTJÄNST

eller begravningsceremoni får max 20 deltagare vara med enligt regeringens beslut. Det finns olika sätt att möjliggöra för flera att ta avsked om det behövs. Ett exempel kan vara att delta via livesändning.

Begravningsbyrån säljer ofta den tjänsten men det går också att göra själv med en mobiltelefon. I både domkyrkan och St Petri kapell finns wifi och stativ att låna. Man kan också, enligt överenskommel-

se vid varje tillfälle, låta kistan stå kvar efter begravningen under en viss tid och låta folk komma och ta enskilda avsked.

Det finns också många andra sätt att visa sitt deltagande, du kan skicka en blomma, ett kort eller brev till närmast anhörig. Du kan skänka en gåva i den avlidnes namn till en god sak. Du kan tala om för de anhöriga att du kommer vara närvarande i tanken samma tid som begravningen pågår och tända ett ljus hemma och t ex läsa en bön eller en text eller lyssna på någon speciell musik.

Under samma himmel »Miljoner » människor lever i en verklighet där mänskliga rättigheter som mat, rent vatten, sjukvård och utbildning saknas. ACT Svenska kyrkan stöder projekt över hela världen för att minska orättvisor.

När världen drabbas av en pandemi förvärrar det en redan svår situation för människor som lever i utsatthet. Människor som lever på marginalen, som befinner sig på flykt eller som lever i hunger och fattigdom har sämst förutsättningar att klara en kris.

Det saknas på flera håll basala

förnödenheter och skyddsutrustning. Brist på rent vatten, mat och försörjning i kombination med undermåliga sanitära förhållanden kan leda till ökad smitta och ökad utsatthet. Årets fasteaktion ska bidra till att lindra konsekvenserna av coronapandemin. Rapporter vittnar löpande om ett ökat våld riktat mot kvinnor och barn samt hur restriktioner förvärrar en redan svår situation för människor som lever i utsatthet. Vi får aldrig glömma bort problemen i skuggan av pandemin.

Foto: JOEL CARILLET/GETTY IMAGES

!

»En » del sörjande vill vänta med begravningen på grund av coronaviruset. Men enligt begravningslagen ska en avliden kremeras eller gravsättas så snart som möjligt, senast en månad efter dödsfallet.

Det finns även andra skäl att inte flytta fram begravningen.

Begravningen är en del av sorgeprocessen och erfarenheten visar att det ofta lindrar att få hålla begravning.

Tillsammans kan vi göra skillnad! När många av oss hamnar i karantän, eller behöver begränsa hur vi träffas måste vi fortsätta öppna våra hjärtan och sprida kärlek. Omtanken om varandra ska finnas såväl här i Sverige som om medmänniskor på andra platser i världen.

VÅREN 2021

21am3214_aktuellt_25921.indd 4

2021-02-18 10:28:50

KORSORD BI L D:PI X A BAY . C O M

HÄRD SOM ÄR GULD VÄRD

SIRAPSVÄXT VILL BASTUBADARE BLI

KÄRLEKSFULLT STORSTUGA

LITEN TYP

KNYCKER

KHAN

FURA

FÖRNUFT

SVUNNEN TID

ENFALDIGA

FRÖSKAL

TONÅRIG

TUTTA PÅ I SVERIGE INTE INFÖRDES ALLMÄN REDAN ÅR 1913 KOMFORTABELT GLAUKOM BRINGAR KNAP- AUTENPAST TISK ORDNING

MIN INRE FÖRNYAS DAG FÖR DAG

SES GENERAD

PROV

ERFAREN PERSON

HUNDNAMN

KAN MAN HÅLLA GOD DEL AV BÅTNAMN

DEPPIG

GÖRA F INSK MOT- KOMMUN STÅND

FIRAS 21/2

OFFENSIV ÅTGÄRD

RUSKA OM MITT I HAND TUMULT

FÖLJ MED!

FÖRSÄKRAN

FÖREMÅL

YTTERLIGARE SLUTKÖRD

SPIRAL SAMLAR ÄLDRE

LÄGGA LOCKET PÅ SPELAR DET OVIKTIGA INGEN

KARPFISK MODIGA

SITTPLATS TÅGV I RKE PUDEL ÄR EN

BROR TILL MOSES MOT MITTEN

ÄR NEGATIV

KAN VARA RI KTIGT PLÅGSAMT

STAD I PROVENCE KÄNNER SKRÄCKSLAGEN

500

HÅRD KÄRNA

TOTAL OREDA HÖGSTA BETYG

PERÓN TROR FATALIST PÅ FIGUR

UTMÄRKT !

I DET FRIA TRASKA SÄLLSKAPSSPEL

NEDKYLD EN SORTS TVÄTT KOD

MOTVILLIG

TUMULTARTAT

ÄR NAVALNYJ 1 MOS 23:1 BLEV 1 27 ÅR

KÅRE

SES MED BÄTTRING BYRÅ

!

GRATTIS!

OLGA LARSSON TECKNADE

DRACK BEHÅLSTRIND- TRYCKA LARE FÖR I HOP BERG VÄTSKA

VIDSKEPELSE

MITT I INNEHALL HÅLLERREKLAM TANKEGÅNG

HANDLAR VIS

FARKOST

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: »» Agneta Eriksson, Ann-Marie Johansson, Ingegerd Berggren och Anita Håkansson.

KOSTAR MYCKET ANDRA TONEN

IDYLLISK VETENSKAPLIG TERM FÖR ÅLDRANDE

SÄVLIG RÖR SIG I SAKTA

RÄKNEUPPGIFT

KAFFE MED MJÖLK

KISEL

VÅRKRYSSET GÖR SÅ HÄR Sänd in lösningen till: Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö Biskopsgränd 2 645 30 Strängnäs Vi vill ha ditt svar senast den 23 april. Märk kuvertet ”Korsord”.

»» Bland de rätta svaren lottar vi fram två vinnare som får en bok och en bricka samt två vinnare som får domkyrkans egen te-blandning.

Lycka till!

Namn: Adress: Postadress: Telefonnummer:

Foto: FRUGAN /­MOSTPHOTOS

VÅREN 2021

21am3214_aktuellt_25921.indd 5

5

2021-02-18 10:28:53

INTERVJUN VEM? Hans Redelius, 91, som inte låter åldern stoppa äventyrslustan:

Vi föll fritt i ­tvåtusen meter När Hans Redelius fyllde 90 gav han sig själv ett fallskärmshopp i födelsedagspresent. ”Det var ingen skön känsla, precis, men intressant”.

Han ville upp i luften igen, och bokade in ett nytt hopp bara några månader senare. ”I år fyller jag 92, då har jag funderat på att hoppa igen”, säger präst­sonen, som en gång drömde om att bli stridspilot.

Hans Redelius

Text: Hillevi Wahl Foto: Torvald Johansson, privat

”

»Vi » möts i ett visuellt samtal över nätet. Hans Redelius har insisterat på att vi ska använda digitala hjälpmedel.

– Jag brukar använda Facebook när jag pratar med min dotter, som bor i Holland sedan många år.

Sin första dator köpte han redan på 1980-talet, en Amstrad PCW. Det tekniska intresset och nyfikenheten har han med sig sedan han var barn.

– Mina första nio år bodde jag i Hardemo prästgård i Närke. Min far var präst och ganska frånvarande. Mamma Nanny, däremot, var praktisk och händig och ständigt närvarande, säger Hans.

I hemmet fanns en fyra år äldre

syster, och de små tvillingarna som var tre år yngre. Hans hamnade lite mitt emellan och tog sig en del friheter.

– Jag var ensam och nyfiken och gick till drängstugan och hälsade på. De hade grammofon och spelade sånger som Kan du vissla Johanna.

En annan gång tog han en barnvagn och gick bort till byskolan och knackade på. ”Men kommer du ensam?”, sa folkskolefröken förskräckt. ”Nej, jag har barnvagnen med mig!” svarade Hans glatt.

I Råby var det rena landet. Hans lekte mycket med sin yngre bror Gunnar.

– Vi byggde modellflygplan och så småningom en hel kanot i källa-

ag var ensam och nyfiken och gick till J drängstugan och hälsade på. De hade grammofon och spelade sånger som ’Kan du vissla Johanna’.

6

ren. Vi skickade efter en byggsats med ribbor, spant och duk. Den blev fem meter lång. Sedan gjorde vi en 20 mil lång kanottur upp till Hjälmaren, Mälaren och sjöarna i Sörmland.

NÄR HANS VAR tio år utbröt andra världskriget och kristallradion användes flitigt. De lyssnade på brittiska och tyska nyheter.

– För min far var Stalin det stora hotet, för han gav sig på kyrkan.

– Jag har förresten kvar programtablån från de engelska nyhetsprogrammen. De ligger nog i den här lådan, säger Hans och böjer sig ner för att leta. Mycket riktigt hittar han dem också.

Hans fascinerades av stridsflygen och ville själv upp i det blå.

– Jag ville bli militärflygare. Ända upp i gymnasiet var det min stora dröm. Jag praktiserade på två flygflottiljer under gymnasiet och fick göra avancerade grejer som looping, spinn och roll och allting. Jag var heltänd på det där.

VÅREN 2021

21am3214_intervju_25922.indd 6

2021-02-18 10:28:45

Hans med sin 90-årspresent till sig själv: ett tandemhopp i Skavsta flygplats.

”

är jag gick in i Härads kyrka första N gången, det var så fantastiskt. Det kändes så rätt, att här vill jag vara.

Men sedan visade det sig att jag inte hade tillräckligt bra syn.

Det måste ha varit en stor sorg?

– Jaja, kanske, men då hade jag andra idéer.

NÄR MAMMA NANNY vikarierade som

kantor i kyrkan fick Hans tillgång till kyrkorgeln. Han bestämde sig för att bli folkskol­lärare och kantor.

Två år senare tog han dubbel examen i Uppsala och fick en tjänst Ramsberg socken i Bergslagen.

– Det var en avancerad ort på den tiden med både post, telegraf, järnhandel, skoaffär, sjukstuga, läkare och apotek. En centralort med ett myller av människor. Därifrån har jag så fina minnen från människorna och bygden. Men nu finns ingenting av det där kvar. Det är märkligt.

Tre år senare blev Hans folkskollärare och kantor i Sköllersta i Närke.

– Jag fick bo i den stora klockargården. I samma hus på nedre våningen bodde en småskollärarinna som hette Kerstin. Vi träffades i skolan och kom att träffas allt mer.

Till julen förlovade vi oss och på våren 1956 gifte vi oss, och flyttade till Härad 1958.

Vad var det du föll för hos Kerstin?

– Det var hela henne! Hon var så härlig. Jag brukade skämta och säga: Nu har jag både bil och fru. Nu är livet komplett, skrattar Hans.

HAN HAR NÄRA till känslor och flera

gånger under vårt samtal kommer tårar av glädje, kärlek och stor tacksamhet.

– När jag gick in i Härads kyrka

första gången, det var så fantastiskt. Det kändes så rätt, att här vill jag vara, säger Hans och blir så berörd av minnet att rösten bryts.

Hans och familjen stannade i Härad tills han gick i pension 1994.

Som pensionär blev kyrkokören och musiken en viktig del av livet.

1999 utsågs oratoriekören, som Hans sjöng i, till körrepresentation vid Birgittajubiléet i Rom. Det var en omvälvande upplevelse.

– Då fick vi sjunga i självaste Peterskyrkan. Vilken akustik och känsla! Vi fick sitta därframme och Drottning Silvia läste bibeltext.

Det var fantastiskt.

Det var inte förrän på äldre dar, som Hans har förstått hur mycket hans tro egentligen betyder för honom.

– Eftersom jag var uppvuxen i en prästfamilj var jag mer eller mindre tvungen, och även som kantor. Men när jag blev pensionär och vi gick mer till domkyrkan i Strängnäs så kom tron att betyda kolossalt mycket.

VÅREN 2021

21am3214_intervju_25922.indd 7

» 7

2021-02-18 10:28:46

INTERVJUN Det tekniska intresset har Hans haft sedan barndomen Här håller han i en Goertz-kamera, med bildformatet 6x9. ”Jag köpte den på 1940-talet för sommarjobbspengar”.

Kerstin somnat in hände så många märkliga saker, så jag tänkte att här är nog Kerstin med.

UNDER CORONAPANDEMIN HAR

Hans njutit av på Matteuspassionen på Youtube, tittat på tv-serien Tre kärlekar, löst korsord och suduko och pysslat med sin hemsida och pratat med sina barn på telefon.

– Det har varit ungefär som vanligt. Ensam har jag ju varit ändå. Fram till första advent var det vanliga högmässor. Nu ser jag på den digitala gudstjänsten. Efteråt är prästen kvar i domkyrkan till klockan 13, då har vi haft möjligheten att gå fram och få nattvard. Det betyder allt. Den vill jag inte vara utan.

Hur tänker du kring åldrandet?

»

Hans har varit med om många positiva förändringar inom kyrkan.

– I början fanns det knappt några nattvardsgångar. Prästen var svartklädd, det var väldigt torftigt.

Nu finns det inga gudstjänster utan nattvard, det är väldigt fint.

Varje år ser han fram emot de pedagogiska programmen för skolklasser som han deltar i. Under påskvandringen får de vuxna agera i olika roller och barnen får följa med i domkyrkan och uppleva påskens händelser, som intåget i Jerusalem, sista måltiden, Getsemane, korsfästningen, gravläggningen och den tomma graven.

– Jag blir så tagen av den här påskvandringen, det är så på riktigt, man lever faktiskt med varje gång, säger Hans.

HANS VAR GIFT med Kerstin i 60 år

och de fick tre barn, Göran, Anders och Gunilla. För fem år sedan gick Kerstin bort i cancer.

– Vi var helt förberedda på det här. Kerstin hade fått metastaser i kroppen. Läkarna sa att vi skulle ta vara på den här tiden som vi hade

8

tillsammans. Hon var sängliggande den sista månaden och dog hemma.

– Jag frågade om vi kunde ha nattvard hemma. Det kunde vi. ­Efter högmässan en söndag var alla barnen hemma. Vi hade nattvardsmässa i sovrummet. Prästen Lars Adolfsson stannade en stund och Kerstin var pigg och kunde vara med.

Det var så fint. Återigen rinner tårarna nerför Hans kinder.

– Det här var på söndagen. På fredagen dog hon. Barnen satt hos henne. Hon hade somnat och låg på sängen bredvid mig. Kerstin var inte orolig, hon hade en sådan stark personlig tro. Hon visste att det här inte var slutet. Hon såg fram emot en fortsättning. Klockan tre på natten hörde jag hur hon suckade till. Sedan var hon borta.

Men riktigt borta var ändå inte livskamraten.

– Den första tiden efter att

På familjebilden utanför Lunds domkyrka 1950 syns mamma Nanny och syskonen Gunnar, Ingrid och Elisabeth. Hans står längst till höger. Bilden är tagen med Goertz-kameran.

– För det första är jag väldigt frisk och något sånär klar i huvudet. Om man hela tiden är öppen för nytt, så då känner man sig inte så gammal. När grannens dotter, som är polis, berättade om att hon hoppat tandemhopp och vart väldigt förtjust, så tänkte jag att det kanske är något jag också skulle prova.

Han gav sig själv ett tandemhopp i Skavsta flygplats i 90-årspresent.

– Jag blev fastspänd i en erfaren hoppare och satt i knät på honom inne i planet. När vi kom upp på 3 000 meters höjd, fick vi sätta oss i dörröppningen, med benen dinglande utanför planet. Han knuffade ut oss och vi föll fritt i tvåtusen meter, i väldigt hög fart, 180 kilometer i timmen.

– På tusen meters höjd vecklades fallskärmen ut med ett ryck.

Sedan blev det en stilla färd mot landningsplatsen. Då kunde jag titta ner på utsikten och vinka åt mina söner.

Var du aldrig rädd?

– Nej, men jag tyckte allt hände för fort. Så jag bokade in ett hopp till, några månader senare.

– Det var hela förloppet jag ville uppleva mer av. Det fria fallet och fallskärmsturen. Andra gången visste jag vad som skulle hända, och kunde ta in alla intryck mer.

Nu funderar jag faktiskt på möjligheten att göra om det igen när jag fyllt 92, säger Hans Redelius.

VÅREN 2021

21am3214_intervju_25922.indd 8

2021-02-18 10:28:48

PROFILEN KORT OM...

Ulf Lindgren Ålder: 57 år.

Yrke: Dom­ kyrkokaplan.

Bor: Vid Kar­ laplan i Stock­ holm.

Aktuell: Med boken Värd i Guds tjänst (Verbum).

”Medeltiden uppmuntrar nyfikenheten inom oss”, ­säger domkyrkokaplan Ulf Lindgren, som föredrar äldre kyrkobyggnader.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

ULF LINDGREN

Han vill ge en röst till kyrkorummet och vår historia

»Ulf » Lindgrens passion för kyrkobyggnader väcktes redan som sexåring, då han besökte Lunds domkyrka. Hans intresse förde honom både till Paris där han jobbade som guide i Notre-Dame och till olika platser i Europa och Mellanöstern i rollen som reseledare.

Han utbildade sig så småningom till gymnasielärare och efter femton år i yrket prästvigdes Ulf för Stockholms stift.

Ulf Lindgren är nu domkyrkokaplan i Storkyrkan i Stockholm och kärleken för kyrkobyggnaden lever vidare.

– Varje kyrka har sin karaktär, men många uppfattar att äldre kyrkobyggnader talar ett tydligare språk. Jag tänker att det inte i första hand beror på att stenar och föremål är äldre utan på att det känns att människor under många generationer samlats just här när livet varit på allvar, säger han.

ULF MENAR ATT de människor som

levt, känt och verkat i kyrkorna

am32_profilen_25620.indd 9

innan oss fortfarande lever kvar under valven. Den vetskapen kan ge oss en känsla av att vi är en del av något större. Så det är inte åldern i sig, utan byggnadens användning genom åren som bär betydelsen.

– Sedan kan vi inte komma ifrån att medeltida kyrkor, både romanska och gotiska, påverkar oss människor extra starkt. De är byggda för att göra just det; gripa tag i den som går över tröskeln, öppna den inför det heliga och leda den på en vandring runt i rummet.

Ulf berättar att sättet att tänka i kyrkobygget har förändrats sedan medeltiden.

– Alla senare byggnadsstilar försöker få besökaren att sätta sig ner och lyssna eller titta, medan

”

medeltiden uppmuntrar nyfikenheten inom oss. Därför föredrar jag själv dessa äldre byggnader.

ULF HAR FÖRUTOM en teologie

kandidat också masterexamen i historia, franska och litteratur­ vetenskap. Under coronapandemin har han också hunnit med att skriva en bok som riktar sig till kyrko- och gudstjänstvärdar.

– Boken handlar om att upptäcka att bibeltexten är relevant också för oss idag, att kyrkobyggnadens symboler och föremål bjuder in oss till en resa och att människor växer om de får dela sina livsberättelser. Det nya med boken är främst de två senare perspektiven: att ge röst åt kyrkorummet och att vara en medmänniska som lyssnar.

Värd i Guds tjänst Ulf Lindgren Verbum

arje kyrka har sin karaktär, men många V uppfattar att äldre kyrkobyggnader talar ett tydligare språk.

VÅREN 2021

9

2021-02-18 09:08:29

ÅLD 10

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 10

2021-02-18 09:08:48

Vi lever i mätbarhetens och kontrollens tid. Genom att justera oss själva, med dieter, träning och elektrisk hjärnstimulans, kan vi förlänga våra liv. Men gör det oss lyckligare?

TEMA

Text: Hanna Welin Illustration: Robert Hilmersson

LDRANDE Biohacking – vägen till längre liv?

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 11

11

2021-02-18 09:08:51

b TEMA ÅLDRANDE

”

li starkare och piggare, prestera bättre och lev längre. Kroppen är ett biologiskt system som kan modifieras genom kost, livsstilsförändringar och ny teknik.

Det är grundtanken i biohacking, en växande rörelse av människor som laborerar för att optimera sig själva eller går i bräschen för att testa ny teknik – inopererad under huden.

Det syns bara som en utbuktning i huden mellan tummen och pekfingret, inte större än ett risgryn.

Magnus Timmerby i Malmö är en av cirka 6 000 svenskar som har opererat in ett mikrochipp, tänkt att kunna ersätta nycklar, passerkort och tågbiljetter – och i framtiden mer än så.

I framtiden kommer vi kunna koppla internet direkt till hjärnan.

12

– Förr var det busarna som tatuerade sig. Idag är det nördarna som förbättrar sig.

Magnus Timmerby är ingenjör och ordförande för föreningen Humanisternas södra lokalavdelning.

Han var en av de första som chippade sig i Sverige, för snart sju år sedan när biohackingrörelsen just börjat växa fram i landet.

– Det finns alltid några early adopters och jag tycker att det är kul att ligga i framkant. Vi gör världen en tjänst genom att testa, hitta problemen och diskutera de etiska frågorna.

B

iohacking är ett vitt begrepp för en spretig och föränderlig rörelse som spänner över områden som hälsa, medicin, teknik och neurovetenskap. Förenklat kan det förklaras som ett experimenterande och labbande med levande organismer – en gör-det-själv-kultur som står utanför de traditionella forskningsmiljöerna.

Den ena grenen av rörelsen sysslar bland annat med att framställa billiga analysredskap av trä och papper som kan användas inom sjukvården i fattigare länder. Den andra, som har kommit att dominera i Sverige, handlar om att optimera den mänskliga kroppen. Som biohackare ”hackar” du dig själv med exempelvis dieter, vitaminer, träning och kallbad – eller med elektrisk hjärnstimulans och implantat.

– Människan har i alla tider velat utöka och förbättra sig. Jag är övertygad om att människa och maskin kommer att växa samman allt mer, säger Magnus Timmerby.

Liksom många andra biohackare menar han att gränsen redan är upplöst.

– Glasögon, vaccin, pacemaker och nu mobilen som hjälper oss att komma ihåg saker, är några exempel.

Utvecklingen accelererar, i framtiden kommer vi kunna koppla internet direkt till hjärnan.

Chippen i händerna är egentligen inte så använd-

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 12

2021-02-18 09:08:52

bara, konstaterar han. Men de ger en indikation på vad som komma ska. Exempelvis skulle man kunna bygga in sensorer som mäter blodtryck och temp och skickar data online till behandlande läkare.

D

I framtiden skulle man kunna bygga in sensorer i kroppen som skickar data online till behnadlande läkare.

Martina Johansson

en här kopplingen mellan teknik, medicin och biologi är central för dem som vill optimera kropp och hjärna utan att använda implantat. En som var tidigt ute är bioteknikingenjören Martina Johansson i Göteborg, som har stort inflytande genom sin välbesökta blogg. För elva år sedan började hon experimentera med sig själv.

– Jag var ständigt trött, sov dåligt, hade IBS, halsfluss varannan månad och mycket ångest.

Genom att läsa på, testa, mäta och analysera har hon lyckats ”hacka bort” sina magproblem och hormonella obalanser, sin pollenallergi, depression och sociala fobi, och mer därtill.

– Biohacking handlar om att ta kontroll över sin biologi. Du är inte ett offer för din genetik utan kan förändra din hälsa. Jag tycker att fler borde lära sig mer om hur kroppen fungerar. Vi människor är ett system av biologiska, kemiska och elektriska system som alla är påverkningsbara.

Som biohackare nöjer du dig inte med att följa allmänna hälso- och kostråd. Inte heller med att bara

ta blodprover när du är sjuk. Idag kan du, via privata företag, själv välja att ta prover på blod, saliv och tarmflora, göra gentester och undersöka allt från organens funktioner till nivåer av olika mineraler. Du kan mäta ditt blodsocker, din djupsömn och dina hjärnvågor när du mediterar.

– Det har blivit mer populärt att individanpassa sin hälsa och många är beredda att betala mer för att träffa läkare som jobbar holistiskt och ser till personliga värden, kost och läkemedel.

Martina Johansson förespråkar ett sorts nyfiket utforskande. Sover hon dåligt sätter hon upp hypoteser: Beror det på stress, på kvällsrutinerna, kaliumbrist eller för mycket kaffe? Därefter testar hon sig fram, ett detektivarbete som pågår tills hon hittat en lösning.

– Utgångspunkten är inte att hitta fel på sig själv utan att fokusera på det du vill förändra.

Ser du någon fara i att se sig själv som ett förbättringsprojekt?

– Jag tror bara att det är bra för människan, om du kan göra det utan stress och för din egen skull. Jag tycker själv att det är roligt att optimera mig för att må bra och bli mitt bästa jag, glad, lugn och vältränad.

Finns det inte en risk att mätandet kan bli destruktivt?

– Den risken finns oavsett, det räcker att gå in på

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 13

» 13

2021-02-18 09:08:54

TEMA ÅLDRANDE

”

ilket är mest integritets­ V kränkande: chippet jag själv kontrollerar eller att jättar som Google och Facebook kan sälja vidare min data?

Magnus Timmerby, ingenjör och en av de första som chippade sig i Sverige

!

VISSTE DU ATT...

»

»» ...en cyborg är en organism som består av både biologisk vävnad och syntetiska delar.

Vissa trans­ humanister menar att delar av mänsklighet­ en är cyborgar eftersom vi med hjälp av teknik som till exempel pacemakers, p-stavar eller chip förbättrar våra fysiska egenskaper.

Chippet syns ­under huden mellan tummen och pekfingret.

Foto: MAGNUS ­TIMMERBY

14

sociala medier och se vad folk skriver om sin träning. Är du en person med ätstörningsproblematik ska du inte fasta och blir du stressad av att mäta din sömn ska du sluta.

B

iohackare som Magnus Timmerby, som opererat in teknik under huden, får ofta kritik för att underlätta skapandet av ett kontroll- och övervakningssamhälle.

– Men de här chippen är passiva i sig själva och kan inte spåras, till skillnad från den enorma mängd personlig data vi ständigt bär runt i våra mobiler, säger han.

Tekniken är densamma som i de chip som länge har använts för att märka och spåra husdjur. De aktiveras först när man håller handen mot ett smart lås, sin mobil eller låter SJ-kontrollanten scanna handen istället för att visa biljett.

– Vilket är mest integritetskränkande? Chippet jag själv kontrollerar eller att jättar som Google och Facebook kan sälja vidare min data?

Enligt Magnus Timmerbys sätt att se det har rörelsen en etisk och demokratisk roll att fylla. Fler behöver förstå hur tekniken fungerar och kan användas, menar han.

– Det är viktigt att vanligt folk experimenterar så att det inte bara blir försäkringsbolag som vill kontrollera din hälsa eller stater som vill övervaka befolkningen som styr utvecklingen. Å andra sidan, genom att gå före normaliseras också utvecklingen. Skulle inte företag och stater kunna dra nytta av det?

– Jo det kan man beskylla oss för. Men jag är övertygad om att det kommer att hända ändå. Frågan är bara hur vi ska förhålla oss.

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 14

2021-02-18 09:08:56

Biohacking – en själlös syn på existensen?

Vi lever i mätbarhetens och kontrollens tid – inte minst över våra kroppar.

– Är det ett elitsamhälle vi vill ha? frågar sig forskaren Moa Petersén som studerat biohackingrörelsens framväxt.

Synen på människan som ett biologiskt system som kan vägas, mätas och förklaras är inte bara olycklig, den riskerar också att göra oss olyckliga. Det menar Moa Petersén, docent i digitala kulturer vid Lunds universitet.

– Det är en själlös syn på exis­ tensen som jag inte tror gynnar oss, säger hon.

”

FÖR NÅGOT ÅR sedan fick det fak­ tum att tusentals svenskar valt att chippa sig stor uppmärksamhet i internationell media. Svenskarna målades upp som naiva framheja­ re av ett dystopiskt framtidsscena­ rie. Här hemma däremot, skrevs enbart positiva artiklar. I studien The Swedish Microchipping Phenomenon undersökte Moa Petersén fenomenet.

– Sverige har länge fungerat som en projektionsyta för såväl dysto­ pier som progressiva utopier. Här är narrativet det ”dåliga Sverige” och de naiva svenskarna med sin oskyldiga tilltro till staten.

Tilltron till stat och myndighe­ ter spelar säkert roll, men fakto­ rerna bakom fenomenet är mer komplexa än så, visar studien.

– I Sverige finns en tilltro till allt digitalt, en teknikoptimism som inte är konstig. Ingenjörs­ konsten har tagit oss från extrem fattigdom till välstånd och den svenska ekonomin bygger till stor del på digitala tjänster och innovationer.

Både regering och närings­

Med en ­ sprut­liknande ­kanyl planterar biohackare in ett riskornsstort rfid-implantat under huden.

Foto: VETKIT/­ GETTY IMAGES

verige har länge fungerat som en S projektionsyta för såväl dystopier som progressiva utopier.

am32_tema_aldrande_25621.indd 15

liv marknadsför Sverige som ett digitalt innovationsland, med en befolkning lämpad att testa ny teknik.

– Tron på teknikens potential har haft en enorm inverkan på den svenska kulturen och gör Sverige ganska unikt. ÄVEN OM DE chip som just nu finns

Moa Petersén

MOA PETERSÉNS KRITIK riktar sig inte bara mot önskan att optimera kroppen och hjärnan, utan också mot den motsättning mellan indi­ videns och kollektivets bästa som hon menar att det kan leda till.

– Idag har vi allmänna hälso­ rekommendationer och riktlinjer inom vården. Men här vill man ­istället utgå från egna hälsokon­ troller och individuell data, något som långt ifrån alla har möjlighet att ta fram eller ägna sig åt. Dess­ utom, hur många har kunskapen som krävs för att tolka datan rätt?

Det finns en sorts bakomliggan­ de hybris, menar Moa Petersén.

En syn på individen som så unik att hon är värd att sättas framför flockens bästa.

– Istället för att acceptera att vi är begränsade och dödli­ ga är det yttersta målet att leva länge. Men vad skulle hända med planeten om vi alla blev 180? Och om det bara gäller vissa, varför ska just de?

på marknaden inte kan kontroll­ eras av andra, är de en del av en större utveckling – och ideologi.

– Idag är det näringslivet och tekniksidan som styr diskussio­ nen. Det saknas ett kulturveten­ skapligt perspektiv.

Många som har valt att chippa sig – majoriteten är män i storstan – har en mer eller mindre uttalad transhumanistisk ideologi och framtidssyn, menar hon.

– Transhumanister tror att nästa steg i den mänskliga utveck­ lingen är att våra kroppar smälter samman med tekniken. Vissa tror att mänskligheten då kommer att delas i två grupper. De som utveck­ lats och optimerats blir härskare och de andra, majoriteten, passiva och får allt serverat via AI. Tekniken framstår nästan som en urkraft, bortom människans kontroll.

– Mikrochiprörelsen kan ses som ett symtom på att det finns viktiga diskussioner som behöver föras.

Hanna Welin

VÅREN 2021

15

2021-02-18 09:09:02

PORTRÄTTET

Jakob Hellman, musiker:

Känslan av ­misslyckande har jag levt länge med När Jakob Hellman och Karolina Hellman träffades hade hon hoppat av prästutbildningen och han tagit rekordlång paus från musikerkarriären.

Idag är Karolina färdigutbildad präst och Jakob har gjort Sveriges mest efterlängtade andra skiva. Men om Gud pratar de inte hemma.

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Margareta Bloom Sandebäck

”

»Vårt » möte kan kanske gå till historien som det mest av- och påbokade. Pandemin har definitivt satt käppar i hjulet för icke-digitala intervjuer.

Särskilt när det handlar om en intervju som kräver en flygresa.

Jakob och Karolina Hellman bor nämligen på Mallorca sedan 1,5 år. Där jobbar Karolina som präst i Svenska Kyrkan och familjen hade precis börjat känna sig hemma när pandemin satte klorna i Spanien, och Palma de Mallorca stängde ner helt.

I efterhand har jag förstått att våra vänner försökte tussa ihop oss.

16

– När det var som värst kunde man inte ens gå upp på takterassen. Militärer med vapen gick på gatorna och ropade att man skulle gå in, berättar Karolina.

– Det gick knappt att gå ut med soporna. När restriktionerna lättade var fortfarande lekplatserna

plomberade så att barnen inte hade någonstans att leka. Men det gick ändå förvånansvärt bra att sitta i karantän, kommenterar Jakob.

Så, istället för att ses som planerat på Mallorca, blir intervjun av i hemstaden Malmö i samband med familjens julbesök. Och även om Karolina och Jakob har ungefär tusen saker som ska fixas och göras innan de återvänder till Palma har de avsatt rejält med tid för att ses.

– Det är bara skönt att få lite egentid och att få sitta några timmar och prata om sig själv, konstaterar Jakob och huttrar till.

SOLEN SKINER FÖR första gången på flera veckor, men

det blåser isande kalla vindar från havet. Trots det är det en strid ström vinterbadare som väljer att hoppa i det iskalla vattnet vid bryggan där vi fotograferar.

Synen av de simmande vinterbadarna gör att det känns bra att stå här uppe på land, och Jakob och Karolina är tålmodiga. Då och då tar de en paus för att hoppa upp och ner, göra åkarbrasor eller bara ta några raska steg fram och tillbaka. Det är absolut

»

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 16

2021-02-18 09:08:39

Jakob och Karolina Hellman sjöng tillsammans på vännernas bröllop – och blev kära direkt.

HÖSTEN 2020

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 17

19

2021-02-18 09:08:46

PORTRÄTTET »

nödvändigt –risken för att frysa fast i kajen känns nämligen överhängande.

Men solen värmer i alla fall i själen, stämningen är hög och det känns lite som en folkfest här på kajen, om än med social distansering. För få höstar har varit så mörka som den här.

Jakob Hellman är både lättad och glad. I dagarna släpper han sin andra skiva, Äntligen borta. Den skivan har tagit tid på sig: Det har gått mer än 30 år sedan han skrev musikhistoria med debutalbumet … och stora havet med låtar som Bara vara vänner och Hon har ett sätt, som större delen av Sveriges befolkning kan sjunga med i.

Skivan utsågs av Nöjesguiden till århundradets bästa svenska album och det regnade priser och utmärkelser över den 23-årige skivdebutanten Jakob Hellman, född i Vuollerim i Jokkmokk, en liten by med – på den tiden – 5 000 invånare.

Hans låtar spelades överallt och hela tiden, och han blev en ny slags manlig förebild, någon som visade att det faktiskt var okej att prata känslor, vara osäker och inte hundra procent lyckad hela tiden.

VÄGEN FRAMÅT OCH uppåt var nu välkrattad. Förväntningarna var skyhöga och längtan från publiken stor, men åren gick utan att den där uppföljaren kom.

– Att inte få till en andra skiva kändes som ett stort misslyckande – och den där känslan av att vara misslyckad har jag levt länge med, säger Jakob.

– När jag 2007 fick frågan om att viga några kompisar som skulle gifta sig, var jag tvungen att tacka nej. Jag hade ingen vigselrätt i och med att jag inte var prästvigd. Jag frågade om jag inte kunde få sjunga på deras bröllop istället, säger Karolina.

Det fick hon. Och, frågade vännerna, var det okej om hon sjöng i kyrkan med en annan kompis till dem?

– Jag visste inte vem jag skulle sjunga med, så när Jakob några dagar senare ringde mig och sa att ”Hej, jag heter Jakob Hellman. Vi ska sjunga på ett bröllop tillsammans”, blev jag lite chockad, säger Karolina och skrattar.

På Svenska kyrkan Mallorcas webbsida sjunger och spelar Jakob och Karolina för församlingens barn.

Foto: PRIVAT

”

akob hade med sig ett cd-skiva J med låtar han bränt ner istället för blommor.

När Jakob slog igenom var prästdottern Karolina tio år gammal. Hon hade växt upp på Gran Canaria eftersom hennes mamma var präst i Svenska utlandskyrkan. Karolina var även hon musikalisk, och satsade på att bli artist. Parallellt med jobbet som bartender och reseledare jobbade hon som popsångerska och uppträdde i en rad olika sammanhang.

– Men när jag var 20 började jag läsa teologi och blev antagen som prästkandidat i Lunds stift.

Efter 5,5 år, när hon bara hade examensarbetet kvar hoppade hon av utbildningen. Hon kände att hon inte passade in och att kyrkan varit dömande och inte särskilt välkomnande.

– Gud har jag aldrig haft problem med, men jag har haft problem med kyrkan, som jag många gånger varit arg på.

Karolina började jobba mer eller mindre heltid som bartender på anrika Malmö-puben Pickwick, som i dagarna gått i konkurs på grund av pandemin.

Jakob, som vid det här laget bott många år i Malmö, hade koll på vem Karolina var. Tyckte att hon var ”lite spännande”. Karolina å sin sida, hade självklart koll på Jakob, som, trots att han inte längre hade några stora spelningar eller gav ut nya skivor, fortfarande var ett känt ansikte.

18

KORT OM...

Jakob ­­Hellman Ålder: 55 år.

Familj: Karolina, 42, präst, och barnen Olle, 10, och Beppe, 7.

Bor: Palma, Mallorca.

Gör: Sångare och musiker.

Aktuell med: Har släppt sin andra skiva Äntligen borta, en skiva som kommit till efter 32 års väntan.

JAKOB OCH KAROLINA har frusit länge och solen börjar

gå ner, men de har förutseende nog bokat bord på en restaurang i närheten. Över rykande varma köttbullar, restaurangens specialitet, berättar paret vidare hur ett gemensamt sånguppträdande kan leda till äktenskap, två barn och en fullgjord prästutbildning.

– Vi bestämde att vi skulle repa och när Jakob kom hem till mig hade han med sig ett cd-skiva med låtar han bränt ner istället för blommor, som ett sånt här gammaldags blandband, berättar Karolina på bred skånska.

Det var en tisdag, och vännernas bröllop var bokat till lördagen samma vecka. Redan samma kväll insåg både Jakob och Karolina att de var förälskade. Någon gång under kvällen hittade Jakob en gammal trisslott mellan soffdynorna.

– Jag minns att Jakob sa att om det var vinst på den lotten så skulle vi dra till Skagen och gifta oss. När vi skrapade den visade det sig att vi vann 25 kronor, säger Karolina.

De repade hela natten, och även dagen därpå. När de uppträdde i kyrkan på lördagen var de ett par.

– I efterhand har jag förstått att våra vänner försökte tussa ihop oss, säger Jakob.

NÅGOT BRÖLLOP FÖR deras egen del blev det inte förrän 2014. Men två år efter sitt framträdande på vännernas bröllop började paret prata om att bli föräldrar.

De hade det bra. Uppträdde då och då tillsammans på olika tillställningar. Satt uppe på nätterna och spelade och sjöng. Jakob tog ströjobb inom äldrevården och på ett bageri. Karolina jobbade kvar som bartender.

Jakob drömde fortfarande om att få till den andra skivan. Vid några tillfällen gav han sig ut på turné inför en förväntansfull publik och det pratades då och då om comeback. Sverige hade på intet sätt glömt honom och hans låtar spelades fortfarande regelbundet på radion.

– 2009 fick Karolina erbjudande om en prästtjänst i Bryssel, och vi flyttade dit för ett halvår. Då hade Karolina precis blivit gravid med Olle. Jag följde med

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 18

2021-02-18 09:08:46

”Att inte få till en andra ­skiva kändes som ett stort misslyckande”, ­säger Jakob.

och hjälpte Karolina med barngrupperna och konfirmanderna, berättar Jakob.

Karolina hade visserligen hoppat av prästutbildningen, men hon hade inte släppt tron på Gud, och än så länge hade hon inga planer på att återuppta prästutbildningen.

– Det var först när våra söner Olle och Beppe började närma sig skolåldern som vi insåg att vi behövde rutiner. Vi bestämde oss för att tänka om helt, och om någon skulle skaffa sig ett riktigt jobb, då var det jag, säger Karolina.

Prästutbildningen hade gjorts om, och istället för att bara ha ett examensarbete kvar, behövde Karolina gå hela sju terminer. Idag är hon glad över pausen, eftersom de där åren gjorde att hon hann reflektera och sedan kunde gå in i Svenska kyrkan med ett mer ifrågasättande sätt.

– Jag kan tycka att det ibland är trångt i Svenska kyrkan, och att det behöver finnas plats för alla slags människor, både i församlingen och bland prästerna.

Där tycker jag att Svenska utlandskyrkan är något av ett föredöme. Svenska kyrkan utomlands fungerar som en samlingspunkt, där alla känner sig välkomna, och det är ju också kyrkans syfte.

KAROLINA ÄR PRÄST och har varit troende sedan

barnsben. Jakob däremot är inte aktivt kristen, men han läser alla Karolinas predikningar.

– Nej, det är inte så att vi har teologiska diskussioner hemma eller ber bordsbön innan vi äter. Men jag respekterar så klart Karolinas tro och yrkesval och är med i kyrkan ibland, säger Jakob.

På den nya skivan sjunger han också psalmen I denna ljuva sommartid. Dessutom medverkar han i varje

”Jag kan tycka att det ibland är trångt i Svenska ­kyrkan”, säger Karolina.

avsnitt av podden Präster på gränsen till nervsammanbrott som Karolina gör tillsammans sin kollega Carin Saracco.

– Jag kommer in en stund i slutet och får i uppgift att reflektera över olika ämnen som till exempel långsamhet eller frihet, säger Jakob. Äntligen borta Jakob ­Hellman EMI/Universal

ATT FLYTTA TILL Mallorca kändes som ett spännande

äventyr för hela familjen. Sönerna fick plats på Svenska skolan, och Jakob kunde i princip lika gärna sköta sitt jobb därifrån som från Malmö, eftersom det gick regelbundna och täta flyg hem.

Att en pandemi skulle släcka ner världen fanns inte i någons föreställningsvärld då, under sensommaren 2019.

Sedan dess har som sagt mycket ändrats. Också Karolinas arbetsförhållanden. I normala fall är vigslar det som får Svenska kyrkan på Mallorca att gå runt, minst ett hundratal vigslar om året genomförs av de bägge prästerna.

Men nu är det in princip inga svenska par som gifter sig på Mallorca. Inte heller barnverksamheten flyter på som vanligt, även om det fortfarande hålls gudstjänst varje vecka.

Numera görs mycket digitalt, även om Karolina och kollegan Carin befinner sig i Svenska kyrkans lokaler varje arbetsdag.

För paret Hellman har pandemin inte bara inneburit elände. Nedsläckningen innebar att Jakob i lugn och ro kunde fokusera på nya skivan och medverka i Så mycket bättre.

Hur de närmaste månaderna kommer att se ut beror till stor del på pandemin. Klart är dock att familjen Hellman påbörjat ett helt nytt kapitel i sitt liv.

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 19

19

2021-02-18 09:08:56

SPANING

BLÄCKET

som troshandling Att pryda kroppen med symboler är något som gjorts i tusentals år. Och symbolerna, bilderna och konstverken säger något om bäraren. Om vem hon är, vad hon gjort och vilken religion hon tillhör.

Text: Sofie Kalodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Tatueringstrenden » har blivit större och större de senaste 20 åren och med tatueringarna vill man förmedla något. Det kan vara en känsla, musiksmak, en politisk tillhörighet eller en tro. Gemen­ samt är berättelsen om vem bära­ ren av tatueringen är. Den visar hur unik du är och samtidigt öppnar den upp för gemenskap: ”Det här är jag, har vi något gemensamt?”

n religiös symbol har E olika betydelse beroende på vem som bär den.

Andreas Johansson, forskare och författare

20

Andreas Johansson forskar i religionshistoria vid Lunds universitet. Han har gett ut boken Yakuza Tattoo, där han dokumenterat medlem­ mar ur den japanska maffian och deras relation till tatueringar.

– Jag var intresserad av hur re­ ligiösa symboler används av orga­ nisationer som inte är religiösa i sig. Vad händer till exempel om ett kors är tatuerat på en medlem i japanska maffian, säger Andreas.

Tatueringar i Japan är stig­

matiserat, där är det fortfarande i princip bara brottslingar som bär dem. Så sent som 2020 fanns ett lagförslag i Japan för att helt förbjuda tatuerare.

– Men samtidigt så tror jag att stigman kommer släppa där med.

Den globaliserade tatueringskul­ turen kommer att ta över, fortsät­ ter han.

HÄR I SVERIGE är den vanligaste stilen när det gäller religiösa tatueringar realism. Det är praying hands, moder Maria och kors som pryder svenskars hudar.

Asin Delawi driver en tatu­ eringsstudio i Stockholm. Hon menar att oavsett om det är en reli­giös tatuering eller inte, så sä­ ger den något om den som bär den.

– Eftersom tatueringar har bli­ vit ett sätt att uttrycka sig på, utan att prata, så tror jag att folk vill visa vilka de är och vad de står för.

Och i ett möte kan många, fast de inte har tatuerat in liknande sym­ bolik, tänka likadant och känna en koppling till den tatuerade. Då får de något gemensamt att börja prata om, säger Asin.

Hon tror att bläcket på våra hudar kan fungera som en påmin­ nelse i livet.

VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 20

2021-02-18 09:08:32

”

n tatuering är en E investering du gör med smärta och pengar.

Asin Delawi, tatuerare

– Det ökade intresset för tatueringar gör att många får upp ögonen för att man kan bära med sig någon symbol var man än är i världen. Ett kors eller ett Ohm-tecken i form av ett smycke kan du ju tappa bort. En tatuering har du alltid med dig. Det är en investering du gör med smärta och pengar. När man känner att man blir testad som mest i livet, kan man glömma bort sin tro och då finns tatueringen där som en påminnelse.

Foto: MARCINM111 /GETTY IMAGES

BÅDE ANDREAS OCH Asin är överty-

”En religiös symbol har olika betydelse ­beroende på vem som bär den. Ett kors kan ju vara en symbol för mormor”, ­säger forskaren Andreas Johansson.

gade om att en och samma symbol kan ha olika betydelse för olika människor. Att det snarare handlar om i vilken värld bäraren lever, än vilken religion hon tillhör.

– Kanske kan man mötas genom tatueringskonsten i religionen. En religiös symbol har olika betydelse beroende på vem som bär den. Ett kors kan ju vara en symbol för mormor, det behöver inte betyda att man är troende, säger Andreas Johansson.

Asin tror att det finns en samhörighet i att betrakta varandras tatueringar, oavsett vilken religion man tillhör.

– Religiösa tatueringar är lika personliga som alla andra tatueringar. De kan ha en helande betydelse – bäraren kanske har klarat av något stort, eller så kanske man vill visa att man tillhör en religion eller grupp, trots att man inte ser ut att tillhöra den gruppen. Man vill visa att ”jag kanske ser ut på ett sätt, men jag har helt andra intres-

En traditionell japansk tatuering som är formad så att den kan döljas när man bär en kimono.

Foto: ANDREAS ­JOHANSSON

» VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 21

21

2021-02-18 09:08:38

SPANING

”

et är inte konstigt att D man vill ta konsten från heliga tempel och sätta på sitt eget tempel.

Asin Delawi, tatuerare

»

”Religiösa tatueringar är lika personliga som alla andra tatueringar”, menar Asin ­Delawi, som här tatuerar Frans Björkman.

22

sen än du någonsin kan tänka dig”.

Jag påpekar att tatueringarna både blir en symbol för att visa hur unik man är och samtidigt en symbol där man visar tillhörighet.

Blir inte det lite motsägelsefullt?

Asin håller inte med: – Det finns superunika tatueringar och det finns klassiska tatueringar. Men det unika försvinner inte bara för att man gör en klassisk japanlotus eller ett realistiskt kors. Man tänker inte, ”vi har exakt likadana” utan snarare ”vi två har något gemensamt”.

ANDREAS MENAR ATT tatueringens betydelse kan ändras över tid. Han skulle vilja se forskning kring vad man säger om en tatuering när man gör den och vad den betyder för samma person tio år senare. Asin är inne på samma spår.

– Precis som tatueringar åldras, så åldras våra sinnen.

Det du tatuerar in idag gör du kanske för att du tror det betyder att du är religiös, till exempel. Om tio år har du utvecklats, du ser tillbaka i tiden och tatueringen ändrar innebörd. Inte som att man ångrar att man tatuerade sig, men man kan få förståelse för varför man gjorde det motivet den tiden i livet, säger hon.

Samtidigt som de andliga symbolerna på våra kroppar ökar, ökar också sökandet efter en tro.

Men Svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar. Jag tycker att medlemmarna istället borde bli

Asin Delawi driver tatueringsstudio i Stockholm.

fler och frågar Andreas vad han tänker om det.

– Svenska kyrkan har inte monopol på tro, säger Andreas.

– Vi är inte så sekulariserade som vi tror. Ofta hör man, ”jag tror på nåt”. Vi är alltså inte mindre religiösa, men vi har ett större smörgåsbord. Inom new age plockar man till exempel saker från olika religioner. Som änglar – de hör traditionellt sätt till de abrahamitiska religionerna.

Kanske kan religiositet kopplat till ett särskilt samfund uppfattas som ålders­digert för vissa.

ISMANNEN ÖTZI, SOM hittades i Alperna 1991, levde för 5 300 år

sedan. På hans kropp kunde man hitta 61 tatueringar. Forskare tror att de är gjorda av medicinska skäl – som smärtlindrande akupunktur. Idag ser vi våra tatueringar som konst.

– Många religiösa platser, som Sixtinska kapellet, är fulla av konst. Det är inte konstigt att man vill ta konsten från heliga tempel och sätta på sitt eget tempel, kroppen, säger Asin.

Hon möter dock fördomar och skammande kring tatueringar än idag. Hennes tankar kring det är att man kan ha mycket gemensamt trots att man gillar olika.

– Det fina med tatueringar är att de är frivilliga.

VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 22

2021-02-18 09:08:46

HÅLLBARHET

Wei Yu

MINDFUL EATING

Så blir maten som medicin

Mindfulness handlar om att vara här och nu. Genom att ta med den medvetenheten in i våra måltider kan vi minska både stress och risken för hjärtsjukdomar.

»Mindfulness » används inom sjukvården för att minska stress, ångest och nedstämdhet. Redan i slutet av 1970-talet etablerade professor Jon Kabat-Zinn den moderna, sekulära mindfulnessläran. Det finns en rad studier som visar att metoden hjälper till att förebygga utmattning och psykisk ohälsa. På så sätt kan det också bidra till att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Wei Yu är kardiolog vid Ersta Sjukhus hjärtmottagning. Hon anser att vi behöver förebygga kronisk stress, både i samhället och på individnivå, och hon tror att mindfulness kan stilla det behovet.

– För individer finns det flera verktyg som KBT, samtal i grupp, fysisk träning, stressutbildning och mindfulness. Medveten närvaro tar oss till här och nu, vilket är grunden till att de andra verktygen ska funka bra, säger doktor Wei Yu. SEDAN ÅR 2000 har forskningar inom mindfulnessbaserad approach ökat explosionsartat. Under 2019 publicerades över 1 200 artiklar på ämnet. Många av dem påvisar positiva effekter vid både psykisk och fysisk hälsa.

Johanna Cederstam är yogainstruktör och utbildad inom bland annat ayurveda. Hon håller workshops i hur vi kan vara mer

OCH DET ÄR inte bara det

mentala måendet som får hjälp av mindful eating. Att äta är en fysiologisk process, som börjar redan när maten kommer in i våra munnar.

– Saliven hjälper till att bryta ner maten och det är därför viktigt att tugga noga och länge, för att hjälpa nedbrytningsprocessen.

Om vi inte gör det så rubbar det hela systemet. Vi ska därför tänka efter. Vara närvarande under vår måltid, säger Johanna.

Wei Yu är inne på samma spår som Johanna Cederstam. Hon jämför mindful eating med KBT, när det kommer till, bland annat, hjärt- och kärlsjukdomar.

– Övervikt ökar risk för hjärtsjukdomar, högt blodtryck, diabetes, cancer med mer och KBT är en evidensbaserad metod just för att ge en hållbar viktminskning. ­Eftersom mindfulness har KBT-effekt och bevisat verkar på psykisk ohälsa som triggar övervikt, så finns det belägg att använda mindful eating som ett verktyg för att förändra beteenden, säger Wei. DE FLESTA STUDIER visar att mind-

närvarande när vi äter, så kallad mindful eating.

– Mat är medicin och det är viktigt att vi betraktar den som ett verktyg för att må bra. Vi ska inte slänga mat i onödan och vi ska inte slänga i oss mat i onödan. Våra kroppar är inte papperskorgar, säger Johanna.

Hon tipsar om att medvetandegöra sin andning, och uppleva sin måltid: Se färgerna, dofta, ta in alla minnen.

”Våra kroppar är inte pap­ perskorgar”, säger Johan­ na Ceder­ stam, yogain­ struktör och utbildad inom ­ayurveda.

Foto: LEIF ­WIKBERG

fulness kan minska cravings och tröstätande. Effekten på viktminskning har dock varit blandad, en del studier visar signifikanta förändringar medan andra inte gör det. Det finns ett forskningsprogram, MB-EAT (Mindfulness-Based Eating Awareness Training program), där det pågår flera kliniska studier kring ämnet.

– Forskning med magnetkameraundersökningar har visat att både längre och kortare träning i mindfulness kan påverka blodflöde, aktivitet och strukturer i flera område i hjärnan.

Wei berättar om hur mindfulness också aktiverar parasympatikus – nervsystemet som främjar matsmältningen.

– En glad mage gör en glad människa! Så mindfulness ökar vårt välbefinnande och vår livskvalitet genom att vi får uppleva och njuta mer, inte minst genom magen, säger Wei Yu.

Sofie Kalodimos VÅREN 2021

am32_hallbarhet_mindful_eating_25629.indd 23

23

2021-02-18 09:08:41

5

BOKTIPSET

BÖCKER OM ATT VÄXA

Mitt liv som dront – en självbiografisk inventering Helena von Zweigbergk Norstedts

»Det » här är en biografisk berättelse om att åldras samtidigt som man fortsätter vara den man alltid varit – den lilla flickan i rosa morgonrock, som börjar gråta när mamma låtsas ta hennes näsa. I texterna blandas sorgen över att kroppen och utseendet sviker med en allt mer påtaglig trygghet – ett lugn. Helena von Zweigbergk gör genom sina texter en tillbakablick i livet. Vi får läsa om hennes uppväxt, hennes relationer och hennes uppbrott. Hon blottar en kärlek till sina barn, sina vänner och livet och en osäkerhet i att vara människa – att bete sig ”som man ska”.

Att leva medan tiden går – att åldras hjälper oss också att utvecklas och växa som människor. Vår samtid förändras och vi med den. I dessa boktips kan vi läsa om olika sätt att förändras med tiden.

Text: Sofie Kalodimos

Jag ser allt du gör Annika Norlin Weyler förlag Svårmodets döttrar Anna Laestadius Larsson Piratförlaget

»Vi » får följa tre generationers kvinnor och deras syn på samhället de lever i – Svårmodet, i Norrlands inland. Dessa tre kvinnor försöker alla ta sig ur sina egna bojor – bojor som skapats av tidigare generationer. 1968 bor de alla tre under samma tak och alla tre – mormor, mamma och dotter – kämpar med att vara kvinna, stark och att låta tiden ha sin gång.

Foto: ELIN BERGE

VISSTE DU ATT…

»» ... Annika

Jag är olyckligt här Johan Croneman Mondial

»Johan » Croneman hamnar på sjukhus i Tyskland, där han är tillsammans med sin son. Det ser illa ut.

Han kan dö. Det är från den här scenen vi får följa med författaren tillbaka genom hans liv. Genom alla motgångar, genom alkoholmissbruk, spelmissbruk och relationsmissbruk. Han skriver från sitt hjärta, blottande och svart men med en närvarande humor.

Kanske är det tack vare den cyniska humorn som journalisten Johan Croneman överlevt. Som läsare tycker jag både mycket om och mycket illa om Croneman. Det finns en stor kärlek till dem som står honom nära, mycket humor och en längtan efter att bli hel, att hitta rätt. Men där finns också ett avståndstagande från sig själv och det egna ansvaret.

24

Norlin gör musik på svenska under artistnamnet Säkert! och på engelska under namnet Hello Saferide.

Innan hon startade sin musikkarriär jobbade hon som programledare på Morgonpasset och P3 Pop i Sveriges ­Radios P3.

»Trots » att Annika Norlins debutbok är en novellsamling, så finns där en röd tråd. Vi får möta kvinnan som jobbar som bekräftare, för att hon är så bra på att ge just bekräftelse. Vi får träffa de introverta bandmedlemmarna i Personligt varumärke, som tjafsar om vem som ska behöva sjunga och vi möter mamman som går och går och går för att ta sig igenom sorgen efter att ha förlorat ett barn.

Den röda tråden i boken är språket. Ett lättsamt, lekfullt och fantastiskt vackert språk. Vi får läsa om de norrländska rötterna och kärleken till naturen, vännerna och musiken. Jag ser allt du gör handlar om människor som försöker hitta sig själva och sina platser i livet.

En gentleman i Moskva Amor Towles Wahlström & Widstrand

»Alexander » Rostov är en greve i 1922 års Moskva.

Han har under flera år levt ett lyxliv i en vacker svit på det omtalade Hotell Metropol, mitt emot Kreml.

Men, efter att ha åtalats för en dikt som han skrivit, blir han dömd till husarrest på obestämd tid och flyttad till ett litet krypin på hotellets vind. Greven förlorar det mesta av pengavärde, men upptäcker inom hotellets väggar ett nytt liv. Han lär känna personalen, boende och sitt fängelses alla vrår. Samtidigt som Sovjetunionen genomgår stora, våldsamma förändringar, utvecklas bokens gentleman, Alexander Rostov, långsamt, fint och lågmält.

VÅREN 2021

am32_boktipset_25626.indd 24

2021-02-18 09:08:30

ORDET

ZOOMBOMBNING »» Det nya normala har blivit att ­träffa kollegor, vänner och släktingar digitalt, över videomöten. På grund av, eller kanske tack vare Corona har vi fått en mängd nya, svenska ord, direkt eller indirekt kopplade till pandemin.

Zoombombning är när en oinbjuden deltagare gör intrång under videomöten i tjänsten Zoom. En Zoombombare är alltså någon som tar sig in i mötet och i vissa fall ställer till med kaos. En annan vanlig form av Zoombombare är mötesdeltagares husdjur. Men, precis som kattklipp, funkar katter och hundar i digitala möten oftast som en humörhöjare. FOTO: SVETIKD/GETTY IMAGES

VÅREN 2021

am32_ordet_25641.indd 25

25

2021-02-18 09:08:30

HISTORIA

Äldre satta på undantag – en fattig fasa »Att » bli satt på undantag var en fasa för äldre ända in på 1900-talet. Även om de på pappret garanterats generösa förmåner blev det inte sällan hårda bud i verkligheten.

När Sven August Carlsson tog över gården i Örnanäs by 1888 lovade han att bygga sin mor ett eget hus – 100 kvadratmeter stort – i hagen med fruktträd intill ladugården där hon skulle få bo resten av sitt liv. Hon skulle få ett par får och en gris. Det var inget dåligt löfte, för många fick hålla till godo med en liten undantagsstuga och vissa förnödenheter i natura.

Men något hus fick modern Bengta inte, trots att hon i nio år ensam drivit gården för att försörja fem omyndiga barn. Det var rent skamligt ansåg hon. För att få det hon hade laglig rätt till och slippa bli satt på bar backe stämde hon sonen: ”Åtgärder är af största behovet påkallad, enär hemmanet vanvårdas och jag icke kan af min bemälte son erhålla varken penningar ens något undantag efter bifogade undantagskontrakten”, skrev hon i brev till häradsrätten.

Processen gick till hovrätten, där Sven August fälldes. Men han

”

flydde till Amerika, bland annat ­efter en skandal där hans svärfar, en präst och sparbanksordförande, försnillat 115 000 kronor ur bank- och kyrkkassorna. När Bengta Nilsdotter gick ur tiden 1897 hade hon fortfarande inte fått vare sig pengar, förnödenheter i natura eller det utlovade huset.

DEN ÅLDERDOMLIGA BYN Örnanäs

i nordöstra Skånes skogsbygder är i dag ett kulturreservat och väl dokumenterad, bland annat i en doktorsavhandling i kulturvård.

Men Bengta var långt ifrån ensam i sin sits, svikna löften och rättsprocesser var inte alls ovanliga.

Synen på äldres situation förr har varierat med tiden. Forskare har ansett att de gamla haft en meningsfull tillvaro genom att bidra med enkla sysslor som slöjd, barnpassning och mjölkning, medan andra betonat att de förväntats arbeta livet ut.

Många bondefamiljer såg det i alla fall som en börda att behöva föda även föräldrarna, som inte längre bidrog till gårdens produktion. Med befolkningens stora ökning under 1800-talet blev det alltfler statare och andra jordlösa

Jonta och Lotta (­Johannes och Charlotta Larsson) från Killingsö i Jäla socken cirka 1920.

De var de ­sista som bodde i backstugan, en av flera på ön.

Foto: FALBYGDENS MUSEUM

e allra flesta som inte kunde försörja sig D själva fick hjälp av närstående. Det var till stor del fattiga som försörjde fattiga.

Helene Castenbrandt, forskare , Lunds universitet

26

som hamnade utanför säkerhetsnäten.

– När du inte klarade av din försörjningsplikt gentemot barn och föräldrar gick fattigvården in. Men de allra flesta som inte kunde försörja sig själva fick hjälp av närstående. Det var till stor del fattiga som försörjde fattiga, säger Helene Castenbrandt, forskare på Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet.

Bara de som ägde en gård kunde få undantag när de lämnade över till nästa generation, medan andra fick gå till fattigvården. De kunde sättas på fattighuset eller i backstugor på socknens allmänningar.

En del ackorderades ut till familjer som hade det något bättre ställt.

Att tvingas ta emot fattighjälp var en stor skam.

– Det var stigmatiserande i sig, och ännu mer eftersom man tvingades avstå en del civila rättigheter för att ta emot stöd, som senare rösträtten, berättar Helene Castenbrandt.

FÖR ATT RÅDA bot på den värsta misären beslutade riksdagen 1913 om världens första allmänna statliga pensionssystem. Den infördes 1914, och riktades främst till de allra fattigaste. Den bestod av två delar: en mycket låg fast summa för alla över 67 år som betalt in egenavgifter, och ett inkomstprövat tillägg för dem som var väldigt fattiga eller invalider. Det var en något större summa, som även kunde gå till yngre människor som inte var arbetsföra.

– Det var väldigt lite pengar, särskilt när första världskriget kom och det blev dyrare att leva. Kvinnor fick mindre än män, men å andra sidan var det deras egna pengar som inte berodde på mannens inkomst. Att få 200 kronor när man inte hade någonting gav dem lite värdighet, de var inte längre bara tärande, säger Castenbrandt.

DEN FRÄMSTA MÅTTSTOCKEN som

de äldre värderades utifrån var

VÅREN 2021

am32_satt_pa_undantag_25624.indd 26

2021-02-18 09:08:36

Förra lärarinnan ”moster Hedda” Karlsson vid sin undantags­stuga bakom Edvin Eriks­sons loge i Rytterne socken, utanför Västerås.

Foto: VÄSTMANLANDS MUSEUM

hur väl de kunde bidra till gården.

Försäkringskassans syn på arbetsförmåga är inget nytt påfund – arbetslinjen har alltid gällt.

Det är lätt att glömma bort i dagens debatt om de äldres situation, anser Ulrika Lagerlöf-Nilsson, forskare i historia vid Göteborgs universitet.

– Många i dag tror att saker som drabbar oss aldrig har inträffat förut, på alla områden. Vi har tappat förmågan att reflektera över hur det varit. Det påverkar bilden av de äldre och hur vi hanterar dem.

– En del säger att vi aldrig varit med om någon liknande pandemi.

Men det var inte jättelänge sedan vi hade hongkong, asiaten och spanska sjukan – för att inte tala om kolera och pest där hela byar strök med.

Alla behöver inte bli historiker,

”

ite tillspetsat kan man säga att synen på L de äldre inte har förändrats någonting.

Ulrika Lagerlöf-Nilsson, forskare , Göteborgs universitet

men gärna träna sin förmåga att relatera till hur det varit för att kunna rusta oss för framtida kriser, anser Ulrika Lagerlöf-Nilsson. Det gäller inte minst de äldres situation, där vi har en kluven syn på deras förmågor och värde. Pigga 70-åringar som fortsätter jobba lyfts fram, det är ett ideal att vara evigt ung.

ATT DAGENS ÄLDRE har det oänd-

ligt mycket bättre materiellt och ekonomiskt än i forna tider, före den allmänna pensionen och välfärdsstaten, är självklart. Deras livskvalitet är vida bättre än deras

mormor och morfar någonsin skulle kunna fantisera om.

Men när samhället utsätts för en kris slår vi i första hand vakt om dem som anses värda att värna, med Ulrika Lagerflöf-Nilssons ord.

Då får 70-åringar palliativ vård utan att läkare ens träffat dem.

– Vi tror att vi är så förändringsbenägna och snabbt anpassar oss till ett nytt samhälle. Men jag säger tvärtom att människan är extremt konservativ. Lite tillspetsat kan man säga att synen på de äldre inte har förändrats någonting.

Mats Karlsson VÅREN 2021

am32_satt_pa_undantag_25624.indd 27

27

2021-02-18 09:08:37

LIVSHISTORIEN VEM? Sam Ho, xx, tillhörde ­toppskiktet i kriminellt gäng – men tog sig ur

Jag bestämde mig för att be varenda person jag skadat om förlåtelse I tjugo år levde Sam Ho som kriminell, de sista åren högt upp i hierarkin i ett av landets mest ökända gäng. Idag jobbar han hårt för att bearbeta sitt förflutna och för att hitta varenda en av dem han har skadat – och be om förlåtelse.

Text: Hanna Welin Foto: Joi Grinde

”

ag var bra att använda eftersom jag var J helt kompromisslös, ett monster.

30

VINTERN 2021

am32_livsberettelsen_25631.indd 28

2021-02-18 09:08:41

LIVSHISTORIEN Sam Ho, 41, tillhörde VEM? ­toppskiktet i kriminellt gäng – men tog sig ur

Jag bestämde mig för att be varenda person jag skadat om förlåtelse I tjugo år levde Sam Ho som kriminell, de sista åren högt upp i hierarkin i ett av landets mest ökända gäng. Idag jobbar han hårt för att bearbeta sitt förflutna och för att hitta varenda en av dem han har skadat – och be om förlåtelse.

Att förlåta sig själv är svårast, och Sam Ho har svårt att se att han kommer kunna göra det.

Text: Hanna Welin Foto: Joi Grinde

»För » tio år sedan bar Sam Ho ­vapen och skottsäker väst. Alltid på vakt, alltid på helspänn. Idag sitter han avslappnat vid ett kafébord i Malmö och äter sin lunchmacka, utan att vare sig ha koll på de andra gästerna eller vad som händer utanför fönstren.

– Jag är en helt annan person nu. Jag har jobb, bostad och sambo. Jag kan inte ens själv förstå att den där personen var jag.

Han var ett känslokallt monster, det är så han beskriver sig själv.

Aggressiv och våldsam och just därför rekryterad in i den tunga gängmiljön.

– Jag var helt avstängd, det var en försvarsmekanism. Empatilös.

Det är först under de senaste åren jag har börjat minnas och bearbeta.

SAM HO TAR det från början.

Det gör han också i en ny e- och ljudbok som författaren Jacob Härnqvist skrivit, Gangsterliv:

am32_livsberettelsen_25631.indd 29

Brotten, gänget och livet på gatan.

Det gick snett redan när han var 13 år, när han började med cannabis och hängde med fel gäng hemma på Möllan i Malmö. Föräldrarna borde ha sökt hjälp, säger han idag, men de visste för lite om hur samhället fungerar, kunde inte språket och var rädda för att dra in myndigheter. Familjen kom som flyktingar från krigets Vietnam när Sam var två år. Föräldrarna fick jobb inom industrin, men efter ett par år lades de båda fabrikerna ner och de blev, och har förblivit, arbetslösa.

– Jag saknade trygghet, kärlek och engagemang. Jag fick tidigt bli vuxen.

Hela högstadiet var en utförsbacke. Snatterier övergick till rån och langning. Som 15-åring började han med amfetamin,

”

fem år senare sprutade han i sig detsamma. 24 år gammal var det heroin han tryckte in i sina ådror.

Det kriminella livet hade snabbt blivit hela hans värld. Våldet och de stora pengarna. Ett kilo såldes hit, ett annat dit. Sam dömdes till fängelse, flera gånger.

– Det är egentligen då, när man sitter inne, som man är som mest sårbar och behandlingar borde sättas in. Jag är säker på att de flesta tänker att de skulle vilja förändra sina liv, även om de inte skulle säga det högt.

MEN PÅ ANSTALTERNA är det gang­ stersnack som gäller, säger han.

Och droger, för de finns ju även

»

ag var bra att använda eftersom jag var J helt kompromisslös, ett monster.

VÅREN 2021

29

2021-02-18 09:08:46

LIVSHISTORIEN »

där. Under ett långt fängelsestraff rekryterades Sam först av ett gäng, därefter av ett annat, mäktigare.

Han delade avdelning med presidenten för Original gangsters, som valde ut honom.

– Året efter att jag kom ut var en katastrof. Jag skadade väldigt många människor. Jag dödade ingen, men jag använde mycket våld.

Ofta handlade det om utpressning och indrivning och jag var bra att använda eftersom jag var helt kompromisslös, ett monster.

Det är svårt att förstå, att ta in.

– Jag hade så mycket aggressivitet inom mig och på något sätt lärde jag mig att koppla bort allt.

De umgicks i grupp och var ständigt på sin vakt, inte minst för andra gäng, andra med skjutvapen precis som de själva. Pengar flödade in – och slösades bort lika snabbt. Dyra kläder, fester och kokain, hotellnätter, lyxbjudningar och hyrbilar.

SAMS ISKALLA RÅHET tog honom snabbt till toppskiktet i Original gangsters, till vice president. Men det gjorde också att han hamnade i en konkurrenssituation som ledde till att han kastades ut. I efterhand är han djupt tacksam, men där och då föll han än djupare ner i sitt missbruk och hamnade på gatan.

I ett år sov han i trappuppgångar, källare och offentliga toaletter.

2012, när han dömdes till ytterligare två månaders fängelse, visste han att han inte skulle överleva om han fortsatte som innan.

Det var nu den riktiga kampen tog sin början.

– De flesta som kommer ut har bara sitt gamla nätverk. De vet att alla andra har tappat hoppet om dig och det du erbjuds är lågtröskelboende där det är svårt att motstå drogerna. Men jag hade en flickvän som jag träffat kort innan jag åkte in, som inte missbrukade, och som jag kunde flytta hem till.

Jag hade en fast punkt och någon som fanns där för mig. Det var helt avgörande.

Att han fick ett jobb som städare på Ikea spelade också stor roll.

– Min första lön, den känslan var så sjuk. Jag var en del av

30

”

an sa att han kunde se i mina ögon att jag H var en annan människa nu. Jag kan inte förklara hur stort det var. samhället, jag betalade skatt!

Pengarna du får i det kriminella livet, du ser inget värde i dem.

MEN ÅREN HAR inte varit lätta.

Samtidigt som Sam kämpade för att få fast mark under fötterna blev sambon allvarligt sjuk, och gick bort. När han satt inne hade han träffat olika terapeuter som hjälpt honom att hantera sin aggressivitet. Men nu stod han där ensam, utan droger och med ett

känsloliv som steg för steg kom ikapp honom.

– Allt jag har gjort. Och sett.

Sam tystnar en kort stund.

– För några år sedan bestämde jag mig för att be varenda person jag skadat om förlåtelse, för att kunna bearbeta och försöka försonas med mitt förflutna.

Alltsedan dess försöker Sam hitta namn och kontaktuppgifter till personerna, människor han oftast bara minns till ansiktet.

– Jag har full förståelse för dem

VÅREN 2021

am32_livsberettelsen_25631.indd 30

2021-02-18 09:08:53

KORT OM...

Sam Ho Ålder: 41 år.

Yrke: Biträdande chef för ett behandlingshem för tonåringar i Harlösa.

Familj: En tonårsson.

Bor: Malmö.

Aktuell: Med boken Gangsterliv: Brotten, gänget och livet på gatan, av Jacob Härnqvist, där han berättar om sitt liv.

som absolut inte vill svara eller ta emot mitt förlåt.

Hittills har han skickat brev till fyra av de uppåt fyrtio personer det handlar om. En – en kille som han har rånat – svarade: ”Tack för att du inte glömt händelsen. Jag förlåter dig.”

ETT STARKT AVTRYCK gjorde också ett slumpartat möte på en restaurang med en man han har misshandlat grovt. När Sam fick syn på honom fattade han mod och slog sig ned på andra sidan bordet. Han såg honom i ögonen, sträckte fram handen och sa: ”Förlåt för allt jag har gjort”.

– Han tog min hand! Och så sa han att han kunde se i mina ögon

att jag var en annan människa nu.

– Jag kan inte förklara hur stort det var.

Sam Ho bär ett kors runt halsen.

För snart sju år sedan konverterade han till islam för att tillfredsställa sin dåvarande flickväns familj. Men under trosbekännelsen hände något.

– Det var helt sjukt, men jag kände guds närvaro, och det i flera dagar i sträck. Det var en gåva, det är så jag ser det.

Alltsedan dess betyder den muslimska tron mycket för Sam. Så även Jesus.

– Jag älskar Jesus och allt han står för. Ibland kommer folk fram och är på mig för mitt kors och jag får förklara att Jesus är en viktig

Gangsterliv: Brotten, gänget och livet på gatan Jacob ­Härnqvist Norstedts

profet också inom islam. Varför ska vi hålla på och vända saker emot varandra? Jag är öppensinnad, det viktiga är att göra bra gärningar.

Förlåtelse och försoning är centralt.

Kan du förlåta dig själv?

– Jag tror inte det. Det är därför jag mår så dåligt.

– Både kroppen och hjärnan bearbetar det jag har gjort omedvetet hela tiden.

DEN STÖRSTA GÅVAN är den tonårige sonen. Pojken som Sam inte har varit en pappa för, inte förrän nu under senare år. Han bläddrar bland bilderna på mobilen och sträcker stolt fram en foto.

– Min lilla skitunge, säger han och ler med hela ansiktet.

Förändring är något som måste ske på många plan. Sam minns första gången han skulle föreläsa om unga och kriminalitet och satte på sig skjorta. Hur märkligt och obekvämt det var, som att ikläda sig ett främmande skal. För att inte tala om att kliva in i rollen som pappa, också till sin sambos barn. Att visa omsorg och ta ansvar, släppa fram sina känslor. Identifiera sig som en ”vanlig person”, som Sam säger.

– Det är viktigt att förstå att det inte bara krävs jobb och bostad för att bryta den kriminella livsstilen.

Det krävs ett annat tankesätt.

IDAG ÄR HAN 41 år och arbetar som biträdande chef för ett behandlingshem i Harlösa, för tonåringar som ska återanpassas efter att ha varit placerade på Sis-boenden.

Det är på en plats som denna som han känner att han verkligen kan göra nytta.

– Killarna är så impulsiva, har ofta missbruk och adhd och inget utvecklat konsekvenstänkande. De ska bli kungar direkt och har inget tålamod alls. Jag känner igen mig.

Men, säger han, idag har han själv lyckats få ett tålamod av sten. Även om han omöjligt kan radera den oerhörda skada, smärta och rädsla som han åsamkat andra, har han kunnat förändra sig själv, sina känslor, sitt beteende och tankemönster.

– Jag vill att folk ska förstå att det går att ge människor en chans.

VÅREN 2021

am32_livsberettelsen_25631.indd 31

31

2021-02-18 09:08:57

SYMBOLEN

Under medeltiden fick man inte äta ägg under fastan. Till påsk hade man därför många ägg som behövde ätas upp.

Foto: FILMSTUDIO/ ­GETTY IMAGES

Hur blev ägget en symbol för pånyttfödelse? »Under » fastan som varade i fyrtio dagar före påsken fick man i medel­tidens Sverige inte äta ägg eller kött. Detta sammanföll ofta med tiden då hönsen började värpa igen efter en lång vinter. Till påsk hade man därför många ägg 32

som behövde ätas upp för att inte bli dåliga.

I den gamla folktron gav ägg hälsa och kraft, inte minst sexuell lust och förmåga.

För att få god skörd grävde man ner ett ägg i varje hörn av sin åker.

För att göra någon som var sjuk frisk skulle man ta ett ägg som var värpt på långfredagen och gräva ner det i en myrstack på påsk­ aftonen. Ägget symboliserar födelse och pånyttfödelse, något som påsken i allra högsta grad handlar om.

Ett latinskt ordspråk lyder: ”allt levande kommer från ägget”, och själva livet ryms ju i äggets gula.

VISSTE DU ATT...

»» ... ägg är en riktig vitaminbomb? Det enda vitamin som saknas är vitamin C. Ägg innehåller också alla amino­syror.

Källa: Svenska ägg

VÅREN 2021

am32_symbolen_25642.indd 32

2021-02-18 09:08:58