Amos Jänköping Vintern 2021

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | JÖNKÖPING | VÅREN 2021

JAKOB HELLMAN:

”Jag har levt länge med känslan av misslyckande” Att vara kyrka i PANDEMITIDER

Så firar du PÅSKENS gudstjänster i hemmet

LEIF CARLSSON, PASTOR MED PODD:

”Tro och ­vetenskap är ­skilda ting”

5

BÖCKER OM ATT VÄXA

TEMA

ÅLDRANDE Biohacking – vägen till längre liv?

ODR SAMHÄLLSINFORMATION SOMMAREN 2020

21am3212_omslag_25860.indd 1

x

2021-02-18 10:53:06

LEDARE

Att åldras är att leva med och i det paradoxala

I

”

mitt föräldrahem fanns det som aldrig togs i bruk. Vackra saker som sparades till … ja till när och till vad? Jag brukade skoja med mor; fråga när hon planerade att tända ljuset i den vackra ljusstaken av kristall som hon hade fått när hon fyllde 50 år. Fyrtio år senare tänder jag ljus i just den ljusstaken, tänker på mamma och är ganska säker på att hon har överseende. Att åldras är att leva med och i det paradoxala. Att vara rädd om, hushålla och att spara – och på samma gång ta ut svängarna och leva helt och fullt här och nu. Att bida sin tid – och på samma gång leva som om varje dag var den sista.

et finns en tid för allt som sker D under himlen; en tid att läka, en tid att le...

PREDIKAREN ÄR EN fascinerande bok. Där står att det

finns en tid för allt som sker under himlen; en tid för födelse, en tid för död, en tid att plantera, en tid att rycka upp, en tid att dräpa, en tid att läka, en tid att riva ner, en tid att bygga upp, en tid att gråta, en tid att le, en tid att sörja, en tid att dansa, en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar, en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag, en tid att skaffa, en tid att mista, en tid att spara, en tid att kasta, en tid att riva

sönder, en tid att sy ihop, en tid att tiga, en tid att tala, en tid att älska, en tid att hata, en tid för krig, en tid för fred.

För varje år jag av nåd får att leva blir predikarens ord allt mer också min erfarenhet och, vågar jag påstå, vår gemensamma erfarenhet. Jag har mött människor som under hela sitt liv har skaffat och samlat och som inte kunnat släppa taget om något, som vid någon punkt eller steg för steg sakta skiftar förhållningssätt och släpper taget om både sig och sitt.

EFTER EN LÅNG period av pandemi och sjukdom vet vi

in på bara kroppen att det finns en tid för död, en tid att gråta, en tid att sörja, en tid att mista. Men vi vet också att vaccinationsteam och vårdcentraler just nu vaccinerar så många som möjligt och så snabbt som möjligt – för livets skull!

Predikarens ord ekar genom historien; det finns en tid för allt som sker under himlen; en tid att läka, en tid att le, en tid att dansa, en tid att älska och en tid för fred. Jag tycker mig ana att en annan tid är på väg och min bön är att den ska komma.

Att åldras är att leva med och i det paradoxala för det finns en tid för allt som sker under himlen. Jag tänder ljuset i den vackra ljusstaken av kristall från mitt föräldrahem och ler.

Ann Aldén Kyrkoherde

Det finns en tid för födelse, en tid för liv, en tid att sörja, en tid att dansa...

Foto: SRDJANPAV/ GETTY IMAGES

2

VÅREN 2021

21am3212_ledare_25839.indd 2

2021-02-18 10:53:02

10

”

ag är uppståndelsen och livet. Den som J tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.

VI FINNS FÖR DIG!

»» Vill du tala

Tema åldrande 10 Biohacking – vägen mot längre liv?

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

N VA

ENMÄRK

»I» den tid vi lever i utmanas många gånger de existentiella frågorna och tankarna.

Livsfrågor stöts och blöts på olika vis, men inte alla upplever att man har någon att tala om livet med. Många av oss har sociala nätverk men tankarna vi bär kanske inte möts upp just där.

I KYRKAN MÖTER vi ofta, på olika vis, existentiella tankar och frågor.

Det kan handla om vad jag gör med min ensamhet, som både kan vara på ett existentiellt plan men också avsaknad av kontakter. Det kan också handla om sorgearbete av olika slag; förluster av anhöriga, förluster av hälsa, förlust av relationer, förlust av arbete – ja, förluster som på olika vis ger en sorgereaktion. Men också tankar kring vad som är ”bärande” i mitt liv, vad ger mig kraft, mod, hopp och förundran?

Inte sällan ställs dessa frågor på sin spets vid nya vägval i livet eller vid uppbrott som av olika orsaker är nödvändiga.

Under hösten har vi samlat en stor del av den samtalsverksamhet som Svenska kyrkan Jönköping

Samtalet i centrum

1

erbjuder under samlingsnamnet ”Samtalet i centrum”.

LIVETS FRÅGOR RYMMER så många dimensioner men gemensamt är att vi ibland behöver stanna till vid dem. Kanske har du ”tvingats” att stanna till vid någon dimension som en följd av coronapandemin.

Om du söker någon att tala med, enskilt eller i grupp, läs mer på webben, sök på Samtalet i centrum.

E T

Porträttet 16 Jakob Hellman, musikartist

” Det är inte konstigt att man vill ta konsten från heliga tempel och sätta på sitt eget tempel”, säger Asin Delawi, tatuerare.

S

Din församling 4 Notiser 6 Jönköpings­ porträttet Leif Carlsson, ­poddpastor 25 Högtider Påsken – kyrklighetens viktigaste högtid 25 Vår verksamhet Att vara kyrka i annorlunda tider 31 Korsord

Samtalet i centrum – en plats för livets alla frågor Illustration: HELEN SJÖSTRÖM

INNEHÅLL

med en präst eller diakon?

Du kan alltid ringa oss.

Telefon: 036-30 35 00 under dagtid.

Jourhavande präst mellan klockan 17–06.

Johannesevangeliet 11:25–26

REDAKTION

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

Varsågod!

»» Här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkan.se/jonkoping kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036–30 35 00, växel

Lokalredaktion: Monica Sandsvik Svensson, Josefine Setterström, Pär Sjöstrand, Martin Ahlqvist, Bengt Olsson och Eva Stråth.

Erik Lindfelt, extern skribent.

Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofie.kalodimos@verbum.se Omslagsfoto: Tobias Palmberg Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm

VÅREN 2021

21am3212_innehall_25840.indd 3

3

2021-02-18 10:53:19

?

NOTISER

VISSTE DU ATT...

»» ... påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken? Påskriset och pyntet symboliserar även vårens grönska och pånyttfödelse.

Källa: Wikipedia

EN KYRKA GJORD FÖR LEK »» Vid Järstorps kyrka i församlingshemmets trädgård färdigställdes en ”lekkyrka” under 2020 efter en modell av den medeltida kyrkan som funnits i Järstorp. Göran Staaf, fastighetstekniker i Svenska kyrkan Jönköping, har byggt lekkyrkan.

Gör gärna en utflykt till Järstorp och besök lekkyrkan som alltid är öppen för lek!

Foto: MARTIN AHLQVIST

Foto: FRUGAN/ MOSTPHOTOS

FÖLJ OSS!

»» Läs mer

om vad som ­händer i Svenska ­kyrkan ­Jönköping på vår webb och i sociala medier: Webben: svenska­kyrkan. se/jonkoping Instagram: @svenska­ kyrkanjkpg Facebook: Svenska ­kyrkan ­Jönköping YouTube: Svenska ­kyrkan Jönköping (prenumerera gärna!)

4

Bedjande, barmhärtig och modig är le »Församlingsinstruktionen » är församlingens vägledande styrdokument för hur vi vill vara kyrka just här, just nu och framöver. Den består av flera delar. Den första delen är en analys av den omvärld som är vår och hur det påverkar oss som kyrka. Vi är inte kyrka i ett vakuum, de speciella förutsättningar som råder just i vår stad påverkar också kyrkans arbete och ska så göra.

Tisdagen den 15 september 2020 undertecknade biskop Fredrik Modéus församlingsinstruktionen för Svenska kyrkan Jönköping. Det var slutpunk-

ten på en lång process som på allvar startade 2 februari 2019 med en storsamling för alla som var intresserade att dela tankar kring församling och framtid.

Ett 70–80-tal personer var då samlade i Sofiagården och under arbetets gång fanns såväl anställda som förtroendevalda och ideella med i arbetet att ta fram en ny församlings­instruktion.

DEN ANDRA DELEN handlar om för-

samlingens identitet och teologiska grundsyn. Är det något särskilt som präglar och som vi vill ska

utmärka vår församling? Här har vi tagit fram tre ledord som församlingen ska kännetecknas av: vi vill vara en bedjande, barmhärtig och modig kyrka.

Den tredje delen är en beskrivning hur vi ska förverkliga och konkretisera framtidsbilderna som Växjö stift har tagit fram.

Biskop Fredrik Modéus ställde som nytillträdd biskop 2015 frågan ”Vad vill du dela?”. Det blev startskottet på ett gemensamt framtidsarbete i stiftet som mynnade ut i ett antal framtidsbilder: En kyrka i världen, gudstjänst

VÅREN 2021

21am3212_notiser_25882.indd 4

2021-02-18 10:53:28

Foto: JOSEFINE SETTERSTRÖM

!

MISSA INTE!

Foto: MARCUS GUSTAFSSON

Du kan påverka i kyrkovalet

»» Den 19

september – notera det datumet i din kalender. Då infaller kyrko­ valet.

”4

»Svenska » kyrkan är en öppen folkkyrka som styrs av folkvalda kyrkopolitiker tillsammans med biskopar, präster och diakoner.

En öppen folkkyrka innebär att medlemmar i Svenska kyrkan kan vara med och påverka beslut i kyrkan på lokal och nationell nivå

– antingen genom att engagera sig och/eller genom att rösta i kyrko­valet. Valdagen är den 19 september.

Mer information om kyrkovalet i Svenska kyrkan Jönköping får du i kommande Amosnummer.

Vill du läsa mer?

»» Allmän kyrkovalsinformation på webben: svenskakyrkan.se/kyrkoval

Gud, led oss i en orolig värld.

att längta till, tänk att få berätta vidare, rustade medarbetare och församling och stift hand i hand.

OM 15 SEPTEMBER var slutpunkten på arbetet att ta fram församlingsinstruktionen, så har det viktigaste arbetet just börjat, nämligen att låta orden få liv och bli till handling.

Vill du läsa mer? »» Sök efter församlingsinstruktionen i sin helhet på vår webbplats: www.svenskakyrkan.se/jonkoping

april

»» ... infaller påskdagen i år. Då firar vi i Svenska kyr­ kan att Jesus har uppstått.

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

är ledorden

FASTEAKTIONEN 2021

UNDER SAMMA HIMMEL Coronapandemin tvingar miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

SWISHA TILL

900 1223

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Din gåva gör det möjligt.

svenskakyrkan.se/act

VÅREN 2021

21am3212_notiser_25882.indd 5

6

2021-02-18 10:53:33

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET VEM? Leif Carlsson, poddpastorn som inte är rädd att skapa debatt:

Lustpodden handlar inte bara om sexualitet Text: Erik Lindfelt Foto: Tobias Bokesten

KORT OM...

Leif Carlsson Ålder: Fyllde 70 i somras.

Yrke: Frikyrkopastor. Tillhör Andreasförsamlingen – Fjällstugan.

Bor: I villa på Bymarken. Varit Jönköpingsbo sedan 1984.

Familj: Gift med Anita, vuxna barn.

Aktuell: Med Lustpodden som han, tillsammans med Hanna Möllås, startade i december.

6

»Som » frikyrkopastor väckte han känslor när han in en intervju med Jönköpings-Posten konstaterade att vi vetenskapligt knappt vet något om Jesus. Ändå beskriver han sin bibelsyn som ”öppet konservativ”.

Nu har han varit med och startat en podd om lust, relationer och känslor. Möt Leif Carlsson.

Det blir intervju per telefon. Pandemin förvärrades ju under vintern. Leif Carlsson har nära till skratt, varmt bullrande.

Rötterna är bohuslänska. Han växte upp i de starkt frikyrkliga Öckerööarna. Men har ingen frikyrkobakgrund själv. Istället är det en statskyrkopräst som starkast stiger fram ur barndomsminnena: Arvid Hellström ( jo, pappa till förre växjöbiskopen Jan-Arvid).

– En högst auktoritär man. Honom var man rädd för, berättar Leif Carlsson.

Många bohuslänska präster var präglade av sträng luthersk gammalkyrklighet i Schartaus anda. Allt som luktade frikyrklighet (och än mer katolicism – eller ”papism” som man sa) avvisades med kraft.

FRIKYRKOVÄRLDEN VAR DET den blivande hustrun som förde in unge Leif i. De träffades när han var 18. Och då i dåvarande Missionsförbundet och dess ungdomsorganisation SMU.

– Jag attraherades av gemenskapen. Blev kristen genom SMU, kan man säga.

Bibelskola i Värmland följde, amerikanskt driven.

– Den var mycket konservativ teologiskt. Men jag fick bra kunskap i Bibeln. Det är jag tacksam för.

LEIF BESKRIVER SIG idag alltså som ”konservativt

öppen”.

Vad menas med det? undrar reportern.

Bullrigt skratt igen.

Kanske kan den nämnda JP-intervjun för några år sedan ge en fingervisning. Den fick rubriken i stil med: ”Vi vet inget om Jesus”. Knappt hade tidningen landat i brevlådor och på hallmattor förrän det började ringa. Folk var undrande.

– Jag står för det jag sade. Berättelserna om Jesus handlar om tro. Det finns knappast några objektiva källor som bevisar något i vetenskaplig mening.

– Tro och vetenskap är skilda ting, men det innebär inte att tron behöver vara falsk.

En annan gång blev det – utifrån en av Leif Carlssons böcker – en aggressiv diskussion på nätet. ”I min himmel finns inga akademiska teologer”, skrev en av de upprörda.

– Men jag har inte vänt ryggen till Bibelns texter.

– Och för det allra mesta möter jag respekt – oavsett

»

VÅREN 2021

21am3212_lokalrep_25859.indd 6

2021-02-18 10:53:17

”Berättelserna om ­Jesus handlar om tro. Det finns knappast några objektiva källor som bevisar något i vetenskaplig mening”, säger frikyrkopastor Leif Carlsson.

VÅREN 2021

21am3212_lokalrep_25859.indd 7

7

2021-02-18 10:53:19

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET Par i podd.

Hanna Möllås, sexolog, psyko­ terapeut och barnmorska, och Leif Carls­ son, frikyrko­ pastor, har jobbat ihop ­tidigare och nu gör de ”Lust­ podden”.

”

exualitet handlar om att skapa S liv. Det blir något mystiskt kring det. »

vilken kristen tradition jag möter. Mest handlar det väl om att jag idag är mycket mer öppen för andra tolkningar och synsätt.

SÅ HUR VAR det då med den nya satsningen, en podd

Leif Carlsson har stora lådor med frimärken som väntar på att sorteras.

Foto: MICHAEL ­ERHARDSSON/ MOSTPHOTOS

om lust? Podden är Hanna Möllås idé.

Med Hanna, som är sexolog, psykoterapeut och barnmorska, har Leif samarbetat mycket under årens lopp, bland annat genom kurser de haft tillsammans om sex och religion. Nu var det alltså dags för podd.

– Vi valde namnet Lustpodden för att markera att det inte bara handlar om sexuell lust.

– Hittills har reaktionerna varit väldigt positiva.

Jag har faktiskt inte hört något negativt alls.

I programmen kommer Leif oftast att fungera som bollplank och ställa frågor.

När det kommer till reli­gion blir det däremot han som svarar.

JA, VARFÖR DENNA besatthet kring sex hos troende?

Alla religioner ställer upp regler för sexualitet.

– Ja, jätteintressant fråga. Regler uppstår eftersom vi lever i relationer till varandra. Det gäller allt inklusive sex. Men sexualitet handlar om att skapa liv. Det blir något mystiskt kring det.

– Judendomen har traditionellt varit mer bejakande än kristendomen till sex.

– Materia har för kristna varit litet fult – och kroppen är ju materia. Det håller på att förändras idag. Men mycket av den negativa synen lever kvar, konstaterar Leif Carlsson.

PASTOR, LEKTOR OCH FILATELIST

8

»» Uppvuxen på Hälsö i Göteborgs

»» Disputerade 2005 på en avhandling

­norra skärgård. »» Har arbetat som pastor i Equmeniakyrkan, som lärare på Korteboskolan och som universitetslektor på Högskolan i Jönköping.

om berättelser om himmelsfärder i judisk och kristen tradition. »» Har därutöver skrivit tiotalet böcker. »» Håller regelbundet bibelstudier och bibelkurser hemma i Jönköping och på

andra håll i landet.

»» Tilldelades 2013 Smålands akademis och Växjö stifts Wallquistpris.

»» Var en gång entusiastisk filatelist. ”Har stora lådor med frimärken kvar som väntar på att bli sorterade”.

VÅREN 2021

21am3212_lokalrep_25859.indd 8

2021-02-18 10:53:20

PROFILEN KORT OM...

Ulf Lindgren Ålder: 57 år.

Yrke: Dom­ kyrkokaplan.

Bor: Vid Kar­ laplan i Stock­ holm.

Aktuell: Med boken Värd i Guds tjänst (Verbum).

”Medeltiden uppmuntrar nyfikenheten inom oss”, ­säger domkyrkokaplan Ulf Lindgren, som föredrar äldre kyrkobyggnader.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

ULF LINDGREN

Han vill ge en röst till kyrkorummet och vår historia

»Ulf » Lindgrens passion för kyrkobyggnader väcktes redan som sexåring, då han besökte Lunds domkyrka. Hans intresse förde honom både till Paris där han jobbade som guide i Notre-Dame och till olika platser i Europa och Mellanöstern i rollen som reseledare.

Han utbildade sig så småningom till gymnasielärare och efter femton år i yrket prästvigdes Ulf för Stockholms stift.

Ulf Lindgren är nu domkyrkokaplan i Storkyrkan i Stockholm och kärleken för kyrkobyggnaden lever vidare.

– Varje kyrka har sin karaktär, men många uppfattar att äldre kyrkobyggnader talar ett tydligare språk. Jag tänker att det inte i första hand beror på att stenar och föremål är äldre utan på att det känns att människor under många generationer samlats just här när livet varit på allvar, säger han.

ULF MENAR ATT de människor som

levt, känt och verkat i kyrkorna

am32_profilen_25620.indd 9

innan oss fortfarande lever kvar under valven. Den vetskapen kan ge oss en känsla av att vi är en del av något större. Så det är inte åldern i sig, utan byggnadens användning genom åren som bär betydelsen.

– Sedan kan vi inte komma ifrån att medeltida kyrkor, både romanska och gotiska, påverkar oss människor extra starkt. De är byggda för att göra just det; gripa tag i den som går över tröskeln, öppna den inför det heliga och leda den på en vandring runt i rummet.

Ulf berättar att sättet att tänka i kyrkobygget har förändrats sedan medeltiden.

– Alla senare byggnadsstilar försöker få besökaren att sätta sig ner och lyssna eller titta, medan

”

medeltiden uppmuntrar nyfikenheten inom oss. Därför föredrar jag själv dessa äldre byggnader.

ULF HAR FÖRUTOM en teologie

kandidat också masterexamen i historia, franska och litteratur­ vetenskap. Under coronapandemin har han också hunnit med att skriva en bok som riktar sig till kyrko- och gudstjänstvärdar.

– Boken handlar om att upptäcka att bibeltexten är relevant också för oss idag, att kyrkobyggnadens symboler och föremål bjuder in oss till en resa och att människor växer om de får dela sina livsberättelser. Det nya med boken är främst de två senare perspektiven: att ge röst åt kyrkorummet och att vara en medmänniska som lyssnar.

Värd i Guds tjänst Ulf Lindgren Verbum

arje kyrka har sin karaktär, men många V uppfattar att äldre kyrkobyggnader talar ett tydligare språk.

VÅREN 2021

9

2021-02-18 09:08:29

ÅLD 10

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 10

2021-02-18 09:08:48

Vi lever i mätbarhetens och kontrollens tid. Genom att justera oss själva, med dieter, träning och elektrisk hjärnstimulans, kan vi förlänga våra liv. Men gör det oss lyckligare?

TEMA

Text: Hanna Welin Illustration: Robert Hilmersson

LDRANDE Biohacking – vägen till längre liv?

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 11

11

2021-02-18 09:08:51

b TEMA ÅLDRANDE

”

li starkare och piggare, prestera bättre och lev längre. Kroppen är ett biologiskt system som kan modifieras genom kost, livsstilsförändringar och ny teknik.

Det är grundtanken i biohacking, en växande rörelse av människor som laborerar för att optimera sig själva eller går i bräschen för att testa ny teknik – inopererad under huden.

Det syns bara som en utbuktning i huden mellan tummen och pekfingret, inte större än ett risgryn.

Magnus Timmerby i Malmö är en av cirka 6 000 svenskar som har opererat in ett mikrochipp, tänkt att kunna ersätta nycklar, passerkort och tågbiljetter – och i framtiden mer än så.

I framtiden kommer vi kunna koppla internet direkt till hjärnan.

12

– Förr var det busarna som tatuerade sig. Idag är det nördarna som förbättrar sig.

Magnus Timmerby är ingenjör och ordförande för föreningen Humanisternas södra lokalavdelning.

Han var en av de första som chippade sig i Sverige, för snart sju år sedan när biohackingrörelsen just börjat växa fram i landet.

– Det finns alltid några early adopters och jag tycker att det är kul att ligga i framkant. Vi gör världen en tjänst genom att testa, hitta problemen och diskutera de etiska frågorna.

B

iohacking är ett vitt begrepp för en spretig och föränderlig rörelse som spänner över områden som hälsa, medicin, teknik och neurovetenskap. Förenklat kan det förklaras som ett experimenterande och labbande med levande organismer – en gör-det-själv-kultur som står utanför de traditionella forskningsmiljöerna.

Den ena grenen av rörelsen sysslar bland annat med att framställa billiga analysredskap av trä och papper som kan användas inom sjukvården i fattigare länder. Den andra, som har kommit att dominera i Sverige, handlar om att optimera den mänskliga kroppen. Som biohackare ”hackar” du dig själv med exempelvis dieter, vitaminer, träning och kallbad – eller med elektrisk hjärnstimulans och implantat.

– Människan har i alla tider velat utöka och förbättra sig. Jag är övertygad om att människa och maskin kommer att växa samman allt mer, säger Magnus Timmerby.

Liksom många andra biohackare menar han att gränsen redan är upplöst.

– Glasögon, vaccin, pacemaker och nu mobilen som hjälper oss att komma ihåg saker, är några exempel.

Utvecklingen accelererar, i framtiden kommer vi kunna koppla internet direkt till hjärnan.

Chippen i händerna är egentligen inte så använd-

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 12

2021-02-18 09:08:52

bara, konstaterar han. Men de ger en indikation på vad som komma ska. Exempelvis skulle man kunna bygga in sensorer som mäter blodtryck och temp och skickar data online till behandlande läkare.

D

I framtiden skulle man kunna bygga in sensorer i kroppen som skickar data online till behnadlande läkare.

Martina Johansson

en här kopplingen mellan teknik, medicin och biologi är central för dem som vill optimera kropp och hjärna utan att använda implantat. En som var tidigt ute är bioteknikingenjören Martina Johansson i Göteborg, som har stort inflytande genom sin välbesökta blogg. För elva år sedan började hon experimentera med sig själv.

– Jag var ständigt trött, sov dåligt, hade IBS, halsfluss varannan månad och mycket ångest.

Genom att läsa på, testa, mäta och analysera har hon lyckats ”hacka bort” sina magproblem och hormonella obalanser, sin pollenallergi, depression och sociala fobi, och mer därtill.

– Biohacking handlar om att ta kontroll över sin biologi. Du är inte ett offer för din genetik utan kan förändra din hälsa. Jag tycker att fler borde lära sig mer om hur kroppen fungerar. Vi människor är ett system av biologiska, kemiska och elektriska system som alla är påverkningsbara.

Som biohackare nöjer du dig inte med att följa allmänna hälso- och kostråd. Inte heller med att bara

ta blodprover när du är sjuk. Idag kan du, via privata företag, själv välja att ta prover på blod, saliv och tarmflora, göra gentester och undersöka allt från organens funktioner till nivåer av olika mineraler. Du kan mäta ditt blodsocker, din djupsömn och dina hjärnvågor när du mediterar.

– Det har blivit mer populärt att individanpassa sin hälsa och många är beredda att betala mer för att träffa läkare som jobbar holistiskt och ser till personliga värden, kost och läkemedel.

Martina Johansson förespråkar ett sorts nyfiket utforskande. Sover hon dåligt sätter hon upp hypoteser: Beror det på stress, på kvällsrutinerna, kaliumbrist eller för mycket kaffe? Därefter testar hon sig fram, ett detektivarbete som pågår tills hon hittat en lösning.

– Utgångspunkten är inte att hitta fel på sig själv utan att fokusera på det du vill förändra.

Ser du någon fara i att se sig själv som ett förbättringsprojekt?

– Jag tror bara att det är bra för människan, om du kan göra det utan stress och för din egen skull. Jag tycker själv att det är roligt att optimera mig för att må bra och bli mitt bästa jag, glad, lugn och vältränad.

Finns det inte en risk att mätandet kan bli destruktivt?

– Den risken finns oavsett, det räcker att gå in på

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 13

» 13

2021-02-18 09:08:54

TEMA ÅLDRANDE

”

ilket är mest integritets­ V kränkande: chippet jag själv kontrollerar eller att jättar som Google och Facebook kan sälja vidare min data?

Magnus Timmerby, ingenjör och en av de första som chippade sig i Sverige

!

VISSTE DU ATT...

»

»» ...en cyborg är en organism som består av både biologisk vävnad och syntetiska delar.

Vissa trans­ humanister menar att delar av mänsklighet­ en är cyborgar eftersom vi med hjälp av teknik som till exempel pacemakers, p-stavar eller chip förbättrar våra fysiska egenskaper.

Chippet syns ­under huden mellan tummen och pekfingret.

Foto: MAGNUS ­TIMMERBY

14

sociala medier och se vad folk skriver om sin träning. Är du en person med ätstörningsproblematik ska du inte fasta och blir du stressad av att mäta din sömn ska du sluta.

B

iohackare som Magnus Timmerby, som opererat in teknik under huden, får ofta kritik för att underlätta skapandet av ett kontroll- och övervakningssamhälle.

– Men de här chippen är passiva i sig själva och kan inte spåras, till skillnad från den enorma mängd personlig data vi ständigt bär runt i våra mobiler, säger han.

Tekniken är densamma som i de chip som länge har använts för att märka och spåra husdjur. De aktiveras först när man håller handen mot ett smart lås, sin mobil eller låter SJ-kontrollanten scanna handen istället för att visa biljett.

– Vilket är mest integritetskränkande? Chippet jag själv kontrollerar eller att jättar som Google och Facebook kan sälja vidare min data?

Enligt Magnus Timmerbys sätt att se det har rörelsen en etisk och demokratisk roll att fylla. Fler behöver förstå hur tekniken fungerar och kan användas, menar han.

– Det är viktigt att vanligt folk experimenterar så att det inte bara blir försäkringsbolag som vill kontrollera din hälsa eller stater som vill övervaka befolkningen som styr utvecklingen. Å andra sidan, genom att gå före normaliseras också utvecklingen. Skulle inte företag och stater kunna dra nytta av det?

– Jo det kan man beskylla oss för. Men jag är övertygad om att det kommer att hända ändå. Frågan är bara hur vi ska förhålla oss.

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 14

2021-02-18 09:08:56

Biohacking – en själlös syn på existensen?

Vi lever i mätbarhetens och kontrollens tid – inte minst över våra kroppar.

– Är det ett elitsamhälle vi vill ha? frågar sig forskaren Moa Petersén som studerat biohackingrörelsens framväxt.

Synen på människan som ett biologiskt system som kan vägas, mätas och förklaras är inte bara olycklig, den riskerar också att göra oss olyckliga. Det menar Moa Petersén, docent i digitala kulturer vid Lunds universitet.

– Det är en själlös syn på exis­ tensen som jag inte tror gynnar oss, säger hon.

”

FÖR NÅGOT ÅR sedan fick det fak­ tum att tusentals svenskar valt att chippa sig stor uppmärksamhet i internationell media. Svenskarna målades upp som naiva framheja­ re av ett dystopiskt framtidsscena­ rie. Här hemma däremot, skrevs enbart positiva artiklar. I studien The Swedish Microchipping Phenomenon undersökte Moa Petersén fenomenet.

– Sverige har länge fungerat som en projektionsyta för såväl dysto­ pier som progressiva utopier. Här är narrativet det ”dåliga Sverige” och de naiva svenskarna med sin oskyldiga tilltro till staten.

Tilltron till stat och myndighe­ ter spelar säkert roll, men fakto­ rerna bakom fenomenet är mer komplexa än så, visar studien.

– I Sverige finns en tilltro till allt digitalt, en teknikoptimism som inte är konstig. Ingenjörs­ konsten har tagit oss från extrem fattigdom till välstånd och den svenska ekonomin bygger till stor del på digitala tjänster och innovationer.

Både regering och närings­

Med en ­ sprut­liknande ­kanyl planterar biohackare in ett riskornsstort rfid-implantat under huden.

Foto: VETKIT/­ GETTY IMAGES

verige har länge fungerat som en S projektionsyta för såväl dystopier som progressiva utopier.

am32_tema_aldrande_25621.indd 15

liv marknadsför Sverige som ett digitalt innovationsland, med en befolkning lämpad att testa ny teknik.

– Tron på teknikens potential har haft en enorm inverkan på den svenska kulturen och gör Sverige ganska unikt. ÄVEN OM DE chip som just nu finns

Moa Petersén

MOA PETERSÉNS KRITIK riktar sig inte bara mot önskan att optimera kroppen och hjärnan, utan också mot den motsättning mellan indi­ videns och kollektivets bästa som hon menar att det kan leda till.

– Idag har vi allmänna hälso­ rekommendationer och riktlinjer inom vården. Men här vill man ­istället utgå från egna hälsokon­ troller och individuell data, något som långt ifrån alla har möjlighet att ta fram eller ägna sig åt. Dess­ utom, hur många har kunskapen som krävs för att tolka datan rätt?

Det finns en sorts bakomliggan­ de hybris, menar Moa Petersén.

En syn på individen som så unik att hon är värd att sättas framför flockens bästa.

– Istället för att acceptera att vi är begränsade och dödli­ ga är det yttersta målet att leva länge. Men vad skulle hända med planeten om vi alla blev 180? Och om det bara gäller vissa, varför ska just de?

på marknaden inte kan kontroll­ eras av andra, är de en del av en större utveckling – och ideologi.

– Idag är det näringslivet och tekniksidan som styr diskussio­ nen. Det saknas ett kulturveten­ skapligt perspektiv.

Många som har valt att chippa sig – majoriteten är män i storstan – har en mer eller mindre uttalad transhumanistisk ideologi och framtidssyn, menar hon.

– Transhumanister tror att nästa steg i den mänskliga utveck­ lingen är att våra kroppar smälter samman med tekniken. Vissa tror att mänskligheten då kommer att delas i två grupper. De som utveck­ lats och optimerats blir härskare och de andra, majoriteten, passiva och får allt serverat via AI. Tekniken framstår nästan som en urkraft, bortom människans kontroll.

– Mikrochiprörelsen kan ses som ett symtom på att det finns viktiga diskussioner som behöver föras.

Hanna Welin

VÅREN 2021

15

2021-02-18 09:09:02

PORTRÄTTET

Jakob Hellman, musiker:

Känslan av ­misslyckande har jag levt länge med När Jakob Hellman och Karolina Hellman träffades hade hon hoppat av prästutbildningen och han tagit rekordlång paus från musikerkarriären.

Idag är Karolina färdigutbildad präst och Jakob har gjort Sveriges mest efterlängtade andra skiva. Men om Gud pratar de inte hemma.

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Margareta Bloom Sandebäck

”

»Vårt » möte kan kanske gå till historien som det mest av- och påbokade. Pandemin har definitivt satt käppar i hjulet för icke-digitala intervjuer.

Särskilt när det handlar om en intervju som kräver en flygresa.

Jakob och Karolina Hellman bor nämligen på Mallorca sedan 1,5 år. Där jobbar Karolina som präst i Svenska Kyrkan och familjen hade precis börjat känna sig hemma när pandemin satte klorna i Spanien, och Palma de Mallorca stängde ner helt.

I efterhand har jag förstått att våra vänner försökte tussa ihop oss.

16

– När det var som värst kunde man inte ens gå upp på takterassen. Militärer med vapen gick på gatorna och ropade att man skulle gå in, berättar Karolina.

– Det gick knappt att gå ut med soporna. När restriktionerna lättade var fortfarande lekplatserna

plomberade så att barnen inte hade någonstans att leka. Men det gick ändå förvånansvärt bra att sitta i karantän, kommenterar Jakob.

Så, istället för att ses som planerat på Mallorca, blir intervjun av i hemstaden Malmö i samband med familjens julbesök. Och även om Karolina och Jakob har ungefär tusen saker som ska fixas och göras innan de återvänder till Palma har de avsatt rejält med tid för att ses.

– Det är bara skönt att få lite egentid och att få sitta några timmar och prata om sig själv, konstaterar Jakob och huttrar till.

SOLEN SKINER FÖR första gången på flera veckor, men

det blåser isande kalla vindar från havet. Trots det är det en strid ström vinterbadare som väljer att hoppa i det iskalla vattnet vid bryggan där vi fotograferar.

Synen av de simmande vinterbadarna gör att det känns bra att stå här uppe på land, och Jakob och Karolina är tålmodiga. Då och då tar de en paus för att hoppa upp och ner, göra åkarbrasor eller bara ta några raska steg fram och tillbaka. Det är absolut

»

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 16

2021-02-18 09:08:39

Jakob och Karolina Hellman sjöng tillsammans på vännernas bröllop – och blev kära direkt.

HÖSTEN 2020

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 17

19

2021-02-18 09:08:46

PORTRÄTTET »

nödvändigt –risken för att frysa fast i kajen känns nämligen överhängande.

Men solen värmer i alla fall i själen, stämningen är hög och det känns lite som en folkfest här på kajen, om än med social distansering. För få höstar har varit så mörka som den här.

Jakob Hellman är både lättad och glad. I dagarna släpper han sin andra skiva, Äntligen borta. Den skivan har tagit tid på sig: Det har gått mer än 30 år sedan han skrev musikhistoria med debutalbumet … och stora havet med låtar som Bara vara vänner och Hon har ett sätt, som större delen av Sveriges befolkning kan sjunga med i.

Skivan utsågs av Nöjesguiden till århundradets bästa svenska album och det regnade priser och utmärkelser över den 23-årige skivdebutanten Jakob Hellman, född i Vuollerim i Jokkmokk, en liten by med – på den tiden – 5 000 invånare.

Hans låtar spelades överallt och hela tiden, och han blev en ny slags manlig förebild, någon som visade att det faktiskt var okej att prata känslor, vara osäker och inte hundra procent lyckad hela tiden.

VÄGEN FRAMÅT OCH uppåt var nu välkrattad. Förväntningarna var skyhöga och längtan från publiken stor, men åren gick utan att den där uppföljaren kom.

– Att inte få till en andra skiva kändes som ett stort misslyckande – och den där känslan av att vara misslyckad har jag levt länge med, säger Jakob.

– När jag 2007 fick frågan om att viga några kompisar som skulle gifta sig, var jag tvungen att tacka nej. Jag hade ingen vigselrätt i och med att jag inte var prästvigd. Jag frågade om jag inte kunde få sjunga på deras bröllop istället, säger Karolina.

Det fick hon. Och, frågade vännerna, var det okej om hon sjöng i kyrkan med en annan kompis till dem?

– Jag visste inte vem jag skulle sjunga med, så när Jakob några dagar senare ringde mig och sa att ”Hej, jag heter Jakob Hellman. Vi ska sjunga på ett bröllop tillsammans”, blev jag lite chockad, säger Karolina och skrattar.

På Svenska kyrkan Mallorcas webbsida sjunger och spelar Jakob och Karolina för församlingens barn.

Foto: PRIVAT

”

akob hade med sig ett cd-skiva J med låtar han bränt ner istället för blommor.

När Jakob slog igenom var prästdottern Karolina tio år gammal. Hon hade växt upp på Gran Canaria eftersom hennes mamma var präst i Svenska utlandskyrkan. Karolina var även hon musikalisk, och satsade på att bli artist. Parallellt med jobbet som bartender och reseledare jobbade hon som popsångerska och uppträdde i en rad olika sammanhang.

– Men när jag var 20 började jag läsa teologi och blev antagen som prästkandidat i Lunds stift.

Efter 5,5 år, när hon bara hade examensarbetet kvar hoppade hon av utbildningen. Hon kände att hon inte passade in och att kyrkan varit dömande och inte särskilt välkomnande.

– Gud har jag aldrig haft problem med, men jag har haft problem med kyrkan, som jag många gånger varit arg på.

Karolina började jobba mer eller mindre heltid som bartender på anrika Malmö-puben Pickwick, som i dagarna gått i konkurs på grund av pandemin.

Jakob, som vid det här laget bott många år i Malmö, hade koll på vem Karolina var. Tyckte att hon var ”lite spännande”. Karolina å sin sida, hade självklart koll på Jakob, som, trots att han inte längre hade några stora spelningar eller gav ut nya skivor, fortfarande var ett känt ansikte.

18

KORT OM...

Jakob ­­Hellman Ålder: 55 år.

Familj: Karolina, 42, präst, och barnen Olle, 10, och Beppe, 7.

Bor: Palma, Mallorca.

Gör: Sångare och musiker.

Aktuell med: Har släppt sin andra skiva Äntligen borta, en skiva som kommit till efter 32 års väntan.

JAKOB OCH KAROLINA har frusit länge och solen börjar

gå ner, men de har förutseende nog bokat bord på en restaurang i närheten. Över rykande varma köttbullar, restaurangens specialitet, berättar paret vidare hur ett gemensamt sånguppträdande kan leda till äktenskap, två barn och en fullgjord prästutbildning.

– Vi bestämde att vi skulle repa och när Jakob kom hem till mig hade han med sig ett cd-skiva med låtar han bränt ner istället för blommor, som ett sånt här gammaldags blandband, berättar Karolina på bred skånska.

Det var en tisdag, och vännernas bröllop var bokat till lördagen samma vecka. Redan samma kväll insåg både Jakob och Karolina att de var förälskade. Någon gång under kvällen hittade Jakob en gammal trisslott mellan soffdynorna.

– Jag minns att Jakob sa att om det var vinst på den lotten så skulle vi dra till Skagen och gifta oss. När vi skrapade den visade det sig att vi vann 25 kronor, säger Karolina.

De repade hela natten, och även dagen därpå. När de uppträdde i kyrkan på lördagen var de ett par.

– I efterhand har jag förstått att våra vänner försökte tussa ihop oss, säger Jakob.

NÅGOT BRÖLLOP FÖR deras egen del blev det inte förrän 2014. Men två år efter sitt framträdande på vännernas bröllop började paret prata om att bli föräldrar.

De hade det bra. Uppträdde då och då tillsammans på olika tillställningar. Satt uppe på nätterna och spelade och sjöng. Jakob tog ströjobb inom äldrevården och på ett bageri. Karolina jobbade kvar som bartender.

Jakob drömde fortfarande om att få till den andra skivan. Vid några tillfällen gav han sig ut på turné inför en förväntansfull publik och det pratades då och då om comeback. Sverige hade på intet sätt glömt honom och hans låtar spelades fortfarande regelbundet på radion.

– 2009 fick Karolina erbjudande om en prästtjänst i Bryssel, och vi flyttade dit för ett halvår. Då hade Karolina precis blivit gravid med Olle. Jag följde med

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 18

2021-02-18 09:08:46

”Att inte få till en andra ­skiva kändes som ett stort misslyckande”, ­säger Jakob.

och hjälpte Karolina med barngrupperna och konfirmanderna, berättar Jakob.

Karolina hade visserligen hoppat av prästutbildningen, men hon hade inte släppt tron på Gud, och än så länge hade hon inga planer på att återuppta prästutbildningen.

– Det var först när våra söner Olle och Beppe började närma sig skolåldern som vi insåg att vi behövde rutiner. Vi bestämde oss för att tänka om helt, och om någon skulle skaffa sig ett riktigt jobb, då var det jag, säger Karolina.

Prästutbildningen hade gjorts om, och istället för att bara ha ett examensarbete kvar, behövde Karolina gå hela sju terminer. Idag är hon glad över pausen, eftersom de där åren gjorde att hon hann reflektera och sedan kunde gå in i Svenska kyrkan med ett mer ifrågasättande sätt.

– Jag kan tycka att det ibland är trångt i Svenska kyrkan, och att det behöver finnas plats för alla slags människor, både i församlingen och bland prästerna.

Där tycker jag att Svenska utlandskyrkan är något av ett föredöme. Svenska kyrkan utomlands fungerar som en samlingspunkt, där alla känner sig välkomna, och det är ju också kyrkans syfte.

KAROLINA ÄR PRÄST och har varit troende sedan

barnsben. Jakob däremot är inte aktivt kristen, men han läser alla Karolinas predikningar.

– Nej, det är inte så att vi har teologiska diskussioner hemma eller ber bordsbön innan vi äter. Men jag respekterar så klart Karolinas tro och yrkesval och är med i kyrkan ibland, säger Jakob.

På den nya skivan sjunger han också psalmen I denna ljuva sommartid. Dessutom medverkar han i varje

”Jag kan tycka att det ibland är trångt i Svenska ­kyrkan”, säger Karolina.

avsnitt av podden Präster på gränsen till nervsammanbrott som Karolina gör tillsammans sin kollega Carin Saracco.

– Jag kommer in en stund i slutet och får i uppgift att reflektera över olika ämnen som till exempel långsamhet eller frihet, säger Jakob. Äntligen borta Jakob ­Hellman EMI/Universal

ATT FLYTTA TILL Mallorca kändes som ett spännande

äventyr för hela familjen. Sönerna fick plats på Svenska skolan, och Jakob kunde i princip lika gärna sköta sitt jobb därifrån som från Malmö, eftersom det gick regelbundna och täta flyg hem.

Att en pandemi skulle släcka ner världen fanns inte i någons föreställningsvärld då, under sensommaren 2019.

Sedan dess har som sagt mycket ändrats. Också Karolinas arbetsförhållanden. I normala fall är vigslar det som får Svenska kyrkan på Mallorca att gå runt, minst ett hundratal vigslar om året genomförs av de bägge prästerna.

Men nu är det in princip inga svenska par som gifter sig på Mallorca. Inte heller barnverksamheten flyter på som vanligt, även om det fortfarande hålls gudstjänst varje vecka.

Numera görs mycket digitalt, även om Karolina och kollegan Carin befinner sig i Svenska kyrkans lokaler varje arbetsdag.

För paret Hellman har pandemin inte bara inneburit elände. Nedsläckningen innebar att Jakob i lugn och ro kunde fokusera på nya skivan och medverka i Så mycket bättre.

Hur de närmaste månaderna kommer att se ut beror till stor del på pandemin. Klart är dock att familjen Hellman påbörjat ett helt nytt kapitel i sitt liv.

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 19

19

2021-02-18 09:08:56

SPANING

BLÄCKET

som troshandling Att pryda kroppen med symboler är något som gjorts i tusentals år. Och symbolerna, bilderna och konstverken säger något om bäraren. Om vem hon är, vad hon gjort och vilken religion hon tillhör.

Text: Sofie Kalodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Tatueringstrenden » har blivit större och större de senaste 20 åren och med tatueringarna vill man förmedla något. Det kan vara en känsla, musiksmak, en politisk tillhörighet eller en tro. Gemen­ samt är berättelsen om vem bära­ ren av tatueringen är. Den visar hur unik du är och samtidigt öppnar den upp för gemenskap: ”Det här är jag, har vi något gemensamt?”

n religiös symbol har E olika betydelse beroende på vem som bär den.

Andreas Johansson, forskare och författare

20

Andreas Johansson forskar i religionshistoria vid Lunds universitet. Han har gett ut boken Yakuza Tattoo, där han dokumenterat medlem­ mar ur den japanska maffian och deras relation till tatueringar.

– Jag var intresserad av hur re­ ligiösa symboler används av orga­ nisationer som inte är religiösa i sig. Vad händer till exempel om ett kors är tatuerat på en medlem i japanska maffian, säger Andreas.

Tatueringar i Japan är stig­

matiserat, där är det fortfarande i princip bara brottslingar som bär dem. Så sent som 2020 fanns ett lagförslag i Japan för att helt förbjuda tatuerare.

– Men samtidigt så tror jag att stigman kommer släppa där med.

Den globaliserade tatueringskul­ turen kommer att ta över, fortsät­ ter han.

HÄR I SVERIGE är den vanligaste stilen när det gäller religiösa tatueringar realism. Det är praying hands, moder Maria och kors som pryder svenskars hudar.

Asin Delawi driver en tatu­ eringsstudio i Stockholm. Hon menar att oavsett om det är en reli­giös tatuering eller inte, så sä­ ger den något om den som bär den.

– Eftersom tatueringar har bli­ vit ett sätt att uttrycka sig på, utan att prata, så tror jag att folk vill visa vilka de är och vad de står för.

Och i ett möte kan många, fast de inte har tatuerat in liknande sym­ bolik, tänka likadant och känna en koppling till den tatuerade. Då får de något gemensamt att börja prata om, säger Asin.

Hon tror att bläcket på våra hudar kan fungera som en påmin­ nelse i livet.

VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 20

2021-02-18 09:08:32

”

n tatuering är en E investering du gör med smärta och pengar.

Asin Delawi, tatuerare

– Det ökade intresset för tatueringar gör att många får upp ögonen för att man kan bära med sig någon symbol var man än är i världen. Ett kors eller ett Ohm-tecken i form av ett smycke kan du ju tappa bort. En tatuering har du alltid med dig. Det är en investering du gör med smärta och pengar. När man känner att man blir testad som mest i livet, kan man glömma bort sin tro och då finns tatueringen där som en påminnelse.

Foto: MARCINM111 /GETTY IMAGES

BÅDE ANDREAS OCH Asin är överty-

”En religiös symbol har olika betydelse ­beroende på vem som bär den. Ett kors kan ju vara en symbol för mormor”, ­säger forskaren Andreas Johansson.

gade om att en och samma symbol kan ha olika betydelse för olika människor. Att det snarare handlar om i vilken värld bäraren lever, än vilken religion hon tillhör.

– Kanske kan man mötas genom tatueringskonsten i religionen. En religiös symbol har olika betydelse beroende på vem som bär den. Ett kors kan ju vara en symbol för mormor, det behöver inte betyda att man är troende, säger Andreas Johansson.

Asin tror att det finns en samhörighet i att betrakta varandras tatueringar, oavsett vilken religion man tillhör.

– Religiösa tatueringar är lika personliga som alla andra tatueringar. De kan ha en helande betydelse – bäraren kanske har klarat av något stort, eller så kanske man vill visa att man tillhör en religion eller grupp, trots att man inte ser ut att tillhöra den gruppen. Man vill visa att ”jag kanske ser ut på ett sätt, men jag har helt andra intres-

En traditionell japansk tatuering som är formad så att den kan döljas när man bär en kimono.

Foto: ANDREAS ­JOHANSSON

» VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 21

21

2021-02-18 09:08:38

SPANING

”

et är inte konstigt att D man vill ta konsten från heliga tempel och sätta på sitt eget tempel.

Asin Delawi, tatuerare

»

”Religiösa tatueringar är lika personliga som alla andra tatueringar”, menar Asin ­Delawi, som här tatuerar Frans Björkman.

22

sen än du någonsin kan tänka dig”.

Jag påpekar att tatueringarna både blir en symbol för att visa hur unik man är och samtidigt en symbol där man visar tillhörighet.

Blir inte det lite motsägelsefullt?

Asin håller inte med: – Det finns superunika tatueringar och det finns klassiska tatueringar. Men det unika försvinner inte bara för att man gör en klassisk japanlotus eller ett realistiskt kors. Man tänker inte, ”vi har exakt likadana” utan snarare ”vi två har något gemensamt”.

ANDREAS MENAR ATT tatueringens betydelse kan ändras över tid. Han skulle vilja se forskning kring vad man säger om en tatuering när man gör den och vad den betyder för samma person tio år senare. Asin är inne på samma spår.

– Precis som tatueringar åldras, så åldras våra sinnen.

Det du tatuerar in idag gör du kanske för att du tror det betyder att du är religiös, till exempel. Om tio år har du utvecklats, du ser tillbaka i tiden och tatueringen ändrar innebörd. Inte som att man ångrar att man tatuerade sig, men man kan få förståelse för varför man gjorde det motivet den tiden i livet, säger hon.

Samtidigt som de andliga symbolerna på våra kroppar ökar, ökar också sökandet efter en tro.

Men Svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar. Jag tycker att medlemmarna istället borde bli

Asin Delawi driver tatueringsstudio i Stockholm.

fler och frågar Andreas vad han tänker om det.

– Svenska kyrkan har inte monopol på tro, säger Andreas.

– Vi är inte så sekulariserade som vi tror. Ofta hör man, ”jag tror på nåt”. Vi är alltså inte mindre religiösa, men vi har ett större smörgåsbord. Inom new age plockar man till exempel saker från olika religioner. Som änglar – de hör traditionellt sätt till de abrahamitiska religionerna.

Kanske kan religiositet kopplat till ett särskilt samfund uppfattas som ålders­digert för vissa.

ISMANNEN ÖTZI, SOM hittades i Alperna 1991, levde för 5 300 år

sedan. På hans kropp kunde man hitta 61 tatueringar. Forskare tror att de är gjorda av medicinska skäl – som smärtlindrande akupunktur. Idag ser vi våra tatueringar som konst.

– Många religiösa platser, som Sixtinska kapellet, är fulla av konst. Det är inte konstigt att man vill ta konsten från heliga tempel och sätta på sitt eget tempel, kroppen, säger Asin.

Hon möter dock fördomar och skammande kring tatueringar än idag. Hennes tankar kring det är att man kan ha mycket gemensamt trots att man gillar olika.

– Det fina med tatueringar är att de är frivilliga.

VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 22

2021-02-18 09:08:46

HÅLLBARHET

Wei Yu

MINDFUL EATING

Så blir maten som medicin

Mindfulness handlar om att vara här och nu. Genom att ta med den medvetenheten in i våra måltider kan vi minska både stress och risken för hjärtsjukdomar.

»Mindfulness » används inom sjukvården för att minska stress, ångest och nedstämdhet. Redan i slutet av 1970-talet etablerade professor Jon Kabat-Zinn den moderna, sekulära mindfulnessläran. Det finns en rad studier som visar att metoden hjälper till att förebygga utmattning och psykisk ohälsa. På så sätt kan det också bidra till att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Wei Yu är kardiolog vid Ersta Sjukhus hjärtmottagning. Hon anser att vi behöver förebygga kronisk stress, både i samhället och på individnivå, och hon tror att mindfulness kan stilla det behovet.

– För individer finns det flera verktyg som KBT, samtal i grupp, fysisk träning, stressutbildning och mindfulness. Medveten närvaro tar oss till här och nu, vilket är grunden till att de andra verktygen ska funka bra, säger doktor Wei Yu. SEDAN ÅR 2000 har forskningar inom mindfulnessbaserad approach ökat explosionsartat. Under 2019 publicerades över 1 200 artiklar på ämnet. Många av dem påvisar positiva effekter vid både psykisk och fysisk hälsa.

Johanna Cederstam är yogainstruktör och utbildad inom bland annat ayurveda. Hon håller workshops i hur vi kan vara mer

OCH DET ÄR inte bara det

mentala måendet som får hjälp av mindful eating. Att äta är en fysiologisk process, som börjar redan när maten kommer in i våra munnar.

– Saliven hjälper till att bryta ner maten och det är därför viktigt att tugga noga och länge, för att hjälpa nedbrytningsprocessen.

Om vi inte gör det så rubbar det hela systemet. Vi ska därför tänka efter. Vara närvarande under vår måltid, säger Johanna.

Wei Yu är inne på samma spår som Johanna Cederstam. Hon jämför mindful eating med KBT, när det kommer till, bland annat, hjärt- och kärlsjukdomar.

– Övervikt ökar risk för hjärtsjukdomar, högt blodtryck, diabetes, cancer med mer och KBT är en evidensbaserad metod just för att ge en hållbar viktminskning. ­Eftersom mindfulness har KBT-effekt och bevisat verkar på psykisk ohälsa som triggar övervikt, så finns det belägg att använda mindful eating som ett verktyg för att förändra beteenden, säger Wei. DE FLESTA STUDIER visar att mind-

närvarande när vi äter, så kallad mindful eating.

– Mat är medicin och det är viktigt att vi betraktar den som ett verktyg för att må bra. Vi ska inte slänga mat i onödan och vi ska inte slänga i oss mat i onödan. Våra kroppar är inte papperskorgar, säger Johanna.

Hon tipsar om att medvetandegöra sin andning, och uppleva sin måltid: Se färgerna, dofta, ta in alla minnen.

”Våra kroppar är inte pap­ perskorgar”, säger Johan­ na Ceder­ stam, yogain­ struktör och utbildad inom ­ayurveda.

Foto: LEIF ­WIKBERG

fulness kan minska cravings och tröstätande. Effekten på viktminskning har dock varit blandad, en del studier visar signifikanta förändringar medan andra inte gör det. Det finns ett forskningsprogram, MB-EAT (Mindfulness-Based Eating Awareness Training program), där det pågår flera kliniska studier kring ämnet.

– Forskning med magnetkameraundersökningar har visat att både längre och kortare träning i mindfulness kan påverka blodflöde, aktivitet och strukturer i flera område i hjärnan.

Wei berättar om hur mindfulness också aktiverar parasympatikus – nervsystemet som främjar matsmältningen.

– En glad mage gör en glad människa! Så mindfulness ökar vårt välbefinnande och vår livskvalitet genom att vi får uppleva och njuta mer, inte minst genom magen, säger Wei Yu.

Sofie Kalodimos VÅREN 2021

am32_hallbarhet_mindful_eating_25629.indd 23

23

2021-02-18 09:08:41

5

BOKTIPSET

BÖCKER OM ATT VÄXA

Mitt liv som dront – en självbiografisk inventering Helena von Zweigbergk Norstedts

»Det » här är en biografisk berättelse om att åldras samtidigt som man fortsätter vara den man alltid varit – den lilla flickan i rosa morgonrock, som börjar gråta när mamma låtsas ta hennes näsa. I texterna blandas sorgen över att kroppen och utseendet sviker med en allt mer påtaglig trygghet – ett lugn. Helena von Zweigbergk gör genom sina texter en tillbakablick i livet. Vi får läsa om hennes uppväxt, hennes relationer och hennes uppbrott. Hon blottar en kärlek till sina barn, sina vänner och livet och en osäkerhet i att vara människa – att bete sig ”som man ska”.

Att leva medan tiden går – att åldras hjälper oss också att utvecklas och växa som människor. Vår samtid förändras och vi med den. I dessa boktips kan vi läsa om olika sätt att förändras med tiden.

Text: Sofie Kalodimos

Jag ser allt du gör Annika Norlin Weyler förlag Svårmodets döttrar Anna Laestadius Larsson Piratförlaget

»Vi » får följa tre generationers kvinnor och deras syn på samhället de lever i – Svårmodet, i Norrlands inland. Dessa tre kvinnor försöker alla ta sig ur sina egna bojor – bojor som skapats av tidigare generationer. 1968 bor de alla tre under samma tak och alla tre – mormor, mamma och dotter – kämpar med att vara kvinna, stark och att låta tiden ha sin gång.

Foto: ELIN BERGE

VISSTE DU ATT…

»» ... Annika

Jag är olyckligt här Johan Croneman Mondial

»Johan » Croneman hamnar på sjukhus i Tyskland, där han är tillsammans med sin son. Det ser illa ut.

Han kan dö. Det är från den här scenen vi får följa med författaren tillbaka genom hans liv. Genom alla motgångar, genom alkoholmissbruk, spelmissbruk och relationsmissbruk. Han skriver från sitt hjärta, blottande och svart men med en närvarande humor.

Kanske är det tack vare den cyniska humorn som journalisten Johan Croneman överlevt. Som läsare tycker jag både mycket om och mycket illa om Croneman. Det finns en stor kärlek till dem som står honom nära, mycket humor och en längtan efter att bli hel, att hitta rätt. Men där finns också ett avståndstagande från sig själv och det egna ansvaret.

24

Norlin gör musik på svenska under artistnamnet Säkert! och på engelska under namnet Hello Saferide.

Innan hon startade sin musikkarriär jobbade hon som programledare på Morgonpasset och P3 Pop i Sveriges ­Radios P3.

»Trots » att Annika Norlins debutbok är en novellsamling, så finns där en röd tråd. Vi får möta kvinnan som jobbar som bekräftare, för att hon är så bra på att ge just bekräftelse. Vi får träffa de introverta bandmedlemmarna i Personligt varumärke, som tjafsar om vem som ska behöva sjunga och vi möter mamman som går och går och går för att ta sig igenom sorgen efter att ha förlorat ett barn.

Den röda tråden i boken är språket. Ett lättsamt, lekfullt och fantastiskt vackert språk. Vi får läsa om de norrländska rötterna och kärleken till naturen, vännerna och musiken. Jag ser allt du gör handlar om människor som försöker hitta sig själva och sina platser i livet.

En gentleman i Moskva Amor Towles Wahlström & Widstrand

»Alexander » Rostov är en greve i 1922 års Moskva.

Han har under flera år levt ett lyxliv i en vacker svit på det omtalade Hotell Metropol, mitt emot Kreml.

Men, efter att ha åtalats för en dikt som han skrivit, blir han dömd till husarrest på obestämd tid och flyttad till ett litet krypin på hotellets vind. Greven förlorar det mesta av pengavärde, men upptäcker inom hotellets väggar ett nytt liv. Han lär känna personalen, boende och sitt fängelses alla vrår. Samtidigt som Sovjetunionen genomgår stora, våldsamma förändringar, utvecklas bokens gentleman, Alexander Rostov, långsamt, fint och lågmält.

VÅREN 2021

am32_boktipset_25626.indd 24

2021-02-18 09:08:30

HÖGTIDER

Påsken – kyrklighetens viktigaste högtid

P

åsken är kristenhetens viktigaste högtid.

Utan påskens händelser ingen kristen tro och ingen kyrka. Det är under denna helg som det stora dramat utspelar sig, passionshistorien. Skärtorsdagen präglas av motstridiga känslor. Här finns glädjen över att Jesus instiftat nattvarden till vår tröst och hjälp när han samlar sina lärjungar till påskmåltid. Men han kämpar också sig igenom ångestens natt i Getsemane och blir sedan fängslad. Allt detta illustreras i skärtorsdagsmässan som till att börja med går i den stilla glädjens tecken för att avslutas i ett kyrkorum som undan för undan mörknar, ett altare som kläs av och Psaltaren 22 läses.

PÅ LÅNGFREDAGEN TORTERAS och hånas Jesus för att till sist få bära sitt kors till Golgata där han korsfästs och dör. Långfredagens gudstjänst är enkel och naken. Ofta är orgeln stängd, inga ljus tända och inga klockor som ringer.

Påskafton är den stora tomhetens dag, för lärjungarnas rädsla och sorg, för oss en väntan på den stora

Jesus sista måltid med lärjungarna avbildas här i en 1700-talsmålning av Anthuensis Clakis­ sins i Sint Gilliskirk i Brygge, Belgien.

Foto: THANASUS/ GETTY IMAGES

!

dagen. På påskdagen bryter den stora glädjen fram, åter ljuder klockorna, kyrkorummet är smyckat med påskliljor, orgeln brusar ofta tillsammans med en trumpet och så ropet: ”Kristus är uppstånden! Ja, han är sannerligen uppstånden!” Redan på påsknatten har vi i många kyrkor fått ana glädjen att ljuset är starkare än mörkret, livet starkare än döden när påsknattsmässa firas.

»» Påsken infal-

SÅ ÄR DET vanligtvis. Men förra året kunde vi inte fira

ler i år mellan den 2–5 april.

DÅ FIRAS HÖGTIDEN

påsken som vi önskade. Pandemin satte stopp för offentliga gudstjänster. Hur det blir i år vet vi i skrivande stund inte. Påsk blir det oavsett. För Kristus lever!

Håll utkik i lokalpress och på vår webbplats om det blir gudstjänster eller inte. Våra kyrkor kommer i alla fall att vara öppna för enskild bön och ljuständning och digitala gudstjänster kommer att sändas via vår webbplats. Här följer ordning för andakter i hemmet för långfredag och påskdag.

Pär Sjöstrand

Biträdande kyrkoherde

» NÄSTA

UPPSLAG

»» Enkel ord-

ning för bön i hemmet – långfredagen och påskdagen.

VÅREN 2021

21am3212_hogtider_25877.indd 25

25

2021-02-18 10:53:03

HÖGTIDER

Ordning för bön i hemmet Långfredagen I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen.

Psalm 45 Jesus för världen givit sitt liv: öppnade ögon, Herre mig giv.

Mig att förlossa offrar han sig, då han på korset dör ock för mig.

O vilken kärlek, underbar, sann!

Aldrig har någon älskat som han.

Frälst genom honom, lycklig och fri, vill jag hans egen evigt nu bli.

Tag mig då, Herre, upp till ditt barn, lös mig från alla frestarens garn.

Lär mig att leva, leva för dig, glad i din kärlek, offrande mig.

Dagens bön Helige Gud, tack för att din Sons död på korset har räddat oss från den eviga döden. När ångest drabbar och vi frågar varför du har övergivit oss. Bär oss genom mörkret till ljuset i ditt rike.

I Jesu namn. Amen.

Evangelium (Markusevangeliet 15:21–41) En man som just kom förbi på väg in från landet, Simon från Kyrene, far till Alexandros och Rufus, tvingade de att bära hans kors. De förde Jesus till det ställe som kallas Golgota (det betyder Skallen). Där gav de honom vin med myrra, men han tog inte emot det. De korsfäste honom, och de delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem. Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom. På anslaget med anklagelsen mot honom stod det: Judarnas konung.

Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene till höger och den andre till vänster om honom. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: ”Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar – hjälp dig själv nu och stig ner från korset.” Likaså gjorde översteprästerna och de skriftlärda narr av honom sinsemellan och sade: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Han som är Messias, Israels konung, nu får han stiga ner från korset, så att vi kan se det och tro på honom.”

Också de som var korsfästa tillsammans med honom skymfade honom.

Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden och varade till nionde timmen. Och vid nionde timmen ropa26

de Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabachtani?” (det betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?).

Några som stod intill hörde det och sade: ”Han ropar på Elia.” En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin, satte den på en käpp och gav honom att dricka och sade: ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom.”

Med ett högt rop slutade Jesus att andas. Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. När officeren som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han: ”Den mannen måste ha varit Guds son.”

Längre bort stod också några kvinnor och såg på, och bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor och Salome. De hade följt med honom och tjänat honom när han var i Galileen. Och där var många andra kvinnor, de som hade gått med honom upp till Jerusalem.

Förbön Be för det som ditt hjärta är fullt av. Be för världen, för kyrkan, för människor du särskilt vill omsluta med din förbön.

Bönen kan avslutas med följande eller andra ord: Jesus, dig söker jag, min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, som ett kargt och uttorkat land.

Fast jag inte kan ta emot din kropp och ditt blod i altarets sakrament, mätta ändå min hunger efter din närvaro, du som, ensam kan fylla min tomhet, och låt de människor jag möter idag [denna kommande vecka] märka att du är i mig och jag i dig. Amen.

Herrens bön Vår Fader, du som är i himlen.

Låt ditt namn bli helgat.

Låt ditt rike komma.

Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.

Ge oss i dag det bröd vi behöver.

Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.

Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.

Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.

Foto: JOHANNES ERLANDSSON/MOSTPHOTOS

Slutbön Må Faderns omsorg, Sonens kärlek och den heliga Andens tillgivenhet omsluta mig/oss under dagens timmar, när natten kommer och när uppståndelsens morgon gryr.

Amen.

Psalm 143 Guds rena Lamm, oskyldig på korset för oss slaktad, alltid befunnen tålig fastän du var föraktad, vår synd på dig du tagit och dödens makt nedslagit.

Giv oss din frid, o Jesus.

Foto: GETTY IMAGES

VÅREN 2021

21am3212_hogtider_25877.indd 26

2021-02-18 10:53:09

» Här en enkel ordning för att ensam ­eller

» Har du tillgång till en psalmbok så kan

tillsammans med andra i ditt hem fira gudstjänst i påsk.

det vara bra att veta att du finner bönboksdel och söndagarnas bibeltexter i slutet.

Dagens bön Helige, starke Gud, vi gläds och jublar inför dig som har uppväckt Kristus från de döda. Tack för att du förnyar världen och ger oss del av det liv som aldrig dör. Fyll oss med uppståndelsens kraft genom Jesus Kristus, som lever och verkar med dig och den heliga Anden i en gudom från evighet till evighet.

Amen.

Påskdagen I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen.

Psalm 146:1-2 Vad ljus över griften! / Han lever, o fröjd!

Fullkomnad är skriften, / o salighets höjd!

Från himmelen hälsad / han framgår i glans, och världen är frälsad / och segern är hans.

Se, bortvält är stenen och inseglet bräckt, och vakten har flytt för hans andes fläkt, och avgrunden bävar. / Halleluja!

Här var mellan ljuset / och mörkret en strid.

Dock segrade ljuset / för evig tid.

Nedstörtad är döden / och tron står opp bland jordiska öden / med himmelskt hopp.

Ni sörjande kvinnor, vem söker ni här?

Den levande ej bland de döda är.

Uppstånden är Jesus. / Halleluja!

TIPS!

»» Gör i

ordning en särskild plats i hemmet för bön och gudstjänst – en plats som andas stillhet.

Evangelium (Markusevangeliet 16:1–14) När sabbaten var över köpte Maria från Magdala och Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande kryddor för att gå och smörja honom. Tidigt på morgonen efter sabbaten kom de till graven när solen gick upp. Och de sade till varandra: ”Vem skall rulla undan stenen från graven åt oss?” Men så fick de se att stenen var bortrullad, den var mycket stor. De gick in i graven och såg en ung man i lång vit dräkt sitta där till höger, och de blev förskräckta. Men han sade till dem: ”Var inte förskräckta.

Ni söker efter Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst. Han har uppstått, han är inte här. Se, här är platsen där han blev lagd. Men gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna: ’Han går före er till Galileen. Där skall ni få se honom, som han har sagt er.’” Då lämnade de graven och sprang därifrån, darrande och utom sig. Och de sade ingenting till någon, för de var rädda.

När Jesus hade uppstått på morgonen efter sabbaten visade han sig först för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju demoner. Hon gav sig i väg och berättade det för dem som varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. När de fick höra att han levde och att hon hade sett honom trodde de inte på det.

Därefter visade han sig i annan skepnad för två av dem medan de var på väg ut på landet. Också de gick bort och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.

Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och halsstarrighet, då de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden.

Förbön Be för det som ditt hjärta är fullt av. Be för världen, för kyrkan, för människor du särskilt vill omsluta med din förbön.

Bönen kan avslutas med följande eller andra ord: Jesus, dig söker jag, min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, som ett kargt och uttorkat land.

Fast jag inte kan ta emot din kropp och ditt blod i altarets sakrament, mätta ändå min hunger efter din närvaro, du som, ensam kan fylla min tomhet, och låt de människor jag möter idag [denna kommande vecka] märka att du är i mig och jag i dig. Amen.

Herrens bön (Se långfredagen) Slutbön Må Faderns omsorg, Sonens kärlek och den heliga Andens tillgivenhet omsluta mig/oss under dagens timmar, när natten kommer och när uppståndelsens morgon gryr.

Amen.

Psalm 154 Dina händer är fulla av blommor; vem var det du tänkte att ge dem till?

Mina blommor var tänkta för Kristi grav.

Men han fanns ej där och hans grav är tom.

Halleluja, halleluja, halleluja, halleluja.

Dina läppar är fyllda av sånger.

Säg, var kommer glädjens sång ifrån?

Ifrån graven den tomma, där Jesus låg.

Han som lever nu ger oss glädjens ton.

Halleluja...

Dina ögon är fyllda av glädje.

Säg, vad har de sett för att få sånt ljus?

De har sett hur vårt liv fick en mening.

Jesus fyller mörkret med liv och ljus.

Halleluja...

Jesus, uppstånden är du ibland oss.

Du som lever, lider på jorden nu.

Våra ögon är till för att se dig.

Forma våra händer till tjänst och bön.

Halleluja...

VÅREN 2021

21am3212_hogtider_25877.indd 27

27

2021-02-18 10:53:13

REFLEKTION

Vila i din väntan PSALMEN Sv Psalm 205

Vila i din väntan.

Stilla mötet sker.

All din stora längtan ­Herren hör och ser.

Våga vänta tryggt: Snart har dagen grytt.

Våren visar vägen.

Gud gör allting nytt.

Genom din ångest, när allting är svårt, delar Gud din smärta och all din gråt.

Vila i din väntan.

Stilla mötet sker.

All din stora längtan ­Herren hör och ser.

Livet skiftar fort, kvävs av dödens hot.

Herren skingrar rädslan; kornets hopp är stort.

Framtiden väntar, vila i tro, kornet som nu slumrar snart börjar gro.

Text: P Harling e J F Räder

28

J

ag böjer mig ner på knä, har en skumgummi­ matta under knäna och sträcker mig efter en grästuva som vuxit sig lång och alldeles för kraftig mellan pionplantorna. Krafsar med kråkfoten, skakar gräset från jord och lägger det i min korg som står halvfull bredvid. En maskros har bestämt sig för att självsäkert växa mitt i astilbeplan­ tan som jag försökt få större och att etablera sig på en ny plats, efter att jag flyttat den från uthusets vägg.

Petar så gott jag kan för att få bort den. Det gick inte särskilt bra. Nåväl, jag jobbar mig fram i rabatten och till slut är ena sidan klar. Jag reser mig och bär bort korgen till komposten. Tömmer den i den högra delen som ska bli jord nästa år.

Ur den vänstra har jag redan grävt fram mullrik kompostjord och lagt ut på de rabatter som behövde förbättring. Jord som fått näring genom att maskar och mikro­ livet i jorden har fått arbeta, så långsamt och livgivande.

Tid för förbättring; det har också jag nu.

Allt jag ville förut; att ha mer tid, att hinna fördjupa, reflektera, stanna upp, lyssna inåt, känna, på riktigt känna och tänka de stora tankar­ na, de långa linjerna.

ren överlevnads skull. Men sen hände det; jag blev sjuk. Helt utan förvarning. Den sommaren stod jag på knä med näsan mot gräset och drog upp varenda maskros ur gräsmattan. Helt monotont, timme efter timme, dag efter dag. Och jag började tycka om det.

Händerna mot jorden, mot gräset, det gjorde något med mig. I denna ofrivilliga parentes, när allt stanna­ de, kunde naturen verkligen göra något för mig. Jag kunde vara så oerhört tacksam av en fågel som kom och satte sig i päronträdet. Att känna trädets skrov­ liga bark under mina handflator. Att känna stigens mjukhet under fötterna och uppleva att kropp och själ bara andas ut; Att känna den samhörighe­ ten med naturen är stort.

I EFTERHAND, FLERA år senare,

kan jag känna en tacksamhet för den tiden, att den fick mig att vila i det som är större än jag. Kanske ändrade jag mina steg åt ett lite annat håll efter det, med några insikter rikare i bagaget. Så där håller livet på, stan­ nar plötsligt upp. Allt snurrar på som vanligt för alla andra men för den som drabbas av sjukdom, sorg eller förlust gungar världen.

Utan att man kanske märker det så tar så småningom livet CORONAVÅREN. DET ORDET fanns sakta några steg igen, och igen inte för en liten tid sedan. Coronavår och igen. Jag sätter mig på knä ännu blev även till höst. Vi trodde väl alla att en gång. En ny rabatt. Här finns lökväxter Så fort jag gräver det skulle ha tagit slut vid det här laget. och några rosenbuskar som jag hoppas ska så är jag ett andeFortfarande har jag inte riktigt landat i det tag bort från det klara sig från både ohyra och rådjur. Måste faktum att mycket har satts på paus. För komma ihåg att lägga ut lite fårull i år. Så där året... mig, väl medveten om att vårdpersonal fort jag gräver så är jag ett andetag bort

Foto: PIXABAY har den mest intensiva arbetsperioden från det där året, jag suckar ut, kroppen någonsin. gör det liksom av sig självt, kroppen minns. Och så Ständiga omställningar, inga vanliga rutiner, inget känner jag livslusten pirra till inom. Solen lyser med slutdatum på pandemin. Dagarna flyter samman, sin starka kraft, den värmer min panna, och jag fylls som sommarlovets oändlighet då jag var barn, en av en tacksamhet. Livet är så stort, att bara få finnas. känsla som är både härlig och svår att greppa. Årens Nej, än har jag inte tänkt en enda stor tanke. Inte perspektiv och minuternas möjligheter. kommit fram till något, inte skapat något storverk.

Förut var jag inte särskilt intresserad av trädgårds­ Men som gamla förtorkade växtdelar långsamt fått arbete, men sedan vi köpt ett hus där förra ägarna brytas ned, förvandlats, sakta, helt utan att jag märkt var professionella trädgårdsmästare var vi mer eller det har jag anat att jag fått en annan grundton. En mindre tvungna att ta hand om växterna. Visserligen eftertankens grundton, en frisk bris som försiktigt dog ett persikoträd redan första vintern. Hade glömt blåser. Kanske kan den leda åt en lite annan riktning att det skulle viras in i bubbelplast och säckväv. (Gör än förut. En ny vind.

Karin Edwardsson människor verkligen sånt?) Flera land la vi igen för

VÅREN 2021

21am3212_vila_i_din_ventan_25875.indd 28

2021-02-18 10:53:12

VÅR VERKSAMHET

Att vara kyrka i annorlunda tider Kyrkans sätt att bedriva församlingsverksamhet har påverkats på ett mycket påtagligt sätt. Att det inte blev som vi tänkte oss är en underdrift – men en hel del har fungerat över förväntan under coronapandemin.

Vi har satsat på att hålla kyrkorna öppna så mycket som möjligt. Det är ett sätt att bryta isolering och känsla av ensamhet och ändå få en aning av gemenskap trots allt.

Många hittar också till kyrkan på ett helt nytt sätt. I hallen i Råslätts kyrka kan man sitta ner och prata en stund och några har tagit med sig egen smörgås.

I Gräshagskyrkan har den stora församlingssalen utvecklats till ett härligt vardagsrum där många fina samtal har förts. I Ljungarums kyrka har vi märkt att många kommer in för att sitta ner i kyrksalen och eller tända ett ljus. Vi sätter fram en ljusbärare i form av Frälsarkransen och vi lägger även fram texter som hör ihop med de olika pärlorna i Frälsarkransen. Vi vill att våra besökare ska få något med sig av tröst och framtidshopp från sitt besök.

De frikostiga öppettiderna har gjort det möjligt att fördela besöken på ett fördelaktigt sätt under hela veckan. På så sätt har vi kunnat erbjuda församlingen gemenskap och samtidigt följa rådande restriktioner.

GRÄSHAGSKYRKAN HAR ALLTID haft

en aktiv körverksamhet. Stort fokus har legat på barnkörer, däribland kören Nova. Där finns också en fantastisk kraft i Gräshagens kyrkokör som har förgyllt tillvaron för många besökare vid gudstjänster och konserter. Det senaste året har varit tufft – men kören har övat sång digitalt!

På söndagarna när vi endast

Per och Louise i Ljungarums kyrka har spe­ lat in sång­ samlingar för stora och små.

Fika har an­ ordnats i hal­ len i Råslätts ­kyrka, och i Gräshags­ kyrkans var­ dagsrum vär­ mer brasan..

firat digitala gudstjänster har den enskilda nattvarden i andaktsrummet i Råslätts kyrka blivit betydelsefull för många. Det blivit ett personligt och berörande möte mellan två människor och Gud. Det har funnits en drop-in tid mellan klockan 11–13 men flera har också hört av sig och bokat tid under veckorna.

Det har också visat sig vara uppskattat att vi lägger ut delar av vår verksamhet på sociala medier och i Ljungarums kyrka har Per och Louise spelat in sångsamlingar som de gjort för Stora och Små

(Ljungarums grupp på fredagar för små barn och deras föräldrar).

VI HAR GJORT allt för att ställa om – och inte ställa in – och vi känner oss försiktigt positiva trots alla de motgångar som ställer hårda krav i dessa tider.

Det är i gemenskapen med Gud och med varandra som vi kommer att gå från mörker till ljus! På den mörkaste himmel lyser stjärnorna som klarast.

Hälsningar från personalen i Gräshagskyrkan, Ljungarums kyrka och Råslätts kyrka VÅREN 2021

21am3212_helsning_fran_kyrkorna_25863.indd 29

29

2021-02-18 11:06:48

?

BYGGNADSVÅRD

VISSTE DU ATT...

»» ... takrenoveringen nominerades till Stadsbyggnadspriset 2020 inom området God byggnadsvård för skicklig restaurering med återanvänt material – skiffer och koppar.

Sofiakyrkan vann dock inte priset. Se hela prisutdelningen där Sofiakyrkan omnämns på kommunens webbplats: jonkoping.se/ stadsbyggnadspriset

Skiffer och koppar dekorerar Sofiakyrkans nya tak.

Sofiakyrkan har fått nytt tak

”

»I» början av december i fjol blev den stora takrenoveringen av Sofiakyrkan klar. Ett jättearbete som tog nästan ett år. Strax över 16 miljoner gick det på – men det var faktiskt något billigare än planerat.

ag har stått i stads­ J parken och sett hur vackert kyrktaket lyser.

Johannes Ekholtz, fastighetsförvaltare

30

– Det har blivit väldigt fint, säger Johannes Ekholtz, fastighetsför­ valtare vid Svenska kyrkan i Jön­ köping och ansvarig för projektet.

– Kul att få ha varit med om något så här stort. Jag har stått i stadsparken och sett hur vacker kyrktaket lyser nu.

BYGGET HAR ALLTSÅ flutit på plan­

enligt och blev i stort sett klart som planerat.

– Det är alltid svårt att förutse hur det ser ut under ett tak. Pap­ pen som låg där var ganska spröd…

Inte så konstigt. Senast taket på Sofiakyrkan byttes var på 60-talet.

Det var hög tid att renovera.

Nu har alla trasiga skiffer­ plattor bytts ut. Men det mesta av skiffern – runt 80 procent – gick att återvinna. Totalt handlar det om en 2 000 kvadratmeter skiffer.

Under skiffern ligger ny plywood och ny papp. Ny koppar har det också blivit där det var nödvän­ digt. Den glänser nu, men kommer att mörkna ganska snabbt.

Varifrån kom då pengarna?

– Ja, det mesta har kyrkomed­ lemmarna i Jönköping sluppit att betala. Genom stiftet har man fått

kyrkoantikvarisk ersättning till cirka 85 procent av kostnaden. Er­ sättningen är ett stöd som staten, via stiften, ger till Svenska kyrkan varje år för att kulturvärda bygg­ nader skall kunna underhållas.

ATT BYTA ETT kyrktak är inte det lättaste. Inte minst eftersom det är så högt upp – hela 40 meter. Så är det också det största byggprojektet för Svenska kyrkan i Jönköping på många år. Man får gå tillbaka till bygget av det nya krematoriet på Skogskyrkogården för att hitta något liknande.

Förhoppningsvis tar det tid innan det är dags igen. Johannes Ekholtz lär knappast vara aktiv i arbetet då: – Minst 60 år till nästa gång får vi hoppas, skrattar han.

Erik Lindfelt

VÅREN 2021

21am3212_renovering_25868.indd 30

2021-02-18 10:53:17

B I LD:PIXABAY.COM

KORSORD PLÖTSLIGT

FÖR KANSKE SPARSAM

BIBELDEL

KVISTAR

MIDJAN

TRÄD STRECKKOD SÄTTA PÅ SPEL SKICKLIG EN SORTS TVÄTT MOTORSKYDD

GRATTIS!

GLADA TONGÅNGAR

NÖT DANMARK FÖRPACKNING LIDER SKEPPSBROTT

ÄTA GOTT

ÅTER KORT

HAN HAR JORDBOLL- MYRGIFT SMÄRTA BRUKSKÄNSLA ORD UNDERHÅLLA SPEKTAKEL

Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

BESTÅR AV VATTEN

FLÄCKFRI

OSTÖRDHET TILLÄGG

HAMNADE DANIEL I

SINGULAR

DÖRR SAKNAR LIKNÖJD PÅ BENEN

SYSTER TILL RAKEL

KAN NÅGOT I HÖJDEN MITT I HAND GIFT MED KAL

TILLÄGNA SIG

!

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: »» Inger Melin, Tore Karlsson, Siv Johansson, Marielouise Fogel och Ann-Charlotte Waermö. »» Rätt korsordssvar i decembernumret: Julens glada bud.

S IFFRA JÄTTELAND GÅVA MED BAKTANKE

TAR SIG KNAPPT FRAM NÄSTAN SOM ETT RADIOPROGRAM ÖVERLÄMNAR FÅGELBO

OVIKTIG DETALJ PALMLUND

EVEN EMANG

VÅRKRYSSET

GÖR SÅ HÄR

»» Lös korsordet och skicka

»» Har du tidigare vunnit biobil-

in meningen du får fram i de färgade rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst. Fem vinnare får varsin tygkasse med Svenska kyrkan Jönköpings budskap ”ett gott liv för alla”, illustrerad av Helen Sjöström.

jetter men inte haft möjlighet att utnyttja dem på grund av pandemin? Då har din biljetts giltighetstid förlängts. Biljetter med utgångsdatum mellan 18 mars 2020 och 31 januari 2021 förlängs till den 30 april 2021. För mer information, se www.filmstaden.se.

Sänd in lösningen till: Östra Storgatan 45, 553 21 Jönköping

Vinn en fin ­tygkasse!

Namn:

... eller mejla lösningen till: korsord@svenskakyrkanjonkoping.se

Adress:

Vi vill ha ditt svar senast den 15 april.

Postadress:

VÅREN 2021

21am3212_korsord_25866.indd 31

31

2021-02-18 10:53:02

KRÖNIKA

De ungas arbete i en kyrka som inte fanns

J

BARA DAGAR INNAN distriktsårsmötet kom mejl om

att det skulle vara digitalt. Dagar efter det blev jag hemskickad från skolan. Verksamheten hemma i Ljungarum stängdes ner. Jag satt hemma hela våren.

Men det stoppade inte den nya distriktsstyrelsens verksamhet. Klart det var tufft, riktigt tufft. Vi var alla nya på detta, och när vi var tvungna att diskutera om 2020 års Vintermöte kunde bli av redan de första ­mötena, så var det inte jätteroligt.

Men vad vi lärde oss snabbt var att vi inte kunde ge upp och låta verksamheten vila. Pandemin tog hårt på våra medlemmar, många fick inte träffa sina vänner i skolan, och fick inte ta del av den gemen­ skapen som finns i kyrkorna runt om i distriktet.

Men vi ville fortfarande finnas där, och det fanns inget annat val, så vårt arbete satte igång.

En av de första sakerna som vi skapade var en digi­ tal server, där alla våra medlemmar var välkomna för att spela spel, eller bara snacka. Jag har många fina minnen från när det samlades upp mot 20 personer för att köra de klassiska lekarna och spelen som vi brukar köra på våra läger. Denna idé är nu något som har spridit sig till några andra av SKU:s 14 distrikt runt om i landet, och under 2021 finns fortsatta pla­ ner för ytterligare samarbeten.

32

Foto: FATCAMERA/GETTY IMAGES

ag hade inte varit på Svenska Kyrkans Ungas årliga läger Vintermöte mer än en timme innan jag kunde se och känna den gemen­ skapen som fanns i SKUs organisation. Jag har många vänner som har varit på deras läger innan, men att få uppleva allt själv var på en helt annan nivå än vad de hade berättat om.

Men gemenskapen var inte den bästa känslan som jag kom hem med, utan det jag uppmärksammade mest var vad SKU gör för ungas rätt och plats i den kyrkliga gemenskapen. Demokrati, och allas rätt att höras är något av det viktigaste som de står för. Så när jag fick frågan om att sitta med i Växjös distrikts­ styrelse kunde jag bara säga ja. Vad jag inte kunde tänka mig då var hur annorlunda vårt arbete skulle bli.

”

i lärde oss snabbt att vi inte V kunde ge upp. Pandemin tog hårt på våra medlemmar.

Men vad jag var mest imponerad av under året som gick var över det fortsatt demokratiska arbetet. Pan­ demin har inte stoppat oss från att påverka och säga vad vi verkligen tycker om saker som måste hända inom kyrkans värld.

NÄR JAG FICK äran att delta på årets digitala Riksårs­

möte tillsammans med 180 andra medlemmar runt om i landet så var jag i chock. Alla som var med var där av samma anledning – vi vill påverka för att ge alla unga en plats i kyrkan, och det märktes på alla be­ slut som togs. Detta arbetssätt stoppades inte för att vi inte kunde ses, vi blev bara starkare. De ungas arbete för demokratin är ostoppbar.

Kajsa Andersson

Ledamot i SKU Växjös distrikts­styrelse

VÅREN 2021

21am3212_kronika_25865.indd 32

2021-02-18 10:53:09