Amos Helsingborg Vintern 2021

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | HELSINGBORG | VÅREN 2021

AMANDA RING, ­ ÖRTROENDEVALD: F

”Jag ville ge tillbaka till församlingen”

BLÄCKET som troshandling

JAKOB HELLMAN, ROCKARTIST:

”Jag har levt länge med ­känslan av ­misslyckande”

5

BÖCKER OM ATT VÄXA

TEMA

ÅLDRANDE Biohacking – vägen till längre liv?

ODR SAMHÄLLSINFORMATION SOMMAREN 2020

21am3211_omslag_25930.indd 1

x

2021-02-18 09:59:31

LEDARE

”

enault 16 lanserades 1965 och kallades snart den första moderna bilen. Ny teknik, framhjulsdriven, halvkombi, flexi-bäddbar, mjuk gång, bekväm och med rattväxel.

Som 18-åring 1977 köpte jag en ”bättre begagnad” lätt solblekt röd R 16.

Så var det i slutet av 70-talet. Mina drömmar var inte stora och varenda krona från sommarjobbet på sjukhuset gick till detta bilköp. Nu, mer än 40 år senare, söker sig ofta min blick från Öresundståget mot trafiken som slingrar sig på E6:an – men aldrig jag ser någon Renault 16. Anledningen är säkert att jag är en boomer.

Foto: WOLFGANG SIMLINGER/ADOBESTOCK

Renault 16 – den enda bil jag återvänt till R et hör väl till åldern att tänka D på alla och allt som passerat förbi, inklusive bilar.

2

Genom livet är R 16 den enda bilmodell jag har återvänt till. Andra gången, 1981, blev det en olivgrön R 16 TS med taklucka. Det hör väl till åldern att tänka på alla och allt som passerat förbi, inklusive bilar.

Nuförtiden är ju mycket av det retro som en gång var min vardag.

OBS: Jag längtar inte tillbaka. För det är så mycket som inte kan vänta: Attityder och förändringar drivna av modiga människor som vill vara Guds dubbelgångare, och inte bara look-alikes. Genom att engagera oss i innovativa hållbara strategier förverkligar vi what we are made for.

Och vi är i kristusinspirerat meningsparadigm.

Inga unga människor ska som jag behöva lägga sitt

fokus på egen ”bil”. Nu behövs stora drömmar för barn och unga. Samhället behöver inte lesserwissers med kamikazetips. För nu efterfrågas vuxna och ett åldrande som inte förfaller till (ofta konservativ) nostalgi som skymmer det enda nödvändiga: Att vara vän med framtiden!

Kristian Lillö Kontraktsprost

VÅREN 2021

21am3211_ledare_25841.indd 2

2021-02-18 09:59:42

10 VAD ÄR PÅSKEN 2021?

Din församling 4 Notiser 5 Brevlådan ­Bevingade ord 6 Intervjun Lena ­Sjöberg ­Tapper, pensionär Tema åldrande 10 Biohacking – vägen till längre liv?

Porträttet 16 Jakob Hellman, musikartist

”

och vänskap. Främlingskap och broderskap. Styrka och svaghet.

Död och liv.

Kärlek. »» Håll utkik under påsken på: Facebook: facebook.com/ svenskakyrkanhelsingborg Webben: svenskakyrkan.se/ helsingborg Youtube: Svenska kyrkan ­Helsingborg

et är inte konstigt att man vill ta konsten D från heliga tempel och sätta på sitt eget Asin Delawi, tatuerare SPANING, SID 23 tempel.

Asin Delawi, tatuerare.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

LIVESÄNDA GUDSTJÄNSTER I PÅSK »» Välkommen att fira påsken till-

N VA

ENMÄRK

sammans med oss på internet.

Vi livesänder från våra kyrkor på: www.svenskakyrkan.se/helsingborg/live 14 mars: Midfastosöndagen 21 mars: Jungfru Marie bebådelse­dag 28 mars: Palmsöndagen 1 april: Skärtorsdagen 2 april: Långfredagen 4 april: Påskdagen

E T

Övrigt 25 Kyrkovalet 2021 Fem förtroende­ valda om uppdraget Begravnings­platser 28 Möt våren här Helsingborgs 30 ­kyrkor Adolfbergskyrkan Korsordet 31

Foto: NADTYTOK/ GETTY IMAGES

S

INNEHÅLL

»» Svek och förlåtelse. Fiendskap

Trycksak 5041 0004

REDAKTION EN DEL AV

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se

Omslagsfoto: Margareta Bloom ­Sandebäck Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofie.kalodimos@verbum.se VÅREN 2021

21am3211_innehall_25842.indd 3

3

2021-02-18 10:48:24

?

NOTISER

VISSTE DU ATT...

»» ... påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken? Påskriset och pyntet symboliserar även vårens grönska och pånyttfödelse.

Källa: Wikipedia

Arbetet med att bevara och åter­ skapa ska ha miljön i åtanke.

Foto: GERHARD SEYBERT/ ADOBE STOCK

Kulturvård med klimatet i fokus Foto: FRUGAN/ MOSTPHOTOS

FÖLJ OSS!

»» Läs mer om

vad som ­händer i Svenska ­kyrkan Helsingborg på vår webb och i sociala medier: Webben: svenskakyrkan. se/helsingborg Instagram: @svenska­ kyrkanhbg Facebook: facebook.com/ svenskakyrkan­ helsingborg 4

»Att » vårda gamla byggnader och kulturarv ingår i Svenska kyrkans uppdrag. I Helsingborg finns drygt 50 fastigheter från medeltida kyrkor till mer moderna lokaler som byggts under 2000-talet. Att ta hand om dem innebär inte att alltid uppdatera och modernisera, tvärtom handlar den omsorgen främst om att bevara och återskapa.

En viktig uppgift är att hitta minsta möjliga miljöpåverkan i det arbetet. Många byggnader är

kulturskyddade och lyder under kulturmiljölagen, vilket till exempel gör att vissa vanliga åtgärder för att spara på miljön inte alltid är möjliga. Och i arbetet med att skydda och bevara till exempel väggmålningar och historiska föremål pågår kontinuerligt arbete för att hitta alternativa sätt då tidigare former inte varit så miljövänliga.

Det handlar till exempel om att använda förnyelsebar energi,

Be med oss om fred »Den » 5 mars är det Världsböndagen för fred. Den infaller varje år, den första fredagen i mars, och är en kristen temadag som firas över hela världen.

Foto: TUTYE/GETTY IMAGES

prioritera miljövänliga alternativ för kemikalier, minska elförbrukningen, använda ledlampor för belysning, källsortera.

Läs mer!

»» Vill du veta mer om vad Svenska kyrkan gör för att minska klimatpåverkan kan du läsa det här: https://www.svenskakyrkan.se/ agenda2030/svenska-kyrkans-fard­ plan-for-klimatet

!

MISSA INTE!

»» Har du missat att vi kör en fastekalender på vår instagram är det aldrig försent att hänga på. Scanna koden med din Instagram och följ med oss!

VÅREN 2021

21am3211_pa_gang_25885.indd 4

2021-02-18 09:59:44

BREVLÅDAN

Vi har fått brev från Yvonne Terjestam, Amosläsare och docent i psykologi vid Linnéuniversitetet, som vill dela med sig av en betraktelse:

Bevingade ord

N

”

är gubben blev röd, steg den gamla kvinnan ut från trottoaren och började korsa vägen. Bilar tvärbromsade, däck skrek.

Kaos skapades på ett ögonblick. Men kvinnan gick till synes oberörd med djupt krökt rygg och blicken stadigt riktad mot asfalten. Ett mödosamt steg åt gången, en vit käpp för syns skull.

Gångtrafikanter ropade med skrämda röster. Försökte få henne att stanna upp – stoppa sin livsfarliga vandring. Men hon höjde inte blicken… gick bara vidare, kanske oförskräckt, kanske aningslöst. En tung väska fylld av mjölk, potatis och kål hängde över

ennes ord flög ut i världen, utan H mottagare och utan omsorg, otydda i främmande land. bröstet. Både spetskål och blomkål. Ibland hamnade hon utanför vitmålade linjer men räddades varje gång av käppen.

Lager av kläder täckte hennes kropp. Tjockt tyg hade slitits med åren och blivit tunt. Skyddade inte längre, inte från vind, inte från kyla, inte från regn.

Det enda skydd hon hade var en sjal som täckte hennes hår. Hon var späd och huden skrynklig. Som om någon ovarsamt vikt ihop den, skrynklat i knuten hand och sedan vecklat ut den igen.

JAG STOD PÅ andra sidan vägen, fyra filer bort. Be-

vittnade hennes ensamma vandring genom en tungt trafikerad värld. Kanske hade hon helt enkelt stängt av. Kanske av nödvändighet. Jag ville rusa fram till

Foto: STANISLAW MIKULSKI/ADOBE STOCK

henne, ta hennes hand och leda in henne på trygga vägar, visa hur man navigerar i denna nya värld, köpa nya kläder som skyddar.

Grön gubbe. Övergångsstället flödade av gångtrafikanter. Jag väntade. Hon kom rakt mot mig och jag såg hennes ansikte och log. Mörka ögon log tillbaka.

– Behöver du hjälp, frågade jag.

HON STANNADE UPP, tittade på mig med djupt allvar och svarade med ord jag inte förstod. Hon staplade dem på varandra, vackra ord, skyndsamma ord, korta ord och mjuka ord, långrandiga och tunga ord. Men jag förstod dem inte. Så de flög ut i världen, utan mottagare och utan omsorg, otydda i främmande land.

Upplöstes innan någon förstått dem, innan någon brytt sig om deras budskap.

Jag försökte säga något, stapla mina egna ord. Men vi visste att orden var vår gräns. Leenden försvann och jag såg hennes vilsenhet i en obegriplig värld när hon försvann mellan decemberupplysta fönster och gator klädda till fest.

Yvonne Terjestam

UNDER SAMMA HIMMEL Foto: Deborah Rossouw / Ikon

Coronapandemin tvingar miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Din gåva gör det möjligt.

SWISHA TILL

900 1223 svenskakyrkan.se/act

VÅREN 2021

21am3211_pa_gang_25885.indd 5

5

2021-02-18 09:59:47

LOKALINTERVJUN VEM? Lena Sjöberg Tapper, ­pensionär, som vill leva lycklig alla sina dagar:

Man måste bjuda till själv för att livet ska bli bra Är det tråkigt att vara pensionär? Kan livet börja om på nytt på äldre ­dagar? Hur gör man för att inte få åldersnoja? Och vad är en ”mambo”?

Lena Sjöberg Tapper, som hittade ny gemenskap i kyrkan efter att maken gått bort, har några av svaren.

Text & foto: Linda Gustafsson

”

»Jag » pratar med en sprudlande Lena Sjöberg Tapper på telefon, en pensionär i sina bästa år som tycker att livet leker, även om det just nu inte är som hon helst hade velat ha det.

– Jag älskar att vara ute bland folk, ju fler människor desto bättre. Det mänskliga mötet överträffar allt annat, man ska kunna titta varandra i ögonen. Ja, jag är lite gammaldags, jag älskar papper och penna också, även om jag har en dator naturligtvis, säger Lena och skrattar.

tt bli av med allt A materiellt är det bästa jag gjort.

6

Lena bor mitt emot Allhelgonakyrkan, en plats som har blivit hennes andra hem. När hennes man gick bort alldeles för tidigt i

cancer kändes livet orättvist. Hon tyckte de hade så mycket kvar av sitt liv tillsammans och hade ju tänkt att de skulle bli gamla tillsammans. Det var ju planen.

Så småningom sökte Lena sig till gruppen Leva vidare, en samtalsgrupp i kyrkan för personer som mist sin partner.

– Det var mitt stora kliv i in i kyrkan. Sen har det bara rullat på med alla möjliga engagemang, många samtal och stor gemenskap.

LENA BERÄTTAR ATT kyrkan är

hennes andra hem. Hon kallar det sitt ”Vuxendagis” och förutom den stora gemenskapen har kyrkan gett henne många goda samtal, inte minst med prästerna och diakonerna i Allhelgonakyrkan. Och nu är hon är engagerad i alla möjliga sammanhang, Lekmanna­kåren, vid kyrkkaffet, som volontär, som kyrkvärd. Men även utanför kyrkan har hon engagemang i

pensionärsföreningar och på Råå museum.

– Ja, min mamma undrar om det finns någon som har en så fullklottrad kalender som jag, skrattar Lena.

Just nu står mycket av det som brukar sysselsätta Lena still, men hon ser till att hitta på saker ändå.

Hon går ut i samhället där hon kan, går promenader och ibland kör hon och hennes mamma utflykter med bilen.

– Men det är klart att jag längtar efter att allt öppnar upp som vanligt igen. Till öppna biografer, gemenskap i kyrkorna, träffa släkten och åka till Helsingör och Köpenhamn, besöka de äldre som bor på boenden med en kaka eller blomma. Att få mötas igen.

LENA ÄR EN så kallad ”mambo”.

Hon bor med sin mamma som är 94 år. De är båda änkor och Lena berättar att hon inte såg någon

»

VÅREN 2021

21am3211_leva_lycklig_25916.indd 6

2021-02-18 09:59:26

Samtalsgruppen Leva vidare blev vägen in i kyrkan för Lena Sjöberg Tapper. ”Sen har det bara rullat på”, konstaterar hon.

VÅREN 2021

21am3211_leva_lycklig_25916.indd 7

7

2021-02-18 09:59:31

LOKALINTERVJUN Lena Sjöberg Tapper hinner inte ha tråkigt.

Hon engagerar sig i flera kyrkliga sammanhang och är med i olika pensionärsföreningar. ”Min mamma undrar om det finns någon som har en så fullklottrad kalender som jag”, säger Lena.

”

Jag kan såklart vara lite sökare ibland, men där är kyrkan så bra. Jag har fått många goda samtal och fina stunder där. »

anledning till varför de skulle sitta där i varsitt boende när de kunde hjälpa varandra.

– Det går hur bra som helst, min mamma är självgående och vi trivs bra ihop. Hon bor hos mig och vi hjälper varandra.

Efter att Lenas make gick bort tyckte hennes mamma att hon skulle gå vidare, och kanske hitta någon ny livspartner, men det var Lena inte så intresserad av. Istället gjorde hon sig av med allt materi­ ellt, hus och hem och köpte istället en lägenhet där hon och hennes mamma kunde bo tillsammans.

– Att bli av med allt materiellt är det bästa jag gjort, inget att bekymra sig över utan bara leva livet och göra det vi vill. Det var en lättnad, nästan som en pånytt­ födelse, säger Lena.

MED DET ÄR klart att allt inte går

smärtfritt och är enkelt i livet även om man önskar att det vore det.

Lenas mamma lever med cancer

8

och själv är Lena reumatiker sedan lång tid tillbaka. Men det är inget som hindrar henne från att se framåt och fortsätta hitta på saker.

– Det går inte att sitta inne och inte göra någonting, det blir för trist. Man måste bjuda till själv för att det ska gå bra, och tänka positivt.

Hur man ska göra när man har mörka tankar vet inte Lena, för hon tänker inte på det sättet. Förra året trillade Lena framför en buss och krossade armen, men inte ens då kände hon sig särskilt nere.

– Nej, min hjärna sa att det här måste ju gå på något sätt, så funkar jag, så jag har gjort övningar och tränar och jag är i stort sett åter­ ställd nu även om jag inte har helt full rörlighet i min arm riktigt än.

Man måste bjuda till själv för att livet ska bli bra.

På frågan om det aldrig funnits tillfällen då hon känt att det är tungt och negativt svarar Lena att

hon såklart kan ha sina dämpande stunder där hon behöver fundera på sitt liv, och gå in i sig själv.

– Jag kan såklart vara lite sökare ibland, men där är kyrkan så bra.

Jag har fått många goda samtal och fina stunder där.

OCH NÅGON ÅLDERSNOJA har hon

inte heller, Lena är inte rädd för att bli gammal.

– Innan har jag tänkt på min ålder i 10-årscyklar, där varje ålder haft något nytt att ge i livet. Skill­ naden nu är att jag kanske istället ser livet i 5-årscyklar, så nästa steg är att bli 75. Kanske blir livet tuffare när man börjar bli bortåt 80, men det finns ju så mycket bra stöd man kan få för att livet ska bli lite lättare.

Sin energi får Lena av utby­ te med andra människor. Och människor har hon jobbat med hela livet, bland annat under ett yrkesliv på båten mellan Helsin­ gör och Helsingborg nattetid. Där träffade Lena på många människor som på olika sätt behövde prata av sig.

– Jag har alltid älskat människor.

Jag är pratglad och positiv, jag är en glad skit helt enkelt!

VÅREN 2021

21am3211_leva_lycklig_25916.indd 8

2021-02-18 09:59:34

PROFILEN KORT OM...

Ulf Lindgren Ålder: 57 år.

Yrke: Dom­ kyrkokaplan.

Bor: Vid Kar­ laplan i Stock­ holm.

Aktuell: Med boken Värd i Guds tjänst (Verbum).

”Medeltiden uppmuntrar nyfikenheten inom oss”, ­säger domkyrkokaplan Ulf Lindgren, som föredrar äldre kyrkobyggnader.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

ULF LINDGREN

Han vill ge en röst till kyrkorummet och vår historia

»Ulf » Lindgrens passion för kyrkobyggnader väcktes redan som sexåring, då han besökte Lunds domkyrka. Hans intresse förde honom både till Paris där han jobbade som guide i Notre-Dame och till olika platser i Europa och Mellanöstern i rollen som reseledare.

Han utbildade sig så småningom till gymnasielärare och efter femton år i yrket prästvigdes Ulf för Stockholms stift.

Ulf Lindgren är nu domkyrkokaplan i Storkyrkan i Stockholm och kärleken för kyrkobyggnaden lever vidare.

– Varje kyrka har sin karaktär, men många uppfattar att äldre kyrkobyggnader talar ett tydligare språk. Jag tänker att det inte i första hand beror på att stenar och föremål är äldre utan på att det känns att människor under många generationer samlats just här när livet varit på allvar, säger han.

ULF MENAR ATT de människor som

levt, känt och verkat i kyrkorna

am32_profilen_25620.indd 9

innan oss fortfarande lever kvar under valven. Den vetskapen kan ge oss en känsla av att vi är en del av något större. Så det är inte åldern i sig, utan byggnadens användning genom åren som bär betydelsen.

– Sedan kan vi inte komma ifrån att medeltida kyrkor, både romanska och gotiska, påverkar oss människor extra starkt. De är byggda för att göra just det; gripa tag i den som går över tröskeln, öppna den inför det heliga och leda den på en vandring runt i rummet.

Ulf berättar att sättet att tänka i kyrkobygget har förändrats sedan medeltiden.

– Alla senare byggnadsstilar försöker få besökaren att sätta sig ner och lyssna eller titta, medan

”

medeltiden uppmuntrar nyfikenheten inom oss. Därför föredrar jag själv dessa äldre byggnader.

ULF HAR FÖRUTOM en teologie

kandidat också masterexamen i historia, franska och litteratur­ vetenskap. Under coronapandemin har han också hunnit med att skriva en bok som riktar sig till kyrko- och gudstjänstvärdar.

– Boken handlar om att upptäcka att bibeltexten är relevant också för oss idag, att kyrkobyggnadens symboler och föremål bjuder in oss till en resa och att människor växer om de får dela sina livsberättelser. Det nya med boken är främst de två senare perspektiven: att ge röst åt kyrkorummet och att vara en medmänniska som lyssnar.

Värd i Guds tjänst Ulf Lindgren Verbum

arje kyrka har sin karaktär, men många V uppfattar att äldre kyrkobyggnader talar ett tydligare språk.

VÅREN 2021

9

2021-02-18 09:08:29

ÅLD 10

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 10

2021-02-18 09:08:48

Vi lever i mätbarhetens och kontrollens tid. Genom att justera oss själva, med dieter, träning och elektrisk hjärnstimulans, kan vi förlänga våra liv. Men gör det oss lyckligare?

TEMA

Text: Hanna Welin Illustration: Robert Hilmersson

LDRANDE Biohacking – vägen till längre liv?

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 11

11

2021-02-18 09:08:51

b TEMA ÅLDRANDE

”

li starkare och piggare, prestera bättre och lev längre. Kroppen är ett biologiskt system som kan modifieras genom kost, livsstilsförändringar och ny teknik.

Det är grundtanken i biohacking, en växande rörelse av människor som laborerar för att optimera sig själva eller går i bräschen för att testa ny teknik – inopererad under huden.

Det syns bara som en utbuktning i huden mellan tummen och pekfingret, inte större än ett risgryn.

Magnus Timmerby i Malmö är en av cirka 6 000 svenskar som har opererat in ett mikrochipp, tänkt att kunna ersätta nycklar, passerkort och tågbiljetter – och i framtiden mer än så.

I framtiden kommer vi kunna koppla internet direkt till hjärnan.

12

– Förr var det busarna som tatuerade sig. Idag är det nördarna som förbättrar sig.

Magnus Timmerby är ingenjör och ordförande för föreningen Humanisternas södra lokalavdelning.

Han var en av de första som chippade sig i Sverige, för snart sju år sedan när biohackingrörelsen just börjat växa fram i landet.

– Det finns alltid några early adopters och jag tycker att det är kul att ligga i framkant. Vi gör världen en tjänst genom att testa, hitta problemen och diskutera de etiska frågorna.

B

iohacking är ett vitt begrepp för en spretig och föränderlig rörelse som spänner över områden som hälsa, medicin, teknik och neurovetenskap. Förenklat kan det förklaras som ett experimenterande och labbande med levande organismer – en gör-det-själv-kultur som står utanför de traditionella forskningsmiljöerna.

Den ena grenen av rörelsen sysslar bland annat med att framställa billiga analysredskap av trä och papper som kan användas inom sjukvården i fattigare länder. Den andra, som har kommit att dominera i Sverige, handlar om att optimera den mänskliga kroppen. Som biohackare ”hackar” du dig själv med exempelvis dieter, vitaminer, träning och kallbad – eller med elektrisk hjärnstimulans och implantat.

– Människan har i alla tider velat utöka och förbättra sig. Jag är övertygad om att människa och maskin kommer att växa samman allt mer, säger Magnus Timmerby.

Liksom många andra biohackare menar han att gränsen redan är upplöst.

– Glasögon, vaccin, pacemaker och nu mobilen som hjälper oss att komma ihåg saker, är några exempel.

Utvecklingen accelererar, i framtiden kommer vi kunna koppla internet direkt till hjärnan.

Chippen i händerna är egentligen inte så använd-

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 12

2021-02-18 09:08:52

bara, konstaterar han. Men de ger en indikation på vad som komma ska. Exempelvis skulle man kunna bygga in sensorer som mäter blodtryck och temp och skickar data online till behandlande läkare.

D

I framtiden skulle man kunna bygga in sensorer i kroppen som skickar data online till behnadlande läkare.

Martina Johansson

en här kopplingen mellan teknik, medicin och biologi är central för dem som vill optimera kropp och hjärna utan att använda implantat. En som var tidigt ute är bioteknikingenjören Martina Johansson i Göteborg, som har stort inflytande genom sin välbesökta blogg. För elva år sedan började hon experimentera med sig själv.

– Jag var ständigt trött, sov dåligt, hade IBS, halsfluss varannan månad och mycket ångest.

Genom att läsa på, testa, mäta och analysera har hon lyckats ”hacka bort” sina magproblem och hormonella obalanser, sin pollenallergi, depression och sociala fobi, och mer därtill.

– Biohacking handlar om att ta kontroll över sin biologi. Du är inte ett offer för din genetik utan kan förändra din hälsa. Jag tycker att fler borde lära sig mer om hur kroppen fungerar. Vi människor är ett system av biologiska, kemiska och elektriska system som alla är påverkningsbara.

Som biohackare nöjer du dig inte med att följa allmänna hälso- och kostråd. Inte heller med att bara

ta blodprover när du är sjuk. Idag kan du, via privata företag, själv välja att ta prover på blod, saliv och tarmflora, göra gentester och undersöka allt från organens funktioner till nivåer av olika mineraler. Du kan mäta ditt blodsocker, din djupsömn och dina hjärnvågor när du mediterar.

– Det har blivit mer populärt att individanpassa sin hälsa och många är beredda att betala mer för att träffa läkare som jobbar holistiskt och ser till personliga värden, kost och läkemedel.

Martina Johansson förespråkar ett sorts nyfiket utforskande. Sover hon dåligt sätter hon upp hypoteser: Beror det på stress, på kvällsrutinerna, kaliumbrist eller för mycket kaffe? Därefter testar hon sig fram, ett detektivarbete som pågår tills hon hittat en lösning.

– Utgångspunkten är inte att hitta fel på sig själv utan att fokusera på det du vill förändra.

Ser du någon fara i att se sig själv som ett förbättringsprojekt?

– Jag tror bara att det är bra för människan, om du kan göra det utan stress och för din egen skull. Jag tycker själv att det är roligt att optimera mig för att må bra och bli mitt bästa jag, glad, lugn och vältränad.

Finns det inte en risk att mätandet kan bli destruktivt?

– Den risken finns oavsett, det räcker att gå in på

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 13

» 13

2021-02-18 09:08:54

TEMA ÅLDRANDE

”

ilket är mest integritets­ V kränkande: chippet jag själv kontrollerar eller att jättar som Google och Facebook kan sälja vidare min data?

Magnus Timmerby, ingenjör och en av de första som chippade sig i Sverige

!

VISSTE DU ATT...

»

»» ...en cyborg är en organism som består av både biologisk vävnad och syntetiska delar.

Vissa trans­ humanister menar att delar av mänsklighet­ en är cyborgar eftersom vi med hjälp av teknik som till exempel pacemakers, p-stavar eller chip förbättrar våra fysiska egenskaper.

Chippet syns ­under huden mellan tummen och pekfingret.

Foto: MAGNUS ­TIMMERBY

14

sociala medier och se vad folk skriver om sin träning. Är du en person med ätstörningsproblematik ska du inte fasta och blir du stressad av att mäta din sömn ska du sluta.

B

iohackare som Magnus Timmerby, som opererat in teknik under huden, får ofta kritik för att underlätta skapandet av ett kontroll- och övervakningssamhälle.

– Men de här chippen är passiva i sig själva och kan inte spåras, till skillnad från den enorma mängd personlig data vi ständigt bär runt i våra mobiler, säger han.

Tekniken är densamma som i de chip som länge har använts för att märka och spåra husdjur. De aktiveras först när man håller handen mot ett smart lås, sin mobil eller låter SJ-kontrollanten scanna handen istället för att visa biljett.

– Vilket är mest integritetskränkande? Chippet jag själv kontrollerar eller att jättar som Google och Facebook kan sälja vidare min data?

Enligt Magnus Timmerbys sätt att se det har rörelsen en etisk och demokratisk roll att fylla. Fler behöver förstå hur tekniken fungerar och kan användas, menar han.

– Det är viktigt att vanligt folk experimenterar så att det inte bara blir försäkringsbolag som vill kontrollera din hälsa eller stater som vill övervaka befolkningen som styr utvecklingen. Å andra sidan, genom att gå före normaliseras också utvecklingen. Skulle inte företag och stater kunna dra nytta av det?

– Jo det kan man beskylla oss för. Men jag är övertygad om att det kommer att hända ändå. Frågan är bara hur vi ska förhålla oss.

VÅREN 2021

am32_tema_aldrande_25621.indd 14

2021-02-18 09:08:56

Biohacking – en själlös syn på existensen?

Vi lever i mätbarhetens och kontrollens tid – inte minst över våra kroppar.

– Är det ett elitsamhälle vi vill ha? frågar sig forskaren Moa Petersén som studerat biohackingrörelsens framväxt.

Synen på människan som ett biologiskt system som kan vägas, mätas och förklaras är inte bara olycklig, den riskerar också att göra oss olyckliga. Det menar Moa Petersén, docent i digitala kulturer vid Lunds universitet.

– Det är en själlös syn på exis­ tensen som jag inte tror gynnar oss, säger hon.

”

FÖR NÅGOT ÅR sedan fick det fak­ tum att tusentals svenskar valt att chippa sig stor uppmärksamhet i internationell media. Svenskarna målades upp som naiva framheja­ re av ett dystopiskt framtidsscena­ rie. Här hemma däremot, skrevs enbart positiva artiklar. I studien The Swedish Microchipping Phenomenon undersökte Moa Petersén fenomenet.

– Sverige har länge fungerat som en projektionsyta för såväl dysto­ pier som progressiva utopier. Här är narrativet det ”dåliga Sverige” och de naiva svenskarna med sin oskyldiga tilltro till staten.

Tilltron till stat och myndighe­ ter spelar säkert roll, men fakto­ rerna bakom fenomenet är mer komplexa än så, visar studien.

– I Sverige finns en tilltro till allt digitalt, en teknikoptimism som inte är konstig. Ingenjörs­ konsten har tagit oss från extrem fattigdom till välstånd och den svenska ekonomin bygger till stor del på digitala tjänster och innovationer.

Både regering och närings­

Med en ­ sprut­liknande ­kanyl planterar biohackare in ett riskornsstort rfid-implantat under huden.

Foto: VETKIT/­ GETTY IMAGES

verige har länge fungerat som en S projektionsyta för såväl dystopier som progressiva utopier.

am32_tema_aldrande_25621.indd 15

liv marknadsför Sverige som ett digitalt innovationsland, med en befolkning lämpad att testa ny teknik.

– Tron på teknikens potential har haft en enorm inverkan på den svenska kulturen och gör Sverige ganska unikt. ÄVEN OM DE chip som just nu finns

Moa Petersén

MOA PETERSÉNS KRITIK riktar sig inte bara mot önskan att optimera kroppen och hjärnan, utan också mot den motsättning mellan indi­ videns och kollektivets bästa som hon menar att det kan leda till.

– Idag har vi allmänna hälso­ rekommendationer och riktlinjer inom vården. Men här vill man ­istället utgå från egna hälsokon­ troller och individuell data, något som långt ifrån alla har möjlighet att ta fram eller ägna sig åt. Dess­ utom, hur många har kunskapen som krävs för att tolka datan rätt?

Det finns en sorts bakomliggan­ de hybris, menar Moa Petersén.

En syn på individen som så unik att hon är värd att sättas framför flockens bästa.

– Istället för att acceptera att vi är begränsade och dödli­ ga är det yttersta målet att leva länge. Men vad skulle hända med planeten om vi alla blev 180? Och om det bara gäller vissa, varför ska just de?

på marknaden inte kan kontroll­ eras av andra, är de en del av en större utveckling – och ideologi.

– Idag är det näringslivet och tekniksidan som styr diskussio­ nen. Det saknas ett kulturveten­ skapligt perspektiv.

Många som har valt att chippa sig – majoriteten är män i storstan – har en mer eller mindre uttalad transhumanistisk ideologi och framtidssyn, menar hon.

– Transhumanister tror att nästa steg i den mänskliga utveck­ lingen är att våra kroppar smälter samman med tekniken. Vissa tror att mänskligheten då kommer att delas i två grupper. De som utveck­ lats och optimerats blir härskare och de andra, majoriteten, passiva och får allt serverat via AI. Tekniken framstår nästan som en urkraft, bortom människans kontroll.

– Mikrochiprörelsen kan ses som ett symtom på att det finns viktiga diskussioner som behöver föras.

Hanna Welin

VÅREN 2021

15

2021-02-18 09:09:02

PORTRÄTTET

Jakob Hellman, musiker:

Känslan av ­misslyckande har jag levt länge med När Jakob Hellman och Karolina Hellman träffades hade hon hoppat av prästutbildningen och han tagit rekordlång paus från musikerkarriären.

Idag är Karolina färdigutbildad präst och Jakob har gjort Sveriges mest efterlängtade andra skiva. Men om Gud pratar de inte hemma.

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Margareta Bloom Sandebäck

”

»Vårt » möte kan kanske gå till historien som det mest av- och påbokade. Pandemin har definitivt satt käppar i hjulet för icke-digitala intervjuer.

Särskilt när det handlar om en intervju som kräver en flygresa.

Jakob och Karolina Hellman bor nämligen på Mallorca sedan 1,5 år. Där jobbar Karolina som präst i Svenska Kyrkan och familjen hade precis börjat känna sig hemma när pandemin satte klorna i Spanien, och Palma de Mallorca stängde ner helt.

I efterhand har jag förstått att våra vänner försökte tussa ihop oss.

16

– När det var som värst kunde man inte ens gå upp på takterassen. Militärer med vapen gick på gatorna och ropade att man skulle gå in, berättar Karolina.

– Det gick knappt att gå ut med soporna. När restriktionerna lättade var fortfarande lekplatserna

plomberade så att barnen inte hade någonstans att leka. Men det gick ändå förvånansvärt bra att sitta i karantän, kommenterar Jakob.

Så, istället för att ses som planerat på Mallorca, blir intervjun av i hemstaden Malmö i samband med familjens julbesök. Och även om Karolina och Jakob har ungefär tusen saker som ska fixas och göras innan de återvänder till Palma har de avsatt rejält med tid för att ses.

– Det är bara skönt att få lite egentid och att få sitta några timmar och prata om sig själv, konstaterar Jakob och huttrar till.

SOLEN SKINER FÖR första gången på flera veckor, men

det blåser isande kalla vindar från havet. Trots det är det en strid ström vinterbadare som väljer att hoppa i det iskalla vattnet vid bryggan där vi fotograferar.

Synen av de simmande vinterbadarna gör att det känns bra att stå här uppe på land, och Jakob och Karolina är tålmodiga. Då och då tar de en paus för att hoppa upp och ner, göra åkarbrasor eller bara ta några raska steg fram och tillbaka. Det är absolut

»

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 16

2021-02-18 09:08:39

Jakob och Karolina Hellman sjöng tillsammans på vännernas bröllop – och blev kära direkt.

HÖSTEN 2020

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 17

19

2021-02-18 09:08:46

PORTRÄTTET »

nödvändigt –risken för att frysa fast i kajen känns nämligen överhängande.

Men solen värmer i alla fall i själen, stämningen är hög och det känns lite som en folkfest här på kajen, om än med social distansering. För få höstar har varit så mörka som den här.

Jakob Hellman är både lättad och glad. I dagarna släpper han sin andra skiva, Äntligen borta. Den skivan har tagit tid på sig: Det har gått mer än 30 år sedan han skrev musikhistoria med debutalbumet … och stora havet med låtar som Bara vara vänner och Hon har ett sätt, som större delen av Sveriges befolkning kan sjunga med i.

Skivan utsågs av Nöjesguiden till århundradets bästa svenska album och det regnade priser och utmärkelser över den 23-årige skivdebutanten Jakob Hellman, född i Vuollerim i Jokkmokk, en liten by med – på den tiden – 5 000 invånare.

Hans låtar spelades överallt och hela tiden, och han blev en ny slags manlig förebild, någon som visade att det faktiskt var okej att prata känslor, vara osäker och inte hundra procent lyckad hela tiden.

VÄGEN FRAMÅT OCH uppåt var nu välkrattad. Förväntningarna var skyhöga och längtan från publiken stor, men åren gick utan att den där uppföljaren kom.

– Att inte få till en andra skiva kändes som ett stort misslyckande – och den där känslan av att vara misslyckad har jag levt länge med, säger Jakob.

– När jag 2007 fick frågan om att viga några kompisar som skulle gifta sig, var jag tvungen att tacka nej. Jag hade ingen vigselrätt i och med att jag inte var prästvigd. Jag frågade om jag inte kunde få sjunga på deras bröllop istället, säger Karolina.

Det fick hon. Och, frågade vännerna, var det okej om hon sjöng i kyrkan med en annan kompis till dem?

– Jag visste inte vem jag skulle sjunga med, så när Jakob några dagar senare ringde mig och sa att ”Hej, jag heter Jakob Hellman. Vi ska sjunga på ett bröllop tillsammans”, blev jag lite chockad, säger Karolina och skrattar.

På Svenska kyrkan Mallorcas webbsida sjunger och spelar Jakob och Karolina för församlingens barn.

Foto: PRIVAT

”

akob hade med sig ett cd-skiva J med låtar han bränt ner istället för blommor.

När Jakob slog igenom var prästdottern Karolina tio år gammal. Hon hade växt upp på Gran Canaria eftersom hennes mamma var präst i Svenska utlandskyrkan. Karolina var även hon musikalisk, och satsade på att bli artist. Parallellt med jobbet som bartender och reseledare jobbade hon som popsångerska och uppträdde i en rad olika sammanhang.

– Men när jag var 20 började jag läsa teologi och blev antagen som prästkandidat i Lunds stift.

Efter 5,5 år, när hon bara hade examensarbetet kvar hoppade hon av utbildningen. Hon kände att hon inte passade in och att kyrkan varit dömande och inte särskilt välkomnande.

– Gud har jag aldrig haft problem med, men jag har haft problem med kyrkan, som jag många gånger varit arg på.

Karolina började jobba mer eller mindre heltid som bartender på anrika Malmö-puben Pickwick, som i dagarna gått i konkurs på grund av pandemin.

Jakob, som vid det här laget bott många år i Malmö, hade koll på vem Karolina var. Tyckte att hon var ”lite spännande”. Karolina å sin sida, hade självklart koll på Jakob, som, trots att han inte längre hade några stora spelningar eller gav ut nya skivor, fortfarande var ett känt ansikte.

18

KORT OM...

Jakob ­­Hellman Ålder: 55 år.

Familj: Karolina, 42, präst, och barnen Olle, 10, och Beppe, 7.

Bor: Palma, Mallorca.

Gör: Sångare och musiker.

Aktuell med: Har släppt sin andra skiva Äntligen borta, en skiva som kommit till efter 32 års väntan.

JAKOB OCH KAROLINA har frusit länge och solen börjar

gå ner, men de har förutseende nog bokat bord på en restaurang i närheten. Över rykande varma köttbullar, restaurangens specialitet, berättar paret vidare hur ett gemensamt sånguppträdande kan leda till äktenskap, två barn och en fullgjord prästutbildning.

– Vi bestämde att vi skulle repa och när Jakob kom hem till mig hade han med sig ett cd-skiva med låtar han bränt ner istället för blommor, som ett sånt här gammaldags blandband, berättar Karolina på bred skånska.

Det var en tisdag, och vännernas bröllop var bokat till lördagen samma vecka. Redan samma kväll insåg både Jakob och Karolina att de var förälskade. Någon gång under kvällen hittade Jakob en gammal trisslott mellan soffdynorna.

– Jag minns att Jakob sa att om det var vinst på den lotten så skulle vi dra till Skagen och gifta oss. När vi skrapade den visade det sig att vi vann 25 kronor, säger Karolina.

De repade hela natten, och även dagen därpå. När de uppträdde i kyrkan på lördagen var de ett par.

– I efterhand har jag förstått att våra vänner försökte tussa ihop oss, säger Jakob.

NÅGOT BRÖLLOP FÖR deras egen del blev det inte förrän 2014. Men två år efter sitt framträdande på vännernas bröllop började paret prata om att bli föräldrar.

De hade det bra. Uppträdde då och då tillsammans på olika tillställningar. Satt uppe på nätterna och spelade och sjöng. Jakob tog ströjobb inom äldrevården och på ett bageri. Karolina jobbade kvar som bartender.

Jakob drömde fortfarande om att få till den andra skivan. Vid några tillfällen gav han sig ut på turné inför en förväntansfull publik och det pratades då och då om comeback. Sverige hade på intet sätt glömt honom och hans låtar spelades fortfarande regelbundet på radion.

– 2009 fick Karolina erbjudande om en prästtjänst i Bryssel, och vi flyttade dit för ett halvår. Då hade Karolina precis blivit gravid med Olle. Jag följde med

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 18

2021-02-18 09:08:46

”Att inte få till en andra ­skiva kändes som ett stort misslyckande”, ­säger Jakob.

och hjälpte Karolina med barngrupperna och konfirmanderna, berättar Jakob.

Karolina hade visserligen hoppat av prästutbildningen, men hon hade inte släppt tron på Gud, och än så länge hade hon inga planer på att återuppta prästutbildningen.

– Det var först när våra söner Olle och Beppe började närma sig skolåldern som vi insåg att vi behövde rutiner. Vi bestämde oss för att tänka om helt, och om någon skulle skaffa sig ett riktigt jobb, då var det jag, säger Karolina.

Prästutbildningen hade gjorts om, och istället för att bara ha ett examensarbete kvar, behövde Karolina gå hela sju terminer. Idag är hon glad över pausen, eftersom de där åren gjorde att hon hann reflektera och sedan kunde gå in i Svenska kyrkan med ett mer ifrågasättande sätt.

– Jag kan tycka att det ibland är trångt i Svenska kyrkan, och att det behöver finnas plats för alla slags människor, både i församlingen och bland prästerna.

Där tycker jag att Svenska utlandskyrkan är något av ett föredöme. Svenska kyrkan utomlands fungerar som en samlingspunkt, där alla känner sig välkomna, och det är ju också kyrkans syfte.

KAROLINA ÄR PRÄST och har varit troende sedan

barnsben. Jakob däremot är inte aktivt kristen, men han läser alla Karolinas predikningar.

– Nej, det är inte så att vi har teologiska diskussioner hemma eller ber bordsbön innan vi äter. Men jag respekterar så klart Karolinas tro och yrkesval och är med i kyrkan ibland, säger Jakob.

På den nya skivan sjunger han också psalmen I denna ljuva sommartid. Dessutom medverkar han i varje

”Jag kan tycka att det ibland är trångt i Svenska ­kyrkan”, säger Karolina.

avsnitt av podden Präster på gränsen till nervsammanbrott som Karolina gör tillsammans sin kollega Carin Saracco.

– Jag kommer in en stund i slutet och får i uppgift att reflektera över olika ämnen som till exempel långsamhet eller frihet, säger Jakob. Äntligen borta Jakob ­Hellman EMI/Universal

ATT FLYTTA TILL Mallorca kändes som ett spännande

äventyr för hela familjen. Sönerna fick plats på Svenska skolan, och Jakob kunde i princip lika gärna sköta sitt jobb därifrån som från Malmö, eftersom det gick regelbundna och täta flyg hem.

Att en pandemi skulle släcka ner världen fanns inte i någons föreställningsvärld då, under sensommaren 2019.

Sedan dess har som sagt mycket ändrats. Också Karolinas arbetsförhållanden. I normala fall är vigslar det som får Svenska kyrkan på Mallorca att gå runt, minst ett hundratal vigslar om året genomförs av de bägge prästerna.

Men nu är det in princip inga svenska par som gifter sig på Mallorca. Inte heller barnverksamheten flyter på som vanligt, även om det fortfarande hålls gudstjänst varje vecka.

Numera görs mycket digitalt, även om Karolina och kollegan Carin befinner sig i Svenska kyrkans lokaler varje arbetsdag.

För paret Hellman har pandemin inte bara inneburit elände. Nedsläckningen innebar att Jakob i lugn och ro kunde fokusera på nya skivan och medverka i Så mycket bättre.

Hur de närmaste månaderna kommer att se ut beror till stor del på pandemin. Klart är dock att familjen Hellman påbörjat ett helt nytt kapitel i sitt liv.

VÅREN 2021

am32_portrettet_jakob_hellman_25622.indd 19

19

2021-02-18 09:08:56

SPANING

BLÄCKET

som troshandling Att pryda kroppen med symboler är något som gjorts i tusentals år. Och symbolerna, bilderna och konstverken säger något om bäraren. Om vem hon är, vad hon gjort och vilken religion hon tillhör.

Text: Sofie Kalodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Tatueringstrenden » har blivit större och större de senaste 20 åren och med tatueringarna vill man förmedla något. Det kan vara en känsla, musiksmak, en politisk tillhörighet eller en tro. Gemen­ samt är berättelsen om vem bära­ ren av tatueringen är. Den visar hur unik du är och samtidigt öppnar den upp för gemenskap: ”Det här är jag, har vi något gemensamt?”

n religiös symbol har E olika betydelse beroende på vem som bär den.

Andreas Johansson, forskare och författare

20

Andreas Johansson forskar i religionshistoria vid Lunds universitet. Han har gett ut boken Yakuza Tattoo, där han dokumenterat medlem­ mar ur den japanska maffian och deras relation till tatueringar.

– Jag var intresserad av hur re­ ligiösa symboler används av orga­ nisationer som inte är religiösa i sig. Vad händer till exempel om ett kors är tatuerat på en medlem i japanska maffian, säger Andreas.

Tatueringar i Japan är stig­

matiserat, där är det fortfarande i princip bara brottslingar som bär dem. Så sent som 2020 fanns ett lagförslag i Japan för att helt förbjuda tatuerare.

– Men samtidigt så tror jag att stigman kommer släppa där med.

Den globaliserade tatueringskul­ turen kommer att ta över, fortsät­ ter han.

HÄR I SVERIGE är den vanligaste stilen när det gäller religiösa tatueringar realism. Det är praying hands, moder Maria och kors som pryder svenskars hudar.

Asin Delawi driver en tatu­ eringsstudio i Stockholm. Hon menar att oavsett om det är en reli­giös tatuering eller inte, så sä­ ger den något om den som bär den.

– Eftersom tatueringar har bli­ vit ett sätt att uttrycka sig på, utan att prata, så tror jag att folk vill visa vilka de är och vad de står för.

Och i ett möte kan många, fast de inte har tatuerat in liknande sym­ bolik, tänka likadant och känna en koppling till den tatuerade. Då får de något gemensamt att börja prata om, säger Asin.

Hon tror att bläcket på våra hudar kan fungera som en påmin­ nelse i livet.

VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 20

2021-02-18 09:08:32

”

n tatuering är en E investering du gör med smärta och pengar.

Asin Delawi, tatuerare

– Det ökade intresset för tatueringar gör att många får upp ögonen för att man kan bära med sig någon symbol var man än är i världen. Ett kors eller ett Ohm-tecken i form av ett smycke kan du ju tappa bort. En tatuering har du alltid med dig. Det är en investering du gör med smärta och pengar. När man känner att man blir testad som mest i livet, kan man glömma bort sin tro och då finns tatueringen där som en påminnelse.

Foto: MARCINM111 /GETTY IMAGES

BÅDE ANDREAS OCH Asin är överty-

”En religiös symbol har olika betydelse ­beroende på vem som bär den. Ett kors kan ju vara en symbol för mormor”, ­säger forskaren Andreas Johansson.

gade om att en och samma symbol kan ha olika betydelse för olika människor. Att det snarare handlar om i vilken värld bäraren lever, än vilken religion hon tillhör.

– Kanske kan man mötas genom tatueringskonsten i religionen. En religiös symbol har olika betydelse beroende på vem som bär den. Ett kors kan ju vara en symbol för mormor, det behöver inte betyda att man är troende, säger Andreas Johansson.

Asin tror att det finns en samhörighet i att betrakta varandras tatueringar, oavsett vilken religion man tillhör.

– Religiösa tatueringar är lika personliga som alla andra tatueringar. De kan ha en helande betydelse – bäraren kanske har klarat av något stort, eller så kanske man vill visa att man tillhör en religion eller grupp, trots att man inte ser ut att tillhöra den gruppen. Man vill visa att ”jag kanske ser ut på ett sätt, men jag har helt andra intres-

En traditionell japansk tatuering som är formad så att den kan döljas när man bär en kimono.

Foto: ANDREAS ­JOHANSSON

» VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 21

21

2021-02-18 09:08:38

SPANING

”

et är inte konstigt att D man vill ta konsten från heliga tempel och sätta på sitt eget tempel.

Asin Delawi, tatuerare

»

”Religiösa tatueringar är lika personliga som alla andra tatueringar”, menar Asin ­Delawi, som här tatuerar Frans Björkman.

22

sen än du någonsin kan tänka dig”.

Jag påpekar att tatueringarna både blir en symbol för att visa hur unik man är och samtidigt en symbol där man visar tillhörighet.

Blir inte det lite motsägelsefullt?

Asin håller inte med: – Det finns superunika tatueringar och det finns klassiska tatueringar. Men det unika försvinner inte bara för att man gör en klassisk japanlotus eller ett realistiskt kors. Man tänker inte, ”vi har exakt likadana” utan snarare ”vi två har något gemensamt”.

ANDREAS MENAR ATT tatueringens betydelse kan ändras över tid. Han skulle vilja se forskning kring vad man säger om en tatuering när man gör den och vad den betyder för samma person tio år senare. Asin är inne på samma spår.

– Precis som tatueringar åldras, så åldras våra sinnen.

Det du tatuerar in idag gör du kanske för att du tror det betyder att du är religiös, till exempel. Om tio år har du utvecklats, du ser tillbaka i tiden och tatueringen ändrar innebörd. Inte som att man ångrar att man tatuerade sig, men man kan få förståelse för varför man gjorde det motivet den tiden i livet, säger hon.

Samtidigt som de andliga symbolerna på våra kroppar ökar, ökar också sökandet efter en tro.

Men Svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar. Jag tycker att medlemmarna istället borde bli

Asin Delawi driver tatueringsstudio i Stockholm.

fler och frågar Andreas vad han tänker om det.

– Svenska kyrkan har inte monopol på tro, säger Andreas.

– Vi är inte så sekulariserade som vi tror. Ofta hör man, ”jag tror på nåt”. Vi är alltså inte mindre religiösa, men vi har ett större smörgåsbord. Inom new age plockar man till exempel saker från olika religioner. Som änglar – de hör traditionellt sätt till de abrahamitiska religionerna.

Kanske kan religiositet kopplat till ett särskilt samfund uppfattas som ålders­digert för vissa.

ISMANNEN ÖTZI, SOM hittades i Alperna 1991, levde för 5 300 år

sedan. På hans kropp kunde man hitta 61 tatueringar. Forskare tror att de är gjorda av medicinska skäl – som smärtlindrande akupunktur. Idag ser vi våra tatueringar som konst.

– Många religiösa platser, som Sixtinska kapellet, är fulla av konst. Det är inte konstigt att man vill ta konsten från heliga tempel och sätta på sitt eget tempel, kroppen, säger Asin.

Hon möter dock fördomar och skammande kring tatueringar än idag. Hennes tankar kring det är att man kan ha mycket gemensamt trots att man gillar olika.

– Det fina med tatueringar är att de är frivilliga.

VÅREN 2021

am32_spaning_tatueringar_25625.indd 22

2021-02-18 09:08:46

HÅLLBARHET

Wei Yu

MINDFUL EATING

Så blir maten som medicin

Mindfulness handlar om att vara här och nu. Genom att ta med den medvetenheten in i våra måltider kan vi minska både stress och risken för hjärtsjukdomar.

»Mindfulness » används inom sjukvården för att minska stress, ångest och nedstämdhet. Redan i slutet av 1970-talet etablerade professor Jon Kabat-Zinn den moderna, sekulära mindfulnessläran. Det finns en rad studier som visar att metoden hjälper till att förebygga utmattning och psykisk ohälsa. På så sätt kan det också bidra till att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Wei Yu är kardiolog vid Ersta Sjukhus hjärtmottagning. Hon anser att vi behöver förebygga kronisk stress, både i samhället och på individnivå, och hon tror att mindfulness kan stilla det behovet.

– För individer finns det flera verktyg som KBT, samtal i grupp, fysisk träning, stressutbildning och mindfulness. Medveten närvaro tar oss till här och nu, vilket är grunden till att de andra verktygen ska funka bra, säger doktor Wei Yu. SEDAN ÅR 2000 har forskningar inom mindfulnessbaserad approach ökat explosionsartat. Under 2019 publicerades över 1 200 artiklar på ämnet. Många av dem påvisar positiva effekter vid både psykisk och fysisk hälsa.

Johanna Cederstam är yogainstruktör och utbildad inom bland annat ayurveda. Hon håller workshops i hur vi kan vara mer

OCH DET ÄR inte bara det

mentala måendet som får hjälp av mindful eating. Att äta är en fysiologisk process, som börjar redan när maten kommer in i våra munnar.

– Saliven hjälper till att bryta ner maten och det är därför viktigt att tugga noga och länge, för att hjälpa nedbrytningsprocessen.

Om vi inte gör det så rubbar det hela systemet. Vi ska därför tänka efter. Vara närvarande under vår måltid, säger Johanna.

Wei Yu är inne på samma spår som Johanna Cederstam. Hon jämför mindful eating med KBT, när det kommer till, bland annat, hjärt- och kärlsjukdomar.

– Övervikt ökar risk för hjärtsjukdomar, högt blodtryck, diabetes, cancer med mer och KBT är en evidensbaserad metod just för att ge en hållbar viktminskning. ­Eftersom mindfulness har KBT-effekt och bevisat verkar på psykisk ohälsa som triggar övervikt, så finns det belägg att använda mindful eating som ett verktyg för att förändra beteenden, säger Wei. DE FLESTA STUDIER visar att mind-

närvarande när vi äter, så kallad mindful eating.

– Mat är medicin och det är viktigt att vi betraktar den som ett verktyg för att må bra. Vi ska inte slänga mat i onödan och vi ska inte slänga i oss mat i onödan. Våra kroppar är inte papperskorgar, säger Johanna.

Hon tipsar om att medvetandegöra sin andning, och uppleva sin måltid: Se färgerna, dofta, ta in alla minnen.

”Våra kroppar är inte pap­ perskorgar”, säger Johan­ na Ceder­ stam, yogain­ struktör och utbildad inom ­ayurveda.

Foto: LEIF ­WIKBERG

fulness kan minska cravings och tröstätande. Effekten på viktminskning har dock varit blandad, en del studier visar signifikanta förändringar medan andra inte gör det. Det finns ett forskningsprogram, MB-EAT (Mindfulness-Based Eating Awareness Training program), där det pågår flera kliniska studier kring ämnet.

– Forskning med magnetkameraundersökningar har visat att både längre och kortare träning i mindfulness kan påverka blodflöde, aktivitet och strukturer i flera område i hjärnan.

Wei berättar om hur mindfulness också aktiverar parasympatikus – nervsystemet som främjar matsmältningen.

– En glad mage gör en glad människa! Så mindfulness ökar vårt välbefinnande och vår livskvalitet genom att vi får uppleva och njuta mer, inte minst genom magen, säger Wei Yu.

Sofie Kalodimos VÅREN 2021

am32_hallbarhet_mindful_eating_25629.indd 23

23

2021-02-18 09:08:41

5

BOKTIPSET

BÖCKER OM ATT VÄXA

Mitt liv som dront – en självbiografisk inventering Helena von Zweigbergk Norstedts

»Det » här är en biografisk berättelse om att åldras samtidigt som man fortsätter vara den man alltid varit – den lilla flickan i rosa morgonrock, som börjar gråta när mamma låtsas ta hennes näsa. I texterna blandas sorgen över att kroppen och utseendet sviker med en allt mer påtaglig trygghet – ett lugn. Helena von Zweigbergk gör genom sina texter en tillbakablick i livet. Vi får läsa om hennes uppväxt, hennes relationer och hennes uppbrott. Hon blottar en kärlek till sina barn, sina vänner och livet och en osäkerhet i att vara människa – att bete sig ”som man ska”.

Att leva medan tiden går – att åldras hjälper oss också att utvecklas och växa som människor. Vår samtid förändras och vi med den. I dessa boktips kan vi läsa om olika sätt att förändras med tiden.

Text: Sofie Kalodimos

Jag ser allt du gör Annika Norlin Weyler förlag Svårmodets döttrar Anna Laestadius Larsson Piratförlaget

»Vi » får följa tre generationers kvinnor och deras syn på samhället de lever i – Svårmodet, i Norrlands inland. Dessa tre kvinnor försöker alla ta sig ur sina egna bojor – bojor som skapats av tidigare generationer. 1968 bor de alla tre under samma tak och alla tre – mormor, mamma och dotter – kämpar med att vara kvinna, stark och att låta tiden ha sin gång.

Foto: ELIN BERGE

VISSTE DU ATT…

»» ... Annika

Jag är olyckligt här Johan Croneman Mondial

»Johan » Croneman hamnar på sjukhus i Tyskland, där han är tillsammans med sin son. Det ser illa ut.

Han kan dö. Det är från den här scenen vi får följa med författaren tillbaka genom hans liv. Genom alla motgångar, genom alkoholmissbruk, spelmissbruk och relationsmissbruk. Han skriver från sitt hjärta, blottande och svart men med en närvarande humor.

Kanske är det tack vare den cyniska humorn som journalisten Johan Croneman överlevt. Som läsare tycker jag både mycket om och mycket illa om Croneman. Det finns en stor kärlek till dem som står honom nära, mycket humor och en längtan efter att bli hel, att hitta rätt. Men där finns också ett avståndstagande från sig själv och det egna ansvaret.

24

Norlin gör musik på svenska under artistnamnet Säkert! och på engelska under namnet Hello Saferide.

Innan hon startade sin musikkarriär jobbade hon som programledare på Morgonpasset och P3 Pop i Sveriges ­Radios P3.

»Trots » att Annika Norlins debutbok är en novellsamling, så finns där en röd tråd. Vi får möta kvinnan som jobbar som bekräftare, för att hon är så bra på att ge just bekräftelse. Vi får träffa de introverta bandmedlemmarna i Personligt varumärke, som tjafsar om vem som ska behöva sjunga och vi möter mamman som går och går och går för att ta sig igenom sorgen efter att ha förlorat ett barn.

Den röda tråden i boken är språket. Ett lättsamt, lekfullt och fantastiskt vackert språk. Vi får läsa om de norrländska rötterna och kärleken till naturen, vännerna och musiken. Jag ser allt du gör handlar om människor som försöker hitta sig själva och sina platser i livet.

En gentleman i Moskva Amor Towles Wahlström & Widstrand

»Alexander » Rostov är en greve i 1922 års Moskva.

Han har under flera år levt ett lyxliv i en vacker svit på det omtalade Hotell Metropol, mitt emot Kreml.

Men, efter att ha åtalats för en dikt som han skrivit, blir han dömd till husarrest på obestämd tid och flyttad till ett litet krypin på hotellets vind. Greven förlorar det mesta av pengavärde, men upptäcker inom hotellets väggar ett nytt liv. Han lär känna personalen, boende och sitt fängelses alla vrår. Samtidigt som Sovjetunionen genomgår stora, våldsamma förändringar, utvecklas bokens gentleman, Alexander Rostov, långsamt, fint och lågmält.

VÅREN 2021

am32_boktipset_25626.indd 24

2021-02-18 09:08:30

KYRKOVALET 2021

FÖRTROENDE VALDA Därför valde vi att engagera oss i Svenska kyrkan

» Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation med 5,8

­ iljoner medlemmar. Vart fjärde år kan alla medlemmar över 16 år rösta m på vilka förtroendevalda som ska representera dem i kyrkans olika organ. » Här berättar fem förtroendevalda i Svenska kyrkan Helsingborg om vad som driver dem och varför de valt att engagera sig.

» VÄND

»» Fem tycker till om förtroendeuppdraget.

VÅREN 2021

21am3211_lokalrep_25884.indd 25

25

2021-02-18 09:59:36

5

KYRKOVALET 2021

26

Fem förtroendevalda i Svenska kyrkan Helsingborg om vad som driver dem och varför de valt att engagera sig.

Foto: JOSEFINE SJÖQVIST

Foto: HELENA KALDJÄRV

Foto: MIKAEL CHRISTENSEN

TYCKER TILL

Marianne ­Christensen, ordförande i Raus församlingsråd och ledamot i kyrkofullmäktige, har varit engagerad som förtroendevald i Svenska kyrkan i 15 år.

Petri Kaldjärv, sitter i kyrkofullmäktige och kyrkorådet i Svenska kyrkan Helsingborg och har varit engagerad som förtroendevald i sex år.

Jan-Olof Rosenberg, ledamot i stiftsfullmäktige, kyrkofullmäktige och kyrkorådet samt ordförande i utskottet för stöd och strategi. Förtroendevald i Svenska kyrkan sedan 2010.

Hur kommer det sig att du har valt att engagera dig som förtroendevald i Svenska kyrkan?

»» Min bror Bengt som 2006 var ordfö-

»» Det finns många frågor som engage-

»» Jag har alltid varit engagerad poli-

rande i KYFA (Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen) frågade mig om jag skulle vara intresserad av att engagera mig som förtroendevald. ”Du är ju van vid att gå i kyrkan och vet vad det handlar om” sa han. Jag behövde inte fundera så länge innan jag sa ja, och det har jag aldrig ångrat.

rar mig i Svenska kyrkan, men kyrkans medlemstapp är det som oroar mig mest och jag vill gärna försöka vända den trenden.

tiskt och jag brinner för frågor som rör människors vardag. Att vara en del av kyrkan är naturligt för mig och att bli förtroendevald är mitt sätt att visa engagemang och få möjlighet att leda pastoratet in i framtiden.

Varför är det viktigt att det finns förtroendevalda i Svenska kyrkan?

»» Svenska kyrkan har en förtroende-

»» Jag ser de förtroendevalda som en

»» De förtroendevalda är församlings-

mannaorganisation, och då är det viktigt att det finns förtroendevalda som representerar medlemmarna.

ständig ström av nya idéer, kraft och ork för att driva vidare kyrkan i samklang med samhällsutvecklingen.

bornas röster in i organisationen. Vi företräder en mängd människor som är medlemmar och som genom sitt val låter oss vara den rösten i organisationen och ledningen.

Vilken är den viktigaste frågan för dig att driva?

»» Det är viktigt att Svenska kyrkan är

»» Viktigast nu är att få Svenska kyrkan

»» Jag vill främja samarbete med kom-

synlig i samhället och är en aktör att räkna med. Alla ska alltid känna sig välkomna till kyrkan. Oavsett vilken verksamhet man vill delta i.

att synas och höras mer. Tråkigt nog kommer sällan allt bra som kyrkan kan och gör fram samhällsbruset.

Svenska kyrkan lever kvar i den gamla andan med kyrkan som en naturlig mötesplats för alla, men samhället har förändrats och kyrkan har tappat sin naturliga roll. Kyrkan måste öka sin närvaro i alla delar av samhället.

munen och regionen inom diakonin, öka det ideella engagemanget, stärka de förtroendevaldas och anställdas kunskaper i HBTQ-frågor och arbete mot diskriminering. Jag vill också att ACT Svenska kyrkan fortsätter vara en stark aktör i det internationella arbetet och jag vill se ett stort och varierat gudstjänstliv i Helsingborg.

Vad har du för tips till andra som vill engagera sig som förtroendevalda i Svenska kyrkan?

»» Berätta för dem som redan är förtroendevalda att du är intresserad av att engagera dig. Kontakta gärna en nomineringsgrupp om du vill ställa upp i kyrkovalet. För övrigt är det bra ju mer man vet om verksamheten.

»» Bästa tipset är att komma och tala

»» Kontakta mig eller någon annan som

med oss som är förtroendevalda, både för att berätta lite om sig själv men även för att ställa frågor om till exempel vad det innebär att vara förtroendevald.

du vet är förtroendevald så kan den personen berätta mer om uppdraget, kyrkans struktur och hur man kan engagera sig på olika nivåer. Det är ett viktigt och spännande uppdrag.

Vad betyder Svenska kyrkan för dig?

»» Trygghet. Glädje. Gemenskap. Frid.

»» Svenska kyrkans största betydelse

»» Närvaro, tro och hopp. Vi är närvarande genom vår diakoni, våra gudstjänster, kyrkliga handlingar och annan verksamhet. Tron är grunden för mig, den gemensamma plattformen för livet. Vetskapen om att jag inte är ensam, att jag är buren av Guds kärlek.

för mig är det kulturella arv och värderingar som de flesta av oss har gemensamt. Kyrkan är en del av det som binder oss samman i ett gemensamt Sverige.

VÅREN 2021

21am3211_lokalrep_25884.indd 26

2021-02-18 09:59:38

Foto: JOSEFINE SJÖQVIST

Foto: LUCAS PERSSON/CUF

Amanda Ring, sitter som ­ersättare i Maria församlingsråd och är också församlings­rådets representant i Hutanokommittén. Engagerad som förtroende­vald sedan 2017.

»» Kyrkan har alltid haft en självklar

»» Konfirmationen var första gången jag

plats för mig, som barn och ungdom, via sommarjobb på kyrkogården och orgelspel i min tidigare församling. Det är en av våra viktigaste samhällsaktörer. Att vara med och påverka den framtida folkkyrkan, där min generation måste mötas på ett annat sätt, var något som fick mig att ta steget.

var i kyrkan efter dopet och kyrkis. För mig var det fantastiskt att vara på en plats där alla var välkomna, precis som de är. Jag blev ungdomsledare och fick inblick i vad kyrkan gör i samhället. Att engagera mig var självklart eftersom jag tycker att det goda arbete Svenska kyrkan gör måste upprätthållas.

»» Det finns olika sätt att se på kyrkans

»» De förtroendevalda representerar

arbete och det är upp till förtroendevalda att peka ut riktningen. Det måste finnas förtroendevalda som har en grund i kyrka och tro och som kan prioritera i budgetar och planer.

kyrkobesökarna och de har olika anledningar att engagera sig. Genom detta kan alla röster höras och Svenska kyrkan blir en demokratisk plats. Det är viktigt med representativ mångfald.

»» Hur Svenska kyrkan klarar omställ-

»» Samhällsinsatser och internationella

ningen inför framtiden – både miljöfrågan och medlems- och ekonomifrågan.

Det kommer att vara kommande generationer som får ta konsekvenserna av vad som händer nu. Klarar vi inte att ställa om för att minska medlems­ tappen, hålla ordning i ekonomin och minska utsläppen, så kommer framtidens kyrka att få stora problem.

frågor. Jag är engagerad i barnbyn Hutano i Zimbabwe. Det projektet är ett bevis på den medmänsklighet och gemenskap som finns i Svenska kyrkan. Utan församlingsbornas bidrag skulle det inte finnas. Jag drivs också av lokala samhällsinsatser som, stöd för ensamstående mammor och ungdomsverksamheten.

»» Ta kontakt med någon som är förtroendevald för att veta hur man ska göra. Sedan finns ju möjligheten att nominera sig själv eller andra till församlingsråden. I dessa hamnar man ju också närmare gudstjänst- och församlingslivet.

»» Tveka inte. Det är ett sätt att ge till-

»» Kyrkan har alltid haft en självklar

»» Svenska kyrkan står för så mycket

plats i mitt liv. Oavsett var jag befinner mig blir ju kyrkan en fast punkt, särskilt viktigt blev det när jag flyttade 100 mil från min familj för studierna. Det är en plats för gemenskap och möten i tron.

mer än bara min kristna tro – för öppenhet, medmänsklighet och gemenskap. Det är väldigt betydelsefullt att människor kan samlas i enighet, trots olika bakgrunder och erfarenheter, i ett rum där alla är välkomna så som de är.

baka. Jag har lärt mig massor av att samlas med andra förtroendevalda med olika erfarenheter och det har breddat mina perspektiv. Dessutom behövs fler unga som engagerar sig i Svenska kyrkan.

19

september »» ... är det val i Svenska kyrkan. Du som är medlem och fyller 16 år senast på valdagen kan då rösta till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Du kommer att få ett röstkort senast 1 september.

VILL DU VETA MER? »» På vår hemsida svenskakyrkan.se/helsingborg kan du hitta kontaktuppgifter till de nomineringsgrupper som är representerade i kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan Helsingborg. Där finns också mer information kring hur man gör om man vill bilda en egen nomineringsgrupp.

VÅREN 2021

21am3211_lokalrep_25884.indd 27

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

Johan Vesterlund, sitter i stiftsfullmäktige, kyrkofullmäktige, kyrkorådet och som ersättare i Raus församlingsråd.

Engagerad som förtroendevald i Svenska kyrkan sedan 2017.

27

2021-02-18 09:59:40

BEGRAVNINGSPLATSER Magnolian blommar i slu­ tet av april och början av maj.

Möt våren på ­Helsingborgs ­begravningsplatser Våren är på väg med värme, ljus och blommande grönska. Varför inte möta den i en vacker park med ett rikt kulturarv. Inom Helsingborgs pastorat finns åtta begravningsplatser. Från Raus- och

Råå i söder, via Gamla-, Donations- och Nya i centrum till Pålsjö, Krematoriet och Pålsjö Västra i norr. Läs om dessa och hitta inspiration till ditt besök.

Text: Sandra Kovacs

PÅLSJÖ KYRKOGÅRD »» Likt en park är Pålsjö kyrkogård en vackert grönskande

Krematoriet och minnes­ lund.

kyrkogård som anlades i början av 1900-talet och är till ytan den största. Översiktsplanen visar breda huvudgrusvägar och sekundärvägar mellan kvarter inramade av häckar i varierande storlek och form.

Den första gravplatsen uppläts 1913, året innan första världskrigets utbrott. Till minne av världskrigen finns det i den nordöstra delen ett minnesmonument över gravsatta polska koncentrationslägersfångar samt både engelskaoch tyska soldatgravar.

Huvudingångens portal och kyrkogårdens kapell samspelar i mörkt tegel och gotisk stil. Vid kapellet finns ett stort träkors vid en stor vattenspegel. På kyrkogården finns också stadens enda kistlund samt buddhistiska gravkvarter.

KREMATORIET MED BEGRAVNINGSPLATS »» Krematoriebyggnaden stod färdig 1929 där huvuddelen är ett tornliknande rundhus med kopparklädd 28

kupol, i vilken den äldre ceremonihallen ligger – Tempelrummet. Sedan 1962 finns det efter en utbyggnation ytterligare en ceremonihall liksom ett klocktorn.

Krematoriet är byggt på en ö omgiven av en vallgrav. Utanför finns gravkamrar samt urngårdar med nischer i murarna som har utökats med en ny urngravsterrass och kolumbariemur. Med tiden har fler gravområden tillkommit vilka är varierande i sin utformning med till exempel buxbomshäckar och gräsmatta. Platsen har fyra minneslundar – på den lilla ön i västra delen av vallgraven, i björkdungen, längs med vattnet i söder och i Pålsjöskog.

På Krematoriet och området runtomkring ryms ett stort antal konstverk och riklig grönska. Ett av konstverken som kan skymta på långt håll är den förgyllda ängeln på Krematoriets skorsten.

PÅLSJÖ VÄSTRA BEGRAVNINGSPLATS »» Nordväst om Krematoriet togs år 2005 en ny ceremonihall i bruk för borgerliga begravningar och för ceremonier inom andra trosinriktningar än den kristna.

På båda sidor om byggnaden ligger begravningskvarter för muslimer, judar samt för den yazidiska trosinriktningen.

I väster rinner vatten upp ur ett svart granitblock och fyller en avlång fåra med porlande och lugnande vatten.

VÅREN 2021

21am3211_begravningsplatser_25917.indd 28

2021-02-18 09:59:50

NYA KYRKOGÅRDEN »» Längt österut ligger Nya kyrkogården med sina lindalléer. Som namnet avslöjar är det den senast anlagda i centrum och har med tiden anpassats till dagens önskemål med gemensamma gravplatser. Minneslunden som invigdes 1988 symboliserar med sina vattenfall i smala stentrappor paradisets fyra floder.

I en av de äldsta gravarna vilar den unge konstnären Hugo Birger och på hans gravsten från 1887 finns en bronspalett med en porträttrelief, utförd av konstnären Carl Larsson.

På kyrkogårdens centrum ligger begravningskapellet i nyromantisk stil.

GAMLA KYRKOGÅRDEN »» I centrum ligger Gamla kyrkogården – en grönskande oas med gravstenar av olika slag som berättar om gångna generationer helsingborgare. Både på den platta och stigande delen upp mot Donationskyrkogården finns några av dem begravna som spelat en stor roll i stadens utveckling under 1800-talet och början av 1900-talet.

Det upplåts inga nya gravplatser men för ett par år sedan utformades det en särskild minnesplats omgiven av vackra körsbärsträd för de som gravsätts i havet, på annan plats eller utomlands.

!

TIPS!

»» När du

kommer till Krematoriets samt Pålsjö Västra begravningsplats finns det ljudguider att lyssna på för mer historia om platserna.

Du hittar ljudguiderna på vår hemsida: https:// www.svenskakyrkan.se/ helsingborg/ ljudguide

DONATIONSKYRKOGÅRDEN »» På landborgens översta del ligger Donationskyrkogården som genom en terrasserad del utgör en förbindelse mellan Gamla- och Nya. Här vilar ett flertal kända och betydelsefulla personer som till exempel diktaren och poeten Birger Sjöberg, konsul Henry Dunker samt konsul Nils Persson som också är den som donerat marken åt staden och som platsen fått sitt namn efter.

Många äldre gravstenar ger en bild av hur Helsingborgs näringslivhistoria har sett ut genom inristade yrkestitlar.

Unikt för platsen är de maffiga mausoleer som uppförts, varav en över konsul Nils Persson.

Kyrkogården är uppbyggd av grusgångar som kantas av rhododendron, blomsterbuskar, vintergröna barrväxter samt en variation av träd.

RÅÅ KYRKOGÅRD »» Väldigt nära Öresund ligger Råå kyrkogård, omfamnad av en trädkrans av lindar. Gravkvarteren är formade med avenboks- och måbärshäckar samt lövträd men det finns också lundar med gravstenar.

I söder, nära den forngrav som kallas ”Starkodder”, finns ett stort träkors utskuret i ek från Väla skog norr om Helsingborg och vid minneslunden finns ett ankare för att påminna om ortens sjöfarts- och fiskehistoria. Vid den nordöstra ingången finns mausoleer och bland björkar och ekar i det sydöstra hörnet finns kyrkogårdens muslimska kvarter. Kapellet byggdes år 1894 som en mindre landsortskyrka.

Raus kyrkogård.

RAUS KYRKOGÅRD »» Den södra och äldre delen av Raus kyrkogård är terrasserad i en sluttning som vetter ner mot Råån. Här kan man ta del av många kulturhistoriska gravstenar, till exempel konstnärsparet Esther och Hugo Gehlins vars sten återfinns längst ner vid vattendraget.

Den norra, nyare delen, illustrerar den gamla bondekulturens bygemenskap där en bred grusgång bildar bygata med gårdar (kvarter) på båda sidor. Gårdarna avgränsas med lummig grönska som ofta förekommer i det skånska kulturlandskapet. På kyrkogården står Raus vackra medeltidskyrka samt en äldre korsvirkesgård. Vid minneslunden har en äldre kvarndamm återskapats där dess vattenspegel inger lugn och stillhet.

VÅREN 2021

21am3211_begravningsplatser_25917.indd 29

29

2021-02-18 09:59:59

?

HELSINGBORGS KYRKOR

VISSTE DU ATT...

»» ... man kan gå på upptäcktsfärd i kyrkan?

I tegelväggarna både invändigt och utvändigt kan man finna en mängd olika kristna symboler. Har du inte besökt kyrkan än så gör det och se hur många symboler du kan hitta.

Adolfsbergskyrkan

En riktig retro­kyrka.

30

»I» serien om namnet på våra kyrkor har det blivit dags för Adolfsbergskyrkan i Helsingborg, en riktig 70-talskyrka med allt vad det innebär. Kyrkan ligger i stadsdelen med samma namn och uppfördes som en stadsdelskyrka inom Gustav Adolfs församling.

Namnet har kyrkan fått efter den stadsdel där den är byggd, som i sin tur fått namnet från gården Lilla Hundstorp som senare bytte namn till Adolfsberg. Går-

den, eller rättare sagt huvudbyggnaden till gården, är fortfarande granne med kyrkan. Den benämns ofta som ”slottet” på grund av sitt karaktäristiska utseende med torn och används som fritidsgård av Helsingborgs stad.

NÄR DET FÖRSTA spadtaget för Adolfsbergskyrkan togs i april 1977 lästes Bibelordet i 1 Kor 3:11:

”Ty en annan grund kan i­ ngen lägga, än den som är lagd, nämligen Jesus K ­ ristus…”.

Kyrkan invigdes Annandag påsk 1978 av biskop Olle Nive­nius. I koret längst fram i kyrkan finns ett bronskors av Folke Truedsson.

Detta kors vill visa på den tri-

umferande Kristus, uppstånden och levande mitt i den kristna församlingens gudstjänst. I den stora entrégrinden finns Kristusmonogrammet som Adolfsbergskyrkan använder som sin symbol.

Monogrammet framträder tydligt då grinden är helt stängd.

I ADOLFSBERGSKYRKAN FIRAS gudstjänster och mässor, och här har många förskolebarn och elever fått uppleva föreställningar och julspel tillsammans med pedagoger och medarbetare från kyrkan. Här firas också ofta Taizemässor.

Linda Gustafsson Rikard Honnér

Källor: Svenskakyrkan.se/helsingborg, stadslexikon.helsingborg.se/adolfsberg/

VÅREN 2021

21am3211_retro_kyrka_25918.indd 30

2021-02-18 09:59:26

KORSORD B I L D : P I X AB AY.C O M

HÄRD SOM ÄR GULD VÄRD

SIRAPSVÄXT VILL BASTUBADARE BLI

KÄRLEKSFULLT STORSTUGA

LITEN TYP

KNYCKER

KHAN

FURA

FÖRNUFT

SVUNNEN TID

ENFALDIGA

FRÖSKAL

TONÅRIG

TUTTA PÅ I SVERIGE INTE INFÖRDES ALLMÄN KOMFORREDAN ÅR 1913 TABELT GLAUKOM BRINGAR KNAP- AUTENPAST TISK ORDNING

MIN INRE FÖ RNYAS DAG FÖR DAG

SES GENERAD

PROV

ERFAREN PERSON

HUNDNAMN

KAN MAN HÅLLA GOD DEL AV BÅTNAMN

DEPPIG

GÖRA FINSK MOT- KOMMUN STÅND

FIRAS 21/2

OFFENSIV ÅTGÄRD

RUSKA OM MITT I HAND TUMULT

FÖLJ MED!

FÖRSÄKRAN

FÖREMÅL

YTTERLIGARE SLUTKÖRD

SPIRAL SAMLAR ÄLDRE

LÄGGA LOCKET PÅ SPELAR DET OVIKTIGA INGEN

KARPFISK MODI GA

SITTPLATS TÅGVI RKE PUDEL ÄR EN

BROR TILL MOSES MOT MITTEN

ÄR NEGATIV

KAN VARA RIKTIGT PLÅGSAMT

STAD I PROVENCE KÄNNER SKRÄCKSLAGEN

500

»» ... till förra

PERÓN TROR FATALIST PÅ FIGUR

UTMÄRKT !

I DET FRIA TRASKA SÄLLSKAPSSPEL

EN SORTS TVÄTT TUMULTARTAT

ÄR NAVALNYJ 1 MOS 23:1 BLEV 1 27 ÅR

KÅRE

SES MED BÄTTRING BYRÅ

KOSTAR MYCKET ANDRA TONEN

!

GRATTIS!

OLGA LARSSON TECKNADE

HÅRD KÄRNA

TOTAL OREDA HÖGSTA BETYG

NEDKYLD

KOD

MOTVILLIG

DRACK BEHÅLSTRIND- TRYCKA LARE FÖR IHOP BERG VÄTSKA

VIDSKEPELSE

MITT I INNEHALL HÅLLERREKLAM TANKEGÅNG

HANDLAR VIS

FARKOST

numrets korsordsvinnare Mikael och Mayvi. »» Blomstercheckar kommer med posten.

Facit finns på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos

IDYLLISK VETENSKAPLIG TERM FÖR ÅLDRANDE

SÄVLIG RÖR SIG I SAKTA

KAFFE MED MJÖLK

RÄKNEUPPGIFT

KISEL

Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

VÅRKRYSSET GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet så du får fram en mening i de färgade rutorna. Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett. Glöm inte att ange din postadress!

Skicka in din korsordslösning till: Helsingborg Amos Box 1453 251 15 Helsingborg ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se Vi vill ha ditt svar senast den XX XX.

Namn:

Foto: GETTY IMAGES

Adress:

Postadress:

VÅREN 2021

21am3211_korsord_25919.indd 31

31

2021-02-18 09:59:32

Nätvandrar

CHATTEN

Nätvandrarchatten är till för dig mellan ungefär 12 och 25 år.

Här får du prata om precis vad du behöver och vill. Du är välkommen om du bara vill småprata med någon trygg vuxen, eller om du vill prata om något som känns svårt och jobbigt för dig. De som chattar är personer som jobbar i Svenska kyrkan.

Alla har tystnadsplikt och du är helt anonym. svenskakyrkan.se/natvandrarchatten

21am3211_annons_25979.indd 32

2021-02-18 09:59:25