Mer än du tror Örnsköldsvik vintern 2023

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | ÖRNSKÖLDSVIKS NORRA PASTORAT | VINTERN 2023

HEIDI ANDERSSON:

”Den största resan jag gjort de senaste åren är den inom mig” IKONEN En öppning till det heliga

7

TIPS FÖR BÄTTRE BILDER BJÖRN WESTERLUND, PRÄST OCH LEGOÄLSKARE:

TEMA

BILDER Konsten att vara öppensinnad ODR SAMHÄLLSINFORMATION

”Det är som ­julafton att ­förbereda och ­ladda för en ­legohelg”

LEDARE

En riktig jul handlar om gemenskap J

”

ulen är mys och klappar och härlig nyfallen snö, som knarrar och gnistrar. Det är tomtar och körsång och stjärnor och värme. Det är barndomens krubba och stearinljusens milda sken. Det är Kalla Anka och Karl Bertil. Någon tänker nog också på barndomens bjällerklang under slädfärden till det traditionella kyrkobesöket.

Bilden av en riktig jul ser väldigt lika ut för många av oss även fast det finns skillnader som för det mesta brukar handla om vad man ställer fram på julbordet. Vi har alla våra olika favoriter och egna eller

Foto: CHARLOTTE NORDIN

n riktig jul, är det kanske E mer att våga se verkligheten som den är, möta mörkret och levandegöra Guds löfte om ljus?

lokala gamla traditioner. Men bortom lutfiskens och revbensspjällens vara eller icke vara på ett riktigt julbord, tror jag att vi alla kan hålla med om att en riktig jul handlar om gemenskap och kärlek. Samtidigt vet vi att det finns erfarenhet som är allt annat än det.

Det finns hem dit ingen julefrid når och där helgen blir en smärtsam påminnelse om allt man saknar och inte har.

JA, BORTOM BILDEN och känslan, bortom längtan om vad som är en riktig jul finns verklighetens jul. Julens texter är alla sprungna ur en hård verklighet som inte alls liknar de ytliga och glittriga julbilder vi ofta bär på och kanske drömmer om.

Julevangeliets huvudperson visade tydligt att han inte ville hålla sig utanför människolivets hårda villkor. Gud vet hur det är att vara människa. Född av fattiga föräldrar i ett ockuperat land och tidigt driven på flykt till ett annat land. Så började Jesus sitt liv och delar därmed erfarenheten av att vara flykting med miljontals människor på vår jord.

Det känns som om julevangeliet är mer aktuellt än någonsin i vår tid som präglas av krig, oroligheter, fattigdom och klimatförändringar som driver människor på flykt.

BILDEN ELLER INNEBÖRDEN av jul förändras över tid och påverkas också mycket av var vi befinner oss i livet. Livssituationen har betydelse och världsläget och samhällsklimatet påverkar liksom lågkonjunkturen. En riktig jul, vad är det? Ja egentligen kanske inte så mycket glitter och klappar, inte lugn och ro långt bortvänd från världens oro och larm. En riktig jul, är det kanske mer att våga se verkligheten som den är, möta mörkret och levandegöra Guds löfte om ljus? Jag tror det.

I juletid samlas vi i kyrkorna för att fira att Gud blev människa i ett barn och krubbans sken får vi lysa vidare till människor vi möter. Vi får sprida ljuset som skingrar mörker och Kristus, världens ljus, går med oss.

Marie Edström

Kyrkoherde i Örnsköldsviks norra pastorat 2

VINTERN 2023

Foto: CHARLOTTE NORDIN

INNEHÅLL Din församling 4 Aktuellt 6 Lokalporträttet Björn Westerlund, präst och legobyggare 25 Karin jobbar med diakoni på landsbygden 28 Kyrkogårdar Gideå Tema bilder 8 Sju tips Så tar du bättre bilder 10 Konsten att vara ­öppensinnad 20 Bilden av kyrkan 26 Ikonen En öppning till det heliga Porträtt 16 Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten

Mejladress: ornskoldsviks. norra.pastorat @svenskakyrkan.se Aktuell information: svenska kyrkan.se/ ornskoldsviks norra

HALLÅ DÄR! ... Viktor Öberg, nyanställd kyrkogårdsvaktmästare på ­Örnsköldsviks gamla och nya kyrkogård.

”När någon vill prata så stänger jag av maskinen” Berätta vem du är.

”Folkkyrkan kräver ingen motpresta­ tion, säger David Thur­ fjell, religions­ historiker, apropå bilden av kyrkan.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON N VA

ENMÄRK

E T

Övrigt 24 Boktipset 30 Julspel 31 Korsord

Pastorats­ expedition: 0660-266400 Telefon­tider: Måndag 09.00–12.00, 13.00–15.30.

Tisdag, tors­ dag, fredag 09.00–12.00

S

10

KONTAKTA OSS!

– Jag är 29 år, bor på Villa­gatan i Ö-vik och är fast anställd på Örnsköldsviks kyrkogård sedan i våras.

– Man kan säga att jag har gått hela vägen från sommarjobbande ungdom till att bli anställd som kyrkogårdsvaktmästare. Jag började som sommarjobbare på kyrkogården när jag var 15 år, vilket jag var under flera somrar. Sedan blev jag säsongsanställd och under den tiden var jag också konfirmand­ ledare och ungdomsledare i Svenska kyrkans unga tillsammans med församlings­assistent Rolf ”Trazan” Nordström. Det var kul!

Vad är din favoritmusik?

Trycksak 5041 0004

– Linkin Park.

Vad gillar du att göra på fritiden?

– Resa och åka slalom! Offpist i pudersnö är det som gäller och bästa backarna är i Riksgränsen, Hemavan och Åre.

Bästa tv-serien?

– Game Of Thrones och Lost.

Användbar talang?

– Jag är duktig på att prata med folk! Jag är social och när jag ser att någon som besöker kyrogården vill prata så stänger jag av maskinen, lägger ner verktygen, lyssnar och pratar. Kyrkogården är ett av de ställen där människor möter kyrkan konkret och då är det viktigt att vara öppen för att både prata och lyssna.

Charlotte Nordin

REDAKTION EN DEL AV

»» Den här tidningen delas ut av S ­ venska kyrkan till alla hushåll inom Örnsköldsviks norra pastorat. Eftersom vi även infor­ merar om b ­ egravningsverksamheten delas den även ut till de som inte är ­medlemmar i Svenska kyrkan.

Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2022. Distribution: Postnord Omslagsbild: Charlotte Nordin VINTERN 2023

3

AKTUELLT Låt oss fira ­ordentligt i år!

Vi behöver få känna att vi hör ihop. Låt oss samlas i våra kyrkor och lyssna till musiken vid advents- och julkonserterna och vid alla gudstjänster som fylls med musik.

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

Sven Edsfors

Musiken förbereder oss för julens högtid

4

VINTERN 2023

»Vilka » är de finaste minnesbilderna från din barndom?

Chansen är stor att några, liksom som för mig, kommer från advents- och jultiden.

Bilder av fladdrande lågor i mörker och ett till högtid smyckat hus. Dofter av stearin och gran.

Smaker av saffran och andra dyrbara kryddor kanske stiger fram i ditt minne.

Och ljuden – musiken! Sorlet i en välbesökt kyrka på första advent, julnatten eller julottan.

Vänner och bekanta som önskar varandra god jul. Kyrkklockornas klang som manar till stillhet och orgeln som bjuder oss att sjunga den första psalmen: Bered en väg för Herran; Stilla natt; Var hälsad sköna morgonstund. Minnesbilderna kan bli starka från dessa gemensamma upplevelser.

Barnet som tillsammans med sin familj får känna att det finns med i ett större sammanhang. Att

grannar, vänner och helt obekanta människor delar en gemenskap kring våra högtider, vilka inte bara pågår i hemmen utan även gestaltas offentligt – tillsammans i kyrkan. Vi upprepar våra traditioner varje år, äter likadan mat, tittar på samma tv-program och lyssnar på samma musik. Tonerna talar om för oss att snart, snart är det jul.

I DAG ÄR musik oerhört förknippad med bilder. Filmer, dataspel och tv-serier är många människors enda kontaktyta med kör- och orkestermusik. Där ska musiken väcka känslor och dra in oss i en berättelse.

Precis som advents- och julmusiken gör! Den förbereder oss inför högtiden, skapar stämning, förväntan och öppnar oss för att ta emot budskap om hopp, kärlek och om att vi inte är ensamma och övergivna. Gud kommer till oss.

När vi lyssnar till psalmerna och

sångerna om barnet i krubban och om ett Gudsrike som finns inom oss kan vi spegla oss både i barnets utsatthet och fantastiska potential som i föräldrarnas omsorg, oro och kärlek. Och det bästa är att vi är med om detta tillsammans, som en församling, som en mänsklighet.

LÅT OSS FIRA ordentligt i år! Vi behöver få känna att vi hör ihop. Låt oss samlas i våra kyrkor och lyssna till musiken vid advents- och julkonserterna och vid alla gudstjänster som fylls med musik. Ta med dig dina barn och barnbarn och ge dem upplevelser av sorl och förväntan, högtid och musik så de kan skapa sina egna minnesbilder.

Att gå på en konsert eller gudstjänst tillsammans, gestaltar och berättar att vi hör samman för att vi samlas och hör tillsammans.

God lyssning!

Sven Edsfors

Organist i Arnäs församling

Biskopen har visiterat pastoratet

»Under » en vecka i september kom biskop Eva Nordung Byström för att visitera vårt pastorat. Det var ett späckat schema för biskopen med följe att besöka alla fyra församlingar för att se glimtar av verksamheten, besöka kyrkogårdarna och alla fastigheter samt att möta anställda, ideella medarbetare och förtroendevalda.

Innan visitationsveckan har en förinstallation skett. Det innebär att man gått igenom pastoratets olika delar. Handläggare från stiftet har kommit på besök eller ringt/mejlat för att gå igenom till exempel fastigheter, antikvariska föremål, kyrkans textilier, kyrkobokföring, pastoraler, hur vi arbetar med den grundläggande uppgiften, barnkonsekvensanalys, flerspråkighet, arbetsmiljö- och arbetsgivarfrågor samt styrelsearbetet.

DEN 24 SEPTEMBER hölls en mässa i Arnäs kyrka med efterföljande visitationsstämma i församlingshemmet. Där läste domprost Kent Nordin upp det visitationstal som biskop Eva skrivit.

Biskopen lyfte i sitt tal att hon sett mycket gott i pastoratets verksamhet och organisation. Hon lyfte även att det finns utvecklingsområden och dessa kommer vi nu att jobba vidare med.

Foto: KERSTIN STICKLER/­HÄRNÖSANDS STIFT

Biskop Eva Nordung ­Byström.

!S

Det finns något för alla i vårt nybildade pastorat

HJÄLP OSS »» ... att vara

rädd om våra golv i kyrkor och församlingshem, använd inte dubbskor inomhus. Ta gärna med extra skor att använda inne.

Inneskor är välkomna, broddarna får stanna i hallen.

Foto: GETTY

”

ag blev otroligt J imponerad och stolt under rundvand­ringen.

VISSTE DU ATT...

»» ... varje Läs biskopens tal »» Hela biskopens tal kan du läsa genom att skanna QR-­ koden.

edan 2022 när församlingarna Örnsköldsvik, Grundsunda och Arnäs och Gideå Trehörningsjö gick samman och bildade pastorat är jag kyrkorådsordförande i Örnsköldsviks norra pastorat. Innan dess var jag kyrkorådsordförande i Örnsköldsviks församling. Jag är 48 år och bor i Örnsköldsvik, är gift och har tre barn, varav en har flyttat hemifrån för studier.

Till vardags jobbar jag som undersköterska på ett sjukhem, vilket jag trivs väldigt bra med.

Som barn läste mamma alltid Gud som haver med mig på kvällarna och tog mig till kyrkans barntimmar, och det var även genom hennes egna engagemang som jag hamnade i kyrkofullmäktige vid 20 års ålder. Allt eftersom, när jag har sett och upplevt den bredd som finns inom kyrkans församlingsliv har mitt intresse och engagemang växt. Nu är jag inte bara förtroendevald utan även ideell i Sörlidens gudstjänstgrupp. Vi träffas, läser söndagens texter och planerar kommande gudstjänst i Sörlidens församlingsgård. Engagemang är kul! Att få var med och forma och utveckla är stimulerande.

vecka besöker 523 barn en verksamhet i någon av våra församlingar i pastoratet.

VI ÄR NU inne på år två av det nybildade pastoratet. Det bildades för att vi solidariskt ska samverka för att långsiktigt klara av de ekonomiska förutsättningarna med ett minskat medlemsantal i Svenska kyrkan och för att vi ska kunna fortsätta med de huvudsakliga uppgifterna: att fira gudstjänst, bedriva undervisning, diakoni och mission. Just nu är det främst inom organisationen som det skett förändringar, men som församlingsbo tror jag inte att du märker någon större skillnad, då verksamheten

Till vardags jobbar kyrkorådsordförande Ann-­Sofie Karlsson Ågren som undersköterska. Foto: CHARLOTTE NORDIN

och gudstjänstlivet rullat på som vanligt.

I SEPTEMBER HADE vi biskopsvisita-

tion i Örnsköldsviks norra pastorat, en vecka då biskopen kommer och gör tillsyn i pastoratet. Som kyrkorådsordförande följde jag då med och tittade på våra kyrkor, kyrkogårdar, fastigheter och delar av all den verksamhet som erbjuds och som personalen inom pastoratet arbetar med.

Jag blev otroligt imponerad och stolt! Inom pastoratet finns Grundsunda kyrka med anor från 1300-talet till Alne församlingsgård som blev klar 2014. Verksamhet finns för alla åldrar och behov med allt från Liten & Stor, mötesplatser för daglediga och andakter på sjukhuset och äldreboenden.

Min bild av Örnsköldsviks norra pastorat är att det kort sagt finns något för alla, oavsett om du är ute efter lugnet i kyrkan, vill lyssna på vacker sång och musik eller vara med i gemenskapen i någon av alla de verksamheter som erbjuds.

Välkommen!

Ann-­Sofie Karlsson Ågren

Kyrkorådsordförande i Örnsköldsviks norra pastorat

VINTERN 2023

5

LOKALPORTRÄTTET VEM? Björn Westerlund, 52, prästen som längtar efter nästa legobygge:

Bygga lego är som en ­retreat Text och foto: Charlotte Nordin

»Björn » Westerlund, 52 år, är prästen i Örnsköldsviks norra pastorat som älskar att bygga lego. Hemma i villan pryder hans avancerade skapelser många hyllor och det är rena rama konstverken som han byggt. Det handlar inte om några små byggsatser, nej, när Björn skapar med lego brukar det bli rätt stora saker. Och han river inga av sina verk.

– Jag brukar gå runt bland mina modeller, lyfta på taken, leka lite, förbättra detaljer, flytta runt figurerna och ställa dit nya. Min fru brukar fnissa åt mig när hon ser mig hur jag håller på och säga hur gullig jag är, berättar Björn och skrattar.

SÅ LÄNGE BJÖRN

Fyren är ­favoriten!

6

VINTERN 2023

kan minnas har han byggt lego.

Intresset började redan när han var liten, med en legoborg som stod högst upp på önskelistan och som han till sin stora lycka fick i

julklapp. Intresset fortsatte sedan upp i tonåren och då blev det mest tekniklego i form av olika fordon som Björn byggde, och när de var färdiga brukade han sätta fast modellen i ett långt snöre bak på cykeln. Det blev många cykelturer i racerfart i grannskapet i Husum.

– Det var ju så roligt att köra runt och se om bilen eller motorcykeln, eller vad det nu var jag hade byggt, kunde sladda coolt bakom cykeln! Det var ju till och med fjädring på grejerna och ju mer det sladdade, desto bättre!

Vad är det som lockar dig mest med att bygga lego?

– Det är för mig som en r­ etreat, eller som meditation. När jag bygger har jag fullt fokus på det. Jag får utlopp för min fantasi och kreativitet och slukas av stunden när något konkret växer fram. Man kan säga att jag njuter av det! När jag bygger lego är jag i mitt esse, vilket betyder att jag bara är, beskriver Björn.

Han berättar att han brukar sitta och vara kreativ i 10–12 timmar koncentrerat. Då dukar han upp med goda ostar, något gott att dricka och så lyssnar han på bra musik. Det riktigt lyser om Björn när han beskriver sitt stora intresse.

– Det värker i hela kroppen efteråt, vilket förmodligen beror på den inte allt för ergonomiska sittställningen, skrattar Björn.

NÄR BJÖRN TAR sig an ett legoprojekt följer han speciella steg – det blir en del i det meditativa. Först sorterar han påsarna i nummerordning, häller ut bitarna på mattallrikar och sorterar allt i färger.

Sedan följer han instruktionen.

– När jag har köpt en modell, vilket ändå inte blir så ofta, planerar jag in långt i förväg när det skulle passa att jag avsätter tid för att bygga. I väntan på den helgen brukar jag ta fram kartongen några gånger, titta på den, längta och drömma mig bort. Det är som

”Att åka till Lego­ land i Danmark, det står absolut på min bucketlist”, säger Björn Westerlund.

”När jag bygger har jag fullt fokus på det”, säger Björn som har betydli­ ga samlingar därhemma.

”

ag planerar in långt i förväg när J det skulle passa att jag avsätter tid för att bygga.

julafton att förbereda och ladda för en legohelg, säger Björn.

– Det blir många timmar på bygget och jag brukar passa på när min fru Åsa åker bort. Om våra söner är hemma säger jag till dem att de får sköta sig själva för jag tar inte ansvar för något annat just då än att bara bygga.

Förra julen fribyggde Björn en julkrubba helt utan ritning och den pryder vardagsrummet hemma hos Westerlunds även denna jul.

Vad tänker du om bilden av jul­ krubban som bärare av julen?

– Julkrubban är en stark bild utifrån inkarnationen, det vill säga att Gud väljer att bli männi­ska – ett oskyddat nyfött barn som föds fram av jungfru Maria. En liten intressant detalj är det grekiska ordet karalyma för härbärge, vilket betyder gästrum. Vi har vant oss vid bilden och tolkningen av att Josef och Maria nekades rum för natten och att de förvisades till ett avsides stall. Det är mindre

KORT OM...

Björn ­Westerlund Ålder: 52 år.

Yrke: Präst.

Bor: På Varvet i Örnsköldsvik Familj: Hus­ trun Åsa, sönerna Filip, 24, Jakob, 21, och Isak, 18 år.

Favorit­ legobit: Mini­ figurerna.

Favoritlego­ modell: Fyren.

troligt att den tolkningen stämmer utifrån främre orientens uråldriga gästfrihetskultur. Det hade inneburit en vanära för hela staden att avvisa en familj där mannen var Davidsättling och kvinnan höggravid. Det var lika otänkbart att be redan anlända gäster att flytta på sig. Därför födde sannolikt Maria Jesusbarnet i ett helt vanligt hus i Betlehem, i ägarfamiljens eget rum där det också fanns krubbor och hushållets husdjur som hjälpte till att hålla värmen inomhus.

– Många bilder av julkrubban och Jesu födelse har vi kanske fått ifrån filmer mer än Bibeln. Hur krubban såg ut, hur Jesus såg ut eller vise männen som det ju inte står någonstans i Bibeln om att de var just tre till antalet. På målningar har vi kanske också sett Jesus som en ljushårig europé, vilket ju inte stämmer på en judisk man som föddes i mellanöstern.

BJÖRN HÅLLER UPP och visar jul-

krubban.

– Visst är den fin! Jag ville skapa någon form av grottliknande krubba. Harry Potter-figuren är Jesusbarnet, Indiana Jones är Josef, Molly Weasley är Maria. Till vise männen valde jag Dr Strange, Drottning Tiana, Statler och Waldorf från Mupparna och Sankt Nikolaus, det vill säga tomten.

Jag tänker att hela världen vill vara med och fira att frälsaren är född och då fick just de här olika legofigurerna representera hela världen.

VINTERN 2023

7

TEMA BILDER Under större delen av konserten hade jag en hel vägg av mobiltelefoner framför mig Foto: GILAXIA/ GETTY IMAGES

Ett foto är mer än bara en bild För inte så länge sedan var fotografier ett konstnärligt hantverk. Nu fotar vi massor av bilder och vi delar foton med varandra som aldrig förr.

Det är mat på tallriken, barn på aktiviteter, gulliga djur, högtider, vänner, selfies och solnedgångar.

strävar man efter att skapa någon form av känsla när man håller i kameran och tittar genom linsen.

Det handlar om att planera och komponera bilden, uttrycka och berätta någonting med den, vare sig man fotar ett porträtt eller någonting abstrakt.

»Ett » foto är så mycket mer än bara en bild. Det vet jag som fotograferar både i mitt arbete som kommunikatör i Svenska kyrkan och som fotograf i mitt företag som jag driver på sidan om. Bilder kommunicerar, påverkar, väcker tankar och känslor, beskriver, instruerar och förstärker budskap.

Bilder är ett universellt språk som har stor inverkan på våra hjärnor och som många gånger är kraftfullare än ord. Som fotograf

VISST HAR DU varit med om att sitta och bläddra i ett av dina fotoalbum och komma på dig själv med att le? Du upplever minnen av det som var och blir nostalgisk och berörd av det du ser.

Minnen är flyktiga och blir lätt suddiga men med en kamera kan vi få minnena att stanna kvar inom oss. De är till för att vi aldrig ska glömma och de finns kvar som bevis över händelser som ägt rum och berättar om vår historia. Om

7

enkla tips ... på hur du tar bättre bilder med din mobilkamera:

1

Torka av linsen på mobil­ kameran innan du fotar. Kladdig

8

VINTERN 2023

lins gör att bilder­ na blir suddiga.

Fota inte bara en enda bild.

Ta många så att du har ett större urval och kan välja ut den bästa.

Radera sedan bilderna du inte vill behålla så att kameraminnet inte svämmar över.

2

3

Variera genom att fota i olika vinklar.

Särskilt om du tar många bilder på samma motiv.

Med olika vinklar kan du få ihop en hel bildserie med variation.

När du fotar barn, sätt dig ner på barnens nivå så att du

4

hamnar i ögon­ höjd med dem.

Annars blir det ett tråkigt ovan­ ifrånperspektiv.

Samma sak när du fotar djur.

När du ska fota självpor­ trätt, ställ dig med ansiktet framför ett fönster eller gå ut och fota i naturligt ljus.

5

Man brukar säga att ”den bästa kameran är den man har med sig”, och där är mobilen en otrolig möjlighet att ta bra bilder och skapa minnen för livet och för framtiden.

Foto: GETTY ­IMAGES

du frågar någon vilka ägodelar man skulle rädda från sitt brinnande hus, är ett av de vanligaste svaren fotoalbumet. Eller datorn där de sparat digitala bilder.

Intressant, eller hur? Det säger mycket om vad bilder av minnen betyder för oss.

I dag fullkomligt översvämmas vi av digitala bilder som tar upp plats på våra mobiler och datorer. Visserligen smidigt och lättillgängligt, men hur ofta tar vi fram våra mobilalbum och tittar på våra bilder?

Och vad händer om tekniken går sönder och bilderna inte är sparade i någon molntjänst? Se därför till att framkalla och spara dina bästa mobilbilder så att du också har dem som fysiska fotografier.

I SOMRAS VAR jag på två popkonserter och jag observerade någonting som var både intressant och lite vemodigt. Under större delen av konserten hade jag en hel vägg av mobiltelefoner som hölls upp framför mig. Vissa filmade allt som hände på scenen medan andra tog självporträtt med scenen bakom ryggen, för att visa upp att man var där.

Här fick jag mig en tankeställare. Många i publiken såg nämligen inte ut att vara helt närvarande i musikupplevelsen.

Det finns forskning som visar att hjärnan tänker, att om vi bevarar konserten på en annan hårddisk (på telefonen) så är det främst där vi håller kvar ögonblicket? Kanske behöver vi låta vissa upplevelser bli heliga och mobilfria och bara bevaras i hjärtat.

Charlotte Nordin

Kommunikatör och fotograf

6

Vid kraftigt ljus som strålande solsken är det en bra idé att fotografera i skuggan. Ljuset är oftast fullt till­ räckligt även där.

Dessutom blir ljuset behagligare och mjukare och du undviker att personerna får sol i ögonen och

kisar på bild. Om du ser att det blir svarta skuggor på din bild så är det ett tecken på att du fotar i ett allde­ les för starkt ljus.

Tänk på bak­ grunden. En fin porträttbild med rörig och ful bakgrund brukar aldrig bli en favo­ rit, oavsett om

7

resten av bilden är bra. Titta efter en bakgrund som är bra och be dem du ska fota att flytta sig dit. Det behövs oftast bara några steg för att bilden ska bli tio gånger bättre.

Selfie = självpor­ trätt fotat med mobil­kameran.

JUST NU VISSTE DU ATT

»» ... i norden

Kalkmålningarna i Risinge ­gamla kyrka, av Risingemästaren, vittnar om 1400-talets vardagsliv med mat, möbler och husgeråd i detaljer.

NYFIKEN PÅ

utfördes målningarna al seco, på torr puts, då det passar vårt kalla klimat bäst. Men på kontinenten målade man oftast al fresco, vått i vått, vilket egentligen håller bättre, enligt antikvarie Pia Bengtsson Melin.

KALKMÅLNINGAR Bilderna i kyrkornas valv en riktig konstskatt Det är lätt att förtrollas av vackra detaljrika kalkmålningar i medeltida kyrkor. Men vad är det för motiv och vem målade dem?

»– » Jag tror att Albertus Pictor och hans målarkollegor skulle bli väldigt förvånade om de såg att bilderna finns kvar, säger konsthistoriker Pia Bengtsson Melin, som är glad över att många medeltida kalkmålningar är så välbevarade.

Många av dem överkalkades under 1700-talet när nya liturgiska och estetiska ideal tog vid. Först vid slutet av 1800-talet återfick målningarna den uppmärksamhet de förtjänar, och knackades fram.

ALBERTUS PICTOR ÄR för övrigt

ett bra namn att lägga på minnet, då han står bakom flera kalkmålningar i Uppland, Sörmland och Västmanland under denna tid.

– Det var en lång resa från lärling till etablerad målare. Det krävdes ofta att en befintlig målare dött eller flyttat. Albertus Pictor hade tur som gifte sig med änkan till en avliden målare, och lyckades på så vis etablera sig i storstan, ­berättar Pia, som skrev sin av-

handling om just Albertus Pictor.

Skapandet var en noggrann process som krävde både tålamod och skicklighet. Man skissade med kol på kalkputsen och fyllde sedan i med kalkfärg. Målandet skedde under sommaren, när det var ljust och varmt. Lärlingarna höll till i vapenhuset medan mästaren fick skapa framme i koret.

– Ju längre fram mot altaret man kommer, desto bättre kvalitet och heligare motiv, förklarar Pia. DET ÄR STOR variation i bildvalen.

Ofta bibliska berättelser, men även motiv kopplade till sagor, traditioner, döden och själens välfärd.

Ibland varnande motiv, häxmotiv, som syftade till att avskräcka från att ge sig i lag med djävulen.

– Varningar av olika slag finns mest i kyrkornas vapenhus, synliga när människor kom och gick.

Livshjulet är också vanligt där. Det visar männi­skans resa till toppen, för att sedan falla av. Längst ner

”

står döden och gräver en grav, en påminnelse om att högmod går före fall, berättar Pia. INGEN KYRKA ÄR den andra lik.

– Man anpassade sig till kyrkans förutsättningar och önskningar från prästen, kyrkvärden och även andra sockenbor. Ibland hade adelsmän finansierat, då förekommer deras adelsvapen. Eller så hade man förkärlek för något särskilt helgon i en socken. I vissa kyrkor finns smådjävular eller lustiga små gubbar målade, så det var nog mycket tycke och smak.

Hur läste folket bilderna?

– Folk kunde sin bibel på ett helt annat sätt då. På medeltiden hade man inte dagens ständiga flöde av nya bilder. Det var en annan magi där. Ett mörkt kyrkorum, bilder i lysande färger, vaxljus och rökelse.

Man rörde sig också mer och hade en aktiv dialog med kyrkorummet.

KORT OM...

Pia Bengtsson Melin Ålder: 53 år.

Gör: 1:e antikvarie inom medeltidseran på Statens historiska museer.

Motto i livet: Vara snäll och professionell.

Sophie Ekman

u längre fram mot altaret man kommer, J desto bättre kvalitet och heligare motiv.

VINTERN 2023

9

TEMA

BILDER Konsten att vara öppensinnad

10

ÅRSTID 20XX

Vi har alla stereotypa bilder och fördomar om andra. Men se upp så att de inte blir för starka, för då kan din värld bli väldigt trång och styras av rädsla.

Här är tipsen på hur du blir en mer öppensinnad person – och får ett intressantare liv som bonus.

Text: Linda Newnhamn Illustration: Sophie Ekman

ÅRSTID 20XX

11

n TEMA BILDER

”

är Katarina Tingström var präst inom Försvarsmakten träffade hon en pluton där en av de värnpliktiga be­ rättade hur gruppen reagerat när en kille, vi kallar honom Lasse, tog fram Bibeln på kvällen, och låg i sängen och läste den innan sovdags. Vilken tönt! Varför tror man ens på Gud? Den värnpliktiga erkände att de inte alltid hade varit så schyssta mot Lasse. Men så hade de sin första övning ute i fält, och då visade det sig att Lasse var uppvuxen på landet, och visste hur man byggde skydd i skogen, slaktade en älg och grävde latrin­ gropar.

ag kan gå runt och hata alla, men J om jag alltid agerar humant så spelar det ingen roll vad jag tycker.

Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet

Minns att du inte vet allt Påminn dig själv att du inte vet allt, det hjälper dig att vara mer öppen­

VINTERN 2023

I

samhället finns det en mängd generaliserade bilder, som vi påverkas mer eller mindre av – som den tystlåtna norrlänningen, den kaxiga 08:an, den hårdhudade motorcykelsnubben, den fjolliga bö­ gen, den hysteriska kvinnan, den kriminella invand­ rarkillen, män med mancolds…

I samtal med människor ser Karin Tingström vilka konsekvenser dessa bilder kan få.

– De kan få oss att avfärda människor, bli rädda eller misstänksamma. Ja, vi generaliserar för mycket och nyanserar för lite, vilket drabbar olika grupper.

Så varför gör vi då det? Jo, genom historien har det gynnat människan att snabbt kunna bedöma andra.

TRE VÄGAR TILL ETT MER ÖPPENSINNAT LIV

1 12

– När de förstod vilken kunskap han besatt, och vilken nytta de därmed hade av honom, ändrades deras bild av Lasse. Efter det var de helt okej med att han läste Bibeln också. Jag tyckte det var modigt av killen att erkänna detta, hur fördomsfulla de först varit och hur de sedan ändrat sin åsikt när de lärde känna Lasse bättre, säger prästen och psykoterapeu­ ten Katarina Tingström.

sinnad. Genom att också förstå att du aldrig kan veta säkert varför vissa personer uppför sig som de

gör, blir du mindre negativt inställd och mer empa­ tisk. Kanske hade kvinnan en hemsk morgon, och snä­

ser därför av dig nu. Kanske gjorde någon ett riktigt dumt val på grund av extrem stress och utsatthet.

2

Fråga Du kanske blir irriterad på att dina grannar har en högljudd fest med halva släkten

varje söndag.

Eller så irriteras du av att någon i bostadsrättsför­ eningens styrelse alltid sopar saker

– Vi behövde kunna skilja på dem som tillhörde den egna gruppen och alltså var vänligt sinnade, från farliga perso­ ner, för att kunna undvika de senare, säger Karin Tingström.

Baksidan av detta är förstås att erfarenhetsbanken inte är hundraprocent tillförlitlig.

– Det klassiska är när du träffar en helt ny p ­ erson, och instinktivt känner en motvilja. Skulle du ana­ lysera känslan så kanske personen till utseendet eller ­sättet påminner om din dominanta pappa, eller någon annan som har gjort dig illa. Hjärnan vill att vi ska överleva, så den lägger ihop ett och ett och sig­ nalerar fara, trots att informationen den här gången inte alls är tillförlitlig.

I

nformationen kan även komma utifrån. Säg att ni ska få en ny kollega till arbetsgruppen. Om Viola dagen innan han kommer utbrister att ”åh nej, Nisse har jag stött på förut, han är skitjobbig”, så bör­ jar du genast tolka Nisse utifrån den informationen.

– Om kollegan i stället säger ”vad kul, Nisse är un­ derbar! Det kommer att bli fantastiskt”, så kommer

under mattan för att undvika kon­ flikter. I stället för att anklaga, fråga hen varför hen gör så. Fråga också

dig själv varför du triggas så mycket av detta. Kanske handlar det om en oro eller rädsla, eller känner du

stygn av avund över en gemen­ skap du inte har (men som om du ber snällt kanske får ta del av).

Våga le mot någon i buss­ kön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälpsam, glad och god­ hjärtad per­ son får oftare vänlighet till­ baka.

du att vara mycket mer positivt inställd när ni väl möts, säger Karin Tingström.

Vad är faran med detta? Jo, olika intressenter kan påverka folk i en viss riktning, och ofta jobbar de då med rädsla som är en stark känsla. Exempelvis kan man sprida att ”män från Norrland är bara ute efter våra pengar.” Eller desin­ formationen vi har sett spridas det senaste året om att ”svenska myndigheter tar våra barn”, vilket gjort vissa invandrargrupper rädda för svensk myndighets­ personal.

– Det bygger murar och skapar konflikter. Vi dömer ut varandra på förhand, vilket får en massa konse­ kvenser för både samhället och i mindre kretsar, säger Katarina Tingström.

M

ikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, har i över 20 år studerat attity­ der, stereotypa uppfattningar och förutfat­ tade meningar.

– Förenklat kan man säga att en fördom innebär att du ogillar personer enbart baserat på deras grupptill­ hörighet. Det kan vara ”alla golfare är snobbiga.” Du

3

Sök ­mångfald Möt nya männi­ skor, lär dig om andra religio­ ner, testa mat

från andra kök.

Genom att aktivt söka mångfald, kommer du att bli mer accepte­ rande gentemot

»

olikheter och uppskatta rike­ domen i omväx­ ling.

VINTERN 2023

13

TEMA BILDER

”

n hjälpsam, glad och godhjärtad E person får oftare vänlighet tillbaka.

Katarina Tingström, präst och psykoterapeut

7

TECKEN ... på att du är en öppen­ sinnad ­person:

»» Du är nyfiken på att höra vad andra tycker.

»» Du tål att dina åsikter ifråga­ sätts.

»» Du blir inte arg när du har fel.

»» Du hyser empati för andra.

»» Du tar hän­ syn till andras åsikter.

»» Du är ödmjuk kring din egen kunskap.

»» Du tror att andra har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter.

14

» gillar inte snobbiga människor, så därför gillar du inte

golfare.

Han säger att över tid har våra fördomar gentemot andra minskat. I jämförelse med 50-talet är vi mycket mindre fördomsfulla i dag, exempelvis mot invand­ rare, homosexuella och kvinnor, även om främlings­ fientligheten tycks ha planat ut de senaste tjugo åren.

Man ser också att högutbildade tenderar att vara mindre fördomsfulla än lågutbildade.

– På sätt och vis är det logiskt att samhällen blir mer inkluderande, för det är dumt att vara exkluderande, samhället fungerar bättre när det är mer öppensinnat.

Mikael Hjerm lägger sedan till att egentligen är en persons attityd irrelevant.

– Jag kan gå runt och hata alla i hela världen, men om jag alltid agerar humant och snällt så spelar det ingen roll vad jag tycker. Problemet är att människor tenderar att agera utifrån sina föreställningar om andra och därmed behandla vissa sämre.

O

ch här kan man se en viss spridningseffekt.

Om någon tar sig rätten att uttrycka sin nega­ tiva attityd gentemot transpersoner, så kan fler upptäcka att ”jaha, fler känner som jag”, också vokalisera sin åsikt, och så sprids den. Och ja, det har betydelse.

– Om jag springer runt och skriker okvädesord åt folk på stan, så drabbar det mottagaren hårt. Vi vet att personer som utsätts för upprepad diskrimine­ ring har ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, säger Mikael Hjerm.

Katarina Tingströms erfarenhet är att trångsynta eller felaktiga bilder av andra även drabbar en själv.

– En konsekvens kan vara att man får ett väldigt instängt och snävt liv. I stället för att jag träffar många olika typer av människor, lär mig nya saker och blir berikad av fräscha intryck och idéer, blir min värld väldigt liten och styrs i hög grad av rädsla – och det tror jag ingen mår bra av i förlängningen.

S

å om en mer fördomsfri attityd ger mig ett glada­ re, mer intressant liv, vad kan jag då göra för att bli mer öppensinnad? Mikael Hjerm berättar om

kontakthypotesen, som innebär att kontakt med olika typer av människor gör dig mindre fördomsfull. Kata­ rina Tingström plockar upp den tråden och uppmanar dig att utmana dig själv. Börja med att försöka sätta fingret på vilka bilder du har, för att sedan undersöka om de faktiskt stämmer med verkligheten. Här kan du söka fakta, men också stresstesta hypotesen genom att möta personer från den gruppen.

– Att öppna upp mot världen kan vara så lätt som att du går fram till en människa du normalt inte gått fram till och fråga om vägen. Våga le mot någon i busskön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälp­ sam, glad och godhjärtad person får oftare vänlighet tillbaka, säger hon.

Eller minns vad föreläsaren och den före detta bud­ distmunken Björn Natthiko Lindeblad lärde oss: ”Jag kan ha fel.” Vi vet inte allt – inte om andra heller.

!

VISSTE DU ATT

... det finns många sätt att träffa nya människor. Här är tre sätt: Svenska ­kyrkans ­grupper »» Kyrkan arrangerar på olika håll stick-café, språk-café, au pair-café etcetera, där människor i olika åldrar och med olika bakgrunder får chans att mötas. Kolla vad som finns i just din församling.

Nya kompis­ byrån »» Länkar sam­ man nya och etablerade svenskar för roliga möten i vardagen.

Mer info: nyakompis-­ byran.se Yrkesdörren

»» Kopplar ihop etablerade svenskar med personer som är nyare i lan­ det. På så sätt kan ni båda bredda ert nät­ verk, vilket är viktigt eftersom sju av tio jobb i Sverige tillsätts via kontakter.

Mer info: yrkesdorren.se

VINTERN 2023

15

PORTRÄTTET

Heidi Andersson, armbrytarinstruktör:

Det är en ­befrielse att leva sina värderingar Som idrottare är det vanligt att jobba mot en tydlig målbild.

När Heidi Andersson slutade tävla i armbrytning började hon i stället jobba mot målet ”en bättre värld”.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

Heidis make Björn Ferry är tidigare skidskytt, med bland annat ett OS-guld i bagaget.

Foto: SARA BERGLUND

16

”

VINTERN 2023

»Många » som lägger av med elitidrottandet brukar unna sig att trappa ner. Men när Heidi Andersson, elvafaldig världsmästarinna i armbrytning, slutade började hon i stället jobba mot en ny målbild: att förändra världen.

– Jag är en passionerad person som brinner för saker, skrattar hon. Den energin verkar vara medfödd.

Och rätt kanaliserad är den en tillgång, så varför inte använda den till något bra, säger Heidi Andersson.

Heidi, som ibland kallas för ”armbryterskan från Ensamheten” efter en dokumentär om henne, var bara elva år när hon skrev i sin dagbok att hon ville bli planetskötare i världsklass

om jag minns det var det S Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld.

– eller bäst på armbrytning. Hon kom att realisera det sistnämnda först – och det med råge.

Men i slutet på 2015 var det så dags att ta tag i nästa stora livsdröm. I samband med att både Heidi och hennes man Björn Ferry, också tidigare världsmästare men då i skidskytte, lade av med elitidrottandet bestämde de sig för att sätta upp en ny målbild: att bli fossilfria till 2025.

– Björn fångade upp min barndomsdröm om att bli planetskötare och föreslog detta, och jag nappade direkt. Jag tänkte kanske inte så mycket på vad det skulle innebära i praktiken, men det kändes och lät bra, skrattar hon.

SÅ VARIFRÅN KOMMER då denna passion och starka

vilja att förändra och förbättra? Heidi växte upp i byn Ensamheten, strax utanför Storuman i Lappland.

Hon säger att som mest var det 18 personer som bodde i byn – alla släkt med varandra.

– Det var fantastiskt att växa upp där, en riktig bullerbykänsla. Det fanns alltid någon som hade tid, och

»

Heidi Andersson hade två drömmar som barn: att bli bäst på armbrytning och att bli en planetskötare i världsklass. Den första drömmen har hon gjort verklighet av, den andra jobbar hon målmedvetet på.

ÅRSTID 20XX

17

PORTRÄTTET » alltid någonstans att hänga. Vi lekte järnet och hade

obegränsat med utrymme.

Men uppväxten gav henne också skinn på näsan.

Jargongen kunde vara tuff, och tålamod var inte släktens starka sida.

– Du fick ofta bara en chans på dig att klara något nytt, fixade du det inte då så gavs du inte chans att testa igen. Det var tufft, men lika för alla, ingen blev särbehandlad. Som jag minns det var det också Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld. Vid idrott var det tillåtet.

Ord som solidaritet, jämlikhet, jämställdhet var tydliga ledstjärnor. Att farfar bytte blöjor var inga konstigheter, liksom att Heidi tidigt fick lära sig att jaga. Kanske inte så konstigt att de på vissa håll kal�lades kommunisterna i Ensamheten.

– Farfar och hans bror ville inte stycka upp skogen mellan barnen, utan startade en ekonomisk förening som ägs av medlemmarna, och medlem blir man när man fyller 18. Där fattar vi beslut om skogen och marken gemensamt. Den lever än i dag och vi hjälps åt att utföra arbetet, som att plantera skog.

Heidi med några av de viktiga saker­ na i ­livet: ­familjen – och låd­ cykeln.

Foto: SARA BERGLUND

Vad fick du med dig från allt detta?

– Jag ser ansvar som något stort, starkt, och superviktigt. Att ta ansvar för helheten.

Hon säger att det var en jordnära, pragmatisk uppväxt.

– Jag och min ena bror är konfirmerade. Jag röker inte, snusar inte och konfirmerade mig – och i Ensamheten var det att göra revolt, skrattar hon.

KANSKE VAR DET närheten till naturen och känslan för helheten – i kombination med den passionerade personligheten – som gjorde att hon tidigt ville bli miljöaktivist, bo i ekohus och rädda världen.

– Redan på högstadiet gillade jag att ha begagnade kläder. Jag tyckte snarast synd om dem som hade märkesplagg de hade betalat dyrt för. Där gick de runt med en stor logga på magen, som värsta reklampelaren, utan att få betalt. Grattis, vilken affär!

Hon tvekade alltså inte när Björn föreslog att de skulle kavla upp och bli koldioxidneutrala till 2025.

– Han menade på att om Sverige har beslutat om nettonollutsläpp till 2045, så borde enskilda individer kunna bli fossilfria innan dess.

Som tidigare elitidrottare gillar hon att ha tydliga målbilder även i vardagen. Hon säger sig må bra av det.

– Att ha mål ger en känsla av fokus och riktning.

Det hjälper mig att prioritera och hålla mig motiverad. Och både jag och Björn vet hur man bryter ner stora mål i delmål för att ta sig mot slutdestinationen.

DE BÖRJADE MED att kartlägga sina utsläpp på klimatkontot.se. Den genomsnittliga svenskens utsläpp är cirka åtta ton per person och år, men det här paret

”

KORT OM...

Heidi ­Andersson Ålder: 42 år.

Familj: Maken Björn Ferry och sönerna Dante, 12 år, och Simon, 2 år.

Bor: Stor­ uman.

Gör: Före­ läsare, arm­ brytarinstruk­ tör och skogs­ brukare.

Bakgrund: Sveriges mest framgångsrika armbryterska genom tider­ na. Världs­ mästarinna i armbrytning elva gånger.

ag röker inte, snusar inte och J konfirmerade mig – i Ensam­ heten var det att göra revolt.

18

VINTERN 2023

låg på nästan det dubbla, 15 ton per person och år.

– När jag fick staplarna framför mig blev det tydligt, det gick inte längre att blunda, säger hon.

En stapel stack ut, och det var transporter. Båda hade flugit till tävlingar världen över, framförallt Björn när han kajkade runt med världscup-cirkusen. Transporter var därför en av de saker paret först tog tag i. De slutade flyga och började resa fossilfritt, med tåg och buss. De införskaffade en lådcykel som är användbar när barn ska lämnas och hämtas eller ärenden utföras nere på byn.

– Och vi gjorde oss av med bensinbilen och skaffade en Tesla. Vi var först i Storuman med elbil, och många ojade sig över att batteriet inte skulle klara den norrländska vintern. Men det har inte varit några problem. Vi överbevisade skeptikerna, på så vis kan man sprida ringar på vattnet. Nu är det många som har elbil, och vi har ett helt gäng med snabbladdare på orten.

Man brukar prata om de tre B:na, bilen, biffen och bostaden, tre saker som är bra att börja med om man som enskild individ vill bidra till omställningen mot en hållbar framtid. Familjen Andersson/Ferry bor i en bostadsrätt och har solceller.

– Vad gäller mat är vi är självförsörjande på potatis, viltkött, svamp och bär. Nötkött från affären väljer vi bort, vi försöker äta efter årstid, och minimera mat­ svinnet. Restfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.

I BÖRJAN GICK det snabbt att minska utsläppen, men nu är de nere på så låga nivåer, cirka två ton per person och år, att det börjar bli svårt.

– Vi vill ju bo i det fantastiska landet Sverige, och vara en del av det här samhället, men många viktiga funktioner som vård, skola och brandförsvar är fossilbaserade.

Hur känns det att ni därmed kanske inte når målet till 2025?

– Det innebär inte att jag lägger mig ner och ger upp, utan då engagerar jag mig i att försöka förändra saker på ett samhällsplan, säger hon och berättar att hon exempelvis ringt och ”tråkat ut” Storuman energi i flera år nu för att de tillsatt olja vid produktion av fjärrvärme.

– För inte så länge sedan hörde de av sig och sa att nu ska de sluta blanda i olja, säger hon och gör segertecknet.

Ja, koldioxidbantaren här i soffan i fotografens studio har en optimistisk ton.

”

”Den största resan jag gjort på senare år är inom mig”, ­säger Heidi.

estfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram R en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.

– Jag älskar ju att göra research och testa nya saker, som: Finns det bättre bränsle för motorsågen och klimatsmarta mobiler? Vilka är de mest hållbara löpar­ skorna? Björn kan bli tokig på mig ibland, han vill ha nya löparskor nu, inte om tre månader, skrattar hon.

Vad har du fått offra?

– Jag ser det inte som en uppoffring. Det här har ju varit min vilja och strävan sedan jag var liten, så för mig är det snarare en befrielse. Jag lever mina värderingar, vilket är vad jag vill. Det får mig att sova gott om natten, säger hon och lägger till att hennes tweenie Dante, 12 år, inte alltid håller med om detta när han vill få något som ”alla andra” har, men mamma kommer med en lång nej-motivering.

Jag tror att många skulle sakna att kunna semestra på soligare breddgrader?

– För det första kan man åka tåg söderut, men nej, jag behöver inte åka på solsemester. Jag tycker man ska fundera på vad det är man vill ha ut av resandet egentligen. Är det ledigheten? Att vara tillsammans?

Samla på minnen? Det kan man ju göra även här, säger hon och lägger till: – Den största resan jag gjort på senare år är inom mig, säger Heidi och berättar att hon för ett tag sedan var på en tio dagars meditationsretreat.

– Jag hade aldrig tidigare mediterat, och precis innan jag åkte på retreat var jag med på en ”strong­ woman-tävling”, så första dagarna var jag så stel att jag inte ens kunde sitta på golvet, och jag somnade när vi skulle meditera. Men så småningom var det en fantastisk upplevelse, jag njöt av att vara i mig själv.

Så ska du göra ditt livs resa, gör den inom dig. Även för relationen tycker hon att det här projektet har varit bra.

– Det är alltid bra att ha en gemensam strävan och uppnå mål tillsammans. Det för oss närmare varandra.

Och som sagt – det har varit helande även för henne själv.

– För mig är natur en andlig upplevelse, så att ta hand om den känns bra.

VINTERN 2023

19

SPANING

Bilden av kyrkan Den vackra kyrkan tornar upp sig i vinterskrud.

I fönstren lyser tända ljus och dörrarna står på glänt. Den känns så varm och inbjudande – men är dörrarna öppna för alla? Är det bara att gå in? Även om man inte är säker på vad man tror på?

Text: Sophie Ekman

”

»– » Osäkerheten handlar om att man tvivlar på sin rätt att vara en del av kyrkan, säger religionshistorikern David Thurfjell.

Han menar att många har svårt att finna tid för kyrkobesök i sina liv, och tvivlar kanske på om de passar in i kyrkans gemenskap.

Samtidigt hoppas många, trots detta, att det är okej att ha kyrkan som ett slags ramverk i livet. Vid dop, vigslar, begravningar eller när barnen sjunger.

– De flesta medlemmar besöker kyrkan kanske femtio gånger under ett liv. Det är alltså väldigt sällan. Men, de femtio gångerna är de tillfällen som man kanske skulle värdera högst.

Och därför vill man ha kyrkan där. Det är en livslång men extremt lågintensiv relation till detta samfund, för de flesta, säger David.

Han påminner om att man inte behöver besöka folkkyrkan i Sverige regelbundet för att få lov att känna en tillhörighet.

– Ändå kan det finnas en känsla av att man inte riktigt är välkommen, vilket skapar en märklig situation.

HUR HAR DET då blivit så här? Vi

har en folkkyrka i Sverige med 5,8 miljoner medlemmar, men vad har svenskarna för bild av Svenska kyrkan och kristen tro egentligen?

rundbudskapet är att alla är välkomna.

G Och det är inte så många platser i samhället där alla är välkomna.

David Thurfjell, religionshistoriker

20

VINTERN 2023

David berättar att bilden var och en har är mångfacetterad och beror på människors bakgrund och erfarenheter. Vi påverkas också av hur kristendom framställs i populärkulturen, filmer och i litteratur.

En del känner sig hemma i kyrkan och har en klar förståelse för dess verksamhet, medan andra som är nya i Sverige, kan projicera tidigare kyrkoerfarenheter från andra länder.

Bland majoriteten, som inte är kyrkoverksamma svenskar, finns det också förutfattade uppfatt-

ningar om vad Svenska kyrkan borde vara, enligt David.

– I den gruppen är det vanligt att man har en bild som är färjad av frikyrkliga traditioner, snarare än av Svenska kyrkan. Och saknar man intresse för religion, har man ofta en begränsad kunskap och tenderar att tro att alla kyrkor är ganska likvärdiga. Men det är enorma skillnader förstås mellan olika kyrkoinriktningar. Ideologiskt och teologiskt, vad man har för verksamheter, vad man lägger i orden ”kristen tro”, säger David.

Ekerö kyrka ligger vid Kyrkfjärden i Stockholm, och har anor från 1100-­talet.

Foto: KENNETH BENGTSSON

Svenska kyrkan välkomnar även de som inte har någon trosövertygelse. Det kan handla om att vilja vara en del av en tolkningsgemenskap och en tradition.

– Om du kommer till Svenska kyrkan och säger ”jag kan inte tro på Gud, men jag behöver en meningsgemenskap med mitt liv, får jag vara med här?” Då kommer Svenska kyrkan säga: ”Det här är din kyrka. Vi finns här för dig.”

David menar dock att det inte är en sådan folkkyrka folk tänker på.

– Snarare något snävare, mer in-

tensivt, engagerat och kanske lite mer trosintensivt. Och den bilden har man fått från de starkaste, högljudda kristna rösterna i Sverige, vilket är olika frikyrkor, som drivs av en stark trosövertygelse.

Så det finns ett slags missförstånd här.

FOLKKYRKAN, NÄR DEN är som bäst,

är öppen och inkluderande.

– Den kräver ingen motprestation. Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad. Grundbudskapet är att alla är välkomna.

»

VINTERN 2023

21

SPANING KORT OM…

David Thurfjell Ålder: 50 år.

Bor: Uppsala och Stockholm.

Familj: Dot­ tern Molly, 20, sonen Sten, 18, flickvän Nina Hemmingsson, två bröder, för­ äldrar, katten Miaov, hunden Brorsan.

Gör: Religions­ historiker.

Motto i livet: ”Älska din fas”.

”Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning som förr”, säger David Thurfjell.

Foto: MIKAEL M ­JOHANSSON

22

VINTERN 2023

» Och det är inte så många platser i

samhället där alla är välkomna.

Kanske borde vi se på Svenska kyrkan på samma sätt som judar ser på sina synagogor eller katoliker ser på sina katolska kyrkor.

Att det är en del av vår historia och vår kultur, oavsett våra tvivel och övertygelser. Detta tankefrö vill David gärna plantera.

– Man är med där liksom, man råkar komma från den där religionen. Den har sina fördelar och nackdelar, och ibland är man jättetrött på det, skiter i den oftast.

Men det är där man hör hemma, det är ett familjearv.

I JULTID FYLLS kyrkbänkarna i Svenska kyrkan i samband med alla musikgudstjänster. I december månad förra året besökte 1 251 767 svenskar någon form av gudstjänst. Som kulturell institution är kyrkan den största i Sverige.

– Och det är inte någon extra­ grej utan det är en bärande del av det här samhället. Och det kan man vara stolt över och odla, tycker David.

Just musiken – men också konsten, litteraturen och filmen – är i dag viktiga forum där existentiella frågor får ta stort utrymme, och som är alternativ till kyrkan för många. För enligt David är intresset för existentiella frågor större än det någonsin varit. I vår tid, där individualismen är mer utbredd, upplever människor också ett ökat behov av en privat tro.

– Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning. Förr var man mer organiserad och gick samman, hela det landskapet är något som har förändrats.

MEN FÖR ATT fortsätta vara rele-

vant tror inte David att kyrkan behöver genomgå så stora förändringar. Den har unika tillgångar, så som närvaro i varje liten by och en stark koppling till lokalsamhällen.

– Fortsätta vara kyrka, hålla på med de unikt kyrkomässiga sakerna, konstaterar han.

Och viktigt att kyrkan kommunicerar att alla har hemortsrätt.

”Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har”, säger kyrko­ herde Anita Elweskiöld.

Foto: EWA ­LINNROS

”

ag skulle inte ens säga att vi finns här för J dig, jag skulle säga att du är en del av oss.

Anita Elweskiöld, kyrkoherde

Att människor är välkomna att ha sina festligheter där, precis som deras föräldrar och deras förfäder har gjort i århundraden.

– Oftast är det också den vackraste byggnaden på en plats. Så det är bara att berätta att man på riktigt är välkommen, oavsett hur man tror.

EN VINDPUST FRÅN Mälaren letar sig fram vid Kyrkfjärden och hjälper snällt stegen över tröskeln. Ekerö kyrka, med anor från 1100-talet, och kyrkoherde Anita Elweskiöld, tar emot med värme.

Är alla välkomna in i Svenska k ­ yrkan?

KORT OM…

Anita Elweskiöld Ålder: 50 år.

Bor: Bromma.

Familj: Stor.

Gör: Kyrko­ herde i Ekerö pastorat.

Motto i livet: ”Den nåd som bar mig intill nu, skall bära ända fram.”

– Ja, alla människor är välkomna. Du får se ut hur som helst, vara hur som helst och också ha vilken tro som helst. Du får må dåligt, känna dig ovärdig eller bära på skuld för något du gjort. Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig. Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss, säger Anita.

Hon tillägger att det finns tillfällen då man kan bli avvisad.

– Du får inte bete dig hur som helst. Och då menar jag om du tillexempel är hotfull, kränker andra eller vill inskränkta på andras möjligheter att vara sig själv, då

kan vi säga till dig. Du blir inte avvisad direkt, men vi är måna om att kyrkan är ett skyddat rum där man inte råkar illa ut, där man är trygg.

Men om man inte är säker på sin tro?

– Man har en föreställning om vad det är att tro, men den som bjuder in är så mycket större än våra ramar för vad tro är. Det är alltid Gud som bjuder in till kyrkan. Många säger ”jag tror, men inte som kyrkan”. Jag tänker som jag sa innan, du är en del av kyrkan. Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har, ­eller med den känsla av tillhörighet du vill ha. Svenska kyrkan står för en tro och kommer fortsätta göra det, men som enskild människa får man gärna komma och vara en del av helheten, med en liten eller stor, välformulerad eller oformulerad tro.

Kyrkoherde Anita Elweskiöld tror kyrkan behöver fortsätta kommunicera vad den gör.

– Men också vad vi är. Att vi är en öppen folkkyrka och en gemenskap. Också viktigt då att vi inom kyrkan pratar med varandra och hela tiden strävar mot detta, påminner varje aktiv kyrko­ medlem. Att när vi säger att alla är välkomna också välkomnar när människor kommer in.

VINTERN 2023

23

5

BOKTIPSET

BILDRIKA BÖCKER SOM PASSAR I JUL

Text: Sophie Ekman

Granen som längtade Sofia Hedman Illustrationer av Emelie Gårdeler Speja förlag

»Granen » som längtade är en gripande saga om en liten skogsgran som drömmer om att utforska världen, bortom tallarna och granarna som omger den.

När vinden erbjuder en chans till äventyr, vill granen inte missa den. Det blir början på en häftig resa.

Men sagan utforskar också temat att längta hem och finna sin rätta plats i livet. En hjärtevärmande och vacker bilderbokssaga med julstämning, som berör både unga och vuxna läsare.

Korsdragspoesi. Till dig som famlar Pia Eriksson Illustrationer av Stina Wollter Bazar

»I» poesiform utforskar Pia Eriksson de utmanande stunderna i sitt liv för att hitta läkning och ordning i sitt inre kaos. Hon har själv mått dåligt i perioder och sökt svar på hur man ska leva. Det blev tydligt att det handlar om att omfamna sig själv snarare än anpassa sig till normer. Genom trösterika texter inspireras du som läser att utforska och sätta ord på dina egna känslor. Tillsammans med Stina Wollters illustrationer når hon fram till den som kan behöva orden, när det känns mörkt och kallt.

24

VINTERN 2023

TÄNK PÅ ATT

Foto: EKATERINA ZAKHAROVA/GETTY

Läs en saga om en äventyrlig gran, lär dig stöpa egna ljus eller sjunk ner i trösterik poesi när allt känns mörkt och kallt. Här är fem böcker som värmer själen i vinter.

Min barndoms jul – Astrid Lindgrens julkokbok Recept av Fredrik Eriksson Nordstedts

»En » rikt illustrerad julkokbok i sann Astrid Lindgren-anda, som fyller hjärtat med värme och nostalgi.

Låt oss börja med pepparkaksbak ihop med Bullerbybarnen vid första advent, och sluta med Pippis legendariska julgransplundring. Förutom goda recept skapade med hjälp av kocken Fredrik Eriksson, får vi en inblick i Astrids barndomsjular och småländska jultraditioner. En rikt illustrerad kokbok om drömmen om julen, att ha framme i juletid eller ge bort som present.

»» ... du kan lysa upp mörkret och själen genom att tända dina egna hemmagjorda ljus.

Här kommer en bonusbok som lär dig stöpa, gjuta, bygga, forma och färga ljus av bivax och stearin.

Ljus: stöpa, gjuta, forma och färga Anna Dykhoff Natur och Kultur

Snöfall över Paris Karolina Schützers LB Förlag

»I» debutromanen Under stjärnorna i Paris går journalisten Sophia miste om sitt drömjobb samtidigt som hon ärver en bar i Paris. Vågar hon lyssna på sig själv och släppa andras förväntningar? Nu är uppföljaren här, Snöfall i Paris, och mitt i uppladdningen för en magisk jul nystas hemligheter från det förflutna upp. Karolina Schützers utforskar stora frågor i sina romaner och styr skickligt läsarens inre bilder. Härlig feelgood som får dig att vilja byta jobb och flytta till Paris, mitt i vintern.

Lyckomanualen Casandra Brunstedt och Therésia Franklin LB Förlag

»”Lyckomanualen” » inspirerar dig till att stanna upp och ta tag i lyckan, mitt i en kanske hektisk vardag.

Författarna och småbarnsföräldrarna Cassandra Brunstedt och Therésia Franklin, har dykt djupt in i lyckoforskningen och pratat med olika experter för att hitta svaret på den eviga frågan: Hur blir man lycklig? Boken är deras personliga resa mot att förstå och praktisera lycka. Fylld med insikter och de senaste rönen inom ämnet, erbjuder den kanske samma möjlighet till dig. Eller en vän. Det är också den perfekta boken att ha liggande framme, vacker och redo att påminna dig om din väg till ett meningsfullt liv.

DIAKONI

Karin satsar på låga trösklar till kyrkan på landsbygden »Karin » Gustafsson är diakon i Gideå Trehörningsjö församling och hon har jobbat i kyrkan sedan 2004. Först hade Karin tjänst som kantor där det även ingick en del diakonalt arbete inom kör­ verksamheten, vilket sedermera ledde till att hon utbildade sig till diakon.

Det diakonala uppdraget har olika förutsättning i staden och i glesbygden. På en mindre ort är det ofta mer samverkan med byaföreningar och organisatio­ ner och många gånger handlar diakonin om att vara kyrka på lite andra sätt än de traditionella.

I Gideå finns ett samarbete med äldreboendet Björkhem som ligger precis intill Gideå kyrka, där Karin finns som stöd både till boende och personal.

Kyrkan i Gideå Trehörningsjö har ett starkt förtroendekapital och församlingens anställda blir ”kyrkan mitt i byn”.

– Vi har haft flyktingar här i omgångar, nu senast från Ukraina och där samarbetade kyrkan och civilsamhället för att bygga upp arbetet med att ordna kläder, akti­ viteter och annat praktiskt.

– På landsbygden tror jag att tröskeln till kyrkan är lägre än inne i stan. Människor hör av sig när något händer.

KARIN JOBBAR MYCKET med att skapa trivseldiakoni och bjuda in till mötesplatser där människor får möjlighet att träffas, prata, äta något tillsammans och umgås.

– På landsbygden samlar vi av förklarliga skäl inte lika många människor som man gör inne i stan, men även om det inte är så många som kommer till våra sam­ lingar och grupper så är mötena viktiga ändå för dem som är där.

Karin möter upp människors utsatthet i form av ensamhet och isolering. Med en åldrande

”Man får gärna kontakta mig om man önskar samtal eller att jag kommer och besöker”, hälsar Karin Gustafsson, som är diakon i Gideå Trehörningsjö församlingar.

Foto: CHARLOTTE NORDIN

”

I Promenad med prat får människor komma ut och röra på sig, träffa andra, och vi pratar tro och liv.

befolkning och fler äldre som är hemmaboende och ensamma åker hon ofta ut på hembesök.

– Det är långa avstånd här och det kan vara svårt för människor att ta sig mellan byarna, till kyrkan och församlingshemmet.

UNDER PANDEMIN STARTADE Karin tillsammans med församlings­ assistent Jan Vikberg upp aktivi­ teten Promenad med prat i Svedje, Flärke och Trehörningsjö.

– Jag märker att den här ak­ tiviteten har blivit mycket upp­ skattad ute i byarna. Här möter vi människor som inte alltid tar sig till

verksamheten vi har i kyrkan och församlingshemmet. I Promenad med prat får människor komma ut och röra på sig, träffa andra och vi pratar tro och liv. Fastän pandemin är över ser vi att den här aktiviteten fyller sin funktion och därför har vi fortsatt med den, berättar Karin.

– I en liten församling på lands­ bygden är man inte så renodlad inom sin tjänst utan vi hjälps åt i hela arbetslaget att tillsammans skapa olika verksamheter för dem som bor här i Gideå och Trehör­ ningsjö. Församlingen finns med lite överallt.

Charlotte Nordin

VINTERN 2023

25

TEMA BILDER Ulf Söderlind, präst, skriver om grekiskans ord för bild:

Ikonen – en ­öppning till det heliga Blickar möts mitt i vardagen och ögonblicket blir heligt. Genom ögat tar människan in omgivningen.

Kan ögat, som sägs vara själens spegel, vara en öppning till helighet på vår jord? Det vänskapliga mötet mellan människor blir ”helighet” i vardag och i gudstjänst.

Text: Ulf Söderlind Foto: Charlotte Nordin

”

»I» vardagstal betyder ikon ofta en bild för en programvara eller en app i telefonen, surfplattan eller i datorn. Den är en ingång till en funktion. Ikoner i kyrkans språk är betydligt äldre och härstammar från kyrkans äldsta tider. Det finns de som menar att evangelisten Lukas målade den första ikonen.

Begreppet ikon kommer av grekiskans ord för bild. Det vanliga är att bilden är på Jesus, jungfru Maria eller något av kyrkans helgon.

Traditionen att måla ikoner är mest utbredd och utarbetad i den ortodoxa kyrkofamiljen.

I väst finns en annan tradition med helgonbilder och bibliska

motiv. Inom de ortodoxa traditionerna talar man om ikonen som ”ett fönster till himlen”.

ATT GÖRA ”AVBILDER” är ett djupt

mänskligt behov. Människan har lämnat bilder efter sig från grottmålningar och vidare i historien.

I Bibeln är det Gud som börjar med att avbilda och skapa. Bibelns första kapitel beskriver hur Gud gör människan till sin egen ”avbild”. Det finns en gudomlig koppling till människan. Det märks inte minst i människans kreativa uttryck genom alla tider.

I tio Guds bud finns ett förbud mot att ”avbilda” Gud. En anled-

ålandet är i bön och samtidigt uttryck M för bönen. Ikonen är inte helig i sig själv.

Den visar på det heliga med sina färger och former.

26

VINTERN 2023

ning är att människan riskerar att göra bilden eller figuren heligare än Gud själv. Under de första århundradena förekom inga fromhetsyttringar till ikoner. Från 400-talet har ikoner använts mer aktivt i tillbedjan och vördnad.

Kristen tradition har utvecklat tankar att bilden får vara en öppning till det heliga och inte är det

Ikonen ovan Kristus allhärska­ ren i Ulf Söderlinds andaktsrum »» Egenmålad ikon med både västerländsk och ortodox inspiration.

Färgerna med det himmelskt röda i tunikan och jordens blå färg i manteln visar på Jesu sam­ manbindande kraft. Målad av Ulf Söderlind för privat bruk.

heliga själv. I de ortodoxa traditionerna finns tydliga regler och anvisningar för hur ikonerna ska göras för att vara himmelska fönster. Som exempel är det ofta på en träbit det målas med temperafärg enligt angivna mallar. Konstnären tolkar förlagan under strikta anvisningar. Målandet är i bön och samtidigt uttryck för bönen.

Ikonen är inte helig i sig själv. Den visar på det heliga med sina färger och former.

MED MÄNNISKAN SOM ”Guds

avbild” är det annorlunda. Vi får se medmänniskan som en ”avbild” eller ikon som Gud själv har gjort.

Den avbilden är helig för att Gud har gjort den. Det är viktigt att

Ikonen till vänster Vänskaps­ ikonen i ­Kärlekens kapell i Arnäs »» Vänskaps­ ikonen från 600-talet är en koptisk ikon. Jesus omfamnar ”Abba Men­ as”. En kopia av ikonen överlämna­ des 2007 till Taizékommu­ niteten under europamötet i Zagreb. Efter det har den spridits över världen.

förstå att det finns anvisningar och regler för hur vi bemöter och behandlar varandra. Missköter vi relationerna till medmänniskan, så skadar vi den ursprungliga konstnären – Gud själv. Mitt förslag är att se varje människa som en öppning från himlen till jorden.

Ett utflöde av Gud i verkligheten som vi lever i.

DET HAR BLIVIT populärt att köpa

tryckta kopior av kända ikoner.

De är förhållandevis billiga och får ibland vara en fin gåva. Själv fick jag en ikon i stället för blommor under min sjukhusvistelse. I takt med att resor och pilgrimsfärder blivit populära har också reseikoner blivit vanligare. Man kan bära med sig ett litet fönster till evigheten i sin packning och ställa upp den som en böneplats där man stannar till.

Vi kan med glädje både måla och skulptera bilder av det heliga.

Med samma glädje kan vi ta till oss ikonerna och glädjas åt det som de pekar på. Samtidigt får vi också ta till oss den främsta ikonen av dem alla – människan själv. Våra egentillverkade ikoner får vara fönster som visar på evigheten. Guds ikoner som vi möter i medmänni­ skor är öppningar där evigheten strömmar in i vår vardag. Ikonkonsten vittnar om heligheten som ständigt kommer till oss i varje vänskapligt möte mellan människor. Blickar som möts är ett flöde av livsanden.

VINTERN 2023

27

KYRKOGÅRDAR ­ resenterat VAD? I de senaste numren har vi p våra kyrkogårdar runt om i Örnsköldsviks norra pastorat. Nu har turen kommit till den sista: Gideå – kyrkogården mitt i byn.

En vacker rofylld plats mitt i byn Text: Jonny Engström Foto: Charlotte Nordin

Jonny Engström är kyrko­gårdsoch fastighetschef i Örnsköldsviks norra pastorat.

”

»Det » sägs att man bör spara det bästa till sist. Om detta kan det tvistas men klart är i alla fall att Gideå kyrkogård är en vacker och rofylld plats att besöka, endast några stenkast från Gideåälven, omgivet av en levande by och ängsmark.

I Gideå och i hela bygden har människor levt och verkat sedan medeltiden och i generationer har närheten till älven många gånger varit central. Redan under tidigt 1800-tal fick Gideå bruk privilegier och järnbruket överlevde flera år innan verksamheten i området förändrades till både sågverk och kraftstation.

Gideå församling bildades på tidigt 1800-tal och inte långt senare påbörjades bygget av en ny kyrka och kyrkogård. Kyrkan i nuvarande form invigdes år 1818 och häromåret firade storslaget

sin 200-årsdag med både biskop, körer och församlingsbor. Området runt kyrkogården och kyrkan har en rik historia och värt att nämna är den närbelägna prostinnans park.

Parken är uppkallat efter prostinnan Clementine som under sent 1800-tal planterade vitsippor vid ett lusthus med utsikt över Gissjön. Prostinnans park är i dag ett populärt strövområde. Aktiva trädgårdsentusiaster fortsätter att samlas där om våren för att njuta av vitsipporna.

GIDEÅ KYRKOGÅRD HAR liksom våra

andra kyrkogårdar byggts om och byggts ut i omgångar för att göra plats för fler gravar i takt med att befolkningen ökade.

De äldsta kvarteren närmast kyrkan omsluts av en vacker tätvuxen granhäck som snart firar hundra år. Granhäcken tillsam-

arken är uppkallat efter prostinnan P Clementine som under sent 1800-tal planterade vitsippor vid ett lusthus.

28

VINTERN 2023

mans med de robusta björkarna skapar rum för de som besöker kyrkogården och ger en känsla av enskildhet trots att kyrkogården ligger mitt i byn. Granhäcken har dock på sina håll sett sina bästa dagar och det planeras för att plantera nya friska granar.

Visste du förresten att kyrko­ gårdskvarter nära våra äldre kyrkor ofta har ett stort kulturmiljövärde och skyddas därför av kulturmiljölagen.

Det innebär att vi som arbetar på kyrkogårdarna ansvarar för

Gideå kyrka i nuvarande form invigdes år 1818.

Grundsunda kyrka betraktas som en av kommunens tre medel­ tidskyrkor.

att kulturmiljön på området inte minskas utan att den bevaras till framtida generationer.

På Gideå kyrkogård finns minneslund, askgravplats, kistgravar och urngravar. Askgravplatsen är det nyaste tillskottet som anlades och invigdes av prosten 2013. Askgravplats är till skillnad från minneslund en gravplats med gravrätt där en gravrättsinnehavare ansvarar för graven. Det innebär att aska efter den avlidne gravsätts på ett specifikt område och en namnplakett sätts upp på den

huvudsten som väljs tillsammans med kyrkogårdsvaktmästaren.

En askgravplats har plats för två gravsatta och gravrätten kan efter att de 25 åren som griftefriden råder förlängas mot en avgift.

DET ÄR MÅNGA år som har gått se-

dan HH kronprins Carls jaktäventyr ägde rum i Gideåbygden under mitten av 1800-talet. Trots detta skulle det kungliga följet känna igen sig i området runt Gideå kyrka, som än i dag vårdas ömt av vaktmästare och besökare.

VILL DU VETA MER? ... om tillverkningen av nya kyrkspån? »» Besök gärna företagets hemsida där en film visar hela processen med framtagningen från fura till färdigt takspån. www.nykarlebyspantak.fi

Grundsunda kyrkspån »Svenska » kyrkan vårdar ett rikt och i allra hösta grad levande kulturarv. Grundsunda kyrka är inget undantag och betraktas som en av kommunens tre medeltidskyrkor med anor ändå från 1300-talet.

Kyrkan på Vallen har med sitt karaktäristiska branta tak och takryttare kvar sitt kyrkspån som takbeklädnad, vilket på andra orter inte sällan bytts ut mot mer modernare material som koppar och plåt.

Kyrkspånet på taket hade inför sommaren ett stort behov av översyn. Trasiga spån syntes lite här och där och en ny omgång tjära behövdes på den solblekta träytan. För att tillverka nya kyrkspån krävs både kunskap och erfarenhet, kunskaper som så på många ställen för länge sedan glömts bort. Lyckligtvis hittade vi efter en del letande en entreprenör i Finland som kunde hjälpa oss med just detta.

REDAN FÖRRA SOMMAREN påbörja-

des arbetet med hjälp av byggnadsantikvarier som undersökte taket och konstruktionen. Under vintern satte arbetet i Finland i gång med att färdigställa hundratals nya kyrkspån till Grundsunda kyrka. Materialet hämtas från grov fura där endast kärnan i furan används till de färdiga spånen.

Sadeltaket över både långhuset, sakristia och vapenhus är skickligt byggt för cirka 500 år sedan och har löpande renoverats under århundraden.

På flera av de gamla takspånen syns 200-åriga spår av de gamla takläggarna där de skrivit in sina namn och årtal. Under sommaren har taket tjärats två gånger och nästa tjärning planeras om fyra år.

Tills dess hoppas vi att taket fortsätter att hålla snö, regn och stormar ute precis som det har gjort de senaste 500 åren och bevarar vårt kulturarv för flera generationer.

VINTERN 2023

29

JULSPEL

Nödlösningen blev uppskattad julrepris

MISSA INTE!

»» Appen

­ yrkguiden hjälK per dig hitta till våra kyrkor.

I kalendern finns gudstjänster, konserter och andra evenemang. Appen är gratis och finns för både iPhone och Android.

I appen kan du: »» söka efter kyrkor eller platser »» söka i kalendern efter gudstjänster eller andra evenemang »» favoritmarkera kyrkor som ligger dig lite extra varmt om hjärtat »» markera vilka kyrkor du har besökt eller som du vill besöka.

30

VINTERN 2023

Välkommen att uppleva julens under i Arnäs!

Julspel i Arnäs kyrka på julafton har varit en uppskattad tradition under många år.

Med pandemin tvingades spelet att flytta ut – vilket visade sig bli allt annat än en engångsföreteelse.

»Besökare » i alla åldrar har fått möjligheten att röra sig i kyrkan och följa Maria och Josef till Betlehem. I uppbyggda miljöer har vi fått möta herdarna, de vise männen, ängeln och krubban med Jesusbarnet. Att få sjunga in julen under kyrkans valv är en mäktig känsla och därför kändes det först svårt att tänka om när pandemins

restriktioner hindrade folksamlingar inomhus.

MEN NÄR VI lyfte blicken insåg vi

att lösningen fanns bara ett stenkast från kyrkan, vid de historiska kyrkstallarna. På kyrkbacken fanns även sockenstugan som fick agera överfyllt värdshus. Herdarna kunde ha en riktig eld där de värmde sig om natten och en hel änglakör slöt upp och sjöng om det glada budskapet – frälsaren är född! För i stallet – ja, ett riktigt stall denna gång – fanns nu det lilla barnet att skåda.

Att vi fick stå ute i december-

solen och önska varandra god jul, och att den snörika vintern inbjöd barnen till att göra snöänglar i kyrkparken kändes som en fin start på julhelgen.

DET KÄNDES SÅ bra att vi beslutade att vara ute även året efter, då inget hindrade oss från att vara inomhus.

Det som till en början var en nödlösning, att vara ute i stället för inne, visade sig ha kvaliteter som vi nu inte vill vara utan. Därför kommer vi även i år att spela julspelet utomhus om vädret tillåter.

Emma Forslund

BI LD: ISOCKPHOTO

ÄR SLARVIG STIL

HAN DLINGSKRAFTIG

SUMPMARK

PÅ PREDIKSTOLEN I ÖRNSKÖLDSVIKS KYRKA

INIFRÅN

HÖLL ETT FÖREDRAG

SOLLJUS

KORSORD

RÖR SIG PLAN I FINT BETYG SKYNDA IVÄG ÄR RUNDPIPIG

BÄDDA NER

KAN BLI TILL PURÉ

FÖRPACKNING

PÅHITTAD KUNG

BODDE JESUS I SOM LITEN

DRÖMDE JAKOB OM DJUNGEL

SOM MÖRTAR HÄSTKRAKE

GER PLUS PÅ KONTOT EFTER SO GLASKUPAN ÄR EN BESTÅR AV FLER ÄN EN

OBEBODD SES MED SKUM AKTPLATS WALLENBERG

22 DEC 20.00 I GRUNDSUNDA KYRKA AVSLAG

EN AV TRE GÅVOR I MATT 2 : 1 1

HÅLGÖRARE FÖR INHEMSK ELIT

EFTER PRI MAT AVDRAG SEGRARE

UNION FETTDRYPANDE

V ERKLIGEN DÅLIG

»» Marina

ANVÄNDER LUKTORGAN ET

LIGGER MUSKAT I

VALSEDEL SE GLAD UT

RASKAR RÄVEN ÖVER SILVER

GER INGEN UTDELNI NG BLI R MACKA MED SMÖR

GLÄDJEROP ALLRA S I ST I BREV

BUDBÄRARE SNART ETT NYTT

VÄRMEKÄLLA BEFÄNGD

1:a pris: ­

GRANNSKAPET

FI RAR VI 25 DEC 07.00 I GI DEÅ KYRKA HAR FRÄCK

HÄLFTEN FRANSK AV FYRA VÄN VRI DREGLAGE

LEDER BLI R RÖDA AV VIDARE KYLA NÄPEN PLOCKA UNDAN

GRATTIS

HYSER KANSKE OVÄNLIG

BUSKE

KAN I S VARA

!

Här är alla ­vinnare av sommar­ krysset.

Tack för alla in­skickade svar!

I NBRI NGAR

FORNAX

SES MED BUD OMELODISK

KASTAR EN BLI CK

ARKEI KUM

­ undefors S 2:a–5:e pris: »» Maj ­Vestman »» Monica ­Lindström »» Ruth ­Melander »» Ingegerd Jakobsson Vinsterna har skickats hem till vinnarna.

RAKELS SYSTER SOM SIFFRA MEN KORT

LÅTA BLI

VINTERKRYSSET

Foto: MAREK MNICH/ GETTY

GÖR SÅ HÄR

»» Skicka meningen som du finner i de rosa fälten senast 31 januari. Glöm inte ditt namn och telefonnummer.

Mejla lösningen till: ornskoldsviks.norra.pastorat@ svenskakyrkan.se

... eller skicka på ett vykort till: Örnsköldsviks norra pastorat Box 275 891 26 Örnsköldsvik

Fem vinnare får: 1:a pris: Två biobiljetter.

2:a–5:e pris: Presentkort på 100 kronor i ett av våra kaféer.

Lycka till!

VINTERN 2023

31

NYTT I PASTORATET HALLÅ DÄR! ... Marina Gustafsson, vikarierande präst i pastoratet.

”Jag är en glad ­stickande präst” Hej Marina, vem är du?

– Förutom mamma till min snart femåring så är jag en glad stickande präst. Jag är en person som pysslar, på sommaren blir det mer i trädgården och på vintern blir det mer handarbeten.

Vad har du för favoritmusik?

– Hemma hos oss spelas det mycket barnmusik, men vill jag sätta extra färg/glädje på vardagen lyssnar jag gärna på sydafrikansk musik.

Vad gillar du att göra på fritiden?

– Jag umgås med min dotter.

Tränar, gör handarbeten, främst stickning, och jag sjunger i kör.

Umgås med vänner.

Vilken är den bästa filmen?

– Jag är helt värdelös på att komma ihåg vilka filmer jag sett eller komma ihåg skådespelare. En film jag dock minns starkt är Pay it forward.

Har du någon användbar talang?

– Jag kan sticka samtidigt som jag är en del av ett djupt samtal.

Marina kan föra djupa samtal – samtidigt som hon stickar!

Verksamheten i S ­ venska kyrkan Örnsköldsviks ­norra pastorat är möjlig tack vare alla medlemmar!

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN ELLER VILL DU VETA MER? Välkommen att kontakta oss!

Webb: www.svenskakyrkan.se/ornskoldsviksnorra Telefon: 0660-26 64 00 Mejl: ornskoldsviks.norra.pastorat@svenskakyrkan.se