Kyrkfönstret

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

|

BODEN

|

SOMMAREN 2022

ANDREAS NORLEN:

”Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen”

NU HÄNDER DET GREJER i Bredåkers kyrka

KONFIRMATIONEN blev vändningen för volontären

DANIEL LINDEALV, NY KANSLICHEF:

” I maskinhallen besitter jag en kunskap som gör att jag känner ett lugn.”

TEMA

VALFRIHET Det är du som bestämmer — inte din diagnos

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

22am3225_omslag_29428.indd 1

2022-05-18 11:59:19

REDAKTÖREN HAR ORDET

Åter kan vi glädjas över vår kämpaglöd Ä

”

ntligen, eller… En del av mig jublar över att äntligen få uppleva en sommar utan restriktioner på grund av coronapandemin som härjat i världen under de senaste åren.

I sommar ska vi njuta av att gå ut och äta på restaurang, gå på konserter och marknader, eller trängas på någon av Sveriges favoritstränder. Vi ska ha stora släktträffar och njuta v att återse gamla vänner och bekanta. Den här sommaren kan vi göra allt som faller oss in utan rädsla för smitta och virus…

et gör mig stolt att få leva och D bo i en så välkomnande och godhjärtad gemenskap.

Men en del av mig gråter också över att sommaren som skulle bli den festligaste på flera år förmörka av det krig som just nu (mitten av maj) utspelar sig i ett av våra grannländer i Europa. Det andrum vi alla hade hoppats på efter månader av restriktioner, omställd verksamhet, covidtester och sjukfrånvaro uteblev. I stället möts vi av en ny sorts oro och förtvivlan.

Vi möter människor på fly t och ser bilder av krig och oändligt lidande i våra nyhetsflöden. Och i en ställer vi i Sverige om.

Och åter kan vi glädjas över den kämpaglöd som finns hos oss boden are! Det finns en enorm välvilj och önskan om att få vara med och hjälpa till. Det gör mig stolt att få leva och bo i en så välkomnande och godhjärtad gemenskap som den vi har här i Boden.

Och jag önskar nu er alla, både sedan länge bofasta, nyinfly tade eller kanske bara tillfälliga gäster, en riktigt trevlig sommar!

Camilla Arvidsson

Kommunikatör 0921-775 32 camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se I mars hölls en friluftsgudstjänst i Heden där många av deltagarna hade flytt från kriget i Ukraina. Det blev en riktigt trevlig förmiddag med många fina möten trots omständigheterna.

Foto: CAMILLA ARVIDSSON

VI I SVENSKA kyrkan Boden har sedan kriget bröt ut

deltagit i civilsamhällets omställning för att möta den ökade mängden fly tingar här i vår stad. Vi har hjälpt till med att samordna organisationer och föreningars insatser och behov av volontärer, och vi har startat upp barnverksamhet speciellt riktade till våra fly tingar. Det har samlats in pengar, både till lokala hjälpinsatser, och till Act Svenska kyrkan som med hjälp av aktörer på plats i Ukraina genomför humanitära insatser. Vi har ställt om – igen.

2

SOMMAREN 2022

22am3225_ledare__29429.indd 2

2022-05-18 11:59:16

Din församling 4 Släng bort det som belastar livet 8 Sex frågor och svar om dopet 30 Kyrkoherden Hans Johansson säger på återseende 31 Korsord Tema Valfrihet 9 Förstagångsväljaren vill göra skillnad 10 Man kan inte välja sin sjukdom 16 Andreas Norlén: Ge inte upp för lätt!

23 Hållbart: Skamfyllda resval 24 Boktips

herde Hans Johansson avskedspredikar i mässan i Överluleå kyrka kl 11.00.

I mitten av juli tillträder han sin nya tjänst som kyrkoherde i Nederluleå församling.

Tack för allt och lycka till med ditt nya uppdrag, Hans!

!

N VA

FÖLJ OSS

Webb: svenskakyrkan.se/ boden Sociala medier: facebook. com/svenskakyrkanboden & instagram.com/ svenskakyrkanboden Print: Varje vecka i Bodens Gratistidning.

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

EN DEL AV

E

INSTA-TIPS! »» Ett konto med både

bredd, djup och höjd är @svenskakyrkan_delar som sköts av nationell nivå. Där får du i stort som smått följa med i det som händer och är aktuellt för Svenska kyrkan och alla dess församlingar runt om i landet.

REDAKTION Redaktör: Camilla Arvidsson Adress: Kyrkfönstret, Strandplan 25, 961 34 Boden Mejladress till redaktören: camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se Telefon: 0921–77 532 Upplaga: 13 300 exemplar

Omslagsfoto: Camilla Arvidsson Webbplats: svenskakyrkan.se/boden Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofi .kalodimos@verbum.se Produktion: Verbum AB Distribution: PostNord Tryck: Stibo Complete Katrineholm SOMMAREN 2022

22am3225_innehall_29430.indd 3

Foto: GETTY

du vill veta vägen till en kyrka när du ska på bröllop, begravning eller dop. Sök via kartan eller kyrkans namn. I appen hittar du också församlingarnas kalendrar. Du kan skapa en egen kalender med gudstjänster eller konserter du vill gå på och få en påminnelse så att du inte missar något. Lägg in den församling du vanligtvis besöker som favorit så har du alltid koll på vad som händer.

Appen är gratis och finns fö både iPhone och Android.

T

Reportage 20 Ukrainare fann en fristad i Sverige

»» Kyrko-

»Oavsett » var i Sverige du befinne dig under sommarmånaderna finns S enska kyrkan nära. Lyssna på en konsert eller fira en gud tjänst, besök en kyrkogård eller sommaröppen kyrka eller vandra längs någon av våra pilgrimsleder.

Appen Kyrkguiden hjälper dig hitta till våra kyrkor.

I kalendern finns a tuella gudstjänster, konserter och andra evenemang. Du kan använda appen Kyrkguiden när

Foto: LINA BEUTLER

INNEHÅLL

juni

S

10

12

Kyrkguiden är alltid nära

3

2022-05-18 11:59:10

INTERVJUN VEM? Daniel Lindealv är en ny kugge i hjulet som en av Svenska kyrkan Bodens tre operativa chefer.

Kanslichef med känsla för teknik Text och foto: Anna Bergström

”

»Han » har ena foten i maskinhallen och den andra bakom skrivbordet. Svenska kyrkan Bodens nye kanslichef ser alla delar av personalen som viktiga kuggar i organisationens maskineri. Med en egen verktygslåda fylld av erfarenheter från läraryrket, verkstadsgolvet, Försvarsmakten samt logistik- och budgetansvar, har Daniel Lindealv påbörjat en ny sida i kyrkans körjournal.

Organisationen för Svenska kyrkan i Boden har varierat i takt med tid och behov. Sedan februari i år finns åter tjän ten kanslichef

sedan den lades ner för över tio år sedan. Daniel Lindealv är därmed en av dagens tre operativa ledare i Svenska kyrkan Boden, tillsammans med en biträdande kyrkoherde och en verksamhetschef.

FÖR DANIEL LINDEALV var Svenska kyrkan ett relativt oskrivet blad.

Det finns ändå många värdefu la kopplingar mellan den nya tjänstens behov och hans tidigare livs- och yrkeserfarenheter. Närmast kommer han från ett jobb som gymnasielärare på praktiska gymnasiets transportinriktning i

e kan säkert fortsätta spela pianot själva D och det finns en trygghet i det.

4

Luleå. Han pendlade nio mil enkel väg mellan hemmet i Svartlå och skolan i Luleå, och började kika efter meningsfulla jobb på närmare håll, främst för att få mindre tid på vägen och mer tid med sin familj.

– Blicken föll på en platsannons där flera aker såg ut att passa mig.

Och så såg jag att det var Hans (Johansson, kyrkoherde) som jag gjorde värnplikten ihop med som stod som kontaktperson. Efter ett samtal med honom kändes det ännu mer intressant, konstaterar Daniel Lindealv.

Med en bakgrund som bland annat verkstadschef på ABB och transportchef med ansvar för service, underhåll och ekonomi inom Försvarsmakten var det flera pu -

SOMMAREN 2022

22am3225_uppslag_29431.indd 4

2022-05-18 11:59:15

Hållbarhet för både människor och maskiner är Daniel Lindealvs mål.

för maskinparken och att kyrko­ gårdspersonalen förmodligen kommer att få se honom dyka in under huven och rycka in tekniskt om det behövs.

– Kyrkan är en tekniktung organisation med många dyra maskiner. Själv hittar jag harmoni i att få utlopp med händerna. I maskinhallen besitter jag en kunskap som gör att jag känner ett lugn, förklarar han.

Ett konkret exempel är att det är kanslichefen själv som ska installera den nya tekniken för att digitalt läsa av vissa maskiners drift, som bränsleåtgång, timmar med mera, för att sedan föra in all data till en överskådlig och snabb analys så att maskinerna kan nyttjas på bästa sätt. selbitar som föll på plats inom såväl budget-, ledarskap-, logistik och affärsfrå or. Alla dessa egenskaper kommer väl till pass som kanslichef för Svenska kyrkan Boden.

UNDER HANS ANSVAR vilar kyrko­ gårdarna, kyrkvaktmästare, församlingsvärdar, fastigheter, ekonomi och administration i hela pastoratet. En bred arbetsgrupp som utgör omkring en tredjedel av de anställda.

– Alla delar av det jag gjort förut finns i den här tjän ten. Och jag flaggar högt för a t man ska kunna se skattebetalarna i ögonen, och att vi ska förvalta medlen väl.

Han beskriver den organisation han kommit in i som ett ”själv-

spelande piano”, med mycket engagerade och kunniga medarbetare. Hans första tid på jobbet har ägnats åt att få ett grepp om sitt uppdrag och lyssna in personalens erfarenheter och kunnande.

– De berättar med glädje om hur det funkar och det finns ycket kunskap och nytänkande. De kan säkert fortsätta spela pianot själva och det finns en tryggh t i det.

Mitt jobb är mer att titta på vad vi ska uppnå, och hitta vägen framåt.

Hitta synergier i allt vi gör, nyttja personalens kompetens och med lite nya ögon göra förbättring där det behövs.

HAN STICKER INTE under stol med

att hans hjärta klappar lite extra

Kanslichefen sticker inte under stol med att hans hjärta klappar lite extra för kyrkans maskinpark, och tror att kyrkogårdspersonalen förmodligen kommer att få se honom rycka in där det behövs.

DET ÄR INTE fullt lika enkelt att

analysera hur de mänskliga motorerna ska läsas av och nyttjas bäst. Men Daniel Lindealv månar också om personalens hållbarhet och miljö, allt från att jobbet ska kännas meningsfullt till att få möjlighet att utvecklas och växa.

I de olika yrkesgrupperna han ansvarar för ser han att det finn specialkompetenser som han vill nyttja så bra som möjligt.

– Alla medarbetare ska känna att de får pröva. Jag brukar säga att man ska våga misslyckas för att våga lyckas. Det är så många här som brinner för att göra fint fö andras skull, på alla vis. Med personal som vill så väl blir det väldigt angenämt och roligt att vara en del av utvecklingen.

SOMMAREN 2022

22am3225_uppslag_29431.indd 5

5

2022-05-18 11:59:18

SPANING

Sopsortera i ditt liv Text: Anna Grenholm

»När » jag var liten slängde vi allt i soporna. Och jag menar verkligen rubbet! Tidningar, batterier, äggskal, glasburkar, konservburkar och så vidare.

Vi hade en rejäl sopbod i mitt föräldrahem. Den låg i samma byggnad som garaget. I den rejäla sopboden stod den lika rejäla ­soptunnan. Och till höger, längst ned mot golvet, fanns en liten spik där vi hängde husnyckeln så att man alltid skulle kunna komma

”

Illustration: GETTY

är vi lägger saker och N ting i rätt sophink kan det som belastar oss lätta. in i huset. Varje vecka kom sedan den – i barns ögon – gigantiska sopbilen. En man hängde utanpå sopbilen, höll fast sig i ett handtag (han såg så nonchalant cool ut tyckte vi). När sopbilen stannade framför varje hus hoppade han ned, gick till sopboden, drog ut soptunnan, lyfte den (om jag minns rätt) och slängde in soporna

i sopbilen. Vi barn stod och tittade på. Och vi väntade med spänning på att chauffören skulle tarta tuggmekanismen ( jag kallade den så) som sopbilen hade. Den såg ut som en jättes käft med vassa tänder och den tuggade och tuggade soporna.

Sen kom sopsorteringens tid.

Mamma var upprörd och kallade det för ”stolleprov”. Tidningar sorterades. Men mycket ansågs brännbart. Mer än nu förtiden.

I dag vet vi hur viktigt det är med sopsortering. Den stora illaluktande soptippen jag minns från min barndom med sitt berg av sopor är annorlunda nu. Visst har vi en lång väg kvar. Men ändå. Vi är medvetna om att vi ska sortera rätt. Var sak på sin plats.

SOPOR ÄR BELASTANDE för miljön.

För att agera hållbart måste vi sopsortera. Jag tror att vi även har sopor i våra liv. Och med sopor menar jag det som belastar oss.

För att leva mer hållbart måste vi sopsortera, det vill säga slänga det som belastar oss i rätt sophink.

Och på tal om sophink. Visst blir den full rätt snabbt? Gör ni som jag då? Jag brukar med en knyten näve p-r-e-s-s-a ner soporna så att jag ska slippa gå ut med dem på en gång. Problemet är att då ryms det mer sopor, men vi har åtminstone skjutit upp obehaget med att gå ut med dem. Efter ett tag märker vi dock att soporna stigit i sophinken till sin gamla höjd. Och mer därtill eftersom sopmängden ökat.

SAMMA SAK ÄR det med det som

belastar oss: vi kan försöka pressa ned det med en mentalt knuten näve, men det kommer alltid upp till ytan förr eller senare. Och då kan annat belastande ha lagt sig över det vi pressat ned så det ­rinner över. Visst känner vi igen oss?

Alltså, dags att sopsortera. Vi har ett ansvar för det vi säger och det vi gör. Och när vi sopsorterar gör vi just det. Vi drabbas även av svårigheter på olika sätt som belastar oss. När vi lägger saker och ting i rätt sophink kan det som belastar oss lätta.

GLAS »Ett » krossat glas kan gå sönder i det som känns som tusentals bitar. Glas är starkt men ändå skört när det kommer spänningar i glaset. Se bara på bilrutan med stenskott. Kanske är människor mer lika glas än vi tror.

Kanske har vi sättningar i oss som en vacker dag spricker under hårt tryck? För det finns hos oss alla en bortr gräns när belastningen helt enkelt blir för stor. Livet är ohyggligt svårt ibland. Det är lika för oss alla. Har du fulgråtit någon gång och haft känslan av att hela du är på väg att gå i tusentals bitar? Det har jag. Och det inte bara kändes som om jag skulle gå i tusentals bitar – själva marken som jag stod på kändes som nattgammal is som snart skulle brista av allt betungande i mitt liv då. Känner du igen dig? När det är så här behöver vi kärlek.

Kärlek som mjukt lägger sig kring de vassa, kantiga bitarna och omsluter glasbitarna med ömhet. Kärlek är en oerhört läkande kraft och kärlek kommer ursprungligen från Gud. Gud som är kärlek. ”Du omsluter mig på alla sidor. Jag är helt i din hand” (Psaltaren). Vårt ansvar blir att inse att vi inte har något ansvar. Ibland blir vi drabbade. Låt Gud bära dig.

6

SOMMAREN 2022

22am3225_uppslag_29432.indd 6

2022-05-18 11:59:13

METALL

FARLIGT AVFALL

»Här » lägger vid det som vi varken kan bränna eller kompostera. Det måste tas om hand på annat sätt av någon som vet hur man gör. Minns ni när konservöppnaren hängde på väggen? En sådan fanns i mitt föräldrahem.

Oj, vad jag skar mig på konservburkens vassa kant.

Djupt blev såret. Och som jag blödde! Mamma kom med Salubrin (som svider) och tvättade rent. Därefter ett rejält plåster. Och en glass. Du och jag behöver stundtals hjälp för att klara av det som belastar. Naturligtvis finns Gud alltid där för os . Och ganska ofta skickar Gud människor till oss som stöd. Vi kallar dem vänner. ”En trogen vän är ett starkt värn. Att finna en ådan är att fi na en skatt” (Jesu Syraks vishet). En vän finns dä . Rätt och slätt och utan krusiduller. Att få prata med en vän är avlastande när vi inte vet vare sig ut eller in. Och en riktigt god vän kan vara uppriktig med dig även om det skulle göra ont. ”Vännens örfil är ärligt menad, fiendens ky ar vill bedra” (Ordspråksboken). Liksom Salubrin som svider till så är det bra i längden eftersom såret blir rent – så bra är även en ärlig vän. Vårt ansvar är ärlighet. Åt bägge håll.

Det kan svida till men i slutändan är det gott. Liksom glass.

»Hur » ser du på dig själv? Hur tänker du om dig själv? Hur pratar du om dig själv?

Om jag säger till dig: du är skapad till Guds avbild och oändligt värdefull. Tror du på det? Jag ber dig att tro på det eftersom det är helt sant. Gud ville just ditt liv. Även om vi alla vet hur bäbisar kommer till (och det är härligt) så är det Gud som från allra första början ville ditt liv. Se på dig själv och se någon som Gud älskar. Prata aldrig nedsättande om dig själv. Tro dig inte om annat än att du kan uträtta mirakel. Tänk om dig själv att du duger. Var inte beroende av andras åsikter om dig, utan stå fast i den du är. Visst, du har dåligt morgonhumör, är avundsjuk på den som skrapar fram fem miljoner på triss, lättretlig, och ibland rent av korkad. Men du är också generös och uppmuntrande, kommer ihåg födelsedagar, bakar till tisdagsfikat bara för a t, handlar åt grannen och frågar hur det är när du ser att någon har det svårt. Du är allt det där. Och utöver det har du dina gåvor och talanger. Farligt avfall är när vi förminskar oss själva, ber om ursäkt för att vi har en åsikt eller klandrar oss för att vi inte är perfekta. Farligt avfall är när vi ljuger för oss själva och intalar oss att vi inte duger. ”Du som ville mitt liv och har skapat mig efter din vilja. Allt i mig känner du och omsluter med ömhet. Det svaga likaväl som det starka. Det sjuka likaväl som det friska” (Överlåtelsebönen).

Vårt ansvar är att be Gud om hjälp att se det Gud ser när vi ser på oss själva: en älskad människa som Gud känner vid namn.

KOMPOSTERBART »Här » lägger vi det som med Guds hjälp kan bli något annat.

Komposterbara sopor kan ju bli bra matjord. I Gamla Testamentet berättas det om Josef. Ni vet – han som såldes som slav till Egypten av sina bröder. För att göra en bibelberättelse kort: Det gick trots allt bra för Josef. Han fick tjän t hos farao och fick tt gott liv. När han och bröderna möts igen sker en försoning och Josef säger: ”Ni ville mig ont. Men Gud har vänt det till något gott”. Lilla Thérèse av Lisieux menar att Gud kan använda allt som sker i våra liv till att dra oss närmare sig, om vi tillåter det. Det vi lägger i komposten kan alltså bli något annat. Något som inte belastar. Något gott. Vårt ansvar är att be förbehållslöst att Gud använder allt det som sker i våra liv till att dra oss närmare och närmare Gud.

BRÄNNBART »Låt » oss ta fram och titta på det som bara ska bort. Det som får oss att krokna. Det som får oss att vilja krypa in i det fördolda. Vi säger elaka ord till varandra. Vi handlar också elakt mot varandra. Ibland råkar det bara bli så. Det finn inget uppsåt. Men ibland är det helt medvetet. Tyngden av det vi gjort är belastande och tung att bära. Insikten om vad vi ställt till med kan vilja få oss att gömma oss. Då ska Gud, som rätar böjda ryggar och som ser in i det fördolda, möta dig och ta hand om det som belastar. För Jesu Kristi skull är dina synder förlåtna. Vårt ansvar här handlar om att se vad och till vem ska vi be om förlåtelse.

LYCKA TILL!

SOMMAREN 2022

22am3225_uppslag_29432.indd 7

7

2022-05-18 11:59:13

DOP

Är det rätt att döpa ett barn?

Alla får döpas – åldern spelar ingen roll! Barn, unga och vuxna är alla lika välkomna att döpas. När det gäller barn, både små barn och ungdomar, är det vårdnadshavarna som bestämmer.

Hur ska man tänka med sitt barn? Här är Svenska kyrkans svar.

Källa: svenskakyrkan.se

»Dopet » är en gåva från Gud som många föräldrar vill låta sina barn ta emot, precis som vi vill ge barnen kärlek och värme. Men en del frågar om det är rätt – borde inte barnet själv få bestämma?

Föräldrar vill sina barns bästa

Barn har rätt till andlig utveckling

»Föräldrar » gör avgörande val för sina barn eftersom de vill barnens bästa. När vi döper gör vi det i hopp om att kristen tro och kyrkans sammanhang ska få betydelse för barnet.

Församlingen ska stödja alla döpta och har ett ansvar för att barnet ska få upptäcka vad det har tagit emot i dopet. I Svenska kyrkan är konfirmationen tt tillfälle att upptäcka och utforska dopets gåva.

»Barnkonventionen » är svensk lag. ­Artikel 27 talar om varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

Att föra en trostradition vidare är att ta ansvar för barnens andliga utveckling, men också för de psykiska, moraliska och sociala dimensionerna.

Tillgången till det kristna kulturarvet öppnar valv efter valv mot den existentiella rymden.

Föräldrar kan inte vara neutrala

»Både » de föräldrar som döper sina barn och de som avstår gör ett religiöst val å barnets vägnar.

Staten ska vara religiöst neutral i betydelsen att den behandlar alla lika, oavsett livsåskådning. För oss som enskilda människor finns d t däremot inte någon neutral livsåskådning. Som föräldrar och vuxna varken kan eller behöver vi förhålla oss neutralt till våra barn. Kärleken och barnuppfostran kräver mer.

På samma sätt som barn behöver lära sig andra saker av vuxna, behöver tro förmedlas, fördjupas och mogna. Det sker framför allt i hemmen och i församlingen.

Tron handlar om människosyn och gudsbild, den ger redskap när vi ställs inför svåra val och ger inspiration till ett samhällsengagemang.

Religion är en mänsklig rättighet

»Religions» och övertygelsefrihet tillhör de män­ skliga rättigheterna. Den ger varje människa rätt att ha, byta, eller lämna sin religion eller övertygelse.

Det är en mänsklig rättighet att utöva sin religion eller övertygelse ensam, tillsammans med andra; privat eller offentligt till e empel genom andakt, 8

f­ örkunnelse eller undervisning. Religionsfrihet innebär alltså både rätten att ha en tro och rätten att avvisa den. Både de föräldrar som döper sina barn och de som avstår gör ett religiöst val å barnets vägnar.

I dopet blir barnen kärleksfullt ­berörda av Gud själv och inneslutna i en omsorg som når bortom familj och vänner.

Foto: JOHANNES FRANDSEN

Det är viktigt med kunskap om religion

»Ett » moget ställningstagande för eller emot något underlättas av att veta vad saken handlar om. I fråga om religion kan den som helt saknar kunskap lätt bli ett offer för fanatisk propaganda. unskap och förståelse för trostraditioner kan däremot möjliggöra både ett kritiskt och självkritiskt förhållningssätt till fanatism.

Ett barn som främjas i sin andliga utveckling får verktyg i sitt sökande efter den egna livsmeningen och orienteringen i den skakiga värld vi lever i.

Döp dina barn – de blir kärleksfullt berörda av Gud

»I» Svenska kyrkan vill vi uppmuntra föräldrar att låta döpa sina barn. Vi gör det på uppdrag av Jesus, som sa åt oss att döpa. Vi gör det också för att barnen behöver få tillgång till bönens språk och få kännedom om Bibelns berättelser och persongalleri.

Tillgången till det kristna kulturarvet öppnar valv efter valv mot den existentiella rymden. I dopet blir barnen kärleksfullt berörda av Gud själv och inneslutna i en omsorg som når bortom familj och vänner.

SOMMAREN 2022

22am3225_kronika_29433.indd 8

2022-05-18 11:59:10

PROFILEN KORT OM...

Albert Kraft Ålder: 18 år Bor: Sollentuna Sysselsättning: Studerar estet media och jobbar extra som städare Familj: Mamma, pappa, syster, bror och hunden Rosa

Miljöfrågorna är viktiga för förstagångsväljaren ­Albert Kraft.

Foto: ALICIA XU XIA

ALBERT KRAFT

Förstagångsväljaren ser fram emot att göra skillnad

»» Albert Kraft är 18 år och studerar estet media på gymnasiet Rudbeck i Sollentuna. I år ska han, som så många andra 18- till 21-åringar, rösta i riksdagsvalet för första gången. Något Albert ser fram emot.

– Det ska bli kul. Det känns som att jag kan göra lite mer skillnad med min röst.

NU FÖRBEREDER HAN sig inför

höstens val genom att diskutera politik lite mer än vanligt, kolla partiledardebatterna och genom att göra valkompasser.

– Jag tycker det är viktigt att alla som får rösta lägger sin röst. För mig är miljöfrågan och alla frågor som har med medmänsklighet att göra viktiga.

22am322_profilen_28950.indd 9

På fritiden är Albert aktiv i scouterna och han spelar i band.

Han är inte politiskt engagerad men tycker att politiska frågor är intressanta och han följer aktivistkonton på Instagram och håller sig uppdaterad genom sociala medier.

– Och jag kollar på partiledardebatterna för att sätta mig in i vad varje parti är inriktade på. För det har jag inte jättebra koll på.

Det är därför viktigt för honom vem som är partiledare.

– Ja, partiledaren representerar ju hela partiet, så det kan vara avgörande. Om man följer partiledardebatterna så kommer en

”

partiledare som inte vet vad den håller på med kunna påverka mig negativt och få mig att tycka att det partiet är värre än det kanske är.

ALBERT KRAFT TROR att förstagångsväljare tänker lite annorlunda än de som har röstat tidigare.

– De som har röstat fler gån er har varit med och sett hur varje parti har betett sig innan, så på så vis har de mer erfarenhet av det.

Men de kan också ha fördomar om partiet. Så det är både en fördel och en nackdel att vara förstagångsväljare.

Sofi Kalodimos

ag tycker det är viktigt att alla som J får rösta lägger sin röst SOMMAREN 2022

9

2022-05-18 11:17:40

TEMA

VALFRIH 10

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 10

2022-05-18 11:17:36

HET

Man kan inte välja sin sjukdom.

En diagnos är en diagnos. Men kan man välja att inte vara ett offer för sjukdomen? Kan man välja att inte begränsas av den?

Text: Annelie Larsson Illustration: Robert Hilmersson

”Jag bestämmer – inte min diagnos” SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 11

11

2022-05-18 11:17:38

h TEMA VALFRIHET

är sitter vi. Mitt i 2000-talets glory. Du kan vara exakt den du vill vara – alla är okej. Samhällets officiella klimat talar om för o att alla är sina egna och att beskrivande fack är förlegade. Samtidigt har vi strålkastarljuset på oss och avstamp från normen är inte så enkelt som det verkar. Är det vårt fria samhälle som gör att vi behöver kategorisera och stoppa oss själva och andra i fack för att skapa någon slags kontroll?

E

Foto: GEORGIOS DIMITRIADIS

”

12

nligt psykolog Linda Hellquist handlar det om att vi behöver vissa förställningar för att skapa illusionen om behärskning.

– Ja. I grunden sorterar och kategoriserar vi hela tiden, det är så våra hjärnor försöker skapa ordning i alla intryck som ständigt strömmar mot oss. En slags kontroll i ett perceptuellt kaos, om man så vill, säger hon.

isken, som jag ser det, är att R vi i ett större perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter.

Linda Hellquist, psykolog

Det är naturligtvis en milsvid skillnad mellan olika diagnoser men när det kommer till sjukdomar eller tillstånd följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa. Huruvida man ska genomgå en frivillig

utredning eller inte är en fråga flera v oss ställer oss i dag. Vad medför det för fördelar eller nackdelar?

– En fördel med exempelvis en adhd-diagnos kan vara att förstå sig själv bättre utifrån styrkor och svårigheter, att få en förklaring till det som varit svårt. Även att ta udden av nedvärderande attityder och kommentarer som en person med koncentrationssvårigheter, igångsättningssvårigheter etcetera ofta fått höra, till exempel ”Det är så enkelt, du kan om du vill, sluta vara lat”. En annan fördel kan vara rättig­ heten att få externt stöd, exempelvis hjälp med struktur och eventuell medicinering vid behov. Nackdelar för individen kan vara stigmatisering och risken att reduceras till en diagnos från en pressad omgivning.

Om patienten inte får den hjälp hen behöver, eller ännu värre feldiagnosticeras, så kan förstås diagnosen bli en nackdel även där. Det är ett stort samtalsämne i sig kopplat till den ekonomi och annat som styr vem som får vad inom vården.

L

inda menar också att det på samhällsnivå är en intressant fråga som tål att löpande funderas på, hur mycket fokus lägger vi på individens anpassningar till samhället och hur mycket fokus lägger vi på samhällets anpassning till individen?

– Risken, som jag ser det, är att vi i ett större ­perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter för att vi misslyckas med att anpassa samhället, skola, arbetsplatser och så vidare. Med det sagt så tänker jag ­att arbetet med neuropsykiatriska ­utredningar görs för att kartlägga svårigheter i mötet med ­omgivningen och hitta åtgärder som kan underlätta och hjälpa.

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 12

2022-05-18 11:17:39

E

rika Kits Gölevik var 30 år gammal och befann sig i fritt fall. Hon var nyseparerad, hade två små barn och ägnade varje vaken minut åt att orientera sig i en värld som för henne låg upp och ner.

– Jag mådde så dåligt att jag nära på hade panik.

Jag var överallt och ingenstans, mitt inre var i fullskalig kaos. Jag var inte beredd på vilken grad av dra undan mattan och riv alla väggar jag skulle hamna i. Jag var desperat efter klarhet som på något sätt fanns att finna utanför mig, tt piller att svälja som justerade min verklighet. Jag behövde en förklaring till varför jag inte fick plats i mina känslo , berättar hon.

Adhd låg nära till hands. Erika menar att hon alltid tveklöst dragit åt det hållet. I huvudet går det snabbt tills det inte gör det längre och tankarna förhandlar om utrymme med de projekt som vill genomdrivas.

Men känslorna och livet då? Hur vet man vad som är vad?

– Jag hade möjligtvis fått diagnosen under vilket tillfälle som helst i mitt liv, men där och då var jag desperat att fixa, ta bort d t som inte fick plat . Jag visste inget sätt att arbeta mig igenom det utan ville bara snabbt fixa d t som gjorde ont. Jag var övertygad om att medicin för adhd skulle lösa allt och få mig tillbaka in i livets led. Jag hittade inte in någonstans och all tid gick åt till frenetisk distraktion från mina egna känslor. Jag kunde inte lyssna till vad kroppen sa till mig eftersom jag befann mig i kris och sorg.

Erika fick sin diagnos och hon fick sina pill .

Lösningen uteblev dock. Medicinen visade sig vara svårinställd och beskedet ledde där och då till fler fr -

22am322_tema_28951.indd 13

När det kommer till sjukdomar eller tillstånd ­följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa.

gor än svar. Adhd var för henne inte den riddare i skinande rustning som hon hoppats på.

– Diagnosen som skulle kännas skön, kastade mig i stället in i nya kristankar. Jag lämnade läkarens mottagning med en stödbok som skulle förklara varför man kan ha svårigheter i relationer, på jobbet eller i familjen.

Det enda jag läste var svårigheter. Jag gick från att ha bilden av mig själv som sympatisk medmänniska till en person som hade problem överallt. Det hade sönder min självkänsla och fick mig a t ifrågasätta mig själv, min nutid såväl som mitt förflutna. Har jag vari en jobbig person hela livet utan att veta om det?

H

on är i nästa mening noga med att poängtera att detta är hennes berättelse. Hon vet att just diagnos varit räddningen för många.

– När jag genomgick min utredning var det inte adhd utan sorg som var mitt problem. Mina rötter var upprivna från grunden och jag hade panik. I stället för en neuropsykiatrisk utredning hade jag i det läget behövt någon som sa till mig ”vet du vad? Du har varit med om någonting svårt, vila och ta det lugnt ett tag.

Låt det värka och låt mig hjälpa dig arbeta dig igenom det. Du har det jobbigt nu och det ska vi ta hand om.

Efter vi gjort det ska vi se om det är något kvar som vi kan arbeta med.” Men jag vet också att jag inte var mottaglig för den frågeställningen just då.

Erika understryker också att hon inte ångrar att hon genomgick utredningen, på något vis var det den processen som fick henne a t slå i botten och ta spjärn uppåt igen.

»

SOMMAREN 2022

13

2022-05-18 11:17:40

TEMA VALFRIHET Foto :

Em

ma

W all s

ko

g

Erika

»

”

– Att det blir trängre då man inte passar in är ett samhällsproblem och ligger inte på individen. Ingen av oss är gjorda för att klara det konstanta inflöde v intryck, avtryck och information som vi har i dag. Men har man ett långsammare tempo på insidan fungerar det bättre. När jag accepterade och fann insikt om att jag är en känslig person insåg jag att det var en rikedom att få uppleva, se och känna så mycket som andra missar. Priset jag betalar för det är att jag behöver stänga av ibland.

ag tycker att det finns något J väldigt vackert i att inte göra det till ett problem.

– Jag måste ta mig tid till lugn och ro och stänga ibland. Vad jag däremot inte behöver är stöd att bli någon som bättre passar in i samhällsnormen. Jag tycker att det finns nå ot väldigt vackert i att inte göra det till ett problem utan i stället intressera sig för sig själv och låta den man är ta plats. Om vi gör det en individ i taget kommer vi att rucka på strukturens förklädda budskap om att alla måste vara stöpta i samma form.

J

Jag vill bara varna för att det är lite dimmigt i dag.

Emma inleder vårt möte med att berätta att hon just nu är väldigt trött och påverkad av hjärntumören.

På promenaden med hunden Freja en stund tidigare gav hon allt för att stå kvar på två ben.

– Om jag möter någon då jag är ute och går stör det mitt fokus. Jag har svårt med motorik, balans och perception just nu. Rörelser från omgivningen eller ljud kan få mig att tappa fokus helt. Jag måste ha full koncentration på att sätta den ena foten framför den andra. Det här beror på strålbehandlingen jag fic i februari.

Månaden var september och året var 2011 när blixten slog ner i Emmas liv. Med sig tog den framtidsplanerna om arbete inom internationella relationer i Frankrike, drömmarna om Svenssonlivet i horisonten och studentlivets glada dagar. En yrsel och ett illamående från ingenstans mitt emellan glaset och tallriken hon diskade den där söndagen. Gissningen om att kvällen innan gjorde sig påmind höll inte längre då kroppen började krampa. Hon tog sig till akuten och 48 timmar senare var livet som hon kände det borta. Beskedet om att hon hade en hjärntumör var starten på en resa för överlevnad.

– Den första tiden är ett gytter av ­panikattacker, overklighetskänslor och dödsångest. Jag var 22 år gammal och odödlig. En 22-åring är odödlig tills ­hon sitter där med kniven mot stupen. Jag var bekymmerfri ena dagen för att den andra upp­ leva en mardröm jag inte kunde förhandla mig ur.

Utåt försökte jag hålla humör och hopp uppe, men inombords var det kaos. Det tog två månader innan läkarna kunde presentera en plan och innan jag fic operationstid. Därefter har jag levt med laserpekaren mot huvudet.

E

mmas tumör går inte att ta bort. Flera gånger sedan den första operationen 2011 har man gått in och opererat tumören för att få den att minska eller stanna då den hamnar i oberäkneliga tillväxtfaser. Ingen vet om den ska sova för alltid eller om den ska vakna nästa månad igen.

Som om det inte vore nog kände Emma för några år sedan en knöl i bröstet och nästa mardröm knackade på. Diagnosen var obotlig bröstcancer.

Det är lätt att föreställa sig att livet är svårt under dom ­förutsättningarna, att livskvalitén är hotad och

14

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 14

2022-05-18 11:17:43

”

ag blev vän med ovissheten och J håller mina tankar i nuet.

22am322_tema_28951.indd 15

Emma

tårarna ständiga. Men så är det inte för Emma.

– Det är klart att den första tiden kantades av tankar om att jag stod i början av slutet. Året som följde efter jag blev diagnosticerad med hjärntumör satt så hårt att jag senare förstod att jag utvecklat ptsd (posttraumatiskt stressyndrom). Jag var och är ingen naturlig talang på tuffa levnad villkor. Jag har det bra i dag, mer än bra de fle ta dagar och det har inte kommit av sig själv. Jag har jobbat mig igenom det här och att ändra mindset blev min räddning. Det är jag som bestämmer, inte diagnosen.

Emma började jobba med att lära sig vara i nuet under samtalsterapi. Hon köpte hund, åt mat som stärkte kroppen och såg till att få mycket sömn. Hon blev medveten om vilka tankar hon hade och lärde sig att separera dem från verkliga fakta. Sakta programmerade hon hjärnan att påverka det hon kan och lämna resten. Att aldrig ta ut något i förtid och bli vän med ovissheten.

– Ingen vet något om framtiden men jag har inget att sätta upp mot min morgondag. Jag blev vän med ovissheten och håller mina tankar i nuet. Statistiken säger att man inte blir frisk från min sjukdom – men

statistik är för mig helt oväsentligt. Det säger ingenting om mig som individ i denna situation utan någonting om en grupp. At the end of the day handlar det ändå bara om att hamna på rätt sida de siffrorna och d t vet vi inte vilka som gör förrän vi ändå är framme. Jag lever nu och det enda ansvar jag har är att se till att jag har det så bra som jag bara kan just nu.

F

ör några år sedan testade Emma mindfulness. Hon blev fast direkt och fick y terligare redskap för att behålla sitt fokus i nuet. Hon utbildade sig till instruktör och har sedan dess drivits av motivationen att minska lidande hos andra genom att visa att man kan ta makten över sitt liv och mående oavsett situation.

– Jag väljer hur mitt liv är. Jag kanske drabbas av det här, men är inget offe . Jag väljer hur jag förhåller mig till det och hur jag tänker kring det. Mindfulness är ett sätt för mig att gå från offer till a t göra aktiva val. Jag är glad och lycklig och får ofta kommentarer i exempelvis sociala medier att någon önskar den vore lika stark som jag. Jag har kommit till den här nivån för att jag tagit till mig och använt de redskap som finns för a t träna hjärnan. Det är inte talang det handlar om. Träna din hjärna som du tränar dina muskler och du kan fixa vad än du tår inför.

Min räddning är mitt mindset – jag bestämmer, inte cancern.

SOMMAREN 2022

15

2022-05-18 11:17:45

PORTRÄTTET

Andreas Norlén, riksdagens talman:

Tron är ett ­ankare i tillvaron Talmannen Andreas Norlén har ett av Sveriges fina te ämbeten. ­Samtidigt är han upptagen småbarnspappa. Trots det är tålamod och en känsla för rättvisa något han är känd för – och för fi amöten så klart.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

”

»Förra » sommaren var Andreas Norlén på loppis med sonen Henry och köpte böcker. Damen de handlade av kommenterade att hon noga följde regeringsdramat på teve, när lillgrabben avbröt och sa att ”Jag ska berätta en sak för dig, och det är att när talmannen har talat så kan man sluta lyssna, för det är bara honom man vill höra.” Damen såg lite undrande ut, Andreas avslutade affären och skyndade vidare – Det visade sig senare att en gång när mamma Helena och Henry skulle gå ut och leka, så hade hon sagt att ”vänta lite, jag ska bara höra vad pappa säger här på teve, det är bara honom jag vill höra, sen kan vi gå ut igen”, skrattar Andreas Norlén.

ag har varit lugn sedan jag J var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig.

16

Vi möter talmannen kring ett gigantiskt bord i den så kallade talmanskonferensen, som ligger vägg i vägg med hans kontor i riksdagen – som i sin tur roligt nog ligger vägg i vägg med det som är hans ”riktiga” arbetsrum, där högarna med papper och de utströdda pennorna finns (pu t, mannen är mänsklig). Men det är i talmanskonferensen han tar emot utländska

höjdare, som Tysklands president och kungen av Spanien. Längs med väggarna står vackra blå skinnband med riksdagsprotokoll.

– Huset tillhörde tidigare Riksbanken, och vi tror att man ställde ut myntsamlingen i det här rummet, berättar han.

Andreas Norléns historiska intresse får mycket näring här, och han visar sig vara full av historier. Han berättar om tidigare talmän, och hur en medlem av kungafamiljen på 1700-talet lämnade in en klocka i pant till Riksbanken. Den löstes aldrig ut, utan står på hans kontor och går.

– Urverket kommer från London och måste dras upp en gång i veckan, som tur är kan man ställa in det på ”silent.” Men klockan kan användas som en påminnelse om att det är viktigt att betala sina skulder, påpekar han.

NÄR ANDREAS NORLÉN valdes till talman hösten 2018 var han ett ganska okänt namn. Talmansuppdraget är det näst fina te i rang i Sverige, efter kungen och före statsministern. Han var tidigare en stridbar moderat som ivrigt slogs för sina ståndpunkter, och trodde kanske att han skulle sakna det, men det nya jobbet visade sig vara än mer utmanande. För samma höst skulle det ta 134 dagar, sju talmansrundor och hot om nyval för att få ihop en regering.

»

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 16

2022-05-18 11:17:51

I det här rummet har mycket sagts i förtroende. Det var här de numer berömda kafferepen och regeringssamtalen med okuvliga partiledare pågick.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 17

17

2022-05-18 11:18:01

PORTRÄTTET »

Den hösten kom Andreas Norlén också att bli folkkär – för sina fikam ten, sin fallenhet för att citera poeter som Karin Boye och Johan Ludvig Runeberg, och sina pedagogiska förklaringar av hur landet fungerar. Han blev också känd för sitt tålamod och sin känsla för rättvisa.

– Jag har varit lugn sedan jag var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig. Sedan försöker jag ge mig själv tid att refle tera innan jag agerar. Jag strävar efter att vara omtänksam, genomtänkt och att göra det jag bedömer är det rätta i varje situation. Om jag lyckas eller inte får andra bedöma.

3

dikter från själen – talmannen tipsar »» Döden betyder ingenting av Henry Scott Holland. 2020 bjöd

­ rkebiskopen in till en minnesgudstjänst för att hedra pandemins offer, ä då höll jag ett tal där jag läste delar av den dikten. »» En vänlig grönskas rika dräkt, särskilt vers 4 och 5. Sommarpsalm med text av von Carl David von Wirsen. »» The hill we climb av Amanda Gorman. Dikten som lästes vid Bidens ­presidentinstallation.

Foto: AP/TT

Och vad gör dig heligt förbannad?

– Jag blir sällan riktigt arg. Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen, vilken jag påminns om ibland, som när vi nyligen mindes såväl Emerich Roths som Fadime Sahindals bortgång.

Andreas Norlén växte upp som ensambarn i östgötska Ödeshög, där han också var med i scouterna.

Redan som barn var han något av en estradör, ”man måste nog ha det i sig för att bli politiker.” Föräldrarna skiljde sig när Andreas Norlén var 12 år, varefter han bodde med sin mamma, numera tidningsdrottning.

”

ag blir sällan riktigt arg.

J Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen.

– Mamma har präglat mig i hög grad. Hon lärde mig mycket om arbetsmoral, att man ska göra rätt för sig och anstränga sig så att saker blir bra. Pappa, som är ekonom, lärde mig vikten av att ha ordning och reda på sin ekonomi. Nu låter allt det här väldigt lutherskt, haha, men vi har haft mycket roligt tillsammans också.

När kom tron in i ditt liv?

– Det är svårt att sätta fingr t på en exakt tidpunkt, men jag skulle säga att det var när jag konfirmerad mig. Det var betydligt vanligare att konfirmera sig p 1980-talet, nästan alla i klassen deltog, men jag var en av dem som tyckte att det var intressant och utvecklande att fundera över livets stora frågor.

Så tron kommer alltså inte hemifrån?

– Nej, inte på det sättet.

Han är medlem i Svenska kyrkan, och säger att han är ”en av de medlemmar som faktiskt tror på budskapet.” Men han understryker att han av olika skäl alltid har varit ganska privat med den här typen av frågor – privat med sin tro.

– Tron är ett ankare i tillvaron, en vardagstrygghet och naturlig del av mitt liv, som jag inte har grubblat särskilt mycket över.

Hur tar den sig uttryck?

– Framförallt i form av bön, det är ett bra sätt att refle tera på. Jag är ingen flitig gud tjänstbesökare, 18

KORT OM...

Andreas Norlén Ålder: 48.

Familj: Hustrun Helena, sonen Henry, 5 och katten Bessie.

Bor: Norrköping.

Gör: Riksdagens talman.

Bakgrund: Tog juristexamen vid Stockholms universitet 2000, och blev doktor i affärsjuridik vid Linköpings universitet 2004.

inte för att jag har något emot gudstjänster, utan mer för att vi har ett litet barn hemma. Det är mycket annat som behöver göras, och tiden räcker inte alltid till.

Han tror också att andlighet har en viktig roll att spela även i dagens samhälle.

– Det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, men jag tror att människor överallt och i alla tider har refle terat över de existentiella frågorna: Vad är meningen med livet? Varför är vi här? Hur kan vi se skillnad mellan gott och ont? Jag tror att de frågorna är viktiga än i dag, sedan kan det skilja hur man söker svaren.

DEN ANDRA TRYGGA grundstenen i hans liv är den egna

lilla familjen, trion hemma i Norrköping. De kom in ganska sent i hans liv. Andreas Norlén blev sambo vid 38.

– Jag hade ganska mycket att göra under ett antal år av mitt liv. Nu är jag glad för att jag väntade, för annars hade jag ju inte träffat ju t Helena.

Kärleken är uppenbar när hustrun kommer på tal.

Paret träffades via nät t och pratade i telefon fler gånger innan de till slut sågs. Det blev en ganska dråplig dejt, vilket han berättade om i Söndagsintervjun i P1. De träffades i Nässj , mitt emellan deras respektive hemorter, där den romantiska italienska restaurang han trodde sig ha bokat bord på visade sig vara ett pizzahak, bara för att efter middagen hamna mitt i ett EPA-traktor-rally. Men det hindrade inte förälskelsen.

– Vi kände tidigt att vi hade en särskild samhörighet, vilket också bekräftades när vi träffades för ta gången. Hon är en väldigt kärleksfull person, med stor humor.

Vi känner till Andreas Norlén som talman, men hans vardagsliv vet vi ganska lite om, förutom att han ibland lägger upp mat-bilder på Instagram.

– Helena lagar nästan all mat, och ibland säger hon att jag inte ens vet vad en dammsugare är, men det kan härmed dementeras för dammsugare är en av mina favoriter, skojar han och håller upp en grön kaka för fotografen.

– När Helena lagar mat så leker jag gärna med ­Henry. Vi har väldigt roligt ihop, och jag är ganska bra på att göra olika röster och roller. Just nu är han inne på dinosaurier, säger Andreas och börjar ­berätta om quetzalcoatlus, den största flygand ­varelsen som funnits på jorden, stor som ett stridsflygplan

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 18

2022-05-18 11:18:02

Anders Norlén strävar efter att göra det han bedömer är det rätta i varje situation. ”Om jag lyckas eller inte får andra bedöma”, säger han.

Du har tidigare både skrivit och pratat om familjen som en grundläggande byggsten i samhället, och vikten av att hålla ihop äktenskapet. Berätta.

– Här måste jag börja med att säga att jag verkligen inte vill recensera hur andra människor väljer att leva sina liv, och att det finns många tillfällen då d t är rätt och rimligt att gå skilda vägar. Men min poäng är att har man valt att gifta sig, så har man också sagt att det vi har tillsammans är värdefullt och värt att kämpa för. Livet är jobbigt ibland, man möter både yttre påfrestningar och inre slitningar, och då tror jag det är viktigt att man inte ger upp för lätt utan går tillbaka och tänker på det som gjorde att man en gång valde att gifta sig, säger han och tillägger: – Jag vill verkligen kämpa för mitt äktenskap med Helena, och ser framför mig att vi ska leva tillsammans resten av livet eftersom hon är den person jag älskar.

Och vad är din svaghet som förälder?

– Jag kan vara lite för snäll och ge efter för lätt.

Henry är duktig på att argumentera för sin sak, vilket i grunden är positivt, och jag är övertalningsbar om det finns oda argument. En gång frågade han sin mamma om hon kom ihåg att hon lovat honom en glass varje dag hela veckan. När hon svarade ”nej”, sa han ”men du har ju ganska dåligt minne.” Det argumentet flög dock inte ri tigt.

Så vad är mest tålamodsprövande, en utdragen ­regeringsbildning eller en trotsig femåring?

– Jag vill inte dra den jämförelsen för långt, men under regeringsbildningen blev jag aldrig så irriterad att jag tappade humöret. Det har jag gjort som pappa vid enstaka tillfällen.

Ja, även om han innehar har ett av landets fina te uppdrag, så är det tydligt när han pratar om familjen att livets fina te uppdrag ändå att följa en liten människas utveckling.

– Men Henry har också lärt mig om livet. Jag hoppas och tror att jag varit en hänsynsfull människa även tidigare, men det blir på en helt annan nivå när du får en person som är beroende av dig.

­Fikamötena under de utdragna talmansrundorna 2018 ­gjorde ­Andreas Norlén folkkär. Dammsugaren är en av hans favoriter på kakfatet.

Du bor i Norrköping, jobbar i Stockholm och har en del kvällsuppdrag därtill – allt detta under småbarnsåren som kan vara stressiga som de här. Så vad gör ni för att hålla i kärleken?

– Det viktigaste vi gör är att prata. Vi försöker sitta ner och prata varje dag, bara hon och jag. Jag tror det är viktigt att man tar sig tid att vara vuxna tillsammans även när man har barn. Sedan har vi väldigt roligt tillsammans och skrattar ofta. Det är också något som binder oss samman.

Innan vi avrundar måste vi ta upp det faktum att det är valår igen. Tillbaka där han började som talman alltså. Så vad ser han fram emot och bävar inför nu?

– Vi har ett delvis nytt politiskt landskap, och jag tror att både media och väljarna under valrörelsen kommer att vilja veta hur partierna och partiledarna ser på regeringsfrågan, vilka alternativ man förordar.

Så den här gången kommer partiledarna att vara mer förberedda när det blir dags för samtal, säger han och tillägger: – Sedan är det inte säkert att jag får leda de samtalen. Det första en nyvald riksdag gör är att välja sig en talman, den sittande eller någon annan.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 19

19

2022-05-18 11:18:16

LIVSBERÄTTELSEN

Familj på flykt Den 12 februari i år kom Ivan Sovych till Sverige för att jobba som takläggare. Tolv dagar senare invaderade Ryssland hans hemland Ukraina.

Kvar där fanns frun Iryna och deras femåriga dotter Victoria.

Text: Sofie alodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Jag » träffar van, Iryna och lilla Victoria utanför domkyrkan i Strängnäs. Solen värmer, kyrkklockorna klämtar och Victoria har spring i benen. Strängnäs är familjens hemstad nu. Det är här de har landat när oron hemma i Ukraina är för stor. De bor tillfälligt hos vänner och letar efter något mer långvarigt. För än så länge vet de inte hur länge de blir kvar i Sverige.

Konfli ten mellan länderna hade pågått i åtta år när Ryssland invaderade Ukraina. Mamma Iryna och femåriga Victoria levde då som en helt vanlig familj i staden Ternopil i Ukraina. Pappa Ivan var

tillfälligt i Sverige och jobbade, som han gjort så många gånger förut. Men att vara åtskilda när kriget kom var något nytt.

– Jag var väldigt rädd. Jag var ju aldrig under någon attack, men jag förstod att det var krig, människor dog. Det var galet! Och min familj var kvar i landet, säger Ivan Sovych.

BILKÖERNA UT UR Ukraina var

milslånga och för att ta sig från Ternopil tog det många timmar.

Ivan ville förenas med sin familj, men rådde dem att stanna lite till.

– De första dagarna var fruktansvärda. Min familj var kvar

e första dagarna var fruktansvärda. Min D familj var kvar i Ukraina och Ryssland började attackera.

20

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 20

2022-05-18 11:17:34

Pappa och dotter kan leka i solen igen efter att ha återförenats i Sverige.

i Ukraina och Ryssland började attackera i nästan alla städer runt om i landet. Vi var så rädda. Men jag sa att det inte var någon idé att fly ju t då. Det var köer på 36 timmar för att komma ut ur städerna och min fru hade ingen bil. Det skulle krävas en enorm styrka och vara väldigt farligt för henne och min dotter att fly ju t då.

Det sattes in direktbussar mellan Ternopil och Krakow och tillsammans flydde Iryna oc Victoria till Polen för att ta sig vidare till Sverige. Ivan mötte upp i Krakow och därifrån flög de til Malmö, tog tåget till Norrköping och sedan vidare till Strängnäs.

Familjen känner sig trygg i Sverige. Men det finns en längtan he och det är en avvägning för Ivan.

– För mig är det tufft a t se vad som pågår. Mitt hjärta blöder! Å ena sidan vill jag stanna med min familj här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis. Jag frågar mig själv ”vad kan jag göra?”

Iryna, Ivan och Victoria Sovych har funnit en ­fristad i Strängnäs efter att kriget bröt ut i Ukraina.

NÄR VI SES den här dagen i slutet

av april hoppas Ivan att kriget ska ta slut inom kort. Han pratar om att antingen Ryssland eller Ukraina kommer vinna striderna i Donbas och efter det kanske det kan lugna sig, trots att konfli ten kommer att finnas kva . Då kanske de kan åka hem igen. Och han tänker då att han kan hjälpa till att bygga upp sitt hemland på nytt.

– Alla med militär erfarenhet ska ut i krig . Jag har inte militär erfarenhet så jag stannar kvar i Sverige. Men jag har två händer, så om jag kommer till Ukrai-

na så kommer jag nog också få ett vapen i min hand.Men om kriget slutar så kommer vi behöva många människor som jobbar på plats med att bygga upp landet igen. Mura väggar, rengöra och så vidare.

När jag pratar med Ivan så pratar vi på engelska, men ibland skiftar han över till svenska. Hans modersmål är ukrainska, men han pratar också ryska.

– Jag har aldrig studerat ryska men kan prata det flytande. ag föddes 1984 och då var tv-program, filmer och musik på rysk för Ukraina tillhörde Sovjetunionen. Det mesta var på ryska, så jag lärde mig.

För honom är det både en positiv och en negativ kunskap.

– Vissa politiker säger att vi är som samma land, Ryssland och Ukraina, för att vi har ett gemen-

PRATA KRIG MED BARN »» Rädda barnen har tagit fram en checklista för

hur man på bästa sätt pratar med barnen om kriget i Ukraina. Den handlar om att ta barnen på allvar, att vara lugn och konkret, att ge hoppfull information, att prata om vikten av att man inte ska tro på allt man ser och läser i sociala medier och att inte ha vuxna samtal om kriget inför barnen. »» Mustafas mustascher – flykten från landet av sand är en bilderbok för barn mellan 6 och 9 år och ett enkelt sätt att prata med barn om krig.

Mustafas mustascher, handlar om musen Mustafa i Landet av sand som måste fly för att landet

blir ockuperat. Den grundar sig i Naeef Almezels berättelse om hans flykt från Syrien. »» På svt’s Lilla aktuellt förklaras pedagogiskt och bra vad som händer i Ukraina och varför. Man pratar om krig utan att skrämmas, men svarar tydligt på barnens oro och tankar. »» Kry.se har en enkel sida om att prata om krig med barn. De trycker på att ärligheten är viktig och att validering av barnens känslor och oro är nödvändig.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 21

21

2022-05-18 11:17:37

LIVSBERÄTTELSEN

”Hon är aldrig rädd för något, min ­dotter”, säger Ivan Sovych om femåriga Victoria.

”

ena sidan vill jag stanna med min familj Å här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis.

»

samt språk. Men det är inte sant.

Det är som att man skulle säga att du och jag kom från samma land för att vi just nu kommunicerar på engelska. Men det är ju inte sant!

Den sortens propaganda påverkar vissa i Europa och det är inte lätt att förstå om man inte har hela historien.

IVAN ÄR TACKSAM för att så många

länder i Europa hjälper Ukraina att kämpa mot Rysslands attacker så att landet kan jobba för att åter igen få fred.

– Många länder i Europa vet hur det är. Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Polen och alla länder runt Ryssland vet hur det är i Ryssland och hur det är att kämpa för frihet. Även många unga ryssar tycker att det som sker nu är fel.

De skäms över det som händer.

22

I ryska medier påstår man att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är nazist, nationalist och fascist. Och Ivan har träffat rys ar i Sverige som också tror på den missinformationen. De anser att Zelenskyj ska ge sig och gå med på Vladimir Putins villkor.

– Det som Putin har gjort är katastrofalt. Han har förstört ländernas relation för all framtid.

Men jag hoppas att det blir bättre för våra barn. Och jag hoppas att vi kan lämna under fred.

Men vi vill lämna på våra egna villkor.

Kvar i Ukraina är Ivans och Irynas föräldrar och syskon. Det är oroande och viljan att hjälpa dem är stor. Samtidigt så är det för tillfället lugnt på de platser i landet där de bor. Och det lugnar något.

– Krig är alltid kris, död och

Saknaden ­efter hemlandet är stor, kvar i Ukraina finns Irynas föräldrar och syskon.

förstörelse. Inget gott händer av krig. Men nu är det såhär och vi har inget val. Det är för sent att gå tillbaka till hur det var innan, säger Ivan.

DET ÄR INGEN slump att jag träffa familjen Sovych utanför Strängnäs domkyrka. Det är en kristen familj och de känner sig hemma i församlingens gudstjänster och har fått ett fint bem tande över kaff och lek i församlingslokalen.

– Kyrkan är speciell för mig och Svenska kyrkans predikningar påminner mycket om upplägget i Nyapostliska kyrkan, som jag tillhör, säger Ivan.

Vi avbryts i vårt samtal då Victoria har hittat en humla, som har landat på marken framför oss. Hon pratar med den och börjar klappa den. Ivan ser på henne och skrattar.

– Hon är aldrig rädd för något, min dotter.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 22

2022-05-18 11:17:42

HÅLLBARHET

SKAMFYLLT RESVAL Flyg skapar klimatskuld

Det värsta vi kan göra per timme, när det gäller klimatet, är att sitta i ett flygplan berä tar Mats Björsell.

– Att flyga är tt väldigt effe tivt sätt att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

Flyger du 200 mil på två timmar, till södra Europa, så har du egentligen förbrukat ditt klimatutrymme för det året. Om man tänker på att vi ska ner på kanske ett ton koldioxid per person och år.

Vad krävs då för att komma dit?

När pandemin lättar och solen lockar börjar många av oss att planera semestrar utomlands.

Vi längtar efter varma stränder och kaffe på uteserveringar i sydeuropeiska städer. Samtidigt vet vi att miljön inte mår bra av ännu en flygresa. Men ska ansvaret för att minska utsläppen verkligen ligga på oss, som privatpersoner?

– Man får lite olika svar beroende på vem man pratar med, även om den man frågar jobbar med klimatfrågor. Men jag tror att de allra fle ta är med på att man måste jobba gemensamt. Staten ska genom olika styrmedel påverka det här men individer har också ett ansvar, säger Mats Björsell, som är miljöekonom på Naturvårdsverket.

INNAN PANDEMIN VAR 80 procent av vårt flygande privatresor oc 20 procent arbetsrelaterade. Mats Björsell tror nu att skillnaden är ännu större, eftersom man under de 2,5 senaste åren har lärt sig att det går alldeles utmärkt att hålla digitala möten.

– Man kan säga att 80 procent av världens befolkning aldrig har suttit i ett flygplan. De som fl er en gång vart femte år ska inte ha dåligt samvete för det. Men det finns en väldigt liten grup , som

”

En enda flygresa till södra Europa förbrukar ditt klimatutrymme för ett år. FOTO: GETTY

har gott om pengar och tycker att det är jättekul att flyga till London Rom och så vidare över en långhelg och gör det en gång i månaden eller varannan vecka. Det finns absurda e empel på det här.

Och de bygger naturligtvis upp en enorm klimatskuld.

tt flyga är ett väldigt effektivt sätt A att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

22am322_hallbarhet_28954.indd 23

VISSTE DU ATT…

»» Företaget

Heart aerospace i Göteborg utvecklar elfl gplan.

2026 lanserar de sitt fl gplan ES-19. Det rymmer 19 passagerare och kommer kunna fl ga 400 kilometer.

– En ökad insikt om klimatförändringarna. Man vet att det är allvarligt men man har inte förstått hur allvarligt. Så är det i ännu högre grad i de fle ta andra länder, vilket inte är konstigt. Tar du de fattiga delarna av världen så har de de dagliga problemen att försöka lösa, säger Mats.

Om vi enbart tittar på CO2 så är fly ets utsläpp globalt cirka tre procent. Men Mats Björsell berättar att den totala klimatpåverkan är större än så och det beror på något som kallas höghöjdseffe ten, som sker när man släpper ut avgaser på över 9 000 meter.

De avgaserna ger en ökad klimatpåverkan, framförallt genom kondensdimmorna.

– Det bildas ett värmande moln, ett täcke som gör att vi kan räkna med att klimatpåverkan är dubbelt så stor. Det gör att påverkan i dag från fly et är kanske sex procent av den total klimatpåverkan. På sätt och vis är det bra, för det gör det enkelt att halvera de verkliga klimateffe terna.

MÅNGA HOPPAS ATT tekniken ska göra att vi kan fortsätta flyga i samma takt. Men tekniken går inte lika snabbt framåt som miljöpåverkan går utför. I flygbranschen förlita man sig på biodrivmedel för att komma ifrån koldioxid­utsläppen.

Men det är inte tillräckligt.

Det Mats Björsell nu hoppas på är att det ska forskas mer på förnybara bränslen, som elektrobränslen eller vätgasflyg, och p ny teknik. Och det är på gång, även om det går långsamt.

Sofi Kalodimos SOMMAREN 2022

23

2022-05-18 11:17:35

5

BOKTIPSET

BÖCKER MED BRIST PÅ VALFRIHET

Med karaktärer som ofrivilligt hamnar på platser i livet och ­världen tar dessa boktips oss med i berättelser om att inte ha några val.

Text: Sofie alodimos

Löpa varg Kerstin Ekman Albert Bonniers Förlag

VISSTE DU ATT…

»» Enligt Nuckans hjärtespalt Malin Lindroth Norstedts

»Nuckan » går in som rådgivare till tidningarnas relations- och frågespalter.

Hon svarar på frågor om att återfå gamla kärleksrelationer, om svek, sexuella besvikelser och svartsjuka.

Och hon gör det i rollen som den ofrivilliga nuckan, den som inte haft valet, men ändå hamnat i ensamhet. Svaren blir annorlunda än i relationscoachernas och sexologernas frågespalter. Nuckans svar är rakare, rappare och med en annan ingång. Intentionen är att frångå tvåsamhetsnormen, men effe ten blir för mig något annat. I varje svar läser jag mellan raderna ord av bitterhet och överlägsenhet. Malin Lindroth fick tt stort genomslag med boken Nuckan, där hon lyfte ordet nucka och gjorde det starkt och självständigt. I denna fristående uppföljare ser man också det tunga och negativa med att leva i ensamhet.

­ iftarens guide L till galaxen så är en handduk det mest användbara objektet för en galaktisk liftare. Den fungerar både värmande, som sköld och som vapen.

Liftarens guide till galaxen Douglas Adams B Wahlströms

»Den » brittiska mannen Arthur Dents hus ska rivas eftersom man på platsen ska bygga en genomfartsled. Han är förkrossad, men övertalas ändå av sin vän Ford Prefect att följa med på puben. Väl där meddelar Ford Prefect att jordens undergång bara är några minuter bort och att han själv är en utomjording som ska hjälpa Arthur att lämna jorden innan det är för sent. Tillsammans beger dig sig ut på ett äventyr i rymden där de träffar trevliga och fula vogoner, galaxens president Zaphod Beeblebrox och där Arthur får veta att människan bara var den tredje smartaste varelsen på planeten jorden.

Liftarens guide till galaxen är den första av sex böcker i den klassiska, humoristiska trilogin av Douglas Adams.

24

»En » varghane rör sig i skogarna i närheten av Ulf och hans fru Ingas stuga.

Ulf har länge varit jaktlagets ledare men nu är han undanskuffad v yngre, starkare och mer jaktgalna män. När han på sin 70-årsdag ser den mäktiga varghanen men gulgrå päls och ljusa ögon så fylls han av en vördnad till djuret och till naturen. Han behåller synen som sin hemlighet och beslutar sig för att se till att djuret ska få leva. Jaktlagets varghat växer när de får veta att vargen strövar omkring i markerna och de beslutar sig för att döda. Löpa varg handlar kanske främst om Ulfs minnen och hans känslor för att åldras. Men också om relationen till frun Inga och till naturen.

Små dygder Natalia Ginzburg Albert Bonniers Förlag

»Små » dygder är elva essäer skrivna mellan 1944 och 1962. De bildar en överblick över Natalia Ginzburgs liv som mamma, vän, hustru och journalist. Läsaren får göra djupdykningar i hennes kärlek till det skrivna ordet och magin i att sätta samman ord för första gången. De tidiga essäerna är skrivna på den italienska landsbygden där författaren levde i exil, från den faschistiska regimen, tillsammans med sin familj. De senare utspelar sig i London där Natalia bodde under några år tillsammans med en extrem hemlängtan. Texterna är mer resonerande och praktiska än filosofiska. en åh vad de är vackra, tänkvärda och poetiska!

Sockerormen Karin Smirnoff Roman Polaris

Karin Smirnoff, författare.

»Agnes » minns saker från när hon ännu inte kunde gå. Hon minns hur hon och råttan i hörnet delade på smulorna och hur Anitamamman har blivit frisk och kommit hem igen och hur då allting är mycket sämre. Agnes är två år när hon sätter sig vid ett piano och kan spela för första gången. Hon är ett underbarn och för det blir hon straffad v Anita­mamman. Men hon har sin vän Kristian, som också han är ett underbarn. Tillsammans får de lära sig musik av den före detta världsartisten Frank Leide. Han älskar verkligen barn. Men han älskar barn för mycket. Sockerormen handlar om Agnes som far illa genom hela barndomen utan någon möjlighet att ta sig någon annanstans. Men den handlar också om styrkan i vänskap och om kärleken till musiken.

SOMMAREN 2022

22am322_boktipset_28955.indd 24

2022-05-18 11:17:35

BARN OCH UNGA »» Texten är skriven av vår volontär I­ sabelle Ek.

VOLONTÄR PÅ UPPDRAG

Kyrkan blev min trygga punkt

N

är jag var 14 år gammal så var livet inte helt lätt. Att ta sig igenom tonåren är egentligen inte helt lätt för någon, men när man har lite extra tyngd i bagaget så blir det ännu svårare att bära det. Medan de fle ta ungdomar i min hemstad var präglade av sport och andra fritidsaktiviteter så var jag präglad av psykisk ohälsa och en kronisk ledsjukdom. Det var inte enkelt att balansera upp livet då jag förväntades att leva som en ”normal” person när jag samtidigt kämpade med både den fysiska och psykiska smärtan. Det var ingen som förstod hur svårt det var att kunna fokusera på det vardagliga livet när allt föll ihop inom mig. Allt var så tydligt, för när utseendet och funktionen av en ”normal” person enligt samhällets stereotyper inte finns dä , så blir det extremt svårt att finn sin väg. Det glada och pigga barnet hade förvandlats till en vilsen själ, på jakt efter framtidstro och tron på sig själv.

VÄNDNINGEN I ALLT detta var dagen

Dörren in till kyrkan står alltid öppen.

Du är varmt välkommen in.

Foto: MAGNUS ARONSON

22am3225_ensiding_29435.indd 25

lelse var, men efter ett samtal med kyrkoherden i min hemförsamling visste jag att det var min. Strax därefter dök möjligheten att söka som ung volontär till Svenska kyrkan i Boden upp, och jag tog den. Sen jag började jobba som volontär här återkom känslan jag fick efter varj konfirmation ­läger tillbaka. Att detta är vad jag vill göra och att det är här jag hör hemma.

MIN TID SOM volontär är slut, och

den erfarenhet jag har fått med mig är större än vad jag någonsin hade trott att jag skulle få. Alla människor jag mött, stora som små, har lärt mig någonting. Att få se så många olika verksamheter och yrken inom kyrkan har inte bara stärkt mig som person, utan även min kallelse att fortsätta ta plats och ge tillbaka av det som gjort mig till den jag är i dag. Jag vill vara med och fortsätta bibehålla den gemenskap och trygga punkt Svenska kyrkan var för den vilsna 14-åriga Isabelle, och ge andra vilsna själar samma känsla.

För oavsett vem man är, vart man kommer ifrån, eller vad man bär med i bagaget, så är man välkommen hit.

DET VAR FÖR ungefär ett år sedan som jag började känna en kallelse att jobba inom Svenska kyrkan, efter att ha arbetat på konfirm tionsläger på ett eller annat sätt i några år. Då visste jag inte vad kal-

Isabelle Ek

volontär i Boden Foto: GETTY

då brevet om konfirmation låg brevlådan. Till en början var jag osäker, då jag inte var troende och aldrig frivilligt hade satt foten på

kyrklig mark. Men efter att positiva erfarenheter hade framförts från nära och kära, så bestämde jag mig för att bege mig ut på ett 10 dagar långt läger, vilket blev en mycket större upplevelse och en mer lärorik tid än vad jag någonsin hade kunnat tänka mig. Jag fick l v att utveckla mig själv och min tro på egen hand med hjälp av lite vägledning. Det grundlade en säkerhet inom mig som aldrig skulle försvinna, utan snarare fortsätta att utvecklas genom den gemenskap och det stöd jag fic genom Svenska kyrkans Unga, som jag valde att gå med i efter konfirmationen. Där fick jag lä mig att ingen baserade mitt värde på min sjukdom eller det jag bär inom mig, hur jag ser ut eller vad jag vill bli när jag blir stor. Jag var välkommen för just den jag var, och det var nog för att den vilsna tonåringen skulle finna hop . Tro, hopp, kärlek och en gemenskap som för evigt kommer att bära upp det som tynger i mitt bagage.

SOMMAREN 2022

25

2022-05-18 11:59:23

REPORTAGET VAD? Aktiviteterna i Bredåkers kyrka ökar.

Fyra damer berättar gärna om vad som händer nu – och vad som hände förr.

Damer med koll på kyrkan Text: Johan E Skoglund Foto: Camilla Arvidsson

12 juni

»» Mopedguds-

Foto: GETTY

tjänst i Bredåkers kyrka.

26

»Det » är en strålande solig vårvinterdag när Kyrkfönstret hälsar på i Bredåkers kyrka. Här finns tr pratglada damer på plats. Fyra om vi räknar med diakoniassistent Karin Sandling, som håller i träffen från Svenska kyrkans sida.

Ansvaret för verksamheten i Bredåkers kyrka delas mellan arbetslagen i Mikaelskyrkan och Edefors kyrka. I dag har Karin åkt hit från Harads. På morgonen hade hon hand om Liten och stor, en välbesökt verksamhet för mindre barn och deras föräldrar. Även familjer som inte är från Bredåker brukar dyka upp. Utfly tade eller sådana som har en annan koppling till byn. Barnen får leka medan föräldrarna kan utbyta erfarenheter. Man sjunger tillsammans och Karin har både gitarr och kastanjetter att ackompanjera med. I dag dök det upp sex barn med sina föräldrar.

MEN NU PÅ eftermiddagen är det dags för Måndagsträffen för da lediga. Karin läser den refle terande texten Allting har sin tid och sedan följer ett samtal där högt

och lågt diskuteras på ett otvunget sätt. Världsläget blandas med det senaste som hänt i byn. Till kaff t smakar det gott med nygjorda ostsmörgåsar och minisemlor.

Det brukar även blir sittgympa vid dessa träffa .

Många av de närvarande är infödda i bygden, och svarar vant på alla våra frågor om kyrkan och dess historia. Alla som är daglediga är välkomna. Vid första träffe kom 15 besökare, både kvinnor och män.

EN KVÄLL I månaden hålls en barngrupp för barn från sex års ålder upp till sjätte klass i kyrkan. Församlingspedagog Helena Mörk från Mikaelskyrkan, som håller i det hela, berättar att det brukar komma ungefär 12 barn varje gång.

– Vi pysslar, leker, fikar och ha samling kring något aktuellt tema.

Barnen tycker att det är roligt att komma, och att de får träffa va andra, oss och pyssla tillsammans, säger hon.

– De är alltid ivriga att se vad det är för pyssel och återkommer varje gång vi träffa . Inför julen hade vi en pysselkväll för både barn

och föräldrar med julgröt, säger Helena.

– Barnen här i byn går i olika skolor så detta är ett utmärkt tillfälle för dem att träffa , säger en av våra pratglada damer när barngruppen förs på tal under vårt besök i kyrkan.

UNDER 1960-TALET började Över­­luleå församling bedriva ungdoms­verksamhet och fir gudstjänster i Bredåker. Det fanns ingen egen lokal, utan matsalen i Norra Bredåkers skola användes.

1968 byggdes kyrkobyggnaden, då som församlingsgård. 1996 blev det en kyrka. Då tog några Bredåkersbor initiativet till att bidra med material och uppföra klockstapeln som står utanför kyrkan. Kyrkans orgel byggdes i slutet av 1800-talet av kantorn i Överluleå kyrka, N.O. Alm. En man i Bredåker som hade den i sin ägo skänkte den till församlingsgården 1968.

– Du kan väl spela lite så vi får höra hur den låter, ber damerna, när vi pratar om orgeln och dess historia.

Och Karin Sandling är inte nödbedd. Hon spelar några välkända

SOMMAREN 2022

22am3225_intervju_29436.indd 26

2022-05-18 11:59:23

Damerna på Måndagsträffen berättar glatt om Bredåkers kyrka, både förr och nu.

psalmer på den fina, lilla or eln.

Byggnaden är ljus och det höga taket i kyrkorummet ger gott om plats för pipornas ljud att stråla ut.

Det finns tan egångar om att starta upp en kör. Här har tidigare funnits en kör som uppträtt bland annat vid skolavslutningar, vet våra orakel vid kaffebord t att förtälja. Liksom att det tidigare har varit ungdomsverk­samhet på kyrkans över­våning, där det bland annat spelats pingis.

Altartavlan i kyrkorummet är målad på trä av en norsk konstnär vars namn är okänt.

Kyrkan i Bredåker byggdes ursprungligen som en församlingsgård och invigdes 22 september 1968.

Foto: SVENSKA

KYRKAN BODEN

Till kaffet bjöd Karin ­damerna på ost- och skinksmörgåsar och minisemlor.

I KYRKAN HAR det förrättats både dop, bröllop och begravningar. Här finns plats och ru för livets alla skeenden. Det har hållits gudstjänst på första advent, jul och påsk. När kyrkans personal började fundera på att starta upp mer regelbunden verksamhet här igen bjöds Bredåkersborna själva in för att få komma med synpunkter på vad de ville ha för verksamhet i kyrkan.

Inför sommaren kommer kyrkans vaktmästare att fixa i ordnin både inne och ute runtom kyrkan.

De ska klippa buskar och röja undan, lyfta den lilla bodan, och reparera både små och lite större saker. Våra damer har flera tip och idéer på saker som behöver göras.

Tidigare har det hållits snöskotergudstjänster anordnade av ­bygdens aktiva föreningsliv, men i sommar blir det mopedgudstjänst.

När vi får sitta med och höra dessa damer berätta om förr och nu inser man snabbt hur viktig kyrkan är för en by som Bredåker och dess invånare. Det har skett en nystart med verksamhet som är här för att stanna.

SOMMAREN 2022

22am3225_intervju_29436.indd 27

27

2022-05-18 11:59:25

KYRKOGÅRD

Gravstenen måste vara säker

Gravrättsinnehavare sökes – kontakta oss

»En » liggande gravsten är väldigt sällan vandaliserad, utan helt enkelt nedlagd av säkerhetsskäl.

Kyrkogårdsförvaltningen är skyldig att se till att kyrkogårdarna är en säker miljö för besökare och anställda. Gravstenar som är dåligt förankrade kan utgöra en fara och det har förekommit att människor skadats allvarligt av vältande gravstenar. Därför genomför kyrkogårdsförvaltningen återkommande säkerhetskontroller av alla gravstenar. Bland annat ska en gravsten klara 35 kilo dragkraft utan att välta, vilket kontrolleras med hjälp av specialinstrument vid en provtryckning.

Om en gravsten på kyrkogården inte blir godkänd kommer den att försiktigt läggas ned med texten uppåt för att inte orsaka eventuell skada.

Efter nedläggningen skickas informationsbrev ut till gravrättsinnehavaren som då har möjlighet att beställa säkring och återställning av gravstenen av en auktoriserad stenfirma

»Bodens » pastorat saknar gravrättsinnehavare till ett antal gravplatser på våra kyrkogårdar. De gravplatser som berörs är försedda med en skylt med uppmaning att kontakta församlingsexpeditionen.

Om du är anhörig eller gravrättsinnehavare till en skyltad grav, kontakta oss. Detta görs i enlighet med de administrativa rutiner som finns för a t söka gravrättsinnehavare.

Om inget svar inkommit innan den 1 augusti 2022 kommer gravplatsen att betraktas som återlämnad.

På svenskakyrkan.se/boden/vi-soker-gravratts­ innehavare kan du läsa vilka gravplatser på Lundagårds kyrkogård, Skogskyrkogården och gamla kyrkogården vid Överluleå kyrka som har försetts med skyltar.

Kontakt Telefon: 0921-775 00 Adress: Bodens pastorat, Strandplan 25, 961 34 Boden E-post: bodens.pastorat@svenskakyrkan.se Expeditionen: Öppen måndag–fredag 10.00–12.00 och 13.00–15.00.

Foto: GUSTAF HELLSING

DIAKONI

Utdrag ur boken Sverige mellan s ­ tolarna

Han var så besviken på Gud

E

n gång på min vårdutbildning gjorde jag praktik på en geriatriskmedicinsk avdelning.

Där fanns en manlig patient som visste att han skulle dö inom några veckor. Eftersom jag var där på praktik hade jag tid att föra längre samtal med mannen då och då. Efter en tid kom det fram att jag var aktiv i kyrkan och troende. Mannen började då berätta om hur besviken han var på Gud. Han talade och jag lyssnade, utan att värdera. Efter det här samtalet kom alla våra samtal att handla om Gud. Mannen talade och jag lyssnade. Ibland kunde jag känna det som att mannen såg mig som en representant för Gud eller för kyrkan. Men jag kände så tydligt att det var viktigt för mannen att få ge uttryck för sin besvikelse att jag bara lyssnade.

En dag fick jag eta att mannens värden och status hade förändrats kraftigt och att det nu inte var långt kvar för

28

honom. Hans fru åkte hem för att hämta några saker och jag satte mig bredvid mannen för att vänta tills hans hustru skulle återkomma. Plötsligt och apropå ingenting frågade han mig om jag trodde att det fanns blommor i himmelriket.

Jag sa att jag inte kunde tänka mig varför det inte skulle finnas blommor dä .

Mannen var tyst en stund, sedan sa han, ”Mm. Bra. Jag tycker om blommor, jag.” Efter ännu en stunds tystnade frågade han om jag kunde tänka mig att be Gud som haver med honom och det gjorde jag naturligtvis. Därefter satt vi mest tysta. Mannen blev alltmer trött och andfådd, men han vägrade att blunda innan hans hustru kommit

tillbaka. Jag försäkrade honom om att jag skulle hälsa henne hur mycket han älskade henne, utifall att hon inte skulle hinna tillbaka i tid. Till min glädje kom hans fru tillbaka medan han ännu var vaken. En kvart efter att hon anlänt dog mannen.

Jag funderar så mycket på mötet med den här mannen. På något sätt har han lärt mig en av de viktigaste sakerna jag kan. Han har lärt mig om vikten av att våga stå kvar hos någon i stunder av ångest och vrede. Att inte avbryta eller inleda samtalet med något mer lättsamt, fast det känns så tungt. Vi måste våga stå kvar hos varandra fast det stormar. Det är omsorg. Det är diakoni.

SOMMAREN 2022

22am3225_plock_29443.indd 28

2022-05-18 11:59:23

NOTISER

Foto: MAGNUS ARONSSON

Ring Regnbågslinjen

»Regnbågslinjen » är en samtalsjour som är öppen varje torsdag klockan 16–21. Volontärerna som svarar är hbtqi-personer som är utvalda och utbildade för att möta dig där du befinner dig Regnbågslinjen riktar sig till dig som definierar dig ino

?

hbtqi-spektrumet, till anhöriga, närstående och allierade. Regnbågslinjen finns här för dig nä du behöver dela din livssituation med någon. Det som känns svårt, det som tynger dig eller som du av annan anledning har behov av att dela med någon. Du bestämmer själv vad du vill prata om.

DE SOM SVARAR är hbtqi-personer som är noga utvalda och rustade för att möta dig där du befinne dig. Det är ingen rådgivning och ingen terapi utan ett avlastande och stödjande samtal med en medmänniska.

Foto: CAMILLA ARVIDSSON

VISSTE DU ATT …

… altarskåpet i Överluleå kyrka målades av konstnär Pär Andersson vid renoveringen av kyrkan 1980? Skåpet vilar på ett långsmalt understycke med en målad vinranka, och de fem förgyllda ramarna föreställer: »» Abraham beredd att offra sonen Isak (1 Mos 22). »» Jona och den stora valfisken (Jona 1 – 2, Matt 12:40). »» Den uppståndne Kristus (Matt 28, Mark 16, Luk 24, Joh 20). Han har kämpat sig upp ur dödsriket, segerfanan i hans vänstra hand fladdrar i vinden, och den tidiga gryningens rosa ljus bebådar en helt ny morgon i världen. »» Simson med den avlyfta stadsporten i Gasa (Dom 16:3). »» Moses upphöjda kopparorm i öknen, där de ormbitna israeliterna räddas genom att se på ormen (4 Mos 21:4 ff, Joh 3:14).

Alla som kontaktar Regnbågslinjen kommer att bli bemötta med förståelse och respekt för den egna individen. Vi står för allas rätt att vara den man är, älska de man älskar och längta efter det man längtar efter. Vi arbetar självklart mot kränkningar, diskriminering och utsatthet oavsett tro, etnicitet eller sexuell läggning.

Regnbågslinjen är ett samarbete mellan Kyrkans SOS, EKHO ­Göteborg och Sensus studie­ förbund.

Rengnbågslinjen Telefon: 0770-55 00 10

GE MOD, HOPP OCH MEDMÄNSKLIGHET Gåvor som verkligen betyder något. Vad vill du ge?

Foto: Josefin Casteryd / Ikon

EXEMPEL

MAMMAKRAFTER 305 KR

foto: GETTY

svenskakyrkan.se/actgavoshop SOMMAREN 2022 29

22am3225_kronika_29442.indd 9

2022-05-18 11:59:08

KYRKOHERDEN HAR ORDET

Att komma till vägs ände

A

tt ta avsked, att säga farväl, är för många känslosamt och ofta något man drar sig för att göra. Känslan av att det är definitivt och slutligt ör att vi blir berörda på ett sätt som vi inte alltid vill visa för andra. Oavsett hur det är för er behöver jag som kyrkoherde i Boden nu ta avsked av er. Att det blivit på det sättet är inget jag planlagt, eller ens visste om för bara några månader sedan. Ibland är det som att Gud öppnar nya dörrar, eller visar på nya vägar framåt, och så blev det för mig.

Efter nästan tolv år som kyrkoherde har jag begärt att få avsluta min tjänst i Boden för att tillträda som ny kyrkoherde i Nederluleå församling. Jag ser fram emot att få återkomma till den församling jag lämnade för att tillträda kyrkoherdetjänsten här i Boden i oktober 2010. För min del står jag och min familj i ett annat läge nu. Barnen är äldre, och har påbörjat processen med att fly ta hemifrån.

Förhoppningsvis är även jag äldre och klokare, och har fått mer livserfarenhet som jag kan dra nytta av som människa, präst och kyrkoherde.

NÄR JAG SER tillbaka på de tolv år som jag haft förmå-

nen att vara kyrkoherde i Boden så fylls mitt hjärta av tacksamhet. Jag är tacksam över alla människor som jag fått möta, samtala med och följa under några steg av deras livsvandring. Jag är tacksam över arbetskamrater, kollegor och förtroendevalda, som jag känt mig buren av och som jag kunnat lita på i medgång och motgång. Jag är tacksam över dig som funnits i mitt liv här, och för att just du har tagit mig till dig och öppnat dig för mig, så att vi har fått mötas i ögonhöjd och dela livets glädjeämnen och sorger med varandra. Jag kan bara säga – Tack!

Något som särskilt har glatt mitt hjärta är att jag har fått vara kyrkoherde i en bedjande församling.

Från första stund har jag lagt fram er i bön till Gud med vetskapen om att många av er också har burit mig i bön. Det är en av Svenska kyrkan i Bodens stora styrkor – att vi ber för varandra, lyfter fram varandra, och ber om Guds välsignelse.

VID ETT AVSLUT behöver man också blicka framåt och

se hur framtiden kommer te sig för oss som kyrka i Boden. Under mina år som kyrkoherde blev Svenska kyrkan i Boden en enhet med fyra församlingar, Edefors, Gunnarsbyns, Sävasts och Överluleå församlingar. Genom att vi tillsammans täcker in hela Bodens kommun finns oda förutsättningar för att vi ska ha en levande kyrka i hela kommunen. Det behöver inte nödvändigtvis ske genom att krampaktigt hålla kvar vid de fyra mindre enheterna. Jag tror att förutsättningarna ökar än mer om modet och viljan finns a t se över hur vi kan bli en enda, stark enhet – Svenska kyrkan Boden.

30

Vägen tar inte slut, låt oss mötas igen.

Foto: MAGNUS ARONSON

På ett sätt känns det tråkigt att lämna tjänsten som kyrkoherde nu då det finns å många spännande utmaningar för Boden. Vi ser redan en rad möjliga etableringar av nya företag, och ett utökat försvar. Förhoppningsvis leder det till många tusen fler boden are och nya arbeten, nya bostadsområden och med det en kyrka som alltjämt aktivt deltar i bygget av det goda samhället. Därför är min förhoppning att Svenska kyrkan i Boden fortsatt kommer att verka tillsammans med andra samhällsaktörer, att tillsammanskraften kommer att vara bärande inom kyrkan så att vi söker samarbete över samfundsgränser, föreningsgränser och inte minst med de politiska företrädarna på kommunen. I alla olika sammanhang behöver Svenska kyrkan i Boden bidra till att behålla fokus på medmänsklighet, mening och det hopp som grundar sig i vår tro på Jesus Kristus.

DET FINNS EN stark livskraft i Boden, en framtidstro

”

som alla vi bodensare är bärare av. Boden står starkare nu än på länge, och vi behöver möta framtiden tillsammans och göra Boden till en plats där allt fle

id ett avslut behöver man V också blicka framåt och se hur framtiden kommer te sig. vill leva och bo. Beslut behöver fattas så att närhetslivet som vi lyfter fram blir verklighet. Det finns någr nyckelord för att det vi önskar ska gå i lås. Tillsammans och gemenskap, är ord som beskriver vår grundinställning i mötet med framtiden. Hopp, livskraft, medmänsklighet och tro, är begrepp som jag hoppas ska prägla Svenska kyrkan i Bodens arbete för att tillsammans med övriga samhället och närings­livet bygga det goda samhället här i Boden i framtiden.

SLUTLIGEN BER JAG om att ni alla ska inrymmas

i psalm 730 i den svenska psalmboken: Må din väg gå dig till mötes och må vinden vara din vän och må solen värma din kind och må regnet vattna själens jord och tills vi möts igen må Gud hålla, hålla dig i sin hand.

Jag säger därför inte farväl eller adjö. Jag säger på återseende, och ber att ni ska bäras av Gud och ta hand om varandra, till dess våra vägar på nytt korsas och vi möts igen.

Hans Johansson

kyrkoherde i Boden

SOMMAREN 2022

22am3225_ensiding_29438.indd 30

2022-05-18 11:59:26

KORSORD PASSAR FÖR DOPP LUFTSPELAT VÄGSIN BESVÄR

VÄNDER SIG TILL GUD DÖNAS

BEN IBLAND

I KYRKA OCH HAGE INFALLER ALLTID PÅ SOMMAREN

SLASK MUNDIARRÉ BURGEN

SKRED

UNDERBEN

BLIR AVBILDAD

!

GREKISK BOKSTAV

ÄR STRUTSLIK

ORÖRLIG

VET EN DEL OM SAMSPELET MELLAN ORGANISMER GÖRS DET IBLAND BREDVID MUN FIRAS FRITZ I RÖVARDOTTER

SKINN

KERUBEN GOLA

HYFS

GÖRA INGENTING

TV-KANAL FÖR UNGA

TUSEN

GRATTIS!

MITT I PANNAN

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: »» Eila Fredriksson, Christer Hansén och Ullabett Nero

LIGGER UNDERLÄGSEN I

LITEN GÖPA ELLER HOTELLHALL

MJÖLMAN

HOARE

NUMERÄR DESS MOBILER ÄR LEDER SPRIDDA ÖVER EN EBBA VÄRLDEN

SPORRAR APOSTLAHÄSTAR

JENNY SOM SJÖNG

TOKERI TROSSATS VÅGBRYTARE

ANNO DOMINI

BESTÄMMER EN BOK

VAR MED PÅ ARKEN

P SA L MEN " När j ag hö r t rast e ns k l ara sång , när l ärk an aaaaaa aaaaa l ång hö g t o v an f äl t o c h bac k ar, då k an j ag i c k e t i g a st i l l .

Mi n Gud, så l äng e j ag är t i l l f ö r l i v e t j ag di g t ac k ar."

GOJA PÅ NYA ZEELAND TÅGA

SVULST

VAR MED PÅ FÖRKLARINGSBERGET

INFRARÖD KADAVER

ÄR JU MÅNGEN ROLIG HISTORIA

BOK 2202

GÖR SÅ HÄR »» De tre först öppnade rätta lösningarna vinner en presentcheck till en kyrklunch. Vinnarna får besked per post, och sina namn publicerade i nästa nummer av Kyrkfönstret.

Namn: Adress: Postadress:

Foto: GETTY

Sänd in lösningen till: Församlings­expeditionen Strandplan 25 961 34 Boden Vi vill ha ditt svar senast den 21 augusti.

SOMMAREN 2022

22am3225_korsord_29439.indd 31

31

2022-05-18 11:59:06

MEDLEMMAR Foto: GETTY

Intresset för att spela orgel ökar

”

I kyrkan spelar de bara orgel.” Det är sant att orgeln har en speciell plats i våra kyrkor och är ett instrument som ofta används i gudstjänster, förrättningar och konserter. Den är utmärkt som stöd i psalmsången, passar bra till ackompanjemang av olika slag och är också ett fantastiskt soloinstrument. Men orgelmusik är absolut inte det enda som hörs i vår verksamhet. Vid konserterna i Boden kan man få höra nästan vilket instrument som helst, allt från piano, stråk, blås och dragspel till el-instrument och trummor. Ofta spelade tillsammans med våra duktiga körer. Den fina aku tiken i kyrkolokalerna gör att det mesta låter bra.

URSPRUNGET TILL ORGELN kan man hitta redan i antikens Grekland och i de kristna kyrkorna har orgeln troligen funnits sedan 1200-talet. Den räknas till gruppen blåsinstrument eftersom den består av pipor som ljuder när luft passerar. Förr hade man speciella orgeltrampare som fick trampa in luft medan organi ten spelade, men i dag är de ersatta av elektriska flä tar.

Verksamheten i Svenska kyrkan Boden är möjlig tack vare alla medlemmar!

32

I Boden erbjuder kyrkomusikerna musikundervisning i kyrko­rgel, piano eller sång.

Foto: JOHANNES FRANDSEN

I alla kyrkor i Boden har vi orglar, och den största finns på lä taren i Överluleå kyrka med cirka 4 200 pipor, byggd av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad. Man kan likna den vid en hel orkester som har en mängd olika ljud och klangfärger och det går nästan att spela vad som helst på den, starkt men också mycket svagt.

Kyrkomusikerna i Boden får ofta önskemål om musik i olika stilar till begravningar och vigslar och vi försöker spela allt vi bara klarar av.

Såväl klassiskt som populärmusik och allt däremellan.

GLÄDJANDE NOG HAR vi i dag ett antal barn och

ung­domar i Boden som kommer till oss för att lära sig spela orgel och intresset ökar. Ibland ordnar vi speciella orgelvisningar då man kan få prova spela på orgeln och även gå in i det stora orgelhuset med alla pipor. Det är en upplevelse för både små och stora.

Lena Stenlund

organist i Boden

JAG VILL BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN SKICKA MIG EN INTRÄDESBLANKETT! Namn: Adress: Postadress: Klipp ut och skicka talongen till: Svenska kyrkan Boden Strandplan 25 961 34 Boden

SOMMAREN 2022

22am3225_sista_29440.indd 32

2022-05-18 11:59:08