Kyrkfönstret juni 2019

Kyrkfönstret DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN BODEN NR 2 2019

Cyberkyrka med 72 000 medlemmar

Porträttet: Christina Wenngren

”Ett barn kostar mindre än ett fiskenät.”

Tema: Energi Eldsjälen Christina orkar vad som helst för barnen hon vill rädda. Vad är det som händer i hjärnan och kroppen när vi upplever flow?

Finns det knep för mer energi i vardagen?

Här är tipsen för full fart hela sommaren.

Begravning av fyrbenta vänner

Konfirmation Egentid med de stora frågorna

Act ska sätta internationellt arbete på kartan

Beväpnad med oblater och nattvardsvin

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Untitled-9 1

2019-05-21 09:49:18

Redaktören har ordet

Även barn behöver semester SOMMAREN MED sol, värme och sina långa

och ljusa nätter är äntligen här. Efter en lång, mörk vinter kommer den som en efterlängtad och vacker gåva till oss riktiga nordbor varje år. Semester, sol och bad, sommarlov och samvaro med nära och kära. Eller?

De flesta vuxna längtar efter sommaren, om inte för solen och värmen så för semester och ledighet. Efter ett helt år av arbete är det skönt att sova ut på morgnarna, slippa förpliktelsen att gå till jobbet, att kunna ta dagen som den kommer. Men vi vuxna glömmer så lätt bort att vi inte är de enda som har kämpat på under året. Även barnen har gjort sitt ”arbete”, antingen på dagis eller så i skolan.

STUDIER VISAR att antalet unga som mår dåligt ökar under sommaren. Man kan tycka att det borde vara precis tvärt om – barnen är ju lediga och hemma med sina föräldrar. Men så är det inte alltid. Många barn tillbringar stora delar av sommarlovet på dagis och fritids. Vissa för att deras föräldrar inte har råd eller möjlighet att vara hemma, och andra för att deras föräldrar prioriterat annorlunda.

Många barn och unga mår också dåligt och oroar sig för loven på grund av att de känner sig ensamma och för att deras trygga nätverk, som skolan, en professionell stödkontakt eller kanske fritidsverksamhet, försvinner under ett tag. För en del barn är faktiskt skolmiljön med kompetenta vuxna, omsorg och lagad mat varje dag rentav livsviktig.

För barn är det inte i första hand dyra resor, storslagna evenemang och spektakulära

nöjesfält som behövs för att de ska uppleva en härlig sommarledighet. För dem är det tid med en närvarande förälder som är det allra viktigaste. Barnens sommarlov är deras semester, förlagd under den allra härligaste tiden på året, de vill precis som vi vuxna tillbringa den med sina nära och kära.

22

HÄR KOMMER ett par förslag på trevliga

gratis­aktiviteter som man kan göra tillsammans (passar även för dig som inte har några barn): Packa en matsäck och åk till stranden och bada.

Gå ut i skogen, grilla korv och plocka bär eller svamp.

Laga mat eller baka ihop och bjud in till ett sommarkalas. Övernatta utomhus, i tält eller under bar himmel.

Besök biblioteket. Titta i böcker ihop, och läs för varandra.

Trevlig sommar!

CAMILLA ARVIDSSON kommunikatör 0921-775 32 camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se

6 Präst i hemvärnet 10 Tema Energi

Flow kommer när vi blir som barn 16 Porträtt Christina Wennberg Hon räddar barn från slaveri 20 Så blir semestern vilsam 22 Svenska kyrkan i Wien Här fick flyktingar en fristad 26 Konfirmation 30 Korsord

26

2

Untitled-24 2

N VA

ENMÄRK

E T

Redaktör: Camilla Arvidsson Adress: KYRKFÖNSTRET, Strandplan 25, 961 34 BODEN Mejladress till redaktören: camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se Telefon: 0921-77 532. Fax: 0921-77 548 Upplaga: 13 300 exemplar Foto, förstasida: Alex Giacomini Webbplats: Svenska kyrkan i Boden: svenskakyrkan.se/boden Ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Distribution: PostNord Tryck: Stibo Complete 2019

S

Kyrkfönstret

FOTO: MAGNUS ARONSON /IKON

”För en del barn är faktiskt skolmiljön med kompetenta vuxna, omsorg och lagad mat varje dag rentav livsviktig.”

Innehåll

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

juni 2019

2019-05-21 09:49:20

Kyrkan på nätet

Cyberkyrka med 72 000 medlemmar Daglig kontakt med tusentals församlings­medlemmar, omedelbar respons under böner­nas, psalmernas och gudstjänsternas gång och en ständigt pågående dialog om livet i stort och smått. Så ser vardagen ut för Svenska kyrkans hittills enda heltidsanställda präst i kyrkans sociala medier.

FOTO: GETTY IMAGES

”Det är inte vår uppgift att ha åsikter om platsen vi syns på. Vi ska vara där folk är, även platser som inte vi själva äger.”

Charlotte Frycklund

juni 2019

Untitled-24 3

CHARLOTTE FRYCKLUND är sedan 2016 den enda prästen i ett team på totalt fyra personer som sköter Svenska kyrkans närvaro på Facebook, Instagram och Twitter.

Svenska kyrkan började som så många andra använda sociala medier som en Charlotte anslagstavla och arena Fryklund jobbar för att synas med sitt heltid på sociala namn. Men ju mer kyrmedier och hon är långt ifrån kan fanns på nätet, desto sysslolös. fler frågor och följare fick de. Charlotte Frycklunds inledande halvtidstjänst som FOTO: MAGNUS jourhavande präst, växte till att ARONSON/IKON svara på frågor och bistå kyrkans kommunikatörer i sociala medier någon gång i månaden. Allt oftare kände de att det behövdes en präst till vissa frågor. Och följarna förväntade sig att det skulle finnas en präst i kyrkans forum. I dag gör hon detta på heltid och hon är långt ifrån sysslolös.

Men hur är det egentligen att bedriva kyrka och sprida Guds ord på nätet? Är det inte väldigt opersonligt och ytligt? Kan det någonsin bli kyrka ”på riktigt”?

– Det är inte vår uppgift att ha åsikter om platsen vi syns på. Vi ska vara där folk är, även platser som inte vi själva äger. Vi är ju på universitet, på sjukhus och i fängelser också, säger Charlotte Frycklund.

CHARLOTTE FRYCKLUND älskar Facebook och ser många vinster med att i sin roll som präst kunna möta människor och deras behov av kyrkans närhet där, som ett komplement till det fysiska kyrkobesöket.

Eller som ett alternativ för den som inte kan eller orkar ta sig till kyrkan. Att kunna ta del av en liten kort gudstjänst och lyssna på eller sjunga med i någon psalm är kanske bättre än ingenting. Framförallt att kyrkan finns där för alla, även för de som inte är medlemmar eller trogna kyrkobesökare. Som präst kan hon bidra i rena kunskapsfrågor och utifrån sin yrkesroll möta och ta hand om människor som har det svårt på olika sätt. Men också tillföra en prästerlig synvinkel på planering och framförhållning för att följa kyrkoåret i Svenska kyrkans officiella ansikte utåt på internet.

Sett ur ett kommunikationsperspektiv är Svenska kyrkans Facebooksida ett mycket levande forum med flitig närvaro på båda sid-

»

3

2019-05-21 09:49:24

FOTO: PRIVAT

Kyrkan på nätet

»

or om skärmarna, där mottagare och sändare hela tiden växlar roller. Ett skolexempel på en lyckosam interaktiv dialog som många företag som jobbar med sociala medier för att nå sin målgrupp skulle bli gröna av avund över. Att ha så stort tryck på sina sociala medier att det kräver fyra anställda är ganska unikt och visar på ett uttalat intresse och behov som finns dygnet runt, inte bara under kyrkans högmässa klockan elva på söndagar.

Det används en retorik som inte bara ställer frågor och ger svar från kyrkans sida, utan också tar emot svar från församlingen. Det skulle kanske inte fungera att alla ropar rakt ut i kyrkan vad de själva har för svar på den fråga prästen ställer. Men i ett diskussionsforum på Facebook eller Instagram kan varje röst som vill komma till tals, och få reflektioner tillbaka av både kyrkans representant och andra följare.

Det skapar ett engagemang och en spännande dynamik.

– Folk känner sig hemma vid sina skärmar och vågar lägga ut saker där på ett annat sätt än de skulle göra i kyrkan. Jag tycker det är starkt att många är så personliga, säger Charlotte.

Men närvaron kräver en konstant kontroll på kommentarsfälten så det inte skrivs olämpliga eller kränkande saker, att tonen är trevlig och att ingen blir för utlämnande. Då flyttas dialogen till ett privat forum. Att vara flera medarbetare som kan rådgöra med varandra i hur olika frågor ska tacklas är också en fördel.

–­ Vi kan även fungera som en sluss till vidare hjälp när vi ser att det kan behövas. Till diakon i personens hemförsamling till exempel, förklarar Charlotte.

OM FÖLJARSKARAN på Facebook ska ses som en församling har Charlotte Frycklund en gigantisk församling på 72 000 personer, en siffra som stiger för varje vecka, med enbart personer som själva väljer att komma hit.

Svenska kyrkan gör flera inlägg i veckan.

Varje inlägg kan få hundratals svar och tusentals gillamarkeringar. Inläggen består av dagliga små betraktelser som kopplar samman vår tid med bibliska budskap. Allt från pollentid och betydelsen av ”prosit”, till ”vad vill du be för”, tips på musiklista under fastan, och tolkningar av innebörden i trosbekännelsens olika delar. En vanlig bönekväll har nästan 400 kommentarer i kommentarsfältet. Störst genomslag hade det aprilskämt som handlade om att avveckla kyrkkaffet av tidsskäl. Det kammade hem 10 000 gillamarkeringar, 3 400 kommentarer och 2 000 delningar över hela Sverige.

Och en väldig massa skratt.

Tre gånger per termin görs livesända gudstjänster på Facebook. ­– Det är en gudstjänst på max 5–6 minuter.

Man får verkligen fokusera på sitt budskap och vad man vill säga. Det roliga med det är att jag ser hur folk ber i kommentarsfältet. Nya böner

4

Untitled-24 4

En vanlig bönekväll har nästan 400 kommentarer i kommentarsfältet.

”Vi kan beröras och beröra och mötas som medmänniskor – alltid i ljuset av Guds nåd och våra egna skärmar.”

Charlotte Frycklund

kommer hela tiden. Det är ett enormt gensvar.

Vi kan också lyfta in och be för saker som folk skriver om där. Man ser också tydligt exakt var och när man tappar åhörarna, det kan man inte i kyrkan på samma sätt, de reser sig ju knappast och går ut.

De har också sett att det fungerar bra att lägga in något fysiskt moment som ljuständning, välsignelsen, en bibeltext och gärna en sång. På Facebook finns även den slutna gruppen ”Jesus sade”, som består av ”bara” 500 personer.

– Helst skulle jag vilja ha många mindre diskussionsgrupper, men än är vi inte där, säger Charlotte.

På Instagram krävs ännu kortare och mer kärnfulla insatser.

– Där får en predikan vara max 30 sekunder, och en film 15. Men vi använder mycket Instagram stories, förklarar Charlotte.

För den som inte är bevandrad i Instagrams värld är stories en serie av bilder eller filmer, som kan direktsändas eller visas under kort tid, eller läggas till ett överskådligt arkiv som höjdpunkter. Här finns till exempel en serie med bibelord. I Instagramflödet i övrigt kan vi bland annat följa en av Svenska kyrkans medlemmar under en vecka, det läggs ut korta välsignelser, inslag från Svenska kyrkan i utlandet, uppmaningar om att berätta om personer i Bibeln som följarna tycker har betytt mycket, och det sjungs och spelas psalmer i kortare inlägg.

– Svåraste platsen att bedriva kyrka på är Twitter. Där är det en mycket hårdare ton, så där har vi fått jobba mycket, säger Charlotte.

FÖRUTOM LIVESÄNDNINGARNA och flera

inlägg i veckan i alla kanaler innebär arbetet som nätpräst också planering av inlägg, den lite längre texten ”tankar inför helgen”, predikningar och däremellan närvaro i forumen.

Charlotte har valt att lägga en timme varje dag av sin arbetstid på kvällstid då flest människor är uppkopplade. Till sin hjälp då hon är ledig finns också ett tiotal än så länge ideellt arbetande präster från olika stift.

Charlotte kan sakna vissa delar från det traditionella präst- och församlingsarbetet som hon har haft i många år tidigare.

– Mest saknar jag nog konfirmanderna. Men jag får så mycket annat. Att i ett inlägg om ”Kristus är uppstånden” få se svarskommentarer med ”Ja, Han är sannerligen uppstånden”, precis som i den fysiska kyrkans påskmässa, är ett exempel. Att tvingas väga sina ord och vara tydlig med sitt budskap utan att kunna använda kroppsspråk är också lärorikt, menar Charlotte.

Hon talar med värme om att se andra följares medmänsklighet i kommentarerna. När någon till exempel skriver att han eller hon inte orkar be för något alls, kommer snabbt svar från andra, ”då ber jag för dig”. Eller den kärlek hon känner när hela dataskärmen fylls med hjärtan under en predikan.

– Det största med att finnas på sociala medier är att vi kommer rakt in i människors liv när något händer. Vi kan prata direkt, och finnas med i realtid. Vi kan beröras och beröra och mötas som medmänniskor – alltid i ljuset av Guds nåd och våra egna skärmar.

ANNA BERGSTRÖM nordskribenten@gmail.com

juni 2019

2019-05-21 09:49:24

Charlotte bloggar fiktiva samtal med Gud Charlotte Frycklund har en egen blogg, ”Hörru Gud”, på Svenska kyrkans bloggportal. Här för hon hypotetiska samtal med Gud och personer i Bibeln som hon fattat lite extra tycke för.

Och sedan förändrades livet för alltid

E

juni 2019

Untitled-24 5

Jag: Ah. Gud: Men sedan tog jag bort den.

Jag: Det är här jag inte riktigt kan följa med i logiken.

Gud: Jesus dog. Men dödsriket kunde inte hålla honom. Kärleken kan aldrig dö. Så de var tvungna att släppa ut honom.

Jag: Men stenen då?

Gud: Jag tog bort den.

Jag: HURDÅ?

Gud: Tja. Jag vill inte skryta men… jag är Gud. Jag: Så du bara… men Jesus var ju männis— men alltså…

Gud: Jag tog bort den, bara. Inga detaljer behövs.

Jag: Och sedan då?

Gud: Och sedan förändrades livet för alltid.

Jag: För att du gjorde en sten som var så tung att du inte själv kunde lyfta den.

Gud: Just det. Och sedan tog jag bort den.

(Tystnad) Jag: Det konstiga är att när jag har pratat med dig ett tag verkar allt det här logiskt.

Gud: Det konstiga är att när jag har pratat med dig ett tag verkar nästan alltid du logisk.

Jag: Jag vet inte vad jag ska säga.

Gud: Det kan jag väl ändå inte tänka mig att det är sant? (Tystnad) Jag: Tack för att du gjorde den där stenen.

Gud: Och för att jag lyfte bort den.

Jag: Det med.

Gud: För annars skulle vi inte ha det här samtalet.

Jag: Det hade ju i sådana fall varit en omistlig förlust för världslitteraturen.

Gud: En omistlig förlust. Det låter krångligt.

Jag: Som en olyftbar sten som någon lyfter.

Gud: Typ så, ja.

FOTO: ALBIN HILLERT/IKON

n gång, i det dimmiga spann av tid som rör sig mellan myt och sanning, ska jag och Gud vandra över de himmelska vidderna och jag ska få ställa en av de riktigt klassiska frågorna till Gud. Jag: Är du beredd?

Gud: Alltid redo.

Jag: Du måste svara ja eller nej.

Gud: … eh… Ja. Jag: Efter att jag har ställt frågan så klart.

Gud: Jag vet. Efter att du har ställt frågan ska jag svara ja eller nej.

Jag: OK. Kan du göra en så tung sten att du inte själv kan lyfta den?

Gud: Ja. Jag kan göra allting.

Jag: Aha! Men då kan du ju inte lyfta den stenen? För då är den ju så stor att du inte kan lyfta den?

Gud: Jo. Jag kan lyfta den.

Jag: Men jag sade ju… alltså: Om du kan göra en så stor sten att du inte kan lyfta den, kan du ju inte lyfta på stenen?

Gud: Du verkar verkligen väldigt övertygad om att du har rätt. Men ändå är svaret Jo. Jag: Jag sade ju att det var en ja-eller-nej-fråga.

Gud: Och svaret är JA! Jag: Men också nej.

Gud: Nej. Jag: Jag ska förklara. Du säger att du KAN göra en så stor sten att du inte kan lyfta den.

Gud: Ja. Jag: Och sedan går du ändå och lyfter på den där stenen!

Gud: Just det.

Jag: MEN! Det går ju inte. Det var ju det som var premissen.

Gud: Jag är Gud. Jag kan allt. Och! Jag talar alltid sanning.

Jag: Just det. Så alltså: Kan du göra en sten som är så stor och tung att du inte kan lyfta den?

Gud: Ja.

Jag: Så då kan du inte lyfta på stenen?

Gud: Jo. Jag: Jag ger upp.

Gud: Men jag ger aldrig upp.

Jag: Jag tror att du typ tänker så här: ”Jag kan göra vad jag vill. Så jag KAN göra en så stor sten att jag inte kan lyfta den. Men grejen är att jag VILL inte det, för jag vill typ kunna lyfta alla stenar. ” Gud: Nej, så var det inte.

Jag: Var det inte?

Gud: Nej, jag var tvungen att lyfta på den.

Jag: Så det finns typ en så stor sten att du inte kan lyfta den?

Gud: Fanns iallafall.

Jag: Vad hände med den?

Gud: Jag lyfte på den.

Jag: ARGH! (Tystnad) Gud: Din fråga var, om jag minns rätt, ”Kan du Gud, i all din allsmäktighet, göra en så stor sten att du inte kan lyfta på den?”

Jag: Ja. Och tung sten.

Gud: Just så.

Jag: OK. Gud: Och mitt svar är: Det har jag redan gjort.

Jag: Va? När?

Gud: När jag gjorde stenen är kanske inte så intressant? Det viktiga är när jag inte kunde lyfta på den.

Jag: När var det då?

Gud: När jag var död.

Jag: När du var död.

Gud: Ja. Exakt. De lade mig i en grav och rullade för en sten. En sten så tung att det inte räckte med en person för att rulla dit den. Och jag kunde inte heller lyfta undan den. Dels för att jag var död, så klart.

Jag: Så klart.

Gud: Och också för att jag inte hade orkat.

Jesus hade inte orkat. Jesus var en människa med människors styrka. Kunde inte rulla undan stenen. Jag kunde inte flytta den.

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER Följ gärna Svenska kyrkan i de sociala medierna: facebook.com/svenskakyrkan/ facebook.com/svenskakyrkaniboden/

5

2019-05-21 09:49:25

Präst i hemvärnet

BEVÄPNAD

med oblater och nattvardsvin S

enast i slutet av mars klädde jag på mig uniformen, M/90, och packade stridspackning, trosspackning och kontrollerade gasmasken inför en av alla militärövningar som pågick runt om i Norrbotten. Många andra runt om i landet gör regelbundet precis samma förberedelser för att de aktivt har valt att vara frivilliga i en eller annan frivilligorganisation som är knuten till försvarsmakten och det militära försvaret.

En av skillnaderna är att jag även packar ner fältandaktsböcker, nattvardsutrustning, oblater och nattvardsvin. På sätt och vis är ju det den centrala utrustningen för en präst vid sidan av bibel och stola.

UNDER UPPVÄXTEN i Boden på 70- och

80-talet var försvaret en självklar del av stadsbilden och även en av de stora arbets­ givarna som sysselsatte många av mina vänners föräldrar. Om man dessutom var aktiv i någon idrottsförening upptäckte man att många av ledarna och de aktiva var officerare med militär bakgrund.

Efter prästvigningen uppkom en möjlighet för mig att engagera mig som präst i försvaret, så för snart 20 år sedan tog jag kontakt med en av de präster som då arbetade vid I 19 i Boden. Hemvärnet var vid den tiden under modernisering. Allt fler som inte behövdes i krigsorganisationen gick med i hemvärnet, och medelåldern började sjunka. Jag gick med, och genomgick säkerhetskontroller och andra intervjuer innan jag fick min befattning. Men det var inte som präst, eftersom den rollen inte ännu fanns i organisationen vid den tiden. ÄNDÅ VAR det just som präst jag kom att användas. Inför övningar eller efter en insats samlades plutonen, kompaniet eller hela bataljonen för att delta i korum, som är en gudstjänst i fält. Uppbyggnaden av krisplaner och hur man som människa reagerar i kris,

6

Untitled-7 6

”Det är män och kvinnor som offrar lediga dagar, nätter eller kvällar för att göra en insats. Ibland är det semestern som får bidra till insatsen. I stället för stranden, solsken och glass, blir det frystorkat, dålig sömn och svettiga kläder.” vid dödsfall och vid svårigheter var något som jag fick vara med och bygga upp och utveckla. Först efter några år fick jag den plats och den roll som jag Hans Johansson, har i dag – präst i kyrkoherde hemvärnsbatali Boden och präst jonen som svarar i hemvärnet. för Lule och Pite älvdalar.

Ytterst sett handlar allt som hemvärnet gör om att förbereda sig och öva sig i att försvara Sverige, vår demokrati och vår rätt att välja att leva på det sätt som vi själva vill. Det handlar om att med det yttersta medlen freda vårt land mot främmande makters inflytande och övertagande.

Den förberedelsen gör att vår gemenskap blir sammansvetsad, och att de relationer vi utvecklar i många stycken är relationer som bär när vi möter svårigheter och utmaningar.

UNDER SNART 20 år har jag fått vara med om en rad skarpa insatser; eftersök då människor

försvunnit eller gått vilse, någon gång i samband med en trafikolycka, och som hjälp vid översvämningar. Andra vänner och kollegor har hjälpt till vid stora snöfall, stormar då vägar blivit oframkomliga, eller vid evakueringar av olika skäl. Några har deltagit i jakten på ubåtar, eller funnits med vid insatser som aldrig nått offentligheten.

En av de största insatserna för hemvärnet genomfördes under 2018, året då vi fick rapporter om skogsbränder var och varannan dag. Skogsbränderna växte utom kontroll, och det övriga samhället kunde inte längre klara av att släcka med bara ordinarie räddningstjänst. Under 2018 bidrog hemvärnet med över 220 000 timmar till stöd för att bekämpa bränderna – några av alla de timmarna bidrog jag med, cirka 40, då jag var i tjänst i samband med skogsbranden i Jokkmokk.

VARFÖR GÖR

jag då detta? Det handlar inte om bekvämlighet, eller om att välja den enkla vägen. Inte heller handlar det om glamorösa uppdrag i de fina salongerna, eller dyra hotellnätter och en fin frukost.

För mig handlar det ytterst om att fullfölja ett av de uppdrag jag har som präst och människa: att dela mina församlingsbors verklighet, att vara en tjänare tillsammans med många andra som också tjänar på sitt sätt. Kanske skulle man kunna säga att det handlar om att få möjlighet att verkligen göra skillnad, skillnad för andra människor, för dem jag inte ens känner.

Vem av oss skulle inte önska att andra sök-

juni 2019

2019-05-21 09:49:16

”En av de största insatserna för hemvärnet genomfördes under 2018, året då vi fick rapporter om skogsbränder var och varannan dag”, skriver kyrkoherde Hans Johansson.

te efter vår anhöriga som försvunnit eller inte kommit hem? Och när vattnet stiger, vem vill inte ha hjälp med fördämningar? Eller hjälp med släckning när bränderna närmar sig vårt hem? Och vilka är det då som kommer till vår hjälp?

Jo, det är de ideella. Det är de verkligt ideella som kommer till allas vår hjälp. Inte de som vinner på att få extra ersättning, utan snarare de som går med förlust för att de hjälper till.

Det är män och kvinnor som offrar lediga dagar, nätter eller kvällar för att göra en insats.

Ibland är det semestern som får bidra till insatsen. I stället för stranden, solsken och glass, blir det frystorkat, dålig sömn och svettiga kläder.

SOM PRÄST i hemvärnet får man många kon-

takter. Man får inblick i människors liv, delar glädjen och sorgen över det som inte blivit juni 2019

Untitled-7 7

som man tänkt eller önskat. Ibland får man möta den verklighet som är ond och innebär dödsfall. Då fylls mångas, och även mina, ögon med tårar.

Någon gång har jag tänkt att det är just det här som är prästlivets centra: att dela, gråta och skratta tillsammans med dem som delar samma verklighet som en själv. Att sedan få tolka och förkunna Guds kärlek och nåd till dem som offrar tid och kraft för att hjälpa andra, det är nåd, verklig nåd. Jag ser det som en förmån att få vara präst i och för 12 Hemvärnsbataljonen.

JAG VILL avsluta med att be för vår sommar:

••• Herre, låt sommaren som kommer bli en sommar fylld med det som är lagom. Lagom värme, lagom nederbörd, lagom blåsigt, och framför

allt inga bränder som förstör. Jag ber för alla som ändå ställer upp, de som är beredda att lämna det bekväma för att göra skillnad för sin nästa som de inte känner. Jag ber för alla verkligt ideella – de som inte förväntar sig egen vinning för sin insats, de som offrar egen tid för andras väl. Jag vill be för ledare inom idrotten som vecka efter vecka står till förfogande för barns och ungas idrottande, för de besökande från besöksgrupper som ger en glädjestund för de som annars inte fått något besök.

Välsigna alla goda verk, alla som ger av sig själva för andra, och välsigna vårt pastorat och våra församlingar. Amen.

HANS JOHANSSON Din kyrkoherde i Boden och präst i 12 Hemvärnsbataljonen hans.johansson@svenskakyrkan.se

7

2019-05-21 09:49:17

FOTO: HOLGER SCHUÉ/PIXABAY

Begravning av husdjur

Till minne av en nära djurvän

A

tt ge sitt husdjur en värdig begravning och kunna besöka graven är viktigt för många. Men var får du begrava din trogna fyrbenta vän?

Får du sprida stoftet på kyrkogården? Eller begrava där du själv ska ha din sista vila?

Vad som är tillåtet gällande begravning av djur varierar mellan olika län och kommuner.

Vissa kommuner tillåter att du begraver husdjur, både inom och utanför tätbebyggt område. I andra kommuner är det helt förbjudet att gräva ner djurkroppar. ­– Vi får frågan då och då, och det är väldigt tydliga regler för vad som gäller på en vanlig kyrkogård. Inga djur och ingen aska från djur får begravas här, förklarar Ingvar Öberg, kyrkogårdsansvarig inom Svenska kyrkan i Boden.

I din egen ­trädgård får du begrava ­familjens fyrbenta små vänner. Du får också ­sprida aska från ett kremerat smådjur på din egen mark, ­eller annans om du har tillstånd, dock inte nära vattentäkt eller vattendrag.

ANNA BERGSTRÖM nordskribenten@gmail.com

Detta gäller för begravning av djur i Bodens kommun SÄLLSKAPSDJUR SOM katt, hund och andra smådjur, får begravas i din egen trädgård. Har du ingen egen trädgård men har tillstånd av markägaren att begrava på annans mark är det också tillåtet.

För att det inte ska uppstå problem bör du gräva så pass djupt att det inte kan ge vittring så att andra djur kan hitta kroppen.

Håll avstånd till vattentäkter, vattendrag och diken. Du ska också veta att djuret inte bär på någon smitta.

Aska från sällskapsdjur

Aska från kremerade sällskapsdjur får spridas eller grävas ner ytligt i din egen trädgård eller om du har tillstånd på annans mark. Tänk på att om djuret har avlivats hos veterinär kan det innehålla ämnen som inte får spridas vid grundvatten eller vattendrag.

Större djur

För större djur som hästar, kor med flera finns särskilda regler. Det finns möjlighet att få begrava t ex en häst på egen mark om det görs på en plats som kommunen godkänner.

Via veterinären

Många väljer att ta hjälp av veterinär i slutskedet av djurets liv. Efter att djuret har fått somna in kan du välja att ta djuret med dig hem, eller att få det kremerat. Om du väljer kremering finns allmän kremering, eller separat.

Vid allmän kremering tar kliniken hand om kroppen och ser till att den bränns.

Separat kremering innebär att kroppen hanteras separat hela vägen. Askan samlas i en urna som du får tillbaka och kan begrava, sprida eller ta hem.

Minneslund för djur

För oss i Bodens kommun finns närmaste godkända minneslund för djur i Gammelstad. Djursjukhuset Evidensia i Gammelstad utför kremering av djur och minneslunden ligger i närheten av sjukhuset.

Där kan du välja både separat kremering och få med dig askan hem i en egen urna, eller att lämna ditt djur till kremering och låta dem sprida eller gräva ner askan i lunden. I minneslunden finns möjlighet att sitta ner, tända ett ljus och att lämna blommor.

Avgiften för att begrava sitt djur här är en engångskostnad som ska täcka skötseln av platsen.

Djursjukhuset ansvarar för all skötsel och tar bort vissna blommor, nedbrunna ljus mm.

FOTO: ANNA BERGSTRÖM

8

Untitled-7 8

juni 2019

2019-05-21 09:49:16

ANNONS

SJUKSKÖTERSKAN FICK HJÄLP TILL SINA HÖFTER

Äntligen slut med obehag i lederna K

irsten Sörensen fick obehag i sina leder efter många års arbete som sjuksköterska. Hon har upplevt en tid där man tog hand om patienter, men inte särskilt mycket om sig själv.

- Då fanns det inte så många regler kring vad vi fick göra och inte göra, berättar den 71-åriga kvinnan.

- Jag har gjort många tunga lyft som idag lyckligtvis görs med olika hjälpmedel som t.ex. en lyftanordning.

Det som sker ganska naturligt för många av oss när vi kommer upp i åldern, skedde också för den hårtar-

betande sjuksköterskan: Kirstens leder började krångla.

Svårigheter med lederna - Det startade gradvis för ungefär 8 år sedan. Det kändes riktigt obehagligt i mina leder.

- Jag kände det speciellt vid höften och bäckenet. När jag sökte hjälp fick jag veta att det var naturligt och åldersbetingad och jag skickades hem med oförrättat ärende.

Vändpunkten Genom sitt arbete var Kirsten van vid att vara lösningsorienterad och hon började leta efter något som kunde hjälpa.

Hjälp till alla leder i kroppen

Kirsten hade flera gångar sett en annons om Movizin och den hjälp till lederna som växterna i produkten kan ge. Hon valde att prova de populära naturtabletterna.

Det blev en vändpunkt för henne.

»De är bara toppen« – Det var exakt vad jag behövde, berättar hon.

– Innan Movizin hade jag det så jobbigt med höfterna. Jag sov oroligt och dåligt. Nu har jag inte alls svårt med det längre.

– De är bara toppen helt enkelt.

Och de är samtidigt milda och skonsamma. Jag tänker fortsätta ta dem. Värför skulle jag sluta, säger hon.

Att Kirsten fick hjälp till sina höfter gav henne mod och energi till att bibehålla en hög aktivitetsnivå trots hon för länge sedan har uppnått pensionsåldern.

Hon fortsätter göra vad hon gör bäst: Att hjälpa andra. Nuförtiden arbetar energiska Kirsten 20 timmar i veckan hos en ögonläkare.

Kirsten tvekar inte heller med att dela med sig av sina goda erfarenheter gällande ingredienserna i Movizin: - Till alla med ledsvårigheter kan jag bara säga: Prova! Sätt igång!

Växterna i Movizin har hjälpt mig SÅ mycket.

RING:

0223 50 03 50

149:-

Mån-fre 8:00-16:00

180 tabletter Ingen bindningstid eller förskottsbetalning!

Untitled-23 9

På jobbet som 71-åring

PROVA FÖR HALVA PRISET Just nu från:

Movizins innehåll av den skräddarsydda trippeln från de tre aktiva växtextrakt ingefära, nypon och boswellia bidrar till att upprätthålla ledernas rörlighet, styrka och funktion.

Växtämnena tas upp i din kropp och verkar precis där de behövs.

Kirsten Sörensen hade svårigheter med sina leder. Hon fick beskedet: ”Det är naturligt. Ömma och stela leder kommer med åldern och sånt gör man inte något åt”. Kirsten tog saken i egna händer: Movizin Complex med ingefära som är bra för lederna och motverkar obehag.

ONLINE:

www.wellvita.se

Kanalstråket 1 433 76 Jonsered

Det är viktigt med en allsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil

2019-05-21 10:48:10

Vinjett vinjett

Fokus föder flow 10

Untitled-57 10

Du blir ett med din upplevelse och fylls av energi utan ansträngning.

Tid och rum suddas ut och ditt eget jag blir diffust. Du har full fokus — flow. Med barnets öppna sinne når du lättare dit.

AV: MATS KARLSSON ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

Juni 2019

2019-05-21 10:48:35

TEMA: ENERGI

Inte för svårt, inte så enkelt att vi blir uttråkade. Själva aktiviteten är en belöning i sig för den som har flow.

VI HAR ALLA SETT barn leka, uppslukade av sin egen värld och omedvetna om sin omgivning. Barnet är ett med upplevelsen, bortom tid och rum. Att uppfyllas av energi där man hänger sig åt en aktivitet utan ansträngning drömmer vi alla om. Det anser den ungerske psykologen Mihaly Csikszentmihalyi som myntade begreppet flow för 40 år sedan.

Hela vår kultur bygger på att vi redan från skolan ska lära oss stå ut med ett ”riktigt jobb” även om det är tråkigt och inte särskilt stimulerande. Fast egentligen vill vi bort från plikten och söker njutning, vi vill tillbaka till Edens lustgård där allt är enkelt. Men flow innebär inte ansvarslös flykt och gränslös hedonistiskt utlevelse. Det är en av våra grundläggande drifter som vi inte får bortse ifrån, enligt Csikszentmihalyi.

Klassiska exempel på flow är det uppfyllande kreativa till­ stånd som kan uppstå i lek, dans, musik och sång. Men även andra andningen när man löper långt kan sägas vara en form av flow. Csikszentmihalyi nämner också att det kan uppstå i koncentrationskrävande övningar som bergsklättring och schack.

Några löften om lättköpta genvägar till lycka och energi ger inte Csikszentmihalyi. Han har i årtionden studerat princi­ per som människor använt för att ”fylla sina långtråkiga och meningslösa liv med glädje”. Det har vi alltid gjort. De flesta kulturer har sannolikt ägnat mer tid och energi åt lek, ritualer och kultur än åt arbete, skriver han.

FLOW BRUKAR BESKRIVAS som ”bli ett med upplevelsen”: Man tappar sitt ego och alla begrepp om tid och rum, agerar utan reflektion eller tvekan, med inre styrka och en känsla av kontroll. Aktiviteten är en belöning i sig, man behöver ingen yttre stimulans eller bekräftelse.

Det här är något som konstnärer, musiker och andra kul­ turutövare brukar uppleva, leken ingår i deras arbete. Men vi ska inte förledas tro att flow bara är för dem. Csikszentmihalyi talar om ”optimala upplevelser”. De ska vara tillräckligt krä­ vande så att vi tvingas fokusera ordentligt. Är det för lätt blir vi uttråkade, är det för svårt får vi ångest.

Mindfulness, meditation, yoga och bön är alla vägar in i flow. Men det kan uppstå även i de tråkigaste och mest vardag­ liga sammanhang, förklarar lekforskaren Mikael Jensen.

– Jag är uppväxt i Sjuhäradsbygden och sommarjobbade på ett textilföretag. För att göra det monotont tråkiga arbetet uthärdligt, till och med kul, gav jag mig själv utmaningar för att fokusera och klara precisionen. Då hamnade jag i flow, sär­ skilt när jag insåg att jag presterat mer än föregående timme, eller samma timma igår.

Juni 2019

Untitled-57 11

Vad är det som händer i hjärnan och kroppen när vi upplever flow? Finns det knep för mer energi i vardagen?

Här är tipsen för full fart hela sommaren. Möt också eldsjälen Christina, som orkar vad som helst för barnen hon vill rädda.

I sin forskning vid Högskolan i Borås har han sett barn förlora sig själva i leken. Deras ögon blir glansiga och de vänder sig in i sig själva. Det kan hända när de leker några stycken som känner varandra väl och triggar varandras fantasi. Den inre upplevelsen kan han inte mäta, och barnen sällan sätta ord på, men att det är flow tvekar han inte om.

FÖR MIKAEL JENSEN och Mihaly Csikszentmihalyi skapas flow när vi klarar tillräckligt stora utmaningar. Men hur går prestation ihop med att uppnå energi utan ansträngning?

– Det förutsätter positiva förväntningar, att du är tillfreds i din aktivitet och starkt fokuserad. Du är på gränsen av din för­ måga och tror på att du kan överskrida den. Då kan du hamna i flow och det du inte uppnått tidigare går plötsligt lätt, säger Mikael Jensen.

För att få flow oftare, och inte vid enstaka tillfällen, krävs att man har en riktning i sitt liv, framhåller Csikszentmihalyi i sin bok: ”I många människors liv går det att hitta en övergripande avsikt som motiverar allt det de gör dag ut och dag in – ett mål som drar till sig deras psykiska energi som en magnet, ett mål på vilket alla delmål beror. Detta mål beskriver vilka utmaningar som den människan behöver ställas inför för att omvandla sitt liv till en flowaktivitet. Utan en sådan avsikt saknar även det mest välordnade medvetande mening.”

Den brittiske barnpsykologen Donald Winnicott utforskade flow årtionden innan ordet myntades. Han kallade tillståndet för ett ”mellanområde” där barnet är i symbios med en föräl­ der och vilar tryggt med öppet sinne. I det tillståndet proces­

”Du är på gränsen av din förmåga och tror på att du kan överskrida den.

Då kan du hamna i flow och det du inte uppnått tidigare går plötsligt lätt.”

Mikael Jensen

11

2019-05-21 10:48:36

Tema Energi

”Mindfulness och meditationstekniker som används profant men även i kyrkans verksamhet, likställs med bön. Yoga och qi gong kan också ge den totala närvaron i en upplevelse.”

Kristina Grahn

sar barnet lärdomar, i interaktion med något som är större än det självt.

– Samma mellanområde upplever vuxna i bland annat konst, musik och teater. Det är samma i en gudstjänst, där man med liturgi, musik och sång skapar utrymme för det här tillståndet. Man öppnar sig för att nå symbios med något som är större än en själv, säger Kristina Grahn, präst i Svenska kyrkan.

Mikael Jensen hade som tonåring en ”ungdomsfrälsning”, där han upplevde en eufori i stunden, som han fortfarande har klara minnen av. Han tror att denna subjektiva upplevelse är lik den vi kallar flow, men vill inte slå fast att det är samma.

Däremot upplever både han och Kristina Grahn flow när de skapar och framför musik.

Ur religionspsykologisk synvinkel finns tranceliknande tillstånd som kopplas till bön, profetisk bön, visioner, tungotal och klarseende, förklarar Kristina Grahn.

– Det kan upplevas både spontant och i aktiv bön, det är inte alltid man kan välja när det ska komma. Mindfulness och meditationstekniker som används profant men även i kyrkans verksamhet, likställs med bön. Yoga och qi gong kan också ge den totala närvaron i en upplevelse, säger hon.

Det gemensamma är öppenheten och frånvaron av självkritik i stunden.

– Har man tillit till gudskraften finns inget som hindrar den här energin. Upplevelsen tar människan helt i anspråk. Det kräver fokus, kontroll och närvaro. Självkritik, distansering och rädsla blockerar däremot.

Så långt stämmer det med Csikszentmihalyis definition av flow. Däremot behöver man inte närma sig gränsen av sin förmåga eller prestera för att hitta energin. Bönen är en stark källa till energi, betonar Kristina Grahn.

I BÖN

FLOW KRÄVER INGEN yttre bekräftelse, upp-

levelsen är självbelönande. Fysiologiskt sett handlar det troligen om att dopamin utsöndras i hjärnan, enligt Mikael Jensen.

och meditation, eller under ett konTumörbiologen Georg Klein framcentrerat yogapass , kan vi få uppleva håller i sitt förord till Csikszentmihaett ”mellanområde” där vi är i symbios lyis bok att hjärnan är byggd för kamp med något som är större än vi själva. i till­varon och vill skapa mening Samma tillstånd uppnås av den genom anpassning till naturen. som utövar musik eller skapar på I dagens samhälle, där vi blivit konsuandra sätt. Där finns ingen plats för menter av underhållning och fastnat rädsla eller självkritik men det kräver i en schablon av hur det goda livet ska att vi lägger bort skärmar levas är det inte lätt att hitta den rätta och telefoner.

12

19am323_tema_energi_17995.indd 12

Barn kan leka så intensivt att de glömmer både tid och rum.

Som vuxna gör vi allför ofta saker bara för att vi måste. Då är det svårt att hänge sig så totalt.

avsikten. ”Etablerade rutiner och det moderna livets väl reglerade begränsningar sätter många hinder”, skriver Klein.

Vi gör mycket av plikt eller för pengar, för att vi måste: ”Men den investerade psykiska energin står inte i proportion till vårt upplevda själsliga välbefinnande”. Barn vet däremot hur man gör, innan vi lär dem att ägna sig åt ”viktigare saker”, skriver han.

FAST VIKTIGA SAKER har blivit allt svårare även för vuxna.

Distraktionerna är många. Dagens digitala värld med smartphones i varje ficka har inte hjälpt oss att hitta flow.

– Även studenter på högskolor och universitet kan ha väldigt svårt att ta instruktion eller sitta ned, det är nästan som att alla har adhd. Jag tycker det är en stor skillnad mot för tio år sen, säger Mikael Jensen som föreläst på universitets- och högskolenivå sedan 2007.

Men även de som verkligen har adhd och besläktade diagnoser kan ha ett hyperfokus på sådant som intresserar dem.

De har förmågan att försätta sig själva i ett annat medvetandetillstånd, påpekar Kristina Grahn: – Öppnar man för att kliva ut ur sig själv och bli del av något större så försvinner tiden, man glömmer äta och allt annat.

Om Gud nu verkar i vår värld kanske Gud behöver sådana människor för att få kontakt med oss. ”Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig in”, sade Jesus.

Juni 2019

2019-05-21 10:53

Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGARNA! 8 dagars 4-stjärnig studieresa Kroatien

& Montenegro

och de 4 mest berömda världsarv-platserna vid Adriatiska havet

Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGARNA

9990 ,– - 8000 ,–

Normalpris

SEK2

Prisfördel

SEK2

1990,–

SEK1

Från endast

p. pers.

En av skandinavernas mest omtyckta studieresor3 – inklusive utflyktsprogram & inträde !

Dubrovnik (världsarv)

Inklusive

Split (världsarv)

Inklusive

Inklusive

Inkluderat i priset: Flyg tur och retur med renommerat flygbolag4 till Dubrovnik, inkl. hotelltransfer

4360,– SEK

2

7 övernattningar i dubbelrum 2830,– SEK 2 på utvalda 4-stjärniga hotell (nationell kategori) 7× riklig frukostbuffé Rundresa i vår moderna buss med luftkonditionering samt fackutbildad svensk- eller engelsktalande guider Fascinerande studieresa till 2800,– SEK 2 Kroatien, Montenegro & de 4 mest berömda UNESCO-världsarven vid Adriatiska havet !

Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram + inträden (enligt program)

9990,– SEK 2

Totalt per person Prisfördel per person

– 8000,– SEK 2

Förmånspris per person från endast 1990,– SEK 1

Flygplats Avgångsdagar:

Inklusive

• Dubrovnik: promenad genom den pittoreska gamla stan (världsarv) med palats, kyrkor, praktfulla hus och en stor fästningsmur.

• Adriatiska havet: en av världens vackraste kuster.

• Ston: 5,5 km lång fästningsmur – världens näst längsta mur.

• Neum: pittoresk hamnstad.

• Split: promenad med praktfulla palats, kolonner och historiska torg som påminner om Romerska riket. Det unika Diocletianus palats (inträde ingår) är en av världens mest välbevarade romerska byggnader (världsarv).

Inklusive

• Sveti Stefan: pittoresk liten ö vid den adriatiska kusten (fotopaus).

• Hantverkstradition i smyckesoch skinnateljé.

• Budva: promenad genom en av de äldsta stadskärnorna vid den adriatiska kusten.

• Kotor (världsarv): en av Medelhavets vackraste vikar.

Trogir

Kroati en Split

Omiš

Da lm ku at ste isk n a

Adriatiska havet

Bosnie nHerce govina Međugorje Pocitelj

Monte negro

Neum Ston

Trebinje

Dubrovnik

Herceg Novi

Kotor Budva

• Trogir: magisk stadskärna (världsarv) på en liten ö.

• Pocitelj: en av Balkans mest intressanta byar med borgmur, moskéer och karavanserajer • Omiš: hamnstad och före detta sjörövarstad.

• Herceg Novi: en av Montenegros mest populära semesterorter med idylliska badställena.

• Medugorje: en av världens mest berömda kristna vallfartsorter.

• Trebinje: fascinerande promenad med Arslanagicbron, den historiska stadskärnan och den imponerande Osman pašina-moskén.

• Panoramafärd med färja från Kamenari till Lepetane.

FÖRSAMLINGSTIDNINGARNA Prisfördel

- 8000,– SEK

2

Extratjänster till förmånspris:

Matpaket: Paketet innehåller komfortabel halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter: endast 1500,– SEK per person Enkelrumstillägg: 2590,– SEK per person (med reservation för tillgänglighet)

• Porto Montenegro: de välbärgades fina yachthamn

Oktober 2019 (2. – 12.10.)#

Oktober 2019 (16. – 31.10.)

November 2019 (2. – 14.11.)

November 2019 (16. – 30.11.)

December 2019 (4. – 7.12.)

Februari 2020 (5. – 14.2.)

Februari 2020 (15. – 29.2.)#

Mars 2020 (4. – 14.3.)

Mars 2020 (18. – 28.3.)

April 2020 (3. – 29.4.)

Maj 2020 (1. – 2.5.)

2400,– SEK

2000,– SEK

1300,– SEK

700,– SEK

0,– SEK

0,– SEK

700,– SEK

1300,– SEK

2000,– SEK

2400,– SEK

2400,– SEK

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGARNA från endast Flygtillägg per pers.

Inklusive

4-stjärniga hotell

• Hantverkskonst i traditionell mattknytningsverkstad.

24 timmars läkarjour

Säsongstillägg per pers

Medugorje

Kotor (världsarv)

Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

(Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer) 2

Flygplats

Trogir (världsarv)

Göteborg

1990,–

SEK1

per person

istället för

9990,SEK –

2

Köpenhamm

Stockholm

0,– SEK

500,– SEK

650,– SEK

ons | fre

lör

ons | tor

För att besöka Kroatien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina behöver svenska, finska, norska och danska medborgare ett pass vars giltighetstid överstiger vistelsetiden med minst 3 månader.

Din förmånskod!

För vistelser i max 3 månader behövs inget visum. Medborgare i andra länder ber vi att kontakta ambassaderna för Kroatien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina för att informera sig om vilka FO66780 inresebestämmelser som gäller. # holiday tilläggskostnad p. p.: 490,– SEK. Ring kostnadsfritt nu för att 1 Plus turistskatt i Kroatien, Bosnien-Hercegovina & Montenegro, maximalt 1,50 EUR (15 SEK) per person/natt (gäller december 2018). Det annonserade priset på 1990,– SEK gäller endast säkra ditt önskedatum: vid avresa 04.12.2019 och 07. – 14.02.2020 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg som anges i tabellen. Resan gäller endast för adressaten och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline. Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. OBS! Minimiantalet deltagare är 15 personer per resedatum. Annullering senast 20 dagar innan avresa ifall minimiantalet resenärer inte nås. Maximal gruppstorlek: 40 personer. Ej lämpligt för personer med begränsad rörlighet. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret.

Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum från 04.12.2019 – 11.12.2019 och beräknades den 07.02.2019 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur lördag kl. 9.00 – 15.00 Göteborg 04.12.2019 – 11.12.2019 på www.expedia.se (billigaste avbokningsbara tillgängliga flyget inkl. bagage), transfer flygplats – hotellet – flygplats på Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, www.holidaytransfers.com, utflyktsprogram på www.viator.com. 7 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (2 nätter på Grand Hotel Park, 2 nätter på hotellet Jona, 1 natt på hotellet Marconi, 1 natt på hotellet Palmon Bay Hotel & Spa & 1 natt på hotellet Moskva). De nämnda hotellen är exempel. Resan innehåller inte nödvändigtvis dessa hotell. filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder.

114 42 Stockholm Observera: Undersökningen har genomförts med resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS år 2017. Kommentarerna kommer från kunder som har rest med vår företagskoncern.

4 t.ex. Aegean Airlines (Sky Trax World Airline Award 2014 – 2017 för bästa europeiska regionalflygbolag) eller Croatia Airlines (medlem i Star Alliance – världens största flygbolagsallians) De kombinerade resetjänster du erbjuds utgör en paketresa i den mening som avses i direktiv (EU) 2015/2302. Därför omfattas du av alla EU-rättigheter som gäller för paketresor. TSS Travel Service Scandinavia AS kommer att ansvara fullt ut för att paketresan som helhet fullgörs korrekt. Dessutom har TSS Travel Service Scandinavia AS, enligt lag, ett skydd för att återbetala dina betalningar och, när transport ingår i paketresan, säkerställa din hemtransport om det eller de hamnar på obestånd. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

0200 - 88 39 41

66780_Foersamlingstidningarna_Kroatien_230x300_ANZ.indd 1 Untitled-21 13

03.05.19 11:18 2019-05-21 10:48:10

Beställ hos

WWW.DUVAN.SE Präst/Diakonkläder

Gudstjänstliv

Barnbiblar

Bön/Andakt Biblar

Bibellitteratur Willow tree

Tänkvärt

Piteå Tel 0911-161 00 info@duvan.se Sommartider 10-17 måndag-fredag

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

Untitled-56 14

2019-05-21 10:48:30

Spaning Energi

Kroppen orkar mer med kulturens hjälp Klara stress bättre med hjälp av körsång. Bota högt blodtryck med musik och lindra smärta med dans.

Kreativa uttryck är så bra för vår hälsa att man numera kan få kultur på recept. Och forskarna tror de vet vad det beror på.

Att säga att all musik gör oss friska är att förenkla lite för mycket. Men det är ett obestridligt faktum att vi reagerar både fysiskt och psykiskt på musik. De individuella variationerna – som sinnesstämning, ålder, erfarenhet av musik och situationen – är stora. Rätt sorts musik, den musik som är rätt för just dig just då, kan dock höja eller sänka energinivån efter vad du behöver. Rätt musik på ett gympapass kan ge hela gruppen en extra skjuts.

NÄR MUSIKEN varvar upp stiger pulsen och

andningen blir snabbare och ytligare. Blodtrycket stiger, liksom halterna av adrenalin.

Immunförsvaret aktiveras och kroppen # Juni 2019

Untitled-26 15

utsöndrar endorfiner, vårt eget smärtstillande och uppiggande medel. Men man får se upp – forskning visar att tarmens rörelser kan påverkas och bli allt för kaotiska om det blir för högljutt och bullrigt.

På motsvarande vis sjunker pulsen och andningen blir långsammare och djupare när musiken varvar ner. Blodtrycket sjunker, halterna av stresshormonet kortisol blir lägre och magen lugnar ner sig.

NÄR IBS-PATIENTER delades upp i två grup-

per, där den ena fick samtalsterapi och den andra fick sjunga i kör, såg man en större ökning av cellreparerande testotestron hos körsångsgruppen. Körsångarna hade också lägre halter av stressproteinet fibrinogen.

Känsloeffekterna av musik kan komma mycket snabbt. Det beror på att musiken fortplantas i hjärnan både via en långsam väg till hjärnbarken och en snabb bana till känslohjärnan, amygdala. Känsloreaktionerna sätter alltså igång långt innan förnuftet börjat sin analys av musiken.

”Rätt sorts musik, den musik som är rätt för just dig just då, kan höja eller sänka energinivån efter vad du behöver.”

En viktig hälsofaktor är att musik förstärker känslor, vilket kan hjälpa oss att bli bättre på att känna igen våra egna känslor, så kallad känslodifferentiering. Även dans förbättrar den här förmågan. Den är viktig för att vi ska kunna få känslomässig vägledning i olika situationer och samspela bra med andra.

I en studie på vårdcentraler fick kvinnor med utmattning delta i olika kulturformer som sång och dans under tre månader. Deras hälsa blev bättre, upplevde de själva, medan utmattningen minskade och förmågan till denna känslodifferentiering ökade.

Forskarna menar att dålig förmåga att känna igen känslor leder till högre risk för högt blodtryck i tidig ålder, men att förmågan kan förbättras med just kulturaktiviteter. Redan små barn blir bättre på att känna igen känslor genom musikupplevelser.

SARA GRANT

15

2019-05-21 10:48:32

Porträtt Christina Wenngren

”Arbetsmarknaden för amerikanska presidenter är begränsad, men jag kunde inte släppa tanken på att försöka göra världen till en bättre plats.”

Hon är en efterfrågad expert inom EU i frågor som rör människohandel och organiserade brottslighet.

16

Untitled-22 16

2019-05-21 10:48:24

Christinas kallelse – rädda barn från slaveri Redan som 7-åring insåg Christina Wenngren att hon skulle viga sitt liv åt att jobba med mänskliga rättigheter. I dag jobbar hon mot trafficking och organiserad brottslighet i Sverige och driver ett projekt i Ghana för att rädda barn från barnslaveri.

TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: JOI GRINDE LIVET BLIR INTE alltid som man tänkt

sig. Det är en av de bittra erfarenheterna man får som vuxen.

Exakt så var det för Christina Wenngren, 35 år. Som liten tjej hemma i Mora lärde hon sig tidigt att läsa och slukade bok efter bok. Fantiserade sig bort. Hittade tidigt sitt drömyrke. Hon skulle bli amerikansk president. Och hon skulle jobba med mänskliga rättigheter.

– Arbetsmarknaden för amerikanska presidenter är begränsad.

Det insåg jag ganska snart, även om mina föräldrar var vänliga nog att inte skämta bort min önskan, säger hon och skrattar.

CHRISTINA FICK tänka om. Hon började

helt enkelt se sig om efter ett annat yrke.

Hon insåg snart att statsvetare var både mer realistiskt och mer praktiskt än tillvaron som amerikansk president.

– Jag kunde inte släppa tanken på att försöka göra världen till en bättre plats, och jobbade hårt i skolan för att kunna studera vidare, berättar Christina. Under den sköra,

nästan älvlika ytan döljer sig en vilja av stål och en diplomatisk förmåga av stora mått.

Christina har en gedigen akademisk bakgrund, men menar att inget kan mäta sig med det hon lär sig på plats i mötet med Nimas invånare.

UNDER DE SENASTE fem åren har hon lyckats förhandla loss otaliga barnslavar från sina ägare i Ghana, hon har utbildat höga EU-tjänstemän i traffickingfrågan och om organiserad brottslighet, hållit många föredrag för svenska Säpo – och framför allt har hon startat ett ideellt projekt för att hjälpa barn i Ghanas slum till en utbildning.

– När jag började på universitetet blev det internationell kriminalrätt, juridik och studier i Belgien. På ett EU-ministermöte diskuterades hur utbredd barnslavhandeln är. Eftersom problemet är oerhört utbrett i Ghana gjorde jag min praktik där, säger Christina.

Praktikperioden i Ghana förändrade Christinas liv. Hon hade tidigt bestämt sig för att inte uppleva tillvaron ovanifrån, utan bosatte sig i slummen i huvudstaden Accras värsta stadsdel, Nima. Det blev kärlek vid första ögonkastet. Samtidigt som tillvaron i Nima var det eländigaste Christina upplevt

FORTS.

17

Untitled-22 17

2019-05-21 10:48:27

Porträtt Christina Wenngren

bland de fattigaste av de fattiga, upplevde hon en värme och en stark gemenskap.

Hon lärde känna den ensamstående pappan Emanuel, som tillbringat sin barndom som slav. Emanuel hade sedan han frigivits ägnat livet åt att försörja sina döttrar och kämpa för människors lika rättigheter och barns rätt till utbildning. Det var tillsammans med Emanuel och andra vänner hon lärt känna i Accra som hon insåg vikten av att få känna sig stolt, bevara sin värdighet och få möjlighet att kunna påverka sin framtid.

UNDER SIN första resa till Accra fick Christina lära känna fler före detta barnslavar. Hon fick också möjlighet att resa runt på landsbygden och se under vilka förhållanden barnslavarna lever under. Men hon fick också på nära håll uppleva den fattigdom som gör att föräldrar tycker sig vara tvingade att sälja ett av sina barn – för att de andra i barnaskaran kanske ska överleva.

– När jag kom hem efter praktiken hade Christina jobbar med både svenska min övertygelse blivit och ghanesiska barn, och låter dem ännu starkare. Jag utbyta berättelser om sin vardag och bestämde mig för att ”En viktig del av det vi gör i Project Nima är att utbilda barn, och deras sina liv. Barnen i Ghana har insett att göra något konkret, föräldrar, i mänskliga rättigheter. Att få människor att inse att de har ett allt inte bara är guld och gröna skogar säger Christina. egenvärde, och att få människor att inse att deras erfarenheter spelar i väst, och de svenska barnen har Det blev startskotroll. I slummen existerar inte detta”, säger Christina Wenngren. blivit mycket mer reflekterande tet för Project Nima, ett kring världen. projekt som stöttar barn i Accras slum, och som hjälper dem att gå i skola.

– En viktig del av det vi gör i Project JU FLER BARN som kan gå i skolan och skaffa Nima är att utbilda barn, och deras föräldrar, både bland barn och vuxna. Enligt Unicef sig en utbildning, desto fler barn som blir i mänskliga rättigheter. Att få människor säljs 1,2 miljoner barn om året av männi­ medvetna om sina rättigheter, desto färre att inse att de har ett egenvärde, och att få skohandlare. I Ghana kostar ett barn ungefär barn riskerar att hamna i slaveri. Därför fylmänniskor att inse att deras erfarenheter 20 dollar, och trots att barnslaveri är olagligt spelar roll. I slummen existerar inte detta, är det oerhört utbrett. Ett barn kostar mindre ler arbetet med Project Nima en viktig funktion. I projektet jobbar Christina både med säger Christina med eftertryck. än ett fiskenät. Därför är det enklare för en svenska och ghanesiska barn. De svenska slavägare att offra ett barn än ett nät, om ett CHRISTINA JOBBAR tätt tillsammans med barnen skickar leksaker, kläder, pengar och fisknät fastnat på botten, säger Christina. ett antal personer i Accras slum, framför allt skriver berättelser om sin vardag. Barnen Dödligheten hos slavarna är hög, och i Nima målar och tecknar och berättar om med ett tiotal ungdomar i åldrarna 12–17 Christina har sett det på nära håll. Under sina liv. som utbildats i Nimas kärnämnen och numeperioder har hon åkt runt på Ghanas landsra fungerar som Project Nimas ambassadörer. bygd och förhandlat med slavägarna om – Berättelserna används i undervisningen Hon åker till Accra flera gånger om året, och att köpa loss slavarna. I gengäld har hon, här i Sverige och i Ghana, och det blir väldigt har blivit ett känt ansikte i slummen. tillsammans med organisationer, erbjudit bra diskussioner. Både de svenska och de Hemma i Sverige jobbar hon heltid som mikrolån. ghanesiska barnen har fått en glimt i ögonen, statsvetare. En stor del av fritiden ägnar hon åt att åka runt och informera om Project Nima, vars främsta syfte är att reformera traditionellt bistånd och ge människor en insikt i att det går att påverka sin egen och andras framtid.

Traffickingfrågan engagerar fortfarande.

Hon har bland annat skrivit utbildnings­ material för Harvard och hon har jobbat tätt tillsammans med NOA, före detta rikskrim.

– Problemet med människohandel är stort,

UTBYTE

”Makten att kunna påverka och känslan av att vara behövd är enormt viktig. Genom Project Nima låter vi barn och unga i Nima bland annat dela med sig av kunskap kring rehabilitering av offer för människohandel.”

18

Untitled-22 18

Juni 2019

2019-05-21 10:48:27

Tio barn fungerar som ambassadörer för projektet på plats.

Att få möjlighet att känna att man hjälper till och gör nytta är ovärderligt för ett barn som växer upp i slummen.

de har blivit mer självsäkra och reflekterande.

– De ghanesiska barnen, som hade hört så mycket om Västvärldens rikedomar, hade först svårt att förstå att det finns obotligt ­sjuka barn också här. Det har vi pratat m ­ ycket om: Att man kan bli sjuk eller vara ledsen även i ett rikt land, säger Christina.

Men just detta, att det blir ett ömsesidigt utbyte, att barnen i slummen får känna att de hjälper till och gör nytta, precis som barnen på de svenska skolorna, gör något med deras självkänsla och attityd, insåg Christina snabbt.

– Kanske handlar det i själva verket om att känna sig behövd och betydelsefull och förstå att man kan göra skillnad. Om vikten av att göra nytta, och att inte låta sig göras till ett offer, funderar hon.

ATT FÅ MÖJLIGHET att hjälpa, det stärker

självkänslan hos den som hjälper. Men frågan är vad som händer med den som tar emot hjälpen.

– Makten att kunna påverka och känslan av att vara behövd är enormt viktig. Genom Project Nima låter vi barn och unga i Nima bland annat dela med sig av kunskap kring rehabiJuni 2019

Untitled-22 19

”Ett barn kostar mindre än ett fiskenät. Därför är det enklare för en sla­ vägare att offra ett barn än ett nät, om ett fisknät fastnat på botten”, säger Christina Wenngren.

Projekt Nima Projektets huvud­områden: MÄNNISKOHANDEL: Utbildning i rehabilitering, posttraumatisk stress och hur barn kan bli barn igen.

KVINNORÄTT: Kvinnofrågorna kommer upp på många sätt, på alla områden.

KORRUPTION: Korruption är ett problem i Ghana. Även barnen ser det, bland annat i skolan.

DROGER: Många barn ser de vuxna ta droger, och har frågor. De får lära sig om farorna.

SKOLA: Man pratar om undervis­ ningsmetoder, aga och inlärnings­ svårigheter.

LIFE EDUCATION: Projektet bygger självkänsla och egenvärde för att våga förändring.

Läs mer på: projectnima.org

litering av offer för människohandel. Dessutom har både de svenska och de ghanesiska barnen jobbat med att ta fram utbildnings­ material som de delat med varandra.

SEDAN CHRISTINA startade Project Nima har hon lärt känna flera av barnen. När hon inte är på plats kommunicerar hon ofta med dem över Facebook.

– Tio av barnen fungerar som ambassadörer för Project Nima. De har utbildats i ämnen som FN:s barnkonvention, statsvetenskap, sociologi, mänskliga rättigheter, korrup­tion och människohandel.

Ambassadörerna har stora möjligheter att påverka på plats. När Christina och vice general­sekreteraren Erik Leijonmarck åker till Ghana håller de också workshops på landsbygden för barn, föräldrar och lärare.

– När vi senast höll workshops diskuterade vi även företeelser som skolaga och sexuellt våld, ämnen som i princip är tabu. Det blev fantastiska diskussioner. Vi blev omgående tillfrågade om att stanna en dag extra för att fler skulle få möjlighet att lyssna, säger Christina.

19

2019-05-21 10:48:28

Spaning Vila

Verklig vila pĂĽ semestern 20

Untitled-22 20

# Juni 2019

2019-05-21 10:48:20

Vill du ha längre semester? Eller bara en annan slags ledighet? Allt för ofta förvandlas semestern, den tid som ska ge oss som mest återhämtning under året, till en karusell av resor, släktbesök, packning och stress. Så här gör du för att sommaren ska bli verklig vila, och för att känslan av ledighet ska sitta kvar länge.

Tid för rekreation är en viktig investering i den egna hälsan för att orka. Att Sverige har några av världens mest generösa lagar kring semester från arbetet är inte bara en lyx. Det är en investering för varje arbetsgivare, för medarbetare som får tid till återhämtning både jobbar bättre och är mindre sjuka.

När vi lämnar alla måste-tankar och vårt jobb därhän får hjärnan välbehövlig vila. Då får de inre batterierna en chans att laddas.

När det är dags att återgå till vardagens plikter har vi en ny energidepå att ta av som ger oss kraft att orka.

Men hur länge bör man vara ledig för att det ska ge effekt, och spelar det någon roll vad man ägnar sig åt?

Traditionellt har man ofta talat om att det är viktigt med lång sammanhängande ledighet för att hjärnan verkligen ska släppa alla tankar på jobb. Numera är inte alla forskare lika eniga om den saken. Holländska forskaren Jessica de Bloom har doktorerat i psykologi och arbetshälsa och har studerat hur vi reagerar på semester och ledighet på flera olika sätt. Hennes slutsats är att det går lika bra att ta flera kortare semestrar utspridda över året för att må bra, som att ta sex veckor i sträck över sommaren.

Det kan till och med vara så att en långledighet är svårare att komma tillbaka ifrån.

Sitter man där på jobbet och har tagit ut alla lediga dagar och vet att det är ett helt år till nästa gång, kan hopplösheten skölja över en – hur ska jag orka?

Gå ut!

Vad du än gör på din semester är det väldigt bra om du lyckas ge din hjärna en dos av grönska och natur. Och börja nu inte tänka att du måste ge dig ut och fjällvandra eller gå pilgrimsleder. Det räcker med en grön paus i en park någonstans. Naturen spelar en viktig roll för hjärnans återhämtning. Här behöver den inte reagera aktivt på samma sätt, eller ta ställning till alla de sinnesintryck som vi överöses med i en bullrig och folkfylld # Juni 2019

Untitled-22 21

stadsmiljö. En del forskare menar att det helt enkelt är viktigt för ögat att vila blicken på ett öppet landskap, där avstånden är längre än mellan husen i en stad.

Aktiv eller inte?

Samtidigt är vi olika. En del människor fullkomligt älskar att ha fullt upp hela tiden. En sommarstuga där det ständigt dyker upp släkt och vänner som vill stanna ett par dagar är rena drömmen för vissa, medan andra måste få stänga av helt och slippa folk över huvud taget.

Så länge resandet eller den aktiva semestern springer ur din egen önskan att göra saker, kan det vara minst lika vilsamt som att ligga i hängmattan ett par veckor.

Men om andras krav hotar att sabotera din återhämtning, måste du helt enkelt säga nej.

I en familj där vissa vill vara aktiva, och andra bara vila, får man hitta en kompromiss så att alla får en chans att njuta.

En fälla är att börja tänka att man måste ha något spännande att berätta när alla är tillbaka på jobbet igen. Det är naturligt att kring fikabordet fråga vad arbetskamraterna gjorde på semestern, men det är minst lika okej att svara ”Ingenting!” på den frågan.

Du måste inte utvecklas eller berikas som person med en massa resor och aktiviteter.

Kropp och själ är precis lika glada för total sysslolöshet i ett par veckor.

Smygstarta!

För förr än du anar är vi tillbaka i vardagslunken igen, även om det finns knep för att göra den övergången mindre plågsam. När du ska tillbaka i höst – smygstarta om du kan!

Kan du börja jobba på en onsdag, så att första veckan blir kortare, gör det! Kan du ta några lediga eftermiddagar i augusti och september för att få några extra långa kvällar att koppla av? Eller kan du spara ledighet så du har ett par långhelger att se fram emot under hösten?

SARA GRANT

21

2019-05-21 10:48:21

Svenska kyrkan i Wien FOTO: CARL ANDERS NILSSON/IKON

Även Tjeckien, Slovenien och Ungern betjänas av Drottning Silvias församling, Svenska kyrkan i Wien.

Valborgsfirande på innergården. Samlingar är viktiga socialt, men även för de pengar som samlas in.

Kantor Linnéa Sjöberg spelar piano och orgel.

Församlingen föddes kring ett kakfat i Wien Med diakonen Anna-Lena Petersons hjälp lyckades hundratals judar fly undan förintelsen till Sverige. De, och ättlingarna till dem, har henne att tacka för sin existens. Det har också Drottning Silvias församling i Wien, som praktiskt taget startade i Anna-Lena Petersons vardagsrum. Särskilt hos de äldre medlemmarna finns en stor stolthet över församlingens ursprung.

DET ÄR I DE VARDAGLIGA gärningarna var

och en kan göra skillnad. Det är något av det starkaste som Anita Kager, tidigare ledamot i kyrkorådet, lärt sig av att vara nära Anna-­Lena Peterson. Hon var en av dem som tillsammans med syster Anna-Lena, som hon kallades, byggde upp svenska kyrkan i Wien.

– Anna-Lena var otrolig. Hon tog emot alla, vare sig hon kände dem eller inte, med öppen famn. Allt började med henne, berättar Anita Kager.

Hon själv kom till Wien 1956. Först som student, sedan som invandrad fru till en öster­ rikare. Hon var ofta hos Anna-Lena Peterson, inte minst på de numera legendariska onsdagsträffarna dit alla svenskar i Wien var välkomna. Det stora behovet av gemenskap, av att få tala sitt modersmål och lära känna landsmän, fick sitt utlopp här. Att en svensk kyrka i Wien först skulle komma att diskuteras just i detta vardagsrum är helt i sakens natur.

Med sju sorters kakor, kaffepannan ständigt på och dörren vidöppen blev diakonens vardagsrum ett kraftcentrum. Syster Anna-Lena hade särskild auktoritet efter sina insatser under kriget. När Svenska Israelmissionen, en del av Svenska Kyrkan, bad henne fara till

22

Untitled-55 22

”Efter gudstjänsten dracks kyrkkaffet hemma hos Anna-Lena Peterson.

Det var naturligt.”

Anita Kager

Wien lämnade hon sitt arbete på barnhemmet i Alingsås. Året var 1938 och behoven var större i Wien.

HON ANLÄNDE några månader efter Hitlers

intåg i Österrike, och var den sista av de svenska anställda att lämna Wien i november 1941.

Gestapo hade då stängt missionens kontor på Seegasse 16 och avslog hennes ansökan om att få stanna, enligt historien med orden: ”Här

finns ingenting mer för er att göra.”

– De svenska medarbetarna i Wien fick inte stanna kvar. Någon annan skulle ha tyckt att det var skönt att få komma i säkerhet. Men för Anna-Lena var det förskräckligt. Här fanns människor som behövde hennes hjälp, berättar Anita Kager.

För sina insatser har Anna-Lena Peterson fått medaljer, den finaste när dåvarande presidenten Franz Jonas tilldelade henne Österrikiska Förbundsrepublikens hederstecken i silver 1969. Men både i Sverige och i Österrike är hon numera bortglömd. Wiens dåvarande borgmästare Helmut Zilk fångade en orsak i ett tal på hennes ålders höst: han poängterade hennes mod, men också hennes blygsamhet.

Hennes framtoning var medmänniskans snarare än hjältens.

– När hon kom till Wien gick uniformerade män på gatorna och hakkorsflaggor hängde på alla offentliga byggnader. Hon hamnade i många farliga situationer och måste haft ett oerhört mod. Jag tror att hennes tro hjälpte henne – hon hade fått denna uppgift och hon skulle klara den, säger Anita Kager.

UNDER DE TRE krigsåren då förtvivlade människor i Österrike fick hennes och Israel­ missionens hjälp att fly eller sätta sina barn i säkerhet, var Anna-Lena Peterson också föreståndare för gården Schwedenheim i förorten Weidling. Den var ursprungligen tänkt för personalens rekreation. Men ju fler judiska Wienbor som vräktes från sina lägenheter och blev hemlösa, desto fler sökte sig till gården.

Det blev Anna-Lenas uppgift att föda dem alla.

Juni 2019

2019-05-21 10:48:24

Interiör av Sala terrena, Kyrksalen i Svenska ­kyrkan i Wien. Salen var tidigare ett refektorium, matsalen för munkarna som bodde här.

FOTO: CARL ANDERS NILSSON/IKON

– Många grannar var emot dem, det var farligt att hjälpa dem. En liten livsmedelsaffär var vänligt inställd, de stoppade ned mer än vad ransoneringskortet tillät i korgen. Privatpersoner som ville hjälpa la saker under en särskild buske. De fick hämtas på kvällen så ingen skulle upptäcka det.

När Anna-Lena Peterson tvingades bort från Wien 1941 var det under stor psykisk påfrestning.

– Jag kan fortfarande se hennes enorma glädje framför mig, när hon blivit tillfrågad att återvända som Rädda Barnens representant, minns Anita Kager. ÅR 1946 VAR syster Anna-Lena tillbaka. ­ isären var stor och hon fortsatte att rädda M liv, nu med mat, mediciner och filtar. Hon fick ett hem i Wien, där hon kom att stanna i 50 år.

På Seegasse 16 hade hon sin våning. Vid ankomsten 1946 började hon samla upp spillrorna efter den tidigare missionsgemenskapen i Wien, hon skapade kontakter och bjöd in till bibelstudier i sitt hem. När staden efter några år började återhämta sig samlades också unga svenskar som kommit för att studera eller arbeta. Diakonen från Alingsås inkluderade nykomlingarna och skapade utrymme för andra att bidra till utveckling.

– Ambassaden var aktiv då, intresserad av att skapa samlingspunkter för svenskar i Wien. Under 70-talet fick vi förslaget att starta en skolförening för kompletterande svenskundervisning för barn. Det passade mig utmärkt, mina barn var i rätt ålder, så jag var verksam i styrelsen och som ord­förande. Två kompeten-

Juni 2019

Untitled-55 23

Anita Kager vid korset som har hängt med från Seegasse 16. Det passar fint även i den lilla kyrkan på Gentz­gasse där Peter Styrman numera är kyrko­herde. FOTO: MARIKA SIVERTSSON

ta lärare anställdes och Anna-Lena ordnade lokal på Seegasse.

FLERA SVENSKA verksamheter i Wien växte,

med sin början över Anna-Lena Petersons generösa kakfat. Det var vid dessa träffar under 70-talet som idén att ha svenska gudstjänster i Wien föddes. Det fanns en svensk församling i Schweiz, bildad på privat initiativ.

Pastor Lennart Söderström där fick i uppdrag av dåvarande ärkebiskopen Olof Sundby att starta en församling i Wien. Han kom fyra gånger om året till Seegasse 16.

De använde ett kapell där det annars hölls österrikiska evangeliska gudstjänster. Efter gudstjänsten dracks kyrkkaffet hemma hos Anna-Lena Peterson. Det var naturligt, säger Anita Kager.

– Jag var med från början, och gick på alla de fantastiska sammankomsterna. Det ena gav det andra. Vi bildade snart ett kyrkoråd, jag valdes in som ledamot och blev efter ett par år ordförande. Det var ett sant privilegium att få starta kyrkan från grunden. År 1982 fick Harald Kronvall bli den första svenska kyrkoherden i Wien, och sedan 1986 finns kyrkan på Gentzgasse. Numera är Peter Styrman kyrkoherde: – Vår församling har en bakgrund att vara stolt över. Svenska kyrkan gör fortfarande mycket bra där det är krig, den traditionen finns bevarad. Vår uppgift är att visa att det är ur Guds kärlek och människors goda gärningar som dessa som traditionen springer. Det är ju inte organisationen som bär kärlek, utan människorna i den.

SEDAN ETT par år tillbaka täcker Drottning

Silvias församling, som den heter, Österrike, Tjeckien, Slovakien och Ungern.

Det såg pionjärerna inte riktigt framför sig, då när hela församlingen fick plats i ett vardagsrum. Men allt som startade där hade en tendens att växa bra: julmarknaden som i dag försörjer hela Svenska kyrkan i Wien, startades ursprungligen för att betala uppehälle och biljett för kyrkoherden från Schweiz. Inte bara är den lönsam, det är också en stor tilldragelse i Wien, oavsett om man är svensk eller ej.

– Allting hänger ihop med den tiden. ”Ni kan komma och sitta hos mig”, sa Anna Lena, och så bjöd hon på kaffe. Hon har haft en oerhörd betydelse för hela svenskkolonin i Wien, MARIKA SIVERTSSON säger Anita Kager.

23

2019-05-21 10:48:25

Personliga möten Vi finns när med omtanke du behöver oss

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

250 kr för 8 nr* Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

Se även www.signum.se *Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod. www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellbegravning.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.lindstromsbegravningsbyra.se www.begravningstjanst.com tel 036-1302 7050 11 036-71

Du når oss på telefon dygnet runt

Den katolska kulturtidskriften

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor.

Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: svenskakyrkan.se/vallentuna Vi finns även på Facebook.

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET PERFEKT FÖR FAMILJER

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar, golfdagar mm

9 DAGAR

BUSS

PRIS FRÅN 6 295:-

Gardasjön

Följ med till den glittrande sjön, Venedig och vinprovning! En fantastisk kombination av kultur och natur, försedd med den italienska solen.

INGÅR I PRISET ● Resa i helturistbuss ● 8 övernattningar i dubbelrum ● 8 alt 2 middagar ● 8 frukostar ● Reseledarservice DATUM 22/6, 6/7, 13/7, 27/7, 17/8, 31/8, 7/9, 14/9, 21/9, 5/10 Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se 040-668 05 00

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM

eller boka hos din resebyrå

Untitled-24 24

2019-05-21 10:48:14

Historia

FOTO: WIKIPEDIA

Hildegard av Bingen – kvinnligt

universalgeni

H

ildegard var ett annorlunda barn: hon var sjuklig, hade visioner och var dessutom nummer tio i barnaskaran. Kanske spelade allt detta in när föräldrarna beslöt att lämna henne till kyrkan, för att hon skulle få sin fostran i ett kloster.

Hildegard föddes 1098 som tionde barnet i en tysk adelsfamilj. Hildegard var som barn svag och sjuklig och fick därför endast nödtorftig utbildning i hemmet. Föräldrarna beslöt att det bästa för Hildegard vore att få leva sitt liv i Guds hägn. När hon var åtta år lämnades hon i den unga Jutta av Sponheims vård, och 1112 flyttade de unga flickorna in i en klosterliknande gemenskap intill ett munkkloster på Disibodenberg. Klostret hade börjat byggas bara några år tidigare och systrarna hade antagligen ett hus utanför klostermuren, helt avskilt från munkarna.

Gemenskapen utvecklades så småningom till ett riktigt nunnekloster, där Hildegard efter Juttas död blev abbedissa. Samtidig stod systrarna juridiskt och ekonomiskt under munkarnas ledning.

HILDEGARD HADE sedan sin tidiga barndom uppenbarelser. Vid 42 års ålder fick hon i en stor vision en uppmaning att skriva ner allt hon såg och hörde. I motsats till andra medeltida visionärer, till exempel heliga Birgitta, fick hon sina visioner i vaket tillstånd, alltså inte i någon form av trans eller extas, utan i full medvetenhet. Hon samlade sina uppenbarelser i boken Scivias, Känn vägarna.

Hildegards allmänna erkännande kom i och med att hon inbjöds till synoden i Trier 1147.

Hon fick där officiell tillåtelse av påve Eugenius III att publicera sina visioner, vilket även stärkte hennes politiska betydelse. Nu började Hildegards berömmelse.

Efter en tid bestämde Hildegard sig för att lämna Disibodenberg för att grunda ett eget och självständigt benediktinkloster. Efter stort motstånd från munkklostret fick hon omkring år 1150 tillstånd att bygga ett eget kloster för sina nunnor på Rupertsberg, mitt

juni 2019

Untitled-9 25

Skulptur av Hildegard från Bingen av konstnär Karlheinz Oswald.

emot Bingen. Klostret i Bingen fick under Hildegards tid stort anseende, och många besökare som ville ta del av hennes läkekonst och hennes klokhet, men också hennes förmåga att genom handpåläggelse bota både fysiskt och psykiskt sjuka. Med tiden var de så många nunnor att en filial för fattiga kvinnor inrättades i ett före detta Augustinerkloster år 1165.

TROTS ATT Hildegard hela livet led av svag

hälsa och smärtor hann hon uträtta förvånansvärt mycket. Hon var bildad och väldigt mångsidig. Hennes verk omfattar religion, etik, dikter, filosofi, mystik, medicin, musik och kosmologi. Hon författade en samling kyrkliga sånger och musikstycken, samt ett liturgiskt drama. På Rupertsberg skrev Hildegard även två stora uppenbarelseböcker, Boken om livets förtjänster och Om Guds verk. Hennes starka intresse för naturen och för läkekonst resulterade i verken Physica och Causae et Curae.

Under sin levnad var Hildegard en av

Europas mest inflytelserika personer, och brevväxlade med påvar, furstar och det samtida helgonet Bernhard av Clairvaux.

Som abbedissa och framstående predikant gjorde hon predikoresor till södra Tyskland och Frankrike, och skrev nio böcker i ämnen som teologi, medicin och fysiologi. Till sin hjälp hade hon under många år en munk från Disibodenberg som hette Volmar, som hjälpte henne med såväl nedtecknandet som förbättrandet av hennes latin. Han följde också med till Rupertsberg, där han verkade som präst för systrarna.

HILDEGARD DOG i Bingen den 17 september 1179, vilket också är den dag som hon än idag firas på. Efter Hildegards död förlorade klostret sin betydelse och redan 1259 var det på grund av fejder och röveri så gott som övergivet. Hildegard blev helgonförklarad först år 2012. Samma år utnämndes hon som den fjärde kvinnan i historien till kyrkolärare.

KÄLLA: WIKIPEDIA

25

2019-05-21 09:49:27

Konfirmation

Konfirma­ tionslägren i Strömsund är gratis och ­brukar ofta hyllas.

Slitstark rit som håller Konfirmation kommer av latinets confirmatio som betyder bekräftelse, bekräftelse av dopet.

Hur ser det ut med konfirmation inom Svenska kyrkan i Boden år 2019? Kyrkfönstret stämde träff med prästen Anna Nilson för att få veta mer.

ANNA NILSON tar emot i sitt arbetsrum på församlingsgården.

– Vet du, jag har sysslat med konfirmationer sedan jag var 15 år, säger Anna och berättar om sin egen resa från konfirmand till präst.

– Jag hamnade först i en konfirmandgrupp som inte passade mig. Efter önskemål tillät prästen, som sedan blev min konfirmationspräst, mig att byta till en annan grupp. Den var egentligen fullbokad, men hon gjorde ett undantag. Där trivdes jag så bra att jag fortsatte som ungdomsledare direkt efter konfirmationen. Hade detta inte hänt hade jag kanske inte varit präst i dag. ÄNDA SEDAN Anna kom till Boden för fem

år sedan så har hon jobbat med konfirmandgrupper och undervisning.

– Vi är alltid ett team bestående av präst, diakon och församlingspedagog som jobbar med konfirmationen. I Svenska kyrkan i Boden är det församlingspedagogen Anna

26

Untitled-10 26

Överluleå kyrka brukar vara fullsatt vid ­konfirmationsmässorna.

Karlsson som är huvudansvarig för hela konfirmandarbetet.

I år har de två konfirmandgrupper med varsitt team. Den ena åker på ett femdagars­ läger i augusti och den andra, där Anna Nilsson är präst, åker iväg tio dagar nu i början av sommaren. Konfirmationen sker i juli och i augusti beroende på vilken grupp man är

med i. Under terminen har ungdomarna haft 3–4 träffar på församlingsgården, några fler om de har valt det kortare lägret. Lägren hålls på lägergården Strömsund, utanför Råneå.

Anna tar fram ett schema. Varje dag innehåller morgon- och kvällsbön samt olika aktiviteter och diskussioner. En grupp kan bestå av mellan 20 och 50 deltagare. I varje grupp finns också ett antal ungdomsledare som själva konfirmerats för något år sedan. De mer djupa diskussionerna sker i mindre grupper som ungdomsledarna delvis leder.

Har man behov av en mindre grupp på grund av till exempel ett neuropsykiatriskt funktionshinder så går det att ordna. För den som vill genomföra exempelvis en fotbollskonfirmation eller seglarkonfirmation går det bra att ansöka till en annan församling som erbjuder detta. I Boden hoppas man på att kunna erbjuda en inriktning mot natur och klimat framöver. Vill man som okonfirmerad vuxen konfirmera sig, så går naturligtvis det också bra. Då deltar man i en samtalsgrupp som leds av en präst. Om man som vuxen inte är döpt och sedan väljer att döpa sig så räknas detta också som en konfirmation.

ATT KONFIRMERA sig kostar inget. Delta-

garna får en konfirmationsbibel vid starten, och en frälsarkrans (en sorts bönearmband) när de konfirmeras. Frälsarkransen är också något som de använder sig av och jobbar med under konfirmationstiden.

Konfirmationslägren riktar sig i första

juni 2019

2019-05-21 09:49:32

Bilder: Konfirmation 2 Stor bild Strömsund 1 Mindre bild Konfirmation 1 Mindre bild Strömsund 2 Mindre bild

VILL DU VETA MER? Låter det spännande med ­ onfirmation? Läs mer på: k www.svenskakyrkan.se/boden/­ konfirmation ... eller kontakta Anna Karlsson på: anna.karlsson@svenskakyrkan.se

Under konfirmationsläsningen får ungdomarna träffa nya vänner och utmana sig själva med nya erfarenheter.

hand till 15-åringar. Om man inte är döpt så måste detta ske innan man kan konfirmeras. Även om man har varit med på lägren och deltagit i konfirmationsundervisningen måste man inte sedan konfirmera sig i kyrkan.

Anna Nilsson säger att många ungdomar i dag har ett intresse av att diskutera etiska frågor.

De frågorna är eviga. Även filmer används när så passar för att få ingång diskussioner. Och i Ungpsalm, den psalmbok man använder, så finns många tänkvärda texter att sjunga och reflektera kring. De brukar även använda spelet Kahoot, som är en sorts digital frågesport med varierande teman.

INNAN MAN konfirmeras ska konfirmanden ha besökt tio gudstjänster, varav en till jul

juni 2019

Untitled-10 27

och en till påsk. Det går bra med gudstjänster på andra orter om man reser. Även bröllop, dop och begravningsgudstjänster räknas. Det är inte obligatoriskt att hjälpa till vid någon gudstjänst, men Anna bjuder in sina konfirmander till en gudstjänst som hon själv leder och där kan de exempelvis hjälpa till med att ta upp kollekt.

Konfirmationen avslutas med en konfirmationsmässa där själva konfirmationsriten sker. Det är en vanlig söndagsgudstjänst som vem som helst får besöka, och det brukar vara fullt i kyrkan. Konfirmanderna har på sig vita kåpor som kyrkan lånar ut. Två dagar innan har man haft en avslutande fest i församlingsgården, där konfirmanderna har visat och berättat för sina föräldrar vad de har lärt sig

Telefon: 0921-775 31

under undervisningen, följt av ett gemensamt tårtkalas.

Varför ska man konfirmeras?

– För att ge sig själv tid att stanna upp och fundera över de stora frågorna i livet, att tillsammans med andra få tänka kring detta att vara människa och vilken värld vi lever i. Ungdomarna får testa något nytt, och lära känna kyrkan, Gud och vad Gud vill med oss människor. Gud har sagt ja till oss, och här får vi en chans att säga ja till Gud. Att träffa nya vänner, att våga utmana sig själv med nya erfarenheter och att prova på något nytt, avslutar Anna Nilsson.

JOHAN E. SKOGLUND johan.skoglund@amsab.org

27

2019-05-21 09:49:33

Act Svenska kyrkan

Nya namnet ska sätta ­internationellt arbete på kartan Som kristna är vi övertygade om att varje människa har rättigheter och är oändligt värdefull. Därför har vi ett självklart uppdrag att arbeta också internationellt. Det har vi sedan 2008 gjort under benämningen Svenska kyrkans internationella arbete. I maj bytte vi emellertid namn ”Det nya till Act Svenska kyrkan. namnet ska DEN 5 MAJ i år blev startskottet för en lång­ siktig satsning på att göra det internationella arbetet inom Svenska kyrkan mer känt. Verk­ samheten förblir densamma, och vi kommer att fortsätta försvara människors rättigheter och värdighet runt om i världen.

– Det nya namnet ska göra det lättare för människor att förstå vilka vi är, vad vi gör och vad vi står för. Under de kommande åren behöver vi arbeta intensivt för att det viktiga arbete som vi gör ska bli mer känt. Det behövs för att öka engagemang, kunskap och insam­ ling, så att vi kan utveckla partner­relationer och tillsammans försvara människors värdig­ het och rättigheter runt om i världen, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.

göra det lättare för människor att förstå vilka vi är, vad vi gör och vad vi står för.”

Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan

ATT VARA kyrka är en styrka i sammanhang­

TILLSAMMANS MED kyrkor och organisa­

tioner arbetar Act Svenska kyrkan liksom tidigare mot fattigdom, förtryck och orättvi­

28

Untitled-8 28

sor samt långsiktigt med att stödja kyrkliga ledare.

– Vår inspiration är en livsbejakande tro, som sätter människors lika värde och rättig­ heter i centrum för allt arbete, säger Erik Lysén.

FOTO: KAT PALASI

et. Samarbetet med ACT-alliansen, ett nät­ verk med över 150 kyrkor och trosbaserade utvecklingsaktörer, gör det möjligt att arbeta effektivt och långsiktigt med utvecklings­ samarbeten samt att ha en stark påverkans­ röst i exempelvis jämställdhetsfrågor. ­– På många platser är kyrkan en viktig normbildare och påverkar bland annat synen på kvinnors och mäns roll i samhället. Därför har kyrkor en unik möjlighet att driva frågor för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är en styrka att vara kyrka, säger Erik Lysén.

juni 2019

2019-05-21 09:49:22

Act Svenska kyrkan är tro g ­ enom handling. Vi arbetar ­långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor. Och bärs av visionen om en växande folkrörelse.

FOTO: KAT PALASI

Frågor och svar om namnbytet Varför byter Svenska kyrkans internationella arbete namn till Act Svenska kyrkan?

– Den nuvarande avsändaren – då vi kombinerar Svenska kyrkan, internationellt arbete och ACT alliansen – är för krånglig.

Många upplever att vårt arbete är meningsfullt, men de kommer inte ihåg vilka vi är. Kännedomen om det viktiga arbetet vi utför är för låg, vilket är ett stort problem. Vi behöver växa, för att öka insamlingsresultaten och engagemanget. Det är avgörande för att vi ska kunna fortsätta stötta våra internationella partners och försvara människors rättigheter och värdighet runt om i världen.

Vad står Act Svenska kyrkan för?

– Act betyder agera. Guds kärlek utmanar var och en av oss att visa omtanke och ta ansvar för varandra, bidra till ett bättre samhälle och en ekologiskt hållbar miljö. I Jesu efterföljd är vi kallade att agera och stå upp för tron om att vi alla är skapade

juni 2019

Untitled-8 29

till Guds avbild. Kopplingen finns också till ACT-alliansen. Tillsammans i den världsvida kyrkan når vi människor som andra har svårt att nå. Vi tror att kyrkan är kallad att visa på Guds kärlek till alla människor, när vi agerar tillsammans som delar av Kristi kropp blir den kärleken synlig och leder till förändring i människors liv.

Hur påverkas verksamheten av namnbytet?

– Act Svenska kyrkan kommer att göra samma saker som det som idag benämns Svenska kyrkans internationella arbete.

Det omfattar all verksamhet som styrs av den strategiska planen för Svenska kyrkans nuvarande internationella arbete, det vill säga stöd till teologisk utbildning, humanitärt katastrofarbete, långsiktigt diakonalt biståndsarbete och påverkansarbete.

Hur har processen gått till?

– Beslutet att bli Act Svenska kyrkan har föregåtts av en gedi-

gen och noggrann process som pågått under lång tid. Det har gjorts kvantitativa och kvalitativa undersökningar med grupper både inom och utanför kyrkan.

Det internationella rådet har varit djupt engagerade i frågan under de senaste åren och där har också frivilligrörelsen varit representerade genom hela processen och befunnit sig mitt i processens hjärta.

Men, kostar inte det här mycket pengar?

– Jo, det kommer det att göra.

Kyrkostyrelsen har avsatt 10 miljoner per år i tre år för att stärka vår synlighet. Det innebär att de pengarna inte tas från insamlade medel. Men man ska också veta att de flesta insamlingsorganisationerna lägger betydligt mer pengar på att synas i olika medier.

Vi är en organisation som lägger väldigt lite på marknadsföring med tanke på de summor vi samlar in, vilket är mycket tack vare stiftens och församlingarnas arbete.

Källa: Act Svenska kyrkan

BÖN FÖR SOMMAREN

Gud, tack för sommaren.

Låt den slå sitt ljusa valv över våra liv, som en katedral som påminner om dig, som skapar och ger liv.

Tack för sommaren.

Låt den medföra rekreation i våra liv, nyskapelse, återställelse och förnyelse.

Låt våra liv bli till en katedral som påminner om dig, du vårt ursprung och vårt mål.

Amen

29

2019-05-21 09:49:23

Korsord OM EN BARMHÄRTIG BERÄTTADE JESUS

LÄNGTA

INTOGS

MEST EN SOMMARSYSSLA

KAN GLI BLI PRAT I NATTMÖSSAN

SIMKLUBB

SLAGORD

VERKLIGHETSTROGEN

LITEN TAGGFENIG FISK

HAR KOR PÅ SINA VAROR

GOTLANDS LÄN

UPPFATTAS NÄSVIS

ÅKERLAPPAR

DAM I SOLGASSET SLÄPA SVERIGES ÄR LÅNG

GOTT HUMÖR

SLASK

NAPPATAG LAJBAN

BJÖD PÅ AUKTION

ÄRKEÄNGEL

ERSÄTTS ÖREPUBLIK

KRONDEL VISAR IDENTITET

LIGGER OFTA KOR I I STOCKHOLMS ARKIPELAG

HAR AVLAGT LÖFTEN

ARVO PÄRT HY

RÅKAT KVICK BITER BÄST

SAMMA SAK MED BOGEN GYCKLAREN

EFTERAPNING KANANEISK GUDOM

KAN MAN AV BLYGSEL

SKÄRAN

TVÄRTRÄ PÅ VÄVSTOL

JEANSMÄRKE HAR TJUGOEN BREV CHEFSTITEL PÅ STORA SKÖNDAL

JUNIFLICKA LYXÅK

BÖR INTE LÄGGAS PÅ LAXEN

P SA L MEN

”......

De fagra blommors myckenhet aaa aaaaaa aaaa och härlighet än Salomos dig gläder.”

NORRLÄNDSK NEGATION

DJUP NIGNING I KLASSISK BALETT ETT TRÄD INOM FAMILJEN ROSVÄXTER HÅLLER SÅDAN

BOK 1902

Sänd in lösningen till: FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN, Strandplan 25, 961 34 BODEN senast den 24 juni. De tre först öppnade rätta lösningarna vinner en presentcheck till en kyrklunch. Vinnarna får besked per post, och sina namn publicerade i nästa nummer av Kyrkfönstret.

Namn.................................................................................................................................................................................................................................................................

Adress...............................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress .......................................................................................................................................................................................................................................................

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: Aino Lifbom på Antilopvägen, Chatarina Berglund i Alträsk och Folke Eriksson på Havrevägen.

30

Untitled-8 30

juni 2019

2019-05-21 09:49:23

Gravvård Det finns möjlighet att beställa ­gravskötsel ­genom kyrkan eller ­genom privata företag.

Städdag på kyrkogården

FOTO: MICHAEL HJELT/IKON

Den 25 maj hölls en gemensam kyrkogårdsdag för kyrkogårdarna i Boden. Tanken var att bjuda in till att städa och fixa på gravarna och samtidigt ha all personal i tjänst för att hjälpa till och träffas.

MÅNGA PYNTAR och fixar kring gravarna inför vintern. Men mycket blir också kvar på gravarna när våren kommer. Visset ris.

Utbrunna lyktor och marschaller. Prydnads­ saker som har placerats på snön utanför grav­ platsen. Stenar. Vindspel.

Om ingen tar bort grejerna så gör kyrko­ gårdspersonalen det på våren. ­– Vi plockar bort lyktor och saker som står utanför graven och även bakom stenen. Det är väldigt vanligt med dekorationsstenar med texter på och de kan ligga lite här och var och riskerar att förstöras, eller förstöra när vi klip­ per och trimmar gräset runt gravarna under sommaren, förklarar kyrkogårdsföreståndare Ingvar Öberg, som verkligen uppmanar alla att ta bort sakerna utanför blomlådan vid graven om de är rädda om sina saker.

Det som lämnats kvar, men sedan plockats bort av personalen, förvaras en tid i vaktmäs­ teriet och finns att hämta där. Men allra bäst är såklart om du själv städar graven som du ansvarar för och ser till att det du vill pryda den med finns så långt innanför kanten att det inte är i vägen vid trimning eller gräsklipp­ ning.

ENLIGT BEGRAVNINGSLAGEN är huvudman­

nen för begravningsverksamheten, det vill säga Svenska kyrkan, ansvarig för begrav­ ningsplatsernas skick. För att ingen bort­ glömd grav ska bli vanvårdad, eller misspryda begravningsplatsen för andra, görs därför en årlig gravsyn. Detta görs på alla kyrkogårdar i landet, så även här i Boden, Harads och Gun­ narsbyn.

Gravsynen görs av kyrkogårdsansvariga tillsammans med de förtroendevalda i kyr­ korådet. Granskningen görs i år i augusti och utifrån ett antal kriterier. Allt dokumenteras och där det behövs fotograferas det. Protokol­ len sparas i flera år så de kan se om saker som påpekats åtgärdas. ­– Det handlar inte om att det inte får vara lite ogräs eller vissna blommor på en grav. Vi tittar mer på ”har någon varit här det senaste året”. För att den ska klassas som vanvårdad krävs att den inte har setts till på lång tid, för­

Bor du långt bort eller inte känner att du har tid att sköta om graven eller gravarna du har ansvar för, på det sätt som du skulle önska, så finns det hjälp. Dels finns det privata företag som åtar sig gravsköt­ sel; att tända ljus på högtids­ dagar, plantera och hålla fint.

Många bokar också gravvård genom kyrkan.

”Det finns en del som inte ens vet om att de har ansvar för en grav, och blir väldigt tacksamma när vi hör av oss.”

Ingvar Öberg, ­kyrkogårdsföreståndare

I ÅR KOMMER alla kyrkans plan­

tor från Vittjärvs trädgård, som Edefors församling har anlitat klarar Ingvar Öberg, kyrkogårdsansvarig. och varit mycket nöjda med sedan tidigare.

De gravar som anses behöva ses över får en – Så nu tar vi plantor därifrån till alla våra vänlig uppmaning via brev. Om ingen föränd­ kyrkogårdar, förklarar Ingvar Öberg. ring sker kommer en tydligare påminnelse. Ett Till kyrkans planteringar finns flera plante­ ringsalternativ att välja mellan och de vattnar sista skede är att graven kan återtas av kyrkan. regelbundet. ­– Det är ganska vanligt att det planteras på – Absolut bäst och finast tycker jag per­ våren men sen står graven utan skötsel sonligen att det är med dahlior. resten av året, säger Ingvar De står hela sommaren och Öberg. håller bra i både sol och Kyrkans kanslister lägger regn, säger Ingvar Öberg. varje år också mycket tid För mer information på att spåra gravrätts­ Sedan den tragiska olyckan i södra om bokning av vatt­ innehavare där det Sverige 2011, där en 8-årig flicka fick ning och plantering, saknas uppgifter, eller en lös gravsten över sig och omkom, görs kontakta försam­ där tidigare ägare har återkommande översyn av gravstenarna på lingsexpeditionerna avlidit. kyrkogårdarna. Detta kommer att genom­ i Boden, Gunnarsbyn – Det finns en del föras i Boden i sommar. Gravrättsinnehavare eller Harads. som inte ens vet om som behöver åtgärda stenarna kommer att att de har ansvar för underrättas. Där stenarna är så lösa att ANNA BERGSTRÖM en grav, och blir väl­ de kan medföra omedelbar fara läggs digt tacksamma när vi nordskribenten de ner på marken. Detta görs för @gmail.com hör av oss. allas säkerhet på kyrko­

ÖVERSYN

gården.

juni 2019

Untitled-10 31

31

2019-05-21 09:49:23

När min telefon krånglar lägger jag mitt i liv i händerna på en person som jag aldrig har sett. Vågar jag lita lika mycket på Gud? MIN TELEFON har krånglat en tid, jag har försökt ta reda på vad det är, sökt på nätet, ändrat i inställningar men den har ändå levt sitt eget liv – jag får ingen kontroll. Till slut ringde jag supporten, hela mitt liv är i telefonen, jag vill ju kunna lita på den. Den måste funka utan krångel eller obehagliga överraskningar.

Så jag ringde Markus, eller det var i alla fall han som svarade på supporten. Jag fick beskriva mitt problem. Jag gjorde allt han sa men ingenting verkade hjälpa.

Sen säger han att han måste koppla in en senior så jag får prata med Lukas. Lukas låter väldigt ung för att vara en senior, men Lukas är ändå länken till att få min telefon

32

Untitled-11 32

”Blint litar jag på Lukas ord och vips är innehållet i min telefon på väg till en ingenjör som ska reda ut vad för fel som är galet.”

att ­fungera. Blint litar jag på Lukas ord och vips är innehållet i min telefon på väg till en ingenjör som ska reda ut vad för fel som är galet. I total tillit följer jag och gör som jag blir tillsagd utan någon större efter­tanke.

Ja, vad ska jag annars göra? Jag har ju bevisligen inte kunskapen själv. Jag måste lita på någon annan för jag vill ha någon sorts koll på min tillvaro, må så vara i form av en telefon.

VAD ÄR DET som gör att jag så lätt lämnar

något så viktigt till någon jag inte känner

men att jag har så svårt att lämna över mitt liv i Guds händer? För vad kan jag styra i mitt liv egentligen? Jag inbillar mig gärna att jag har koll men vet ju egentligen att kontroll bara är en illusion. Jag vill på riktigt leva mer i tillit. Jag vill kunna säga som Maria i Lukasevangeliet: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.”

Men hur gör vi för att finna vardagsledningen och vardagstilliten? Var hör vi Guds röst? Hur lämnar vi över? För mig blir den här telefonhändelsen en vardagsledning, den får mig att tänka större och djupare kring livet i helhet.

FOTO: STOKPIC PIXABAY

Tillit och telefon

TELEFONEN DÅ? Ja, den lever fortfarande

sitt eget liv – men jag har slutat fixa och trixa och tro att jag kan påverka den – och nu har jag ju lämnat över och tar det för vad det blir.

CHRISTIAN APPELSVED

juni 2019

2019-05-21 09:49:32