Amos Jönköping - jul 2019

NOVEMBER 2019

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

Jönköping

Porträttet: Jonas Gardell

”Jag är präst, det är inte något som bara jag säger”

Sofiakyrkan högtidlighåller förintelsens ­minnesdag Orgelskola för unga

Vice vd:n Oscar Rinaldo:

Festligheter på förskolan Kyrktuppen

Tema: Fest Julbordets rätter är mer än mat. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. Och samma sak gäller under alla årets högtider. Våra fester talar om vilka vi är, och blir ett viktigt steg i formandet av en identitet.

FOTO: GETTY IMAGES

”Min bild av Svenska kyrkan kom på skam” ODR SAMHÄLLSINFORMATION

19am3262_omslag_20895.indd 1

2019-11-13 10:08:34

Innehåll

jul/19 22

4 Notiser 6 Porträtt: Oscar Rinaldo En omvänd resa 10 Tema: Fest

Maten som gör festen 14 Porträtt: Jonas Gardell 18 Yoga: Det gudomliga

finns i allt 22 Kommunikation:

Är du giraffen

i rummet?

25 Lär dig spela orgel som Märta Tjernström, 11 26 Julkalendariet 28 Jul i förskolan:

En kristen fest eller ej?

30 Högtidlighållandet av Förintelsen 31 Korsord 30 Julkrönika: Erik Lindfelt

18

25

Varsågod …

www.svenskakyrkan.se/jonkoping kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

2

19am3262_innehall_20896.indd 2

N VA

ENMÄRK

E

T

... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem.

Lokalredaktion: Martin Ahlqvist, Erik Lindfelt, Bengt Olsson, Monica Sandsvik Svensson, Josefine Setterström, Pär Sjöstrand och Eva Stråth.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2019 Annonser: Display i Umeå AB,090-71 15 00, info@display-umea.se

S

Redaktion

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

November 2019

2019-11-13 10:08:24

Ledare Ann Aldén

FOTO: JOSEFIN CASTERYD /IKON

Vikten av det ständigt återkommande förmodligen en och annan fest. De visste inte riktigt vad det var de sökte och ännu mindre vad de skulle finna. Men till sist stod de där vid krubban där Jesusbarnet låg. De var framme. De hade kommit hem.

”Stjärnan är en hälsning från en annan tid, rakt in i vårt nu.”

DET ÄR där vi fortsätter att samlas, väldigt

påtagligt så när det är jul, vi samlas runt barnet, vi samlas runt Jesus. Och när vi gör som vi alltid har gjort, och när det är som det alltid har varit – så utan att veta varför är vi många som i den där stunden kan känna att här och nu har jag kommit hem.

Med önskan om en fin adventstid och i sinom tid en god jul och ett gott nytt år.

ANN ALDÉN Kyrkoherde FOTO: CECILIA BORGLIN

VARDAGEN! Under den här hösten har jag påmints om hur viktig den är. Klockan ringer, dags att stiga upp, äta frukost, ta en dusch och ge sig iväg till jobbet. När det oförutsedda inträffar är vardagens rutiner som en trofast vän, en förtöjning som hjälper oss att bli vid.

PU-samtal och ledningsgrupp, en predikan ska skrivas och innan det är dags att åka hem igen: Spinn spurt 55 på Friskis och svettis.

Vardagen balanserar, och vi kan stå stadigt när det blåser och vågorna går höga. Jag tittar förstrött på Rapport och förbereder för nästa dag. Visst känns det ibland enahanda, men var hade vi varit om denna oglamorösa ryggrad hade tagits ifrån oss?

Vardagen har i sin tur en alldeles egen balanspunkt. Dess plikter och ansvar, huvudvärk och trötthet, löses sakta upp när vi gör oss fina och ställer till med fest. Ibland med många gäster, placeringskort och dans till långt in på natten. Men oftare är vi några få.

God mat, god dryck och goda öppna samtal.

Festen erbjuder korta sekunder av bekymmerslöshet. Livet är gott att leva. Jag är fri och jag är inte ensam. Vi hör samman. Festen rymmer både allvar och glädje, samtal som pendlar och befriande skratt.

DET ÄR inte bara vardagen som bärs upp av

det ständigt återkommande. Det gör också festen. Och få fester är väl mer traditionstyngda än den som nu står för dörren, nämligen julen. På söndag tänder vi våra ljus och låter stjärnorna lysa i våra fönster – för så har det alltid varit och så har vi alltid gjort…

Stjärnan är en hälsning från en annan tid, rakt in i vårt nu. Några människor som fått korn på meningen och ljuset, bestämde sig för att bryta upp och följa sin längtan. Det blev en lång och mödosam resa; många vardagar och

November 2019

19am3262_ledare_20897.indd 3

3

2019-11-13 10:08:20

Notiser

Annica Sjöstrand är kyrkomusiker i Sofiakyrkan.

Organist prisas för troget arbete ANNICA SJÖSTRAND, organist i

Sofiakyrkan, har tilldelats Lindströmstipendiet för sina insatser inom kyrkomusiken. Motiveringen lyder: ”Annica Sjöstrand har under tjugo år troget förvaltat sitt uppdrag som kyrkomusiker i Sofiakyrkan i Jönköping. Med stor yrkesskicklighet och entusiasm arbetar hon såväl med det grandiost storslagna som med det lilla och enkla. Hon visar samma engagemang i kyrkomusikaliska verk för kör, orgel och orkester, som för barnkörens Luciatåg för daglediga.

Hennes arbete präglas av en tydlig förankring i tron och för-

FOTO: KICKI ALM

samlingens gudstjänst och liturgi.

Tack vare Annicas arbete har många människor under årens lopp getts möjlighet att få vara en del av kyrkans rika och mångfacetterade lovsång till Guds ära.”

Lindströmstipendiet delas ut till minne av Curt Lindström (1946–1987) som var tonsättare och verksam som organist i Timrå, Ulricehamn och Borås Caroli församling. Flera av hans tonsättningar finns i Den Svenska Psalmboken.

Stipendiet delades ut i samband med Kyrkosångsförbundets förbundsstämma i Gävle 15–16 november.

Produktion: KOM, Svenska kyrkan Jönköping, november 2019. Foto: Unspalsh

Häng med på orgelskoj!

Lördag 18 januari Orgelskoj Inspirationsdag för barn och unga från 7 år.

Plats: Sofiakyrkan Tid: 10.00–13.00 10.00 Inledning

Elever spelar.

10.20 Workshops

Vi bygger en liten orgel.

Vi provspelar och improviserar på Sofiakyrkans stora orgel.

Orgelfika 12.15 Konsert med musik­ sagan ”Peter och Vargen” av Tjajkovskij.

Osa senast: 15 januari till Annica Sjöstrand.

E-post: annica.sjostrand@­ svenska­kyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 58.

julgåvan 100 kr Hjälp en människa i din närhet

Karin är ensamstående med tre små barn och har svårt att få barnbidragen att räcka. Peter är långtidssjukskriven och får bara en bråkdel av sin forna lön.

Ulla är änka sedan många år och pensionen räcker knappt till hyran.

Det finns många jönköpingsbor som behöver extra stöd inför julen.

Med julgåvan hjälper du en människa i din närhet!

Pengarna fördelas oavkortat av kyrkans diakoner till jönköpingsbor som ansökt om stöd inför julen. swisha din julgåva till 123 540 09 32, märk betalningen med ”julgåvan”.

Tack för ditt stöd!

svenskakyrkan.se/jonkoping

4

19am3262_notiser_20898.indd 4

November 2019

2019-11-13 10:08:43

En plats för barn, ­ungdom och familj BARN­ PRYLHÖRNAN

DET FINNS mycket kul att

göra för barn i kyrkan. Kyr­ kans öppna förskola är en träffpunkt, där du kan knyta nya kontakter och Här kan du handla kläder för en billig dela gemenskap med ­ ostnad eller lämna in det som inte används k andra barn och vuxna. längre. Vinsterna är många, både för den Du som förälder kan enskilda och miljön. Intäkterna går till tillsammans med ditt ­kyrkans sociala arbete. barn komma till den Öppet: Tisdagar 11.00–12.30 samt öppna förskolan för att sista torsdagen i månaden 18.00– pyssla, leka, sjunga eller 19.30. Plats: Ulfsparregården, bara vara. Du kan också gå Kanalgatan 33, Jönköping. på babysång eller småbarns­ Välkommen!

musik med ditt barn.

För de lite äldre barnen finns söndagsskola, after school och flera andra grupper där man träffas, pysslar, lär sig om bibeln och fikar.

Alla grupper träffas termins­vis och vårterminen 2020 startar i vecka 3.

För mer infomation om verksamheten för barn och ungdomar, besök vår webbplats: svenska­ kyrkan.se/jonkoping

3

snabba frågor

... till en kyrkogårdsarbetare:

I förra numret av Amos var det stort fokus på den då stundande Allhelgonahelgen som är kyrkogårdarnas abso­ luta höjdpunkt på året. Men vad gör personalen egentli­ gen på vintern, när Allhel­ gona är över och gravarna kanske är täckta av snö?

Amos har träffat Ellen Björk­ lund, vik. förman på Västra kyrkogårdarna, och ställt tre snabba frågor.

Vad gör ni på kyrkogårdarna om vintern?

Ditt barns ­gamla prylar kan bli till glädje för ­andra.

FOTO: GETTY IMAGES

Din kyrka i Du som besökt kyrkor och församlingshem under hösten har alltid kunnat gå torr hem även om det börjat regna. Sedan mitten av oktober finns det nämligen låneparaplyer med Svenska ­kyrkan Jönköpings logotyp på. På paraplyerna hänger ett kort med

November 2019

19am3262_notiser_20898.indd 5

och torrt bibelbudskapet ”Gud skänker regn åt jorden och vattnar markerna” (Job 5:10).

Lånar du ett paraply lämnar du tillbaka det vid tillfälle. Har du inte haft möjlighet att lämna till­baka paraplyet är vi bara glada att det hållit dig torr i höstrusket!

– Plogning och sandning om det är snö och kallt. Är det mildare väder så kan det vara beskärning, räfsning av pinnar och löv samt projekt vi inte hunnit tidigare under året, förra vintern renove­ rade vi exempelvis en del sopställ. Vi gör också en del underhållsjobb och storstä­ dar.

Hur fungerar det att gräva gravar på vintern?

– Vi använder oss av värme­ tråg och mattor som går på el för att tina marken om det blivit tjäle. Det kan ta ett par dagar men sen går det att gräva som vanligt.

Vilken årstid gillar du bäst och varför?

– Jag tycker om alla årstider på kyrkogården. Men när vi gör höstjobben, tar hand om löven och gräver bort som­ marblommorna och gör fint inför Allhelgona när solen skiner och luften är klar så känns det extra bra!

5

2019-11-13 10:08:45

Porträttet Oscar Rinaldo

”Vi har g jort en omvänd resa” Det är dags för mig och min kollega Josefine att åka ut på uppdrag med intervju och fotografering för årets sista Amosnummer. Kyrkoherde Ann Aldén har tipsat om personen för porträttet, när jag berättade att temat är fest utropade hon: ”Oscar Rinaldo – han är fart och fläkt och fest!”

AV MONICA SANDSVIK SVENSSON FOTO: JOSEFINE SETTERSTRÖM VACKRA HUS och slingrande branta vägar

tar oss fram till familjen Rinaldos hem. Vi är punktliga på sekunden, påpekar Oscar när han öppnar den röda dörren och bjuder in oss i värmen.

Innan vi hängt av oss ytterkläderna är samtalet i full gång, det är tidig eftermiddag och vi stör Oscar ”på jobbet” då han arbetar hemifrån. Han berättar att svärföräldrarna köpte huset och renoverade det på 00-talet.

Inledningsvis hyrde Karin och Oscar men när ekonomin tillät köpte de huset.

”I den Gnosjökultur jag växte upp i var bibelläsning lika naturligt som att dricka vatten.”

Oscar Rinaldo om att växa upp i en liten ort med stark frikyrklig prägel

Från en liten ort med frikyrklig prägel

På vardagsrumsbordet ligger äldre inramade fotografier i ett tydligt mönster, det är gamla foton på Oscar och hans fru Karins släktingar. Det finns ett intresse för ­släktforskning, de svartvita fotografierna får en själ och en historia när man ­släktforskar.

– De här fotona ska bli ett kollage på väggen, säger Oscar och fortsätter: – Jag är från Gnosjötrakten, ett område som har en starkt frikyrklig tradition.

Oscar beskriver vidare att det är en speciell kultur att växa upp i en liten ort med frikyrklig prägel; det innebär trygghet men också en kultur genomsyrad av ett gemensamt språk och sätt att leva.

– Stark gemenskap , vikten av att arbeta 6

19am3262_portrett_20899.indd 6

och att alla är lika mycket värda oavsett vad man hade för arbete eller titlar.

– Du går inte och bara slår dank utan varje stund ska vara till nytta, fortsätter Oscar och berättar att han tidigt började jobba extra som fabriksarbetare. Gnosjö är en ort med mycket företagande och småindustrier så det var inte svårt att få extrajobb. I den Gnosjökultur jag växte upp i var bibelläsning lika naturligt som att dricka vatten.

– Jag är inte så gammal men jag har till och med upplevt husförhör, i en nyare tappning, säger Oscar med ett skratt.

Promenader väckte nyfikenhet

Släktingarna ligger uppradade på vardagsrumsbordet i väntan på att få en plats på väggen.

På höjderna i Jönköping promenerade den lilla familjen förbi Järstorp och blev hänförda av den vackra kyrkan och det böljande landskapet, vilket också väckte nyfikenhet på Svenska kyrkans verksamhet. Så när Oscar och Karin fick tips om barnverksamheten i Bymarkskyrkan gick de dit med sitt första barn.

– Vi kände oss så välkomna och varmt mottagna. Tröskeln in i Svenska kyrkan är låg, det blev naturligt för oss att delta i gudstjänsterna.

– Vi har med andra ord gjort en omvänd resa från frikyrka till Svenska kyrkan, påtalar Oscar lite finurligt.

FORTS.

November 2019

2019-11-13 10:08:21

”Jag är inte så gammal men jag har till och med upplevt husförhör, i en nyare tappning”, säger Oscar Rinaldo, här i arbetshörnan med kalender målad på väggen.

November 2019

19am3262_portrett_20899.indd 7

7

2019-11-13 10:08:24

Porträttet Oscar Rinaldo

Oscar Rinaldo i det vackra burspråket där han har sitt hemmakontor. Snett mitt emot är skrivbordet placerat.

På ett målande sätt berättar Oscar om en av de första gudstjänsterna då prästen Bertil Johansson berättade om ”De små lammen”: – Vi kände oss hemma direkt, vi kände tillhörighet även i Svenska kyrkan. Tidigare hade jag aldrig haft behov av annan verksamhet än min frikyrkliga, och min bild av Svenska kyrkan, min ungdomsbild alltså, kom på skam. Jag trodde att allt var mycket ”slappare” rent trosmässigt i Svenska kyrkan och att de var strikta intill tråkighetens gräns.

Oscar berättar att han uppskattar att varje söndag få proklamera sin tro och följa de tydliga ritualer som Svenska kyrkan har vid gudstjänst och andakt.

I dag är familjen medlemmar i både Allians­kyrkan och Svenska kyrkan.

Familjen gick ur Svenska kyrkan år 2000 – det året då statskyrkan delades från staten – men när familjen upplevde det genuina intresse personal och medlemmar i Svenska kyrkan hade och de fick ta del av gemenskapen, så valde de medlemskap igen.

– I våras drabbades min fru av utmattningssyndrom efter en tid av långvarig stress, berättar Oscar och sedan dess har omtanken från kyrkans medlemmar varit fantastisk – de har visat stor omtanke och hört av sig till oss.

Sjunger i kören och provsmakar öl

Barnen är stora i dag och även om engagemanget och delaktigheten i Svenska kyrkan 8

19am3262_portrett_20899.indd 8

Oscar Rinaldo Fullständigt namn: Dan Oscar Rinaldo. Ålder: 42 år.

Gör: Vice vd för vård- och omsorgsbolaget Klara­gården AB. Familj: Fru Karin och barnen Theo och Amelie samt hundarna Lufsen, som är en cavalier king charles spaniel, och Kokos, som är en fransk bulldog.

Intressen: Människor.

Favoritmat: Kalvsylta.

Favoritpsalm : ”Tack, min Gud, för vad som varit” ( 296). För många säkert en begravningspsalm. För mig samman­fattar psalmen allt jag kan vara tacksam för i livet, trots vad som händer och sker.

Kalvsyltatiderna är snart här.

FOTO: DANIEL DAHLBERG/ MOSTPHOTOS

är starkt har det tagit andra former. Oscar sjunger i kör och har även uppdrag som ersättare i kyrkoråd, fullmäktige och församlingsutskott samt är ledamot i Bymarkens

verksamhetsråd. De existentiella samtalen förs också i den ölklubb Oscar är medlem i.

– Vi är fem män som provsmakar brygder och talar om livets alla frågor. Resor gör ölklubben också, bland annat har vi besökt ett trappistkloster i Belgien där vi provsmakade trappistöl.

Människor med särskilda behov

Vi får en rundtur i huset, min kollega tar några bilder och Oscar visar sin arbetshörna. Ett vackert rum med burspråk ut över V ­ ättern och Jönköpings stad. Oscar är vice vd för Klara­gården AB, ett vård- och omsorgsbolag.

– Verksamheten finns för människor med funktionsnedsättning och vi erbjuder dem bra boende och meningsfull sysselsättning, säger Oscar och fortsätter: – Jag är passionerat engagerad i mitt arbete och brinner för människor med särskilda behov. Många har det tufft och svårt och det kan ta tid och kraft att finna lösningar för varje enskild individ. Men den utmaningen tar jag och mina kollegor gärna, när vi lyckats att ge varje individ ett bra boende och ett roligt arbete och vi ser hur varje person växer, ger det oss energi tillbaka. Mina kollegor brukar säga: ”Allt är möjligt, bara man jobbar!”

Vi säger hejdå till Oscar och kikar på varandra strax innan vi hoppar in i bilen och säger samstämmigt: ”Ja, det stämde det där med att Oscar är fart och fläkt och fest!”

November 2019

2019-11-13 10:08:26

Glimrande julgåvor … och värmande läsning Majken Öst-Söderlund Ett nytt namn

Det är länge sedan hon lämnade hembyn i Österbotten. Föräldrarna är döda. Barnatron – den som var mer skrämmande än tröstande – har somnat in. Mjukt band med flikar, 278 sidor.

Syster Siluana Tengberg

Jesu mor Maria – från begynnelsen till nutida uppenbarelser

210:-

Längtan efter Jesu mor Maria växer i vårt land, också på protestantisk mark. Syster Siluana inbjuder oss att följa med på en historisk resa i ord och bild genom Jesu mor Marias liv. Inbunden, 145 sidor.

Utkommer 5/12 går att beställa nu

185:-

Anna Sophia Bonde

Mina bibliska storasystrar

Glimtar från Gamla testamentet

Anna Sophia Bonde berättar i denna skärpta bok om möten med bibliska tanter bl a Sara, Hagar, Hanna, Rut och änkan i Sarefat. Mjukt band med flikar, 153 sidor.

Vad är det?

Martin Luthers lilla katekes med kort utveckling i modern språkdräkt

185:-

1878 års utveckling språkligt reviderad av Hakon Långström och Kjell Petersson.

Mjukt band med flikar, 138 sidor.

172:-

www.artos.se | info@artos.se | Tel: 076 779 35 03

19am326_annons_20558.indd 9

2019-11-13 10:45:28

Vinjett vinjett

MATEN som gรถr festen 10

19am326_tema_fest_20559.indd 10

FOTO: RAWPIXEL/GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:48

Ätandet är en identitetsfråga. Maten definierar oss. Att komma samman och äta stärker banden mellan oss. Maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt. Därför är högtidernas festmat så viktig.

AV GÖRAN TONSTRÖM JAG KANSKE inte tar av alla rätter på julbordet eller doppar alla

sju kaksorterna, men de ska finnas där på plats som de alltid har gjort. Vad och hur vi äter är en fråga om tid och tradition och den letar sig långt, långt tillbaka, till grottan där våra förfäder satt med rötter, nötter och köttben.

När Kalle Anka är slut för den här gången och maten dukas fram på julbordet och är exakt densamma som förra julen och julen före den, uppfyller vi inte bara en förväntan utan utför också en ritual som är nödvändig för att definiera vem och vil­ ka vi är. Och vilka vi vill vara.

En ritual, enligt encyklopedin ”en social praktik och hand­ ling med symbolisk betydelse, som i viss utsträckning är avskild från den konkreta vardagen genom sitt uttryck att vara stiliserat och formaliserat, ett repetitivt kollektivt beteende­ mönster.”

Alltså en handling vi utför vid en bestämd tidpunkt och på ett bestämt sätt varje gång. Något vi gör just precis den dagen vartenda år.

I riten är maten en synnerligen viktig sam­ manhållare. Antagligen den viktigaste. För vi äter inte för att överleva. Vi äter för att leva.

Det finns massor av olika knep för att skapa sig en identitet. Men kanske är maten den viktigaste ingrediensen för att hitta den rätta karaktären.

TEMA: FEST Julbordets rätter är mer än föda. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. På samma sätt är det med alla våra högtider. Den mat som dukas upp talar om för alla som samlats att här har vi en gemensam grundval.

liggande i soffan medan tv:n vevar något lagom skränigt lekprogram och popcor­ nen drivar upp sig på mattan.

Den närheten och beröringen bidrar till ett lugn som skapas av biologi, en produktion av ett hormon som heter oxytocin. Att fredagsmyset blivit viktigt understryks också av att ordet sedan 2006 återfinns i Svenska Akademins ordlista.

Etnologen Jonas Engman menar att ritualen fungerar som en sorts filter på samma gång som den är något vi alla kollek­ tivt delar.

– Även om vi bara fredagsmyser med familjen, öppnar ritu­ alen en sorts dörr ut mot det stora samhället. Eftersom de flesta myser på ungefär samma sätt framför tv:n, binder den gemensam­ ma upplevelsen oss samman.

Kanske som på den tiden när tv bara hade en kanal och alla diskuterade Hylands hörna på jobbet på mån­ dagen.

MATEN OCH ätandet är något

djupt mänskligt. Inom alla religioner och kulturer spelar FÖR MAT är makt. Fråga vilken två­ födan en central roll, dels för att åring som helst som just upptäckt kontrollera människors styrkan i att bita ihop och säga ”nej!” beteenden och behålla när skeden pockar på. Reaktionen från makt, dels för att göra upp­ omgivningen blir oftast större än den lille ror och bryta påbud.

En identitet gynnaren någonsin vågat hoppas på. Plötsligt Mat används inom de skapas av många har han fått ett synnerligen kraftfullt verktyg i att flesta religioner världen olika delar. Maten hör använda sig av i uppbyggandet av ett jag: Insikten att över. För kontakt med en till de viktigaste ingredienserna i det som gör mat = makt. eller flera gudar genom oss till de vi är – och ”Vi människor väljer inte mat efter dess relativa offer för att blidka vill vara. ätbarhet eller ens efter dess smak, utan efter dess kultu­ eller tacka dem. Eller FOTO: JOKIC/GETTY rella och sociala värdeladdning”, konstaterar måltidsfors­ för att markera sin IMAGES karen och etnologen Richard Tellström i sin bok Hunger religiösa identitet mot och törst. Svensk måltidshistoria (Forum, 2015). samhället med fasta eller Ett av de tydligaste exemplen är en modern ritual: fredags­ förbud mot att äta viss mat och myset. Man kan ställa sig i vilken kassakö som helst på fre­ dryck. Detta kan stärka identiteten och ge en dagen och inse vilka enorma mängder tacos, pizza, chips och känsla av tillhörighet då man samlas kring måltider läsk som kommer att konsumeras inom de närmsta timmarna. för gemensamma högtider och regler.

Ritualen är viktigare än maten. Det handlar om det sociala I Bibelns Tredje Mosebok får vi en uppräkning av vad man samspelet. Arbetsveckan är slut och nu äter vi tillsammans. inte får äta som heter duga. Det är Herren själv som talar till Äntligen får man ha mamma och/eller pappa för sig själv, Moses och Aron. Han är mycket detaljerad. Efter att ha avfär­ November 2019

19am326_tema_fest_20559.indd 11

FOTO: ARVEBETTUM/ MOSTPHOTOS

FORTS.

11

2019-11-13 10:45:49

FOTO: MICHAEL ERHARDSSON/MOSTPHOTOS

Tema Fest Det tar cirka två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är ofta bitter och obehaglig, men drycken är så socialt viktig att vi kämpar på ändå.

dat det mesta som kryper, tassar och simmar avrundar han: ”Detta är lagen om landdjuren, fåglarna och alla djur som lever i vattnet och om allt som kryper på marken. Så skall ni kunna skilja mellan orent och rent, mellan djur som får ätas och djur som inte får ätas.”

Rättrogna muslimer och judar lever än i dag efter de reglerna. Halal respektive kosher är tillåten föda, medan haram och tame inte är tillåtet. För muslimerna är det Koranens bud som gäller och därför är fisk och skaldjur helt tillåtna. Vin, sprit och spel varnas det dock för.

Kristna har inga egentliga matförbud. En del katoliker fastar från kött på fredagar och även under fastan före påsk.

Men även helt sekulära och icke-troende människor lever under regler som kan vara nog så stränga och krävande. Vegetarianer och veganer vägrar att äta kött och får ett allt större inflytande i debatten, inte minst på grund av klimatkrisen.

Man kan fråga sig om vi i vår del av världen någonsin varit mer noga med vad vi inte ska stoppa i oss? ”Att stoppa främmande föremål i munnen är något av det mest personliga och riskfyllda vi kan ägna oss åt”, skriver journalisten Daniel Rydén i sin bok En fiende på tallriken.

(Historiska media). Och han fortsätter: ”Gränsen mellan utsidan och insidan av kroppen är känslig och sårbar. Till detta kommer en vida spridd föreställning om att vi påverkas av vad vi stoppar i oss. Inte bara det uppenbara faktum att vi blir ett med maten. (…) Föreställningen att vi får egenskaper av det vi stoppar i oss är djupt rotad. Du är vad du äter lyder en devis som har följt människan i mer än tvåtusen år.”

spannmålsbonde är inte nödvändigtvis vegetarian. Daniel Rydén berättar i sin bok att forskningen kommit fram till fyra grundorsaker till att vi inte vill äta ett visst sorts livsmedel.

1. Vi tror att det är farligt.

2. Vi tycker att det smakar illa.

3. Vi blir äcklade av det.

4. Vi lever i en kultur där man inte äter den sortens saker.

Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem. Surströmming. Och kaffe! Grunden till fikat, den heligaste av ritualer för miljontals människor varenda dag.

Det tar ungefär två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är en chock av något bittert och obehagligt. ”I objektiv och smakmässig mening är kaffe egentligen en odrickbar dryck. Smaksinnet signalerar tydligt att det här är en besk dryck som man inte ska inta”, skriver Richard Tellström i sin svenska måltidshistoria. Ändå gör vi det. Ofta flera gånger om dagen. Jobbfika, latteträffar, kyrkkaffe. ”Fika är det minst laddade sättet att träffa nya bekantskaper på. En middag är ett ansvar och ett löfte om något mer. Ett par glas, vem vet? Fika däremot är ofarligt. Avgränsat i tid och inte för socialt uppfordrande, inte ens om det sker i hemmet. Att bjuda de nya grannarna på fika är lagom”, skriver journalisten Jenny Damberg i boken Nu äter vi. De moderna favoriträtternas okända historia. (Ica bokförlag 2014).

SÅ VAR vi där igen. Mat som identitet.

En jägare äter säkert kött, men en

”Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem.

Surströmming. Och kaffe!

OCH DÄR är vi tillbaka i grottan där vi

sitter runt elden och mumsar. Tillsammans, gärna axel mot axel i trygg förvissning om att vi med gemensamma krafter säkert förmår försvara oss i fall en björn tränger sig in och hotar.

Som sagt: Att komma samman med likasinnade och äta stärker banden mellan oss och maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt.

FOTO: FOLMER/MOSTPHOTOS

12

19am326_tema_fest_20559.indd 12

November 2019

2019-11-13 10:45:51

Ge hopp till Syrien!

Sjuårige Abraham bor i Aleppo med sin mamma Jina.

Hans pappa Rober kidnappades av extremister på en buss, strax efter Abrahams ettårsdag. Tillsammans med en annan man, de enda två som var kristna på bussen, fördes Rober bort och sedan dess har han varit försvunnen.

Livet är tufft för den lilla familjen, men genom Center of Hope i Allianskyrkan får Jina och Abraham mat och annan nödhjälp, som hjälper dem att överleva.

Det finns fler barn som Abraham, vars familjer behöver stöd för att kunna klara vardagen. Just nu finns det 16 Centers of Hope i Syrien, som bidrar till att barnen i landet får en framtid. Du kan vara med och ge fler ett hopp!

Genom en julgåva till Open Doors arbete i Syrien kan verksamheten med Center of hope fortsätta och vara en del i återbyggandet av landet.

Exempel på vad din gåva kan gå till:

300kr 450kr 800kr

ger medicin till en person i Syrien. ger en familj ett extra matpaket, som ska hjälpa dem att överleva vintern. kan hjälpa till med kostnaderna för utbildning och ett lån, så att en person kan starta ett litet företag och försörja sin familj.

Bankgiro: 900-3054 Swish: 900 30 54 Märk din gåva ”Jul2019A”

Tack för ditt stöd!

www.open-doors.se/jul2019 19-11-Amos-Julkampanj-230x300.indd 1 19am326_annons_20560.indd 13

2019-11-07 16:24 2019-11-13 10:45:44

Porträtt Jonas Gardell

”Gud har jag aldrig haft problem med” Synagoga, moské eller en svenskkyrklig kyrka. För Jonas Gardell har det ingen betydelse. Gud möter han ändå.

– Men i grunden är jag baptist, säger den dubbelt aktuelle artisten, författaren och dramatikern.

AV ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: FRIDA LENHOLM HAN KOMMER tio minuter för sent, med den vita cykelhjälmen och gula mössan i handen.

Ber om ursäkt, och frågar direkt om jag fått meddelande om att han skulle bli sen.

– Jag är nämligen väldigt punktlig av mig, förklarar han i nästa andetag.

Vi har stämt möte för att prata om det kanske mest intensiva året någonsin i Jonas Gardells liv: Bejublat sommarprat, filmatisering av smärtsamma En komikers uppväxt, storslagna showen Queen of fucking everything i Göteborg, tv-serien De dagar som blommorna blommar. Och dess för innan romanen Till minne av en villkorslös kärlek, boken om hans mamma Ingegärd, psykolog och starkt troende.

Klockan är strax efter tio, men Jonas behöver få i sig lunch. Nu. Han är morgonmän­ niska, går upp i ottan varje morgon, hinner både träna och jobba innan det är dags för maken Mark och de båda barnen att vakna.

Så, vid den här tiden är det nästan lunchdags, och när han får veta att det inte serveras lunch förrän klockan elva blir han tillfälligt tyst.

Vi försöker gemensamt hitta lösningar. Det finns mackor. Problemet är att Jonas inte äter bröd. Det finns tårtbuffé. Kanske. Det slutar med att servitrisen lovar att komma ut med soppan så fort det bara är möjligt.

Eller rättare sagt. Det slutar med en macka i väntan på soppan, och efter soppan blir det tårtbuffé.

DET ÄR HEKTISKA dagar. För närvaran-

de pendlar Jonas mellan Stockholm och Göteborg, där hans show Queen of fucking

14

19am326_portrett_20561.indd 14

”Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.”

Jonas Gardell ser kyrkan som något annat än en organisaton eller institution

everything går för utsålda hus. Ändå ser han både utvilad och pigg ut. En svag solbränna från sommaren finns fortfarande kvar. Och snart, säger han, snart kommer han att kliva ut ur rampljuset och ta en paus.

– Eller inte paus. Jag kommer ju att jobba så klart. Skriva. Men jag kommer inte att vara offentlig eller ge några intervjuer och Queen of fucking everything är den sista riktigt stora föreställningen jag gör.

Nyligen hade En komikers uppväxt ­premiär. I filmen, som bygger på boken Jonas skrev 1992, spelar Johan Rheborg Jonas Gardells vuxna alter ego Juha. Jonas har skrivit manus, Rojda Sekersöz har regisserat.

Filmen är en smärtsam uppgörelse med barndomen, kantad av mobbning, men också

med hur det är att som vuxen konfronteras med vilket ansvar man själv haft. Att inse att även om man själv till stor del varit ett offer, också varit med och behandlat andra illa.

– Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar.

Att Jonas är troende har knappast kunnat undgå någon. Hans referenser till Gud och Jesus har under årens lopp varit många och återkommer i så gott som varje produktion signerad Jonas Gardell.

– Jag har alltid varit religiös. Under många år lämnade jag själva kyrkan. Det sammanföll med vår familjs fall. Då fångade inte vår församling upp oss. Då hade jag dessutom själv kommit ut som homosexuell, och vid den tiden var kyrkan ambivalent. Men Gud har jag aldrig haft problem med, säger Jonas.

Men kyrkan har du haft problem med?

– ”Kyrkan” säger du i singularis bestämd form. Det kan man bara prata om i teologisk bemärkelse. Det går inte att prata om kyrkan i allmän bemärkelse. Kyrkan är uppdelad i en mängd samfund och församlingar, korrigerar Jonas snabbt.

Någon fysisk församling tillhör han inte för närvarande, eftersom han inte hittat ett ställe där han känner sig hemma.

– Ordet kyrka i teologisk bemärkelse, är inte en organisation eller institution. Du kan inte vara ledare i den. Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När FORTS.

November 2019

2019-11-13 10:45:33

Jonas Gardell har ett stort behov av att vara ensam. Och trots en stor bekantskapskrets är vännerna få. ”Jag har ju Mark.

Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis…”, bekänner han.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 15

15

2019-11-13 10:45:36

Porträtt Jonas Gardell

du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.

NÅGRA RELIGIÖSA diskussioner blir det inte hemma hos familjen Gardell-Levengood. Det är omöjligt, hävdar Jonas. Jonas är baptist, Mark är konverterad katolik.

– Våra diskussioner stannar vid jungfrufödseln, som jag har en mängd väl underbyggda argument emot, medan Mark svarar att han tycker att jungfrufödseln är trevlig.

Dessutom har jag svårt för den katolska kyrkans syn på homosexuella och på kvinnor.

”Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar”, säger Jonas Gardell.

Vad innebär tro för dig?

– Om du går till Jesus så är han noga med att det är tron och tillförsikten som befriar dig, och förlåter synder. Tron är det centrala.

Syndernas förlåtelse har alltid förbindelse med tron, Jesus sätter det inte i förbindelse med sin offerroll. Han säger aldrig till den personen som vill bli botad: ”Om du väntar ett halvår så jag hinner gå till Jerusalem och bli korsfäst först, då minsann ska du få se på syndernas förlåtelse.”

Jonas ser förtjust ut. Förklarar att det bor en frikyrkopastor inom honom, och det är alldeles tydligt att han uppskattar att formulera sig kring trosfrågorna. Säger att kärnan i kristendomen är att vi ska förstå att vi redan är förlåtna: vi är önskade, älskade, välsignade och befriade. Att vi är uppmanade att söka Gud och att söka oss bort från det som gör oss själva och andra illa.

– Gud är den som befriar från slaveriet.

Och vad är då slaveri? Ja, där kan du titta in i dig själv och se vad som är ditt slaveri.

Vilket hav måste du korsa för att bli befriad. Grunden är att du ska lita på Gud. Han ger sig in i en utläggning om vikten av att lämna dåliga situationer. Att börjar med en enda människa, ta ansvar för sitt liv, testa Och kan man göra skillnad för en något nytt när något skienda, då ska man göra det. Jonas tit sig. Byta sätt att leva stöttar en mängd olika rörelser och resa sig och hämta och bryta gamla mönsaktivister. För honom handlar kristen tro om medmänsklighet, och soppa. ter. Säger att man, för att han skulle vilja tt troende återDär, framme vid det klara det, måste tro och erövrade ordet ”kristen” till enorma soppkärlet står våga lita på Gud. att betyda något sju tårtor uppradade.

– I Johannesevangeliet bra igen.

– Det är tårtbuffé! Det säger Jesus att ”den som är måste vi ju äta. Herre­gud, det fri från synd ska kasta första stekommer att ta död på oss, säger nen”, när en äktenskapsbryterska ska Jonas, och får återigen en förtjust glimt i stenas. Men vad många inte känner till är att ögonen. han, när folkhopen då avlägsnar sig, säger När han återigen slagit sig till ro konstatetill kvinnan: ”Gå nu, och synda inte mer”, det rar han att livet inte är någon audition. Det vill säga ”bli inte kvar här i den situation som handlar inte om att vi ska bevisa för Gud att gjorde dig så illa, gör något bättre med ditt liv vi duger som vi är. Säger i nästa andetag att så att du inte hamnar här igen”. frikyrkopastorn inom honom återigen komMACKAN ÄR uppäten. Jonas avbryter sig, mer fram.

Varför blev du inte präst? tittar ut över kaféet. Konstaterar att soppan – Jag har funderat på det. Men svaret är ju verkar ha kommit, och tar en kort paus för att

ALLT

16

19am326_portrett_20561.indd 16

att jag ju faktiskt är det. De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet. Vi är alla präster.

Men, säger han sedan, han kan inte skriva under på allt man måste och inte måste göra som präst. Han vill vara fri. Inte vara präst till yrket. Dessutom, säger han, ogillar han personkult.

Vad innebär det för dig att vara kristen?

Jonas blir tyst. En lång stund.

– Det är väldigt svårt i dag, när personer som USA:s vice president Pence och utrikesminister Pompeo säger sig vara djupt troende kristna. Det är problematiskt, där upphör ju ordet kristen att ha betydelse.

November 2019

2019-11-13 10:45:38

”De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet.”

Jonas Gardell om att vi alla är präster

Jonas Gardell. Ålder: 55 år.

Bor: I lägenhet på Söder i Stockholm och lantställe.

Familj: Maken Mark Levengood, barnen Amos, 17, och Olga, 13.

Yrke: Författare och artist.

Aktuell: Med En komikers uppväxt, med egna showen Queen of fucking everything i Göteborg under hösten och med romanen Till minne av en villkorslös kärlek som kom ut förra året.

Bakgrund: Debuterade 1985 med romanen Passionsspelet och har sedan dess skrivit ett stort antal böcker och prisbelönta manus. Han har under årens lopp gjort ett flertal scenshower och pjäser.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 17

Förmodligen har de knappt ens läst bibeln, funderar han och säger att de ger hyckleriet ett ansikte. Konstaterar att vi behöver ­reclaima ordet ”kristen”.

För mig handlar kristen om att göra gott…

– Tron innebär att du är fri. Men nästa steg är: Vad gör du med din frihet?

Jonas kan sin bibel. Citerar Jakobsbrevet om att ”tro utan handling är död”. Att kristendom handlar om medmänsklighet.

– Alla kan göra gott. Man måste inte göra något stort, men alla kan göra något litet. Allt börjar i det lilla.

SJÄLV ÄGNAR han allt mer tid åt olika välgörenhetsprojekt, allt från Regnbågsfonden, en stiftelse som stöder hbtq-rörelser och aktivister i andra delar av världen, till mindre,

mer personliga projekt som att till exempel engagera sig i SPES, en organisation som stöder anhöriga till människor som begått självmord.

– Glöm inte att allt börjar med en enda människa. Vid den första prideparaden i Stockholm deltog bara 16 personer. I dag kommer en halv miljon. Och Greta satt länge ensam utanför Riksdagshuset. I dag har hon startat en världsrörelse.

Jonas börjar rabbla summor, organisationer och insamlingar och mellan raderna går det att urskilja att här handlar det inte bara om pengar som swishas till stiftelser och enskilda. Nej, här handlar det också om ett både politiskt och personligt engagemang, i form av kontakter som tas. Inte för att han är en mycket god människa, förklarar han, utan för att det är roligt.

Han menar att ”berg är till för att bestigas”, och att man kan komma hur långt som helst genom samarbete. Att man, även om man inte kan förändra världen, kan förändra världen för enstaka människor.

Dessutom, det ska man inte sticka under stol med, mår man bra av att göra gott. En drivkraft så god som någon.

Jonas reser sig upp, bara för att komma tillbaka med ett assiett med olika tårtor och två skedar.

Det har skrivits ett oändligt antal artiklar om dig genom åren. Men, hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är inte särskilt social. Jag har ett stort behov av att vara ensam. Jag är ofta ensam hela dagarna när Mark och barnen åkt iväg till jobbet och skolan. Jag har många bekanta – det har man i min bransch. Men jag har få vänner.

Saknar du att ha många vänner?

– Jag har ju Mark. Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis… Han har ju Henrik Johnsson. Jag har en kompis som jag åker på kulturtant-resor med. I våras var vi på tulpan­resa till Amsterdam. Nästa år ska vi åka till Toscana. Vi har väldigt roligt tillsammans.

17

2019-11-13 10:45:40

Hitta sin väg

Karolina Zakrzewska från Helsingborg driver yoga­ center i Goa. Åren av miss­ bruk är nu långt borta.

18

19am326_karolina_indien_20564.indd 18

November 2019

2019-11-13 10:45:31

”På mattan är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir medvetna om vår egen inre värld”, säger Karolina.

Karolina Zakrzewska, yogaentreprenör:

Det gudomliga ser jag i allt Livet har gått en krokig väg och det tog tid att läka. Terapi, yoga och en vardag i Indien blev verktygen som hjälpte Karolina Zakrzewska att ta kontroll över sitt liv. Närvaro i alla små detaljer blev vägen till helheten.

SEDAN 2013 drivs Purple Valley Yoga Center

i Goa, Indien, av Karolina Zakrzewska, 43, från Helsingborg. Centret är en välkänd oas i yogakretsar och från september till maj är kurserna närmast fullsatta med gäster och lärare från hela världen. Enda pausen är sommarmånadernas häftiga monsunregn då all verksamhet i Goa stannar av.

Karolinas mentala resa till Indien startade många år tidigare.

– Jag var åtta år gammal när mina föräldrar bestämde att vi skulle lämna Warszawa där vi hade stor släkt och många vänner. Först hamnade vi i Danmark. Där skilde sig mina föräldrar. Mamma flyttade till Helsingborg och blev ensamstående med lillebror och mig.

Att acklimatisera sig i 80-talets Sverige var tufft. I en stad som Helsingborg var invandrarna lätträknade. Mamman, som var högutbildad i Polen, fick skola om sig till barnsköterska.

Tuff blev också Karolinas skoltid. Mobbing med både fysiska och psykiska inslag blev snabbt en del av vardagen.

– Mobbningen började redan dag ett. Trots att jag snabbt lärde mig språket och kulturen betraktades jag ändå som ”annorlunda” och straffades för det.

Sankt Clemens katolska församling i HelNovember 2019

19am326_karolina_indien_20564.indd 19

singborg blev en tillflyktsort. I Polen hade religionen och kyrkan med sina rutiner spelat en viktig roll i Karolinas liv, trots att familjen inte var troende. Kyrkan var symbolen för frid och trygghet. I Sverige skämtade syster Honoria ofta om att Karolina nog en dag skulle bli nunna.

– Jag har alltid trott på Gud, den gudomliga kraften som finns i allt. Den finns i vinden, värmen eller kylan, solens stålar, en känsla av välbehag eller sorg, ett inre ljus i ens hjärta eller en känsla av att bara vara. Det är en mycket personlig upplevelse, säger Karolina och förklarar att tron finns där fortfarande.

Däremot har hon tappat tilltron till den katolska kyrkan som organisation med dess normer och regler. Att leva som ogift tillsammans med en man betraktades som synd av församlingen i Helsingborg. Därför nekades hon att få syndernas förlåtelse senare i livet.

I 12-ÅRSÅLDERN utvecklade Karolina kom-

plicerade ätstörningar. Anorexian övergick växelvis i bulimi och i årskurs sju blev hon inlagd på sjukhus under en längre tid. Att äta eller inte äta blev enda sättet att kontrollera den turbulenta tillvaron. Högstadietiden var värst med fortsatt mobbing och svåra ätstörningar. Efter en tid placerades hon i fosterhem.

– Jag gav mamma skulden för allt. Hon var förkrossad. Jag försökte verkligen ta livet av henne, det förstår jag i dag.

Bara 17 år gammal flyttade Karolina hem­ ifrån och hoppade av gymnasiet. Då hade hon utvecklat ett drogberoende och bodde i kollektiv med likasinnade i en gammal riv-

ningsfastighet i Helsingborg. ”Rebellivet” eskalerade och missbruket tilltog. Till slut injicerade hon amfetamin. På frågan om hur hon skaffade pengar till narkotikan skakar hon stillsamt på huvudet. Att gräva i minnena är smärtsamt. Svaret blir att ”pengar till missbruk går alltid att skaffa”.

En dag gick det snett. Det var i Köpenhamn i samband med en julmarknad. Karolina hade åkt över till Christiania för att skaffa hasch som hon försökte smuggla in i Sverige. På hemvägen fastnade hon i tullen med två kilo marijuana. Straffet blev ett års fängelse på Tygelsjöanstalten.

TIDEN I FÄNGELSET var omtumlande, men

den blev inte direkt starten på ett nytt och drogfritt liv. Efter frigivningen fortsatte ett dubbelliv som inte ens de närmaste genomskådade. Dagarna var som en hektisk karusell av droger och arbete.

Under en semesterresa till Rhodos bestämde hon sig plötsligt för att stanna kvar och arbeta som servitris på ett lokalt kafé. Det ledde till mersmak för utbildningar och avancemang inom hotell- och resebranschen.

Arbetslivet, tycker hon, fungerade hyfsat även under missbruksåren. Men priset för det var en begynnande utbrändhet.

Vändpunkten kom en dag när brodern hittade narkotika i Karolinas lägenhet.

– Han konfronterade mig med ett ultimatum; sluta med droger, annars säger jag upp kontakten med dig för alltid. Jag är inte intresserad av att se dig dö.

– Då insåg jag att det var allvar, på riktigt.

FORTS.

19

2019-11-13 10:45:33

Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden – mötet med Indien blev en blixtförälskelse för Karolina Zakrzewska.

I dag lever hon där under vintersäsongen.

Karolina Zakrzewska. Ålder: 43 år.

Yrke: Driver Purple Valley Yoga Center i Goa. Studerar Nutritional therapy på universitet i London.

Bor: Indien, England och Sverige Familj: Mamma, pappa, syster och bror med familj samt min lilla engelska familj.

Intressen: Böcker, hälsa, växter och natur.

Tycker bäst om: Balans.

Tycker sämst om: Obalans och ohälsosam stress.

Andlighet för mig: Natur, stillhet, närvaro, harmoni.

Min bror betyder allt för mig och förlora honom ville jag inte. Jag förstod också att jag riskerade att dö i missbruket.

KAROLINA VET att det tar tid att läka när man

fallit i bitar. Långsamt har hon skapat sig en ny plattform med hjälp av långvarig terapi, yogan och Indien. Genom jobb på ett internationellt resebolag hamnade hon så småningom i Goa. Mötet med Indien var en blixtförälskelse. Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden och upplevelserna inspirerade och gav hopp.

Det var i Goa som intresset för yoga tog fart. Karolina förklarar att yoga och meditation är ett viktigt verktyg för att stärka närvaron i nuet. Hon säger att den som är närvarande upptäcker sin omgivning bättre.

– På vår matta är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir också mer medvetna om vår egen inre värld. Att stanna upp är viktigt. Man blir mjukare. Snällare. Det är läkande.

Ashtangayoga är en dynamisk variant med komplicerade fysiska övningar och andningsteknik. Det tog henne åtta år att lära sig grun20

19am326_karolina_indien_20564.indd 20

derna genom träning sex dagar i veckan.

I början dominerade rutinerna. Yogan blev en besatthet och missade yogadagar var kaos.

Nu är det annorlunda. Med ålder och erfarenhet är missade yogaövningar i sämsta fall bara en påminnelse om rutiners intighet.

På frågan om varför hon valt att utöva just ashtangayoga är svaret enkelt; den är flexibel, rak och ärlig, utan distraktioner.

JAG TITTAR på Karolina och försöker före-

ställa mig det liv som hon har levt. Det är mycket att ta in. Efter alla nedförsbackar sitter hon ändå här och förmedlar en positiv bild av omvärlden. I armvecken skymtar ärren från de dåliga åren men hon gör inget för att dölja dem. Hon säger att hon inte tittar bakåt så ofta nuförtiden. Alla gamla plågoandar, som hon egentligen aldrig känt något agg emot, är förlåtna.

– Jag älskar verkligen livet. Men jag har slösat bort mycket tid. Ibland funderar jag på att donera kroppen till vetenskapen när jag dör, som forskningsobjekt. Jag hoppas verkligen att yogan kan hjälpa mig att åldras

hälsosamt, säger Karolina försiktigt.

Nu känns framtiden ljus och tillvaron är drogfri sedan länge. När yogacentret stänger för säsongen åker Karolina till Sverige och hälsar på familjen i Helsingborg och tittar till huset i Malung som hyrs ut vintertid.

I Belper i Storbritannien väntar den andra familjen.

– Där bor min särbo och hans son, vi träffas regelbundet, antingen här eller där.

I Storbritannien har nu Karolina Zakrzewska påbörjat distansstudier inom nutritional therapy, näringsterapi eller nutritionsterapi, vid University of West London. Utbildningen sträcker sig över sex år.

Hon gäspar plötsligt och skrattar till.

– Dagen började med plugg redan klockan tre i morse. Sedan följde yogan och allt det andra så jag är ganska trött redan. Men jag klarar det och tänker att livet är karma. Att hjälpa människor med liknande problem som de som jag har haft är kanske min uppgift i det här livet.

Text & foto: VERONICA RÖNNLUND ALDMAN

November 2019

2019-11-13 10:45:35

VAR MED GE HOPP OCH GLÄDJE TILL JUL! Sisters International l Delar ut över 3000 Julpåsar i Sverige vid Jul l Ger hjälp till gatubarn i Indien l Medverkar till ett fantastiskt Julfirande på Naomi Sisters Home 1 och 2 i Indien l Ger barnen i byn Rontau, Rumänien en minnesrik Jul

hopp glädje insatser

fokuserade

skapar bestående resultat

Swish 123 394 32 30

Märk din gåva; Sisters Julpåsar, Gatubarn Indien, Naomi Sisters Home eller Rumänien.

Plusgiro 47 08 00 - 4

Loving People - Giving Hope sisters.nu

Ren näsa, helt enkelt!

Näskannan RHINO HORN™

• fri andning • hälsosamma bihålor • tar bort pollen och damm • tar bort slem • miljövänlig

Passionsspelen i Oberammergau - en gudomlig upplevelse!

Finns även för barn 4-12 år

Välkommen till en av Europas största kulturella händelser 2020 – Passionsspelen i Oberammergau! Ända sedan 1634 har invånarna i Oberammergau regelbundet uppfört sitt spel om Jesu lidande, död och uppståndelse. Missa inte chansen, nästa passionsspel hålls först om tio år!

RUNDRESA 7 DAGAR FR 14 940:-

AVRESA 12/8. Allt detta ingår: Resa i komfortbuss med

Scandoramaguide . 6 övernattningar i dubbelrum . 6 frukostar . 6 middagar . Biljett till Passionsspelen i Oberammergau . Utflykter och arrangemang enligt dagsprogram.

Läs mer om resan på:

scandorama.se • 040-600 00 00

19am326_annons_20563.indd 21

Alltid

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på apotea.se ide!

med gu

www.yogacentrum.com

2019-11-13 10:45:41

Lära sig lyssna

Är du giraffen eller vargen i rummet?

Tålamodet att lyssna och ta in andra människor är en bristvara i dagens politiska klimat och på sociala medier. Kanske skulle det offentliga samtalet behöva en rejäl dos nonviolent communication – icke-våldskommunikation.

VÅLDET FINNS inte bara i nävarna, utan än

mer i språket. Innan någon utsätter en annan för fysisk misshandel har ord och blickar banat väg. Innan någon bränner ned ett asylboende har någon annan berättat vem fienden är.

Våra värderingar och attityder grundläggs tidigt. I dag hotas de flesta barn inte längre med aga, men fortfarande med ord: ”Äter du inte upp maten får du ingen efterrätt!”

Många gör det omedvetet, på slentrian, nedärvt i generationer. Vi vänjer oss vid våldet i språket, som ibland övergår till fysiskt våld. Gertrud Wesley har jobbat på Piteå kommun som samordnare mot våld i nära relationer, och är nu timvikarie i vården på Gotland.

– I möten med dem som utsatts för olika varianter av våld från en närstående har jag försökt att skapa kontakt och trygghet, och NVC (nonviolent comunication, icke-våldskommunikation på svenska, reds. anm.) är till stöd i den kontakten. Även att de själva får identifiera vilka behov som blivit mötta eller omötta i olika situationer. Det är en del i att deras tillit till sig själva stärks, berättar hon.

LYSSNA IN, inte bara lyssna på. Det är en av nycklarna i NVC, ett av de förhållningssätt som Gertrud Wesley använder sig av. Hon beklagar att det finns så stor okunskap om våld i olika former.

22

19am326_nvc_20565.indd 22

– I det ingår hur vi pratar med och om varandra. Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta. Vi går till attack för att vi så lätt blir kränkta – Gud vad jag är less på det ordet!

NVC skapades på 1970-talet av den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg.

Han insåg att vi ofta blandar ihop känslor och tankar, vilket leder till missförstånd och konfrontation. Genom att vara medvetna om våra känslor och behov – centrala begrepp inom NVC – kan vi även lära oss tolka andras känslor och behov.

ROSENBERG VILLE skapa verktyg för att hjäl-

pa oss att se sådant som underlättar respektive försvårar kommunikation. Senare tillkom symboldjuren giraff och varg. Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden når. Vargen står för det motsatta, ett djur som går till attack utan eftertanke. Genom att inte sätta sig in i vad andra känner sårar vargen och skapar konflikt.

”Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta.”

Gertrud Wesley, fd samordnare mot våld i nära relationer

En bra självkänsla hjälper en att uttrycka behov och känslor, och det grundläggs tidigt. Det har Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik, erfarit i sitt arbete med intagna på fängelser.

– Jag tror vi är födda att arbeta utifrån en autonomi.

Många jag mött via kriminalvården har blivit kränkta i sin autonomi, vilket gjort att de blivit våldsamma och fått auktoritetsproblem.

Det viktiga är inte att få sin vilja igenom, utan att ens känslor och behov bekräftas.

Det kan bara ske om man möts med ömsesidig lyhördhet, framhåller Annacarin Nilsson.

– I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle.

I konflikter eller vid stress blir vi lätt vargar. Vi går i försvarsposition eller till attack, i stället för att lyssna. För att förstå våra egna reaktioner behöver

­Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden.

FOTO: GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:47

”I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle”, säger Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik.

FOTO: FREDER/GETTY IMAGES

vi bli medvetna om vad som triggar oss och skaffa oss verktyg för att hantera det. Det är starka undermedvetna processer.

I EN LADDAD situation missar vi därför ofta att lyssna på den andra, förklarar Ola Tornberg, som föreläser, coachar och utbildar inom kommunikation. Han har tidigare varit ordförande i den svenska föreningen för NVC. – Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord. Till exempel om vi angrips på nätet: ”Du fattar ju ingenting. Såna som du borde inte få leva!” kan betyda ”Snälla, hör hur jobbigt det är för mig, det som pågår.” Har vi inte tränat nog på att uttrycka våra känslor och behov är det lätt att vi svarar något som inte blir jättebra.

Generellt lägger vi ned väldigt lite tid på att försöka förstå varandra, anser Ola Törnberg.

Vi är för snabba att svara, i stället för att sätta oss in i varför andra säger som de gör och vad det uttrycker för behov.

– Det är en utmaning att uttrycka sig så att det inte blir missförstånd. Det är bra om jag svarar något som visar att jag vill förstå, att inte påstå något utan ställa en fråga: ”Är det så att du är irriterad, att du skulle vilja ha mer respekt för hur det är för dig att lösa det här?”

– Det svåra är att komma på att göra det, och att hitta en formulering som man känner sig bekväm med och tror landar hos den andra personen. Går det inte kan man svara: ”Låt mig svara dig om ett tag, när jag är mindre upprörd.”

November 2019

19am326_nvc_20565.indd 23

”Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord.”

Ola Tornberg, föreläsere och coach inom ­kommunikation

NVC handlar inte bara om att lyssna. Det handlar inte heller om att uttrycka sympati, då man delar den andras känslor – utan empati, att man förstått den andra. När man försäkrat sig om det, med till exempel en kontrollfråga, kan man uttrycka sin egen ståndpunkt.

Behov kan uttryckas på olika sätt – de som går ut över andra och de som inte gör det.

Ibland ligger behoven i lager och det tar ett tag att skala löken innan man hittar grunden till de känslor någon uttrycker.

Marshall Rosenbergs vision var att förändra världen, att NVC kan öka empati och förståelse. Och det börjar med självempati, att lära sig förstå sina egna känslor och behov.

Kay Rung, som är en av förgrundsfigurerna inom den svenska NVC-rörelsen, förklarar: – Jag upptäcker att jag har en röst inom mig som tänker och tycker saker, ibland lever rövare. Men vem är det, ska den styra?

Marshall Rosenberg studerade integrerade

människor som visste vad de ville och varför de mådde på ett visst sätt. De var medvetna om sin inre process, kunde beskriva för sig själva och sin omgivning varför de reagerade som de gjorde.

Men för de flesta är det som att lära ett nytt språk, att sätta ord på känslor och behov.

Marshall Rosenberg rekommenderade att man gör det till en intern process och tyst försöker förstå andra, att träna på sig själv ett halvår innan man använder NVC med andra personer.

– Ju mer nyanserat jag upplever mig själv, desto lättare blir jag att läsa för omgivningen.

Jag blir tydlig, har ett tonläge som matchar orden. Om jag vresigt säger ”Ja, men jag mår bra” ser andra ändå något jag själv har missat.

Det ska jag träna på, säger Kay Rung.

BLIR MAN medveten om sina ibland motstridiga inre processer kan man få dem att samverka, bli en mer integrerad människa. Då blir det även lättare att hantera ett komplext samhälle.

Vår impulskontroll är det som fört evolutionen framåt, anser Kay Rung.

– Det är en fantastisk sak att träna på, att inte agera ut det man känner utan tänka på hur det är bäst att agera i ett visst läge. Skillnaden på de som kan NVC och de som inte kan är att man tränar på att göra urskillningar: Är det här något jag känner, något jag tänker eller är det något jag vill?

MATS KARLSSON

23

2019-11-13 10:45:49

VÄLKOMMEN TILL WÄRNELIUS BUSS

Vi har lång erfarenhet av att anordna resor både till när och fjärran.

Vår specialitet är kundanpassade bussresor för olika företag, idrottsföreningar, skolor, kyrkor, kommuner, landsting, universitet samt andra organisationer. Varmt välkomna att kontakta oss!

Just nu når vi den muslimska Swahilikusten, nu behövs biblar SWISH 9000761 “Biblar Swahilikusten”

Wärnelius buss AB • 070-607 82 90 • www.wbuss.se

VACKRA SJALAR TILL DIG & KÖREN Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

Sjalar & Scarves i regnbågens alla färger av siden & ull till både föreningar & privatpersoner

Besök vår webbutik Snabba leveranser!

SKOLOR PÅ KRISTEN GRUND i Jönköping • Förskolan Fru Ebba • Strandskolan F-9 • Kungsgymnasiet

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

19am326_annons_20562.indd 24

Läs mer på www.jks.se

2019-11-13 10:45:49

Orgelskola

Vill du också spela orgel?

Orgelskolan riktar sig till barn och unga i åldrarna 7–25 år. Undervisningen sker individuellt eller i grupp (minst 11 lektioner/termin) och kostar 500 kronor per elev och termin, med start våren 2020.

Utöver lektioner ordnas gemensamma inspirationsträffar, konserter och orgelutflykter.

En förutsättning är att man har ett piano eller liknande att öva på hemma, men möjlighet kommer också ges att kunna öva i församlingshem och kyrkor. Antalet platser är begränsat och vid stort intresse kommer man erbjudas att stå i kö.

­ rgel är knepigare än piano. ”FötterO na ska ju spela en sak, händerna n ­ ågot annat”, säger Märta Tjernström, 11, som inte låter sig a ­ vskräckas.

Anmäl dig senast den 3 februari på: svenskakyrkan.se/jonkoping/nyheter/orgelskola

FOTO: JOSEFINE ­SETTERSTRÖM

Kyrkan startar orgelskola för unga MÄRTA TJERNSTRÖM är 11 år och går i fem­

man på Talavidskolan. Ett intresse är att spela orgel.

– Det är jätteroligt! säger hon när vi ses i Sofiakyrkans tornrum.

En gång i veckan spelar hon orgel till­ sammans med Annica Sjöstrand, organist i kyrkan. Märta har hållit på i två år nu. Hon började med piano. Orgel är litet knepigare: – Fötterna ska ju spela en sak, händerna något annat.

Nu ser hon fram emot att kyrkan ska låna ut en orgel som hon kan öva på hemma. En del inspiration har hon fått via släkten; far­ mor spelar orgel och hoppar in som kantor hemma i Örnsköldsvikstrakten.

Vad säger då hennes kompisar om orgel­ spelandet?

– Ja, det är inte ”wow, Märta spelar orgel!”.

Snarare ”gör du det…?”.

Redan har hon hunnit framträda i offent­ liga sammanhang ett par gånger.

November 2019

19am3262_orgelskola_for_unga_20931.indd 25

Något favoritstycke? frågar jag.Preludiet ur Charpentiers Te Deum visar det sig. Låter kan­ ske inte bekant. Men de flesta lär ha hört stycket.

Inte minst i samband med Mellofinalen. Det råkar vara tv-och radiounionens signatur­ melodi.

INTRESSET FÖR orgel har dalat

spela traditionell orgelmusik, även till populärmusik.

Det hela började vid millennieskiftet då statskyrkan avskaffades. Tidigare hade kantorer och organister undervis­ ning som en del i sina tjänster.

– Orgeln är ju en hel orkester i ett enda instrument. Man kan skifta så i klang och styrka, säger Annica Sjöstrand.

Nu planerar Jönköpings församling att starta en orgelskola för barn och unga.

Redan undervisar Annica Sjöstrand fem stycken elever förutom Märta Tjern­ ström. Dels i kyrkan, dels på Per Bra­ Märta he-gymnasiet. Bakom sig har hon Tjernström också Växjö stift som dragit igång övar med läraett nätverk för kyrkomusiker som ren ­Annica Sjövill undervisa i orgelspel. strand.

FOTO: JOSEFINE

­SETTERSTRÖM KAN DÅ Märta tänka sig en framtid under årens lopp. Annica Sjöstrand som kyrkomusiker. Nja... ser med oro på utvecklingen: – Jag vill nog jobba med något annat, – Behovet är skriande. Församlingarna men skulle gärna spela på konserter och så. måste se till att det finns en återväxt.

Till sist ett experttips. Vilken orgel i Jön­ – Orgeln är också på väg ut vid dop, vigslar köping är bäst? Annica Sjöstrand tvekar inte: och begravningar.

– Orglarna i Kristine kyrka är unika och – Det finns en bild av orgelspel som något speciella, även orgeln i Slottskapellet är en tråkigt och trist, bara för nördar. Men orgeln historisk liten pärla. kan användas i så många musikaliska sam­ ERIK LINDFELT manhang, förutom att leda psalmsång och

25

2019-11-13 10:08:35

Kalendarium Vinjett

i Jönköping Gudstjänster i jul, nyår och Trettondedag jul Julafton 24 december Bymarkskyrkan 10.00 Samling vid krubban

Martin Ahlqvist, präst.

23.00 Julnattsmässa

Ungdomskör, solister och

­kompband.

Cecilia Sjöberg, präst.

17.00 Julbön

Lena Robért, sång,

Råslätts kyrka 11.00 Levande julkrubba

Barnkörerna.

Dalvikskyrkan 10.00 Julbön vid krubban

Tina och Filippa Moberg, sång.

Sofiakyrkan 11.00 Familjejulbön

Levande julspel med barnkör

Martin Ahlqvist, präst.

familjen Sparf.

Kjell Danfors, präst.

Gräshagskyrkan 10.00 Samling vid krubban Rebecca Jansdotter Hultqvist,

präst.

Järstorps kyrka 17.00 Julbön

Peter Hjalmarsson, sång,

Claes Dahlquist, präst.

Kristine kyrka 11.00 Samling vid krubban

Barnkören. Erik Dreier, präst.

17.00

Julbön

23.00

Julnattsmässa

Jill Svensson, sång, Pär Sjöstrand, präst.

Gospelkören Adoremus, Erik Dreier och Pär Sjöstrand, präster.

Ljungarums kyrka 11.00 Samling vid krubban

Sång av barn ur körerna. Cecilia

Sjöberg, präst.

FOTO: NUT-NATTI/GETTY IMAGES

26

19am3262_kalender_20952.indd 26

Fredrik Hollertz, präst.

och barn och vuxna från kyrkans olika grupper.

Michael Lindqvist, präst.

Martin Fredh, präst.

Ekhagskyrkan 17.00 Julbön

Körgrupp ur Cantilena och

Julbön Kristina Jonsson, sång, Magnus Jonsson, trumpet.

Ann Aldén, präst.

17.00

Julnattsmässa Sofia Ungdomskör.

Michael Lindqvist och Per Green, präster.

23.00

Österängskyrkan 11.00 Julbön vid krubban för stora och små

Kjell Danfors, präst.

Juldagen 25 december Dalvikskyrkan 07.00 Julotta

Peter Hjalmarsson, sång,

Martin Fredh, präst.

Ekhagskyrkan 07.00 Julotta

Körgrupp. Nina Palmgren, präst.

Efter julottan serveras julgröt.

Gräshagskyrkan 07.00 Julotta

Rebecca Jansdotter Hultqvist, präst.

Järstorps kyrka 06.00 Julotta

Nina Åkerblom Nielsen, sång,

Claes Dahlquist, präst

Ljungarums kyrka 07.00 Julotta

Jill Svensson, sång,

Fredrik Hollertz, präst.

Kristine kyrka 07.00 Julotta

Kristine kyrkokör.

Erik Dreier, präst.

Råslätts kyrka 11.00 Juldagsmässa

Kör för alla.

Fredrik Hollertz, präst.

Sofiakyrkan 11.00 Högmässa

Sofia kyrkokör.

Per Green och Michael Lindqvist, präster.

Annandag jul 26 december Kristine kyrka 11.00 Högmässa

Cecilia Sjöblom, sång.

Sofiakyrkan 11.00 Högmässa

Michael Lindqvist och

Torgny Wirén, präster.

Österängskyrkan 16.00 Mässa och julfirande

Kjell Danfors, präst.

Nyårsafton 31 december Fjällstugan 16.00 Ekumenisk nyårsbön för västers höjder Ljungarums kyrka 16.00 Nyårsbön

Fredrik Wiklund, trombon, och

Nina Bjurenstedt, sång och piano.

Cecilia Sjöberg, präst.

November 2019

2019-11-13 10:08:23

Axplock av musikgudstjänster och konserter i advent och jul Lördag 30 november

Fredag 20 december

Ekhagskyrkan 18.00 Advents- och julkonsert

Projektkören, kyrkokören

Kristine kyrka 20.00 Julkonsert

med kompband sjunger och spelar advents och julsånger under ledning av Håkan Sparf.

Gästsolist är Jill Svensson.

Dalvikskyrkan 18.00 ”Lågor av ljus”

Kristine kyrka 17.00 Musik vid nyår

Ett stämningsfullt program på

årets sista dag.

Peter Hjalmarsson, sång, ­saxofon och flöjt, Fredrik Sjöblom, piano och orgel.

Pär Sjöstrand, präst.

Sofiakyrkan 17.00 Musik med nyårsbön

Sofia motettkör, under

ledning av Annica Sjöstrand ­tillsammans med sångsolisten Pär Nilsén, avslutar det gamla året i musikens tecken.

Torgny Wirén, präst.

Nyårsdagen 1 januari Kristine kyrka 17.00 Ekumenisk mässa

Gemensam för Svenska

kyrkan Jönköping och Equmeniakyrkorna i stan.

Trettondedag jul 6 januari Ekhagskyrkan 11.00 Julens sånger

Kyrkans körer och instrumenta-

lister. Kjell Danfors, präst.

Järstorps kyrka 16.00 Gudstjänst

Barnkören. Claes Dahlquist,

präst. Efteråt grötfest i församlingshemmet.

Kristine kyrka 11.00 Högmässa

Kristine kammarkör.

Erik Dreier, präst.

18.00

Julkonsert

Adventskonsert med Dalvikskyrkans kör med solister och musiker under ledning av Linda Sandström.

Martin Fredh, präst.

Söndag 1 december Sofiakyrkan 18.00 Adventsmusik

Frälsningsarméns musikkår, Sofia Motettkör och Sofia Ungdomskör.

Fredag 13 december Sofiakyrkan 07.00 Luciamorgon med Sofia Ungdomskör och Sofia Gosskör

Ekhagskyrkan 16.30, 19.00 Julkonsert

Damkören Cantilena. Gäster

är ensemblen Nejder: Björn Sandberg, piano, Samuel André, slagverk och Robin Mållberg, bas.

Präst Nina Palmgren.

Bymarkskyrkan 18.00 Musik på Bymarken

”En röst, en kontrabas, en flygel”.

Felicia Pettersson, Edvin Kiland, Christina Petersson.

Sofiakyrkan 18.00 ”Här kommer nu ett änglabud”

Kantat för kör, solister och ­musiker. Sofia kyrkokör.

Söndag 22 december Ljungarums kyrka 18.00 Ro för själen med julens sånger.

Kören Viva med solister och Sophie Adamsson, sång.

Cecilia Sjöberg, präst.

Kristine kyrka 16.00 Bachs Juloratorium

Söndag 29 december

Jönköpings Sinfonietta gör gemensam sak med tre körer och fyra solister när de fyller Kristine kyrka med stämning, välljud och värme.

Medverkande: Jönköpings Sinfonietta. Dirigent Christian von Gehren. Körer: Jönköpings Oratoriekör, Kristine Kammarkör, Jönköpings Kammarkör.

Solister: Sven Hjörleifsson, tenor, Oddur Jónsson, baryton, Clara Thomsen, sopran, AnnKristin Jones, mezzo.

Biljetter: www.smot.se

Söndag 15 december Kristine kyrka 16.00 Bachs Juloratorium

( Se info ovan, lördag den 14 december.)

Torsdag 19 december

19am3262_kalender_20952.indd 27

Lördag 21 december

Se nästa rubrik.

November 2019

Jönköpings kammarkör. Inträde.

Lördag 14 december

Ljungarums kyrka 16.00 Gudstjänst med julspel

Körerna Lux och Aqua och barn

ur grupperna. Efter gudstjänsten julfest i S:t Olofsgården.

Cecilia Sjöberg, präst.

Kristine kyrka 20.00 Julkonsert

Jönköpings kammarkör. Inträde.

Järstorps kyrka 18.00 Julkonsert

Körerna i Bymarkskyrkan, Dalvikskyrkan och Järstorps kyrka.

Claes Sandström sång­solist, Greger Siljebo, violin, Erik Ottosson, kontrabas, Linda Fröding, dans.

Claes Dahlquist, präst.

Biljetter: Gratisbiljetter finns att hämta i respektive kyrka och på församlingsexpeditionen.

Måndag 6 januari Kristine kyrka 18.00 Körkonsert

Jönköpings Oratoriekör avslutar

julhelgen i Kristine kyrka med att bjuda på en vokal julhälsning från olika länder på vårt klot. En både stilla och sprittande konsert.

Med reservation för ändringar.

För gudstjänster i advent och mellandagarna se svenska­kyrkan.se/jonkoping och lokalpressen.

27

2019-11-13 10:08:27

Festen i stallet

Julen – en kristen fest eller ej?

EN AV de största kristna festerna är julen.

Eller är det en högtid? Eller är det båda delar?

För många har den kristna högtiden försvunnit in i den folkliga festen som mer eller mindre tappat markkänning med den ursprungliga berättelsen.

Kanske är det vi kristna som är sämre än andra kulturer att bevara det ursprungliga i festen. Den som varit på en judisk sedermåltid vet hur man har fest genom att tända ljus, äta osyrat bröd och dricka fyra bägare vin. Man minns sin historia och flykten från Egypten genom att den yngste sonen frågar fadern ”varför är denna natt annorlunda än andra nätter...” och som svar börjar fadern berätta. Så har man bevarat sin historia och religiösa identitet genom årtusendena.

Hur ska det gå för oss kristna? Jag gick till förskolan Kyrktuppen och avdelningen Storfjädern för att reda ut vad som verkligen är en fest.

MARTIN AHLQVIST

Hur förbereder ni er inför de stora högtiderna?

Så här svarade förskollärarna

O

fta får barnen vara med och planera när vi ska ha fest. Redan där börjar deras förväntningar för vad som ska komma. Vi försöker vara tydliga med att de får önska vad och hur vi ska göra, men i slutändan är det vi vuxna som, utifrån våra förutsättningar, bestämmer hur det ska bli. Barnen får vara med i förberedelserna. De får till exempel göra namn till bordsplaceringen eller pynta förskolan på något sätt. Vi berättar också för föräldrarna vad som är på gång så att de kan prata om det hemma. Ibland får de barn som vill komma utklädda och det brukar vara väldigt spännande.

Maten är en viktig del när vi har fest. Vid jul och påsk brukar vi ha en lagom stor buffé där barnen får välja det de tycker om. Efterrätt blir det också och kanske någon liten godis. Vi försöker att dra ner på allt sött men när det bara blir någon enstaka gång per år så blir det extra festligt. För att festa till det

28

19am3262_forskolor_20954.indd 28

vid andra tillfällen kan vi göra fruktspett eller fruktdjur eller dylikt. Vi fick blommig falukorv en gång (gjord med pepparkaksform) och grön mjölk färgad med karamellfärg, det var också lite kul.

INFÖR JULEN pyntar vi förskolan med diverse julpynt. Julkrubban får stå i centrum. Den växer fram mer och mer efter att vi öppnat vår julkalender där det finns olika uppdrag och aktiviteter vi ska göra. Alla barn får skapa något både till advent och jul som har med vår profil att göra. Det kan vara en stjärna, ett ljus, eller en ängel till exempel. I år ska vi göra en julkrubba av en äggkartong. Vi ger också barnen flera möjligheter till valfritt julskapande. Vi sjunger mycket sånger runt jul - både traditionella och utifrån vår profil.

Böcker är också viktiga så en del av dem byter vi ut mot böcker om den högtid vi firar.

Vi sjunger många sånger runt jul och det blir mycket övning inför vår luciafest som

vi bjuder in familjerna till. Vi har ramsor och sjunger sånger i vårt luciaframträdande och efteråt fikar vi tillsammans. Det brukar vara mycket uppskattat av alla. Under dessa tillfällen har vi också ett drama tillsammans med de äldsta barnen. Barnen har själva fått bestämma vem som ska vara vem och om vi ska skaffa någon rekvisita och så vidare.

Ett år gjorde barnen, förutom själva dramat, pärlplattor som visade hela dramat. Varje år går vi även till Stattutgatans äldreboende och lussar för dem. De äldre blir så glada när vi kommer och barnen tycker det är roligt att sjunga för andra.

FÖRSTA ADVENT är också speciellt då det

är enda gången på året som vi tänder vår öppna spis. Då bjuder vi in någon att hålla en adventssamling.

Närmare julen har vi en tomtefest då alla som vill får vara tomtar. Då dansar vi runt granen och självklart kommer en ”riktig” November 2019

2019-11-13 10:08:42

När julen står för dörren är det mysigt och festligt på förskolan varje dag.

Vad gör man när det är fest?

Så här svarade barnen

tomte med paket till alla barn. Sen blir det julbuffé och bio i stora lekhallen.

ANDRA TRADITIONER vi har på Kyrktuppen är att vi dansar ut julen på Stattutgatans äldreboende. Där firar vi även midsommar med dans runt midsommarstången. På påsken äter vi påskbord och klär ut oss till kycklingar, påskgummor eller påskgubbar och påskberättelsen om Jesus får vara i centrum. Den 21 mars varje år rockar vi sockor och på förskolans dag hittar vi alltid på något festligare. Vi har skräpplockardagar, hälsovecka och baklängesdagar.

Vi belyser FN-dagen och barnkonventionen och före sommaren har vi sommarfest på gården där hela familjen är välkommen.

En gång på våren har vi tillsammans med Kyrkklockans förskola och Sanna förskola något vi kallar för gångpolaren. Då går eller springer vi runt Prostkvarnsdammen och så äter vi lunch tillsammans, sedan leker vi på vår gård.

November 2019

19am3262_forskolor_20954.indd 29

Lucas:

Albin:

Sigrid:

– På fester kan man dansa och ha roligt tillsammans.

Det kan komma en tomte också som man får godis av.

Det ska vara trappor som man går på när man går ner till festen.

– När det är fest blir jag glad. Man dansar, äter tårta och muffins och godis och popcorn och chips. Man kan dricka cola och fanta också.

Ibland sover man över och har fest nästa dag också. Då kan man äta samma sak en gång till. Då blir man stark!

– Man äter fika och tårta.

Man leker på festen och sen har man fiskedamm.

29

2019-11-13 10:08:45

Förintelsens minnesdag

FOTO: CASARSAGURU/GETTY IMAGES

”

Judar i vår stad & vårt land ska inte behöva vara rädda VÄLKOMMEN ATT högtidlighålla Förintelsens minnesdag den 27 januari klockan 18 i Sofiakyrkan. Vid gudstjänsten kommer bland annat ett Kyrie ur mässan Missa nova Sofiae framföras, den är skriven av Nina Åkerblom Nielsen och tillägnad Sofiakyrkan. Kyrie-satsen är inspirerad av judisk folkmusik.

Stycket Eli, eli som är en tonsatt dikt av Hanna Szenes, en ungersk-judisk poet och motståndskämpe under andra världskriget, kommer också framföras samt poesiläsning från den tysk-judiska nobelpristagaren Nelly Sachs texter.

Nina Åkerblom Nielsen, sång och piano, Julia Sandwall, violin, och Erik Ottosson, kontrabas, kommer att framföra ett par sånger på jiddisch, ett språk som har sitt ursprung i Östeuropa. Övriga medverkande är Sofia Motettkör och barnkören Nova.

En tanke som ska bli en tradition

Tidigt i våras initierade kyrkoherde Ann Aldén idén om att Svenska kyrkan Jönköping högtidlighåller Förintelsens minnesdag på ett mer aktivt och återkommande sätt. Planeringen i en mindre grupp startade och vi blev medvetna om att en av medarbetarna har starka band till den judiska kulturen och har studerat hebreiska och jiddisch: nämli30

19am3262_forintelsen_21001.indd 30

Berättelserna behöver leva vidare för att vi inte ska glömma. Judar i vår stad och i vårt land ska inte behöva vara rädda för att berätta om sin identitet.

Rundabordssamtal för lika värde

Nina Åkerblom Nielsen, kantor med ­judiska anor. Nina har tillsammans med kollegan ­Edward Eklöf tagit fram musikgudstjänsten.

FOTO: JOSEFINE SETTERSTRÖM

gen Nina Åkerblom Nielsen, Järstorps kyrkas kantor.

Nina Åkerblom Nielsen och Edward Eklöf, organist i församlingen, fick uppdraget att skapa en musikgudstjänst för att minnas Europas mörka historia och högtidlighålla de människor som mördades och deras släktingar och vänner. Det finns röster i dag som ifrågasätter Förintelsen som ­historisk händelse.

Kyrkoherden hade också en tanke att före musikgudstjänsten bjuda in ett antal personer till ett rundabordssamtal för att få en ytterligare dimension och tillsammans med andra aktörer i staden värna alla människors lika värde.

På eftermiddagen har därför bland andra Helena Jonsson, landshövding Jönköpings län, Dan Korn, författare, rabbin och folklivsforskare, biskop Fredrik Modéus och Cecilia Hallström, pedagog med bakgrund som lärare i den muslimska friskolan i Malmö, bjudits in till samtal. Dans och koreografi: Annsi Simar Liljeqvist.

MONICA SANDSVIK SVENSSON

HÖGTIDLIGHÅLLANDET AV FÖRINTELSENS MINNESDAG Musikgudstjänst Dag: Måndag 27 januari.

Tid: 18.00.

Plats: Sofiakyrkan.

November 2019

2019-11-13 10:08:37

Korsord

BILD:PIXABAY.COM

ÄR PUNKTLIG NOGA MED RIKTNING

VILL ÄR ALLA NEGATIV I BÖRJAN

DISPYT

KEJSARE

INNEHAVARE ENTRÉAVGIFT TILLSLUTER TV-HASSE VÄDERSTRECK SLOCKMATT 24:2 SAKNAR NAR STEN RÅDVILL FRÄTPÅ SKADA

....

GLITTRANDE STENAR

METALLSTYCKE PÅSTOD GUD

HIMLAKROPPAR SKRED

VIKA ÅT SIDAN

Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

VINNA ÖVER

ÄR DUO T.EX. PÅ LATIN

TOMTEATTRIBUT

LITEN BÖRJAN

MITT I RAST

LEMUR

MISSFLYT

ALLTJÄMT

TOMRUM NÄR KNOPPAR BRISTER

VITA FLINGOR

NUTID

SMUTS PLAGG PORTABEL FÖRVARING

EN FRÅGA OM TID

SCHAKALHONA

NÅLHÅL

KOMAGE SÄTTA I SIG

ELCHOCK

FÖRE CD

DRÖMLIK MER ÄN FULLT MÅTT

KÖRA IVÄG

FRIAREDALEN

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna.

Skicka in ditt svar till korsord@svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var.

Senast den 15 december 2019 vill vi ha ditt svar.

November 2019

19am3262_forintelsen_21001.indd 31

Rätt svar i Amos nummer 5/2019 var LED MILDA LJUS. Grattis säger vi till dessa fem som vinner två biobiljetter var: Ingvor Lagerstedt, Sofia Haage, Gunilla Vernersson, Jessica Brokelind och Silja Pakarinen.

31

2019-11-13 10:08:38

Krönika Erik Lindfelt FOTO: MAGNUS ARONSON /IKON

Muren som om­ gärdar Betlehem.

Vid födelsegrottan vilar ett andäktigt och djupt berörande lugn

BETLEHEM ÄR en myllrande stad med vind-

lande och branta gator. Inte särskilt stor. Den ligger högt. Jag blickar ut över Västbanken.

Utsikten är hänförande; Jerusalem anas någon mil bort.

Men på flera håll skyms min sikt brutalt: murar och stängsel omger i dag Betlehem.

Byggda av Israel som skydd mot terror­ attacker. Den palestinska ilskan och frustrationen växer. Ändå är det inte hatbudskap jag möter på

32

19am3262_julkronika_21002.indd 32

FOTO: JOSEFINE SETTERSTRÖM

D

en som förväntar sig att finna ett stall med krubba i Betlehem lär bli besviken. I stället möts besökaren av en stor fästningsliknande byggnad som rymmer tre olika kyrkor.

Den utpekade platsen för nedkomsten ligger under jord. Jag får huka mig när jag klättrar ner för den smala och branta trappan, sliten av hundratusentals fötter före mig. Väl nere – en liten grotta med en stjärna i metall.

Bokstavligen stiger jag in den bibliska historien. Det vilar ett andäktigt lugn där nere.

En av kristenhetens allra viktigaste platser.

Redan på 300-talet byggdes den första födelsekyrkan här. Det skall vara en av de äldsta kyrkobyggnader i världen som fortfarande är i bruk.

”Ändå är det inte hatbudskap jag möter på den åtta meter höga muren, utan trotsig graffiti med hopp om fred.”

den åtta meter höga muren, utan trotsig graffiti med hopp om fred. Påve Franciskus har bett här. Och en uppklistrad bild på en biskop känns igen: Jan-Olof Johansson från Växjö.

En flitig besökare i staden, emeritusbiskopen är ordförande för Den Gode Herdens skola i Betlehem.

KONTRASTERNA MELLAN stillheten inne i

Födelsekyrkan, betongmuren och det turistiska tingeltanglet i Betlehems många små butiker är dramatisk.

En pikant fråga i just denna tid då det mäktiga julevangeliet snart kommer att läsas i kyrkor runt om i hela världen är förstås: var det verkligen här Jesus föddes?

Svaret är att ingen med exakthet kan säga vare sig ja eller nej. Vad som hände en enskild familj för 2000 år sedan är knappast lätt att fastställa vetenskapligt. Mot berättelsen i Lukasevangeliet höjs röster för att Nasaret är en rimligare födelseplats.

Nu spelar detta kanske mindre roll. I den kristna traditionen är Betlehem kopplad till födelsen. Och lär så förbli.

Därför blir även en skeptiker som jag djupt berörd där nere i mörkret under Födelse­ kyrkan.

ERIK LINDFELT

November 2019

2019-11-13 10:08:30