Jönköping maj 2018

Jönköping MAJ 2018

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

Tema: Tid Porträttet: Pamela Andersson ”Jag tycker ingenting med den här cancern var bra!”

Sommarens musik och kyrkogårdsvandringar

Tiden bara går och går och slutar aldrig fascinera. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

Nya korsordsvinnare Inte bara glädje med sol och semester

Andrea var nära att dö små saker kan betyda mycket

Maj 2018

1

Ledare Ann Aldén

”En kärlek som svämmar över alla bredder” FOTO: JOHANNES SÖDERBERG

SOMMAREN; EN fantastisk bild av vem Gud är. Ymnigt grönskande. Översvallande och generös. Blommor och fåglar och bin. Äta glass vid Kristine kyrka. Barfota i gröngräset och känna med hela sin varelse; att det är gott att leva! För ett ögonblick, en känsla av bekymmerslöshet och det är lätt att andas.

Det kommer andra dagar.

”Det är för dig och mig att njuta av, förundras över och glädjas åt.”

Det vet vi mer än väl. Kampen finns liksom den grå och tunga vardagen. Men allt som just nu spirar omkring oss är ett uttryck för Guds kärlek till oss människor. En kärlek som svämmar över alla bredder. Gud bereder ett bord för oss och ingenting fattas.

NÄR VI tar emot brödet och vinet i nattvarden

gör vi det med orden; för dig utgiven och för dig utgjutet. För dig! De orden får vi ta med oss när vi lämnar kyrkan. För dig! Är något av en tolkningsnyckel i mötet med skönheten och livet i allt det som just nu växer och frodas. Det är för dig och mig att njuta av,

förundras över och glädjas åt. Ett uttryck för Guds generositet och översvallande kärlek.

Kyrkan tar inte semester. Mässa firas i våra kyrkor under hela sommaren. För dig!

ANN ALDÉN KYRKOHERDE

Redaktion Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkanjonkoping.se kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

2

Redaktionen: Caroline Leimola, Lotta Oliv, Erik Lindfelt, Josefine Setterström och Pär Sjöstrand.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2018 Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

En del av AMOS

Maj 2018

Innehåll 3/18 4

Smått&Gott.

Mässa i stadenn Pilgrimsvandra Pridefestival

6

Porträtt Andrea

14

10 Tema: Tid

Omöjligt att kunna

gå på djupet

Porträtt:

Pamela Andersson

När verkligheten

hinner i fatt

Spontan eller nonchalant?n 25 Musik ett säkert sommartecken 26–27 Kalendarium

28–29 Taizé xxx 30–31 Sommar och semester 32 Krönika: Inger Gustafsson

19 26 Maj 2018

3

&gott Jönköping

Smått

Dags för ”Mässa i staden” På väg till verkstad, / fabrik och skola vi får ett bud / att vi skall tjäna varann och dela / vårt bröd från Gud. Det är Guds vilja / med alla mänskor i denna stad. / Hans nåd, hans godhet är ny var morgon. / Min själ, var glad!

Blott sten och asfalt, / och dock en åker där Herren sår / är stadens gator. Vad skall han skörda / i dag, i år?

TROTS ATT de flesta människor i Sverige bor

i städer och samhällen finns det påfallande få psalmer och böner som hämtar sitt bildspråk från just staden och dess liv. Psalmen 182 som är citerad inledningsvis är ett av få undantag.

Sedan början av 2000-talet firas varje sommar på Johannes Döparens dag, söndagen i Midsommarhelgen, en gudstjänst på Hovrättstorget. Rakt framför Gamla Rådhuset, där kyrkan bland annat driver café Navet året runt, ställs ett bord fram som får fungera som altare. Kyrkorgeln ersätts av en keyboard och uteserveringens möbler blir till kyrkbänkar.

INSPIRATION TILL mässan har hämtats från

en temamässa kallad ”Mässa i staden” som arbetades fram av rikskyrkan. Här finns en bön om förlåtelse där vi exempelvis bekänner: ”När stadens puls blir viktigare än din puls i våra liv, förlåt oss Gud.” Här finns en trosbekräftelse där det heter: ”Vi tror på Gud,

som skapat den värld vi delar med allt liv och vars skaparvilja också kommer till uttryck i människans skaparkraft i staden” och här finns en nattvardsbön med orden: ”från gator och torg från arbetsplatser och hem hörs lovsången stiga till dig.”

TORGET, BILAR och människor som passerar

skapar en spännande fond till gudstjänstens

vanliga ordning. Här gestaltas den kristna tron mitt i stadens puls.

BARA ETT fåtal gånger har mässan tvingats flytta till Kristine kyrka på grund av regnskurar. Den 24 juni kl. 11 hoppas vi således på vackert väder över Jönköping och Hovrättstorget.

PÄR SJÖSTRAND

Pilgrimsvandra i sommar EN PILGRIMSVANDRING kan vara ett tillfälligt avbrott i ett hektiskt liv. Oavsett vem du och varför du ger dig ut kan vandringen och mötena längs vägen bli en fin andlig upplevelse. Franciskusleden tar sin början i Byarum och går via Jönköping och Huskvarna längs Vätterns östra sida, förbi Gränna och slutar i Alvastra klosterområde på gränsen mellan Småland och Östergötland. Lilla Pilgrimsboken ger ordningar för andakt och meditation under dagen. ”Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.”

– Heliga Birgittas bön

4

Maj 2018

PRIDEFESTIVAL I JÖNKÖPING För sjätte året i rad anordnar föreningen Qom ut Jönköping Pride. I år klär vi oss i regnbågens alla färger den 20-26 augusti och Jönköpings fylls av föreläsningar, aktiviteter och glädje.

Läs gärna mer på föreningens hemsida, qomut.se.

Maj 2018

5

Porträttet

Bussolyckan gjorde

Andrea snällare — och till brandman En svår olycka för 16 år sedan förändrade Andrea Höbenreichs liv i grunden. Händelsen fick henne att välja en helt ny yrkeskarriär. Mer om detta strax.

V

åren börjar så smått att märkas aprildagen då vi ses. Bofinkarna hörs. De första blåsipporna. I bäcken skvalar det. Andreas hus är omöjligt att missa i sin distinkt rosa färg.

Utsikten går inte av för hackor; försommar blomstrar de tusentals äppelträden i dalen, Vättern anas genom fönstret.

– Här trivs jag jättebra, myser hon medan kaffet ställs fram.

Mindre mysigt var det den 22 februari 2002. Bussen gick från Stockholm mot Göteborg, Andrea skulle till mormors hus i Ulricehamn. Det snöade och blåste kraftigt.

I höjd med Mantorp for bussen av vägen.

Hon var fastklämd i vraket med halva kroppen utanför bussen. Flera operationer och en lång rehabilitering låg framför henne, men hon klarade livhanken (en annan av passagerarna omkom).

Hon har berättat sin historia flera gånger 6

– bland annat i tv. För räddningstjänstens lugna sätt att ta hand om henne denna svåra vinterdag fick henne att byta bana. Fram till olyckan hade det vuxna livet bestått av jobb i skolan, inom vården och som personlig assistent. Allt blandat med resor och vistelser runt om i världen.

– Det låter litet knäppt, men jag blev snäl�lare. Och mer tacksam.

NYA TANKAR väcktes, idén föddes att bli brandman. Andrea Höbenreich utbildade sig vid Rosersberg norr om Stockholm. Jobb fick hon hos Räddningstjänsten i Jönköping.

Förutom vanligt brandmannajobb har hon där också sysslat med att få fler tjejer till detta traditionellt mycket manliga yrke. Sedan några år har det varit inomhustjänst – en ryggskada (inte till följd av bussolyckan, utan på grund av att hon ramlade i samband med en räddningsinsats vid Vättern) var orsaken.

Under vintern har hon opererat den.

– Jag har räddat betydligt fler genom att prata, än att klippa loss folk vid trafikolyckor eller räddat människor vid bränder, konstaterar hon.

DET HÄR är något Andrea brinner för. Att

våga tala med andra. Det kan göra skillnad mellan liv och död. Många har hindrats från att begå självmord genom att någon talat med dem. Om detta har hon föreläst runt om i landet.

– Framställ mig nu inte som något slags helgon! Jag kan vara både sur och elak.

– Med alla kan ändå göra något.

Många är dock rädda för att tala med andra som mår dåligt. Man är rädd för att säga eller göra något fel.

– Det finns förstås inget facit, men tänk om folk visste hur lätt det är att göra skillnad.

– Säg hej bara, beröm en snygg tröja. Små

Maj 2018

ANDREA HÖBENREICH SJÖSTEDT

l Är 45 år.

Gift och har två vuxna bonusbarn. l Bor i Gisebo med utsikt över Äppeldalen. l Kommer från Hälsingland (men pappas rötter är österrikiska). Hälsingebocken tronar på hedersplats i vardagsrummet. l Gillar att vara ute i naturen, påta i trädgården samt besöka loppisar och auktioner. l Senast lästa bok: Den hemliga kvinnan av Anna Ekberg. l Något du inte visste om Andrea: har hoppat bungy jump över Victoriafallen mellan Zambia och Zimbabwe, 111 meter. l

Maj 2018

7

Porträttet

saker som inte tar någon tid eller kostar oss något, men som kan vara avgörande för att få andra att må mycket bättre.

FORSKNING VISAR också att det som människor minns bäst och berört dem mest efter trauman – som svåra händelser kallas – är just små saker som “någon höll min hand när jag satt fast i bilen efter olyck-an”, “vi fick en fin rosa filt att lägga om vår bebis som var svårt sjuk” eller “någon sa att jag hade vackra blå ögon före min canceroperation”.

Ibland ställs man inför svårare problem.

Personer som behöver mer än bara ett hej.

Andreas tips är att ta promenader. Eller så tar man en längre biltur tillsammans. Det blir lättare än att sitta mitt emot varandra.

Minder kravfyllt, enklare att vara tyst och bara lyssna.

Men detta finns också en annan poäng – promenaden och bilturen har en början och ett slut. Den som vill hjäl-

8

”Jag har räddat betydligt fler genom att prata, än att klippa loss folk vid trafikolyckor eller räddat människor vid bränder.” pa riskerar inte att ”ätas upp” av andra problem. Det finns förstås situationer där det inte inte räcker till med att lyssna och finnas tillhands. Att hjälpa till med kontakter till vården för professionell hjälp blir då ett alternativ.

VID KRISER och katastrofer – både större och mindre – finns ett organiserat samarbete mellan räddningstjänst, skola, polis, socialtjänst

och sjukhuskyrka. Andrea Höbenreich hyllar sjukhuskyrkan: – De är fantastiska, riktigt bra!

Själv kommer hon från from bygd (och flyttade till en annan). Edsbyn är Hälsinglands Jerusalem. Mest känd är annars orten för sin nu nedlagda skidtillverkling och för sitt bandylag (SM-guld i år).

– Som ung hade man att välja mellan kyrka och idrott. Jag var sporttjejen.

Inte religiös alltså. Men medlem i Svenska kyrkan. Hennes credo lyder: ”gott ger gott”.

Vilken väl också är en elegant sammanfattning av evangelierna.

SEDAN ETT drygt halvår finns Andrea

Höbenreich inte hos räddningstjänsten, utan vid trafiksäkerhetsorganisationen NTF som projektledare.

– Jag älskade min tidigare arbetsplats, men efter tolv år var det dags att ta ett kliv vidare.

– Och alla insikter bär jag ju med mig.

Både från mitt förra jobb och från olyckan jag var med om.

ERIK LINDFELT

Maj 2018

Sommaren finns på Vårdnäs!

Läs religionsvetenskap!

KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN Ur kursutbudet hösten 2018: Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs 30 hp | Religionshistoria: Grundkurs 30 hp | Islamologi: Grundkurs 30 hp | Judaistik: Grundkurs II 15 hp | Bibelvetenskap: Gamla testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp, Nya testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp | Kyrko- och missionsstudier: Fortsättningskurs I 15 hp | Tros- och livsåskådningsvetenskap: Fortsättningskurs I 15 hp | Religious Roots of Europe: The Emergence of Judaism, Christianity and Islam 15 hp Komplett kursutbud hittar du på www.ctr.lu.se/utbildning/utbildningsutbud. Efteranmälan till ovanstående kurser öppnar den 13 juli. Välkommen med din anmälan på www.antagning.se!

www.ctr.lu.se

Konsten och litteraturen är full av idéer om varje människas utmätta tid, tidsresor och experiment med att stanna upp eller tilll och med backa tiden.

Omöjligt att mäta

Går på djupet 10

Maj 2018

Tema Tid

DEN BARA GÅR OCH GÅR

— men tiden slutar aldrig fascinera människan. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Finns det tid som går i cirklar eller står still? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

Vi kan ha hur mycket klockor och kalendrar som helst, men tid kommer aldrig bli något vi helt kan fatta eller greppa med förnuftet. Därför kan en timme kännas som en evighet och en vecka flyga fram som ett dygn. Och trots att det står en ålder i passet kan själen kännas som något helt annat. Tid är helt enkelt inte alls så mätbart som vi gärna vill tro.

TEXT: SARA GRANT

I EN SCEN I FILMEN Titanic från 1997 sitter den nu 100-åriga kvinnan Rose som överlevde katastrofen på ett forskningsfartyg som bärgar föremål från vraket på havsbotten. Hon får i sin hand en spegel som tillhört henne. ”Å, den här var min. Så utomordentligt. Och den ser precis likadan ut som sist jag såg den.”

Så vänder hon på den och får syn på sitt ansikte. ”Nåja, spegelbilden har förändrats en del…”

Att tid inte är något enkelt begrepp att greppa för oss, blir extra tydligt när vi talar om ålder. Vi vet ju att vi inte är åtta år, eller 15, eller 37 – men vi känner oss som precis samma person. I snitt känner sig äldre människor 13 år yngre än de egentligen är, om man ska tro en studie i åldrande som gjorts av amerikanska forskare vid University of Michigan.

Forskarna frågade 516 personer i åldrarna 70-104 år, som redan deltog i en studie av åldrande i Tyskland, hur gamla de vanligtvis kände sig, jämfört med vad det stod för ålder på deras personbevis. Den genomsnittliga skillnaden mellan upplevd ålder och ålder i år, var 13 år. Personer som levde ett aktivt och friskt liv tyckte de kände sig ännu yngre.

För forskarna menar att resultatet är viktigt, eftersom det visar hur samhällets förväntningar på hur folk ska vara efter ett visst antal år, ofta går på tvären mot hur de äldre själva känner sig.

– Vi åldras på något vis av den kultur vi lever i, säger Jacqui

Maj 2018

Smith, som är psykolog vid Michigan University.

– Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare – men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

SOM BARN är det i stället vanligt att vi känner oss äldre än vi

är, till viss det för att vi som unga ofta längtar efter att få ta del av sånt som ungdomar och vuxna får göra.

– Någon gång mellan 25 och 30 års ålder vänder det dock, och så börjar vi tänka att vi är lite yngre än vi är istället, säger Jacqui Smith.

Andra studier har visat att vi mellan åldrarna 40 och 70 i snitt känner oss 20 procent yngre än vi egentligen är.

Studien från Michigan är en av de första som fokuserar på livets slutspurt, de tre sista decennierna i ett människoliv, som man kallar det. Från början var syftet att bekräfta forskarnas

”Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare — men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

FORTSÄTTNING

11

Tema Tid

teori om att krämpor och sjukdomar som följer med åldrandet får oss att på sluttampen av livet inse att vi faktiskt är så gamla som det står på pappret. Så var det nu inte, utan även de allra äldsta känner sig yngre än de är, om man ska tro studien.

– Det här konceptet med hur du känner inför din egen ålder är så viktigt. Det definierar på många sätt hur vi lever, säger Jacqui Smith.

– Om du självdefinierar dig som någon som är gammal, kommer du sannolikt uppföra dig som en åldring också. ÄVEN OM vi vanligtvis tänker på oss själva

som yngre än vi är, är vi inte helt i förneAre Norrhava vill kelse om att vi faktiskt åldras. Under få oss att söka de sex år som studien pågick, tilldjupet i vår tid. frågades personerna flera gånger, och de flesta blev äldre även i sin ... och få mer gjort! Flera psykologer egen uppfattning. Glappet melmenar att vår förmåga att stanna lan upplevd ålder och faktiskt upp och vara i nuet är avgörande ålder var ganska konstant, tills för att vi ska klara av en stressad vardag. Helgen störs lätt av tankar personen började få mer krämpå jobbet, på arbetet längtar du till por och sjukdomar och döden semestern och när du är ledig faktiskt började närma sig. Då försöker du hinna allt. Försök krympte det. i stället vara här och nu – Men det är bättre för oss att tän– i allt du gör. ka att vi är lite yngre och raskare än vi egentligen är. Det är förknippat med känslor av hopp och välbefinnande, säger Jacqui Smith.

Den svenska författaren och fysikern Bodil Jönsson har skrivit mycket om tid och hur horisonten flyttar sig genom livet och åren. Hon har berättat hur hon som barn fick årsringarna i en stubbe förevisade för sig av en skogsarbetare.

Bodil Jönsson växte upp i tron att även människor har årsringar inom sig. Det har vi förstås inte rent fysiskt, men Bodil Jönsson berättar hur hon i takt med att åren gick insåg att även människor lagrar alla sina år i det som är ens personlighet.

– I varje människa finns alla åldrar bevarade, säger hon i sin bok Tid för det meningsfulla.

Alla personer är alla sina åldrar på en och samma gång. ordna eller mäta. Det kan ske i mötet med naturen, uppleTjugoåringen och femtioåringen inom dig kan mötas och velser av konst eller musik, relationer med andra människor tillsammans komma fram till något som är bra. Och träffar du eller bara i tystnaden. en bekant från ungdomen blir ni båda två nitton år igen, efter– I den djupa tiden kan jag vila och få perspektiv på tillvasom det är i den årsringen ni känner varandra. ron, säger han, och citerar en franciskanermunk som är en av ATT LEVA i nuet, men samtidigt alltid tänka framåt, kan streshand andliga lärare: sa sönder oss om vi inte samtidigt stannar upp och släpper ”I ljuset av evigheten blir det som kan kännas som en katagreppet om tiden ibland. Are Norrhava är meditationslärare strof just nu till något som en dag ska gå över och blekna till och präst i Svenska kyrkan. Han talar gärna om en tid som ett minne. Ännu en lärdom, en erfarenhet och perspektiv.” går på djupet och menar att det är hög tid för dess återkomst i Och precis som sin lärare tror han att vi lider brist på den vårt samhälle. djupa tiden idag.

– Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syfI KYRKAN finns en tid som går i cirklar, parallellt med den tar på den kronologiska och mätbara tiden, säger han. vanliga, linjära tiden. Kyrkoåret upprepas gång på gång, så att Den kronologiska tiden är viktig för att vi ska kunna orgaJesus föds i Betlehem varje jul och dör och återuppstår varje nisera vår tillvaro och få saker gjorda, medger Are Norrhava. påsk. Så har människan gjort i alla tider, först genom naturDet moderna samhället bygger på att vi har en överenskomreligioner och sedan genom mer organiserad religion. Religimelse om att hantera tiden på det viset, med kalendrar och onshistoriker talar om sakral (religiös) och profan (världslig) klockor. Men ibland måste vi få släppa på alla strukturer och tid. Att de existerar sida vid sida gav – och ger – en trygghet. förlora oss i något annat. Även om du inte har en aning om vad som ska ske i framtiden, – Den mätbara tiden är praktisk i vardagen, men gör oss tillgår solen upp varje morgon och det blir sommar igen varje år. främlingar inför djupet i tillvaron, säger han.

Och även om du skulle närma dig 90 på pappret är det hur Are Norrhava vill att vi ska lära oss hitta luckor där vi kan få du känner dig inombords som spelar roll. uppleva den djupa tiden, den tid som inte går att stycka upp,

STÅ STILL

”Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syftar på den kronologiska och mätbara tiden.”

12

Maj 2018

Spaning Tid

All tid i världen

Varförså såmånga mångaklockor klockoriiSchweiz?

Schweiz?

Varför DEN KYRKLIGE REFORMATORN Calvins förbud mot att bära smycken ledde

under 1500-talet till att klockor blev extra populära. De kunde anses vara nyttoföremål, och var med andra ord okej att bära även för den striktaste kalvinist. Klockor fick ersätta smycken, och blev därför vackra prydnader.

När franska protestanter, hugenotterna, flydde sitt land efter massakern under den så kallade Bartolomeinatten 1572, hamnade många av dem i det kalvinistiska Genève. Bland flyktingarna fanns många skickliga hantverkare som alla bidrog till att utveckla den schweiziska klockindustrin.

Måne och sol

Äldsta klockan KLOCKAN I KATEDRALEN i Salisbury från

1386 är det äldsta fungerande urverket i världen. Det har ingen urtavla, eftersom syftet var att klockan skulle slå på exakta tidpunkter för böner och gudstjänst.

Astronomiska uret på Rådhuset i Prag byggdes 1410, och visar däremot dygnets tolv timmar, solens uppgång och nedgång, månens rörelser och dagens datum – bland annat.

Religiösa år

Sumererna (på 3000-talet f.Kr.) och babylonierna (på 1000-talet f.Kr.) bar först med att dela in dygnet i 24 timmar och året i 12 månader. Den första romerska kalendern hade tio månader. Den kom år 753 f.Kr. styrdes av både solen och månen – en lunisolarkalender.

Julius Caesar bestämde år 46 f.Kr. att året skulle ha 365 dagar och en extra dag vart fjärde år. Månens faser spelade inte längre in. År 1583 införde den katolska kyrkan den gregorianska kalendern. Det är den som används i de flesta länder i världen idag. Sverige bytte år 1753, medan ortodoxa länder bytte efter första världskriget. Den ortodoxa kyrkan har dock behållit den julianska kalendern, som skiljer sig ungefär 13 dagar mot den gregorianska. I år firade ortodoxa kyrkor t ex påsk en vecka efter de protestantiska.

INOM JUDENDOM räknar man årtal efter värl-

dens skapelse, så att år 2018 blir år 5778. Det judiska året har 354 dagar, och man får därför lägga in en skottmånad då och då för att inte komma i ofas med årstiderna. Det islamiska året är också 354 dagar, och tideräkningen startar från den 16 juli år 633 e.Kr.

17,8 miljoner dollar

Så mycket kostade den Omega Speedmaster som burits av skådespelaren Paul Newman när klockan gick på auktion i slutet av förra året.

Den blev då den dyraste klockan i världen.

”För alltid består av många nu.”

EMILY DICKINSON, POET (1830-1886)

I Taiwan … … räknar man årtal från Republiken Kinas bildande år 1912, medan Nordkorea baserar sin kalender på presidenten Kim Il Sungs fördelsdatum: 15 april 1912.

13

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

”Det är klart jag är skitr 14

# X 2018

att ädd” # X 2018

Ibland kommer hela livet till en avgörande punkt. Ett ögonblick då allt förändras – till ett före och ett efter, och sedan blir ingenting sig likt igen. För Pamela Andersson har ögonblicket ett datum: den 10 juli 2012. Då fick hon det kastat rätt i ansiktet, utan omsvep eller omskrivningar: — Du har en tumör i din hjärna. Den sitter så illa att vi aldrig kommer kunna operera bort den.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

15

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

DET HADE kunnat vara Pamela Anderssons

dödsdom; det kändes verkligen så då. Men hon lever fortfarande, i dag snart sex år sena­ re. Och tumören? Jo, den har dragit sig tillba­ ka, utan att för den skull ha gett upp striden för gott.

–Läkarna menar att det är ett mirakel.

Tumören skulle aldrig försvinna. De kunde ju inte plocka bort den, men det finns ingenting kvar. Allt är borta. Kvar på röntgenbilderna är ett svart hål. Min läkare säger att han aldrig hört talas om det någon gång. Ändå har de slagit fast att Pamela aldrig kommer att bli friskförklarad eftersom risken att tumören kommer tillbaka är större än normalt. Man har bedömt den till 20 procent.

– Vänd på det så är chansen att den inte gör det 80 procent! säger Pamela med ett pärlande skratt. Men visst erkänner hon att hon blivit extremt pirrig och hon har gjort fyra magnetröntgen efter beskedet.

– Det är klart att jag är skiträdd varje gång.

I november var den senaste, men då var det fortfarande tomt. Nästa blev Pamelas väg upp igen när allt sker i vår. hade rasat. Träningen för att den var

JOBB & TRÄNING

VI MÖTER Pamela

Andersson på hennes arbetsplats i det stora Bonnierhuset på Tors­ gatan i Stockholm. Här lig­ ger redaktionen för tidning­ en Topphälsa som hon leder.

Kanske är den en av nycklarna till den lika oväntade som välkomna vändningen i hen­ nes sjukdomshistoria. Vi återkommer till det och backar några år tidigare, bakåt i tiden.

För Pamela hade året innan sjukdomsbe­ skedet varit jobbigt. Hon hade gått igenom en skilsmässa och i samband med den tvingats sälja sitt drömhus. Att sen få veta att hon var döende var förstås ett förödande slag, och sådana kommer ju som bekant sällan ensam­ ma.

– När jag väl stod där så hände allting på en gång. Jag fick min cancerdiagnos, min pappa dog, min nye mans pappa dog och min mors man. Det var som att öppna helvetets portar som jag inte ens visste fanns där, säger hon.

HENNES SJÄLVKLARA tankar om tiden för­ ändrades. Förr tänkte hon alltid att hennes farfar blev 96 och att hon ärvt hans gener.

– Så insåg jag att jag inte ens skulle få upp­ leva min femtioårsdag! Och vilken fruktans­ värd tanke att jag måste lämna mina två barn och att min tid var begränsad. Det hade jag aldrig räknat med. Vi har ju inte cancer i vår släkt! Det var inte min grej.

– Från att ha varit en människa som stän­

16

digt planerade allt hon ska göra, fick jag stå tillbaka och faktiskt leva dag för dag. Det låter så himla enkelt men det är det inte. Första tiden inne­ bar bara att överleva, sen började jag tänka att ifall jag nu har kort tid kvar, så måste jag ta vara på den så mycket det bara går.

Och då kom hon på ordet härvaro.

– Närvarande kan man vara när man sitter med mobilen och bara finns där. Men HÄR! Då kollar man inte på nån mobil utan lyssnar på den människa man är med och njuter av den stunden, här och nu. Man är härvarande.

enda sättet hon kunde påverka sin kropp. Jobbet för att det alltid varit en positiv kraft i hennes liv, även om hon nu fick lära om en massa saker på nytt.

Undrade du inte varför just du drabbats?

– Jo, kanske i början. Men framför allt tänkte jag på mina barn. De är adopterade från Colombia och jag undrade: varför just de? De hade ju redan förlorat sina biologiska föräldrar och nu skulle de förlora sin mam­ ma också. Det kändes så orättvist. Och det är klart att jag var rädd. Jag är fortfarande väldigt rädd. Skräcken kommer åt mig hela tiden.

VISST VAR hon stark, men kanske inte på det

sättet. För den som inte fått en cancerdiagnos kan aldrig förställa sig vad det innebär att få den kastad rätt i ansiktet, säger hon.

– Man bara faller ihop. När jag stapplade från sjukhuset på högklackade skor så rasade världen och allting runt omkring mig samman.

Man är som ett hus där bara fasaden finns kvar, säger hon. Allt inuti har rasat, golv och

”Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gärna sluppit det här! ” tak, väggarna och alla våningarna. Tack och lov hade hon grunden kvar: betonggolvet som hon kunde börja bygga på igen.

– Jag tror alla som fått min diagnos har upplevt raset. Att tiden stannar, jorden, och att man ser på andra människor och undrar: Har de inte hört? Förstår de inte att det inte finns någon tid längre? Att allting har upp­ hört. Ser de inte att allt ser annorlunda ut?

Hur kan ni gå här när allting är förstört? Jag fattade inte hur de kunde undgå att se att jag var död.

EN TID INNAN cancerbeskedet hade Pamela

mött Christer Skog igen. Han var förbunds­ kapten för det svenska skidlandslaget i början av nittiotalet då Pamela var sportreporter på Sundsvalls Tidning. Då hade de träffats i jobbet och nu, tjugo år senare hade de blivit ett par. Så när tillvaron föll ihop runt henne, sökte Pamela Christers stöd.

Maj 2018

Pamela Andersson Alsenlind Ålder: 53 år.

Yrke: Journalist.

Familj: Barnen John och Valentina samt maken Christer Skog.

Aktuell: Kommer i höst ut med en ny bok (Lava Förlag). Hennes första bok Jag ska inte dö idag (Bonnier fakta) om hur hon drabbades av cancer, utkom 2014.

Tumören har dragit sig tillbaka, även om kampen inte är över för gott. Men, som Pamela säger, 20 procents risk för återfall är 80 procents chans att tumören aldrig kommer tillbaka.

”Jag har bestämt mig för att kämpa för mitt liv och jag behöver din hjälp,” vädjade i ett nattligt telefonsamtal. Det blev startpunkten för hennes målmedvetna uppbyggande av sin kropp, sin styrka och sin kondition.

– Att jag klarade mig berodde dels på mina vänner men framför allt på Christer, säger hon. Det är ju hans profession att bygga upp och stärka människor. Han har gjort det med eliten. Nu hjälpte han mig.

Pamela hade förr varit en idrottare, nu blev hon det igen. Den där handbollstjejen som aldrig gav upp. Som kunde träna tills blods­ mak och mjölksyra bildade en cocktail i krop­ pen på henne och träningsvärken påminde henne om att hon fortfarande levde.

– Träningen fanns där, den var enda sättet jag kunde påverka min kropp på. Och den gav resultat: jag blev gladare och positivare. Det hände ju så mycket den där första sommaren.

Att man kan bli kär i en person samtidigt som man kämpar för sitt liv, bara en sån sak! Hade jag inte tränat kanske vi inte fått uppleva det.

DET FUNKAR aldrig att lägga sig på soffan och tycka synd om sig själv, menar Pamela. Enligt all forsk­ ning klarar de som tänker posi­ tivt sig bättre. Sedan har man ju roligare, även om det trots allt inte skulle hjälpa till sist.

Det var också skälet till att Pamela gick tillbaka till jobbet så snart hon orkade. Hon är chef­

Maj 2018

redaktör för magasinet Topphälsa och i den rollen ingår att tillsammans med läsarna göra träningsresor ut i världen.

– För mig betyder jobbet så mycket. Dess­ utom blev det en slags terapi för mig. Jag fick lära om en massa saker som jag tappat efter operationen. Jag hade svårt med talet och kan fortfarande inte prata lika fort som jag kunde innan. Jag får jobba varenda dag för att orden ska komma ut rätt.

Lever du ett normalt liv annars?

– Jag har biverkningar som inte går över. Ärret i hjärnan har orsakat epilepsi och jag har fått migrän. Jag har fortfarande lite svårt med talet vilket kanske inte hörs, men jag tycker själv att det är märkbart. Och jag har fått problem med språk. Engelska, som jag talade flytande, har blivit helt hopplöst. Fran­ ska, spanska och latin också. Jag förstår dem och kan läsa dem men inte uttala dem. Fast det hade ju kunnat vara värre.

– Alternativet kunde varit att jag haft jät­ tesvårt att prata vilket man varnade mig för.

Fast jag tappar när jag blir trött. Barnen bru­ kar skratta åt mig när det blir fel, jag ska kanske säga båt och så blir det häst.

Var kom det ifrån? Så tokigt kan det bli!

Har du haft några religiösa tankar i samband med din sjukdom?

– Ja, det har jag haft många gånger. Vi tror väl alla på Gud när vi ska dö? När det varit som

värst har jag suttit där och gråtit ögonen ur mig och bett till gud att jag ska få leva. Endera ropar man efter mamma eller också efter gud när man är rädd.

Hur har ditt liv annars förändrats?

– Jag har insett att det kan vara bra att lug­ na ner sig, att befria sig från stressen som jag levt under i åratal. Jag ville ju stanna av för att få njuta av den tid jag hade kvar och har varit noga med tid för att träffa mina vänner och göra sånt som jag tycker är roligt. När man stressar runt glömmer man ofta bort att njuta, vilket man dock tvingas till när hjärnan inte orkar mer.

– Det var den, hjärnan, som bestämde efter operationen och det var bara att lyda den. Den sa att den inte tänkte röra sig. Man tänker rätt mycket och går ner i varv när man bara kan ligga med näsan i vädret i två timmar. I dag tänker jag mer på att stressa ner men jag är dålig på det för jag vill så mycket.

Och det är svårt för mig att plocka bort sånt som är kul. Men jag lär mig för det som är roligt kan till sist bli för stressat också. Det är bra för det utvecklar mig som människa; man överlever om man missar något på Instagram.

Ser du något positivt med din sjukdom?

– Näe!! Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gär­ na sluppit det här! Men när jag nu inte gjorde det så får jag göra det bästa av det. Det är stor skillnad. Och tacksam för att jag fick den är jag inte. Där går gränsen.

17

Ny, intressant och viktig bok!

Dag Sandahl skriver initierat om vad som egentligen hände i det som tycktes hända.

En viktig bok både i vår tid och inför framtiden.

Release 29 maj kl. 13.00 Laurentiistiftelsen, Lund Välkomna!

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller semester.

Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö.

Vandrarhem eller bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du väljer Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. från alkohol och andra droger.

Intro-pris vecka 22 och 23:

200:-

Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

1894, www.gaudete.se 042-37 48 10 85

Tel: 0340-65 12 E-mail: kuggavik@tele2.se www.kuggavik.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta

följ med på pilgrimsvandring i hjärtat av den svenska fjällvärlden 27 augusti -3 september.

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET PERFEKT FÖR FAMILJER

Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/luleastift/pilgrimsled

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar mm

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Tema Tid

Det kallas att ta en time out.

Men den som lever strandliv i flera månader riskerar att förlora orienteringen.

Vem som helst kan drabbas.

När verkligheten hinner ifatt I Thailand lever man i nuet på ett annat sätt än här hemma.

Men för den som tappar bort sig i drömmen om paradiset kan verkligheten bli ett brutalt uppvaknande. Anna Stenberg är diakoniassistent i Phuket sedan fyra år tillbaka och har mött många som råkat illa ut.

PARADISET KNÄCKER många

svenskar med drömmar om ett annat liv. Alkoholism, hemlöshet, och brottsanklagelser är vanligt, och Anna Stenbergs kunskaper som socionom är behövda. Hon är problemlösare Anna Stenberg. i krissituationer, och kriser finns det gott om.

Som tidigare chef för ett behandlingshem för brottsbelastade män med alkohol- och drogproblem står hon stadigt i övertygelsen att den som söker hjälp själv aktivt behöver delta i lösningen. Hon kan uppfattas som tuff, men hon vet vad som krävs för långsiktig välMaj 2018

gång, steget tillbaka till det normala.

– Det är något förföriskt med den thailändska buddhistiska livsstilen, den som är så långt från vårt kristna förhållningssätt. I Sverige tänker vi långsiktigt, här är livet mer situationsbundet, mer ”laid back”. Man lever i nuet här, förklarar hon.

HON BOR tillsammans med maken, prästen

Erik Stenberg Roos, i hyreskomplexet Top View, vackert beläget på berget i semesterparadiset Phuket.

Deras hem är också en plats för andakter med församlingsbor, och för samtalsgrupper. Svenska kyrkan i Phuket har ingen kyrkobyggnad.

– En del av vår tjänst här är kon-

”Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar.”

sulär. Det innebär att vi hjälper ambassadens konsulära avdelning i de fall de inte kan åka ut själva. Det är ofta så vi kommer i kontakt med människor som råkat illa ut. Det är också vanligt att oroliga anhöriga kontaktar oss direkt, ibland blir det då vi som vänder oss till konsulära avdelningen för hjälp, berättar hon.

DET ÄR inte ovanligt att bofasta svenskar i

Thailand har gjort sig av med alla ägodelar i Sverige för att starta ett nytt livsprojekt – ett företag, ett arbete eller ett förhållande. De har ingenting kvar att återvända hem till.

Men om kärleken tar slut, eller en thailändsk affärspartner bestämmer sig för att ta över firman, står de helt barskrapade. Att vara utlänning i Thailand är då inte ett skydd, snarare tvärtom. Tvister är utsiktslösa.

När Anna Stenberg träffar svenskar som lever i hemlöshet är det ofta de här männen hon träffar – för det är som regel män. Var och en har sin egen historia, men oviljan att återvända hem i skam och misslyckande gör att vissa stannar alltför länge i en dålig till­ varo med tillgång till billig alkohol.

19

Tema Tid

FOTO: MARIKA SIVERTSSON

SKUT Svenska kyrkan i utlandet har församlingar i drygt 40 städer runt om i världen. Gudstjänsten står i centrum och omsorgen om medmänniskan är en viktig del i arbetet. Man besöker svenskar på sjukhus, på båtar och i fängelser. Vid olyckor och katastrofer finns man till för både drabbade och anhöriga.

De som blivit direkt lurade i en relation har ofta genom internet hittat vad de tror är den stora kärleken.

Men även när ett långt ömsesidigt förhållande tar slut kan sambon eller hustrun ha lämnat mannen utan tillgångar.

– Livssituationen är annorlunda här.

Vi är privilegierade, och den som är gift med en av oss försörjer ofta en hel familj genom äktenskapet. Det behöver man förstå, som västerlänning. Det betyder inte att det inte har funnits kärlek, bara att det fungerar på ett annat sätt här.

I KONTAKT med Anna Stenberg erbjuds alltid

hjälp, men aldrig pengar och inte heller övernattning på Top View. Pengar till mat skulle gå till alkohol, är Anna Stenbergs erfarenhet.

Hon erbjuder i stället en måltid, med sällskap.

– Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar. Ibland kan jag tycka att andra församlingar är väl snabba att gå in med pengar eller låta människor sova i kyrkan. De här

20

personerna behöver få ta ansvar själva för sin situation, säger hon.

Ofta gör hon stor skillnad bara genom att finnas där. Den som inte har ett nätverk eller en adress, och som under lång tid har prioriterat alkohol framför mat, är helt utmattad och kan inte tänka klart. Lösningar finns inte i sikte, bara den destruktiva dag för dag-tillvaron.

– När vi äter tillsammans finns också ett tillfälle till samtal. Hur är situationen? Vad har han för plan? Vilka kan han kontakta hemma och i Thailand? Vi träffas kanske tre, fyra gånger, sedan är personen förhoppningsvis på benen igen, eller sitter på ett plan på väg hem.

HON HAR inte svårt att hitta exempel på hur

drömmen om det goda livet i Thailand kan vändas i sin motsats: Ett är den unge man som sedan många år tillbaka kommit till Thailand halvårsvis. I god form vid ankomsten, men efter några månader som regel söndersupen. Då brukar föräldrarna skicka

Får Anna Stenberg önska sig något för alla svenskar i Thailand är det ett större mått av säkerhetstänk, och att de som kommer hit för att bo en längre tid är bra försäkrade.

en biljett hem. Så icke denna gång. Han blev strandsatt. Han sov utomhus och ägde bara kläderna han hade på sig. Han hade förlorat passet och var full av sår när Anna Stenberg träffade honom.

I mötet fick han tillbaka kraft och ordnade snabbt ett ställe där han fick bo i utbyte mot arbetsinsats. Mamman övertalades att ändå betala biljett, och makarna Stenberg Roos körde honom till konsulatet för att han skulle få sitt extrapass. De anhöriga hade skickat lite mer pengar än vad som behövds för passet, och eftersom konsulatet inte får hålla kvar några pengar, betalades mellanskillnaden ut till mannen.

– Det var bara några timmar till flyget skulle gå, men under den tiden hann han ändå bli full. Lyckligtvis fick han följa med planet hem, berättar hon.

KRISSTÖD KAN vara frustrerande. Hur det går efteråt får Anna Stenberg sällan veta. I juli slutar hon sitt arbete i Phuket. Kanske hennes efterträdare också får träffa den unge mannen. Eller kanske inte. Har Anna Stenbergs metod lämnat ett avtryck, klarar han sig bättre nästa gång.

MARIKA SIVERTSSON

Maj 2018

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor.

Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: svenskakyrkan.se/vallentuna Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2018

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av härlig musik i varierad genre i Jönköpings kyrkor. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

Resor med FOCUS TRAVEL Israel 18-25 november 2018 En fördjupningsresa för att läsa, studera och förundras över sångens ord ”Jag gick idag där Jesus gått och själv han var mig när”.

www.svenskakyrkan.se/jonkoping Jönköping • Tel. 036-30 26 50, telefontid mån-fre 10-18 info@focustravel.se • www.focustravel.se

Kom närmare livet med Frälsarkransen GÖR MIG TILL DIN De första stegen med Frälsarkransen MARTIN LÖNNEBO

Armbandet Frälsarkransen är ett unikt stöd för att i vardagen vara nära det inre livet och samtalet. Den gör det också möjligt att närma sig och tala om kristen tro i vår kultur och samtid. Biskop Martin Lönnebo ger en introduktion till kransen, där läsaren får möjlighet att ta de första stegen med Frälsarkransen. Boken har ett vackert maldivgrönt omslag i sammet och kommer tillsammans med en Frälsarkrans vilket gör den idealisk som gåva.

ART NR: 52637418 PRIS: 250 KR/ST

Foto: Maria Lindh

”Framför allt bör du unna dig att samtala med din djupaste längtan. En människa är längtan, längtan är du.” martin lönnebo

BESTÄLL NU

verbum.se

order@verbum.se

Pris:

250 kr /st inkl krans

08-743 65 10

Tema Tid

Skönt spontan eller bara nonchalant?

Tidsoptimister är vi lite till mans, inne i många av oss finns en liten Alfons Åberg: ”Jag ska bara”. Men det kan också vara maktspråk att låta andra vänta. Eller ett livspussel som inte går ihop.

DU STÅR där och väntar. Minuterna tickar

sakta iväg men den du stämt träff med hör inte av sig. Efter ett tag kanske du undrar vad som hänt, men sedan övergår din oro i irritation. När personen till sist dyker upp, kolugn och helt obekymrad, har du svårt att dölja din ilska.

Tidsoptimister finns av olika slag. Den som beskrivs här, den lättsamma optimisten, kan vara en engagerad person som har lätt att gå in i saker så att tid och rum försvinner.

– Det är den positiva sidan, att man är när-

Alla kan lära sig komma i tid, säger psykologen Liria Ortiz, men det kräver lite av dig.

22

varande i det man gör. Man tycker det är så spännande, det man gör. ”Bara fem minuter till”, tänker man och så har det plötsligt gått en halvtimme, säger psykologen Liria Ortiz.

– Det behöver inte vara något större problem så länge man ber om ursäkt. Men det blir irriterande om det är en person som inte tar ansvar, inte bryr sig om konsekvenserna.

Om det händer hela tiden måste du bestämma dig för hur du själv ska hantera det, för du kan inte ändra på någon annans beteende.

Tidsoptimisten kan alltså ställa dig inför ett val, där du måste rannsaka dina gränser: Vill jag fortsätta umgås med den här personen, fast den inte riktigt respekterar mig? I bästa fall har den mer positiva egenskaper som kompenserar. Då är det lättare att diskutera saken.

– Men man ska aldrig ta diskussionen när man är arg, då börjar bara den andra att försvara sig. Ibland går man genom livet utan att säga något. För att säga det obekväma krävs ett vists mod och kärlek till den andra personen.

En charmig slarver kan vara lätt att förlåta.

Det som avgör hur vi ser på tidsoptimisterna är deras grad av nonchalans. Att någon kommer en kvart för sent med andan i halsen och be tusen gånger om ursäkt för att du fått vänta i kylan accepterar vi lättare än att någon kommer lika sent i godan ro och säger: ”Äh, det är bra för din hälsa med frisk luft”.

EVA SUNDBLAD i Linköping är motsatsen till tidsoptimist. Hon kommer alltid i tid, oftast i väldigt god tid. Hon väntar hellre på människor än låter dem vänta på henne. Inte så konstigt kanske när pappa var stationsmästare vid järnvägen och farfar banvakt. I familjen sade man aldrig ”vid halv fem”, utan 16.30.

Eller 16.32 om det var det man menade.

Men det betyder inte att hon lider av att andra är sena. Finns det bara skäl och personen hör av sig är det inga problem, tycker Eva Sundblad.

– Det kan alltid dyka upp något. Jag ser på barn och barnbarn hur de kämpar för att få ihop livspusslet. Men om någon är nonchalant och det händer gång på gång är det inte

bra. Om de gör entré som om de äger världen och sätter i system att man ska vänta på dem.

I sådana fall är det inte tidsoptimism det handlar om. Den som låter andra vänta länge visar sin makt, det är en härskarteknik, förklarar Liria Ortiz.

– Det är det som är spännande med mänskligt beteende, vi kan göra ungefär samma saker men av helt olika anledningar. Det kan till exempel finnas en viss rättfärdighet i att komma väldigt tidigt: ”Titta, jag kommer i tid, jag tar ansvar”. I grunden kan det ligga att den personen ser sig som bättre än dig.

ATT LÄXA upp andra för att de kommer för

sent, i stället för att diskutera saken i samspråk, kan vara ett narcissistiskt beteende, anser Liria Ortiz. Vill man verkligen hjälpa

Maj 2018

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

”Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt.” någon ska man rikta in sig på lösningar och inte straffade konsekvenser.

Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt. De har flexibla och otydliga arbetstider, försöker sedan peta in gymmet plus andra egna aktiviteter och barnens. Man vill hålla hemmet i toppskick, klara av att lägga livspusslet. Inte konstigt om tiden inte alltid räcker till. Till sist spricker det.

PSYKOLOGEN ALEXANDER Rozental möter

dem som inte klarat pusslet, som lider av utmattning och stress. Högt tempo och luddiga gränser mellan arbete och fritid skapar psykisk ohälsa. En del klarar av att hantera det, men inte andra. Det som avgör är ofta graden av lust.

Maj 2018

– De som kommer till mig har ofta planerat in för mycket, så att schemat lätt spricker.

Marginalerna för oförutsedda händelser är små. Då ger jag som råd att de ska försöka få till en bättre balans mellan kravstyrd och luststyrd tid, säger Alexander Rozental.

VI ÄR olika bra på att strukturera våra dagar, framhåller han. När man upplever ökad press på jobbet tar man ofta bort det luststyrda, det som kanske en gång gjorde att vi valde de jobb vi har. Fortsätter det även sedan pressen minskat kan man få problem.

– Bäst är om man i ett tidigare skede kan se över sina dagar, planera dem så att man inte hoppar fram och tillbaka mellan olika uppgifter. Att lägga in vila, mer luststyrd tid, inslag av mindfulness eller meditation.

Men viljan att leva det perfekta livet och hinna med allt gäller framför allt medelklassen, påpekar Liria Ortiz. Inom arbetarklassen går man hem från jobbet när man slutar och sedan tittar man på teve, generaliserar hon.

– Att vara tidsoptimist har inte så mycket med samhället att göra. Det handlar om individer som inte är så bra på att planera sin tid, det har alltid funnits.

KANSKE SAKNAR en del självinsikt?

– Det ska i så fall vara någon som har funktionssvårigheter. De flesta är väldigt medvetna om det, men väljer ändå att komma sent. Men alla kan lära sig – det finns enorma mängder kognitiva hjälpmedel, som till exempel appar!

MATS KARLSSON

23

URBAN WIDHOLM SPRINGER

I JanuariWIDHOLM 2018 hade SPRINGER han sprungit SEDAN 6 varv, URBAN SEDAN 25 SEPTEMBER 2017 25 SEPTEMBER 2017 STORSJÖN RUNT! 120 mil ochSTORSJÖN samlat in 500 000 kr. Målsättningen RUNT! Januari han sprungit 6 varv, är II1 maj 000 0002018 kr förhade att sprungit stötta asylsökande med 2018 hade han 9 varv, 200 mil 120 mil och samlat in 500 000 kr. Målsättningen och samlatbostad, in 800 000 kr. juridisk hjälp, arbete, weekendskola och är 1 Målsättningen 000 000 kr för stötta är att 1 000 000asylsökande kr för att stöttamed akuta hjälpinsatser. juridisk hjälp, arbete, bostad, weekendskola asylsökande med juridisk hjälp, arbete, bostad,och akuta hjälpinsatser. weekendskola och akuta hjälpinsatser.

- genom yttre och inre landskap Israel

Några av våra resor: Luther - Bach 24 aug

- en musikalisk teolog och en teologisk musiker

Rhendalen - Hildegard av Bingen 26 aug - 110o-talets mystiker med helhetssyn på livet

Ignatius av Loyola

Lutherresa - fast annorlunda 19 sept - med ”Lutherplatser” vi sällan besöker

Engelska författare

Armenien 20 sept

- skönhetens land, öster om Arafat

Berlin - Dietrich Bonhoeffer 26 sept

- med inblick i att vara kyrka i en totalitär tid

Bibel och arkeologi i Jordanien 3 okt - besök på historiska marker

Många fler resor på vår hemsida:

Israel - Lutherresor - Engelska författare Grekland - Loyola - Rom - Santiago Pilgrimsvandring till Santiago

HJÄLP URBANATT ATT NÅ NÅ MILJONEN HJÄLP URBAN MILJONEN!

SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 Märk ASYL Märk gåvan: gåvan: ASYL urban@arefjallsatra.se • •0703-13 13 46 urban@arefjallsatra.se 0703 - 13 13 46

urban@arefjallsatra.se

Arkeologi i Jordanien

I

Bonhoeffer 2020 Passionsspelen i Oberammergau

www.exodusresor.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke 046 - 140 590 info@exodusresor.se

0703 - 13 13 46

NYSTART ERBJUDANDE! 10% rabatt om ni bokar en konferens med övernattning

Mån-Fred från Oktober-November 2018 www.tallnas.se • tel 0370-720 50

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

250 kr för 8 nr* Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

Se även www.signum.se *Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill

Kyrkogårdsvandringar bland kända och okända JÖNKÖPINGS KYRKOGÅRDAR

ligger som gröna oaser i och runt stan. Den parklika miljön med den rika växtligheten lockar många besökare året runt. Men varför ser kyrkogårdarna ut som de gör? Vilka kända och okända Jönköpingsbor ligger begravda här?

Gravstensmode, finns det?

Det finns mycket att berätta om kyrkogårdarna. Följ med på en kulturhistorisk rundvandring mellan då- och nutidens kyrkogårdar med musikalisk inramning.

Maj 2018

Program 2018 12 juni Ljungarums kyrkogård 19 juni

Östra kyrkogården

26 juni

Slottskyrkogården

3 juli Dunkehalla kyrkogård 31 juli

Östra kyrkogården

7 augusti Skogskyrkogården Samtliga vandringar börjar klockan 18:30

25

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av ett antal konserter, i Jönköpings kyrkor.

Hela nitton konserter, i olika genre och på olika platser. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

Musik i Sommarkväll Tor 31 maj 19:30 EKHAGSKYRKAN

Kvinnoväsen. Blandad repertoaren med 50- och 60 -talsmusik i storbandstappning.

Sön 3 juni 19:00 SOFIAKYRKAN

Körmusik i jazzton. Sofia Kyrkokör och instrumentalister.

Tor 7 juni 19:30 EKHAGSKYRKAN

Film & musikal. Projektkör, damkören Cantilena och Vox Populi med kompband framför musik ur musikal och film.

Sön 10 juni 19:00 KRISTINE KYRKA

Nejder. Psalmer i egna arrangemang som ofta präglas av lekfullhet och improvisation.

Tis 12 juni 12.00 KRISTINE KYRKA

Musikesteternas kör Per Brahegymnasiet Dirigent Dan Boberg Tis 12 juni 18:00 BYMARKSKYRKAN

Huskvarna musikkår Traditionsenlig utomhuskonsert i Bymarkskyrkans park.

Dirigent Ingemar Badman. Servering av våfflor.

Sön 1 juli 19:00 KRISTINE KYRKA

Familjen Posikera Den mångmusikaliska ryska familjen Posikera bjuder på en härlig sommarblandning.

Sön 8 juli 19:00

SLOTTSKAPELLET

”En Pilgrims tröst” Sånger av John Dowland från 1612 Christina & Magnus Andersson, sopran & renässansluta Sön 15 juli 19:00

JÄRSTORPS KYRKA

Dragspelsmagi Klassiska mästare möter svenska dragspelskungar. Kallis Bengtsson, dragspel. Servering med utställning i församlingshemmet från 17.30

Tor 14 juni 19:30 EKHAGSKYRKAN

Ons 15 aug 16:30

RÅSLÄTTS KYRKA

American songbook och svenska jazzklassiker Sofia Winald, sång och Håkan Persson, piano Våfflor från 16.00

LJUNGARUMS KYRKA

Ensemble Tre spelar Z Monica Zetterlunds jazziga toner ur ett småländskt perspektiv. Tony Sjögren, gitarr, Fredrik Wiklund trombon och Karin Seiborg, sång.

Tor 21 juni 19:30

EKHAGSKYRKAN

26

Klassiska mästare möter unga violinister Bröderna Daniel och Christian Lourchik, 10 och 12 år med föräldrar ackompanjerade av Valentina Viktorovitch , piano

Ons 29 augusti 19:00

Den vi älskar. Millan Holm, sång och Ola Hedén, piano. Servering med utställning i församlingshemmet från 17.30

Kammarmusik för kvintett. Musik av Mozart, Söderberg och Vivaldi.

Ewa Ljungberg, flöjt, Victor Mobäck, violin, Sophie Bretschneider, viola, Ruth Spargo, cello och Erik Ottosson, kontrabas

SLOTTSKAPELLET

Flauto con spirito Martina Stenman, flöjt, sång och gitarr , Boel Garton, flöjt, Per-Åke Wennerberg, piano, dragspel och flygelhorn.

JÄRSTORPS KYRKA

SLOTTSKAPELLET

Sön 12 aug 19:00

LJUNGARUMS KYRKA

Sön 17 juni 19:00

Sön 24 juni 19:00

Sånger Till Dig. Esbornduo Egna kompositioner blandat med musik av Benny Andersson, Ted Gärdestad, Monica Dominique, Evert Taube, Tjajkovskij och Villa-Lobos.

Ons 22 augusti 19:00

BKW JazzTrio. Upplev jazz från de stora legenderna så som Dexter Gordon, Bill Evans, Sonny Rollins, Thelonius Monk, Gershwin, Lars Gullin blandat med eget material.

”När alla vägar leder hem” Axel och Sofia Dahlin sjunger egna och andras låtar om livet.

Sön 5 aug 19:00

KRISTINE KYRKA

Sön 22 juli 19:00

SLOTTSKAPELLET

Ögonblick. Musik av Peterson-Berger, Debussy och Piazzolla.

Maria Nitare, flöjt, John Humlebäck, gitarr Sön 29 juli 19:00

JÄRSTORPS KYRKA

Sånger från den kristna sångskatten Solistkvartetten – Anders Andersson, Sten Bäckman, Lage Wedin och Ove Gotting. Hans Carlén, piano. Servering med utställning i församlingshemmet från 17.30.

Lördagar klockan 12:00 SOFIAKYRKAN Lunchmusik med middagsbön Sommarcafé kl 10-12 Lör 30 jun Gunhild Emrén, violin.

Eva-Marie Nilsson, piano Lör 8 jul Sebastian Johansson, orgel Lör 14 jul Åsa & Anders Brolin,

sång och piano Lör 21 jul Edward Eklöf, examenskonsert i orgel Lör 28 jul Annica Sjöstrand, orgel Lör 4 aug Hedvig Bengtsson cello,

Maj 2018

Sångerskan Millan Holm och pianisten Ola Hedén svarar för en av sommarens konserter i Järstorps kyrka.

Musik — ett säkert tecken på sommar ETT LIKA säkert sommartecken som jordgubbar, ett svalkande dopp i sjön och en färgsprakande blomsteräng är alla konserter som brukar äga rum i landets kyrkor under namnet ”Musik i sommarkväll”. I Jönköpings församling bjuds det också denna sommar på ett mångfacetterat program.

Sångerskan Millan Holm och pianisten Ola Hedén svarar för en av sommarens konserter i Järstorps kyrka. Den 17 juni blir det ett program med utgångspunkt från det album de gjorde tillsammans och som släpptes för ett år sedan med namnet ”Den vi älskar”. Titelspåret är en tonsättning av Bo Setterlinds dikt.

– Det är sånger om tröst, sånger om kärlek och om förtröstan på Gud, beskriver Millan innehållet på skivan.

Vid konserten i Järstorp blandas sånger

Maj 2018

från albumet, eget material och sommarsånger. Detta är en i raden av flera konserter för Millan och Ola i sommar; Skillingaryd, Tenhult, Öxnehaga och Habo är andra platser i närheten.

– Kyrkorummet med sommarförknippad musik förstärker allt det vackra ute i naturen, tror Millan Holm är en av förklaringarna till att ”Musik i sommarkväll” nästan har blivit till en institution i Sommarsverige.

– Rummet skänker en särskild stillhet och just en konsert, en musikgudstjänst är kanske mer tillgängligt för den ovane kyrkobesökaren.

MUSIKEN HAR egentligen alltid funnits i

Millans liv. Som barn sjöng hon i körer och spelade i orkestrar och när det blev dags för gymnasiet var valet rätt givet: musiklinjen på

Per Brahe. En plats hon kom att återvända till som lärare efter genomgången utbildning på Musikhögskolan i Göteborg. Men flyttlasset gick så småningom vidare till Stockholm, där hon arbetade som sångpedagog i sju år.

Under åren i Stockholm träffade Millan sin man Erik Tilling, också han musiker och kompositör.

Sedan nio år bor paret med sina två barn i Jönköping. Förutom en deltid på ett gymnasium så frilansar Millan som sångerska och sångpedagog.

– Livets alla känslor får rum i och kan speglas i sången och musiken. Min önskan är att människor ska få bli berörda av min sång och musik. Jag vill förmedla min tro, så att andra också kan få uppleva den källa till liv som det är att få vandra med Jesus.

PÄR SJÖSTRAND

27

Taizé

Taizéhelg lockade ungdomar från hela landet Kristine kyrka lyser av levande ljus. Hundratals. Men också av spotlights i gult och rött. Ikonerna är många. Frågan är om kyrkan någonsin har varit så vacker.

BÄNKRADERNA ÄR fyllda, 235 gudstjänstdel-

tagare är på plats. Också i altargången sitter det folk på omisskännliga små Taizépallar.

De ungdomliga inslaget är påfallande; de har kommit från hela landet. Genom den öppna dörren når sången ut i den ljumma vårskymningen (dagen har varit årets hittills varmaste). Mellan sångerna lång tystnad och bön. Då är det istället koltrastens flöjtande som hörs in i kyrkan.

De sjungs och läses på en rad olika språk.

Förutom svenska på engelska, koreanska och tyska.

Flera kyrkor är också närvarande med präster, pastorer och diakoner. Den syriskortodoxa, eritreansk-ortodoxa, Svenska Alliansmissionen och Svenska kyrkan som står värd. Från Taizéklostret i Frankrike finns bröderna Matthew och Jubaraj på plats.

– Fantastisk, är Richard Thörns sammanfattning av den stora Taizéhelgen i Jönköping. Richard, präst i Kristine kyrka, har tillsammans Eva Sundell varit ansvarig för Taizédagarna.

ÄNDÅ BLEV det inte som planerat. Från bör-

jan trodde man på ett par tusen deltagare.

Det blev 200 som anmälde sig som deltagare. Totalt deltog kanske runt 500 när man räknar in de Jönköpingsbor som också var med i de olika gudstjänsterna. Några av de 20 workshops som erbjöds fick inställas på grund av får få anmälda.

– Min reflektion är att svenska ungdomar nog hellre åker till Taizé i stället för till Taizésamlingar i Sverige, säger Richard Thörn, präst i Kristine och en av de ansvariga för helgen.

Utanför kyrkan träffar Amos några av deltagarna i Taizéhelgen. De är alla stora entusiaster av den ekumeniska kommuniteten i Frankrike.

– Taizé är den bästa platsen på jorden,

28

Torun Allansson, Växjö, var en av helgens deltagare.

säger Joakim Friberg från Åkersberga utanför Stockholm.

Han var där första gången redan när han var 15, återkom sedan åtta år i rad.

– Själen läks. När jag kommer hit till Taizémötet i Jönköping inser jag att något fattas mig.

FRÅN VÄSTRABOKYRKAN – en samarbetskyrka mellan EFS och Svenska kyrkan – Växjö kommer Torun Allansson.

– Jag tycker väldigt mycket om Taizé.

Också hon har varit i Frankrike ett antal gånger.

– Det är så många att jag faktiskt har slutat att räkna, skrattar hon och hyllar fredagens inledande kvällsbön:

Genom den öppna kyrkdörren strömma ljud ut – och in.

”Själen läks. När jag kommer hit till Taizémötet i Jönköping inser jag att något fattas mig.”

– Den var så vacker.

Taizédagarna i Jönköping arrangerades av Allianskyrkan, Korskyrkan, Bilda, Immanuelskyrkan, Fjällstugan – Andreasförsamlingen, Sensus, Stockholms katolska stift samt Svenska kyrkan.

ERIK LINDFELT

Maj 2018

Kristine kyrka fylld av m채nniskor, ljus och s책ng i den varma v책rkv채llen.

Maj 2018

29

Sommar och semester — inte bara glädje Våren var ovanligt sen i år. Men nu är sommaren här, efterlängtad av de flesta. Bad, sol och lata dagar. Ibland blir det dock inte riktigt så bra som alla hoppats.

– VI MÄRKER TYDLIGT hur fler – kanske dubbelt så många – hör av sig under två av årets månader: september och februari, säger Lars Crondahl vid Svenska kyrkans i Jönköping familjerådgivning.

– Man längtade och drömde, och så blev det inte som man tänkt. Besvikelser under sommarsemester och julledighet kan resultera i anklagelser och ilska. Plötsligt är krisen ett faktum. Ledigheten blev en belastning.

Många känner nog igen sig. Altanen skall renoveras. Släkt och vänner på besök. Eller skall hälsas på. Krav från svärmor. Det går i ett.

– Att berätta om sina förväntningar före är en god regel. Och inse att vi har olika behov.

Som partner, som mamma och pappa, som vänner, konstaterar Lars Crondahl.

– Kanske är det inte allra smartast att sätta sig i en husvagn hela ledigheten med tre tonårsbarn …

LARS MENAR att det är klokt att ge tydligt utrymme för olika behov. Var pappa eller mamma med barnen. Var partner. Ha kul med kompisar. Ge plats för alla delarna av dig, men kanske inte allt på en och samma gång.

Vad gäller relationer handlar de om att bekräfta varandra, se varandra, hålla varandras händer, möta med goda blickar.

– I oss alla finns ett litet barn.

Ledighet rymmer också andra lockelser.

Mobiler kollas. Spel. Mer alkohol än vanligt. Familjerådgivningen sysslar inte med

”Att berätta om sina förväntningar före är en god regel. Och inse att vi har olika behov.”

30

Lars Crondahl, Svenska kyrkans i Jönköping familjerådgivning.

behandling av aktivt missbruk. Däremot kan till exempel sprit bli litet som otrohet; plötsligt blir något annat det viktigaste.

DET FINNS också de som dyker upp hos

familjerådgivningen som har motsatt problem än många par: ensamhet. När vardagen tuffar på är den lättare att bära, än när rutiner och strukturer bryts. Och när alla andra ver-

kar ha fullt upp under sin ledighet.

– Mitt tips är att försöka skapa rutiner även när man är ledig. Prata med dig själv om dina förhoppningar, säger Lars Crondahl.

– Försök sedan planera in saker. Promenader, en bussresa, badturer. Något som även ger ledigheten struktur. Och våga fråga andra om det – kanske någon vill hänga på?

ERIK LINDFELT

Svenska kyrkans familjerådgivning l Har funnits i Jönköping i drygt 30 år l Finns på runt 30 platser i landet. l I Jönköping arbetar Anna Nilsson

Christersdotter som är präst och utbildad i psykoterapi samt socionomen Lars Crondahl. Vid samtal med par är båda med – de omfattas av tystnadsplikt. l Finansieras av Svenska kyrkans församlingar och pastorat i Jönköpings, Habo och Mullsjö kommuner.

l Alla är välkomna – drygt 100 par och en­-

skilda får hjälp varje år. För närvarande är det kötid på några månader. l De flesta som kommer gör flera besök. l En låg avgift tas ut – något högre för dem som inte bor i de tre kommunerna ovan. l Nås via telefon 036 – 30 35 35 eller familjeradgivningen@svenskakyrkanjonkoping.se l Håller till i Klockargården invid Kristine kyrka.

Maj 2018

Korsord

BILD: PIXABAY.COM

STÄLLNINGSTAGANDE

PÅ KIN- KOMMER HAR ÖGA DEN OCH MEN SER SIST AXELN INTE

HAR RUTIN

PÅTAGLIG OREDA

DRIVKRAFT VÄGVISARE HJÄRTLÖS FRIDEL AV STÅENDE PLAGG ÄVENTYRA

OSTÖRDHET MELLAN TERMINER

TENNIS- ANJOU OCH TOUR CAROLA TVIVELAKTIG

UNDERJORDISKT BO

KONKURSLÄKT I SÄLLRENT PINALER SKOTTLAND SYNTHET SKÖNJA

UNDER- KÄRLEKSHÅLLA FULLT

GRANNLÅT

TANGENT BISKVI

FÖR OMBUD NÅGONS SÖTSAK

KONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

RADARPAR HUSMANSKOST

ORKESLÖS ÅTERSTOD

FISKNÄT PULSÅDER

LJUSHAR GULLIG HUVUD TIDEN OCH FÖR SIG OVANLIG EMBRYO

OMODERN PRONOMEN FÖRFOGA ÖVER

HORN KLAGAN GÖR UPPKOPPLAD GYCKLARE

PS 69:4 MIN STRUPE ÄR

SAKNAR STOLLE

SES GLAD KALV PÅ

...

HÖG HASTIGHET

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna.

Skicka in ditt svar till kom@svenskakyrkanjonkoping.se.

Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var.

Senast 25 augusti 2018 vill vi ha ditt svar.

Maj 2018

Rätt svar i Amos nummer 2/2018 ALLT FÖDS PÅ NYTT. Grattis säger vi till dessa fem som vinner två biobiljetter var.

Lasse Siggelin Kerstin Kedvall Eivor Ryd Rune Dahlqvist M & L Brandt

31

Krönika Inger Gustafsson

Året vänder nu mot ljus D e flesta av oss uppskattar våra fyra årstider och dess växlingar.

Om frågan ställdes vilken årstid vi föredrar skulle antagligen en majoritet svara våren eller sommaren. Vilket vi än väljer så är våren speciell. Själva ordet i sig intar också en särställning i svenska språket. VÅR tillhör språkligt sett två ordklasser: substantiv och pronomen.

Vi kallar alltså en årstid för samma ord som använder för att uttrycka ägande. Vi talar ju om vår bil och vår mat och så vidare. Det går till och med att säga vår vår.

MEN JAG vill göra en invändning. Inte kan

någon äga en årstid. Våren och sommaren är generösa gåvor som ges till oss alla utan krav på motprestationer. Vi får några månader gratis njuta av långa, ljusa dagar, blommande ängar, grönskande träd och sjöar som värms upp inför sommarens bad. Att få något så utan krav ställer faktiskt i sin tur krav förenat med ansvar på oss.

Vi har ett ansvar att värna naturen på olika sätt – att inte skräpa ner, att försöka leva energisnålt och miljövänligt – så att vårens gåva kan överföras till kommande generationer. ”Den gyllene regeln” gäller inte enbart mellan människor utan också mellan mänskan och naturen. Ett annat uttryck för detta är förvaltningsansvar.

TYVÄRR KAN inte alla njuta av vår och som-

mar på grund av sjukdom eller handikapp av olika slag. Många får tillbringa varma, vackra dagar inomhus och endast se vad som sker i naturen genom en fönsterruta.

Där har vi som kan ett ansvar att dela med oss. Det kan innebära att hjälpa någon ut på en promenad eller att komma med bukett nyplockade ängsblommor till någon som själv inte kan. Det finns uppgifter till oss alla!

Att värna vår natur, att ta vara på våra medmänniskor ingår i vårt uppdrag som kristna. Så låt oss alla stämma in i psalm

32

470 (Kom med glädje och med sång) där den tredje versen verkligen hyllar naturens gåvor till oss alla: Året vänder nu mot ljus borta allt det bittra.

Jorden dukar opp till fest, allting glänser, glittrar.

Rymden fylls av fågelsång.

Stadens parker lövas.

Jesus uppstått. Varför skall då min själ bedrövas?

MIN FÖRHOPPNING är att vi alla på olika sätt kan glädjas åt våren och sommaren och att vi också hjälps åt att sprida dessa årstiders generösa budskap.

”Vi har ett ansvar att värna naturen på olika sätt – att inte skräpa ner, att försöka leva energisnålt och miljövänligt — så att vårens gåva kan överföras till kommande generationer.”

INGER GUSTAFSSON

Maj 2018