Issuu

Jönköping DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

Porträttet: Rolf Lassgård ”Jag borde bli mer lik Ove”

PÅSKENS ALLA GUDSTJÄNSTER

Häng med kyrkvaktmästaren på jobbet!

JÖNKÖPING APRIL 2017

smarta sätt att plastbanta

Special: Försoning

Bröd och vin vanligare i kyrkan

Johan Thor, Friskis & Svettis

”Träning ska vara lustfylld och kravlös” 17am3242_etta_10474.indd 1

2017-03-22 15:23:46

Ledare Ann Aldén

Livet återvänder PÅ SÖNDAG firar vi livets seger över döden. Det är påsk och i centrum för skeendet finns berättelsen om Jesus som gick levande ut ur graven. När du i kyrkan möts med orden: Kristus är uppstånden!! Var beredd att svara: Ja, han är sannerligen uppstånden! Denna livets återkomst är ett grundläggande ledmotiv som jag tror att varje människa kan känna igen. Livet vänder åter, inte vid sidan av, som ett resultat av att vi rundar det som är smärtsamt och svårt, utan just precis där, just här och just nu. Fågeln Fenix reser sig ur askan. DET ÄR tydligt när året skiftar; vintergäck,

scilla, snödroppar och krokus – plötsligt finns de bara där igen. Efter lång, kall och mörk vinter färgas marken blå, vit och gul och vi vet inte hur det gick till. Vi som huttrat oss igenom vintern kan för en kort sekund sänka axlarna och känna ren och skär lycka, för i precis den stunden ligger allting framför. Våren, grönskan, livet, tron, hoppet och kärleken möter i generositet och överflöd. Detta ledmotiv och skifte finns också i relation till dem vi lever närmast; en partner, ett barn, ett syskon och en vän. Våren går över i sommar och höst, en vinter när allt är stumt och dött kan följas av den värme som får livet, kärleken och glädjen att återvända. Livets vintertider tar på krafterna. Det kan

”Uppståndelsen är alltid en gåva, det nya livet en överraskning, från ett håll vi inte visste fanns. ” vara tungt och ensamt att vila i väntan. Vi tvivlar på oss själva och tvivlar på våra livsval. Ändå är det precis från den punkten som livets väg går vidare. Uppståndelsen är alltid gåva, det nya livet en överraskning, från ett håll vi inte visste fanns. Våra planer och kalkyler kommer till korta när Gud skapar och gör allting nytt. ETT PAR av pastoratets kyrkor reser sig på en

kyrkogård; Järstorps och Ljungarums kyrkor. Vi samlas och firar gudstjänst bland de döda. Så har de kristna gjort sedan den första kyrkans tid och så fortsätter vi att göra. Det finns något trotsigt och hoppfullt i att det förhåller sig så. I dödens närhet möttes man, inte på grund av styrkan i sitt eget mod utan på grund av den tro som man tagit emot och som stavas tillit.

Välkommen att fira påsk i pastoratets kyrkor; de ropar på söndag med en och samma röst: Kristus är uppstånden! Ja, han är sannerligen uppstånden! ANN ALDÉN, KYRKOHERDE I JÖNKÖPING

Förre Växjöbiskopen medaljerad av kungen BISKOP EMERITUS Jan-Olof Johansson – född

i Lekeryd – har tilldelats Kungens medalj, 8:e storleken i högblått band, ”för betydande insatser för svenskt kyrkoväsende”. – Jag blev överraskad och tog emot medaljen i tacksam ödmjukhet. Det är roligt att kungen uppmärksammar personer inom olika delar av samhället, säger Jan-Olof Johansson. Utdelningen skedde på Stockholms slott i början av februari. Slottet är nu inte något nytt för biskop Jan-Olof; sedan drygt 20 år är han en av rikets hovpredikanter.

ÄVEN EN annan smålänning prisades vid samma tillfälle: pastor Pelle Hörnmark från Jönköping, ”för förtjänstfulla insatser inom Pingströrelsen”. Bland de fyrtiotalet andra svenskar som medaljerades fanns förra SVT-chefen Eva Hamilton, simmaren Sarah Sjöström och sångerskan Lisa Nilsson.

17am3242_ledare_10308.indd 2

April 2017

2017-03-22 15:23:09

Innehåll 2/17 4

Smått&Gott. Dags att föreslå kandidater inför kyrkovalet Johannespassionen i Kristne kyrka

6 Tuff ironman som också vill ha roligt 8 Tema Försoning: ”Den här kroppen är inte jag” Rolf Lassgård: ”Jag borde blir mer lik Ove” Vänskapen började längst ner på bottenn 23 Dags att plastbanta!

25 Gudstjänster i påsk 28 Gunda fixar kyrkan i praktikenn 29 Bröd och vin vanligare i kyrkan 30 Nattvarden genom tiderna 31 Korsord 32 Krönika: Annica Sjöstrand

Redaktion

25 31

Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkanjonkoping.se kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

April 2017

17am3242_ledare_10308.indd 3

Redaktionen: Kicki Alm, Erik Lindfelt, Josefine Setterström, Pär Sjöstrand och Kent Käll. Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2017

En del av AMOS

2017-03-22 15:23:12

&gott Jönköping

Smått

Dags att föreslå kandidater inför kyrkovalet SÅ ÄR det endast ett halvår kvar till valet – den 17 september får nämligen Svenska kyrkans medlemmar rösta igen. Jämfört med de ”vanliga” valen är det inte så många som använder möjligheten. Förra gången, 2013, var det drygt 13 procent, eller 4 500, av kyrkomedlemmarna i Jönköping som deltog i valet. Men jämfört med årsmöten i andra stora organisationer som fackföreningarna, idrottsrörelsen eller hyresgästföreningen är det många av kyrkans medlemmar som är aktivt engagerade för att välja dem som skall styra de kommande åren. I kyrkan talar man inte om partier utan om nomineringsgrupper. I några fall – som Socialdemokraterna – heter nomineringsgruppen detsamma som partiet. I flera andra fall markeras en samhörighet med ett visst

partis ideologi. Kristdemokrater i Svenska kyrkan är ett exempel. Så finns det nomineringsgrupper som inte har någon koppling alls till de ”vanliga” partierna. NU ÄR det hög tid att nominera kandidater till kyrkovalet. Man måste vara 18 år, döpt (eller varit förtroendevald tidigare) och tillhöra Svenska kyrkan för att kandidera. De som vill ställa upp lokalt skall också vara folkbokförda i Jönköpings pastorat. Dessutom vara accepterad som kandidat av någon registrerad nomineringsgrupp. Senast den 15 april skall registreringen av kandidater och nomineringsgrupper ske. I kyrkan är rösträttsåldern lägre än i de allmänna valen – alla kyrkomedlemmar som fyllt 16 på valdagen har rätt att rösta.

Musikalkonfirmander redo för Lloyd Webber-musikal

Snart är det äntligen dags för våra musikalkonfirmander att få visa upp resultatet av hösten och vinterns övande när musikalen Joseph and the amazing technicolor dreamcoat (Josefs drömrock heter den på svenska) framförs på Jönköpings teater. Tillsammans med Teaterstickorna och musiker har konfirmanderna under Edward Eklöfs ledning drillats. Tillsammans med körerna Gräshagens Kyrkokör, Adoremus och Nova, samt skådespelare från Teaterstickorna, har konfirmanderna jobbat med materialet under ledning av Edward Eklöf. Eva Edevik står för regi och Sanna Holmgren Jonsson för koreografi. – Ja, vi träffades för första gången i september förra året och har övat regelbundet sen dess. Självklart är det lite mer intensivt så här innan föreställningen, men alla har verkligen kämpat och övat för att allt ska sitta, berättar Edward. Det var alltså i höstas som ett nytt konfirmationsalternativ med inriktning musikal startade

17am3242_smatt_gott_10309.indd 4

här i Jönköping. Det innebär att ungdomarna har fått varva konfirmationsläsningen med sång och dans med siktet inställt på att framföra en känd musikal vid terminens slut. I år föll valet på Josefs Drömrock skriven av de kända musikalguruns Andrew Lloyd Webber och Tim Rice. Enligt Edward var anledningen till varför denna musikal valdes inte så svårt. – Det finns förstås en massa andra fantastiska musikaler, men denna sätter ett särskilt fokus på en av våra mest kända bibelberättelser. Musiken är en kavalkad av olika örhängen och den är både lättlyssnad och tilltalande för en bred lyssnarskara. Det är en av Webbers första musikaler och bitvis kan man även höra ett embryo till Jesus Christ Superstar. Även om den inte är jättevanlig i Sverige så sätts den flitigt upp runt om i värl-

I FÖRRA kyrkovalet i Jönköping

blev grupp Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) störst med 29,2 procent av rösterna. Därefter kom Socialdemokraterna med 25,2 procent, Samling för kyrkan i Jönköpings

den. 2008 kunde bolaget ”Really Useful Group” rapportera 20 000 genomförda föreställningar. Sammanlagt kommer tre föreställningar att visas mellan den 28-29 april. Och för alla er musikalälskare som nu inte vill missa detta. Biljetter köper du via destination Jönköpings webbplats www.jkpg.com. Musikalen är barnvänlig och har en total speltid på cirka 80 minuter så ta gärna med familjen.

Artistgala genomförs i Kristine kyrka

Planeringen är i full gång för en artistgala med bland annat LillBabs, Lena-Maria Klingvall och Staffan Linderborg som konferencier. Förhoppningen är att genom sponsorintäkter från företag och gåvor från enskilda kunna bygga ut en skola i slum

pastorat (17), Borgerligt Alternativ (15,1), Kristdemokrater i Svenska kyrkan (9,7) och Vänstern i Svenska kyrkan (3,8). Alla grupperna blev representerade i fullmäktige – från elva ledamöter för POSK till en för Vänstern. Totalt består kyrkofullmäktige av 35 ledamöter. Precis som i de allmänna valen röstar man till tre nivåer: lokalt till kyrkofullmäktige, regionalt till stiftsfullmäktige och nationellt till kyrkomötet. Dit kandiderade hela 14 olika nomineringsgrupper – betydligt fler än lokalt här i Jönköping alltså. Men riktigt alla kom inte in. Tolv grupper sitter idag i kyrkomötet. Storleken är den omvänd mot Jönköping – S är störts på riksplanet, medan POSK hamnade på andra plats.

området Tamaulipas, Mexiko. Arrangörer är Svenska kyrkan, Ankarstiftelsen, Rotary, Jönköpings University och Sensus som genom detta vill bidra till en bättre framtid utan kriminalitet för barnen i Mexikos slumkvarter. Galan hålls den 4 juni klockan 18 i Kristine kyrka. Biljetterna kostar 200 kronor och säljs på Nya musik, Trädgårdsgatan. Vill du också hjälpa barnen i Mexiko till ett bättre liv? Företag: kontakta Ankar stiftelsen tfn 0733-43 98 98. Allmänna gåvor från privatpersoner: ges via PG 90 14 01-0 eller BG 901-4010. Märk med projektkod SKOLAMX.

Kristine kyrka öppnar igen

Den 10 april öppnar Kristine kyrka igen efter några månaders stängning på grund av golvbyte i bänkkvarteren. Stort tack för ert tålamod under denna renovering.

April 2017

2017-03-22 15:23:43

OM JOHANNESPASSIONEN OCH BACH Johannespassionen uppfördes första gången den 7 april 1724 i Leipzig. Faktiskt finns det fyra versioner av verket – det är den andra och fjärde som är de vanligaste. JS Bach levde mellan 1685 och 1750. Genom sin kyrkomusik – förutom Johannespassionen skrev han också en Matteuspassion och ett Juloratorium bland mycket annat – har Bach kommit att kallas ”den femte evangelisten”.

Johannespassionen i Kristine kyrka PÅ LÅNGFREDAGEN klockan 16

kommer Johannespassionen av Johan Sebastian Bach uppföras i återöppnade Kristine kyrka. Ett av musikhistoriens viktigaste verk. – Det är fulländad musik, kvalitet som står sig, säger Fredrik Sjöblom, musiker i kyrkan. – Vi går in i påskens berättelse, fyller kollegan Karin Edwardsson i.

Johannespassionen om Kristi lidande och död har uppförts tidigare – både i Sofiakyrkan och i Kristine. Det nya är samarbetet mellan flera körer – Jönköpings oratoriekör, Sofia Motettkör, Voces och June Cantores – och Jönköpings Sinfonietta. Till det kommer fem solister. Allt under ledning av Ove Gotting som dirigerar. – Att samordna alla har varit

ett stort jobb, säger Karin. Totalt har man övat 13 gånger. Förutom all repetition som gjorts enskilt. – Det är oerhört många timmar som var och en lagt ned, kommenterar Fredrik. – Verket är snabbt och svårsjunget, säger Karin. – Rytmiskt lekfullt, lägger Fredrik till. Det blir två timmar musik.

Passionen sjungs på tyska – men i programbladet finns svensk översättning. Biljetterna kostar 150 kronor (100 kronor för studerande) och finns till försäljning på Nya Musik och Navet, Gamla Rådhuset. Totalt kommer 500 biljetter att släppas. Förutom Svenska kyrkan Jönköping arrangerar studieförbundet Sensus och Smålands Musik och Teater.

Låt oss hjälpa dig att ta hand om graven om du inte själv kan eller vill Visst vill man vårda minnet av sina anhöriga. Om man inte hinner, kan eller orkar ta hand om graven själv – låt oss hjälpa till. Enligt begravningslagen ska den som är gravrättsinnehavare ansvara för att skötsel sker av den enskilda graven. Ofta finns viljan att ta hand om sina anhörigas grav, men tiden eller orken kanske inte räcker till. Då kan vi hjälpa dig.

April 2017

17am3242_smatt_gott_10309.indd 5

Vi erbjuder olika typer av skötselavtal, från ytskötsel av en

gräs-, grus- eller sandyta, till hela årspaket med skötsel också av blomsterrabatten. Vi klipper gräs, fyller på grus, jord och sand, planterar våroch sommarblommor, gödslar, rensar ogräs och vattnar vid behov. Till Allhelgonahelgen lägger vi ut granris och deko-

rationer så att graven är välskött hela året runt. Vi har duktiga medarbetare som dagligen sköter om kyrkogårdens gröna ytor samt alternativa gravar för att omgivningen ska bli så trivsam som möjligt för alla som besöker den. Är du intresserad av gravskötsel kontakta kyrkogårdsförvaltningen på 036-30 35 00.

2017-03-22 15:23:45

Porträttet: Johan Thor

Han är fyrabarnspappan som spelar bastuba i bara mässingen. Är som mest vältränad vid fyllda 50. Tror på det lustfyllda och är övertygad om att man kommer långt med ett öppet sinne. Möt Johan Thor, verksamhetschef på Friskis & Svettis.

Thor

– tuff IRONMAN som också vill ha roligt

ohan Thor började som verksamhetschef på Friskis år 2000 efter att ha suttit med i styrelsen ett antal år. Att han hamnade på Friskis var mer en tillfällighet. – Ja, jag hade en kompis som tränade här och som tyckte att jag skulle följa med. Jag visste nog inte riktigt vad jag skulle förvänta mig när jag klev in i gympahallen. – Men träningen var bra och viktigast av allt, väldigt rolig. Så jag fortsatte att gå hit, även utan kompis. Friskis hade vid denna tidpunkt en lite ”klämkäck” och inte så ”cool” image. Verkligheten, kände Johan, var dock helt annorlunda. Som nybliven verksamhetschef ville han därför genom en ny ton i marknadsföringen försöka ta bort den stämpeln. 6

17am3242_portrett_10464.indd 6

– Jag har alltid tyckt att Friskis är världens bästa produkt. Tänk om fler kunde se det som jag såg. Vi hade ju egentligen allt det folk önskade, men imagen stämde inte överens med produkten. – Det ledde till att vi helt enkelt ville visa att vi faktiskt kunde erbjuda träning för olika nivåer samtidigt som vi ville behålla glädjen. Så vår nya image blev lite tuffare, men mycket roligare. MARKNADSFÖRINGEN GAV snabbt resultat och antalet medlemmar ökade successivt från 3 500 till 17 900 som mest. Idag är antalet något lägre, men bakom tappet tror Johan finns en naturlig förklaring. – Konkurrensen har ökat och människor är mer rörliga i dag. Vi har gått spikrakt uppåt under en längre tid och en sån trend kan inte fortsätta hur länge som helst. Samtidigt vill vi

såklart gå framåt igen. Det är vår målsättning att få så många som möjligt att röra på sig. JOHANS EGEN relation till träning var ganska måttlig som ung. Han växte upp i Huskvarna och testade bland annat på fotboll. Det gick sådär berättar han. Bättre talang skulle det visa sig att han hade för musik. Och när han sen kunde koppla musiken till träningen, så hade han i jympan hittat sin idrott. Johan började spela instrument redan i skolan. Det började med kornett som senare byttes ut mot bastuba. Det visade sig dessutom att han hade talang för spelandet och blev erbjuden att få spela med S:t Olofs Brasskvintett. Musikintresset finns fortfarande kvar och i dag är det både en stor hobby och lite extraknäck. – Ja, vi spelar fortfarande. Vi brukar uppstå vid behov kan man säga. Vi har faktiskt

April 2017

2017-03-22 15:23:17

Frihet och glädje, två viktiga faktorer enligt Johan för att träningen ska ge resultat.

Xxxx 2017

17am3242_portrett_10464.indd 7

2017-03-22 15:23:21

Porträttet: Johan Thor

Mer om Johan Thor: Nyss fyllda 50 Född i Skövde men uppväxt i Huskvarna Familj bestående av hustru och fyra barn Utbildad civilekonom Spelar Bastuba i S:t Olofskvintetten och i Duo i bara mässingen Tränar Triathlon, har genomfört IRONMAN 70.3 i Jönköping och siktar i år på IRONMAN Kalmar.

Triathlon är sporten han brinner för. I sommar väntar IRONMAN i Kalmar.

ganska snart en musikalspelning med Gittan Glans och Alice Brorsson. Det är roligt att fortfarande kunna få möjlighet att spela lite då och då. – Sen spelar jag även i en duo tillsammans med Per-Åke Wennerberg. Vi brukar kalla oss för en ”Duo i bara mässingen”. Johan skrattar glatt när han berättar att det faktiskt hänt att han uppträtt i bara mässingen rent bokstavligt. Men fortsätter han det låter kanske värre än vad det är. Spelningen skedde i en bastu på Friskis, så att det var i bara mässingen var så att säga naturligt. Det var ett mycket uppskattat inslag. Bastun är annars inget som hör till vanligheterna att spela i. Spelningarna sker desto oftare i olika kyrkor. Hans egen relation till tron och kyrkan är nog lätt för många att känna igen sig i. – Jag tycker det är behagligt att gå i kyrkan, även om det inte sker så ofta. – Mitt sinnelag är ganska öppet och jag tror på nån form av kraft. Om kraften sen visar sig finnas så är det väl suveränt. HAN STÅR bakom kyrkans sunda värderingar

och tycker det är självklart att stödja kyrkans verksamhet. Hans barn är döpta och äldsta dotter även konfirmerad. Som tonårsförälder uppskattar han även kyrkans fantastiska ungdomsverksamhet. En verksamhet han upplever påverkar barnen på ett positivt sätt. – De får så mycket bra saker med sig. De lär sig att ta hand om varandra, ta ansvar och leda 8

17am3242_portrett_10464.indd 8

”När träningen blir ett måste blir det svårare att motivera sig. Det går att jämföra med andra saker i livet också. Så fort du känner dig tvingad och allt blir ett måste, ja då försvinner också glädjen.” andra. Min äldsta dotter är i dag konfirmand assistent och tycker det är jätteroligt. Det märks att hon går in för det och växer med uppgiften. ATT HA roligt i livet är viktigt för Johan och

en av de sakerna som driver honom framåt. Hans resa från mindre sportig till vältränad 50-åring med Ironman i sikte, har skett mycket tack vare glädje och kravlöshet över träningen. – Jag tror på det lustfyllda och fria i träningen. Om du känner dig fri och inte har så höga krav, hittar du lusten. När lusten väl kommer ja då kommer också prestationen. – Det är viktigt med kravlöshet. När trä-

ningen blir ett måste blir det svårare att motivera sig. Det går att jämföra med andra saker i livet också. Så fort du känner dig tvingad och allt blir ett måste, ja då försvinner också glädjen. Vad är då glädje i jobbet som verksamhetschef?

– Jag tycker det är roligt när det händer saker. Jag vill gärna tänka framåt och fundera på vad nästa steg i utvecklingen ska bli och se dess resultat. – Sen handlar det för mig om att ha varierade uppdrag i vardagen. Ibland står jag i receptionen, eller är gympaledare, håller någon föreläsning eller planerar fortsatt utveckling av verksamheten. Det har hänt mycket på 17 år med Friskis verksamhet i Jönköping. Medlemmarna har blivit betydligt fler, ny verksamhet har öppnats i Huskvarna, på A6 och på Torsvik. Lokalerna i city har fått sig en uppfräschning och ett café har byggts till. Är det dags att luta sig tillbaka nu? – Nej, inte än. Just nu handlar mycket om att förvalta, förfina och förädla den verksamhet som är idag. Man måste alltid förändra om vi ska fortsätta utvecklas, men har full förståelse för att inte alla uppskattar förändringar. – Men med en positiv inställning och ett öppet sinne, så kommer man väldigt långt i livet. TEXT OCH BILD: KICKI ALM

April 2017

2017-03-22 15:23:24

Finns det en framtid för Iraks kristna? Vi hjälper dem att komma tillbaka Open Doors: l Stöder tre hjälpcenter som supportar kristna att återuppbygga sina hem. l Stöder flera fabriker som utbildar personal att kunna återuppbygga städerna igen. l Bistår präster att kunna stödja återvändande familjer. l Är redo att bygga temporära förskolor.

Ge Iraks kristna en ny framtid!

Swish : 900 30 54 Märk gåvan ”Åter Irak”

Läs mer på: www.open-doors.se

17am3242_annons_10684.indd 9

2017-03-22 15:23:20

Tema: Försoning

EN ANDRA CHANS Att hitta tillbaka till en vänskap som gått i kras, eller lära sig leva med insikten att det man drömde om aldrig slog in. Försoning handlar inte om att lägga sig platt, utan om att försöka se nya vägar när livet ritar om kartan.

”Den här kroppen är inte jag” Annika Taesler föll av en häst och på ett ögonblick förändrades allt. Hon blev förlamad och tappade känseln från nyckelbenen till tårna. Trots det har hon byggt sitt drömhus, fått barn och gett ut en bok. ANNIKA TAESLER hade just fått drömjobbet som professionell dressyrryttare. Hon var 24 år och livet var fullt av möjlighet. Så blev hästen hon red skrämd och började skena. Sedan minns hon inte någonting, förrän hon vaknade upp på en intensivvårdsavdelning två veckor senare. – När de väcker mig berättar de att jag hade varit om en olycka och att jag är totalt förlamad. På ett sätt var det definitivt när läkarna berättade. Men sedan kunde jag tänka ”jag undrar om jag kan åka tillbaka till stallet på fredag”. Just då kändes det bara som ett helt absurt besked, säger Annika. Det tog lång tid för Annika att förstå att från och med nu var hennes liv aldrig mer sig likt. Under nästan ett år låg hon på sjukhus och kämpade mot en rad sjukdomar, lunginflammation, blodbrist och infektioner. – Det handlade om att ta sig igenom en kris i taget. När man har 41 graders feber och lunginflammation, tänker man inte ”jag undrar om jag ska börja plugga igen”. När jag väl började tänka på framtiden, hade förlamningen redan blivit en del av mig. Det var inte fråga om den skulle bestå eller inte.

17am3242_special_forsoning_10685.indd 10

Vad kände du då?

– Jag var förtvivlad. Men varken förtvivlan eller lycka är ett statiskt tillstånd. Min familj och mina vänner var där och vi kunde prata om saker som handlade om helt andra saker än min skadade kropp. Jag kunde skratta även på sjukhuset. Inte varje dag, men då och då. Annikas pojkvän Martin kom varje dag och stannade ofta även på natten. Hon var helt beroende av hans hjälp för att sitta, dricka eller gå på toaletten. Samtidigt innebar det en ny närhet. – Han såg hur hjälplös jag var och det var skönt på något vis, jag försökte aldrig upprätthålla någon fasad inför honom. Det var som det var från början och det var en lättnad. Nu är det 13 år sedan olyckan inträffade. Annika och Martin har ritat och byggt en villa i Huddinge utanför Stockholm. Det blev precis som de ville ha det, falurött med vita knutar och blommiga tapeter. – Vi ville ha ett hus som i en bok av Astrid Lindgren, säger Annika. SONEN ERIK har blivit fyra år och Annika har gett ut

sin första bok, självbiografin ”Ända in i märgen”. Hon föreläser och skissar på ett än så länge hemligt bokprojekt. Själv säger hon att hennes liv är så oerhört vanligt. Hon är en 37-årig gift småbarnsmorsa. – Jag gör samma sak som alla andra – går upp på morgonen och ska få på fyraåringen overallen. Jag hastar iväg till förskolan, hämtar på eftermiddagen och läser sagor på kvällen.

”Jag tror ju att de allra flesta av oss besitter så mycket mer inneboende kraft än vad vi tror.” April 2017

2017-03-22 15:23:36

FOTO: JOHANNA NORIN

– Men en sak som skadan har givit mig är tid. Jag klarar inte att jobba heltid, men de här åren när min son är liten är det ett privilegium. Jag är inte mamman som måste stressa in på förskolan med mobilen i ena handen och barnet i den andra. Vi kan gå hem i hans takt och titta på kottar och undersöka vattenpölar. Det är verkligen inte något som är alla förunnat. Vad har du gjort för att undvika att bli bitter?

– Jag tror ju att de allra flesta av oss besitter så mycket mer inneboende kraft än vi tror. När man aldrig varit i min situation är det lätt att säga ”jag skulle aldrig klara det du har gått igenom, jag skulle lägga mig ner och dö”. Men vad ska jag göra? Jag kan ju inte bara upphöra att andas. Så tar man fem minuter till och fem minuter till och lever vidare och livet återvänder. NÄR DET HAR VARIT som svårast har det funnits människor

att luta sig mot. Andra som har tagit vid. Samtidigt måste man våga möta sig själv, menar Annika. Det finns en poäng med att konfrontera även de mörkaste sidorna inom sig själv. – Man kan behöva gå ner i källaren och tillåta sig att vara förtvivlad. Så länge man inte stannar där. Det är nästan som att ha en timer: Nu får jag vara här nere en halvtimme och må skit, men sedan måste jag upp. April 2017

17am3242_special_forsoning_10685.indd 11

Har du ställt en timer…?

– Jag har pratat med mig själv… Jag har jämfört med mig med andra som har det uppenbart värre. Om de orkar, så måste jag också orka. Vad har varit svårast?

– Beroendet av andra. Fysiskt är jag lika hjälplös som en bebis. Jag är helt beroende av andra människor för min överlevnad. Jag är aldrig ensam en sekund. Det är jobbigast. Hur hanterar du det?

– Det är process som tar väldigt lång tid. Det handlar mycket om praktiska tankesätt. Jag har försökt särskilja mellan fysisk och mental integritet. Jag har ingen fysisk integritet längre. Mina assistenter har sett delar av mig som jag inte har sett själv. Men det har ingenting att göra med vem jag är. Det finns en kärna i mig som är Annika. Det är inte Annika med rullstolen eller handikappade Annika. Det finns en Annika om bara är jag. DET ÄR FREDAG och snart ska Annika hämta Erik på för-

skolan. Sedan väntar fredagsmys och På Spåret på tv. Precis som i vilken småbarnsfamilj som helst. LOTTA NYLANDER

2017-03-22 15:23:46

Tema: Försoning xxxxx

När livet inte blev som man trodde Lena-Karin Gustafsson har forskat om hur vi människor försonas med sorger och förluster. Hon beskriver målet som harmoni och en känsla av frid. För den ultimata försoningen är att förstå att hela livet är både hälsa och lidande. ÄVEN DEN SOM INTE drabbas av allvarliga sjukdomar har

nog någon gång i livet mött upplevelser som kan vara svåra att försonas med. Uppslitande separationer, vänner som sviker, ett jobb man borde fått men som gick till någon annan. Vi vet alla hur det känns när man vill hämnas och anklaga hela världen för de motgångar man plötsligt ställs inför. Då kan försoning kännas väldigt långt bort. Snarare vill man möta uppmaningen att lämna det gamla bakom sig och gå vidare, med att skälla ut vederbörande. De flesta vill alltså få ro i själen, men vägen dit kan verka nästan omöjlig. Och ja, försoning är svårt, det håller LenaKarin Gustafsson med om. Men att tänka ”Varför har just jag drabbats av detta, det är inte rättvist!” leder ingenstans. – Sådana frågor kan man ställa sig hur mycket som helst och då kommer man aldrig vidare. Det är när man lämnar dem som försoning kan uppstå. Lena-Karin Gustafsson är docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola och har intresserat sig för vad försoning innebär i snart 20 år. Nu undervisar hon blivande sjuksköterskor i hur de kan möta lidande, och forskar bland annat om hur människor som fått diabetes kan försonas med sin sjukdom.

FÖRSONING ÄR en djup insikt. Den påverkar vår identitet.

När jag använder acceptans som en synonym, invänder Lena-Karin Gustafsson att man faktiskt kan acceptera utan att ha försonats. För att illustrera vad försoning kan vara berättar hon om när hon jobbade i psykiatrin. Där mötte hon en ung kvinna som just fått veta att hon led av en psykisk sjukdom, som hon skulle behöva leva med resten av sitt liv. – Hon sa att det jobbigaste av var att hon nu måste se sig själv med nya ögon. Hon måste ta bort bilden av sig själv som en glad och sprallig och utåtriktad tjej. I stället behövde hon se sig som en person som emellanåt var ganska ledsen och skör. ”Men den personen är jag nu och jag är värd att älska”, sa hon. Så kan alltså försoning se ut. – När jag undervisar brukar jag visa vägen mot försoning som en kanelbulle. Längst ut, där vandrar man runt i cirklar Lena-Karin och man kommer inte djupare in i bullen. Gustafsson. 12

17am3232_special_forsoning_10694.indd 12

”Den första reaktionen är ofta chock. Sedan försöker man fly. Försoning måste få ta tid.” Men om man kan se verkligheten och acceptera sin nya identitet, då kan man röra sig mot mitten. Under färden måste man orka ta in det svåra man varit med om. Då är det riktigt jobbigt. Men där i mitten, där finns harmoni. Försoning tar också tid. Det är en process som går i olika steg, men den ser likadan ut oavsett om man drabbats av en svår sjukdom eller om man blivit lämnad av sin partner. Det vet Lena-Karin Gustafsson efter alla år i vården. – Den första reaktionen är ofta chock. Då är det svårt att ta in information, man hör inte, man kan inte tänka klart. Därefter försöker man fly. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom att missbruka eller förneka situationen. – När det inte går att fly längre beskriver många att de lever som i en dimma. Det är svårt att få kontakt med de egna känslorna och man kan bli väldigt isolerad och avstängd. DET ÄR ett tillstånd som bara kan brytas genom att se san-

ningen i vitögat och försöka förstå på vilket sätt livet har förändrats. Eller ”face the facts” som Lena-Karin Gustafsson säger. Det är svårt och tungt och risken är stor att man halkar tillbaka till flykten och förnekandet. – Det är ett jättejobbigt skede. Man kan bli väldigt ledsen

April 2017

2017-03-23 09:52

Om man vill hjälpa en person med försoning då. Vad ska man göra då?

– Man behöver veta att man aldrig kan skapa försoning åt någon annan. Att försonas är en process som vi alla måste genomgå på egen hand. Men genom att finnas som ett stöd kan vi hjälpa den andre att våga ge sig in i försoningsprocessen. Var närvarande. Lyssna. Bry dig om, uppmanar Lena-Karin Gustafsson. – Berätta att du ser vad den andre går igenom. Säg: ”Jag finns här för dig, jag ska stötta dig.” Om man är medveten om den process som försoning innebär, är det också viktigt att säga: ”Jag ser att du är ledsen men jag ser också att du just nu gör dig till offer. ” Det kan vara svårt att säga. Man kan vara rädd att såra den andre, eller hur?

– Men inte om man gör det med kärlek. Man kan kärleksfullt förmedla vad man ser och därigenom bidra till att den andre kan ta sig ur sin offerposition.

Hur är man ett kärleksfullt stöd?

– Man kan säga att ”du kan alltid ringa mig”, eller ”jag kommer att tänka på dig ikväll” och ”jag kommer tillbaka”. Det är enkla saker...

– Ja, det är det. Men det är sådant som betyder väldigt mycket. LOTTA NYLANDER

April 2017

17am3242_special_forsoning_10685.indd 13

FOTO: GETTY IMAGES

och väldigt arg, men om man vågar stanna kvar och ta in den nya verkligheten, lättar dimman. Det är som att sitta på ett berg och en dag se nya toppar runt omkring sig. Man kan överblicka situationen och plötsligt tänka: ”Det här var för jäkligt, men å andra sidan så finns mycket bra i mitt liv.” Man får ett nytt perspektiv som gör att man kan bli handlingskraftig och utveckla strategier för att anpassa sig till sitt nya liv. För den som sedan når försoning betyder det ett lugnt konstaterande att livet aldrig kommer att bli som det en gång var, men att det kommer att bli bra. Det som verkade omöjligt har blivit möjligt att leva med, förklarar Lena-Karin Gustafsson. Det är en resa som också innebär att mogna som människa och som ger styrka nästa gång man står öga mot öga med besvikelser och tillkortakommanden. – Det blir lättare att möta lidande. Även om man hamnar i dimman igen, vet man att den kommer att lätta och att man då kommer kunna se vart man ska. Motsatsen inträffar för den som blivit kvar i förnekelsen. Då blir känslan av frid bara mer avlägsen. – Det är jättetragiskt. Har man det här flyktbeteendet och aldrig går vidare, blir det bara ökad flykt för varje ny svårighet man möter. Försoningens största fiende är att inta en offerroll, att lägga över ansvaret för sitt liv och alla svåra känslor på andra människor. – Inget motarbetar försoning så mycket som offerrollen. Det är en helt fryst position som gör all vidare utveckling omöjlig. Man kan inte se att hälsa och lidande är en enhet och acceptera att livet ger oss båda sakerna. Man är oförmögen att känna positiva känslor och allting blir bara elände.

Försoning som politik Vad gör man när ett helt land måste försonas med sin historia och folket med varandra? I Sydafrika fick sanningen stå i fokus. DÅVARANDE BISKOPEN Desmond Tutu

(bilden) fick fredspriset 1984. Då hade han gjort sig känd som en av de mest tongivande motståndarna mot Sydafrikas apartheidsystem. Tio år senare avskaffades segregeringen, vid det första valet med allmän rösträtt. En delseger var vunnen, men såren och klyftorna i samhället var många och djupa och inte från något håll var man beredd att bara glömma och gå vidare. Nu inleddes istället det riktigt svåra arbetet, att ena och försona ett helt land. Tutu hade hunnit bli ärkebiskop, och 1995 utnämndes han av Nelson Mandela till ordförande för den helt nyinstiftade Sannings- och försoningskommissionen.

SYFTET MED kommissionen var att måla en så klar bild

som möjligt av orsakerna, bakgrunden och omfattningen av de grova brott som begåtts under apartheidåren. De som klev fram och berättade fick amnesti, om de gav en fullständig och ärlig bild. Över 20 000 personer, både offer och förövare, fick berätta sina historier. Syftet var inte att straffa de vita eller att få hämnd för de svarta, utan att låta sanningen komma fram och sedan försöka gå vidare. Helt enkelt att försöka få de två sidorna att försonas – trots allt. I Rwanda, efter det extremt blodiga inbördeskriget, och i forna Jugoslavien, som slets sönder av motsättningar mellan olika folkgrupper, har man också i efterhand sökt försoning för att kunna gå vidare som nationer. Här utgick man dock från de krigsförbrytartribunaler som FN ledde, som snarare hade till mål att straffa krigsförbrytelser.

SYSTEMET I Sydafrika var en kompromiss mellan den forna apartheidregimen och frihetsrörelsen. Man fruktade att enbart rättegångar bara skulle elda på hatet. Att bara stryka ett streck över det förflutna var inte heller ett alternativ. I dag, nästan 25 år senare, är klyftorna fortfarande stora i landet och problemen med fattigdom och aids är svåra att komma till rätta med – men ändå konstaterar de flesta att försoningsprocessen var det bästa för landet i den situation som rådde då. Allt annat hade bara lett till ännu mer våldsamheter och fiendskap.

13 13

2017-03-22 15:23:50

Resor till hela världen v all t… ite mer a Hela vårt resebud finns på vår hemsida.

Du kan också beställa vår katalog för 2017. Kontakta oss på 019-333000 eller info@contour.se så skickar vi den till dig. På vår hemsida kan du anmäla dig till vårt Nyhetsbrev. Följ oss på Facebook och Instagram.

Personliga möten med omtanke

Vi arrangerar många specialresor för för familjer, grupper, företag, föreningar. Tack vare våra kontakter i hela världen kan vi ge riktigt vassa förslag. Det kan vara rundresa, sol- och badresa, golfresa, kryssning, vandringsresa, konferensresa. Vi är riktiga experter på bl a Kina, Sydafrika och Kuba. För Kuba och Kina fixar vi visum till våra resenärer.

Kroatien, Lopud

24 aug, 8 dagar, fr 10.950:Sköna dagar på den lilla bilfria ön Lopud. Båtturer till granöarna, vandringar på Lopud, Sightseeing i Dubrovnik. Njut av lugn, sol och sköna bad.

Västra USA

8 okt, fr 14 dagar, fr 42.350:Stora städer: Los Angeles, San Diego, Las Vegas, San Francisco. Bedårande natur: Highway 1, Grand Canyon, Death Valley, Redwood-träd, Sonoma Valley med vinprovning.

Albanien

NYHET

16 maj, 8 dagar, fr 12.850:En rundresa i det som tidigare kalldes Europas Nordkorea. Idag ett öppet och mycket vackert land. Enastående natur och kultur och läcker Medelhavsmat.

Kroatien

Mellan Orienten och Medelhavet

13 maj, 8 dagar, fr 12.450:Möt försommaren vid det vackra Adriatiska Havet. Split, Trogir, Brac, Dubrovnik och Mostar. Mycket sightseeing och underbar mat.

Island

22 juli, 7 dagar, fr 20.400:Sagans, isens och eldens land. Reykjavik, Gyllene cirkeln, Blå Lagunen, Snaefellnes. Följ med till ett vacker och exotiskt grannland!

Georgien

NYHET

8 september, 12 dagar, fr 13.950:Till ett mycket bra pris kan du resa till ett land med en fascinerande kultur och historia. Vi reser runt i en stor del av Georgien, mest på landsbygden. Gästfrihet och vänlighet möter dig och en vacker natur med Kaukasus toppar.

Svalbard

NYHET

Cykla & vandra i

NYHET

Kinas magiska natur

8 maj, 12 dagar, fr 24.750:Vandra bland 1000-åriga risterasser i södra Kina, cykla på landsbygden bland sockertoppsberg. Båttur på Lifloden. Vandringar längs kinesiska muren utanför Beijing. Tid för shopping samt att njuta av god och hälsosam mat!

Kina de Luxe med tillägg 14 sept, 25 okt, fr 8 dagar, fr 14.950:Beijing, Xian, Guilin, Yansghou, Kejsarpalats, himmelska fridens torg, kinesiska muren, pandor, pärlor, siden mm. Tillägg terrakottaarmén samt sockertoppsbergen i södra Kina.

Vandra i Bosnien & Hercegovina

NYHET

20 maj, 8 dagar, fr 14.750:Med utgångspunkt i huvudstaden Sarajevo vandrar vi i nationalparker och berg. Urskogar, vattenfall och floder. Besök i Mostar med den berömda bron.

Välkommen till Hotell Åre Fjällsätra

Kuba

9 okt, 2 nov, 15 dagar, fr 32.750:Gör som Obama, res till Kuba. Karibiens pärla. Vår stora rundresa där du upplever mycket mer av Kuba. Havanna, Santiago, St Lucia, Trinidad, Cienfuegos, St Clara och sol o bad på Varadero. Nu ingår också Vinales.

Resor till Italien

Klassiska Italien, 21 sept, 8 dagar, fr 16.950:Sicilien, 28 sept, 8 dagar, fr 15.550:Apulien, 14 sept, 8 dagar, fr 14.750:Norra Italien, 15 sept, 8 dagar, fr 16.950:-

Kortresor

St Petersburg, 24 april, 4 dgr, fr 9.850:Rom, 26 april, 4 dagar, fr 10.750:Sarajevo, 1 maj, 5 dagar, fr 9.550:Berlin, 5 maj, 4 dagar, fr 8.500:-

17 juli, 6 dagar, fr 29.500:Vi kryssar med Nordstiernan mot den 80-breddgraden. Landstigningar i mindre båtar. En helt unik natur och djurliv i midnattssol!

Krakow, 15 maj, 5 dagar, fr 9.850:-

Tel 019-333000 Järntorgsg 9, Örebro

contourair.se

17am3242_annons_10686.indd 14

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50

Diakoni på hög nivå Åremodellen för asylsökande: 1. Svenska från dag ett 2. 900 volontärer i Åre 3. Flest praktikanter i landet 4. Yrkessvenska som ger jobb 5. Asylsökande anställs nu 6. Nu bygger vi Attefallshus 7. Åre kommun behåller skicklig arbetskraft 8. Körkortsutbildning som är individanpassad

Ta tåget direkt till Undersåker! Bo på Åre Fjällsätra - möt migration och integration!

Tel: 0647-305 05 • www.arefjallsatra.se info@arefjallsatra.se

2017-03-22 15:23:35

Tema: Försoning

”Gud förlåter långt innan vi gör det”

Fråga prästen Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Måste jag förlåta, och vad händer om någon inte vill förlåta mig? Camlilla Lif svarar på fem frågor om försoning, förlåtelse och hur påsken knyter ihop det hela.

Kyrkan säger att jag ska förlåta den som gjort mig illa, men måste vi i så fall ses? Jag vill helst inte träffa personen igen!

– Kyrkan talar om förlåtelse dels för att den som blivit utsatt för något smärtsamt ska kunna gå vidare, och för att den som gjort något dåligt mot någon annan ska kunna känna att livet inte är slut för att man gör fel. Men förlåtelsebudskapet handlar främst om att Gud förlåter – om du inte kan förlåta, kan det vara skönt att veta att Gud gör det. Den som blivit utsatt för något smärtsamt ska inte behöva bli bäste vän med den som åsamkat smärtan – det kan man överlåta åt Gud. Den människa som ingen annan kan förlåta eller möta blir förlåten och sedd av Gud.

Måste jag vara nöjd med hur mitt liv blev, när det faktiskt inte blev så bra? Får jag vara arg och besviken?

– Det står i Bibeln att det finns en tid för allt – också för ilska och besvikelse. Du måste inte vara nöjd med ditt liv, men så länge du andas finns möjligheten att ändra på saker, så att livet blir mer njutbart. Jag tror att Gud vill att vi ska kunna tycka om livet som vi har fått som present. Finns det något i ditt liv som du tycker om – som du är riktigt glad över eller faktiskt förmår njuta av?

”Så länge du andas finns möjligheten att ändra på saker, så att livet blir mer njutbart.”

Jag vet att jag har sårat en person, och vill be om ursäkt. Men det känns som jag skulle strö salt i såren om jag tog kontakt. Kan Gud förstå och förlåta mig ändå?

– Gud förstår oss långt innan vi förstått oss själva, och förlåter oss långt innan vi kan förlåta oss själva. I gudstjänsten brukar det finnas ett moment som heter ”Bön om förlåtelse”. Efteråt uttalar prästen förlåtelseorden. Gå till en gudstjänst och se om det känns annorlunda efter att du bett bönen och hört förlåtelseorden. Om det fortfarande känns som en tagg i hjärtat tycker jag du kan prata en präst, som kan hjälpa dig sätta ord på det som hänt, och hjälpa dig vidare!

Vad har påsken och att Jesus dör med försoning att göra?

– På flera olika sätt: 1. Jesus talar på en mängd olika sätt om att förlåta, att det aldrig är för sent, att man inte ska vara hämndlysten, girig, högmodig, långsint. När han själv blir tillfångatagen och dödad vägrar han skylla på någon, peka finger åt eller tala illa om någon. In till sista andetaget visar

April 2017 xxxxxx # 1 2017

17am3242_fraga_presten_10687.indd 15

Lita på att Gud förstår att du vill förlåta, säger Camilla LIf.

han hur man kan vara kärleksfull även mot sina fiender. Det är en väldigt försonande attityd mot medmänniskorna. 2. Genom döden och uppståndelsen försonar Jesus oss människor med insikten att vi alla ska dö, men att det finns en fortsättning på berättelsen – också vi får leva inuti Guds liv efter att vi har dött. Berättelsen om Jesus död och uppståndelse är också en berättelse om Guds kamp mot ondskan – när döden inte får sista ordet vinner det goda över det onda.

Varför är det så tomt på altaret i kyrkan på påsken? Det är inte alls lika stämningsfullt som vanligt.

– Fastetiden, Stilla veckan och påsken är som en teaterpjäs över Jesus sista tid. På torsdagen beskrivs i gudstjänsten hur Jesus tvättar sina vänners fötter och delar en sista måltid, innan han blir tillfångatagen. Då går berättelsen in i en sorglig och svart fas under vilken Jesus blir sviken, utlämnad, slagen och dödad (på Långfredagen). Denna svarta period illustreras i kyrkorummet genom att man tar bort allt vackert (alla ljusstakar, dukar, blomvaser) och lämnar bara fem röda rosor på altaret, som en symbol för Jesus fem sår. På påsknatten tänds ljuset igen, som symbol för Jesus uppståndelse. Altaret kläs så festligt och fint som möjligt. Om du går på en påsknattsmässa, får du se hur kyrkan blir fylld av hopp igen!

2017-03-22 15:24:01

Porträttet: Rolf Lassgård

”Jag borde bli mer lik Ove” Fötterna på jorden och en tro på det goda i människan. Rolf Lassgård är precis lika hygglig som han verkar. Dålig musik kan dock få honom att helt tappa fattningen, och är ett av få tillfällen då en inre snobb gör sig påmind. TEXT: FRANS ÅKE ÖBERG FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

ROLF LASSGÅRD verkar vara så helylle att man blir misstänksam. Därför har jag antennerna ute för pejla divalater eller tendenser till uppblåst ego när vi träffas. Något spår av dryg kändis måste det väl finnas hos en av Sveriges mest framgångsrika skådespelare? Vi får se. Han ger i alla fall ett grundmurat vänligt och anspråkslöst intryck, när han på Café Pazzo i Gävle beställer in bruschetta med parmaskinka och svart kaffe. – Hej, ropar de som jobbar på Pazzo. När vi går ut i solen för fotografering stöter vi ihop med ett gäng barn som också hejar. – Är det han som spelar Ove? Ja, alla vet vid det här laget att Rolf Lassgård spelar huvudrollen i filmen om den vresige, ensamme Ove som så småningom även visar sig ha andra sidor. Någon Oscar blev det inte, men i intervjuer efteråt talade Rolf Lassgård om hur det i ljuset av president Trumps inreseförbud kändes helt okej att den iranska filmen The Salesman fick priset som bästa utländska film.

17am3242_portrett_lassgard_10688.indd 16

”Om 20 år gör jag någon liten roll, men framför allt vill jag vara med mina barn och gärna barnbarn. Kort sagt fortsätta vara mig själv.” Den självklara frågan, som han fått rätt många gånger vid det här laget, är förstås om det finns likheter mellan Rolf Lassgård och Ove. – Ja, jag kan nog vara tjurig ibland, men på det stora hela ligger vi otroligt långt ifrån varandra. Fast jag kan önska att jag ibland vore mer lik Ove. Han vågar säga ifrån när han tycker något är fel. Jag är lite fegare, biter oftast ihop och svär för mig själv när någon tränger sig före i kön.

DET ÄR liksom inget märkvärdigt med Rolf,

som ibland kallas Roffe och ibland Lasse. Han har jeans, stickad tröja, skjorta och kängor. Han har just varit med bilen på service, en Honda CRV. Inget märkvärdigt, som sagt. – Jag förstår att folk har bilden av mig som en juste kille och jag tycker nog att det stämmer rätt bra. Inställningen till livet är lika enkel. Det du ger till andra får du tillbaka. Det öppnar dörrar till andra människor. Och scener i film och på teatern blir bättre. – Det är inget märkvärdigt, utan handlar om vanligt vett och att kunna prata med folk.

HAN ÄR dock inte hur obemärkt som helst. Handlar det om favoritlaget Brynäs är han principiellt enögd och när det gäller musik kan han uppfattas som direkt snobbig. Dålig musik är något som får Rolf Lassgård att gå i gång. Inte minst Melodifestivalen får känslorna att svalla. En invasion av dålig musik som nästan är omöjlig att komma undan. – Mellon är en pakt mellan kvällstidningarna och arrangörerna. Jag djupandas och går och köper bra musik istället.

April 2017 xxxxxxx # 1 2017

2017-03-22 15:23:41

Inget märkvärdigt, bara förmågan att möta medmänniskor med vanligt vett och respekt. Det kan vara Rolf Lassgårds hemlighet.

Rolf Lassgård. Namn: Rolf Holger Lassgård Född: 29 mars 1955 i Östersund Bor: Villa i Gävle, fritidshus på Österlen Familj: Fru Birgitta, 62, döttrarna Ida, 34, och Hanne, 30, samt sonen Anton, 23 Utbildning: 2-årig kontor- och distributionslinje på gymnasiet, scenskolan i Malmö Idrottsmerit: Hårdför back i Östersunds IK:s ungdomshockeylag

xxxxxx April 2017 # 1 2017

17am3242_portrett_lassgard_10688.indd 17

2017-03-22 15:23:54

Porträttet: Rolf Lassgård Och bra musik, det är Bob Dylan, The Band och Neil Young. De håller alltid måttet, anser han. Rolf har just fyllt 62 och är inne på andra halvan av livet. Han är gift med socionomen Birgitta och har tre vuxna barn. Yngste sonen Anton har precis flyttat hemifrån. – Jag fick första barnet när jag var 27 och vid den åldern tar man också de första stapplande stegen i karriären och man försöker vara till lags. Vid 40 börjar man veta vad som är viktigt. Nu är jag 60 och har lärt mig prioritera och går på min egen magkänsla. Rolf Lassgård har gjort otaliga filmer och pjäser och nästan alltid fått beröm, vunnit utmärkelser och fått priser. Hur viktigt är det med bra recensioner?

– Det ger energi och bekräftelse för stunden. Det är kul så klart. Men i längden är det viktiga att nå ut, få gensvar och beröra många människor. Rolf Lassgård och Birgitta har bott i Gävle sedan 1982. Sedan tio år bor de i en villa som har swimmingpool. Det är fint, men inte överdådigt. Tack vare framgångarna behöver han inte bekymra sig om ekonomin. – Fast jag är inte gjord av pengar. Jag är ledig långa perioder och då tjänar jag ingenting. Jag har en fru som jobbar och vi har inte särskilt dyra vanor. Det går absolut ingen nöd på mig. Rolf Lassgård blir tyst länge när jag frågar vad det är som gjort honom framgångsrik och vad han är bra på. – Jag är bra på hårt arbete. Att nöta på och nöta på. Skådespeleri är 80 procent hårt arbete. Hur kommer det sig att du blivit kvar i Gävle?

– Vi flyttade hit med några av mina bästa vänner 1982. Sedan kom barnen och plötsligt gick de i skolan. Jag gör jobb på massa olika platser, så det har varit bra att ha en fast bas och Arlanda ligger inte långt bort. Vi har trivts bra här. ATT ROLF LASSGÅRD är upp-

Gävle passar Rolf Lassgård. Folk känner igen honom, speciellt efter ”En man som heter Ove”. Barn ropar hej, personalen på fiket hälsar – men för det mesta får han vara ifred när han vill.

klockan tio på kvällen, när volymen höjs, promillehalten stiger och folk vill prata om filmen Jägarna, då har han redan rest sig och är på väg hem. Barnen är vuxna och har flyttat hemifrån. Många av de gamla vännerna har försvunnit från Gävle. Livet går in i en ny fas. Kanske blir det en flytt söderut. – Min fru är från Skåne, så vi har pratat om Malmö. Vi får se hur det blir med barnen, var de hamnar har självklart betydelse.

FAMILJEN HAR ett hus på vuxen i en annan mindre stad, Österlen dit de gärna åker Östersund, kanske också på semester och annan haft betydelse. Att vimla ledig tid. Huset var i huvudstaden har nedgånget när det aldrig varit viktigt, köptes, men har även om han gör Ove, Gunvald Larsson (i filmerna fixats upp. Rolf det ibland. I Gävle mot Gösta Ekman som Martin Beck), Lassgård betonar känner folk igen Kurt Wallander och polisen Erik i att han inte är honom, hejar ”Jägarna”. Rolf Lassgårds karriär är full någon händig kanske, men låter av barska karlar. Men han har faktiskt snickare, men honom vara i fred. att han gärna På Brynäsmatchblandat upp dem med helt andra slags hjälper till. erna både syns män, bland a nnat i många annat gode – Jag är en grovoch H–Ö–R–S han. vännen Colin Nutleys filmer, och inte jobbare och kan Få på läktaren kan minst som kurviga Edna Turbull gräva och riva. Finliret matcha hans magstöd. i ”Hairspray”. får andra ta hand om. Fast på krogen efter

TUNGA MERITER

17am3242_portrett_lassgard_10688.indd 18

Lite påtande i jorden blir det också. Blommor, timjan och andra örter. I Skåne händer det grejer i jorden på ett annat sätt än i Gästrikland. De olika delarna av hans liv har olika andning. Hårt arbete från morgon till kväll i månader och sedan perioder av återhämtning och mer vardagsliv. Hur kan en vanlig dag se ut?

– En perfekt dag går jag upp vid nio, duschar, sätter på en skiva och en kanna kaffe och äter frukost och läser lite. Runt halv elva drar jag i väg till Fyshusets gym på Brynäs och tränar. Sedan åker jag hem och gör lunch, fisk eller lasagne kanske. Jag åker och handlar mat till kvällen. Jag läser manus eller någon bok. Senast läste jag Robbie Robertsson biografi om sig själv och The Band. Jäkligt bra. Ja, så städar jag också förstås. Det är viktigt att bara kunna vara. Hur känns det att bli äldre?

– Man blir bättre på att prioritera och göra saker som man själv vill. Jag är glad och tacksam över allt jag fått vara med om. Nu gör jag bara jobb som är en utmaning i någon form eller som jag inte gjort förut. Rutin kan urholka själen. Rent kroppsligt märker man ju att delar av kroppen drar sig nedåt och att man måste jobba för att behålla kroppshållningen. Det är därför jag går på gym.

April 2017 xxxxxxx # 1 2017

2017-03-22 15:24:03

”Jag är bra på hårt arbete. Att nöta på och nöta på. Skådespeleri är 80 procent hårt arbete.” NÄR JAG frågar om han någonsin tänker på att livet har ett slut och att man en dag ska dö håller jag andan. I Sverige pratar vi inte om sådant och det kan förstöra stämningen i vilket sällskap som helst. Men Rolf Lassgård spiller inte ut kaffet, himlar med ögonen eller verkar tycka det är en opassande fråga. – Efter att man fyllt 50 finns döden med hela tiden. Jag har vänner som har gått bort alldeles för tidigt och då blir det extra tydligt. Fast jag har ingen dödsskräck. – Jag har inga barnbarn ännu och nu vill jag inte sätta press på mina barn, skrattar han, men självklart vill jag gärna vara med om det. Han berättar om en nära vän som nyligen gick bort helt plötsligt. Vännen somnade in i sitt hem och hade inte fyllt 60. De delade

xxxxxx April 2017 # 1 2017

17am3242_portrett_lassgard_10688.indd 19

ett starkt musikintresse. Rolf Lassgård fick ta över en del av hans stora skivsamling. Har du någon tro?

– Min uppväxt gav mig någon form av barnatro. Var mot andra som du själv vill bli behandlad. Jag tror på människan som en del av något större, naturen och universum. Där är vi människor likadana. Förnuftet säger att det inte finns någon fortsättning efter döden, men det känns bättre att tänka så. Det ger tröst. SKÅDESPELAREN ÅTERKOMMER ofta till att

han tycker om att vara i ett sammanhang. Att göra en film eller sätta upp en pjäs är en stark och njutbar kollektiv kraftansträngning. Eller att hänga med familjen och barnen. Även om de inte alltid sett så mycket av honom när han haft sina arbetsperioder. – Å andra sidan är jag hemma mycket också. När något av barnen frågar om jag vill hänga med på konsert blir jag glad. De har varit med mig när jag varit borta länge på inspelningar. Vi reser ihop och vi har ofta varit tillsammans i huset på Österlen. Tidigare har jag trott på det där med kvalitetstid, att det är extra viktigt att göra något när man är tillsammans. Nu vet jag att det kan vara minst lika viktigt att bara vara – tillsammans.

Var står du politiskt?

– Jag ser mig själv som humanist. Jag tror på det goda i människan och att det finns hopp. Jag tycker det känns begränsande att placera in sig på en politisk skala, men rent allmänt är jag åt vänsterhållet. Vi har fått sitta i fred under hela intervjun. Bara personalen har frågat om vi vill ha mer kaffe. Rolf Lassgård är en av Sveriges mest kända personer som gjort massor av filmer och pjäser. Jobbat hårt. Synts i tv och tidningar. Ändå är det ingen som tränger sig på. NU HAR HAN PÅ kort tid gjort tre film inspelningar. Den senaste är Den döende detektiven, en tv-serie efter Leif GW Perssons roman. Den kommer att visas i SVT kring nästa nyår. – Jag tycker jag är värd att vara lite ledig nu. Att bara få vara. Kanske göra en resa. Greja hemma med musiken på och läsa en bok. Ja, jag läser lite manus, men inget är bestämt. Sedan har plötsligt parkeringstiden gått ut. – Jag måste rusa. Hej! Nå, lyckades jag pejla in några divalater eller tendenser till uppblåst ego hos 193 centimeter Lassgård? Nej. Inte ett spår.

2017-03-22 15:24:15

Tema: Försoning FOTO: JOI GRINDE

– Jag fattade inte hur en polis kunde bry sig om en sån som jag, berättar Anders.

Vänskapen började längst ner på botten De kramas och jobbar ihop – trots att han en gång försökte döda henne. Historien om Jeanette och Anders visar att det alltid finns en chans till, och att vänskap kan uppstå mot alla odds. Men vägen dit var inte lätt för någon av dem. 20

17am3242_reportage_polisen_10689.indd 20

HAN RUSADE mot henne med svingad yxa. Hon osäkrade tjänstepistolen, beredd att skjuta. I dag är den före detta kriminelle och den före detta kriminalaren vänner och kollegor. – Hade jag inte känt igen Anders hade han troligen inte levt i dag, säger Jeanette Larsson. Första gången Anders Andersson såg en polis med tårar i ögonen blev han alldeles ställd. En missbrukande vän hade precis tagit sitt liv i en överdos. Han hade gjort ett

försök dagen innan som ambulanssjukvårdarna lyckats häva. Den här gången hittades han försent. Nu kom en av poliserna fram till Anders. Det var Jeanette Larsson. Med gråten i halsen anklagade hon sig själv för att hon inte hade sett till att vännen tvångsomhändertagits medan tid var. – ”Då hade han kanske levt i dag”, sa hon. Jag blev helt paff. Det var ju en jonkare hon pratade om. Jag trodde att polisen såg på

April 2017

2017-03-22 15:23:28

överdoser som självsanering av sådana som vi, säger Anders Andersson. Han ler mot Jeanette bredvid honom i soffan. Deras vägar har korsats många gånger, även om det inte är förrän nu som de dricker kaffe när de ses. Redan på 1990-talet började de trampa samma asfalt, när Jeanette jobbade som kvarterspolis i området Nydala i Malmö. – Det var mycket narkotika där och jag och mina kolleger lärde oss snart namnen på missbrukarna. Man kan säga att jag rörde mig i lite samma värld som Anders, säger Jeanette. Hon tystnar helt kort, och fortsätter. – Ibland är det faktiskt bara slumpen som avgör vilken sida man hamnar på. FÖR DERAS vägar skulle ha kunnat korsas åt

motsatt håll. Missbruk drabbar människor med olika bakgrund från alla samhällsklasser, även om vissa av olika skäl löper betydligt högre risk än andra. – Livet är inte rättvist, säger Jeanette. Anders föräldrar var missbrukare och han flyttades runt mellan barnhem och fosterföräldrar. 15 år gammal började han missbruka själv. I 37 år levde han som missbrukare, 25 av dem som hemlös. Sonen han fick som ung kunde han inte vara förälder till. Han samlade på sig tolv fällande domar, för droger, våld och vapenbrott och har suttit i fängelse fyra gånger. År 1996 skickas Jeanette på ett larm. När hon kommer in på gården ser hon en man som meckar med en cykelkärra. Han kommer på fötter, greppar en yxa och rusar rakt emot henne. – För första gången drar jag mitt vapen, beredd att skjuta. Det var han eller jag, säger Jeanette. I samma ögonblick ser hon vem mannen är. ”Anders!” ropar hon. Anders hör sitt namn, det tränger igenom bubblan av rädsla, raseri och drogtöcken, och stannar mitt i språnget. – Jag gjorde mig förtjänt av att bli skjuten. Men Jeanette, hon är en polis med stort hjärta. Efteråt har jag tänkt att hon var en ängel i mänsklig skepnad.

JEANETTE HAR aldrig sett sig som någon

ängel. Men hon är en polis som försökt möta människor, som jobbat på att vinna förtroende och inte döma – oavsett vem det handlar om. – Vad hade hänt om det i stället varit en stöddig polis från piketen som Anders hade sett där i ögonvrån? Det är en hypotetisk och retorisk fråga. Men, säger hon, det kan vara värt att fundera över vilken betydelse polisens framtoning och attityd har. Kanske var bara det faktum att hon är kvinna en dämpande faktor. – Som jag ser det är vår historia ett bevis för hur viktigt det är att det finns tid och möjligheter för polisen att bygga relationer ute i kvarteren. April 2017

17am3242_reportage_polisen_10689.indd 21

Föreläser tillsammans. Namn: Jeanette Larsson. Ålder: 51. Bor: Hus i Malmö. Gör: Föreläsare i egna firman. Carpe Courage AB. Livsmotto: ”Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig ha spänt en båge.” Namn: Anders Andersson. Ålder: 58. Bor: Etta i Malmö. Gör: Arbetar på ABF i Malmö samt föreläser med Jeanette. Livsmotto: Att inte kasta bort en enda dag till utan vara tacksam för livet.

Jeanette började så småningom arbeta som spanare mot grov organiserad brottslighet och blev även värdegrundsansvarig inom polisen. När hon upptäckte rasistiska övningsexempel i polisens eget utbildningsmaterial tvekade hon inte att slå larm. Och hon vägrade vara tyst när höga chefer skämtade om en transpersons självmord. – När sedan en annan hög polischef fick behålla sin tjänst trots att han dömdes för flera sexuella övergrepp, fick jag nog. Jag sa upp mig. FÖR ANDERS gick det först bara nedåt. I dag

tror han att han behövde nå botten innan han på allvar tog upp sin stora fajt. Han bodde i en gatuvall och vägde 45 kilo. Immunförsvaret hade kollapsat och stafylokockutslag bredde ut sig över hela kroppen. Till slut togs han in på infektionskliniken. Det var nu vägen mot nykterhet tog sin början. Den snirklade sig fram via olika boenden och projekt, i början svajigt, men mer övertygat efter hand. En viktig anhalt var berättarcirkeln för utsatta på ABF där Anders lärde sig skriva ordentligt. En annan träningen i mindfulness som hjälpt honom få ro. Men viktigast av allt är för alltid den där kvällen då han tog mod till sig och skrev till sin son. – Det tog mig hela natten, men jag gjorde det. Och min son tog emot mig. I dag är jag både pappa och farfar!

”För första gången drar jag mitt vapen, beredd att skjuta. Det var han eller jag.”

Knappt 15 år efter sammanstötningen med yxan, år 2011, besöker Jeanette sinnesromässan i Sjömanskyrkan i Malmö. Det är skönt och rofyllt. Hon har haft några tuffa år, ända sedan missbruksproblematiken kommit henne nära på ett nytt sätt, som anhörig. Efter mässan ser hon ett välbekant ansikte. Det är Anders – och han är nykter. – Jag blev så glad att jag kastade mig i hans famn. NÄR JEANETTE sade upp sig började honjobba som föreläsare om polisarbete och värdegrundsfrågor. En dag talar hon inför en publik på ABF. Där möter hon Anders igen, som nu fått en anställning i huset. Anders fiskar upp jobbnyckelknippan ur fickan, tung som en vaktmästares – eller som han själv säger, plitarnas i fängelset. – Kan du fatta, jag som aldrig hade en enda nyckel! Efter föreläsningen på ABF kramar Jeanette om Anders. – Då kommer en kvinna fram och tackar. Varför, frågar jag. Jo, för att det är fint att se en polis krama en före detta missbrukare, sa hon. Det var Anders halvsyster. I DAG ÄR JEANETTE och Anders inte bara vänner. De föreläser också tillsammans under rubriken ”Kriminell eller kriminalare – Minnesvärda möten”. – Jag kunde ha skjutit honom. Nu står vi i stället på scen tillsammans, säger Jeanette. – Skillnaden är att det numera är jag som jagar dig och inte tvärtom, säger Anders. De skrattar, båda två. – Faktum är att jag idag känner mer gemenskap med Anders än jag någonsin känt med en polischef.

HANNA WELIN

2017-03-22 15:23:30

Ett ställe vid havet

HOTELLEtt ställe vid RESTAURANG havet Veckans soppa, sallad, varmrätt, är öppen dagligen VANDRARHEM kaffe & kaka – 95:23/9 – AW BBQ med Musikquiz. Ta med din juni-augusti. Brunch varje söndag 11-14 – 125:-. KURS & tandborste, vinn en övernattning – 169:Premiärerbjudande söndag den 25/9 – 99:21/10 – Oktoberfest med liveband, Gluwein, Bratwurstlunch tallrik – 195:Dagens KONFERENS Varmt välkommen till oss! 13/11 Farsdag och gåsamiddag för hela familjen. Öppet kl 13-19 – 395:och café VID HAVET Örestrands julbord 24-25/11, 1-2/12 samt 8-9/12. LÄGER MED ALL INCLUSIVE - FRÅN 495:-/DYGN

DAGENS LUNCH MÅN-FRE 11.30-15.00. Veckans soppa, sallad, varmrätt, kaffe & kaka – 95:Brunch varje söndag 11-14 – 125:-. Premiärerbjudande söndag den 25/9 – 99:Varmt välkommen till oss!

Strömstadsg. 4 ∙ Höganäs ∙ 042-34 00 76 info@orestrand.se ∙ www.orestrand.se

Arrangemang endast förbokning. Boende i familjerum, allt som behövs ingår, inklusive kyrka. Halvdagskonferens 295:-, heldagskonferens 395:-, dygnskonferens 995:-. 1/12-22/12 samt 2/1-31/1 495:-/dygn - 1/2-10/6 samt 21/8-30/11 All inclusive. 695:-/dygn - 11/6-20/8 - 995:-/dygn

HOTELLEtt ställe vid RESTAURANG havet är öppen dagligen VANDRARHEM Strömstadsg. 4 ∙ Höganäs ∙ 042-34 00 76 23/9 – AW BBQ med Musikquiz. Ta med din KONFERENS MED ALL INCLUSIVE - FRÅN 295:-/PERSON juni-augusti. info@orestrand.se ∙ www.orestrand.se tandborste, vinn en övernattning – 169:KURS & Halvdagskonferens 295:-/person - heldagskonferens 395:-/person 21/10 – Oktoberfest med liveband, Gluwein, Bratwurstlunch tallrik – 195:Dagens dygnskonferens 995:-/person KONFERENS 13/11 Farsdag och gåsamiddag för hela familjen. Öppet kl 13-19 – 395:och café HOTELL FRÅN 695:-/NATT VID HAVET Örestrands julbord 24-25/11, 1-2/12 samt 8-9/12. Med frukost från 795:-, komfortpaket +200:-/person

Arrangemang endast förbokning. BRÖLLOP OCH FEST- 795:-/PERSON Halvdagskonferens 295:-, heldagskonferens 395:-, dygnskonferens 995:-. All inclusive. Trerätters festmeny med dryck, dukning, personal och lokal (min 25 pers)

TOMSING fyller 25 år och firar med att sänka priserna på 180 produkter till bara 25 kr!! Läs mer i vår katalog som finns på hemsidan!

Strömstadsg. 4 ∙ Höganäs ∙ 042-34 00 76 HYR ETT HOTELL - 25 000:-/DYGN info@orestrand.se ∙ www.orestrand.se

Då ingår allt som behövs för 19 personer och nu har hela hotellet för er själva. Extra person 750:-. 1/10-30/4 med undantag för röda dagar. För offert maila konferens@orestrand.se

CAMPING ÖPPET ÅRET RUNT

Varmt välkommen till oss!

Strömstadsg.4, Strandbaden 042 - 34 00 76, orestrand.se

西

Möte mellan öst och väst

Israel med Hebreiska bibeln som guide, Anders Sjöberg 21/5 – 8 dagar

från

14 995:-

Pilgrimsvandring - Camino

Vandring mellan Sarria-Santiago med Anders Sjöberg från 11 990:1/5 – 8 dagar

Kinakurs – studera ett läsår i Asien

Tre spår: Kultur Språk Diakoni

RESOR MED ANDERS SJÖBERG

Lutherresa - Jubileumsåret

Bussresa där vi lotsas genom Luthers liv. från 6 490:4/9 – 5 dagar

P.S Vi kommer att ha flera resor till Passionsspelen i Oberammergau 2020!

1/5 Pilgrimsvandring – Camino 21/5 Israel med Hebreiska bibeln som guide 6/9 Vandring i Rom 12/11 Till fots i Jesu fotspår ETT URVAL AV ÖVRIGA RESOR

hyllieparkfolkhogskola.se

www.ths.se

3/8 England – I berömda författares fotspår 4/9 Lutherresa – Jubileumsåret 20/9 Noas Land, Armenien 26/9 Grekland – I Paulus fotspår

Teologi/religionsvetenskap Mänskliga rättigheter Nätkurser Fristående kurser

Vi erbjuder även rundresor, pilgrimsresor och vandringsresor för grupper och församlingar.

046-14 05 90 www.exodusresor.se Grupp- och församlingsresor!

17am3232_annons_10699.indd 22

TEOLOGI

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

2017-03-22 14:32

Hållbart

Grönare

500

När en småhundval för första gången syntes i vattnen utanför norska Bergen jublade forskarna. Skrattet fastnade dock i halsen när de insåg att valen var döende, med magen igenkorkad av minst 30 plastpåsar och en annan massa småplast. Här är sex smarta tips för att minska plasten – i din vardag och i världens hav.

GRAM KAFFESUMP blir till en brikett som låter

kvinnorna i afrikanska flyktingläger slippa gå ut för att samla bränsle. Fem studenter vid ett kanadensiskt universitet har kommit på ett sätt att blanda paraffin, kaffesump och socker till ett ”vedträ” som brinner i 90 minuter. Att samla in bränsle är ett slitsamt jobb kvinnorna blir utsatta när de ger sig ut. Dessutom avverkas skogen kring lägren i en takt där naturen inte hinner med att växa ikapp.

1. Ha din egen bärkasse med när du handlar.

Plastbanta

= att byta ut så mycket av plastföremålen i vardagen mot andra material.

2. Använd en vattenflaska som du kan fylla om och om igen.

5. Spara dina rester i glasburkar.

6. Hoppa över prasselpåsarna för frukt och grönt i affären.

FOTO: TV4

3. Packa lunchen i tåliga matlådor av glas eller metall.

Ett av Svenska Akademiens nyord år 2014.

4. Byt ut engångsbestick och sugrör mot bambu och rostfritt stål.

”Skaffa två, tre hönor!”

Gustav Mandelmann och frun Marie gör supersuccé i TV4:s serie om deras liv på gården Djupadal på Österlen. Här är parets bästa tips för den som vill börja självhushålla:

1 2 3

Laga mat på vad du har hemma, och vad som växer i dina små eller stora odlingar.

Gör bara så mycket som är roligt, och odla bara sådant du tycker om.

Börja där du är, och odla på fönsterbrädan om du inte har någon annan plats.

Vill du ta ett steg till, skaffa två, tre hönor. De kräver liten plats, men ger både ägg och gödsel.

Du hittar prylarna på bland annat: jordklok.se, ekokul.se, ecoon.se, laplandecostore.se, svenskakyrkansunga.se, adisgladis.se April 2017

17am3262_plocksida_gront_10729.indd 23

2017-03-23 10:10

Förstå. Förklara. Förbättra. Läs religionsvetenskap och teologi vid Lunds universitet!

www.ctr.lu.se

Tryck en kinesisk bibel för en tia! Swish: 123 900 62 63

Bristen på biblar är fortfarande enorm i Kina. Tio kronor kostar bibelpapperet till en bibel, men mer än 90 miljoner kineser lever på mindre än sju kronor om dagen. Därför behöver bibelpriset reduceras.

Bg: 900-62 63

Pg: 90 06 26-3

Lösningen är enkel. Om vi betalar bibelpapperet kan bibeltryckeriet i Nanjing göra jobbet. 78 distributionscentraler är sedan redo att föra biblarna vidare till Kinas städer och landsbygd.

Märk din gåva med ”Kina 2”

Varmt välkommen med i tryckarlaget! Varje tia som du ger blir i nästa steg den bibel som någon saknar och längtar efter. Varmt tack för din bibelgåva! Anders Blåberg Bibelsällskapets generalsekreterare

17am3242_annons_10692.indd 24

Uppsala • 018 - 18 63 30 www.bibelsallskapet.se

2017-03-22 15:23:09

Kalendarium

Gudstjänster och musik i

PÅSK 13 april Skärtorsdag 14:30 Skärtorsdagsmässa Sofiakyrkan, K Danfors 18:00 Skärtorsdagsmässa Bymarkskyrkan, M Ahlqvist Skärtorsdagsmässa Råslätts kyrka, F Hollertz Skärtorsdagsmässa Ljungarums kyrka, J Berglund Grennhag Ungdomskören Vox sjunger C Sjöberg Skärtorsdagsmässa Sanna kyrka, M Gomez, Margaretha Wiktorsson, sång 18:30 Skärtorsdagsmässa Ekhagskyrkan, N Palmgren 19:00 Skärtorsdagsmässa Järstorps kyrka, C Dahlquist Skärtorsdagsmässa Gräshagskyrkan, H Boeryd Skärtorsdagsmässa Sofiakyrkan, K Danfors, E Janerheim 20:00 Skärtorsdagsmässa R Thörn, E Wettermark Kristinagården

14 april Långfredagen 09:30 Långfredagsgudstjänst Ekhagskyrkan, N Palmgren 10:00 Långfredagsgudstjänst Bymarkskyrkan, M Ahlqvist 10:00 Långfredagsgudstjänst Gräshagskyrkan, H Boeryd 10:00 Långfredagsgudstjänst Dalvikskyrkan, S-E Svanberg 11:00 Långfredagsgudstjänst Sofiakyrkan, E Janerheim, Sofia kyrkokör Långfredagsgudstjänst Råslätts kyrka, F Hollertz

Xxxx 2017

17am3242_kalendarium_10467.indd 25

Långfredagsgudstjänst Kristinagården P Sjöstrand 16:00 Johannespassionen av J S BachJönköpings Oratoriekör, Sofia Motettkör, Kammarkören Voces, Vokalensemble, Jönköpings Sinfonietta.Sopran: Anna Jobrant. Alt: Anna Zander Sand. Evangelist/tenor: Conny Thimander. Kristus/ Bas: Pär Fürst Nilsén. Pilatus/Bas: Andreas Glans. Dir: Ove Gotting. Biljetter 150:- studerande 100: Förköp Nya Musik Träd gårdsgatan, samt på Navet (G:a Rådhuset). 18:00 Ro för själen Ljungarums kyrka, J Berglund Grennhag Sång & musik: C Sjöberg Långfredagsgudstjänst Österängskyrkan, M Gomez

15 april Påskafton 23:00 Påsknattsmässa Sofiakyrkan, F Hollertz K Danfors, Sofia ungdomskör Påsknattsmässa Kristine kyrka E Wettermark, R Thörn Monica Gango, cello.

16 april Påskdagen 09:30 Mässa Ekhagskyrkan, N Palmgren 10:00 Högmässa Dalvikskyrkan, S-E Svanberg

Dalvikskyrkans kör. Söndagsskola. Högmässa Gräshagskyrkan, H Boeryd Påskdagsmässa Bymarkskyrkan, M Ahlqvist 11:00 Mässa Råslätts kyrka, F Hollertz Mässa Österängskyrkan, M Gomez Gudstjänst Ljungarums kyrka, C Sjöberg Körerna Lux, Aqua & Viva Påskdagsgudstjänst (dop) Järstorps kyrka, C Dahlquist Påskmässa (dop) Kristine kyrka, R Thörn E Wettermark, P Sjöstrand Barnkören & kyrkokören sjunger. Påsktårta Högmässa Sofiakyrkan, E Janerheim, K Danfors, Sofia kyrkokör och Sofia flickkör 13:00 Finsk gudstjänst Råslätts kyrka, H Thärnold Teckenspråksgudstjänst Ekhagskyrkan, N Palmgren

17 april Annandag påsk

11:00 Högmässa Sofiakyrkan, K Danfors T Wirén, Sammanlyst för kyrkorna i Sofia-Järstorp Gospelmässa Kristine kyrka, P Sjöstrand, Evelina Gard med musiker gästar oss och sjunger sånger från sin senaste skiva ”Take me to the cross’”, tillsammans med gospelkören Adoremus

2017-03-22 15:23:59

Följ med på jobbet Gunda Sandblad Ålder: 62 Familj: Sambo, Schäfern Arrak och katten Gizmo Bor: Axamo Arbetar som: Kyrkvaktmästare på halvtid i Järstorps kyrka sedan 2014. Åren 19742014 jobbade hon som kyrkogårdsarbetare först på Skogskyrkogården och sista tio åren på Slottskyrkogården. Intressen: Trädgård och natur Motto: Om det är ett problem går det att lösa.

Gunda fixar kyrkan i praktiken En kyrkvaktmästare har en mycket betydelsefull roll inom kyrkan och är den som sköter mycket av det praktiska arbetet inför gudstjänst, begravning, dop med mera. Följ Gunda Sandblad i hennes arbete som kyrkvaktmästare i Järstorps kyrka. Måndag: Vaknar upp till ett snöigt Axamo. Katten vill in och hunden vill gå ut, så det är bara att klä på sig och ge sig ut. Det är en härlig morgon, naturen är vacker och det känns lite lagom krispigt under fötterna när jag går ut med hunden. Skönt att inte behöva stressa på morgonen. Hinner i lugn och ro äta frukost innan det är dags att skotta fram bilen och bege sig till Järstorp vid 11. Väl där får jag ett varmt välkomnande av

17am3242_en_dag_pa_jobbet_10470.indd 26

Gunvor, som sitter och väntar på trappen. Gunvor är en kelig katt som bor granne med församlingshemmet. Hon verkar smita hem ifrån ibland. Hon heter säkert någonting annat men våra HV-konfirmander har döpt henne till Gunvor. I dag får jag börja arbetsdagen med lite mer snöskottning. I församlingshemmet pågår kyrkans öppna förskola med de mindre barnen. I dag var det lite färre barn här, mycket

säkert på grund av nattens snöoväder. Men det gjorde det lite lättare för mig att tömma och ställa i ordning papperskorgarna efteråt. TAR EMOT en del samtal under dagen, allt från om när det går att öva inför dop i kyrkan, till Länsmuseet som vill komma in i kyrkan och göra en kulturhistorisk bedömning. Åker sen iväg och handlar till vårt personalmöte på onsdag. Väl tillbaka är det dags att

April 2017

2017-03-22 15:23:10

En kyrkvaktmästares vardag kan innehålla allt från snöskottning och ljuständning till traditionella kökssysslor.

planera för morgondagens begravning. Ringer begravningsbyrån och kollar hur många som är anmälda, så att rätt antal stolar och bord tas fram till den efterföljande begravningsmiddagen. Vid 16 är det dags för mig att avsluta dagen och bege mig hemåt. Tisdag: I dag är det begravningsdag och jag jobbar då fast det egentligen är min lediga dag. Är på jobbet till 11 för att hinna iordningställa kyrkan till begravningen som börjar vid halv ett. När det är begravning ska bland annat kistpallar och ljusstakar tas fram och blommor ska pryda altaret. Efter detta är det dags att hala ner Svenska kyrkans flagga och hissa svenska flaggan på halv stång. Jag går därefter och byter om till mina särskilda begravningskläder som är svart kostym. Begravningsentreprenören är på ingång. Jag tar emot henne och hjälper henne så att

April 2017

17am3242_en_dag_pa_jobbet_10470.indd 27

kistan kommer på rätt plats. Jag tänder sen ljusen medan begravningsentreprenören lägger ut blommorna runt kistan. Vid tolv börjar de anhöriga komma och ska tas emot, kantor och präst kommer ungefär samtidigt. BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTEN BÖRJAR

med klockringning och jag ansvarar också för att ljudet är bra. Efter att ha arbetat ett antal år på kyrkogårdsförvaltningen, vet jag vad en begravning innebär. Det är ofta en känslosam stund för de anhöriga så det känns därför extra viktigt att allt flyter som det ska. Efter begravningsakten städar jag kyrkan och hjälper begravningsentreprenören att bära ut blommor på särskild plats utanför kyrkan. Hjälper även till att ta ut kistan. Inne i församlingshemmet börjar middagen för begravningssällskapet och under tiden har jag en ledig stund. Åker hem och går ut med hunden för att sen åka tillbaka och

”Begravningen är ofta en känslosam stund för de anhöriga så det känns därför extra viktigt att allt flyter som det ska.” plocka undan de extra borden och stolarna. Möter vår präst Claes Dahlquist som senare under kvällen ska ha ”Mat för kropp och själ”. Ett troget gäng som tillsammans lagar mat och äter i kombination med bibelstudier. Jag beger mig hemåt vid femtiden då Claes sköter stängningen.

2017-03-22 15:23:13

Följ med på jobbet

”Det är härligt att få träffa dessa förälskade par. Det ger mycket glädje att se deras kärlek.”

aktiviteter och morgondagens dop när lokalen är utlånad. Här i Järstorp får man låna vårt församlingshem i samband med dop och begravning. Något som är väldigt uppskattat. Familjen som ska ha dop kommer vid lunch för att hämta nyckeln. Vi går igenom rutinerna och de får även med sig församlingens dopklänning som de lånat. Fredagar är dagen vi byter blommor på altaret. Jag snittar och sätter dom i vatten innan de kommer på plats. Trottoarpratarna ska bäras ut så att förbipasserande ser att vi har gudstjänst på söndag.

Onsdag: I dag är det distriktskollegium, vårt personalmöte kan man säga. Då kommer mina kolleger från Bymarkskyrkan till oss här i Järstorp. I dag är även vår nya kyrkoherde Ann Aldén inbjuden. Jag har lovat att bjuda på lite extra frukost, så jag ska överraska med lite bovetegröt med frukt. Låter kanske sådär men det blev faktiskt väldigt uppskattat. Kul att kunna få göra sina kollegor glada. Lagom till kollegiet är klart kommer vår kommunikatör Kicki Alm, som i dag ska ta lite bilder på kyrkan och omgivningen. Jag bjuder på fika och vi hinner med en trevlig pratstund. I dag är en lugnare dag, så avslutar dagen med att diska undan innan det är dags att åka hem.

Lördag: I dag är en rolig dag! Först kommer ett par som ska gifta sig men som ännu inte valt kyrka. Järstorps kyrka är Jönköpings populäraste vigselkyrka så det blir ganska många visningar på ett år. Det är härligt att få träffa dessa förälskade par. Det ger mycket glädje att se deras kärlek. Jag visar dem kyrkan och berättar lite hur det fungerar. De tycker att kyrkan är vacker och det låter som att de gärna vill vigas här. Efter detta är det dags att förbereda för dop. I dag är det två barn som ska döpas, elva och halv ett. Till detta ska det ställas fram blommor, ljus på altaret och rätt nummer på psalmtavlan. Det ska även tas fram dopljus, dopkanna och servett. Vattnet i kannan ska vara rätt temperatur så inte barnet blir så ledsen.

Torsdag: Torsdagar är jag alltid ledig (om det inte är begravning). Lediga dagar passar jag på att koppla av och vid behov göra de praktiska sysslorna som att handla och städa. I dag blir det mest avkoppling, så jag beger mig ut med hunden på en riktig långpromenad och umgås med sambon. Fredag: I dag kommer Länsmuseet på besök. Vi har bestämt träff vid nio så jag är där till dess och öppnar upp kyrkan. I dag ska också församlingshemmet städas efter veckans

ÄVEN UNDER dopet sköter jag ljudet och

klockringningen. Klockringningen är inte så svår som det kanske låter, utan sätts på via en knapptryckning. Så inget dragandes i rep som det var förr. I dag är det en solist som ska sjunga, så mikrofon ska tas fram och kopplas in. Solisten kommer lite innan dopet och övar och då passar jag på att testa ljudet. I dag är det Emma Janerheim som ska döpa barnen. Hon kommer en stund innan

för att hinna med att prata med den första dopfamiljen. Båda dopgudstjänsterna flyter på fint. De söta barnen är glada och föräldrarna ser så härligt stolta ut. Ja, det är något speciellt att få vara med om detta. Efter dopgudstjänsterna plockar jag undan och städar inför morgondagens gudstjänst. Söndag: Här i Järstorp firas gudstjänst varannan vecka, klockan 11 ena veckan och 18 den andra. I dag är det kvällsgudstjänst, så det innebär att jag är på plats först klockan 17. När jag kommer så är vår kantor Nina Åkerblom Nielsen redan där och övar tillsammans med kyrkokören som står för kvällens sång. Det är en härlig stämning i kyrkan när kören övar, det låter väldigt fint. Under tiden de övar plockar jag fram ljusstakar och blommor. Jag tänder även ljusen innan jag går och brygger kaffe till kören och det efterföljande kyrkkaffet. VÅRA KYRKVÄRDAR Anders och Birgitta Gärskog samt kvällens präst Claes kommer runt halv sex. Anders och Birgitta tar emot våra gudstjänstbesökare som börjar komma och hälsar dom välkomna och delar ut psalmböcker. Claes går och förbereder sig inför gudstjänsten. När gudstjänsten börjar, börjar Claes med att hälsa alla välkomna och därefter sätter jag igång klockorna. Det var en fin predikan av Claes och vacker körsång av kyrkokören samt trevlig kaffestund efteråt. Det verkar som att församlingen är nöjda med kvällens gudstjänst. Mitt sista uppdrag för dagen är plocka in ljusstakar och blommor samt släcka och låsa kyrkan, innan det är dags för mig att sluta dagen. Nöjd och glad att få ha ett omväxlande och trivsamt arbete. Ingen dag är den andra lik, men det gör också livet lite mer spännande.

Järstorps kyrka

Klockringningen är moderniserad och sköts via knappar.

17am3242_en_dag_pa_jobbet_10470.indd 28

Kyrkan är en av bygdens äldsta med grundstenar från 1200-talet. 1831 revs den östra gaveln med kor och absid och kyrkan förlängdes med tio meter, för att rymma socknens ökande befolkning. Det 17,5 meter höga tornet byggdes 1862 och är ett riktmärke i stort sett var man befinner sig i Järstorp. Kyrkan ligger vackert inbäddad uppe på de vackra och bördiga höjderna väster om Jönköping. Många söker sig därför till Järstorps kyrka inte bara för gudstjänst utan också för dop och vigsel.

April 2017

2017-03-22 15:23:14

Nattvarden

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

I dag firas det nattvard varje söndag i Sofiakyrkan, Kristine kyrka och Gräshagskyrkan, i övriga kyrkor något mer sällan.

Bröd och vin allt vanligare i Jönköpings kyrkor ”Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.” För många är nattvarden gudstjänstens centrum och höjdpunkt. Brödet och vinet delas, Kristi kropp och blod. – Nattvarden är viktig på två sätt, säger Hans Boeryd, präst i Gräshagskyrkan och tidigare kyrkoherde i Jönköping. – Dels handlar det om kyrklig tradition, fornkyrkans medlemmar samlades på Herrens dag kring brödsbrytelse, Bibel, bön och brödragemenskap. Dels ur ett mer privat perspektiv – nattvarden innebär en relation till den levande Guden. Kristen tro är inget försanthållande av dogmer. HAN ÄR en av dem som drivit på för mer nattvardsfirande i Svenska kyrkan Jönköping. När han började firades nattvard kanske två av tre söndagar. I dag är det varje söndag i Sofia, Kristine och Gräshagen. I de andra kyrkorna något mer sällan. – Jag trodde det skulle bli mycket mer protester, men det blev det inte tillnärmelsevis. Några insändare bara. Nej, alla är inte överens med Hans Boeryd. Kerstin Magnusson, tidigare i kyrkvärd

April 2017

17am3242_nattvarden_10471.indd 29

i Järstorp och anställd i kyrkan, är en av de tveksamma: – Det myckna nattvardsfirandet stör mig litet. Det blir så högtidligt. Jag vill kunna gå i kyrkan och bara sätta mig i lugn och ro. Visst är ritualer viktiga, men det kan bli för mycket. EN ANNAN kritiker – än mer drastisk – är

Rune Alm. Under många år var han kyrkvärd i Gräshagen där han också sjöng i kören. På 80-talet satt han i Sofias kyrkoråd. Numera föredrar han gudstjänsterna i tv, för sedan ett par år tillbaka har han slutat att gå i kyrkan: – Domsöndagen 2014 sa jag ”tack för den här tiden”. Tidigare längtade jag till kyrkan, men nattvardsfirande varje söndag gör det för högtidligt. Man vågar ju knappt snyta sig, skrattar han. – Det kan väl räcka med varannan söndag, tycker Rune som efterlyser lättsammare gudstjänster med mer sång och musik. Ett annat slags kritik handlar om att guds-

tjänsterna blir för långa när det är mässa, alltså gudstjänst med nattvard. Det kan vara ett problem för till exempel barnfamiljer. – Jo, medger Hans Boeryd, firas det nattvard tar det en kvart till. Han tycker sig ändå uppfatta att kritiken kommer från framförallt äldre. – Det finns de som tycker att nattvarden blir mindre ”värdig” om den firas ofta, och de som kan känna sig utanför i gudstjänsten. BOERYD HAR respekt för invändningarna.

Men tror inte på någon återgång till tidigare ordning med nattvard mer sällan. Tvärtom anar att han det blir mässa i fler kyrkor i Jönköping varje söndag framöver. – Hos yngre möter jag inte alls några invändningar. Med ”yngre” menar han kyrkobesökare under 60 år. På en punkt ser dock Hans Boeryd ett problem. När prästen säger att ”alla är välkomna fram” händer det ibland att osäkra barn kommer och kanske till och med i okunnighet stoppar oblaten i fickan. – Här får vi se upp. Barn skall komma fram med sina föräldrar, så att de inte känner sig vilsna. ERIK LINDFELT

2017-03-22 15:23:18

Nattvarden

Nattvarden genom tiderna NATTVARDEN INSTIFTADES enligt den krist-

I BÖRJAN av förra seklet hade nattvarden för många blivit en ”engångssakrament”. Det var när man konfirmerades som man tog emot nattvard första gången. Och ibland också sista. Så förekom inte nattvardsfirande sär-

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

na traditionen av Jesus på skärtorsdagen. Den natt då han blev förrådd, tog han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse. Instiftelseorden sammanfattar en av påskberättelsens viktigare händelser. Varje gång det firas nattvard läser en präst texten. För den katolska kyrkan är nattvard (eller kommunion eller eukaristi som är de vanligare namnen där) ett givet inslag i gudstjänsten. Så var det också i Sverige fram till reformationen. Men sedan skedde en förändring. Predikan blev gudstjänstens centrum. Nattvardsfirandet minskade framförallt under 1600-talet. skilt ofta. Endast fyra gånger per år var inte ovanligt. På skärtorsdagen naturligtvis. Och alltså i samband med försommarens konfirmationsgudstjänster, samt på hösten vid Mikaelisöndagen och Allhelgona.

Att ta emot nattvard var också förenat med allehanda krav. Man skulle anmäla deltagande i förväg, både till själva nattvarden och till ett särskilt ”skriftermål” med syndabekännelse. Ingen fick ta nattvard ”oskriftad”. Man

Jag fick inte ta nattvard, jag var för ung och inte konfirmerad...

illhör du dem som gärna sitter kvar i bänken under nattvarden och tänker att detta inte är något för mig? Att det känns jobbigt att gå fram. Tänk om jag gör bort mig. Det kanske märks att jag inte är så van. Vill du höra en hemlis? Då är vi två. Jag är inte uppväxt i ett religiöst hem, så det här med att gå i kyrkan var inget vi gjorde så ofta. Jag var själv aktiv i missionskyrkan, men det kändes som en helt annan sak. Där var allt lite mer lättsamt och inte lika stelt och högtidligt.

NÄR JAG var tolv år tog min mamma med

mig på en adventsgudstjänst i Stora Åby kyrka. Vissa tillfällen som till jul brukade vi försöka att gå för att få lite stämning inför jul. Den här adventsgudstjänsten som jag trodde det var, visade sig vara en adventsmässa. Jag som inte var så kunnig i termerna blev snart varse vad det innebar när min mamma viskade till mig. ”Hoppsan det är visst nattvard också, undrar hur vi löser det här?” 30

17am3242_nattvarden_10471.indd 30

Vaddå löser? Jag förstod ingenting, men då höjde prästen sin röst och sa ”Ja, eftersom vi har en i församlingen som inte är tillräckligt gammal och konfirmerad så kommer nattvarden att delas ut i bänkraderna.” Usch så jag skämdes! Har nog aldrig blivit så uttittad i hela mitt liv. Prästens tanke var att göra detta för att jag skulle slippa sitta själv i bänkarna när alla andra gick fram. Tanken var god, men ack så fel det blev. För min skull, som ung och icke konfirmerad ändrades alltså ordningen och alla satt snällt kvar och tog emot bröd och vin i bänkarna. Det viskades i bänkraderna, vissa log, andra såg irriterade ut. MIN OLUSTKÄNSLA över nattvarden star-

tade där och har funnits med väldigt länge, tills jag för ett antal år sedan tog mig modet att gå på mässa igen. Det var en fantastisk mässa med mycket musik och ganska mycket folk. Jag var lite spänd inför själva måltiden och hade som plan att jag nog skulle sitta kvar även denna gång. Alternativt inte vänta för länge utan hitta ett strategiskt

tillfälle så jag slapp känna mig uttittad igen. Denna gång insåg jag att stämningen var betydligt lättare, alla som ville fick gå fram, barn med föräldrar, ungdomar och äldre. Det var något självklart för alla som var där, vilket också gav mig styrkan att kliva fram till prästen och ta emot nattvarden. Det var inte så läskigt och det var ingen som vare sig tittade eller skrattade. GLÄDJANDE ÄR att ingen i dag behöver bli

utsatt på det sätt jag blev. Den som vill och är döpt får ta nattvard, det hänger inte längre på konfirmationen. I dag känner jag mig inte alls lika obekväm, även om en viss anspänning sitter i. Ibland går jag fram, ibland går jag och tänder ett ljus för någon jag vill minnas. Skillnaden i dag är att jag själv får bestämma utan att någon ser ner på mig. Du har också ett val och jag lovar, du kommer varken bli uttittad eller utskälld oavsett vad du väljer. Hoppas vi ses i bänkraderna framöver! KICKI ALM

April 2017

2017-03-22 15:23:20

skulle vara värdig att ta emot bröd och vin. De som deltog i nattvarden ”utan tro på Guds löfte, utan försonlighet och utan uppsåt till bättring /…/ ådrager sig därmed fördömelse” hette det. I stället skulle deltagarna undfly allt förargeligt sällskap, dans, dobbel, kort- och tärningsspel, samt annat slikt. Prästen höll noga kontroll på vilka som deltog. Därmed blev det också en del av den kyrkliga maktutövningen (som var en del av statens på den tiden). FÖR RUNT hundra år sedan började nya vindar att blåsa. Varför alla dessa krav? Var inte nattvarden ett erbjudande? Under inflytande utifrån – främst från den anglikanska kyrkan – och genom högkyrkliga präster som fader Gunnar Rosendal i Osby stärktes nattvardens ställning igen. Alla var dock inte med på tåget i början av

År 1990 firades 34 procent av Svenska kyrkans alla huvudgudstjänster med nattvard — numera är det 63 procent. det förra seklet. Från bland annat konservativa Växjö stift kom protester mot att ta bort anmälningsplikten. Även den kände liberalteologen Emanuel Linderholm, född i Hakarp, hörde till kritikerna. Men från andra utgångspunkter. Det obligatoriska skriftermålet försvann 1916. FRIKYRKOVÄCKELSEN BIDROG också till en förändring. Här handlade det om vilka som skulle få dela ut nattvarden. Varför bara

Korsord

ERIK LINDFELT

HALVÖ

TIDPUNKT UTANPÅVERK ÅTER- MIKROSTÄLLD ORGANISM

BENSTRÄCKARE

BLEV 950 ÅR

BILD:PIXABAY.COM

Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping

JON 4:8 DEFEKT SOLEN BRÄNDE HUVUD OSAKLIG

SPELDEL

HEM FÖR MÅNGA

INGEN DUSSINVARA

BERGSKLÄTTRARE

TREVANDE VÄRMEKÄLLA

....

HÖRS FRÅN HÅGAD LÄGGS KOLLEKT I FYR

.....

5 MOS 8:8 ETT MED VETE OCH KORN

KÅRE

AVMAGRAD

RESERVERA HÄNGIVEN KOREOGRAF

Glöm inte uppge ditt namn och adress. Tre vinnare får två biobiljetter var.

KAN VARA SMÄRTSAMT

SKYDD KUNDE VERMEER FLOCKDJUR TID FÖR DRÖMMAR

HAR RUTINERAD

KONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

OVÄSEN

17am3242_nattvarden_10471.indd 31

RUNT TIDEN kring andra världskriget hade synen på nattvarden skiftat. Nu blev den ett allt vanligare inslag i söndagsgudstjänsterna. Utvecklingen har fortsatt under de senaste årtiondena. År 1990 firades 34 procent av Svenska kyrkans alla huvudgudstjänster med nattvard – numera är det 63 procent. Samma utveckling har gällt annat som tidigare avfärdats som ”papistiska påfund” – brinnande ljus och blommor i kyrkorna till exempel. I dag finns det också ikoner i Svenska kyrkan. Till och med rökelsekar plockas fram ibland. Ett och annat har förändrats.

IBLAND PLATTMED FISK HISTORIA

Nytt från och med detta nummer av Amos är korsord. Lös korsordet så får du fram en mening i de gula rutorna. Rätt svar mailas in till kom@ svenskakyrkanjonkoping.se

April 2017

prästvigda? Statskyrkan ingrep resolut med statens våldsapparat till sin hjälp; polis kunde upplösa nattvardsfirande i hemmen. Ansvariga fängslades.

FÖRMÅGA

NUMMER ÅTTA

INGEN GLÖMD JOB 11:5 OM ÄNDÅ GUD VILLE

VÄTSKA

....

TAR KRITISK

FINNS I BILAR

INSEKT WALLSTRÖMS DOMÄN

2018 DARJEELING

SLOCKNA

LÄGGER AV REAVARA RUM

HAR SATTS PÅ PROV

FRAMFÖRA

2017-03-22 15:23:22

Krönika Annica Sjöstrand

”Absolute Easter” V

”Vem vill höra om lidande och död när man ska påskpynta därhemma, vem går och köper en ”Absolute Easter” med låtar om förföljelse, svek, förräderi, korsfästelse, död, grav och uppståndelse från de döda? Nej det är inte ett lika lätt tema att göra hitlåtar och tjäna pengar på och det får oss nog heller knappast att vilja handla mer i varuhuset. ”

NÅGRA PROFANA exempel om kycklingar, ägg och häxor finns

förvisso även om de aldrig nått den popularitet som till exempel Jag såg mamma kyssa tomten eller White Christmas. Men var finns påskens Stilla natt, O helga natt, Go tell it on the mountain? Jo då, vi som är kyrkans musiker och körsångare har en fantastisk och månghundraårig repertoar att ösa ur när det gäller påskmusik. Men hur mycket vi än älskar att sjunga våra faste- och påskpsalmer, förbereder och framför stora verk som

17am3242_kronika_10465.indd 32

Johannespassionen, Messias, Stabat Mater, Jesus Christ Superstar eller olika påskmusikaler så gör vi detta med vetskapen att denna musik aldrig får den spridning eller når så mångas öron som julmusiken gör. När jag som kyrkomusiker i advents- och jultid ibland får frågan från församlingsbor om jag inte har förfärligt mycket att göra denna tid så brukar jag tänka och ibland svara: ”Jo då, men det är ändå inte alls lika utmanande att vara kyrkomusiker vid jul som det är vid påsk.” JULEN HAR egentligen

ett tema (med variation), nämligen Jesu födelse. Under fastan och påsken däremot ska vi och våra körsångare musikaliskt gestalta ett koncentrat av mänskliga känslor under några få veckor och dagar. Från den djupaste ångest och förtvivlan under fastan och passionstiden när vi följer Jesu lidande och hans väg mot korset, genom den varma och innerliga gemenskapen med Gud och varandra i måltiden vid skärtorsdagens mässa, genom kampen i Getsemane och den djupa sorgen i långfredagens begravningsmusik för att bara ett par dagar senare brista ut i jublande påskdagsglädje med trumpetfanfarer och hallelujarop. Vilken utmaning, vilket musikaliskt drama och vilken förmån att få gestalta detta!

FOTO: KICKI ALM

arför skvalar det inte påskmusik i varuhusens högtalare veckorna före påsk så som julmusiken översköljer oss redan i november i affärer, i julshower och julkonserter och i barnens och ungdomarnas luciatåg och julspel? Varför ger inte varje mer eller mindre känd sångare ut en påskskiva med goa hits om kycklingar och ägg och en man som plågas och dör på ett kors och som sen uppstår efter tre dagar? Ja, det är kanske just där skon klämmer; den historien är inte lika gullig och lätt att ta till sig som den om barnet som föds i ett stall med änglasång och herdar och djur. Denna berättelse kan oförargligt ta sig in bland tomtar, julljus, pynt och julklappsinköp. Vem vill höra om lidande och död när man ska påskpynta därhemma, vem går och köper en ”Absolute Easter” med låtar om förföljelse, svek, förräderi, korsfästelse, död, grav och uppståndelse från de döda? Nej det är inte ett lika lätt tema att göra hitlåtar och tjäna pengar på och det får oss nog heller knappast att vilja handla mer i varuhuset.

ANNICA SJÖSTRAND,

Organist i Sofiakyrkan

April 2017

2017-03-22 15:23:09