Amos Jönköping vinter 2021

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | JÖNKÖPING | VINTERN 2021

MAXIDA MÄRAK:

Man behöver inte vara aktivist för att ta ställning

LINUS FORSBERG, BLIVANDE PRÄST:

”Samhället räknar med att man kan se”

KALENDARIUM Julens gudstjänster och konserter

5

PODCASTS OM LIV, MYTER OCH ANDLIGHET

TEMA

LJUD

Mörkret förstärker julens klang ODR SAMHÄLLSINFORMATION

21am3244_omslag_27916.indd 1

2021-11-10 15:55:43

LEDARE

Dra ut din livslinje V

”

i uppmanas inte sällan att fånga dagen, Carpe Diem. På tröskeln till advent och jul vill jag i stället föreslå att vi drar ut våra livslinjer framåt. Var vill du vara när du blir äldre? Vilka människor vill du vara omgiven av när du blir gammal? Och vad vill du fylla dina dagar med när du får mera tid? Svaren på frågor som dessa kan berätta vad som är riktigt viktigt för oss.

När vi drar ut våra livslinjer och får syn på allt det vi håller av och håller högt, så förs vi tillbaka in i nuet, och inser att nuet är fyllt med mycket annat. Måsten som vi inte alltid känner igen som våra egna.

ar vill du vara när du blir äldre?

V Vilka människor vill du vara omgiven av när du blir gammal?

Men det som också händer är att vi får kraften att göra små förändringar till förmån för det som är riktigt viktigt. Det är ingenting som ger sig självt. Det ringar in måsten av annat slag. Måsten som stavas kärlek och som sakta men säkert kan forma en framtid med mer av det som är riktigt viktigt för oss.

Med första söndagen i advent går vi in i ett nytt

kyrkoår. Vi hör ljudet av klapprande hovar när Jesus rider in i Jerusalem. En vardaglig händelse bland så många andra, men avgörande i ett längre perspektiv.

Någon hade dragit ut livslinjen, Jesu livslinje, med perspektiv av evighet. Jesu livslinje fick återverkningar på en gata i Jerusalem, en gång för länge sedan. Att det var en akt av kärlek var förmodligen ingenting man tänkt på just den dagen. Men vi vet, för så älskade Gud världen att han gav sin ende son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.

MED DE ORDEN får händelserna i Jesu liv ett samman-

hang. Och det får även våra liv. När vi tänder första ljuset, sjunger Bereden väg, dricker glögg och äter pepparkakor, allt det där som är viktigt utan att vi alltid kan förklara varför – så gör vi det som ett uttryck för att vi hör ihop och för att vi finns i en vidar gemenskap. Vi hör samman med Jesus som red in i Jerusalem och med den levande Guden som såg och ser alla våra livslinjer i evighetens perspektiv. Allt med önskan om att Guds kärlek får ge färg och form åt livet här och nu.

Gott nytt kyrkoår!

Ann Aldén kyrkoherde

Jesu livslinje fic återverkningar på en gata i Jerusalem.

Foto: GETTY IMAGES

2

VINTERN 2021

21am3244_ledare_27917.indd 2

2021-11-10 16:01

AKTUELLT

10 INNEHÅLL Din församling 6 Intervju: Linus Forsberg 25 Socialt företagande 26 Kalendarium Julens gudstjänster 30 Kyrkogård: Nya minneslunden 31 Julkorsord 32 Krönika Tema Ljud 10 Mörkret förstärker julens klang

HALLÅ DÄR! ... Rebecca Jansdotter Hultqvist, präst i Gräshagskyrkan, som leder mässa med predikosamtal.

Maysoun Al Abdallah är glad över att ha fått kollegor genom det sociala företaget Yalla i Jönköping.

Foto: MARIANNE LUNDVALL HELGESSON

EN DEL AV

N VA

ENMÄRK

Vad är mässa med predikosamtal?

att dela liv och tro med varandra på ett nytt sätt. Det skapar gemenskap och delaktighet. Och så är det bra att få fundera över bibeltexterna och chans att tycka till och prata med prästen om tolkningen.

Det går jättebra att vara med utan att tycka eller säga någonting också. Man kan vara delaktig ändå.

Välkommen att vara med!

Varför är det bra att få samtala om predikan tror du?

KOLLA I KALENDARIET när nästa gustjänst är – svenskakyrkan.se/jonkoping

– Det är ett initiativ som vi startade i Gräshagskyrkan under pandemin och som vi kommer att fortsätta med tre av fyra söndagar.

Vi börjar mässan i vårt livingroom klockan 9:30, där vi äter en lättare frukost och samtalar kring söndagens predikan tillsammans. Sedan fortsätter mässan som vanligt i kyrksalen.

– Jag tror att det är ett bra sätt

E T

Övrigt 20 Livskunskap:

Social ångest Hållbarhet: 23 Gammalt mode 24 5 poddar i vinter

S

Porträtt 16 Maxida Märak:

Självklart att

ta ställning

”Bra sätt att dela tro och liv med varandra”

REDAKTION Trycksak 5041 0004

Varsågod!

»» Här kommer ett nytt nummer av

tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkan.se/jonkoping kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036–30 35 00, växel Lokalredaktion: Monica Sandsvik

Svensson, Marianne Lundvall Helgesson, Pär Sjöstrand, Martin Ahlqvist, Bengt Olsson och Eva Stråth.

Erik Lindfelt, extern skribent.

Omslagsfoto: Monica Sandsvik Svensson Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofi .kalodimos@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm VINTERN 2021

21am3244_innehall_27918.indd 3

3

2021-11-10 15:55:24

?

Foto: MONICA SANDSVIK SVENSSON

NOTISER I Jönköpings församling hölls en debatt inför kyrkovalet där partiernas representanter frågades ut.

VISSTE DU ATT...

»» ... den 16 sep-

tember 2001 var första gången som Svenska kyrkan höll val helt i egen regi (efter skiljandet från staten året innan).

Det var också första gången som valen till stiftsfullmäktige och kyrkomötet blev direkta från att tidigare ha utsetts indirekt genom elektorer i församlingarna. Mandatperioden blev då också fyra år från att tidigare ha varit tre år.

Nästan en miljon röstade i kyrkovalet nationellt »Drygt » 900 000 kyrkomedlemmar – 18, 4 procent – röstade i kyrkovalet i Sverige. Det är en nedgång sedan gången innan då 19,1 procent deltog. Men fortfarande är det ett av de högsta valdeltagandet hittills i alla kyrkoval. Valdeltagandet i Jönköping blev 17,75 procent, en nedgång med en dryg tiondels procentenhet. Totalt röstade 5 566 kyrkomedlemmar lokalt.

Det här står klart när det slutliga valresultatet blev färdigräknat knappt en månad efter kyrkovalet den 19 september. På valnatten rapporterades deltagandet något lägre eftersom alla röster då inte kommit in.

LÄS MER!

»» Se hela val-

resultatet på svenskakyrkan. se/kyrkoval

4

MANDATFÖRDELNINGEN förändrades däremot lite jämfört med de preliminära resultatet. Några mandat fly tades i kyrkomötet, kyrkans riksdag. Inga i Växjö stiftsfullmäktige och Jönköpings kyrkofullmäktige.

Kyrkomötet består nu av hela 13 nomineringsgrupper efter att högerextrema Alternativ för Sverige och den nya miljöinriktade nomineringsgruppen Himmel och jord tagit platser. Största vinnare blev Vänstern i Svenska kyrkan som mer än fördubblade sin ställning.

Fria liberaler i Svenska kyrkan gick åt andra hållet och halverades nästan.

EN TREND SOM visat sig nationellt

under flera kyr oval fortsatte: två av normeringsgrupperna som helt saknar koppling till de vanliga partierna ökar. Den stora gruppen Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan stärks som kyrkomötets näst största grupp. Även teologiskt liberala Öppen kyrka – kyrka för alla ökade. Dessa två gruppers framgångar väger mer än väl upp den förlust som teologiskt konservativa Frimodig kyrka gjorde.

De tre nomineringsgrupper som

hittills i kyrkomötet varit identiska med sina partier – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna – minskade alla. Årets kyrkoval blev för övrigt det första nationella val där SD tappat. Tidigare kyrkoval har väl speglat hur det skulle komma att gå i riksdagsvalet året efter för just SD. DEBATTEN OM BYGGPLANERNA

vid Sofiagården – La ermanska villan – tycks inte ha påverkat kyrkovalet i Jönköpings särskilt mycket; Borgerligt alternativ som varit tydligast emot fick inga fl ledamöter. Lokalt tar SD plats i kyrkofullmäktige, POSK förlorar ställningen som största parti och blir nu jämstora med S. Från Växjö stiftsfullmäktige kan vi notera att Himmel och jord tog sig in även här liksom man gjorde i kyrkomötet.

Erik Lindfelt

VINTERN 2021

21am3244_notiser_27919.indd 4

2021-11-10 15:55:45

Bokaktuell biskop intar akademistol »Biskop » Fredrik Modéus kommer att inta stol nummer 5 i Smålands Akademi. Det var en av hans företrädare, Jan Arvid Hellström, som 1993 tog initiativ till akademin. Sedan dess har nästan alla Växjöbiskopar suttit i den.

MODÉUS – SOM är uppvuxen i Jönköping – är också bokaktuell.

I somras kom hans bok En kyrka värd namnet (Verbum).

– Syftet är att samla ett antal tankar, perspektiv och frågeställningar som jag ser som särskilt viktiga. Recensionerna i några tidningar och tidskrifter har varit vänliga och människor i stiftet tycks läsa boken, antingen individuellt eller i grupp i församlingarna, och jag är i höst ute och föreläser om den i stiftet. Respons kommer både från kyrkans folk och från dem som står en bit ifrån, säger han till Amos. ÄVEN HANS BROR Martin – som är

biskop i Linköping och därmed kyrkligt styr över norra Småland – är bokaktuell. Bildrikt talat – en reflektionsbo (Verbum) heter hans. Som titeln anger är det mycket bilder (biskop Martin är entusiastisk naturfotograf ). Till varje bild finns d t ett ord och en bibeltext.

Båda biskopsbröderna har fler böcker bakom sig. Och fler lär no komma: – Det finns alltid ya bokidéer i huvudet, men inget jag vill avslöja nu, kommenterar Fredrik Modéus lätt hemlighetsfullt.

Erik Lindfelt

Hjärtstopp och frivilliga livräddare

Biskop Fredrik Modéus bok ”En kyrka värd namnet” kom ut i somras.

Foto: LARS RINDESKOG

151 Dopgudstjänster »» Så många

har församlingen genomfört fram till mitten av oktober 2021.

44 dopgudstjänster är inbokade till mitten av december. »» Under 2020 genomförde Svenska kyrkan Jönköping 128 dopgudstjänster.

»Tjänsten » Sms-livräddare, via SOS Alarm, för samman frivilliga som har hjärtlungräddnings-kunskap med närmaste hjärtstartare och personen med misstänkt hjärtstopp. Systemet ger den som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus bättre förutsättningar att överleva. Genom en kedja som involverar medborgarna kan vi tillsammans rädda liv i väntan på ambulans.

Flera regioner har anslutit sig till konceptet Sms-livräddare som är rikstäckande och även Region Jönköpings län. Svenska kyrkan Jönköping har sedan tidigare

haft hjärtstartare tillgänglig för personal och allmänhet i centrumkyrkorna och i kapellen – nu finn hjärtstartare i samtliga kyrkor och kapell, några församlingshem samt i församlingens tre förskolor.

Från och med 1 september har kyrkan anslutit sig till konceptet Sms-livräddare och hjärtstartarna ska fly tas utomhus för att göras mer tillgängliga dygnet runt och kyrkans personal ska förnya sin HLR-utbildning. Var med och rädda liv!

Läs mer om tjänsten här: smslivraddare.se

Koka kaffe eller hissa flag or?

Dopet har ingen åldersgräns! »Du » kan bli döpt som litet barn eller välja att döpas som ung, kanske under din konfirmation tid.

Eller mitt i livet när du har samlat på dig erfarenheter och är äldre.

För dopet har åldern ingen betydelse. Välkommen att kontakta församlingsexpeditionen för frågor och bokning på telefon 036-30 35 50.

»Vill » du engagera dig i Svenska kyrkan? Du behövs i församlingen! Kanske du redan fira gudstjänst i någon av våra kyrkor, deltar i någon av församlingens verksamheter och vill bli mer delaktig.

Tala med någon ur Foto: GETTY IMAGES personalen i vår församling och fråga om hur du kan vara med och hjälpa till. Det kan vara allt från att hjälpa till under gudstjänsterna, koka kaff eller hissa flaggan. a, lite allt möjligt. Välkommen att vara med!

VINTERN 2021

21am3244_notiser_27919.indd 5

5

2021-11-10 15:55:47

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET VEM? Linus Forsberg, 24 år, som har en svår synnedsättning och utbildar sig till präst:

Min synnedsättning är en tillgång Han föddes med en kraftig synnedsättning, ser som bäst tio procent av ögats kapacitet. Amos träffade Linus Forsberg som läser till präst och samtalade bland annat om att vara en bra lyssnare, varför han inte vill bli botad och vad han tycker om elsparkcyklar på trottoarerna.

Text: Marianne Lundvall Helgesson Foto: Monica Sandsvik Svensson

Längtan till Jönköping och barndomens Barnarp finn kvar och Linus vill gärna komma tillbaka hit och jobba i en församling.

”

»– » Jag tänkte att jag tar på mig flugan å jag skapar lite julstämning när tidningen kommer ut, förklarar Linus när vi satt oss ner i en av kyrkbänkarna i Kristine kyrka.

Det är en gråmulen tisdag i oktober och julen känns fortfarande långt borta. Här i Kristine kyrka avslutade Linus nyligen sin praktikperiod med fokus att lära sig så mycket som möjligt om arbetet som präst.

Sedan 2020 läser han teologi på Johannelunds teologiska högskola i Uppsala. Men längtan finn fortfarande till Jönköping och familjen i Barnarp där han har sina rötter. En dag vill Linus tillbaka hit och jobba i en församling, men redan i år har han uppdrag här.

– Jag ska predika på julafton och leda julottan i Barnarp-Ödestugu församling, berättar Linus som i år kommer

att kombinera en del jobb med att fira torhelgen tillsammans med föräldrarna och sambon Sofie LINUS ÄR INTE uppvuxen i en kristen familj, men tron hittade honom på något sätt i alla fall. Redan som liten på förskolan upplevde Linus när han var ensam utan kompisar eller pedagoger att det fanns någon som vakade över honom.

En tro började gro och fick n ring i ungdomsgruppen i Barnarps församling. I samband med konfi mationen började han fundera på att bli präst.

– Jag kände en kallelse att låta tron ta en större del av mitt liv, konstaterar Linus.

Att jobba som präst och ha en kraftig synnedsättning har han aldrig sett som ett hinder. Snarare tvärt om.

– Min synnedsättning ser jag som en tillgång i mötet med människor. Jag dömer ju inte den

ag dömer ju inte den som kommer till mig J på själavård utifrån hur den ser ut och har inga förutfattade meningar.

6

som kommer till mig på själavård utifrån hur den ser ut och har inga förutfattade meningar. Jag kommer att gå på vad den personen säger till mig och lyssnar på tonfall i rösten.

Genom åren har han mötts av att människor vill be för honom och att hans ögon ska bli friska.

Men där är Linus tydlig, här behöver han inga böner.

– Min synnedsättning har format mig, gett mig perspektiv och är ett viktigt verktyg för mig i prästuppgiften och kallelsen som jag vill gå in i. Där tror jag att det verkligen har en mening. Jag känner inte att det finns nå onting jag vill bli helad ifrån.

PÅ FRÅGAN HUR mycket Linus ser blir svaret att han vid de bästa förutsättningarna har tio procent av ögats kapacitet. Synnedsättningen hade han redan vid födseln och den beror på en pigmentbrist i ögonen. Han är väldigt ljuskänslig och trivs bäst med solglasögon utomhus. Till skillnad från en del personer med synnedsättning som till exempel bara kan se omvärlden genom ett smalt rör, har Linus

»

VINTERN 2021

21am3244_portrett_27920.indd 6

2021-11-10 15:58

Under sin nyligen avslutade praktikperiod i Kristine kyrka fokuserade Linus på att lära sig så mycket som möjligt om arbetet som präst.

21am3244_portrett_27920.indd 7

2021-11-10 15:58

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET KORT OM...

Linus Forsberg Ålder: 24 år Gör: Läser till präst vid Johannelunds teologiska högskola Bor: I Uppsala, uppvuxen i Barnarp utanför Jönköping.

Familj: Sambon Sofie som också läser till präst.

Mamma, pappa, storebror och lillasyster.

På fritiden: Sitter i styrelsen för Synskadades riksförbund både nationellt och regionalt i Jönköpings län. Driver podden Lillhelgsmål tillsammans med en kompis som är katolik. Är utbildad massör.

Drömmer om: Att som präst få jobba mycket med själavård, kanske som häktespräst.

Favoritpsalm i jul: Kristus kommer Davids son och Dagen är kommen.

Om julens ljud: Julljud för mig betyder mycket musik, både ute i butiker och i kyrkan. Och ljudet av att trampa i lite hårdare snö, av snöplogar och folk som skottar.

Det har blivit många funderingar och böner för Linus under pandemin.

»

hela bredden i synfältet. Men han ser bara på riktigt nära håll.

Ju längre bort desto suddigare och mer konturlöst blir allting.

Den vita käppen är ett måste för att navigera sig fram och såklart finns d t mycket som är lurigt i till exempel en stadsmiljö.

– Jag är överlag ganska lösningsorienterad och försöker tackla problem, säger Linus som däremot tycker att elsparkcyklarna som folk ställer lite här och var är ett riktigt bekymmer.

OCH UNDER PANDEMIN fick ha

”

problem med tvåmetersregeln i butiksköerna. För den som inte ser bra är det svårt att veta om man ställt sig sist i kön eller mitt i den.

– Samhället räknar med att folk kan se och ta del av en viss information. Även inom kyrkan

kan det finnas ådana problem, säger Linus och berättar att det till exempel bara är vissa utgåvor av psalmböckerna som ges ut med extra stor text. ÄR DET SÅ att de andra sinnena skärps när ett är försvagat? Jo, så är det nog tror Linus. Han är en bra lyssnare och refle terar och läser in tonfall när andra pratar.

Går mer på djupet.

Och så har han lätt för att minnas saker. Vilket ju är bra vid studier. Eller som när han var yngre och hade för mycket fritid och lärde sig alla vinnare i melodifestivalen genom tiderna. Vem som vann året efter ABBA, alltså 1975?

Svaret kommer direkt.

– Jennie, Jennie med Lasse Berghagen.

För Linus är advent en tid när

amhället räknar med att folk kan se och S ta del av en viss information. Även inom kyrkan kan det finnas sådana problem.

8

han tänker mycket över tron och tillvaron. Efter ett år med pandemi handlar funderingarna såklart en del om det.

– I år har jag fått refle tera mycket över teologiska ställningstaganden från kyrkans håll, det här med hur nattvarden hanterats under pandemin till exempel.

De existentiella frågorna kring Gud och lidandet har också tagit plats.

– Varför händer sådana här saker i en värld där jag har en bild av att Gud ska skydda oss människor? Varför kommer det då sjukdomar och pandemier?

SVAREN PÅ DE eviga och svåra frå-

gorna har kanske inte infunnit sig, snarare har han landat i konstaterandet att vissa frågor kommer vi inte att hitta svaren på.

– Vi pratar ofta om att Guds plan är så mycket större än vi människor förstår. Det blir så påtagligt när sådant händer som vi verkligen inte kan förstå. Det finns aker som ligger bortom vår kontroll och förmåga att greppa.

VINTERN 2021

21am3244_portrett_27920.indd 8

2021-11-10 15:58

PROFILEN KORT OM...

Steve Sjöquist Ålder: 65 år Familj: Man och många kära vänner Bor: Stockholm Aktuell med: Kyrkokalendern 2021–2022 (Verbum)

”Det är fint att ha ett sådant här jobb”, säger Steve Sjöquist.

Foto: MARCUS GUSTAFSSON

STEVE SJÖQUIST

Sjukhusdiakonen som vill vara en röst för andra

»Hans engagemang till livet och till andra människor började redan vid konfirmationen. Han var ett tänkande barn och den vänliga konfirmationsprästen lyssnade till hans frågor, och tron växte. Steve Sjöquist blev själv konfirmandledare och senare församlingsassistent. Som 25-åring flyttade han till Göteborg, där han fick ett arbete på habiliteringen och började jobba med barn med fysiska handikapp.

–!Jag har alltid varit en röst för dem som inte kan prata för sig själva, säger Steve.

DET VAR 80-TAL och i Göteborg

mötte Steve en kyrklighet som han tidigare inte hade stött på.

Där fanns ett motstånd till kvinnliga präster och till homosexualitet. Men Steve hade aldrig känt att han hade behövt dölja den han var eller tiga för sin existens. Han stod upp för sig själv och för andra.

–!Jag har varit trygg i mig själv och det har i grunden med min kristna tro att göra. Ingenting som

21am324_profilen_27820.indd 9

är mänskligt är farligt. Jag brukar säga ”Vad skulle Jesus ha gjort? Jo, han skulle protestera mot oförrätterna”. Så för att överleva måste jag engagera mig.

Och engagera sig har han alltid gjort. Under Pride 2021 fick Steve Sjöquist ett pris. Nomineringen handlade om att han ”varit en röst för andra” under sitt mångåriga engagemang i hiv-frågor.

När hiv och aids härjade som mest, på 80-talet, så visste Steve att han måste testa sig. Han drog sig in i det längsta och bestämde sig för att göra hiv-testet i Stockholm, där ingen inom vården kände honom. Så en novemberdag fick han vad som då var att se som en dödsdom.

–!Jag hade varit så nervös innan, men när jag fick beskedet så blev jag lättad. Då visste jag vad

”

som skulle hända, säger han.

Många av Steve Sjöquists vänner överlevde inte sjukdomen, han förlorade många de åren. Han själv tog sig igenom några riktigt kämpiga år med sjudomen.

I DAG JOBBAR han som diakon på Sjukhuskyrkan på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Också här har han med sig den tillit och den kristna människosyn som har präglat honom i livet.

–!Mycket av mitt jobb handlar om att bara komma, lyssna och vara närvarande. Och även om vi lever i ett sekulariserat samhälle så betyder min krage något.

Patienterna vet att de kan säga vad som helst till mig, utan att det hamnar i någon journal. Det är fint att ha ett sådant jobb, tycker jag.

Sofie Kalodimos

Jag har varit trygg i mig själv och det har i grunden med min kristna tro att göra.

Ingenting som är mänskligt är farligt.

VINTERN 2021

9

2021-11-10 15:20:55

LJUD TEMA

10

Mörkret förstärker julens klang

ÅRSTID 20XX

21am324_tema_27821.indd 10

2021-11-10 15:20:39

g

Bjällerklang.

Gläns över sjö och strand. Brasans sprakande i ottan. Julen är fylld av ljud som vi förknippar med högtiden. Kanske beror det på att vintermörkret som förr var väldigt påtagligt skärper våra sinnen.

Text: Mats Karlsson Illustration: Namn Namn

ÅRSTID 20XX

21am324_tema_27821.indd 11

11

2021-11-10 15:20:40

n TEMA LJUD

”

är mörkret faller öppnas portar till en annan värld. Svårt kanske att förstå för dagens stadsmänniskor, som ständigt omges av ljus och ljud. Men i det gamla bondesamhället var gränsen skarp mellan sysslornas dag och vilans natt. När mörkret föll blev det tyst, och minsta ljud som bröt denna tystnad kunde blir dramatiskt.

De mörka höst- och vinterkvällarna var sångernas och berättelsernas stund. Samlad vid brasans falnande lågor försökte husfolket suga åt sig av den sista värmen innan nattning. Skickliga historieberättare drog nytta av stämningen och förmedlade sägner om knytt och otyg, ibland skrämmande och sedelärande berättelser om Hin onde i dunkel förklädnad, om småfolket under jorden och annat skrymt man gjorde bäst i att hålla sig undan.

Vid stockelden i skogskojor är det inte konstigt om

Man hade tid för varandra.

Berättelserna traderades och vreds till lite, formulerades om med egna ord.

Kerstin Holm Söderkvist, museipedagog

12

mörka nattskogens alla ljud, knäpp och fåglars dova rop från myr och berg broderades ut till sagor om rån, huldror och illdådare. I mörkret gick ingen säker.

I Harry Martinsons Vägen till Klockrike kommer luffaren Bolle till ett ställe där folk kurar skymning i köket. Det pratas om gastar som håller igen vagnar och hejdar hästar: ”Man pekade ut vissa gatställen. Där hade det hänt.

Och Bolle visste att de inte ljög. Vid sådana gastställen skyggade hästen plötsligt till och vägrade att gå.

Ibland blev han så skrämd att han alldeles mattade ut sig med stegringar och ryggningar.”

Men så fanns det ett ljus.

D

et är lätt att föreställa sig forna tiders julotta som vi lärt oss av gamla jultidningar, böcker och film hur den firades: Bonden med familj i tjocka fårpälsar far fram med häst och släde mellan stora snövallar, facklor på kuskbocken och bjällerklang från ekipage efter ekipage på väg till kyrkan – som var socknens mest upplysta plats, jämte möjligen någon herrgård.

Men det är en mycket exklusiv bild.

–"Man använde bjällror för att det var vackert, men också för att tala om att man hade häst på gården. Det hade långt ifrån alla, berättar Kerstin Holm Söderkvist, museipedagog på Skansen, som bland annat leder mörkervandringar.

Vax- och stearinljus var också dyra, de slösade man inte på! De som hade tog ofta bara fram dem till jul. Men även allmogens talgljus mätte rikedomen.

VINTERN 2021

21am324_tema_27821.indd 12

2021-11-10 15:20:41

Kanske hade de bara 15 stycken, som skulle räcka hela den mörka årstiden. Antalet berodde på hur många får som fanns på gården.

Men i ljuset samlades man och sjöng julsånger, pratade och berättade historier. När vedspisen och fotogenlamporna kom under andra halvan av 1800-talet ändrades förutsättningarna. Men trots att samlingspunkten vid öppna elden försvann fanns få nöjen i hemmen före radion. Man skötte underhållningen själv.

–!Man hade tid för varandra. Berättelserna traderades och vreds till lite, formulerades om med egna ord. De förändrades som i viskleken, men kretsade ofta kring oskrivna regler i hushållet med varningar för Brunnsgubben, Källargubben och Näcken, säger Kerstin Holm Söderkvist.

Berättelserna ackompanjerades av brasans sprakande och knäppande, men också av vindens vinande kring knuten. I mörkret är alla ljud tydligare, och i skumrasket utanför kan knotiga trädgrenar förvandlas till skrämmande figurer.

Underhållning skötte man själv i det gamla bondesamhället. Då samlades man runt elden och berättade historier.

är Skansen grundades i början av 1890-talet av folklivsforskaren Arthur Hazelius visioner att friluftsmuseet skulle upplevas med alla sinnen. Då, långt före radio och tv, förlitade vi oss mer på hörseln, medan synen i dag har blivit vårt viktigaste sinne.

Skansens mörkervandringar startades för 30 år sedan av etnologen Jan Garnert, som i sin bok Ut ur

Kerstin Holm Söderkvist

N

21am324_tema_27821.indd 13

mörkret utforskat bland annat sambandet mellan mörker och ljud. Mörkret har en suggestiv inverkan på berättelserna, konstaterar han. Om de inte hade berättats ”i ytterst nödtorftigt upplysta arbetarstugor med mörkret stående som en svart vägg utanför, då skulle dessa historier mista det mesta av sin spänning. Berättade i stora höga rum, upplysta med massor av ellampor, där verkar dessa historier ganska urvattnade”, skrev en uppgiftslämnare som svarat på en frågelista om mörker från Folklivsarkivet i Lund.

Skansens guider har med sina tidsenliga kläder lagt till en dimension i berättandet. När hucklet åker på förvandlas guiden till en gumma från 1800-talet.

–!Sedan ringer jag i vår magiska getskälla. Det är en tidsmaskin som tar oss tillbaka 120 år i tiden. När den klingar blir det tyst bland deltagarna. Vi berättar fabler och skrönor vid elden – och när vi ringer i skällan igen kommer vi tillbaka till nu, säger Kerstin Holm Söderkvist.

S

amtidigt som vinterns och julens ljud förstärks av årstidens kvällsmörker så dämpas de av snön, åtminstone där mycket snö fallit.

Höga vallar kan effektivt utplåna ljudet av bilar, som kommer farligt nära innan en vintervandrare lägger märke till dem. Snön bidrar också till den stillhet som präglar årstiden.

På 1990-talet började mörkervandringar bli populära, och i dag är floran mycket stor. Det ordnas

»

VINTERN 2021

13

2021-11-10 15:20:42

TEMA LJUD

”

Oavsett hur fattig du var, hur få hästar, får eller lyktor du hade så fanns ljuset i sockenkyrkan.

»

spökvandringar, mörkervandringar i gruvor med pannlampor, på hembygdsgårdar, i skogen och på fjället. Tysta vandringar arrangeras av församlingar, konstföreningar, natur- och friluftsorganisationer.

En tyst vandring ordnad av Färgfabriken i Stockholm marknadsförs som ”ett rörelsebaserat konstverk som rör sig i landskapet, på gränsen mellan stad och natur. Alla medverkande är både betraktare av, och deltagare i konstverket. Under vandringarna rör vi oss i grupp under tystnad för att skärpa våra sinnen och få nya perspektiv.”

Tystnad och möjligheten att upptäcka ljud som annars dränks i stadens larm och sorl har blivit hårdvaluta. Kanske när vi en längtan efter de mer lågmälda nyanserna i ljudbilden kring oss. En sådan som Dan Andersson skaldade om 1917, i dikten Jag har drömt: Jag har drömt, att när alla stjärnor skina, över vildmark som viskar, vad i ensamheten hänt, att alla vindar som kring tjärnlanden vina, skulle lära mig att kväda vad jag känt.

D

e mest rogivande ljuden omkring oss finns i naturen. Liksom i cumulusmolnens former finns slumpvis upprepade mönster i forsens brus, bäckens porlande och vågornas skvalp. Det finns i vindens sus i trädkronorna.

Allt detta stimulerar det parasympatiska nervsystemet inom oss, har forskare konstaterat. Det är ett

14

VINTERN 2021

21am324_tema_27821.indd 14

2021-11-10 15:20:44

Museipedagog Kerstin Holm Söderkvist leder mörkervandringar på Skansen.

system som aktiveras vid vila. Till skillnad från allt vi matas med via mobiler, datorer och tv-apparater är inte naturen full av information. Den kräver inte vår aktiva uppmärksamhet och tröttar ut oss. Den ger oss ro.

I denna fraktala familj ingår även eldens sprak.

Att brasan lockat till samvaro har alltså inte enbart med värme och föda att göra. Med brasans knaster i öronen är det lätt att falla i meditativ slummer.

Fast även den bilden är kanske, som bjällerklangen, en smula romantiserad. Att kväll efter kväll sitta kring öppna spisen med samma människor medan mörkret sänker sig kan säkert ha varit tröttsamt då och då. Fast den som drog sig undan i ett hörn fick betala ett pris: det blev både mörkt och kallt.

E

n sak är dock sann. Oavsett hur fattig du var, hur få hästar, får eller lyktor du hade så fanns ljuset i sockenkyrkan. Till julen lystes den upp särskilt mycket, som stjärnan en gång tändes i öster.

Och där ringde klockorna till julotta med Gläns över sjö och strand och andra psalmer, som säkert sjöngs även hemma. Men i kyrkan var det ändå en annan sak.

Här ersattes de lågmälda berättelserna i eldens fladdrande sken av salvelsefull predikan om herrens ankomst och herdarnas tillbedjan, här basunerades psalmerna ut med 40 pipor. När julen kom vek mörkret hädan.

För en stund fylldes livet av både ljus och ljud i övermått.!

VISSTE DU ATT...

» ... Folklivs-

arkivet i Lund skickade ut en frågelista 1987 för att ta reda på hur man såg på ljus och mörker förr. Här är några av svaren de fick in: Person i Småland, född 1921: » Det fanns många små lador där nattvandrare kunde söka skydd och när folk gick förbi dessa lador kunde de höra ljud inifrån dessa och samtidigt skrämde de upp varandra.

Person i Halland, född 1929: » Det berättades ju de mest otroliga spökhistorier om alla möjliga och omöjliga väsen. T.ex. om irrblossen på sumpmarkerna som var osaliga människor som irrade omkring, det var uggleskrik som förebådade ond bråd död o.s.v.

Person i Småland, född 1919: » ”Odens jakt”, som var en samling fåglar, vilka vet jag ej, som under nattliga flygningar frambringade ett tjutande, otäckt läte.

Den som då inte hastigt strök av sin huvudbonad och böjde på skallen kunde få den avkapad jäms med axlarna.

VINTERN 2021

21am324_tema_27821.indd 15

15

2021-11-10 15:20:45

PORTRÄTTET

Maxida Märak, rappare och skådespelare:

Jag har valt ljuset och att inte gå ner mig Hon är rappare, skådespelerska och lokalpatriot. Hon är aktivist, mamma och hemmakatt, som lämnade storstadspulsen för hembyn. Som gick ifrån en bitter vårdnadstvist till att bli bästa vän med sitt ex.

I höst syns Maxida Märak i Så mycket bättre.

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Gustav Kaiser

”

»På exakt utsatt tid dyker hon upp på kaféet där vi stämt träff. Ser inte alls så där stenhård ut som hon gjort i alla tidningsklipp jag rotat fram under researcharbetet. Nej, Maxida Märak ser tvärtom både avslappnad och harmonisk ut.

–"Jag mår bättre än vad jag har gjort på länge, konstaterar Maxida och slår sig ner med en kaffe.

!Gruvbolagen har så mycket pengar så att de kan slå ut dig direkt om de så önskar.

16

Så mycket kallprat behövs inte. Istället halkar vi direkt in på allvaret. Det som för de flesta intervjupersoner krävs en rejäl stunds småprat för att ens kunna närma sig. Maxida har inga problem med att prata om det där jobbiga och svarta. Precis som hon inte har några problem med att prata om det där roliga och ljusa.

Klart är att det har varit några tuffa år. År där Maxida har pendlat mellan lägenheten i Stockholm och Jokkmokk. För det var där dottern NikeSunnas pappa bodde, och det var där NikeSunna är född.

Så när Maxida efter separationen från NikeSunnas pappa valde att flytta 100 mil bort från Jokkmokk till Stockholm, blev det långa resor för att lämna över dottern.

Det var … tufft.

–"Men det fanns ju en orsak till att jag flyttade ifrån Jokkmokk. Precis lika idyllisk och mysig som småstadsmentaliteten kan vara, lika brutal kan den vara om man på något sätt beter sig fel, eller bryter mot normerna, konstaterar Maxida.

HON VET. FÖR Maxida gick emot strömmen. När

Maxida, som är del av en stor samesläkt, tog strid för samernas rättigheter och protesterade mot det planerade gruvbygget i Jokkmokk mötte hon en hatstorm utan dess like.

–"Gruvbolagen har så mycket pengar så att de kan

»

VINTERN 2021

21am324_portrettet_27822.indd 16

2021-11-10 15:21:09

”Jag har valt att vara glad”, säger Maxida Märak.

VINTERN 2021

21am324_portrettet_27822.indd 17

17

2021-11-10 15:21:19

PORTRÄTTET »

slå ut dig direkt om de så önskar och om du går emot deras vilja, säger Maxida.

Hon beskriver den fruktansvärda stämningen i Jokkmokk mellan 2013 och 2014 då gruvbolaget arbetade som hårdast för att få igenom sina planer.

Antingen var man för gruvbygget, eller så var man emot.

För traktens samefamiljer skulle gruvbygget bland annat innebära att renbetesmarker skulle försvinna.

För andra familjer i Jokkmokk skulle gruvbygget innebära en chans att tjäna stora pengar snabbt.

–"Jag, och flera med mig, protesterade, och när folk i byn insåg att det vi gjorde faktiskt spelade någon roll väcktes ett starkt hat, säger Maxida.

Hon berättar om hur grannar målade glåpord på varandras hus, hur man hängde dockor i naturlig storlek i folks trädgårdar. Hon berättar om hot och förföljelse.

–"När NikeSunnas pappa och jag gick på stan spottade folk efter oss. En gång när NikeSunna bara var 1,5 år och jag gick på Jokkmokks marknad med henne i barnvagnen kom en man springande mot oss. Han välte barnvagnen med NikeSunna i, berättar Maxida.

Genom Maxida Märaks deltagande i ”Så mycket bättre” blir hon än mer igenkänd hos svenska folket.

Foto: TV4/CMORE

MEN DET SOM Maxida och de andra aktivisterna

gjorde spelade roll. Även om gruvplanerna inte är definitivt nedlagda än är de tillfälligt stoppade, och beslutet ligger nu hos regeringen. Hon är allvarlig när hon pratar om det som händer. Menar att det

”

Jag kan inte förstå hur man inte kan ta ställning i vissa frågor, för mig är det en självklarhet.

i det närmaste handlar om att man tar ifrån en hel folkgrupp deras möjligheter att försörja sig.

Du utsattes för både hat och hot under den här perioden. Vad fick dig att orka fortsätta protestera?

–"För mig finns inga alternativ. Jag stod på mig av den enkla anledningen att jag inte kan leva med mig själv annars.

Och även om hon beskrivs som en politisk person, och även om det i princip är omöjligt att skriva en artikel om henne utan att nämna ordet ”aktivist”, vänder hon sig mot epitetet.

–"Jag kallar mig inte aktivist. Jag kan inte förstå hur man inte kan ta ställning i vissa frågor, för mig är det en självklarhet. Man behöver inte vara aktivist för det.

UNDER DEN HÄR perioden separerade Maxida och

NikeSunnas pappa Mattias. Separationen blev jobbig.

Men även om det var några tuffa år, som efter de flesta separationer, lyckades paret med konststycket att gräva ner stridsyxan.

Något som ser lätt ut på papperet, men som är nog så svårt i verkligheten. Det vet alla som någon gång försökt.

–"Det som har hänt, det går inte att ändra på. Vi kan

18

KORT OM...

Maxida Märak Ålder: 33 år.

Familj: Dottern NikeSunna, 8,5 år.

Gör: Artist, sångerska, jojkare, skådespelerska och människorättsaktivist.

Bor: I hus i Jokkmokk.

Aktuell med: Deltar i Så mycket bättre och nytt album på gång.

ju aldrig ändra på historien.

Men det du kan påverka, det kan man försöka ändra på.

Det andra, det är bara att släppa.

Idag räknar Maxida NikeSunnas pappa till en av sina bästa vänner. De träffades när Maxida var 16 och blev ihop när hon var 19. Fyra år senare kom NikeSunna.

–"Mattias är min enda och stora kärlek. Vi älskar varandra – han är ju mitt barns pappa. Jag litar till 100 procent på honom. Vi är ett jäkla teamwork och vi löser allt på volley. Vi har NikeSunna två dagar var, men ses ändå varje dag.

UNDER DEN HÄR perioden gick Maxida in i den beröm-

da väggen. Karriären gick som på räls, men psykiskt och fysiskt orkade hon inte med tillvaron.

–"På bara några veckor rasade jag i vikt. Jag bodde i princip på akuten, men fick ingen hjälp – ingen kunde svara på vad det var som hände, säger Maxida.

Men på nätet engagerade människor sig. Det började talas om att Maxida led av ätstörningar, men istället för att visa empati, visade okända människor en hatisk sida.

–"Jag blev så hatad för att jag gick ner i vikt. Själv var jag rädd, trodde att jag hade cancer och förstod inte vad som hände med mig, säger Maxida.

Hon, som alltid varit superstark, som orkat allt, kände det som om hon åldrades hundra år.

Någonstans här fattade Maxida mod till sig och stannade upp och började fundera på vad det var som var fel i livet. Hon insåg att hon levde en tillvaro som kanske såg bra ut utifrån, men som hon varken kände sig hemma i eller trivdes i.

Insikten slog ner med en skräll inom henne när hon var i sina hemtrakter efter att ha haft ett möte med Same Fjällmuseum där hon sitter i styrelsen.

Maxida skulle vidare till Norrköping för en spelning och dagen därpå skulle hon till Göteborg för ytterligare en spelning.

–"Men innan turnébussen gick skulle jag ta en springtur i mina fjäll. Och då plötsligt började jag gråta. Där och då kände jag att, det här livet som jag lever, det är galenskap! Jag kan inte leva vidare i min låda i Hammarby Sjöstad, säger Maxida.

HENNES ÖGON GLITTRAR vid minnet. För när hon några timmar senare satte sig i turnébussen googlade hon ”flyttfirma”. Den första träffen visade en firma som hade halva priset på flytt. Maxida ringde och bokade in en flytt fyra månader senare.

–"Då svarade personen i andra änden att priset bara gällde just den helgen. ”Men, det är ju torsdag idag”, svarade jag. Och det var det ju … Så, vi bokade flytten till söndag lunch, samma dag som jag skulle komma hem från Göteborg.

Maxida skrattar. Hon är väl medveten om det klyschiga i uttrycket ”det var som om det föll en sten

VINTERN 2021

21am324_portrettet_27822.indd 18

2021-11-10 15:21:21

från bröstet”, men, bedyrar hon, det var exakt så hon kände där i turnébussen.

Sedan gick allt fort. Hon ringde Mattias i Jokkmokk, bad honom fixa några förråd där hon kunde förvara flyttkartongerna och började sedan leta boende.

Den första tiden bodde hon i en kusins hus, men idag bor hon i sitt drömhus.

–!Precis före pandemin köpte jag Buss-Unos hus, ett gult hus precis intill skogen.

Där, i det gula huset som byggdes 1974, på sina fjäll och i stugorna runtom i hemtrakterna, tillbringar numera Maxida all sin lediga tid. Oftast i sällskap av NikeSunna.

–!Det är ett privilegium jag har, att kunna leva det liv jag gör. Här lever jag skogsmullelivet de luxe, förklarar Maxida.

IDAG ÄR DET mycket som fallit på plats och Maxida

befinner sig exakt där hon vill vara, både geografiskt och i livet. Hon jobbar för fullt med sitt nya album, och när vi ses har hon bara några timmars paus från jobbet i studion.

–!Jag planerar också en större turné nu i vår och har släppt två nya singlar.

För Maxida har musiken alltid varit en naturlig del av livet. Hemma i familjen Märak har det alltid spe-

Idag är det mycket som fallit på plats och Maxida Märak befinner sig exakt där hon vill vara, både geografiskt och i livet.

lats mycket musik, och hennes mamma var skådespelerska och dansare.

–!Jag tyckte om att uppträda redan som liten och jobbade bland annat två år på Sameteatern.

Men även om hon har en lång bakgrund som skådespelerska var det i Glada hälsningar från Missångerträsk och dokumentärserien Sapmi sisters som Maxida blev ett känt ansikte för svenska folket. I och med sitt deltagande i Så mycket bättre är sannolikheten stor att hon kommer att bli igenkänd i än större utsträckning.

Hon har dessutom haft en av rollerna i SVT-serien Midnattssol, en serie som delvis baserades på hennes egna erfarenheter.

–!Visst kan jag sakna skådespelaryrket ibland, men just nu finns det inte riktigt utrymme för det.

Nej, Maxida väljer vad hon vill lägga sin tid och sin kraft på. NikeSunna är fortfarande liten och går i samisk skola. Och musiken är Maxidas yrke.

Maxida Märak har skapat en tillvaro hon vill leva i.

I och med flytten tillbaka till Jokkmokk får hon det bästa av två världar. Här kan hon kombinera sina fjäll med sin musik. Och hon får vara nära dem som betyder något för henne.

–!Jag har valt att vara glad. Jag har valt ljuset och att inte gå ner mig. Och faktiskt är jag lyckligare idag än när jag var barn. l VINTERN 2021

21am324_portrettet_27822.indd 19

19

2021-11-10 15:27

LIVSKUNSKAP VEM? Psykolog Maria Farm, 46, som hjälper människor med social ångest:

Våga släppa strålkastarljuset du vänt inåt Text: Sofie Kalodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Att tala inför folk, eller att göra sin röst hörd, är en av vår tids största rädslor. Men varför lider så många av social ångest?

–!Vi blir rädda för situationer som är potentiella hot och skulle kunna skapa fara. Det kan vara lättare att förstå fobi för ormar, spindlar, trånga utrymmen, och mindre lätt att förstå ångest vid sociala situationer, säger Maria Farm, som är psykolog och terapeut.

Hon menar att vi människor är sociala djur och oerhört viktiga för varandra. Historiskt behövde vi varandra för att kunna överleva.

–!Att kunna anknyta till andra men också få andra att acceptera mig, gilla mig och släppa in mig, har varit förenat med ett starkt överlevnadsvärde. Och för de allra

flesta av oss är det också en njutning eller något väldigt positivt.

MARIA FARM TAR emot många klienter med social ångest eller stark blygsel.

–!Vad andra tycker och tänker om mig och hur jag tar mig ut i deras ögon, det är väldigt viktigt.

Men de klienter som kommer till mig är oproportionerligt rädda, i relation till de sociala situationer de befinner sig i. De kan få katastroftankar kring vad som kan hända i en social situation där de ska prata med någon, presentera något eller gå på dejt. Det är katastroferande tankar och också en låg tilltro till den egna förmågan att hantera sociala situationer, säger Maria.

Men om det är viktigt att bli

Många vill kontrollera sina kroppar mot hjärtklappning, rodnad, darr på rösten och så vidare.

20

VINTERN 2021

21am324_spaning_27823.indd 20

2021-11-10 15:20:42

En sak som upprätthåller rädslan kring social ångest är att man har ett starkt fokus inåt, mot sig själv, menar Maria Farm.

KORT OM...

Maria Farm Ålder: 46.

Yrke: Leg psykolog, leg psykoterapeut, författare.

Familj: Gift med barn och bonusbarn.

Bor: Stockholm.

Gillar: Skriva, läsa och dansa västafrikansk dans.

Aktuell: Med boken här nedan.

Han är så bra på att ta egentid.

Jämställdhet i praktiken Maria Farm Natur och Kultur

21am324_spaning_27823.indd 21

godkänd av flocken, är det då inte viktigt att kunna göra sig hörd? Att våga prata?

–!Absolut. Men rädslan för vad de andra ska komma att tycka, om det man säger duger eller är vettigt, den kan bli för mycket. Man har så höga krav på sig själv; man får inte tappa tråden, rodna, säga något oöverlagt, darra på rösten, få hjärtklappning och så vidare.

MÅNGA HAR TANKAR kring hur de ska uppfattas och på att det som sägs ska vara korrekt. En del planerar i detalj vad de ska prata om dagarna innan en fest. Det blir ett starkt fokus på den egna prestationen.

–!Det riskerar att bli precis det man är rädd för – lite stelt. Och man uppfattas kanske som nervös när man inte svarar flexibelt mot omgivningen. Men att vara i en social grupp handlar ju mycket om att kunna anpassa sig, ”jaha, nu pratar vi om det här, oj, nu sa han det där, och vad tycker jag om det …” Så att man liksom hänger med i diskussionen.

Människor med social ångest är hämmade kring vad andra tycker och tänker och anpassningen till den sociala situationen blir svår.

Det blir svårt att vara spontan.

Vad ska man göra om man är rädd för att ta plats? Vad ska man göra för att höras?

–!De frågorna har många svar.

Det kan nog bero på skälet till varför man är rädd. Andras värderingar och omdömen, att andra ska vara väldigt negativa kan vara en orsak. Men det kan också vara så att genus och kön kan inverka hämmande. Det är svårare för kvinnor att göra sin röst hörd i vissa diskussioner och debatter, kvinnosynen påverkar om kvinnor ska få uttala sig i expertpaneler och så vidare. Jag kan känna att jag som kvinna i en grupp med många män måste ta för mig mycket mer aktivt och kanske avbryta folk på plats ibland, för annars så lyfts jag inte fram, säger Maria.

Hon menar att det handlar om vilken gruppering man befinner sig i. Etnicitet, genus och ålder kan vara skäl till att inte våga ta plats.

–!En del män kan ha svårt att

»

VINTERN 2021

21

2021-11-10 15:20:48

Foto: SKYNESHER/GETTY IMAGES

LIVSKUNSKAP Att lära sig lyssna är en viktig del av att komma över sin sociala ångest, enligt Maria Farm.

till mig med väldigt höga, inre krav. Då brukar jag säga ”det här med att vara perfekt och alltid prestera på topp och alltid se jättebra ut är viktigt för dig?” – ”Ja, jo” – ”Så det är något du också uppskattar hos andra förstår jag? Att de alltid är perfekta, aldrig säger något tokigt och alltid presterar?”

Och jag har aldrig varit med om att någon tycker det. Så det är väldigt bra frågor att ställa sig själv. Är det viktigare i dagens samhälle att kunna ta den här platsen än tidigare?

”

!Det är väldigt sällan någon svarar att det viktigaste hos ens vänner är att de aldrig rodnar.

»

göra sig hörda i frågor som handlar om barn, barnuppfostran eller hem. Det kan handla om förväntningarna på mig, från andra – om man av andra tillåts vara expert på området. Man kanske måste våga gå emot dem och ta sig rätten att liksom, ”jag är också förälder, fast jag är pappa” eller ”jag är också expert, fast jag är kvinna”. Handlar rädslan om såna skäl så kan man behöva peppa sig själv och stärka sig själv: ”Jag har rätt att ha en röst”.

EN SAK SOM upprätthåller rädslan

kring social ångest är att man har ett starkt fokus inåt, mot sig själv, menar Maria.

–!Många har som en strålkastare in mot kroppen. De vill kontrollera sina kroppar mot hjärtklappning, rodnad, darr på rösten och så vidare. De har däremot oerhört lite fokus utåt, på vad andra pratar om, vad de säger, hur de människorna verkar vara … och det blir tyvärr en självuppfyllande profetia. Om man inte lyssnar så kan man verka lite som att man inte riktigt hänger med eller att man inte passar in.

För att undvika det tränar Maria 22

Farm sina klienter i att lägga fokus utåt, på andra människor i den sociala situationen. Man får lära sig lyssna.

–!Man får träna på att våga släppa strålkastarljuset inåt och att verkligen aktivt lyssna: Vad pratar de om egentligen? Då ökar sannolikheten att man verkligen kommer på något att säga som passar. Eller om man väljer att bara lyssna den gången.

MARIA TROR INTE att det är rod-

nad eller en darrande röst som människor minns i möten med varandra. Istället minns man och uppskattar andra värden. Hon tycker att man ska fråga sig själv vad man tycker är viktigt i social samvaro.

Vad uppskattar man själv?

–!Det är väldigt sällan någon svarar att det viktigaste hos ens vänner är att de aldrig rodnar. Det brukar snarare handla om att de är snälla, roliga eller att de ställer upp och finns där. Och om det är viktiga värderingar för dig så kan man ju anta att andra människor också tycker och tänker så, säger hon.

–!Jag har många som kommer

?

VISSTE DU ATT...

» ... social

ångest debuterar i 95 procent av fallen hos unga människor, under 20 år.

Det är fler kvinnor än män som drabbas.

Ungefär hälften av alla som lider av social ångest har även generaliserat ångestsyndrom.

–!Vi lever i en tid där det faktiskt börjar hända saker vad gäller mångfald. Många röster tillåts höras, som det kanske inte var för 20 till 30 år sedan. Me too är ett bra exempel – man vågade börja prata om något som var dolt tidigare.

Och uppropet på Sveriges Radio om olika representation, man kräver att bli representerad. Och i USA finns såna rörelser. Det har bland annat att göra med att minoritetsgrupper har växt i samhället.

Det kommer fler människor från andra länder till exempel. Och fler kräver sin röst. Jag tänker att det är positivt att det är så, för vi blir alla rikare av flera perspektiv.

– Så på ett sätt – ja, det har blivit viktigare och är viktigt. Men det är också viktigt att lyssna på andra.

Jag märker mycket i mitt arbete vad som händer när man blir lyssnad på. När jag sitter med en klient som berättar en svår sak eller har känt sig maktlös, blivit kränkt eller varit nedstämd och jag då lyssnar och hjälper hen att sätta ord på känslorna, så finns det en oerhörd kurativ kraft i det.

OCH FÖR MARIA Farm som är

psykolog och terapeut så ingår lyssnandet i hennes arbete. Men hon tycker att vi alla ska tillämpa lyssnandet mer i vår vardag.

–!Det är viktigt att göra sin röst hörd – men det jag saknar är att vi också lyssnar på varandra och inte hamnar i pajkastningsargumentationer kring sakfrågor. Att man istället vågar lyssna och ta in andra perspektiv på allvar. För att bli lite rundare i sin världsuppfattning eller livsåskådning. Det är ganska spännande också!

VINTERN 2021

21am324_spaning_27823.indd 22

2021-11-10 15:20:52

HÅLLBARHET

SECOND HAND Dags att svida om till andras gamla mode

2018 var årets jullkapp återvunna kläder. Och trots att det har gått några år sedan dess så är det hållbara modet mer aktuellt än någonsin.

Filippa Nielsen har sysslat med hållbart mode i tio år. Som influencer, butiksägare och textillärare.

–!Jag jobbar med Instagram och mitt konto där, i en second handbutik, som jag är med och driver. Där säljer vi utvalda second handplagg på kommission. Och sen jobbar jag som textillärare på en liten skola i Landskrona. Det är mina grundpelare.

FILIPPAS SECOND HANDRESA

började för drygt tio år sedan, när hon ville spara pengar till en New York-resa.

–!Det klingar ju inte så härligt när man berättar om det nu. Ingen flygskam på den tiden. Men då pluggade jag och min man jobbade deltid som pastor. Och vi hade ett litet barn. Jag älskade ju kläder och kunde inte komma på hur jag skulle ha råd att hålla uppe mitt klädintresse och samtidigt spara pengar. Så då slog det mig att jag skulle utmana mig själv och bara köpa second hand i ett halvår, och samtidigt spara till den här resan.

Det var där det började, som en ekonomisk besparing. Men nu har det blivit något helt annat, något

FILIPPAS TIPS ... för att bli en hållbar klädkonsument:

1

Inventera din garderob för att veta vad du är ute efter när du går på second hand .

mer. Och vad som är viktigast i det hållbara modetänket för Filippa har varierat. Från budget, till miljö och vidare till mänskliga rättigheter.

–!Just nu är det mycket människorna i modeindustrin, de som inte har det bra, som jag brinner för. De som jobbar och syr våra svinbilliga kläder och tjänar sju kronor om dagen, utan några rättigheter och så vidare. De berör

2

Ha alltid med dig en vän. Det kan vara kämpigt att hitta grejer och när man står i provrummet och inte kommer på hur man ska använda vissa saker. Då kan man prata med en kompis om det.

Inför en New Yorkvistelse bestämde sig Filippa Nielsen för att utmana sig själv och bara köpa second handkläder.

Foto: PRIVAT

mig väldigt mycket, säger Filippa Nielsen.

HON MENAR ATT hennes stora kläd-

intresse kopplat till hennes tro gör att hon vill vara med och påverka klädindustrin. Och att inte köpa nyproducerade kläder är en uppoffring hon är beredd att göra, trots att det är jobbigt ibland. Men klädindustrin måste förändras radikalt, det krävs mer än enskilda insatser.

–!För det första så behöver stora modeföretag minska sin produktion. Många producerar en kollektion per vecka. Om man jämför med hur det var förr så kanske det var fem eller fyra kollektioner per år. Så det är en sjuklig mängd kläder som produceras nu. Och många klädföretag pratar om att de är hållbara och att de tänker efter. Men de måste göra mer, de måste börja med att minska produktionen. Och sen kan jag tänka mig att en väldigt viktig del är att börja återvinna och återanvända det som redan finns, och skapa nya plagg av det. Väldigt få klädmärken är på gång där och jobbar på det sättet. Man behöver inte göra nya tyger till exempel, eftersom det redan finns så mycket, i hela världen.

MYCKET HAR ÄNDÅ hänt under de tio år som Filippa varit en del av det hållbara modet. Priserna på second handplagg har stigit och volymerna har ökat.

–!För tio år sedan kunde jag köpa plagg för en sådär 10, 20 eller 30 kronor. Och sen så var man kittad och klar. Men jag tycker att det är bra att det koster mer nu. För värdet behöver öka. Jag betalar gärna mer för sånt som jag vet är bra, eller som jag kanske har längtat efter. Hittar jag det på second hand så kan det kännas värt att lägga lite mer pengar.

Sofie Kalodimos

3 4

Gör upp en karta. Var finns det second handbutiker där jag bor?

Sätt av tid. Det är lätt att tro att man ska hitta saker första försöket. Men det kan ta många turer.

VINTER 2021

21am324_hallbarhet_27824.indd 23

23

2021-11-10 15:20:39

5

PODDTIPSET

PODCASTS FÖR MÖRKA VINTERDAGAR

P3 Dystopia Sveriges Radio

»Vad händer om det värsta inträffar? Och vad är det värsta som kan hända? I P3 Dystopia går man i varje avsnitt igenom olika fenomen inom till exempel politiken, samhället, naturen och läkemedelsbranschen som kan gå åt skogen. Varje avsnitt är väl balanserat mellan vetenskap och filosofiska och etiska dilemman. I avsnittet Du kan inte gömma dig får vi lyssna till vad som händer om övervakningen som finns i samhället hamnar i fel händer, i Kärnvapen – en knapptryckning bort får vi veta hur pass skör tråd vår värld hänger på och i Solstormar får vi lära oss om hur nyckfulla solstormar kan slå ut både elnät och satelliter.

I stället för läsning tipsar vi i det här numret om lyssning. I fem poddar får vi ta del av berättelser om andras liv, om myter och andlighet och om olika samhällsfenomen.

Text: Sofie Kalodimos

VISSTE DU ATT…

» ... den stora Morgonandakten Sveriges Radio

»För den andligt intresserade är Morgonandakten en fin start på dagen. Här får vi lyssna till personliga reflektioner kring existentiella frågor, ställda av präster, rabbiner, munkar och diakoner. Men också lekmän med andliga funderingar tar plats i podcasten – poeter, fritidsledare och studievägledare. Andakterna bygger på texter ur heliga skrifter som Bibeln, Torah, Vedaskrifterna och Koranen. Morgonandakten har funnits som radioprogram på Sveriges radio under många år och sändes för första gången i etern redan år 1930.

hiten Jolene, kom till efter en autografsignering. En lite flicka kom fram och ville ha Dolly Partons autograf efter hennes uppträdande i The Porter Wagoner Show. När Parton frågade vad hon hette, så fick hon det ovanliga namnet Jolene till svar.

Dolly Parton’s America WNYC Studios & OSM Audio

»Reportern Jad Abumrad är uppväxt i Nashville och för honom var Dolly Parton en naturlig del av livet.

Så pass naturlig att han inte brydde sig om henne alls när han växte upp. Men en rad omständigheter, bland annat att hans pappa vårdade Dolly Parton efter en bilolycka och därefter blev hennes vän, gör att Jad Abumrad får en närmare relation till den stora countrystjärnan. I den amerikanska podden Dolly Parton’s America får vi följa deras samtal om stjärnans liv under nio intressanta, roliga och stundom gripande avsnitt. Om hur Parton hånats som den dumma, storbystade blondinen, hur hon blev en ikon för både feminister och hbtqi-personer, hur hon bröt sig ut ur Porter Wagoners tv-show och mycket mer än så. I avsnitten spelas också Dolly Partons musik, både av henne och av andra musikker.

Myter och mysterier Eric Schüldt och Per Johansson

»Journalisten Eric Schüldt samtalar med idéhistorikern Per Johansson om myter och mysterier inom all världens religioner. Här analyseras myter och mysterier kring frestelsen som Eva känner i trädgården, apokalypsen i Uppenbarelseboken och vem eller vad Gud egentligen är. Men podden har också avsnitt om ockulta nazister, UFO-fenomen och andliga upplevelser i naturen. Samtalen är öppna, spekulerande och analyserande, samtidigt som både Eric och Per är öppna med vad de tror, tycker och känner kring olika religioner, myter och mysterier. Podden finansieras av lyssnarna själva och lyssnarna får också vara med och önska avsnitt.

24

Illustration: ALEKSANDRA ALEKSEEVA/ GETTY IMAGES

Stammis Spotify Studios

»För unga vuxna, om unga vuxna, producerar Spotify Studios en sitcom i poddformat. Podcastens karaktärer träffas varje vecka på samma bar och pratar om dejtinglivet, ekonomi, vänskap, kroppsideal och andra tankar i ungdomarnas liv. Rollerna spelas av svenska komiker och skådespelare, som har liknande namn som sina karaktärer. Den illa omtyckta Christian spelas av Christoffer Nyqvist, och Edward, som ljugit för sina vänner om hemkomsten från LA, spelas av Edvin Törnblom. Nina, som budar på en lägenhet hon inte har råd med, spelas av Tina Pour Davoy.

VINTERN 2021

21am324_boktipset_27825.indd 24

2021-11-10 15:21:00

SOCIALT FÖRETAGANDE

Från utanförskap till gemenskap med kollegorna Åren utan arbete har bytts mot glädjen i att ha kollegor och tjäna egna pengar. Jobbet som lokalvårdare i det sociala företaget Yalla Jönköping har öppnat möjligheter för Maysoun Al Abdallah och Nabila Youkhanna som hoppas att fler ska få samma chans.

»Maysoun » Al Abdallah och Nabila Youkhanna kände inte varandra innan de började jobba ihop. Båda två kommer från Syrien men bor numera i Jönköping. Det är måndag och vi sitter i ett fikarum Klockaregården på Öster. Maysoun och Nabila skrattar. Sådana där smittande skratt som inte bara hörs utan även syns i ögonen. Nu är det kontorsstädning som gäller.

Svenska kyrkan Jönköping är en av uppdragsgivarna och Yalla tar hand om lokalvården i flera v lokalerna i stan. Amos träffar de under en jobbpaus.

– Vi har roligt och tycker om att jobba tillsammans. När man jobbar tillsammans blir det jättebra, konstaterar Nabila. Mysoun håller med henne.

JOHANNA BASTH ÄR anställd som

verksamhetsledare på Yalla Jönköping och jobbar för att stötta medarbetarna och för att hitta nya kunder som vill ha hjälp inom lokalvård. Alla anställda är utbildade inom professionell städning och Johanna tycker det är roligt

att de fått så goda omdömen hos sina kunder. Nya uppdrag behövs för att kunna anställa fler kvinno som vill ut i arbetslivet. Behovet är stort och både Nabila och Mayson vet många som skulle vilja ha ett jobb som deras.

– Behovet är väldigt stort i Jönköping, konstaterar Johanna som hoppas att Yalla ska kunna växa i framtiden och kunna erbjuda fle kvinnor arbete.

YALLA JÖNKÖPING STARTADE som en del av projektet Trappa upp med stöd från Tillväxtverket. I dag drivs verksamheten som en ideell förening och är ett så kallat socialt företag där målet är integration och arbetsmöjligheter för utlandsfödda kvinnor.

– Vi vill vara den där arbetsplatsen som är anpassad. Vi måste ta saker extra vändor för att komma rätt. Och vi vill ge utrymme för att man får jobba utifrån sina egna villkor och förutsättningar, säger Johanna som också jobbar för att personalen ska känna sig delaktiga i företaget och i de beslut som fattas.

– Att man inte bara hakar på och lyder order utan att man får säga ”jag tycker så här”. Att man får komma till tals och att det är ett ”vi” och ett ”tillsammans”, fortsätter Johanna.

Mötet med personalen på arbetsplatserna tycker både My-

OM YALLA JÖNKÖPING »» Yalla Jönköping är ett socialt företag och drivs sedan 2019 som en ideell förening. Tanken är att företaget ska vara lönsamt men inte vinstdrivande.

I dag har Yalla tre kvinnor anställda

som jobbar med lokalvård hos företag och flyttstädning hos privatpersoner. I framtiden finns tankar om att hitta fler utvecklingsområden och att kunna ha personer som arbetstränar hos sig.

Maysoun Al Abdallah, Nabila Youkhanna och Johanna Basth trivs att jobba tillsammans.

soun och Nabila är väldigt roligt.

Och glädjen i att jobba blir extra påtaglig när de får uppskattning och peppande kommentarer från personer de möter. Jobbet sätter verkligen guldkant på deras tillvaro, även en gråmulen måndag som den här när regnet hänger i luften.

– När man kommer hit och börjar jobba blir det bra, utbrister Nabila.

Text och foto:

Marianne Lundvall Helgesson

!

LÄS MER

»» ... om Yalla

Jönköping på yallajonkoping. se. På Tillväxtverkets webbplats kan du läsa mer om hur socialt företagande fungerar.

Maysoun och Nabila är glada över att jobba tillsammans.

VINTERN 2021

21am3244_ensiding_27922.indd 25

25

2021-11-10 15:35:16

KALENDARIUM

Gudstjänster i jul, nyår och trettondedag jul Julafton 24 december Bymarkskyrkan 10.00 Samling och levande

julkrubba utanför kyrkan.

Glögg och interaktiv

vandring i trädgården.

Musik och ljuständning

i kyrkan. Martin Ahlqvist,

präst.

Ekhagskyrkan 17.00 Julbön. Cantilena.

Nina Palmgren, präst.

Gräshagskyrkan 23.00 Carols. Kyrkokören.

Rebecca Hultqvist, präst.

Järstorps kyrka 17.00 Julbön.

Greger Siljebo, violin,

Claes Dahlquist, präst.

Kristine kyrka 12.00 Samling vid krubban.

Barnkören. Emelie

Wettermark, präst.

17.00 Julbön.

Anna Nilsson, solosång,

Erik Dreier, präst.

23.00 Julnattsmässa.

Adoremus. Erik Dreier, präst.

Ljungarums kyrka Samling vid krubban.

11.00

Sång av barn.

Cecilia Sjöberg, präst.

23.00 Julnattsmässa.

Ungdomskör och solister.

Cecilia Sjöberg, präst.

26

Råslätts kyrka Levande julkrubba.

11.00

Barnkörerna m fl.

Fredrik Hollertz, präst.

Sofia yrkan 10.00 Familjejulbön med julspel.

Barnkören.

Julbön.

17.00

Jill Svensson, sång,

Hans Boeryd, präst.

23.00 Julnattsmässa. Österängskyrkan 11.00 Samling vid krubban.

Kjell Danfors, präst.

Juldagen 25 december Ekhagskyrkan 07.00 Julotta.

Körgrupp. Grötfrukost.

Nina Palmgren, präst.

Järstorps kyrka 06.00 Julotta.

Martina Stenman, tvärflöjt,

Claes Dahlquist, präst.

Ljungarums kyrka 07.00 Julotta.

Solosång.

Fredrik Hollertz, präst.

Kristine kyrka 07.00 Julotta.

Kyrkokören.

Pär Sjöstrand, präst.

Råslätts kyrka 11.00 Juldagsmässa.

Kör för alla. Julsmörgås.

Fredrik Hollertz, präst.

Sofia yrkan 11.00 Högmässa.

Kyrkokören.

Annandag jul 26 december Bymarkskyrkan 10.00 Mässa.

Kristine kyrka 11.00 Högmässa.

Cecilia Sjöblom, sång.

Gräshagskyrkan 09.30 Högmässa.

Sofia yrkan 11.00 Högmässa.

Österängskyrkan 16.00 Mässa.

Efterföljande julfirande med

mat, allsång, dans och lekar.

Kjell Danfors, präst.

Nyårsafton 31 december

Bymarkskyrkan 16.00 Ekumenisk nyårsbön.

tillsammans med kyrkorna

på västers höjder.

Linda Sandström,

sång och flöjt.

Ljungarums kyrka 16.00 Nyårsbön.

Sophie Adamsson, sång.

Fredrik Wiklund, trombon.

Cecilia Sjöberg, präst.

VINTERN 2021

21am3244_kalendarium_27923.indd 26

2021-11-10 15:35:22

Konserter och musikgudstjänster

Kristine kyrka 17.00 Musik vid nyår.

Fredrik Wiklund, trombon,

Tony Sjögren, gitarr.

Ekhagskyrkan 27 november kl. 18. »» Advents & julkonsert med Projektkör, kyrkokör, kompband och solist Johanna Axelsson.

18 december kl. 16.30 och 19. »» Julkonsert med Cantilena.

Sofia yrkan 17.00 Musik med nyårsbön.

Nyårsdagen 1 januari Sofia yrkan 17.00 Ekumenisk mässa.

Gemensam för Svenska

kyrkan Jönköping och

Equmeniakyrkorna i stan.

Gräshagskyrkan 27 november kl. 18. »» Adventskonsert. Kyrkokören med gäster.

Trettondedag jul 6 januari

Järstorps kyrka 29 december kl. 18 och 20. »» Julsångsgudstjänst. Körerna från Bymarkskyrkan, Dalvikskyrkan och Järstorps kyrka.

Ekhagskyrkan 11.00 Julens sånger.

Kyrkans körer och solister.

Gräshagskyrkan 16.00 Familjegudstjänst.

med julgransplundring.

Järstorps kyrka Gudstjänst .

10.00

med små och stora.

Dalvikskyrkan ansvarar.

Martin Fredh, präst.

15.00 Ljusgudstjänst.

Barnkör. Claes Dahlquist,

präst. Grötfest i församlings hemmet efteråt.

Kristine kyrka Högmässa.

11.00

Kristine kammarkör.

Ljungarums kyrka 16.00 Julspelsgudstjänst.

Medverkan av barn ur

barngrupper och barnkörer.

Cecilia Sjöberg, präst.

Efter gudstjänsten julfest för

alla åldrar i S:t Olofsgården.

Sofia yrkan 15.00 Trettondagsgudstjänst.

Med reservation för ändringar.

För gudstjänster i advent och mellandagarna se svenskakyrkan.se/jonkoping och lokalpressen.

Foto: GETTYS IMAGES

114 Stilla Natt »» Nr 114 i

Den svenska psalmboken kallas ibland julpsalmen framför andra. Det är ursprungligen en tyskspråkig julsång med text skriven av Joseph Mohr 1816 och musik komponerad 1818 av Franz Gruber »» Psalmen deklarerades som immateriellt kulturarv av Unesco 2011.

Kristine kyrka 4 december kl. 17. »» Ortodox julkonsert.

5 december kl. 18. »» Klassiska pärlor med John Sarafian, gitarr.

8 december kl. 19. »» Kulturskolans julkonsert.

16 december kl. 18. »» Sing-a-long ”Kom & sjung in julen”.

Fredrik Sjöblom och Karin Edwardsson.

20 och 21 december kl. 20. »» Julkonserter med Jönköpings Kammarkör. Gästsolist: Renate Strahlhofer, harpa. Körens nya dirigent Annica Sjöstrand leder kören. Inträde. Biljetter via Nya Musik, Trädgårdsgatan 12.

25 december kl. 9–12. »» Ortodox julmusik.

28 december kl. 18. »» Julkonsert. Sonny Enell, sång.

Karin Edwardsson.

5 januari kl. 18. »» Jönköpings Oratoriekör bjuder på julkonsert. Sånger från det enkla stallet blandas med himmelska änglatoner.

Ljungarums kyrka 19 december kl. 18. »» Ro för själen med julens sånger.

Sång av körerna Viva och Vox med solister.

Sofia yrkan 28 november kl. 18. »» Adventsmusik med Sofia kyrkokör, ungdomskör och gosskör samt musiker.

3 december kl. 19. »» Dans i Juletid.

4 december kl. 16.

»» Dans i Juletid.

11 och 12 december kl. 18.

»» Händels Messias – förväntan och

försoning. Med Jönköpings Sinfonietta, Joakim Unander, dirigent.

Solister: Amelia Jakobsson, Pär Fürst Nilsén, David Danholt och Maria Forsström. Biljetter och mer info se smot.se/messias.

16 december kl. 19.30. »» KFUM konsert. Inträde. Österängskyrkan 19 december kl. 16.00. »» Musikgudstjänst. Kören Vox Populi och solisten Faith Kakembo. Finstämda klassiker och poppigare tongångar.

Luciagudstjänster Bymarkskyrkan 12 december kl. 16. »» Luciagudstjänst. Martin Fredh, präst.

Ekhagskyrkan 12 december kl. 15. »» Luciagudstjänst med kyrkans barn & ungdomsgrupper/körer.

Gräshagskyrkan 11 december kl. 15 och 17. »» Luciakonsert i samarbete med Lions.

Kristine kyrka 12 december kl 11. »» Barnkören sjunger i högmässan.

Under kyrkkaffet i Kristinagården är det barnkörens luciatåg.

13 december kl 18 . »» Jönköpings lucia. Biljett 50 kr.

14 dec kl. 18 . »» Högskolans luciatåg.

Ljungarums kyrka 12 december kl. 15 och 16.30. »» Luciagudstjänst med luciatåg av Lux och Aqua. Sara Carlsson, diakon.

Sofia yrkan 13 december kl. 08.15. »» Luciamorgon med PB.

Andra gudstjänster Kristine kyrka 2 december kl. 19. »» Sinnesro. Elever och personal från Södra Vätterbygdens folkhögskola medverkar.

6 januari kl. 19. »» Sinnesro.

Råslätts kyrka 30 december kl. 18.30. »» Lovsångsmässa.

VINTERN 2021

21am3244_kalendarium_27923.indd 27

27

2021-11-10 15:35:33

AKTUELLT I SVENSKA KYRKAN JÖNKÖPING

”

et folk som vandrar i mörkret ser D Jesaja 9 ett stort ljus.

Öppenhet, meningsskapande och möten på olika sätt. Svenska kyrkan bjuder in till barn- och ungdomsaktiviteter, att fi a gudstjänst, samtala kring existentiella frågor, middagsbön och mycket mer.

Sven Olof Ydreborg, Elisabeth Ydreborg, Sara Carlsson,Kerstin Kedvall, Carin Arnoldsson och Lena Andersson.

Ny församlingsgrupp fokuserar på klimatet

På gång i Sofia: Häng med på Kyrkskoj!

»» I Sofiakyrkan på lördagar kl.

10–11 för barn i åldrarna 1–11 år där de får chans att upptäcka den stora katedralen på ett lekfullt sätt. Det utlovas bland annat skattjakt och andra spännande upptåg i kyrkan. Lekhörnan är laddad med pyssel och böcker.

Boka in datumen 26 februari, 26 mars och 21 maj klockan 10–11 i kalendern redan nu.

Kyrkskoj för barn i Sofiakyrkan.

Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON

Afterwork på fredagar!

»» AW drar igång fredagar kl. 17, med

start i februari. Under hösten har vi haft afterwork vid fyra tillfällen med sång, allsång och prästen Torgny Wirén som har intervjuat olika personer under devisen ”Tojje möter…”

Foto: HANNA BLIXT

Söndagstoner

»» Med organist Fredrik

Sjöblom. Några söndagar kl. 15 med start i slutet av januari.

Sinnesrogudstjänst »» Första torsdagen i månaden kl. 19 bjuder vi in till en gudstjänst i stillhet med ljuständning, musik och bön.

28

Ydreborg som är två av initiativtagarna till gruppen och som tycker att det är viktigt att kyrkan engagerar sig i miljö-och klimatfrågorna.

Samlingarna avslutas alltid med middagsbön där klimat- och miljöfokus är centrum.

Välkommen att vara med!

Gruppen träffas i Sofia yrkan varje fredag kl 11.

Sofiakyrkan.

På gång i Kristine:

FLER AKTIVITETER hittar du på svenskakyrkan.se/jonkoping

»Under » våren startade Bön för klimatet, en ny grupp i Jönköpings församling, där deltagarna samlas kring de viktiga klimatfrågorna.

Det är samtalet och engagemanget för skapelsen och vårt klimat som är den gemensamma nämnaren för alla som träffa .

– Det handlar om överlevnad för alla medvandrare på vårt jordklot och att hitta hållbara alternativ, säger Elisabeth och Sven Olof

Kristine kyrka.

Foto: JOSEFINE SETTERSTRÖM

Tack för alla skänkta barnkläder och leksaker »Barnprylhörnan » är Svenska kyrkans barn second hand i Ulfsparregården på Kanalgatan 33 på Öster i Jönköping. Allt som säljs har skänkts – det innebär att alla inkomster går oavkortat till Svenska kyrkans hjälparbete här i Jönköping. Genom barnprylhörnan skänks även kläder till hjälpsökande familjer, till exempel via diakonimottagningen i Sofi kyrkan. Fram till oktober hade Barnprylhörnan inbringat 181 850 kronor.

Foto: G HELLSING/IKON

Barnprylhörnan har öppet torsdagar 11–13 och 14:30–18.

VINTERN 2021

21am3244_aktuellt_27952.indd 4

2021-11-10 15:35:35

10

SKÄL ATT TILLHÖRA

SVENSKA KYRKAN

1

livets viktigaste och svåraste saker för att kunna gå vidare. Svenska kyrkans familjerådgivning hjälper par och enskild med relationsproblem med mera.

4

8

5

9

STÖD VID KRIS/SVÅRIGHETER

STILLHET OCH SINNESRO

I Svenska kyrkan Jönköping finns tio kyr or med rikt gudstjänstliv. Här inbjuds till varierande gudstjänster vid olika tidpunkter. Centrumkyrkorna; Sofia oc Kristine har öppet dagtid för alla som vill hitta en plats för stillhet och sinnesro.

2

EN HJÄLPANDE HAND

Svenska kyrkan ger stöd till funktionsnedsatta, äldre, ensamma, missbrukare och många andra som behöver en hjälpande hand. Till diakonimottagningen i Sofiakyrkan kan du som är i beh v av råd och ekonomiskt stöd vända dig. Församlingen samarbetar med Hela Människan, en nationell hjälporganisation, och vi arrangerar barnprylmarknader för att samla in pengar.

3

VIKTIGA SAMTAL I LIVET

Kyrkans präster och diakoner finns till hands vid personlig kriser. Båda yrkesgrupperna har tystnadsplikt. Oftast är själavård vardagligt och enkelt – samtal om

finns tt stort engagemang i fattiga och krigshärjade länder. Inom Svenska kyrkan Jönköping arbetar många människor frivilligt och engagerat och gör stora insamlingsinsatser.

Kyrkan är en trygg plats för människor när det som inte får hända händer. Detta oavsett om det rör enskilda personer eller en stor grupp människor och oavsett om det händer här hemma eller utomlands. Sjukhuskyrkan har stödjande verksamhet på Länssjukhuset Ryhov.

BARNEN OCH UNGDOMARNA

Svenska kyrkan Jönköping möter barn och unga genom öppen dagverksamhet, tre förskolor, ungdomsgrupper, konfirmation arbete, barn- och ungdomskörer, skol- och universitetskyrkan och Svenska kyrkans unga.

GLÄDJE MED MUSIK

KÄRLEKENS BAND

Vigsel i kyrkan är gratis under förutsättning att en av parterna är medlem.

6

AVSKED VID LIVETS SLUT

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en begravningsavgift.

Den ger rätt till lokal utan religiösa symboler för begravningsceremoni, gravplats, gravsättning, kremering, förvaring av stoftet samt skötsel av begravningsplatsens allmänna ytor. För medlem ingår dessutom rätt till begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning med präst och musiker.

7

KYRKANS ROLL I VÄRLDEN

Genom Act Svenska kyrkan

I församlingen finns flera örer med olika inriktningar för både stora och små. Förutom musiken i gudstjänsterna bjuder vi in till musikgudstjänster och konserter i kyrkorna.

10

KULTUR OCH TRADITION

Som medlem i Svenska kyrkan bidrar du till att traditioner såsom adventsfirande, ju gudstjänster och skolavslutningar hålls levande. Genom Svenska kyrkan i utlandet kan utlandssvenskar träffas och fira venska högtider tillsammans eller bara samtala en stund och läsa svenska tidningar.

Tillsammans bevarar vi landets kulturarv, våra vackra kyrkor och andra byggnader.

Vill du tillhöra Svenska kyrkan?

JA, JAG VILL BLI MEDLEM: NAMN:

Jag är döpt i annan kristen kyrkas ordning.

PERSONNUMMER:

Jag är inte döpt, men vill bli medlem och önskar undervisning om dop.

TELEFON:

Jag är konfimerad i Svenska kyrkan.

UNDERSKRIFT:

Jag är konfirmerad i en annan kristen kyrka.

Ovanstående uppgifter behövs för att kunna registrera ditt medlemskap. När det är klart får du en bekräftelse hemskickad. Dina personuppgifter behandlas enligt Svenska kyrkans bestämmelser, kyrkoordningen samt dataskyddslagen så länge du är medlem hos oss.

FÖLJ OSS!

»» Läs mer

om vad som ­händer i Svenska ­kyrkan Jönköping på svenskakyrkan. se/jonkoping

# Frankeras ej.

Mottagaren betalar portot.

Som medlem är du med och gör allt detta möjligt. Som medlem har du rätt att rösta i kyrkovalet.

Jag är döpt i Svenska kyrkan.

!

SVENSKA KYRKAN JÖNKÖPING

SVARSPOST 20780452 558 00 JÖNKÖPING

VINTERN 2021

21am3244_aktuellt_27952.indd 5

29

2021-11-10 15:35:36

KYRKOGÅRD

Teamwork och återvunnen sten i nya minneslunden Under hösten invigdes den nya minneslunden på Skogskyrkogården. Amos träffade några av kyrkogårdsarbetarna som tillsammans lyckats skapa en unik plats – och som inte har lämnat några detaljer åt slumpen.

Ibrahim och Michael har arbetat med minneslunden tillsammans. Här kan man sitta ner en stund eller tända ett ljus.

»Som » en vacker oas mitt i den lummiga Skogskyrkogården ligger den nya minneslunden. En vilsam plats som är utvald med omsorg och som verkligen är strategiskt placerad. Här strilar solens strålar ner på människor som kommit för att minnas och hedra sina anhöriga. En ljus plats men omgiven av den rofyllda skogen med all sin grönska.

När det för ett år sedan stod klart att den gamla minneslunden snart inte räckte till i kapacitet påbörjades ett arbete för att bygga en ny minneslund – med utrymme för lång tid framöver.

ATT HITTA RÄTT plats

och skapa den rätta känslan för besökaren har stått i fokus.

Arbetet har haft sina utmaningar.

– Det har varit ett svårt arbete men väldigt roligt.

Vi har fått komma på nya idéer, säger Magnus Angrén som är kyrkogårdsförman på Skogskyrkogården.

– Minneslunden kommer alltid att finnas kvar å det är kul att ha fått vara med i arbetet, säger kyrkogårdsarbetaren Michael Svensson. Kollegan Ibrahim Youkhanna kommer från Syrien där han jobbade som bonde. Han tycker att jobbet på kyrkogården passar honom perfekt. Och han är belåten med arbetet de gjort på kyrkogården.

– Jag är jättenöjd! konstaterar han.

30

Foto: MONICA SANDSVIK SVENSSON

En fontän pryder minneslunden och ger ett porlande ljud.

Benny Andersson som är kyrkogårdstekniker menar att personalens kunskap och erfarenhet av Skogskyrkogården har varit nyckeln för att skapa en plats som många vill besöka.

Det har aldrig funnits någon färdig karta som lämnats över med order om att bygga på ett visst sätt. När det var dags att påbörja arbetet

var det en förutsättning att hela personalgruppen som jobbar på kyrkogården skulle vara med och tycka till och komma med nya idéer.

– Då får vi det bästa resultatet och det är det som är det viktiga.

Jag hoppas att många jönköpingsbor ska passa på att besöka den här fina minneslunden, äger Benny.

Marianne Lundvall Helgesson

NYA MINNESLUNDEN »» Fokus i arbetet har varit återbruk Magnus Angrén, förman på Skogskyrkogården.

och återvinning. Bland annat har personalen använt sig av natursten och återvunnet material från till exempel gamla stentrappor och gatstenar från Jönköping city i utformningen.

Belysningen, den snidade parkbänken i

lärkträ och ljushållare och kranshållare är utformade med omsorg för att skapa en fin helhet. »» Välkommen att besök den nya minneslunden! Du hittar den ett stenkast från Skogskapellet, följ skyltningen från parkeringen.

VINTERN 2021

21am3244_ensiding_27926.indd 30

2021-11-10 15:35:18

KORSORD BILD:PIXABAY.COM

VÄGGMÖBEL

KAN TRYTA

VATTEN- HIMMEL FORMAT

ÄLDRE LÄNGDMÅTT

VAKANT

HÅLLER IHOP

FÖRBEHÅLL

OSTÖRDHET

TALA HÖGT OCH ARGT

UNGE HELIGT LÖFTE KONSTGREPP

MATEMATISK TERM

GRATTIS!

TANKEGÅNG DEL AV MUNHÅLA

I BEHÅLL

DJURSORT

GÖRA OM

SLÖFOCK

GER SKÄGGA- INGEN UTDELGAM NING

TIDEVARV

VAG HYLLNINGSDIKT

NUMERÄR

TING

BALETTFÅGEL

Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

GOLVSKYDD

HÖRS PRATA I NATTMÖSSAN

LJUSRÖD

KUFISK INGA VISOR

EN SORTS SÖMN MELLAN TERMINER

JÄMRA SIG

HAR KUNSKAP OM

JÄMNA TILL OREDA FÖRSTA DELEN AV SAGA

SJÄTTE TONEN

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: »» Gertrud Gustafsson, Margareta Larsson, Börje Nieroth, Kristina Blänning och Gunnel Ryberg. »» Rätt korsordssvar i förra numret: Lär du mig skog Tack till alla 113 korsordslösare som skickade in svar!

S KA DRA

GAL 5:9

INNERSTA VÄSEN

RÖR PÅ HANDEN

!

....

SURDEG SPELAR I HÖGSTA DIVISIONEN

JULKRYSSET GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de färgade rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst.

Fem vinnare får varsin tygkasse med Svenska kyrkan Jön­köpings budskap ”Ett gott liv för alla”, illustrerad av Helen Sjöström.

Sänd in lösningen till: Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping ... eller mejla lösningen till: korsord@svenskakyrkanjonkoping.se Vi vill ha ditt svar senast den 10 januari 2022.

Namn:

Adress:

Postadress: VINTERN 2021

21am3244_korsord_27927.indd 31

31

2021-11-10 15:35:52

KRÖNIKA

Drömmen och mysteriet vid julkrubban

D

et var dan före julafton och hela eftermiddagen och kvällen hade man ägnat åt julförberedelserna. Nu stod granen klädd och glittrande i vardagsrummet, julljus och julstjärnor lyste i alla fönster. Från köket doftade det julmat. Under granen fanns julklapparna. Ivar hade själv lagt dit en hel hög. En del var köpta, andra hade han jobbat hela hösten med i slöjden i skolan.

Samtidigt visste Ivar att många av julklapparna under granen faktiskt var till honom. Flera av paketen var stora och tunga och han hade verkligen ingen aning om vad som kunde finnas i Sist av allt gick Ivar bort till julkrubban han själv ställt upp i ett hörn av vardagsrummet. Han tittade på Josef och Maria, på herdarna och de vise männen.

Alla stod vid stallet för att hylla det nyfödda Jesusbarnet. Det var därför vi firade jul, tän te Ivar. Det är därför vi ger varandra julklappar. För att Jesusbarnet föddes.

DEN NATTEN DRÖMDE Ivar att också han var på väg till

Betlehem för att ge Jesusbarnet en gåva. I fickan had han sin plånbok med två ovikta femhundralappar.

Han hade sparat dem men nu skulle Jesusbarnet få dem som gåva.

När han gick där fick han se en kille i hans e en ålder stå i en park och leta pantflas or. Det var kvällen före julafton. Pojken berättade att det mesta av pengarna hemma gick till alkohol och att föräldrarna nog knappt ens visste att det var julafton imorgon. Pojken såg så förfärligt ensam och vilsen ut.

Då tog Ivar fram sin plånbok och räckte honom en av sina femhundralappar.

– Ta den här, sa han. Och försök göra lite jul för er.

Pojken tog pengarna. Ivar såg att någonting av ljus och hopp tändes i hans ögon.

I drömmen gick Ivar vidare. Plötsligt hörde han två män skrika åt varandra. Och han såg hur den ene slog den andre. Ivar tvekade, men så gick han fram till dem.

– Vet ni inte om att det är julafton imorgon, sa han. Då ska man väl inte bråka och slåss ...?

– Jag ska ha pengarna han är skyldig mig, sa mannen som slog.

Då tog Ivar upp sin plånbok och räckte honom

21am3244_kronika_27928.indd 32

”

Foto: GETTY IMAGES

ngeln förde honom till stallet Ä i Betlehem. Där stod herdarna, Maria och Josef... den sista femhundralappen. Ivar såg att mannen tvekade. Men så tog han sedeln och knycklade ihop den i handen. Men han kunde inte slå längre. De båda männen släntrade iväg åt var sitt håll.

IVAR STOPPADE NER sin plånbok. Nu hade han inga

pengar kvar att ge till Jesusbarnet. Men då kom en ängel i drömmen. Ängeln förde honom till stallet i Betlehem. Där stod herdarna, Maria och Josef. Och där låg Jesusbarnet. Men plötsligt upptäckte Ivar någonting mer. Bredvid Jesusbarnet i krubban fanns två femhundralappar. Den ena av dem var hopknycklad.

Ivar kunde inte förstå hur pengarna hade hamnat där.

Då böjde sig ängeln ner mot honom.

– Det du gjorde för pojken som letade tomburkar.

Och det du gjorde för mannen som blev slagen, det gjorde du för Jesusbarnet. Det är därför pengarna du gav bort ligger där.

Torgny ”Tojje” Wirén Skolpräst

2021-11-10 15:35:18