Amos hösten 2021 by Berling Media

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | JÖNKÖPING | HÖSTEN 2021

Det här vill Jönköpings NOMINERINGSGRUPPER

ENERALDIREKTÖRERNA G HÅKAN OCH ANNELI WIRTÉN:

”Att vårda skapelsen är ett viktigt uppdrag för kyrkan”

TEMA

FRIHET

BÖCKER OM BRISTEN PÅ FRIHET

Svordomen – ett tecken på att du är fri

ODR SAMHÄLLSINFORMATION SOMMAREN 2020

21am3232_omslag_27271.indd 1

2021-08-26 13:08:07

LEDARE

Det är de små valen som visar vilka vi är M icael Dahlén som är professor i ekonomi vid Handelshögskolan Stockholm har i sin forskning visat att vi människor är som lyckligast precis innan vi har gjort våra val. Vid den punkt då alla möjligheter ligger framför är vi som allra nöjdast. Detta alldeles oavsett vad valet handlar om. Så snart vi har gjort vårt val, sjunker graden av nöjdhet och lycka. Varför är det så? Jo, säger Dahlén, någonstans där ute skulle det kunna finnas tt bättre alternativ än det jag just har valt ut och den insikten utmanar vår nöjdhet.

”

Kyrkovalet – ett av livets alla val. Foto: MARIA GROTH/ MOSTPHOTOS

MED UPPDRAGET ATT vara människa följer möjligheten att få lämna, för att i stället ta emot det som väntar. Gud har i sin vishet lagt in vägskäl, dolda möjligheter, i varje människas liv. Nya kapitel skrivs kontinuerligt och så ibland får vi möjlighet att vända blad. Säga ja! Också om det innebär att vi säger nej till någonting annat.

ud har i sin vishet lagt in vägG skäl, dolda möjligheter, i varje människas liv.

I kyrkans liv är Maria den stora förebilden på området. Hon sa ja, utan förbehåll, och utan att förhandla om villkoren. Hon sa ja till uppdraget hon fick, fa t hon inte kunde överblicka konsekvenserna. När vi talar om valmöjligheter går tankarna lätt till livets stora val. Men de val som påverkar oss mest är förmodligen de val vi gör löpande och varje dag. Det är i det till synes lilla vi väljer vilka vi är och vilka vi vill vara. Det är här vi kompromissar och köpslår med det som är sant och rätt. Det är här vi kan avstå från att dagtinga med oss själva. What would Jesus do? Den frågan har blivit rikt-

ningsgivande för många människor. Vad hade Jesus gjort i en situation som denna? Svaret blir förmodligen enkelt och kompromisslöst oavsett vad frågan gäller, men det blir ett svar som står i livets tjänst. Ett svar vi kan stå för inför både Gud och människor. TILLVARON ÄR FULL av val och ett av dem är kyrkovalet. Du som är 16 år och äldre har möjlighet att rösta. Jag hoppas att du vill vara med och påverka både nutid och framtid i vår församling!

Ann Aldén Kyrkoherde

HÖSTEN 2021

21am3232_ledare_27273.indd 2

2021-08-26 13:07:51

Foto: SVENSKA KYRKAN JÖNKÖPING

Illustration: CALLE THOOR

INNEHÅLL

HALLÅ DÄR!

Din församling 4 Notiser Jönköpings6 porträttet Generaldirektörerna Håkan och Anneli Wirtén, 25 DeLa – en matbutik för alla Kyrkovalet Det 26 vill nomineringsgrupperna i Jönköping

... Annica Sjöstrand, organist i Jönköpings församling, som under hösten slutar sin tjänst efter 22 år.

”Att vara kyrkomusiker genomsyrar hela ens liv” Hur känns det att sluta på jobbet?

– Det känns bra och spännande men också lite som att förlora sin identitet. Att vara kyrkomusiker är inte bara ett yrke, det genomsyrar hela ens liv mer eller mindre. Vad ska du göra framöver?

Tema frihet 10 Fri att svära

Foto: TOMMY JANSSON

N VA

ENMÄRK

Vad kommer du sakna med jobbet?

– Mycket! Att spela orgel och leda kör i Sofiakyrkans fina h -

Vilken har blivit din favoritpsalm att spela under åren?

– Jag har många favoriter men nu säger jag psalm nummer 490 – ”Guds son en gång i morgonglans”. Var kan man lyssna till dig framöver?

– Eftersom jag bor kvar i Jönköping finns väl ris en att jag dyker upp vid en och annan orgel. Och det kommer också bli konserter med Jönköpings Kammarkör. Innan jag slutar är jag med och spelar under en orgelafton den 26 september och förhoppningsvis blir det en kör- och orkesterkonsert med Sofia m tettkör den 3 oktober.

Marianne Lundvall Helgesson

E T

Övrigt 9 Profilen Patrik Walerholt Hållbarhet Ålgräs 23 31 Korsord

Patrik Walerholt pratar om friheten med att starta eget.

Porträttet 16 Kalle Ewald, sexolog

– Jag kommer att undervisa i orgel och kördirigering i kantorsutbildningen vid Hjo folkhögskola ett par dagar i veckan. Sedan tar jag över ledarskapet för Jönköpings Kammarkör. Förhoppningsvis ska jag hinna spela några orgelkonserter. Resterande tid ska gå till familjen och till att arbeta på och förvalta min föräldragård som jag och min syster kommer att ta över.

mässor. Alla körsångare, konserter, orglarna, goa kollegor och församlingsbor.

REDAKTION Varsågod!

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

»» Här kommer ett nytt nummer av

tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem.

Mejl: kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036–30 35 00, växel Lokalredaktion: Monica Sandsvik Svensson, Marianne Lundvall

Helgesson (vikarie), Pär Sjöstrand, Martin Ahlqvist, Bengt Olsson och Eva Stråth. Erik Lindfelt, extern skribent. Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofi .kalodimos@verbum.se Omslagsfoto: Marianne Lundvall Helgesson Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm Annonser: Display i Umeå AB, 090–71 15 00, info@display-umea.se HÖSTEN 2021

21am3232_innehall_27274.indd 3

2021-08-26 13:08:05

NOTISER

VISSTE DU ATT...

»» ... från den

Rosie Gard

1 september är Sofiakyrkan öppen mellan klockan 07.30 och 19.30. Här möter ett öppet och välkomnande kyrkorum, ett dagligt andaktsliv, möjlighet att boka dop, en kopp kaffe, en plats för barnen och möjlighet att ställa frågor om kristen tro och Svenska kyrkan Jönköping. Varmt välkomna!

FÖLJ OSS!

»» Läs mer om vad som händer i Svenska kyrkan Jönköping på svenskakyrkan. se/jonkoping 4

»Glädjen » var stor när stiftelsen Wettershus Retreatgård kunde hålla årsmöte i Nyttoträdgården vid Gröna ängar på självaste nationaldagen den 6 juni. Glädje över att kunna samlas på ett säkert sätt utomhus och glädje över att det nya köket skulle invigas som en avslutning på årsmötet. Solen sken, blommorna doftade och fåglarna sjöng ikapp denna glädjens dag. Annars har det varit ett tufft år ock å för Wettershus. Under perioder har gården tvingats hålla stängt på grund av pandemin. Trots det tuffa lä et beslutade styrelsen efter moget övervägande att passa på att renovera köket när retreater ändå inte kunde hållas i samma utsträckning som vanligt. Tack vare generösa gåvor från privatpersoner, församlingar, stiftelser och fonder kunde köket genomgå en betydande ansiktslyftning. – Jönköpings församling har genom ett lån med generösa villkor bidragit till att detta blev verklighet. För det vill vi från gårdens sida säga ett stort tack, säger föreståndaren Rosie Gard. Till Wettershus kommer människor för att möta Gud i stillheten. Den vackra naturen hjälper till, liksom exempelvis kapellet och Öppenhetens rum. Men vad skulle Wettershus vara utan den goda maten och den ofta ordlösa gemenskap måltiderna skapar. Ett väl rustat kök är en förutsättning för detta!

Foto: ALBIN HILLERT/IKON

Wettershus Retreatgård rustat efter ett tufft år

Vuxenkörer och aktiviteter för barn »Gospel, » jazz, klassisk eller pop? Ja, du som är sugen på att sjunga ut tillsammans med andra i någon av våra körer i Svenska kyrkan Jönköping har mycket att välja på. I höst drar flera örer inom olika genrer igång sina övningar. Vi anpassar verksamheterna utefter rådande restriktioner från Folkhälsomyndigheten.

I höst drar också körer och aktiviteter för barn och unga i gång. De fle ta öppna förskolor, miniorer, körer med mera startar vecka 36. Vill du vara med?

»» För information och anmälan besök svenskakyrkan.se/jonkoping

Har du förlorat någon? »När » man drabbas av sorg kan det vara ett stöd att få möta andra i en liknande situation. Välkommen att vara med i någon av våra sorgesamtalsgrupper där du tillsammans med andra får dela det du orkar och vill, samtala och fika. arje träff utgår från olika teman, til

exempel dödsögonblicket, begravningen och tiden efter. Gruppen leds av en diakon och en präst. Läs mer ... och anmäl dig på svenskakyrkan.se/ jonkoping/sorgesamtalsgrupp

HÖSTEN 2021

21am3232_korthet_27275.indd 4

2021-08-26 13:07:56

Musik i Sofiakyrkan Lunchmusik med middagsbön Varje onsdag klockan 12.00, från den 15 september–24 november. Orgelafton – musik av Bach, Boulanger och Widor Söndag 26 september klockan 18.00. Vid orgeln: Annica Sjöstrand. Kör- och orkesterkonsert Söndag 3 oktober klockan 18.00. Antonio Vivaldi: Gloria Felix Mendelssohn: Hear my prayer Samt musik av: Jan Sandström m fl. Sofia motettkör, solister och instrumentalister. Dirigent: Annica Sjöstrand. Alla helgons dag Lördag 6 november klockan 18.00. ”Musik till tröst och glädje” Körsångare från Sofiakyrkan, solister och instrumentalister. Adventsmusik Söndag 28 november klockan 18.00. Med körsångare från Sofiakyrkan och instrumentalister.

»» Med reservation för eventuella ändringar med tanke på pandemin.

Martina Möllås och Ola Hedén.

Musik i Kristine kyrka Allting har sin tid Söndagen den 3 oktober klockan 18.00 »» Martina Möllås är sångare, körledare, sångpedagog och låtskrivare som tidigare gett ut albumet Allting har sin tid, ett svenskt popalbum med texter om livet och Gud. Hennes sånger ger hopp trots tvivel och mörka dagar. Tillsammans med pianisten och låtskrivaren Ola Hedén och Kristine kyrkas gospelkör Adoremus framför de sina sånger.

NYFIKEN PÅ KRISTEN TRO? »» Välkommen att vara med i en digital

grupp där du får veta mer om grunderna i kristendomen. En chans att ställa alla frågor du har till en präst, lära dig mer och diskutera ihop med andra. Vi möts digitalt Start: Den 19 september. Ansvarig: Martin Fredh, präst. Anmälan och mer information på webben: svenskakyrkan.se/jonkoping

Vill du bli döpt? Det finns ingen åldersgräns för dop. Varmt välkommen du med! svenskakyrkan.se/jonkoping/dop

Prästen Per Green släpper bok »Flera » präster i Jönköping gillar att skriva böcker. Senast ut i raden är Per Green som tidigare arbetat som bland annat skolpräst. Han har nu publicerat ”Nanoveller 1”. Siffran antyder a t det lär komma fle . Och titeln avslöjar att vi talar om korta små texter (om vitt skilda ting) – alla

Utdrag ur ”Nanoveller 1”.

illustrerade av Green själv. Han kommenterar i baksidestexten: ”Att detta nu blivit till en bok ser författaren som ett stort personligt steg framåt, även om det också kan upplevas som ett stort steg bakåt för mänskligheten.” Läsarna får väl avgöra det där sista… HÖSTEN 2021

21am3232_korthet_27275.indd 5

2021-08-26 13:07:57

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET VILKA? Generaldirektörsparet Håkan och Anneli Wirtén, som har koll på berg, luft och vatten:

Väder och vind är inget litet samtalsämne vid makarna Håkan och Anneli Wirténs fikabord.

Deras jobb är allt mellan himmel och jord

Anneli Wirtén

Text: Erik Lindfelt Foto: Marianne Lundvall Helgesson

»”Så » praktiskt: den ena sköter allt under jord, den andre allt över.” Lustigheten fälldes efter att Håkan Wirtén i vintras utsågs till chef för SMHI. Ett år tidigare hade hans hustru Anneli Wirtén nämligen blivit bas för SGU, Sveriges geologiska undersökningar. Vi sitter i paret Wirténs trädgård vid den ljusblåa Villa Dalsäter med magnifik utsi t över Dunkehallaåns dalgång; vattnet kastar sig ned i fallet. Under fikabord t far den glada hunden Aslak runt – tills den oblitt blir inlåst. Nu är Wirténs inte unika. Det

finns fa tiskt ett annat gift generaldirektörspar i Sverige. Kanske klingar namnet Wirtén extra bekant för en del? Jo, Håkans far heter Rolf. Riksdagsledamot, minister i de borgerliga regeringarna på 70- och 80-talet, landshövding i Östergötland. Rolf är nyss fyllda 90. TILLBAKA TILL MYNDIGHETERNA.

– Våra myndigheter hänger ihop ganska ordentligt på vissa områden, konstaterar Anneli Wirtén. Ett tydligt exempel är vatten. SGU sysslar bland annat med grundvattentillgången i Sverige.

Koll på vattenläget ska också SMHI ha ( just dagen för intervjun – varm och solig juli – går det ut varning för vattenbrist i delar av Sverige). Annars är frågor som handlar om geologisk information, gruvor och mineralförsörjning viktiga uppgifter för myndigheten. En aktuell fråga i Jönköping man är inblandad i är saneringen av den förgiftade, men bebyggda, marken i Mariebo. – Sverige är ett geologiskt rikt bergsland, bland annat EU:s största järnmalmproducent, påpekar Anneli. – Den gröna omställningen kommer kräva mer mineral, inte

HÖSTEN 2021

21am3232_lokalintervju_27276.indd 6

2021-08-26 13:07:53

KORT OM... Anneli Wirtén Ålder: 59 år. Kommer från: Bälinge utanför Luleå. Yrke: Jurist. Karriär: Tidigare länsråd på Länsstyrelsen i Jönköping. Har vikarierat som landshövding i ett par omgångar. Är nu generaldirektör för SGU, med cirka 300 anställda. Fritidsintresse: Är en ”bobyggare” som gillar att renovera och inreda. ”Hem är otroligt viktiga och står för så mycket, trygghet och återhämtning, en samlingspunkt för familjen”.

endast sällsynta jordartsmetaller, utan också vanligare metaller som järn och koppar. – Metaller behövs inte bara till mobiler och tv-skärmar, utan också i vindkraftverk, elbilar och kablar för att transportera el. MEN KONFLIKTERNA FINNS där. Gruvor väcker ofta starka lokala protester. Naturvården går till spillo, landskapet förändras. – Är det rimligt och solidariskt att det bryts långt bort när vi har utvinningsbara tillgångar på hemmaplan, dessutom med hårda krav på både yttre miljö och arbetsmil-

jö? undrar Anneli retoriskt. – Även om vi kan och måste återvinna mer kommer det inte att räcka till, flikar Håkan in I just i det lokala fallet Norra Kärr utanför Gränna avstår dock Anneli Wirtén från att säga något i och med att hon på sitt tidigare jobb på länsstyrelsen var inblandad i frågan. Andra på SGU får sköta det om det blir ett ärende. Vindkraft är ett annat exempel på där olika miljöintressen krockar. – Vi kommer att behöva bygga mycket mer vindkraft både på land och till havs. Det handlar om

Håkan Wirtén Ålder: 59 år. Uppvuxen i: Jönköping. Yrke: Jägmästare. Karriär: Tidigare biträdande generaldirektör på Skogsstyrelsen, därefter generalsekreterare för Världsnaturfonden, WWF. Är nu generaldirektör för SMHI, som har cirka 660 anställa. Fritidsintresse: Friluftsnörd. Inbiten Hallbyit (har spelat fotboll i 37 år) samt Vasaloppsåkare (tio stycken).

solidaritet med övriga världen och kommande generationer. Vi måste dela på resurserna, nu går det åt fel håll, säger Håkan. – Vi kan knappast förvägra fattiga länder samma standard som vi har, lägger Anneli till. SMHI ÄR EN betydligt mer känd myndighet än SGU, kanske landets mest publika. Men väderprognoser är bara en av flera uppgifte . – Vi är nu Sveriges klimat myndighet nummer ett. Det är vi som ansvarar för kontakterna med FN:s klimatpanel IPCC. – Ett nytt uppdrag är att vi ska

» HÖSTEN 2021

21am3232_lokalintervju_27276.indd 7

2021-08-26 13:07:54

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET MER OM...

Villa Dalsäter har magnifik utsikt över Dunkehallaåns dalgång.

paret Wirtén:

»» De har tre

vuxna döttrar.

»» De älskar

musik.Det spelas piano och gitarr bland annat och sjungs i det Wirténska hemmet. Spotifylistan uppdateras hela tiden (”vi försöker hänga med, inte fastna i det vi gillade när vi var 35”). »» De tycker mycket om att resa – gärna med tåg. Har rest jorden runt tillsammans. Ett besök i Amazonas höll dock på att sluta riktigt illa. Anneli fick blindtarmsinflammation och opererades på ett fattigt sjukhus i en liten djungelstad. Håkan fick köpa utrustning, bland annat skalpell, för reskassan på det lokala apoteket.

”

yrkan kan inge hopp när K många mår dåligt.

varna inte bara för extremväder utan också för vilka konsekvenser det kan få. Detta var något som uppenbarligen inte fungerade fullt ut i Tyskland i samband med skyfallen i somras.

TILL SIST: HUR ofta får den nyut-

Håkan Wirtén

BÅDA ÄR UPPVÄXTA i kristen miljö.

Anneli i en norrbottnisk baptistförsamling, Håkan i Missionsförbundet och Immanuelskyrkan i Jönköping. I dag tillhör de båda Svenska kyrkan även om de inte är särskilt aktiva. Alla döttrarna är döpta och konfirmerade och de yllar den breda konfaverksamheten i Jönköpings församling. I kyrkovalet i höst ska de rösta – det har de alltid gjort. Vilken uppgift ser de då för kyrkan när det kommer till hållbarhet, miljö och klimat? – Att understryka vikten av att vårda skapelsen, svarar Håkan Wirtén, och det gäller oavsett man har en gudstro eller inte. Men tror man på Gud blir det

andet under hösten och vintern 2015–2016. – Vi hade inte klarat det utan kyrkornas engagemang.

Familjen Wirténs hund Aslak.

extra viktigt med skapelsen. – Kärleken både till varandra och till skapelsen: Moder jord. – Här borde kyrkan komma ut på banan än mer, tycker Håkan. – Kyrkan kan inge hopp när många mår dåligt, säger Anneli. Paret menar att varje person kan bidra så gott hen kan på den nivå man befinner sig. D t handlar om att verka för ”the greater good”, vilket är en av de starkaste personliga drivkrafterna för dem båda. Under sin tid på länsstyrelsen var Anneli Wirtén nationell samordnare för fly tingmottag-

nämnde SMHI-chefen frågor om väder? Ofta förstås. Han berättar om ett ledningsgruppsmöte i våras efter en ovanligt kall och ruggig majhelg. – Jag skojade om att ”nu får vi förstås skäll igen”. De andra tittade förvånat på mig: ”men varför, våra prognoser stämde ju helt?” Och hur ofta saknar Anneli hemlandskapet i norr? Ofta är även här svaret: – Jag måste upp och ”tanka Norrbotten” regelbundet, – De ljusa sommarnätterna… säger hon och får något saligt i blicken. Och så citerar hon Birger Norman, kristen socialist och författare, uppvuxen i det röda Ådalen:

Det som var mitt bär jag med mig. Till det som är, återvänder jag vart år. För att säga mig, att här kan jag inte vara, men hit måste jag

HÖSTEN 2021

21am3232_lokalintervju_27276.indd 8

2021-08-26 13:07:56

PROFILEN KORT OM...

Patrik Walerholt Ålder: 47. Yrke: Entreprenör, analytiker och affärsutvecklare. Familj: Fantastisk hustru och två underbara tonåringar. Rädslor: Att inte få in uppdrag eller sälja så mycket att han inte kan leverera det som lovats. Förhoppningar: Att utveckla affären med analystjänster till mindre företag.

Tid går inte att spara, menar Patrik Walerholt, entreprenör. Foto: TOMMY JANSSON

PATRIK WALERHOLT Finanshajen hittade friheten i egenföretagandet

»Han » har jobbat i finan branschen i över 20 år och nu tagit klivet in i egenföretagandet. Med sig tar Patrik Walerholt erfarenheter från produktutveckling, analys och försäljning. Drömmen om att starta eget har han haft sedan han var liten. Patrik Walerholt kommer från en släkt där många drivit och driver egna företag, så det kändes inte konstigt för honom att också starta eget. I dag handlar företagandet mycket om den egna friheten. – Friheten att driva eget är fantastisk. Man har full kontroll över sin tid. Bestämmer man sig för att vara ledig så vet man oftast exakt vad det kostar, men man kan också vara det nästan när som helst. Ska jag i väg med familjen en långhelg så kan jag jobba extra måndag till torsdag och sedan sticka på fredag morgon. Han pratar om tid som något som man som anställd måste anpassa sig till på ett annat sätt.

21am323_profilen_27327.indd 9

Med fem veckors semester så vet du att du har fem lediga dagar kvar om du har haft en fyraveckorssemester. Och om du inte kan ta ut dagar, men inte har jobb att göra i mellandagarna, så kommer du ändå vara sittandes där på jobbet, vid datorn. – Man kan inte heller låna fle dagar utan det är så många dagar man har. Många har ett saldo av sparade semesterdagar från tidigare år, för det känns som en trygghet – det är som att man sparat i fonder eller på banken liksom, man har sparat lite tid. PATRIK JÄMFÖR DET med barn-

boken Momo och kampen om tiden, där samhället blir övertygat om att

”

man kan spara tid och sätta in den på banken för att ta ut senare. Man springer bara fortare och fortare för att spara tid. – Men det går inte att spara tid för den försvinner. Den går och kommer aldrig tillbaka. Det är viktigt att vi värderar vår tid, för det är det dyraste vi har. Det är därför man ska ge den man älskar sin tid. MEN PATRIK WALERHOLT pratar ock-

så om att egenföretagare jobbar mycket. Företaget är med även när man gått hem. – Tycker man att det är jättejobbigt så kan man inte starta eget. Företagaren blir företaget och om man inte tycker att det är roligt så ska man inte starta företag.

Sofi Kalodimos

et är viktigt att vi värderar vår tid, för det D är det dyraste vi har. Det är därför man ska ge den man älskar sin tid. HÖSTEN 2021

2021-08-26 11:03:09

FRIHET Svordomen – TEMA

ett gott tecken

Utan tabu, inga svordomar. Men de fula orden står ofta för positiva uttryck och visar på tillhörighet. Vi svär inför dem vi känner oss fria att vara oss själva med. Text: Marika Sivertsson Illustration: Calle Thoor

HÖSTEN 2021

21am323_tema_frihet_27328.indd 10

2021-08-26 11:03:03

SOMMAREN 2020

21am323_tema_frihet_27328.indd 11

2021-08-26 11:03:05

v TEMA FRIHET

”

ill öronen trilla av om du hör fula ord? Då är du lika viktig för svärandets fortlevande som den värsta borstbindare. Och du behövs, konstaterar svordomsforskare. För svordomarna har viktiga funktioner för oss. Hon är tio år, och mitt universums mittpunkt. Blonda lockar inramar blå ögon i ett oskuldsfullt litet ansikte, håret flyter ut ver soffhör t där hon placerat sig. Som en ängel på moln, hinner jag tänka. Sen träffas mina öron v en svårsmält salva: ”For f**cks sake, you b*tch, gimme god damn it!” Den fina lilla truten är glad, de fula orden till tr ts. Min dotter spelar online med sina kompisar och tonen dem emellan är entusiastisk. Mina bannor får henne inte ens att lyfta blicken från Ipaden. ”For fox’s sake”, det handlar om en räv ju. Och hon säger inte alls b*tch utan bisch. Det är mycket snällare och betyder egentligen inget särskilt. Jag står svarslös.

vordomsbruk är ett nästan helt S säkert tecken på att man mår bra med andra. Kristy Beers Fägersten, professor i engelska

Detta barn vet mycket väl vad hon har sagt (och vad hon låtsas att hon inte sagt), och både hon och jag vet att jag är utmanövrerad. Hon svär bara på engelska.

Ja, om det inte är stor katastrof. Då kan jag i mycket sällsynta fall få heta ”j*vla sk*tmorsa”. Det blir i så fall avdrag med en skärmdag den veckan, så har jag bevisat riktigheten i det påståendet.

jälv använder jag knappt ens ett ”Åh gud”, om jag inte råkar tappa syltburken i golvet. Då blir det ”j*vla sk*t” med stark inlevelse. Engelska svordomar är helt utanför registret. Min egen uppfattning om svärande är kanske främst att det är ett tecken på torftigt språk, eller i värsta fall på brist på respekt för den man talar med. Och vad gäller mitt barn vill jag att hon ska uttrycka sig på ett sätt som inte är stigmatiserande. Efter några gamingkvällar med huset fyllt av internetspelande tioåringar fattar jag dock att barnets svärande är helt bortom min förmåga att hantera. Jag behöver perspektiv och bättre ammunition. Svordomsforskaren Kristy Beers Fägersten är professor i engelska vid Södertörns högskola. Hon har anordnat en internationell svordomsforskningskonferens i Stockholm för inte så länge sen ( jag undrar i mitt stilla sinne hur det låter på en sån) så det verkar vara rätt person att kontakta. Jag ringer henne. Hon skrattar hjärtligt åt barnens uppfinningsri edom. Hela den setting som beskrivs ovan bekräftar hennes egen första intuition som svordomsforskare: att svordomar ofta uttrycker något positivt. Att de används för att visa att man mår bra, för att bekräfta att man är en del av en gemenskap. – Svordomsbruk är ett nästan helt säkert tecken på att man mår bra med andra. Att man känner sig lugn och trygg, och att det därför går att säga dessa ord som annars innebär en social risk, berättar hon.

HÖSTEN 2021

21am323_tema_frihet_27328.indd 12

2021-08-26 11:03:06

Svordomar skickar i det sammanhanget ut signaler som säger: ”Hej, jag mår bra med dig”. Det kan förstås gå fel, det är inte alltid pålitligt att använda dem på det sättet. Men Kristy Beers Fägersten har sett bevis på att mycket svärande äger rum mellan människor som mår bra med varann, och på att man mår bra av att kunna få svära.

21am323_tema_frihet_27328.indd 13

Kristy Beers Fägersten

värandet på engelska har kommit in med populärkulturen. För engelskspråkiga personer kan vårt ohämmade bruk av exempelvis ordet ”fuck” förvåna. Det är grovt. Men här i Sverige har vi helt saknat det sammanhang av restriktioner omkring de engelska svordomarna som ofta finns i dera ”hemländer”. – Filmer får exempelvis i USA en särskild klassning efter hur mycket svordomar de innehåller. Och finns för ycket svordomar i reklam, ja, då får den visas bara sent på kvällen. Vi i Sverige har i stället exponerats fritt, och det främmande språket har dessutom inneburit att svordomen inte är ”äkta” för oss – vi vet att det är en svordom men vi känner inte tabuet inom oss. De engelska svordomarna har mer varit lek, medan de svenska har varit allvar. De senare spar vi till förstärkningar av känslor som kan vara svåra att åstadkomma på annat sätt i språket. Ta bara den här standardfrasen i ett gräl: ”Hur i helvete skulle jag veta det?!” Med rätt inlevelse kan den blåsa omkull opponenten. ”Hur skulle jag veta det?!” blir närmast ett uttryck för hjälplöshet i jämförelse.

För engelskspråkiga personer kan vårt ohämmade bruk av exempelvis ordet ”fuck” förvåna.

– När starka och negativa känslor ska ut, som när vi dänger hammaren på tummen, då är det de svenska svordomarna som gäller. Men det börjar ske en förändring, vi tar de engelska svordomarna mer på allvar nu än tidigare, säger Kristy Beers Fägersten.

hennes erfarenhet blir vi försiktigare med engelska svordomar ju naturligare och mindre främmande det engelska språket blir för oss. Svordomarna blir mer ”äkta”, vi känner tabuet. Och vad händer då, om vi står där med två svordomsspråk som båda är rätt grova för våra öron och därmed riskfyllda att använda? Jo, då händer det som händer i soffan med tio åringarna: Orden görs om. Underbart innovativt, tycker Kristy, alltmedan jag börjar känna mig som Karl Bertil Jonssons far på julaftonen. Den lilla borstbindare jag närt i mitt hem kanske rentav förtjänar en hyllning? – Det är så fiffigt t ha två olika svordomsordförråd. Och intressant att vi börjar göra om ord även på engelska, att man kan säga ”bisch” när den ursprungliga svordomen uppfattas som för grov. Vi gör ju sedan urminnes tider likadant på svenska – exempelvis jävlar har blivit jäklar, som är lite mildare och lättare att använda. Själv svär hon inte. Eller det var i alla fall vad hon trodde som relativ nykomling i Sverige, men så fic hon veta att ”Jesus” och ”Gud” faktiskt kan uppfattas som svordomar. De orden använde hon friskt. Det

HÖSTEN 2021

2021-08-26 11:03:07

TEMA FRIHET

finns en kulturell skillnad mellan hennes hemlan USA där de könsordskryddade svordomarna är rikligare, och Sverige. De fle ta av våra svordomar kan härledas till himmel och helvete, enligt Ulla Stroh Wolllin som är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet. – De nordiska språken har varit ovanligt koncentrerade på bara religiösa svordomar. Men könsorden har kommit även i svenskan – går du ut och lyssnar vid en fotbollsplan idag kan du säkert få höra ordet ”fi ta” om någon på planen blir irriterad.

”

lla Stroh-Wollins intresse är historiskt, och hennes forskning visar hur kyrkans ställning ända fram i våra dagar har påverkat hur svenskar svär. Hennes främsta studieobjekt är ett material med 45 dramer från 1700-talet till och med 1900-talet. I dramerna går det att se vad som var möjligt att säga i offentligh ten under olika perioder, och därmed att koppla svärandet till samhällsförändringar.

I dag svärs det rätt omfattande även i kristna familjer, tycker jag mig höra. ”Gud” är det väl få som längre uppfattar som en svordom. Ulla Stroh Wolllin, professor i nordiska språk

Svordomarna som hör himlen till kallar hon de celesta, och de som behandlar helvetet de diaboliska. Exempel på celesta svordomarna är ”himmel”, ”kors” ”min Gud”. – Många av de diaboliska svordomarna är fortfarande aktuella i dag. ”Fan” är en riktigt gammal svordom, fastän den har förändrats. Först från ”fienden”, som var en omskrivning för dj vulen, till fanden, och sedan till ”fan”. Med reformationen bannlystes de celesta svordomarna, vilket höll i sig ända fram till 1700-talet. Molieres Tartuffe från 1664, exempelvis, är i ursprungsversionen sprinklad med ”mon dieu”. I den svenska översättningen blir det vanligtvis ”ack” som ersätter åkallandet av Gud. Under den här tiden var de diabol-

HÖSTEN 2021

21am323_tema_frihet_27328.indd 14

2021-08-26 11:03:08

iska svordomarna mer tillåtna, tvärtom jämfört med idag alltså. Hur kunde det bli så? Ulla Stroh-Wollin uppfattar att det andra budordet – ”Du skall icke missbruka Guds namn” – hölls mycket högt fram till 1700-talet. Det säkerställdes av den kristna folkuppfostran som sa att alla ska kunna sin Fader vår och de tio budorden för att få ta nattvarden. Sedan smög sig upplysningen in i Sverige, den bildade medelklassen fick ya ideal. Sekulariseringen påbörjades, och svärandet förändrade karaktär. Men fortfarande när Ulla Stroh Wollin växte upp i Jönköping var användandet av celesta svordomar bannlyst i vissa hem och sällskap. – Vad som är fult och inte att säga skiljer sig lite beroende på om sammanhanget är kristet eller ej. Men i dag svärs det rätt omfattande även i kristna familjer, tycker jag mig höra. ”Gud” är det väl få som längre uppfattar som en svordom. Hon konstaterar att den starka sekulariseringen de senaste fyrtio åren påverkar svärandet, gud och jävlar har inte längre samma sprängkraft. Det är vanligt att vi reagerar starkt på att barn svär, förstås: – Jag tror egentligen inte att det är orden i sig som vi reagerar på. Barnen håller på att lära sig, och det som stör är att de inte riktigt har lärt sig hur de ska

använda svordomarna för att det ska bli rätt. Det kan låta illa också när vuxna människor som lär sig språket svär på svenska, av samma anledning.

lla Stroh-Wollin själv hade en avspänd attityd till svordomar när hennes barn var små. Ja, så fick hon för tås höra ibland vid hämtning på förskolan att ”Oj, vad många fula ord era barn kan!”. Men som hon ser det är svordomar förstärkningsord, även i barnens kommunikation. Och svärandet behöver inte nödvändigtvis vara tecken på att de är på väg att tillägna sig ett torftigt språk. – Det är ju inte så att andra ord åker ut ur huvudet bara för att en svordom kommer in där. Jag tycker nog att man ska fundera mindre över vilka ord som sägs, och lite mer över hur barnen beter sig mot varandra. Det där sista raspar lite i skinnet. Jag tröstar mig med Kristy Beers Fägerstens ord, även om komplimangen är dubbel: – Svordomar fyller viktiga funktioner för oss. Men det måste finnas en risk med dem, a t vissa människor blir kränkta. Utan tabu, inga svordomar. Då vore de poänglösa. Därför är det helt underbart att såna som du finns!

SVÄRORDENS HISTORIA Tv-serie om engelska svärord: History of swearwords »» Enligt Kristy Beers ”Fuck” kan Fägersten har de engelska användas svordomarna smugit sig in i helt oavdet svenska språket genom sett vilket populärkulturen. Den nya sinnestillNetflix-serien History of stånd swear words illustrerar varsom ska för det har blivit så. uttryckas »» Serien leds av skådespela- – och det ren Nicolas Cage, som till sin används För den vars hjälp har ett stort gäng känofta. öron inte riskeda amerikanska skådespe»» Sedan rar att trilla av. lare. Det första programmet följer prohar ägnats ordet ”fuck”, ett gram som vardera handlar av skådespelarens viktigasom ”shit”, ”bitch”, ”dick”… ja, te verktyg, enligt dem själva. ni förstår upplägget.

Artikel om svenska svärord: Från Vaserra till Herregud »» En av de artiklar som Ulla Stroh-Wollin skrivit baserar sig på de 45 dramerna. Här finns fina gamla ord att plocka upp. »» Under medeltiden var svordomar som anspelar på korsfästelsen vanliga. De inleddes med ”vaserra”, en sammandragning av ”vars herra” som betyder ”vår herres” på fornsvenska. En svordom kunde lyda ”vår herres fem sår”, eller ”vår herres lungor”. Inget vi hör i dag, precis.

»» Fast ”död och pina” skulle

VISSTE DU ATT...

»» ... svordomar

lindrar smärta? Enligt en amerikansk studie från 2009 är svordomar effektiva som smärtlindring. Studenter fick i ett experiment svära medan de höll armen i iskallt vatten, vilket är ett vanligt sätt att mäta smärta. De svärande studenterna höll ut i 40 sekunder längre än kontrollgruppen där studenterna bara fick upprepa ett neutralt ord. De svärande studenterna rapporterade också en svagare smärtupplevelse än kontrollgruppen.

mycket väl kunna komma från ”whors herres harda dödh och pina”. »» Ulla Stroh-Wollin påpekar också att svordomen ”katten” troligen kommer av ”vasfamikatten”, som är en förvanskning av frasen ”vars herra fem under”. Så rester finns, men inte i vaserra- formen. »» Andra numera utdöda uttryck är ”pocker” och ”raggen” som båda är omskrivningar av djävulen. HÖSTEN 2021

21am323_tema_frihet_27328.indd 15

2021-08-26 11:03:09

PORTRÄTTET

Kalle Norwald, tv-sexolog:

Intellektet begränsar friheten i våra relationer I en prestationsinriktad tid där intellekt och tankar styr över känslorna blir våra förväntningar på relationer orealistiska. För att återerövra vår öppenhet och frihet behöver vi leva mer här och nu, anser sexologen Kalle Norwald. Text: Mats Karlsson Foto: Marcus Gustafsson

”

»– Det » är ett systemfel: Vi tänker oss kärleken i stället för att känna den. Vi lever här borta, säger Kalle Norwald och sträcker ut armen. – Det är inte konstigt, för vi intellektualiserar allt. Vi är bra på att hitta struktur och logik, men blir det bara det så försvinner känslan. Vi behöver lära om oss, genom att utsätta oss själva för nuet.

i är marinerade i normativa V system som påverkar oss vare sig vi vill eller inte.

Dejtingsajternas algoritmer leder sällan till kärlek för att den inte kan fångas upp av dem, framhåller han. Vi kan omöjligen tänka känslan på förhand, den måste upptäckas och upplevas. Ändå bygger vi gärna egna algoritmer, gör listor

på egenskaper som en tänkt partner ska uppfylla. Vi vill träffa en person som fix och färdig kan kilas in vårt hektiska schema och livet fortsätta som om inget hänt. Vi vill ha vårt livs struktur intakt. Vi vill ha extra allt – och gärna facit på förhand. MEN DET ÄR en ekvation som inte går ihop. Gång på gång söker vi oss omedvetet till liknande partners i hopp om att de ska uppfylla en idealbild som sällan har verklig motsvarighet. – Vi är marinerade i normativa system som påverkar oss vare sig vi vill eller inte. Det kommer vi aldrig ifrån. Vi får med oss det redan från barnlitteratur och Disneyfilme , att det finns en enda rä ta, säger Kalle Norwald. – Sanningen är jätteoromantisk: det finns mång rätta. Möjligheterna att välja våra partners fritt är i dag större än någonsin. Vi kan välja en av vårt eget kön,

HÖSTEN 2021

21am323_portrettet_27329.indd 16

2021-08-26 11:03:18

”Sanningen om kärleken är jätteoromanstisk: det finns flera rätta”, säger Kalle Norwal, som tycker att vi behöver lära om.

HÖSTEN 2021

21am323_portrettet_27329.indd 17

2021-08-26 11:03:19

PORTRÄTTET »

vi kan välja någon från en annan kultur eller att leva ensam. Vi kan till och med välja att leva med flera öppna eller polyamorösa relationer. Det är raka motsatsen till hur det var för 100 år sedan: Du gifte dig med någon i socknen eller grannsocknen, av praktiska skäl: att trygga ekonomisk säkerhet, få ett hushåll att fungera eller för att föräldrarna valde. Att välja av ett stort utbud och gifta sig av kärlek är ganska modernt. Realityserien i tv, Gift vid första ögonkastet, kan tyckas vara en snabbspolning tillbaka till gamla tider. Deltagarna har avstått från sin frihet, och låter sig paras ihop med någon som programmets redaktion och en expertpanel väljer. De träffas för t vid vigseln och får sedan försöka att jämka ihop sig och få relationen att fungera. Kalle Norwald var med som socionom, terapeut och sexolog. – Deltagarna hade nått vägs ände med dejtingsajter och andra sätt. De ville prova att lägga initiativet i någon annans händer. De får fler ö on på sig och vi kan peta lite på dem så att insikterna kommer tidigare om vad som krävs för att klara relationen. Men syftet är inte att de till varje pris ska säga ja, det vore oetiskt, säger han. En viktig poäng är att kärlek kräver både tid och arbete. Ingen relation är färdig från start. – Krasst: Tid är allt vi har. Hur mycket som helst,

”

trategierna från S arbetsmarknaden är inte effektiva i det känslomässiga.

det handlar bara om hur vi väljer att använda den. I dag prioriterar många arbete och prestationer. Men man kanske inte bör jobba 60 timmar i veckan om en relation ska fungera. Prestation plus stress är garanterat lustdödande, försäkrar han. KALLE NORWALD HADE tidigt klart för sig att han på ett eller annat sätt ville jobba med relationer och sexualitet. Han singlade slant mellan socialarbetare och sjuksköterska. Och så blev han socionom. Ganska snart insåg han att han behövde bygga på med mer kunskaper och började studera sexologi vid universitetet i Malmö. Där fick han vrida och vänd på mångfacetterade frågor om sexuella beteenden, strukturer och samhälle. Det väckte i sin tur hans intresse för att utbilda sig i psykoterapi. – Jag och min partner har varit ihop i 15 år, och majoriteten av dem har jag pluggat. Om ett år är jag legitimerad psykoterapeut. Sedan vill jag gå en handledarutbildning för att hjälpa andra terapeuter. Men jag har lovat min partner att ta en paus, och det är okej. Jag är inte så gammal och har tid på mig, skrattar Kalle Norwald. Inte oväntat nämner han nyfi enhet som sin främsta drivkraft, viljan att förstå. Men det innebär också 18

Prestation och stress är lustdödarna nummer ett, enligt Kalle Norwald.

KORT OM...

Kalle Norwald Ålder: 35 år. Gör: Socionom, sexolog och psykoterapeut. Bor: I Stockholm söderort. Familj: Make och en son på 8 år. Känd från: Realityserien Gift vid första ögonkastet.

att han behöver lägga band på sig för att inte riskera att bli utbränd. Även om Kalle Norwald är en lugn och sansad person kokar engagemanget inuti. Stundtals gnistrar det till i blicken eller så kommer orden ut i högre fart. Någon stora gesternas man är han inte, men om han någon gång ”lackar ur” är det framför allt på orättvisor. Det är därför han valt det yrke han har. – Jag kan bli asförbannad! Det är lätt att bli arg på samhällsstrukturer, men var ska man lägga ilskan? Där får min partner ta emot en del ibland… Även om vi är fria att välja vem vi vill och att skilja oss finns fortfarande önsstereotypa normer, som Kalle Norwald kallar ”penisprivilegiet”. Vi är friare på papperet än i verkliga livet, menar han. – Vi behöver fortsätta driva på, för förändringarna går inte fort. Det är processer som involverar individer, grupper, hela samhället – det tar tid! Men det är ingen ursäkt för att godta diskriminering på grund av kön, sexuell läggning eller annat. Kalle Norwald vill göra orättvisor och privilegier synliga. System och normer baseras på vita medelålders män, som aldrig behövt se sitt privilegium. De har inte behövt leva under hot om våld i sitt eget hem. De har inte insett att deras privilegier minskat partnerns frihet. Att förstå det är första steget mot verklig jämställdhet. – Många anser att de är jämställda i sina relationer: ”Jag plockar ur diskmaskinen, jag tar ut 50 procent av föräldraledigheten.” Men om män vill bidra till att förändra det i grunden måste de börja ge bort privilegier. Varför har män högre lön fast de studerat kortare tid? Penisfördelen. ATT DET INTE finns en enda rä

t väg till kärleken kan krångla till livet. Med det stora utbudet på dejtingmarknaden, algoritmernas makt, en stressad tid och ifrågasättande av normer är det inte förvånande om många känner sig vilsna. De söker sig till Kalle Norwald. – Men många som kommer till mig är högpreste-

HÖSTEN 2021

21am323_portrettet_27329.indd 18

2021-08-26 11:03:20

Tatueringarna började dyka upp på Kalle Norwald som 24-åring.

VISSTE DU ATT...

»» ... Kalle Norwald alltid har tyckt om tatueringar? ”Jag gjorde min första som 24-åring. Tatueringar för mig är en frihet att uttrycka mig, via ett Pippi Långstrumphår till ett blomsterarrangemang. Att själv få välja vad som tatueras in i sin hud för resten av livet, det är något fint över det. Visst, jag kanske inte skulle ha gjort en av dem jag har i dag, men valet jag gjorde då äger jag i dag. Valet speglar den jag var då och jag har mycket att tacka den personen för och med det även val av tatuering.”

rande och jätteduktiga på sitt jobb. De är bra på att sälja produkter, tjänster och sig själva, de är vinnare på den fria bostadsmarknaden. Men kärleken funkar inte. Strategierna från arbetsmarknaden är inte effe tiva i det känslomässiga. De vilsna och de målinriktade är kanske två sidor av samma mynt, att de hanterar den stora mångfaldens möjligheter på olika sätt, resonerar Kalle Norwald. Motpolen till de målinriktade är människor med lågt självförtroende som nöjer sig med det lilla, och definierar sig själv helt och håll t utifrån den andra. Det är också destruktivt. De högpresterande är kanske också vilsna, fast på ett annat sätt, i och med att de använder strategier som inte fungerar för det mål de söker. Men det finn ändå hopp, tack vare att det nu finns fler mallar f relationer, inte bara en enda och underförstådd. – Lyckligtvis får vi vara komplexa varelser, som inte är A eller B, utan P, Q eller T i olika kontexter. MÖJLIGHETEN ATT LEVA i öppna förhållanden eller polyamorösa relationer kan tyckas vara den yttersta friheten. Men det är oklart om öppna relationer har ökat, eller minskat, över tid. Forskningen har inget svar, eftersom det inte ses som intressant att forska på. Öppna relationer har alltid funnits på ett eller annat sätt, enligt Kalle Norwald. Däremot finns d t lite forskning på polyamorösa relationer. Den visar att maximal frihet inte heller är det bästa. Där finns amma konfli ter som i monogama relationer, som svartsjuka. Dock är det betydligt mer svartsjuka i tvåsamma relationer. – Många som lever i normbrytande relationer är duktiga på att kommunicera, det krävs att man pratar mycket. Det är samma med hbtq+-personer, som inte har konventionella normer att luta sig emot. Man ”tvingas” in i kommunikation, säger Kalle Norwald. Hur man kommunicerar är en faktor som blivit viktigare för alla, i ett hårdnande klimat. Tonläget i politik och medier påverkar även hur vi pratar i våra relationer. Studier visar att särskilt unga påverkas av hur medierna diskuterar sexualitet. – Att skamma och skuldbelägga är inte bra för deras utveckling. De bli matade med sexuella praktiker som hämmar samtalsklimatet, när det som de behöver är trygga vuxna att prata med. Det gäller att hitta balansen. Vi ska inte bara prata om det mörka och riskfyllda, men inte heller enbart om det lustfyllda, det blir för endimensionellt. FRIHET ÄR INTE alltid enkelt. Privat har Kalle Norwald

ett behov av kontroll, att saker och ting följer plan. Det blir ibland jobbigt för både honom själv och omgivningen, medger han. Att jobba som terapeut är inget vaccin mot det. Även för honom är tiden värdefull och kalendern späckad med jobb och studier. Några problem med att fylla fritiden har han inte, särskilt inte sedan familjen köpt ett torp i Sörmland. – Men det viktigaste är att försöka vara med mitt barn så mycket jag kan, han är bara åtta år. HÖSTEN 2021

21am323_portrettet_27329.indd 19

2021-08-26 11:03:21

LIVSBERÄTTELSEN VEM? Stig Grundström, 93, som blev trollerikonstnären Amos mot alla odds:

Och så blev det, pang bom! Med fascinationen för trollerikonster skapade sig Stig Grundström en värld bortom sin mörka barndom. Vardagen som fosterbarn i Skåne präglades av våld, övergrepp och hunger. När han äntligen gjort sig fri och tillvaron ljusnade blev han känd trollerikonstnär som turnerade i många länder. Text: Sven Rosell Foto: Stefan Lindblom

Stig Grundström som trollkarlen Amos någon gång på 1950-talet. Foto: PRIVAT

»Stig » Grundström, 93, vinkar glatt när vi anländer till hans villa i Skummeslövsstrand i södra Halland. Han har just återvänt från sin dagliga strandpromenad. Havet syns ett stenkast bort och den här dagen glittrar vattnet i solskenet. Stig visar oss in på den ombonade altanen där kaffe oc kaka väntar. Vi träffar Stig fö att tala om hans kringflackande li som trollkarl och om hans dystra uppväxt som fosterbarn. När musiken från orkestern tillkännagav att det var dags för Stig Grundström i frack, chapeau-claque och blanka skor att inta scenen anade ingen vilka plågor den elegante trollkarlen genomlevt som fosterbarn.

Barndomens fasor är något han berättat om först på senare år. – Nu har vi fått kaffe och här ha jag gjort allt i ordning, säger Stig och nickar mot en stor bunt med tidningsklipp, foton och programhäften på bordet. Han gjorde sig känd som trollkarlen Amos. Det var Stigs pappa som kom på artistnamnet efter en släkting. – Vi hade en släkting, en professor, i Norge och han hette Amos. ”Du ska ta det artistnamnet”, sa far. Namnet var kort och bra. Och så blev det, pang bom. FAMILJEN MED MAMMA, pappa och två barn bodde i Landskrona. Stigs mamma drabbades av psykisk sjukdom och hamnade på sjukhus. Stig var då 7 år och hans syster ett år äldre. De sociala myndigheterna bestämde att barnen skulle placeras på barnhem, eftersom pappan inte ansågs kunna ta hand om barnen på egen hand. Något senare

separerades syskonen. Systern adopterades av en välbärgad familj i Landskrona, medan Stig hamnade hos en fosterfamilj strax utanför Helsingborg. Där råkade han illa ut. – När min far kom på besök till fosterhemmet frågade han om jag trivdes och om jag tyckte att det var roligt där. Då berättade jag att mannen ville att jag skulle ligga i hans säng och så pillade han mig mellan benen. Stigs pappa tog omedelbart sonen från fosterfamiljen och han placerades i stället hos en familj i skogsbygderna i norra Skåne. Pappa betalade 125 kronor i månaden till fosterfamiljen. Stig hade fyra kilometer till skolan där han började i fjärde klas . När han kommit hem väntade arbetet i fosterfamiljens jordbruk. Maten bestod av potatis och någon fläskbit. Stig var hungrig för jä nan. Arbetet pågick tills det blivit mörkt. Belysningen bestod av en karbidlampa eftersom det inte

HÖSTEN 2021

21am323_demokrati_27356.indd 20

2021-08-26 11:03:03

fanns någon elektricitet i huset. Slitna träskorna med fastspikade gummislangar fungerade som stövlar. Stig mockade stallet, bar hem vatten från brunnen och blandade till grisarnas mat. Han sov i en klädskrubb på en säck halm. Nätterna var kalla. Bada fic han bara göra någon gång om året. En socialassistent besökte fosterhemmet en gång om året. Hon kom i augusti. – Då visste jag vad som gällde. Jag skulle plocka kantareller, den enda lyxmaten då. Jag hade kantarellställen i skogen. Hennes uppgift var att ta reda på hur jag mådde, men hon pratade inte med mig. Inte någonting. Hon sket i mig bara hon fick sina kantarelle . Stig berättar med intensiva gester, rör med tesked i koppen och dricker en klunk av kaff t. I SKOLAN VAR Stig kompis med ett annat fosterbarn som hade det betydligt bättre. Hemma hos

21am323_demokrati_27356.indd 21

Stig kikar ut genom fönstret hemma i Skummeslövsstrand i södra Halland.

”

honom upptäckte han hemligheterna bakom olika trolleritricks i Allers Veckotidning, ett trick i varje nummer. Där fanns skisser som avslöjade hur tricken gick till. En lördagkväll tog sig de två kompisarna till en dansbana där en trollkarl skulle uppträda. Hastigt och lustigt blev Stig erbjuden att tjäna två kronor genom att hjälpa trollkarlen. Den spänning som upplevelsen gav kom att betyda mycket för Stig senare i livet. Trots slit i jordbruket och avsaknaden av läslampa klarade sig Stig bra i skolan. Men han mobbades. Vid ett tillfälle slog Stig en av de värsta mobbarna som sprang hem och berättade för sin pappa vad som hänt. När pappan kom till fosterhemmet på kvällen mockade

Stig i stallet medan fosterpappan utfodrade hästen. Fosterpappan tog då en rem med ett järnbeslag i ena änden. – När jag ska gå ut ur stallet och vänder ryggen till slår han mig. Här kan du känna att jag har ett hack, säger Stig, böjer sig framåt, för håret åt sidan och visar mig det nästan 80 år gamla ärret. DET HÖRDE TILL vardagen att få örfilar och tryk, men slaget med remmen blev droppen. Stig hade fått nog. Han hade bott där i fem år och hunnit bli 16 år. Ett par dagar senare skrev han till de sociala myndigheterna i Helsingborg. ”Om jag inte får komma härifrån så rymmer jag”, skrev han. Det gav resultat. En kort tid

ennes uppgift var att ta reda på hur jag H mådde, men hon pratade inte med mig. Inte någonting. HÖSTEN 2021

2021-08-26 11:03:04

LIVSBERÄTTELSEN Stig och C lary Grundström reste land och rike runt med sin trolleriföreställning. Foto: HELSINBORGS-BILD

pengar till en egen cykel. Bonden köpte en häst åt Stig när han sade att det skulle vara roligt att rida. Det var som ett himmelrike och han stannade tills han blev 18 år. Stig fly tade till Landskrona och började köpa egna trolleriprylar. Allt fler föreningar anlitad honom som trollkonstnär till evenemang av olika slag. Det första uppdraget i ett större format var i De okändas revy på Cirkus i Göteborg. Han vann uttagningen i konkurrens med flera andra so ville vara med som trollkarlar. DET STORA KLIVET i karriären kom

”

lary och jag jobbade i Schweiz, Paris, C Tyskland, Finland, Italien och på Mallorca.

ärefter kom en annan socialassisd tent när familjen åt middag. Mannen och kvinnan åt gädda medan fosterbarnen fick nöja sig me braxen som mest bestod av ben. Socialassistenten häpnade när hon såg hur Stig såg ut i sina slitna och smutsiga kläder. Strumporna var vända så att hålen på hälarna satt framåt. – ”Stackars barn”, sa hon. ”Vad äter ni”, frågade hon. ”Braxen, det kan man väl inte äta! Och ni äter gädda. Är det maten ni ger barnen? Det är slut nu, det räcker med det jag ser här. Stig, du ska inte vara här längre.” SOCIALASSISTENTEN FRÅGADE

om Stig varit på bio, hos tandläkaren eller roat sig någon gång. Svaret blev nej på alla frågorna. Hon beslutade på stående fot att familjen aldrig mer skulle få fosterbarn. Ett par dagar senare kom en tågbiljett till Helsingborg från de sociala myndigheterna med posten. – Det kändes som en befrielse

när jag kom till Helsingborg, säger Stig med ett stort leende. På stationen väntade socialassistenten. Hon tog Stig med till herrekiperingar för att köpa nya uppsättningar kläder och skor. På badhuset blev han tvättad och slängde de gamla kläderna. Därefter blev han körd till en ny fosterfamilj som hade ett lantbruk norr om Helsingborg. Där väntade pannkakor med vispgrädde och jordgubbssylt, eget rum med bäddad säng. Nu fick han b talt för att hjälpa till med korna vilket gav

”Det kändes som en befrielse när jag kom till Helsingborg”, säger Stig Grundström. Han var 16 år och kunde äntligen börja skaffa egna trolleriprylar.

när han medverkade i ett populärt underhållningsprogram på dansk tv. Då deltog även Stigs fru Clary som assistent. Stig och Clary gjorde tio inslag för lika många fredagskvällar. Resultatet blev att almanackan fylldes med bokningar. – Clary och jag jobbade i Schweiz, Paris, Tyskland, Finland, Italien och på Mallorca. Med oss i bilen hade vi duvor och två hundar, en dvärgspets och Sveriges minsta pudel Dinky Toys. Hon kunde sjunga Oh sole mio sittande på min hatt, berättar Stig och börjar nynna på sången. I närmare 20 år turnerade Stig och Clary. Paret blev kända för sina förbluffande tricks oc illusionsnummer. Det så kallade cigarrett-tricket blev ett av parets mest populära. Samtidigt som Stig slänger en tänd cigarett i en vinkylare kommer det fram en annan rykande cigarett i handen. Favoritnumret, enligt Stigs uppfattning, var när han stoppade ner Clary i en säck i en låda, virade rep runt om och själv ställde sig på locket. Efter ett trollslag hade de bytt plats, Stig hade hamnat i lådan med rykande cigarett i mungipan med Clary stående ovanpå lådan. Skiftet tog sex sekunder. Publiken jublade och applåderade. Stig tar fram ett par kortlekar och visar några trick. Omgivningen försvinner och allt fokus ligger på korten och hans händer. Efter att ha lyssnat på Stigs historia förstår man att magin har hjälpt honom att hålla den svåra barndomen på avstånd.

HÖSTEN 2021

21am323_demokrati_27356.indd 22

2021-08-26 11:03:05

HÅLLBARHET

ÅLGRÄS

Ålgräs dämpar vågornas kraft och binder sand. Foto: REGION SKÅNE

Växten som kan r ädda kusten från erosion

På cirka två meter djupt vatten, efter den skånska kustlinjen, pågår odlingar. Det är Region Skåne som i projektet Life Coast Adapt planterar ålgräs på havets botten, för att undvika erosion.

»Kusterosion » är en naturlig process där vattnet pressar bort sand och grus från en kuststräcka och därmed förändrar kustlandskapet – kusten blir mindre och kustlinjen och vattnet kryper närmare och närmare bebyggelsen. – Vi kan egentligen inte motverka kusterosionen för man kan inte stoppa naturen. Kusterosion kommer alltid att finna . Men de effe ter som sker av kusterosionen behöver vi mildra i det här projektet, säger Camilla Greiff som är projektledare i Life Coast Adapt Skåne. Hon berättar hur de metoder de använder sig av i projektet är ”mjuka” i stället för ”hårda” – de använder naturens egen kraft i stället för att bygga betongblock eller pirer för att försöka dämpa vågorna. Och där kommer vi in på ålgräs. NÄR MAN PLANTERAR ålgräs i havet så dämpas vågornas kraft när de kommer in mot land, och när vågorna sedan vänder ut mot havet igen så tar de inte med sig lika mycket sand. Ålgräset binder sanden. – Det här är ett testpräglat projekt, så hur det kommer gå exakt vet vi inte. Förra året gjordes testplanteringar på olika platser i Skåne och efter det har man dragit slutsatsen att den storskaliga planteringen skulle göras i Båstad och Laholmsbukten, säger Camilla. Huruvida planteringen fungerar eller ej har mycket att göra

med strömmar och hur vågor och vindar rör sig. – Trots att Båstad bedöms vara en bra plats för ålgräsplanteringar så är det fortfarande ett testprojekt. Det ska bli intressant att se vad som händer efter stormarna i höst till exempel. Hur ser det då ut nästa år? OCH ATT STORMARNA har blivit

fler och ku terosionen har ökat har att göra med klimatförändringarna. Eftersom erosionen går fortare än den har gjort innan så måste man försöka jobba emot de skadliga effe terna. FN:s klimatpanel menar att tempot ökar på grund av havshöjningarna och i just Skåne är effe terna värre än i övriga delar av landet. Det beror på att Skåne ligger lågt och att det

Kusterosion kommer alltid att finnas, men genom att plantera ålgräs på havets botten kan man hindra erosionens effekter. Foto: REGION SKÅNE

finns å pass mycket kust runt landskapet. Projektet Life Coast Adapt är EU-finansierat och be tår av ett antal delåtgärder där ålgräs är en av åtgärderna. Alla actions handlar om att mildra de negativa effe terna av erosion – men de handlar också om att bevara den biologiska mångfalden och främja ekosystemen. Man vill främja naturen och använda naturens kraft för att mildra de extrema effe ter erosionen har på både landskapet och på ekonomin. De socioekonomiska effe terna av kusterosionen är stora – människors levebröd påverkas och rekreationsmöjligheter påverkas. I projektet ingår därför att göra en socioekonomisk beräkning utifrån olika scenarier.

Sofi Kalodimos HÖSTEN 2021

21am323_hallbarhet_27334.indd 23

2021-08-26 11:03:16

BOKTIPSET

BÖCKER OM FRIHET ELLER BRISTEN PÅ DEN

Att sitta fast, inte komma någon vart kan bero på olika orsaker. En sjuk syster, en längtan efter någon annan eller något annat. Ett behov av bekräftelse eller av att bli lämnad ifred. Känslan av frihet tar sig uttryck på olika sätt. Text: Sofie alodimos

Patient Sofia Dahlén Albert Bonniers förlag

»En » syster är frihetsberövad på psyket, för att inte dö. Den andra är frihetsberövad som den anhöriga, med en konstant rädsla av att förlora den syster hon älskar. I Patient följer vi den friska systern, som också hon känner sig sjuk. Sjuk av oro och den sköra tillvaron med den ständigt närvarande, lurande döden. Den lyriska boken Patient lyfter hur tillvaron kan bli ologisk och oberäknelig. Hur problemen inte alltid kan lösas.

Hit, men inte längre Maria Maunsbach Brombergs

»Margit » är 31 år och har bestämt sig för att vara otrogen. Hon tar tåget från Malmö till Stockholm, där hon ska möta Karl. Mötet blir inte som hon har tänkt sig och istället för den efterlängtade lusten och friheten går hon in i något olustigt. Hon gör slut med sin pojkvän, tar sig ur tryggheten, genom tinderdejter och på jakt efter något nytt, något odefinierbart Hit, men inte längre är en bok om drift, sökande och behovet av att finna sig själ .

Allt vi inte sa Sara Osman Albert Bonniers förlag

»Sofia » jobbar för ycket, Amanda festar för mycket och Carolines vilja att vara perfekt med ett perfekt liv är alldeles för mycket. Dessa tre, väldigt olika kvinnor är knutna till varandra och de hatar och älskar varandra. Alla försöker de bli fria från det förflutna – Sofia från invandrarstämpeln, Amanda från sorgen efter en död bror och Caroline från att inte räcka till, inte vara rätt. På midsommarafton kulminerar allt – allt skiter sig. Allt vi inte sa är Sara Osmans debutroman.

VISSTE DU ATT…

»» ... Djurens gård, även utgiven som Djurfarmen, handlar om Stalins korrupta ledarskap och utvecklingen i Sovjetunionen. I boken är grisen Napoleon gårdens Stalin. Napoleon blir en diktatorisk ledare som sprider falsk propaganda och successivt ändrar principerna till sin egen fördel.

Samlade verk Lydia Sandgren Albert Bonniers förlag

»Handlingen » i Lydia Sandbergs debutroman, med den ologiska titeln Samlade verk, för oss genom Göteborg från 80-talet och framåt och vi får följa med förläggaren Martin Berg i hans liv och hans relationer till flickvännen Cecilia och ompisen Gustav. Genom kärlek, föräldraskap, otrohet, misslyckanden, förlust och sökandet efter frihet och en mor behandlar boken ämnena kärlek, vänskap, litteratur och konst. Denna nästan 700 sidor tjocka bok är en komplex livsberättelse där man som läsare verkligen lär känna karaktärerna.

Djurens gård George Orwell Bokförlaget Atlantis

En Berkshiregris får representera Stalin. Foto: JOANNE AT FUTURESPACE/ GETTY IMAGES

»Genom » att driva ut människorna från Herrgården tar djuren tillbaka kontrollen över gården. Men nya hierarkier skapas och det som från början såg ut att ge frihet, mer mat och mindre arbete visar sig sedan ge motsatsen. Grisen Napoleon blir djurens diktator och sakta verkar han förvandlas till en människa. Djurens gård är en satirisk berättelse som speglar George Orwells besvikelse över kommunismen.

HÖSTEN 2021

21am323_boktipset_27331.indd 24

2021-08-26 11:03:12

SOCIAL VERKSAMHET

Här går social hållbarhet och miljötänk hand i hand

samfund »» ... är huvud-

man för Hela Människan, varav Svenska kyrkan är ett. Man finns på ett 60-tal platser i landet och hette tidigare Ria Center. »» Hela Männi skan i Jönköping driver en bred verksamhet. Totalt är 16 anställda och ett 80-tal återkommande volontärer.

»Hela » Människans sociala verksamhet i Jönköping har påverkats mycket av pandemin. Smittskyddsreglerna har gjort att hälften av natthärbärgets sängar inte kunnat utnyttjas. Det har blivit matutdelning vid dörren istället för inne i det stora huset vid Tändsticksområdet. Dessutom har man hjälpt till med att få folk vaccinerade. – Förhoppningen är öppna upp september till fullo, både den öppna verksamheten och vårt boende, säger Gunnar Dahlqvist, verksamhetschef för Hela Människan. Verksamheten är i stort behov av frivilliga. Under pandemin har många inte kunnat vara med. Nu söker man nytt folk: – Det fattas många, vi behöver mellan 15–20 nya volontärer för att kunna bemanna vårt nattboende, berättar Gunnar.

Gunnar Dahlqvist

DELA-BUTIKEN PÅ ÖSTERÄNGEN är

en annan verksamhet som bedrivs av Hela människan. När Amos kommer på besök så banar sig en kvinna ut från butiken med fulllastad kundvagn. Det är frukt och grönt, mjölk och läsk. Fryst bröd och olika torrvaror. Ett 20-tal personer ser på och väntar på sin tur att komma in. Pandemin begränsar antalet personer i den lilla butiken; kölappar är införda. – Vi möter mängder med nya ansikten, folk som förlorat sina inkomster, säger Gunnar Dahlqvist. Alla är välkomna att handla i DeLa-butiken. Men för att få köpa till halverat pris krävs ett medlemskort som omprövas varje

Foto: ANNA HÅLLAMS

I Hela Människans matbutik DeLa vid Österängen kan alla som vill handla. Men bara den som har medlemskort och extra behov får halva priset på varorna. Följ med Amos reporter och fotograf till en butik utöver det vanliga.

Vem som helst får handla i DeLa-butiken, men för att få köpa till halverat pris krävs medlemskort.

halvår. Arbetslösa, människor med försörjningsstöd, de med tillfälligt uppehållstillstånd och fattigpensionärer utgör huvuddelen av de runt 300 medlemmarna. Av dem i butiken vid vårt besök har nästan alla utländskt ursprung. För dem som har medlemskort är priserna riktigt låga. En liter mjölk för fyra kronor, en brödlimpa för två, ett kilo äpplen för fem. Men det händer också fler gånger varje vecka att människor helt utan pengar får plocka ihop en matkasse gratis. – Det sker efter kontakt med Svenska kyrkans diakoner, berättar Victor Egerbo som tillsammans med Lotta Andersson är ansvariga för affären De två är dock långtifrån ensamma. I affären finns oc å ett tiotal personer som arbetstränar eller har lönebidrag. Lika många volontärer är engagerade. Genom att både hjälpa människor med svag ekonomi och med svag anknytning till arbetsmarknaden blir DeLa ett exempel på social hållbarhet på två sätt. Man startade verksamheten i slutet av 2017. Redan året därpå fic man klimatpris av Länsstyrelsen.

– Vår idé var ju att hjälpa människor, klimatet hade vi inte en tanke på, kommenterar Gunnar Dahlqvist. MEN FAKTUM ÄR att miljöinsatsen är

betydande. Varor får man genom samarbete med en rad affäre och företag, till exempel mat vars datummärkning håller på att gå ut – men som ofta är högst ätbar långt efter. En del får dock gå i kompost och bli biogas, annat går till djurfoder. Över 100 ton livsmedel hanteras varje år. Omsättningen ligger på runt miljonen och verksamheten har fyrdubblats sedan start. En del av restriktionerna under pandemin kommer dock att fortsätta även efter att smittspridningen bedarrat. – Vi kommer nog att ha kvar någon form av kösystem, säger Victor Egerbo. – Det är heller inte bra om butiken blir proppfull. – Vi vill ju kunna sitta ner och prata över en kopp kaffe ock å. Stötta och lyssna på livsberättelser. Gunnar Dahlqvist sammanfattar: – Pandemin har lärt oss kolossalt mycket!

Erik Lindfelt HÖSTEN 2021

21am3232_dela-butiken_27283.indd 25

2021-08-26 13:07:51

KYRKOVALET

Dags för kyrkoval – det här handlar det om

MISSA INTE!

Utfrågning och debatt inför kyrkovalet »» Söndagen den 12 september klockan 18.00 blir det utfrågning av och debatt mellan de lokala nomineringsgrupperna i kyrkovalet i Jönköping. Det finns flera sätt att följa debatten: »» På plats i Sofiagården. »» Via lokal-tv (googla). »» Via vår You tube-kanal (sök Svenska kyrkan Jönköping). »» Via Radio Vättervåg 98,5 MHz eller via www. radiovv.com 26

Söndagen den 19 september är det dags. Då kan alla medlemmar som fyllt 16 år rösta. Den som vill rösta i förväg kan göra det från den 6 september.

»Runt » 5, 7 miljoner är medlemmar i Svenska kyrkan. Betydligt färre än för några årtionden då visserligen nästan alla svenskar var medlemmar. Men Sverige är ett annat idag än på 70-talet och den gamla statskyrkan existerar inte sedan millennieskiftet. Landet är mångreligiöst på ett helt annat sätt. ÄNDÅ: MED NÄSTAN sex miljoner är Svenska kyrkan landets utan jämförelse största organisation. Anledningarna till att vara med är många. Många tror på Gud och älskar att fira gud tjänst. Andra ser kyrkan främst som ett omistligt kulturarv. Kyrkobyggnaderna – ibland från medeltiden då kyrkan var katolsk och inte luthersk – minner om en 1000årig kristen tradition i vårt land. I kyrkan vill man döpa sina barn, se dem konfirmera , gifta sig och själv en gång begravas. I Jönköpings församling finns elva kyr or. Ett par gamla, flera ganska ya. Att stödja Svenska kyrkans stora barn- och ungdomsverksam-

het, rika musikliv med körer och konserter och omfattande sociala arbete för äldre, fattiga och fly tingar i Sverige och för svältande och förtryckta i Sverige och i andra länder, är andra viktiga skäl. Ingen anledning är tyngre än någon annan. Tradition eller tro eller både ock eller något annat. Skälen att vara med är olika från person till person. Alla är välkomna. SVENSKA KYRKAN ÄR demokratisk.

Alla vuxna medlemmar har rätt att vara med och styra. Det säger sig själv att en sådan bjässe till förening inte lätt kan ha ett årsmöte. Därför ordnas kyrkoval vart fjärd år. I kyrkovalet väljer du mellan olika nomineringsgrupper som ”partierna” kallas i kyrkovalet. Några – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige – är samma som de vanliga partierna. De sistnämnda ställer upp för första gången – det är en utbrytning från SD. Andra har sina rötter i partiväsendet, men är idag oberoende grupper. Dessa är Fria liberaler i Svenska kyrkan, Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka, Miljöpartister i Svenska kyrkan De gröna

och Vänstern i Svenska kyrkan. Borgerligt Alternativ startades när moderaterna bestämde sig för att inte ställa upp som parti i kyrkovalet. Tre rikstäckande grupper – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Frimodig kyrka och Öppen kyrka – en kyrka för alla – har ingen bakgrund alls i de politiska partierna. Den första är störst och äldst. De två andra utbrytningar ur POSK. Frimodig kyrka är mer traditionalistisk, medan Öppen kyrka kan beskrivas som teologiskt liberalare. I Växjö stift ställer också en ny miljöinriktad grupp upp: Himmel och Jord. Flera av grupperna ovan ställer upp lokalt i Jönköping. Där finn också helt lokala Samling för kyrkan. I många andra församlingar är nomineringsgrupperna betydligt färre, inte sällan bara två eller en enda. DET ÄR DU som kyrkomedlem som

väljer. Vad är viktigast för kyrkan de kommande åren? I Jönköping, i Växjö stift och på riksplanet? Hur skall kyrkoavgiften som alla medlemmar betalar användas på bästa sätt? Vilka vill jag ge förtroendet att sitta i kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte?

Erik Lindfelt

HÖSTEN 2021

21am3232_kyrkoval_27279.indd 26

2021-08-26 13:07:59

Det här vill nomineringsgrupperna i Jönköping Foto: SOCIALDEMOKRATERNA

Text: Erik Lindfelt Foto: Helena Isfeldt

Arbetarpartiet socialdemokraterna Vad är det viktigaste ni vill göra i Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– Vi är övertygade att vi står på rätt sida in i konfli ten mellan den konservativa och den folkliga kyrkan. Vi vill se en kyrka som är en solidarisk röst för de mest utsatta i samhället, som bedriver en avgiftsfri barn- och ungdomsverksamhet så att alla kan delta på lika villkor och som har stark anknytning i lokalsamhället där alla kan känna sig välkomna. På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– I en tid när populism och extremism ökar vill vi att Svenska kyrkan fortsätter vara en god förebild som säger ifrån när människovärdet kränks. Kyrkan ska vara ett föredöme när det gäller våra barns framtid, de anställdas arbetsmiljö och värna om allas lika värde. Att kyrkan ska fortsätta vara öppen och soLokala kandidater

»» Anders Bertling »» Junie Ek Alexandersson

»» Lars Stråth »» Madeleine Wisberg »» Göran Lindberg »» Elisabeth Kangas »» Daniel Karlsson

lidarisk är ingen självklarhet. I det kommande valet ställer partier upp som motsatt sig kvinnliga präster och att homosexuella ska få gifta sig i Svenska kyrkan. Krafter som vill stänga ute majoriteten av kyrkans medlemmar och skapa en hård och sluten kyrka. Detta ska vi motarbeta. Svenska kyrkan i Jönköping har planer på att bygga vid Sofi gården, vilket väckt debatt. Är förslaget bra eller dåligt?

– Vi är inte negativa till byggnation vid Sofiagårde under förutsättning att det kan presenteras en ekonomisk plan som ej äventyrar församlingens ekonomi. Svenska kyrkan tappar medlemmar och därmed kyrkoavgifter. Hur vill ni klara ekonomin i framtiden?

– Den folkkyrka som vi vill skapa ska vara en del av civilsamhället och därmed i många människors liv. Genom kulturaktiviteter och annat socialt arbete hoppas vi både behålla och få nya medlemmar.

»» Maj-Lis Wibring Lewin »» Anders Lundqvist »» Helene Lundholm »» Roland Björn »» Anita Lindqvist »» Claudio Karlsson »» Anette Höglund »» Jörgen Hall

»» Johnny Hartwig »» Margareta Stråth »» Gösta Lindqvist »» Birgitta Nilsson »» Tonny Karlsson »» Birgitta Andersson »» Evert Blom »» Rolf Wennerhag

Borgerligt alternativ Vad är det viktigaste ni vill göra i Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– För det första motverka politiseringen av kyrkan, som riskerar leda till att medlemmar lämnar Svenska kyrkan. För det andra stödja medlemsanslutningen genom att människor stimuleras till ideell delaktighet och större närhet till kyrkan, samt genom ett systematiskt främjande av dop och ungdomsverksamhet. På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Vi anser att lokala lösningar, bäst tillgodoser lokala behov. Därför motsätter vi oss en centralstyrning och byråkratisering av kyrkan. Anslutning till centrala stödfunktioner ska vara frivillig. För oss är det grundläggande uppdraget i församlingen och församlingslivet.

Svenska kyrkan i Jönköping har planer på att bygga vid Sofi gården, vilket väckt debatt. Är förslaget bra eller dåligt?

– Nuvarande förslag är dåligt, varför vi motsätter oss en investering i tre hyreshus. Kyrkans grundläggande uppgifter är gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, inte att bygga bostäder. Svenska kyrkan tappar medlemmar och därmed kyrkoavgifter. Hur vill ni klara ekonomin i framtiden?

– En höjning av kyrkoavgiften är inte aktuell från vår sida. Ett ökat medlemsantal och kostnadsmedvetenhet, samt nej till riskabla investeringar utanför det grundläggande uppdraget, är den enda ekonomiska lösningen för framtiden.

Lokala kandidater

»» Marie-Louise Flodin »» Bert-Åke Näslund »» Barbro Johansson »» Claes-Göran Johansson

»» Åsa Reuterdahl »» Tomas Arvidsson »» Johnny Lilja

»» Lars Hoel »» Nils-Erich

Reuterdahl

»» Cecilia Näslund HÖSTEN 2021

21am3232_kyrkoval_27279.indd 27

2021-08-26 13:08:00

KYRKOVALET

Det här vill nomineringsgrupperna i Jönköping

Frimodig kyrka Vad är det viktigaste ni vill göra i Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– Några exempel: Få bort partipolitiken. Satsa på kärnverksamheten: den centrala gudstjänsten, undervisning, mission, diakoni. Hitta nya vägar att nå ut med budskapet utanför kyrkans väggar. Gudstjänster på andra språk. Kunna välja annan församling än den närmaste. Undvika stordrift. Korta beslutsvägar. På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Vi är den grupp som mest betonar att vi vill ha Jesus, som vi känner honom i bibel och bekännelse, i centrum för verksamhet och beslut. Lokala kandidater

»» Sven Johansson »» Andreas Holwaster

Svenska kyrkan i Jönköping har planer på att bygga vid Sofi gården, vilket väckt debatt. Är förslaget bra eller dåligt?

– Vi vill göra vad vi kan för att bevara natur- och kulturmiljö vid prästgården och Slottskyrkogården, men byggbeslut är redan taget i kommunfullmäktige. Vi var emot det. Svenska kyrkan tappar medlemmar och därmed kyrkoavgifter. Hur vill ni klara ekonomin i framtiden?

– Ansvarsfull kapitalförvaltning (med avkastning) och budgetering, prioritera kärnverksamhet: gudstjänst, undervisning, mission, diakoni. Vinna medlemmar, gärna bland andra vuxna sådana (ej bara för ekonomin), med mera.

»» Johan Hultström »» Malin Leben

Kristdemokrater i Svenska kyrkan för en Levande kyrka Vad är det viktigaste ni vill göra i Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– Svenska kyrkan ska vara välkomnande för alla. Kyrkans förskolor bör prioriteras och etableras i flera tadsdelar. Gudstjänster och aktiviteter bör finnas för alla åldra i de lokala kyrkorna med undervisning, gemenskap och delaktighet. En ökad satsning på diakonal verksamhet och för en minskad ofrivillig ensamhet. Fortsatta digitala sändningar av gudstjänster och möten. På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Det kristna budskapet ska nå ut till människor i samverkan med andra kyrkor. Musik och sång har en viktig roll och vi vill ge kyrkomusikerna möjlighet att utveckla sitt område. Utökning av antalet förskolor. Satsning på barn och unga. Kyrkan behöver Lokala kandidater

»» Eva Stråth »» Ulf Strömberg »» Anne Gynnerstedt »» Gunnel Hultner

även i framtiden finnas p våra sjukhus och fängelser. Svenska kyrkan i Jönköping har planer på att bygga vid Sofi gården, vilket väckt debatt. Är förslaget bra eller dåligt?

– Bra förslag, det behövs nya lokaler. En översyn pågår, flera lokaler är inte ändamå senliga. Det finns ven behov av trygghetsboenden för äldre samt studentboenden. Sofi prästgård ska finnas kvar oc användas. Svenska kyrkan tappar medlemmar och därmed kyrkoavgifter. Hur vill ni klara ekonomin i framtiden?

– Genom en växande, levande kyrka, där människor upplever en tillhörighet. Kyrkomusikens betydelse är stor. Det diakonala arbetet är betydelsefullt då det sträcker sig utanför kyrkväggarna och når ut till människor. Rekrytering och utbildning av volontärer är viktiga satsningar. Fortsatt översyn av ekonomin och av befintlig resurser för att möta framtidens behov.

»» Inger Landgren

Sundbäck »» Leif Pettersson »» Göran Gynnerstedt

»» Göran Winerdal »» Ulla Grimfjord »» Jan Andersson

HÖSTEN 2021

21am3232_kyrkoval_27279.indd 28

2021-08-26 13:08:03

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

boende och studentboende vid Sofia ården har väckt debatt. Ska det byggas?

Vad är det viktigaste ni vill göra i Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

»Vi » tycker att Lagermanska tomten ska bebyggas. Vi ser det viktigt att göra det möjligt för människor i vår stad att kunna bo i en fin kulturmilj . Dessutom ser vi byggnationen som en satsning som kan att bidra ekonomiskt till framtidens församlingsverksamheter.

»Att » anställda i kyrkan och ideella medarbetare tillsammans finner former a t nå ut till ännu fler med d t kyrkan har att erbjuda. Vi vill bland annat lyfta fram ungas musik, ideellt arbete, barn och ungdomsverksamhet även på loven, diakonalt stöd, kamp för rättvisa och frihet, dopundervisning och fördjupad kristen tro. Se vidare www.posk.se/ jonkoping På vilket sätt skiljer sig ni från de andra nomineringsgrupperna?

»Vår » nomineringsgrupp är partipolitiskt obunden. Vi behöver inte ta hänsyn till några allmänpolitiska synpunkter. Vår hängivenhet bottnar i det kyrkliga engagemanget. Planerna på byggande av bostäder med trygghetsLokala kandidater

»» Bengt Olsson »» Maria Boeryd »» Rune Petersson »» Annika Iveroth »» Bernt E Isacson »» Birgitta Flygare »» Oscar Rinaldo

Svenska kyrkan tappar medlemmar och därmed kyrkoavgifter. Hur vill ni klara ekonomin i framtiden?

»Vi » vill värna om våra medlemmar så att kyrkan känns relevant och därför väljer att stanna kvar som medlemmar. Ett fortsatt arbete med dop och dopundervisning ser vi som värdefullt för att kunna öka antalet medlemmar. Förenklad organisation och ökad samverkan och samarbete med andra kyrkor och församlingar ser vi som en väg att stärka ekonomin.

»» Elisabeth Andersson »» Birgitta Gärskog »» Anders Gärskog »» Staffan Ekedahl »» Louise Åkerblom »» Birgitta Bertilsson Svensson »» Hans Hägglund »» Leif Ockander »» Regina Fredriksson »» Anna Pettersson »» Anders Nordberg »» Lars Otto Holmgren »» Lars Andersson

Samling för kyrkan

gården, vilket väckt debatt. Är förslaget bra eller dåligt?

Vad är det viktigaste ni vill göra i Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

»Det » är bra om församlingen placerar sitt sparade kapital i byggnader. Genom att uppföra trygghetsboende, studentlägenheter och församlingslokaler på egen tomt, kan man få såväl avkastning på kapitalet som ändamålsenliga lokaler för personalen och församlingsverksamheten.

»Samling » för kyrkan vill erbjuda fler männis or ett personligt engagemang i kyrkans verksamhet samt uppmuntran och stöd åt frivilliga medarbetare. Varierat utbud av tidpunkt. På vilket sätt skiljer sig ni från de andra nomineringsgrupperna?

»Vi » är den enda helt lokala nomineringsgruppen, alltså helt utan anknytning till riksdagsparti eller annan organisation på riksplanet, som man måste förhålla sig till. Vid valet 2001 fanns det bara riksdagspartier att välja bland i kyrkovalet. Som protest mot politisering av kyrkan bildades Samling för kyrkan till valet 2005 som första icke-politiska grupp i Jönköping.

Svenska kyrkan tappar medlemmar och därmed kyrkoavgifter. Hur vill ni klara ekonomin i framtiden?

»Kapitalavkastning » genom planerad byggnation. Fler frivilliga medarbetare. Ytterligare samordning av olika verksamhetsgrenar. Översyn av fastighetsbeståndet.

Svenska kyrkan i Jönköping har planer på att bygga vid Sofia Lokala kandidater

»» Inger Gustafsson »» Stig Wikström »» Lennart Fransson »» Göte Johansson »» Anita Ljunggren »» Bertil Rylner »» Anita Johansson

»» Per Hansson »» Claes Carlsson »» Eva Norström »» Per-Olof Norlander »» Anders Jörgensson »» Marita Pettersson »» Torbjörn Schultz

»» Rolf Eknefelt »» Ingalill Wikström »» Ulla Bark Johnson »» Agneta Svennebring »» Rolf Söderberg »» Rolf Johnson

HÖSTEN 2021

21am3232_kyrkoval_27279.indd 29

2021-08-26 13:08:04

KYKOVALET

Det här vill nomineringsgrupperna i Jönköping Vad händer vid Sofia prästgård framöver? Sverigedemokraterna Vad är det viktigaste ni vill göra i Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– Värna och vara tydliga i den kristna identiteten, inte låta oss förledas till att låta islam och andra husera i kyrkorummet. Vara öppna för dialog på individnivå, men inte låta den judisk-kristna-luthersk-evangeliska läran urvattnas till ett intet. På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Vi vill se en klassisk konservativ kristen kyrka med Jesus i centrum. En kyrka i tiden, med exempelvis modern kommunikation, men inte styrd av trender och ändliga värden i samtiden.

Svenska kyrkan i Jönköping har planer på att bygga vid Sofi gården, vilket väckt debatt. Är förslaget bra eller dåligt? Lokala kandidater

»» Elisabeth Deichmann

– Jönköpings kommun är redan ivriga nog i sin förtätning av stadsbilden. Öppna ytor som försvinner ger en hårdare stadsbild. Svenska kyrkan tappar medlemmar och därmed kyrkoavgifter. Hur vill ni klara ekonomin i framtiden?

– Följa det mest fundamentala kristna budskapet – missionsbefallningen. Gör moderna människor medvetna om den grund som skapat det goda samhället som nu tyvärr håller på att krackelera. Medvetenheten kan både få människor att stanna i kyrkan, och få sådana som lämnat att återvända. Möt upp kristna människor som anlänt till Sverige för att stanna, och bjud in dem i gemenskapen. Stärka kyrkan som centrum för samhällsliv, kultur, undervisning och förmedling av goda tidlösa värderingar.

»» Bahig Bahko

LÄS MER...

»» ... om kyrkovalet: www.svenskakyrkan.se/ kyrkoval »» ... om vad nomineringsgrupperna i Jönköping vill: www.svenskakyrkan.se/ jonkoping

»Under » flera år har tt nybygge vid Sofi prästgård, den Lagermanska villan, vid Kapellgatan diskuterats. Under hösten 2021 ska Jönköpings kommun ha en detaljplan klar som alla fastighetsägare i området sedan kan ha synpunkter kring. Svenska kyrkan Jönköping har nu bett två arkitektkontor om förslag till utformning. Ett av förslagen visar byggnation av två hus mot Kapellgatan. Det norra med studentlägenheter. Det södra, sammanbyggt med Sofiagården, kan rymma erksamhets- och kontorslokaler. På prästgårdens baksida, mot Slottskyrkogården, kan det enligt samma förslag byggas två hus. De husen kan bli trygghetsboende för äldre med framförallt tvårumslägenheter. Klockargården på Östra Storgatan rymmer idag administrativa lokaler men kan komma att nyttjas på annat sätt framöver.

»» Marcos Mallermo

HÄR ÄR GRUPPERNA DU KAN RÖSTA PÅ I KYRKOVALET 2021 »» Nomineringsgrupperna har listor till kyrkofullmäktige i Jönköping (val 1), Växjö stiftsfullmäktige (val 2) och Kyrkomötet (val 3). Se i vilka val grupperna ställer upp: Alternativ för Sverige: Val 3. www.tatillbakakyrkan.nu Arbetarpartiet socialdemokraterna: Val 1–3. www.socialdemokraterna.se Borgerligt alternativ: Val 1–3. www.borgerligtalternativ.nu

Centerpartiet: Val 2–3. www.centerpartiet.se Fria liberaler i Svenska kyrkan: Val 3. www.frialiberalerisvenskakyrkan.se Frimodig kyrka: Val 1–3. www.frimodigkyrka.se Gröna kristna: Val 3. Himmel och jord: Val 2–3. Kristdemokrater i Svenska kyrkan: Val 1–3. www.enlevandekyrka.se Kyrklig samverkan i Visby stift: Val 3.

Miljöpartister i Svenska kyrkan: Val 2–3. www.mpsk.se Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan: Val 1–3. www.posk.se Samling för kyrkan: Val 1. Sverigedemokraterna: Val 1–3. www.sd.se Vänstern i Svenska kyrkan: Val 2–3. www.visk.info Öppen kyrka: Val 2–3. www.oppenkyrka.se

HÖSTEN 2021

21am3232_kyrkoval_forts_27280.indd 30

2021-08-26 13:07:57

B I LD:PIXABAY.COM

KORSORD KONTRAKT KAN FÅ UNDVIKA UTBROTT

DEN SKICKAS DOMESTICERAD

FÖRSÖKA HEJDA

VARGLÄTE

LITEN OCH KRAFTIG

SLUTORD EDGAR ALLAN

JÄTTESTAD ROSEN- LÄGGER T I LL KRANS

PÅ GRÖNKULLA

BELYSNING STOPPA UNDAN

PROVOCERA

EN SORTS FÖRFALL

LÅNG PERIOD GRÅBO

GRÖN- KAN MAN OMRÅDE STÅ PÅ FORNTIDA ITALIENARE

FÖRETAG

ALLA GODA TING

LUK 15:8

..... HELA HUSET

ÄGER Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

KARTBOK

SIGNALSPRÅK TÄNDA EN BRASA

DRYCKESKÄRLET SÖTVATTENSFISK S LÅR HÅRT

AUTENTISK BENDEL

MITT I LAOS

SLAG OCH TYP ARGON

RISRÄTT

VAXBLEK TRÄD GALENPANNA

GRATTIS!

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: »» Jessica Brokelind »» Ingrid Landén »» Johnny Madelind »» A-C Berggren »» Ulla Niander »» Rätt korsordssvar i förra numret: Var inte rädd Tack till alla 164 korsordslösare som skickade in svar!

BI LDAS I RUSN I N G

OTREVLIG DOFT

GORE

PÅSTOD ELDADE MAN MED FÖRR

TVÅ SOM HÖR IHOP

HÖSTKRYSSET GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de färgade

rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst. Fem vinnare får varsin tygkasse med Svenska kyrkan Jön köpings budskap ”Ett gott liv för alla”, illustrerad av Helen Sjöström. Sänd in lösningen till: Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping ... eller mejla lösningen till: korsord@svenskakyrkanjonkoping.se Vi vill ha ditt svar senast den 5 oktober.

Foto: GETTY IMAGES

Namn:

Adress:

Postadress: HÖSTEN 2021

21am3232_korsord_27281.indd 31

2021-08-26 13:08:05

KRÖNIKA

Tankar mitt i en pandemi

är pandemin raserar kan man drömma så här en natt: Jag var på väg till Dalvikskyrkan på området, där jag själv bor och känner väl. Men jag hittade inte dit. Jag frågade en man som stod vid gatkanten med sin flakmoped ”Det är så nära”, sa han och pekade. ”Jag kan skjutsa dig!” Trots mina protester hivade han upp min 93-åriga så kallade kroppshydda på mopedens flak. Någr minuter senare var vi framme. Verkligheten var att kyrkan blivit totalförstörd invändigt efter en brand. Problemet med att inte få samlas mer än några få personer, i till exempel en kyrka, gäller alla under pandemin. All uppskattning för gudstjänster på nätet. Det är däremot lite mindre personligt och ”torrare” än att träffas i gud tjänstrummet. Mannen med flakmopeden i drömmen har min uppska tning – han ville ge hjälp och gemenskap. FÖR MIG HAR isoleringen inneburit mycket läsning.

Plötsligt kommer jag att tänka på den gamla teater pjäsen Änkeman Jarl av Vilhelm Moberg. Den handlar om en äldre man som förlorat sin fru. Till sin glädje hittar han en annan kvinna att älska. De två var inte så inlästa på psalmboken men tyckte att de med hjälp av den borde ha ”en vacker stund”. Jarl bläddrade bland rubrikerna och hittade ”Vid svår och långvarig torka”. Just de raderna kan vara passande för en pandemi. På äldre dar har jag blivit funktionsnedsatt och rullar min rollator bara kortare sträckor. Ibland har jag hört som det heter i julvisan ”Raska fötter springa tripp…” Jag är inte avundsjuk, men handikapp under en pandemi ger extra besvär. Visst känner man sig ibland som en 5-tums-gnällspik, inhamrad i vresigt trä. Folk kan inte komma till oss och vi kan inte komma till dem. Men visst är det viktigt att hålla reglerna från Folkhälsomyndigheten. Utan min fru skulle det inte gå alls. Nu fungerar det – från hemlagat från köket till gudstjänster, fotboll och gamla långfilmer på t . Fast ibland grubblar det i gubbhuvudet om det som är och vad som kan komma. Hur länge orkar vi? Då kommer tankarna igen på en ny bok. Den är skriven av den amerikanske författaren Ray Bradbury. Hans noveller är snudd på science fiction men har ofta tt budskap. Här berättar han om

Mannen med flakmopeden i drömmen har min uppskattning – han ville ge hjälp och gemenskap. Foto: NIMRA/ MOSTPHOTOS

”

rots mina protester hivade han T upp min 93-åriga kroppshydda på mopedens flak. ett par makar som överraskades av ett häftigt oväder. De sökte beskydd i en stor elektrisk transformator. Det verkar inte så lämpligt, men de gjorde det. Där inne gick de i ett inferno av blixtar och dån. Kvinnan berättade om sin svåra oro och ångest. ”Fast allra längst in har jag ett rum av frid.” Kanske tänkte författaren på en tro och på Honom som man talar om i kyrkan, Kristus. Bradburys skildringar karaktäriseras av antydningar och dubbla bottnar. Sådana här tankar kommer inte minst i tider av corona. TILL SIST: NÄR detta skrivs har restriktionerna lättat

en del. Hur situationen ser ut när texten kommer i tryck vet vi inte. Därför formar jag om ett känt talesätt så här: Håll avstånd! Kom närmare dina medmänniskor. De behöver dig och du dem.

Siwert Petersson

Pensionerad journalist

HÖSTEN 2021

21am3232_kronika_27282.indd 32

2021-08-26 13:07:52