Amos Jönköping Feb 2019

Jönköping FEB 2019

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

Babysång under väldiga valv

Möt Felix och Ida ­— präster från Jönköping

Porträttet: David Batra ”Vi är så lyckligt lottade här”

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Tema: Hopp Ny forskning visar att hoppet är avgörande för människor på flykt, och för att ge ork till alla frivillga som hjälper dem. Det är ett envist ljus i mörkret — ja, till och med en gudomlig dygd.

Ledare Ann Aldén

Fastan är en given del med regelbunden träning, hälsosam mat, yoga och åtta timmars sömn hör för många människor även kortare och längre perioder av fasta. Jag googlar på varför vi ska fasta och får veta att blodtryck och kolesterolvärde faller till en sundare nivå, samt gör det lättare att hålla vikten. Det står att fastan renar och vitaliserar kroppen.

Fastan är en given del av en kristen spiritualitet. Vi fastar inför jul, adventstiden är en fastetid, liksom vi fastar före påsk. När tidningen du just nu håller i din hand, landar i din brevlåda, ja, då närmar vi oss den fasta som föregår påsken. För några innebär fastan att man äter väsentligen mindre och lättare.

För andra att avstå från godis, Facebook och vin, för att nämna några av de modernare uttrycken för fasta.

DET FINNS en aspekt som ger fastan inom

kristen tro och spiritualitet sin egen karaktär. Och det är att man avstår till förmån för någon annan. Man avstår inte i största allmänhet, man avstår heller inte endast för sin egen skull, man avstår för att någon annan ska få. Bönen får sin riktning mot de som inte får äta sig mätta, gå i skola, lära demokrati.

Fastetiden är också den tid då vi satsar stort på Svenska kyrkans internationella arbete.

Det vill säga vi avstår till förmån för den för vilken avsaknaden av det allra nödvändigaste

FOTO: KICKI ALM

DET ÄR trendigt att fasta. Till ett aktivt liv

”Man avstår inte i största allmänhet, man avstår heller inte endast för sin egen skull, man avstår för att någon annan ska få.” inte är ett val, utan en realitet och vardag. I profeten Jesajas bok läser vi: Detta är den fasta jag vill se, att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa husrum, … då bryter gryningsljuset fram för dig.

DET ÄR trendigt att fasta, det är dessutom nyt-

tigt, inte för alla, men för många. Med denna hälsning vill jag utmana läsaren att avstå och fasta till förmån för någon annan. Att det vi är och gör får stå i relation till den som saknar vad vi äger i överflöd.

Min egen största utmaning att få tiden att räcka till. I år vill jag avstå från några av mina måsten för att ge tid till några av dem jag känner att jag försummat.

Tiden fram till påsk är en fantastisk tid i

våra kyrkor. Våra gudstjänster avspeglar nu livet i hela dess djup och höjd. När fastan är över kommer så äntligen påsken.

Och efter fastans eftertanke och självrannsakan kan påsken bli den nyskapande helg den i grunden är.

ANN ALDÉN KYRKOHERDE

Redaktion Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkan.se/jonkoping kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

2

Redaktionen: Martin Ahlqvist, Cecilia Borglin, Frida Ohlsson Sandahl, Erik Lindfelt, Josefine Setterström och Pär Sjöstrand.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2018 Annonser: Display i Umeå AB,090-71 15 00, info@display-umea.se

En del av AMOS

Februari 2018

Innehåll 1/19 4

Smått&Gott.

Körprojekt med sommartema för dig som gillar att sjunga!

Musikstipendium 2018 Konsert för Earth hour

6

De flyttade från Jönköping

14

10 Tema: Hopp Hoppet som föds och dör Porträtt:

David Batra

”Livet är alltid

i direktsändning” 21 Symbol i kyrkan 25

Gudstjänst med soppa på Österängen

26

Här kan bebisarna sjunga ut

31 Korsord 32

Krönika: Martin Ahlqvist

25 Februari 2018

21

22 3

&gott Jönköping

Smått

Ladda ner Kyrkan – app för barn KYRKAN ÄR Svenska kyrkans app för barn i förskoleåldern. I appen kan barnen bland annat tända ljus, spela på orgeln, hälla vatten i dopfunten och måla ett kyrkfönster. I appen finns också tre korta filmer.

Appen är gratis och finns där appar finns. Sök på Kyrkan eller Svenska kyrkan.

Närradion 40 år I år fyller Närradion 40-år och jubileet kommer att gå av stapeln 27/4 med en direktsändning. Håll utkik efter mer information framöver!

Körprojekt med sommartema för dig som gillar att sjunga!

TA CHANSEN att vara med i vårens körprojekt under temat sommartema. En unik möjlighet att sjunga favoritmusiken under några veckor. Vi träffas tisdagarna 19-21 den 5 feb, 5 mars, 2 april, 14 maj och 21 maj under våren i Ekhagskyrkan. Dessutom kommer vi ha en övningseftermiddag söndag den 17 mars. Kören vänder sig till både nybörjare och rutinerade i alla åldrar.

Projektet slutar med Sommarkonsert 26 maj kl. 18 tillsammans med damkören Cantilena och kompband. Kom och var med!

Ring Håkan Sparf telefon 0730-70 35 52 för mer information och anmälan.

Ingen körvana behövs. Kom och prova!

Profundis 11 februari Kristinagården kl 19

Sjung pop i kör!

DET FÖRFLUTNA ligger

Axel Dahlin, övar i Österängskyrkan, Jönköping, och är en del av Svenska kyrkans musikverksamhet.Tillsammans har vi 15 repe-

framför oss – om historia, tid och evighet. Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria i Lund och professor i östkyrkliga studier vid St Ignatios andliga akademi, Södertälje.

KÖREN VOX POPULI LEDS av

titioner, och genomför 2 konserter under året.

Kostnad: Gratis.

Anmälan till axel.dahlin@svenskakyrkanjonkoping.se.

Musikmässa med Peter Le Marcs musik FÖR FEMTE ÅRET i rad håller vi musikmässa

med Peter Le Marcs musik i Österängskyrkan.

Lyssna till Cantilena och Vox Populi med solis-

ter under Håkan Sparfs ledning medverkar med band. Söndag 7 april klockan 16.00. Österängskyrkan.

Konsert för Earth hour TA DEL AV EARTH HOUR konsert 30 mars kl. 20.30 i Ekhagskyrkan. Även i år uppmärksammar Ekhagskyrkan Earth Hour och kommer anordna Earth Hour konsert kl. 20.30. Välkommen!

WWF Earth Hour –

tillsammans för planeten

Earth Hour är världens största miljömanifestation som vuxit från symbolhandling till en rörelse som engagerar miljontals människor, företag och städer världen över. I år sätter Earth Hour 2019 ljuset på den minskande biologiska mångfalden.

4

Februari 2018

FOTO: KARIN EDWARDSSON

Musikstipendium 2018

till Stina Albertsson och Karin Hammarlund FÖR SJUTTONDE gången har Svenska kyrkan

Jönköpings musikstipendium nu delats ut.

2018 års stipendiater heter Stina Albertsson och Karin Hammarlund och har båda länge varit engagerade i församlingens musikliv.

Utdelningen skedde i samband med Luciakonsert i Kristine kyrka med Kristine Kam-

markör och Barnkör under ledning av Karin Edwardsson. Stipendiaterna medverkade med en duett där Karin Hammarlund sjöng och Stina Albertsson spelade violin. Under konserten sjöng Karin Hammarlund även Pie Jesu av Andrew Lloyd Webber och Stina Albertsson spelande ett pianostycke av

Avicii-konsert i Ljungarums kyrka fyllde kyrkan till bredden LJUNGARUMS KYRKA var vid såväl klockan

17 som senare vid klockan 19 fylld till bredden med kyrkobesökare som ville lyssna på låtar som Wake me up, Waiting for Love, Without You, Hey Brother som körerna Viva och Vox framförde tillsammans med solister och komp­band. Intresset för Avicii-mässorna var stort och informationen nådde långt utanför Sveriges gränser. Som kuriosa kan nämnas att New York Times publicerade en artikel om såväl Jönköpings musikmässa med Avicii Februari 2018

som den minnesmässa av Avicii som Hedvig Eleonoras kyrka i Stockholm höll samma helg.

Vill du läsa artikeln som The New York Times skrev hittar du den här: www.nytimes. com/2018/11/19/arts/ music/avicii-mass-church-stockholm.html

Johann Sebastian Bach. Stipendiet på vardera 12 000 kr delades ut av kyrkorådets ordförande Bengt Olsson.

Vartannat år delar Svenska kyrkan Jönköping ut ett musikstipendium för att uppmuntra till vidare musicerande och eventuella musikstudier.

Avicii-mässa kommer tillbaka VAR DU INTE MED på den förra Avicii-

mässan? Eller kanske du vill återuppleva musiken om igen? På söndag den 24 feb. klockan 17 och 19 kommer musikmässan tillbaka till Ljungarums kyrka.

Ljungarum har genom åren framfört flera olika musikmässor, bland annat med musik från Laleh, Coldplay, Sting och och Cohen för att bara nämna några.

Nu tar vi oss åter an Aviciis musik.

5

Präster från Jönköping

De flyttade från Jönköping och blev präster i Malmö och Stockholm 6

Februari 2018

De kommer båda från Jönköping: Ida Wreland och Felix Ahlkvist.

De är båda präster. Den ene i Stockholm, den andra i Malmö. Och de har inga planer på att återvända till Småland. Amos Jönköping träffar dem i Sofiakyrkan när de var på tillfälligt besök i sin gamla hemstad.

FORTSÄTTNING Februari 2018

7

Präster från Jönköping

A

nledningarna till att de två lämnade Jönköpings skiljer sig åt. För Ida Wreland spelade den kyrkliga bakgrunden en viktig roll. För Felix Ahlkvist var familjen viktigast.

– Jag var väldigt aktiv i Svenska kyrkan, berättar Felix.

Framförallt inom konfirmationsarbetet.

Det var ingen tillfällighet att Tojje Wirén – Jönköpings meste konfapräst – assisterade när han prästvigdes. Innan han flyttade till Stockholm pluggade han idéhistoria ett år i Lund. Men åkte hem till kyrkan och kompisarna var och varannan helg.

– Jag längtade tillbaka.

Efter det skånska pluggåret flyttade han till Jönköping igen. Men det blev bara tillfälligt. Mamma och styvpappa, syskon och extrabröder hade dragit till Stockholm. Det blev också Felix val.

Ida Wrelands väg från Jönköping var en annan.

– Jag ville bryta med bilden av ”frikyrkotjejen från Jönköping”.

– Det var ärligt talat en befrielse att flytta, att lämna det kyrkliga sammanhang jag kände som stängt.

– Jag ville hitta mig själv och min egen väg.

TANKEN ATT bli präst väcktes dock tidigt.

Redan när Ida var 16. Den nu pensionerade prästen Kerstin Bothén (som också har ett pingstförflutet) var en förebild. Svenska kyrkan verkade lockande.

Genom Svenska kyrkans grundkurs i Vadstena – som även Felix läst – fick hon mer kunskap om det samfund som så småningom skulle bli hennes arbetsgivare. Men vägen var inte rak: det blev au pair-arbete i Tyskland, journaliststudier på Ljungskile folkhögskola och radiojobb på ett par P4-stationer innan Ida slog in på prästbanan.

Vi sitter i ett tornrum i Sofiakyrkan. Som hämtat ur Harry Potter. Gudstjänsten har nyss avslutats. Söndagen före domsöndagen – vaksamhet och väntan. ”Årets allvarligaste söndag”, säger Hans Boeryd från predikstolen. Den gammaltestamentliga texten talar om ”vrede” och ”glödande harm”. Inte så muntert direkt.

JUST BIBELTEXTER om hur Jesus skall återvända som ”en tjuv om natten” har skrämt slag på många frikyrkoungdomar under årens lopp. Blir jag lämnad ensam kvar?

Ida Wreland känner igen sig: – Jag fick höra att Jesus minsann inte skulle dyka upp på någon nattklubb.

– Nu kan jag predika om att det kanske just är dit han kommer, skrattar Ida. Hon kan hämta en del tankar från sin frikyrkobakgrund i sina predikningar.

Skillnaderna mellan det frikyrkliga Jön-

8

”Det fanns en naturlig ekumenik i Jönköping.

Jag och mina kompisar rörde oss mellan församlingarna.” köping – Smålands Jerusalem – och Stockholm och Malmö år stora.

– Att hitta en p-plats på det kyrkotäta Väster i Jönköping en söndagsförmiddag är inte helt lätt, noterar hon muntert.

I MALMÖ är frikyrkligheten särskilt svag.

Andelen som är medlemmar i Svenska kyrkan är låg i både Malmö och Skärholmen.

– Det fanns en naturlig ekumenik i Jönköping. Jag och mina kompisar rörde oss mellan församlingarna, berättar Ida. I Malmö har det istället blivit mer av interreligiös dialog. Ida har tidigare varit gymnasiepräst och arbetat på Fryshuset i Malmö. Samarbete med muslimer och judar

var något hon arbetade med.

– Jönköping kändes väldigt homogent. I Malmö älskar jag blandningen av människor. Det var kärlek vid första ögonkastet.

Felix Ahlkvist finns i Bredängs kyrka som är en av två i Skärholmens församling. Också där märks en blandning. Katoliker och ortodoxt kristna dyker upp i kyrkan. Och med den etiopiska Mekane Yesus-kyrkan (världens största lutherska kyrka) finns ett samarbete, trots att den formellt brutit med Svenska kyrkan efter dess beslut att gifta samkönade par.

IBLAND FÅR de båda oväntade kommentarer.

Människor som sällan besöker gudstjänster har fortfarande bilden av en präst som en gammal farbror.

– ”Är du präst på riktigt?” ”Tror du på Gud?” är frågor som jag kan få, berättar Ida. I Stockholms stift är många av prästerna kvinnor. Felix har därför fått den motsatta kommentaren: ”Skönt med en manlig präst”.

Vad är då roligast med deras arbete?

Ida Wreland och Felix Ahlkvist är överens: – Att få träffa så många spännande människor!

– Deras livssituationer är så olika, kommenterar Felix.

– Jag lär mig hela tiden, säger Ida. Kommer de då någon gång att återvända till Jönköping?

Ida är ganska säkert på att så inte blir fallet. I Malmö känner hon sig hemma. Felix är något mer osäker. Förmodligen fortsätter de som nu – kommer till Jönköping en fyra, fem gånger om året för att hälsa på.

ERIK LINDFELT

Ida Wreland Felix Ahlkvist 29 år.

Präst i Skärholmens församling i Stockholm.

Prästvigdes i somras i Stockholm av biskop Eva. Förlovad med flickvän Hanna.

Kvar i Jönköping finns pappa Kjell (känd radioröst) i Tokarp och mormor Siv på Dalvik Intresserad av läsning och musik. Just nu mycket Ulf Lundell och – när intervjun görs – Existentialisterna av Sarah Bakewell.

Lämnade Jönköping 2012.

38 år.

Präst i Sankt Petri i Malmö.

Prästvigdes 2009 i Lund av biskop Antje.

Gift med Andreas. Två barn.

På Liljeholmen i Jönköping finns mamma Marie och pappa Staffan.

Bror i Habo.

Gillar att sticka, virka och brodera. Bok på gång: Maken av GunBritt Sundström.

Lämnade Jönköping 1999.

En av de ansvariga för teologipodden Tolkning pågår. Nyligen hade man med förre pastorn i Immanuelskyrkan, Jakob Olofsgård.

Februari 2018

En god start på det nya året

ANNONS Magnus Malm Fri att tjäna

Ledarskap i Jesu efterföljd

Under snart trettio år har Magnus Malms bok Vägvisare varit Skandinaviens mest lästa bok om kristet ledarskap. Här kommer äntligen uppföljaren. Inbunden, 308 sidor.

Liselotte J Andersson Inte långt borta – från någon enda av oss

365 korta texter för varje dag under året om livets viktigaste upptäckt: Gud är inte långt borta – från någon enda av oss.

Inbunden, 436 sidor.

Läs mer om dessa böcker och andra nyheter på vår hemsida.

Fader vår

Vardagshelgon

Påven Franciskus förklarar bönen vers för vers, en vägledning till ett meningsfullt liv.

Ortodox bästsäljare som tryckts i ca 2,5 miljoner ex. Rolig, lämnar ingen oberörd.

InbundEn 119 sIdor.

MJukT bAnd M FLIkAr 370 sIdor.

Påven Franciskus

Erbjudande 155:-

Arkimandrit Tichon

Erbjudande 235:-

Thérèse och Martin

karmel och reformationen i nytt ljus

karin Johannesson

Uppmärksammad bok av Uppsalas nya biskop.

MJukT bAnd M FLIkAr 244 sIdor.

Erbjudande 210:-

www.artos.se | info@artos.se | Tel: 076 779 35 03

FOTO GETTY IMAGES

Vinjett vinjett

Hoppet

som fรถds och dรถr

10

Mรฅnad 2018

Tema Hopp

Torun Elsrud forskar om hur hopp väcks och förloras bland flyktingar i Sverige. Hon gör det i en tid då många flyr vidare till länder i Europa som ser annorlunda på säkerheten i Afghanistan. Många som hon möter säger att hoppet nöts ned i Sverige. Till slut vill de bara ta sig härifrån.

DET ENVISA HOPPET Hopp är avgörande för att vi ska orka gå vidare i jobbiga situationer. Vissa psykologer skiljer på att hoppas passivt och att kämpa aktivt för att få till en förändring. Båda sätten fungerar, men den som är aktiv kommer ofta vidare snabbare.

TEXT MARIKA SIVERTSSSON

SAMMA DAG som Torun Elsrud berättar om sin forskning för mig deporteras 25 livrädda unga människor från förvaret i Märsta till Afghanistan. Deportationen omges av utmattad förtvivlan i sociala medier där vänner och stödpersoner till ensamkommande barn och ungdomar stöttar varandra.

Det är en kamp som förs av de närmaste. Bredare protester hörs inte i samhället. Torun Elsrud är frivillig kontaktperson och en del av de sammanhang hon forskar om. Det är ibland ett problem för den som forskar, men inte för den som ägnar sig åt kvalitativa sociologiska undersökningar, menar Torun.

– Jag följer människor nära under mycket svåra omständigheter. Det finns ingen poäng i att vara neutral, och det går heller inte.

Hon och tre kollegor kommer under fyra års tid att undersöka hoppets sociala dimensioner, både vad som genererar hopp, och vad som berövar människor hopp. Tjugo ensamkommande ungdomar är just nu i fokus, men studien utökas snart med fler asylsökande i olika åldrar. En av utgångspunkterna är att tilltron till framtiden till stor del skapas i interaktion med andra individer, i tilliten till andra och känslan av att man kan påverka sin situation genom interaktion med omgivningen.

DEN SOM söker skydd i Sverige träffar många olika människor – representanter för myndigheter, vård och skola, frivillig hjälp och i många fall också människor från Svenska kyrkan. Även de möten som inte äger rum är intressanta.

– Jag fick frågan av ett gäng unga killar: ”Hur kommer det sig att inga svenska killar vill prata med oss?” En av killarna log lite och berättade att han ändå hade varit med om det en gång.

En kille åkte förbi med en bil, vevade ned rutan och skrek ” Stick hem din jävel, du har inte här att göra!” Alla skrattade, humor är ett försvar.

Torun Elsruds röst är engagerad och allvarlig. Hennes insikter och kunskaper är djupt förankrade i hur de ungdomar

Februari 2019

behandlats som denna kväll ska föras ut från förvaret i Märsta och in i bussen som ska ta dem till flygplatsen.

När hon skrev ansökan om forskningsmedel trodde hon att de flesta skulle få stanna. Men mycket har hänt sedan dess.

De permanenta uppehållstillstånden har blivit temporära, och bryter man ned Eurostats statistik i ålder och kön får bara drygt tio procent av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan ett TUT, tillfälligt uppehållstillstånd, i Sverige.

DÄREFTER HAR regler införts om att det ska vara möjligt att

avsluta sin gymnasieutbildning i Sverige, för den som börjat på en sådan. Men för att få dessa 13 månaders respit ska ungdomen först gå igenom ett maskineri av misstänkliggöranden, godtyckliga åldersuppskrivningar, avslag och krav på godkända resultat i skolan trots extremt dåliga förutsättningar att studera. Frågan Torun Elsrud ställer sig är hur mycket en människa orkar.

Hon förklarar att det finns olika sorters hopp. Vi kan hoppas saker på ett vardagligt plan: att någon ska lösa ett problem, att kriget ska upphöra. Men sedan finns de existentiella, psykologiska och sociala dimensionerna av hopp. De är knutna till en känsla av att kunna påverka sin situation i positiv riktning. I att ha handlingskraft.

– Före deportationen låser man in personer, som inte har begått brott. Att ta ifrån någon handlingskraften, förmågan att värna sig själva och andra, är bland de värsta sociala och psykologiska övergrepp man kan begå mot människor. Deportationen är ett synligt exempel på hur staten tagit kontroll över den enskilda människans liv.

DEN HOPPLÖSHET som de förvarstagna känner sipprar

genom väggarna, till de vänner som vid varje deportation står utanför förvaret för att visa att de därinne inte är ensamma.

Och den sprids via sociala medier. En film som en av ”hen11

Tema Hopp

”Hopp är komplext, man kan förlora mycket av hoppet och ändå fortsätta kämpa av viljan att leva och ren envishet.” nes” ungdomar tog vid en av de första deportationerna av ensamkommande visar hur förtvivlan drabbar och överförs.

– Många av de ungdomar som var utanför föll ihop, av smärta och av hopplöshet. Jag såg på filmen hur bussen backade in mot förvarets dörr, hur unga människor fördes in i den av poliser som höll dem i armarna. Sedan rullade bussen ut, till flygplatsen. Det fanns en obeveklighet i hela situationen som ger väldigt obehagliga associationer, säger hon och fortsätter: – Det finns en så djup frustration i de här miljöerna, människor har gjort allt som står i deras makt men de kan ändå inte påverka. Men hopp är komplext, man kan förlora mycket av hoppet och ändå fortsätta kämpa av viljan att leva och ren envishet.

TORUN ELSRUD talar ibland om de unga människorna från

Afghanistan, och ibland om den omfattande sfär av svenska hjälpare som försöker stötta dem som en gång kom hit. De är en samling av bland andra lärare, gode män, frivillighem eller volontärer. De kallas mamma, pappa, moster, farbror och mormor av de unga, och de känner att familjemedlemmar slits ur deras händer, ibland av polis.

Hon har ett annat forskningsprojekt som redan kommit en bit på väg som handlar om den sfären. Det fokuserar på motståndshandlingar i den del av samhället som skaffar fram frivillighem och advokater, lär sig juridiken och följer med till möten på migrationsverket. Detta är motståndshandlingar i dagens Sverige, påpekar hon.

– I båda projekten träffar jag människor som är fulla av hopp, som säger ”jag ska klara det”. Jag träffar dem som är stukade som säger att de kanske ska klara det, och dem som står på tågstationen och säger ”Jag dör om jag stannar här”.

I det kommande projektet ska hon följa processens olika steg, se hur de påverkar känslan av hopp och tilltro. Redan nu vet hon att det är en process som successivt nöter studeras också. I ett parallellt ned människor.

ANDRA SIDAN

projekt vid Linnéuniversitetet studeras de etiska drivkrafterna hos MÄNNISKOR SOM hon själv stötalla de frivilliga som ägnar all sin fritid tar, säger ”håll ut, du ska se att åt att på olika sätt försöka hjälpa de det fungerar till slut”. Men i dag ensamkommande asylsökande. har hon börjat ifrågasätta om hon Vad driver dem att fortsätta gör rätt i att bidra till att upprätthålla kämpa?

hoppet om asyl i Sverige. Nålsögat är

12

så litet och hon konstaterar att ingen kritik tycks kunna stoppa utvisningarna.

– Vi har fått en deportationsindustri.

Samtidigt finns stark kritik baserad på forskning och på migrationsverkets egna utredningar av de processer som leder mot deporteringarna; Medicinska åldersbestämningar är inte tillförlitliga och utredningarna är inte rättssäkra. Min bedömning är att många får avslag fastän de har asylskäl.

Hon påpekar att inget samhälle kan gå igenom detta utan att förändras: tiotusentals människor har på nära håll sett vad som sker. Hopplösheten i de sfärer hon studerar är monumental, och det skrämmer henne.

– Det är fruktansvärt grymma processer som pågår, och det är så tyst om detta. Jag kan följa via sociala medier hur en stor grupp människor runt om i Sverige tappar hoppet. ”Jag hittar inte ord”, ”jag orkar inte”, ”det är inte mitt land”… Inläggen speglar hopplösheten.

HON HÄNVISAR till de historiska erfarenheter som säger att

övergrepp kan fortgå genom de goda människornas tystnad, och menar att engagemanget från alla dem som stödjer ett humanistiskt samhällsbygge behövs mer än någonsin.

Svenska kyrkan har på riksplanet mycket tydligt uttalat att utvisningarna måste upphöra, och utrymmet för kyrkan att tillsammans med andra etablerade organisationer vara ett exempel för övriga samhället är stort. Torun Elsruds erfarenhet på det lokala planet är att många församlingar gör ett stort arbete, men att engagemanget är varierande.

Torun Elsrud pekar på kraften i de utestängningar som drabbar dessa unga människor: att bli åldersuppskriven, utkastad från sitt boende, utestängd från alla aktiviteter som har med boendet att göra.

– En kille försökte i den situationen ta sitt liv. Men en dag gick han till kyrkan på den svenska lilla ort där han befann sig. Han bemöttes med den kärlek han inte fått på boendet.

Han beskriver det som att han först blev sedd och mottagen av människorna, därefter av religionen. Han är konvertit och djupt troende, men inte kvar i Sverige. Här fick han avslag, berättar hon.

Som hon ser det lever vi i en tid då kyrkan behöver bidra till att förmedla hopp både i samhället och till utsatta individer.

Och det är akut.

– Jag är väldigt orolig. När vi ser hur de vi först har tagit emot här nu står på perrongen och väntar på tåget till Berlin, Paris eller Rom, då bevittnar vi samtidigt hur själva hoppet lämnar Sverige.

Februari 2019

Tema Hopp

Högt och lågt

ENLIGT KATOLSK tradition är hoppet

en av de tre gudomliga dygderna.

De två andra är tron och kärleken, och de kallas också för teologala dygder, och anses vara nödvändiga för människans frälsning. Hoppet anses vara nedlagt i människornas hjärtan av Gud själv, och handlar mer om vår vilja än om känslor. I den här meningen är hoppet en kombination av en längtan efter något och en förväntan att en gång få ta emot det.

”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”

1 KOR 13:13

… hoppade 14 elever från japanska skolan Fuji Municipal Harada över ett och samma hopprep under en minut, utan att någon slog i repet en enda gång. För det fick de en plats i Guinness rekordbok.

7,52

hoppade sovjetiska Galina Tjistjakova i längdhopp år 1988 i Leningrad. Det är fortfarande värlsrekord för damer. Mike Powell hoppade 8,95 i Tokyo år 1991.

Farlig favorit ATT HOPPA STUDSMATTA är en favorit bland svenska barn.

Det är bra träning, och alla föräldrar som vill få sina ungar att lämna datorer och telefoner för att leka utomhust är tacksamma för studsmattorna. Men när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sammanställde statistik visade det sig att det inte är ett helt ofarligt. Omkring 6 000 barn skadas varje år – vanligast är skador på handleder och armbågar – även om den dramatiska ökning av skador som märktes när studsmattan var ett nytt fenomen har avstannat. Föräldrar har blivit bättre på att inpränta regler och utrustningen för säkerhet är även numera bättre.

Februari 2018

225 gånger

Hoppfulla djur EN TIGER KAN HOPPA tre meter

rakt upp, vilket står det mänskliga världsrekordet på 2,45 som innehas av Javier Sotomayor. En snöleopard står alla längdhoppsrekord när den tar språng på upp till 15 meter mellan klipporna i bergen där den lever, och man har mätt upp känguruhopp på 18 meter. Men den absoluta hoppmästaren bland djuren är loppan.

Den är bara 2 millimeter lång, men kan hoppa 48 centimeter. Det är 220 gånger dess egen storlek.

Motsvarande hopp för en vuxen människa skulle vara närmare 400 meter.

13

14

Februari 2019

Porträtt David Batra

Det mesta av David Batras lediga tid kretsar kring familjen.

På ett eller annat sätt. Från den lilla kärnfamiljen med hustrun Anna och dottern Elvira, till föräldrar och syskon. Och så den stora familjen på andra sidan jordklotet, förstås. Den i Indien.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

”Vi är så lyckligt lottade här” I INDIEN har pappans sex syskon satt sina

avtryck i fastrar och farbröder och ett stort antal kusiner, sysslingar och andra släktingar.

– Det kommer fram folk hela tiden när man är där och berättar att de är den eller den Batra och till slut snurrar det runt i skallen och jag har ingen aning om vilka de är, säger han.

David Batra har också sin stora artistfamilj.

Gänget som far land och rike runt och skämtar och sammansvetsas. Som delar stort och smått, succéer och fiaskon, erfarenheter av en taskig publik eller skämt som föll platt.

Vi träffar honom i en snitsig hotellfoajé på Söder i Stockholm. Men trots att han varit flitigt exponerad i TV på sistone får vi sitta ifred och ingen höjer ett ögonbryn.

En riktig komiker måste kunna prata allvar.

För humor blir på riktigt först när den bryter igenom skyddsvallen som vi alla på ett eller annat sätt omger oss med. Den där flamsets

”Till sist insåg jag att jag måste ta kommando över det för att det inte skulle bli ohållbart.”

Anna Kinberg Batra. Att han likt den brittiska drottninggemålen prins Philip var på god väg att bli en mister två-steg-bakom.

– Jag drog mig för att prata om Anna när hon blev partiledare, säger han. Men om jag gav intervjuer eller försökte lansera något då, 2014 när det också var regeringskris, så var det inte en journalist som ville höra om mig och mitt. De ville enbart prata om henne och om vad som skulle hända med landet. Till sist insåg jag att jag måste ta kommando över det för att det inte skulle bli ohållbart.

sötma ersätts med det verkliga livets beska.

Där skämtet blir skarpt kort sagt.

David Batra har turnerat ett drygt år med sin show Elefanten i rummet — han som är gift med henne. I den har han tagit tjuren vid hornen och skojar om det enda som resten av världen velat prata med honom om: att han är gift med den numera förra moderatledaren

SÅ DAVID Batra gjorde en föreställning. Elefanten i rummet, ett ”bildligt uttryck för något som är påtagligt för alla människor i en grupp, men som man undviker att prata om”, som det står i ordboken. Fast alltihop höll på att falla samman innan det ens börjat.

– Ja, för lagom till premiären så avgick hon ju vilket blev väldigt dramatiskt för mig.

FORTS. Februari 2019

15

Porträtt David Batra

Jag var tvungen att stryka, hitta på nytt och skriva om en massa saker för att få ihop det och det skapade en lätt panik, säger han. Och Anna fick dåligt samvete och skuldkänslor för min skull. Över tillvarons absurditeter råder dock inte ens en komiker. Samma dag i april 2017, som han skulle göra en provföreställning av showen, inträffade terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm.

– Så kan det också vara i det här jobbet, säger han. Katastrofer inträffar, i världen och i Sverige. När jag skulle gå upp inför 500 personer så måste jag förstås tackla det. Allt annat hade varit konstigt.

HAN GICK ut till publiken och pratade om

det som hade hänt och tillsammans höll de en tyst minut. Så gick han av, tog en paus och återvände därefter till scenen där han genomförde föreställningen.

– En sån kväll är det ju inte så roligt att gå till jobbet. Ändå behöver vi skrattet, särskilt en dag som den. Terroristerna vill ju förstöra det normala livet för oss, men ställer man in i ett sånt läge låter man dem faktiskt vinna och det vill man absolut inte.

DAVIDS ROLL

Kan man skämta om terrorister?

i TV4:s ”Talang” blir ofta komikerns. på, vardagen fungerade Han retas och hittar på practical jokes inte, och så kunde jag ju – nästan alltid med Alexander Bard inte leva mitt liv, säger han. som måltavla. Det gör honom inget Då skulle jag bli vansinnig. än en gång falla in i att vara den som Tinnitusproblemet blev ska locka till skratt. ”Jag har till en ond cirkel och om detju aldrig sysslat med något ta berättade David i en monoannat än ståupp-komik”, log på scenen. säger han.

– Det kan man så klart, men det handlar om när och hur man gör det. Och man kan förstås inte göra det på några offers bekostnad. Det finns alltid tre hänsyn att ta: Vem som helst kan inte skämta om vad som helst för vem som helst. För övrigt tror jag inte att terrorister har någon humor.

Att en komiker drabbas av allvar på scenen och att publiken tystnar kan vara tufft att tackla. Det finns ju en överenskommelse mellan artist och åskådare om att man är på plats för att skratta. David Batra har dock hävt denna deal några gånger, som när han drabbades av en svår hörselskada för några år sedan.

– Det var tinnitus, en nervskada, som gjorde att det tjöt i öronen, berättar han. Det är något som musiker och ljudtekniker också brukar lida av. Det kom plötsligt när jag stod på scenen. Det tjöt och skorrade som i en trasig högtalare och jag fick panik.

– Tystnaden. Jag har egentligen aldrig sysslat med något annat än ståupp-komik och det har präglat mig. Jag är som Pavlovs hundar: står jag på en scen med folk framför mig och det är tyst får jag nästan panikångest. Det känns djupt inne i kroppen att det är katastrof på gång. Att allt håller på att krascha.

Det var fruktansvärt obehagligt, trots att det var meningen att det skulle vara allvarligt och tyst.

HAN TRODDE att han skulle bli döv och gick

Finns det en risk att man blir inställsam i sådana lägen?

till läkare. Men det blev bara värre och till sist gick det så långt att han drabbades av självmordstankar.

– Jag kunde inte hitta något sätt att fixa det

16

– Som komiker var det läskigt att plötsligt prata allvar. Jag hade tidigare gjort Sommar i P1 om Annas och min ofrivilliga barnlöshet, men det var ju inte framför en levande publik. Aldrig hade jag pratat allvar inför tusen personer efter att först fått dem att skratta. Men det gick.

Vad är det som skrämmer mest i ett sånt läge?

– Att man jagar skratt till varje pris? Jo, den risken kan nog finnas. Att man drar skämt man inte själv tycker är jätteroliga bara för att man måste ha de där skratten. Det är ju

skratten som är den omedelbara belöningen.

Sådan är genren, annars är det inte ståupp utan något annat man gör. Och i det här fallet var det ju något annat.

OM BARNLÖSHETEN har Anna sagt i en

intervju att den blev det stora livsprojektet.

Och David bekräftar att under den tiden de kämpade handlade verkligen precis allting omkring att få barn. Om hormoner och processer och om allt som skulle klaffa. Visst kunde han skämta om det på scenen, men djupt inom honom gnagde den ständiga barnlängtan.

– Så får man sitt barn och då infaller den stora förändringen, säger han. Fast så är det väl för alla som levt uppåt 45 år, att livet ändras ett antal gånger. Det är vad det innebär att leva.

– Vad jag gillar med det här jobbet är att jag får gräva där jag står. Det är då det blir humor. När jag började var jag i 20-årsåldern och kunde skämta om hur det var att flytta hemifrån. Sen flyttade jag till Stockholm där jag som skåning skojade om att ingen begrep vad jag sa. Så kom samboskap och giftermål och när Elvira väl fötts blev det mycket om blöjbyten och att vara småbarnsförälder.

Så det är lyxigt att det genereras material antingen man vill eller ej. Man kan väl säga att jag skrivit mina memoarer på scenen.

Och det kan vara en tröst när man är med om jobbiga saker, att det går att förvandla allvar

Februari 2019

David Batra Ålder: 45 år.

Bor: I Nacka.

Yrke: Komiker, författare, skådespelare.

Familj: Hustrun Anna Kinberg Batra, dottern Elvira, 12 år samt hunden Bodil.

Aktuell: Som en av jurymedlemmarna nya säsongen avi ”Talang”, på TV4, samt tv-serien Världens sämsta indier, där alla avsnit finns att se på SVT Play.

var ett väldigt homogent land på den tiden.

David har förstås själv mött både främlingsfientlighet och rasism många gånger.

– Förr var det kanske mest en slags exotism, funderar han. När jag började med ståupp vid mitten på 90-talet pratade folk alltid engelska med mig vart jag än kom. Jag var inte känd från TV än och kom jag till en krog i Småland visste de bara att någon som hette Dejvid Bejtra skulle uppträda där på kvällen.

Jag pratade förstås svenska men folk envisades med att svara på engelska. De kunde inte få in i skallen att jag var svensk. till humor. Oftast är det ju de jobbiga grejerna som är roliga att prata om.

Men man är den man är på grund av sina nära och kära, hävdar David Batra. ”Faktumet att jag är en skånsk indier har präglat hela mitt liv och artisteri”, har han sagt.

UNDER HÖSTEN sändes tv-serien Världens

sämsta indier, där David utmanas av sin pappa Satish att undersöka sina rötter och försöka bli en riktig indier. Till sin hjälp har han SVT:s eminenta korrespondent Malin Mendel.

– Bilden av Indien som fattigt och med kossor på gatorna stämmer till stor del fortfarande, inte minst ute på landsbygden. Samtidigt finns det en extrem rikedom och metropoler där medelklassen är större än i USA, säger David. Mina kusiner och folk i samma ålder har idag ingen som helst vilja eller behov av att göra samma resa som min pappa gjorde en gång. Han ville söka lyckan i väst, men det kan dagens unga inte se någon poäng i. Varför skulle de åka till Kalifornien och jobba när de lika gärna kan stanna kvar där och jobba på Google för samma lön och ha fördelen att bo och jobba i det land där de är födda? Det kan vara svårt för oss i väst med våra förutfattade meningar att fatta det.

Davids pappa växte upp i Punjab som efter självständigheten 1947 delades mellan Indien som i huvudsak var hinduiskt och det muslimska Pakistan. I början av sjuttiotalet Februari 2019

”Vi lever ju i ett av världens mest sekulära länder och jag är nte särskilt religiös.

Men jag är döpt och konfirmerad och gifte mig till och med i kyrkan. Och visst funderar jag. ” kom han till Sverige där han träffade Davids mamma Marianne.

– Hon har jobbat som lärare i hela sitt liv och min pappa var forskare. Mamma var frånskild och hade en son som blev min storebror. Jag tycker att det både ur hennes och pappas perspektiv var väldigt modigt att de blev tillsammans. Av henne att träffa en mörkhyad man som var gäststudent och av pappa som kom från en värld av arrangerade äktenskap. Han träffade en frånskild kvinna och blev bonuspappa åt en svensk liten pojke i ett land han knappt hört talas om. Det är en spännande och mycket vacker kärleks­ historia som utspelar sig i ett Sverige som

I EN AV HANS första recensioner stod det: ”Upp på scenen kliver en indisk pojke, men ur hans mun kommer vanlig skånska.”

– Egentligen är det ju lite gulligt samtidigt som det är obegripligt. Det hände ändå inte på artonhundratalet. Pappa har berättat att när han kom till Lund och började forska var det fortfarande så få utlänningar i stan att de som fanns brukade nicka och hälsa när de möttes på gatan även om de inte kände varandra.

Trots att det är hårdare och kallare i dag kan David inte låta bli att känna en djup tacksamhet över hur bra vi har det i det här landet.

– Ojojoj ja! Alla vi som är födda och uppvuxna här är lyckligt lottade. Vi har haft mat och fred och skola och sjukvård och allting har vi lyckats få genom att dra vinstlotten att födas just här, i Sverige.

Du börjar närma dig 50?

– Usch ja!! … och livet förändras. Däri ligger också processen med att åldras. Så framtiden erbjuder en hel del att gräva i, säger han snett leende.

– Vi lever ju i ett av världens mest sekulära länder och jag är inte särskilt religiös. Men jag är döpt och konfirmerad och gifte mig till och med i kyrkan. Och visst funderar jag.

– När man skriver måste man borra ner sig i rädslor, för däri föds humorn. Jag kan känna mig avundsjuk på folk som är troende, det verkar ju så skönt att ha religionen när man rotar i sina rädslor. Troende verkar känna ett väldigt lugn. De kanske inte får alla svar men har ändå en trygghet i vad de tror på.

17

Hitta hoppet igen

”Livet är alltid i di Kerstin Hesslefors Persson stod varje dag i händelsernas centrum. Men på två veckor tog det slut. Hennes bok är berättelsen om hur hon försökte hitta hoppet igen efter att hon fått lämna sitt jobb som domprost i Lund samtidigt som en vän blev svårt sjuk.

EN AV Kerstin Hesslefors Perssons första projekt när hon blev domprost i maj 2013 var att be om en lista med de 200 medarbetarnas namn. Hon skulle inte vara deras dagliga arbetsledare, men hon ville vara bekant med dem när hon började. När hon tre år senare tvingades gå, under vad hon själv kallar ovärdiga former, fick hon inget gensvar från någon. Det blev tyst.

– Det är fortfarande svårt. Alla i min arbetsvardag var knäpptysta, fast en del hörde av sig lite i hemlighet. Men det blir så när en chef får gå på det sättet – det skapar en rädd organisation.

Hon möter ibland människor som inte vet vad som hände. Det fanns olika spekulationer: hon var sjuk, hade inte klarat jobbet, hade gjort något brottsligt.

Livet händer , den bok Kerstin Hesslefors Persson skrivit, handlar dels om hennes upplevelse och dels om varför ett existentiellt perspektiv är viktigt: Vi går till jobbet som hela människor, vi behöver därför bemötas som hela människor.

HON BERÄTTAR att hon blev både domprost och förändringsledare, en utsatt position.

Ofta vill människor i en organisation inte ha någon förändring. Nu skulle sju pastorat bli ett. Under tiden kom en ny biskop, och kyrkorådet fick ny ordförande. Idén om målet kvarstod, men idén om vägen började ta olika

”Människor jag delat viktigheter med dagligen hade bakom min rygg gjort upp om att de inte ville ha mig där. ” 18

form på olika håll i ledningen.

Om detta var hon medveten, innan allt for i diket. Men hur och varför det gick så illa att hon tvingades bort från sin tjänst, det har hon inte lyckats få svar på.

– Det hände så konstiga saker under de två veckor som passerade innan jag skrev på min uppsägning.

Jag gjorde en omdisponering av min arbetstid, och plötsligt skickades ett meddelande ut, utan att jag visste om det, om att jag hade tagit en timeout från min tjänst… Sådana saker.

MED BENEN under sig i

den mjuka soffan i lägenheten i Lund, i fräcka kläder och knallrött läppstift, ser hon trots allt ut att må fantastiskt bra. På ett plan stämmer det, för någonting gror i den avgrund som ett rämnat arbetsliv lämnar efter sig. Livet har förlorat lite av den plikt som får oss att fortsätta med saker bara för att det förväntas av oss. Insikten att hon kan göra vad hon har lust till, att det är upp till henne själv att odla en yrkesverksamhet där hon får blomma, börjar ta form. Det är befriande.

Den tid som gått har varit fylld av studier, av författarskap och av föreläsningar med den egna firman som bas. Familjen har fått

mer av hennes liv. Särskilt gläds hon åt att ha fått vara nära det barnbarn som kom strax innan livet vände. Så det finns en skimrande pärla där, mitt i allt det mörka.

PÅ ETT annat och skörare plan finns sorgen kvar. Tidsuppfattningen fick sig en knäck under den värsta perioden av chock. Vad skedde före och vad skedde efter påve Franciskus besök i Lund, som hon varit med om att förbereda? Kanske kommer den perioden alltid att vara lite dimmig.

Februari 2019

rektsändning” nära. Hon dog vid juletid. Jag hade julens gudstjänster då och jag har alltid varit oerhört plikttrogen: jag genomförde dem, fastän jag knappt klarade att förflytta mig. Att min kropp vägrade lyda även nu hjälpte mig att förstå att jag befann mig i djup chock och sorg.

Utanför stormens öga fick hon fint stöd av familj och vänner. Men hon berättar att ingen i pastoratets ledning tog reda på hur det var med henne, trots det blixtnedslag hon drabbats av. Det gjorde ont att vara av så lite betydelse.

– Människor jag delat viktigheter med dagligen hade bakom min rygg gjort upp om att de inte ville ha mig där. Och vi blir till i varandras blick, vi får värde tillsammans med andra. Att leva med att vara ovärdig bemött, det pågår i presens. Det är repetitivt. En del orkar inte.

Nu ser Kerstin Hesslefors Persson fram mot framtiden igen. Men vägen dit var inte enkel.

PRÖVNINGARNA VAR svåra även privat.

Kerstin Hesslefors Persson förlorade en arbetskamrat, diakonen Boel, i cancer. I sjukdomen och i krisen växte deras vänskap djupare – väninnan fick cancerbeskedet och hon själv tvingades bort från sin tjänst vid samma tid. Bådas svårigheter var fond för samtal, bara om det som är viktigt. Båda behövde varandras uppriktighet, den var av så sällsynt slag.

– Boel hjälpte mig att leva och jag hjälpte henne att dö. Vi möttes med raka ryggar, med modet att fråga vad som helst och med respekt, humor och öppenhet. Livet är i direktsändning, det blev så tydligt tillsammans med henne.

FOTO: KRISTINA STRAND LARSSON

– Vi kan bara leva framlänges. Jag vill säga att jag har tagit mig igenom, men det betyder inte att alla sår är läkta, konstaterar hon.

Som präst har hon tidigare gått vid sidan av, stöttat dem som bit för bit tar in sin förlust.

Nu hejdar hon sig när hon försöker berätta

om den egna känslan. Det är för svårt. Men det går att berätta om hur kroppen uttryckte sig när hon skrev på sin uppsägning – med apati och vägran att röra sig, att delta i livet.

– Jag reagerade precis så också när jag förlorade min mamma. Hon stod mig oerhört

I DAG är Kerstin Hesslefors Persson öppen för vad som kan komma i framtiden, bara det kommer i sin tid.

– Jag har det bra med Gud, men kyrkan som organisation har jag blivit besviken på och sårad av. Jag måste vara hel för att vilja vara i tjänst.

Dessutom finns så mycket annat hon kan göra under tiden.

– Jag har två yrken: jag är präst och författare. Nu har jag ägnat mig åt författarskap och åt att studera, mycket intensivt. När livet vill ta en annan väg ska man kanske inte brottas.

Jag vill försöka hitta rytmen i möjligheterna.

Gå med i det som öppnar sig.

MARIKA SIVERTSSON Februari 2019

19

ANNONS

Symbolik FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

Stockholms stifts biskopskräkla med Sankt Göran och draken.

Symboler för en herde och ledare En stav för herden att hålla ordning på sina får med. Det är vad biskopsstaven symboliserar.

Tillsammans med den särskilda mössan, mitran, och flera andra särskilda symboler signalerar den både biskopens särskilda ställning och det uppdrag hon eller han har.

KRÄKLAN, BISKOPSSTAVEN, är böjd som

en herdestav och är en symbol för biskopens uppdrag att leda hjorden så att den får näring och skydd. Flocken ska hållas samman, ingen får tappas bort eller lämnas kvar. Ett får som ramlar ner i en bergsskreva kan fångas upp

# X 2019

med den runda delen av staven.

Kräklan används bara i en biskops eget stift, och när en ny biskop vigs av ärkebiskopen i Uppsala domkyrka. En kräkla kan vara rikt utsmyckad för särskilt högtidliga tillfällen, eller en trästav som är vacker i sin enkelhet.

Biskopens mössa, mitran, fick sin form med två spetsar och de två banden som hänger ner i nacken, på 1100-talet, kanske ännu tidigare. Ibland säger man att banden symboliserar Bibelns två testamenten, men mitran har sina rötter i en uråldrig form av huvudbonad som bland annat fanns i det bysantinska rikets organisation av ämbetsmän. I dag är den en symbol för biskopens uppgift att råda och stödja i kyrkan.

Andra symboler Biskopskåpan, utvecklad från en regnmantel med kapuschong som användes på 900-talet. Sitt nuvarande utseende med en ryggsköld fick den på 1000-talet.

Stolan bärs även av präster och diakoner, men medan präster bär stolan i kors över bröstet och diakonerna i kors över höften, bär biskopen stolan hängande rakt ner.

Biskopskorset påbjöds av Gustaf IV Adolf år 1805, efter en idé av hans son, Gustav III. Det fås vid vigningen och lämnas över till nästa biskop när man avgår.

Biskopsringen är som en korsning av en ”vigselring” och en sigillstämpel.

SARA GRANT

21

FOTO: JOI GRINDE

Madeleine Månsson saknade någon att prata med när hon själv rehabiliterades efter en bilolycka. Nu vill hon hjälpa andra att komma vidare i livet.

Hon vill ge tjejer större plats Madeleine Månsson var länge ledare för unga tjejer med funktionsvariationer. Viljan att fortsätta som förebild gjorde att hon upptäckte dans. Men det krävs attitydförändringar och resurser för att tjejer ska fortsätta ta större plats, anser hon.

SKÅNES DANSTEATER undrade var alla med funktionsvariationer

håller hus. Platserna avdelade för personer med rullstol stod mestadels tomma och inga med funktionsvariationer sökte sig till scenkonsten. För att ändra på detta vände sig dansteatern till Madeleine Månsson som jobbade som idrottsledare för sektionen Aktiva tjejer inom FIFH (idrottsförening för personer med funktionsvariationer) i Malmö.

– Har du ungdomar som är intresserade av att prova på att dansa, undrade de. Jag hittade två tjejer som ville.

Madeleine var tveksam för egen del. Hon gillar att titta på modern dans och dansföreställningar, men att dansa själv på scen kändes främmande. För att leva upp till rollen som förebild kände hon sig tvungen att ge dansen en chans. Hon är väl medveten om att hon är en förebild för många med funktionsvariationer som är med i Aktiva tjejer. Det är en sektion inom FIFH som startades för tjejer från 12 år och uppåt för att bryta mansdominansen i föreningen.

– Det som är speciellt med Aktiva tjejer, det som sticker ut, är att man där sysslar med alla typer av idrotter och andra aktiviteter runt omkring. Det kan vara allt från att gå på bio, gå ut och fika, åka på läger till att våga sig på att testa något nytt som dans tillsammans.

22

De tre unga kvinnorna som vågade testa dans tilldelades en studio på Skånes Dansteater tillsammans med tre proffsdansare under en vecka. Proffsen hade tagit fram övningar och tänkt ut vad som skulle göras i dansstudion.

– Det blev många nya intryck om hur samtida dans kan se ut. Men också ett nytt sätt att lära känna sig själv och sin kropp. Det var jättekul. Jag fastnade direkt utan att tänka att det här är något jag ska satsa på.

Ett resultat av experimentveckan blev kortfilmen Don’t be afraid, it’s only movements (Var inte rädd, det är bara rörelser) och en fotoutställning.

– Titeln kom sig av att jag sa att jag begränsar mig själv. Tyckte att det såg dumt ut. Jag sa att jag inte förstår vad jag är rädd för, det är bara rörelser.

Det var för sex år sedan; samarbetet mellan Skånes Dansteater och Aktiva tjejer fortsatte. Tillsammans med dansaren Peder Nilsson gjorde Madeleine en duett som ingick som en del i en större dansföreställning kallad CMe (Se mig!) år 2015.

– Om jag skulle ta och köra lite själv, tänkte jag. Det här är väldigt kul och något jag nog skulle vilja hålla på med.

Hon som dansare och projektledare av Skånes Dansteater i Malmö år 2016. Under åren som ledare för Aktiva tjejer lockade Madeleine tjejer med funktionsvariationer att börja idrotta. När några tjejer kommit med blev det ättare att få med fler.

Tjejer kan behöva stöd av andra tjejer med liknande erfarenheter.

Den lärdomen gjorde Madeleine under rehabiliteringen efter bilolyckan som gjorde henne beroende av rullstol. Som femtonåring var hon enda tjej bland ett stort antal killar på sin avdelning och behövde

Februari 2019

�Vi vill nü ut med kulturen och dansen. Alla kan dansa! Tycker du om att dansa kan du komma hit och känna dig välkommen. Jag kan, du kan, vi kan.� nügon tjej att prata med, nügon som ocksü skadats efter en olyckshändelse och tagit sig genom rehabiliteringen. Det var sü Madeleine fick kännedom om FIFH och Aktiva tjejer. Där kände hon sig välkommen och där fanns andra tjejer och kvinnor som hon kunde identifiera sig med, andra som tagit sig genom en lüng rehabilitering. – Jag behÜvde hÜra deras historier helt enkelt, säger hon eftertänksamt.

Efter en kort tid som deltagare i Aktiva tjejer blev hon anställd som ledare 2007. Dü gick hon ett antal ledarkurser.

Samtalet kommer in pü vad som behÜvs fÜr att fü unga tjejer med funktionsvariationer ska ta stÜrre plats. – När majoriteten är killar är det viktigt hur man bemÜter tjejer. De ska lyftas upp. Mycket hänger pü samhÜrigheten i gruppen, om man känner sig ensam sü trivs man inte. Men det behÜvs fler tjejer som är ledare och drivande. Ledare som är fÜrebilder.

Det handlar om hur snacket gür i gruppen och om vilka attityder som dominerar. Ingen ska känna sig utanfÜr. – Det behÜvs ett engagemang. Tjejer ska synas och hÜras. �Här är vi!�.

Satsningen har haft effekt, andelen tjejer i FIFH har Ükat. Aktiva tjejer, som funnits i mer än tio ür, är en satsning som finns kvar.

MADELEINE BERÄTTAR om en tjej som inte ville använda sin rullstol.

Hon hatade den. Genom mÜtet med andra med liknande erfarenheter lärde hon sig att acceptera sin funktionsvariation och att se rullstolen som ett hjälpmedel. – Hon behÜvde Aktiva tjejer fÜr att komma fÜrbi barriären och inse att rullstolen inte är farlig. Rullstolen är ett stort plus i mitt liv. En tillgüng. Och jag behÜver den.

Sedan drygt tvü ür är det Skünes Dansteater som gäller fÜr Madeleine. Hon och Peder Nilsson skapade en längre fristüende duett 2016.

Hon är anställd som dansare, men ska även hjälpa teatern med att nü ut till fler med funktionsvariationer i alla üldrar. – Vi vill nü ut med kulturen och dansen. Alla kan dansa! Tycker du om att dansa kan du komma hit och känna dig välkommen. Jag kan, du kan, vi kan.

Madeleine tycker att hon utvecklas som person och dansare. – Det tog tid innan jag kallade mig fÜr dansare, när folk frügar vad jag hüller pü med. Men nu gÜr jag det utan att tveka. I bÜrjan var det sü här: Va, är du dansare? Jag slüss med fÜrdomarna varje dag och det für jag nog fortsätta med.

Madeleine är väl medveten om att hon bryter nügons fÜrdomar sü fort hon gür ut pü en scen med sin rullstol. – Ibland skulle jag vilja fü ta paus frün det där. Kan jag inte bara fü dansa utan att vara nügon politisk flagga. Ibland hade det varit skÜnt att bara fü vara Madde och fü dansa utan att bli ifrügasatt.

Hon är socionom, en utbildning hon gick efter att ha läst in gymnasiebetygen pü komvux. Tvü personer betydde mycket fÜr henne under rehabiliteringen: en kurator inom barnhabiliteringen och en psykolog frün BUP. – Jag hatade büda tvü i bÜrjan och ville absolut inte prata med dem.

Men de gav inte upp. De släppte inte mig. Jag var en trotsig femtonüring som precis genomgütt ett helvete och var taskig mot dem. Ibland

Februari 2019

MADELEINE MÅNSSON Ålder: 33 Bor: i MalmÜ Utbildning: Socionom Jobb: Dansare och projektledare pü Skünes Dansteater Tidigare jobb: ledare fÜr Aktiva tjejer inom idrottsfÜreningen FIFH. Intressen: älskar att fynda vintage, träning (�kÜr mina mil varje vecka�), umgüs med vänner och familj, musik, film och TV-serier.

kunde vi sitta tysta en hel timme.

De hade kontakt i fem, sex ür. Det var sü Madeleine bestämde sig fÜr att bli socionom.

Hon ville vara nĂĽgon fĂśr personer som har det jobbigt.

DANSEN BLEV ännu en vändning i livet. Nu längtar hon efter att gÜra fler och stÜrre dansproduktioner. Ett kulturstipendium gjorde det mÜjligt fÜr henne att besÜka teatrar i Storbritannien som jobbar inkluderande. – En vild drÜm är att vara med pü operan, MalmÜ Operan. Om nügot ür kan jag tänka mig det. Jag behÜver fylla pü min kunskapsbank. Jag vet att jag müste vüga mycket mer och komma Üver fler trÜsklar fÜr att fortsätta utvecklas som dansare. En spännande resa väntar, det känner jag pü mig.

SVEN ROSELL

ehs.se

Enskilda HÜgskolan Stockholm erbjuder en rad spännande kurser och program inom teologi/ religionsvetenskap och mänskliga rättigheter. www.ehs.se

Enskilda HĂśgskolan Stockholm hette tidigare Teologiska hĂśgskolan Stockholm

23

Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGARNA! Dag 1 – 7:

15 dagars 5-stjärnig resa

Dag 8 – 15:

rnigt Avkoppling på ett 5-stjä en lyxhotell direkt på strand

eta 5-stjärnig studieresa Kr ram

lyktsprog Inklusive spektakulärt utf + inträden!

Kreta

VÅRT TACK!

Pris för läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN

11490,– - 9000,–

Normalpris

SEK2

Prisfördel

2490,–

SEK1

Från endast

Inklusive

SEK2

p. pers.

ANNONS

Heraklion En av skandinavernas mest populära långresor !3 – Inklusive utflyktsprogram & inträden ! vid bokning av tjänsterna Arkadiklostret Palatset i Knossos Inklusive spektakulärt utflyktsprogram: Inkluderat i priset: (Prisexempel separat hos andra tjänsteleverantörer) Dag 1 – 7: 5-stjärnig studieresa

Inklusive

Inklusive

Kournassjön

Inklusive

Palatset i Faistos

Inklusive

8 dagars avkoppling på ett 5-stjärnigt lyxhotell !

Flygplats Säsongstillägg per pers

Flygtillägg per pers.

Avgångsdagar:

Totalt per person Prisfördel per person

11490,– SEK2 – 9000,– SEK2

Förmånspris per person från endast

2490,– SEK1

Extratjänster till förmånspris: Matpaket: Paketet innehåller halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter på den 7 dagars studieresan: endast 1500,– SEK per person.

Enkelrumstillägg: 2590,– SEK per person/vecka (med reservation för tillgänglighet)

En veckas avslappning på ett 5-stjärnigt lyxhotell med wellnessavdelning, pool och sandstrand.

Oktober 2019 (15. – 29.10.)

November 2019 (1. – 19.11.)

November 2019 (22. – 29.11.)

Januari 2020 (28. – 31.1.)

Februari 2020 (4. – 14.2.)#

Februari 2020 (18. – 28.2.)

Mars 2020 (3. – 13.3.)

Mars 2020 (17. – 31.3.)

April 2020 (3. – 17.4.)#

1900,– SEK

1000,– SEK

0,– SEK

0,– SEK

500,– SEK

1000,– SEK

1400,– SEK

1900,– SEK

2200,– SEK

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN från endast Flygplats

Flyg tur och retur med renommerat flygbolag 3100,– SEK Aegean Airlines (Sky Trax World Airline Award 2014 – 2017 för bästa europeiska regionalflygbolag) till Heraklion, inklusive hotelltransfer 7 dagar: en av skandinavernas mest 6090,– SEK2 omtyckta studieresor till Kreta - 7 övernattningar i dubbelrum på utvalda 4- och 5-stjärniga hotell (nationell kategori) - 7× riklig frukostbuffé - Rundresa i vår moderna resebuss med luftkonditionering - Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram + inträden (enligt program) VÅRT TACK4: 8 dagars avkoppling på ett 2300,– SEK2 5-stjärnigt lyxhotell direkt på stranden - 7 övernattningar i dubbelrum på ett exklusivt 5-stjärnigt lyxhotell (nationell kategori) - 7× riklig frukostbuffé - Kostnadsfri användning av hotellets faciliteter: attraktiv utomhuspool, uppvärmd inomhuspool och härligt spaområde, bl.a. med bastu Fackutbildade, svensk- eller engelsktalande guider (beroende på tillgänglighet) 24 timmars läkarjour

• Arkadiklostret (inträde ingår): Kretas nationalhelgedom från Bysantinska rikets tid, symbol för Kretas självständighet • Ark. museet i Eleftherna (inträde ingår): imponerande romerska utgrävningar på arkeologiska museet • Kournassjön: Kretas enda naturliga sötvattensjö • Rethymnon: romantisk hamnstad med vacker stadskärna • Matala: 60-talets hippieparadis; i grottorna i de höga kalkstensklipporna bodde bl.a. Bob Dylan och Cat Stevens • Hantverkskonst i traditionellt mattgalleri • Palatset i Faistos (inträde ingår): ett av öns största palats där den världsberömda Faistosdisken hittades • Palatset i Knossos (inträde ingår): varje Kretaresas absoluta höjdpunkt, färgglada fresker, keramikkonst, mäktiga stadsmurar och en labyrint av vägar • Heraklion & Venetiansk fästning: spännande utforskningsrundtur med bl.a. venetiansk hamnfästning, promenadväg vid hamnen och pittoresk stadskärna • Ark. Museet i Heraklion (inträde ingår): Kretas otaliga kulturskatter • Palatset i Malia (inträde ingår): en av Kretas största minoiska byggnader • Hantverkstradition i smyckes- och skinnateljé • Lasithislätten: frodig slätt • Keraklostret (inträde ingår): Kretas viktigaste religiösa centrum – fortfarande bebott av nunnor • Bergsbyn Krasi: idyllisk by med en 2 000 år gammal platan

Dag 8 – 15: semesterförlängning på ett exklusivt 5-stjärnigt lyxhotell direkt på stranden som VÅRT TACK4

Inklusive

2

2

Göteborg

2490,–

SEK1 per person istället för

11490,–

Prisfördel

SEK2

- 9000,–

SEK2

Köpenhamn

Stockholm

0,– SEK

500,– SEK

600,– SEK

tis

fre

tis

Innehavare av svenskt, finskt, danskt och norskt pass är viseringsfri i 90 dagar. Vid in- och utresa i Grekland krävs ett giltigt pass. För medborgare i andra länder rekommenderar Din förmånskod!

FO66707 vi att man frågar om de gällande inresebestämmelserna på Greklands ambassad i Stockholm: http://www.mfa.gr/en/visas. # holiday tilläggskostnad p.p.: 450,– SEK Ring kostnadsfritt nu för att 1 Plus Greklands turistskatt under förlängningsveckan som just nu är 4,– € (ca 40 SEK) per rum och natt (information hämtad i november 2018). Det annonserade priset på 2490,– SEK gäller endast vid avresa 26.11.2019 och 28.01.2020 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg som anges i tabellen. Resan gäller endast för adressaten säkra ditt önskedatum: och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline.

Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. OBS! Minimiantalet deltagare är 15 personer per resedatum. Annullering senast 20 dagar innan avresa ifall minimiantalet resenärer inte nås. Maximal gruppstorlek: 43 personer.

Ej lämpligt för personer med begränsad rörlighet. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret. Vårt speciella tack-erbjudande gäller endast vid bokning av studieresan. lördag kl. 9.00 – 15.00 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum från 28.01.2020 – 11.02.2020 och har beräknats den 05.12.2018 på allmänt tillgänglig information på följande hemsido: Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, Flyg tur och retur Göteborg – 28.01.2020 – 11.02.2020 på www.expedia.se (billigaste avbokningsbara tillgängliga flyget inkl. bagage), transfer flygplats – hotellet – flygplats på www.holidaytransfers.com, utflyktsprogram på www.viator.com & www.getyourguide.com, 7 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (3 nätter på hotellet Palazzino di Corina filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm Rethymnon, 4 nätter på hotellet Capsis Astoria Heraklion). De nämnda hotellen är exempel. Resan innehåller inte nödvändigtvis dessa hotell.

3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder.

Observera: Undersökningen har genomförts med resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS år 2017. Kommentarerna kommer från kunder som har rest med vår företagskoncern.

4 Vistelsen i 5-stjärnigt lyxhotell i Kreta dag 8-15 bjuder vi på. Denna del av resan är kalkylerad med 0 SEK i beräkningen av paketresans pris.

De kombinerade resetjänster du erbjuds utgör en paketresa i den mening som avses i direktiv (EU) 2015/2302. Därför omfattas du av alla EU-rättigheter som gäller för paketresor. TSS Travel Service Scandinavia AS kommer att ansvara fullt ut för att paketresan som helhet fullgörs korrekt. Dessutom har TSS Travel Service Scandinavia AS, enligt lag, ett skydd för att återbetala dina betalningar och, när transport ingår i paketresan, säkerställa din hemtransport om det eller de hamnar på obestånd. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

0200 - 88 39 14

Gudstjänst med soppa – ny giv på Österängen NOVEMBEREFTERMIDDAGENS MÖRKER

sänker sig över Österängen. Som ett stort vitt fartyg reser sig kyrkan mitt i området i riktning ner mot Skrämmabäckens ravin. ”Mässa och mat” står det på en stor banderoll på kyrkväggen.

Ett 20-tal gudstjänstbesökare har samlats i det öppna och ljusa kyrkorummet med sina vackra golvarmaturer. En blandad skara av äldre och yngre. Flera har rötter i Mellanöstern. Gudstjänstvärdar är Jacqueline Hanell och Janina Fursa, mor och dotter. Det är vid kyrkoårets slut; advent står för dörren.

ATT FIRA gudstjänst på eftermiddagen och samlas över enkel soppa efteråt är en nyordning sedan drygt ett år. Alla var inte helt förtjusta över att lämna den gamla invanda elvatiden: – Det var ovant i början, säger två av kyrkans verkliga trotjänare, Ingrid Davidsson och Gerd Bengtsson.

De har båda bott på Österängen sedan området var nytt i början på 60-talet och har varit aktiva i kyrkan sedan dess. Den byggdes 61.

– En del sa att de skulle sluta gå, men nu

börjar de komma tillbaka.

– Och så ser vi ju nya besökare, konstaterar de båda damerna innan de skyndar vidare till väntade konsert på Spira.

Claes Carlsson, känd MP-profil i Jönköping, är en av de nya i kyrkan. Han är också medlem i Ansgariiförsamlingen som ligger på andra sidan motorvägen och är nöjd med den nya tiden. Det är också en annan av de yngre besökarna som vill avstå från att ha sitt namn i Amos.

– Det är jättebra, jag är verkligen ingen morgonmänniska, skrattar hon.

Det har hänt en hel del på Österängen de senaste åren. Nya hus. Birkagården renoveras. Österängens konsthall har etablerat sig som självklart centrum i bygden för modern konst. Bibblan har flyttat och öppnade nytt i slutet av november, dockad till konsthallen.

NY PÅ Österängen är också Kjell Danfors.

Präst och tidigare verksam i stora Sofiakyrkan. I höstas bytte han och ser fram emot sin nya kyrka: – Det angelägnaste är att kyrkan fortsätter som en viktig del av Österängen.

– Hur samarbetar vi med andra? Vi vill stå

för öppenhet. Inga vattentäta skott.

Scoutsamarbete med grannen Ansgariikyrkan är en tanke. På lördagar firar redan en av Jönköpings många Östkyrkor sina gudstjäns-

”Hur samarbetar vi med andra? Vi vill stå för öppenhet. Inga vattentäta skott.” ter här. Numera finns också en ikon uppsatt på en vägg framför kyrkans ljusbärare. Runt om stolar i en ring.

– ENKLARE att samlas där för kortare böne-

stunder i samband med annan verksamhet, säger Kjell Danfors.

För en hel del annan verksamhet än gudstjänster är det också. Bibelstudier och café, kyrklig syförening samt kören Vox Populi under kantor Axel Dahlins ledning.

ERIK LINDFELT

Kjell Danfors – ny präst på Österängen.

Februari 2018

25

Barnsång

När bebisarna får

”Jag tycker om just det här med att man sjunger tillsammans med andra, det är inget man sätter sig och gör hemma, säger hon. Och så är det så fint och mysigt här — det är så speciellt att det är i kyrkan, den är så fin.”

26

Februari 2018

ta plats i kyrkan En vinterhagelskur drar över Jönköping och Sofiakyrkan men när jag kommer in genom kyrkporten möts jag av värme och glad sång. Det är inte varje dag ”Lilla snigel” sjungs i kyrkan — men på torsdagsförmiddagar är det tradition, för då är det babysång i katedralen.

HELA KYRKAN glimmar i varmgult ljus från

de vackra ljuskronorna som hänger från taket. Några ljus brinner i ljusbäraren. Alla kyrkbänkar är tomma men när jag går altargången fram möts jag av rader med barnvagnar. Prydligt står de parkerade sida vid sida, under kyrkans höga valv.

Längst fram på en mjuk matta sitter ett trettiotal bebisar och deras föräldrar i en ring och sjunger tillsammans. Vid första anblick är det en lite märklig syn att se alla dessa små, mjuka varelser i det väldiga kyrkorummet.

Samtidigt så oerhört självklart att barnen ska få ta plats i kyrkan.

Babysången i Sofiakyrkan är inget nytt påfund utan något som församlingspedagog Kristina Jonson började med för drygt åtta år sedan. Idén kom när hon och en kollega satt och funderade på hur de kunde hjälpa barnfamiljer att lära känna kyrkorummet.

– Vi trodde faktiskt inte att någon skulle komma, berättar hon och minns tillbaka. Men nu är det jättepopulärt. Nu är det jättemånga bebisar med, men det gör inget – det finns ju plats i kyrkan!

ATT BABYSÅNGEN är ett bra sätt att lära känna kyrkorummet kan Anders Saltin med dottern Ida intyga. Han och hans hustru är flitiga babysångsbesökare och har turats om att delta med båda sina barn.

– När man inte går i kyrkan så ofta är det här ett avslappnat sätt att få en relation med kyrkan, säger han.

Gruppen träffas varje torsdagsförmiddag och på fredagar finns en fortsättningsgrupp för barn över 1 år. Den gruppen är lite av en syskongrupp där föräldrar även har med sig äldre syskon. Till båda grupperna är det anmälan men det är gratis att vara med. På schemat står alltid sång, en kort andakt,

Februari 2018

fika med frukt och pyssel. Kristina leder babysången och spelar flera instrument.

– Hon är jätteduktig och spelar bland annat gitarr och bongotrumma, säger Anette Lindström.

ANETTE OCH dottern Ella har varit med på babysången hela höstterminen fast idag är första gången som Ella är vaken: – Jag har gjort mig känd som mamman med den sovande bebisen. Ingen har sett Ella förut för hon har sovit alla gånger vi varit här, berättar Anette och skrattar.

Jag frågar om hon tror att Ella blir lugn av kyrkomiljön.

– Ja, det är så lugnt och stilla här. Hon har aldrig störts av att vi sjungit utan jag tror att hon har lärt sig alla sånger undermedvetet.

En annan bebis som sovit sig igenom det mesta av babysången är Vera.

– Vi började gå hit när hon bara var en dryg månad gammal, berättar mamma Lovisa Johansson.

I dag är Vera pigg och vaken och tittar storögt på de glimmande ljuskronorna i kyrkan som hennes mamma konfirmerat sig i.

– Vi bor i Ölmstad nu men går jag till kyrkan är det alltid hit till Sofiakyrkan – här känner jag till allt, säger Lovisa.

LISA FROSTFELDT med sonen Måns har ock-

så åkt långväga för att vara med på babysången. Hon bor i Vaggeryd men fick tips om gruppen av sin svägerska.

– Jag tycker om just det här med att man sjunger tillsammans med andra, det är inget man sätter sig och gör hemma, säger hon.

Och så är det så fint och mysigt här – det är så speciellt att det är i kyrkan, den är så fin.

JOSEFINE SETTERSTRÖM

27

Dalvikskyrkan

En 50-årig gemen Utmed Dunkehallavägen ser man två olika symboler på väggen under namnet Dalvikskyrkan. Det ena är EFS och det andra är Svenska Kyrkan. ”Same, same but different!” Två som är ett !

EFS står för Evangeliska Fosterlands­ stiftelsen och namnet kom till 1856 .

EFS har alltid värnat om att vara ”i” men inte ”under” Svenska kyrkan som en inomkyrklig, flexibel och självständig missionsrörelse av icketerritoriell struktur.

UNDER ETT halvt sekel har Dalvikskyrkan

funnits och det har blivit en samarbetskyrka i ordets rätta bemärkelse. Två som har blivit ett. Kyrkan byggdes 1968 och invigdes 1969.

Samma år startades ett gemensamt arbete som innebar ett samgående på Dalvik.

EFS:s missionsförening äger kyrkan och missionsföreningen har ansvar för verksamhetsplaneringen i samråd med Svenska kyrkan Jönköping. Prästen i Dalvikskyrkan har alltid varit anställd av Svenska kyrkan och övrig personal har varit anställd av EFS. Något om vad som hänt i den 50 åriga goda relationen som byggts upp kommer följande framställning att beröra.

FÖRHISTORIA

Redan i början av 1960 talet väcktes tankarna på ett arbete på Dalviksområdet med sikte på kyrkbygge och distriktsarbete. Hösten 1966 upprättades en överenskommelse mellan missionsföreningen och dåvarande Sofia församlings kyrkoråd. Överenskommelsen innebar att ” missionsföreningen skall bygga kyrka på Dalviksområdet och under en prästvigd predikants ledning bedriva församlingsverksamhet på ett sådant sätt att den kan godtagas som en kyrkas verksamhet” (ur Sofia kyrkoråds protokoll 22 nov 1966).

På 1960-talet fanns en tanke att varje stadsdel som byggdes skulle ha distriktskyrkor. Österängskyrkan och Gräshagskyrkan var ett exempel på detta. Dalvik sågs inte som ett undantag när byggnationen satte fart i området!

Det fanns naturligtvis farhågor. Från EFS var naturligt att tankarna kom på att den lilla föreningen med cirka 75 medlemmar skulle bli uppslukade av den stora Sofia församling 28

och därmed tappa sin identitet och profil.

Från Svenska kyrkans sida fanns en ängslan hur församlingsborna på Dalviksområdet skulle reagera. De stora och små frågorna var naturligtvis många. Kyrkoherden Olof Thulin visade enligt samstämmiga uppgifter ” tålamod och vishet” och missionsföreningens förste predikant Kurt Josefsson upplevde det som ” ett heligt äventyr, buret av en helig vision” ( hämtat från Göran Åbergs böcker).

ÖVERENSKOMMELSER

Överenskommelsen mellan EFS och Sofia församling kom tillstånd efter flera års förberedelser och undertecknades i september 1966. Grund för överenskommelsen låg den gemensamma evangelisk-lutherska bekännelsen och ett EFS som ett självständigt missionssällskap och en väckelserörelse inom Svenska kyrkan. Överenskommelsen mellan EFS och Svens-

Februari 2018

sam resa Fakta EFS bildas 1892 och bedriver verksam­ het några decennier i Viktoriasalen på Fabriksgatan 5 ägd av Ebba Ramsey. År 1910 flyttade Fosterlandstiftelsens biträdesförening till Missionshyddan belägen i området ovanför stadsparken.

Från 1922 användes även Missions­ hyddan för predikan av stadens präster en gång i månaden.

Tanken på att inleda samarbete mellan EFS och Sofia församling väcktes första gången 1963.

Kyrkofullmäktiges ordförande David Estborn tar informell kontakt med mis­ sionsföreningens ledning. Överenskommelse 1966 mellan EFS missionsförening och Sofia församling om att en kyrka skulle byggas på Dalvik.

Dalvikskyrkan byggs 1968 och invigs 1969 med kyrka, ungdomslokaler och barndaghem.

Beslut om årlig överläggning mellan EFS och Svenska kyrkan med start 1969.

Utbyggnad av kyrkan 1985.

Invigning av Kyrktuppen 2006.

Ett pågående vardagsnära samarbete .

Regelbundet dialogarbete kring utfall och verksamhetsplanering.

ka kyrkan Jönköping innebar också att ett lån på 125 000 skulle erbjudas för kyrkobyggnationen och att ett årligt driftsbidrag skulle ligga som fortsatt grund. Som beslutande i Sofia kyrkoråd fanns förutom ordförande Olof Thulin, Adelia Berg, Anna Andersson, Harry Grandstrand, Ivar Jacobsson ,David Estborn, Elsa Sandwall och Ture Norin. Kyrkorådet kom senare att få ytterligare en ansökan om ett lån på 250 000 som inkom 1967 då Jön-

köpings stads löfte om lån inte kunde infrias.

Detta lån beviljades också. Det fanns på 1960-talet fyra församlingar i Jönköping och organisatoriskt kom Dalviks­kyrkan att inordnas som ett distrikt i Sofia församling.

EN SAMARBETSKYRKA SOM SMÄLTS SAMMAN

När man gifter sig är det ofta så att man för med sig olika traditioner som så småningom

smälts samman och man får en gemensam grund att stå på som man ofta inte ifrågasätter.

Den goda relationen mellan EFS i Jönköping och Svenska kyrkan Jönköping kan beskrivas som en sammansmältning och uttryck för god acceptans av varandras likheter och olikheter.

I det dagliga arbetet är det nog ingen som talar särskilt mycket om samarbetet utan det upplevs som en självklarhet från båda håll.

Svenska kyrkan Jönköping har under årens FORTS.

Februari 2018

29

Dalvikskyrkan FORTS.

lopp sett Dalvikskyrkan som en lika viktig del av församlingen som de övriga delarna .

Allteftersom samarbetet och arbetet i Dalvikskyrkan växte kom också lokalerna att bli för trånga. Därför gjordes år 1985 en tillbyggnad av Dalvikskyrkan då Storstugan och foajén i övre planet utvidgades och i källarvåningen ordnades större utrymmen för den livliga barn- och ungdomsverksamheten.

FÖRSKOLAN KYRKTUPPEN

Vägg i vägg med kyrkan ligger Kyrktuppen, en av Svenska kyrkans förskolor. Under perioden 1968 och framåt hade Jönköpings kommun bedrivit förskola i lokaler som ägts av EFS. När kommunens förskola flyttade ut kom förslag att Svenska kyrkan skulle kunna driva förskola istället för kommunen.

Så blev fallet och en ny förskola blev verklighet. Bra för både Svenska kyrkan och EFS och Dalvikskyrkan.

Invigning ägde rum år 2006 och namnet

blev Kyrktuppen. Dåvarande ordförande i Sofia kyrkoråd Bengt Olsson och representant från EFS och tillika ordförande i dåvarande kyrkonämnden Jöns Bergner satte upp en vindflöjel i form av en tupp på gaveln till förskolan invigningsdagen.

NUTID, FÖRÄNDRING OCH FRAMTID

Samarbetet har under åren blivit mer och mer ett vardagsnära och naturligt sätt att dela det som kan vara möjligt och värdefullt. Inte minst samarbetet mellan kyrkorna på Västers höjder har utvecklats de senare åren. Arbetsmässigt har Bymarkskyrkan, Järstorps kyrka och Dalvikskyrkan nära kontakt. Gemensamma inköp görs numera och telefoni och datasupport är idag något som är lika självklart att tillhandahålla Dalvikskyrkan som de övriga kyrkorna inom Svenska kyrkan Jönköping.

Kyrkorna i de olika områdena i staden, fungerar som olika församlingsenheter och tillsammans är det en församling. Det som

skiljer övriga enheter från Dalvikskyrkan är att EFS missionsstyrelse som utsetts av EFSmedlemmarna har ansvaret för den dagliga verksamheten. Vår förhoppning och tro är att det goda samarbetet kommer att fortsätta som en självklarhet in i framtiden.

BENGT OLSSON ORDFÖRANDE I KYRKORÅDET SVENSKA KYRKAN JÖNKÖPING

Var med och bidra till utformandet av morgondagens kyrka!

Hur kommer morgondagens kyrka att se ut? Vilka utmaningar står vi inför? Om fem år? Om tio? Om tjugo? Som en hjälp att orientera sig i en oviss framtid finns något som kallas församlingsinstruktion.

– DET ÄR FÖRSAMLINGENS mest grund-

läggande identitets- och strategidokument som ska beskriva hur församlingen tolkar sitt uppdrag att vara kyrka just på det lokala planet, berättar Rickard Bonnevier, biskopsadjunkt i Växjö stift, som varit med om att ta fram en ny vägledning för församlingsinstruktionsarbetet i vårt stift.

Församlingsinstruktion har funnits i Svenska kyrkan sedan kyrka och stat skildes åt år 2000 och har tidigare reviderats eller skrivits om helt vid varje ny mandatperiod efter kyrkoval eller när ny kyrkoherde har tillträtt. Till skillnad från verksamhetsplan och policys har församlingsinstruktionen ett längre perspektiv.

Nu ska alla församlingar eller pastorat i Växjö stift under de närmaste åren arbeta fram nya församlingsinstruktioner. Allt med hjälp av en tydlig vägledning som ska göra det lättare också att jämföra de olika församlingsinstruktionerna i stiftet både när det gäller form och innehåll.

30

– Vi ville underlätta för stiftets alla församlingar och pastorat. Istället för att fokusera på den yttre formen kan man med mallen fokusera på innehållet. I det arbetet är det viktigt att många, särskilt barn, ungdomar och ideella, får komma till tals och bli delaktiga, berättar Rickard Bonnevier.

För är det något som ska prägla framtagandet av församlingsinstruktionen så är det just den breda förankringen. Inte bara några få, utan många ska vara involverade i arbetet att ta fram underlag. Särskilt viktigt är det att barn och ungdomar får göra sin röst hörd tillsammans med alla ideella.

NÅGRA AV de frågor som ska tas upp är: vilken teologisk grundsyn genomsyrar Jönköpings församling? Hur ska vi arbeta för att bli en kyrka i världen, fira en gudstjänst att längta till, berätta om Jesus Kristus?

Och hur rustar vi våra medarbetare och hur samspelar Svenska kyrkan Jönköping med Växjö stift?

Kyrkan må ha en flertusenårig tradition att luta sig mot och satt att förmedla ett evigt budskap, där Bibeln tillsammans med andra så kallade bekännelseskrifter är rättesnöre. Samtidigt är kyrkan tvungen att hela tiden vara medveten om sin omvärld för att vara relevant. I församlingsinstruktionen är just omvärldsanalysen väsentlig.

Vad innebär det att vara kyrka just här i

Jönköping? Hur ser människors liv ut? Och hur påverkar det vårt sätt att arbeta?

– En fråga som behöver ställas till alla oss som utgör Svenska kyrkan Jönköping är den om på vilket sätt du vill bidra? säger Ann Aldén som är kyrkoherde i Jönköping.

Kyrkan har ett uppdrag och hur uppdraget tar form här och nu färgas av oss som har ett hjärta i någon av alla våra kyrkor.

Just därför behöver mångas röster bli hörda.

RICKARD BONNEVIER uppmanar:

– Ta chansen och bli delaktig i de samtal som kommer att påbörjas nu. Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kännetecknas av ett brett samägarskap. Det är ju så vi är kyrka; tillsammans. En brokig blandning människor, var och en med sina gåvor och erfarenheter som tillsammans bildar det vi kallar kyrka och församling. Alla är betydelsefulla och alla är viktiga.

Den 2 februari var det en upptaktsträff för ideella och andra intresserade i Sofiagården där det berättades om det kommande arbetet.

I kommande nummer av Jönköping Amos kommer du som läsare och församlingsbo att ges möjlighet att vara med i tänkandet kring vad det innebär att vara kyrka i Jönköping nu och i framtiden. Håll utkik!

PÄR SJÖSTRAND

Februari 2018

Korsord

BILD: PIXABAY.COM

BÄRHJÄLP I SNIGELTAKT

OVERKEN LÅTER SAM GÖR SORTS URSKILJA HÖGT INGEN ACCENT

I LUFTEN FODERVÄXT

FINNS TILL GÅR DET FÖR OLYCKSFÅGEL

LÄGENHETSFORMAT

SE GLAD UT

VARA LOCKAR OSÄKER KÖPGLAD KAN INTE FLYGA BENDEL FIXAR FRISYREN REGELBUNDNA

GENOMGÅNGSRUM

HAR DEN MED TILLSTÅND FÅTT

HÄNDIG

Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

TALA VITT OCH BRETT

KLÄMMA SPELEVINK

ÄR AKTIV

UNDER ISEN

SPRÅKSINNE

EFTERGIVEN

HÖRS I BILKÖ I SAGAN KÄNNER STARK RÄDSLA

TAR GODMODIG DET MED JAG FÖRSTÅR!

SKIFTAS

LITEN LÅDA ÖDESDIGER

LÄGGA I EN HÖGRE VÄXEL JORDBRUK KONTURLÖS

FEDERAL REPUBLIK

LÄGGA AV

LITEN KÄNGRU

BIBELDEL

DISKRETION

TYDLIGT

LIGGER UNDERLÄGSEN I SCHYSST FEBERSJUKDOM

SJÖ I KAZAKSTAN

SES OBESLUTSAM

SEGERTECKEN

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till kom@svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping

Februari 2018

Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var.

Senast 28 februari vill vi ha ditt svar.

Rätt svar i Amos nummer 6/2018 var FRÖJDAS VART SINNE Grattis säger vi till dessa fem som vinner två biobiljetter var: Olle Tällberg, Allan Henriksson, Birgitta Adolfsson, Mats Ottosson och Bettina Engelmann.

31

Krönika Martin Ahlqvist

Kom igång och fasta!

J

ag minns när jag i ett ungdomssammanhang skulle prata om fastan.

– Ja, nu är det dags för fasta.

– Vadå, har du blivit ett sånt där träningsfreak? Det tog en stund innan jag fattade vad den unga personen menade men sen gick det upp ett ljus för mig. Att fasta var för hen inte förknippat med kyrka eller bot och bättring utan det var snarare förknippat med att leva hälsosamt och komma i form. –Jag ska också börja deffa snart fortsatte ungdomen innan jag hann ta upp tråden.

I OCH för sig är det inte så dumt att koppla

ett hälsosamt leverne till att fasta. Munkarna i klostren har i århundraden fastat onsdag och fredag året runt. 2:5-dieten är inget nytt påfund utan det har använts som ett sätt att må bra och tänka hållbart mycket längre än de senaste årens hälsotänkande.

Det handlar inte om att sluta äta utan oftast har det fungerat så att man under fastan valt att avstå kött.

På sydligare breddgrader firar man inför den fastan och har karnevaler och folkfester.

Ordet karneval lär vara en sammansättning

”Man vill ju att det ska påverka livet i övrigt och skapa nya rutiner, en livsstil som håller i längden. Fastan kan vara din chans att skapa nya rutiner för en ett hållbart kristet liv.”

32

av de två orden karne och val vilka betyder kött farväl. Fastan handlar om att bryta vardagens mönster och att hitta mer tid för Gud. Vissa fastar idag från det som tar mycket tid, till exempel sociala medier och tv-tittandet.

Man vill förstås ha mer tid för Gud i bön, bibelläsning men allt som ofta fokuserar man mest på det man ska avstå ifrån.

UNGDOMEN KANSKE hade rätt? Vi borde

nog bli träningsfreak i fastan. När man vill leva hälsosamt handlar det ju inte bara om att avstå från saker utan man måste ju också börja röra på sig och träna.

Ska vi ta fastan på allvar kanske det inte handlar så mycket om att avstå som att verkligen göra något. Kanske mår vi alla bra om vi ser fastan som en träningsperiod i stället.

Träning handlar ju om att leva hållbart för livet.

Man vill ju att det ska påverka livet i övrigt och skapa nya rutiner, en livsstil som håller i längden. Fastan kan vara din chans att skapa nya rutiner för en ett hållbart kristet liv. Hur gör man när man ber, kanske borde jag läsa bibeln mer frekvent? Vem i min närhet borde jag gå och besöka? Gör fastan till en utmaning och ställ frågor till dig själv under fastan.

IBLAND ÄR det svårt att besvara frågorna men det finns personlig tränare att få hjälp av. På www.svenskakyrkanjonkoping.se finns massor av mailadresser till präster och diakoner som kan hjälpa dig att lägga upp ett personligt träningsprogram i fastan för ett hållbart liv även när det blivit påsk. Tänk att du kan få din egen PT och det bästa är att det dessutom är gratis, det är nåd!

MARTIN AHLQVIST

Februari 2018