Jönköping nr 3 2017

Jönköping DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

Sommarens musik och kyrkogårdsvandringar

JÖNKÖPING JUN I 2017

Sång och musik ger livsglädje

Porträttet: Boris René: ”Jag vill visa att allt är möjligt”

I trädgården finns tidlösheten

Nytt församlingshem planeras på väster

om Gud, Ture Sventon och Smålands Jerusalem Landshövding Håkan Sörman

Ledare Ann Aldén

”Solen är ett tecken.

Solen är vårt tecken” NÄR JAG skriver dessa rader är försommaren

som allra vackrast. Vår och sommar står och väger. Grönskan, den ännu ljusgröna. Djuren, på grönbete. Blommorna, med ingen annan uppgift än att bidra till en skönare värld.

För varje år blir min längtan efter vår och sommar allt starkare och betydelsen av ljuset och värmen bara växer. Värmen som gör mjuk och ljuset som kan skingra såväl långa som kortare skuggor.

Våren var visserligen kall i år. Vi fick å andra sidan njuta länge av vitsippor, skilla och snödroppar.

En kopp kaffe i solen. Ansikten vända mot himlen. Allting ligger framför. Förväntan, krav och hopp. Tiden just nu bär i sig oändligt många löften. Bjuder oss att våga säga ja. Utan att säkert veta vart och om det bär och utan att förhandla om villkoren. Ett ja, till livet, varandra och till Gud. GUD HAR i sin vishet placerat ut tecken i sin skapelse. Solen är ett sådant tecken. En påminnelse om honom själv. Hurdan han är och hur han önskar att vi skulle vara.

Det finns något trofast i solens rörelse. Vi kan lita på att den dagligen går upp. Ibland skymd, men ändå närvarande och bidragande till allt det vi behöver för att leva. Det finns en vila i denna trofasthet, morgon och afton. Den bär. Vi får lov att bo i dess hjärtslag. Den är given, för intet.

Solen ger värme. Axlar som under den kalla vintern skjutit i höjden och placerat sig i höjd med öronen, blir för varje dag lite mjukare och sjunker sakta i läge.

Solen ger ljus. Skingrar skuggor och hjälper mig att finna det som är livets väg. Avhöljer och avslöjar, banar väg för den sanning som kan göra oss fria.

I EN värld där så mycket har kommit att hand-

la om gränser, är det mest slående draget hos solen som lyser på himmelen, att den lyser lika slösande och generöst över alla. Så långt det kommer an på solen själv så blir varje människa, varje djur och all natur föremål för ljus och värme.

Den känner inga gränser.

Solen tänker inte, idag ska jag lysa bara på dem som bor i Huskvarna. Eller idag ska jag lysa bara på alla dem som bor på Västers höjder. Nej, den lyser och värmer – alla!

2

”Det finns något trofast i solens rörelse.

Vi kan lita på att den dagligen går upp.

Ibland skymd, men ändå närvarande och bidragande till allt det vi behöver för att leva. Det finns en vila i denna trofasthet, morgon och afton.”

Solen är ett tecken. Solen är vårt tecken.

Den ger oss ett mönster för hur vi ska försöka vara mot varandra.

Möta, inte bara den jag känner, utan också främlingen, med värme, en blick och ett hjärta som väntar gott. Mer sol. Mer värme och mer ljus. Det är vad våren hoppas och trotsigt manar oss att bidra till, i våra egna liv och i världens liv.

OCH NÄR vi tvivlar får vi se upp mot himlen och möta det tecken som Gud i sin vishet har lagt i sin skapelse. Påminnas om vad Gud önskar och vill för världen, för dig och mig.

Att vi inte sätter upp gränser för vår värme och vårt ljus. Allas vår framtid hänger djupast sett på att vi tillsammans bidrar till en värld där vi lever i trofasthet mot varandra, där vi generöst möter varandra i tillit, med värme och med ljus. Och så bidrar till en skönare värld och ett gott liv för alla.

ANN ALDÉN, KYRKOHERDE I JÖNKÖPINGS PASTORAT

Juni 2017

Innehåll 3/17 4 Smått&Gott.

Kyrkogårdsvandringar Vesper i Kristine

Nyrenoverad kyrka

6 Landshövdingen om att vara med i kyrkan 8 Tema: Glädje och musik Boris René ser bitarna falla på plats Sång och musik ger livsglädjen 20 Göran Greider om den inre trädgården 25 Musik i sommarkväll 28 Johanna Nero xxxxn 29 Nya församlingslokaler

16

30 Frivilliga kyrkovärdar 31 Korsord 32 Krönika: Erik Lindfelt

20 Redaktion

31

Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkanjonkoping.se kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

Juni 2017

Redaktionen: Kicki Alm, Erik Lindfelt, Josefine Setterström, Pär Sjöstrand och Kent Käll.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2017

En del av AMOS

3

&gott Jönköping

Smått

KYRKOGÅRDSVANDRINGAR BLAND KÄNDA OCH OKÄNDA Jönköpings kyrkogårdar ligger som gröna oaser i och runt om Jönköping. Den parklika miljön med den rika växtligheten lockar många besökare året runt. Men varför ser kyrkogårdarna ut som de gör?

Vilka kända och okända Jönköpingsbor ligger begravda här? Gravstensmode, finns det?

Det finns mycket att berätta om kyrkogårdarna här i Jönköping. Följ med på en kulturhistorisk rundvandring mellan då- och nutidens kyrkogårdar med musikalisk inramning.

PROGRAM 2017 20 juni Östra kyrkogården - med musik Musikarr: Per-Åke Wennerberg och Jönköping körsällskap 27 juni Slottskyrkogården Lennart Angselius. Magnus Berggren 4 juli Dunkehalla kyrkogård - med musik Musikarr: Per-Åke Wennerberg.

1 augusti Östra kyrkogården - med musik Musikarr: Per-Åke Wennerberg. Gittan Glans 8 augusti Skogskyrkogården - med musik Musikarr: Per-Åke Wennerberg. KFUM:s musikkår.

Lennart Angselius. Magnus Berggren Samtliga vandringar börjar klockan 18:30.

4

Juni 2017

Kristine kyrka renoverad

Vesper i Kristine — bön i urkyrklig ton DET ÄR musik från 600-talet som strömmar ut från

Örjansalen i Kristinegården. Gregorianik. Växelsjungna antifoner varvas med högläsning. Ett tiotal är samlade. Stämningen mättad. Men kanske sitter inte alla toner helt rätt.

Under våren har ett kvällsböner – vesper – hållits i Kristinagården. Till hösten flyttar man in i Kristinekyrkan som varit stängd under årets första månader. Då planeras aftonböner enligt denna urkyrkliga tradition varannan måndag.

Vespern är en av tidebönerna – alltså de böner som formar vardagen i olika kloster. Den som används i Kristine har tagits fram den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby i Östergötland.

Juni 2017

FOTO: TOMMY HVITFELDT.

LAGOM TILL långfredagens konsert av Johannespassionen slog Kristine kyrka åter upp sina dörrar efter att ha varit stängd sedan 9 januari på grund av renovering.

Linoleummattan har ersatts av äkta trägolv. Dessutom har två bänkrader tagits bort längst fram på vardera sidan. Detta för att ge större utrymme för ett fristående altare samt för kör och orkester.

– Det var där våra tankar började, berättar Richard Thörn präst i Kristine kyrka. Vi ville ha en fast plats för körerna, då behövdes en större yta skapas.

Annat följde sedan efter. FörvaREGNBÅGSMÄSSA ringsutrymmen har det alltid varit I KRISTINE KYRKA snålt med under åren. Det har medfört att gradänger, körstolar, I samband med Jönköping Qom ut congas och notställ alltid fått stå kommer en regnbågsmässa att firas framme. Därför byggs i sydväsi Kristine kyrka söndagen den 27 tra hörnet ett förrådsutrymme. augusti klockan elva. Svenska kyrkan i Jönköping är också med i den stora – Det är viktigt att hålla paraden dagen innan, kyrkan ren och prydlig, så att samt i Rådhusparken efter rummet får vara det som det är marschen. tänkt att vara – ett rum för bön och med i liturgin och göra gudstjänst. den till sin. Barnrummet SÄRSKILD PLATS FÖR BARNEN kommer alltid att vara tillPå motsvarande sida i norr byggs ett rum för gängligt när kyrkan är öppen. barnen. Här kommer söndagsskolan att vara Båda dessa rum är vackert ritade av arkiistället för att behöva gå över till Kristinagårtekt Ingvar Selse för att passa in i Kristine den. Hit hoppas man kunna införskaffa ett kyrkas stil. barnaltarskåp med kyrkprylar som dopfunt, YTTERLIGARE RENOVERING AKTUELLT mässhake, biskopsmitra(mössa), allt i barnAllt är dock inte färdigt, vilka gradänger storlek. kören ska stå på är exempelvis ännu inte – Tanken är att barn ska få göra sig hemklart. Förhoppningen är också att ljud, ljus mastadda i kyrkorummet och leva och leka

och bild ska uppgraderas framöver, liksom vackrare altare och ambo (talarstol varifrån exempelvis bibeltexterna läses).

Dessa arbeten kommer inte att innebära någon ytterligare stängning av kyrkan.

Under det att kyrkan var stängd firades gudstjänsterna i Kristinagården, något som fungerade väl och innebar en närhet som inte alltid är så enkel att få i katedralen.

– Men det är skönt att vara tillbaka i kyrkan, avslutar Richard Thörn.

PÄR SJÖSTRAND

Sex nomineringsgrupper i kyrkovalet i Jönköping Exakt som vid det förra kyrkovalet ställer sex olika nomineringsgrupper upp lokalt i Jönköping. En – Vänstern i Svenska kyrkan – har dock försvunnit. En, Frimodig kyrka, har tillkommit.

Amos återkommer med mer information om de olika grupperna närmare inför valet den 17 september. Nomineringsgrupperna som kyrkomedlemmarna i Jönköping kan välja mellan är dessa: Arbetarpartiet Socialdemokraterna Borgerligt alternativ Frimodig kyrka Kristdemokrater i Svenska kyrkan POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan Samling för kyrkan

5

Porträttet: Håkan Sörman

Håkan Sörman är landshövding i Jönköping, Smålands Jerusalem sedan I oktober förra året.

6

Juni 2017

HV71 har just lämnat länsresidenset. Det har gått tre dagar sedan guldet och självfallet vill landshövdingen sälla sig till gratulantskaran. Officiell mottagning med Håkan Sörman med andra ord.

Självklart för landshövdingen att vara med i kyrkan

A

TT LANDSHÖVDINGEN hål-

ler på länslaget får väl sägas höra till jobbet. I själva verket är det dock för Södertälje SK som hjärtat klappat varmast.

Det duger naturligtvis inte nu.

– Från Södertäljes ordförande, gamla ministern Catharina Elmsäter-Svärd, har jag fått officiellt godkänt och stämplat att det godkänt att jag håller på HV, skrattar landshövdingen framför ett pampigt porträtt av sin förste och kanske mest kände företrädare, Erik Dahlbergh. Skapare bland annat av Gamla Rådhuset där Svenska kyrkan

Jönköping numera håller till.

I oktober började han som landshövding i Jönköping, Smålands Jerusalem.

– Det blev en del skämt om vilket samfund jag skulle välja och så, ler Sörman.

Jo, bilden av Jönköping och länet är väl i Stockholm inte helt igenom positiv. Landets överlägset mest frikyrkliga län. Konservativt och inskränkt.

– Vi kan ju se hur lågt uttaget av pappa­ dagar i länet är.

MEN HANS bild har förändrats och breddats.

Redan har han hunnit besöka både Missionskyrkan i Nässjö och Pingstkyrkan i Jönköping. Nya erfarenhet för stockholmaren som

tidigare knappt varit i närheten av en frikyrkogudstjänst.

– Nidbilden stämde inte!

– Tvärtom ser jag i det frikyrkliga engagemanget en väldig fördel. Det finns till exempel en öppenhet från företagen att anställa människor från andra länder.

– En humanistisk attityd.

Vikten av kaffe och fikabröd har Håkan Sörman fått klar för sig. Liksom att han kanske inte skall ringa folk under gudstjänsttid på söndagar.

Tror då hövdingen på Gud? – Jag vet inte … Det är ju inte så att jag ber.

Men om Gud är kärlek är det ju svårt att inte tro.

FORTSÄTTNING

Juni 2017

7

Porträttet: Håkan Sörman

”Tvärtom ser jag i det frikyrkliga engagemanget en väldig fördel. Det finns till exempel en öppenhet från företagen att anställa människor från andra länder.”

SÅ HYLLAR han Jesu bergspredikan som kristendomens centrala budskap och fäller positiva kommentarer och ärkebiskoparna KG Hammar och Antje Jackelén.

Det existentiella intresset är tydligt.

– Det är ett medvetet val att vara med i Svenska kyrkan.

– Även om jag inte är särskilt kyrksam har jag stor respekt för kyrkan.

– Till exempel hur Svenska kyrkan hanterat olika traumatiska händelser i samhället.

SOM LANDSHÖVDING

MER OM HÅKAN SÖRMAN:

är Håkan Sörman dels chef för länsstyrelsen och dess myndighetsutövning, Är 65 år. Kommer därmed sluta som landshövding 2019. dels den främste Uppvuxen i Bagarmossen söder om Stockholm. Gift med företrädaren Marie-Louise. Två vuxna barn, en son som läser film i för länet. Han Köpenhamn och en dotter som är civilingenjör i Stockholm. ser flera saker Själv civilekonom, har arbetat både inom privat och offentlig som är avgösektor. Bland annat som stadsdirektör i Södertälje och som chef rande för för Sveriges kommuner och landsting. länet framtid Döpt och konfirmerad i Växjö stift, i Högby kyrka på Öland. och räknar Har fritidshus på Österlen i Skåne och gillar att promenera i snabbt upp naturen. ”Golfklubben har jag däremot lämnat, insåg ju att man fyra områden: måste spela om man skall bli bra.”

Bostadsbyg Negra Efendićs Jag var precis som du, som bland annat gandet som handlar om Alfred Dahlinskolan i Huskvarna, senast lästa bok. måste ta fart. Är annars ett stort fan av böckerna om Ture Sventon.

Idag råder akut ”Författaren Åke Holmberg hanterar bagateller brist i många kommed underbart gravallvar”. Ett favoritcitat muner. Höghaslyder: Våningen var lite mörk och dyster, tighetsjärnvägen. men för övrigt utomordentligt Integrationen av trevlig och bra. nyanlända. Och kompetensförsörjningen – många Kommer då företag har svårt att hitta rätt folk. Fler länet finnas kvar i framtiden? unga borde söka gymnasiets industripro–Just nu är frågan om storregioner gram som ger jobb direkt. Utbildningsnidöd. Men jag är ganska övertygad om att vån ligger också klart under rikssnittet i den kommer att väckas till liv igen. flera länskommuner.

8

Här har en del av hans företrädare en helt annan åsikt.

– Om hockeylag kan jag ju byta hållning, men jag kan ju inte svänga hur som helst. Jag tror att en ny struktur behövs.

SÄGER HÅKAN Sörman medan vi avslu-

tar den goda ostkakan. HV-killarna hade inte käkat upp allt.

ERIK LINDFELT

Juni 2017

Tema: Glädje & Musik

FRÅN EN PASSION ... till en annan. Boris Renée bytte fotbollen mot musiken.

Nu vill han ge tillbaka till de som hjälpte honom en gång, och visa på en väg framåt för de ungdomar som tror att allt är kört.

BORIS

ser bitarna falla på plats

Han dök upp på scen i Melodifestivalen som ett okänt kort, ett energiknippe som gick hem även i år. Men bakom den sprudlande ytan finns ett allvar, och en djup övertygelse om att bara göra det som känns äkta.

10

# X 2016

11

Tema: Glädje & Musik DET VAR EFTERHÄNGSNA skador som till slut fick honom att

annat sätt. Det är mest de yngre som kommer fram, och särskilt kidsen tar verkligen till sig. De kommer fram och kan hela låten, de är fantastiska. Det är härligt att ha den positionen, jag vill inspirera den yngre generationen.

Här lyser det plötsligt igenom vad det är han verkligen vill med musiken. Fotbollen var kul, men genom musiken ser Boris möjligheter att verkligen inspirera och påverka.

– Det finns så många människor som har banat vägen för mig, nu känner jag att jag vill ge tillbaka.

våga testa musiken, men under Melodifestivalen 2016 försökte Boris Renée fortfarande kombinera elitfotboll och schlager.

– Min klubb då, Degerfors, de var fantastiska. De lät mig flänga fram och tillbaka. Men det är svårt att ställa om mentalt, gigga en dag och träna en dag. Jag hade spelat sedan jag var elva, och haft proffskontrakt sedan jag var 18, så det var hela mitt liv.

Så när det gick vägen ända fram till final, såg han det som ett tecken på att det verkligen var dags för ett nytt spår. Och i årets festival tog han sig också till final, och lämnade inte någon oberörd med sin sprudlande glädje på scenen.

Boris medger att han fått möjligheten att gå från en passion till en annan i livet – och lyckats riktigt bra med det.

– Det är en välsignelse, att jag först har fått hålla på så mycket med fotbollen, och nu har kunnat gå över till musiken.

Det är två grejer som jag alltid har älskat, men jag trodde aldrig jag skulle få hålla på med musiken professionellt.

SÄRSKILT VIKTIGT är det för honom att ge något tillbaka,

att ta sig tid att möta alla de unga fans som kommer fram till honom, speciellt när han är hemma i Örebro.

– Det är så skönt att stå där och visa att allt är möjligt. Det är fantastiskt att kunna visa den yngre generationen att jag kunde ta mig ända hit, trots att jag växte upp i samma stökiga område som de bor i nu.

Visst kan man bli en förebild även som fotbollsspelare, men Hur har livet förändrats? inte på samma sätt, menar Boris.

– Det är mycket mer hektiskt. Jag är ute och träffar folk, går – Inom fotbollen flockas kidsen kring dig så länge du är bra, på olika events. Men jag utvecklas en massa. Förr var det mer så länge det går bra för laget och så länge du sticker ut. Det är träna, äta, sova, nu får jag möta människor och det är någonmycket lättare att försvinna inom fotbollen, så fort du inte är ting jag alltid kan få ut något av. Det finns alltid något att lära någon längre. Står du på scen kan du alltid inspirera, oavsett sig när man möter andra människor. hur det går i Melodifestivaler och annat.

Varje människa har sin egen energi som är unik. På det Han kom till Sverige som 2-åring och växte upp med mamviset tror jag att jag kan ge till dem jag möter också. ma och tre äldre bröder i området Vivalla i Örebro. Ett områÄr det roligare att stå som soloartist på scen än att vara en av de som, om du googlar på det, beskrivs som en stadsdel med elva i ett lag? stort utanförskap och hög arbetslöshet.

– Jag får ofta den där frågan och jag kan faktiskt – Jag var aldrig strulig själv, jag hade en bra uppinte alls hålla med om att det är så. Det är inte växt, men jag hade kriminaliteten runt omkring bara jag, det är producenter, stylister, skivbomig hela tiden. Det är ett område med dåligt lag – ett helt lagarbete. Jag må vara ansiktet rykte, och det hade kunnat gå hur som helst. utåt och den som står på scen, men det är Jag hade aldrig varit där jag är i dag om det var inte alls Boris grej före fortfarande ett helt lag som jobbar. inte hade varit för Gud. Melodifestivalen 2016.

Att folk numera känner igen honom på Boris pratar mycket om välsignelser.

– Det blev väl att man dansade gatan har hittills bara varit positivt.

Tron är en naturlig del av hans tillvaro, till Michael Jackson när man var – Ja, jag har ju blivit offentlig på ett och ännu mer så sedan han tog språnget ut liten, men inte mer än så.

DANS

Att sätta ihop sång och steg blev en utmaning, men nu är dansen hans nya träning.

FOTO: JESSICA GOW/TT

Boris René sjunger bidraget Her Kiss i Melodifestivalens final 2017.

12

2012 spelade Boris Lumbana, som Boris René hette då, för Örebro SK i allsvenskan.

Juni 2017

”Det finns så många människor som har banat vägen för mig, nu känner jag att jag vill ge tillbaka.”

i det okända och gav sig in i musiken. Han kommer dock inte från någon religiös familj.

– Det har funnits där. Mamma har alltid sagt, som för att påminna mig: ”Glöm inte Gud”. Men jag kan bara minnas kanske en enda gång när vi gick vid kyrkan, och det måste ha varit vid någon jul. När växer upp sen, och möter motgångar i livet, ja, då börjar man ju fråga sig vem den här Gud egentligen är.

Och då börjar man tänka. Så min riktiga tro fick jag på äldre dar.

Att han fick en vuxen tro påverkade definitivt beslutet att sadla om.

– Absolut! Jag hade aldrig vågat annars. Jag hade tänkt på det, fast var inte riktigt säker. Men så sa Gud: ”Nu Boris, nu tar vi nästa steg!” Då följer man. Det blir så när man vandrar med Gud, han slänger in en i olika saker.

Boris så engagerad att han vänder på rollerna. Han börjar nyfiket fråga ut både mig och fotografen om våra livsresor, om inte vi varit med om liknande saker.

– Det är så häftigt när allting faller på plats och man blir knuffad åt ett håll tills det inte går att hålla emot. Då måste man följa, även om det känns läskigt.

SÅ BORIS svarade: ”Jag litar på dig, vi kör!” Och resten är his-

FÖR ÄVEN OM HAN känner att beslutet var helt rätt, är han

toria, åtminstone början på en historia.

– Det är en upptäcktsfärd. Ibland frågar jag rakt ut: ”Vad är det du hittar på nu, Gud?”, men jag måste lita på att han guidar mig rätt.

Här får vår intervju en oväntad vändning. När det börjar handla om den personliga resan, alla sammanträffanden som ledde fram till beslutet att släppa fotbollen för musiken, blir

Boris René.

Namn: Boris Lumbana (artistnamnet René är taget efter pappa Jean René Lumbana som bor kvar i Kongo).

Född: 19 juni 1991 Kinshasa, Kongo. Kom till Sverige som tvååring och flyttade runt mycket.

Bor: Örebro.

Längd: 1,86.

Pratar: Franska, lingala, svenska och engelska.

Familj: Mamma och tre bröder.

Idrottsmerit: Började som senior i Örebro SK. År 2011 lånades han ut till isländska KA Akureyri, och 2014 skrev han på för Degerfors IF. Avslutade karriären sommaren 2016.

FOTO: CONNY SILLÉN/TT

medveten om att detta är en resa som bara har börjat.

– Nu måste jag lära mig förstå vad det innebär att vara artist. Ända sen hela den här Mellogrejen startade har jag tänkt att det är en enda lång intensivkurs. Om jag går vidare eller inte, allt sådant är bara bonus.

Vi går ut genom skivbolagets kontor för att ta bilder, och det tar sin lilla tid, för Boris ska titta in och hälsa på någon i varje rum vi passerar. Hela han utstrålar glädje och energi, något som också lyser igenom på scenen.

Boris känns helt enkelt äkta, och kanske är det mycket därför han bara fått respekt från kollegorna i musikbranschen, trots att hans djupa tro får rejält med utrymme att märkas i vardagen – bland annat är han helnykterist.

– Jag tror det hänger på hur du själv bemöter andra människor. Jag är inte bättre än någon annan för att jag tror.

Jag kan inte respektera någon annan mindre för at t de tror på något annat eller inte tror alls. Vi möter varandra med respekt, då fungerar det.

Boris är däremot hård mot sig själv, och rannsakar ständigt sina val när det gäller karriären.

– Du måste hela tiden våga fråga dig: varför gör jag det här?

Det är inte alltid du har rätt anledningar, och då får du backa. Även låtarna han framför måste kännas helt rätt. En del material skriver han själv, annat får teamet runt om honom ta fram.

– Men de känner mig så väl att det flyter på. Vi har jobbat så nära varandra att de vet vad jag kan sjunga och inte. Allt jag gör måste kännas ärligt och träffa mig där jag kan stå för det.

ANSIKTET LYSER av entusiasm när han pratar om vilken chans det är han har fått.

– Jag har fått den här plattformen, och jag vill verkligen göra vad jag kan av chansen. När jag frågar mig varför jag vill fortsätta med musiken, då måste svaret alltid vara att jag gör det för att jag vill inspirera.

Bara när vi börjar prata om framtidsdrömmar blir Boris lite förtegen.

– Det är upp till Gud, säger han och skrattar, men han menar faktiskt allvar.

– Jag vill inte så gärna prata om framtiden. Det är en skör grej att dela med sig av, något jag bara anförtror min närmaste familj. Så fort du öppnar upp och vågar prata om dina drömmar, ser folk det som att de har någon slags rätt att gå in och ifrågasätta din dröm. Jag vill hellre jobba i det tysta. Resultat är trevligare, de får tala för sig själva. Men jag är mycket tacksam för var jag är nu.

SARA GRANT

Juni 2017

13

Tema: Glädje & Musik

Sång och musik ger livsglädje Musik får äldre att må bra — både fysiskt och mentalt. Men den kan även skapa livsglädje och ge ökad gemenskap. I Sundbyberg genomsyrar musiken hela äldreomsorgens verksamhet.

INOM DEMENSVÅRDEN används musik och

sång för att lugna, väcka minnen och öka livskvalitet, men även för att skapa ökad kommunikation. Dessutom stimuleras hjärnan och kroppens rörelseförmåga av musik. Även för äldre utan någon demenssjukdom alls, kan musik och sång ha stor inverkan på både livskvalitet och hälsa.

En person som har stor kunskap på det här området är musikterapeuten Katarina Lindblad, som forskar om musikens inverkan på äldres hälsa och välbefinnande. År 2012 arbetade hon i ett projekt som gick ut på att forska fram en modell för hur vårdpersonal kan använda musik i sitt arbete med äldre med demens.

– Musik används ganska ofta inom demensvården, genom allsångsstunder och som underhållning, vilket har ett jättestort värde. Men vi som musikterapeuter vet att man kan göra så mycket mer. Man kan använda musiken för att få kontakt och för att hjälpa relationer på traven mellan en person

14

med demenssjukdom och den friska anhöriga eller med personal, berättar hon.

PROJEKTET, SOM fick stöd från dåvarande regeringens satsning ”Kultur för äldre”, genomfördes på tre olika äldreboenden.

Grundtanken var att arbetet skulle ske tillsammans med personalen och de boende, och under arbetets gång utvärderades vad som fungerade och vad som inte gjorde det.

– Till en början möttes jag av en förundran över vad jag gjorde där. Det kan verka så självklart att komma ut på ett boende och säga: ”Nu ska vi sjunga med de äldre så blir allting så bra”. Men det finns en risk att det krockar med den vårdkultur som redan finns, som handlar om mediciner och fysisk vård och man undrar hur musik kan vara en vårdåtgärd. Så det gäller att ha ett öppet förhållningssätt, menar Katarina Lindblad.

Efter 2,5 år i projektet utarbetades en hel modell som består av flera olika pusselbitar, och med hjälp av den kan personalen plocka

”Men det handlar inte om att sjunga vackert utan om kontakt och kommunikation, ungefär som när man sjunger för ett barn.” ut och använda det som passar bäst på just det boende där de jobbar.

En av bitarna handlar om att sjunga i vårdsituationen, med och för den äldre, vid tillfällen som kan vara besvärliga, som till exempel morgontoalett, påklädning och sänggående.

– Sjunger man för de äldre så är det avledande, fokus ligger på något annat, säger Katarina Lindblad. Hon upptäckte dock ett hinder för vissa att testa detta arbetssätt: Juni 2017

Musikterapeuten Lis Jacobsson vill att fler äldre ska få tillgång till musik.

personalen känner att de inte kan sjunga.

– Men det handlar inte om att sjunga vackert, utan om kontakt och kommunikation, ungefär som när man sjunger för ett barn, fortsätter hon.

Nästa fråga är vad man ska sjunga.

– Många som arbetar inom äldreomsorgen kommer från andra kulturer, men svaret är att man kan sjunga vad som helst. Rösten, takten och känslan i till exempel en vaggvisa låter likadant i hela världen. Att få veta det en välJuni 2017

dig lättnad för många, menar Katarina Lindblad, som när projektet var slut arbetade fram en webbutbildning om musik i demensvården, tillsammans med Svenskt Demenscentrum, Till den spelade de in 17 tidlösa sånger, som personalen kan använda i sitt arbete om man vill sjunga tillsammans.

En fråga som kan dyka upp är hur personalen ska hinna med att få in musiken i en vardag med underbemanning, och ständiga sysslor som städning och omvårdnad. Men

enligt Katarina Lindblad finns det lösningar.

– Många musikaliska inslag som att sjunga, nynna, tralla eller lyssna på musik, kan göras samtidigt som man arbetar med annat, menar hon.

I projektet kunde man se att när musiken finns med som ett naturligt inslag i verksamheten, så ger det mycket gemenskapen även inom personalen.

– Det blev roligare för personalen och de kände sig mer motiverade. På ett ställe fick 15

Tema: Glädje & Musik

Att tralla, nynna och sjunga kan få de dagliga rutinerna att gå lättare.

de till och med ner korttidssjukskrivningen eftersom personalen trivdes bättre och var tryggare med varandra. De tyckte att de hade fått redskap att komma vidare i besvärliga situationer, berättar Katarina Lindblad.

LIS JACOBSSON arbetar som musikterapeut

inom äldreomsorgen i Sundbybergs kommun. Hennes uppdrag är att använda musik som omvårdande metod på kommunens fem boenden med totalt 400 äldre, och hon är en av få, om inte den enda i landet som arbetar heltid med detta uppdrag inom vård och omsorg.

– I början handlade det i första hand om att höja livskvalitén hos de äldre genom musik och rörelse. Ett förebyggande och friskvårdande arbete där jag även berättade om sångens effekter på hälsan och hur stora

Musiken är underhållning och glädje, men föder också kontakt och kommunikation.

Den talar till hela människan.

hälsoeffekter det finns när man rör sig till musik, berättar hon.

Fokus har sedan dess framför allt legat på att musiken ska bli ett naturligt inslag i den dagliga omvårdnaden. All personal har fått en grundutbildning, för att lära sig om musikens och rörelsens betydelse, med syftet att ge personalen nycklar till hur de ska kunna använda musiken i den dagliga verksamheten.

– Musiken i sig är ju hälsobringande och påverkar alla de mänskliga dimensionerna och jag vill skapa möjligheten att stärka hela människan, säger Lis Jacobsson, som menar att musiken även skapar kontakt mellan de boende och att det är tydligt att detta bidrar till att höja stämningen och livskvaliteten, men även kontakten med personalen.

FYSISKT – Stimulera hjärta och hjärna, puls, andning och – Vårdarna får en fördjupad hormonbalans. Motivera till kroppslig rörelse, och förbättra känsla av anknytning till de motorik och balans. äldre och det bidrar till att PSYKISKT – Fånga uppmärksamheten och ”väcka” en person, höja livskvaliteten för alla, göra henne mer närvarande. Bekräfta en person i hennes livs­ säger hon och berättar historia och känsla av identitet. Motverka symtom som oro och om en konstnärinna som nedstämdhet och öka välbefinnandet. helt tappade sin identitet SOCIALT – Stimulera interaktion, kommunikation och samar­ när hon flyttade in på ett bete. Underlätta kontakt och ett mänskligt möte som motver­ boende, och var på väg in kar känslan av ensamhet och isolering. Påverka stämningen på i en djup depression. avdelningen och skapa en god social miljö.

– Hon var sjuk, men KOGNITIVT – Stimulera minne och tal, väcka minnen. Öppna var helt klar i huvudet och associationsbanor och därmed skapa nya möjligheter till meningsfulla samtal. hade kvar sin kompetens.

ANDLIGT – Erbjuda en väg till andliga upplevelser. Sångtexter När vi fick reda på att klasom tröst, hopp och försoning kan lindra existentiell oro. sisk musik betydde mycket för henne, lät jag en av mina Källa: ”Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården

MUSIK KAN PÅVERKA

Katarina Lindblad.

Socionom, musikterapeut, kon­sert­ sångerska och presenta­ tör i Sveriges Radio P2/ Berwaldhallen sedan 1991.

Har nu en doktorand­ tjänst i musikvetenskap vid Örebro universitet, där hon forskar om äldre mäns hälsa och musik.

praktiserande musikterapistudenter komma in och jobba med henne.

I NÄSTA steg funderade Lis Jacobsson och personalen över hur musiken och konsten skulle kunna kombineras och ordnade en vernissage där kvinnans tavlor visades och musiken som hon inspirerats av i sitt konstnärskap spelades, vilket fick kvinnan att komma tillbaka igen.

– Det har betytt allt för henne och för hennes välmående. Efter vernissagen sa hon att hon kände att hon fått tillbaka sin identitet, men även livslusten, och hon blev mer tillfreds med att bo på boendet, eftersom hon nu var sedd och bekräftad för den hon var.

ANN-CATHRINE JOHNSSON

Fotnot: Webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården finns kostnadsfritt på Demenscentrum.se

” av Katarina Lindblad (Svenskt Demenscentrum)

16

Juni 2017

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ HELSINGBORGS DATORSERVICE

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET

Vi är etablerade i Helsingborg sedan 2009 och är idag stadens största Dator/IT Service Center. Hos oss kan ni tryggt lämna in er dator där våra kompetenta och service inriktade tekniker kan ta hand om ert problem. Våra mobila tekniker besöker er hemma eller på företaget där vi reparerar, kommer med förlsag på lösningar eller ger enklare handledning. (För privat personer finns det möjlighet till RUT Avdrag på 50% av fakturan) Välkommen!

PERFEKT FÖR FAMILJER

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar, golfdagar mm

Gasverksgatan 33, Helsingborg • Tel. 042-400 44 66 www.hbgdatorservice.se • info@hbgdatorservice.se

Välkommen till Vallentuna Vägkyrka: Vallentuna kyrka är öppen måndag-fredag 10/7-4/8 kl 10-16.

Sommarcafé: måndag-fredag 26/6-4/8 kl 09.30-11.30.

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Sommarkvällsmusik: alla söndagar 2/7-27/8 kl 19.00.

Kyrksafari: torsdagarna 6/7 och 17/8. www.vallentunaforsamling.se 08-511 862 00. Vi finns även på Facebook.

NÅDEN BLOMMAR I NÖDENS KAOS Genom sina intensiva, gripande dikter och självutlämnande prosastycken berättar Katta Carlsson om sin slingriga livsväg, från missbruk och misär till en trygg tro och ett starkt engagemang för andra. ”Boken är djupt berörande men samtidigt väldigt nära och utlämnande.”

Extrapris juni månad:

120:-

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet.

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp.

OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter.

Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter.

Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

www.gaudete.se 042-37 48 10

Se: www.atsuskane.se

Tema: Glädje & Musik

”Både Gud och kyrkan tål skämt”

Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Varför är det så allvarsamt i kyrkan? Får man spela vilka låtar man vill och hur mycket får man skoja om religion? Camilla Lif svarar på frågor om glädje och musik.

1

Fråga prästen

Får man välja vilken musik man vill i kyrkan, till bröllop, dop eller begravning?

– Ja, det får man, i samråd med den som ska spela, och med prästen. Eftersom kyrkans musiker är experter på sina instrument, de akustiska förutsättningarna och hur olika gudstjänster speglar olika teman, brukar man komma fram till alldeles utmärkta lösningar. I en del kyrkor kan man spela upp musik från Spotify eller en skiva. Det beror lite på var man är och hur traditionerna och tekniken ser ut just där. Om man till exempel har en begravning för en ung människa vill man ju ofta spela den musik som den människan tyckte om. Jag såg i tidningen att någon församling skulle ordna en Princegudstjänst. Det gladde mig mycket, eftersom Prince var min stora idol.

2

Det känns väldigt allvarligt och högtidligt i kyrkan.

Borde man inte skratta och vara glad lite mer?

– Ordet evangelium (evangelierna kallas de böcker i Bibeln som handlar om Jesus) betyder ”Det glada budskapet” så man får absolut vara glad i kyrkan. Gudstjänsterna firas för att vi ska komma ihåg just detta – trots att livet kan kännas slitsamt och vi många gånger är förtvivlade finns det ett löfte om glädje och ljus och skratt och frid. Men precis som vi människor är olika, och har olika livssituationer, finns det också olika typer av gudstjänster.

En del är stramare och bär på ett större allvar, andra är uppsluppna och fulla av barn, skämt och glad musik.

Det kan också bero på vilken tid på kyrkoåret det är.

Under fastan och stilla veckan (veckan innan påsken) är det allvarligt i kyrkan, för att bibeltexterna handlar lidande, svek och död. Men på påskdagen, som är kyrkans största festdag, är det väldigt festligt – då handlar allt om nytt liv, nytt hopp och ljus!

”Självdistans är det roligaste som finns! Både Gud och präster och musiker och begravnings­entreprenörer tål skämt. De flesta i alla fall.”

3

Varför

är psalmer så krångliga och gammaldags?

– Jag håller med om att många psalmer är svårsjungna och gammaldags, men det finns nyskrivna psalmer också. En del finns i psalmboken och andra finns i ”Tillägg till psalmboken” – en orange liten bok som finns i många

20

Hela poängen med kristet liv är frihet, säger Camilla Lif.

kyrkor. Det finns också artister som tolkat gamla psalmer i nya inspelningar och på det sättet gett dem nytt liv. Många tycker om Taizé-sånger – en del av dem finns i psalmboken.

Det är enkla, meditativa sånger som ofta sjungs många gånger. De är varken svåra eller gammaldags.

4

Vad tycker Gud och kyrkan om att man skämtar och kanske driver med religion?

–Det tål kyrkan, och Gud också, tror jag. Särskilt roligt är det när kyrkans folk skämtar om sig själva, tycker jag. Självdistans är det roligaste som finns! Både Gud och präster och musiker och begravningsentreprenörer tål skämt. De flesta i alla fall.

5

Får kristna lyssna på vilken musik som helst?

–Ja, vi får lyssna till vilken musik vi vill, äta vilken mat vi vill, ha på oss vad vi vill, vi får läsa vad vi vill och se vilka filmer vi vill. Hela poängen med kristen tro är frihet – frihet att leva bra och kärleksfulla och meningsfulla liv. Gud har gett oss den fria viljan, och det betyder att vi väljer själva och har ansvar själva. Det skulle i och för sig kännas fel att spela låtar med massor av svordomar i. Då skulle nog många som kommer till kyrkan bli ledsna.

# Juni 20175

Din folkhögskola i Helsingborg

Teaterpedagogutbildning 1-årig kurs som rustar dig för att jobba som teaterpedagog och projektledare inom kultur och social utveckling.

Barn- & ungdomsledare

Ansök nu!

En kurs som utvecklar och kompetenshöjer dig som arbetar som barn- och ungdomsledare inom Svenska kyrkan.

Deltid 25% under 1 år, halvdistans.

Bibelskola på distans Kursen ger dig kunskap och redskap för att bättre kunna förstå Bibelns texter och därmed kunna fördjupa livsförståelse och tro.

Deltid 25% under 1 år på distans.

Konferens med sundsutsikt

Sundsgården är även en prisvänlig och miljömärkt konferensanläggning med enastående havsutsikt över Öresund.

Välkommen att kontakta oss!

sommar i city?

Mysiga Djurgårdskyrkan är platsen för dig som är kvar i stan i sommar! Här erbjuds konserter, föredrag, konstutställning, mässor och andakter. Det trevliga caféet i kyrkans trädgård serverar kaffe, smörgåsar, bullar och kakor. Varmt välkommen! öppet 2–30 juli tis-lör 12:15–16:30, sön 12:15–14:30 djurgårdsvägen 74

Sundsgårdens folkhögskola · Helsingborg · 042-19 38 00 info@sundsgarden.se · www.sundsgarden.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta Beställ vägen du ska följa den, en handbok för pilgrimsvandrare efter Dag Hammarskjöldsleden.

Boken har engelsk sammanfattning.

Pris 100 kr + porto.

luleå stift

lulea.stift@svenskakyrkan.se Tel 0920-26 47 00

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller sem Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö.

Vandrarhem bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbädd från alkohol och andra droger.

Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är dä från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

189

Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@t www.kuggavik.se

FOTO:JOHANNA NORIN

Vinjett xxxxxx

Någonstans befinner vi oss i exil från vårt artväsen, tror Göran Greider, för när människor träder in i en trädgård så förändras de.

I trädgården finns

TIDLÖSH

20

# X 2016

VI BÄR alla med oss en trädgård. Många en

risig och rätt misskött villaträdgård där det ändå finns något som någon tyckt om en gång.

En taggig påminnelse; en berberisbuske, rabarber, ett igenvuxet potatisland, ett gullregn.

Eller en trädgård med djupa avtryck från Eden, urplatsen som vi alla härstammar från.

Stället dit vi återvänder för den allra sista anhalten dagen då vi lämnar in: Jord skall du åter varda.

Där trampar vi upp stigar i gräset och drar in den friska luften, full av löften om ett liv och harmoni med årstiderna. Samt den starka driften att lämna någonting efter oss, ett eller flera egna avtryck. För den som planterat ett träd har inte levt förgäves, som ett kinesiskt ordspråk säger.

Poeten, journalisten och debattören Göran Greider har just skrivit en skönt tidlös bok: en blandning av handbok och tänkebok, som heter I trädgården hörs andra ekon, (Ordfront). Och det är just otidsenligheten som gör den så spännande och aktuell.

ATT HAN är en lärd karl, Göran Greider. Men hans kunskaper om och kärlek till trädgården har kanske inte varit allom bekanta, även om han tassat fram i genren tidigare i böcker som Hagen, betraktelser från en by.

Förr var det inte ovanligt med skrifter som stod med bägge fötterna i myllan samtidigt som de blickade ut över världen och drog slutsatser om vad som iakttogs. Urfadern för denna art var Henry David Thoreau i klassikern Walden. Sedan anslöt sig sådana som Björn Berglund med Hallonmänniskan och Rolf Edberg med Vid trädets fot. Och nu har alltså Göran Greider blåst liv i genren igen.

VI MÖTS en sån där dag som antingen kan

kallas vinterns sista eller vårens första, över en kopp svart kaffe på biblioteket vid Årsta torg. Under bordet snusar Stina, hans engelska springerspaniel som har vinterpälsen kvar vilket hon kan behöva, för uppe på gården i Dala-Floda i Västerdalarna härskar kölden fortfarande.

Vi pratar om arvet, om trädgården vi bär inom oss och som vi försöker anlägga om igen. Och igen och igen.

– Farfar Henning hade en stor trädgård på Repslagarvägen i Vingåker, minns Göran.

Han var skräddare men hade nog egentligen

sitt hjärta i trädgården som innehöll mängder av nyttoväxter. Den var också anlagd med gångar som löpte i olika nivåer och med stora höjdskillnader vilket jag har i min också. Fast jag har inte lika mycket nyttoväxter som han hade vilket han nog skulle skakat på huvudet åt. Men farfars trädgård sitter i mitt sinne och när jag arbetar med min är det nog hans som jag är ute efter. Och min fars, som han i sin tur kopierade efter farfars.

Någonstans befinner vi oss i exil från vårt artväsen, tror Göran Greider, för när människor träder in i en trädgård så förändras de. Någonting händer och de blir lite mer fredliga.

– Jag tror att vi alla har en bild av en paradisisk trädgård i sig. Får vi minsta chans att återskapa den gör vi det; tillbaka till Eden. Vårt grundtillstånd är att återvända till platser där läckra frukter växte vilt, inte till det slitsamma jordbrukslivet.

ODLARE SÄTTER sina avtryck och Göran tycker att buskar och fruktträd, stenar och ängar bör prioriteras före gräs och rabatter.

– Gräset är ju ett sextiotalspåfund. Det skulle vara enkelt med trädgården och man behövde inte längre bärbuskar och fruktträd.

Allt gick ju att köpa i affären. Och så fick vi de perfekta och sterila ytorna i stället, ett slags parkeringsplatser med utrullad gräsmatta.

Det blir en paradox eftersom vi ändå har chansen att med enkla medel skapa vårt Eden på hemmaplan. Det räcker med att sätta några buskar och träd och placera ut lite stenar så har man snart en riktig trädgård i stället för överambitiösa rabatter som ingen orkar med. ÄR DÅ någon årstid bättre än en annan? Njae,

det går knappast att välja. Våren med fåglarna skapar en sån rymd över allting och sommaren är sommar förstås. Fast han propagerar för vintern i boken. Det är en mycket vacker tid.

– Vintern anses ju allmänt som en tid då inte trädgården lever. Men titta på den efter ett snöfall. Då bolltistlarna fått pälsmössor av vit snö och trädgårdsmöbeln har vita överdrag av fluff.

Vintervilan känns viktigare för vart år som går, tycker han: – Jag är ingen fanatisk trädgårdsodlare

ETEN Juni 2017

”Vårt grundtillstånd är att återvända till platser där läckra frukter växte vilt, inte till det slitsamma jordbrukslivet.” längre. Det var jag nog för fem, sex år sen. Jag minns hur jag flög ut när det började regna häftigt med ett stort paraply i handen för att hålla över en kungslilja som var extra känslig. Sånt har jag slutat med och nu tycker jag att jag uppnått ett slags balans i mitt intresse.

Dessutom är det skönt att inte behöva lyfta ett finger i trädgården.

VAD ÄR då det bästa med en trädgård?

– När det kommer till kritan är det nog det stilla rum som uppstår en sommarkväll när jag sätter mig på min gamla stenbänk. Det är en smått religiös känsla och nåt som inträffar när man inte behöver göra nånting, säger han.

– Visst är det kul att skörda morötter men det är mer värt när bruset upphör och allt stannar av. Förmodligen är det vad som brukar kallas trädgårdsterapi. Stillheten som uppstår i världens absoluta medelpunkt. Det är lite som i ett kyrkorum en sommardag när man stiger in och får känna svalkan och stillheten. Precis som i en trädgård.

Göran Greiders bok är späckad med små inpass av information och glada infall, som en spotifylista med lämplig trädgårdsmusik eller science fictionfilmer om trädgård som Triffidernas dag om köttätande växter.

Eller den europeiska trädgårdens historia på en minut och massor av egen poesi. Listor med goda råd att tänka på för varje årstid: Titta nära på dina blommor! Ecce Floria!

Och uppmaningen att ta tillvara alla äpplen. Tusentals ton som bara ligger och ruttnar när man i stället kan ta dem till ett musteri och göra världens näst godaste dryck.

DEN GODASTE, syrénsaft, finns förstås också

recept på: Klipp av 20 fina syrenblomskvistar.

Dra av själva blommorna och lägg dem i en liter vatten som får koka upp. Tillsätt ett kilo socker och 30 gram citronsyra. Sila av och häll på butelj.

– Faktum är att syrénsaft är den godaste saft jag druckit, säger Göran Greider med eftertryck.

GÖRAN TONSTRÖM

21

Svenska kyrkan i London

En oas i storstan Till julmarknaden kommer över 8 000 besökare, och mellokvällar och högmässor drar fulla hus.

Svenska kyrkan i London står på alla sätt mitt i byn, även om byn är en metropol. Och när tillvaron rubbas av terrorattentat, eller Brexit lägger ett dis över framtiden, då är kyrkan en särskilt viktig mötesplats.

UNDER HÖGMÄSSAN i Ulrika Eleonora kyrka

på Harcourt Street i London, bara ett stenkast från svenska ambassaden, predikar kyrko­ herde Anders Alberius om hopp. Det är den tredje söndagen i fastan.

Några dagar senare mejar en bil på West­ minster bridge avsiktligt ned fotgängare på sin väg mot parlamentet. Diakonen Helen Calner har precis passerat attentatsplatsen när sirenerna börjar ljuda. Hon ska besöka en församlingsbo på ett sjukhus i närheten. Där blir hon med alla andra inlåst i flera timmar.

– Jag är tacksam att jag hann komma i säkerhet och jag är inte rädd. Vi befinner oss i en mycket säker storstad där polis och säker­ hetstjänst har bra strategier som fungerar, säger Helen Calner strax efteråt. Samtidigt förbereder hon sig på att sitta i samtal med oroade församlingsbor.

I London finns omkring 50 000 mer eller mindre bofasta svenskar, i hela Storbritannien 100 000. Svenska kyrkan i London ska räcka till för alla. Precis som i Sverige fungerar den som ett kriscenter och attentatet utanför det brittiska parlamentet ökade beredskapen även i kyrkan.

DEN VACKRA gamla kyrkan får närmare 60 000 besök om året, men den är särskilt viktig när tryggheten i församlingsbornas liv är under attack. Orsakerna kan vara många: ett terrordåd, Brexit, ett förlorat jobb eller en närståendes bortgång.

– Vi har en stark funktion som gemenskap.

Det spelar roll att vi är Svenska kyrkan, det ger oss ett stort förtroende- och trygghetskapital. Men även den som inte har en rela­ tion till kyrkan hemma i Sverige kommer hit, säger Helen Calner.

Kyrkoherden instämmer. Att befinna sig utanför Sverige ger särskilda förutsättningar för kyrkligt arbete, menar han. Ung i London, en träffpunkt för au pairer, studenter och

22

andra unga, samlar ofta närmare 80 ungdo­ mar, och när kyrkan ordnar mellokvällar eller idrottspub blir det fullsatt. Vilket det ofta blir även under högmässan.

– Den här församlingen sjuder. Vår unika ”marknadsfördel” är språket, den svenska kulturen, och högtiderna som firas på svenskt sätt. För oss är det viktigt att det är lätt att komma hit. Vi ska vara en levande diakonal kyrka och vi har låga trösklar. Även de soci­ ala evenemangen som mellokvällarna är ett evangelisationsarbete, säger Anders Alberius.

FLERA AV evenemangen ingår i insamlingen till kyrkans verksamhet, julmarknaden med över 8 000 besökare är en riktig kassako. Även Luciafirandet som förra året firades i Westminster Cathedral och Southwark Cathedral drar in pengar. Det blir tolv olika framträdanden, tio i Ulrika Eleonora kyrka, och de 5 000 biljetterna tar snabbt slut.

Församlingsmedlemmarna bidrar också med donationer och till en fasadrenovering samlade församlingen in 122 118 pund.Även kyrkans nya flygel är inköpt för skänkta pengar. Budgeten på 10 miljoner kronor går inte helt ihop och förra året saknades en halv miljon. Svenska kyrkan i London har nu en sär­ skild anställd för att organisera insamlingar. Även den diakonala verksamheten i Lon­ don är omfattande och den underlättas av att det finns många kontaktytor i församlingen.

Att få fatt i volontärer är lätt, många som har haft sina barn i svensk söndagsskola eller träf­ fat vänner på kyrkans café vill ge tillbaka: – Det här är en församling där alla visar stor omsorg om varandra. De berättar för oss om någon behöver stöd. Ofta får äldre eller sjuka besök av någon som bor i deras närhet, berättar Helen Calner.

Seniorluncherna underlättar för äldre

De som en gång haft sina barn i en barngrupp, blir ofta volontärer själva.

svenskar att ha fortsatt kontakt. Av de äldre är främst många svenska änkor i behov av stöd, dels därför att det kan bli ensamt när maken dör och dels därför att många äldre kvinnor i Storbritannien har mycket små pensioner.

Men den grupp Helen Calner träffar mest är unga vuxna som kommer till London för att studera eller arbeta. När allt fungerar annor­ lunda än i Sverige kan behovet av gemenskap plötsligt uppstå – svensk gemenskap.

– Den som är hemma har sitt skyddsnät, men vi lämnar det när vi far till ett annat land. Då är det kyrkans uppgift att hjälpa människor att hitta trygghet i de nya sam­ manhangen, säger Helen Calner.

De yngre bryr sig inte nämnvärt om Brexit, men för den som har barn eller många år bak­ om sig i Storbritannien kom resultatet av folkomröstningen som en chock.

– Vi blev alla mycket förvånade. Vad hände?

Media har förvärrat oron, det har funnits så många spekulationer som helt saknar grund.

Fortfarande blir det diskussioner här så snart något blåsts upp i tidningarna. Vår roll är att påminna om fakta, säger Helen Calner.

DEN SVENSKA ambassaden har varje månad möten med kyrkan och andra svenska organi­ sationer, för att alla ska ha tillgång till korrekt information. Tyngdpunkten under våren har varit Brexit. Det visade sig att många hade frågor och de flesta på en personlig nivå. Det handlade om ekonomisk och social trygghet, och medborgarskap.

– Framför allt tre råd kom fram: Följ utvecklingen. Håll ordning på alla papper, dokumentera in- och utresor. Sök permanent uppehållstillstånd omedelbart, längre fram kommer det att bli långa väntetider, berättar Anders Alberius.

Han tillägger att det finns så många

Elin Staaf-Zavery och maken Yusuf Zavery är inte oroade av Brexit för egen del, men ser risken att Storbritannien förändras.

Juni 2017

150 ÅR skulle det ta att behandla alla ansökningar om permanent uppehållstillstånd för alla de EU-medborgare som är bosatta i Storbritannien i dag – om man arbetade i den normaltakt som råder i dag. Det är dessutom en krävande process som många drar sig för så länge de inte måste.

”Den här församlingen sjuder”, säger Anders Alberius, vikarierande kyrkoherde i Svenska kyrkan i London.

EU-medborgare bosatta i Storbritannien att det kommer att ta 150 år att behandla alla ansökningar, med nuvarande takt.

Ett par månader därpå och Brexit har bli­ vit något alla förhåller sig till efter förmåga.

Vissa med ilska, andra genom att distansera sig från det som en gång kändes som ett bra land att tillbringa resten av sitt liv i. Som Elin Staaf-Zavery, söndagsskoleförälder: – Först blev jag chockad, men nu tänker jag att vi kanske får flytta någon annanstans. Det finns många bra platser att bo på. För egen del är jag inte orolig, vi klarar oss alltid.

JACOB EBORN instämmer. Han är Londonbo

sedan 2009 och numera förälder till fyraåriga Maj som går i söndagsskolan.

– Men jag är inte heller orolig för min egen del. Jag vill inte att vi ska behöva lämna Lon­ don, men om det liberala London vi känner försvinner vill jag inte heller vara kvar. Och jag tycker redan att vi kan se tecken på en annan attityd till invandring, och en mer bakåtsträvande arbetsmarknad.

Såväl han själv som Elin Staaf-Zavery har bekanta som har sökt permanent uppehålls­ tillstånd och fått nej – de befinner sig i en ålder då många får barn. Att vara föräldraledig kan innebära att man missar avgörande månader i arbete och därför får avslag. Mest framgångsrika är de som anlitat advokathjälp inför ansökan.

Juni 2017

– Man måste kunna systemet. Hemma i Sverige litar vi på att våra myndigheter är snälla och arbetar till vår fördel, men här får man inte samma hjälp att fylla i blanketter och annat. Samtidigt funderar jag över hur svårt det får bli, eller hur förnedrande det får bli, innan jag måste överväga om Storbritan­ nien har gjort sig förtjänt av att jag stannar här, säger Jacob Eborn.

OCKSÅ VETERANERNA i kyrkan förbereder sig för en framtid som kanske ser annorlunda ut. Författaren och översättaren Eivor Mar­ tinus, aktuell med boken ”I går sjöng Näkter­ galen” som handlar om makens insjuknande i alzheimers, har sedan 60-talet varit djupt engagerad i svenska kyrkan i London. Hon har brittiska barn och barnbarn, men hon har också ett hus i Blekinge. Det kommer att få hysa henne på heltid om någon kommer på tanken att begära att hon söker permanent uppehållstillstånd.

– Det är 85 sidor som ska fyllas i och det kostar tusentals pund. Jag vill inte krypa för att få bo kvar efter så många år i det här lan­ det. Jag älskar London, särskilt kulturlivet, men Brexit är det mest vansinniga som hänt.

Jag tror många europeer återvänder hem, säger hon.

I caféet ser hon många bekanta ansik­ ten efter denna högmässa. På flera håll tar man Brexit med ro, för egen del. Den som

”Vår unika ’marknadsfördel’ är språket, den svenska kulturen, och högtiderna som firas på svenskt sätt. För oss är det viktigt att det är lätt att komma hit.” är gift med en britt och har arbetat i många år ”lämnar väl in de där pappren” om hen måste. Men oron för vad flera betecknar som hatkampanjer mot personer med utländskt utseende är påtaglig. London förändras. Flera i församlingen har vittnat om främlingsfient­ lighet, men svenskar verkar annars vara för­ skonade jämfört med andra nationaliteter.

Brexit har öppnat för en hårdare attityd, konstaterar Eivor Martinus.

– Men kyrkan är min fristad. Jag umgås med så många människor i församlingen och jag kan komma hit när jag känner mig nere.

Eller när jag känner sorg. För mig är den ett extra hem.

TEXT & FOTO: MARIKA SIVERTSSON Fotnot: Anders Alberius var vikarierande kyrkoherde fram till den 20 april. Den nya kyrkoherden Eric Muhl tillträdde den 1 maj.

23

Kyrkans informationscentral hjälper dig på resan Telefon 031-731 88 80 Besök oss i domkyrkan! må-fr 12.30-16, to-17, lör 10-14 www.svenskakyrkan.se/goteborg/ informationscentralen

Sex skäl att välja Glasögonmagasinet: 1. Pressade priser på kända varumärken.

2. Optiker legitimerade av socialstyrelsen.

3. Fodral/putsduk ingår i glasögonköpet.

4. Fri service/justering och 1 års Allrisk.

5. Alltid det senaste inom glasteknologi.

6. Vi säljer alla kända kontaktlinsmärken.

Välkommen in!

glasogonmagasinet.se

Välkommen till Göteborg och Västsverige!

GRATIS SYNUNDERSÖKNING Här är det gott att vara!

Fyra mil söder om Jönköping hittar ni Stiftsgården Tallnäs. Här kan ni vandra utmed Linnesjön eller slå er ner en stund i vårt kapell.

Vandrarhem • Kurs & Konferensgård Festmåltider • Catering • Helårsöppet info@tallnas.se • tel 0370-720 50 www.tallnas.se • Välkommen!

VÄRDE 395:-

Synundersökningen avser glasögon och utförs av legitimerad optiker.

T.o.m. 17-06-19. Inget köptvång. Intyg, recept etc. debiteras.

HELSINGBORG Bruksgatan 25, T. 042-18 38 88 LANDSKRONA Borgmästarg.18, T. 0418-41 18 30 UMEÅ Kungsgatan 45, T. 090-343 58 08 LULEÅ Köpmangatan 40, T. 0920-45 07 18

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor.

Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: www.vallentunaforsamling.se Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2017

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av ett antal olika konserter i Jönköpings kyrkor. Hela tjugotre konserter i olika genre och på olika platser. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

www.svenskakyrkanjonkoping.se

Kvalitet & service till rätt pris!

MUSIK i sommarkväll 2017

SÖNDAG 21 MAJ 19:00 Sofiakyrkan TE DEUM Musik av och med jazzpianisten och kompositören Steve Dobrogosz SÖNDAG 28 MAJ 19:00 Kristine kyrka ”Liv att dela” Kyrkokören, Ekhagens kyrkokör och musiker.

TORSDAG 1 JUNI 19:30 Ekhagskyrkan En kväll med LeMarc LÖRDAG 3 JUNI 18:00 Bymarkskyrkan ”Från fåglarnas rike” Luther och musiken med Dråm.

SÖNDAG 4 JUNI 18:00 Kristine kyrka Artistgala med Lill-Babs m.fl.

Obs! förköp biljetter på Nya musik, Trädsgårdsgatan 8 eller i kyrkan vid insläpp.

TISAG 13 JUNI 18:00 Bymarkskyrkan Huskvarna musikkår

SÖNDAG 13 AUGUSTI 19:00 Slottskapellet Sara Wåhlin & Cecilia Alriksson TORSDAG 15 JUNI 19:30 Ekhagskykan Visor vid vindens ängar Alva och Emy Stahl

Juni 2017

ONSDAG 16 AUGUSTI 19:00 Ljungarums kyrka Hördegårds fyra

SÖNDAG 20 AUGUSTI 19:00 Kristine kyrka Svenska Barytontrion

TORSDAG 8 JUNI 19:30 Ekhagskyrkan Sofia Winald Kvartett

SÖNDAG 11 JUNI 19:00 Slottskapellet LISAS möter Nina Åkerblom Nielsen

SÖNDAG 9 JULI 19:00 Slottskapellet Dreams of Belonging Jazzpianist Mattias Nilsson

SÖNDAG 18 JUNI 19:00 Järstorps kyrka Medan dagen ännu är Närproducerad musik av och med kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

TORSDAG 22 JUNI 19:30 Ekhagskyrkan Duo Nitare Humlebäck

SÖNDAG 11 JUNI 12:00 Sofiakyrkan AUSS-American Union of Swedish Singers

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av ett antal olika konserter, i Jönköpings kyrkor.

Hela tjugotre konserter, i olika genre och på olika platser. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

SÖNDAG 25 JUNI 19:00 Slottskapellet Toner i Trä med TRIO Di LEGNO SÖNDAG 2 JULI 19:00 Kristine kyrka Olle Adolphssons och oratorier

SÖNDAG 16 JULI 19:00 Järstorps kyrka O, vad världen nu är skön!

Jill Svensson och Sebastian Johansson SÖNDAG 23 JULI 19:00 Slottskapellet Musik tvärs genom Europa Ramona Jannert-Telcian och Gustav Jannert

ONSDAG 23 AUGUSTI 19:00 Ljungarums kyrka Glans i sommar

SÖNDAG 30 JULI 19:00 Järstorps kyrka En kväll i sällskap med Monica Zetterlund och Karin Boye SÖNDAG 6 AUGUSTI 19:00 Kristine kyrka Luthers luta ONSDAG 30 AUGUSTI 19:00 Ljungarums kyrka TRIO Wiklund/Bjurenstedt

25

Följ med på jobbet

Johanna håller kyrko­ gårdarna fina Följ med till västers kyrkogårdar och se vad en kyrkogårdsförman arbetar med.

— Ett tungt, men omväxlande och roligt arbete , säger Joanna Nero.

Tisdag 18 april Dagen började med en kort genomgång av förra veckan tillsammans med mina medarbetare, och så gick vi igenom denna veckans planering lite snabbt. Jag åkte ut på kyrkogården för att förbereda för en gravgrävning, då vi hade två gravar att gräva direkt på morgonen, och de andra började gräva den första graven.

Jag körde fram körmattor och omgångsvagn och märkte ut gravplatserna med kors där det står den avlidnes namn.

26

Det har varit två jordbegravningar på kyrkogården idag, nästan samma tid. Vi brukar i vanliga fall öppna graven dagen innan, men eftersom det varit påsk och långledigt så gjorde vi det idag på morgonen. Lite stressigt och lite oroligt när man gräver samma dag som begravningen ska vara, ifall något oväntat händer eller något går sönder, men det var inga problem.

Efter det låste jag upp Slottskapellet och förberedde för dagens begravningsgudstjänst.

Jag ställde fram ljus och kistpallar, satte ut namnskylt för blommor till blomsterleverantörerna, plockade iordning på psalmböckerna efter helgens aktiviteter och såg till att det var snyggt och iordning.

Sedan gick jag ner till kontoret, kollade mailen och attesterade några fakturor innan det var dags för frukost. Mötte också upp två killar som skall tjära taket på Slottskapellet och gick igenom lite saker med dem och tog emot en arbetsmiljöplan.

EFTER FRUKOSTEN bytte jag från mina

arbetskläder till vaktmästarkläder och mötte upp Ellen, en tjej som vi håller på att lära upp till vaktmästare. Hon har varit med tidigare på kremationsbegravning, men aldrig jordbegravning, så jag fanns med som stöd under begravningsakten. Det fungerar ungefär likadant, men avslutet är lite annorlunda eftersom man går ut med kistan på kyrkogården. Vid kremationsbegravning tar alltid

Juni 2017

Johanna Nero. Ålder: 31 Familj: Dottern Ellie 7 år, Kaninen Törnrosa Arbetar som: Kyrkogårdsförman på Västra Kyrkogårdarna (Slottskyrkogården, Dunkehalla- och Järstorp Kyrkogård) Intressen: Naturen, fotografering, umgås med familj & vänner, köra mc, pyssel & målning.

Motto: Vill man så kan man!

begravningsentreprenören med sig kistan och kör den till krematoriet. Allt gick bra och det flöt på. Vi tog emot kistan när begravningsentreprenören kom och hjälpte till med diverse småsaker, tände ljus, hälsade på besökare, ställde fram mikrofon till solisten, var behjälpliga, svarade på frågor.

NÄR BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTEN var slut och vi städat iordning kapellet var det dags att byta om till arbetskläder igen innan lunchen.

Efter lunchen mötte jag upp John och Desiree från vår ekonomiavdelning som var här på ett litet studiebesök. Desiree är nyanställd, och det är jätteroligt att de från administrationen kommer ut på kyrkogårdarna och ut i verksamheten och ser hur det fungerar och hur vi har det. De har varit runt på alla kyrkogårdarna under dagen och hälsat på.

När de lämnat gick jag en brandrond i våra lokaler och i Slottskapellet efter som jag är brandskyddsansvarig. Då kollar jag så att alla

Juni 2017

brandsläckare är okej, att inget saknas i första hjälpen tavlorna, att brandfilt och hjärtstartare hänger där de ska och att inga utrymningsvägar är blockerade.

De andra på jobbet höll på att återfylla gravarna, jag checkade av hur det gick med dem och sen gick jag in och förberedde lite för en tjej som börjar hos oss imorgon. Hon har en utvecklingsanställning genom arbetsförmedlingen och skall jobba 50 procent. Hon behöver nycklar, skåp och arbetskläder imorgon när hon kommer. Jag avslutade dagen med lite kontorsarbete.

”Det är jätteroligt att de från administrationen kommer ut på kyrkogårdarna och ut i verksamheten och ser hur det fungerar och hur vi har det.”

Onsdag 19 april Denna dag har gått fort. Det var kallt i morse!

Jag fick skrapa rutorna och mätaren visade minus åtta när jag satte mig i bilen och åkte till jobbet. Nu när jag skall åka hem visar den plus åtta så det är lite temperaturskillnader ute på morgonen och eftermiddagen.

Morgonen började med lite genomgång av

dagens projekt, vi monterar nya ”hyrstenar” i återlämnade grusgravar, ett gravalternativ som fler och fler väljer. Sedan håller vi nu på med att göra fint efter vårplanteringen av penséer och vi vårstädar kyrkogården. Gamla löv och pinnar och skräp skall räfsas upp från gräsmattorna, grusgravarna skall rensas och 27

Följ med på jobbet

”Jag är en tidsoptimist, i mycket jag gör, som alltid vill hinna med mer än vad som finns tid till.” randas, och perennplanteringarna skall klippas ner och rensas. Strax därefter kom den nya tjejen, så morgonen gick åt till att introducera henne lite på arbetsplatsen, handla arbetskläder och skor till henne och visa henne runt på kyrkogården och de områden utanför som vi ansvarar för.

SENARE PÅ dagen har jag haft två visningar av nya gravplatser, strax efter varandra. De avlidna var en gammal kvinna och en ung tjej.

Det blir lite kontraster, det är ju naturligt att man dör när man blir gammal, men när man möter anhöriga som mist sina barn alldeles för tidigt eller någon annan yngre familjemedlem, så berör det extra mycket. Särskilt när man möter dem den dagen de kommer och skall se ut en ny gravplats, eftersom det många gånger är väldigt nära dödsfallet och de anhöriga oftast är i stor sorg.

Det är jätteviktigt att det mötet blir bra, att man bemöter de anhöriga på ett respektfullt och professionellt sätt, att man är tillmötesgående och kan svara på frågor och ge stöd och hjälp i allt det som rör gravplatsen och begravningen.

Dagen avslutades med lite kontorsarbete.

Mail att svara på, arbetsorderna skulle skrivas ut och begravningar skall planeras in.

Torsdag 20 april I dag har varit en kall dag! Det har blåst och varit riktigt kyligt, man får jobba sig varm när 28

man är utomhus sådana här dagar.

Efter en kort genomgång på morgonen med alla gav vi oss ut på kyrkogården och jobbade. Jag räfsade ut gamla löv från häckar som samlats under hösten och vintern och körde sedan upp dem med Walkern. Blir inte att jag kör den så ofta nu för tiden, så det var kul att gasa runt lite på den. Och det blir så fint efteråt, det är som att dammsuga gräsmattorna på gammalt skräp.

Efter frukost hade jag en visning utav ny gravplats och damen jag visade runt på kyrkogården visste precis vad hon ville ha och hur det skulle vara, så det var inga konstigheter med det.

VÅR KYRKOGÅRDSCHEF Magnus Berggren kom förbi och vi hade ett litet möte om ditten och datten. Vi pratar mycket personal nu, då det är löneförhandlingar på gång och så håller vi på att få ihop det sista med vår bemanningsplan inför detta årets säsong.

Efter lunchen åkte jag till Dunkehalla kyrkogård och höll ett lönesamtal där och så pratade jag lite med personalen där om olika arbeten vi gör just nu och om vad som är på gång den närmsta tiden. Sen var denna dag slut.

Fredag 21 april Inga minusgrader idag i alla fall! Det har varit ganska skönt väder att jobba i idag. Morgonen började med grusupptagning på en parkering här i närheten som vi plogat och grusat under vintern. Det blir så fint när gruset försvinner och då vet man att våren är här! På

kyrkogårdarna sopade vi upp allt grus innan påsk, men vi hade några småställen kvar som vi inte hunnit med.

SEDAN MÖTTE jag upp en kille från Junedalsskolan och hans lärare, killen skall praktisera hos oss på måndags- och fredagsförmiddagarna. Jag har träffat dem tidigare och stämt av läget lite, och det kommer funka bra, jag tror han kommer trivas hos oss och vi kommer trivas med honom.

Han har varit med mig idag och vi har vandrat runt på Slottskyrkogården och satt ut kontaktstickor på gravar, plockat ljus och vissna vasblommor, checkat av vårplanteringen så vi inte missat några rabatter och gjort lite allmän städning.

Han var trött när det var dags att gå hem, men han jobbade på bra de timmarna han var här, så det var inte så konstigt.

UNDER EFTERMIDDAG hade jag tänkt jag

skulle ut och köra lite med Walkern. Jag har sett fram emot det hela dagen, men som vanligt fastnade jag inne på kontoret med diverse saker som skulle fixas och ordnas och beställas. Och så har telefonen ringt i ett.

Jag är en tidsoptimist, i mycket jag gör, som alltid vill hinna med mer än vad som finns tid till. Fast jag är väldigt bra på att planera och lägga upp saker så vill jag hinna mer och mer och mer. Tiden går alldeles för fort när man har roligt, inte sant? För roligt på jobbet det har jag!

Jag känner mig nöjd över denna veckas arbete och kan gå hem och ta helg med gott samvete. Nästa vecka hoppas jag på att vi får lite skönare och framförallt varmare vårväder!

Juni 2017

Lokaler

Den Lagermanska villan på Kapellgatan inramad av nya hus.

Nya församlingslokaler på Väster Planerna på ett kyrkligt nybygge på Väster vid den gamla prästgården – den Lagermanska villan – har skapat engagemang och väckt både nyfikenhet och irritation under vintern. Amos sammanfattar och gör en nulägesbeskrivning: Svenska kyrkan har under många år fört samtal om att etablera församlingslokaler på väster; Tanken de senaste åren har varit att bygga på den mark församlingen äger vid Sofiagården och Lagermanska villan. Man vill integrera de nya byggnaderna med de nuvarande så att de harmonierar väl med omgivningen.

Sofia Järstorps församling har tidigare prövat möjligheten att få bygga församlingslokaler i Sofiakyrkans park, vilket inte vann gehör hos Jönköpings kommun och länsstyrelsen.

Under senare år har pastoratet inventerat

samtliga fastigheter i pastoratet, och då sett möjligheten att samla församlingsverksamJuni 2017

het och administration i samma kvarter. Det skulle innebära att kyrkan lämnar Klockaregården, vid Kristine kyrka, som varit administrativt centrum i många år. Klockaregården är en byggnad från sent 1700-tal och vid flera tillfällen har man försökt förbättra arbetsmiljön där och öka tillgängligheten – idag uppfylls inte dessa krav. Eftersom Klockaregården är klassad som byggnadsminne har detta inte varit en framkomlig väg.

Eftersom pastoratet äger flera centrala tomter med anslutning till varandra vid Sofiagården (kvarteret Jungmannen) anser kyrkorådet och kyrkofullmäktige att det är mest fördelaktigt att försöka bebygga tomterna där – och skapa nya och ändamålsenliga församlingslokaler, med Lagermanska villan som en central punkt, ett nav. Att bygga på egen mark är en klar ekonomisk fördel, vilket i sin tur innebär att de totala kostnaderna för projektet kan hållas tillbaka.

Svenska kyrkan Jönköping har även uppmärksammat behovet av hyreslägenheter och vill gärna bidra till utvecklingen av staden genom att investera i bostäder. Tanken är att

också bygga hyreslägenheter av blandat slag; trygghetsboende för äldre samt student- och ungdomsbostäder på samma tomtområde.

I mitten av februari i år fick Svenska kyrkan ett så kallat planbesked. Det innebär att kyrkan efter diverse samråd och diskussioner med stadsbyggnadskontorets tjänstemän lämnat ett förslag som berörda tillsammans tycker är så bra att det ska prövas i en detaljplan. Detta innebär inte att det slutgiltiga förslaget kommer att vara exakt likadant med det som nu diskuteras. Det är många instanser som ska yttra sig och lämna synpunkter på förslaget.

Att ta fram en detaljplan beräknas ta mellan ett och ett halvt och två år. Under förutsättning att den inte överklagas kan planen vinna laga kraft tidigast under 2019. Byggstart skulle därför kunna ske i slutet av 2019 eller början 2020. Tiden att bygga är minst ett år.

Genom att kyrkan kan bygga på en egen tomt och kan få in hyresintäkter förbättras ekonomin i projektet.

29

Kyrkvärdar

Fårsnack när frivilliga förbereder gudstjänst Klockan har passerat fem på eftermiddagen. Det är onsdag.

I Kristine kyrkas sakristia är åtta personer samlade. En av kyrkans fem gudstjänstgrupper.

BJÖRN MILLING – tidigare vaktmästare

i Kristine – leder mötet. Han är numera pensionär, men vill inte släppa sin gamla arbetsplats helt. Eva Norström är den som varit med längst. Redan 1986 blev hon engagerad som frivillig i kyrkan. Hon har också varit kyrkvärd – alltså en av de ideella (eller lekmän som det kallas i kyrkans värld) – som är särskilt vald av församlingsrådet. Yngst i gruppen är Björns hustru Solveig. Detta är hennes andra gång. De andra – Stig Wikström, Celestin Kraju, Eva Sundell och Maria Brander har tillkommit under årens lopp.

Med är också prästen Pär Sjöstrand.

Syftet med gudstjänstgrupperna (som finns i flera kyrkor i Jönköpings pastorat) är att fler frivilliga skall vara aktiva under gudstjänsterna. Kyrkan kan inte förlita sig enbart på anställda. De ideella blir alltmer viktiga.

I Kristine kyrka började man med organiserade gudstjänstgrupper 2004. I Sofiakyrkan startades gudstjänstgrupper året därpå.

Mötet börjar med praktiska frågor. Vem skall göra vad den kommande söndagen?

En lista gås igenom. Ta upp kollekt? Dela ut psalmböcker till gudstjänstdeltagarna? Konfirmander med hjälp av gruppmedlemmar visar det sig. Hälsa välkommen? Läsa texter?

– Jag tar episteltexten, kommer det snabbt från en av de närvarande.

DET UTBRYTER skratt när det visar sig att den

är betydligt kortare än söndagens gammaltestamentliga läsning. Något hade uppenbarligen kikat i förväg.

Listan avverkas snabbt. Övertalningar behövs inte: – Jag slipper gärna att bära ljus…

– Jag kan bära!

Vem som skall var med vid en dopgudstjänst på lördagen hinner man också med att bestämma – gruppen tjänstgör från onsdag veckan före aktuell söndag och en vecka framåt. Det kan alltså också handla om att hjälpa till vid annat som sker i kyrkan än gudstjänster. Konserter till exempel.

30

Gudstjänstvärdarna samlade inför söndagens gudstjänst, från vänster: Stig Wikström, Björn Milling, Solveig Milling, Celestin Kraju och Eva Sundell.

Så över till det knepigaste: söndagens predikan. För en viktig sak med grupperna är att också vara med och diskutera hur prästen skall predika. Det är den tredje söndagen i påsktiden som står för dörren. För varje söndag finns det givna texter som alternerar under tre år. Man hittar dem i Svenska kyrkans psalmbok (eller formellt i Evangelieboken som kyrkomötet antagit). Predikningarna utgår från de tre texterna. Framförallt från evangelietexten – alltså den del av Nya testamentet som handlar om Jesu liv. Kärnan i den kristna berättelsen.

BJÖRN MILLING läser. Det är ur Johannese-

vangeliets tionde kapitel – verserna 22 till 30: Nu inföll tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Det var vinter, och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet. Då omringade judarna honom och sade: ”Hur länge skall du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet.” Jesus svarade: ”Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig. Men

ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får.

Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand. Jag och Fadern är ett.

– Nå vad säger ni? undrar Pär Sjöstrand.

Det blir tyst runt bordet.

– Det låter hårt, säger Stig Wikström till sist.

FÖR PÄR är bilden med fåren och herden ett större problem (”utsliten bild som vi minns från söndagsskoleplanscherna”, tycker han).

De andra håller inte med.

– En granne till mig har får, kommenterar Maria Brander.

– När hon ropar på dem kommer de direkt.

Det är hennes röst de känner igen. När jag försöker bryr fåren sig inte.

Det blir en diskussion om att lyssna till röster vi känner igen och litar på. Om att handlingar

Juni 2017

Korsord

Dags för hjärngympa

BIFALL I NORRLAND

TIDLÖSA

FÖRBEREDD

SATYR BERGMAN

FEDERAL REPUBLIK KRAFT STÄMMA

TILLSTÅND

I BASSÄNG I SKALA

MOBILTILLBEHÖR

I SAHARA KÄRLEKSFULLT HADE INGEN MAMMA

BLINT ÄR ALLA HÄNGIVNA GODA TING

EXTERIÖREN

MOLNFRI

OCIVILICERAD VÄDERSTRECK SPRÄNGAS

HÖRS HÄRMAPA

VERDISKAPELSE

ÄTT GRÄNSOMRÅDE PÅPEKADE

GRUMLIGA

BESKOW HAR TUNNA SKIVOR KOTTAR AV KÖTT BITER

JES 58:6 KROSSAR ALLA

..

KOD KONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

Lös korsordet så får du fram en mening i de gula rutorna.

Skicka in ditt svar till kom@ svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping, Östra Storgatan 45, 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var. Senast den 18 juni 2017 vill vi ha ditt svar.

Tack och grattis!

Rätt svar nummer nr 2/2017 var Hoppet ger kraft.

Grattis säger vi till dessa som vinner två biobiljetter var: Ingrid Henning, Anne Palmén, Jan Fåhraeus, Ingegerd Ax och Per Ljungberg.

BILD: PIXABAY.COM

NEGATIV BUKSMÄRTOR KORT HÄNVISNING DRIVA PÅ

HUVUDSAK

TANKSPRIDD PS 102:10 JAG ÄTER SOM BRÖD

INGEN BJÖRN DEL AV GEBIT

....

QUERCUS FÖR ROBUR VINDEN ÄGG OCH DEL AV ANSIKTE

SYNS PÅ TV

är viktigare än ord. Och om när texten skrevs – nästan ett sekel efter Jesu död. Johannesevangeliet är det yngsta.

Dags för Pär Sjöstrand att bryta upp.

Klockan närmar sig sex. Han måste klä om till onsdagens veckomässa som då skall börja.

– För mig som präst är de här diskussionerna är jättehjälp när jag sedan skall sätta mig och formulera min predikan, hinner han konstatera innan det är dags att resa sig.

De andra blir kvar. Vad är viktigast med gudstjänstgruppen? undrar jag.

– Delaktighet, kommer svaret snabbt från flera.

Kan det inte bli för mycket då?

Man är lika enig här: – Inte alls. Vi är så många så att det inte behöver hänga på mig som enskild.

– Det är bara positivt.

Så ansluter gruppmedlemmarna till dem som redan samlats till mässa i kyrkans Mariakapell. En vecka av frivilligt arbete för Svenska kyrkan Jönköping har börjat.

FRÅNSLAGEN

VÄLKOMNA

RUSNINGSFENOMEN

Solveig Milling hälsar gudstjänstbesökarna välkomna och delar samtidigt ut program och psalmbok.

ERIK LINDFELT

Juni 2017

31

Krönika Erik Lindfelt

Kyrkovalet snarare succé än fiasko

U

nder våren har jag suttit ordförande vid några årsmöten. Blir ibland tillfrågad om sådana uppdrag – man vill ha en mötesordförande utifrån.

Den största föreningen hade omkring 600 medlemmar. På årsmötet dök 30 stycken upp. Det vill säga fem procent. De andra var mindre. Det kom inte fler än en tredjedel av deras medlemmar.

Två reflexioner. För det första: det är svårt att locka till årsmöten. För det andra: ju större förening desto knepigare.

Det här vet alla som är engagerade i föreningslivet. Styrelsemedlemmar i fackklubbar, partier, frikyrkoförsamlingar, hyresgäströrelsen och idrottsföreningar sliter varje vinter sitt hår: hur locka fler till det stundande årsmötet?

Jag kan bara gå till mig själv. Är medlem i ett antal föreningar. I en – Biosfärområde Östra Vätterbranterna – är jag ordförande. Till dess årsmöte kom just en knapp tredjedel, hyfsat bra tyckte vi. I andra är jag högst passiv. Vill vara med och stödja till exempel Botaniska sällskapet, Jönköpings fågelklubb (vars torn jag ganska ofta nyttjar), Hakarps hembygdsförening (som ger ut en synnerligen läsvärd årsbok) och Svenska pipklubben (som publicerar ut en kul tidning med det passande namnet Rökringar). Men på några av deras årsmöten har jag aldrig varit. Jag är alltså också en av de många.

Så vad har detta med Svenska kyrkan att göra?

Mycket!

SVENSKA KYRKAN är både Sveriges och Jönköpings överläg-

set största organisation. I riket har kyrkan – trots tapp av medlemmar, inte minst i fjol till följd av ett par uppmärksammande skandaler bland annat – över sex miljoner medlemmar. I Jönköping samlar Svenska kyrkan nästan 40 000 medlemmar.

Hur många av dessa skulle komma på ett årsmöte? Skulle kyrkan våga hoppas på några hundra, en procent kanske? Några promille kanske än troligare. Ändå hörs då och nu krav på att kyrkovalen skall avskaffas.

Låt de som är aktiva i kyrkan bestämma, hörs det. Valen är både onödiga och dyra!

Men kyrkan är inte till endast för dem som söndagligen besöker gudstjänsterna. Att vara med kan ha en lång rad anledningar. Den ena lika god som den andra: Tradition. Rätt till vigsel och begravning. Att stödja ungdomsverksamhet, internationell verksamhet, diakoni och musikliv. Att bidra till kyrkan som kulturarv.

MEN VARFÖR måste partierna vara

med? Ja, sanningen är att det i dag bara är tre partier som ställer upp i kyrkovalet: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. De andra har knoppat

32

”Men kyrkan är inte till endast för dem som söndagligen besöker gudstjänsterna. Att vara med kan ha en lång rad anledningar.begravning. ” av sitt kyrkopolitiska arbete genom särskilda och fristående organisationer. Inom åtminstone S förs också en diskussion att göra så. Samtidigt har helt nya nomineringsgrupper – som partierna i kyrkan formellt heter – uppstått. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, är störst. Öppen kyrka (åt det radikalare hållet) och Frimodig kyrka (åt det konservativa) är två andra.

GENOM NOMINERINGSGRUPPERNAS program vet jag som enskild kyrkomedlem att jag röstar in kandidater som står för åtminstone ungefär samma grundvärderingar som jag.

Så nästa gång någon säger att antalet deltagare i kyrkovalet är katastrofalt lågt – cirka 13 procent förra gången – fundera då hur många som skulle vara med och bestämma om ett annat system infördes.

ERIK LINDFELT

Juni 2017