Amos Jönköping nr 1 2017

Jönköping DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

JÖNKÖPING NR 1 2017

9

Häng med kantorn på jobbet!

sätt att förklara din kärlek Lägre avgift med enhetlig begravningsavgift

Tema: Kärlek Special: Succé för kärleken Alexandra Charles: ”Mitt nätverk har gjort stor nytta”

Ny innebörd för fastan

”Ibland tvivlar jag på Gud”

Prästen Torgny ”Tojje” Wirén:

amosJÖN_nr1_2017.indd 1

2017-01-26 09:10

Ledare Ann Aldén

Ett gott liv för alla SVENSKA KYRKAN Jönköpings vision är: Ett

gott liv för alla. Men vad är ett gott liv?

Vad ett gott liv innebär skiftar från tid till annan och vi människor har olika bilder och olika drömmar om vad ett gott liv är.

Vad som är ett gott liv för den som är sjuk är sannolikt något helt annat än för den som har hälsan. Vi människor har en förunderlig förmåga att, när våra livsvillkor förändras, hitta en ny utgångspunkt för vår längtan och vår strävan. Det finns det som nästan alla människor delar, till exempel önskan om att det ska gå våra barn väl. Därför kan vi känna igen oss i varandra, förstå varandra och kämpa för varandra.

Det goda livet, oavsett vad vi lägger i de orden, är först och sist en gåva. I gåvan börjar livet, tilliten och tron. Två tomma händer är paradoxalt nog en förutsättning för det goda livets möjlighet. För vem kan ge, som inte först har tagit emot. Så inspirerar visionen ”ett gott liv för alla” till en mottagande livshållning. Varje ny dag, varje möte, varje bit bröd, allt är gåva och utmaningen är att inte hålla så hårt i det vi tar emot, utan istället ha en beredskap att dela.

I många av evangeliernas berättelser visar Jesus på en annan logik än den gängse. Bland annat visade han hur delandet inte begränsade utan tvärt om bidrog till mer och fler. När

”Det goda livet, oavsett vad vi lägger i de orden, är först och sist en gåva.

I gåvan börjar livet, tilliten och tron.” vi säger att delad glädje är dubbel glädje, så är det ett uttryck för Jesu logik. En tillit till att det vi får räcker också om vi delar med fler.

NU PÅ söndag, den 12 februari,

installeras jag som kyrkoherde i Jönköpings pastorat.

Installationen och välkomnandet äger rum i den kyrka där jag själv gick i söndagsskola en gång för länge sedan. Jag minns hur vi barn mitt i gudstjänsten, under prästens predikan, fick följa med söndagsskolefröknarna Gun och Anna-Greta till mindre rum. Där under Sofiakyrkans valv tog de med oss på en resa till en annan del av världen och vi fick lära känna Jesus, de människor han levde tillsammans med och de livsvillkor som för länge sedan var deras.

Det som berättades var viktigt i sig, vi lärde oss mycket om Jesus, lärjungarna och om de delar av Mellanöstern som idag är Israel

och Palestina. Men mer avgörande ändå var det intryck som Jesus hade gjort på dessa kvinnor; engagemanget, ivern, glädjen och allvaret de förmedlade. Jesus var en livskamrat och vän och vi drogs in i gemenskapen.

Vår egen berättelse flätades samman med berättelsen om Jesus.

DÄR BÖRJADE en resa. Vi blev delar av något

gott, angeläget och viktigt som har burit och som kommer att bära in i den framtid vi hoppas på och längtar efter och som vi just nu målar med orden: Ett gott liv för alla.

ANN ALDÉN, KYRKOHERDE I JÖNKÖPING

Tidningen Amos i ny tappning Amos ändrar utseende och får mer lokalt innehåll samt ökar från fem till sex nummer per år. Det är några av nyheter, när Amos magasin fr o m i år blir Svenska kyrkan Jönköpings församlingstidning.

DET FINNS UNDERSÖKNINGAR som visar på att det blir allt mer populärt att läsa tidningar av magasinkaraktär. Du kanske är en av dem som gärna läser en tidning all godan ro i favoritfåtöljen. Oavsett vilket så hoppas vi att du ska läsa och tycka om denna tidning. Amos är du kanske bekant med sen tidigare, men det finns några förändringar från och med detta nummer. Numera finns bara en framsida mot tidigare två och de lokala sidorna har utökats från 8 till 16. Det ger en möjlighet för dig som

2

amosJÖN_nr1_2017.indd 2

läsare att få ett större utbud att läsa om det som hänt och händer på hemmaplan. Och vi hoppas att det ska finnas något för alla, oavsett om du är van kyrkobesökare eller inte.

icke medlem att ge önskemål och feedback på innehåll. För att tidningen ska bli så bra och intressant som möjligt är denna input mycket värdefull.

TIDNINGEN KOMMER innehålla allt från

HAR DU FRÅGOR OM AMOS eller vill komma med idéer på innehåll, välkommen att höra av dig till redaktionsrådet via mail, kom@svenskakyrkanjonkoping.se.

Magasinet ges ut med 6 nummer/år, fastan (feb), påsk (april), sommar (juni), höst (september), allhelgona och jul.

porträtt på kända och mindre kända Jönköpingsbor, nyheter och reportage om vad som händer i våra församlingar samt berättelser från kyrkans verksamhet. Det kommer utöver det finnas ett antal nationella sidor som produceras av tidningsförlaget Verbum.

Detta innebär att Amos nu blir en församlingstidning från Svenska kyrkan Jönköping.

Genom denna hoppas vi fortsätta lyfta viktiga frågor och personer samt öka nyfikenheten och kunskapen om kristen tro.

Magasinets innehåll planeras av ett redaktionsråd, men med utrymme för läsarna som

Trevlig läsning önskar Amosredaktionen i Jönköping!

Kicki Alm, Erik Lindfelt, Pär Sjöstrand, Josefine Setterström och Kent Käll

Jönköping # 1 2017

2017-01-26 09:10

Innehåll 1/17 3 Smått&gott Jönköping .

Lyckad kampanj, gratis film och välkomna Ann Aldén.

6 Möt Torgny ”Tojje” Wirén, ”Jag är inte alltid helt säker på Gud” 8 Tema Kärlek: Succé för kärleken.

Kärleksprylar.

Alexandra Charles: ”Mitt nätverk har gjort stor nytta” MMA-tjejen Pannie slogs mot sina egna rädslor 25 Reformationen fyller 500 år 26 Årets fastekampanj väntas ge Ko-effekt 28 Häng med Jönköpings kantor Maria Svaninger Anefur på jobbet

28

31 Enhetlig begravningsavgift ger lägre avgift 32 Krönika Fredrik Hollertz

Redaktion Varsågod …

15

26

www.svenskakyrkanjonkoping.se ... här kommer ett nytt nummer av tidningen kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping.

Redaktionen: Kicki Alm, Erik Lindfelt, Om du har synpunkter eller önskemål på Josefine Setterström, Pär Sjöstrand och innehåll, är vi intresserade av att ta del av Kent Käll. dem.

Jönköping # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 3

25 Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2017

3

2017-01-26 09:10

&gott Jönköping

Smått

Allt fler betalar kollekten med swish och kort son, ekonomichef Svenska kyrkan Jönköping.

– Samhället blir allt mer kontantlöst och självklart måste kyrkan också hänga med i utvecklingen. Att ha mobiltelefon och swish är inte heller längre en generationsfråga, utan uppskattas och används i alla åldrar.

För att pengarna ska gå till rätt ändamål finns olika nummer för olika ändamål. Att ha olika nummer för olika verksamheter är något som enligt John är självklart.

– Det är viktigt att vi på ett tydligt sätt ser vad inkomna medel är tänkta till. Det handlar inte bara om att det är enklare i redovisningen utan lika mycket om förtroende. Om man väljer att ge en gåva till något särskilt ändamål så ska man självklart också kunna lita på att det går till det som man tänkt sig.

ALLT FLER kyrkor tar emot kol-

Lyckad julinsamling 2016 Varmt tack till alla som på olika sätt bidragit i julinsamlingen till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete!

Det preliminära resultatet av kollekter, bössinsamlingar och andra gåvor skänkta av er Jönköpingsbor är närmare 200 000 kronor. Ett resultat som kommer att göra skillnad för människor i

lekten via swish och kort och i samtliga av Svenska kyrkans 13 stift kan kyrkobesökare nu ge sina bidrag genom den mobila betaltjänsten. Sedan november 2014 finns tjänsten i Jönköpings pastorat och efter en lite trög start, kan man nu se att det blir allt mer populärt.

2015 kom det in 274 484 kr via swish och kort för betalning av fairtradevaror, loppis, sopplunch, barnkläder och kollekt.

Motsvarande siffra för 2016 är 519 511 kr, en ökning med hela 89 procent. En inte helt oväntad ökning, menar John Johans-

utsatta livssituationer.

Tack även till alla er som skänkt pengar till pastoratets vänförsamling i Katare i Tanzania. Under årets samlades det totalt in 96 725 kronor vilka kommer underlätta för människorna i Katare som under hösten drabbades av jordbävning.

”Hopp — för en bättre värld” – Att öka förståelsen för varandra genom kunskap om varandras olika kulturer, det behövs mer än någonsin i dessa integrationstider, säger Edward Eklöf initiativtagare till temadagen Hopp för en bättre värld som arrangeras i Gräshagskyrkan i februari.

Under sommaren planerar Edward att tillsammans med barnkören Nova besöka församlingens vänförsamling i Katare, Tanzania. Inför resan har han försökt skapa kontakter med människor som har kunskap och kopplingar om Tanzania. Allt i

4

amosJÖN_nr1_2017.indd 4

syfte att vara så väl förberedd som möjligt inför resan.

– Ja jag tror att det är extra viktigt med goda relationer om vi ska få ut så mycket som möjligt av resan. En bra början är då att ha förståelse och ha kunskap om kulturen som råder i Tanzania.

När väcktes tanken med att skapa en temadag och vad ville du uppnå?

– I alla mina möten med människor med olika bakgrund, inte bara inför resan utan även annars, så har förståelse för varför det är på ett visst sätt i olika

kulturer ökat. Jag har också fått mer insikt om att hur olika vi än verkar så är vi i grund och botten väldigt lika.

– Det ligger ofta mycket okunskap i fördomar och om vi med denna dag kan bidra till att dessa minskar så känns det förstås jättebra.

TILL TEMADAGEN är ett antal

personer med koppling till Tanzania inbjudna till Gräshagskyrkan.

Det blir bland annat matlagning med Daudi Yohana Bernadini som jobbat som både kock och guide i Tanzania. Barnkören Nova

och Gräshagens kyrkokör framför sånger från föreställningen ”Hopp – för en bättre värld” (text och musik av Mats Alfredsson och Simon Ljungman).

– Det är otroligt berikande att få vara en del av detta. Jag hoppas verkligen att fler ska se detta som en möjlighet och inspiration i syfte att förstå varandra bättre. Jag tror att det är en bra början på en bättre värld, avslutar Edward.

Temadagen i Gräshagskyrkan är den 25 mars med start klockan 09:00.

Jönköping # 1 2017

2017-01-26 09:10

Var med och välkomna kyrkoherde Ann Aldén 12 februari klockan 11 i Sofiakyrkan, välkomnas Ann Aldén som ny kyrkoherde i Jönköping och Växjö stift i samband med högmässan i Sofiakyrkan av bland annat biskopen Fredrik Modéus.

Efter högmässan serveras kyrkkaffe, ingen anmälan krävs.

Om Ann Aldén Ann Aldén, är född och uppvuxen i Jönköping.

Efter prästvigningen 1991 arbetade hon som präst i Växjö och på stiftskansliet, innan flytten gick till Skåne 2007. Efter att ha verkat som kyrkoherde i stadsdelen Rosengård, har Ann Aldén den senaste tiden varit församlingsherde i Malmö pastorat.

FOTO: SMÅLANDSBILDER

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

Remember — En film som berör SVENSKA KYRKAN JÖNKÖPING fortsätter att under våren erbjuder gratis filmkvällar med

möjlighet till samtal efteråt. Filmerna är noggrant utvalda och är både spännande, roliga och intressanta i syfte att väcka tankar om livet och vår omvärld.

Torsdagen den 16 mars klockan 18:30 är Österängskyrkan värd för filmkvällen.

Då visas filmen Remember. Den handlar om åldrige Zev som efter hustrun Ruths död, ger sig iväg för att ta hämnd på en officer från Auschwitz. Officeren har tagit sig till USA under antaget namn men Zev vet vad han heter. Problemet är bara att det finns fyra personer med samma namn och Zev har framskriden demens. Ett drama om skuld och hämnd och om att minnas.

Vårens sista filmkväll är 20 april klockan 18:30 i Järstorps församlingshem, då visas kritikerrosade En man som heter Ove.

Jönköping # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 5

5

2017-01-26 09:10

Porträttet: Torgny ”Tojje” Wirén

TOJJE

inte helt säker på Gud

6

amosJÖN_nr1_2017.indd 6

Jönköping # 1 2017

2017-01-26 09:10

Han är inte hundraprocentigt säker på att Gud finns.

Han har haft hand om ett par tusen konfirmander.

Han ses i tv och hörs i radio. Och har skrivit flera böcker — nu är han på gång med en deckare. Torgny ”Tojje” Wirén är Jönköpings mest kända präst.

A

TT DET BLIVIT SÅ mycket konfirma-

tionsläger under årens lopp för Tojje är egentligen en tillfällighet från början. Som praktikant under prästutbildningen fick han hoppa in på ett ridläger (trots att han inte kan ett jota om hästar). Men det sporrade. Kanske extra passande uttryck.

I Jönköping började han fundera. Resultatet blev Vildmarkskonfirmanderna som varit igång sedan början av 90-talet. Det blev succé. Varje sommar drar en stor grupp – det kan vara uppåt 100 totalt – ungdomar till skogs någonstans i Värmland.

Massa fjortonåringar ute i skogen? Låter inte helt lätt, undrar reportern …

– Det gäller att ha ett rejält säkerhetstänkt. Vi har haft med oss utbildade läkare som konfirmandledare.

Och så berättar han om olika tillbud då unga skurit sig.

– Men knivar, eld och yxor är inte det farligaste, utan vatten.

DETTA BLEV extra tydligt då mobilerna börja-

de plinga av mess sommaren 2015. En kanotolycka med en konfirmandgrupp hade inträffat. Var det hos Vildmarkskonfirmanderna från Jönköping? Det var det nu inte – utan bland ett helt annat gäng som var i Jämtland.

Den händelsen har nu gått till rättegång.

En tid efter att vildmarkskonfirmationerna startat hörde HV av sig.

Kunde man kanske kombinera ishockey och konfa? Jodå, det kunde man. Och så föddes HV-konfirmanderna. Lika populärt.

– Men det var ett problem, hockey lockar mest killar.

– Så vi har breddat oss genom samarbete med andra idrottsföreningar också.

Nu står även basket, handboll och fotboll på programmet. Och tjejerna har dykt upp.

Hur orkar man då hålla på med konfirma-

Prästen Torgny ”Tojje” Wirén skriver även böcker. Nu är det en deckare på gång.

Jönköping # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 7

tionsläger i över ett kvartsekel?

– Det har varit lika roligt hela tiden. Och jag känner mig lika pirrig varje gång vi ska dra igång.

7

2017-01-26 10:26

Porträttet: Torgny ”Tojje” Wirén

Mer om Tojje:

Tojje har jobbat mycket med konfirmander under årens lopp.

Nu är barn och ungdomar inget något främmande i Tojjes yrkesliv. En del av sin tjänst har han som skolpräst. Bäst gillar han mellanstadiet.

– Jag försöker vara närvarande på skolorna.

– Det funkar inte att jag dyker upp som ett slags ambulans när något hänt.

Och under åren har mycket hänt. Dödsolyckor till exempel. Då spelar skolprästen en viktig roll.

– Men jag är inte ute och missionerar. Jag ska vara allas präst. Som ska kunna tala religion med muslimer också.

– Så är det nog bra att inte ha en tydlig anknytning till någon enskild skola. Jag kan prata tufft om saker – som mobbning. Utan att veta vilka som mobbar och vilka som är mobbade.

”I grunden brottas jag.

Det är mycket jag inte får ihop. Jag kan inte vara hundraprocentigt säker på Guds existens.” jämnåriga med helt andra tankar och perspektiv. Han saknade ord att förklara, vilket ledde till grubblerier. Teodicéproblemet – hur kan Gud både vara god och allsmäktig med all ondska som finns? Universums tillblivelse och livets uppkomst. Den religiösa mångfalden i världen. Frågorna var många.

– I november det år jag fyllde nitton insåg jag att jag inte hade någon tro kvar.

Är 58 år.

Född i Stockholm, men flyttade som pastorsbarn runt mycket i barndomen.

Prästvigd 1985 och fick arbete i Jönköping samma år.

Bor med hustru Pia och två små hundar i äldre hus i Hovslätt.

Gillar att jobba praktiskt och att springa.

Att skriva och läsa hör också till fritidssysselsättningarna – senast lästa bok är Nybyggarna ”har äntligen tagit mig an Mobergs fantastiska Utvandrarepos” Har tre vuxna barn – varav den äldste, Jakob, är ärkebiskopens teologiske sekreterare.

Förebilder är pappa Göran, förre Växjöbiskopen Jan Arvid Hellström och Astrid Lindgren (vad gäller skrivande).

– Det är dem jag trivs bäst med.

Vad sa då pappa pastorn när sonen började vackla?

– Han har alltid varit en övertygad ekumen och välsignade min väg, liksom han stödde min bror som gick en annan och blev pingstvän.

De religiösa funderingarna blev också en grund för Tojjes skrivande ( jo, han har haft journalisttankar också). Nu blev det böcker.

Fyra hittills. Som sålt i stora upplagor. Den viktigaste hittills hans senaste Alexandra som just handlar om religiöst sökande.

– Funderandet har varit en drivkraft och Alexandra är en frukt av detta.

Men det var länge sedan den kom, någon ny bok på gång?

– Jo, avslöjar Tojje, en deckare!

Skolpräst och snart 60?

– När jag skulle fylla 40 funderade jag om det inte vore dags att sluta. Samma sak inför 50-årsdagen.

– Men det funkar än, bara jag inte försöker spela cool och låtsas som att jag är häftigare än vad jag är.

Hur är det då med gudstron?

Torgny Wirén växte upp i en pastorsfamilj. Pappa var med i det som då hette Missionsförbundet, i dag en del av Equmeniakyrkan. Stark kristen tro var en självklarhet. Väl i gymnasiet med sjukvårdsinriktning (Tojje har hade tankar på att bli läkare och senare sjukhuspräst) mötte han plötslig

8

amosJÖN_nr1_2017.indd 8

STUDIERNA FORTSATTE med filosofi. Något som engagerade och som gav redskap i tankevirret.

– Genom vetenskapsteorin kom jag så småningom fram till att det nog ändå väger över att det finns en Gud. Och så började banan att bli präst. Men fortfarande finns grubblet kvar: – I grunden brottas jag. Det är mycket jag inte får ihop. Jag kan inte vara hundraprocentigt säker på Guds existens – Gamle biskopen Jan Arvid Hellström talade om ”gränslandets människor”. De som inte exakt vet.

TILLSAMMANS MED ungdomsvännen Tor-

björn Ågren som är kriminaltekniker i Göteborg håller han just på med detta nya skrivande. Boken har en kvinnlig Jönköpingspräst i 30-årsåldern som huvudperson.

Till sist: att vara Jönköpings mest kände präst, hur känns det? Reporterns morgon inleddes med P1-andakt av just intervjuoffret …

Tojje skrattar och blir förlägen.

– Som präst är man ju offentlig.

– Jag tänker inte så, men visst trivs jag med det här.

ERIK LINDFELT

Jönköping # 1 2017

2017-01-26 09:10

#JaGsKaåKaPÅvÄRLDeNsFeST

VÄSTERÅS 2-4 JUNI 2017

För sjunde gången arrangeras Världens fest, Svenska kyrkans internationella riksmöte.

Den här gången i Västerås och som Reformationsårets stora, internationella mötesplats. Temat för Världens fest är ”Fri att förändra” och alla är inbjudna till festen!

Musikfestival • Taizé • Fest • Glädje • Världens fest BARN • Mingel • Inspiration Internationellt • Fördjupning • Delaktighet • Gudstjänst • Världens fest UNG www.svenskakyrkan.se/varldensfest

www.facebook.com/VarldensFest

Studera på Helsjön!

För dig med händer som behöver support….

www.handaid.se

amosJÖN_nr1_2017.indd 9

N Allmän kurs N Musiklinje N Bibelkurser N Kyrkans grundkurs N Studiemotiverande Folkhögskolekurs, SMF

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

2017-01-26 09:10

Tema: Kärlek

Succé för

kärleken

Kärnfamiljen är på frammarsch. Fler gifter sig, färre skiljer sig och det föds fler barn.

En oväntad trend som är särskilt tydlig i de skandinaviska länderna. Men mönstret är inte detsamma överallt. I många europeiska länder är utvecklingen den motsatta. Det gäller också för lågutbildade grupper i Sverige, där ökar skilsmässorna och där föds färre barn.

10

amosJÖN_nr1_2017.indd 10

UNDER LÅNG tid hade alla kurvor pekat på det motsatta, men så gör statistiken en u-sväng och stabila relationer mellan äkta makar blir plötsligt på modet igen.

I Sverige skilde sig 1992 2,5 av paren räknat på per tusen par. Tio år senare hade den siffran sjunkit till 2,2. Stabilitet i äktenskapen ökar också, även om människor väljer att separera så gör de det senare än vad de brukade göra. Sedan 1960-talet har antalet barn som föds stadigt sjunkit för att nå sin lägsta punkt på 1990-talet med 1,6 barn per kvinna. Där-

# 1 2017

2017-01-26 09:10

FOTO: GETTY IMAGES

14 februari går i kärlekens tecken. Inför firandet av Alla hjärtans dag har vi tagit temperaturen på kärleken.

Har vi tid med kärlek? Hur intensivt brinner lågan? Vad ska vi göra när kärleken falnar? Och vad säger den som lever ensam om kärlek?

Vi kan också avslöja att fler gifter sig och färre skiljer sig i dag jämfört med för tjugofem år sedan.

för rapporten ligger data från flera olika källor, bland annat OECD, statistik från EU över inkomst och levnadsförhållanden och registerdata från Danmark och Sverige.

– Utvecklingen är en överraskning, säger han. De flesta forskare har trott att trenden mot färre och färre äktenskap skulle fortsätta.

en

efter händer något och kurvorna letar sig upp till 1,9 barn per kvinna under 2010-talet. En siffra som också är väldigt nära den önskan om två barn som forskningen visar att de flesta vill uppnå.

STATISTIKEN KOMMER från rapporten Families in the 21st

century från tankesmedjan SNS. Författare är den danske professorn i sociologi Gösta Esping Andersen som är verksam vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona. Till grund # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 11

MOTORN I den förändrade familjebilden är större jämlikhet mellan könen, menar Gösta Esping Andersen. När män och kvinnor har olika bilder av hur lönearbete och hushållsarbete ska delas kommer det att göra parrelationerna osäkra. Så länge kvinnorna accepterar en traditionell hemmafrutillvaro är äktenskapen långa och pålitliga, men när kvinnorna börjar ifrågasätta rollen som kokerska och barnavårdare skakar kärnfamiljens grundvalar.

När kampen om hur lönearbete och hemarbete ska delas upphör, stabiliseras relationerna igen.

Det som händer är att männens del i hemarbetet ökar. I Danmark visar Gösta Esping Andersens siffror att männen nu gör nästan hälften av hemarbetet. På 1960-talet bidrog de bara med 15 procent. Avgörande för förändringen är kvinnors insteg på arbetsmarknaden. Män förändras genom att kvinnor börjar arbeta heltid, är Gösta Esping Andersens slutsats.

Han betonar att det är heltidsarbete som är avgörande.

– Om en kvinna har en fot på arbetsmarknaden och en fot kvar i hemmet definieras hon både av omvärlden och sig själv som en kombination av hemmafru och yrkesarbetande. Då kommer hon fortfarande att ha huvudansvaret för familjen.

11

2017-01-26 09:10

Tema: Kärlek Men utvecklingen mot mer stabila relationer gäller framförallt välutbildade grupper. Bland lågutbildade par ökar skilsmässorna och de får heller inte lika många barn. Efter 15 års äktenskap är 80 procent av de högutbildade paren fortfarande gifta. Det gäller bara för 40 procent av de lågutbildade.

Gösta Esping Andersen förklarar det med att i lågutbildade familjer är traditionella könsroller vanligare. Där råder obalans mellan mannens och kvinnans syn på hur arbetet i familjen ska delas. Till exempel deltar högutbildade män i hushållsarbetet 1,5 gånger mer än vad lågutbildade män gör.

– Utbildade grupper har lättare för att ha jämlika värderingar. Det är ”Den enskilt dokumenterat hundratals gånger i forskningen. Män utan utbildning har viktigaste åtgärden mycket svårare att anpassa sig till nya som de skandinaroller. viska länderna Sett till skilsmässor var situationen den motsatta på 80-talet. Då var det har gjort är att de högutbildade paren som var mest erbjuda barnbenägna att skiljas. Men förklaringen är densamma, utbildning banar väg till omsorg av hög förändrade värderingar. Då utgjorde kvalitet.” högutbildade kvinnor ett avantgarde i strävan efter jämställdhet. Det ledde till att deras äktenskap utmanades medan de lågutbildade kvinnorna inte ifrågasatte könsrollerna i samma utsträckning, menar Gösta Esping Andersen.

Kommer skillnaden mellan hur högutbildades och lågutbildades familjer ser ut att bestå?

– Nej, man kan redan nu se tecken på att även de lågutbildade är på väg att bli mer jämställda. Jag är övertygad om att det här är en utveckling som kommer att fortsätta. Att dela på hushållsarbete och att ta hand om barn kommer att vara en självklar norm inom 10 till 15 år. Som ett resultat av det kommer vi att få mer stabila relationer över hela befolkningen.

Bakom de stabila familjerna som nu växer fram i Skandinavien finns två viktiga politiska åtgärder, menar Gösta Esping Andersen. Dels att under 60-talet arbetskraftsbrist mobiliserades hemmafruarna. Något som till exempel inte gjordes i Tyskland. Där valde man att istället ta in turkiska gästarbetare. Den andra åtgärden var att bygga ut offentlig barnomsorg.

– Jag tror att den enskilt viktigaste åtgärden som de skandinaviska länderna har gjort är att erbjuda barnomsorg av hög kvalitet. Det är bra på flera sätt. Dels för att det fundamentalt förändrar kvinnors roller och gör att de kan arbeta.

Det är dessutom viktigt för den kognitiva utvecklingen hos barnet.

Kommer de andra länderna att följa vårt exempel?

– Det är väldigt svårt att förutse. I USA finns forskning som beskriver kampen för en förändrad kvinnoroll som revolutionen som stannade av. Istället får kvinnor välja heltidsarbete eller barn. I Sydeuropa finns tecken på samma sak. Sedan har vi länder där kvinnor verkar bli fast i deltidsarbete som i Tyskland och Holland. Det finns alltså inte en automatisk utveckling som slutar med att kvinnor och män blir jämställda.

LOTTA NYLANDER

12

amosJÖN_nr1_2017.indd 12

Hand i hand g 28 november 1954 kom Guy med blommor. Det var Kerstins födelsedag och de hade träffats för första gången kort innan. Sedan dess har de två bokstavligt talat gått hand i hand genom livet och gjort det mesta tillsammans.

DET REGNADE den dagen Kerstin gifte sig, 27 december 1958, och blev fru Jourdain. Då hade Guy, som kommit från Frankrike som sommarbarn till Sverige och blivit kvar här, både gått över till protestantismen och blivit svensk medborgare.

Guy var korgosse i katolska kyrkan som barn och när prästen i Timrå inför bröllopet undrade lite försiktigt om det katolska arvet, bestämde Guy sig för att tillhöra samma kyrka som den blivande hustrun. ”Det är ju samma Gud”, som han sa till prästen den gången.

Svensk medborgare hade han blivit genom att betala 40 kronor i stämpelavgift och kanske med viss hjälp av att Kerstin jobbade på landsfiskalens kontor. Men han fick först resa till franska ambassaden i Stockholm och ”betala ut sig” från Frankrike. Det kostade 381 kronor.

Nu var han i alla fall medborgare i det nya landet, det hade han dåvarande ministern Ulla Lindströms namnteckning på.

Och det har han aldrig ångrat.

Det var ett enkelt bröllop. Redan då hade paret övertygelsen att man inte behöver slå på stort för att det ska gå bra i livet.

UNDER SITT långa äktenskap har de gjort det mesta tillsam-

mans. Guy studerade de första åren. Kerstin jobbade på och kunde stå för försörjningen. Men ont om pengar var det. Ändå har de aldrig bråkat om ekonomin.

– De sista dagarna innan jag fick min lön fick vi leta efter småpengar för att kunna köpa mjölk. Då var det god hjälp att vi kunde äta ett mål mat hemma hos föräldrarna eller morföräldrarna, minns Kerstin nu.

När Guy var färdig med studierna och sökte jobb fick han tre erbjudanden samtidigt att välja mellan. Paret valde att flytta till den stad som låg närmast Timrå. Och där blev de kvar. Kerstin fick jobb på bibliotek och blev så småningom kultursekreterare. Båda har alltid engagerat sig i föreningslivet och för samhället.

Det har inte alltid haft samma åsikter om allt, men kunnat bli överens om det mesta. Kerstin tror att de hann växa ihop som par innan de fick barn. Några kulturkrockar har det inte råkat på under det långa äktenskapet.

– Utom den gången, berättar Kerstin, när sonen var bara en månad gammal och vi åkte till Frankrike för att visa upp honom för den franska släkten. Där var traditionen att en baby skulle döpas i champagne.

Kerstin var arg men lät ändå sonen svälja den tesked champagne som ingick.

Nu skrattar hon och tycker att det tokiga var att de reste utomlands med en månadsgammal baby.

Guy och Kerstin tror på närhet i äktenskapet. De tycker # 1 2017

2017-01-26 09:10

d genom 59 år FOTO: BRITT MATTSSON

Namn: Guy Jourdain. Ålder: Fyllde 80 förra året.

Född: I Champagnedistriktet i Frankrike.

Bor: I villa med trädgård.

Familj: Kerstin och sonen Pascal med familj.

Det bästa med Kerstin: Hennes mat och att hon är lite envis.

båda om att kramas och göra saker tillsammans. De går på bio och vattengympa och teater. Alltid tillsammans. Och hemma hjälps de åt med det mesta.

Nu när de påbörjat sitt femtionionde år som gifta, fortsätter de hålla varandra i hand.

– Vår svärdotter tycker särskilt om att se det.

Framtiden har de inte pratat särskilt mycket om. Sonen vill att de ska flytta närmare hans familj. ”Vi skjuter på problemet”, säger de i mun på varandra.

Men de är överens om att en av de stora rabatterna i trädgården ska de nog lägga igen i sommar. Den är för jobbig att hålla i stånd.

– Så länge vi är två har vi inga problem, säger Kerstin och Guy lägger till: – Livet och äktenskapet har varit ganska enkelt när man tänker efter.

EWA WIRÉN # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 13

Hon har varit ensamstående mamma åt dottern Lilo i drygt tre år. Nu vill Annika Leone skaffa ett barn till, den här gången helt på egen hand, genom donator.

NÄR ANNIKA Leone insåg att hon

väntade barn med en man hon inte längre var tillsammans med, var det inget svårt beslut att behålla det.

– Jag var 39 år och hade redan funderat på det här med barn en tid.

Hon har haft delad vårdnad med Lilos pappa – Familjer kan se ut redan från början vilket på olika sätt, säger fungerat mycket bra.

Annika Leone.

– Hon har aldrig behövt gå igenom någon dramatisk skilsmässa, det här är det enda liv hon känner till.

Traditionell tvåsamhet är inget Annika har strävat efter.

– Vi matas med så mycket normer. Jag tror att en familj kan se ut på många olika sätt.

Det viktiga för Annika är att ett barn omges av människor att lita på. Därfär har hon sett till att hennes dotter ett stort nätverk av vuxna.

– Jag märker hur min dotter ser mina vänners barn som sina närmaste, närmare än de barn hon träffar varje dag på förskolan. Och min bästa vän, som också är Lilos gudfar, ser hon som en familjemedlem.

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

Namn: Kerstin Jourdain. Ålder: Fyller 80 i november.

Född: I arbetarfamilj i Timrå.

Bor: I villa med trädgård.

Familj: Guy och son, sonhustru och två barnbarn.

Det bästa med Guy: Han är generös och hjälpsam.

Annika skaffar barn på egen hand

NU NÄR HON vill ge Lilo ett syskon, är det dock inget alternativ att skaffa barn ihop med en kompis – något som välvilliga personer annars föreslagit.

– Men mina kompisar är ju mina kompisar! De ska inte vara föräldrar, det är det alldeles för värdefulla som vänner för!

I stället blir det en klinik i Danmark, och reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Det provocerar att hon medvetet väljer att inte ha någon pappa i barnets liv.

– Det är klart att det är komplicerat och mycket att ta ställning till. Men barnet kommer ha en familj, även om den inte består inte är mamma, pappa, barn.

Och så är det pengarna. En behandling av det här slaget kostar kring 60 000 kronor.

– Men hade pengarna inte gått till det här hade jag ju gjort något annat för dem. Jag skaffar hellre ett barn till än köper en bil, till exempel.

Annika kan förstå att hennes beslut väcker frågor, men är också förvånad över de starka reaktionerna.

– Jag blir mest provocerad av att så många ska tycka så mycket, utan att ha någon aning om vad de uttalar sig om.

I slutänden handlar det om att ha familj hon önskar sig.

– Jag tycker helt enkelt att jag har lika stor rätt som någon som lever i ett par att skaffa ett barn till.

SARA GRANT

13

2017-01-26 09:10

Tema: Kärlek

”Utan kärlek kan man inte leva” Hon är präst, själasörjare, samtalsledare.

Camilla Lif svarar på fem viktiga frågor om kärlek.

Fråga prästen Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

1

Kan man leva utan kärlek? Hur mår man då?

– Nej, man kan inte leva utan kärlek. Inga däggdjur kan leva utan kärleksfull omsorg som nyfödda. Ingen kan överleva utan någon slags bekräftelse och välvilja.

Men man kan leva utan romantisk kärlek. För många går det alldeles utmärkt. Många mår dåligt över att de inte har romantisk kärlek, för att så många sånger, filmer och konstverk kretsar kring den typen av kärlek. Jag vill slå ett slag för skildringar av andra sorters kärlek. Vänskap. Omsorg om främlingar. Kärlek till naturen. Till konsten.

Till Gud.

2

Vad är skillnaden på kärlek till en viss människa och kärleken till Gud?

3 4

Hur ser kyrkan på kärlek till en person av samma kön?

– Kyrkan vill uppmuntra, stödja och välsigna långvariga relationer. I trygga relationer kan vi människor växa.

Hur gör man när kärleken tar slut? Stanna? Lämna och söka ny kärlek?

– I en parrelationer tycker jag att man ska göra vad man kan för att rädda sin relation (parterapi, uppriktiga samtal, tid med varandra). Att fortsätta är som att få läsa nästa kapitel i en äventyrsroman. Men störst av allt är inte tvåsamheten – störst av allt är kärleken, så om relationen gör ont under lång tid, så är det kanske bäst att lämna varandra.

14

amosJÖN_nr1_2017.indd 14

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

– Det finns många olika sorters kärlek — precis som det finns olika arter av fåglar och gräs. Det finns erotisk kärlek, vänskapskärlek, familjekärlek och gudomlig kärlek. Det finns säkert fler än så … Min erfarenhet är att de ofta går in i varandra, men den kärlek som Gud älskar oss med brukar kallas Agape – den villkorslösa, självutgivande, gudom”Kyrkan vill uppkärleken. Det är också muntra, stödja och liga vår kallelse att utöva sådan välsigna långvariga kärlek mellan människor.

I mitt liv har kärleken relationer. I trygga till Gud sett olika ut under relationer kan vi vägen. De senaste åren har människor växa. ” jag upplevt Gud mer och mer som en Vän.

– Det finns många sorters kärlek, menar Camilla Lif.

5

Hur ser kyrkan på otrohet? Mot sin partner, mot en vän, mot sig själv, mot Gud.

– I trygga relationer kan vi människor växa. I otrygga relationer växer mest rädsla och oro. När trohet uppfattas som en moralisk fråga i kyrkan, så är det viktigt att förstå att moralfrågor handlar om kärlek, och gör de inte det så hör de inte hemma i kyrkan.

Om det ändå händer, att någon i en parrelation är otrogen, så går det ibland att förlåta, och ibland inte. Det beror på vem man är, hur det känns, hur man bearbetar det inträffade. Det finns inget generaltips om att man måste förlåta eller att man måste gå isär. Jag tror att det finns situationer då skilsmässa är oundvikligt.

EWA WIRÉN

# 1 2017

2017-01-26 09:10

Plock FOTO: GETTY IMAGES

Singel i Sverige Sverige är det land i världen där andelen ensamhushåll är störst.

Fyrtio procent av alla hushåll består av en enda person.

Därmed är det den vanligaste boendeformen i Sverige. I Norge och Tyskland är ensamboendet också vanligt.

Stockholm, Örebro, Södertälje, Landskrona är de kommuner som har störst andel ensamhushåll. Lägst har Mullsjö.

4

LÅS IN KÄRLEKEN. En asiatisk tradition som spridit sig också till kärlekskranka i Sverige.

Enligt traditionen ska paret/kompisarna låsa fast hänglåset och kasta bort nyckeln. På så sätt ska kärleken bevaras.

Kärlekstecken i tiden

MATKÄRLEK. Vägen till någons hjärta, hennes eller hans, går igenom magen. Men inte bara innehållet utan också själva grytan ska påminna om det.

MINIKÄRLEK. Ett broderi med det namn du själv väljer.

miljoner rosor säljs i Sverige på Alla hjärtans dag. Det är mer än dubbelt så många som andra dagar. Firandet av den här dagen som infaller 14 februari, har sitt ursprung i USA och kom till Sverige först på 60-talet. Dess betydelse har växt med åren. Svensk Handel, som hejar på firandet, uppger att drygt hälften av svenskarna firar dagen – skickar Alla hjärtans dag-kort eller ger bort blommor och andra presenter. Fyra procent vägrar att, över huvud taget, bry sig.

Dagen är inte längre bara till för att fira kärlek mellan älskande. Enligt inte helt tillförlitlig statistik är lärare nu de som får flest Alla hjärtans dag-kort.

Klimatsmarta kläder OÄNDLIG KÄRLEK.

När känslorna svämmar över kan hjärtat inte bli för stort.

Jag gillar dig — världen runt Kanske säger vi det för sällan – Jag gillar dig, till någon vi möter och sympatiserar med? Det är dags att lära sig den enkla frasen både på svenska och hur man säger det på några andra håll i världen.

Ez ji te hez, kurdiska

Mi piaci, italienska

Îmi place de tine, rumänska

Jeg liker deg norska

Det finns en hel del klimatsmarta val vi kan göra när vi köper kläder. Men klimatsmarta jeans? Nej, det är svårare. Visserligen finns det jeans som är tillverkade av ekologiskt odlad bomull. Det är bra. Men framställningen av ett enda par jeans kräver ungefär 11 000 liter vatten.

Men bättring är på gång. Flera stora tillverkare jobbar både med återvinning av jeansen och med utveckling av den ekologiskt odlad bomullen. I väntan på de riktigt klimatsmarta jeansen, följ de här råden från Naturskyddsföreningen:

1. Laga och lappa.

2. Gör kjol av byxorna, över-

blivet tyg kan bli lappar till andra jeans.

3. Tvätta på låg värme eller Sviđaš mi se bosniska

strunta i tvätten och vädra jeansen istället, så håller de längre.

4. Köp second hand, köp

begagnat eller byt med andra.

Jönköping # 1 2017 # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 15

15

2017-01-26 09:10

Tema: Kärlek

Det var Tage Danielsson som sa, att om man kan använda sitt fåniga kändisskap till något vettigt så är det ju ändå något bra med det. Det är ord som Alexandra Charles håller med om. Även om hon inte tycker att kändisskapet faktiskt behöver vara så fånigt.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

En nattklubbsdrottnings

hjärtefrågor – IBLAND får jag kritik för att så många kända är med i vår

verksamhet. Men då säger jag: tänk till. De som är med är volontärer, får inte betalt och de ställer upp med sin kunskap, sitt artisteri, helt ideellt för den goda sakens skull. Och man är faktiskt inte sämre för att man är en kändis, säger hon. Jag tror på det goda samtalet som ett verktyg. Att bara kritisera retar upp människor och vill man åstadkomma en förändring så är det ingen framkomlig väg.

Att man kommer in på ämnet kändisar när man pratar med Alexandra är knappast så märkligt. Hon har ju sannolikt, efter ett helt liv mitt i händelsernas centrum, landets fylligaste adressbok med kontaktuppgifter till alla som räknas på något sätt.

– När jag startade den ideella föreningen 1,6 miljonersklubben för kvinnors hälsa, så insåg jag förstås att mitt nätverk skulle komma till stor nytta, säger hon. Jag har lärt av livet att kontakter, oavsett var i samhället du befinner dig, behövs för att komma vidare och få saker gjorda. Det är det som räknas. Hela den här rörelsen som vi satte igång är beroende av allas medverkan. Någon tar alltid de första initiativen, sedan växer det och fler och fler kommer till.

SANT. DÄRFÖR måste vi nu backa bandet, hela nitton år tillbaka i tiden, till en föreläsning på Läkarsällskapet med kardiologen Karin Schenk-Gustafsson och gynekologen BrittMarie Landgren. Ämnet var Kvinnors hälsa och vad som sas den eftermiddagen träffade Alexandra mitt i solar plexus.

– Jag hade som äldsta dotter följt med min mamma under flera år då hon sökt hjälp för olika problem hon hade, berät-

16

amosJÖN_nr1_2017.indd 16

tar hon. Min mor var reumatiker sedan unga år och hon var också väldigt allergisk, hade mycket värk och artros.

Men allt under resans gång upplevde Alexandra att inga av alla specialister och experter hade någon kontakt med varandra om patienten.

– Om min mamma alltså! Vi blev ständigt hänvisade än hit och än dit. Någon sa si, en annan sa så, och till sist undrade jag vad man ska tro på och vad det är som gäller. Fanns det ingen möjlighet att få en holistisk syn, en helhetsbild, av den här kvinnans problem?

ALEXANDRA KÄNDE sig oerhört frustrerad och började inse

hur lite hon själv visste och kunde. Så hon bestämde sig för att hon ville lära sig mer.

– Just då och där, på den där föreläsningen, så insåg jag att kvinnors hälsa var väldigt eftersatt. Man hade inte forskat med kvinnligt perspektiv, bara utgått ifrån att det räcker med män i studier och forskning. Som mannen är, sådan är människan. Men så är det inte. Kvinnor blir diagnosticerade som män och får problem. Ges behandling, läkemedel och rehabilitering för män. Det blir till en ond cirkel, föga genomtänkt av vetenskapen.

Resultatet av föreläsningen blev att hon plockade fram sin stora adressbok och ringde till ett utvalt sällskap av orädda kvinnor där alla hade olika kompetenser. Efter ett inledande möte bildade de så 1,6 miljonersklubben, en ideell förening som skulle sprida information om allt som rör kvinnors hälsa och arbeta som påtryckargrupp i frågor om den fysiska och mentala hälsan. Namnet tog föreningen av att det vid bildan # 1 2017

2017-01-26 09:10

”Jag har lärt av livet att kontakter, oavsett var i samhället du befinner dig, behövs för att komma vidare och få saker gjorda.”

Alexandra Charles. Ålder: 70 år.

Bor: Lägenhet på Östermalm i Stockholm.

Familj: Maken Bengt von Hofsten, bonusbarn, barnbarn, gudbarn och tre systrar.

Yrke: Tidigare nattklubbsdrottning och pr-konsult, numera ordförande i och initiativtagare till 1,6- och 2,6 miljonersklubben.

Jönköping # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 17

17

2017-01-26 09:10

Tema: Kärlek det fanns 1,6 miljoner kvinnor i landet som var över 45 år.

Alexandra hade ju lång erfarenhet av att jobba i en mansdominerad bransch, nöjesvärlden. Och den akademiska världen, läkarvetenskap och forskning dominerades också av män. Men när det gäller hälsan får det väldiga konsekvenser, för då kvinnor drabbas i onödan av något de inte behövt drabbas av, påverkar det en massa andra människor i den personens omgivning vilket kan bli fatalt i förlängningen.

– Jag blev så arg, för jag tycker inte om orättvisor och har aldrig gjort det. Sådana måste man bara rätta till, säger hon.

Så var kommer Alexandras patos ifrån?

HENNES MAMMA var en jordnära kvinna som ofta talade med henne och de tre småsystrarna om sociala orättvisor.

– Hon brukade skicka pengar till välgörenhet och var alltid generös mot dem som hjälpte till hemma. Hon var också duktig på att hushålla och använde matrester till att göra nya rätter. Något att tänka på idag när alla slänger tonvis med absolut felfri mat, trots att vi vill vara så miljövänliga.

Tjugo år gammal for Alexandra på ett stipendium till USA där hon engagerade sig i den svarta medborgarrättsrörelsen med Martin Luther King i spetsen och hade FN-ordföranden Dag Hammarskjöld som idol. Under en resa i Södern chockades hon av hur de svarta behandlades. Under alla dessa olika intryck förvandlades hon och fick också ett nytt namn.

– Det var av en date på Stanford som tyckte att mitt dopnamn Lill var så fult att han i stället gav mig det vackraste namn han visste: Alexandra.

OCH SÅ har det förblivit. När hon kom tillbaka till Sverige

gifte hon sig , 22 år gammal, med Noelpå hotell Blå Aveny i Umeå och blev fru Alexandra Charles. Då hade de redan hunnit både starta och lägga ner sin första nattklubb på Strand hotell i Stockholm.

– Noel och jag träffades på Mallorca där jag jobbade som reseledare och han tyckte Stockholm var så tråkigt att det behövdes en riktig nattklubb, säger hon.

Och en riktig klubb blev det. Alexandras i sina olika skepnader blev synonymt med Nöjes-Sverige och för en gång skull stämmer epitetet ”alla var där” till hundra procent.

Men det var också ett hårt slit och hon erkänner att under de tjugo år hon stod i centrum så sov hon inte särskilt mycket.

Men efter åren i rampljuset har hon arbetat lite mer i skymundan som konsult.

– Det är ju tudelat det där med att bli och vara en kändis, säger hon. Då var jag ju mer känd än vad jag är idag, men mitt kändisskap kom till nytta så att jag kunde använda det till något gott vilket kändes oerhört bra. Det var på ett annat sätt och mer lustbetonat.

HON FÖRSTÅR människors fascination av glittret och gla-

mouren. Vi har ju alla behov av det lättsamma också, en avkoppling för att lätta upp vardagen.

– Det har vi tänkt på i vår verksamhet. Så när vi gör våra program, vi är ju folkbildare och skickar ut objektiv information genom alla upptänkliga kanaler, så är det viktigt att paketera det så att människor tar det till sig. Det får inte bara vara det tunga och jobbiga, det hemska och det skrämmande,

18

amosJÖN_nr1_2017.indd 18

”Mamma kom hem med ett radband och använde det för att bönen är viktig.”

ALEXANDRA CHARLES, SOM SJÄLV GÄRNA BÄR FRÄLSARKRANSEN

utan det behöver lättas upp så att det innehåller kultur också. Som radion var under min uppväxt: folkbildning och underhållning.

Sedan några år har 1,6 miljonersklubben fått en dotterorganisation, 2,6 miljonersklubben, som vänder sig till de yngre kvinnorna, de som idag har stora problem med stress och utbrändhet. Ett av syftena är att närma generationerna till varandra.

– Under förra året fokuserade vi på psykisk ohälsa. När vi bildade 2,6 var det för att så många unga kvinnor led av stress. Vi har ett samarbete med psykiatrifonden och inom det området finns det mycket att göra för det är så eftersatt.

UTÖVER ALLT annat råder också en brist på andlighet, tycker Alexandra. Ett holistiskt seende på vår hälsa, vår kropp och själ. Hon är andligt engagerad fast inte djupt religiös. Dock tror hon på en gud, på ett gudsväsen.

– Jag tror på det goda, och vet att vi människor behöver samlas kring olika former av ritualer och ceremonier, säger hon. Det är därför jag alltid bär frälsarkransen på mig. Min mamma fick också en av mig när hon var gammal och sjuk.

Hon reste mycket med bil på femtiotalet ute i Europa och

#Jönköping 1 2017 # 1 2017

2017-01-26 09:11

FOTO: PETER BERGGREN/TT

Björn Borg var en av alla gäster på Alexandrasi Stockholm.

Här möts de i en kram 1984.

fick pappa att stanna vid var och varannan kyrka. Hon kom hem med ett radband och använde det för att bönen är viktig.

Vi behöver alla få känna någon form av närhet och gemenskap och vända oss någonstans när vi är olyckliga, ensamma och hjälplösa. Då finns det något väsen; man kan ju bara lyssna inåt.

Och hon tycker att det är viktigt med öppna kyrkor.

– Jag var i New York för några veckor sedan och gick in i en kyrka för att jag ville tända ljus. Där satt och halvlåg en massa sovande hemlösa och det är klart att vi måste ha det så. Låt dem få komma. För vad sa Jesus? Det behöver man inte vara så djupt troende för att minnas.

– Jag bor nära en av de stora kyrkorna i stan och den är nästan alltid stängd. Visst, få kanske går i gudstjänst, men där det finns präster och diakoner som pratar med människor så att man får något med sig hem, dit kommer det folk. Katarina är ju ett utmärkt exempel.

Du kanske borde engagera dig i kyrkopolitiken?

exempel. Men den har vi skalat bort. Folk bygger fina kök men använder dem inte, samtidigt som vi behöver gemenskapen av att dela tankar och bröd. Ju mer verktyg vi får för att spara tid, desto mindre tid har vi.

NUMERA KÄNNER Alexandra behov av att allt oftare varva ner.

Hon har nyligen fyllt 70 men arbetar fortfarande mer än 100 procent och det tänker hon fortsätta med så länge hon orkar.

Men hon söker också tid för återhämtning och att stilla sig.

Och hon har nyss gift om sig.

– Ja, Bengt von Hofsten och jag gifte oss i maj förra året, ler hon. Vi har känt varandra sedan sjuttiotalet så det var ingen ny bekantskap, men då var det en arbetsrelation. Sen gjorde vi vårt på olika håll medan åren gick. Jag levde ensam i 16 år sedan min man Anders dog och det är inte lätt att träffa nån som man kan tycka om och fungera med. Men så plötsligt fanns han där och det bejakar jag eftersom det är så viktigt med kärlek. Alla former av kärlek.

1,6 + 2,6

– Jo, men jag har ju inte tid. Jag har fullt upp med 1,6- och 2,6 miljonersALEXANDRA SÄGER att det var en sorg att 1,6 miljonersklubben fyller tjugo klubbarna. Men det betyder ju inte inte få egna barn, men att hon har lärt år i år. Den fokuserar på de något äldre att jag inte kan ha samtal och diasig leva med den verkligheten. kvinnornas hälsa och har fått sitt namn av log om viktiga saker. Att stilla sig, – För mig blev det ju inte så. Det att det fanns just 1,6 miljoner kvinnor över meditera och försöka samla sina ville sig inte, konstaterar hon. Men så 45 år när klubben bildades.

2,6 miljonersklubben vänder sig till yngre tankar, att vara i nuet och fokusera, i nästa andetag berättar hon stolt om kvinnor och fokuserar på stress och stänga ute allt oviktigt. Allt det ligsina bonusbarn, sin två barnbarn och utbrändhet. Klubbarna har också ger nära till för att tänka på om det fyra gudbarn. Om glädjen i att få bli farambitionen att närma kvinnofinns en gud, något att tro på och det mor. Och om hela sin familj som snart ska generationerna till behöver de flesta tror jag. Vi behöver stråla samman under Barbados heta sol. varandra. något att samlas omkring. Måltiden till # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 19

19

2017-01-26 09:11

Tema: Kärlek

Pannie slogs mot sina egna rädslor

BLÅTIROR, NÄSBEN i kras, brutna revben eller

och Pannie var själv sugen på att ha något att göra. Skolan var inte hennes arena, men på boxningsklubben trivdes hon. Hela tonårstiden tränade hon hårt, inställd på att bli bäst.

– Det gick helt okej för mig, men jag var inget speciellt. Och det var jobbigt, för jag hade ju inget annat som var min grej.

Någon sa att hon bara blev sämre och sämre, ord som etsade sig fast. 18 år gammal la hon av. Det tog inte lång tid förrän Pannie blev rastlös. Det var då hon hittade MMA:n.

– Jag tänkte att det skulle vara kul att vara med och sätta MMA som tjejsport på kartan i Sverige. Jag är född i Iran, ett land som förknippas med förtryck av kvinnor. En persisk kampsportstjej, hur ofta ser man det?

skadade ryggkotor. Inget av det där skrämde Pannie Kianzad. Det som gjorde henne skräckslagen var att behöva berätta om den skenande ångesten i bröstet. För en fighter kan ju inte vara svag, tänkte hon. Då.

Men bara för att du är sårbar är du inte besegrad. Det är helt olika saker att vara sårbar och att vara svag, säger Pannie Kianzad.

För det vet hon. Nu. Det är tisdag vid lunchtid. Pannie hoppar på tåget hemma i Malmö och lutar huvudet mot tågfönstret. Utanför svischar snart Öresundsbrons pelare förbi. Hon klipper med ögonen, trött efter nattpasset i hemtjänsten.

Det blev som så ofta bara tre timmars sömn innan det var dags att ta tåget till klubben i Köpenhamn för dagens träningspass. För Pannie Kianzad har två heltidsjobb. Ett inom hemtjänsten och ett som elitidrottare.

– När allt är som det ska går du fyra eller fem matcher om året. Det ger en del pengar men inte så att du kan leva på det.

Enda sättet att klara schemat är stenhård disciplin.

– Jag lägger all min tid, när jag inte är på jobbet, på träningen. Jag ger allt.

Pannie började boxas som 13-åring, i Helsingborg där hon växte upp. Både pappa och de tre syskonen tränade olika kampsporter

DET BLEV, eller snarare såg ut som, en framgångssaga. Segrarna avlöste varandra, hon flyttade till klubben Rumble i Köpenhamn och fick kontrakt med den prestigefulla ligan Invicta. Fram till i höstas var hon obesegrad.

– Det var bara det att jag också var världsmästare på att trycka ner mig själv.

PANNIE VAR helt ur balans och i höstas och Utåt sett var Pannie på topp. Inuti tänkte för förlorade första gången hon en match. hon att hon kanske bara hade haft tur, att När hon dessutom fick en ryggskada skenade hon inte förtjänade framgångarna. Hon var ångesten. Istället för att vila och ta hand om för tjock eller ful eller bara kass rakt igenom. sig åkte hon på ett träningsläger i Thailand, Hon blev besatt av att hålla sig i toppform tryckte i sig värktabletter och körde tre tuffa samtidigt som hon under viloperioderna pass om dagen. När hon kom hem föll hon hetsåt och led av självförakt. ihop, kroppen bar henne inte längre.

– Jag var väldigt skör, rädd – Jag var livrädd för att söka och orolig. Jag förstår hjälp. För att visa mig svag. egentligen inte hur jag Dessutom ville jag inte klalyckades samla ihop ga. Det finns människor mig inför matchsom går igenom kataMixed martial arts, MMA, är en tävlingserna, men jag har strofer och jag har det sport med kast, markkamp, sparkar och slag med mycket fullkontakt, en blandalltid haft en ju skitbra i jämförelse. ning mellan framförallt kampsporterna stark vilja.

Men Pannies träthaiboxning och grappling. Till skillnad 2013 kom hon nare mer eller minfrån många traditionella kampsporter till Ryssland och dre tvingade henne. definieras inte MMA av hur utövaren besegrade Milana Hon fick kontakt ska genomföra en viss teknik, utan Dudieva, hennes med en KBT-psykolog förklaras enklare av vad utövaren inte får göra. Utövaren får göra i princip första världstitel. och för att hon säkert allting förutom fula trix som att – Det var jättestort skulle våga ta steget

Pannie Kianzad är en fighter. Hon har vunnit åtta internationella matcher i en av världens största MMA-ligor, den kampsport som brukar beskrivas som råast av alla. Men för Pannie är det inte fighterna i ringen som varit tuffast – utan kampen mot demonerna inombords. Nu vet hon att man måste tycka om sig själv för att våga tycka om andra.

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

20

amosJÖN_nr1_2017.indd 20

” Jag var väldigt skör, rädd och orolig. Jag förstår egentligen inte hur jag lyckades samla ihop mig inför matcherna, men jag har alltid haft en stark vilja.” och jag borde ha varit världens gladaste. Ändå kände jag mig otillräcklig.

I Invicta, debutmatchen i USA, gjorde hon karriärens hittills bästa match.

– Jag har aldrig varit i så bra form. Ändå, när jag kollade på bilderna efteråt, såg jag bara fel. Jag såg inte ut som en elitidrottare.

Hemma i lägenheten hängde hon tyg över speglarna. Trots dagar av heltidsjobb och hård träning hade hon svårt att sova. Ibland kom hon hem på kvällen, dödstrött, men så stressad och orolig att hon vände i dörren och tog tåget till klubben i Köpenhamn.

MMA

bitas, peta i ögonen eller sparka i skrevet.

# 1 2017

2017-01-26 09:11

Kampen mot de negativa tankarna har gjort Pannie starkare.

Pannie Kianzad. Ålder: 24 år.

Familj: Sambon Ilaz.

Bor: Malmö.

Gör: Tävlar i Invicta, en av världens största MMA-ligor, samt arbetar som vårdbiträde inom hemtjänsten.

följde tränaren med henne dit.

– Till att börja med fick jag lära mig att berätta hur det faktiskt var med mig. Att våga vara öppen.

Vintern och våren var en utdragen bergoch-dal-bana. Pannie fick panikångestattacker på jobbet, hyperventilerade och grät. Vissa dagar var hon för rädd för att lämna hemmet. Antidepressiva mediciner hjälpte mot depressionen, men det största arbetet var att ändra egna tankemönster.

– Jag började skriva och föra videodagbok.

Istället för att bara ta upp allt som jag tyckte att jag var skitdålig på, fick jag i uppgift att lyfta det som var bra. # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 21

Pannie började strukturera upp sina dagar och sätta mer realistiska mål. Och hon fick hjälp av en dietist som schemalade ordentliga måltider.

– Kroppsfixeringen inom elitidrotten är sjukt pressande, speciellt för tjejer. Det är jättevanligt med ätstörningar.

KRASST KONSTATERAR hon att det hade varit svårt för henne att nå den position hon har, och att få sponsring, om hon inte hade sett bra ut.

– Inte så att jag är världens snyggaste. Men hade jag varit ful som stryk hade de skitit i hur jag hade slagits. Det är så sjukt, för hur

du ser ut är inte detsamma som hur du presterar. Ett sexpack säger inte särskilt mycket.

Tidigt i våras blev Pannie förälskad, samtidigt som hon kämpade så hårt med sig själv.

– Ilaz har betytt väldigt mycket. Vi flyttade ihop snabbt och han är en stor trygghet.

Att Pannie är på en annan nivå i den gemensamma sporten är inget problem för Ilaz. Det, betonar Pannie, är långt ifrån självklart.

– Jag är en fighter, som sagt. Och fighten mot det destruktiva hos mig själv har bara gjort mina träningsresultat bättre. När jag är skadad jobbar jag numera på att acceptera läget och använder tiden till att bli bättre.

21

2017-01-26 09:11

FANTASTISKT! UNIK BOK!

384 sidor, flexband.

VACKRA SJALAR TILL DIG & KÖREN

Sjalar i regnbågens alla färger av na naturmaterial Alla tre årgångarnas gammaltestamentliga texter samlade i en bok tillsammans med korta betraktelser av Stig Fred.

En utmärkt gåva till medarbetare, präster och lekmän.

Rabatt vid större beställningar.

www.gaudete.se 042-37 48 10

Vi har Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

Besök vår webbutik!

Snabba Leveranser

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

Fengersfors Bruk

BIBELSKOLA med två spår Teologi/församling & Idrott/KRIK Sista ansökningsdag 15 maj Läs mer på www.johannelund.nu

amosJÖN_nr1_2017.indd 22

2017-01-26 09:11

Hållbart FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

Robin, Nathalie och Petter odlar på nytt sätt.

Odling på höjden kan försörja fler En odlare, en ekonom och en forskare. Tillsammans heter de Grönska, tre som, utifrån olika specialkunskaper, tror på hållbar odling. De odlar vertikalt, på höjden i en gammal industrilokal. Är det en metod som kan göra oss alla till hemmaodlare? Natalie de Brun svarar på frågorna.

Ni odlar i en mörk industrilokal.

Kan man odla utan sol och ljus?

– Någon form av ljus behöver man. Vi använder LED som är dagens mest energisnåla växtlampa. Vill man dra det ett steg längre så finns det specifika våglängder av ljus där fotosyntesen fungerar som bäst, dessa kan man dra nytta av för att komma ned ännu mer i energiförbrukning.

# 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 23

Varför odla på höjden?

– Vertikal odling förbrukar cirka hälften av den energi ett traditionellt växthus gör per år. Vi behöver inte värma stora volymer luft för att skapa en dräglig tillvaro för plantorna. Vi odlar i hyllplan vilket gör att en kvadratmeter markyta kan bli fyra kvadratmeter odlingsyta på höjden. Lokaler nära städer är ofta dyra, och i och med yteffektiviteten blir det

lättare att hitta lokaler. Då kan vi även minska transporterna och skapa ett mer miljövänligt val.

Vad ska man odla?

– Vi ser egentligen inte så stora begränsningar. Örter och grönsaker går fint, det är fördelaktigt att odla plantor som är lägre just därför att vi odlar i hyllplan.

Smakar det annorlunda?

– Det smakar minst lika bra.

Vi odlar i en kontrollerad miljö och har möjlighet att optimera förutsättningarna för plantorna och alltså i teorin få fram bättre smak. Det är vår målsättning; att ta fram så smakrika och fina produkter som möjligt.

Kan vertikalodling bidra till att rädda försörjningen när jordens befolkning växer?

– Absolut. Vertikal odling och odling med lampor är extra fördelaktigt på vintern då vi i norr har begränsat med solljus. Hemmaodling går jättebra om man har en trädgård, en balkong eller ett fönster. Jag har pallkragar på innergården där jag bor.

– Det kan definitivt bidra till att säkra matförsörjningen, men det krävs storskaliga odlingar för att kunna göra det. Att odla nära staden bidrar också till att förstå värdet av mat och konsumera mer hållbart.

EWA WIRÉN

23

2017-01-26 09:11

Göteb org st ar

t

31 ma j Vill du se stödgrupper växa fram?

Behöver du utbildning för att starta och leda stödgrupper för alla åldrar?

Varmt välkommen till:

Hela Människans basutbildning för stödgruppsledare!

Fyra utbildningsdagar: 31 maj – 1 juni och 30 – 31 augusti

B

asutbildning för stödgruppsledare syftar till att ge professionellt och ideellt verksamma ledare en bas av medvetenhet, självinsikt, kunskap och verktyg för att arbeta med stödgrupper som vill förebygga ohälsa och stimulera till livsförändrande processer.

Den vänder sig till dig som ser stödgrupp som ett relevant och angeläget arbetsredskap och som är verksam inom, eller är beredd att starta upp, stödjande verksamhet. Du kan

arbeta inom Hela Människan, kyrkor församlingar, andra organisationer och föreningar eller inom kommun och landsting. Vi ser värdet av att flera personer, från samma eller samverkande verksamheter, går utbildningen tillsammans.

Det pedagogiska förhållningssättet under utbildningen är att ta vara på allas erfarenheter och spegla dem i relevanta teorier och modeller. Genom gemensam reflektion lär vi tillsammans.

Plats: Styrsö Missionskyrka Styrsö i Göteborgs skärgård, ca en timmes resa från Göteborgs central.

Anmälan: Anmäl dig senast 18 april, 2017 via hemsidan: www.helamanniskan.se/

Pris: (Subvention, se hemsidan) 5.900 kronor.

(Inklusive kost, logi och kurspärm)

Kontakt:Lisbet Flank, lisbet.flank@helamanniskan.se Telefon: 08-691 06 64

Utbildningsledare: Marie Zingmark Huld och Lisbet Flank

Leva – inte bara överleva

Stock holm 16-17 pilgrim maj svandr in

med m öjligh et till

g den

18 maj !

REA-start den 22 februari!

118.-

Ett handledningsmaterial för ledare som vill arbeta med vuxna som har levt eller lever i en familj eller i en miljö med negativt livsmönster till exempel missbruk, psykisk ohälsa eller kriminalitet Leva – inte bara överleva är ett pedagogiskt handledarmaterial som vänder sig till ledare som vill starta stödgrupper. Under två dagar arbetar vi med handledarmaterialet genom att prova övningar, lyssna på föreläsningar och samtala.

Materialet vänder sig till ledare som vill arbeta med vuxna som har levt eller lever i en familj eller i en miljö med negativt livsmönster t.ex. missbruk, psykisk ohälsa eller kriminalitet.

Plats: Klubbensborg vid Mälaren.

Adress: Klubbensborgsvägen 27, Hägersten

Vid frågor: Telefon: 08-691 06 63 (Marie Zingmark Huld) E-post: marie.zingmark.huld@helamanniskan.se

Pris: 1950 kronor. Kursmaterialet ingår samt lunch, förmiddags- och eftermiddagskaffe.

Kursledare: Marie Zingmark Huld och Lisbet Flank

Prästgårdens trädgård

124.-

58.-

Citat och korta texter av påven

Skånes kyrkor kulturhistoria

75.-

139.-

89.-

Anmälan: Anmäl dig senast 31 mars, 2017 via hemsidan: www.helamanniskan.se

Europa 1300-1550

Recept, bibelställen & mat till kyrkoåret

Tomas Sjödin 77 krönikor

Alla Hela Människans utbildningar anordnas i samarbete med Bilda

Läs mer och boka dig på vår utbildningssida:

www. helamanniskan.se/blog/kurser/

amosJÖN_nr1_2017.indd 24

epost: info@arken.se

telefon: 046-333 888

2017-01-26 09:11

På gång Jönköping

2017 — ett valår Reformationen fyller 500 år och firas i Jönköping I ÅR högtidlighålls reformationen runt om i världen. Starten för de lutherska kyrkorna.

Det är 500 år – ett halvt millennium – sedan Martin Luther presenterade sina 95 teser med kritik mot katolska kyrkans avlatshandel. I Jönköping kommer mycket att hända.

Det blir samtal, föreläsningar, musik och film.

Höjdpunkten blir den 31 oktober. Dagen då Luther – enligt traditionen – spikade upp teserna på kyrkporten i tyska Wittenberg. En ny kyrkofamilj skulle skapas vilken Svenska kyrkan blev en del av; under århundradet förvandlades hon från katolsk till protestantisk.

Järstorp och på Bymarken. Till exempel.

Reformationen förändrade Sverige. Statsmakten fick grepp om kyrkan. Skatter och kunskap – bland annat i sjukvård – försvann när klostrens plundrades och utbildade fördrevs. Så tog reformationen sin tid. Den katolska mässans rit satt djupt i folksjälen.

Hos Nils Dacke till exempel – vår småländske upprorsledare – som var övertygad katolik intill slutet då Gustav Vasas knektar hann upp honom. Å andra sidan – att svenska ersatte latin som kyrkans språk kom att lägga grunden till ett mer läskunnigt land.

Varför då fira reformationen?

MARTIN LUTHER själv var en mångtydig per-

– Den påverkade alla kyrkor. Vi har en uppgift förvalta, vårda och förnya reformationen, säger Hans Boeryd i Gräshagskyrkan.

Han samordnar jubileumsårets aktiviteter i Jönköping. Och en hel del blir det alltså.

En satsning blir åtta olika temakvällar runt reformationen. Olika infallsvinklar på reformationen som konst, musik, humor och melankoli skall lyftas fram. Träffarna kommer att ske runt om i Jönköping.

Den 18 och 19 mars satsar kyrkokörerna i Ekhagen och Ljungarum på Luther. Han skrev ju många psalmer. Det blir ett program under ledning av Per-Åke Wennerberg.

son. ”Munken var nog en aning bipolär” skriver författaren och biologen Stefan Edman i Växjö stifts tidning ”Stiftsliv”.

I Sverige står han idag som symbol för ett glädjelöst och kravfyllt arbetsliv. Vi har ”Luther på axeln”. Kanske hade dock en annan reformator, Calvin, varit mer passande för denna hållning? För Luther hade inget emot nöjen.

Mer problematiskt är Martin Luthers utfall mot judar. Han blev med åren alltmer antisemitisk. Eller hans oförsonliga hållning gentemot upproriska fattigbönder.

– Vi skall inte mörka, det som inte rymmer självkritik blir inte bra, kommenterar Hans Boeryd.

Så är också relationen mellan de lutherska kyrkorna och den katolska idag helt annan än under Luthers tid. Påve Franciskus besök i Skåne i höstas talar sitt tydliga språk.

MEN OCKSÅ den ordinarie verksamheten får ton av Luther och reformationen. Andra musikgudstjänster, sommarens bibelstudier, fördjupningsträffarna ”Profundis” i Kristinegården, Teologiskt Forums möten och filmkvällarna ”Film som berör” i Dalvik,

Jönköping # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 25

DEN 17 SEPTEMBER går Svenska kyrkans medlemmar till val. Förra gången det begav sig, 2013, deltog drygt 13 procent, eller 4 500, av kyrkomedlemmarna i Jönköping i valet.

Precis som i de allmänna valen röstar man till tre nivåer: lokalt till kyrkofullmäktige, regionalt till stiftsfullmäktige och nationellt till kyrkomötet.

Men i kyrkan talar man inte om partier utan om nomineringsgrupper. I några fall – som Socialdemokraterna – heter nomineringsgruppen detsamma som partiet. I flera andra fall markeras en samhörighet med ett visst partis ideologi. Kristdemokrater i Svenska kyrkan är ett exempel. Så finns det nomineringsgrupper som inte har någon koppling alls till de ”vanliga” partierna.

JUST EN SÅDAN GRUPP blev störst i

Jönköping i förra kyrkovalet. Gruppen Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) fick 29,2 procent av rösterna.

Därefter kom Socialdemokraterna med 25, 2 procent, Samling för kyrkan i Jönköpings pastorat (17), Borgerligt Alternativ (15,1), Kristdemokrater i Svenska kyrkan (9,7) och Vänstern i Svenska kyrkan (3,8). Alla grupperna blev representerade i fullmäktige – från elva ledamöter för POSK till en för Vänstern. Totalt består kyrkofullmäktige av 35 ledamöter.

EN ANNAN SAK SOM skiljer kyrkovalet

från de allmänna valen är rösträttsåldern.

I kyrkan är den lägre: den som hunnit fylla 16 år på valdagen och är medlem i kyrkan får rösta.

ERIK LINDFELT

25

2017-01-26 09:11

Kampanj

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

Idén bakom kampanjen är enkel, men mycket effektiv. En fattig familj får en mjölkko till skänks.

Årets fastekampanj

väntas ge Ko-effekt Jordens resurser skulle räcka till alla. Men ändå kan 795 miljoner människor inte äta sig mätta. Under fastekampanjen 2017 lyfter Svenska kyrkans internationella arbete en av våra grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till mat. Och i årets kampanj hoppas man på en riktig Ko-effekt!

IDÉN ÄR enkel, men mycket effektiv. Den fattigaste bland fattiga får en mjölkko till skänks.

Mjölken ger näring. Försäljning av mjölköverskottet sätter barn i skola.

Kalvarna ger startkapital till nya investeringar. Och gödslet dubblerar avkastningen i jordbruket.

blir utvald måste någon i familjen gå en två veckor lång utbildning i jordbruksteknik, modern djurhållning och hållbart jordbruk.

Som motprestation till kon förbinder sig familjen att ge tillbaka två kalvar till stiftet.

Kalvarna kommer i sin tur att ges bort till andra behövande familjer. Familjen åtar sig också att bygga en inhägnad till kon.

SÅ HÄR GÅR DET TILL:

SÅ LÅNGT RÄCKER PENGARNA

En fattig eller utsatt familj ansöker om att få en ko och en stiftelse tar ställning till om familjen lever upp till kraven. Om familjen

I KO OCH KALVPROJEKTET:

26

amosJÖN_nr1_2017.indd 26

Utbildningsmaterial (per person): 40 kronor.

Två veckor lång utbildning (per person): 1 400 kronor.

En ko (kontrollerad av veterinär, transporterad till familj): 5 800 kronor.

Daglig genomsnittlig mjölkproduktion för en ko är: cirka 15 liter. En liter mjölk säljs för cirka tre kronor.

VILL DU OCKSÅ HJÄLPA TILL?

SMS till 72905: skriv LIV för att ge 100 kr eller skriv HOPP för att ge 50 kr Swish 123 326 88 36 Bankgiro 900-1223 Plusgiro 90 01 22-3 Från utlandet SWIFT/BIC: NDEASESS, IBAN: SE32 9500 0099 6042 0900 1223 Svenska kyrkans fastekampanj pågår från den 26 februari till 9 april 2017.

Jönköping # 1 2017

2017-01-26 09:11

Svenska kyrkans internationella arbete finns även i Jönköping VARJE ÅR i samband med Svenska kyrkans

fastetid startar kyrkans största insamlingskampanj till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete. För 2017 är målet att samla in hela 35 miljoner kronor och Jönköpings pastorat är självklart med och bidrar.

I Växjö stift samlades det i fjol in över fyra miljoner av det sammanlagda totala resultatet på 33 miljoner. I och med det blev Växjö stift näst mest givmilda stift före Stockholm. Även i Jönköpings kyrkor sker särskilda insatser för att samla in så mycket som möjligt. I Jönköpings pastorat liksom i många andra församlingar finns internationella grupper, en grupp som helt enkelt arbetar med olika internationella frågor.

Fastekampanjens lokala arbete planeras och genomförs i respektive kyrka tillsammans med den Internationella gruppen. Det kan till exempel handla om att genom olika aktiviteter samla in till Svenska kyrkans internationella arbete eller arbetet i svenska församlingar utomlands genom Svenska kyrkan i utlandet. Det kan också handla om att ha kontakt med vänförsamlingar och att arbeta med Fairtrade.

VILL DU OCKSÅ ENGAGERA DIG?

Det finns många möjligheter för dig som vill engagera dig internationellt, antingen du vill vara en del av pastoratets internationella grupp med regelbundna träffar eller vara aktiv på annat sätt.

Du kan också skänka pengar till olika pågående projekt eller till akut hjälp så ser vi till att pengarna kommer där de gör mest nytta. Vill du hjälpa till här hemma kan du skänka saker du gjort, till exempel bröd, bullar, stickade sockar och sydda gosedjur. De säljs sedan på marknader och vid andra tillfällen under året.

Alla pengar går oavkortat till Svenska kyrkans internationella arbete.

Jönköping # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 27

SÄG FASTA och de flesta av oss tänker på att avstå från mat. Men när tiotusentals svenskar inleder den kristna fastan kan det lika gärna handla om att låta bli alkohol, kött, Facebook eller lyxkonsumtion, eller att dela med sig till de som behöver.

– Traditionellt sett har den kristna fastan handlat om att fasta från mat. På senare tid har det dock blivit allt vanligare att avstå även från andra saker under fastetiden. Att man helt enkelt avstår från sånt man tycker om, säger Pär Sjöstrand, präst i Kristine kyrka som menar att det finns en fin tanke med fastan.

– Poängen med fastan är att påminna om Jesus och andras lidande – och att dela med sig av sin tid och sitt överflöd. Det är en nyttig tid att reflektera över, hur kan jag dela med mig? På så sätt visar vi också vår solidaritet mot de människor som har det svårt.

Fastan inleds på askonsdagen den 1 mars. Dagen har fått sitt namn efter den katolska traditionen att strö aska över sig

Pärs sju fastetips Ät enklare – ät mindre kött, ta hårt bröd istället för mjukt etc.

Minska konsumtionen av kaffe, socker, alkohol och tobak.

Minska skärmtiden Avstå något för miljön – ta en promenad eller åk buss istället för att åka bil Läs en bok som kan fördjupa din tro.

Ta dig tid för andra människor som behöver det.

Tänk på de som har det sämre och stöd Svenska kyrkans internationella arbete.

Stöd Svenska kyrkans internationella arbete bland annat genom att skänka pengar.

själv som ett tecken på botgöring under fastans första dag. Det låter lite mörkt och dystert tycker jag, men Pär har en ljusare tanke.

– Nej det handlar inte om att vi ska känna oss som dåliga människor för att vi inte är perfekta och gör allting rätt. Det är inget påbud utan en möjlighet. En möjlighet att bli påmind att förlåtelse finns, men också en möjlighet att ställa sig frågan vad är det som hindrar mig I OCH med fastan inleds också den viktigas-

te insamlingsperioden i Svenska kyrkan.

Det är då som insamlingar sker genom särskilda fastebössor, extra kollekt i samband med gudstjänsten samt aktiviteter som t.ex. loppmarknader anordnas. Allt i syfte att samla in så mycket pengar som möjligt till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.

Under lång tid har fastetiden inte gjort något större väsen av sig här i Sverige, utan vardagen rullar på som vanligt. Själv har Pär goda erfarenheter av fastan, en period han gärna ger tid för eftertanke och rekommenderar andra att ta efter.

– Jag tror det är lättare att känna glädje över det man har och tycker om genom att avstå från det man tycker om en period eller skänka en gåva till de som behöver.

Var och en får självklart göra det man själv tycker är rimligt men jag tycker om fastan, det är en kontrast med övriga delarna av året, avslutar Pär Sjöstrand.

KICKI ALM

FOTO: IKON

ÄR DU INTRESSERAD av Svenska kyrkans internationella arbete, av rättvis handel, eller av arbetet i Svenska kyrkans församlingar utomlands?

Kontakta Kjell Danfors, präst och samordnare för Internationella gruppen för mer information på tfn 036–30 35 55.

Fastan har fått en ny innebörd

27

2017-01-26 09:11

Följ med på jobbet Maria Svaninger Anefur. Ålder: 40 år Familj: Man och två barn Bor: Ljungarum Arbetar som: kantor sedan 2000.

Intressen: familj, vänner, älskar att träna (är gammal gymnast) och musik såklart.

Marias motto: Det viktiga är inte att allt är perfekt, utan att alla ska känna glädjen över att få vara med.

Musik är viktigt i kyrkan. Och som en spindel i musiknätet finns kantorn. Följ med Jönköpings kantor Maria Svaninger Anefur en vecka på jobbet. Möt Bach, Leonard Cohen, Frank Sinatra, Carola, Gustaf Nordqvist och Alice Tegner i en härlig musikalisk blandning.

Intensiv vecka med Ba c SÖNDAG: Under veckan som ligger framför mig kommer jag bla att få ”möta” J.S. Bach, Leonard Cohen, Frank Sinatra, Franz Gruber, Carola, Gustaf Nordqvist, Kirk Franklin, Alice Tegner med flera … inget dåligt jobb man har! I mitt jobb som kantor får jag både spela musik av väldigt skilda kompositörer och möta människor i alla åldrar och i olika skeden av livet!

I går var jag med våra barnkörer Lux och Aqua på Strömsbergs julmarknad och körerna sjöng både julsånger och gick ett luciatåg som blev mycket uppskattat!

I dag har vi ingen gudstjänst på förmiddagen i Ljungarums kyrka, utan istället en luciagudstjänst kl. 16 med luciatåg av barnkörerna, så jag passar på att njuta lite extra länge av frukosten innan jag går till församlingshemmet ”S:t Olofsgården”!

Jag börjar med att öva igenom alla sång-

28

amosJÖN_nr1_2017.indd 28

erna. De flesta förberedelser är redan gjorda, men jag kollar av så att allt är på plats i kyrkan, som till exempel körgradänger som körerna ska stå på, mikrofoner, tändstickor, hinkar med vatten med mera. Under dessa förberedelser ramlar några SMS in.

DET ÄR förkylningstider och några barn som skulle sjungit solo har blivit sjuka, så jag får hitta ersättare. I barnkörerna är det aldrig svårt att hitta solister – tvärtom! I luciatågets 15 sånger var det i år 42 barn som ville sjunga ett solo eller en duett! Det gick att lösa så alla blev nöjda, men helt lätt var det inte!

Jag får i ett sms erbjudande om gitarrkomp till några av sångerna! Toppen! Sånt gör mig glad!

Vid kl. 15 börjar körbarnen komma till S:t Olofsgården och jag och hjälpledaren Linn får fullt upp tillsammans med föräldrar att få

alla barn klara. Vi övar igenom några av sångerna, kollar av så att alla solon är lösta och ställer upp barnen två och två i luciatåget. 55 barn mellan 6–12 år ska komma på plats! Det är lite svettigt att få alla i rätt ordning, särskilt eftersom några saknas pga sjukdom och ordningen i ledet blir en annan än vid övning, men vi hinner och står beredda i vapenhuset när kyrkklockorna ringer in gudstjänsten.

LUCIAGUDSTJÄNSTEN BLEV kanonfin och barnen sjöng fantastiskt! Efter gudstjänsten väntar pepparkakor, saft och glögg på kyrkbacken för alla! Jag och Linn minglar runt och får många goa kramar av barnen som nu tar lite julledigt ifrån körerna.

MÅNDAG: Känner mig lite trött och seg efter gårdagen, men efter ett par koppar kaffe är jag ”på banan” igen! Idag började morJönköping # 1 2017

2017-01-26 09:11

Musik, kör, sång och Lucia.

För Jönköpings kantor är juletiden en hektisk period!

a ch, Carola och Cohen gonen med övning inför ett av flera luciatåg som ska genomföras denna vecka. Först ut är förskoleklassen på Strömsbergsskolan här i Ljungarum. Övningen går fint och efter den passar jag på att påminna ungdomarna i kören Vox om att vi inte har någon övning ikväll och frågar samtidigt om någon kan tänka sig ett solo på Julnattsmässan då de kommer att medverka. Flera av ungdomarna kan tänka sig en solovers och jag är övertygad om att det kommer bli jättefint.

JAG PASSAR sen på att hinna med egen

övning innan det är dags att åka och spela på två begravningar, först till Skogskapellet och sen till Dalvikskyrkan. Även om jag ofta spelar på begravningar och oftast inte känner den avlidne, så blir jag ändå berörd. Av egen erfarenhet vet jag hur betydelsefull musiken kan vara och därför känns det viktigt att det Jönköping # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 29

”I barnkörerna är det aldrig svårt att hitta solister — tvärtom! I luciatågets 15 sånger var det i år 42 barn som ville sjunga ett solo eller en duett!” blir bra. Efter spelningarna känner jag mig energilös och tar en sen lunchpaus.

Tillbaka på kontoret kollar jag mejl och går igenom noterna inför kvällens luciatåg. Strax före 17 är jag på plats vid pianot i kyrkan för att kompa luciatåget som ikväll består av förskolans barn som lussar för sina föräldrar och släktingar. Efter detta är arbetsdagen slut, en dag fylld av mycket glädje men även sorg. I morgon blir det ännu mer luciatåg!

TISDAG: Luciadagen är alltid speciell att vakna upp till. Maken och jag väcker våra barn med skönsång, tyvärr är inte barnen lika entusiastiska som vi är! Men lussebullarna uppskattades!

Arbetsdagen börjar vid pianot i kyrkan med luciatåg 08.30 av förskoleklassen för skolans elever och personal.

En av församlingens ”frivilliga” kom med den briljanta idén om att överraska en av kyrkans grupper, Fixargruppen, med ett

29

2017-01-26 09:11

Följ med på jobbet luciatåg. Självklart är jag med på det, så jag och mina kollegor drar på oss luciaklänningar, krånglar lite med glitter, band och ljus och går sjungandes genom S:t Olofsgården.

Många fniss blir det, men både vi och de vi lussar för får en rolig stund!

Efter detta är det dags för övning med instrumentalist inför gudstjänsten på söndag, så jag knatar upp till kyrkan igen. Resten av eftermiddagen ägnar jag åt notplock och att kontakta medverkande till julnattsmässan och hitta en dag då alla kan öva. Inte helt lätt, men det löste sig till slut.

VID KLOCKAN 18 är det dags för ännu ett

luciatåg. Denna gång är det Strömsbergsskolans luciatåg för barnens föräldrar och släkt.

Jag tar plats vid pianot i kyrkan igen och tror att jag har glömt bort räkningen på vilket luciatåg det är i ordningen. Visst är det härligt med lucia, men nu känner jag mig mättad av luciasånger och det är dags att börja fokusera på julhelgens repertoar. Det får jag ta imorgon!

ONSDAG: Dagen började 8.30 med morgonmöte med alla kyrkomusiker som arbetar i Svenska kyrkan Jönköping. Vi träffas i Kristinagården och har planeringsmöte, därefter åker jag till Ljungarum och passar på att stämma några av orgelns stämmor.

Det är viktigt att orgeln låter bra. Efter lunch har jag planering av julens alla gudstjänster tillsammans med vår präst Cecilia, vår pastorsadjunkt Jin, vaktmästare Fredrik och församlingspedagog Per är med en stund.

Vi behöver skaffa fler körgradänger och även ”ben” till dem i olika höjder. Jag och vaktmästaren kollar upp vad som finns och vad som behöver beställas.

UNDER EFTERMIDDAGEN har jag lektioner för

mina fem piano- och sångelever och efter det ramlar konfirmanderna in i församlingshemmet. Jag småpratar en stund med dem, hjälpledarna och vår diakon Jonas. Jag frå-

”Jag tycker att Stilla stund är ett så fint avslut på dagen. En lugn stund i kyrkan med ljuständning, sång, musik och bön!” gar också om några av dem vill vara med och sjunga i ungdomskören på julnattsmässan och ett par verkar intresserade. Kul! Innan ”Stilla stund” (en kvällsandakt varje onsdagkväll i kyrkan) som börjar 18.30 hinner jag värma glöggen som vi ska bjuda på efteråt. Strax efter 18 kommer två av sångeleverna upp till kyrkan för att öva igenom duetten de ska medverka med. Blir fint!

Jag tycker att Stilla stund är ett så fint avslut på dagen. En lugn stund i kyrkan med ljuständning, sång, musik och bön. Jag känner att jag kommer ner i varv och väl hemma känns det gott att krypa upp i soffan.

TORSDAG: Just denna torsdag är jag med i Stora och små-gruppen som är vår öppna förskola i S:t Olofsgården. Jag får hålla i sångstunden med goa barn och föräldrar.

Våra husmödrar Anilla och Anki har ordnat med extra gott julfika denna gång som alla barn och vuxna njuter av efter sångstunden. Efter detta passar jag på att åka ned till Sofiakyrkan under lunchen och lyssna på Per Brahegymnasiets duktiga musikelever där bland annat en av mina sångelever/ körsångare medverkar. Eftermiddagen ägnas åt att städa undan luciagrejer (klä av kronan) och sortera upp noter. Nu är lucia över för i år! övningstid med instrumentalister inför julens gudstjänster, frågar några av barnen i kören om de vill spela flöjt och sjunga solo på Julkrubbegudstjänsten och kollar om någon körförälder är med och läser en bit av julevangeliet. Jag kontaktar lärare, kollar av sånger, noter och övningstid

JAG BESTÄMMER

Stämningsfullt när Lucia tar ton under Maria Svaninger Anefurs ledning.

30

amosJÖN_nr1_2017.indd 30

inför kommande julspel på avslutning.

Strax efter 18 börjar kören Vivas medlemmar droppa in, ikväll ska vi både hinna med att öva igenom alla sånger till söndagens gudstjänst och ha julfest. Roligt!

Vid 18.30 är alla på plats och runt 21.30 har vi faktiskt hunnit med både sångövandet och julfestandet! Det gäller att vara effektiv.

Jag är ganska trött när jag kommer hem, men all glädje, sång och energi som kören ger mig gör att det alltid tar en stund att varva ner på torsdagskvällarna. Jag ser fram emot en ledig dag imorgon då jag ska baka och göra julgodis! Lär nog sova gott i natt.

FREDAG: Ledig dag LÖRDAG: Ledig dag SÖNDAG: En vecka går snabbt, söndag igen!

Denna söndag har vi ”Ro för själen med julens sånger” i kyrkan kl. 18. En av solisterna vill byta upplägg på sin solosång och tonart, så det skriver jag om. Jag spelar också in ett par solistpartier och skickar iväg till de barn som kommer att spela ängel och Maria i barnkörernas och barngruppernas ”trettondagsspel”. Innan jag går över till kyrkan ordnar jag med noter till vår församlingspedagog som kommer vara med och spela djembetrumma och gitarr.

Runt kl. 16 går jag till kyrkan för solistövningar och övning med kören Viva. En duktig gitarrist, Thomas, kommer till gudstjänsten och jag frågar om han vill vara med och spela gitarr på några av julpsalmerna och det gör han gärna. Fantastiskt med spontana människor som gärna ställer upp och bidrar med fin musik i gudstjänsten!

NÄR KÖREN som sista sång ställer sig runt

hela församlingen med tända ljus under det att trombonisten Fredrik spelar introt på ”Stilla natt” och kören tillsammans med församlingen sjunger av hjärtans lust i denna älskade julpsalm, spelar det ingen roll att det är regnblask utanför – nu är julen här!

Jag sammanfattar min vecka med Bach, Cohen, Tegner & Co som väldigt intensiv, men jag är väldigt glad över att få jobba i kyrkan och göra det jag tycker om och tycker är viktigt! Tänk så mycket alla möten med fantastiska människor ger!

Till helgen är det jul, och denna vecka ska jag verkligen njuta av julens glädje och lugn … ska bara hinna med att köpa de sista julklapparna också!

TEXT OCH FOTO: MARIA SVANINGER ANEFUR OCH KICKI ALM

Jönköping # 1 2017

2017-01-26 09:11

Aktuellt Jönköping

Enhetlig begravningsavgift ger lägre avgift för Jönköpingsborna DEN FÖRSTA januari 2016 infördes enhetlig

begravningsavgift i Sverige. Alla svenskar som betalar kommunal skatt får samma begravningsavgift. För de som bor i KristinaLjungarums och Sofia-Järstorps församling innebär detta en liten sänkning.

– Det blir en marginell sänkning, då avgiften minskar från 26 öre till 24,6 öre per intjänad hundralapp. För de allra flesta kommer antagligen detta inte vara något som märks i större omfattning, säger Magnus Berggren, kyrkogårdschef i Jönköpings pastorat.

Begravningsavgiften betalas av alla, även de som inte är medlemmar i kyrkan. Vad avgiften ska gå till är tydligt reglerat. Begravningsavgiften ska dock inte blandas ihop med kyrkoavgiften, menar Magnus.

– Nej det är två helt olika avgifter. Kyrkoavgiften betalas av kyrkans medlemmar och bidrar till att kyrkan kan bedriva sin viktiga verksamhet för till exempel människor i Jönköping # 1 2017

amosJÖN_nr1_2017.indd 31

utsatta situationer både lokalt och i andra länder.

– Begravningsavgiften betalas däremot av alla som är folkbokförda i Sverige och finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser och ska bidra till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit.

SVENSKA KYRKOGÅRDAR är för många en

fin oas att vistas i och Magnus menar att våra kyrkogårdar kommer att i än större grad vara en välskött begravningsplats och park samt en lugn och inbjudande plats för allmänheten.

– Det här ska inte påverka kvalitén på skötseln av våra kyrkogårdar. Förvaltningens intäkt från begravningsavgiften påverkas inte eftersom det finns ett utjämningssystem mellan landets förvaltningar. Jag är övertygad om att kyrkogården får vara en fin plats

Detta ingår i avgiften: gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav. transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser. kremering. lokal för förvaring och visning av stoftet. lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.

med möjlighet att besöka sina anhöriga eller bara sitta ner en stund och koppla av i vardagsstressen, avslutar Magnus Berggren.

TEXT OCH BILD KICKI ALM

31

2017-01-26 09:11

Krönika Fredrik Hollertz

Spaning från Råslätt FOTO: SMÅLANDSBILDER

R

åslätt har sedan gammalt kämpat med ett dåligt rykte.

Ja, det finns oro och problem. Det har det skrivits mycket om genom åren. Det tänker jag inte skriva om nu, för det finns en annan sida det inte skrivs om så mycket om. Det är en sida som jag snabbt fick bekräftad för mig när jag började min prästtjänst i Råslätts kyrka i augusti.

Råslätt är lätt att älska. Jag känner igen mycket här från min uppväxttid på östgötska landsbygden. Där hälsade man på folk som man knappt kände och stannade gärna och pratade en stund. Ingen brådska.

Lite så är det på Råslätt.

Råslätt är en egen värld kanske en del säger (med antingen positiv eller negativ efterklang). Jag skulle nog vilja kalla det en egen by. En världsby. Här möts världens alla människor, ofta på ett ganska avslappnat sätt, många människor på en liten avgränsad yta. Trots denna trångboddhet visar Vätterhems senaste enkät bland sina hyresgäster, att Råslätt det område där de har flest nöjda hyresgäster. Det märks. Men det en nyhet som kanske inte sipprat ut till övriga Jönköping i så stor utsträckning

Råslätts kyrka så bra. Många vet själva hur det är att sova i en iskall bil eller ute i skogen.

Många vet hur det är när pengarna inte räcker till och man försöker få sina barn att kunna leva ett drägligt liv. Många av volontärerna till vinterboendet bor här på Råslätt och många har frågat om de kan hjälpa till med handdukar och kläder. Vi har varit förskonade från bråk och yttre hot. Volontärer och nattgäster kan sova lugnt och tryggt.

NÄR DET uppstod en diskussion i kyrkans frukostverksamhet om vinterboendet före jul och man var oense och många misstänksamma sade helt plötsligt en av frukostgästerna: Är det något som kyrkan ska syssla med så är det väl det här!

Nu möter en del varandra i dörren på morgonen och det går faktiskt ganska bra. Jag vill rikta ett varmt tack till alla Råslättsbor för er stora tålmodighet och gästfrihet!

”Råslätt är en egen värld kanske en del säger (med antingen positiv eller negativ efterklang). Jag skulle nog vilja kalla det en egen by.

En världsby.”

MÅNGA MÄNNISKOR på Råslätt känner till livets mer mörka

sidor. Många har erfarenhet av krig, missbruk, hemlöshet och ensamhet. En konsekvens av det är många gånger att människor är ganska så öppna med sina liv. Fasaderna, skyddslagren eller vad vi än kallar det, är borta. Man delar sitt liv rakt, ärligt och utan omskrivningar eller friseringar.

Det blir en äkthet. Alla gillar inte sådan äkthet eftersom det kan kännas påträngande.

Jag har lärt mig att uppskatta att människor säger som det är rakt upp och ner. För oftast finns en hjärtlighet och ett förtroende bakom. Kanske är det en förklaring till varför Råslätt tagit emot nyheten om vinterboendet för EU-migranter i

amosJÖN_nr1_2017.indd 32

RÅSLÄTTS KYRKA byggdes från början som en kyrka för alla

kristna församlingar på Råslätt. Det är än mer en verklighet idag. Här firar varje vecka ortodoxa, svenskkyrkliga och frikyrkliga sina gudstjänster och ber sina böner och delar sin tro. I detta bönens hus för alla folk har jag mött en varm och levande gemenskap kring tron på Jesus Kristus och hans omsorg om oss alla. En omsorg som går från hand till hand. En god grund att bygga ett andligt hem på.

FREDRIK HOLLERTZ Präst i Råslätts kyrka Fredrik Hollertz är ny krönikör i Kyrkans tidning 2017

2017-01-26 09:11