Jönköping dec 2017

Jönköping DEC 2017

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

Emma startade ett barnhem i Uganda

Älskade kyrkoår!

Porträttet: Markus Granseth ”Barn är så extremt ärliga”

Allt det här händer

under jul- och nyårshelgen

Polarprismiljon till

Julia och Songlines

Ledare Ann Aldén

Kan du hålla henne lite!

ATT KOMMA som ett litet barn, i ett litet barn,

är Guds sätt att söka vår gemenskap. Själva söker vi ofta bland människor, också det vi endast kan finna hos Gud, med följden att vi förvånas och blir besvikna. Mitt hjärta är oroligt till dess det finner ro hos Gud, skriver Augustinus. Gud som är oändlig går in i det begränsade när han blir människa, och i mötet med honom mitt i vår begränsning,

2

FOTO: KICKI ALM

DET VAR kallt och mörkt på Hovrättstorget och innanför dörren på Gamla Rådhuset jag fick syn på mamman och barnvagnen. Hon kämpade för att få storasyster och storebror att ta på sina overaller samtidigt som det lilla barnet på armen grät. Mamman svettades, syskonen krånglade och jag mindes med ens hur det var. Mina egna barn är stora nu, men kroppen minns; alla vantar och mössor och vagnar och blöjor. Hur stressigt och kämpigt det kunde vara också till tonerna av stilla natt.

– ”Kan du hålla henne lite”. Jag var på vippen att säga att hon en dag kommer att sakna just det här, men, jag hejdade mig, det hade förmodligen inte landat väl. I stället satte jag ner min väska och gjorde som mamman bett mig. Tog den lilla flickan i famnen. Vyssade och vaggade och snart var hon lugn.

Två stora ögon tittade rakt in i mina; och som det självklaraste i världen var det som om flickan sa: Nu är jag här! Julen handlar om att Gud kommer till oss som ett litet barn.

Nu är jag här! Och vad annat kan vi göra än att sätta annat åt sidan och ta emot, ta barnet till hjärtat. Det är ett mysterium, och på samma gång så fullkomligt självklart. Barnet behöver mig och jag behöver barnet för att ana vad julen berättar.

”Vilka vi än är och varifrån vi än kommer förenas vi i ett ’oss’ när barnet Jesus binder oss samman.” anar vi den oändlighet som är Guds. Två tomma händer är kanske vår största tillgång när det kommer till hjärtats gemenskap med Gud. Han fortsätter att komma till världen genom våra barn.

GUD HAR många namn och ett av dem är Emanuel som betyder Gud med oss. När Gud blir människa i Jesus formas ett ”oss”.

En gemenskap runt krubban. Här möts människor som förmodligen aldrig hade mötts om det inte varit för Jesus; enkla herdar från trakten, vise män från långt-bort-i-stan, himlens änglar och markens djur. Det har hänt mycket sedan den första julnatten, men i ett är allt sig likt. Vilka vi än är och varifrån vi än kommer förenas vi i ett ”oss” när barnet Jesus binder oss samman.

ANN ALDÉN, SVENSKA KYRKAN JÖNKÖPING

December 2017

Innehåll 6/17 4

Smått&Gott.

Jag är ett LIV!

Succé för Mozarts Requiem Trädgårdstips och gravhemligheter på Instagram

6

Julia Sandwall fick Polarprismiljon

8 Korsord 10 Tema: Barn i världen

Markus Granseth ett välkänt ansikte i tv-rutan Barn vill vara som alla andra Emma startade ett barnhem i Uganda Renata Chlumska hjälper utsatta barn i Nepal

25 Älskade kyrkoår 26 Kyrkofullmäktige

i Jönköpings församling de nästa fyra åren

10

28 Vi kommer till

häktet på julafton 30 Kalendarium jul och nyårshelgen 32 Krönika: Frida Ohlsson Sandahl

Redaktion

18

Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkanjonkoping.se kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

December 2017

Redaktionen: Kicki Alm, Erik Lindfelt, Josefine Setterström, Pär Sjöstrand och Kent Käll.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2017 Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

26 En del av AMOS

3

&gott Jönköping

Smått

FOTO:ALEX & MARTIN/IKON

JAG ÄR ETT LIV! MIN RÖST ska höras.

Min önskan är enkel.

Inget barn ska utsättas för hot, våld och övergrepp. Inget barn ska behöva leva på gatan och utsättas för alla de risker det innebär. Det är en ständig kamp om liv och död – en kamp inget barn ska behöva ta.

I Svenska kyrkans julkampanj, som pågår från första advent 2017 till trettondedag jul 2018, samlar vi in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete för alla barns rätt till ett tryggt liv. Tillsammans kan vi ge fler barn tillgång till försörjning, utbildning och hälsa.

EN BERÄTTELSE om ett liv

Gatan är inget hem för ett barn!

John är ett av de tusentals barn som levt

Nu öppnar anmälan till Taizehelg 2018 Den 20-22 april arrangerar de kristna kyrkorna i Jönköping, på biskop Fredrik Modéus intiativ, en helg för unga vuxna, mellan 17-35 år. Tre dagar av workshops, bön och bibelstudier med bröder från Taizé, i Kristine kyrka och Allianskyrkan. Så lämna vardagen ett slag. Gör ett avsteg från krav och stress. Träffa människor med olika bakgrund och förenas i livssamtal, gemensam bön och sång. Reflektera i tystnad. Ta dig tid att fundera över vem du är och hur du kan bidra till en bättre värld, i kyrkan och samhället.

Välkommen att vara en del av gemenskapen med unga människor från hela Sverige. Mer information hittar du på www.taize2018.se.

sin första tid på en kartongbit på gatan i Manilla, Filippinerna. När han var 9 månader kröp han rakt ut i gatan och blev påkörd av en bil. Hans mamma tog honom i famnen och sprang till Bahay Tuluyan ”Det trygga huset”, som Svenska kyrkans internationella arbete stödjer på plats i Manilla. Personalen kunde snabbt hjälpa till att ta honom till sjukhuset.

John klarade sig.

Idag har John fyllt två år, får sova i en riktig säng och äta näringsrik mat. När han blir äldre kommer han få gå i skolan och ha möjlighet att skapa sig en ljusare framtid.

Stöd Svenska kyrkans internationella arbete – för alla barns rätt till ett tryggt liv!

SMS:a LIV till 72 905 och ge 100 kronor eller swisha din gåva till 9001223.

Succé för Mozarts Requiem i Sofiakyrkan SOFIAKYRKAN FYLLDES snabbt Alla helgonsdag denna sena kväll, konserten började först vid halvåtta. De som kom sent fick stå längst bak i kyrkan. Många hade nog passerat Slottskyrkogården innan som lyste av ljus i novembermörkret.

Så lockade Svenska kyrkan i Jönköping med ett av den klassiska musikens stora och mest älskade kompositioner: Wolfgang

4

Amadeus Mozarts sista verk från 1791.

Kompositören avled samma år – då var hans Requiem inte helt färdigställt. Eleven Süssmayr står för den mest kända färdiga versionen.

JÖNKÖPINGS ORKESTERFÖRENING spela-

de. Sjöng gjorde kammarkörerna i Gislaved och Jönköping – en imponerande samling

korister. Solister var Karolina Andersson, Annica Sjöstrand, Ricky Burton och Ove Gotting.

Inte minst Andersson imponerade – så har hon också framträtt i flera operahus under årens lopp, i Stockholm, Göteborg och Berlin bland annat. Rebecka Gustavsson dirigerade.

ERIK LINDFELT

December 2017

Trädgårdstips och gravhistoria nu på Instagram — följ @jonkopingskyrkogardar FÖRUTOM ATT kyrkogårdar är vemodigt

vackra och intressanta platser, så ger de ibland också en känsla av olust. För det är nåt med döden och kyrkogårdar som inte alltid känns så naturligt att prata om, även om det finns frågor man gärna vill ha besvarade. Det här vill Jönköpings kyrkogårdsförvaltning ändra på med hjälp av Instagram.

– Vi har märkt bland annat i samband med våra kyrkogårdsvandringar att det finns en nyfikenhet och intresse kring döden, gravar och det som sker på kyrkogårdarna. Med hjälp av Instagram kan vi visa vår verksamhet året runt, istället för bara vid enstaka tillfällen, säger Benny Andersson vikarierande kyrkogårdschef.

KYRKOGÅRDARNAS PERSONAL får väldigt ofta svara på frågor om både gravskötsel, blommor och plantering. Så alla trädgårdsentusiaster som följer kyrkogårdsförvaltningens Instagram, kan också räkna med att få ta del av ett och annat trädgårdstips.

– Vår personal har inte enbart erfarenhet av gravskötsel utan ansvarar för skötseln av hela kyrkogården. Det innebär allt från att ta hand om det historiska och gröna kulturarvet till att vara arbeta med blommor och plantering. Med tanke på den erfarenhet och kunskap som finns, så har vi mycket att berätta som kan vara intressant och som vi gärna delar med oss av, säger Benny.

Det är inget ovanligt att kyrkogårdsförvaltningar finns med i sociala medier, för

Jönköpings del är det dock ett nytt sätt att tänka menar Benny.

– I FÖRSTA hand är kyrkogårdarna en

begravningsplats och vårt uppdrag är att göra det fint för alla som kommer och besöker kyr-

kogården. Samtidigt känns det viktigt att öka kunskapen om vår verksamhet. Sen vill vi förstås få fler människor att upptäcka vilka vackra kyrkogårdar vi har här i Jönköping, avslutar Benny.

KICKI ALM

Berättelser om kyrkans diakonala arbete UNDER MÄNSKLIGA rättighetsdagarna på

Elmia den 9-11 november hade Svenska kyrkan Jönköping en utställning, i syfte att visa kyrkans lokala diakonala arbete.

Utställningen som bygger på evangeliet och den barmhärtige samariern, visar ett antal personliga berättelser. Berättelser om hur de på olika bidrar till villkorslös medmänsklighet. Utställningen finns även att se under vintern i våra kyrkor. Berättelserna i sin helhet finns även att läsa på www.svenskakyrkanjonkoping.se/jag-ar/

December 2017

5

Julia Sandwall är en sann eldsjäl med massa bollar i luften hela tiden.

MER OM JULIA: Gör: Producent, konsult, koordinator, violinist, pianist, musiklärare, arrangör. (”Himla massa kockelijock.”) Ålder: 41 år.

Familj: Gift med Pelle som är fastighetsmäklare.

Tillsammans har de två döttrar, 11 och 15 år.

Favoritmusik: Amerikansk folkmusik Visste du inte om Julia: Jobbat som grön Lisebergskanin i fyra säsonger. (”Fick kramas hela tiden – en favoritsysselsättning.

Det var inte riktigt lika kul att vara Kålle Bäver som blev blöt och luktade illa.”)

6

December 2017

Sting gav Polarprismiljon till

Julia

Telefonen ringde hemma hos Julia Sandwall på Bymarken.

Det var i somras. Beskedet var dramatiskt. Julia gick ner på knä: — Jag fick hjärtklappning.

S

å vad fick hon höra? Att världsartisten Sting – som fått Polarpriset – skulle skänka hela prissumman på en miljon kronor till integrationssatsningen Songlines där Julia är nationell samordnare.

Redan några veckor tidigare hade Julia fått veta att något var i görningen. Det var när världens största konsertarrangör hörde av sig. Men hon kunde inte ana vad det handlade om.

– Det kom ett mejl från en kvinna på Live Nation. Och ibland känner man i magen att det där är något speciellt i in-boxen.

Och det var det: – När vi fick kontakt sent en fredag eftermiddag ville hon ha allt material om Songlines snabbt översatt till engelska. Det blev blixtjobb hela helgen.

– Men något mer än att det handlade om en världsartist fick jag inte veta.

Julia hade så när glömt allt detta när beskedet sedan kom.

VAD ÄR DÅ SONGLINES? En satsning på att genom kultur som musik och dans ge mening åt nyanlända ungdomar. Redan hade Allmänna arvsfonden gått in med över åtta miljoner – en av de större enskilda satsningar fonden gjort – under tre år. Hälften av landets län är med – siktet är att alla skall engageras.

Polarprispengarna blir grädde på moset och kommer bland annat användas till att köpa in instrument.

December 2017

Det blev förstås uppståndelse kring detta.

Både i Sverige och i utlandet. Julia fick sitta i tv-sofforna tillsammans med ungdomar som är engagerade. Det sista var särskilt viktigt.

– Det är ju inte mig det skall handla om.

Songlines moderorganisation heter JMI, Jeunesses Musicales International, som startade för under kriget för att skapa meningsfull sysselsättning åt barn och ungdomar när skolor tvingats att stänga. Idag världens största frivilligorganisation för ungdomar med musikintresse.

FRÅN ÅRSSKIFTET blir det heltid med Song-

lines för Julia. För närvarande arbetar hon nämligen också halvtid från Regions Jönköpings läns avdelning för utbildning och kultur. Även där med integrationsfrågor.

Nu är det inte första gången Julia Sandwall hamnat i rampljuset; 2015 blev hon Årets Jönköpingsbo för initiativet ”Integrerar mera”. Det började som en Facebookgrupp för att hjälpa flyktingarna som bodde på Tokeryds herrgård. Numera har en förening bildats och man jobbar bredare.

– Men Polarprispengarna toppar allt jag varit med.

VI TRÄFFAS på Södra Vätterbygdens folkhögskola. Det bubblar och sprudlar om Julia.

Som för det mesta. En duracellkanin.

Hur orkar människan?

– Det gör jag inte alltid, skrattar hon.

– Men ger man kärlek får man också kärlek tillbaka.

– Och på helgerna kan jag vara riktigt tråkig, gå ut i skogen för att bara tänka.

Julias bakgrund är som musiker – hon spelar bland annat violin – och musiklärare.

Svenska kyrkan – framförallt den i Barnarp – har betytt mycket från späd ålder: – Jag har vuxit upp i kyrkan, den har betytt oerhört mycket.

– Bäst gillade jag att sitta under orgelläktaren. Som tvååring stämde jag högljutt in i slutackorden.

– Och jag följde med när mamma repeterade i kyrkokören. Lärde mig alla stämmor.

– När jag besöker gudstjänster idag kan jag stolt konstatera att jag kan alla psalm­ melodier!

Hennes Gudsbild?

Julia tvekar litet. Visar med händerna.

– Det är som ett spjäll som jag kan öppna.

– När man ger energi, glädje och kärlek händer magiska saker.

OCH SÅ kommer hon med en efterlysning:

– Det finns så många nyanlända som skulle må så bra av att få kontakt med svenskar.

Följa med på jobbet en halvdag eller något sådant.

Den som är intresserad tar kontakt via Integrera mera Jönköpings Facebooksida.

ERIK LINDFELT

7

Korsord

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till kom@svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var.

Senast 31 december 2017 vill vi ha ditt svar.

8

Rätt svar i Amos nummer fyra var Ljus möter mörker.

Eftersom det är jul drar vi några extra vinnare.

Grattis säger vi till dessa åtta som vinner två biobiljetter var.

Peter Strandberg, Phebe Eklund, Carina Linderfalk , Marianne Renblad, Stefan Henning, Maggan Brandt, Kerstin Cederwall och Rune Dalquist

December 2017

Porträttet Markus Granseth

”Osjälviskhet är en styrka” Nästan alla är vi Markus med honom, antingen vi träffats eller ej.

För hos alla som har barn eller barnbarn — och hos väldigt många andra — är Markus Granseth ett välkänt ansikte i tv-rutan.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: LARS RINDESKOG

N

är Markus Granseth var fyra år önskade han sig ett batteri. Ett litet, fyrkantigt niovolts. Vad han skulle använda det till hade han ingen aning om., men han visste helt säkert att han behövde det.

– På något vis hade jag förstått att det var något magiskt med batterier, för i den där lilla manicken fanns någon typ av energi eftersom allting man kopplade ihop det med blev roligt. Så jag fick det där batteriet, började experimentera och på den vägen är det, skrattar Markus.

Vi sitter i den kyligt tysta och ödsliga verkstaden på Tom Tits experiment i Södertälje.

Markus kör sin show här under höstlovsveckan för alla mellan 2 och 100 år. Men det är fortfarande tidigt på dagen, så alla glada röster som ska fylla upp lokalerna och ge dem liv sitter fortfarande hemma vid frukostbordet.

– Köket är det bästa experimentstället, där kan du skapa vad som helst, säger Markus med övertygelse. Här finns plastpåsar, tejp, blompinnar, sugrör och grillpinnar. Och aluminiumfolie. Den är strömförande och man kan ju leka sjukt mycket med elektricitet.

Dessutom innehåller köket en massa hemliga lådor med olika grejer och ett skafferi för

10

”Jag är inget vidare på att baka, men jag kan spränga ett rör i luften med bakpulver.” kemi. Jag är inget vidare bra på att baka, men jag kan lätt spränga ett rör i luften med hjälp av bakpulver.

MARKUS FÖRÄLDRAR var kloka och förutseende, så hemma i garaget i Alingsås skapade de en liten vrå som blev Markus uppfinnarhörna. Som grädde på moset hade han en morbror som jobbade på fabrik och ibland gav Markus fina presenter. Som en gammal elmotor. Eller en rörelsedetektor. Finfina ingredienser att bygga med.

– Jag har alltid gillat ofärdiga grejer, säger han. Men jag är inte så intresserad av teorierna bakom vetenskapen utan mer av den praktiska användningen. Det är roligare att leka med ett relä än att läsa om det.

Han berättar om uppfinningarna som gjorde avtryck på omgivningen. Ett vattenreningsverk av en gammal petflaska till exempel. Och en handuppräckare; bra att ha i skolan så han slapp att sitta och vifta själv.

– Det är ju så uppfinningar fungerar. Man bygger dem för att det finns ett behov.

Men att leka är en sak, att bli vuxen och försörja sig en annan. Att Markus skulle komma förena dessa bägge storheter var knappast något han kunde förutse. Men för tolv år sedan blev han programledare i barnprogrammet Bolibompa och där medverkar han fortfarande.

Det var i scouterna, i Svenska missionsförbundet som det hette då, som han började showa. Där fanns det plats både för hans gudstro och för behovet av att uppträda. Och att jobba med barn kan vara ett bra sätt att bli bekräftad.

– De är ju alltid ärliga. Så extremt ärliga.

För antingen får man deras glädje eller också får man det inte och då går de helt enkelt därifrån. Det finns ingen falsk artighet.

Och publiken i Bolibompa föryngras och förnyas ständigt?

– Ja, de som tittade på mig när jag började är runt 20 i dag. Jag tror inte jag varit med om

December 2017

Han har gjort barn-tv i tolv år, men tröttnar aldrig på att få väcka experimentlusten hos barnen.

# X 2016

11

Porträttet Markus Granseth

Ibland kan han få dåligt samvete för att han ägnar så mycket tid åt att roa andras barn, men inser samtidigt att jobbet gör att han och familjen kan leva ett bra liv när de är lediga. Och att veta att han betytt mycket för många barn är värdefuillt.

att någon kommit med ett barn i handen än och berättat att de tittade på mig när de var små, men det är bara en tidsfråga. Däremot händer det om jag går ut en kväll att det kommer fram tjugoåringar som talar om hur viktig jag för dem när de var små. Jag är lycklig över att få vara en del av det.

våra upplevelser, men så kommer man hem och invaggas i vardagen igen. Och det tycker jag är otäckt. Att vi lever i så totalt skilda världar.

Du har själv barn, en dotter på dryga fem.

Hur är du som pappa?

– Ibland är jag bara en lekpappa, men ofta försöker jag också vara en förklarande far.

MARKUS HAR arbetat med Världens barn i Som i morse vid frukostbordet när jag sa att flera år och har starka minnen från en resa det är minusgrader ute. Då såg min dotter ut han och kollegan, tillika närmsta vännen, som ett frågetecken. Så jag berättade att det Stephan Wilson gjorde för tv till Tanzania. är den natten då vatten fryser och blir till is.

– Vi hade lätt packning, bara en liten kameDen typen av pedagogik sitter i ryggmärgen. ra med oss och ville bo enkelt som de flesta Sedan bygger jag grejer ihop med bor där, inte på lyxhotell alltså. henne också och vi gör drakar Så vi hade hål i malarianäten tillsammans. och jag stod med gaffatejp – Jag tror att jag och den första natten och många med mig kan försökte laga dem. Jag bli bättre på att vara är dessutom allergisk mer närvarande. mot en massa saker Att vara där i tid Ålder: 34 år. och kunde knappast och rum. Jag har Gör: Programledare, producent, äta något så jag tapjättemycket att skådespelare och uppfinnare. pade åtta kilo på den göra och det är ett Familj: Frun Elisabeth samt dottern resan. Men vi träffade problem när det Viola, fem och ett halvt år. många som hade det hamnar mellan Bor: I Älta.

Närmaste framtiden: Efter väl­ mycket tuffare och mig och mitt barn. behövlig ledighet blir det Tom Tits svårare. Vi lovade varAtt vara upptagen är igen till våren. Dessutom väntar andra att aldrig glömma så deppigt.

MARKUS GRANSETH

flera olika nya produktioner.

12

– Visst kan det vara så att jag blir slagen av dåligt samvete ibland för att jag jobbar så mycket med att roa alla andras ungar i stället för att vara med min egen. Samtidigt arbetar jag också för familjens skull, vilket gör att vi kan leva ett gott liv tillsammans.

MARKUS HAR ett tufft jobbår i ryggen och

han längtar efter december då han ska vara ledig och bara ta igen sig.

– Finge jag välja skulle jag först bara vara med familjen. Sedan skulle jag åka på hajk.

Ut till ett vindskydd i skogen med två gamla kompisar från Alingsås, Daniel Lindholm och Andreas Öst. Vi skulle elda, berätta rövarhistorier för varandra, grilla korv, hugga ved och klättra i berg. En tid i tonåren bodde jag i vindskydd varannan helg och det blev en livsstil och som är sååå bra för själen. Att få stämma sitt instrument tillsammans med sunda personer som också försöker stämma sina. Att bara vara i naturen är en religiös upplevelse om något.

Påverkar din tro ditt sätt att arbeta och tilltala din publik?

– Jag började göra barn-tv när jag var 22 år och jag tror att en tro formas under hela livet.

Då var den ganska tydlig, en rak, hyfsat enkel tro och jag kände att Gud tyckte att jag skulle

December 2017

göra bra barnprogram. Jag vill göra saker som på riktigt spelar roll, vilket nog hänger ihop med min tro. Jag älskar skratt och tycker om underhållning, men jag vill gärna att det ska finnas något mer i botten.

MARKUS HAR svårare att definiera sin tro i

dag. Ibland har den i intervjuer framställts som väldigt stark och definierad, vilket många gillar. Men för några år sedan förlorade han sin mor och upplevde då att han inte längre hade någon vidare bra kontakt med Gud. – Kanske att min lina var lite sämre redan innan dess. Men jag har mycket större gråzoner i min tro i dag och det är mer diffust vad Gud är för mig och hur min tro ser ut.

Men om man nu inte får bönesvar måste man ändå komma ihåg att vi är lyckligt lottade och har mycket att vara tacksamma för, tycker Markus.

– Samtidigt kan man ju vara någon annans bönesvar. Man kan hjälpa till och finnas där för andra människor, finnas för de som har bekymmer och behov i den mån man orkar och räcker till. Och då händer det något. För det finns en otrolig styrka i att försöka agera osjälviskt, att offra av sin tid för någon annan.

– Där finns Gud idag, och det är nytt för December 2017

”Alla människor bär på en tvivlande tro och även en övertygad ateist har ju sin tro. Och vi är väldigt många människor som inte riktigt vet.” mig. Att få vara någon annans rop på hjälp, att få vara proaktiv och identifiera någons behov.

I den zonen tycker jag att Gud är tydlig, tydligare än vad jag nånsin kunnat se. Det är en annan vinkel på Gud än den jag upplevde förr.

– Kanske kan man säga att Gud har fått en uppgradering. Gått ifrån att vara en känsla, en upprymdhet i kroppen till att vara något mycket mer konkret.

FAST DEN insikten har också gjort ont då bar-

natron demonterats och ersatts av något nytt.

– Tvivlet har jag gått hand i hand med så länge. Jag skulle ljuga för mig själv om jag sa att jag inte trodde, men jag skulle också ljuga om jag sa att jag vet precis vad jag tror på.

Där finns tvivlet och det är väl ett sunt förhållningssätt även om det inte är riktigt lika enkelt. Och inte lika härligt.

Om kyrkan haft en tröskel för icketroende, sänker tvivlet den tröskeln, tror Markus.

– Alla människor bär på en tvivlande tro

och även en övertygad ateist har ju sin tro.

Och vi är väldigt många människor som inte riktigt vet.

– Jag har nog aldrig tvivlat på Guds existens eftersom den alltid har funnits där men jag skulle göra våld på mitt väsen om jag sa att gud inte finns. Det skulle kännas jättekonstigt.

DET HAR börjat stoja och stimma allt mer

runtom oss. Glada, förväntansfulla röster fyller och värmer lokalerna och det börjar dra ihop sig för Markus Experimentshow. Snart kommer det att smälla och ryka och från scenen ska han spela Deep Purples gamla riff-hit Smoke on the Water på frukt. På äpple, banan och kiwi.

Ovanför ingången till Tom Tits står ett citat av författaren George Bernhard Shaw: ”Det är inte för att vi åldras som vi slutar leka, utan för att vi slutar leka som vi åldras.”

Den mannen visste vad han talade om.

13

Barn i världen

Det svenska skuggsamhället växer. I det lever tiotusentals barn i en vardag som få med normala löner kan föreställa sig. Stadsmissionens Unga Station i Stockholm ger 1 500 barn ett julfirande i år. Av dem är de mest utsatta bostadslösa, medan många andra kämpar på gränsen för att undvika att bli det.

Barn vill få vara som alla andra ANNA TYSTNAR mitt i en mening. Tårarna

tränger fram. Hon sitter i Unga Stations mysigt inredda lokaler. Här har hennes tre barn sina kompisar, här blir de inbjudna till kollo och till Gröna Lund. Här får de ha ett liv.

Hon mår bra här.

Men hon försöker förklara hur hon och hennes barn lever och det är svårt. Anna fortsätter berätta bara för att hon vill öppna dörren för vad som kan dölja sig bakom en ”normal” fasad. Det är med nöd och näppe hon upprätthåller den. Och barnen kan hon inte skydda – de ser varje dag vad de saknar, som alla andra har.

Det är därför Unga Station är så viktigt.

Verksamhetschef Erica Sandin förklarar: – Vi erbjuder utflykter och aktiviteter.

Barn vill få vara som alla andra. De behöver få berätta om roliga saker de har gjort på lovet.

Men det handlar också om inkludering, att kunna ta del av vad samhället erbjuder – har något att referera till som göra att man blir en individ och en del i samhället.

Erica Sandin ser hur behovet av stöd ökar.

Unga Station ligger vid Södra Station i Stockholm, en knutpunkt för pendeltåg och bussar. Hit kommer familjer från hela Storstockholm. Här finns öppen förskola för tonåringar som har barn, det finns verksamheter för ungdomar och öppna familjekvällar.

Deltagandet vid de senare börjar nå upp till 200 personer.

ERICA SANDIN ser en snabb ökning av

behovet. Hon påpekar att organisationer som Majblomman, Frälsningsarmén och Svenska kyrkans församlingar också har en stark hjälpverksamhet. Men det är mer eller mindre en slump vilka som hittar fram till frivilligorganisationernas stöd, och det finns många barn som lever i fattigdom utan att få tillgång till matkassar och gemenskap.

– Flyktingpolitiken är starkt bidragande till att skuggsamhället växer, men det är hårdare även för svenska familjer. Man kommer hit för att få mat, gemenskap, hjälp med läxläsning. För att ha någonstans att vara med sina barn, berättar hon.

Unga Station arbetar också långsiktigt för förändring, med stödsamtal och med kontakter med myndigheter. Här arbetar femton

”Flyktingpolitiken är starkt bidragande till att skuggsamhället växer, men det är hårdare även för svenska familjer.”

14

Fattigdom i Sverige ”Fattigdomsrapporten 2017” som gjorts av Sveriges Stadsmissioner, konstaterar att två tredjedelar av alla registrerade insatser i deras verksamhet består av utdelning av mat till människor som inte har råd att äta sig mätta. Det är ofta familjer. I Skåne utgör fyra av fem insatser just hjälp med mat.

De mest utsatta är de som lever utanför statistiken, som har fallit mellan stolarna: hemlösa, papperslösa, och EU-migranter.

Men här finns också många som har fastnat i långvarigt försörjningsstöd. I de mindre städerna går den största delen av insatserna till denna grupp – i exempelvis Kalmar så mycket som 88 procent.

barnombud med ett kvalificerat socialt arbete som är svårt och tungt.

– Vi har den svåra uppgiften, den där samhället ofta har misslyckats. Men det handlar inte alltid om att reda upp situationer. Ibland är vår roll helt enkelt att stå kvar tillsammans med den som har det svårt, att underlätta vad vi kan.

Utsattheten kan se väldigt olika ut. Det man ser på Stadsmissionen är att den har växt i takt med att klyftorna ökat. Just Anna och hennes barn har ett hem och barnens skolgång fungerar bra. Men att i åratal försöka leva ”normalt” på existensminimum sliter oerhört mycket på livet.

– Barnen behöver så mycket som jag har svårt att ge dem. De måste ha innegympaskor till gymnastiken fast de växer så det knakar.

De arbetar på datorer i skolan fast de inte får

December 2017

Lever man i en familj utan pengar kan det bli lätt att känna sig utanför bland de andra i skolan.

FOTO: GETTY

December 2017

15

Barn i världen

Ur miljösynpunkt må det vara bra med begagnat, men att aldrig ha råd med något nytt sliter på självkänslan.

att kunna betala den, men efter ett år sprack situationen och kronofogden började göra utmätningar.

För Anna själv och de tre barnen ska existensminimum räcka till mat, kläder, fritid och SL-resor efter att hyran är betald.

Garderoben kommer från Stadsmissionen.

Barnen kom tätt, och kläderna hinner gå ett varv innan de slängs.

– Tack och lov tycker de att det är helt okej med begagnade kläder. I dag kan vi ju också tycka att det är bra ur miljösynpunkt att inte köpa nytt. Men den äldsta är tretton och skulle säkert vilja ha något finare ibland, konstaterar Anna.

BARNEN TAR inte hem kompisar, numera går

låna förrän på högstadiet. Månadskort på SL är jättedyrt, så vi promenerar överallt. Det är oerhört begränsande att inte ha pengar.

Hennes tid går åt till att skapa värde ur de pengar hon har: jaga extrapriser och kampanjer, baka och laga billig mat. Hitta kläder och saker som behövs till hemmet för en så billig peng som möjligt.

Försörjningsstöd är avsett att vara tillfälligt. När det är den enda inkomsten år ut och år in, nöter fattigdomen ur resurserna: i Annas familj har barnen inga cyklar eller något annat som kan gå sönder och behöva repareras för dyra pengar.

Hon och barnen har inte alltid haft det så. För några år sedan levde de ett bra liv tillsammans med pappan, de for utomlands på semester och hade barnkalas vid födelsedagar. Men Annas make tog stora lån för att starta eget och köpa bil, och försvann därefter utomlands i långa perioder. Även pengarna försvann. Skulderna lämnade han till henne.

DET ÄR REN TUR att hon och barnen ens har en bostad – hon flyttade till Stockholm från Småland och hann få kontrakt på en lägenhet innan betalningsanmärkningarna började samlas på hög. Annars hade det kunnat gå oåterkalleligt illa. Nu har hon hopp om att en dag kunna leva ett bättre liv, bara skulderna någon gång blir avbetalda.

Att Anna överlevde åren omkring skilsmässan är ett mirakel: hon förlorade hela sin familj under samma tid som exmaken förstörde hennes ekonomi. Olyckor tog syskon, cancer och parkinsons tog föräldrar. Anna själv sjukskrevs efter att ha arbetat mer än 20 år inom vården.

16

När pengarna är slut Till korven och makaronerna blev det ingen korv. Det är en vecka till barnbidraget och nu gäller det att vara finurlig.

Veckan före barnbidraget av Elin Johansson, med bilder av Ellen Ekman, handlar om barnet och mamma som inte alltid har det så fett. I april nästa år kommer uppföljaren Hemma hela sommaren.

de också sällan hem till någon. Att ha vänner förpliktar. Man måste ha råd att vara med på saker som kostar pengar. Och att vara på besök i mer välbeställda hem kan öka känslan av att inte höra till. För det mesta är Annas familj tillsammans i sin egen lägenhet efter skolans slut.

– Barnen har haft turen att få åka på barnkollo med Unga Station. De behöver få vara lite separata, vi lever så tätt med varandra.

När Anna berättar om sina barn och sitt liv finns ändå en stark känsla av åstadkommande. De har råkat illa ut, men de klarar detta, tillsammans. Barnen undviker att belasta sin mamma, de ser att hon gör allt hon kan för dem. De får lära sig viktiga saker: de vet att man väntar med att köpa vad man vill ha tills man har råd. Och de vet precis vad saker kostar och frågar inte efter sådant som ligger utanför möjligheternas gräns.

Det här är också en familj som gör många olika saker tillsammans: – Vi packar matsäck och ger oss ut. Jag håller koll på när det är gratis inträde på Skansen eller andra saker som är roliga för barnen utan att kosta något. Ibland går vi till badhuset, det kostar jämförelsevis lite.

OCH UNGA Station är ljuset i tillvaron.

– Jag har tagit mig igenom detta med värktabletter och inre kraft. Barnen har bara mig, säger hon.

Ryggen är rak och blicken fast. Hon har gjort allt som har varit i hennes förmåga för att klara att sätta mat på bordet till sina barn.

Och för att ha ett bord att sätta den på. När Försäkringskassan ibland haft hög belastning har utbetalningarna dröjt. Vid några tillfällen har hyran kommit in några dagar för sent.

– Jag fick ett brev från hyresvärden med beskedet att vi blir vräkta nästa gång. Sedan gick hyran först. Ibland tog jag korta lån för

Här firar de jul varje år; dels för att det inte kostar, och dels för att de har hela sitt nätverk här. Anna och barnen kom i kontakt med Stadsmissionen första gången när de sökte och fick åka på familjekollo för ett par år sedan.

Sedan dess är det Unga Station som är den fasta punkten i tillvaron för hela familjen.

Det finns aktiviteter för den äldsta, som boxning, och alla barnen har hittat vänner som de inte behöver låtsas inför.

– Människor kommer hit från olika förorter och vi har ingen av våra kompisar härifrån i närheten. Det är bara här vi träffas, men vi kommer hit ofta och med glädje, säger Anna.

– För barnen är Unga Station himmelriket.

MARIKA SIVERTSSON

December 2017

• Vi hyr ut till medarbetare i mission, diakoni, kyrka, eller församling som behöver vila och rekreation.

Möjlighet till subvention finns för särskilt behövande.

Behöver Du vila?

• Vi finns i en underbart rogivande och uppfriskande miljö i Östernäs, Rådmansö i Roslagens skärgård.

Kom till Strömsborg!

• Boende i trevligt inredda sommarhus.

För närmare information se www.stromsborg.nu Ansökan görs via epost: info@stromsborg.nu

hoppets stjärna star of hope

Inga konstigheter!

Näskannan RHINO HORN* • förebygger och lindrar nästäppa vid förkylning, bihåleinflammation och allergi • utformad så att saltvattnet rinner lätt genom näsan • är producerad i okrossbar, miljövänlig PEHD-plast

119:-

• verkar för en hållbar miljö

NYHET! Nu också i barnstorlek, 4-12 år!

* NasoKlar har bytt namn till RHINO HORN

Nyheter inför Advent och Jul: ”Till det starkaste i boken hör den sextonåriga Elisabets uppvaknande till att inse de vuxnas sårbarhet.”

Ur Vibeke Olssons efterord till nyutgivningen av Kerstin ArthurNilsons bok, Snitslad bana.

Boken utspelar sig under hösten 1943 i det skånska Höganäs och är en ungdomsroman för alla, om offer och förövare, ansvar och försoning. ”Vi delar samma resa. Det är din och min historia. Det finns ett sammanhang som söker oss alltifrån barndomen.”

Ingegerd Källström berättar i Fri som ett krucifix om sin väg till Kristus och det stora sammanhanget.

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på tel. 031-13 22 52

www.yogacentrum.com

Extra extrapriser - Se vår hemsida www.gaudete.se 042-37 48 10

Barn i världen

Emma startade ett barnhem i Uganda En enda person kan göra enormt stor skillnad, bara genom att låta sig ledas av sin övertygelse. Emma Kock driver sedan snart åtta år ett barnhem i Uganda, där gatubarn kan få skolgång och en trygg punkt i livet.

– Jag tog bara en dag i taget, säger hon.

DET ÄR SNART åtta år sedan som hon åkte till

Kabale i västra Uganda för en praktikperiod under studierna på socialhögskolan i Lund.

Emma Kock och kompisen hon åkte med jobbade för en organisation som sökte upp gatubarn och försökte få dem att lämna livet på gatan. I stället fick de komma och bo med organisationen och gå i skolan.

De började samla in pengar från vänner och bekanta i Sverige för att organisationen skulle kunna fortsätta sitt arbete, och Emma tänkte väl att det var så hon skulle fortsätta hålla kontakten med pojkarna hon lärt känna i Kabale när hon åkte hem igen.

Men så gjorde hon den där resan som skulle förändra allt.

– Jag åkte tillbaka till Uganda senare samma år för att skriva min c-uppsats, och det var då jag upptäckte att det inte alls var så bra med organisationen.

men när de den natten somnade på madrasser på golvet hos en annan organisation kunde hon inte känna annat än en stor samhörighet. ”Jäklar i det, nu är det vi mot världen, så kändes det. Jag och mina grabbar”, beskriver hon det på bloggen.

GENOM BLOGGEN ”Våra skitungar” – ett

namn som kom till när en av killarna snappade upp Emmas skämtsamma smeknamn när de busade en dag, och alla pojkar började kalla varandra för skitungar – bad de om donationer från Sverige och berättade om arbetet.

Hon lyckades hyra ett hus och hålla verksamheten flytande. Och så har det fortsatt.

Någon idyllisk tillvaro är det inte. Många av pojkarna är präglade av sina år på gatan, och uppväxten med missbrukande, sjuka eller frånvarande föräldrar. Men Emma har hållit ut, och på något vis har hon varje månad lyckats få ihop tillräckligt med pengar till mat,

läkarbesök, skolavgifter och utflykter.

I dag bor det 18 barn på barnhemmet. I en egen lägenhet i närheten bor en grupp äldre killar, som ”vuxit ur” barnhemmet, men som ändå känner att de vill fortsätta höra ihop med verksamheten.

– De vet ju inte riktigt hur gamla de är, men de äldsta där, de som varit med från allra första början, måste ju vara närmare 20 år nu.

Dessutom sponsrar organisationen 20 barn till med skolavgifter. Dessa barn bor hos släktingar och fosterfamiljer.

– Målet är ju att de som kan ska återförenas med sina familjer, men de är ofta väldigt fattiga.

DEN DAGLIGA verksamheten sköts numera av ett antal anställda, även om Emma bor nära barnhemmet och besöker dem dagligen.

– Min roll har ju förändrats väldigt sedan allt började. I dag är mitt jobb framför allt att

FÖRESTÅNDAREN FÖR barnhemmet höll

pojkarna i skräck, genom misshandel, hot och svält. Emma började i hemlighet samla bevis mot föreståndaren och lyckades få domstolsbeslut på att pojkarna skulle bort från det gamla barnhemmet och föreståndaren.

Vart de skulle ta vägen, det visste hon inte, 18

Isaac kom till barnhemmet som spädbarn. I dag bor han och mamma Emma i en egen lägenhet tvärs över gatan, men hälsar på varje dag.

December 2017

FOTO: EMMA KOCK

”Min roll har ju förändrats väldigt sedan allt började.

I dag är mitt jobb framför allt att försöka få in donationer, och så sommarjobba i Sverige för att få in pengar.”

försöka få in donationer, och så sommarjobba i Sverige för att få in pengar.

Och så har hon ju Isaac förstås. Pojken som hon såg första gången på sjukhuset när hon var där med en av pojkarna. En nyfödd baby som hittats övergiven i ett buskage, och som ingen nu gjorde anspråk på. Emma kunde inte släppa honom. När hon fick höra att inga släktingar kunnat hittas och att pojken nu skulle till ett stort barnhem i huvudstaden Kampala, bestämde hon sig för att låta honom bo med ”sina” pojkar.

– Man blir väldigt fäst vid en så liten baby.

När jag hade tagit reda på att det var möjligt att genomföra en adoption, fanns det ingen tvekan, har hon berättat.

DET BLEV en långdragen process, men år

2014 blev Isaac hennes son, och strax därpå även svensk medborgare.

Emma reser nu mellan Sverige och Uganda, mycket för att Isaac ska få en chans att känna sig mer och mer hemma i Sverige, – Vi bor hos mina föräldrar när vi är hem-

December 2017

”Familjen” har vuxit. I dag bor 18 barn på barnhemmet, en handfull killar i egen lägenhet och omkring 20 barn sponsras dessutom med skolavgifter.

ma. Jag vill att Isaac ska känna att han hör hemma på båda ställena.

Någon gång, rätt snart, kommer hon dock tvingas välja.

– Isaac fyller ju snart sex år, och när han ska börja skolan måste vi bestämma oss för en plats. Men det är inte helt okomplicerat, jag har ju min sambo Alex i Uganda också. Det är inte bara för honom att flytta till Sverige heller.

NÅGON GÅNG ska hon väl ta sin socionom-

examen också, skrattar hon. Det kom ju lite annat emellan, då när hon reste tillbaka till Kabale för att skriva c-uppsatsen...

Men det får lösa sig.

Det brukar göra det.

Visst har hon gått igenom kriser, men trots allt har Emma har aldrig känt att uppgiften är oöverkomlig. Att hon skulle vara en hjälte är inte heller något hon funderar över.

– Jag har bara gjort det här och tagit en dag i taget. Vi löser utmaningarna efter hand, det får rulla på.

Vill du hjälpa Emmas ungar?

Ungefär 50 000 kronor i månaden är vad är vad som behövs för att hålla barnhemmet i Kabale flytande, och alla barnen i skolan. Det hadlar om hyra, skolavgifter, kläder, mat, läkarbesök, förbrukningsvaror och läkarbesök.

Barnen äter enkel ugandisk mat: ris, potatis och bönor, med kött eller kyckling en gång i veckan för att spara pengar.

Alla bidrag är välkomna – engångs­summor eller ett regelbundet månadsgivande – och går utan mellanhänder till barn­ hemmet.

Insamlingsstiftelsen Emma & Therese Children’s Project bankgiro 536-5473, swish 123 476 39 83 Bloggen läser du på: http://skitungarna2011.blogspot.se/

SARA GRANT

19

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp.

OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter.

Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter.

Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

Se: www.atsuskane.se

Plötsligt händer det!

Det blir musik!

JULHANDLA HOS

www.duvan.se

0911-16100 info@duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

Glimrande julgåvor

Äntligen ett musikprogram, på svenska, som är lätt att använda och har de instrumentljud, loopar och effekter du behöver för att snabbt göra en musikproduktion. Extremt prisvärt.

Mixcraft är intelligent och du kan ändra tempo utan att påverka tonart och vice versa. Över 7500 loopar, som är samplade för högsta kvalitet, gör det otroligt smidigt att komponera eller skapa ackompanjemang.

Mixcraft blir din bästa musikvän och du har allt du behöver i ett och samma program. Ljudlägg videos, gör jinglar, öva ditt instrument, redigera ljud, skriv ut noter mm.mm Demo finns.

1. ewa bigestans | Julkrubbans historia Inbunden 192 sidor. Rikt illustrerad i färg & sv/v.

Erbjudande 250:2. peter halldorf | Alla himlens fåglar har flytt – Profeten Jeremia i sin egen tid och i vår Inbunden 800 sidor. Erbjudande 305:3. martin berntson | Kättarland – En bok om reformationen i Sverige Inbunden 362 sidor. Illustrerad i sv/v. Erbjudande 275:-

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet.

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

Fråga prästen

”Varför börjar inte kyrkoåret på julafton?”

Varför envisas kyrkan med ett eget år, måste man verkligen läsa Bibeln och vad måste finnas med för att det ska bli en gudstjänst? Camilla Lif svarar på frågor om dyrbarheter och barndop.

1

Svenska kyrkan döper ju spädbarn, men jag undrar när man kan anse att barn är mogna nog att ha en egen tro?

Svenska kyrkan döper ju spädbarn, men jag undrar när man kan anse att barn är mogna nog att ha en egen tro? Barn har en egen tro. Det hade jag. Jag minns tydligt hur jag bad till Gud som femåring, utan att någon omkring mig var troende.

För mig har Barnkonventionens 14e artikel blivit viktig. Den handlar om Tanke-, samvets- och religionsfrihet för barn: ”Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.”

Barn har rätt att få pröva sig fram. De har rätt att – utan tillgång till vare sig ett teologiskt eller ett naturvetenskapligt språk – få uppleva det de upplever. Och vi får aldrig glömma att Jesus säger: ”Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.”

2

Hur viktigt är det med formalian i kyrkan? Räknas inte en gudstjänst om man inte följer precis det som står i programmet?

Det finns vissa moment som måste ingå i en gudstjänst för att det ska vara exempelvis en dopgudstjänst, och det finns andra moment som ska ingå men där det finns olika varianter, t ex olika bibeltexter man kan välja mellan. Det finns också moment man kan ta bort eller lägga till. Det är vanligt att man till exempel vill att en släkting ska sjunga en extra sång eller att någon läser en dikt man tycker om. Då finns det möjlighet att ha med det också i gudstjänsten.

3

Varför börjar kyrkoåret på första advent och inte på jul eller nyår?

I kyrkan tycker vi att det är så viktigt med fester och högtider att de nästan alltid föregås av en förberedelseperiod – fastan. Adventstiden är en sådan period. Ordet advent betyder ankomst och syftar på att Gud kommer till världen som människa. Adventstiden är alltså en förberedelse inför Jesus födelse, som ju är början av berättelsen om Jesus. Jag tycker att det är fint att vi har två olika år: ett klock-år, som vi planerar i vår almanacka och ett kyrkoår som har mer med det inre livet att göra. Och att vi på första advent kan fira vårt kommande andliga år tillsammans med Gud.

4

Är det fel att kyrkor är så utsmyckade, när man läser om hur Jesus föddes i ett stall?

Det är inte fel att våra kyrkor präglas av skönhet och högtidlighet (ibland nästan som en bild av himmelriket!), men du har alldeles rätt i att det blir en otäck kontrast om det utanför kyrkan finns ensamma, hemlösa människor som December 2017

Barn har rätt att uppleva det de upplever, även om de inte har ett teologiskt språk, tycker Camilla Lif.

”Kärnan i kristendomen är ju Jesus och berättelserna om honom och hans budskap.”

inte får vara med och fira jul. Jag tänker på det ibland när jag förflyttar mig i Stockholm på julafton: gatorna är helt tomma, det är tyst överallt, och för den som alltid är ensam är nog julafton den ensammaste dagen av alla. Egentligen borde vi inte stänga in oss i slutna sällskap, utan söka upp dem som inte får plats i stugvärmen.

5

Måste kristna läsa bibeln? Jag har försökt, men fastnar när det blir för krångligt eller intetsägande.

Kristna måste inte läsa Bibeln, men på något sätt förhålla sig till de berättelser som finns i den. Kärnan i kristendomen är ju Jesus och berättelserna om honom och hans budskap. Men det finns många sätt att tillgodogöra sig Bibelns berättelser: musik, teater, konst, film, tv-serier, seriealbum, ljudböcker, barnbiblar, upplevelsevandringar, resmål, andaktsböcker, kyrkor, skönlitteratur, biografier... Det finns också många olika parafraser på Bibeln och textsamlingar ur Bibeln, som är mer lättillgängliga. Eftersom varenda människa i Sverige bor i en geografisk församling råder jag dig att gå till din präst och be om tips på hur just du ska kunna ta del av Bibeln på ett sätt som passar dig. Du kan också gå in på Bibelsällskapets hemsida och botanisera bland deras böcker.

Lycka till med Bibel-äventyret!

21

Barn i världen

Nosiphela Luthuli diskuterar hälsa och näring med mentormamma Nozibele Chopele. Nosiphelas barn Bayanda och Asphile är med och lyssnar.

Mentormammorna räddar liv Erfarna mammor som går ut i sitt eget område för att stötta och utbilda andra mammor i att ta hand om både sig själva och sina barn. Projektet Philani i Sydafrikas fattigaste kåkstäder startades en gång av svenska Ingrid Le Roux.

– TANKEN med mentormammorna är att

engagera kapabla kvinnor i uppdraget att förbättra livssituationen för familjer i deras egna områden, med fokus på mödrar och barn.

På det viset tar programmet mödravård och barnavård, inklusive rehabiliteringen av redan undernärda barn, ut från kliniker och institutioner och ger vården sin bas i hemmen.

Orden kommer från Ingrid Le Roux, svenskan som arbetat i över 40 år i Sydafrikas

22

kåkstäder, och som är en av grundarna till Philani. Philani betyder ”ett friskt liv”, och det började år 1979 som enkla kliniker där mammor kunde mötas och lära sig mer om hygien och hälsa, och lära barn som svultit länge att äta igen.

I dag är mentormammorna det mest framgångsrika och spridda programmet inom Philani. Mentormammorna är kvinnor som själva levt ett utsatt liv med barn i kåkstäderna. De får lön och utbildning i projektet, och blir ett praktiskt och känslomässigt stöd till framför allt unga mödrar som saknar socialt skyddsnät.

Ungefär 13 000 mammor och barn omfattas av projektet i dag. En grundtanke är att en frisk Svenska Ingrid Le Roux startade Philani 1979.

mamma som får stöd och utbildning är fullt kapabel att uppfostra en hälsosam familj även om förhållandena är svåra.

Mentormammorna rekryteras med omsorg. De ska själva ha erfarenhet av de tuffa villkoren i Sydafrikas fattigaste områden, men ha utmärkt sig själva genom sin förmåga att hitta lösningar och lyckas ta sig igenom svårigheterna. Varje mentormamma har ansvar för omkring 500 familjer. Hon mäter, väger, håller koll, lyssnar och ingriper där det behövs.

NU KAN du hjälpa mentormammorna, och

flera andra projekt som Svenska kyrkans internationella arbete stöder i olika länder. Årets julkampanj heter ”Jag är ett liv”, och handlar om att säkerställa barns rätt till ett tryggt liv med god hälsa.

Läs mer: svenskakyrkan.se/julkampanjen

December 2017

Profilen Nya säsongen av En resa för livet, där Renata Chlumska och fem andra svenska kändisar reser till Nepal, har premiär på TV3 den 21 november.

Nepal är ett av världens fattigaste områden. Här utför SOS Barnbyar ett långsiktigt arbete för att hjälpa hela samhällen att lyfta sig ur fattigdom.

Här finns barn som inte bara måste leva under extremt svåra vardagsförhållanden, utan de måste också vara oroliga för ligor som kidnappar barn till andra länder.

”Det finns en oerhörd kraft i Nepal” Äventyraren Renata Chlumska har varit i Nepal förut. År 1999 blev hon första svenska kvinna på toppen av Mount Everest.

Men besöket hos de barn som fått sina liv slagna i spillror av jordbävningen år 2015, berörde på ett helt nytt sätt.

Finns det hopp i allt det svåra?

– Det är lätt att bli nedstämd och börja undra om det finns någon framtid. Men bara att få se barnbyn där barn fått tak över huvudet och framför allt trygghet, det ger hopp. Barnen behöver vuxna som de känner sig trygga med.

Bara att gå och lägga sig på kvällen och veta att man kommer få sova ifred – sådant som vi tar för givet.

Vad var det viktigaste du lärde dig?

–Jag vet inte om jag lärde mig något nytt, men däremot blev jag påmind och fick bekräftat det jag sett i Nepal förut: att någonstans mitt i allt fattigt och all misär finns det en livsstyrka och en livsglädje som är oerhörd. Jag blir så imponerad och inspirerad av kraften som finns. Det är nyttigt att få uppleva, man blir tacksam för sådant vi annars tar för självklart.

SARA GRANT

FOTO: SOS BARNBYAR

Varför tackade du ja till En resa för livet?

– Det var av flera skäl. Dels är det självklart att ställa upp om man som någotsånär officiell person kan bidra till att folk får upp ögonen för hur svårt andra har det. Sedan var det förstås extra kul med Nepal, där jag rest och som betytt så mycket för mig genom olika expeditioner.

Vad berörde dig mest?

–Jag förstod omfattningen av jordbävningen genom vänner i Nepal, men det var en helt annan sak att komma dit. Det här är redan ett land där människor kämpar mot fattigdom och har svåra levnadsförhållanden. Det är så grymt och orättvist att de då ska få det lilla de har raserat igen av naturen.

Vad kan vi här göra för barnen i Nepal?

– Det enklaste sättet är ju faktiskt att skänka pengar. Jag vet att det ibland blir diskussion om hur mycket av pengarna som kommer fram, men det som kommer fram gör skillnad.

Det är fantastiskt att vara på plats och se den skillnaden. Som svensk är jag stolt över hur generösa vi är, men vi kan alltid göra mer. De flesta av oss har möjligheten att hoppa över en fika och skänka en hundralapp.

Sverige är fantastiskt, tack vare dig!

Nyligen rankades Sverige som världens snällaste land, i en internationell undersökning. Vi gör mest gott för mänskligheten.

Vi tar mest ansvar. Vi ligger i topp på listorna över välstånd, lycka och framåtskridande.

Inget av detta vore möjligt utan alla engagerade och smarta människor som bor i vårt land och vill se det fortsätta utvecklas.

Det som skiljer Sverige från andra länder är våra starka folkrörelser.

Tack vare alla viktiga organisationer i civilsamhället, inte minst fackförbunden, har svenskarna skaffat sig inflytande i politiken.

Vi är en urstark demokrati.

Men det är inte hela sanningen. Folkrörelserna tappar medlemmar, och det gör partierna också. I samma takt blir Sverige mer ojämlikt och tryggheten i samhället riskerar att urholkas.

Socialdemokrater för tro och solidaritet är en av de folkrörelser som bryter trenden. De senaste två åren har vi istället vuxit, och det tar vi som ett kvitto på att vi har de idéer som Sverige behöver just nu.

Vi strider för ett värdigt och trovärdigt flyktingmottagande.

Vi kämpar för en fungerande välfärd och för våra barnbarns rätt till en grön och levande planet. Vi är den tydligaste rösten i vårt parti för alliansfrihet och mot vapenexport till diktaturer. Vi bekämpar rasismen mot judar, muslimer, romer och alla andra grupper i samhället.

Vi tror på att ständigt bemöta vår tids rädsla för det främmande och övertro på det egna genom dialog, brobygge och kärleksfull kritik. Många av oss vägleds dessutom av en trosövertygelse, men vi finns till för alla som delar våra åsikter, oavsett livsåskådning.

Inget av det vi gör vore möjligt utan våra medlemmar. Men om vi inte levde och verkade i den miljö vi gör, i ett Sverige som är besjälat av människors engagemang, så skulle vi bara ropa ut i ödemarken.

Därför vill vi rikta ett tack till dig som är med i till exempel facket eller ett trossamfund, ger en slant till människorättsorganisationer eller sitter med i en lokal förening där du bor.

Dina åsikter räknas, och din röst gör skillnad.

Om du inte är medlem i en organisation i civilsamhället ännu, så är min uppmaning till dig att bli det! Vägen till ett mer jämställt, hållbart och rättvist samhälle går genom att vi som vill förändra organiserar oss. Det har vi lärt av historien.

ULF BJERELD Förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet PS. Du är välkommen att läsa mer om oss i Socialdemokrater för tro och solidaritet på www.trosolidaritet.se

Kyrkoåret

Älskade kyrkoår!

VARIATION ÄR önskad av de flesta. Likfor-

mighet oönskad. Livet rymmer allt mellan himmel och helvete. Livets vardag ligger däremellan. Växling och pendling ger livet variation och spänst. Stort och smått, lust och olust, bergtopp och vågdal, högtid och ”lågtid”.

Kyrkoåret är en vandring med Jesus igenom livets variationer och vändningar. En väg, en resa, ett igenkännande blandat med okänt och stundtals förvånande nytt. Tradition och nytolkning, allt i välsignad ordning och röra. Kyrkoåret fångar rörelsen i våra liv. Den önskade och oönskade. Utan löfte om ett enkelt liv. Med löfte om Guds närvaro och hopp om ett gott liv. Den rörelsen gör en nystart första söndagen i Advent. Då inleds ett nytt kyrkoår. Ytterligare ett ”Nådens år”!

ÅRET, VECKAN OCH DAGEN

Kyrkans år är uppbyggt kring årets tre stora högtider; jul, påsk och pingst. Påsken ger särskild prägel i uppbyggnaden.

Kyrkoåret bygger på två för våra liv avgörande veckor; skapelsens vecka och stilla veckan. Under sex dagar skapade Gud världen, med all den vidd, höjd och bredd som ligger i att ”en dag för Gud är som tusen år och tusen år som en dag”. Stilla veckan, som egentligen inte var så stillsam, är veckan då Jesus - och vi - går mot lidande, kors, grav och uppståndelse. Veckan som förändrade allt.

Varje söndag är en ”påskdag”, Kristi uppståndelse stora dag, veckans första dag. Att våra almanackor sedan 1972 istället anger måndagen som veckans första dag förändrar inte den saken. Varje söndag är en fest- och glädjedag, oavsett vilken del av kyrkoåret vi befinner oss i. Söndagen är Kyrkans stora gudstjänstdag. Då aktualiseras uppståndelsen hopp och glädje under skilda rubriker.

Veckans följande dagar präglas av söndagens specifika ärende. Vi lever av vad festen ger, reflekterar och låter den få konsekvenser i våra liv.

Fastetiderna är förberedelser inför högtiderna. Fasta ger oss möjlighet att se klarare; vad står väl till i mitt liv, vad står mindre väl till, vad bör eventuellt förändras? I flertalet kulturer finns fasteperioder där återhållsamhet i livsföringen kopplas till eftertanke och prövning, i och av livet. Fastetiderna uppmanar oss att avstå delar vårt goda – kraft, tid och pengar - för den som är i behov.

Likaså ger de tid för eftertanke och rannsakan, tid för att förlåtelse och förändring.

Bikten är en naturlig del av fastetiden. Förlåtelsen personligt tillsagd.

Högtiden och festen rymmer glädje, tacksamhet och skönhet. Jul, Gud föds i världen och blir människa. Påsk, Gud dör på korset och uppstår, ger oss hopp om liv efter död.

Pingst, Anden kommer på nytt och igen till oss. Vi har anledning att fira årets högtider rejält, i glädje och gemenskap, med god mat och dryck.

Efter högtiden lever vi av dess innehåll och låter våra liv påverkas av konsekvenserna. Under Trettondedagstiden följer vi Jesus då han predikar, botar och gör under. Under påsktiden förundras vi över uppståndelen och över vad mötet med den Uppståndne innebär. Trefaldighetstiden – halva kyrkoåret, cirka 25 veckor lång! – ger möjlighet till reflektion och förändring under Andens ledning.

KYRKOÅRETS SÄRSKILDA FIRNINGSDAGAR

Som en krydda utöver årets tre stora högtider rymmer kyrkoåret dessutom ett antal firningsdagar med särskild prägel. Jungfru Marie bebådelsedag, Tacksägelsedagen och Allahelgondagen är exempel på sådana dagar. Dessa dagar bryter kyrkoårets puls, måndagen därefter återgår vi till ordinarie vecka i kyrkoåret. Dessutom; vår almnacka med dess namnsdagar bygger på Kyrkans helgonkalender, som ger färg och nyans i året.

Varför kan då inte kyrkoåret sammanfalla med det ”vanliga” året? Kyrkoåret rymmer Jesu ankomst (advent), hans liv, död, uppståndelse och närvaro alla dagar till tidens slut. Juldagen bestämdes i början av det tredje århundradet till den 25 december.

Julfastan, det vill säga adventstiden, kräver därmed att december tas i anspråk. Älskade kyrkoår! Så mycket vore annorlunda och betydligt blekare utan dig.

HANS BOERYD

Kyrkans år är uppbyggt kring årets tre stora högtider; jul, påsk och pingst

ÅRETS TIDER

Julen, påsken och pingsten har var för sig en för- och en efterfirningstid. Adventsoch Trettondedagstid för julen. Faste- och påsktid för påsken. Pingstnovenan – de nio dagarna mellan Kristi himmelsfärdsdag och pingstdag, då vi ivrigt väntar på Anden – och Trefaldighetstiden för pingsten.

December 2017

25

Kyrkovalet

Vi sitter i kyrkofullmäktige i Jönköpings församling de nästa fyra åren När det slutliga valresultatet var klart visade det sig att 17,9 procent av kyrkomedlemmarna i Jönköping röstat – en ökning från förra valet med 4,8 procentenheter. I absoluta tal var det närmare 6 000 av cirka 33 000 kyrkomedlemmar som deltog. I Sverige som helhet låg valdeltagandet ännu högre – över 19 procent.

Nästan en miljon röstande och det högsta valdeltagandet sedan början av 50-talet.

I Jönköpings församling valdes dessa in: FÖR ARBETAREPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA

Filip Nyman Ulla Alström Stig Hörnstein Margareta Stråth Kent Johansson Anita Lindqvist Anders Lundqvist Birgitta Nilsson Evert Blom Anita Höstner

FÖR PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

Frida Ohlsson Sandahl Maria Boeryd Bengt Olsson Leif Ockander Birgit Samefors Jakob Janerheim Rune Petersson Anders Berthling Regina Fredriksson

Birgitta Bertilsson Anders Gärskog Birgitta Flygare Anders Nordberg FÖR SAMLING FÖR KYRKAN I JÖNKÖPINGS FÖRSAMLING

Inger Gustafsson Stig Wikström Rolf Johnson

FÖR BORGERLIGT ALTERNATIV

Marie-Louise Flodin Bert-Åke Näslund Kent Käll Cecilia Näslund FÖR FRIMODIG KYRKA

Axel Johanneryd Andreas Holwaster

FÖR KRISTDEMOKRATER I SVENSKA KYRKAN

Eva Stråth Ulf Strömberg Anne Gynnerstedt

26

December 2017

Vi var några som kryssade oss in

INGER GUSTAFSSON

INGER GUSTAFSSON representerar Samling för kyrkan som tog tre mandat.

Inger stod på femte plats på listan och kryssades in: – Det känns som både ett ansvar och förtroende. Men också en uppskattning.

Inger har varit engagerad i Svenska kyrkan länge på olika nivåer – från distriktsråd till kyrkomöte (där hon satt i tolv år, bland annat var hon ordförande i utbildnings- och forskningsnämnden). Dessutom var hon under fyra år kanslichef hos kyrkan i Jönköping.

– Jag brinner för diakonin – kyrkans sociala arbete. Hur når vi ut till alla åldrar?

Och hur engagerar vi de frivilliga bättre.

Det är en ödesfråga för kyrkan! – öppen för Hon är 69 år och har arbetat som lärare och skolledare. Något hon fortsatt med efter pensionen – just nu är hon på Bäckadalsgymnasiet. Dessutom har hon varit ordförande i kulturnämnden i Jönköping.

December 2017

ULF STRÖMBERG

FILIP NYMAN

KRISTDEMOKRATEN ULF Strömberg, 78,

FILIP NYMAN är 21 år och jobbar som elektriker på Munksjö. Han blir en av tio socialdemokrater i kyrkofullmäktige i Jönköping genom att kryssa sig upp från en tolfte plats på listan. Dessutom fick han näst flest personkryss av alla i det lokala kyrkovalet (efter POSK:s Frida Ohlsson Sandahl som fick mest).

– Det var ju lite speciellt, men jag är positivt förvånad!

Varför det gick så bra vet inte Filip riktigt, men gissar att hans ungdom och ideella engagemang i framförallt nykterhetsorganisationen UNF kan ha påverkat.

Relationen till kyrkan är inte jättestark: – Jag åker nog mest förbi med bussen, men det händer att jag besöker en gudstjänst.

Som kyrkopolitiker kommer han att driva frågor om solidaritet och mänskliga rättigheter: – För homosexuella, kvinnor och antirasism. Kyrkan kan göra mycket för att integrera, den är öppen och tycker att alla människor är lika mycket värda.

stod på nomineringsgruppens niondeplats.

Men knep en av tre platser i kyrkofullmäktige. Kanske genom sitt långa (30-åriga) engagemang för Pingstkyrkans storsatsning ”Klingande julkort”. Eller för sin förankring på Råslätt där han lett skolorna i en massa år.

– Jag har ju aldrig ställt upp i kyrkovalet innan, så lite överraskad blev jag. Det blir en spännande utmaning.

Ulf har alltid varit med i Svenska kyrkan, med det är i pingströrelsen hans engagemang funnits. Har sitter i församlingens ledning i Jönköping.

– Svenska kyrkan kompletterar frikyrkorna genom att vara öppnare och nå fler och andra som de lite mer slutna frikyrkorna kanske inte når.

27

”Många blir rörda av att vi kommer till häktet på julafton” Två dagar i veckan lämnar Claes Dahlquist de vidsträckta landskapen som omger Järstorps kyrka för en helt annan, långt mer begränsad värld. I rollen som häktespräst möter han människor i slutna rum, några av dem utan annan kontakt med omvärlden. Ett av årets viktigaste besök sker på julafton, en dag som ofta känns påtagligt ensam för den som är inlåst.

CLAES DAHLQUIST har en delad tjänst som innebär att han både är verksam som präst i Järstorps kyrka och på häktet i Jönköping.

– Det finns en väldig arbetsglädje i detta, en balans. Att ha samtal på häktet ena dagen och planera ett dop eller bröllop andra

28

dagen. Jag är väldigt glad för den bredden, berättar han.

KONTRASTERNA MELLAN den lilla kyrkan

på landet och det låsta häktet i stan är skarpa men att förena de två världarna passar Claes

– och har på många sätt varit ett nödvändigt steg i hans personliga utveckling.

– Tidigare var jag en vanlig församlingspräst på heltid men var på samma plats lite för länge, så länge att jag tappade motivationen och blev utmattad och sjukskriven i ett

December 2017

FOTO: KRISTIAN KABELACS

Gemenskap i jul

”Julen ställer det mesta på sin spets. Oavsett om man sitter häktad för något man inte har gjort eller något man faktiskt har gjort blir utsattheten och ensamheten större under en högtid som förknippas med gemenskap.”

nu. Jag kan lyssna och jag kan dela deras vånda och hopplöshet.

En tredjedel av de människor som vistas på häktet är ”utan restriktioner” vilket innebär att de får delta i aktiviteter men två tredjedelar har restriktioner, är inlåsta 23 timmar om dygnet och får inte, förutom sina vårdare, inte träffa andra än sina advokater och Claes och hans pastorskollega.

– För de som får träffa andra har vi gemensamma samtal där alla får med, utan några andra kriterier för att få vara med än att man är människa. Men vår prioritet är de som inte får träffa andra, för dessa blir vi oerhört viktiga, säger Claes.

– Inför de enskilda samtalen brukar jag försöka boka de besöksrum som finns men ibland är de uppbokade och då brukar jag försöka utnyttja de spelrum som finns i korridorerna. Det är nämligen väldigt viktigt att de får byta miljö en stund, bryta mönstren.

Jag har aldrig suttit inlåst men jag förstår i samtalet att det kan bli väldigt destruktivt.

Men ibland finns ändå ingen annan möjlighet än att sitta i deras rum.

Hur reagerar folk som möter dig?

och ett halvt år, berättar han.

– Vid tiden för utmattningen hade jag påbörjat en kurs i själavård och när jag gick i däck var det den enda aktivitet jag fortsatte med. Jag hade redan läst allt kursmaterial men läste om det utifrån min egen depression och det gav mig mycket. Och när det var dags att gå tillbaka till jobbet föreslog min kloka kyrkoherde en ledig tjänst som häktespräst. Jag tänkte, aldrig i livet , inte häktet, men kyrkoherden var envis. Och det blev oerhört bra.

CLAES BESKRIVER samtalen på häktet som

”väldigt avskalad själavård”.

– Jag kan inte fixa något för de intagna förutom att finnas där för dem, här och December 2017

– Första gången blir de ofta fundersamma, de är vana att allt de säger kan vändas emot dem och det brukar ta ett tag innan de kan slappna av och börja prata på riktigt. Men när de väl märker att jag inte har en dömande attityd utan bara är där för att lyssna på dem så brukar de börja berätta. Och det är inte ovanligt att de i berättelsen kommer närmre sanningen än de varit innan. Det avgörande i sådana här samtal är att sätta ord på saker och ting, att klä det som snurrar i huvudet i ord.

Hur långa är samtalen?

– De flesta är en halvtimme ungefär, men ibland kan det behövas en och en halv timme. Det brukar bli ganska korta samtal, de vet ju att jag kommer tillbaka. Men, det finns ett dilemma och det är att jag inte vet om

de är där när jag kommer dit nästa gång. De kanske blir frisläppta eller dömda och ska vidare till anstalt. Man får aldrig säga hejdå eller lycka till och det kan kännas mycket jobbigt men jag brukar försöka tänka att andra tar vid och tar hand om dem på ett bra sätt.

I SKRIVANDE stund närmar sig ett av årets viktigaste besök, det som sker på julafton.

– Julen ställer det mesta på sin spets.

Oavsett om man sitter häktad för något man inte har gjort eller något man faktiskt har gjort blir utsattheten och ensamheten större under en högtid som förknippas med gemenskap.

För att skapa en uthärdligare jul för de häktade brukar Claes och hans kollega gå dit på förmiddagen och dela ut julklappar.

– Vi tar på oss varsin tomteluva och så går vi runt en stund, pratar lite och ger dem en liten julklapp. De får en fickalmanacka, det är en liten grej men av stor betydelse eftersom den gör att de kan hålla reda på dagarna, dt är oerhört värdefullt när man sitter inlåst.

Många blir dessutom väldigt rörda av att vi tar oss tid att komma just julafton. Det handlar om små, goda och medmänskliga signaler, som gör att de inte blir helt utlämnade till sin ensamhet.

GEMENSAMT FÖR alla de människor som Claes träffar i häktet är att de är misstänkta för brott, många historier han får höra är råa och obehagliga, men han strävar alltid att se människan bortom handlingen.

– Det kan tyckas vara en udda uppgift i kyrkan jag har men evangeliet är tydligt med att vi ska gå ut och möta fattiga och gå till fängelserna. Och vi måste hela tiden ställa oss frågan om vad mitt människovärde grundar i. Och det är inte i vad jag gör utan vem jag är? Vad en människa än har gjort, hur vidrigt det än är så är de värda att bli lyssnade på.

GABRIELLA FÄLDT

29

Kalendarium

Allt det här händer under 1 I ADVENT 2- 3 DECEMBER

11.00

Dalvikskyrkan Lör 18.00

Sön 10.00

18.00 Adventsmusik,

Frälsningsarméns musikkår.

Sofia kyrkokör och ungdoms­

kör, Sofia-Kristine Gosskör

Bymarkskyrkan Sön 10.00 Gudstjänst, Ahlqvist Kyrkokören. ”Något skall ske…”

Dalvikskyrkans kör med solister och musiker under ledning av Linda Sandström Glöggmingel från kl 17.45 Insamling till Svenska kyrkans julkampanj ”Jag är ett liv” Högmässa . Svanberg

Ekhagskyrkan Lör 18.00 ”Så må envar nu vara glad”

Palmgren, Kyrkokörer

från Ekhagen o Rogberga.

Musiker P-Å Wennerberg

och Boel Garton m fl.

Radioinspelning, sändning P1.

17 dec 11.00.

Sön 11.00 Gudstjänst, Palmgren

Kyrkokören, damkören

Cantilena och barnkören.

Brasskvartett.

Gräshagskyrkan Lör 18.00 Adventskonsert.

Kyrkokören. Gustafsson.

Sön 10.00 Högmässa. Gustafsson.

Kyrkokören, Agne Jansson,

trumpet.

Järstorps kyrka Sön 11.00 Gudstjänst, Dahlquist

Kyrkokören, barnkören

och Per-Åke Wennerberg, trumpet.

Kristine kyrka Lör 17.00 Interortodox julkonsert

Körer från sju ortodoxa

församlingar sjunger.

Sön 11.00 Högmässa, Thörn Kyrkokören.

16.00 Familjeadventsbön,

Dahlquist, Barn- och

ungdomskören.

Fackeltåg till Hovrättstorget

där julkrubban invigs.

Ljungarums kyrka Sön 11.00 Gudstjänst, Sjöberg

Körerna Lux, Aqua och Viva,

Linnea Gustafsson, trumpet.

Råslätts kyrka Sön 11.00 Mässa, Hollertz

Kör för alla. Trumpet.

Barnkören.

Sofiakyrkan Sön 9.30 Familjegudstjänst.

Janerheim.

Sång av barn från Kyrk klockans förskola. Trumpet.

30

Högmässa, Danfors/ Aldén, Sofia kyrkokör.

Jon-Arne Pettersen, trumpet.

Österängskyrkan Sön 11.00 Gudstjänst, Soppservering

2 I ADVENT 9-10 DEC

Bymarkskyrkan Sön 16.00 Luciagudstjänst, Janerheim

Terminsavslutning och jul fest för kyrkans grupper.

Dalvikskyrkan Sön 16.00 Gudstjänst med Luciatåg,

Svanberg, Barngruppernas

avslutning. Lussefika.

Ekhagskyrkan Lör 15.00

Sön 9.30

Luciagudstjänst Barn- och ungdomar ur kyrkans grupper.

Mässa, Gomez

Gräshagskyrkan Lör 15.00, 17.00 Luciatåg, Jönköpings Lucia

och barnkörerna.

Kristine kyrka Sön 11.00

15.00

Högmässa, Sjöstrand, John Bauer-kören Luciagudstjänst, Sjöstrand Barn- och ungdomskören och kammarkören Voces Julfika i Kristinagården

Ljungarums kyrka Sön 11.00 Mässa, Sjöberg. Kören Vox

och solister, konfirmander.

Råslätts kyrka Sön 11.00 Gudstjänst, Svanberg Sofiakyrkan Sön 11.00

Högmässa , Janerheim/ Boeryd.Ellinor Söderlund och Sara Finér, sång

Österängskyrkan Sön 16.00 Mässa. Soppservering LUCIA 13 december Sofiakyrkan Ons 7.00 Luciamorgon. Sofia

ungdoms- och flickkör.

Janerheim.

18.00 Jönköpings lucia (inträde till

förmån för kvinno- och tjejjouren.

3 I ADVENT 16-17 DECEMBER Bymarkskyrkan Lör 18.00 Musik på Bymarken,

Ahlqvist, Kyrkokören,

solist Frida Simfors.

Åsa Lauenstein, cello Sön 10.00 Högmässa , Ahlqvist

Dalvikskyrkan Sön 10.00 Högmässa, Aldén.

Louise Vinje och

Tobias Hellberg, sång.

Ekhagskyrkan Lör 16.30 o 19.00 Julkonsert, Palmgren

Damkören Cantilena Sön 9.30 Mässa, Palmgren Gräshagskyrkan Sön 10.00 Högmässa, Boeryd Järstorps kyrka Sön 18.00 Adventsgudstjänst,

Dahlquist/ Aldén, Kyrkokören Kristine kyrka Lör kl 18.00 Julkonsert, Kammarkören

Voces, dir Karin Edwardsson,

dirigent, Fredrik Sjöblom, orgel Sön 11.00 Högmässa , Thörn,

Allakankören. Grötlunch.

i Kristinagården.

18.00 Mässa med sånger o böner

från Taizé, Thörn Ljungarums kyrka Sön 16.00 Luciagudstjänst med

körerna Lux och Aqua.

Sjöberg.

Råslätts kyrka Sön 11.00 Mässa, Hollertz Sofiakyrkan Sön 11.00 Högmässa, Danfors/ Wirén Sön 18.00 Jul i folkton, Danfors

Sofia Motettkör.

Greger Siljebo, fiol och

StefanWingefors, piano.

Annica Sjöstrand, dirigent Österängskyrkan Sön 16.00 Mässa, Boeryd Soppservering

JULAFTON 24 DECEMBER Bymarkskyrkan 10.00 Julgudstjänst för små och

stora, Ahlqvist, Glögg, pepparkaka.

17.00 Julbön, Ahlqvist,

Lena Robért, sång Dalvikskyrkan 10.00 Julbön vid krubban, Svanberg

December 2017

jul- och nyårshelgen Ekhagskyrkan 17.00 Julbön, Cantilena m fl.

Gräshagskyrkan 10.00 Familjejulbön, Gustafsson 23.00 Carols vid Betlehem, Boeryd Kyrkokören

Sofiakyrkan 11.00

Högmässa, Boeryd/Danfors Sofia kyrkokör.

Österängskyrkan 11.00 Mässa, Palmgren

TRETTONDEDAG JUL 6 JANUARI Gräshagskyrkan 10.00 Högmässa, Kyrkokören.

Gustafsson/Boeryd.

Ekhagskyrkan 11.00 Julens sånger, Palmgren

Kyrkans körer.

Instrumentalister.

Järstorps kyrka 17.00 Julbön, Dahlquist,

solist Millan Holm

ANNANDAG JUL 26 DECEMBER Kristine kyrka 11.00

Högmässa, Lasse Larsmark Cecilia Sjöblom, sång

Kristine kyrka 11.00

17.00

23.00

Sofiakyrkan 11.00

Järstorps kyrka 16.00 Stjärngudstjänst

med grötfest, Dahlquist

Högmässa, Wirén/Janerheim

Kristine kyrka 11.00

14:00

Samling vid krubban, Thörn, Barn- och ungdomskören, Julbön, Sjöstrand, Peter Hjalmarsson, sång Julnattsmässa, Sjöstrand, Gospelkören Adoremus

Ljungarums kyrka 11.00 Samling vid krubban,

sång av barn, Sjöberg 23.00 Julnattsmässa, Sjöberg

Sophie Adamsson, sång,

ungdomskör med solister

och kompband.

Råslätts kyrka 11.00 Levande julkrubba, Hollertz Sanna kyrka 11.00 Julbön.

Sofiakyrkan 11.00 Familjejulbön, Sofia flickkör Janerheim 17.00 Julbön, Boeryd, Musikmedverkan.

23.00 Julnattsmässa, Janerheim/Danfors

Sofia ungdomskör

JULDAGEN 25 DECEMBER Dalvikskyrkan 7.00 Julotta, Svanberg,

Dalvikskyrkans kör,

Julsånger vid kyrkkaffet.

Ekhagskyrkan 7.00 Julotta, Palmgren, Körgrupp Gräshagskyrkan 7.00 Julotta, Gustafsson

Ingemar Badman, tvärflöjt Järstorps kyrka 6.00 Julotta, Dahlquist,

Peter Hjalmarsson, sång Kristine kyrka 7.00 Julotta, Thörn, Kyrkokören Ljungarums kyrka 7.00 Julotta, Hollertz Solosång Råslätts kyrka 11.00 Mässa, Hollertz, Kör för alla.

Julsmörgås.

December 2017

28 DECEMBER Råslätts kyrka 16.00 Julöppet.

18.00 Konsert med Nejder.

NYÅRSAFTON/SÖNDAGEN EFTER JUL 31 DECEMBER Bymarkskyrkan 16.00 Ekumenisk nyårsbön.

Gemensam för Bymarks kyrkan, Dalvikskyrkan,

Järstorps kyrka och

Fjällstugan. Dahlquist m fl.

Martin Lägervik, sång Gräshagskyrkan 10.00 Högmässa, Boeryd

Högmässa , Sjöstrand Kammarkören Voces Avslutning av julkrubba på stan. Hovrättstorget.

De vise männens besök. Sång.

Ljungarums kyrka 16.00 Gudstjänst med julspel.

Barngrupperna, körerna Lux

och Aqua. Julfest.

Sofiakyrkan 15.00 Trettondagsmässa,

Janerheim/Boeryd, Körsång.

Efterföljande julfest i Sofia gården med servering

och dans kring granen.

7 JANUARI Gräshagskyrkan

Ekhagskyrkan 9.30 Mässa, Aldén

16.00

Gudstjänst och julfest med dans kring granen.

Kristine kyrka 11.00 17.00

Kristine kyrka 19.00

Oratoriekörens julkonsert, solister Peter Hjalmarsson och Karin Edwardsson.

Högmässa, Thörn Musik vid nyår, Thörn. Flauto con Spirito: P-Å Wennerberg, Martina Stenman och Boel Garton.

Ljungarums kyrka 16.00 Nyårsbön, Sjöberg

Fredrik Wiklund, trombon

Maria S- Anefur, piano, orgel Sofiakyrkan 11.00 Högmässa, Janerheim/Danfors 17.00 Musik med nyårsbön, Wirén

Immanuel Brass med solist.

Dir: Rolf Johansson.

NYÅRSDAGEN 1 JANUARI Sofiakyrkan 18.00

Ekumenisk mässa.

Equmenia­kyrkorna och Svenska kyrkan Jönköping

För övriga gudstjänster se www.svenskakyrkanjonkoping.se

Järstorpsjulotta

i arla morgonstund Juldagen börjar tidigt i Järstorps kyrka, redan klockan sex startar julottan. En gammal tradition präglad av bondesam­ hällets vanor.

– Jag tycker att det bra att ha den här variationen med en extra tidig gudstjänst, säger Claes Dahlquist, präst i Järstorp.

Hur klarar han då att pallra sig upp i svinotta och midvintermörker?

– Bara bita ihop, jag är ingen morgon­ människa, skrattar han.

– Men man får lite extra adrenalin.

– Väl hemma blir ju sedan hela julmorgo­ nen väldigt lugn.

Uppåt 100 personer brukar delta i julottan i Järstorp.

– Det är så häftigt: takkronornas alla levande ljus är tända.

– Inte så ofta vi gör det, det tar sin tid …

31

Krönika Frida Ohlsson Sandahl

Tillsammans är vi Svenska kyrkan Jönköping

HÄR KRÄVS inga pengar. Här krävs ingen

prestation. Det finns ingen klädkod. Det finns inget medlemskort. Du behöver inte tro rätt.

Du får vara den du är. Det enda som krävs av

32

”Kyrkan är öppen för oss alla, om vi vill kan vi mötas och få växa tillsammans. På olika sätt — olika är bra. Kom så gör vi kyrkan till vår plats!” oss är ömsesidig respekt – för vi behöver göra vårt allra bästa för att möta varandra med kärlek.

Kanske kan och vill du lyfta blicken? Du kan möta andra människor här. Möta någon annans ögon, som också letat sig in i kyrkan.

Vem vet – ni kanske till och med kan dela några ord? Prata om vädret, om tro, om bilen, om livet, om bönen och om kyrkan. Kyrkan är öppen för oss alla, om vi vill kan vi mötas och få växa tillsammans. På olika sätt – olika är bra. Kom så gör vi kyrkan till vår plats!

Nu kanske du tänker att ”Hjälp! Vad händer om det börjar springa en massa folk här som förväntar sig gratis kaffe, ständig tillgång till en präst och fräscha toaletter!”. Ja, det kan bli väldigt rörigt.

Och stökigt framförallt – både i det stilla andaktsrummet och på golvet. För människor är ju stökiga, pratiga och luktar konstigt.

MEN VET du. Jag tänker att det är ett positivt problem. Och när det problemet uppstår, då löser vi det.

Tillsammans.

FRIDA OHLSSON SANDAHL FOTO: ANNA HÅLLAMS.

I ETT SAMHÄLLE där offentliga rum ofta handlar shoppingplatser där affärsägarna bestämmer vem som får vara på plats, står våra kyrkor och församlingshem som öppna mötesplatser där vi får hämta kraft. Låt oss ta plats med våra kroppar, med vårt prat, med vår sång, med vår tystnad, med vår tro och med vår vardag. Tillsammans ska vi vara en välkommen och öppen kyrka. Kyrkan är vår.

Planera in ett affärsmöte i kyrkbänken. Ta lunchpromenaden över kyrkogården. Tjuvlyssna när musikerna övar inför nästa gudstjänst. Vila själen en stund. Ta med en kompis till körövningen. Gör dina läxor till ljudet av ljuständning. Låter förresten ljuständning?

Come and find out!

Titta på alla bilder i kyrkorummet, altaret och målningarna i taket. Titta på Jesus och Maria, fundera på vad de betyder för dig.

Läs lite i psalmboken och broschyrerna. Ta med dig barnvagnen och barnvagnskompisarna. Det är snart vinter och kallt och ruggigt - kom in i värmen en stund! Trots att uppvärmningskostnaderna är skyhöga, så är kyrkorummen varma.

FOTO: SMÅLANDSBILDER

EN TITT PÅ KYRKANS kalender på webben och i församlingsbladen gör mig väldigt stolt – vad mycket bra det är som händer! Det är lätt att se att varje dag finns något som vi i Svenska kyrkan i Jönköping gör och erbjuder.

Det finns massor med mässor, soppluncher, fika, dagledigträffar, syföreningar, barnaktiviteter, bibelsamtal och körer. Utöver det inplanerade och förberedda finns också alla våra lokaler, kapell och kyrkorum. Och de är ofta öppna.

Du är kyrkan. Vi är kyrkan. Vi är anställda, förtroendevalda, nyfikna, troende, tvivlare, frusna, glada, kritiska. Vi har olika roller att fylla och alla olika behövs. Olika är bra och det är tillsammans som vi är Svenska kyrkan i Jönköping.

December 2017