Jönköping Amos Feb 18

Jönköping

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

FEB 2018

Fake news och andra troll – det är inga nyheter

Porträttet: Emma Frans ”Så skiljer du vetenskap från trams”

Det internationella engagerar i Bymarkskyrkan

Passionsandakter — en tradition som lever vidare

Nya kyrkogårdschefen

tillbaka där allt började

Ledare Ann Aldén

Allt är förändring och allt är sig likt

FRÅN DEN 1 januari 2018 är Svenska kyrkan Jönköping en församling med en försam­ lingsexpedition. De yttre förutsättningarna förändras ännu en gång – och på samma gång är allt sig likt. Du som har ditt hjärta i en av stadens kyrkor kan räkna med att gudstjäns­ ter firas i oförminskad styrka och i anslutning till den en kopp kaffe.

Gudstjänsten är ju det hjärtslag som hela ”kroppen” behöver för att leva. En annan del av uppdraget handlar om lärande; också det lunkar på från Järstorp i Väster till Österäng­ en i Öster. Samtalet om tro och liv får förnyad energi när nyfikna, sökande människor kliver in och delar perspektiv på tillvaron.

KYRKAN BJUDER en möjlighet att lära känna

både Gud och människor. Business as usual!

I våra kyrkor finns också en beredskap att, med vad vi har, bidra, när livet brister och går sönder. Nödens ansikte skiftar över tid, men uppdraget som handlar om solidaritet med den som inte orkar föra sin egen talan,

2

FOTO: KICKI ALM

REDAN PÅ 1200 talet, när Jönköping omnämns för första gången, samlades människor till gudstjänst i den s.k. Gamla Stadskyrkan. Den som hundra år senare skulle brännas ner, för att åter byggas upp och samla människor till gudstjänst på nytt.

Ibland har man varit många, ibland har man varit få. I perioder har kyrkogången präglats av tvång för att, som idag, vara föremål för tra­ dition och fria val.

Ja, de yttre omständigheterna för kyrko­ livet i Jönköping har skiftat. Det har haft katolska och evangeliska förtecken. Väckel­ sen har utmanat och inspirerat.

Genomgripande förändringar i kyrkans omvärld och in-värld har inte förändrat detta så grundläggande; att människor vecka ut och vecka in, år efter år, samlas till gudstjänst.

För i gudstjänsten, i uppdraget, har kyrkan sitt ”raison d´etre”, sitt existensberättigande.

”Jag möter ibland människor som känner oro för kyrkans framtid. Till dem och till dig kan jag säga: Så länge vi firar gudsjänst i våra kyrkor har de en framtid.” är ett och det samma. Varje kyrka är ett sam­ manhang där vi får lov och där vi förväntas bidra.

JAG MÖTER ibland människor som känner

oro för kyrkans framtid. Till dem och till dig kan jag säga: Så länge vi firar gudstjänst i våra kyrkor har den en framtid. Och så länge som gudstjänsten fortsätter in i vår egen vardag finns en trovärdighet. Och gudstjänster firas; på lite olika tider och i olika former.

Mycket har hänt sedan 1278 då staden omnämns för första gången och då man vet att det fanns en kyrka; men i ett är allt sig likt.

Vi samlas kring ordet och nattvardsbordet.

Här räcker brödet till alla och vi får mönster för hur varje bröd bör delas.

FRÅN DEN 1 januari 2018 är Svenska kyrkan i Jönköping en församling. De yttre förutsätt­ ningarna förändras ännu en gång – och på samma gång är allt sig likt. Välkommen att fortsätta fira gudstjänst i en av stadens många kyrkor.

ANN ALDÉN KYRKOHERDE

Februari 2018

Innehåll 1/18 4

Smått&Gott.

TV-inspelning i Kristine kyrka

Kyrkhjälpen

ordnar natthärbärge

Lutheråret (nästan) över

Sommarkonfa — roliga veckor med vänner

6

Ny kyrkogårdschef tillbaka där allt började

14

10 Tema: Sanning & lögn:

När lögnerna blir sanning

Portätt Emma Frans: ”Lycka borde ha en varningstext”

Yrke i kyrkan: Vaktmästare

25 Korsord 26 Receptiv ekumenik

i Aus tralien

28 Traditionerna

lever vidare 32 Krönika: Gabriella Fäldt

Redaktion

19

Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkanjonkoping.se kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

Februari 2018

Redaktionen: Kicki Alm, Erik Lindfelt, Josefine Setterström och Pär Sjöstrand.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2018 Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

26 En del av AMOS

3

&gott Jönköping

Smått

FOTO:TOMMY HVITFELDT

Kyrkhjälpen ordnar natthärbärge I RÅSLÄTTS kyrkas lokaler har det i vinter

TV-inspelning i Kristine kyrka stå värd för fyra TV-gudstjänster i vår. Det handlar om Långfredagens, Påskdagens och Pingstdagens gudstjänster samt en tema­ gudstjänst kring Fred som sänds den 24 juni.

TV-gudstjänster är sällan direktsända nuförtiden, utan inspelningen sker helgen 9-11 mars i Kristine kyrka, med Johannes

Söderberg som producent.

– Det krävs en hel del planering, men känns inspirerande och roligt, säger Pär Sjö­ strand, präst i Svenska kyrkan Jönköping.

Många är involverade i arbetet med guds­ tjänsterna, inte minst kommer flera av för­ samlingens olika körer att medverka.

FOTO:SMÅLANDSBILDER

JÖNKÖPINGS FÖRSAMLING kommer att

ordnats natthärbärge för rumänska EU-mig­ ranter och andra utsatta som behöver tak över huvudet. Det blir 20 enkla sovplatser på golvet och möjlighet att äta kvällsmat och frukost. Länge var det ovisst om ett natthärbärge skulle kunna ordnas i vinter – men före jul stod det klart att det fanns till­ räckligt många volontärer som var beredda att hjälpa till.

Härbärget skall vara öppet fram till mitten av mars. Kyrkhjälpens vinterhärbärge på Råslätts drivs av Jönköpings Kristna Sam­ arbetsråd och är alltså ett ekumeniskt sam­ arbete.

Vi sitter i kyrkorådet Vid kyrkofullmäktiges sammanträde den 12 december, bestämdes vilka förtroendevalda som kommer ingå i Jönköpings församlings kyrkoråd 20182021. Här nedan är listan på ordinarie samt ersättare och insynsplatser.

Taizémässor i Kristine SOM EN förberedelse inför den stora

nationella Taizéhelgen den 20 – 22 april ordnas Taizéinspirerande gudstjäns­ ter i Kristine kyrka söndagarna den 25 februari och 18 mars klockan 18.

Du som är intresserad av att läsa mer om Taizéhelgen hittar mer information och anmälan på www.taize2018.se

4

Ordinarie Bengt Olsson (posk), ordförande Stig Hörnstein (S), förste vice ordförande Barbro Johansson (sfk), andre vice ordförande Birgit Samefors (posk) Rune Petersson (posk) Jakob Janerheim (posk) Ulla Alström (S) Filip Nyman (S) Marie-Louise Flodin (Borg-A) Eva Stråth (kr) Ann Aldén, kyrkoherde

Ersättare Frida Olsson-Sandahl (posk) Annika Iveroth (posk) Anders Berthling (posk) Roland Björn (posk) Kent Johansson (S) Margareta Stråth (S) Birgitta Nilsson (S) BertÅke Näslund (Borg-A) Stig Wikström (sfk) Susanne Wismén (kr) Övriga: Inger Gustafsson, ordf kyrkofullmäktige Andreas Holwaster (fk), insynsplats Sven Johansson (fk), insynsplats Pär Sjöstrand, församlingsutvecklare Anna Siwertz-Claesson, sekreterare

Februari 2018

Sommarkonfa — roliga veckor med vänner mationstart har du nu chansen igen. Under sommaren startar vår sommarkonfa.

Du kommer väl?!

Med sommarkonfa blir konfirmationstiden mer intensiv, men ger också större möjlighet att hinna med lite annat också. Vi hoppas på härliga sommardagar med sol och utomhusaktiviteter om vädret tillåter. Genom samtal och diskussioner blandat med kreativt skapande, drama och musik, får vi tillsammans möjlighet att lära oss mer om såväl kristen tro som oss själva. Vi delar högt och lågt när vi pratar om ämnen som meningen med livet, Gud, den kristna tron, kärlek, vänskap, ondska och svek.

Konfatiden är en tid fylld av nya insikter, lek och allvar, skratt och gråt, sång, bön och andakt, film och musik. Men kanske mest av allt en upplevelse tillsammans med vänner du bär med dig genom hela livet.

Lutheråret (nästan) över KUNGEN VAR på plats. Liksom statsminis­ tern. Och självklart ärkebiskopen. Samt tv som sände. Kvällen före dessutom nyblivne kardinalen Anders Arborelius, biskop för katolska kyrkan i Sverige.

I Uppsala domkyrka – nationalhelgedo­ men – sattes punkt för Reformationsåret, 500 år efter att Martin Luther inlett sin ”kyrkorevolution”.

Jönköping fick klara sig utan nämnda dignitärer.

Förre kyrkoherden Hans Boeryd är ändå nöjd med året som gått: – Det har blivit ett hyfsat brett utbud, kon­ staterar han.

– Ett antal människor har fått chansen att fördjupa sig.

JO, MYCKET har hänt. I Slottskapellet har

åtta temakvällar om olika aspekter på refor­ mationen och Luther ordnats. Boeryd lyfter särskilt fram en av dem: – Är det något som verkligen stuckit ut är det ett lysande föredrag som domkyrkoorganisten i Kalmar, Jan H Börjesson, Februari 2018

höll om Luther och musiken.

Genom flera av pastoratets körer har Luth­ ers musik också satt ton för ett antal guds­ tjänster. Den tredje advent sändes en av dem – från Ekhagskyrkan med bland andra PerÅke Wennerberg – i Sveriges Radios P1. Där­ till har det varit studiekvällar om katekesen i bland annat Gräshagskyrkan. Teologiskt forum har också ordnat några Lutherföredag under året.

SÅ ÄR det helt slut nu? Nej. En resa återstår.

Under ledning av Lutherkännaren Carl Magnus Adrian går bussen från Jönköping i riktning Tyskland (vart annars?). Wittenberg och Wartburg står bland annat på program­ met. Förutom om Luther kommer det också att handla en del om Bach. Anmälan till resan den 9–13 maj kan göras fram till mitten av mars till e-adress kjell.gustafsson@ svenskakyrkanjonkoping.se eller på telefon 072-516 96 33.

ERIK LINDFELT

Start: infoträff i april Konfaperiod: 17/6-8/7 ej midsommar 21-23/6 + 30/6. Läger:25-29 juni Plats: Ulfsparregården klockan 9-14:30, samtliga dagar utom lägerdagarna.

Konfirmation: 7-8 juli i Kristine kyrka Sista anmälan: 15 mars 2018 Kontaktperson och anmälan: Sofia Rosenquist tfn 036-30 35 27 eller sofia.rosenquist@svenskakyrkanjonkoping.se Kostnad: 0 kr

Kristine kyrka startar kammarkör EN NY KÖR kommer att startas i Jön­ köping: Kristine kammarkör. Reperto­ aren kommer att vara allt från gammal 1500-talsmusik till Real Group, ibland med koreografi i framträdandet. Den som vill var med bör ha god körvana och prov­ sjungning krävs.

– Basar och tenorer finns det sär­ skilt behov av, säger körledaren Karin Edwardsson.

Under året kommer kören bland annat att framföra Jenkins Requiem samt en vårkonsert med Lena Willemark. Övningar sker på torsdagskvällar. Den som är intresserad kan höra av sig till Karin på 0730-703551 eller via e-post karin.edwardsson@ svenskakyrkanjonkoping.se

5

FOTO:SMÅLANDSBILDER

MISSADE DU HÖSTENS konfir-

Mathias Johansson är Jönköpings nya kyrkogårdschef .

”Kyrkogårdarna här i Jönköping har ett gott rykte och är oerhört fint omhändertagna.”

MATHIAS JOHANSSON

6

Februari 2018

FOTO: KICKI ALM

Ålder: 45 år Bor: I villa i Vaggeryd Gör: Jönköpings nya kyrkogårdschef Familj: Sambo och två gemensamma döttrar som blir 11 och 14 i år

Porträttet

Nya kyrkogårdschefen

tillbaka

där allt började

Mathias Johansson är enligt egen utsago ingen naturmänniska men efter en pratstund visar det sig att naturen går som en grön tråd genom hans vardag. Han är utbildad landskapsingenjör, bosatt i smålandsskogen och trivs allra bäst på fotbollsplaner och golfbanor. Och i dagarna blir han ny kyrkogårdschef i Jönköping.

D

et känns lite underligt att fråga om någon längtar tillbaka till kyrko­ gården, ändå inleds intervjun med Mathias Johansson med just den frågan. Han inledde nämligen sitt yrkesliv på just en kyrkogård, för drygt två decennier sedan.

– Jag är född och uppvuxen i Linköping och det var där fick jag mitt första jobb efter gymnasiet, som kyrkogårdsarbetare, berättar han.

– Jag trivdes väldigt bra där på kyrkogår­ den vilken är en av anledningarna att jag nu sökt mig tillbaka. Kyrkogårdarna här i Jön­ köping har ett gott rykte och är oerhört fint omhändertagna. Och sen har jag alltid hört att de har väldigt kompetent personal som är nyfikna, vill utvecklas och testa nytt, det blir man helt klart lockad av.

TIDEN SOM kyrkogårdsarbetare i mitten av

90-talet var också den som väckte Mathias Johanssons intresse för parker, gatumiljöer och landskap. Och som ledde till universitets­ Februari 2018

studier på SLU Alnarp i Skåne och en examen som landskapsingenjör.

– 2001 fick jag jobb på Tekniska Kontoret i Jönköping och flyttade hitåt. Och sedan dess har jag haft några olika tjänster inom området. Min titel på senaste har varit verk­ samhetschef vilket enkelt förklarat handlar om att planera hur Jönköpings kommun ska skötas tillsammans med ingenjörer, projektö­ rer och tekniker. Min vardag som kyrkogårds­ chef kommer att bli något helt annat vilket ska bli väldigt spännande.

SOM KYRKOGÅRDSCHEF kommer Mathias Johansson att ha övergripande ansvar för Jönköpings sex kyrkogårdar. Sällsamt vackra Dunkehalla kyrkogård med obruten utsikt över föränderliga Vättern. Östra Kyrkogår­ den, en mjukt grönskande oas i stadsmiljö.

Slottskyrkogården, en lummig oas mitt i stan. Ljungarums kyrkogård med sin medel­ tidskyrka. Skogskyrkogården med snirkliga promenadstråk omgivna av träd och vilda ängsblommor. Och så Järstorps kyrkogårdar

resta på bördig jordbruksmark i lantlig idyll.

– Jag hoppas kunna vara ute så mycket som möjligt och vistas på de olika kyrkogårdarna och träffa de som jobbar där. Det kommer att bli lite mer verkstad, jag kommer att vara mer utomhus och befinna mig närmre mina med­ arbetare som utför det verkliga arbetet, det känns väldigt stimulerande.

MATHIAS JOHANSSONS fritid utspelar sig

också till stor del i gröna landskap. Han och familjen bor i villa i Vaggeryd, nära Hjortsjön där de har en liten roddbåt som de ibland ror ut i för att testa fiskelyckan. Men någon naturmänniska är han inte, poängterar han.

– Nej, jag är en renodlad idrottsmänniska.

Jag håller inte på så mycket själv nuförtiden men gillar att kolla på fotboll och ishockey och så spelar jag golf. Men framförallt skjut­ sar jag runt på mina döttrar som håller på med dans och fotboll och har den stora äran att träna min ena dotter i fotbollslaget Waggeryds IK. GABRIELLA FÄLDT

7

Bymarkskyrkan

Det internationella engagerar i Bymarkskyrkan UTSIKTEN FRÅN Bymarkskyrkan är nog

I ÅR SATSADE man på Järstopsdagen i augus­ ti då pengar kom in via ponnyridning. Vid tacksägelsedagen i höstas fick man också in pengar då olika gåvor auktionerades ut. Sam­ ma sak i Bymarkskyrkan.

I Bymarkskyrkan ordnades också en kul­ turdag i oktober.

– Vi hade afternoon tea, lotteri och olika hantverksaktiviteter, berättar Helena.

Genom kyrkkaffet, i salen där vi sitter, får gruppen också in pengar. Församlingsmed­ lemmarna är pigga på att bidra med bakverk.

Under året hittills har man lyckats få in

8

drygt 30 000 kronor på de olika aktiviteterna.

– Svenskarna är generellt sett givmilda, konstaterar Birgitta Gärskog.

Men kommer då pengarna till rätta?

Det blir en liten tystnad. Vi vet alla att biståndspengar kan försvinna i korruption till exempel.

– Jo, men vi får redovisningar från kyrkan, svarar Iris Dovrén Råsbrant.

”I Järstorp har vi tidigare arbetat med att stödja gatubarn i Filippinernas huvudstad Manila.”

– Vi gör något konkret, något som syns tyd­ ligt, kommenterar Helena Stebring Engberg.

CENTRALT I församlingen finns en interna­

tionell styrgrupp med prästen Kjell Danfors som samordnare. Sekreterare är Eva Sundell.

Svenska kyrkan Jönköping har också någ­ ra vänförsamlingar. I Tanzanias nordvästra hör ligger byn Katare vars lutherska kyrka är vänförsamling till Kristine-Ljungarum. Och Dalvikskyrkan samarbetar med en försam­ ling i etiopiska Oborra Kellayii.

Både Birgitta Gärskog och Iris Dovrén Råsbrant har varit på besök. Omtumlande besök som satte svenskt lugn och välfärd i perspektiv.

Under 2018 kommer kyrkorna på Bymar­ ken och i Järstorp att fortsätta arbeta med Sydsudan, det bestämde man i början på det nya året.

ERIK LINDFELT

FOTO: KICKI ALM

den pampigaste av alla Jönköpings kyrkor – nedanför oss breder hela bygden ut sig.

Vättern anas från kyrkans samkvämsrum där vi samlats.

I Bymarkskyrkan finns en av Jönköpings församlings många internationella grupper.

– Vi startade i början av förra året, sju per­ soner är med, berättar Iris Dovrén Råsbrant.

Man träffas ungefär varannan månad.

En av de första sakerna att bestämma var vilket av Svenska kyrkans många interna­ tionella projekt man skulle satsa på. Det blev Sydsudan, världens yngsta land som sedan frigörelsen präglats av inbördeskrig. Svält, förtryck och flykt har följt i konfliktens spår.

Kyrkans biståndsarbete i Sydsudan syftar bland annat till att skapa hållbara förutsätt­ ningar för försörjning. Man satsar på att bygga skolor, trygga tillgången till rent vatten och utveckla jordbruket.

– Det är viktigt att veta vart pengarna går, kommenterar Iris.

– Att just satsa på hållbar försörjning tilltalade oss.

Med vid samtalet är också Helena Ste­ bring Engberg och Birgitta Gärskog, båda också med i den internationella gruppen.

Birgitta är aktiv i Järstorps kyrka som orga­ nisatoriskt är kopplad till Bymarken.

– I Järstorp har vi tidigare arbetat med att stödja gatubarn i Filippinernas huvudstad Manila.

– Vi har ordnat grötfester och lotterier.

Iris Dovrén Råsbrant, Birgitta Gärskog och Helena Stebring Engberg.

Februari 2018

Personliga möten med omtanke Pauliskolan i Helsingborg växer och söker:

• FÖRSKOLELÄRARE 80-100% • LÄRARE SV /ENG 6-9 75-100% • MATEMATIK 6-9 75-100% • FRITIDSPEDAGOG 75%

www.casellsbegravningsbyra.se

KONTAKT: Rektor, Thomas Wallin 0709297264 mail: rektor@pauliskolan.se Vi har har ett ett fåtal fåtal lediga lediga platser platser kvar kvar på på skolan skolan f-9. f-9.

Vi Välkommen på på ett ett besök! besök!

Välkommen

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50

NÅDEN BLOMMAR I NÖDENS KAOS

Studera på Helsjön!

N Allmän kurs N Musiklinje N Bibelkurser N Kyrkans grundkurs N Studiemotiverande Folkhögskolekurs, SMF

Pauliskolans grundskola f-9 och förskola ligger naturskönt i Helsingborg. Skolan har en kristen profil, hög personaltäthet och är en trygg miljö för alla elever och förskolebarn.

HELSJÖN

Genom sina intensiva, gripande dikter och självutlämnande prosastycken berättar Katta Carlsson om sin slingriga livsväg, från missbruk och misär till en trygg tro och ett starkt engagemang för andra.

F O L K H Ö G S K O L A

”Boken är djupt berörande men samtidigt väldigt nära och utlämnande.”

Extrapris februari månad:

120:-

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

18am321_gaudete_ab_151878_14384.indd 9

www.gaudete.se 072-252 12 68

2018-01-22 10:22

När robotar och trollfabriker härjar blir det svårt att skilja sant från falskt på nätet.

FOTO: GETTY IMAGES

När blir 10

Februari 2018

Sanning & lögn: Falska nyheter

Att fake news — fejknyheter — skulle vara en ny företeelse är faktiskt en fejknyhet i sig själv. Ljugit offentligt för egen vinning har människan gjort i alla tider.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM

M

ånga är vi som det första om morgonen slår på nyheterna för att höra om den amerikanske presi­ dentens senaste bravader och twitterpiruetter.

Men det är ju inte bara han som hävdar att det mesta som sägs om honom är fake news, falska nyheter.

Många andra sprider tämligen kritiklöst vidare rykten och lösa påståenden, både om Trump och andra som vi snappar upp. Men de behöver ju faktiskt inte vara sanna bara för att de handlar om honom.

I Ryssland finns så kallade trollfabriker vars enda uppgift är att hitta på falska nyheter och sprida dem till så många och så snabbt som möjligt. Också här i landet finns en trollfabrik, Granskning Sverige, med kopplingar till extremhögern. Dess syfte är att sprida främlingsfientlighet och misstänkliggöra politiker och journalister.

ALDRIG NÅGONSIN

har vi överösts med så mycket information som i dag. Det har heller aldrig varit så lätt för den med illvilliga avsikter att nå ut med påhittade händelser som det är nu. Trollfabriker och klickbeten tvingar oss att lära ett nytt sätt att se på information.

Samtidigt finns det en massa riktig forskning vi faktiskt måste våga lita på .

I bland ten­ derar vi att tro att fenomenet är nytt och att Putin och Trump är de första presidenter som sprider lögner omkring sig. Det är förstås alldeles galet. Ta bara några namn i högen: Josef Stalin och Leonid Brezhnev. Eller Richard Nixon och Bill Clinton. Hur mycket ljög de inte för att rädda skinnet och hålla sig kvar vid ämbetet?

VAD SOM däremot är nytt, är frasen ”alternativa fakta”, som

myntades av Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway under en intervju i vintras där hon hävdade att pressekrete­ raren Sean Spicer inte alls ljugit om antalet människor som närvarat vid Trumps installation. Spicer hade bara presen­

FORTSÄTTNING

lögnerna r sanning Februari 2018

11

Sanning & lögn: Falska nyheter

”Fejknyheter brukar definieras som något totalt påhittat för att förvirra läsare och få så hög trafik på webben och så många klickvinster som möjligt.”

Nina har semester. då hjälper en praktikant till på Folkets blad. Han heter Brutus Sork.

Här är artikeln från krocketklubbens vårbal.

Snart börjar Brutus komma med egna nyheter.

Fler nyheter, chefen.

Jaså?

Källkritik-test

isk just få reda på hur källkrit Svara på frågorna och hittar du resultatet. du är. På näst sista sidan

1

Från en hemlig tipsare.

kansliet i Uppsala, såg sig föranledd att ge några råd till för­ samlingarna genom Kyrkans Tidning – Var tydlig med att tala om hur det ligger till. Lägg upp en förklaring på din webbplats. Förtydliga och gå ut via webb och Facebook så snart du kan efter att något har hänt.

Nu är det ju så att falska nyheter har fått det betydligt lätt­ are att spridas med modern teknik och sociala medier. Det var betydligt svårare och tog längre tid att sprida att Konstantin den store på 700-talet sades ha gett påven makten över Rom och stora delar av kejsardömet fyrahundra år tidigare.

Vilket inte blev mera sant för att det gavs ett namn: den Konstantinska donationen.

Fejknyheter brukar definieras som något totalt påhittat för att förvirra läsare och få så hög trafik på webben och så många klickvinster som möjligt. Ett medvetet spridande av desinformation alltså, med av­ sikten att förvilla och dupera människor i politiskt eller ekonomiskt syfte.

SÅ HUR skyddar man sig mot det?

Det bästa är förstås att vara vaksam och inte tro på allt. För det behöver man utbilda sig och lära sig att se kritiskt på sånt som sägs, inte minst på Facebook, twitter och liknande. Och det ska börjas i tid.

De små barnens favorittidning Bamse lät i våras Skalman lära sina läsare om källkritik, sedan ett illvilligt rykte 12

verkar för otroligt för att vara sant.

2

ningen 1969 aldrig visste du att månland studio utan FIlmades i en skedde på riktigt, kan se det eftersom i Hollywood? Man stjärnor det inte är några bilderna. i bakgrunden på !

på månen1969 alltså ingen som landade fel saker i skolan. Det var på min lärare som lärt mig 1 Nu känner jag mig arg alla få veta. på detta sätt! Detta måste Vad dumt att alla lurats på internet.

X Oj, det visste jag inte.

Jag söker mer information detta? Kan man lita på denna?

2 Vem är det som påstår

Då hade Det hade Nej, jag naturligtvis inte. fått kansk e inte ta bort gått. det.

till dig är prins i ett att en avlägsen släkting får ett mejl där det står förmögenhet. Allt du behöver 3 Du vill ge dig en del av sin land långt borta. Han mmer. Vad gör du? a är att skicka ditt kontonu Berättad av Joakim Gunnarsson och Susanne Adolfsson. Tecknad av Adam Blomgren. göra för att få pengarn 27

det. kontonummer och mejlar 1 Tar snabbt reda på mammas frågar hur vi är släkt.

X Jag svarar på mejlet och men jag är inte helt säker. är någon som försöker luras, .

2 Jag tänker att det nog kollar på det tillsammans för mina föräldrar och vi Jag berättar om mejlet

Nu vet alla att Burre är oskyld ig.

Det känns skönt .

4 Ja, och vad bra skrev om Burre att du inte på internet.

Från en dator eller en mobil bilder skicka s via internet kan text och till många andra på kort tid.

NYA ORD

SUSANNE GORNE, samordnare för sociala medier på Kyrko­

n och känner mig lite rädd.

1 Jag trycker på gilla-knappe och vi pratar om det i skolan. klippet till mina kompisar vidare Skickar jag litar på.

XKan jag trycka det om det med en vuxen som på internet och pratar också här i mer tidningen? information Det 2 Söker

När ryktet väl det svårt att är ute är stoppa.

ny mobil för 215 kronor. där man kan köpa en helt Du hittar en sida på internet dig. Vad gör du? modellen som du önskar Wow! Det är precis den telefon.

1 Jag beställer genast en adress till alla mina kompisar. och skickar sedan sidans X Jag beställer en telefon telefoner.

De vill säkert också beställa företag om sidan har ett ansvarigt för att vara sant. Jag kollar 2 Det verkar lite för bra telefonnummer. med mejladress och ett faktiskt inte är rund?

Visste du att jorden hög omges av en 50 meter Den är platt och tillbaka vatten. ismur som håller

5

över kanten. mig så att jag inte trillar 1 Oj! Då måste jag akta Alla måste få veta. skriver om detta i ett skolarbete. foto på en platt äng och X Jag går ut och tar ett runt jorden redan på 1500-talet.

Fernão de Magalhães seglade 2 Nej, jorden är rund. Portugisen

6

Om man råkar ut för något som att man inte får vara sådant kan det kännas ifred någon Som att alla stans. har hört ryktet.

12

Skriv inte elaka saker eller skvaller på internet.

berättad av susanne adolfss on. Faktagr Tecknad av Lars Bällsten. Tuschadanskad av Elza Dunkels . av Bernt Hanson.

Text: Charlotta Borelius.

terat alternativa fakta, sa hon, eftersom det inte är någon exakt vetenskap att räkna folkskaror på över en miljon. Därför var hans uttalande varken sant eller falskt.

Nu är det ju inte bara inom storpolitiken som falska nyheter sprids och används i dunkla syften. Även Svenska kyrkan drabbades i höstas, då man fick dra igång stora dementiapparaten mot uppgiften att den nya kyrkoordningen förbjöd användandet av ordet ”han” om Gud. I stället skulle man säga Bland Svenska Akademiens nyord hen, sades det och detta väckte för 2017, återfanns flera exempel ur stor uppmärksamhet, också den senaste tidens debatt. internationellt. Men det var inte Både alternativafakta och sant. Vad man infört var möj­ fejkade nyheter finns på listan, samt ligheten att byta ut pronomenet verbet viralgranska, att källkritiskt ”han” mot ”Gud”. granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.

Och för ett år sedan spred en trollfabrik i Makedonien ”nyheten” över världen att muslimska asyl­ sökande fått bo i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad och låg bakom problemen med bajs, fylla och knark i kyrkorummet. Vilket inte var sant.

i simhallen om att det finns ett spöke Du ser ett klipp på youtube Vad gör du? det verkar helt otroligt. som du brukar gå till –

En journalist får aldrig avslöja sina hemliga källor.

Varifrån kommer de här nyheterna?

syns på himlen vita strimman som av kemiska Visste du att den kört förbi är fylld efter att ett flygplan vill att vi ska som bestämmer som lugna. medel? Det är de att vi ska hålla oss andas in detta för det här?

Varför håller alla tyst om 1 Är det sant? Vad läskigt! känner.

Jag måste varna alla jag det här för mig tidigare? kalla luften X Varför har ingen berättat avgaser kyls ner av den Detta bildas när varma Jag har kollat upp det här.

2 Nej. Det låter konstigt. och bildar ispartiklar.

Bamse ska hjälpa de yngsta att lära sig se skeptiskt på sådant de får höra.

spritt sig i skogen att den snälla björ­ nen inte blir lika stark av dunderho­ nung längre.

– Har du kontrollerat källan? fråga­ de Skalman den upprörde Lille Skutt, som också hört om ett hemskt monster i Mörka skogen.

Internetforskaren Elza Dunkels som var med och tog fram det aktuella numret tyckte, att det var bland det Elza Dunkels. roligaste och viktigaste hon gjort.

– Jag hoppas att alla barn har någon vuxen som de kan pra­ ta med. Någon som förstår att internet är viktigt och nyttigt och som diskuterar med dem om både bra och dåliga saker, sa hon i samband med att tidningen kom ut.

Men också i moderna folksägner, så kallade klintbergare, finns det anledning att dra öronen åt sig. När en kusin till en kompis vet att berätta att någon ätit på en pizzeria där kyck­ lingen visade sig vara råtta, handlar det om fejknyheter med syftet för att få människor fientligt inställda till invandrare.

SÅ DÄRFÖR: Frihetens pris är evig vaksamhet, något som ame­

rikaner brukar gilla att citera och hänvisa till att en av landets grundare, Thomas Jefferson, sagt det. Men det är tyvärr också fejk. I stället var irländaren John Philpot Curran länge varit den som fick äran av citatet. Fast inte heller det är riktigt.

I stället är det abolitionisten och den liberala aktivisten Wen­ dell Phillips som påstås vara den egentlige upphovsmannen i ett tal han höll den 28 januari 1852. Och det gäller tills vidare.

Så se där vad några slagningar på nätet kan leda fram till.

Februari 2018

13

Sanning & lögn: Spaning

Det här gör svenskarna på nätet

11 år

Koll på källan Trodde du att det var barn som lättast går på bluffar på nätet? Så är det förmodligen inte. I undersökningen svarar mer än hälften av barnen i mellanstadiet att de fått lära sig om källkritik i skolan, och på gymnasiet säger över 80 procent att de fått kunskaper om det.

Någonstans i elvaårsåldern växlar barnen över från läsplatta till att surfa på mobilen.

I den åldern har också 9 av 10 svenska barn en egen mobil.

Testa varandra med ett spel HITTEPÅ OCH märkliga sanningar i en enda röra – och den som är bäst på att skilja knasiga lögner och galna fakta från varandra vinner. ”Sanning eller skitsnack” är ett frågespel – passar från 15 år och uppåt – där vetenskap och onödigt vetande blandas med nonsens och falska påståenden.

Kan det verkligen vara sant att Elvis vägde lika mycket som tre Britney Spears när han dog? Att gifta män ger mer dricks på restaurang än singlar? Och var Saddam Hussein av Sveriges alla sexåringar använder verkligen ett stort internet i någon form. Bland tvååringABBA-fan?

När papperstidningarna för en tynande arna är det 79 procent som använder Spelmakarna tillvaro, förändras också sättet att konsuinternet. Det har ökat explosionsartat utlovar många mera nyheter och få information på nätet. sedan läsplattan kom – den Så gott som alla internetanvändare i åldern skratt, lustiga disstora skärmen passar små och 12-25 år använder Youtube, och 86 procent av kussioner och över(Spel från Kylskåpspoesi, ibland osmidiga fingrar … de mellan 12 och 15 år använder det varje dag raskande svar. ca 190 kr.)

98 %

Inte bara gulliga katter

för att följa kanaler och profiler.

Tre frågor till Måns Jonasson, digital strateg på IIS, Internetstiftelsen i Sverige Hur förändras vårt sätt att inhämta information?

– Vi måste kanske sluta se på Facebook som en social tjänst, och i stället som ett massmedium. En majoritet av användarna skriver aldrig egna inlägg, trots att över hälften av alla svenskar använder Facebook varje dag.

Det är här vi får mycket av vår information.

Vad behöver vi fortfarande lära oss?

– I takt med att folk blir äldre, slutar de

Februari 2018

skriva egna inlägg på Facebook. Däremot fortsätter de dela material i samma takt, ibland mer. De som är 60 år och äldre delar mest på Facebook. Samtidigt är de äldre den grupp som är sämst på källkritik.

Det är en utmaning!

Blir vi trötta på internet när mycket falska nyheter sprids?

– Både och. Förra året såg vi hur användandet av Twitter minskade, och det var första gången det hände med ett socialt medium. Vi trodde att berodde på allt näthat. Men nu ökar det igen. Det tror jag definitivt beror på den amerikanske presidenten. När man vaknar på morgonen måste man gå in och se vad han har sagt för tokigt under natten – Twitter har blivit det viktigaste sättet att hålla koll på världens viktigaste man.

13

Emma Frans är forskare samt doktor i epidemiologi.

Men det är främst som twittrare och skribent som hon har blivit känd.

14

Månad 2018

Sanning & lögn Emma Frans

”Lycka borde ha en varningstext” Tala sanning — annars blir tungan svart! Så hotade föräldrar sina barn en gång i tiden. Det var förstås en lögn bara det, men i tider då påhitt och alternativa sanningar nått ända in i den högsta maktens boningar behöver vi någon som gräver lite djupare.

En av de som gör det är Emma Frans.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

HON ÄR forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Oxford University, samt doktor i epidemiologi. Men det är främst som twittrare och skribent, på ständig jakt efter falska nyheter och offentliga osanningar, som Emma Frans blivit känd. ”Vi älskar påståenden som bekräftar vår världsbild. Människan är på många sätt lättlurad och vi är inte helt rationella”, konstaterar hon redan i förordet till sin bästsäljande bok, Larmrapporten –Att skilja vetenskap från trams, som kom ut förra året.

Vi letar oss fram igenom den tegelröda labyrint som är Karolinska institutet, KI, för att slutligen landa i ett normaltrist tjänsterum en trappa upp.

EMMA BER om ursäkt för både renoverings-

bullret och sin sminkning från ett tidigt framträdande i morgon-tv. Samtidigt avslöjar hon förtjust att det är hennes födelsedag; hon blir 36 i dag.

Hur hamnade en seriös forskare på landets mest respektingivande akademi i tevesoffan?

Februari 2018

”I den verklighet vi lever i behöver människor ett starkt förtroende för vetenskap.”

för Emma. Genom sin roll som forskare har hon redskapen att syna och avslöja fejk­ nyheter och alternativa sanningar ur ett vetenskapligt perspektiv.

– Förtroendet för forskare har minskat under senare tid från en förut väldigt hög nivå. Man har trott på dem oavsett vad de sagt, men inte längre. Professorn är inte den auktoritära figur han har varit, säger hon och fortsätter:

Svaret heter provokativa inlägg på Twitter och Instagram?

– När mina barn blivit stora nog kände jag att jag behövde göra något mer. Jag startade en blogg för att ge vetenskapligt perspektiv på aktuella eller särskilt intressanta frågor och företeelser, som jag formulerade det.

Men den väckte ingen större uppmärksamhet. I stället satsade jag på Twitter och där hände det saker. I dag har jag över 50 000 följare, berättar hon.

Att nå ut till människor är oerhört viktigt

– JAG TYCKER inte att forskarna riktigt har förtjänat det höga förtroende de haft, speciellt inte med tanke på att de varit så dåliga på att vara ute bland människor och bygga tillit.

Det brukar kallas forskningens tredje uppgift: skyldigheten att dela med sig av kunskap och besvara frågor kring den. I högskolelagen står det att man ”ska samverka med det omgivande samhället och informera om verksamheten”.

– I den verklighet vi lever i behöver människor ett starkt förtroende för vetenskap.

15

Sanning & lögn: Emma Frans

”Visst är det positivt att makten omfördelas och att inte allt är så hierarkiskt. Samtidigt måste vi kunna förklara varför forskning och forskare är mer trovärdiga än popstjärnor.”

Emma ser det som djupt problematiskt när man lyssnar mer på bloggare, popstjärnor och anonyma mammor på sociala medier för att bota sina sjuka barn eller vaccinera dem, än man tror på riktiga läkare.

Numera kan människor som saknat makt nå många genom sociala medier, vilket innebär att uttalanden som att cancer beror på försurningar som fått cancersvampar att växa kan spridas.

– Det är faktiskt forskarnas ansvar att lägga krut på att bemöta sånt och se till att kunskap och förtroende i stället ökar, säger Emma.

Det råder i dag en utpräglad individualism där människor anser att alla har rätt till sin sanning. Att säga till någon att hon har fel blir därmed en kränkning.

– Rätten att tro och säga vad man vill måste man få ha, men den innebär inte automatiskt att man har rätt och att den som säger emot kränker.

– Visst är det positivt att makten omfördelas och att inte allt är så hierarkiskt. Samtidigt måste vi kunna förklara varför forskning och forskare är mer trovärdiga än popstjärnor. Även om stjärnorna har fler följare på nätet.

Emma är ständigt närvarande på sociala medier. Hon skriver i Svenska Dagbladet och twittar på kontot Alternativa flashar. Hon gillar att lära sig, och vill gärna sprida kunskapen till andra.

Att Emma valde naturvetenskapen var i grunden ett utslag av osäkerhet, tror hon. En känsla av att hon måste lära sig svåra saker.

– Vissa har självförtroende nog att säga att de är kreativa och kan staka ut sin egen bana.

Det har inte jag. Jag måste lära mig sådant som inte andra människor kan.

Hon hade lätt för sig i skolan, och det var naturligt att läsa naturvetenskap. Därefter blev det biomedicin i Uppsala.

– Jag är mest intresserad av beteendebiologi och medicin och ville lära mig hur kroppen fungerar. Mina föräldrar är psykologer, så det var kanske en reaktion mot dem att rikta in mig på något konkret snarare än något flummigt. Man kan väl se det som en frigörelse.

Att forska var inte heller så konstigt, det gjorde många och det är ett sätt att förlänga sin utbildningsperiod. Hade hon varit ekonomiskt oberoende skulle hon läst varenda a-kurs som fanns.

– Jag gillar helt enkelt att lära mig saker.

VI HAR så lätt att knyta an till andra människor och därför minskar förtroendet för myndigheter och organisationer, hävdar Emma. Men när det mesta handlar om att vinna debattpoäng blir det också svårt att skapa förtroende.

– Så mycket handlar Ålder: 36 år. bara om att locka till Yrke: Doktor i epiodemiologi och klick, vilket medför att forskare vid Karolinska institutet. en lärd forskare tvingFamilj: Maken Hans Ahlberg och as debattera i teve med barnen Klara, 8 och Valter, 6. en mammabloggare.

Bor: I Uppsala.

Det ger en falsk balans, Aktuell: Fick Stora journalistman försöker göra motpriset som Årets röst för boken ”Larmrapporten”. poler jämförbara.

EMMA FRANS

16

EN RIKTIG forskningskar-

riär kräver en hel del, och det tycker hon inte att hon har.

– Man behöver kunna spela sina kort rätt, men jag är mer glädjestyrd och vill göra sådant som utvecklar mig som människa. Jag gör mycket som jag tycker

är obehagligt och som jag egentligen inte vill göra. Som att stå och prata inför många människor, till exempel, och att vara en offentlig person. Jag har alltid varit van vid att vara anonym och plötsligt är jag vidöppen för att bli kritiserad, vilket är en svår omställning. Än mer exponerad blev Emma i höstas då hon, tämligen oväntat, fick Stora journalistpriset i kategorin Årets röst.

– Jag blev förvånad över nomineringen, för jag ser mig inte som journalist och det utmanade min självbild. Samtidigt måste jag erkänna att jag tillför debatten något unikt och jag tycker därför att jag förtjänade priset.

Det var modigt av juryn att ge det till mig, en outsider utan traditionell journalistbakgrund. Och det väckte stor uppmärksamhet på KI. EMMA SKRIVER vetenskapskollar i Svenska Dagbladet, texter där hon ifrågasätter olika teser och påståenden. Som om vissa är mer älskade av myggen än andra eller om barn blir överaktiva av socker?

– En koll som blev mycket läst var huruvida sex är en bra motionsform, ler hon. Kanske inte den mest prioriterade forskningen och det finns inte många studier i ämnet. Det visade sig att det inte är så jätteeffektivt som man tror. En populär fråga var det i alla fall, vilket bevisar tesen att sex säljer.

Hon ser sig ha ett omvänt perspektiv på forskning jämfört med traditionella vetenskapsjournalister och dessutom ligger hon rätt i tiden.

Februari 2018

Emma tycker sig ha levt ett skyddat liv.

Föräldrar och svärföräldrar lever, dessutom har hon en bror som står henne nära. Och allihopa, inklusive kusiner för barnen att leka med, bor på gångavstånd från varandra i Uppsala.

– Jag har varit förskonad från att mista nära och kära. Samtidigt har dramatiken runt förlossningen påverkat mig. Jag reagerar till exempel kraftigt på när barn förlorar sin rätt till assistans som vi sett har hänt i höst.

– De flesta tar för givet att man ska få friska barn. Men jag har blivit mer medveten om livets skörhet och reagerar starkt över krisen inom förlossningsvården. Så visst finns det någon sorts ärr där inne som påverkar mig.

ATT VI lever i en skyddad värld är förstås en välsignelse men det gör att motgångarna känns svårare, anser hon och reagerar på kravet att vi ständigt ska vara så lyckliga.

– Jag tycker att det finns en kontraproduktiv aspekt av det eftersom livet faktiskt är tufft under perioder. För ett par hundra år sen utgick man från att livet skulle vara ett helvete, en plåga. Det är jättebra med alla framsteg, att nästan alla barn överlever, men det ger också en illusion av att allt ska vara en dans på rosor vilket det inte är.

Så ordet lycka borde nog förses med en varningstext, tycker hon.

Många finner ju tröst i religionen och i sin tro, men Emma är ingen religiös människa.

– Däremot tror jag att många behöver religionen och det är knappast någon slump att den finns i alla kulturer. I en tid då individen ska maximera sin egen lycka känns det bra att kyrkan förespråkar att vi ska ta hand om och tänka på andra. Inte bara se till oss själva och njuta så mycket som möjligt, utan också sträcka ut en hand.

HON TYCKER att många inom forskarvärlden utstrålar ett onödigt förakt för tro och andlighet och tror att människor behöver religionen för att ge den tröst som vi behöver.

Hur hittar du själv den trösten?

– Min tajming har varit bra med Trump, fejknyheter och allt vad som är sant och falskt. Människor har svårt att veta vad som är sanning och ibland har jag det själv också.

Däremot kan jag ge en känsla av vilken info som är trovärdig.

MAN KAN utifrån tycka att livet och karriären

gått snabbt och som på räls för Emma, men hon har också haft sina svåra stunder, som då äldsta dottern Klara föddes.

Februari 2018

– Det gick inte alls som det skulle och det blev en väldigt svår period i mitt liv, berättar hon. Klara föddes med en hjärnskada och läkarna kunde inte svara på hur det skulle gå för henne. Men hon har haft tur, det har gått bra, fast hon har en cp-skada av den mildaste graden. Den berodde på en stroke, förmodligen i magen strax innan förlossningen. Men hon går i vanlig skola, cyklar och simmar och funkar som hon ska. Så egentligen blev det en solskenshistoria till sist.

– Jag tror att det handlar om acceptans, säger Emma Frans. Jag försöker ha ett slags metaperspektiv till mina känslor för att kunna acceptera motgångar och se på dem utifrån. Det är inget konstigt att må dåligt ibland och det är naturligt att vara ledsen när saker inträffar. Däremot blir det farligt den dag vi slutar acceptera livets djävligheter och tror att det bara ska vara en outtömlig källa till njutning.

– Dessutom tycker jag att det är viktigt att unna sig själv att dra ner på tempot ibland.

Att landa och komma ikapp. Vi borde lyssna lite mer på Alfons Åbergs farmor, hon som så vist säger att det är bra att ha det lite tråkigt ibland.

17

Du och Bibeln Du är viktig. Du är värdefull.

Jag hoppas att vi är överens om det.

Något annat som är viktigt är Bibelns berättelser.

De ger tröst, vägledning och hopp.

Vill du få inspiration till din dagliga bibelläsning?

Eller vara med och se till att alla som vill ska kunna få läsa Bibeln på sitt språk?

Då kan du bli stödmedlem i Bibelsällskapet.

Du är välkommen!

Lotta och kollegorna på Svenska Bibelsällskapet Anmäl dig via info@bibeln.se eller 018-18 63 30.

Medlemskap: 200 kr/år eller 1 500 kr/resten av livet

042-13 95 00 00 www.turretur.se r.se mail@turretur.se r.se 16 N. Storgatan 16 i Helsingborg rg

042-13 042-13 95 95 00 00 www.turretur.se www.turretur.se www.turretur.se mail@turretur.se mail@turretur.se mail@turretur.se N. Storgatan 16 N.95 Storgatan 042-13 00 Storgatan www.turretur.se iiHelsingborg Helsingborg Helsingborg

mail@turretur.se N. Storgatan 16 i Helsingborg

bibelsällskapet.se

042-13 95 00 www.turretur.se mail@turretur.se N. Storgatan 16 i Helsingborg

Vi hjälper er med flygbiljetter,

hotellbokningar, Vi hjälper er medhyrbil, flygbiljetter, hotellbokningar, hyrVi hjälper er med flygbiljetter, hotellbokningar, hyrVi hjälper er med flygbiljetter, hotellbokningar, hyrhjälperer ermed medflygbiljetter, flygbiljetter, hotellbokningar, hyrVi hjälper hotellbokningar, Vi hjälper er med hyrflygbiljetter, hotellb kryssningar, weekendresor, bil, kryssningar, weekendresor, paketlösningar, matbil, kryssningar, weekendresor, paketlösningar, matbil, kryssningar, weekendresor, paketlösningar, matbil,kryssningar, kryssningar,weekendresor, weekendresor, paketlösningar, matpaketlösningar, mat & vinresor, bil, paketlösningar, matbil, kryssningar, weekendresor, paket jorden-runt-resor m.m.Vi Inget & vinresor, jorden-runt-resor m.m.

Inget resmål är & vinresor, jorden-runt-resor m.m. Inget resmål är er med & vinresor, jorden-runt-resor m.m.

Inget resmål är vinresor, jorden-runt-resor m.m.

Inget resmål är hjälper flygbiljetter, hotellbokningar, hyr& vinresor, jorden-runt-resor & m.m.

Inget jorden-runt-resor resmål är vinresor, m.m. In resmål är för litet eller för bil,stort, kryssningar, weekendresor, paketlösningar, matför litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för nära eller för långt bort. & vinresor, jorden-runt-resor m.m. Inget resmål är Denstora lilla engagemanget resebyrånför med engagemanget Den lilla resebyrån med det Den lilla resebyrån med det stora engagemanget Den lilla resebyrån meddet det stora engagemanget Den lilla stora engagemanget Den lilla resebyrån med det stora e litetdet eller stora för stort, förresebyrån nära eller förmed långt bort.

Den lilla resebyrån med det Den lilla resebyrån med det stora engagemanget stora engagemanget

Vi digVi atthjälper förverkliga att förverkliga Vihjälper din drömresa! drömre hjälper att förverkliga din Vi hjälper dig förverkliga dindrömre drömr dig din attdrömresa! förverkliga d lper dig att förverkliga din drömresa!

042-13 95 00 | www.turretur.se | mail@turretur.se | N. Storgatan 16 i Helsingborg

Yrke i kyrkan: Vaktmästare

JÖRGEN LAURBERG Ålder: 55 år.

Familj: Sambo och två barn.

Bor: Lindesberg År i yrket: 34.

Fritidsintresse: Fiske, mest flugfiske efter lax, öring och harr. Åker två gånger per år till Norge och fiskar lax. Tränar också yngsta sonens fotbollslag.

”Dopen är det roligaste jag gör” Jörgen Laurberg är vaktmästare i Linde bergslags församling, Västerås stift, och tycker att det är människorna han möter som gör jobbet meningsfullt.

Vad gör du på jobbet?

– Mitt jobb är otroligt varierat. I församlingshemmet möblerar jag inför olika aktiviteter. Jag håller ordning i lokalerna och servar de andra. Jag får träffa människor och hjälpa dem. Det händer mycket bakom kulisserna som kyrkobesökare inte märker.

Som vaktmästare måste man vara snillrik och snabb och fixa saker. En gång höll det på att bli slagsmål mitt under en begravning. Jag fick gå emellan. Som väl är har jag arbetat som dörrvakt och tränar mycket, så det var inga problem för mig.

Hur blev du vaktmästare i kyrkan?

– Det är en lång historia. Jag började som

Månad 2018

sommarungdom på kyrkogården. Efter ett par somrar ville kyrkogårdschefen att jag skulle börja jobba som säsongsanställd på kyrkogården. Och ytterligare något år senare blev det en vaktmästartjänst ledig. Det var många som sökte, 32 stycken, men jag fick jobbet. Och jag har aldrig känt att jag skulle vilja sluta. Det har hänt att jag blivit tillfrågad om att bli vaktmästare på andra ställen. Men jag vill stanna i församlingen. Här får jag visa medmänsklighet och se till att alla känner sig välkomna. Det spelar ingen roll om den jag möter är 2 eller 99 år.

Vad är roligast?

– Framför allt dopen. Jag ställer i ordning inför ceremonin, ser till att det finns dopvatten och psalmböcker. Jag hänger upp psalmnummer och tänder ljus. Barn är så otroligt spontana och säger så många roliga saker. Det har gett mig många skratt. Till exempel skulle två bröder döpas en gång. När den minsta, som var ett spädbarn, hade fått dopvatten på sin

panna torkade prästen av honom. När storebror också fått vattnet på pannan sprang han bort och torkade sig själv på lillebrors dopklänning med orden: ”Jag måste också torka mig!”

Vad är svårast?

– Begravningar av yngre människor. Jag känner många här och kan vara ett stöd åt de sörjande. Men det är tungt. Samtidigt är det meningsfullt och jag tycker om att kunna hjälpa dem som har det svårt.

Ett ögonblick du aldrig glömmer?

– Många! Vid ett tillfälle hade vi ett grekiskortodoxt dop i vår kyrka. De hade ställt en stor badbalja på dopfunten för att doppa ner hela barnet. Prästen doppade barnet tre gånger och läste samtidigt. Det var väldigt stämningsfullt och jag stod bak i kyrkan och såg på. Precis när de var klara tände de rökelse. Då klack det till i mig: Brandlarmet! Jag fick bråttom att slå av det ute i vapenhuset.

Det glömmer jag aldrig. Men jag hann!

19

Hållbart nytt år

Nu vill vi klara oss på det vi har Ska världen börja må bättre måste vi sluta konsumera nya prylar i den takt vi gör i dag. Kanske har du läst om personer som satsat på ett helt köpfritt år? Fast att leva klimatsmart måste inte vara ett enda stort umbärande. Ur beslutet att inte skaffa nya prylar föds i stället kreativitet och nya idéer, säger de som testat.

INGEN KAN göra allt, men alla kan göra något.

Det är en nött kliché, men den fångar ett av hindren för många som funderar på ett mer klimatsmart liv: Vi tror att det krävs så mycket! Men börjar man med ett litet steg så föds snart tankar på flera, förklarar Auro Inge Ricking i Stockholms södra förorter.

Och det första kan vara att börja ifrågasätta varje pryl vi köper.

– Att köpa enbart begagnat är inte så jobbigt, det finns så mycket loppisar. Sedan insåg jag att jag ändå konsumerar och bidrar till sopberget. Det var då jag började återvinna på allvar.

Något som ställer till det för miljön är människors fåfänga, anser hon. Att alltid vilja ha det senaste, att uttrycka sig, belöna sig och förverkliga sig själv genom att shoppa.

Att leva klimatsmart är något som växt fram för Auro Ricking, som en grönsnitslad stig från uppväxten i ett hem med små resurser, skogsutflykter med mormor och morfar, miljömedvetna lärare, konstutbildning och jobb som förskollärare.

NU HAR hon steg för steg bytt garderoben mot kläder hon sytt själv, köpt i andra hand eller fått, hon har skaffat begagnade möbler, fyllt skafferiet med örtteer, kryddor och annat från naturen. Man kan äta mer än man tror, så det vore synd att lämna svamp och annan gratismat i skogen – fast hon inte tål svamp.

Fast man kan ju alltid glädja matgäster med en paj!

Torkade nypon, avokadokärnor, bark och annat från naturen kan bli till färger att göra batik med. Auro skapar även förvaringskärl och konst av återvunnet material. Reklamblad klipper hon i mindre bitar och häftar ihop till

20

anteckningsblock. En klädhängare i hallen är en gren med några kapade kvistar, en annan är huvudet på en gammal kratta.

DÅ OCH då skickar Auro ut efterlysningar på Facebook efter glasburkar, flaskor, äggkartonger och liknande. Andra gånger kan det vara gamla jeans som hon klipper benen av, så det blir shorts plus tyg till andra ändamål som kuddar, sypåsar eller annat. Mycket ger hon sedan bort, i en sorts återbäring som ingår i kretsloppstänket.

– Många är tacksamma att de kan göra något för miljön via mig. Nu har jag hållit på så länge att det nästan gör fysiskt ont att köpa nytt.

Hon tar också till vara användbara saker som andra slängt, även om det först tog emot för att det är ett socialt stigma att rota i soprum.

De flesta av oss vill göra något för miljön. Vi går till de gröna containrarna och källsorterar, vi köper ekologisk mat och går på loppis. Men mer än så blir det inte för de flesta. Det som hindrar oss är slentrian och bekvämlighet.

Kanske skyller vi på att vi saknar kunskap.

Eller tvärtom, att det finns för mycket information, att det inte går att skilja agnar från vete. Eller att bloggarna bara skildrar extremister som lever utan el i en koja i skogen,

eller har ett totalt köpfritt år med stora umbäranden och asketiskt lidande.

Samtidigt skapar starka aktörer bilden av hur man ska leva för att bli lycklig – reklam och ”influencers” på sociala medier som använder vissa produkter och kläder. Inredningstidningar bidrar till bilderna, skapar krav på oss och därmed stress.

Men att bryta med det handlar inte om att sluta konsumera, utan att göra det smartare.

Det anser Medveten konsumtion, en av flera organisationer som driver och stöttar klimatsmarta initiativ, föreläser, informerar och bildar opinion.

– Väldigt många konsumerar slentrianmässigt, man gör som man alltid gjort. De funderar inte särskilt mycket på att välja bättre varor, eller fråga sig ”Behöver jag det här? Kan jag i så fall få tag på det på ett mer hållbart sätt? Kan jag köpa begagnat, byta med någon eller dela med någon, dela med grannen”, säger generalsekreteraren Alexandra Davidsson.

HENNES TIPS för att minska sin konsumtion

är att just ställa frågor: Varifrån kommer varan? Hur har den tillverkats? Hur är förhållandena på fabriken? Hur är den förpackad?

Hur har den transporterats?

– Men de viktigaste är: Behöver jag den?

Och behöver jag i så fall köpa nytt?

Och köper man nytt ska man alltid fråga efter hållbara alternativ, tipsar Alexandra Davidsson.

Hon framhåller att det är viktigt att inte försöka göra allt, utan utgå ifrån sig själv och ta det steg för steg. Då blir förändringarna mer hållbara och man upptäcker sin egen väg framåt, hittar sina egna lösningar.

”Väldigt många konsumerar slentrianmässigt, man gör som man alltid gjort. De funderar inte särskilt mycket på att välja bättre varor, eller fråga sig: Behöver jag det här?”

Februari 2018

Den som inte varit där kan tro att familjen lever gammaldags och primitivt, men så är det inte.

– Vi bor i ett nybyggt hus, har bil, datorer och mobiler som alla andra. Vi har ett spa, en isolerad badtunna som är varm året runt.

Vi skulle aldrig vilja bo i ett torp utan det moderna, jag skulle inte vilja mala köttfärs i handvevad kvarn, säger Christina som håller på att skriva en bok om självhushållning i modern tappning, med tips om vad man kan göra själv.

– Jag har skrivit på den i två år, för så många är intresserade och vill veta mer, säger Christina.

På gården Brantas utanför Varöbacka i Halland gör Christina Almén och hennes familj det bästa för att leva hållbart. De har inga maskiner och odlar därför ingen säd, utan potatis, lök, vitlök, bönor och väldigt mycket annan frukt och grönt på friland.

För Christina är det självklart att leva så, hon är uppväxt med det, på granngården.

Både pappa och mamma är trädgårdsmästare och driver en firma som startades av hennes farfar.

Allt avfall källsorteras och komposten är viktig i gårdens kretslopp. De har inte mycket djur och därför inga ekonomibyggnader, bara ett hönshus. På sommaren har de kycklingar, kalkoner och vaktlar.

EN AV DE SAKER hon har gemensamt med stadsbon Auro är uppväxten i respekt för natur och miljö, som hon fått i arv. Kanske föds miljötänket där?

Barn förstår, men sedan försvinner det ju längre upp i utbildningsystemet man kommer. Auro Ricking vill att miljökunskap blir obligatoriskt för alla som läser på högskolor och universitet, där framtidens makthavare utbildas.

Och det måste omsättas i praktisk handling.

– Har man väl börjat tänka på att man kan ta tillvara allt så hittar man sätt. Jag tror det är så kreativiteten föds.

TEXT & FOTO: MATS KARLSSON

21

Samiska i kyrkan

”Vi samer är ett berättande folk” Andlighet gör sig bäst på modersmålet. För den präst som förstår det, finns mycket att dela med sig av. Birgitta Simma jobbar i Luleå stift, där hon håller svensk-samiska gudstjänster. För henne är närheten till naturen en unikt samisk upplevelse.

22

SAMERNAS ANDLIGHET har sedan urminnes tider varit förknippad med naturen; med dju­ ren, bergen, himlen och vattnet. Därför är en präst som behärskar de samiska språken en stor tillgång i samiska områden.

– Skapelsen berättar hela tiden. Det är det speciella med samerna, att vi har fått vara i den. Vi är vana vid stillheten. Ofta är vi ensamma på vidderna, ibland är vi med bara en enda vän, konstaterar Birgitta Simma.

När hon i kyrkan sjunger ”Guds källa har vatten till fyllest” vet hon att de samiska för­ samlingsmedlemmarna tillsammans med henne ser källan, och att de samtidigt minns hur de satt sig att vila vid den, hur de smakade vattnet. I samiska miljöer är poesin framträ­ dande och naturnära. Att välja texter som

talar till de erfarenheter som samer själva uttrycker med hjälp av poesin är en själv­ klarhet för en samisk präst.

– Bibelns poetiska böcker fungerar utmärkt i den samiska miljön, liksom berättelserna.

Samerna är ett berättande folk. De muntliga berättelserna handlar om urgammal myto­logi, etiska dilemman och värderingar.

KYRKANS UPPDRAG är att tolka människ­

ors berättelser, och sätta in den i den stora berättelsen om Gud och Jesus Kristus. Vad betyder ett ursprungsfolks erfarenheter i den kontexten?

– Det är en utmaning för kyrkan att när­ ma sig den samiska urfolkskulturen och

Februari 2018

Birgitta Simma behärskar nordsamiska och lulesamiska, och har sett hur viktigt det egna språket är för att förmedla det outtalade.

”Skapelsen berättar hela tiden. Det är det speciella med samerna, att vi har fått vara i den. Vi är vana vid stillheten.” terade. Det är ett sätt för präster som inte kan samiska att ändå bereda utrymme.

– Men det är bra om den som tjänstgör i ett samiskt område lär sig åtminstone väl­ signelsen och Fader vår på de samiska språk som talas i området. Välsignelsen är viktig för samerna. De har sedan urminnes tider väl­ signat marker, boplatser, familjen och folket. Det är inte så svårt att lära sig. Jag har lärt många.

Birgitta Simma behärskar nordsamiska och lulesamis­ ka. Hon ser hur språket för­ År 2016 kom vitboken om rela­ löser när hon håller guds­ tionerna mellan Svenska kyrkan tjänst. Tårarna kommer, och samerna ut. Den är menad psalmerna får ökad kraft. att vara startpunkten i en Texterna finner sin väg till försoningsprocess. hjärtat.

Modersmålet tycks Den 6 februari är det den ha en särskild ingång till sjä­ samiska nationaldagen, len, en förmåga att förmedla som firas sedan det outtalade. år 1992.

START FÖR FÖRSONING

andliga erfarenheter med ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet. De erfarenheterna fanns där redan långt innan kyrkan bildades, konstaterar Birgitta Simma.

I sju år har hon varit stiftsadjunkt och samordnare för samiskt kyrkoliv och samis­ ka frågor i Luleå Stift. Hon kommer dit hon kallas – Umeå, Gällivare, Jokkmokk eller Vil­ helmina. Hon träffar anställda, kyrkoråd och samiska församlingsbor. Hon håller föredrag och seminarier och får ibland även utbilda präster i hur de kan integrera samiskan i gudstjänsten.

Församlingarna har lärt sig att hjälpas åt med gudstjänsterna. Församlingsmedlem­ mar medverkar med läsning på samiska – ibland finns tre olika samiska språk represen­ Februari 2018

HON ÄR SAMTIDIGT noga med att påpeka att perspektivet behöver vidgas. Att det ska finnas ett sammanhang som samer känner igen som sitt eget, så texterna passar i den miljö som är det ursprungliga för dem. Även de som inte förstår samiska ska kunna knyta an.

– En samisk konstnär lärde mig se det med frågan ”Varför har ni inga samiska kyrkotex­ tilier?” Den samiska kontexten kan göras tydlig också inne i kyrkorummet. När jag går i kyrkan vill jag vila ögonen på något som är jag, som jag känner igen mig i.

Många samer lever i det svenska samhäl­ let, utan att vara omgivna av de traditionella

samiska symbolerna eller tala språket. Men Birgitta Simma tror att samisk konst fortfa­ rande talar till de flesta, liksom förståelsen för den utsatthet som samer har känt och fortfarande känner.

– Det finns så många hotbilder, så mycket undanträngning. Gruvdriften hotar rennä­ ringen, liksom klimatförändringarna. Samer­ na är alltid i vägen för någon. Jag märker att rädslan för exploatering är verkligheten för många samer. Den utsattheten är en erfaren­ het vi också måste ge utrymme i kyrkan.

FÖR HENNE innebär existens på samma villkor att ingenting sopas under mattan. Att man i kyrkan inte ryggar för att samer under århundraden förtryckts: att man vågar röra vid det och ge namn för det som gör ont.

– Förtroende måste skapas och utrymme måste ges för helande hos dem som uppfattar att kyrkan var tyst och frånvarande medan övergreppen pågick. Det finns flera dimensi­ oner här, inte minst befrielsen i att få använda sitt språk i kyrkan. Att vara delaktig i något som är ens tillhörighet men som inte alltid varit tillåtet.

Snart kommer det att finnas en bok om samiskt kyrkoliv i Luleå stift, med inspiration och kunskap om hur man kan arbeta för att stärka den samiska kulturen i kyrkan. Birgitta Simma har redan börjat skriva den.

– Hur kan man göra vid ett samiskt dop, till exempel? Det är viktigt att veta för att samer ska få plats i kyrkan på samma villkor.

TEXT: MARIKA SIVERTSSON FOTO: FIA KADDDIK/IKON

23

✁

✁

Att skriva ett testamente kan vara viktigt. Ändå drar sig många för det. Det kan kännas både krångligt och jobbigt, så det blir helt enkelt inte av. Därför har Hjärt-Lungfonden tagit fram Testamentskolan. Lena Krantz, jurist på Juristbyrån i Danderyd och Vallentuna, reder här ut begreppen och vägleder dig i de funderingar du kanske har kring testamente.

Testamentskolan® del 1 av 6

Farfar & Farmor

Farbro & Faster Kusiner

Far & Mor

Halvsyskon barnbarn

Morbror & Moster Kusiner

Halvsyskon Halvsyskon barn

släktingar i den andra arvsklassen ärver släktingar i den tredje arvsklassen: dina far- och morföräldrar samt deras barn, men inte deras barnbarn. Kusiner ärver med andra ord inte varandra. Om du saknar såväl make som arvingar tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.

Morfar & Mormor

Syskon syskonbarn Barn

Barn

Barnbarn

Barnbarn

syskonbarnbarn

Första arvsklassen Andra arvsklassen Tredje arvsklassen Ej arv

osv...

osv...

A RVSOR DN I NGE N A NGE R I V I L K E N OR DN I NG DI NA SL Ä K T I NGA R Ä RV E R DIG.

VAD ÄR TESTAMENTE? ”En ensidig rättshandling genom vilken en person förordnar om sin kvarlåtenskap.” Så lyder den juridiska definitionen. Det är med andra ord en legal handling där du berättar hur du vill att din efterlämnade egendom ska fördelas efter din bortgång. Ett testamente är aldrig bindande.

Du kan när som helst upphäva eller ändra det. Det som står i testamentet träder i kraft först när du är avliden.

VEM ÄRVER MIG OM INTE MAKE ELLER TESTAMENTE FINNS? Om du avlider utan att efterlämna make eller maka och inte har skrivit ett testamente, fördelas din kvarlåtenskap enligt de regler som kallas arvsordningen. Grunden i arvsordningen är släktskapet, där släktingar är indelade i tre arvsklasser. I första arvsklassen finns dina avkomlingar, det vill säga barn, barnbarn och så vidare. Dessa kallas även bröstarvingar och står först i tur att ärva. Så länge det finns någon enda arvinge i första arvsklassen kan andra släktingar inte ärva något.

KUSINER KAN INTE ÄRVA Andra arvsklassen är föräldrar och deras avkomlingar, det vill säga dina syskon, syskonbarn och så vidare. Finns inga

AV VILKA SKÄL SKA JAG SKRIVA ETT TESTAMENTE? Det främsta skälet är att du vill sätta arvsordningen helt eller delvis ur spel. Till exempel undanta vissa släktingar från arvsrätt, eller testamentera hela eller del av din kvarlåtenskap till en specifik person eller en ideell organisation.

Ett annat skäl är om du önskar sätta upp vissa villkor för den som ärver. Ytterligare ett skäl att upprätta testamente är om du vill att ett visst belopp eller ett visst föremål ska tillfalla någon eller några specifika personer. Det kallas för penninglegat respektive saklegat. Det är inte ovanligt att ideella organisationer erhåller testamentsgåvor i form av legat.

I nästa del av Testamentskolan behandlar vi makes arvsrätt, begreppen arvslott och laglott samt förskott på arv.

Läs hela skolan på www.hjart-lungfonden.se/testamente Lena Krantz, Jurist på Juristbyrån i Danderyd/ Vallentuna – PS. Om man vill att en del av sin kvarlåtenskap ska gå till forskning måste man upprätta ett testamente. Vill duveta mer eller beställa vår handledning är du välkommen att ringa oss på 08-566 24 230.

Ja, skicka mig kostnadsfritt ”Testamentshandledningen” som informerar om hur jag upprättar ett testamente och hur jag kan testamentera till forskningen.

NAMN ADRESS POSTNR

POSTADRESS

AMOS TS

Posta kupongen till Hjärt-Lungfonden, 110 05 Stockholm.

Skriv FRISVAR på kuvertet så slipper du portokostnader.

Beställ eller läs mer på vår hemsida www.hjart-lungfonden.se

PG 90 91 92 -7 www.hjart-lungfonden.se org.nr 802006-0763

© Hjärt-Lungfonden. All rights reserved.

Klipp gärna ur och spara. de andra delarna finns upplagda på vår hemsida www.hjart-lungfonden.se

Klipp gärna ur och spara. de andra delarna finns upplagda på vår hemsida www.hjart-lungfonden.se

Varför ska jag skriva ett testamente?

Korsord

BILD: PIXABAY.COM

MEDGIVANDE

FRAMBRINGAR

FÅGEL

KAN BAKSLAG BERO PÅ

STORSLAGNA

I SJUMILASKOGEN VIND HÄRSKARSTAV FÖRESTÄLLNING

BRYSSELKEX

VILLE RINGA HEM PS 23:1 INGENTING SKALL MIG

INTRÄFFA

......

JUNEBÄCKSVALLEN

NICKEL

SAKNAR I SKALA KRUKA FÖRSÖK

SMÅ INVÄNDPROGRAM NING UPPRIKTIG FÖRUTSÄGELSE

ANSPRÅKSLÖSA

BLÅBÄR

LÖPER RASANDE RESONEMANG KONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

FILMSTJÄRNA

BÄRS PÅ BEKYMÖVERRAD KROPPEN

DEFILERING

HUR SA?

MERGUEZ

VARUHUS

I SAGAN

SIGNAL

GAV SIG AV PLACERADE

DEL AV RUM TRIVS VID VATTEN

KOBRA VARA RUNDHÄNT VILDKATT

FRANSK ARTIKEL

ÄR PARET BITA

KORTEBO

KOLA

LUNK ELSA ANDERSSON

HYGIENURYMME

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna.

Skicka in ditt svar till kom@svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var.

Senast 28 februari 2018 vill vi ha ditt svar.

Februari 2018

Rätt svar i Amos nummer 6/2017 var JULENS GLADA BUD. Grattis säger vi till dessa fem som vinner två biobiljetter var.

Göran Lindström Peter Fogel Emelie Johansson Thomas Svensson Harriet Ekström

25

Konferens: Ekumenik

Receptiv ekumenik i Aus DE FLESTA av oss brukar nog duka med fin-

porslinet när vi får gäster. Det är förståeligt att vi vill göra vackert och visa det bästa vi har. Men vad skulle hända om vi i stället vågade låta det där lite kantstötta vardagsporslinet stå kvar? Kanske skulle samtalet flyta på lite bättre, stämningen bli mindre stel och säga något om att inte heller jag är perfekt.

Bilden av det kantstötta vardagsporslinet är en vedertagen bild i det som brukar kallas receptiv ekumenik (ekumenik=arbetet för synlig enhet mellan olika kyrkor).

– Enkelt uttryckt handlar det om nyfikenhet. Att inte först berätta vad jag och min kyrkotradition står för utan fråga efter vad den andres kyrka kan ge mig och oss, förklarar Hans Boeryd, präst i Gräshagskyrkan och Bengt Olsson, kyrkorådets ordförande.

I HÖSTAS deltog de tillsammans

med Christer Melin från Sankt Franciskus katolska församling, Jönköping, i en konferens kring receptiv ekumenik i Canberra, Australien. Ett deltagande som möjliggjordes genom bidrag från Lunds Missions-

26

Februari 2018

tralien sällskap, Växjö stift och Sveriges Kristna Råd.

Den fyra dagar långa konferensen samlade 150 deltagare från hela världen med representanter från en mängd olika kyrkor, främst, katolska, lutherska och anglikanska kyrkor.

– Konferensen befäste behovet av att vara en kyrka, sträva efter enheten. Likheterna blev så mycket viktigare än olikheterna, berättar Hans och Bengt.

– Vi behöver i det ekumeniska arbetet våga visa våra sårade händer för varandra, lyfta fram också de svåra utmaningar vi står inför, utan att glorifiera verkligheten.

– Det finns ett gryende intresse för den andre. Det är i det ekumeniska arbetet knappast lärofrågor som är det största hotet utan självupptagenheten. Vi behöver lära känna varandra.

Nu är vi tillbaka igen!

Foto:Tommy Hvitfeldt

DEN RECEPTIVA ekumenikens arbetssätt fick i år genomsyra något av den ekumeniska böneveckan som hölls i januari. Gudstjänsterna med bön för Kyrkan, världen, vår stad och oss själva kom att färgas av värdförsamlingens tradition och vana. Efteråt fick värdförsamlingen berätta om just sin kyrkas uppdrag, sändning, vilja med det ekumeniska arbetet, glädje- och sorgeämnen och utmaningar.

Helt enkelt att låta vardagsporslinet stå framme.

PÄR SJÖSTRAND FOTO: BENGT OLSSON

Josefs drömrock

Orginaltitel, Joseph and the Technicolor Dreamcoat av Andrew Lloyd Webber

Jönköpings teater Föreställningar 16 mars 19:00, 17 mars 15:00 och 18:00 och 18 mars 15:00 Biljetter via www.jkpg.com, biljettpris vuxna 200, barn 100 kr.

Barnvänlig musikal.

Februari 2018

27

Passionsandakter

FOTO: KICKI ALM

Prästen Claes Dahlquist framför Lalleryds missionshus.

Traditionerna lever OMGIVEN AV lummig lövskog och öppna fält, någon gång på 50-talet berättar Claes Dahldär tranor och sångsvan trumpetar om vårarquist, präst i Järstorp. na, ligger gården Rustorp. Vi är på höjderna — Det blev en fortsättning på de husförhör väster om Jönköping, strax norr om Axamo. som hållits i socknens fem rotar under långVarje år ordnas här en ovanlig gudstjänst – liga tider. hemma hos Sofia och Jan-Åke Karlsson.

NUMERA ORDNAS tre passionsandakter – Jag har ju vuxit upp med de här andakvarje vår då påskens budskap står i centrum. terna, berätta Sofia som varit Förutom i Rustorp firar man i missionsansvarig sedan 2010. huset i Lalleryd, ägt av Jönköpings Jo, redan 1975 var hon Alliansförsamling, och i försammed första gången. För lingshemmet invid kyrkan. åtta år sedan tog hon I Rustorp brukar runt 25 peröver sedan mamma Passionsandakterna i Järstorp ordnas följande datum: soner samlas: gått ur tiden.

Järstorps församlingshem – Jag känner i princip alla, Men traditionen 6 mars, Lalleryds missionshus en del möter jag aldrig i kyrsträcker sig än läng21 mars och Rustorps kan under året, utan bara vid re bak i tiden, bortåt gård 13 mars. passionsandakten, säger Sofia 60 år faktiskt.

Samtliga andakter Karlsson. Både hon och maken är – Man började

TID&PLATS

börjar klockan 19:00.

28

kyrkvärdar i Järstorp.

Minst lika viktigt som gudsorden är säkert fikat. Reportern – som var med för några år sedan – kan vittna om de livade och glada samtalen som fördes kring kaffeborden efter att den dåvarande Järstorpskomministern förrättat sitt värv.

NUMERA ÄR dock kakorna ersatta av ostkaka, i sann småländsk anda.

– Då kan jag förbereda i god tid. Och som gammal bondkärring kan jag ju göra ostkaka.

Sedan gårdens mjölkbesättning avvecklats får hon dock köpa färskmjölk från andra håll. En hel del förberedelsejobb med andra ord. Inte bara att ostkakan skall bakas, det skall också dukas och diskas.

Men att öppet bjuda in till sitt hem så här …?

Februari 2018

Rustorps gård.

Nytt från Jönköping

Jönköpings församling byter webbadress FRÅN OCH med januari 2018 har Svenska kyrkan Jönköping ny webbplats. Den nya webbplatsen ingår i Svenska kyrkans nationella webbplats och har adressen www.svenskakyrkan.se/jonkoping.

Det är inte första gången kyrkan byter utseende på webbplatsen. Senast var 2014 och redan då fanns funderingar på att gå med i nationella webben, berättar Kicki Alm, kommunikatör – VI TITTADE på för- och nackdelar och tyckte då att det fanns fler fördelar med att bygga en egen webbplats. I dag har den nationella webben utvecklats och blivit en väldigt bra och tillgänglighetsanpassad webbplats. I och med bildandet av Jönköpings församling föll det sig därför naturligt att byta webbplats.

Järstorps församlingshem.

vidare

DEN GAMLA webbplatsen har bland

annat fått kritik för att inte ha aktuella aktiviteter i kalendern och svårnavigerad. Men detta är någon man nu hoppas hittat en lösning för.

– En webbplats måste självklart vara aktuell och lättnavigerad. Här har vi fått rannsaka oss själva och tagit fram både bättre rutiner och struktur samt textmaterial med modernare språk.

LANSERING AV webbplatsen är vid denna tidnings utgivning redan gjord.

Uppdatering och utveckling kommer däremot att fortsätta ske under året.

– Vårt mål är att kunna erbjuda bättre service genom att erbjuda vissa tjänster via webben. Det kan till exempel handla om att på ett smidigt sätt preliminärboka vigsel och dop, ansöka om plats på våra förskolor eller boka gravskötsel. Webben kommer inte att ersätta den personliga kontakten som finns idag, men genom att erbjuda olika alternativ kan vi nå och hjälpa fler, avslutar Kicki Alm Den gamla webbplatsen www. svenskakyrkanjonkoping.se är länkad till den nya adressen.

– Inga problem, vi har ju inga direkta dyrbarheter framme.

Så länge det finns intresse tänker Sofia Karlsson fortsätta: – Många är tacksamma över att vi öppnar upp vår hem. Och kan vi göra några glada är det bara trevligt.

MEN DET finns förstås en gräns. En gång när Sofias pappa Arne Lindell (han bor fortfarande kvar på ett hus vid gården) var ny ägare till Rustorp kom det bortåt 50 personer, många förstås nyfikna på huset. Då blev det väl trångt.

– Det är glädjande att denna gamla fina tradition kan leva vidare, sammanfattar prästen Claes Dahlquist.

ERIK LINDFELT

Februari 2018

29

Begravningsblommorna f책r g채rna dofta numera. Det 채r trendigt, enligt Fredrik Larsson.

Ett personligt sista farv채l 30

Februari 2018

Tradition: Blommor

Kistdekorationer och sorgebuketter ska berätta om vem den bortgångne var. Med anemoner, vallmor och rosor målar floristen Fredrik Larsson fram den dödas personlighet.

– BLOMMORNA är en viktig del i det sista

avskedet, säger han. Jag är mån om att dekorationerna ska passa till begravningen.

Numera ska blommorna vid en begravning vara personliga. De ska vara säsongsbundna och plocka fram det bästa från den aktuella årstiden. Tidigare var kistdekorationer ganska strama, rosor eller nejlikor lades i formella mönster på locket. Nu vill allt fler anhöriga vara med och bestämma själva om dekorationens utseende. Många önskar att uppsättningen blir som en sommaräng.

Som för att illustrera Fredriks spaning om trender i tiden så lyser en ängsliknande dekoration upp kistlocket på arbetsbordet i blomsterhandeln Bloems lokaler i Årsta utanför Stockholm. Här blandas anemoner, rosor, narcisser, vallmor och syrener. Tillsammans bildar de en fantastisk, färgsprakande bit sommaräng i lila, orange, rosa, grönt och vitt. Strax bredvid ligger fyra välfyllda sorgekransar i liknande färgskalor.

– Det är lite mer wild and crazy nu, säger Fredrik Larsson. Färgkombinationerna är friare i sitt uttryck.

I SAMTAL med anhöriga har Fredrik Larsson

skaffat sig en bild av den avlidna. Det är en äldre dam som var livsbejakande till sin läggning.

– Dekorationerna ska vara lite lekfulla, säger Fredrik.

Fredrik Larsson och hans kollega Sandra Santesson har jobbat med kistdekorationen,

sorgebuketterna och sorgeuppsättningarna till den här begravningen i en vecka. De har tittat ut vackra blommor hos grossisterna i Årsta partihallar, de har plockat in och ut dem ur kylrummet för att de ska vara lagom utslagna på begravningen.

– Den mesta tiden lägger vi nog på att förbereda och preparera materialen, säger Fredrik.

HAN OCH Sandra jobbar ofta tillsammans. De

resonerar kring vilken känsla de vill framkalla med uppsättningarna. Sedan går det mesta med hjälp av kunskap och erfarenhet när de arbetar sida vid sida.

– Vi jobbar scenografiskt, säger Fredrik. Vi försöker hålla en samlad stil i de olika arrangemangen.

Ofta visar Fredrik anhöriga en liten detaljbild av hur de har tänkt sig blomsteruppsättningarna. Men han aktar sig för att bli för detaljerad i urvalet av blommor. Det är bättre att ha fria händer att skapa.

”Begravningsblommorna får gärna dofta numera.

Det är trendigt. Efterfrågan ökar på väldoftande rosor exempelvis. Det ger ytterligare en dimension.”

– Då har vi större chans att göra något fantastiskt, säger Sandra.

Fredrik Larsson som har varit många år i blomsterbranschen kan se vissa förändringar vad gäller begravningsblommor de senaste fem åren. Alla typer av uppsättningar är friare än tidigare. Både i form och färg. Han nämner några exempel.

– Kistdekorationerna följer inte längre de särskilda, strama mönstren. Numera bygger man på mitten av kistan och tillåter vissa asymmetriska element.

– Kransarna, de så kallade sorgedekorationerna, som står nära kistan är numera välfyllda med blommor. Förr var de täckta med cypress och hade blommor i en bukett på ett ställe i kransen.

– Sorgebuketternas stjälkar klipps numera rakt av så att buketten kan stå för sig själv på golvet. Tidigare låg de ofta ner.

– Begravningsblommorna får gärna dofta numera. Det är trendigt. Efterfrågan ökar på väldoftande rosor exempelvis. Det ger ytterligare en dimension.

OFTA HÖR anhöriga av sig efter begravningen

och tackar.

– Det känns bra om de tycker att blommorna bidragit till att göra begravningen vacker, säger Fredrik Larsson. Det är vårt mål är att skapa en fin känsla över det sista avskedet.

GUDRUN RÅSSJÖ/ KYRKANS TIDNING

Floristen Fredrik Larsson.

Februari 2018

31

Krönika Gabriella Fäldt

Vem är du?

JAG GICK dit. Jag gick dit för att duka, äta,

duka av och diska tillsammans med dem.

Lyssna på deras samtal på språk jag inte begrep ett ord av och försöka sjunga med i deras sånger till uppslupna dragspelstoner.

Jag mötte deras blickar, såg dem – och de såg mig. Vi såg varandra. I stunden.

Dagen efter, i jakt på julklappar och julmat, passerade jag en av dem. En man, han som spelat dragspel. Han var klädd i samma kläder, spelade samma uppsluppna melodier.

Framför sig, en öppen portfölj med sliten klädsel. I den, några få, små mynt. Jag nickade och skyndade förbi. Det som nyss varit vi blev med ens vi och dem. Vi som i ”vi som har privilegiet att kunna blunda”. Dem i ”dem som nöden inte lämnar när de blundar”.

VEM ÄR du? Är du den som passerar? Är du

den som väljer att blunda? Eller, är du den som väljer att se? Är du den som bara ser den

32

”Eller är du som jag?

En sån som sträcker ut ena handen till den fattiga och tjänar mammon med den andra.”

FOTO:KRISTIAN KABELACS

DET ÄR INTE ALLTID det finns ett härbärges port att knacka på för att fråga om rum för natten. Det är inte alltid det finns ett stall på en äng. Det är inte alltid det finns någon som förbarmar sig över den som fryser, är hungrig och saknar tak över huvudet. Men det händer att det gör det. Och det hände sig denna vinter att det gjorde det, när Kyrkhjälpen (läs mer på sidan 4), i Jönköping slog upp portarna till sitt vinterhärbärge i samtid med att den första snön föll.

Dörrarna öppnades in till värmen, både den rumsliga och den medmänskliga. Till en plats där det serverades varm mat och dryck, bäddades enkelt på golvet, och varmvattnet i duschen strilade och rann ut i brunnen med veckors smuts och trötthet. En plats dit människorna i periferin för en stund blev sedda, fick äta sig mätta och sova en hel natt under tryggt tak.

som ser ut som du? Är du den som stannar? Är du den som ger en krona, en kram, ett leende? Är du den som alltid tar en utsträckt hand?

ELLER ÄR du som jag? En sån som sträcker ut

Gabriella Fäldt.

ena handen till den fattiga och tjänar mammon med den andra. Som är volontär ena dagen och konsult den andra. Som ständigt pendlar mellan ont och gott, bra och dåligt samvete, tro och tvivel.

En vanlig människa i all sin komplexitet, alltså.

MED PROJEKTET Jag är Svenska kyrkan

vill Svenska kyrkan Jönköping visa flera sidor av människor som identifierar sig med Svenska kyrkan.

Människor med olika bakgrunder, erfarenheter och trosbekännelser, men som alla har en sak gemensamt. Att de tror på alla människors lika värde. Läs mer på jagarsvenskakyrkan.se

Februari 2018